O2 Granskningsrapport Juni 2009

Sida: 1/79
GRANSKNINGSRAPPORT- KONCEPT
Datum: 2009-06-16 Vr referens: SSM 2008/170 Tillstndshavare: OKG Aktiebolag Objekt: Oskarshamn 2
Granskningsgrupp: Lars Axelsson, Lars Bennemo, Tomas Jelinek, Tage Eriksson, Jan Gllsj, Klas Idehaag, Ingemar Lund, Anders Wiebert, Ann-Christin Hgg, Oddbjrn Sandervg, Jan in de Betou, Johan Ljung, Karen Gott, Ninos Garis, Kostas Xanthopoulos Frfattare: Kostas Xanthopoulos Samrd: Anne Edland, Carl-Magnus Larsson, Jan Hanberg, Lars Sknberg, Leif Karlsson, Svante Ernberg
Faststlld: Lennart Carlsson
Granskning av anskan om tillstnd att hja den termiska effekten i reaktorn Oskarshamn 2
Sammanfattning
OKG Aktiebolag (OKG) har anskt om tillstnd enligt lagen (1984:3) om krnteknisk verksamhet att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW i krnkraftsreaktorn Oskarshamn 2 (O2). Till anskan har bifogats underlag som bl.a. beskriver den planerade effekthjningens pverkan p anlggningen, de ndringar och andra tgrder som planeras genomfras i anlggningen samt en miljkonsekvensbeskrivning. Ett effekthjningsrende innehller granskning av fyra anskningar. Dessa r anskan om regeringstillstnd, anskan om godknnande av preliminr skerhetsredovisning (PSAR), anskan om provdrift och anskan om rutinmssig drift. Denna granskning avser anskan om regeringstillstnd och syftar till att gra en bedmning av effekthjningsrendet med hnsyn till skerhet och strlskydd. Beslut i tillstndsfrgan fattas drefter av regeringen. Strlskerhetsmyndighetens (SSM) granskning har omfattat underlag som behandlar organisation och styrning av effekthjningsprojektet, underlag rrande pverkan p anlggningens system, skerhetsfunktioner, barrirer och djupfrsvar vid effekthjning, samt den miljkonsekvensbeskrivning
GRANSKNING AV ANSKAN OM TILLSTND ATT HJA DEN TERMISKA EFFEKTEN I REAKTORN OSKARSHAMN 2
Sida: 2/79
(MKB) som tagits fram enligt krav i lagen (1984:3) om krnteknisk verksamhet. SSM:s sammanfattande bedmning och vrdering SSM bedmer att projektet PLEX Effekthjning har utifrn sin organisation, styrning och ledning de frutsttningar som behvs fr att genomfra aviserade analyser och tgrder. Fr att dessa analyser och tgrder skall kunna utfras med tillrcklig bra kvalitet frn skerhetsoch strlskyddssynpunkt behver projektet frfoga ver kompetent personal. SSM bedmer ocks att OKG har identifierat effekthjningens huvudsakliga pverkan p simulatorn. SSM har ingenting att invnda mot OKG:s avsikt att integrera de frndringar som pverkar simulatorn med O2:s skerhetshjning som helhet. Detsamma gller OKG:s valda strategi fr arbetet med att frndra och anpassa driftoch strningsinstruktioner samt skring av driftpersonalens kompetens. SSM bedmer att OKG huvudsakligen identifierat de delar av anlggningen och anlggningens skerhetsredovisning inklusive skerhetsfunktioner, barrirer och djupfrsvar som kan komma att pverkas av effekthjningen. OKG har ocks identifierat att ett flertal skerhetsanalyser behver ses ver och att en del nya analyser behver tas fram. SSM finner att relativt omfattande analyser och utredningar behver genomfras frn skerhetsoch strlskyddssynpunkt infr den kommande redovisningen av PSAR. Effekthjningens pverkan p fldesinducerade vibrationer och felfunktioner i matarvattensystem r exempel p frgestllningar som behver utredas och vrderas ytterligare infr redovisningen av PSAR. SSM bedmer att den planerade effekthjningen kan medfra snvare marginaler och knsligare dynamik i anlggningen, d.v.s. kan pverka negativt niv 1 och 2 i djupfrsvaret. Infr den kommande redovisningen av PSAR behver drfr OKG utreda de ytterligare tgrder som behver vidtas fr att upprtthlla ndvndig robusthet och kontroll ver driftstrningar i anlggningen i enlighet med vad niv 1 respektive niv 2 i djupfrsvaret krver. SSM finner i sin bedmning av MKB att miljkvalitetsnormerna har beaktats och att samrdsfrfarandet har fljt syftet med berrda krav i miljbalken. SSM bedmer ocks att OKG uppfyller de allmnna hnsynsregler som r aktuella i den frga som nu r freml fr prvning. Infr den kommande redovisningen av PSAR behver dock OKG ytterligare klargra vissa frgestllningar avseende bl.a. utslpp i luften och
Sida: 3/79
miljpverkan de olika alternativen av processkoppling i turbinanlggningen kan ha. SSM noterar att OKG fortfarande inte har lmnat ngon nrmare information till Svenska kraftnt (SvK) om den planerade effekthjningen s att SvK kan pbrja en utredning angende stamntets mjlighet att ta emot den kade effekten frn O2. SSM delar SvK:s bedmning att driftskerheten i stamntet kan komma att frsmras p.g.a. kad effekt frn O2 om inte tgrder vidtas. SSM konstaterar vidare att en frsmrad driftskerhet i stamntet pverkar reaktorskerheten negativt. I och med att mnga viktiga analyser och utredningar terstr att gras, kan SSM i detta skede inte bedma om alla ndvndiga skerhetsmarginaler avseende bl.a. pverkade delar i barrirer och skerhetsfunktioner kan innehllas vid den hgre effekten. SSM delar drmed OKG:s skerhetsvrdering enligt kap 6.5 i den inlmnade redovisningen [9] dr det bl.a. framgr att ytterligare skerhetsanalyser behver gras fr att skerstlla att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt. SSM:s samlade bedmning r att i detta skede finns det inte faktorer som p ett avgrande stt talar emot mjligheten att hja nuvarande effektniv p 1800 MW i O2. SSM kan dock i detta skede inte bedma om alla skerhetsoch strlskyddskrav kommer att uppfyllas vid den effektniv som anskan avser (2300 MW). Eftersom hitintills genomfrda analyser och utredningar har utgtt ifrn 2300 MW termisk effekt, br emellertid denna effektniv ses som en vre grns.
Sida: 4/79
Innehllsfrteckning
1. 2. 3. 4. 5. 5.1 5.2 5.2.1 5.2.2 5.2.3 5.2.4 5.2.5 5.2.6 5.2.7 5.2.8 5.3 5.4 5.5 5.6 5.7 5.7.1 5.7.2 5.7.3 5.7.4 5.7.5 5.7.6 5.7.7 5.7.8 5.7.9 5.7.10 5.7.11 5.7.12 5.7.13 5.7.14 5.7.15 5.7.16 5.7.17 5.7.18 5.7.19 5.7.20 5.8 5.8.1 Bakgrund Syfte med granskningen Granskningens genomfrande Krav Analys Organisation och styrning Tekniska lsningar och inverkan p skerhetsredovisningen Byggnader, 100-system Reaktor och hjlputrustning, 200-system Reaktor och hjlputrustning, 300-system Turbin och generatoranlggning, 400-system Kontrollsystem, 500-system Elektriska kraftsystem, 600-system Reaktor och hjlputrustning, 700-system Pverkan p belastningar, hllfasthet och material Inverkan p anlggningsplats och omgivning Inverkan p hrden Anlggningens radioaktiva mnen Strlskydd Skerhetsanalyser Felfunktioner i reaktorn Felfunktioner i matarvattensystem Felfunktioner som berr ngledningar Rrbrott utanfr reaktorinneslutningen Rrbrottinnanfr reaktorinneslutningen Felfunktioner i hjlpkraftsystem Felfunktioner i system fr radioaktiva avfall Felfunktioner i turbinsystem Felfunktioner i andra system Missden i brnslehantering Jordbvning Brand Bortfall av snabbstoppsystemet vid frvntade strningar Yttre pverkan Inre hndelser Cykelspecifika analyser och driftbegrnsningar Svra haverier Probabilistiska skerhetsanalyser (PSA) Analys av komplexa sekvenser vriga analyser Pverkan p barrirer, djupfrsvar och skerhetsfunktioner Barrirer 6 8 9 9 12 12 15 15 16 18 20 23 24 28 29 30 30 33 35 38 38 38 39 40 41 42 43 43 44 45 45 45 46 47 48 48 49 50 51 52 52 52
Sida: 5/79
5.8.2 5.8.3 5.9 5.10 5.11 5.11.1 5.11.2 5.11.3 5.11.4 5.11.5 5.11.7 6. 6.1 6.2 6.3 7. 8.
Djupfrsvar Skerhetsfunktioner Skerhetsvrdering Primr- och fristende skerhetsgranskning Miljkonsekvensbeskrivning (MKB) Miljkonsekvensbeskrivningens innehll Samrdsfrfarande Allmnna hnsynsregler Miljkvalitetsnormer Avfall SSM:s samlade bedmning av MKB Yttrande frn allmnheten och myndigheter Yttrande frn allmnheten Yttrande frn svenska myndigheter Yttrande frn myndigheter i grannlnder Sammanfattande bedmning och vrdering Referenser
54 56 58 60 60 61 64 64 67 67 70 70 70 70 72 73 75
Sida: 6/79
1. Bakgrund
Projekt PLEX (Plant Life Extension) startade 2004 i syfte att planera och genomfra ndvndiga skerhetshjande tgrder fram till och med r 2012 vid O2 i enlighet med fr anlggningen gllande vergngsplaner. Under vren 2006 fick projekt PLEX i uppdrag att ven projektera och utreda mjligheten att hja reaktorns termiska effekt. Under vren 2007 beslutade OKG:s styrelse om att en hjning av den termiska effekten vid O2 skall genomfras inom ramen fr projekt PLEX. Ett effekthjningsrende initieras genom att en tillstndshavare som har planer p effekthjning i en reaktor ansker om tillstnd. Detta grs efter att tillstndshavaren genom frstudier har vertygat sig om mjligheterna att driva reaktorn vid den hgre effekten med uppfyllande av skerhetsoch strlskyddskrav. OKG har utifrn resultaten frn tv olika leverantrers frslag till tgrder fr en termisk effekthjning, tagit fram en rekommendation i tv frstudierapporter [1],[2]. Anskan adresseras till regeringen men skickas till SSM vars uppgift inledningsvis r att granska anskan och gra en bedmning samt baserat p denna vrdering ta fram ett yttrande till regeringen. Beslut i tillstndsfrgan fattas drefter av regeringen. Allmn om hjning av den termiska effekten Syftet med att ka den termiska effekten i en rektor r fr att kunna producera mer el. Detta grs genom att frse turbinen med mer nga. ngproduktionen kar genom hjning av reaktorns termiska effekt. Turbinanlggningen behver sledes anpassas fr att ta emot ett strre ngflde. Detsamma gller reaktorn fr att kunna producera detta flde. Uppbyggnaden av reaktorhrden kan anpassas s att reaktorns totaleffekt kar utan att maximala belastningar fr enskilda brnsleelement verskrider acceptansgrnser. Allmnt om skerhetsoch strlskyddspverkan av effekthjning Vid en effekthjning kommer mngden av radioaktiva mnen att ka. Neutronbestrlningen p komponenter nra reaktorhrden kommer sledes att ka. Detta innebr att programmen fr kontroll av bestrlningsfrsprdning och bestrlningsinducerad spnningskorrosion behver ses ver. Resteffekten kommer att ka vilket innebr kad belastning p de system som skall tillfra kylvatten till reaktorn samt kyla bort resteffekten. Mngden
Sida: 7/79
radioaktivt avfall kommer att ka p grund av kad energiproduktion. Tryckfallet i ngledningarna kommer ocks att ka p.g.a. kat ngflde. Ovanstende r exempel p ndrade frhllanden och parametrar p grund av en effekthjning som behver identifieras och bedmas mot berrda skerhetsoch strlskyddskrav. Innehllet i anskan OKG inkom med en anskan [3] den 26 september 2007 adresserad till regeringen men stlld till dvarande Statens krnkraftinspektion (SKI) om att hja den termiska effekten i O2 frn 1800 MW till 2300 MW. Till anskan bifogades underlag som beskriver hur projektet skall styras och ledas, vilken inverkan freslagen effekthjning har p anlggningens skerhetsredovisning, planerade anlggningsndringar p en vergripande niv, en skerhetsvrdering, samt en miljkonsekvensbeskrivning (MKB). Dessutom bifogades ett antal referenser. Effekthjningsstrategin fr Oskarshamn 2 Sedan anlggningen togs i drift har erfarenheten av anlggningsdriften, utvecklingen av anvnda analysmetoder samt moderna brnslekonstruktioner medfrt i vissa fall kning av skerhetsmarginalerna mellan berknade vrden i t.ex. skerhetsanalyserna och motsvarande acceptansvrden fr s.k. licensiering. Detta tillsammans med en del ombyggnader av reaktorsystemen och vissa ndringar inom turbinanlggningen kan mjliggra en sker drift av O2 vid en hgre termisk effektniv. Enligt OKG:s senaste tidplan berknas alla planerade tgrder fr effekthjning bli klara r 2011. Miljprvning Fr att hja en reaktors termiska effekt krvs ett nytt tillstnd enligt krntekniklagen, 5 i lagen (1984:3) om krnteknisk verksamhet (KTL). Av 5b fljer att vid prvning av renden enligt KTL skall vissa bestmmelser i miljbalken (MB) tillmpas. Dessutom skall en miljkonsekvensbeskrivning ing i en anskan. Detta innebr att SSM i beredningen av effekthjningsrendet ven prvar om berrda bestmmelser i miljbalken r uppfyllda. Frutom detta tillstnd krvs ven ett tillstnd fr miljfarlig verksamhet enligt miljbalken. Bestmmelserna framgr av avsnitt 4.10 nedan. OKG har drfr lmnat anskan till Miljdomstolen i Vxj om tillstnd fr verksamheten vid Oskarhamn 2. Anskan innefattar planerade
Sida: 8/79
effekthjningar. Detta innebr att parallellt med SSM:s granskning sker en prvning vid en miljdomstol av redovisad miljkonsekvensbeskrivning (MKB).
2. Syfte med granskningen

