Sunday, 20th of August

Matteusevangeliet 4:18-22 Nr han vandrade utmed Galileiska sjn fick han se tv brder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas. De stod vid sjn och fiskade med kastnt, fr de var fiskare. Han sade till dem: Kom och flj mig. Jag skall gra er till mnniskofiskare, och de lmnade genast sina nt och fljde honom. Nr han gick vidare fick han se tv andra brder, Jakob, Sebedaios son, och hans bror Johannes, sitta tillsammans med sin far Sebedaios i bten och gra i ordning sina nt. Jesus kallade p dem, och genast lmnade de bten och sin far och fljde honom. Vi har alla vra egna nt i livet. Detta ret som jag har varit i Sverige har varit mycket svrt eftersom jag har varit borta frn mina vnner i Afrika dr jag knner mig mest hemma. Att bara hoppa in ett r ngonstans r jobbigt, bde psykiskt och knslomssigt. Nytt gymnasie, nya vnner och gamla vnner som man mste lra knna p nytt. Hela hsten och lngt in i vintern var jag arg p mig sjlv, p alla omkring mig och p Gud. Jag ville inte vara hr. Jag hatade snn och kylan. Jag trivdes inte p min skola och lngtade tillbaka till Rift Valley Academy. Nr min storebror Joshua kom hem till jul och vi var p nyrslgret tillsammans s brast det fr mig. Jag grt och sa till Joshua att jag inte visste vad som hade hnt med mig och att jag bara ville vara glad igen. Joshua sa att nr han sg mig s knde han inte igen den Jennifer som han mindes och att det var ngot mrkt inom mig. Han sa att jag mste ta rejla tag i det hr och verkligen be Gud om hjlp, fr annars skulle det bara g mer nert. Jag tog dessa ord till hjrtat och frskte verkligen tnka p det. Nr vren brjade krypa runt hrnet med fgelkvitter och en ny brjan fr blommor och djur, knde jag samma vr inom mig. Jag hade rett ut saker och ting med Gud och jag hade lrt mig att mer och mer luta mig mot honom. Jag hade det fortfarande jobbigt, men kunde nd se solljus p ngra stllen. Jag slutade hata och var arg p alla och allting och jag brjade tycka om Sverige. Nr sommaren kom med skolavslutningen och fyra underbara lger framfr mig var jag som gladast. Men ven i denna lyckan knde jag att det var ngonting som inte var riktigt rtt. Frn den 26:e juni till 1:a juli var jag p det frsta lgret, Medvind, och nr vi hade bn och lovsng i ledarscoutstltet s knde jag att jag verkligen ville ha frbn. Jag knde mig fngslad p ngot vis. Jag gick fram till frbedjarna och bad att de skulle be fr mig att jag skulle f frihet. Det var den bsta frbnen jag ngonsin ftt. Jag knde verkligen hur Gud var dr och talade till mig genom frbedjarna. Jag lmnade lgret och knde en lttnad. Nu kunde jag fortstta ha kul hela sommaren utan ngra problem och ha kul p lger och sen ka tillbaka till Afrika. Men s kte jag till Missionrsbarnstrffen i Vingker. Dr fick jag prata med en ledare som del av bibelstudierna och d frgade hon hur mitt r varit osv. Jag berttade att det hade varit jobbigt men att nu s var allting ok eftersom det var sommar och jag snart skulle tillbaka till Afrika. D sa hon ngot som shockade mig. Jennifer, detta ret som har gtt har lmnat ett hl i dig, ett mrker. Det var ju precis det som Joshua sa! Jag tror att nr denna sommaren r ver mste du ta och prata med ngon och verkligen f slppa ifrn dig allt det hr som har bildat mrkret inom dig. Jag lmnade nnu ett lger med lite mer frihet och lite mindre mrker. Nu var det bara ca 4 veckor och ett tonrslger kvar. Jag brjade knna mig lite stressad och undrade hur jag skulle hinna med allt. Men jag kte till KOM p Gullbranna. Det var helt grymt. Jag fick trffa nya mnniskor och verkligen umgs med mina vnner. Men bst av allt var kvllsmtena och bibelstudierna. Temat var ju som namnet avsljar: kom. Kom och flj mig sa Jesus till sin lrjungar. Och de kom. Under lgerveckan och ven

under veckan efter detta tnkte jag mycket p de orden. Kom och flj mig... och de lmnade genast sina nt och fljde honom. Sdan vill jag ocks vara. Att kunna hra och knna nr Gud kallar p mig. Och att jag ska har tillrckligt med tro fr att verlmna min dag till honom. Som det str i Lukasevangeliet 9:23: Och han sade till alla: Om ngon vill g i mina spr mste han frneka sig sjlv och varje dag ta sitt kors och flja mig. Under denna sommaren, och speciellt under KOM har jag kunnat lmna sm delar av min nt. Mitt nt var mrkret inom mig och jag har bestmt mig fr att lmna mitt nt, ta mitt kors och flja honom. Nu vilka problem som n kommer och jag knner att jag inte orkar lngre s vet jag att det gr att slppa ven detta nt och bara flja honom. Jag hoppas att min historia och vad jag har lrt mig detta ret kommer att uppmuntra och pminna er om att Gud alltid finns dr fr oss i vra mrkaste stunder och att han aldrig lmnar oss.