Beskrivning av kemiaktivitet

Aktivitet : ka verklig frstelse fr kemi samt frbttra frutsttningarna fr frdighetstrning inom naturvetenskapliga studier Beskrivning av skolan
Projektet har genomfrts i fyra klasser p det naturvenetskapliga programmet da Vinci p Kattegattgymnasiet i Halmstad. Eleverna som varit i fokus gr frsta ret p gymnasiet och lser grundkursen i kemi, kemi 1. Fyra kemilrare har deltagit i projektet. P naturvetenskapsprogrammet da Vinci har vi en vana och tradition att jobba mnesintegrerat och problembaserat i de flesta mnen. Vi nskar utveckla arbetssttet s att det ven blir en del av kemiundervisningen i strre utstrckning n tidigare.

Syfte och ml med aktiviteten

Syftet med projektaktiviteten r att eleverna ska f en hgre mluppfyllelse i kemi. Vi vill utveckla nya metoder fr frdighetstrning i kemi. Vi vill genom ett nytt arbetsstt frndra elevernas eventuella negativa bilder av kemi och uppmuntra till vidare studier i mnet genom att utveckla frstelsen och intresse fr kemi. Kemi r ett av de mnena som vra elever ofta anser vara svrt. Vi fr ofta avstta stdresurser i kemi. Elevernas bild av kemi r ibland missvisande och uppmuntrar inte till vidare studier i mnet d de eleverna har svrt att verklighetsfrankra kemiska begrepp och dess betydelse i strre sammanhang. Vi har jobbat med nedanstende projektml under lsr 2012-2013. 1. Utveckla en del av vra laborationer till att bli mer problembaserade, ppna laborationer. Vi vill utveckla vra laborationer frn att vara av det traditionella slaget till att bli mer av det problemlsande slaget, s kallade ppna laborationer. Detta d vi anser att ha frmgan att arbeta problembaserat r en viktig egenskap som eleverna br ha med sig till hgskola, universitet och en framtida arbetsmarknad. Vi tror ven att eleverna inspireras mycket och att de nr en djupare frstelse och sledes ett strre intresse fr naturvetenskap om man jobbar mer problembaserat. En ppen laboration r en laboration dr eleven eller elevgruppen tilldelas ett problem. Uppgiften r att eleven sjlv eller elevgruppen sjlva kommer med frslag p hur uppgiften ska lsas och att de motiverar varfr de valt den lsningen. 2. Arbeta med nya lromedel. Vi vill arbete med olika typer av lrmetoder fr frska hitta ett lromedel som vi och eleverna anser r inspirerande och leder till strre frstelse av kemi. Vi vill testat tv varianter under lsret. Frsta varianten r att tv klasser anvnt sig av on-line bcker. Vi vill testa on-line bcker d dessa innehller bra intressanta lnkar och lromedelet kan kanske knnas mer moderna vilket kan tilltala vissa elever. De andra tv klassernas undervisning kommer frmst baserade sig p material som undervisande lrare sammanstller. Vi vill testa att sammanstlla eget material d vr tanke var att det leder till att vi lrare funderar och reflekterar mer ver innehllet i kemikursen om vi inte lter en bok styra innehllet p lektionerna.

3. Finna samarbetsformer mellan skola och fretag. Vi vill hitta metoder samt strategier fr att eleverna ska f en verklig frstelse fr kemi och dess betydelse i samhllet. Vi tror att elevernas intresse fr kemi skulle ka om vi kunde ka samarbetet med fretag, detta fr att delge eleverna fler verkliga exempel dr kemin anvnds. Vi anser att ett sdant samarbete tydligt skulle belysa det stora sammanhang dr kemin som en vetenskap ingr istllet fr att vara en mer eller mindre isolerad freteelse i skolan.

Vad har vi genomfrt?