Syftet med denna granskning r att bedma om det finns ndvndiga frutsttningar fr att genomfra den planerade effekthjningen. Detta innebr att granskningen omfattat fljande: Om ledningen, styrningen och den interna granskningen av PLEXprojektet r sdan att planerade analyser, tekniska anlggningsndringar och vriga tgrder kommer att kunna genomfras som avsett och med hg kvalitet ur skerhetsoch strlskyddssynpunkt. Att alla de delar av anlggningen som kan pverkas av drift vid den hgre effekten r identifierade och att gjorda vrderingar av anlggningens pverkade delar r korrekta. Bland annat innebr detta en systematisk genomgng av anlggningens barrirer, skerhets-, driftoch hjlpfunktioner fr att kunna bedma om redovisade stllningstaganden r korrekta vad gller pverkan p respektive barrir och funktion samt att ndvndiga skerhetsmarginaler i olika avseenden kommer att innehllas. Genomfrda analyser och utredningar av hur respektive barrir, funktion och verksamhet pverkas bedms med avseende p bl.a. omfattning, inriktning och anvnd metodik samt gjorda och planerade analyser och utredningar granskas med avseende p omfattning, inriktning och anvnd metodik. Att hrden skall kunna kylas p ett fullt acceptabelt stt ven efter den aviserade effekthjningen och att de berkningsverktyg som anvnds r validerade ven fr sdana fall. Att ndvndiga tgrder vidtas s att gllande skerhetsoch strlskyddskrav uppfylls. Vid sdana bedmningar skall ven eventuella beslut som fattats med std av vergngsbestmmelserna i SSMFS 2008:17 beaktas. Genomfrd primr- och fristende skerhetsgranskning. Att de frndringar av driftinstruktioner samt utbildning och trning av driftpersonal som behver genomfras r identifierade. Effekthjningens pverkan p miljn och att redovisad miljkonsekvensbeskrivning (MKB) uppfyller berrda krav. Hr r det viktigt att bedmningarna sker ven med std av yttranden frn berrda myndigheter, som Svenska Kraftnt.
Sida: 9/79
3. Granskningens genomfrande
Fljande personer har frn SSM:s avdelningar deltagit i granskningen och handlggningen av detta rende: Avdelningen fr Krnkraftsskerhet: Lars Axelsson, Jan Gllsj, Klas Idehaag, Lars Bennemo, Tomas Jelinek, Tage Eriksson, Jan in de Betou, Oddbjrn Sandervg, Karen Gott, Johan Ljung, Ninos Garis, Kostas Xanthopoulos. Avdelningen fr Radioaktiva mnen: Anders Wiebert, Ann-Christin Hgg, Internationella avdelningen: Ingemar Lund Kostas Xanthopoulos frn avdelningen fr Krnkraftsskerhet, enheten fr Reaktorteknik, har varit sammanhllande.
4. Krav
Nedan redovisas de krav som beaktats vid granskning och beredning av OKG:s anskan. 4.1 Krntekniklagen (KTL) och Krnteknikfrordningen (KTF) 5 i lagen (1984:3) om krnteknisk verksamhet (KTL) som anger att frgor om tillstnd fr krnteknisk verksamhet prvas av regeringen. 5 b i KTL som stller krav p att vid prvning av renden enligt denna lag skall 2 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljbalken tillmpas. Denna paragraf innehller ven bestmmelser om att en miljkonsekvensbeskrivning skall ing i en anskan om tillstnd att uppfra, inneha eller driva en krnteknisk anlggning. Vidare anges att nr det gller frfarandet fr att upprtta miljkonsekvensbeskrivningen och kraven p denna samt planer och planeringsunderlag gller 6 kap. miljbalken. 24 i frordningen (1984:14) om krnteknisk verksamhet (KTF) som anger att i de fall en anskan avser en frga som regeringen skall prva, skall myndigheten skaffa behvliga yttranden och med ett eget yttrande verlmna handlingarna i rendet till regeringen. 4 , frsta och andra stycket i KTL som stller krav p att skerheten vid krnteknisk verksamhet skall upprtthllas genom att vidta de tgrder som krvs fr att frebygga fel i eller felaktig funktion hos utrustning, felaktigt handlande eller annat som kan leda till en radiologisk olycka.
Sida: 10/79
4.2 Strlskyddslagen 6 i strlskyddslagen (1988:220) som stller krav p att den som bedriver verksamhet med strlning skall bl.a. vidta de tgrder och iaktta de frsiktighetsmtt som behvs fr att hindra eller motverka skada p mnniskor, djur och milj.
4.3 SSMFS 2008:1 angende skerhet i krntekniska anlggningar 2 kap. 1 och 3 kap 1-4 som preciserar bestmmelserna i 4 KTL vad gller grundlggande skerhetsoch konstruktionskrav. 2 kap. 7-9 som stller krav p ledning och styrning av verksamheten inklusive uppfljning av leverantren. 3 kap. 1-4 som stller grundlggande konstruktionskrav. 4 kap. 1 som innehller bestmmelser fr vrdering och redovisning av skerheten i en anlggning. 5 kap. 1-2 som stller krav p skerhetstekniska driftfrutsttningar och instruktioner. 6 kap. 2-3 som stller krav p inneslutning av krnmne och krnavfall.
4.4 SSMFS 2008:17 angende konstruktion och utfrande av krnkraftsreaktorer Dessa freskrifter skall beaktas i den utstrckning som fljer av de enskilda tillstndsbeslut som fattats nr det gller tidpunkter fr att uppfylla kraven i freskrifter. Fljande paragrafer har beaktats: 3-8 avseende konstruktionsprinciper fr djupfrsvar. 17 avseende miljkvalificering. 23-27 avseende reaktorhrden.
Vidare beaktats, i samverkan med myndighetens projekt fr moderniseringsgranskningar, vissa andra bestmmelser i SSMFS 2008:17 dr analys och infrande av tgrder enligt fattat vergngsbeslut kan ha betydelse fr att ta stllning till planerad effekthjning. 4.5 SSMFS 2008:13 angende mekaniska anordningar 2 kap., 4 kap. och 5 kap. om grundlggande krav fr mekaniska anordningar och krav vid om- och tillbyggnader.
Sida: 11/79
3 kap. 6 om krav fr terkommande hllfasthetsprovning av bestrlat reaktortryckkrlsmaterial.
4.6 SSMFS 2008:26 angende personstrlskydd 4-5 om krav p att strldoser begrnsas s lngt som det r rimligt mjligt med hnsyn till ekonomiska och samhlleliga faktorer.
4.7 SSMFS 2008:23 angende skydd av mnniskors hlsa och miljn 3-6 om begrnsning av utslpp av radioaktiva mnen baserade p optimering av strlskyddet och genom utnyttjande av bsta mjliga teknik, samt 9 om krav p handlingsplaner fr att begrnsa utslpp av radioaktiva mnen i samband med brnsleskador, strategier fr att undvika sdana och 11 om krav p utredningar av konsekvenser av nya/frndrade utslppsvgar/utslppskllor.
4.8 SSMFS 2008:22 angende hantering av radioaktivt avfall och krnavfall 3-4 och 6-9 om krav p avfallsplaner respektive registrering och mtning samt dokumentation.
4.9 SSMFS 2008:19 angende planering infr och under avveckling av krntekniska anlggningar 3 om krav p att innehavaren av tillstndet fr en krnteknisk anlggning skall se till att, nr en anlggning uppfrs eller byggs, aspekter som strldoser, utslpp av radioaktiva mnen och avfallsmngder vid en framtida avveckling beaktas.
4.10 Bestmmelser i miljbalken som skall tillmpas i effekthjningsrenden Vid prvning av renden enligt 5b i KTL skall fljande bestmmelser i miljbalken (1998:808) tillmpas: 2 kap. med bestmmelser om allmnna hnsynsregler 5 kap. 3 och 16 kap. 5 med bestmmelser om miljkvalitetsnormer och miljkonsekvensbeskrivning - 6 kap. med regler fr hur MKB:n skall upprttas och kraven p denna samt planer och planeringsunderlag.
Sida: 12/79
5. Analys
5.1 Organisation och styrning Berrda krav 2 kap 7 och 9 SSMFS 2008:1 OKG:s redovisning och bedmning OKG redovisar en vergripande bild av omfattningen av projektet PLEX samt hur projektet skall arbeta, organiseras och genomfras. Bestllare av projektet r OKG:s verkstllande direktr (VD). Bestllaren bists av svl ett bestllarombud samt av en styrgrupp. I den redovisade projektledningsplanen [4] med tillhrande anvisningar (projekthandboken) och delprojekteringsplaner beskrivs hur projektet skall ledas och styras. Kvalitetsledningssystemet fr projektet fljer OKG:s verksamhetssystem inklusive projektrutiner. Den bildade projektorganisationen leds av en projektledare och denna har till std en projektgrupp bestende av personal frn OKG samt av inhyrda konsulter. Projektorganisationen r uppbyggd med en stab och sju delprojekt: Skerhet, Process, El och I/C, Bygg/Brand, Turbin, Teknik/Implementering samt Rekombinator. Arbetsstrukturen fr projektet r indelad och baserad p delprojekten och det arbete som skall utfras i respektive delprojekt. Projektledaren ansvarar fr de lngsiktiga strategiska frgorna, ekonomi samt redovisning mot styrgrupp, VD och styrelse. Projektet har ocks en bitrdande projektledare som delegerats ansvar fr den dagliga operativa verksamheten. Av redovisningen framgr ven generella ansvarsomrden samt ansvar och befogenheter fr delprojektledare och andra funktioner inom projektorganisationen. Dessutom gller generellt att alla medarbetare har ett fackmannaansvar som gller fr den avdelning/enhet som medarbetaren tillhr. Berrd avdelning/enhet ansvarar fr kompetensskringen av fackmannaansvar svl fr egen som fr inhyrd personal. Projekt PLEX avser flja den framtagna projektmodell, som r parallellt framtagen med OKG:s projektmodell. Frsvrande fr PLEX r att det r ett projekt som skall hantera de flesta strre investeringstgrderna p O2 fram till och med 2012. Det finns drmed tgrder som befinner sig i olika
Sida: 13/79
projektfaser. PLEX bestr av tre etapper och den generella projektmodellen gller fr var och en av dessa etapper. D varje etapp inte kan vara den andra helt lik i frga om exempelvis beslutspunkter s beskrivs alla avsteg frn PLEX generella projektmodell i delprojektens projektledningsplaner. Projektledningen har ansvar fr att planerat arbete utfrs och fr styrningen av projektets genomfrande i enlighet med projektledningsplanen och de anvisningar/rutiner som tas fram och kopplas till projektledningsplanen. En projekthandbok finns som bestr av projektledningsplaner, projektplaner, anvisningar, planer, mallar, granskningsplaner och uppdragsbeskrivning. Projekthandboken finns tillgnglig elektroniskt i projektets arkiv. OKG anger att projektledningsplanen skall uppdateras vid viktiga frndringar i projektet ssom vsentligt ndrad omfattning eller tidsplan. ndringar r identifierade som en risk och det anges att ndringar skall analyseras noga. OKG anger vidare att projektet skall kvalitetsgranska framtagna dokument. ven interna projektrevisioner skall genomfras fr att flja upp att projekthandboken efterlevs och r tillmpbar. Dessutom skall auditering av leverantrer och uppfljningar av leverantrens arbete genomfras genom hela projektet. Arbetet med uppdatering av anlggningens skerhetsredovisning (SAR) och skerhetstekniska driftfrutsttningar (STF) kommer att genomfras av bde OKG och leverantrerna. Hanteringen av SAR och STF beskrivs i [5]-[7]. Sakgranskning skall utfras av linjeverksamheterna med styrning av projektet. Den fristende granskningen utfrs av avd S enligt OKG:s ordinarie rutiner. ven kvalitetskontroll (QC) r organiserat inom delprojekten Bygg/Brand, El/I&C, Process och Turbin. Om ndringar eller avvikelser uppstr i projektet mot OKG:s verksamhetssystem finns srskild rutin framtagen fr detta ndaml och eventuell tgrd godknns p behrig niv enligt projekthandbokens anvisning. ven OKG:s ordinarie avvikelserutiner skall anvndas i projektet och detta r ven refererat i projekthandboken. Det anges ocks att hanteringen av MTO-aspekter vid anlggningsndringar r omhndertagen i projektplaneringen. Projektet har identifierat att vikten av skringen av MTO-aspekterna och en specifik anvisning och MTO-plan finns framtagen. Frutom organisatoriska aspekter som delvis berrts ovan avseende arbetsfrdelning och roller omfattar MTO-delarna ven utformning ssom grnssnitt och arbetsmilj, rutiner och arbetsstt ssom instruktioner samt kompetens och bemanning.
Sida: 14/79
Arbetet med att frndra och anpassa driftoch strningsinstruktioner kommer vergripande att styras av projektets rutiner fr MTO-arbetet inom omrdet Arbetsstt och rutiner. Skring av slutanvndarens kompetens utifrn de anlggningsndringar som genomfrs i samband med effekthjningen kommer vergripande att styras av projektets rutiner fr MTO-arbetet under omrdet Kompetens och bemanning [8]. I bda fall kommer arbetet att styras av detaljerade rutiner som finns i projektspecifika anvisningar vilka r ett komplement till OKG:s ordinarie rutiner fr instruktionsuppdatering respektive kompetensskring. OKG anger att effekthjningens strsta pverkan p simulatorn r kopplad till de kapacitetskningar som kommer att genomfras i bde driftoch skerhetssystem, vilket pverkar processmodellen i simulatorn. De frndringar som pverkar simulatorn till fljd av effekthjningen kommer att integreras med O2:s skerhetshjning som helhet. Om det under projektets genomfrande skulle uppkomma ytterligare personalbehov skall man i frsta hand vnda sig till linjen innan extern personal anvnds. Projektet skall presentera en tnkt bemanningsplan infr varje nytt budgetr som linjen skall ta stllning till s att resursskring kan gras. Projektledare/projektledning ansvarar fr projektteamet, fr projektmedlemmarnas kompetensutveckling, samt fr frutsttningar fr samverkan. Om utbildningsbehov freligger skall detta planeras in som en del av projektets tagande. Om frndringar sker i projektets inriktning eller om nya projektmedlemmar tillkommer skall detta vrderas och hanteras och eventuell anpassad utbildning ske. Projektet hanterar ven dess pverkan p personalens kompetensbehov. Enligt OKG finns en srskild rutin fr att skerstlla kompetensen p berrda personalgrupper samt fr klarstllande av anlggningsndringens eventuella pverkan p bemanningsbehovet. SSM:s bedmning SSM bedmer att den inlmnade redovisningen innehller en tillrcklig detaljerad beskrivning av projektets omfattning, ansvar och befogenhetsfrdelning. Samma bedmning gller projektets organisation och styrning, kvalitetsskring av interna revisionsuppfljningar och granskningar, samt hantering av avvikelser. SSM bedmer ocks att OKG har identifierat effekthjningens huvudsakliga pverkan p simulatorn. SSM har ingenting att invnda mot OKG:s avsikt att integrera de frndringar som pverkar simulatorn med O2:s
Sida: 15/79
skerhetshjning som helhet. Detsamma gller OKG:s valda strategi fr arbetet med att frndra och anpassa driftoch strningsinstruktioner samt skring av driftpersonalens kompetens. SSM anser att resursbehov och resursskring utgr en viktig del i stora projekt som PLEX. Detta frutstter en god samverkan mellan projekten och linjeverksamheten och att svl projektledning som OKG har en kontinuerlig kommunikation kring dessa frgestllningar. SSM frutstter att projektet frfogar ver kompetent personal s att god kvalitet skerstlls vid genomfrandet av analyser, ndringar och utredningar. Mot bakgrund av att OKG bedriver flera stora projekt parallellt r det ocks av stor vikt att sdana projekt inte negativt pverkar anlggningens dagliga drift och skerhet. Srskild uppmrksamhet behver sledes gnas t detta av svl bestllaren som anlggningschefen fr O2 och hela OKG:s ledning. Sammantaget bedmer SSM att projektet PLEX har utifrn sin organisation, styrning och ledning de frutsttningar som behvs fr att genomfra aviserade analyser och tgrder fr planerad effekthjning. Fr att dessa analyser och tgrder skall kunna utfras med tillrcklig bra kvalitet frn skerhetsoch strlskyddssynpunkt behver projektet frfoga ver kompetent personal.
5.2 Tekniska lsningar och inverkan p skerhetsredovisningen 5.2.1 Byggnader, 100-system Berrda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 SSMFS 2008:13, samt 3-4 och 7-8 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning I denna grupp ingr system med uppgifter att bl.a. fra havsvatten till kylvattensystem, bra upp den del av reaktorns hjlpsystem och annan processutrustning som finns utanfr inneslutningen, skydda omgivningen mot okontrollerade utslpp av radioaktivitet, skerstlla PS-funktionen samt inrymma, bra upp och skydda skerhetsklassad utrustning. Av redovisningen [9] framgr det att OKG beslutat att infra ett djupvattenintag fr bortledning av kylvatten till Oskarshamn 1 och 2 samt utfra en ny intagsbassng fr kylvatten vid Tallskr i samband med
Sida: 16/79
genomfrandet av effekthjningen i O2. tgrden r resultatet frn en tidigare dom frn miljdomstolen i Vxj den 16 augusti 2006 avseende OKG:s tillstnd till verksamheten vid Oskarshamns krnkraftverk vid Simpevarp. OKG har vid Vxj tingsrtt anskt om tillstnd enligt 9 kap. och 11 kap. miljbalken till miljfarlig verksamhet respektive vattenverksamhet att infra ovanstende tgrder. Till anskan bifogades en miljkonsekvensbeskrivning. SSM:s bedmning SSM har inget att erinra mot OKG:s redovisning men vill dock uppmrksamma OKG att aktuella tgrder som omfattas av bestmmelserna i SSMFS 2008:1 och SSMFS 2008:13 behver anmlas till Strlskerhetsmyndigheten.
5.2.2 Reaktor och hjlputrustning, 200-system Berrda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap. 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 och 3 kap 6 SSMFS 2008:13, samt 3-4 och 7-8 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning I denna grupp ingr system med uppgifter att bl.a. innesluta och avleda producerad nga, innesluta reaktorns kylmedel, bra upp och stdja hrden, skilja fallspalten frn hrdomrdet, avskilja ngan frn ngvattenblandning samt manvrera styrstavarna in och ut i hrden. Av ref [9] framgr det att reaktortryckkrlet, matarvattenfrdelarna och hrdstommens olika komponenter kommer att pverkas av effekthjningen genom att flden och fldesfrhllanden i reaktortryckkrlet frndras och genom en kad neutronbestrlning. Matarvattenfrdelarna kommer dessutom att pverkas genom att matarvattenfldet kar. Fuktavskiljaren kommer att pverkas av effekthjningen genom att det totala ngfldet kar. Fuktavskiljarens frmga att avskilja fukt r beroende av det totala ngfldet och ngkvalitet som erhlls efter ngseparatorerna. OKG bedmer att befintligt reaktortryckkrl kommer att klara den planerade effekthjningen. Bedmningen baseras p att trycket och rrbrottsareorna
Sida: 17/79
frblir ofrndrade samt att matarvattentemperaturen bibehlls eller hjs marginellt. Vidare bedmer OKG att reaktortryckrlet kommer att klara de nya hgre dosrater efter den planerade effekthjningen. Av ref [10] framgr det att bl.a. den planerade effekthjningen kommer att ge en viss frskjutning av den s.k. HTG-kurvan, att fr vissa interndelar kommer den terkommande kontrollen att bli mer omfattande och att skaderisken fr dessa delar kommer att ka. OKG bedmer dock att denna risk inte r av den graden att den frhindrar den planerade effekthjningen OKG avser att utfra analyser fr att avgra om matarvattenfrdelarna behver bytas ut eller inte. Dessa analyser kommer att utfras under konstruktionsfasen. Fr att erhlla tillrckligt lgt fuktinnehll i ngan kommer den befintliga fuktavskiljaren att bytas ut. OKG planerar att genomfra s.k. CFD-analyser i syfte att identifiera onskade effekter (vibrationer) p nivmtning och ngledningar. Dessutom kommer utrustningen fr hantering av fuktavskiljaren att behva modifieras. ngseparatorerna samt hrd- och bor-strilen byttes ut r 2003 i samband med projekt MS. Enligt OKG har dessa anordningar dimensionerats fr 2400 MW termisk effekt. I ref [11] ges en utfrlig beskrivning och vrdering av huruvida den planerade effekthjningen kommer att pverka var en av de systemdelar som ingr i 200-gruppen. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrckligt detaljerad kartlggning av de systemdelar som kommer att bli pverkade av den planerade effekthjningen. Av denna kartlggning framgr det att bl.a. effekthjningens inverkan p fldesinducerade vibrationer och materialdegraderingar r av central betydelse fr de aktuella systemdelarna. Infr den planerade effekthjningen behver sledes OKG utreda effekthjningens inverkan p fldesinducerade vibrationer i bl.a. reaktortryckkrlets interna delar. En sdan utredning behver bl.a. omfatta vrderingar av teoretiska analyser av fldesinducerade vibrationer, tnkbara tgrder som t.ex. vibrationsmttningar i anlggningen, frekvens- och dmpningshjande tgrder, samt frndringar av strmningsfrhllanden i omrden med vibrationsrisk.
Sida: 18/79
OKG behver ocks utreda effekthjningens pverkan p primrsystemets integritet, bl.a. reaktortryckkrlet och dess interna delar. En sdan utredning behver bl.a. omfatta hur frndringar i vattenkemi och strmningshastighet tillsammans med en frvntad frhjd belastningsniv i samband med en effekthjning kan ka risken fr IGSCC (Inter-Granular Stress Corrosion Cracking) och FAC (Flow-Accelerated Corrosion).
5.2.3 Reaktor och hjlputrustning, 300-system Berrda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 SSMFS 2008:13, samt 3-4 och 7-8 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning I denna grupp ingr frmst systemen som skall utfra skerhetsfunktionerna, samt systemen som skall begrnsa utslpp av radioaktiva mnen till omgivningen vid s kallade svra haverier. OKG anger fljande i sin redovisning [9]-[11] om den planerade effekthjningens pverkan p dessa system: Strmningshastigheten i ngledningssystemet (311) kommer att ka. Detta kan resultera i kade vibrationer, kat tryckfall och troligen kad risk fr obefogad stngning av de inre skalventilerna. Genom att byta dessa till annan typ reduceras denna risk till sjlvstngning. Inga andra potentiellt negativa konsekvenser har identifierats. Risken fr oacceptabla vibrationer i ngledningarna bedms inte vara signifikant vid den hgra effektnivn. Matarvattenfldet och drmed strmningshastigheten i matarvattenledningarna (312) som ansluter mot reaktortanken kommer att ka. Enligt OKG:s bedmning kommer den hgre strmningshastigheten att med god marginal understiga maximalt tillten strmningshastighet. Nivsnkningen i reaktortanken kommer att bli strre i hndelse av matarvattenbortfall. Enligt OKG behver en utredning gras fr att klarstlla om snabbstopp p matarvattenbortfall behver infras fr att skra spdmatningskapaciteten i hjlpmatarvattensystem (327). Tryckavskringskapacitet i avblsningssystemet (314) behver kas. Fr att mta detta behov behver ett antal tgrder genomfras, t.ex. bygga om en av de befintliga skerhetsventilerna till en nedblsningsventil och snka ppningstrycket fr bde skerhetsoch nedblsningsventilerna.
Sida: 19/79
Det hydrauliska snabbstoppsystemets (354) frmga att skjuta in samtliga styrstavar tillrckligt snabbt i hrden vid den mest utmanande hndelsen fr systemet kommer att pverkas. Dessutom stller kravet p att systemet skall kunna gra reaktorn underkritisk oberoende av avblsningssystemet ytterligare krav p systemet. Fr att upprtthlla ett tillrckligt hgt tryck i systemet under hela inskjutningsfasen av styrstavarna behver gasvolymen och/eller trycket i systemet kas. Eventuellt behver utrustning infras fr att begrnsa trycket i snabbstoppstankarna och drmed styrstavarnas inskjutningshastighet till acceptabla vrden vid lga reaktortryck. Vid mycket osannolika hndelser behver ppningstrycket av sprngblecket i system fr tryckavlastning av inneslutningen via scrubbern (362) utredas. ven ppningstrycket i system fr tryckavskring av inneslutningen direkt till atmosfren (361) behver justeras om ppningstrycket fr system 362 ndras. Detta fr att lmpliga marginaler mellan system 361 och 362 skall innehllas. Haverianalyserna behver ocks uppdateras med avseende p ndrad hrd. Sprinklersystem fr reaktorinneslutningen (322) samverkar med havsvattenkylsystem (712) och sekundrkylsystem (721). Fr att kylkedjan 322/712/721 skall kunna klara av en strre resteffekt och drmed begrnsa kondensationsbassngens temperatur till tilltna vrden behver kylkedjans kapacitet kas. Slutlig utlggning av kylkedjan faststlls under konstruktionsskedet. Systemets vrmevxlare kan komma att bytas till nya vrmevxlare med hgre kapacitet. Vidare kan tgrder i systemet i form av rrbyten och pumpmodifikationer komma ifrga fr att ka fldet. Enligt OKG [1] behver genomfras vidare studier fr att optimera ndringarna, eftersom mnga alternativ r mjliga. OKG anger vidare att reningsfldet i reningssystem fr reaktorvatten (331) kommer att bibehllas trots att matarvattenfldet kar. Konsekvensen blir att reningsgraden i systemet av froreningar, t.ex. klorider, som huvudsakligen tillfrs via matarvattnet kommer att minska med 0,5% till 1,5 %. Ett kat reningsflde skulle andra sidan resultera i bl.a. kad mngd sulfater i reaktorvattnet. OKG bedmer de negativa konsekvenserna av ett kat reningsflde vara vervgande. Enligt tidigare myndighetskrav skall det infras automatisk aktivering av borsystemet (351) frn reaktorskyddssystemet, senast den 31 december 2012.
