HANDBOK

UTGVA 3 2012

nga och Kondensat

FOR EVERY PROBLEM THERE IS A POSSIBLE SOLUTION. OUR MISSION IS TO FIND THAT SOLUTION.

m ch pris.

Denna handbok utgr en bearbetning av tidigare utgvor och behandlar anvndning av nga och terledning av kondensat i industriella anlggningar.

Boken innehller kortfattad teoretisk information om nga och kondensat samt ger rd och belyser problem som man stlls infr vid val av armatur samt vid dimensionering och uppbyggnad av ett ng- och kondensatsystem. Handboken behandlar i frsta hand anvndning av processnga upp till PN 40 i konventionella industrianlggningar. Nytt i handboken r ett avsnitt om normer, vilket har ftt kad aktualitet i samband med Sveriges EU-intrde. Pannarmatur och ngmtning r nya avsnitt. Installationsexemplen har omarbetats med kad lsbarhet. Artikelnummer som terfinns i bl a installationsexemplen kan skas p vr hemsida armatec.se fr fullstndig artikelbeskrivning, eller kontakta oss. Handboken r avsedd att anvndas som hjlp vid dimensionering och uppbyggnad av ett ng- och kondensatsystem, men kan ocks anvndas i samband med utbildning av personer med en teknisk bakgrund.

Produkt- och Marknadsansvarig

INNEHLLSFRTECKNING

Avsnitt

ALLMNT
Definitioner, enheter och sortomvandling Normer

Sida

0.1 0.2
Avsnitt

6 7
Sida

NGA
Allmnt Vrmeinnehll Tryck-Temperatur-Volym-Densitet ngbildningskurvan ngtabellen Mttad nga verhettad nga Inverkan p luft och gaser

1.1 1.2 1.3 1.4 1.5 1.6 1.7 1.8

Avsnitt

9 10 11 11 12 12 13 13
Sida

NG/KONDENSATSYSTEM
Allmnt Funktion

2.1 2.2
Avsnitt

14 15
VATTEN I ENERGISYSTEM
Sida

3.1
Avsnitt

Allmnt

16
NGPANNAN
Sida

4.1 4.2
Avsnitt

Allmnt Funktion

18 18
NGSYSTEMET
Sida

5.1 5.2 5.3 5.4 5.5

Allmnt Val av ngtryck Temperaturreglerad ngtillfrsel Vibrationer Dimensionering av ngledningar

20 20 20 21 21

INNEHLLSFRTECKNING

Avsnitt

KONDENSATSYSTEM KONDENSATSYSTEM
Kondensering allmnt Utnyttjande av kondensatets vrmeinnehll Kondensatavledningen nglsning Underkylning av kondensat Vattenslag Korrosivt kondensat terledning av kondensat tervinning av expansionskrl Dimensionering av kondensatledning

Sida

6.1 6.2 6.3 6.4 6.5 6.6 6.7 6.8 6.9 6.10
Avsnitt

22 22 23 34 35 35 37 37 39 40
Sida

ARMATUR
Allmnt Avstngningsventiler Nl och manometerventiler Backventiler Smutsfilter Reglerventiler Vaccumventiler Vtskestndsstll Bottenblsningsventiler Avsaltningsventiler Skerhetsventiler ngmtning

7.1 7.2 7.3 7.4 7.5 7.6 7.7 7.8 7.9 7.10 7.11 7.12
Avsnitt

42 42 44 44 45 46 49 49 50 50 51 53
INSTALLATION
Sida

8.1 8.2 8.3

Avsnitt

Allmnt Utomhusinstallationer - frysrisk Placering av avluftare

54 56 56
Sida

NGA/VATTENTABELL
ng/vattentabell

9.0

72

ALLMNT

0.1

Denitioner, enheter och sortomvandling

Ett ng- och kondensatsystem mste konstrueras s att systemen motsvarar brukarens funktions- och skerhetskrav.