Samtliga lrare och elever har i strre grad n tidigare jobbat med ppna laborationer det vill sga ett problembaserat underskande arbetsstt. Eleverna har sjlva ftt fundera ut hur man laborativt lser det problem/den frgestllning vi delgett dem. De har sjlva ftt komma verens om utfrandet, vilket material de skulle anvnda samt sammanfattat genomfrande och resultat i en laborationsrapport. Rapporten anser vi r en viktig del fr reflektion. Arbetet med de ppna laborationerna mynnade ut i ett stort kemiprojekt, Kemi r inte allt men allt r kemi, se inskickat lektionsfrlp. I projektet, som lg i slutet av kemikursen, fick eleverna ta sig an, lsa, frklara och redovisa ett verklighetsfrankrat kemiskt problem. Under lsret har vi kemilrare provat tv nya lromedel. Tv av oss har jobbat lite med ett mer temabaserat lromedel, jmfrt med vrt gamla. Som komplement till lromedlet har vi till stor del stllt samman ett webbaserat material p FRONTER. Vi har med mnesplan och kursml som utgngspunkt diskuterat innehll och arbetsstt och drefter plockat fram material att arbeta med i kursen. Vi har valt att arbeta med frre uppgifter men med uppgifter som vi anser ska ge kad frstelse. De andra tv kemilrarna har under lsret anvnt sig av den digitala, webbaserade, lroboken i kemi 1, Syntes 1, utgiven av Gleerups frlag. Eleverna hade tillgng till boken via sina lsplattor (Android), egna hemmadatorer eller sin smartphone. En stor del av vr tid under frsta projekttiden anvndes fr att underska hur man kan jobba tillsammans med fretag s att det blir givande fr bda parter. Fr att utbilda oss sjlva har vi beskt olika fretag och skolor. Besk har gjorts p Vr Bruk (pappersmassafabrik i Varberg). Processerna fr framstllning av pappersmassa involverar mycket kemi vilket vra elever kan ta del av. Bruket har frutom detta ett modernt och utvecklat laboratorium dr analyser av pappersmassan grs. P Vr bruk pgr ven vldigt intressant forskning om hur cellulosafibern kan anvndas i andra material i framtiden, vilket vi tror skulle inspirera eleverna och ka deras frstelse fr och betydelsen av kemikunskap. Vi har ven varit i kontakt med Halmstadverken, en metallindustri i Halmstad, men har inte ftt till ngot besk nnu. Vi har ven beskt Perstorps gymnasieskola. Skolan samarbetar med Perstorps industri och vi fick kad inblick i hur eleverna fick gra vissa moment p Perstors industri under processtekniska kurser. Vidare har jobbskuggning gjorts p Silkeborgs tekniska gymnasium. Under besket fick vi vldigt god inblick och vgledning i hur man tillsammans med Arla genomfrt ett intressant projekt, mozzarellatillverkning. Delar av det vi fick ta del i under jobbskuggningen kommer ligga till grund vid framtida samarbete med fretag. Under vren 2013 har tv kemilrare jobbskuggat p gymnasieskolan i Skien i Norge, hr deltog lrarna i kemiundervisningen under en dag.

Vra resultat
Vid vrt arbete med ppna laborationer visar utvrderingar att en stor majoritet av eleverna, ca 80%, tycker detta r ett mycket bra och intressevckande arbetsstt. Nedan sammanstlls de vanligaste kommentarerna frn eleverna: Detektivarbete r kul och intressant Roligt och spnnande Lr mig bttre, frstr mer Jag kommer ihg varfr bttre Knner att jag fr anvnda mig av min kemikunskap De eleverna som inte var lika positiva till arbetssttet, ca 20%, tyckte detta frmst p grund av att de ansg att arbetssttet var: Svrt Viktigt att ha bra frkunskaper (vilket de ansg att de inte hade) Tog lngre tid jmfrt med traditionellt arbetsstt Mindre risk att det gr fel om man fljer en frdig instruktion Eleverna fick utvrdera kemiprojektet, Kemi r inte allt men allt r kemi, skriftligt efter avslutat arbete och respons. Vi ville frmst veta om och hur eleven uppfattat att projektet strkt deras intresse av och kunskap i kemi. Eleverna fick ven utvrdera sin egen arbetsinsats. Utvrderingen visade att ca 75 % av eleverna tyckte att projektet varit lrorikt och att det givit dem kad kunskap och frstelse, dock frmst inom sitt mnesomrde/problem. De uppskattade ven att problemstllningarna var verklighetsanknutna, vilket de upplevde som mycket inspirerande. Det var bara ca 5 % av eleverna som uttryckte att de tyckte att det var trkigt och att de inte lrt sig speciellet mycket. De flesta av eleverna ansg att de gjort sitt bsta och att de var njda ver sin insats, det anser vi lrare stmmer vl verens med vr bild av elevernas arbetsinsats. Nr undervisande lrare utvrderade projektet var vi samtliga mycket njda med arbetets gng och resultat. Vi knde att eleverna arbetat med stor entusiasm och att eleverna pratat mycket kemi. Nr eleverna ges mjlighet att frklara kemi fr varandra leder det till kad kunskap samt att eleverna trnar sig p att anvnda korrekta kemiska begrepp. Vi anser att projektet bidrog till att eleven fick mjlighet att jobba med och utvecklas inom de ml som vi satt upp. Planera och genomfra experiment samt formulera och prova hypoteser i samband med dessa. Utvrdera sina resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkllor. Frdjupa sina kunskaper inom aktuellt problemomrde. Reflektera ver sin egen insats och utveckling. Vid utvrdering av de olika lromedlen vi anvnt visar dessa att eleverna som anvnde sig av den digitala lroboken bde var positiva och negativa till lromedlet. De som tyckte den digitala boken var bra ansg: Den var smidig att ha med sig, lttillgnglig. Bra texter, med bra exempel. Bra med filmer och filmklipp