Sida: 20/79
SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrckligt detaljerad kartlggning av de systemdelar som kommer att pverkas av den planerade effekthjningen. SSM frutstter att risken fr oacceptabla vibrationer i ngledningarna utreds och analyseras p ett mer detaljerat stt infr den planerade effekthjningen. SSM frutstter ocks att OKG fljer tidigare myndighetskrav enligt beslut (SKI 2005/1405, 2007-05-10) frn dvarande Statens krnkraftinspektion att automatisering av borsystemet s att reaktivitetskontrollen diversifieras skall vara genomfrd i enlighet med vad som gller enligt 10 SSMFS 2008:17, innan anlggningen drivs vid en frhjd termisk effekt. Vid analys av automatisk aktivering av borsystemet behver OKG beakta ven ATWC1sekvenser, d.v.s. sekvenser dr inga styrstavar tillgodorknas. Se ven avsnitt 5.7.13 i denna granskningsrapport. Detsamma gller genomfrandet av tgrder avseende snabbstopp utan tillgodorknande av tryckavskring enligt 4 i dessa freskrifter. SSM noterar att det rder oskerhet om vilka ndringar i kylkedjan 322/712/721 som behver genomfras s att tillrcklig kylkapacitet uppns fr att kunna begrnsa kondensationsbassngens temperatur till tilltna vrden. SSM delar sledes OKG:s bedmning att ytterligare studier behver genomfras. SSM:s bedmning av konsekvenserna av bibehllet reningsflde i 331system framgr av avsnitt 5.5, 5.6 och 5.11.5 nedan. Sammantaget konstaterar SSM att ett flertal analyser som berr 300systemen behver genomfras infr den planerade effekthjningen.
5.2.4 Turbin och generatoranlggning, 400-system Berrda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap 1-4 SSMFS 2008:13, samt 4 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning
Anticipated Transients Without Control road
Sida: 21/79
Ingende system i turbin och generatoranlggningen r inte klassade som skerhetssystem (2 SSMFS 2008:17) men dessa system har grundlggande betydelse fr att driva anlggningen utan strningar eller hndelser som utmanar skerheten. 400-systemens uppgift r att omvandla reaktorngans termiska energi till elektrisk energi. OKG anger i sin redovisning [9] att den planerade effekthjningen kommer att medfra ett kat ng- och matarvattenflde vid ofrndrat tryck och eventuellt marginellt hjd matarvattentemperatur. Mattarvattenfldets rening kommer troligen, efter utredning, att ndras med s.k. framtpumpning innebrande att en mindre del passerar kondensatrening med viss pverkan p vattenkemin. Ett flertal komponenter kommer att bytas ut som t.ex. regler- och snabbstngningsventiler, hgtrycksoljesystem, dumputrustning, ejektorer, HT-turbin, LT-turbin, frvrmaranlggning, fuktavskiljare och mellanverhettare. Frndringar i turbinreglering och logik kommer att behva gras. Samma gller turbinautomatik och turbinskydd. OKG anger ocks att val av en ur skerhetssynpunkt bttre icke brnnbar turbinreglerolja har nackdelar frn miljsynpunkt. Vissa komponentbyten har sin grund i svl ldringsbytesskl som dimensionering fr det hgre ng- och matarvattenfldet. En del tgrder grs dock fr att f en bttre anlggningsverkningsgrad. OKG anger vidare att en del analyser och stllningstaganden kommer att gras senare vid arbetet med detaljkonstruktion. Nedan redovisas pverkan p och/eller tgrder fr vissa utvalda system/funktioner: OKG anger tre olika tekniska lsningar fr drnagets processkopplingar i turbinanlggningen: i) behlla befintlig processkoppling ii) infra lgtrycksframtkoppling iii) infra hgtrycksframtkoppling. Utredning om val av teknisk lsning kommer att gras i ett senare skede. Fuktavskiljare och mellanverhettare (412) samt ledningar och ventiler byts ut av ldersskl. Dessutom infrs ny styrning och vervakning. Syftet r att frbttra verkningsgraden. Detaljlsning och styrning av ventiler kommer att klarstllas under kommande projektering. Beroende p val av hgtrycksventiler kan det bli aktuellt med ett nytt regleroljesystem (417/418). ven dumpventiler kan f ett nytt regleroljesystem. Vid nya oljesystem kan valet bli icke brnnbar hydraulolja som inte r frdelaktig ur miljsynpunkt. Beslut om val av hydraulolja kommer OKG att fatta under detaljprojektering. Detsamma
Sida: 22/79
gller val av isolering i syfte att minska brandrisk. Detaljlsning och styrning av ventiler kommer att klarstllas under kommande projektering. Befintliga dumpventiler i dumputrustningssystemet (432) kommer att ersttas med nya ledningar till kondensor. ven ny styrning och vervakning infrs. Hgtrycks- och lgtrycksfrvrmare i frvrmarsystem (441) byts ut och anpassas fr de nya frhllandena. Trycket i avtappningsledningar till frvrmarna hjs ngot och kommer sannolikt att bytas ut. Lgtrycksdrnageinpumpningen kommer att minska om framtpumpat hgtrycksdrnage infrs. Dagens drnagepumpar behlls men optimeras fr den nya kapaciteten. Befintliga kondensatpumpar (442) kommer att kunna anvndas, men fr att kunna klara det kade fldet (frn 535 till 678 kg/s) krvs att tre pumpar i stllet fr tv r i drift samtidigt. Byte av HT-, MH- och dumpventiler medfr att turbinregulatorn (461) pverkas s att bl.a. logik och funktion behver anpassas. Ett eventuellt infrande av vidhetsbypassventil medfr omfattande ndringar i logiken. ven ventillgesregulator byts vilket krver ny driftsttning av systemet och av anslutande manversystem och hydraulik. Bytet kan medfra ven justering av turbinskyddssystemets (466) funktioner (trippellogik). Mekanisk rusningsvakt utgr och erstts av en mjukvarubaserad. vriga skyddsfunktioner blir anpassade beroende p vald processkoppling. SSM:s bedmning Turbinanlggningen fungerar som vrmesnka fr inkommande nga samt levererar kylvatten (matarvatten) till reaktorn. Turbinanlggningens driftskerhet har drigenom en indirekt och viktig betydelse fr reaktorskerheten. De planerade tgrder som beskrivs ovan och som krvs fr drift vid den hgre effektnivn r inte direkt skerhetsrelaterade. SSM vill dock betona betydelsen, vid en s omfattande ombyggnad, att en analys av dess konsekvenser fr den skerhetsrelaterade delen av anlggningen r ndvndig. SSM frutstter att vid val av teknisk lsning av processkopplingar i turbinanlggningen beaktas bl.a. risken fr dos till personal och omgivning samt pverkan p avfall. Enligt SSM:s bedmning kan behovet av att ha alla tre kondensatpumpar i drift fr att klara av det kade kondensatfldet vid den hgre effektnivn pverka anlggningens tillgnglighet och bl.a. ge strningar p reaktornivregleringen, d.v.s. pverka negativt niv 1 och 2 i djupfrsvaret,
Sida: 23/79
se avsnitt 5.8.2. I sammanhanget skall ppekas att anlggningen, vid den hgre effektnivn, har snvare marginaler och knsligare dynamik vilket ger snabbare genomslag i processen. Infr effekthjningen behver drfr OKG utreda de ytterligare tgrder som behver vidtas fr att upprtthlla ndvndig robusthet och kontroll ver driftstrningar i anlggningen i enlighet med vad niv 1 respektive niv 2 i djupfrsvaret krver.
5.2.5 Kontrollsystem, 500-system Berrda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap. 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 SSMFS 2008:13, 3-4 samt 7-8 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9]-[11] att inom ramen fr projekt PLEX-skerhetshjning kommer ny skerhets - och driftklassad kontrollutrustning att infras. Infrandet kommer att pverka kontrollrummets utformning. Fr vriga 500systemen gller generellt att deras principiella funktioner kvarstr ofrndrade, samt att utformningen anpassas till de ndringar som infrs i 300-, 400- och 700-systemen. Nedan redovisas pverkan p och/eller tgrder fr vissa system. Utformningen av driftomrdetsvervakning liksom utlsande villkor och logik anpassas till den hgre effekten i reaktorskyddssytemet (516). Turbinens regler- och skyddsutrustning pverkas av total teknisk lsning ssom processkoppling och byte av HT-, MH- och dumpventiler. Enligt OKG kan man vlja att antingen anpassa befintligt MMC-system eller byta ut det mot ett annat system. Effekthjningen medfr att ett nytt driftomrde definieras, se vidare avsnitt 5.4. Mtomrdes- och grnsvrdesinstllningar i system fr neutronfldesmtning (531) behver anpassas till dessa frutsttningar. Enligt OKG:s bedmning r detta mjligt med befintligt system. kad reaktoreffekt och drigenom kat ngflde, samt ny utformning av interna delar, pverkar niv- och tryckmtningen. kat ngflde medfr kad divergens mellan nivmtkanalerna. Vid transienter erhlls frndrade svngningsfrlopp. Resultatet av bland annat den planerade CFD-analysen i samband med infrandet av den nya fuktavskiljaren fr avgra om
Sida: 24/79
ytterligare tgrder behver genomfras i system fr reaktorns instrumentering (536). Den hgre strmningshastigheten i ngledningarna vid den hgre effekten kommer att leda till ett kat aktivitetsflde. Detta innebr att instllda grnsvrden i systemet fr aktivitetsmtning fr ngledningar (551) behver justeras. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrcklig bra kartlggning av de systemdelar som kommer att bli pverkade av den planerade effekthjningen. Beskrivningen av vissa system kunde dock vara mer detaljerad. Det kan t.ex. nmnas att av redovisningen framgr endast att kablar mellan transformatorer och stllverk kan behva uppgraderas. Enligt SSM:s bedmning kommer effekthjningen att bl.a. krva ytterligare tillkommande kraftkablar till strre och nya objekt, framfr allt i turbinsystemen. Det blir sledes frndringar i system 515 (kablar, kabelvgar och kabelgenomfringar). SSM bedmer vidare att nedstyrningsrampen (dess optimalt utseende) i effektregulatorn (535) behver ses ver avseende brnslets design. Nedrampningen vid den freslagna nya reaktorskyddsfunktionen (516), d en eller tv HC-pumpar (313) skall trippas vid snabbstopp eller ppning av avblsningssystemet (314), behver ocks ses ver med hnsyn till brnslets design. Enligt SSM:s bedmning behver dessa frgestllningar belysas infr framtagningen av PSAR.
5.2.6 Elektriska kraftsystem, 600-system Berrda krav 2 kap 1 och 10 , 3 kap 1 samt bilaga 2 SSMFS 2008:1, 14 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger i sin redovisning [9]-[11] att de frndringar i 600-system som r drivna av effekthjningen r begrnsade dels till de system som verfr
Sida: 25/79
den producerade eleffekten till yttre nt och dels i utbyggnad/utbyte 6 kV stllverk (icke skerhetsklassat) fr att ge plats fr tillkommande matningar av nya objekt, huvudsakligen pumpar fr framtpumpning. Dessutom byts relskydden i de ombyggda 6 kV stllverk och vriga relskydd ses ver fr eventuella parameterndringar p.g.a. hgre effektuttag till matade objekt. ven vissa andra elkraftsystem som inte tillhr 600-gruppen pverkas, t.ex. huvudgenerator med hjlpsystem samt kablar. OKG anger att kylningen fr huvudgenerator, huvudtransformator, stationstransformator, starttransformator och magnetiseringstransformator kan behva frbttras. Magnetiseringssystem, generatorskenstrk och generatorbrytare behver bytas. Dessutom kommer kortslutningsstrmmar i flera delar av elkraftanlggningen att frndras (hjas). Utbytet av dieselgeneratorer, icke skerhetsklassade 6 kV-stllverken samt introduktionen av nya skerhetsklassade stllverk (69x system) anges inte vara en konsekvens av effekthjningen. OKG ppekar att effekthjningen troligen kommer att leda till att kravet om tlighet mot kortslutningar i ntet enligt Svenska Kraftnts freskrifter SvKFS 2005:2 inte kommer att kunna innehllas. OKG anger vidare vilka analyser i skerhetsredovisningen som pverkas av elkraftsystemets ndrade utformning vid effekthjningen. OKG anger att analyserna av olika sekvenser av felfunktioner i hjlpkraftsystem som instabilitet hos yttre nt, bortfall av yttre nt, lastfrnslag, bortfall av yttre nt med misslyckad vergng till husturbindrift, samt bortfall av enskild skena blir pverkade. Befintliga sekvenser av yttre pverkan kommer att kompletteras med en ny sekvens Kraftsystemteknisk pverkan OKG anger ocks att berkningar behver gras fr kortslutningsstrmmar, nr den tekniska lsningen avseende pumpar och andra strre objekt som styr modifiering av relskydd blivit klarstlld. SSM:s bedmning Flera av de elektriska kraftsystemen r direkt ndvndiga fr att anlggningens skerhetsfunktioner skall kunna utfras. Kraftfrsrjning frn yttre nt utgr drfr en viktig del av djupfrsvaret. I de allmnna rden till bilaga 2 freskrifterna SSMFS 2008:1 anges Redovisningen av konstruktionsfrutsttningarna fr elektrisk utrustning br utver de hndelser, hndelsefrlopp och frhllanden som kan
Sida: 26/79
uppkomma i anlggningen ven omfatta strningar och andra omstndigheter som kan frekomma i det yttre kraftntet. Utformningen av de elektriska kraftsystemen styrs drfr i huvudsak av en stor samling vergripande och detaljerade konstruktionskrav (normer och standarder) som framgr av anlggningens SAR och kompletteras av detaljerade konstruktionskrav (t.ex. TBE) samt allmnna och specifika anlggningsvisa konstruktionskrav. Centrala normer och standarder r 10CFR50 App. A Criterion 17 samt IEEE standarderna 308, 387, 608 och 765. SSM bedmer fljande: 1. Samverkan med Svenska kraftnt (SvK) OKG uppger i sin redovisning att kravet om tlighet mot kortslutningar i ntet enligt SvK:s freskrifter SvKFS 2005:2 inte kommer att uppfyllas vid den hgre effekten. Av SvK:s yttrande, se avsnitt 6.2, framgr det att OKG nnu inte anskt om undantag frn dessa freskrifter. Dessutom uppger SvK att OKG inte lmnat ngon nrmare information om den planerade effekthjningen och att p.g.a. det har SvK inte pbrjat ngra studier angende stamntets mjlighet att ta emot den kade effekten p O2. SvK indikerar vidare att driftskerheten i stamntet kan komma att frsmras p.g.a. kad effekt frn O2 om inte tgrder vidtas (ntfrstrkning med ytterligare en 400 kV-ledning). SSM instmmer i denna bedmning. SSM bedmer att vid en frsmrad driftskerhet i stamntet kar risken fr att f fler ntstrningar och drmed kad risk fr negativ pverkan p reaktorskerheten. En driftskerhetsfrga ur ett stamntsperspektiv kan sledes ven vara en reaktorskerhetsfrga. Denna frgestllning behver OKG belysa infr den planerade effekthjningen. 2. Analyser avseende felfunktioner i hjlpkraftsystem och yttre pverkan Analyserna kopplade till felfunktioner i hjlpkraftsystem och yttre pverkan, som t.ex. Kraftsystemteknisk pverkan, r beroende av korrekt information och samsyn mellan ntgare och producent om konfigurationen och dynamiken i de yttre nten. Denna samsyn har uppenbarligen inte etablerats. Om dessutom en ntfrstrkning blir ndvndig kommer detta att pverka frutsttningarna fr ovanstende analyser samt eventuellt ocks analysen Tryckalstrande hndelser (Kortslutning i ett stllverk) under Inre pverkan.
Sida: 27/79
I redovisningsdelen som behandlar Yttre pverkan anges inte heller ngon kad pverkan av blixtnedslag p.g.a. effektkningen, ngot som troligen blir en konsekvens av effektkningen om inga motverkande tgrder genomfrs i kraftntet. Enligt SSM:s bedmning r det viktigt att ovanstende analyser har rtt frutsttningar s att hndelser ssom den i Forsmark r 2006 kan frhindras genom en robust samdimensionering av yttre nt och hjlpkraftanlggningen. Riktigheten i dessa analyser r av betydelse fr reaktorskerheten. 3. Konfiguration och dynamik i yttre nt Korrekt information om konfigurationen och dynamiken i de yttre nten r ocks en frutsttning fr att kunna bedma amplitud, frekvens och varaktighet p de pendlingar i elektrisk generatoreffekt och spnning som kan uppkomma vid strningar i yttre nt och som kan ge terverkan p reaktorns stabilitet. Sammantaget bedmer SSM att av redovisningen inte riktigt framgr vad som behvs fr att kunna visa att anlggningen p ett robust stt skall kunna samfungera med yttre nt efter en genomfrd effekthjning (pverkan p niv 1 i djupfrsvaret, se avsnitt 5.8.2). Av ovanstende framgr att grundorsaken till det r en otillrcklig kommunikation mellan OKG och Svenska kraftnt angende den planerade effekthjningen. Vidare bedmer SSM att fljande behver gras infr effekthjningen: Utformningen av HC pumparnas drivsystem, motorgeneratorenhet (650), pverkas enligt ref [2] av den direkta signalering som anges skall tillkomma frn stationens skerhetssystem (516). Denna pverkan p system 650 behver utredas. Utkade effekter och eventuella frndringar i kortslutningsstrm hos dieselgeneratorer och matade objekt (p.g.a. effekthjningen och moderniseringen) behver tydligare flaggas eftersom detta utgr dimensioneringsgrund fr en del av de nya system 69X-utrustningarna. Dessutom behver OKG belysa hur samdimensioneringskraven mellan PLEX-effekthjning och PLEX-skerhetshjning hanteras. Ett behov av frstrkning av yttre 400 kV nt kan eventuellt pverka den av OKG redovisade bedmningen att de elkrafttekniska huvudkomponenterna (ssom generator och transformatorer) inte behver bytas. OKG behver utreda ntfrstrkningens eventuella pverkan p huvudkomponenterna.
Sida: 28/79
OKG behver belysa hur nya normer och standarder har beaktats.
5.2.7 Reaktor och hjlputrustning, 700-system Berrda krav 3 kap. 1-2 och 4 kap. 1-3 SSMFS 2008:1, 2 kap. 1-4 SSMFS 2008:13, 3-4 samt 7-8 SSMFS 2008:17.
OKG:s redovisning och bedmning OKG anger fljande i sin redovisning [9]-[11] avseende effekthjningens pverkan samt behov av tgrder.
Den kade effekten kommer att medfra en kning av resteffekten. Havsvattenkylsystem fr start och avstllning (712) samverkar med sprinklersystem fr reaktorinneslutningen (322) och sekundr system fr start och avstllning (721). Fr att kylkedjan 322/721/712 skall klara av att begrnsa kondensationsbassngens temperatur till tilltna vrden behver kylkedjans kapacitet utkas. Slutlig utlggning av kylkedjan faststlls under konstruktionsfasen. tgrder fr att ka fldet i kylkedjan i form av rrbyte, pumpmodifikationer/byte av pumpar och vrmevxlare kan komma ifrga. Kylvattenbehovet kan komma att ka p grund av bl.a. nya komponenter. En genomgng av havsvattenskylsystem fr driftbehov (713) kommer att gras under detaljkonstruktionsfasen fr att klargra om det finns behov av tgrder fr att ka kylkapaciteten i systemet. Det kade kylvattenfldet till kondensorn och infrandet av djupvattenintag kommer att medfra att vattennivn i utloppsbassngen i rensverk fr havsvatten (711) sjunker. Fr att kompensera den lgre vattennivn i utloppsbassngen skall en ombyggnad av havsvattenkylsystem fr dieslar (714) genomfras. Ventilationssystemet fr icke kontrollerade utrymmen (743) respektive vriga kontrollerade utrymmen (742) kan eventuellt behva kompletteras med extra luftkylare p.g.a. bland annat nya komponenter. En utvrdering kommer att gras i samband med detaljkonstruktionen. Dessutom kommer befintliga kylare i sekundrkylsytem fr driftbehov (723) ersttas med nya.
Sida: 29/79
SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrckligt detaljerad kartlggning av de systemdelar som kommer att bli pverkade av den planerade effekthjningen.
5.2.8 Pverkan p belastningar, hllfasthet och material Berrda krav 2, 4 och 5 kap samt 3 kap 6 SSMFS 2008:13. OKG:s redovisning och bedmning Enligt OKG [9], [12] kan den planerade effekthjningen innebra att temperatur, tryck och massflde ndras fr vissa system/systemdelar. Dagens belastningsunderlag kan sledes behva omvrderas och eventuellt revideras fr att tcka ndringarna. Eftersom belastningsunderlaget utgr indata till hllfasthetsanalyser kan ven dessa analyser behva omvrderas eller revideras. Detsamma gller vid utbyte av komponenter, ndrad rrdragning, nytillkomna system, ndrade eller nya driftrutiner samt nya myndighetskrav. OKG nmner att vissa lokala laster som t.ex. tryckslagslaster och temperaturtransienter i vissa systemdelar kommer att frndras. Pooldynamiska laster och seismiska laster kommer dock att bli ofrndrade. Vidare nmns att reaktortankens interna delar och blandningspunkter kommer att bli pverkade. Fenomen av typ vibrationer, erosion och korrosion kommer att beaktas i samband med detaljkonstruktion. ven risken fr fldesinducerade vibrationer p.g.a. ndrade fldesfrhllanden i reaktortanken avser OKG att studera. Skerhetsklassad utrustning som krediteras vid olika hndelser kommer att miljkvalificeras mot de nya frutsttningarna fr normal driftmilj och fr haverimilj. SSM:s bedmning Effekthjningens inverkan p fldesinducerade vibrationer och materialdegraderingar i vissa system/systemdelar bedms vara av central betydelse. OKG behver drfr belysa dessa frgestllningar infr den planerade effekthjningen. Se ven avsnitt 5.3.2.
Sida: 30/79
Av 2 kap 1a SSMFS 2008:13 fljer att frnyad kontroll skall gras av alla mekaniska anordningar som pverkas av en effekthjning s att skerhetskrav upprtthlls vid alla hndelser till och med hndelseklass osannolika hndelser. Detta innebr att konstruktionsfrutsttningar, belastningsunderlag och hllfasthetsanalyser skall ses ver fr berrda delar.
5.3 Inverkan p anlggningsplats och omgivning Berrda krav 6 i strlskyddslagen (1988:220), 3-6 samt 9 och 11 SSMFS 2008:23. OKG:s redovisning och bedmning Av redovisningen framgr det att effekthjningen kommer att pverka anlggningsplatsen och omgivningen genom - vrmeutslpp till havet via uppvrmt kylvatten, - utslpp av radioaktiva mnen till luft och vatten, - produktion av radioaktivt avfall. Enligt OKG:s preliminra bedmningar kommer gllande och freslagna dosvrden till omgivningen vid postulerade missden att innehllas. OKG bedmer vidare att mngden lgaktivt avfall inte kommer att pverkas. Dremot berknas produktionen av hgaktivt avfall att ka. Genom utslppsreducerade tgrder frvntas inte heller att utslppen av radioaktiva mnen vid normal drift skall ka efter effekthjningen. SSM:s bedmning SSM:s bedmning framgr av avsnitt 5.6, 5.11.1 och 5.11.5.
5.4 Inverkan p hrden Berrda krav 3 kap 1, 2 SSMFS 2008:1, 6 kap 2 SSMFS 2008:1, 23 27 SSMFS 2008:17.
Sida: 31/79
OKG:s redovisning och bedmning Fr att verifiera att det r mjligt att hja effekten i O2 till 2300 MWt har OKG dimensionerat en jmnviktshrd2 med brnsle av konstruktionen SVEA 96 Optima 2 [13] och utfrt en brnslespecifik skerhetsredovisning fr brnsle och hrd [14]. De anvnda metoderna r desamma som anvnds vid nuvarande effektniv. I princip verifieras brnsle och hrd vid 2300 MWt mot samma krav som gller vid nuvarande effektniv. Jmnviktshrden har konstruerats med krav p minst 10 % marginal p de termiska konstruktionsgrnser, dvs. fr minsta avstllningsmarginal, minsta torrkokningskvot, TMOL3-marginal och LOCA4-marginal. Dessa konstruktionsgrnser verifieras i ref [14]. OKG har ocks genomfrt analyser fr att visa att reaktivitetskoefficienterna uppfyller kraven p negativ terkoppling vid drift [14]. Fr den effekthjda reaktorn frutstts att nukler vrmning pbrjas vid 65 C jmfrt mot nuvarande 20 C. OKG har underskt hur kraven p kriticitetsskerhet uppfylls vid frvaring och hantering av brnslet i torrfrrd och brnslebassng samt vid transport till och frvaring i CLAB. Enligt OKG uppfylls kraven fr mottagningen (upptiningsanlggningen), torrfrrd och brnslebassnger. Fr transport till CLAB gller att utbrnningen fr vara hgst 50 MWd/kgU och maximala nodmedelanrikningen hgst 4,0 viktsprocent U-235 med en BA-insats p 5 stavar med 2,55 viktsprocent Gadoliniumoxid. I OKG:s analys anges batchmedelutbrnningen till 50 MWd/kgU vilket innebr att enskilda brnslepatroner kommer att f en hgre utbrnning. I OKG:s analys r hgsta anrikning 4,14 viktsprocent U-235, men med en BA-insats p 12 stavar med mellan 4 och 5 viktsprocent Gadoliniumoxid. Ett arbete med att licensiera transportbehllare till CLAB fr hgre utbrnning har pbrjats. Hrdladdningen frndras genom att hrdens semirand kommer att best av hlften av det hgreaktiva ettriga brnslet, vilket medfr att neutronbestrlningen av reaktortanken kommer att ka. I randen kommer det lgst reaktiva brnslet att laddas medan vriga delar av hrden laddas s jmnt som mjligt.
Jmnviktshrd innebr att konsekutiva identiska driftcykler berknas dr identiskt lika brnsleknippen laddas. 3 Thermal Mechanical Operating Limit 4 Loss Of Coolant Accident
Sida: 32/79