DEFINITIONER
Mttad nga verhettad nga Torr nga Entalpi Vtskevrme ngbildningsvrme verhettningsvrme Ekonomiser verhettare nga nr den vergr frn vatten till nga nga som upphettats ver mttningstemperaturen nga som inte innehller vatten ngans eller vattnets vrmeinnehll, kJ/kg Vattnets vrmeinnehll, kJ/kg Vrmemngden (kJ/kg) som krvs fr att verfra kokande vatten till nga Vrmemngden (kJ/kg) som krvs fr att verfra mttad nga till verhettad nga Vrmevxlare fr frvrmning av matarvatten Vrmevxlare fr upphettning av mttad nga

ENHETER OCH SORTOMVANDLING

Tryck bar (a), vertryck bar (e), absoluttryck bar (a) = bar (e) +1 Temperatur Volymitet, vatten Volymitet, nga Densitet, vatten Densitet, nga Samlad densitet/volym: C v' m3/kg v" m3/kg ' kg/m3 " kg/m3 '=1 v' "=1 v'' Effekt kJ/h, kW, MW, Mcal/h, kcal/h 1 MW = 3 600 000 kJ/h 1 kW = 3 600 kJ/h Mcal/h = 4 187 kJ/h kcal/h =4,19 kJ/h Erforderlig ngmngd i kg/h erhlls genom ngmngd (kg/h) =
Effekt (kJ/h) ngbildningsvrme (kJ/kg)

ALLMNT

0.2

Normer

Nya normer som berr nganlggningar och drmed skerhetsutrustning har nyligen publicerats som svensk standard.

VATTENRRSPANNOR OCH HJLPINSTALLATION BEHANDLAS I SS-EN 12952 OCH UTGR 16 DELAR

Del 1: Del 2: Del 3: Del 4: Del 5: Del 6: Del 7: Del 8: Del 9: Del 10: Del 11: Del 12: Del 13: Del 14: Del 15: Del 16:

Allmnt Material och pannors tryckbrande delar och tillbehr Konstruktion och berkning av tryckbrande delar Berkningar av terstende livslngd Tillverkning av pannans tryckbrande delar Tillverkningskontroll, dokumentering och mrkning av pannans tryckbrande delar Krav p pannans utrustning Krav p eldningssystem fr flytande och gasformiga brnslen Krav p eldningssystem fr pulveriserat fast brnsle Krav p skyddsanordningar mot skadligt tryck Krav p utrustning fr vakter och skerhetssystem fr pannor och tillbehr Krav p matarvatten och pannvattenkvalitet Krav p rkgasreningssystem Krav p DENOX-system fr trycksatt ammoniak i vtskefas samt ammoniak lst i vatten Prestandaprov Krav p roster och p flytande bdd eldningssystem fr fasta brnslen

FR ELDRRSPANNOR GLLER SS-EN 12953 MED 13 DELAR

Del 1: Del 2: Del 3: Del 4: Del 5: Del 6: Del 7: Del 8: Del 9: Del 10: Del 11: Del 12: Del 13: Allmnt Material fr pannors tryckbrande delar och tillbehr Konstruktion och berkning av tryckbrande delar Tillverkning av pannans tryckbrande delar Tillverkningskontroll, dokumentering och mrkning av pannans tryckbrande delar Krav p pannans utrustning Krav p eldningssystem fr flytande och gasformiga brnslen Krav p skyddsanordningar mot skadligt tryck Krav p vakter och skerhetssystem fr pannor och tillbehr Krav p matarvatten och pannvattenkvalitet Prestandaprov Krav p eldningssystem fr fasta brnslen Driftinstruktioner

Dessa standarder r p engelska och harmoniserade mot AFS 1999:4, Tryckkrlsdirektivet, vilket innebr en tvingande status.

ALLMNT

Allmnt

Tryckkrlsdirektivet, AFS 1999:4, anger att fr ngpanna, om volymen r strre n 2 liter, kommer pannan att klassas i ngon av kategorierna I-IV. Frskran om verensstmmelse skall utfrdas av tillverkaren. Utrustningen skall CE-mrkas.
1000

Skerhetsutrustning fr pannor i kategorierna I-IV skall normalt klassas i kategori IV. Detta gller specifikt fr skerhetsventiler och annan utrustning som enbart har en skerhetsrelaterad funktion. Anvndning av pannanlggning regleras i AFS 2002:1 och gller fr nganlggningar >5 kW. Freskriften AFS 2002:1 omfattar krav p riskbedmning, program fr fortlpande tillsyn och vervakning av pannanlggning. Alla nganlggningar >5 kW skall vara frsedda med katastrofskydd och besksfrekvensen vid periodisk vervakning beror p typ av katastrofskydd.

