Databearbetning och analys

Kurs 14 Organisations-, milj- och arbetspsykologi Moment 2 Forskningsmetodik (7,5 hp) Ht 2012
Anna E Sundstrm Institutionen fr psykologi, Ume Universitet anna.e.sundstrom@psy.umu.se

Bearbetning och analys av enktdata

1. 2. 3. 4. Genomgng av enkten och datafilen till uppgiften Bortfallsanalys, kontrollera data Beskrivande analyser Testa hypoteser, frgestllningar. Dra generella slutsatser till en population. 5. Ngra fallexempel och analyser

Enktdata
326 arbetsledare i en kommun i Sverige har svarat p en arbetsmiljenkt. Bakgrundsvariabler Psykosocial arbetsmilj (25 frgor, 5 delskalor) Arbetstillfredstllelse (24 frgor, 8 delskalor) Datafilen Beskrivning av variabler i datafilen

Bortfallsanalys
Hur mnga har besvarat enkten? Avviker bortfallet frn de svarande p ngot systematiskt stt? Partiellt bortfall fr enskilda frgor? SPSS: Analyze: MVA (Missing value analysis) Analysera frekvenser fr varje variabel och se efter: Tomma kategorier? Kolla efter fel i inmatningen Orimliga vrden? Flera svar?

Missing
Alla har svarat och anvnt alla kategorier

SPSS: Analyze: Descriptives, Frequencies

Saknas det svar i vissa kategorier?

Hur skulle du vilja beskriva ditt arbete? 1. Omvxlande och bestende av mnga olika arbetsuppgifter 2. Ganska omvxlande 3. Det kan vara bde enformigt och omvxlande 4. Ganska enformigt 5. Mycket enformigt

Svaren r ganska snedfrdelade, det saknas svar i vissa kategorier

Vilka analyser ska vi gra?

Beror p vr frgestllning designen p vr studie vilka variabler vi har, vilken dataniv de ligger p hur data ser ut (t.ex. normalfrdelat)

Designen
Experimentella studier
Jmfra om andelen personer skiljer sig mellan tv kategorier. - chi2 test Jmfra medelvrden fr 2 grupper - t-test Jmfra medelvrden fr 3 grupper eller fler - ANOVA (variansanalys)

Observationsstudier
Underska samband mellan 2 variabler - korrelation Underska hur en eller flera variabler pverkar en variabel - regression

Vilka analyser fr man gra?

Rangordning Nominal Jmna steg Nollpunkt
Statistik

f, %, Typvrde, Chi2

Ordinal

F, %, Typvrde, Median, Icke parametriska test F, %, Mdn, M, SD, Parametriska test Alla matematiska operationer, Parametriska test

Intervall

Kvot

Vilka analyser fr man gra?

Parametriska metoder Frutstter normalfrdelade data Data p intervall- och kvotniv Exempel: t-test, Pearsons r, Linjr regression Icke parametriska metoder Data p nominal eller ordinal niv Data som ej r normalfrdelade Bygger p median istllet fr medelvrde Exempel p test: Chi2, Mann-Whitney U test, Spearmans rangkorrelation (rs)

Sant eller falskt?

Om en variabel bestr av nummer kan vi alltid rangordna den. Nr vi har kontinuerliga variabler anvnder man alltid medelvrdet som centralmtt.

Nr vi har nominalskala anvnder vi variationsvidd (range) som mtt p spridning.

Analyser fr att beskriva data

Frekvenser
Frekvenstabeller Histogram
SPSS: Analyze, Descriptive statistics, Frequencies (Klicka fr histogram i Charts)

Beskrivande statistik
Centralmtt Typvrde Median (Mdn) Medelvrde (M) Spridning Range (variationsvidd) Min-max Standardavvikelse
SPSS: Analyze, Descriptive statistics, Frequencies

Hur ofta arbetar du vertid? 1. Mycket ofta 2. Ofta 3. Ibland 4. Sllan 5. Aldrig

Kom ihg! 68 % ligger 1 SD frn medelvrdet 95 % ligger ca 2 SD frn medelvrdet

Dra slutsatser frn stickprov till en population

Vi vill kunna generalisera vra resultat frn stickprovet till populationen Hur har vi gjort urvalet? r stickprovet representativt fr populationen? Resultaten vi fr i vrt stickprov kan ha uppkommit av slumpen, och speglar kanske inte hur det ser ut i populationen. Vi vill kunna uttala oss om sannolikheten att resultatet i stickprovet ocks gller fr populationen.

Hypotesprvning
Vi vill underska om det finns ett samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner. Nollhypotesen: Det finns inget samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner. Alternativhypotesen: Det finns ett samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner.

Typ 1 fel
Vi undersker sambandet mellan vertid och psykosomatiska reaktioner i vrt stickprov och hittar ett samband. Det finns d tv alternativ: 1. Det finns faktiskt ett samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner i populationen. Vi frkastar nollhypotesen (och det r korrekt) 2. Det finns egentligen inget samband i populationen. Vi har felaktigt frkastat nollhypotesen. Typ 1 fel.

Typ 2 fel
Vi finner att det INTE finns ngot samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner i vrt stickprov Det finns tv alternativ: 1. Det finns inget samband i populationen heller. Vi har accepterat nollhypotesen och det r korrekt.