OKG redovisar att styrstavarna r utformade fr att klara den hgre effekten, men att styrstavarna kommer att brnnas ut snabbare. OKG har kontrollerat att reaktorn kan gras underkritisk med styrstavarna i ref [13]. OKG har ocks kontrollerat att reaktorn kan gras underkritisk med borsystemet. Fr att driva reaktorn med tillrckliga termiska marginaler vid 2 300 MWt behver minsta huvudcikulationsflde vid fulleffekt kas frn 5 000 kg/s till 5 500 kg/s. Nuvarande maximala flde 7 700 kg/s r tillrckligt. OKG har ocks analyserat hrden med avseende p stabilitet och funnit att driftomrdets vnstra begrnsning behver justeras fr att hrden skall uppfylla kraven p stabilitet vid normal drift. Snabbstoppslinjerna kommer att flyttas nrmare driftomrdet och flja driftomrdets vnstra begrnsningslinjer. ven delsnabbstoppslinjerna kommer att flja driftomrdets vnstra begrnsningslinjer. H2-hndelser med uteblivet snabbstopp kommer att analyseras med avseende p stabilitet. OKG:s slutsats r att hrden kan konstrueras fr den hgre effekten och att kostruktionskraven fr hrden uppfylls. SSM:s bedmning SSM bedmer att det r ndvndigt att vid en effekthjning underska hur brnsle och hrd samt driftomrdet pverkas. SSM bedmer att de analysmetoder som anvnds idag ocks kan anvndas vid den hgre effektnivn eftersom metoderna och modellerna inte r direkt beroende av effekt utan mer beroende p brnslets utbrnning. SSM bedmer att OKG i skerhetsredovisning fr brnslet [14] visat att kraven uppfylls p patronutbrnning, tryckdifferens ver boxvgg, maximalt patronkylflde och marginal mot lyftning av patron samt att medelvoiden i vattenkorset inte verstiger 1 %. SSM bedmer ocks att OKG har verifierat att kraven uppfylls fr minsta avstllningsmarginal, minsta torrkokningskvot, TMOL-marginal och LOCA-marginal. SSM bedmer ocks att OKG har visat att reaktivitetskoefficienterna uppfyller kraven p negativ terkoppling vid effektdrift samt att kraven p hrdens stabilitet blivit beaktade. Att den nuklera vrmningen kommer att pbrja vid 65 C jmfrt mot nuvarande 20 C bedms vara av mindre betydelse. Det viktiga i sammanhanget r att operatrerna knner till och r utbildade p att starta reaktorn med positiv moderatorkoeficient. Det frhllandet skiljer sig inte mot vad som gller idag. SSM bedmer vidare att licensieringen av transportbehllare fr transport av brnsle med hgre utbrnning skall ske i god tid innan det blir aktuellt fr
Sida: 33/79
O2 att skicka brnsle med en batchmedelutbrnning p 50 MWd/kgU till CLAB. Nr transportlicensen uppdateras kan det vara lmpligt att se ver anrikningsgrnser i kombination med BA-insats som anges i licensen samt eventullt ocks brnslestavarnas diameter. En analys behver ocks gras p resteffekten av det utbrnda brnslet och vid vilken tidpunkt efter avklingning som brnslet kan transporteras till CLAB. Vad det gller brnslet som anvnts i analysen kan detta frvaras i CLAB, men att en kontrollberkning behver utfras. SSM noterar att borsystemet kommer att automatiseras fre effekthjningen. Den sammanfattande bedmningen r att ur hrd- och brnslesynpunkt finns frutsttningar fr att driva reaktorn vid den hgre effekten.
5.5 Anlggningens radioaktiva mnen Berrda krav 4 och 5 SSMFS 2008:26. OKG:s redovisning och bedmning OKG har i [9] sammanfattat de ndringar av produktion, koncentration och spridning av radioaktiva material i anlggningen under normal drift och avstllning som fljd av effekthjningen. OKG har bedmt att det i detta skede r tillrckligt att basera redovisningen p en proportionering mot redovisade inventarier i nuvarande SAR fr O2. OKG har redovisat effekthjningens pverkan p hrdinventarier, produktion av radioaktiva nuklider som finns i reaktorvattnet och ngan, aktiverade korrosionsprodukter i reaktorvattnet, dimensionerande brnslelckage och radioaktiva nuklider i system och byggnader under normal drift och avstllning. Med hrdinventarier menas de klyvningsprodukter (fissionsprodukter) och aktinider som bildas i brnslet under drift. I princip innebr en effekthjning en proportionell kning i effektttheten och en motsvarande kning i produktionsraten av de kortlivade fissionsprodukterna. Mngden av lnglivade fissionsprodukter pverkas frmst av brnslets genomsnittliga slutbrnning vilket inte frvntas ka varfr inventariet inte kommer att frndras. Vid normal drift har en kning i inventariet inte ngon signifikant radiologisk inverkan dremot pverkas utslpp vid stora brnsleskador.
Sida: 34/79
I O2 doseras vtgas till matarvattnet i syfte att reducera risken fr interkristallin spnningskorrosion i austenitiska konstruktionsmaterial. Effekthjningen kommer att resultera i hgre dosrat i fallspalten [17]-[18] p grund av en kad belastning p brnslet i hrdens yttre del. Till fljd av det kommer doseringsbehovet av vtgas att reduceras. Radioaktiva nuklider bildas i hrden under radiolys av vatten. En del av dessa r flyktiga och verfrs till ngan och drmed utgr en strlningsklla i ngledningar. Halveringstider fr de viktigaste nukliderna (N-16 och C-15) r korta. Produktionen av dessa nuklider frvntas ka proportionellt med den hgre termiska effekten. Det kade ngfldet leder till kade dosrater i ngledningar. Det frvntas dock att det lgre doseringsbehovet av vtgas kommer att kompensera dessa genom att vergngen av N-16 till ngledningar blir lgre. Strlningsnivn runt O2 (s.k. sky-shine) efter en effekthjning frvntas vara ofrndrad eller eventuellt ka marginellt jmfrt med nuvarande situation. Korrosionsprodukter som deponeras p brnslet aktiveras. Deponeringshastigheten kar vid en effekthjning. Inventariet av aktiverade korrosionsprodukter antas ka proportionellt med effekthjningen. OKG pekar ocks p anlggningsndringar som kan pverka inventariet, t.ex. framtpumpat hgtrycksdrnage som leder till en frdubbling av kobolthalten i brnslecrud. Att Co-60 deponeras p systemytor med en kad dosrat som fljd kan motverkas genom fortsatt dosering av zink. Ett dimensionerande brnslelckage5 har definierats utifrn skerhetsredovisningen fr Oskarshamn 3. Sedan dess har brnslekonstruktionerna frbttrats och erfarenheterna av brnsleskador har visat att lckage r betydligt mindre n det antagna lckaget i det dimensionerande fallet. OKG anser att det dimensionerande brnslelckaget kommer att bli ofrndrat eller lgre fr flertalet av de ur omgivningspverkan intressanta nukliderna och drfr inte kommer att resultera i kade radiologiska konsekvenser med anledning av en effekthjning. SSM:s bedmning Enligt SSM:s bedmning har OKG p ett tillfredsstllande stt analyserat de frgestllningar som rr ndringar i produktion, koncentration och spridning
Ett tnkbart stort brnslelckage som skulle kunna intrffa vid normal drift utan att leda till omedelbar avstngning av reaktorn.
Sida: 35/79
av radioaktiva material i anlggningen under normal drift och avstllning till fljd av en effekthjning. SSM bedmer ocks att OKG har identifierat de flesta faktorer som frvntas pverka inventariet av aktiverade korrosionsprodukter vid en effekthjning. Det r dock inte enbart effekthjningen som har en stor inverkan p inventariet utan ven det planerade infrandet av framtpumpat drnage till matarvattensystemet. Om OKG:s huvudalternativ framtpumpat hgtrycksdrnage infrs, kommer det att medfra en frdubbling av mngden kobolt i brnslecruden med en motsvarande kning av Co-60 och kade dosrater i systemen. Det r drfr mycket viktigt att kobolt kllor minimeras vid utbyte av komponenter och val av material. SSM vill dessutom ppeka att utver de faktorer som OKG har identifierat kan yttillstndet hos nya komponenter vsentligen pverka mngden korrosionsprodukter tills ett stabilt oxidskikt etableras. SSM bedmer vidare att eventuella radiologiska konsekvenser till omgivningen frn det dimensionerande brnslelckaget kommer att vara ofrndrade eller lgre efter en effekthjning, dock br analyserna och O2:s skerhetsredovisning uppdateras med hnsyn till vunna erfarenheter av verkliga brnslelckage. De radioaktiva mnen som produceras p olika stt transporteras frn hrden med reaktorvattnet till andra system. OKG:s planer p att infra ett framtpumpat hgtrycksdrnage (huvudalternativ) kommer att pverka korrosionsproduktbalansen p ett signifikant stt genom att mngd och frdelning av korrosionsprodukter frndras. Dessa utgr grundvrden fr den systemvissa genomgng av strlskyddsaspekter som bedms i avsnitt 5.6 nedan.
5.6 Strlskydd Berrda krav 4 och 5 SSMFS 2008:26, 3 SSMFS 2008:19, SSI-beslut [15] OKG:s redovisning och bedmning OKG anger i [9] att vid den planerade effekthjningen kar brnslets inventarium av fissionsprodukter och produktionen av radioaktiva mnen i
Sida: 36/79
exponerat material och kylmedel. OKG anger att strlniver i anlggningen kar och att tgrder skall vidtas i enlighet med ALARA-principen6. OKG anger att produktionen av radionukliderna 16N (t1/2 = 7,1 sek) och 15C (t1/2 = 2,5 sek) kar proportionellt mot termisk reaktoreffekt. Av nmnda nuklider har 16N strst radiologisk betydelse. Effektkningen ger ett hgre ngflde vilket kar verfringen av 16N till turbinsidan. OKG anger [9] att hgre dosrater i fallspalten beroende p kad effektbelastning i brnslehrdens yttre delar kan komma att reducera behovet av vtgasdosering (HWC-drift) [17]-[18]. Detta motverkar nmnda effekter av kad 16N-produktion och hgre ngflde och reducerar verfringen av kvve till turbinsidan (mindre ammoniak). Enligt OKG frvntas, om s r fallet, gammakllstyrkan vid ngledningarnas grns mot turbinsidan d att endast ka marginellt. OKG avser infra framtpumpat hgtrycksdrnage (huvudalternativ) och drmed kar mngden aktiverade korrosionsprodukter i reaktorvattnet [9]. OKG redovisar [19]-[20] att kobolthalten i matarvatten kan ka med en faktor tv om hgtrycksdrnaget framtpumpas. Tillfrseln av mngden jrn kan ka med upp till en faktor tio (max. 0,6 ppb i matarvattnet). OKG menar att kad jrnhalt ger utrymme fr kad zinkdosering vilket motverkar deponering av 60Co p systemytor. Gammastrlning frn aktiverade korrosionsprodukter, speciellt 60Co, dominerar personstrldoser i kokvattenreaktorer. OKG pongterar betydelsen av att halterna av nickel, zink och jrn i primrkretsen r sdana att stabila oxider (spinellformer) dominerar i crud och p systemytor [20], [22]. Det r svrt att nu exakt frutse halterna av jrn, kobolt och nickel, speciellt i samband med HWC-drift, eftersom d interna kllor d bidrar till jrnhalten. OKG avser att skerstlla att kobolthaltigt material undviks och att erosionsbestndiga material vljs vid upphandling och utformning av nya system. OKG har identifierat behovet av att utfra nya berkningar av neutronfldesttheter i och utanfr hrden med lmpliga Monte Carlo program. Den freslagna effekthjningen innebr att hrden fr en flackare effektfrdelning vilket innebr en, relativt tidigare, hgre effekt i randelementen av hrden. OKG har identifierat behovet av att i och utanfr
6
ALARA As Low As Reasonably Achievable Tillmpningen av principen innebr att man s lngt rimligt mjligt, med hnsyn till kostnader och andra samhlleliga faktorer, minskar antalet personer som exponeras, deras strldoser samt risken fr att bli exponerad.
Sida: 37/79
hrden berkna neutronaktiveringen fr olika komponenter. OKG frutser en kning av mngden neutroninducerad aktivitet men anger att tidigare berkningar innehller betydande konservatism. OKG har identifierat behovet av att kontrollera strlskrmningen utanfr reaktortanken (neutron- och gammadosrater). OKG anger vidare ett behov av att kontrollera kllstyrkor i vriga system och komponenter. Eventuella svaga punkter kan leda till kompenserande tgrder (omklassning, skrmning ). OKG ppekar att effektkningen under drift leder till kad 16N-produktion och genom det kade ngfldet kortare tid fr radionuklidens snderfall innan ngan nr turbinsidan. OKG planerar en strre ombyggnad av turbinanlggningen [20]. Nya komponenter och rr kan bli nya klltermer fr strlning utanfr turbinbyggnaden (16N skyshine). OKG frutser framtagning av en referensrapport som redovisar strlniver i och utanfr den ombyggda turbinbyggnaden. Strlniver i en avstlld kokarreaktors turbinanlggning domineras normalt av de korrosionsprodukter som nr turbinsidan via fukt i reaktorngan. Lg fukthalt i primrngan ger lga strlniver p turbinsidan. ngseparatorerna vid O2 r tidigare utbytta och OKG planerar utbyte av reaktorns fuktavskiljare. OKG har i detta sammanhang som kravbild angett en fukthalt lgre n 0,1 %. SSM:s bedmning SSM bedmer att OKG, i samband med den planerade effekthjningen, identifierat effekter och reaktorsystem av betydelse fr strlniver och strldoser vid reaktordrift, revisionsavstllning, underhll samt framtida rivning. SSM bedmer att OKG angett relevanta tgrder att utvrdera och beakta i det fortsatta arbetet infr en effekthjning. SSM bedmer att OKG identifierat berkningar, kontroller och processtyrning som behvs fr att skerstlla att produktionen av radioaktiva mnen minimeras eller, relativt nyttan av den termiska effektkning, hlls p acceptabelt lg niv (strlskyddet optimeras). SSM har vid sin granskning av strlskyddsaspekter inte funnit faktorer som p ett avgrande eller betydelsefullt stt talar emot om att hja den termiska effekten vid O2 . Strldoser under normaldrift beror primrt p produktionen och spridningen av aktiverade korrosionsprodukter i reaktoranlggningen. SSM avser att i ett
Sida: 38/79
senare skede mer detaljerat granska av OKG planerade och utfrda tgrder fr att vidmakthlla god vattenkemi samt lga strlniver och strldoser vid O2.
5.7 Skerhetsanalyser 5.7.1 Felfunktioner i reaktorn Berrda krav 2 kap 1 och 3 kap 1 SSMFS 2008:1 samt 3 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger i sin redovisning [9] att felfunktioner i reaktorn kan vara fldesinitierande transienter ssom kning/minskning av reaktorns huvudcirkulationsflde och blockering av kylfldet till en brnslepatron, eller reaktivitetsinitierade transienter ssom fallande styrstav, felaktig styrstavsmanver och drift med felaktigt laddad patron. OKG anger ocks att samtliga dessa hndelser pverkas av effekthjningen och kommer att analyseras utifrn aspekter p risken fr brnsleskador och tryckavskring av primrsystemet. SSM:s bedming SSM bedmer att OKG har kunnat identifiera de hndelser i reaktorn som pverkas av effekthjningen. Samtliga dessa hndelser behver sledes analyseras. Riktigheten i tillmpade acceptanskriterier avser SSM bedma vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anlggningens preliminra skerhetsredovisning (PSAR).
5.7.2 Felfunktioner i matarvattensystem Berrda krav 2 kap 1 , 3 kap 1 och 4 kap 1 SSMFS 2008. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att felfunktioner i matarvattensystemet omfattar fel som innebr pverkan p matarvattentemperaturen eller matarvattenfldet. Felaktigt minskad eller kad tillfrsel av matarvatten och variationer i matarvattentemperaturen kan pverka hrdens skerhet. Vid lgre
Sida: 39/79
matarvattentemperatur kommer reaktiviteten att ka. Torrkokningskvoten kan pverkas genom ndringar i matarvattenfldet. En kning i matarvattenfldet kan leda till toppfyllning av reaktortanken. En minskning av matarvattenfldet kan leda till sjunkande niv i reaktortanken. Matarvattentransienterna analyseras med avseende p risken fr brnsleskador, med avseende p tryckavskring av primrsystemet, med avseende p toppfyllning av reaktortanken, samt med avseende p resteffektbortfrsel. OKG anger ocks att analyser baserade p hndelsesekvenserna minskad matarvattenfrvrmning, kande/minskande matarvatten- och hjlpmatarvattenflde, samt vriga hndelser som medfr kande flde till reaktortanken pverkas av effekthjningen. SSM:s bedmning Ett antal hndelser med strningar i matarvattensystemen har frekommit i svenska reaktorer, bland annat i O2. Matarvattentransienter har frekommit tillsammans med andra latenta fel och samverkat med reaktorns normala regler- och skyddssystem, vilket har orsakat reaktivitetsstrningar och instabilitet. ven nivtransienter har frekommit p grund av strningar i matarvattenfldet. SSM bedmer att skerhetsbetydelsen av strningar i matarvattenfldet kan ha varit undervrderad p grund av den relativt hga frekvensen. Fr att syftet med kraven enligt 4 kap 1 SSMFS 2008:1 skall kunna uppfyllas behver OKG gra en kartlggning av ett spektrum av hypotetiska matarvattenstrningar vid den hgre effektnivn. Enligt SSM:s bedmningr behver specifika analyser av de mest utmanande frloppen genomfras vid den hgre effekten. En lmplig utgngspunkt fr sdana analyser kan vara de transienter som har intrffat med verklighetsnra beskrivning av samverkan med reaktorns regler- och skyddssystem.
5.7.3 Felfunktioner som berr ngledningarna Berrda krav 2 kap 1 , 3 kap. 1 och 4 kap. 1 SSMFS 2008:1, samt 4 (b) SSMFS 2008:17. OKGs redovisning och bedmning OKG anger att felfunktioner kan leda till kat eller minskat ngflde. Transienter som innebr att ngfldet reduceras leder till tryckkning och hgre effekt i reaktorn och kan drmed utmana tryckavskringen av
Sida: 40/79
primrsystemet. Transienter som innebr en kning av utfldet av nga kan orsaka jsningsfrlopp som kan leda till att vatten strmmar in i ngledningarna. Ett kat ngflde kan ocks leda till kat tryckfall ver ventilerna och sjlvstngning vilket leder till en tryckhjning. OKG vervger att byta ut ventiler i ngledningssystemet fr att minska sannolikheten fr sjlvstngning. OKG anger att analyser baserade p hndelsesekvenser som leder till tryckkning p.g.a. minskande ngflde respektive trycksnkning p.g.a. kande ngflde pverkas av effekthjningen. Dessa hndelser kommer att analyseras utifrn aspekter p termiska marginaler fr brnslet, tryckavskring av primrsystemet, hrdndkylning och bortfrsel av resteffekt, samt isolering av ngledningarna. SSM:s bedmning Konsekvenser av strningar i ngledningssystemet, ssom ngblockering eller kande ngflde, har stark koppling till effektnivn och behver drfr analyseras noga. Det hgre trycket vid blockering av ngfldet i den effekthjda reaktorn kan pverka tiden fr inskjutning av styrstavar. Den hgre ngledningshastigheten kan negativt pverka andra system/komponenter som t.ex. fuktavskiljare och ngavblsningsventiler. SSM frutstter att ovanstende beaktas infr effekthjningen. SSM frutstter ocks att OKG infr effekthjningen visar att kravet p oberoende mellan skerhetsfunktionerna reaktorsnabbstopp och reaktortryckavskring r uppfylld (4 (b) SSMFS 2008:17). I vrigt avser SSM att bedma riktigheten i tillmpade acceptanskriterier vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anlggningens PSAR.
5.7.4 Rrbrott utanfr reaktorinneslutningen Berrda krav 2 kap 1 , 3 kap 1 och 4 kap. 1 SSMFS 2008:1, samt 26 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger i sin redovisning [9] att yttre rrbrott analyseras med hnsyn till hrdens kylning, verifiering av 20-tonskriteriet, belastningar p byggnader i form av tryck och temperatur fr berrda rum, ngskalventilernas frmga
Sida: 41/79
att stnga innan tvfasflde nr upp till ngledningsstutsarna, samt med hnsyn till utslpp och konsekvenser. OKG anger ocks att analyser som baseras p hndelsesekvenserna yttre ngledningsbrott, matarvattenledningsbrott och yttre rrbrott p kylsystem fr avstlld reaktor pverkas av effekthjningen. Dessa hndelser utgr paraplyhndelser fr vriga yttre rrbrott. SSM:s bedmning SSM bedmer att OKG har identifierat de rrbrottssekvenser utanfr reaktorinneslutningen som pverkas av effekthjningen. Samtliga dessa hndelser behver sledes analyseras. Riktigheten i tillmpade acceptanskriterier avser SSM bedma vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anlggningens PSAR.
5.7.5 Rrbrott innanfr reaktorinneslutningen Berrda krav 2 kap 1 , 3 kap 1 och 4 kap 1 SSMFS 2008:1 4 kap 1 samt 22 och 26 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att rrbrott innanfr reaktorinneslutningen analyseras med hnsyn till hrdndkylning, tryck- och temperaturfrlopp i reaktorinneslutningen, pooldynamiska belastningar, samt med hnsyn till utslpp och konsekvenser. OKG anger ocks att analyser baserade p hndelsesekvenserna ngledningsbrott, matarvattenledningsbrott, uppflktnings- och giljotinbrott p HC-ledning, rrbrott i hrdndkylningssystem, rrbrott i tryckavskringssystem, samt rrbrott innanfr biologiska skrmen, pverkas av effekthjningen. SSM:s bedmning SSM bedmer att OKG har identifierat de rrbrottssekvenser innanfr reaktorinneslutningen som pverkas av effekthjningen. Samtliga dessa hndelser behver sledes analyseras. Riktigheten i tillmpade acceptanskriterier avser SSM bedma vid ett senare skede i samband med den kommande granskningen av anlggningens preliminra skerhetsredovisning (PSAR).
Sida: 42/79
5.7.6 Felfunktioner i hjlpkraftsystem Berrda krav 3 kap 1 och 4 kap 1 SSMFS 2008:1, samt 10 och 11 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning Vid strningar p yttre nt kan ven hjlpkraftfrsrjningen pverkas. Enligt OKG kommer redovisningen att innefatta vilka olika hndelsefrlopp med avseende p spnning och frekvens p yttre nt som anlggningen skall tla. Det skall framg att skerhetsfunktioner inte blockeras genom att komponentskydd lses ut och att en terkommande spnning efter en ntstrning kan tas om hand p ett korrekt stt. Vid bortfall av yttre nt r anlggningen konstruerad fr att frse anlggningen med el till det egna ntet, s kallad husturbinvergng. Vid ytterligare fel i yttre nt kommer dieslarna att startas. Plastningsekvenser kommer drfr att analyseras fr att verifiera att dieslarna inte verbelastas. Ett kriterium fr effekthjningen r att den inte fr frsmra mjligheten till husturbinvergng. Effekthjningen pverkar frmgan att omlnka ngfldet till kondensorn och tgrder fr att frstrka dumpkapaciteten r drfr planerade fr att anlggningens respons inte skall frsmras. Frstrkning av dumpkapaciteten medverkar ocks till ofrndrad anlggningsrespons vid lastfrnslag. ven bortfall av yttre nt med misslyckad vergng till husturbindrift kommer att analyseras. SSM:s bedmning SSM gr bedmningen att hjlpkraftsystemen har en stor skerhetsmssig betydelse och att omfattande analyser av tillgng p hjlpkraft behver genomfras. Vid en ntstrning i Forsmark r 2006 frmdde inte block 1 svara p frvntat stt genom att viktig utrustning felfungerade p grund av skydd som lste ut p verspnning och underfrekvens. Mot denna bakgrund bedmer SSM att lngsiktiga tgrder fr att uppn robusthet i elsystemen behver utredas ven fr O2. Anlggningens respons r beroende av systemens driftlggning och analyserna behver drfr innefatta alla de driftlggningar som r mjliga fr anlggningen. Dessa utredningar och analyser behver genomfras infr framtagningen av PSAR. Enligt SSM:s bedmning behver hanteringen av driftplanering och driftlggning klargras fr att undvika brister av den typ som identifierades i Forsmark.
Sida: 43/79
SSM anser att hndelser beskrivna i SAR avseende anlggningens elsystem behver redovisas separat fr de olika driftlggningarna av elsystemet samt fr de olika driftmoderna fr anlggningen.
5.7.7 Felfunktioner i system fr radioaktiva avfall Berrda krav 2 kap 1 SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att aktuella hndelsesekvenser hr r brott i frdrjningstanken och brand i kolfiltren i systemet fr aktiva gaser (341). OKG anger att analyser baserade p dessa hndelsesekvenser pverkas av effekthjningen genom att t.ex. inventariet av radioaktiva nuklider frndras SSM:s bedmning SSM konstaterar att analyser baserade p aktuella hndelser behver ses ver med hnsyn till effekthjningens pverkan.
5.7.8 Felfunktioner i turbinsystem Berrda krav 2 kap 1 och 3 kap 1 SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att vid frhjd effekt, och drmed hgre ngflde, ger snabbstngning av turbinen en strre tryck- och effekttransient i reaktortanken. Marginalerna till utlsning av snabbstopp p hgt tryck och neutronflde kan drmed komma att minska varfr frnyade analyser behver gras. Man kommer ven att genomfra nya analyser av turbinsnabbstngning med samtidigt dumpfrbud. Under denna transient blses nga frn reaktorn till kondensationsbassngen via avblsningssystemet. OKG anger vidare att turbinsnabbstngning med misslyckad frnkoppling kan leda till stopp av HC-pumparna. Strningar kan leda till omgivningskonsekvenser motsvarande yttre rrbrott. Vid den hgre effekten
Sida: 44/79