100 32

Tryck PS (bar)

IV
10

III II 8 I

1 0,5 0 0 1 2 10 100 1000 10000

Volym V (liter)

Kategorier fr utrustning, som vrms med direkt lga eller p annat stt, som medfr risk fr verhettning, och r avsedd fr produktion av nga.

Katastrofskydd*

ngpanneanlggningar och fastbrnsleanlggningar < 1,5 MW > 1,5 MW 1 gng per/dygn 2 gng per/dygn

Hetvattenanlggningar
1 gng per/dygn Intervall 48 timmar, under helger 72 timmar.

Varmvattenanlggningar Skall vervakas i den omfattning som behvs fr att skerheten inte skall ventyras.

Vanligt Sjlvvervakande

Efter bedmning av AKO 1 gng/ dygn, under helger tillts intervallet 72 timmar.

*) Alla slutna pannanlggningar mste vara frsedda med katastrofskydd, oavsett om de str under stndig vervakning eller inte.

Tabell besksfrekvens med periodisk vervakning

NGA

1.1

nga allmnt

I alla industriella anlggningar krvs energi fr att driva processer av olika slag. Energin som anvnds kan vara i form av elektricitet, nga, tryckluft, hydraulik, etc. Energin kan verfras frn den ena formen till den andra. Bl.a r det vanligt att nga anvnds fr att gra elkraft (ngturbiner kopplade till generator) eller att el anvndes fr att driva kompressorer fr tryckluft eller hydraulmotorer. Vilken energiform som skall anvndas fr bedmas frn fall till fall. nga r en utmrkt energibrare bde frn ekonomisk och teknisk synpunkt. Vatten r billigt och det finns verallt i stora mngder. ngan r effektiv nr det gller att verfra stora mngder energi. Alla vet vad som hnder nr vatten i en kastrull brjar koka - nga bildas. Vad r det egentligen som hnder i kastrullen frn det att man hller i kallt vatten till dess nga brjar bildas? Nr kastrullen med det kalla vattnet placerats p kokplattan eller lgan brjar vrmeenergi transporteras genom krlets botten till vattnet. Den kontinuerliga energitillfrseln vrmer upp vattnet tills det slutligen brjar koka.

Vid atmosfrs tryck gller: "Nr vattnet brjar koka har det ntt det tillstnd 100 C dr det inte kan ka sin temperatur oavsett hur lnge man vrmer"

koka Den energi som nd tillfrs gr t till att ko bort vattnet som omvandlas till nga. nga bildas alltid vid vtskeytan, men vid kokning ven som blsor inuti vtskan. ngan anvnds mycket fr industriellt bruk. Exempel r uppvrmning av lokaler, uppvrmning i industriprocesser, drivning av pumpar och turbiner fr olika ndaml. Man kan anvnda olika vrmekllor (olja, gas, el, kol, krnkraft, etc.). ngan r ltt att kontrollera och distribuera i ett rrledningssystem.

10

NGA

1.2

Vrmeinnehll

ngans totala vrmeinnehll (entalpi) kan delas upp i tre olika delar:

Vtskevrme

ngbildningsvrme

verhettningsvrme

ngbildningsvrme 2258 kJ

ngans totala vrmeinnehll 2675 kJ

ngans totala vrmeinnehll 2768 kJ

ngbildningsvrme 2047 kJ

Vattnets vrmeinnehll 417 kJ 1 bar (a) 8 bar (a)

Vattnets vrmeinnehll 712 kJ

Figur 1 Vrmeinnehll per kg

Vtskevrme r vattnets vrmeinnehll upp till kokpunkten.Vid atmosfrstryck kokar vattnet vid 100 C och d r vattnets vtskevrme 417 kJ/kg. ngbildningsvrme r den energi som tgr fr att ombilda vatten till nga (mttad nga) och som sedan tervinnes nr ngan kondenserar. Fr att omvandla 1 kg vatten (1 liter) med temperatur 100 C vid atmosfrstryck till nga med samma temperatur och tryck tgr 2258 kJ/kg (0,6 kWh). verhettningsvrme r den energi som tillfrs den mttade ngan och hjer temperaturen ver 100 C. verhettningen brjar nr allt vatten i ngan har blivit nga, s k torr nga. verhettning sker i s k verhettare som r helt skilda frn vattnet i ngpannan. I annat fall kommer energin att tg fr att frnga mer vatten.