2. Det finns faktiskt ett samband i populationen. Vi har felaktigt antagit nollhypotesen. Vi har gjort ett Typ 2 fel.

Typ 1 och Typ 2 fel

Populationen Stickprovet H0 r sann H1 r sann H0 r sann Inget fel Typ 1 fel H1 r sann Typ 2 fel Inget fel

H0: Det finns inget samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner H1: Det finns ett samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner

Hur minimerar vi risken fr fel?

ka storleken p stickprovet strre chans att upptcka verkliga skillnader och samband Mindre risk att extremvrden i stickprovet pverkar resultatet och leder till att vi felaktigt frkastar H0 (typ 1 fel). Sannolikheten fr Typ 1 och 2 fel r beroende av varandra. Vilket typ av fel r allvarligast? Vad r konsekvenserna av de olika felen?
Vi sger att det finns ett samband mellan vertid och psykosomatiska reaktioner fastn det inte gr det. Vi stter in tgrder fr att minska vertid och psykosomatiska besvr. Vi sger att det inte finns ett samband ven fast det finns det. Vi gr ingenting t situationen och de anstlldas hlsa frvrras.

Signifikansnivn
Risken fr Typ 1 och 2 fel pverkas av signifikansnivn Signifikansnivn varierar mellan 0 och 1. Ju mindre signifikansniv desto mindre r risken att gra ett Typ 1 fel. p< 0.05 Sannolikheten att vi hittar ett samband i stickprovet men inte i populationen r mindre n 5 %. p< 0.01 1% p< 0.001 0,1 % Om p<0.05 sger vi att sambandet r signifikant. Notera! Om stickprovet r stort blir svaga korrelationer signifikanta d vill vi stta en hgre signifikansniv.

Viktigt att tnka p

Att resultatet r signifikant sger bara att det med en viss sannolikhet frekommer i populationen. Det sger ingenting om: Ett sambands styrka Hur stora skillnader som finns mellan grupper Vi kan anvnda effektstorlek fr att bedma sambandets styrka eller gruppskillnadens storlek. Samband (r2) Medelvrdesskillnader (Cohens d)

Ett exempel jmfra grupper

Finns det ngra skillnader mellan mn och kvinnor med avseende p Psykosomatiska reaktioner? Vilken r vran beroende variabel? Vilken skalniv har Vr beroende variabel? Vilken analys br vi anvnda?

Jmfra 2 gruppers medelvrden

SPSS: Analyze, Compare means, Independent samples t-test

Resultat

Hr avlser vi om skillnaden mellan grupperna r signifikant

T-testet gr ett antagande om att variationen i grupperna r lika. Om vi fr en signifikant skillnad hr betyder det att variansen i grupperna r olika, d avlser vi t-vrdet p den undre raden.

Jmfra medelvrden i 3 eller fler grupper

Vi vill underska om det finns skillnader i psykosomatiska reaktioner mellan grupper med olika utbildningsniv (Grundskola, Realskola, Gymnasium, Hgskola). Vilken dataniv har vran Beroende variabel? Vilken analys ska vi anvnda?

Jmfra medelvrden i 3 eller fler grupper

SPSS: Analyze, Compare means, One-way ANOVA

Variansanalys (ANOVA)

Det finns en signifikant skillnad mellan de olika grupperna

Vilka grupper skiljer sig t?

Post hoc test Bonferroni signifikansnivn korrigeras fr antalet gruppjmfrelser

Underska samband mellan 2 variabler

Finns det ett samband mellan psykosomatiska reaktioner och vertidsarbete?
Psykosomatiska reaktioner (Aldrig Mycket ofta) vertid (Aldrig Mycket ofta)

Vilken skalniv har vra variabler? Vilken analys ska vi anvnda?

10

Samband mellan 2 variabler

SPSS: Analyze, Correlate, Bivariate

Resultat - samband

Analys av enktdata uppgift 2b

Arbeta med datamaterialet frn arbetsmiljenkten Besvara fem frgestllningar genom att gra statistiska analyser av datamaterialet och redovisa och tolka resultatet frn dessa analyser. Fr varje frgestllning ska ni redovisa: Val av analysmetod samt kort motivering av val av metod, Output frn SPSS Tolkning av resultaten Lmna in uppgiften senast 17 januari (fre seminariet) genom att skicka till anna.e.sundstrom@psy.umu.se

11

Seminarium Enktmetodik
Infr seminariet ska alla ha gjort uppgift 2b. Vi gr igenom och diskuterar resultaten frn dataanalyserna i uppgift 2b. Varje grupp (1a-5b) ansvarar fr en analysmetod. Gruppernas ska beskriva: p ett s pedagogiskt stt som mjligt, vad metoden gr ut, nr man ska anvnda metoden, visa i SPSS hur man genomfr analysen och bertta hur man tolkar outputen frn SPSS. Varje grupp fr ca 20 min till frfogande. Aktivt deltagande i seminariet krvs fr godknt betyg p kursen.

Frdelning av analysmetoder
Grupp 1a: Oberoende t-test Grupp 1b: Envgs variansanalys (ANOVA) Grupp 2a: Deskriptiv analys (centralmtt, spridningsmtt), Chi2 Grupp 2b: Linjr regression Grupp 3a: Korrelation Grupp 3b: Linjr regression Grupp 4a: Deskriptiv analys (centralmtt, spridningsmtt), Chi2 Grupp 4b: Envgs variansanalys (ANOVA) Grupp 5a: Oberoende t-test Grupp 5b: Korrelation

12