De eleverna som inte var lika njde med lromedlet ansg frmst att det berodde p tekniska problem d lromedelet fungerade dligt p deras lsplattor. P frgan: Om all teknik hade fungerat, hade det

pverkat din uppfattning? Svarade 74 % av de mindre njda eleverna att de d hade varit njda med lromedelet. De tv klasserna som frmst anvnts sig av det material som undervisande sammanstllt sger sig inte sakna lrobok utan tycker att det fungerat bra d allt material sammanstllts och lagts ut p Fronter. De tycker det varit en frdel att lraren sjlv mer aktivt valt ut materialet och att det varit bra att slippa slpa p en lrobok. Samtliga elever hade tillgng till internet och Fronter i hemmet. Vad gller vrt samarbete med fretag har vi under ret ftt en massa ider p vad och hur ett sdant samarbete skulle kunna ske s att det gynnar samtliga involverade men vi har tyvrr inte ftt igng ngot samarbete nnu.

Vad har vi lrt oss och hur syns det i vr verksamhet?

Det som vi frmst tar med oss frn det gngna lsret och projektet r vikten av att arbeta mer problembaserat, med ppna laborationer och ett problembaserat frhllningsstt till all undervisning. Vi och de flesta av eleverna anser att det lett till ett strre intresse fr och strre kunskap i kemi. Att jobba med utgngspunkt i ett problembaserat arbetsstt syns och kommer synas i vr verksamhet i nnu strre grad under kommande lsr. Vi kommer frska genomfra nnu fler ppna laborationer i alla vra naturvetenskapliga laborationer. Vi kommer jobba vidare med och utveckla kemiprojektet Kemi r inte allt men allt r kemi. Projektet har ven bidragit till att vi kemilrare samarbetar och diskuterar mer n tidigare, vilket leder till en utveckling av vr verksamhet.

Vi vill dela med oss av:

Vid flera av vra ppna laborationer har eleverna gett oss direkt feedback och sagt att det hr var kul och spnnande. Eleverna lyser av stolthet nr de tillsammans eller sjlvstndigt lyckas att lsa ett problem. I kemiprojektet tyckte mnga elever att det hftigt att de lrt sig s mycket kemi att de sjlvstndigt kunde lsa verklighetsfrankrade kemiska problem. Vrt ml r ju att ka intresset fr kemi och vi anser att ett problembaserat och verklighetsfrankrat arbetsstt r en stor del av lsningen till ett kat intresse och kad kunskap. Det r dock ett arbetsstt som tar mer tid n traditionell undervisning s fr att det ska kunna genomsyra verksamheten behvs std frn skolledningen avseende tid och resurser.

Vad gr skillnad och varfr?

Vi har varit en grupp lrare som samarbetat mer n tidigare, vilket lett till en utveckling av vr verksamhet. Vi har alla olika erfarenheter vilket kommit vl till pass d vi arbetat fram vrt kemiprojekt. I och med SMILE har tv av oss varit ansvariga vilket bidragit till att vi verkligen gjort vrt yttersta fr att jobba med de olika projektmlen. Det som gr den strsta skillnaden r dock eleverna. Det r elevernas gensvar och respons p olika inlrnings/arbetsmetoder som visar vgen fr fortsatt arbete och utveckling. Som vi nmnde tidigare har responsen frn eleverna p ett mer problembaserat arbetsstt under lektioner, laborationer och i projekt varit mycket positiv, vilket betyder mycket.