blir det hgre tryck i frvrmare och mellanverhettare vilket kan pverka missilanalyserna. SSM:s bedmning Turbinanlggningen fungerar som vrmesnka fr inkommande nga samt levererar kylvatten (matarvatten) till reaktorn. Vid strningar eller bortfall av yttre nt r det befintliga turbinsystemet ett alternativt stt att frse reaktorns skerhetssystem med elkraft. Det har ven funnits exempel p att strningar i yttre nt kan sprida sig till reaktorn genom turbinsystemet. Turbinanlggningens driftskerhet har drigenom en indirekt och viktig betydelse fr reaktorskerheten. SSM bedmer att OKG har identifierat de hndelsesekvenser i turbinsystem som pverkas av effekthjningen. Analyser baserade p dessa hndelser behver sledes ses ver infr effekthjningen.
5.7.9 Felfunktioner i andra system Berrda krav 2 kap 1 samt 3 kap 1 och 3 SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedmning De felfunktioner som beaktas hr [9] r brott p instrumentledning, fel i kylvattensystemet, fel i tryckgassystemet och bortfall av kylning av brnslebassngen. OKG anger att de felfunktioner som kan pverkas av effekthjningen r fel p instrumentering ansluten till RCPB genom att inventariet av radioaktiva nuklider i reaktorn frndras i samband med rrbrott p instrumentledning. Andra felfunktioner som kan pverkas av effekthjningen r fel i kyl- och reningssystem fr brnslefrvaringsutrymmen (324) genom att tiden fr manuella tgrder fr att frhindra otillten temperatur i brnslebassngen minskar p.g.a. att resteffekten i det frvarade brnslet kar. SSM:s bedmning SSM bedmer att OKG har identifierat de vriga hndelser som pverkas av effekthjningen. Analyser baserade p dessa hndelser behver sledes ses ver infr effekthjningen. Riktigheten i tillmpade acceptanskriterier kommer att bedmas i samband med den kommande granskningen av anlggningens PSAR.
Sida: 45/79
5.7.10 Missden vid brnslehantering Berrda krav 4 kap 1-2 och 6 kap 2 SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedmning OKG hnvisar till O2 SAR dr hndelsefrlopp och konsekvenser av missden vid brnslehantering beskrivs. Enligt OKG:s bedmning medfr effekthjningen ingen frndring i risken fr kriticitet eftersom det grs brnslespecifikt fr varje anrikningsdesign. Dremot pverkas analysen av mekaniska brnsleskador eftersom inventariet av radioaktiva nuklider kommer att ndras. Det medfr ocks att aktivitetsutslpp till omgivningen kommer att pverkas. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrcklig kartlggning av de missdeshndelser som kan uppst vid brnslehantering. SSM frutstter att analyser baserade p hndelsesekvenser som pverkas av effekthjningen kommer att ses ver.
5.7.11 Jordbvning Berrda krav 14 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att jordbvningen som hndelse beaktas i projekt PLEXskerhetshjning. Enligt OKG:s bedmning pverkas inte hndelsen jordbvning av effekthjningen. SSM:s bedmning SSM instmmer i OKG:s bedmning. 5.7.12 Brand Berrda krav 3 kap 1 SSMSF 2008:1, 14 SSMFS 2008:17.
Sida: 46/79
OKG:s redovisning och bedmning OKG anger att hndelsen brand beaktas i projekt PLEX-skerhetshjning. Enligt OKG:s bedmning [9] orsakar brand inte ngon otillten pverkan p barrirerna eller utslpp i varken den moderniserade eller effekthjda anlggningen.
SSM:s bedmning
Brandanalyserna kommer att bedmas i samband med den kommande granskningen av anlggningens PSAR.
5.7.13
Bortfall av snabbstoppsystemet vid frvntade strningar
Berrda krav 4 kap 1 SSMFS 2008:1,14 SSMFS 2004:2. OKG:s redovisning och bedmning OKG hnvisar till O2 SAR dr uteblivet snabbstopp vid hndelser inom hndelseklass frvntade hndelser avseende tryckavskring i primrsystemet redovisas. Hndelserna avser ngblockering vid maximalt licensierat effekt. OKG anger [9] att analyser baserade p ATWS7-hndelser pverkas av effekthjningen genom att analysfrutsttningarna frndras. SSM:s bedmning SSM delar OKG:s bedmning att effekthjningen pverkar analyserna baserade p aktuella hndelser. SSM frutstter drfr att dessa analyser ses ver infr effekthjningen. SSM frutstter att OKG fljer tidigare myndighetskrav enligt beslut (SKI 2005/1405, 2007-05-10) frn dvarande Statens krnkraftinspektion att automatisering av borsystemet skall vara genomfrd i enlighet med vad som gller enligt 10 SSMFS 2008:17, innan anlggningen drivs vid en frhjd termisk effekt. Vid analys av automatisk aktivering av borsystemet behver
Anticipated Transients Without Scram
Sida: 47/79
OKG beakta ven ATWC8-sekvenser, d.v.s. sekvenser dr varken hydraulisk inskjutning eller elektrisk inskruvning av styrstavar tillgodorknas. Se ven avsnitt 5.2.3 och 5.7.19 i denna granskningsrapport.
5.7.14 Yttre pverkan Berrda krav 4 kap 1 SSMFS 2008:1,14 SSMFS 2004:2. OKG:s redovisning och bedmning OKG hnvisar till O2 SAR dr hndelsefrloppet och konsekvenserna av yttre pverkan samt de analyser och berkningar som genomfrts fr typ av hndelse redovisas. I redovisningen [9] listas de yttre hndelser som bedms komma att ing i anlggningens nya skerhetsredovisning. Dessutom kommer redovisningen att kompletteras med avseende p kraftsystemteknisk pverkan. Med kraftsystemteknisk pverkan menas att anlggningen kan utsttas fr avvikelser i bland annat frekvens och spnning samt transienter i sin elektriska anslutning till det yttre kraftsystemet. Anlggningen skall drfr vara frsedd med skyddsfunktioner som kopplar bort anlggningen frn det yttre kraftsystemet d avvikelserna verstiger anlggningens tlighet. Denna redovisning pverkas av effekthjningen. OKG bedmer ocks att analyser som baseras p hndelsesekvensen froreningar i kylvattenkanalen kommer att pverkas av effekthjningen genom att resteffekten pverkar tidsfrloppet i strningen. Detsamma gller analyser baserade p hndelsesekvensen hga kylvattentemperaturer i 316bassngen och havet. vriga hndelsesekvenser som t.ex. froreningar i atmosfren, extrema utomhustemperaturer och extrema nederbrdsmngder bedms av OKG inte bli pverkade av effekthjningen. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrcklig kartlggning av de yttre hndelser som kommer att ha inverkan p den planerade effekthjningen. SSM frutstter att analyser baserade p hndelsesekvenser som pverkas av effekthjningen kommer att ses ver. SSM frutstter
Anticipated Transients Without Control rods
Sida: 48/79
ocks att OKG utreder risken fr kad mngd inslpp av froreningar frn havet genom att kylvattenfldet kar. 5.7.15 Inre hndelser Berrda krav 4 kap 1 SSMFS 2008:1,14 SSMFS 2004:2. OKG:s redovisning och bedmning OKG hnvisar till O2 SAR dr hndelsefrloppet och konsekvenserna vid olika typer av inre hndelser redovisas. En inre hndelse orsakas av ett fel inom anlggningen. Enligt OKG:s bedmning [9] pverkar effekthjningen de analyser som baseras p hndelsesekvensen inre versvmning och eventuellt analyserna vid hndelsen inre missiler, bland annat kvvgasfrrden. Hndelsesekvenserna missde vid tunga lyft och tryckalstrande hndelser (kortslutning i ett stllverk) bedms inte pverkas av effekthjningen. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrcklig kartlggning av de yttre hndelser som kommer att ha inverkan p den planerade effekthjningen. SSM frutstter att analyser baserade p hndelsesekvenser som pverkas av effekthjningen kommer att ses ver.
5.7.16 Cykelspecifika analyser och driftbegrnsningar Berrda krav 4 kap 2 SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att hrddimensioneringen infr en ny driftcykel r en anlggningsndring. Det grs d en noggrann kontroll och redovisning av att frutsttningar fr reaktorns skerhetsanalys och brnslets konstruktionsoch skerhetsanalys innehlls. Detta redovisas i en cykelspecifik skerhetsredovisning. Den kommer att pverkas av ombyggnade eftersom
Sida: 49/79
vissa systemfunktioner ndras och av ndrade driftfrhllanden nr ndringar i processparametrar fr skerhetssystem infrs. OKG anger ocks att fr att kunna hja effekten mste brnslets anrikning hjas. Detta i sin tur pverkar hrdens reaktivitetsegenskaper och aktivitetsinventarie. Analyserna pverkas eftersom analysfrutsttningarna ndras vid en effekhjning. SSM:s bedmning SSM instmmer med OKG:s beskrivning och bedmer att den cykelspecifika analysen behver uppdateras med de frutsttningar som gller fr den effekthjda reaktorn.
5.7.17 Svra haverier Berrda krav 4 kap 1 och 2 SSMFS 2008:1. OKG:s redovisning och bedmning OKG vrderar i anskan hur effekthjningen pverkar de tv analyserade designsekvenserna fr de konsekvenslindrande systemen vid O2: 1. Stort ngledningsbrott i reaktorinneslutningen i kombination med maximalt brott p ett nedblsningsrr 2. Transient i kombination med bortfall av alla icke batteriskrade nt inklusive gasturbinanlggningen Fr den frsta sekvensen gr OKG bedmningen att det initiala frloppet inte kommer att pverkas av effekthjningen s lnge ppningstrycken fr sprngblecken i system 361 resp. 362 inte ndras. Det fortsatta frloppet verensstmmer med hndelsen inre rrbrott (ngledningsbrott) som redovisas i SAR avsnitt 6.5. Den andra sekvensen pverkas av effekthjningen och analysfrutsttningarna ndras. Frnyade analyser kommer att genomfras. P grund av att marginalen mot acceptanskriterierna fr utslpp med nuvarande effekt r mycket god, bedmer OKG att det r troligt att acceptanskriterierna kommer att uppfyllas ven vid den nya effektnivn.
Sida: 50/79
SSM:s bedmning Svra haverier r mycket osannolika hndelser och intrffar nr reaktorns hrd inte kan kylas vilket leder till att brnslet i hrden smlter och stora mngder radioaktiva mnen frigrs. Efter ett regeringsbeslut 1986 infrdes vid samtliga svenska krnkraftverk system fr konsekvenslindring efter svra haverier. Infr infrandet av systemen analyserades olika hndelsesekvenser och systemens konstruktion baserades p s.k. designsekvenser. SSM bedmer att OKG i tillrcklig omfattning identifierat behovet av versyn av analyserna av de tv designsekvenserna och delar OKG:s preliminra bedmningar. SSM vill ppeka det faktum att analysen av frloppet vid ett inre rrbrott (ngledningsbrott) pverkas av effekthjningen, vilket framgr av OKG:s anskan avsnitt 5.8.5, varfr ven analysen av den frsta designsekvensen pverkas. Hrdndkylning (system 323) och inneslutningssprinkling (system 322) fungerar dock som avsett, vilket innebr att acceptanskriterierna fr svra haverier kommer att uppfyllas med god marginal fr den frsta designsekvensen ven efter den planerade effekthjningen. SSM vill vidare ppeka att de ytterligare sekvenser som analyseras i SAR fr att tcka in oskerheter i analyserna ocks kan pverkas av effekthjningen. ven fr dessa sekvenser kan det behvas frnyade analyser med de nya frutsttningarna. Nr det gller den andra designsekvensen behver OKG visa att tryckavskringskapaciteten i system 314 r tillrcklig fr att skerstlla ett lgt tryck i reaktortanken vid tiden fr tankgenomsmltning och p s vis undvika en s.k. hgtrycksgenomsmltning. SSM noterar att det finns en s.k. ppen frga i nuvarande SAR avsnitt 6.17 som behandlar tryckavskringens funktion vid de frhllanden som rder vid ett svrt haveri. OKG behver belysa denna frga infr den planerade effekthjningen.
5.7.18 Probabilistisk skerhetsanalys (PSA) Berrda krav 4 kap 1 SSMFS 2008:1 OKG:s redovisning och bedmning
Sida: 51/79
OKG anger i sin redovisning [9] att PSA niv 1-analyserna avseende sannolikhet fr hrdskada kommer att pverkas av effekthjningen p.g.a. av ndrade analysfrutsttningar, t.ex. ndring i system fr reaktivitetskontroll. PSA niv 2-analyserna avseende sannolikhet fr radioaktiva utslpp till omgivningen kommer ocks att pverkas av effekthjningen d utgngspunkten fr niv 2-analyser r resultaten frn niv 1-analyser. SSM:s bedmning SSM delar OKG:s bedmning att den planerade effekthjningen kommer att pverka PSA-analyserna. I detta skede bedms redovisningsomfattningen av aktuellt omrde vara tillrcklig.
5.7.19 Analys av komplexa sekvenser Berrda krav 10 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att skerhetsredovisningen kommer att kompletteras med ett nytt avsnitt om analys av komplexa sekvenser. De omrden som har identifierats r komplexa sekvenser av typen ATWS, dvs. frvntade hndelser utan hydrauliskt snabbstopp, hndelser som analyseras med avseende p tryckavskring av reaktortanken, samt analys av CCF 9 i skerhetsfunktion. Enligt OKG:s bedmning pverkas samtliga analysomrden av effekthjningen. SSM:s bedmning Komplexa sekvenser eller speciella hndelser r sdana hndelser som inte har beaktats vid anlggningens konstruktion men som nu skall analyseras som en fljd av 10 SSMFS 2008:17 dr det stlls krav p att anlggningen skall dimensioneras med rimliga tekniska och administrativa tgrder fr att motverka CCf-fel. Med tekniska tgrder menas tgrder fr diversifiering. SSM bedmer att omfattningen av omrden fr komplexa sekvenser som OKG identifierat enligt ovan behver kompletteras med ATWC-sekvenser vid analys av automatisk aktivering av borsystemet (se ven avsnitt 5.2.3 och 5.7.13) samt med komplexa frlopp som har intrffat i den egna
9
Common Cause Failures
Sida: 52/79
anlggningen eller i andra anlggningar. Exempel p sdana hndelser r kortslutningen i stllverket i Forsmark 1 r 2006 och matarvattentransienten i O2 r 1999 som ledde till instabilitet. Sdana intrffande komplexa frlopp, liksom de som OKG identifierat, behver analyseras och vrderas infr effekthjningen.
5.7.20 vriga analyser Berrda krav 10 SSMFS 2008:17. OKG:s redovisning och bedmning OKG anger [9] att skerhetsredovisningen kommer att kompletteras med ett nytt avsnitt dr vriga analyser redovisas. De omrden som har identifierats r inledande hndelser med uteblivet snabbstopp p frsta villkoret efter H2eller H3-hndelser (rrbrott och spricka i rr undantas). Enligt OKG genomfrs dessa analyser i syfte att prva anlggningens djupfrsvar och utgr drfr inget formellt krav. Enligt OKG:s bedmning pverkas dessa analysomrden av effekthjningen. SSM:s bedmning SSM bedmer att omfattningen av identifierade omrden fr vriga analyser r tillrcklig. SSM kan dock inte se varfr avsnittet om vriga analyser inte integreras med avsnittet om komplexa sekvenser (avsnitt 5.8.19). Det handlar nd om inledande hndelser med uteblivet snabbstopp i frsta villkoret, dvs. inledande hndelser i kombination med CCF i skerhetsfunktion.
5.8 Pverkan p barrirer, djupfrsvar och skerhetsfunktioner 5.8.1 Barrirer Berrda krav 2 kap 1 SSMFS 2008:1 OKG: redovisning och bedmning Hr ges en kortfattad beskrivning och bedmning av den planerade effekthjningens inverkan p fr anlggningen fem olika definierade
Sida: 53/79
barrirer: Brnslekutsens kristallstruktur, brnslekapslingen, reaktorns primrsystem, reaktorinneslutningen och reaktorbyggnaden. Brnslekapslingen och brnslekutsens kristallstruktur OKG anger att antalet brnslekutsar som drivs vid hgre effekt kar. Detta medfr hgre temperatur i brnslematerial och drmed kad mngd frigjorda klyvningsprodukter. Om kapslingen skadas leder detta till kad aktivitetsfrigrelse frn hrden. Det anges vidare att andelen brnsleelement som drivs nrmare till kapslingens driftbegrnsningar blir strre genom att medelvrdet av effektttheten i hrden kar. Driftbegrnsningar som skyddar brnslet frn belastningar som kan ge skador r maximalt tillten stavbelastning (LHGR), maximalt tillten linjr medelbelastning (LOCAbegrnsning), minsta tilltna torrkokningkvot (CPR) och maximalt tillten effektkningshastighet (PCI). Enligt OKG:s bedmning kan hrden konstrueras fr den freslagna effekten. OKG bedmer ocks att samtliga konstruktionskrav kommer att uppfyllas. Reaktorns primrsystem (RCPB) OKG anger att den planerade effekthjningens belastning p RCPB kommer att stlla kade krav p tryckavskringskapaciteten genom hgre ngflde frn reaktorn. Enligt OKG:s bedmning behver tgrder vidtas fr att kraven p tryckavskring skall kunna innehllas. Dessutom behver ngskalventilerna bytas ut fr att undvika risken fr sekventiell sjlvstngning. Reaktorinneslutningen OKG anger att vid ett stort inre rrbrott fr den planerade effekthjningen endast marginell pverkan p barriren reaktorinneslutning i korttidsfrloppet. Fr lngtidsfrloppet bedmer dock OKG att det krvs frstrkning av kylningen av kondensationsbassngen d temperaturen i bassngen blir hgre vid hgre effektniv. Fr att bibehlla ndvndiga skerhetsmarginaler kommer kapaciteten fr kylkedjan att kas. Reaktorbyggnaden Enligt OKG:s bedmning kommer barriren reaktorbyggnad inte att utsttas fr ngon otillten pverkan som fljd av effekthjningen. Vid utslppsberkningar krediteras reaktorbyggnadens avskiljande frmga. Denna frmga frndras inte av effekthjningen. De berknade
Sida: 54/79
utslppsniverna kommer emellertid att pverkas genom att aktivitetsinnehllet i hrden kar vid hgre effekt. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrckligt detaljerad kartlggning av hur de fem olika barrirerna kommer att bli pverkade av den planerade effekthjningen. SSM noterar att merparten av den aktuella redovisningen berr frgor som bedms i srskilda avsnitt i denna rapport.
5.8.2 Djupfrsvar Berrda krav 2 kap 1 SSMFS 2008:1, 3 8 SSMFS 2008:17. Enligt allmnna rd till 2 kap. 1 SSMFS 2008:1 br djupfrsvaret tillmpas i fem olika niver enligt fljande:
Niv 1 2 3
Syfte Frebyggande av driftstrningar och fel Kontroll ver driftstrningar och detektering av fel Kontroll ver frhllanden som kan uppkomma vid konstruktionsstyrande haverier Kontroll ver och begrnsning av frhllanden som kan uppkomma vid svra haverier Lindrande av konsekvenser vid utslpp av radioaktiva mnen till omgivningen
Huvudsakliga medel Robust konstruktion och hga krav p utfrandet, driften och underhllet Regler- och skyddssystem samt vervakning och tillstndskontroll Tekniska skerhetsfunktioner samt strnings- och haveriinstruktioner Frberedda tekniska tgrder och en effektiv haverihantering vid anlggningen Effektiv samverkan med ansvariga myndigheter fr skydd av omgivningen
OKG:s redovisning och bedmning Niv 1 OKG anger att effekthjningen kan ge snvare marginaler mellan drift-, larm- och utlsningsniv fr vitala parametrar. Vidare anges att vissa tekniska funktioner och system kommer delvis att byggas p modernare
Sida: 55/79
produkter n vad som hitintills anvnts och att beteendet hos anlggningen i vissa driftlgen inte kommer att vara detsamma. OKG konstaterar drfr att srskild uppmrksamhet behver gnas vid utformningen av de tekniska systemen samt vid driftsttning och utvrdering av funktioner i de modifierade anlggningsdelarna. OKG konstaterar vidare att utbildnings- och trningsinsatserna behver ses ver vad gller omfattning och djup. Niv 2 OKG anger att driften av anlggningen vid den planerade effektnivn kommer att stlla kade krav p de tekniska system som vervakar processen genom att strningar i processen fr ett snabbare genomslag. Niv 3 Hr anges att fr att f kunskap om de frhllanden som uppstr i samband med ett haveri, som t.ex. belastningar p mekaniska konstruktioner och dynamiska frlopp i elkraftsystem, krvs att ett omfattande analysarbete genomfrs fr att bl.a. verifiera funktionen hos ombyggda skerhetsfunktioner. Kunskap om haverifrlopp krvs ven fr framtagning av bl.a. strningsinstruktioner och uppdatering av STF. Niv 4 OKG anger att hr behver visas att de konsekvenslindrande systemen har den kapacitet som krvs fr den nya effektnivn. Vidare anges att behovet av haverihantering ocks kan pverkas genom att frloppen blir snabbare eller genom att fenomen upptrder p annorlunda stt. Niv 5 OKG anger att kunskap krvs om eventuella frndringar av tidsramar som kan frvntas vid utslpp av radioaktiva mnen, fr att samverkan med berrda myndigheter skall kunna ske p ett bra stt. Vidare anges att kunskap om sammansttning och spridning av skadliga mnen fr mnniska och milj behver frnyas och att denna information behver delges och kommuniceras vl med berrda myndigheter. SSM:s bedmning Enligt SSM:s bedmning har OKG identifierat och beskrivit i tillrcklig omfattning den planerade effekthjningens inverkan p djupfrsvarets fem
Sida: 56/79
olika niver. SSM instmmer i OKG:s bedmning att den planerade effekthjningen kan medfra snvare marginaler och knsligare dynamik, d.v.s. kan pverka negativt niv 1 och 2 i djupfrsvaret. SSM noterar att merparten av den aktuella redovisningen berr frgor som bedms i srskilda avsnitt i denna rapport.
5.8.3 Skerhetsfunktioner Berrda krav 3 och 9 SSMFS 2008:17. Skerhetsfunktionernas huvudsyfte r att skydda och skra barrirernas funktion. OKG anger att anlggningen r frsedd med sex olika skerhetsfunktioner: Reaktivitetskontroll, hrdndkylning och resteffektkylning, tryckskring av primrsystemet, isolering och skydd av reaktorinneslutningen, ndventilation samt kylning av anvnt krnbrnsle. OKG:s redovisning och bedmning Reaktivitetskontroll Reaktivitetskontrollfunktionens uppgift r att skydda barrirerna brnslekapsling och brnslekutsarnas kristallstruktur, men ven en frutsttning fr vriga barrirers integritet. OKG anger att den planerade effekthjningen kommer att stlla hgre krav p det hydrauliska snabbstoppsystemets snabbhet, samt eventuellt krav p kortare utbytetsintervall av brnslet. Vidare anger OKG att snabbstoppssystemet behver modifieras fr att mta kravet p oberoende mellan skerhetsfunktionerna reaktivitetskontroll och tryckavskring av primrsystemet. Vid nuvarande effektniv r kravet p oberoende uppfyllt. Hrdndkylning och resteffektkylning ven dessa skerhetsfunktioners uppgift r att skydda barrirerna brnslekapsling och brnslekutsarnas kristallstruktur, men ocks barrirerna RCPB och reaktorinneslutningen. OKG anger att spdmatningen med hjlpmatarvattensystemet (327), hrdndkylningen med hrdndkylningssytemet (323) och kylkedjan 322721-712 kommer att pverkas av den planerade effekthjningen.
Sida: 57/79
Enligt OKG:s bedmning r spdmatningen med system 327 tillrcklig ven vid den frhjda effekten under frutsttning att vissa snabbstoppsvillkor kompletteras. Vad det gller 323:s befintliga kapacitet att kyla hrden vid dimensionerande rrbrottsfall bedmer OKG att detta r mjligt vid den frhjda effekten genom en lmplig konstruktion av hrden. Vidare bedmer OKG att kylkedjans kapacitet att hlla kondensationsbassngens temperatur under dimensionerande vrden efter intrffat haveri behver frstrkas. Tryckavskring av primrsystemet Tryckavskringens uppgift r att skra primrsystemets integritet, d.v.s. primrsystemets frmga att utan lckage bibehlla sin tryck- och lastbrande funktion. Berrda skerhetsfunktioner r reaktivitetskontroll samt hrdndkylning och resteffektkylning. Enligt OKG:s bedmning behver denna skerhetsfunktion modifieras fr kad kapacitet d effekthjningen medfr en hgre ngproduktion och drmed strre volym av nga som behver avbrdas. Isolering och skydd av reaktorinneslutningen Skerhetsfunktionens uppgift r att skra kravet p inneslutningens tthet och integritet, samt kravet p att minska mngden luftburen aktivitet i inneslutningen. Enligt OKG:s bedmning behver ngskalventilerna tgrdas eller bytas ut till fljd av effekthjningen. OKG bedmer ocks att skyddet mot vertryckning av reaktorinneslutningen vid mycket osannolika hndelser (H5) via tryckavlastning till atmosfren och filtrering via scrubber kan pverkas av effekthjningen genom att tidsfrlopp och flden blir frndrade. Ndventilation Ndventilationens uppgift r att minska utslppt av radioaktiva mnen via filtrering och styrning till huvudskorstenen. Enligt OKG:s bedmning blir pverkan p denna skerhetsfunktion mindre, eftersom mngden aktivt lckage frn reaktorinneslutningen inte pverkas nmnvrt av effekthjningen. Kylning av anvnt krnbrnsle Skerhetsfunkionens uppgift r att skydda barrirerna brnslekuts och brnslekapsling fr anvnt krnbrnsle i brnslebassnger och ppen
Sida: 58/79
reaktortank. OKG anger att fr att tillfrskra tillrcklig vattentckning behver bassngernas temperatur begrnsas s att vattennivn inte sjunker genom avdunstning. Enligt OKG:s bedmning pverkas denna skerhetsfunktion genom att restvrmet i det frvarade brnslet kar efter effekthjningen. OKG anser drfr att systemfunktioner fr kylning av frvaringsbassnger behver dimensioneras upp fr att mta behovet. SSM:s bedmning Den inlmnade redovisningen bedms innehlla en tillrckligt detaljerad kartlggning av hur anlggningens skerhetsfunktioner kommer att bli pverkade av den planerade effekthjningen. SSM frutstter att infr framtagning av PSAR analyseras hur frndrade tidsfrlopp och flden till fljd av effekthjningen vid mycket osannolika hndelser (H5) pverkar skyddet mot vertryckning av reaktorinneslutningen via tryckavlastning till atmosfren och filtrering via scrubber. I vrigt noterar SSM att merparten av den aktuella redovisningen berr frgor som bedms i srskilda avsnitt i denna rapport.
5.9 Skerhetsvrdering OKG:s redovisning och bedmning OKG anger hr att en kokvattenreaktor vanligen dimensioneras fr en verkapacitet p 5%. Fr O2 var verkapaciteten ngot hgre och anlggningen effektanpassades 1980 till 105,9 % termisk effekt. Enligt OKG:s bedmning kan effekthjningar i storleksordningen 20-35 % vara mjliga genom begrnsade ombyggnader av reaktorsystemen. OKG anger ocks att genom anvndning av moderna brnsletyper med strre konstruktionsmarginaler till termiskt grnsvrde fr lgsta tilltna torrkokningskvot och lngdvrmebelastning kan en jmnare effektfrdelning uppns. OKG konstaterar dock att effekten i ett genomsnittligt brnsleelement kommer att ka vid en effekthjd hrd vilket kommer att leda till att en strre andel brnsleelement kommer att nrma sig sina konstruktionsgrnser.
Sida: 59/79
OKG anger vidare att skerhetsanalyserna behver ses ver i samband med effekthjningen och att anlggningen skall uppfylla samma acceptanskriterier efter effekthjningen som vid den nuvarande effektnivn. Baserat p resultaten frn en frstudie [1], dr en vergripande genomgng av reaktorsystemen gjorts fr att faststlla den planerade effekthjningens pverkan, beskriver OKG vissa faktorer som blir fljden av effekthjningen. OKG betonar vikten av att t.ex. noggrant utreda frgorna rrande vibrationer och erosion/korrosion p.g.a. kat matarvatten- och ngflde, samt vikten av att ytterligare analysera hjlpmatarvattensystemets spdmatningskapacitet vid den frhjda effektnivn. OKG redovisar ocks erhllna kommentarer inom ett antal omrden p efterfrgade erfarenheter frn effekthjningsprojektet av GE-reaktorer [23]. Berrda omrden r anlggningens tillgnglighet, behov av nya skyddsvillkor i reaktorskyddssystemet, materialpverkan och nivmtning. Baserat p denna skerhetsvrdering gr OKG bedmningen att O2 kan drivas skert vid en signifikant hgre termisk effektniv efter det att ndvndiga konstruktionsndringar infrts. OKG konstaterar dock att ytterligare skerhetsanalyser behver gras fr att skerstlla att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt med de planerade frndringarna. OKG konstaterar vidare att om ngot acceptanskriterium inte uppfylls vid skerhetsanalysen, mste antingen den termiska effekten reduceras till en niv dr samtliga acceptanskriterier uppfylls, eller fresl ytterligare frndringar som stadkommer frbttrade marginaler i skerhetsanalyserna. SSM:s bedmning Redovisningen bedms innehlla en tillrcklig detaljerad vrdering av den planerade effekthjningen. SSM noterar dock att merparten av den aktuella redovisningen berr frgor som bedms i srskilda avsnitt i denna rapport. SSM delar i princip OKG:S vrdering att O2 kan drivas vid en hgre termisk effektniv, men att ytterligare skerhetsanalyser behver gras fr att kunna bedma om anlggningen kan drivas vid 2300 MW termisk effekt s att skerhetsoch strlskyddskraven uppfylls.
Sida: 60/79
5.10 Primr- och fristende skerhetsgranskning Berrda krav 4 kap 3 SSMFS 2008:1 OKG:s redovisning och bedmning Den primra skerhetsgranskningen (PSG) [24] har skett genom att anskans underlag granskats hos olika fackomrdesenheter i OKG:s organisation. Samtliga granskningskommentarer med tillhrande svar frn projektet har sedan sammanstllts i bil 1 till ref [25]. Enligt OKG har svaren frn projektet accepterats av samtliga som utfrt den primra skerhetsgranskningen. Den fristende skerhetsgranskningen (FSG) [26] har lagt mest fokus p att stllda krav och frutsttningar fr den planerade effekthjningen r uppfyllda och tillrckligt beskrivna i tillstndsanskan. Enligt FSG:s bedmning har tillstndsanskan fr effekthjningen av O2 hanterats p ett acceptabelt stt ur kvalitets- och skerhetssynpunkt. SSM:s bedmning Enligt SSM:s bedmning r bde PSG och FSG av tillrcklig omfattning. SSM bedmer ocks att bda granskningar har utfrts med tillrckligt djup.
5.11 Miljkonsekvensbeskrivning (MKB) OKG har vid tidigare miljprvning den 16 augusti 2006 ftt tillstnd enligt miljbalken (MB) fr hela sin verksamhet inklusive kad uttag av havsvatten fr kylndaml upp till 115 m3/s. Som ett villkor angavs att OKG skall anlgga och ta i drift ett djupintag fr kylvatten till Oskarshamn 1 och 2. Den nu aktuella anskan avser ndring av tillstndet med avseende p den termiska effekten p O2 samt anskan om tillstnd fr installation och drift av ett djupvattenintag fr Oskarshamn 1 och 2. Vid miljprvning i Vxj tingsrtt miljdomstolen den 20 februari 2009 har OKG ftt tillstnd (ml nr M 2635-07 ) att bl.a. anordna ett djupvattenintag fr bortledning av kylvatten till reaktorerna O1 och O2 under vissa villkor. Vid prvningen av effekthjningsanskan enligt krntekniklagen behver SSM ta stllning till om den redovisade MKB [26] inklusive samrdsfrfarandet uppfyller vissa av de krav som MB stller. Berrda krav anges i avsnitt 4.1, andra strecksats, i denna granskningsrapport.
Sida: 61/79
5.11.1 Miljkonsekvensbeskrivningens innehll Enligt 6 kap 7 miljbalken skall fljande uppgifter anges i MKB:n beskrivning av verksamheten eller tgrden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, beskrivning av de tgrder som planeras fr att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjlpas, de uppgifter som krvs fr att pvisa och bedma den huvudsakliga inverkan p mnniskors hlsa, miljn och hushllningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller tgrden kan antas medfra, redovisning av alternativa platser, om sdana r mjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varfr ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller tgrden inte kommer till stnd, samt en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges ovan.
OKG:s redovisning och bedmning I redovisad MKB beskrivs bl.a. krnkraftverkets lokalisering och omgivning samt OKG:s organisation, milj- och strlskyddsarbete. Vidare ges en teknisk beskrivning av anlggningen, planerade ndringar och tgrder p bl.a. reaktor- och turbinsidan, anlggningens grundlggande konstruktion och utformning med avseende p skerhet mot utslpp av radioaktiva mnen samt hur denna vidmakthlls och utvecklas. OKG:s alternativredovisning10 omfattar bl.a. en utvrdering av miljpverkan vid uppfrande av djupvattenintaget samt effekterna p miljn till fljd av ndringar av kylvattentemperaturen och driftomlggningen frn nuvarande fullfldesrening av matarvattnet (nollalternativ) till framtpumpat drnage (tv alternativa stt av processkoppling i turbinanlggningen, lgtrycks- respektive hgtrycksturbinen. Det sistnmnda r huvudalternativet). De olika alternativen av processkoppling i turbinanlggningen beskrivs mer i detalj i ref [9], se ven avsnitt 5.2.4, 5.5 och 5.11.5.
10
Andra jmfrbara stt att n samma syfte med hnsyn till verksamhetens eller tgrdens miljpverkan.
Sida: 62/79
Dessutom finns uppgifter om omgivningskontrollen vid OKG, uppgifter om transporter av avfall och frskt uranbrnsle, uppgifter om resursanvndning avseende krnbrnsle, kemiska produkter och egen elfrbrukning, uppgifter om effekthjningens inverkan p avfall och utslpp av radioaktiva och konventionella mnen till luft/vatten/mark, samt en beskrivning och bedmning av konsekvenser fr mnniskans hlsa och milj utgende bl.a. ifrn miljbalkens hnsynsregler och miljkvalitetsnormer (se ven avsnitt 5.11.3 och 5.11.4). Speciellt nr det gller utslpp till vatten och luft anger OKG att deras vergripande ambition r att utslppen av radioaktiva mnen till luft och till vatten frn Oskarshamns krnkraftverk som helhet inte skall ka efter en effektkning vid O2. I samband med den tidigare miljprvningen [27] av verksamheten vid Oskarshamns krnkraftverk som helhet och effekthjningen vid O3 dr frn brjan ven O2:s effekthjning ingick faststlldes ett utslppsbegrnsande program [28] med mlvrden fr utslppsniverna r 2011. OKG har valt att anvnda dessa mlvrden som utgngspunkt fr att belysa de konsekvenser som den planerade effektkningen frvntas leda till. OKG anger ocks att utgende frn 2011 rs mlvrden kommer utslppen frn Oskarshamns krnkraftverk som helhet att vara lgre r 2013 (efter effekthjningen) om de utslppsbegrnsande tgrder som framgr av [9] infrs. OKG anger ven att vattenutslppen frn O1/O2 frvntas minska mellan ren 2011 och 2013 trots effektkningen. Fr luftutslppen r bilden en annan. Viktiga delar av det ovan nmnda programmet som till exempel infrande av rekombinatorer och syredosering vid O2 har redan genomfrts och drfr tillgodorknats i 2011 rs mlvrden. Nr det gller effekthjningens pverkan p avfall anges en mer detaljerad beskrivning av OKG:s redovisning under avsnitt 5.11.5 nedan. I redovisningen beskriver OKG tv alternativ: drift vid nuvarande termisk effekt p 1800 MW, s.k. nollalternativ, och drift efter effekthjning till 2300 MW termisk effekt. Nollalternativet beskriver ssom den frvntas se ut 2011. Enligt OKG:s bedmning kommer transporter, resurser och produktion av radioaktivt avfall att ka ngot till fljd av effekthjningen. Detsamma gller produktionen av radioaktiva mnen. Genom vidtagna och tillkommande tgrder bedmer emellertid OKG att utslppsmngden av radioaktiva mnen inte kommer att bli strre jmfrt med frre effekthjningen. OKG bedmer ocks att miljbalkens hnsynsregler uppfylls.
Sida: 63/79
OKG:s samlade bedmning r att den planerade effekthjningen inte kommer att medfra kad risk fr mnniskors hlsa eller milj. SSM:s bedmning SSM konstaterar att idag inte freligger underlag med tgrder som visar att effekthjningen inte kommer att resultera i kat utslpp av delgaser jmfrt med mlvrden fr 2011. Ingen bedmning kan sledes gra i denna frga. SSM konstaterar ocks att OKG:s bedmning att utslppen av aerosoler inte kommer att ka genom effekthjning grs under frutsttning att inga brnsleskador intrffar. Brnsleskador tillhr de parametrar som bidrar till kad produktion av aerosoler. Enligt SSM:s bedmning kan dock inte helt uteslutas att brnsleskador kommer att intrffa, och drmed strre utslpp av aerosoler, efter effekthjningens genomfrande. Vad gller reducering av utslpp till vatten frn O2 bedmer SSM att frutsttningar finns fr att kraven p bsta mjliga teknik skall uppfyllas om man fortsatt arbetar fr att uppfylla kraven i program fr utslppsreducering [28]. Alternativredogrelsen i MKB r ett viktigt underlag fr att klargra att huvudalternativet pvisar klara miljmssiga frdelar gentemot andra alternativ. Enligt SSM:s bedmning har OKG i rimlig grad beaktat miljbalkens krav p alternativredogrelse i sin MKB. SSM bedmer vidare att OKG:s alternativredogrelse avseende utvrdering av effekterna p miljn till fljd av val av processkoppling i turbinanlggningen inte r av tillrcklig omfattning och djup. I redogrelsen saknas bl.a. en analys av hur lgtrycksframtpumpat drnage pverkar miljn, stlld i relation till nollrespektive huvudalternativet. OKG behver drfr infr den kommande redovisningen av PSAR ytterligare utreda vilken miljpverkan de olika alternativen kan ha. Resultaten av denna utredning tillsammans med andra skerhetsmssiga aspekter skall ligga till grund fr val av processkoppling i turbinanlggningen. Detta underlag inklusive en motivering till det gjorda valet skall ing i PSAR-redovisningen. SSM:s bedmning av huruvida de allmnna hnsynsreglerna uppfylls samt bedmningen av effekthjningens pverkan p avfall framgr av avsnitt 5.11.3 respektive 5.11.5 nedan.
Sida: 64/79
5.11.2 Samrdsfrfarande Av 6 kap. 4 miljbalken framgr det att den som avser att bedriva en verksamhet eller vidta en tgrd som krver tillstnd skall samrda med myndigheter, kommuner, samt den allmnhet och de organisationer som kan antas bli berrda. OKG:s redovisning och bedmning Samrd har genomfrts vid tv tillfllen, ett samrd med myndigheter den 14 februari 2007 i Simpevarp och ett annat med srskilt berrda, allmnhet och miljorganisationer, den 14 mars 2007 i Simpevarps by. I bilaga A till [26] redovisas alla handlingar frn samrden som t.ex. kallelser, minnesanteckningar och skriftliga yttranden. Av tv stycken sammanstllningar i tabellform framgr hur OKG har hanterat inkomna skriftliga frgor och kommentarer som bedmts vara av strst betydelse. SSM:s bedmning SSM finner ingenting att anmrka mot det genomfrda samrdsfrfarandet och bedmer drmed att syftet med kraven enligt 6 kap. 4 miljbalken r uppfyllda. SSM noterar att vid samrd med myndigheter den 14 februari 2007 deltog representanter frn dvarande myndigheter SKI och SSI. Efter samrdet meddelade SKI att man inte har ngra ytterligare synpunkter p frslaget till disposition fr MKB.
5.11.3 Allmnna hnsynsregler De allmnna hnsynsreglerna enligt 2 kap. miljbalken som r aktuella i den frga som nu r freml fr prvning kan sammanfattas enligt fljande: Kunskapskravet (2 kap. 2 ). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en tgrd skall skaffa den kunskap som behvs fr att skydda mnniskors hlsa och miljn mot skada eller olgenhet.
Sida: 65/79
Frsiktighetsmtt och bsta mjliga teknik (2 kap. 3 ). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller som avser att vidta en tgrd skall utfra de skyddstgrder, iaktta de begrnsningar och vidta de frsiktighetsmtt som behvs fr att frebygga eller hindra att verksamheten medfr skada eller olgenhet fr mnniskors hlsa eller miljn. Av samma skl skall bsta mjliga teknik anvndas. Produktvalsprincipen (2 kap. 4 ). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en tgrd skall undvika att anvnda sdana kemiska produkter som kan befaras medfra risker fr mnniskors hlsa eller miljn om de kan ersttas med andra, mindre farliga, produkter. Hushllnings- och kretsloppsprincipen (2 kap. 5 ). Anger att alla som bedriver en verksamhet eller avser att vidta en tgrd skall hushlla med rvaror och energi samt utnyttja mjligheten till teranvndning och tervinning. Sklighetsregeln (2 kap. 7 ). Anger att ovan nmnda krav skall glla i den utstrckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Reglerna gller fr all verksamhet som pverkar miljn och innebr att ndvndiga skyddstgrder och frsiktighetsmtt mste vidtas. OKG:s redovisning och bedmning Kunskapskravet: OKG anger att all personal genomgr en generell miljutbildning, att fr vissa arbetsuppgifter finns specialanpassade utbildningar och att anlitade entreprenrer utbildas i och informeras om strlskydd- och miljrutiner. Enligt OKG:s bedmning r verksamheten kunskapsintensiv och egenkontrollen skerstller att ett tillrckligt kunskapsunderlag finns fr olika stllningstaganden. OKG bedmer ocks att man uppfyller kompetenskraven enligt SSMFS 2008:1, kraven om personskydd i verksamheter med joniserande strlning vid krntekniska anlggningar enligt SSMFS 2008:26, samt 2 kap. 2 miljbalken och Frordning (1998:901) om verksamhetsutvarens kontroll Frsiktighetsmtt och bsta mjliga teknik: OKG anger att de utredningar om utslppsreducerade tgrder som planeras genomfras har fr
Sida: 66/79
mlsttning att frhindra att utslppen av radioaktiva mnen kar genom effekthjningen p O2. De r ett led i OKG:s strvan att identifiera skyddstgrder och frsiktighetsmtt som skall uppfylla kravet p bsta mjliga teknik men som ocks skall ligga inom ramen fr sklighetsprincipen. tgrderna omfattar bde tekniska lsningar och ndrade rutiner/arbetsmetoder. Enligt OKG:s bedmning uppfyller tgrderna kraven p bsta mjliga teknik. Produktvalsprincipen: Hr anges att OKG:s kemikaliegrupp utvrderar frutom de kemiska produkternas pverkan p mnniskors hlsa och den yttre miljn ven produkters pverkan p anlggningens materialintegritet och radiologiska status, brandfarlighet samt innehllet av mnen som eventuellt kan pverka frhllanden vid slutfrvaring av krnavfall. Genom sdana kontroller anser OKG uppfylla miljbalkens produktvalsprincipen. Hushllnings- och kretsloppsprincipen: Enligt OKG r en effekthjning i ett befintligt krnkraftverk mer resurssnlt n att anlgga en ny energianlggning. Dessutom konstaterar OKG att verkningsgraden p O2 kommer att hjas genom de planerade tgrderna. Sklighetsregeln: OKG anger att de utredningar om utslppsbegrnsande tgrder som genomfrs kommer att underltta avvgningen mellan anvndning av bsta mjliga teknik, frsiktighetsprincipen och sklighetsregeln. SSM:s bedmning SSM:s erfarenhet genom sin tillsynsverksamhet riktad mot OKG r att OKG har den kunskap som behvs fr att driva O2 p ett tillrckligt skert stt fr att skydda mnniskors hlsa och miljn mot skada och olgenhet. OKG har sedan anlggningens drifttagande successivt moderniserat och utvecklat sin verksamhet fr att anpassa den till nytillkomna krav. Enligt SSM:s bedmning genomfr OKG ndvndiga skyddstgrder och vidtar de frsiktighetsmtt som behvs ur krnskerhets- och strlskyddsperspektiv fr att inte skada mnniskors hlsa eller miljn. OKG tillmpar sledes den bsta mjliga tekniken inom omrdet fr att motverka skador eller olgenheter fr mnniskor och miljn. I vrigt har SSM inget att erinra mot OKG:s arbete avseende energi- och rvaruhushllning, produktvalsprincipen och skllighetsregeln.
Sida: 67/79
5.11.4 Miljkvalitetsnormer Bestmmelserna om miljkvalitetsnormer som anges i 5 kap. miljbalken infrdes i samband med att miljbalken trdde i kraft den 1 januari 1999. Syftet med dessa normer r att skydda miljn eller mnniskors hlsa eller fr att avhjlpa redan uppkomna skador och liknande olgenheter. Normerna anvnds som styrmedel fr att uppn de nationella miljkvalitetsmlen och EU:s krav. SSM:s uppgift r att bedma hur dessa normer uppfylls i de renden som prvas enligt krntekniklagen. OKG:s redovisning och bedmning Enligt OKG:s bedmning pverkas inga miljkvalitetsnormer av den planerade effekthjningen p O2. OKG bedmer ocks att den planerade effekthjningen ryms inom ramarna fr nationella och regionala miljml. SSM:s bedmning SSM konstaterar att fr joniserade strlning inte finns ngon miljkvalitetsnorm. OKG beskriver emellertid i sin redovisning [26] frmgan hos anlggningens tekniska barrirer och djupfrsvar att frebygga radiologiska olyckor, samt kraven p anlggningen och hur dessa uppfylls. OKG har drmed beaktat miljkvalitetsnormerna i sin redovisning.
5.11.5 Avfall Berrda krav 3-4 och 6-9 SSMFS 2008:22, 3 SSMFS 2008:19. OKG:s redovisning och bedmning OKG:s planer fr hur effekthjningen skall stadkommas nnu r preliminra, och ngra avfallsplaner fr det lg- och medelaktiva avfallet som kan frvntas uppst till fljd av ombyggnationen har drfr inte tagits fram. OKG anger att avfallsplaner kommer att tas fram infr anlggningsndringarna. Fr det driftavfall som fortlpande produceras anger OKG att mngden medelaktivt avfall i form av jonbytarmassor berknas vara ofrndrad efter effekthjningen, men att aktivitetsniverna i avfallet frvntas ka. Mngderna kortlivat avfall och konventionellt industriavfall bedms inte bli pverkade av effekthjningen. Vad det gller det anvnda krnbrnslet anger OKG att effektkningen i frsta hand skall stadkommas genom en kad rlig anvndning (99
Sida: 68/79
brnsleknippen kommer rligen att bytas, mot dagens 78) och genom att en strre andel brnns ut till en hgre utbrnning. OKG anger att man skall ka den generella utbrnningen av krnbrnslet, men att utbrnningen av de mest utbrnda elementen inte skall ka. SSM:s bedmning Lg- och medelaktivt avfall I underlaget har inte OKG klargjort vilken teknisk lsning av processkopplingen i turbin- och generatoranlggning som man avser att genomfra. OKG diskuterar olika mjligheter och anger att man i ett senare skede avser att bestmma om man skall behlla den nuvarande kopplingen, eller infra framtpumpat lgtrycksdrnage alternativt hgtrycksdrnage. Vilken lsning man vljer kommer att pverka avfallsproduktionen i ngon utstrckning och om det freligger behov av att t.ex. bygga om avfallssystemen, som kapaciteten hos kondensatreningsanlggningen (KRA). Avsaknaden av mer genomarbetade och definitiva planer gr det svrt eller omjligt fr SSM att ta stllning till dessa delar av underlaget. Utgende ifrn OKG:s huvudalternativ fr drnagets processkopplingar i turbinanlggningen, d.v.s. infrande av framtpumpat hgtrycksdrnage, bedmer SSM fljande: Genom att infra framtpumpat hgtrycksdrnage kommer mngden korrosionsprodukter i reaktorvattnet att ka. Dessa korrosionsprodukter kan sedan aktiveras vid hrdpassage och sledes pverka avfallets innehll och sammansttning av radioaktiva mnen. Vilka korrosionsprodukter och sedermera aktiveringsprodukter som bildas frvntas i frsta hand bero p materialvalet i hgtrycksturbinen. SSM anser att OKG behver utreda vilken pverkan olika alternativ kan ha p det producerade avfallet innan slutligt val av processkoppling grs. I synnerhet behver OKG utreda produktionen av den lnglivade aktiveringsprodukten nickel-59. OKG planerar att hlla fldet genom reningssystemet 331 konstant samtidigt som ngfldet kar med 25 %. Detta leder till att det relativa reningsfldet av reaktorvattnet minskas frn 2 % till 1,5 %. OKG behver klargra vilken betydelse denna ndring, tillsammans med infrandet av framtpumpat hgtrycksdrnage kan ha frn strlskyddssynpunkt, t.ex. vad det gller avfallets egenskaper. Beroende p vilken processkoppling som vljs, kommer frutsttningarna i vakuumsystemet (system 433) att frndras, vilket OKG konstaterar. Detta kan i sin tur pverka hur stor andel av det kol-14 som produceras som
Sida: 69/79
kondenserar och hamnar i KRA (system 332). Detta behver beaktas nr systemutformningen slutligen vljs. Slutanvnt krnbrnsle Vad det gller produktion och uppkomst av anvnt krnbrnsle r det inlmnade underlaget delvis oklart. I ref [9] anger OKG att effekthjningen skall stadkommas genom att ett strre antal brnsleknippen rligen kommer att anvndas och att en strre andel av dessa utbrnns till som mest 45 MWd/kgU. OKG pongterar ena sidan i anskan att utbrnningen i de mest utbrnda elementen inte skall ka, men att anrikningen sannolikt kommer att kas. andra sidan anges i referens [13] en batchmedelutbrnning p 50 MWd/kgU och att detta innebr att enskilda brnslepatroner fr hgre utbrnning. SSM anser att OKG i kommande steg infr den planerade effekthjningen behver redovisa en entydig strategi fr effekthjningen, s att pverkan p det anvnda krnbrnslet till fljd av effekthjningen skall kunna bedmas. OKG presenterar ingen analys av vilken pverkan som effekthjningen kan ha p slutfrvarssystemet, mer n att man konstaterar att antalet brnsleelement som rligen byts ut kommer att ka frn 78 till 99. SSM anser att det r helt klart att en kad mngd hgutbrnt brnsle kan leda till bl.a. svrigheter att uppfylla begrnsningarna p maximal effekt i kopparkapslarna, fr nrvarande angiven av SKB till 1700 W. Granskningen av Fud-program 2004 av dvarande myndighet SSI visade att det fr hgutbrnt brnsle kan bli svrt att uppfylla detta kriterium och att SKB behvde ta fram en strategi fr hur detta brnsle skall hanteras (se SSI rapport 2005:11). En kad rlig produktion av anvnt krnbrnsle kommer i sig ocks att innebra skrpta krav p produktionskapaciteten hos slutfrvarssystemet, dvs. hur mnga kapslar som behver deponeras per r. Frn transportsynpunkt av det anvnda krnbrnslet konstaterar OKG i [13] att transportbehllarna behver omlicensieras till en kad utbrnning och mjligen ven fr den hgre anrikningen. Ett arbete fr detta har initierats. Effekthjningen kan drfr i hg grad komma att pverka slutfrvarsprogrammet som tillsammans med transportsystemet behver ta hnsyn till och eventuellt modifieras fr att kunna omhnderta brnslet frn effekthjda reaktorer.
Sida: 70/79
5.11.7 SSM:s samlade bedmning av MKB SSM finner i sin bedmning av MKB att OKG infr den kommande redovisningen av PSAR behver genomfra fljande: Ta fram en tgrdsplan fr hur utslppen av delgaser skall begrnsas till niv med mlvrden fr 2011. Belysa pverkan av kat utslpp av aerosoler i samband med brnsleskador. Utreda vilken miljpverkan inklusive pverkan p det producerade avfallet olika alternativ av processkoppling i turbinanlggningen kan ha. Resultaten av denna utredning tillsammans med andra skerhetsmssiga aspekter skall ligga till grund fr val av processkoppling i turbinanlggningen. Analysera effekthjningens pverkan p slutfrvarssystemet fr anvnt krnbrnsle.
I vrigt bedmer SSM att miljkvalitetsnormerna har beaktats och att samrdsfrfarandet har fljt syftet med berrda krav i miljbalken. SSM bedmer ocks att OKG uppfyller de allmnna hnsynsregler som r aktuella i den frga som nu r freml fr prvning.
6. Yttrande frn allmnheten och myndigheter

6.1 Yttrande frn allmnheten I enlighet med frordningen (1984:14) om krnteknisk verksamhet, har SSM i samband med beredningen av detta rende, via kungrelse i OskarshamnsTidningen samt Post- och Inrikes Tidningar beskrivit att beredningen pgr och att allmnheten kan lmna sitt yttrande ver MKB till SSM. MKBdokumentet har, vilket ocks angavs i kungrelsen, funnits tillgnglig fr allmnheten p Milj- och hlsoskyddskontoret i Oskarshamns kommun. Inga synpunkter frn allmnheten rrande effekthjningen har inkommit.
6.2 Yttrande frn svenska myndigheter I enlighet med frordningen (1984:14) om krnteknisk verksamhet, har SSM i samband med granskningen av anskan skickat en begran om yttranden ver anskan till Rddningsverket, Fiskeriverket, Arbetsmiljverket, Lnsstyrelsen i Kalmars ln, Milj- och hlsoskyddskontoret i Oskarshamns
Sida: 71/79
kommun, Lokala Skerhetsnmnden vid Oskarshamns krnkraftverk, samt Svenska kraftnt. Svenska kraftnt (SvK) noterar i sitt yttrande [29] att nnu OKG inte lmnat ngon nrmare information om den planerade effekthjningen. SvK har drfr inte kunnat pbrja ngon utredning angende stamntets mjlighet att ta emot den kade effekten frn O2. SvK noterar vidare att av OKG:s redovisning [9]framgr det att kraven enligt freskrifterna SvKFS 2005:2 inte kommer att uppfyllas. OKG indikerar att O2 inte kommer att uppfylla kravbilden vad gller tlighet mot kortslutningar i ntet. SvK uppger att fortfarande inte inkommit ngon anskan om undantag frn dessa freskrifter. SvK konstaterar att analyser av stamntets mjlighet att ta emot den kade uteffekten kan ta upp till ett r om inte nfrstrkning behver gras. SvK indikerar vidare att driftskerheten i stamntet kan komma att frsmras p.g.a. kad effekt frn O2 om inte tgrder vidtas , ntfrstrkning med ytterligare en 400 kV-ledning). Lokala skerhetsnmnden vid Oskarshamns krnkraftverk noterar i sitt yttrande [30] att produktionen av radioaktiva mnen och utbrnt brnsle kommer att ka, men att utslppen av konventionella mnen i luft, mark och vatten inte kommer att frndras av den planerade effekthjningen. Skerhetsnmnden anser det motiverat att vl fungerade anlggningar nyttjas bttre s lnge detta kan ske med fortsatt hg niv av skerhet och tillgnglighet. Skerhetsnmnden anser vidare att OKG br f nyttja senaste teknik p omrdet fr driften av anlggningen nr detta bde kar skerhet och effektivitet. Enligt skerhetsnmndens uppfattning finns frutsttningar fr att bde skerhet och effektivitet gynnas vid modernisering och effekthjning av O2 samt frutsttningar fr att belastningen av radioaktiva mnen i den yttre miljn minskar. Skerhetsnmnden frutstter att hnsyn till det kade behovet av frvaringsutrymme tas i beaktande nr det gller den kade mngden avfall frn underhll och modernisering. Nr det gller skerhetsoch strlskyddsfrgorna anser skerhetsnmnden att dessa fr bedmas av berrda tillsynsmyndigheter. Samhllsbyggnadsnmnden uppger [31] att nmnden har beslutat, enligt milj- och byggavdelningens yttrande SBN0005/09 bilaga 1, att tillstyrka OKG:s anskan om att hja den termiska effekten i O2 under frutsttning att OKG vidtar funktionella skyddstgrder som minimerar omgivningspverkan, frmst med avseende p strlning och radioaktiva utslpp samt att SSM:s krav p skerhet uppfylls. Nmnden anser att anlggningen skall utformas s att det underlttar fr framtida tillvaratagande av energin i kylvattnet.
Sida: 72/79
Arbetsmiljverket uppger i sitt yttrande [32] att remissen har granskats ur arbetsmiljsynpunkt och att man inte har ngra synpunkter som rr arbetsmilj. Myndigheten fr Samhllsskydd och Beredskap uppger i yttrandet [33] att man inte har ngra synpunkter p frslaget till ndring. Naturvrdsverket, Fiskeriverket och Lnsstyrelsen i Kalmar ln avstr frn att lmna synpunkter p remissen [34],[35],[36]
6.3 Yttrande frn myndigheter i grannlnder Med hnsyn till verenskommelse enligt notevxling [37] mellan Sverige, Finland, Danmark och Norge om riktlinjer fr kontakt i skerhetsfrgor rrande krnenergianlggningar vid grnserna har information snts till berrda myndigheter i grannlnderna. SSM har drvid informerat om rendet och planeringen av dess handlggning samt gett mjlighet att lmna synpunkter som br beaktas vid SSM:s granskning av anskan och i yttrandet till regeringen. Den information om anskan som skickades var huvudrapporten [9], MKB [27], ministeriell notevxling nr. 48 [37] och promemoria SKI-PM 04:11. Statens strlevern i Norge noterar i sitt yttrande [38] att infr den planerade effekthjningen kommer OKG att redovisa [26] detaljerade scenarier fr allvarliga olyckor och pfljande konsekvenser vid den frhjda effekten, samt hur skerheten p O2 pverkas. Statens strlevern emotser att bli informerad om denna redovisning. Statens strlevern konstaterar att det r viktigt att effekthjningen inte bidrar till kad risk fr allvarliga olyckor och att utslppen av radioaktiva mnen behver bli s lga som mjligt. Statens strlevern emotser att bli informerad om vilken pverkan effekthjningen har p skerheten i Oskarshamns krnkraftverk och p hlsan och milj. Vidare tycker Statens strlevern att det r viktigt att kunna delta i konsekvensutredningsprocessen. Beredskabsstyrelsen i Danmark uppger i sitt yttrande [39] att de grna vill hllas orienterade om genomfrandet av vsentliga punkter i SSM:s fortsatta granskning av O2:s effekthjningsrende. STUK i Finland noterar i sitt yttrande [40] att projektledningsplanen innehller samtliga element enligt SKI-PM 04:11. STUK noterar ocks att OKG har utfrt en systematisk identifiering och vrdering av frndringar som OKG anser r ndvndiga fr effekthjningen samt en systematisk genomgng och vrdering av skerhetsanalyser med avseende p
Sida: 73/79
effekthjningen. STUK ppekar att en modern brnsleknippe har komplicerad geometri och att detaljerade analyser drfr behver gras fr att verifiera att hrdstrilningen via system 323 kan ge tillrcklig kylning i varje brnsleknippe. STUK ser fram emot att flja SSM:s fortsatta arbete i detta rende.
7. Sammanfattande bedmning och vrdering

SSM:s granskning har omfattat underlag som behandlar organisation, ledning och styrning av projekt PLEX, underlag rrande pverkan p anlggningens system, skerhetsfunktioner, barrirer och djupfrsvar vid effekthjning, samt miljkonsekvensbeskrivningen. Dessutom har SSM under beredningen samlat in remissyttranden frn berrda svenska myndigheter, informerat myndigheter i grannlnder, samt informerat den nrboende allmnheten genom kungrelse av rendet. SSM bedmer att projektet PLEX-effekthjning har utifrn sin organisation, styrning och ledning de frutsttningar som behvs fr att genomfra aviserade analyser och tgrder. Fr att dessa analyser och tgrder skall kunna utfras med tillrcklig bra kvalitet frn skerhetsoch strlskyddssynpunkt behver projektet frfoga ver kompetent personal. SSM bedmer ocks att OKG har identifierat effekthjningens huvudsakliga pverkan p simulatorn. SSM har ingenting att invnda mot OKG:s avsikt att integrera de frndringar som pverkar simulatorn med O2:s skerhetshjning som helhet. Detsamma gller OKG:s valda strategi fr arbetet med att frndra och anpassa driftoch strningsinstruktioner samt skring av driftpersonalens kompetens. SSM bedmer att OKG har identifierat de delar av anlggningen och anlggningens skerhetsredovisning inklusive skerhetsfunktioner, barrirer och djupfrsvar som kan komma att pverkas av effekthjningen. OKG har ocks identifierat att ett flertal skerhetsanalyser behver ses ver och att en del nya analyser behver tas fram. SSM har i sin granskning funnit att ytterligare utredningar, analyser och tgrder behver genomfras infr den kommande redovisningen av PSAR. Effekthjningens pverkan p fldesinducerade vibrationer och primrsystemets integritet, risken fr oacceptabla vibrationer i ngledningarna, felfunktioner i matarvattensystem, samt frgor rrande elkraftsystem r exempel p frgestllningar som behver utredas och vrderas ytterligare infr redovisningen av PSAR.
Sida: 74/79
SSM bedmer att den planerade effekthjningen kan medfra snvare marginaler och knsligare dynamik i anlggningen, d.v.s. kan pverka negativt niv 1 och 2 i djupfrsvaret. Infr den kommande redovisningen
av PSAR behver drfr OKG utreda de ytterligare tgrder som behver vidtas fr att upprtthlla ndvndig robusthet och kontroll ver driftstrningar i anlggningen i enlighet med vad niv 1 respektive niv 2 i djupfrsvaret krver. SSM finner i sin bedmning av MKB att miljkvalitetsnormerna har beaktats och att samrdsfrfarandet har fljt syftet med berrda krav i miljbalken. SSM bedmer ocks att OKG uppfyller de allmnna hnsynsregler som r aktuella i den frga som nu r freml fr prvning. I sin samlade bedmning av MKB i avsnitt 5.11.7 ovan bedmer dock SSM att infr den kommande redovisningen av PSAR behver OKG klargra vissa frgestllningar avseende bl.a. utslpp i luften och miljpverkan inklusive pverkan p avfallet olika alternativ av processkoppling i turbinanlggningen kan ha. SSM noterar att OKG fortfarande inte har lmnat ngon nrmare information till Svenska kraftnt (SvK) om den planerade effekthjningen s att SvK kan pbrja en utredning angende stamntets mjlighet att ta emot den kade effekten frn O2. SSM delar SvK:s bedmning att driftskerheten i stamntet kan komma att frsmras p.g.a. kad effekt frn O2 om inte tgrder vidtas. SSM konstaterar vidare att en frsmrad driftskerhet i stamntet pverkar reaktorskerheten negativt. SSM noterar att sedan den inlmnade redovisningen tagits fram har freskrifterna SSMFS 2008:1 (tidigare SKIFS 2004:1) blivit uppdaterade. SSM frutstter att OKG beaktar de frtydliganden och kompletteringar som nyligen infrts i dessa freskrifter rrande skerhetsanalyser och skerhetsredovisningar. I och med att mnga viktiga analyser och utredningar terstr att gras, kan SSM inte bedma om alla ndvndiga skerhetsmarginaler avseende bl.a. pverkade delar i barrirer och skerhetsfunktioner kommer att innehllas. SSM delar drmed OKG:s skerhetsvrdering enligt kap 6.5 i den inlmnade redovisningen [9] dr det bl.a. framgr att ytterligare skerhetsanalyser behver gras fr att skerstlla att samtliga acceptanskriterier uppfylls vid 2300 MW termisk effekt (se avsnitt 5.9 sista stycket i denna granskningsrapport). SSM:s samlade bedmning r att i detta skede finns det inte faktorer som p ett avgrande stt talar emot mjligheten att hja nuvarande effektniv p 1800 MW i O2. SSM kan dock i detta skede inte bedma om alla skerhets-
Sida: 75/79
och strlskyddskrav kommer att uppfyllas vid den effektniv som anskan avser (2300 MW). Eftersom genomfrda analyser och utredningar har utgtt ifrn 2300 MW termisk effekt, br emellertid denna effektniv ses som en vre grns som inte fr verskridas.
8. Referenser
1. Per kesson. Oskarshamn 2- Projekt PLEX Frstudierapport Effekthjning till 2300 MW Reaktor. Reg. nr 2006-14907 utgva 1. OKG Aktiebolag 2007-04-27 2. Ulf Lundstrm. Oskarshamn 2- Projekt PLEX Frstudierapport Effekthjning till 2300 MW Turbin. Reg. nr 2007-05246 utgva 1. OKG Aktiebolag 2007-04-13. 3. Peter Widster. Anskan enligt krntekniklagen om tillstnd att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW fr krnkraftblocket Oskarshamn 2. Reg. nr 2007-21107. OKG Aktiebolag 2007-09-21. 4. Anders Helmersson. Oskarshamn 2 Projekt PLEX Projektledningsplan. Reg. nr 2005-02244 utgva 6. OKG Aktiebolag 2007-06-12. 5. Mauritz Grdinge. Utformning av SAR-rapporter. Reg. nr 2004-05384 utgva 2. OKG Aktiebolag 2006-11-03. 6. Mauritz Grdinge. Hantering av ndringar i SAR. Reg. nr I-7735 utgva 5. OKG Aktiebolag 2006-07-31. 7. Krister Andersson. Arbetsrutiner vid ndring ar i STF. Reg. nr I7593 utgva 5. OKG Aktiebolag 2005-03-16. 8. Urban Bjrk. Oskarshamn 2 Projekt PLEX Anvisning fr MTOomrde, kompetens och bemanning. Reg. nr 2006-04094 utgva 1. OKG Aktiebolag 2006-12-08. 9. Peter Widster. Oskarshamn 2 Projekt PLEX Anskan om tillstnd fr hjning av termisk effekt. Reg. Nr 2007-01507 utgva 1.0. OKG Aktiebolag 2007-06-20. 10. Bengt Bengtsson. Oskarshamn 2 Projekt Plex Materialpverkan vid effekthjning. Reg. nr 2007-02786 utgva 1.0. OKG Aktiebolag 200702-05.
Sida: 76/79
11. Peter Widster. Oskarshamn 2 Projekt PLEX Tidig Anmlan. Reg. nr 2006-04257 utgva 2.0. OKG Aktiebolag 2007-03-28. 12. Thomas Probert. Oskarshamn 2 Projekt PLEX Delprojekt SK Effekthjningens pverkan p belastningar och hllfasthet samt behov av nya hllfasthetsberkningar. Reg. nr 2007-05523 utgva 1. OKG Aktiebolag 2007-02-13. 13. Kjell Adielson. Oskarshamn 2 Nukler konstruktion av 2300 MW jmnviktshrd med SVEA96 Optima2. Reg. Nr 2006-12178, utgva 1. OKG Aktiebolag 2006-09-08. 14. Henrik Eisenberg. Oskarshamn 2 Brnslespecifik skerhetsredovisning fr SVEA96-Optima2 vid 2300 MW. Reg. Nr 2007-08402, utgva 2. OKG Aktiebolag 2007-07-26. 15. SSI Dnr 560/3150/03, Redovisningskrav frn Statens strlskyddsinstitut vid hjning av den termiska effekten vid ett krnkraftblock, 2003-10-23 16. Studsvik/N(K)-01/034, Utveckling av verktyg fr optimering av HWCsamband mellan reaktordrift och korrektionspotential, utgva 0, 200209-30 17. OKG Rapport Oskarshamn 2 Behov av vtgas fr att upprtthlla HWC-drift, 2003-04379, utgva 1, 2003-04-28 18. Oskarshamn 2 Plex Framtpumpning kontra fullfldesrening ur ett radiologiskt perspektiv, 2007-08731, utgva 1, 2007-04-16 19. Oskarshamn 2 Projekt Plex Delprojekt SK Underlag fr anskan om effekthjning: Radioaktiva mnen, strlskydd och aktivitetsutslpp, 07-0017R, utgva 0, 2007-06-20 20. Mats Ullberg. Brnslecrudens kemi i BWR, Studsvik rapport K96:1-2 21. SSI-rapport Inquiry into the radiological consequences of power uprates at light-water reactors world-wide, T B Zabric et al, SSI 2007:07, ISSN 0282-4434, maj 2007. 22. Oskarshamn 2 Projekt Plex Extended Power Uprate Safety Assessment. Reg. nr 2007-18188 utgva 1.0. OKG Aktiebolag 2007-0817
Sida: 77/79
23. Charlotta Idh. Oskarshamn 2 Projekt Plex Komplettering till anskan enligt krntekniklagen om tillstnd att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW fr krnkraftblocket Oskarshamn 2. Reg. nr 2009-06998. OKG Aktiebolag 2009-03-02. 24. Peter Widster. Oskarshamn 2 Projekt Plex Behandling av granskningskommentarer p anskan om tillstnd fr hjning av termisk effekt. Reg. nr 2007-01507 utgva 1. OKG Aktiebolag 2007-08-17. 25. Charlotta Idh. Komplettering till anskan enligt krntekniklagen om tillstnd att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW fr krnkraftblocket Oskarshamn 2. Reg. nr 2008-27972. OKG Aktiebolag 2008-10-30. 26. Catarina Barkefors. MKB fr djupvattenintag fr O1/O2 och effekthjning O2. Reg. nr 2007-11989 utgva 1. OKG Aktiebolag 200705-23. 27. Tillstnd till verksamheten vid Oskarshamns krnkraftverk vid Simpevarp i Oskarshamns kommun , Miljdom vid Vxj tingsrtt, M 3171-04 28. Oskarshamnsverket taganden fr att begrnsa de radioaktiva utslppen under ren 2006-2011, Reg. nr 2005-14634. 29. Stefan Arnborg. Remiss av anskan om tillstnd till hjning av den termiska effekten vid krnkraftblocket Oskarshamn 2 (SSM 2008/170). Reg. nr 1457/2008/AN20. Svenska kraftnt 2009-01-12 30. Ted Lindquist. Yttrande ver OKG:s anskan om tillstnd enligt krntekniklagen att hja den termiska effekten vid krnkraftblocket Oskarshamn 2. Lokal skerhetsnmnden vid krnkraftverket i Oskarshamn 2009-01-16. 31. Simpevarp 1:8, anskan om tillstnd enligt krntekniklagen att hja den termiska effekten frn 1800 till 2300 MW vid krnkraftblocket Oskarshamn 2. Sammantrdesprotokoll dnr 00015/9 (2008-1145). Oskarshamns kommun Samhllsbyggnadsnmnden 2009-01-14. 32. Janez Marinko. Yttrande ver remiss om anskan om tillstnd enligt krntekniklagen att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW vid krnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamn kommun, Kalmar ln. Reg. nr RE2 2009/47917. Arbetsmiljverket 2009-01-15.
Sida: 78/79
33. Monika Rhodiner. Remiss: Anskan om tillstnd enligt krntekniklagen att hja den termiska effekten frn 1800 MW vid krnkraftblocket Oskarshamns kommun, Kalmars ln. Reg. nr 2009-971. Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap 2009-01-15. 34. Staffan Asplind. Yttrande angende remiss avseende OKG AB:s anskan om tillstnd enligt krntekniklagen att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW vid krnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamns kommun. Dnr 511-8362-08 Rm. Naturvrdsverket 2009-01-13. 35. Charlott Stenberg. Remiss angende OKG AB:s anskan om tillstnd enligt krntekniklagen att hja den termiska effekten frn 1800 MW till 2300 MW vid krnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamns kommun. Dnr 35-5245-08. Fiskeriverket 2009-01-13. 36. Lotta Bohman. Anskan enligt krntekniklagen frn OKG Aktiebolag om tillstnd att hja den termiska effekten vid krnkraftblocket Oskarshamn 2, Oskarshamns kommun. Lnsstyrelsen Kalmar ln 200901-13. 37. Sveriges verenskommelser med frmmande makter S 1977:48. Ministeriell notevxling mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge om riktlinjer fr kontakt i skerhetsfrgor rrande krnenergianlggningar vid grnserna mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige. Stockholm, Kpenhamn, Helsingfors och Oslo den 15 november 1976. Notevxling nr 48. 38. Mahwash Ajaz. Kommentar til miljkonsekvensutredning for kning av den termiske effekten ved den andre reaktorenheten ved Oskarshamn kjernekraftverk. Reg. nr 2008/01125/532/MAA. Statens strlevern 200902-02. 39. Michael Boesgaard Brondel. Vedr.: Information enligt ministeriell notevxling Nr. 48 om anskan om tillstnd att hja den termiska effekten i krnkraftreaktorn Oskarshamn 2. Reg. nr 2009/011349. Beredskabsstyrelsen 2009-04-03. 40. Risto Sairanen. Information enligt ministeriell notevxling nr. 48 med anledning av anskan om tillstnd att hja den termiska effekten i krnkraftsreaktorn Oskarshamn 2. Reg. nr 14/752/08. STUK 2009-0408.
Sida: 79/79
Kopia till OKG Aktiebolag Miljdomstolen i Vxj Strlskerhetscentralen (STUK) i Finland Statens strlevern i Norge Beredskabsstyrelsen i Danmark Naturvrdsverket Myndigheten fr samhllsskydd och beredskap (tidigare Rddningsverket) Fiskeriverket Arbetsmiljverket Lnsstyrelsen i Kalmar ln Milj- och hlsoskyddskontoret i Oskarshamns kommun Lokala skerhetsnmnden vid Oskarshamns krnkraftverk Svenska kraftnt Internt: Granskningsgruppen, GD, cStaben, cK, cR, cRD, cKR, cKM, cKD, cKS.

O2 Granskningsrapport Juni 2009

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

O2 Granskningsrapport Juni 2009

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Sida: 1/79

Faststlld: Lennart Carlsson

2. Syfte med granskningen

3 kap. 6 om krav fr terkommande hllfasthetsprovning av bestrlat reaktortryckkrlsmaterial.

Anticipated Transients Without Control road

Bortfall av snabbstoppsystemet vid frvntade strningar

Anticipated Transients Without Scram

Anticipated Transients Without Control rods

Common Cause Failures

6. Yttrande frn allmnheten och myndigheter

7. Sammanfattande bedmning och vrdering

You might also like