NGA

11

1.3

Tryck-Temperatur-Volym-Densitet

Vi har hittills talat om frhllandena vid atmosfrstryck. Nr trycket kar ndras frutsttningarna enligt fljande.

Nr trycket stiger kokar vattnet inte lngre vid 100 C utan vid en hgre temperatur. Exempelvis r vattnets kokpunkt 170,5 C vid 8 bar (a). Det erfordras d en strre vrmemngd fr att f vattnet till kokpunkten men en mindre vrmemngd fr att f det att koka.

- ngans volym ndras med trycket. Om 1 kg

vatten omvandlas till nga fr vi 1 kg nga. Volymen hos 1 kg nga vid atmosfrstryck r 1.694 m3. Vid trycket 10 bar (a) upptar samma mngd nga endast 0,194 m3. Densiteten erhlls genom att invertera volymiteten. Densiteten fr nga vid atmosfrstryck r 0,5904 kg/m3 och vid 10 bar (a) 5,147 kg/m3.
1 bar (a) 10 bar (a)

Vtskevrmet kar med kande tryck. ngbildningsvrmet minskar med

kande tryck.

Vid trycket 221,2 bar (a) r ngbildningsvrmet = 0, dvs. vattnet vergr okontrollerat till nga utan att vrme tillfres.

Detta kallas det kritiska trycket.

1,694 m3

0,194 m3

1.4
Temp C 240

Figur 2 Exempel tryck-volym

ngbildningskurvan

220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20

ngbildningskurva

ngbildningskurvan visar frhllandet mellan den mttade ngans tryck och temperatur, dvs vid vilken temperatur ngan kokar vid olika tryck. ngbildningskurvan visar mttningstemperaturen vid varje tryck. Ytan ver kurvan innebr verhettad nga och ytan under visar vattenfas.
15 20

Tryck bar (a)

10

12

NGA

1.5 ngtabellen, Molliers h,s diagram

Fr att kunna utfra berkningar och dimensioneringar av ngsystemet krvs information och data om ngan vid olika tillstnd.

Denna information erhlles ur ngtabeller eller Mollier h,s diagram.

p bar 38 Temp o C Volym Vatten m3 Volym nga m3 0,05246 Entalpi Vatten kJ/kg 1072,78 ngbildnings Entalpi kJ/kg 1728,95 Entalpi nga kJ/kg 2801,74 Entropi Vatten o kJ/kg, C 2,7690 Entropi nga o kJ/kg, C 6,0909

247,31 0,001245

Figur 4 redovisar ngtabell fr mttad nga vid 38 bar (a) ngtabell fr temp. 0-374,15 0C, ternns p sid. 72-73

1.6

Mttad nga
Mttad nga har genererats i kontakt med vatten, dvs. ngan har samma tryck och temperatur som det kokande vattnet. ngtabeller r i regel baserade p torr mttad nga dvs. nga som inte innehller ngra fria vattenpartiklar.

Nr det rder jmvikt mellan ngan och vattenytan, dvs. nr lika mnga molekyler avdunstar frn vattenytan som under samma tid kondenserar tillbaka och blir vatten, r ngan mttad. Det d rdande trycket kallas mttningstrycket eller

maximitrycket.

ngtabellen visar att mot ett visst tryck svarar alltid en viss temperatur, ngans mttningstemperatur. Omvnt gller att en viss temperatur svarar mot ett visst tryck.

Detta r nga som man knappast finner i praktiken. Tabellernas uppgifter r dock tillrckligt noggranna fr vra berkningar.

NGA

13

1.7

verhettad nga

verhettad nga bildas nr den torra mttade ngan tillfres ytterligare vrme. I motsats till mttad nga finns det inget enkelt samband mellan den verhettade ngans tryck och temperatur. verhettad nga anvnds i huvudsak vid tryck ver 30 bar och oftast i samband med kraftproduktion (ngturbiner), torkning samt vid transport av nga i lnga ledningar. verhettning kar den termiska verkningsgraden

samt frhindrar kondensering i ledningar och maskiner. Hrigenom minskar risken fr korrosion. Eftersom verhettad nga r torr uppfr den sig i det nrmaste som andra gaser och avger sitt verhettningsvrme lngsamt. Den kan inte brja kondensera och avge sitt stora ngbildningsvrme frrn verhettningen r borta och temperaturen har snkts till mttningstemperaturen. Eftersom den verhettade ngans temperatur inte str i bestmd relation till trycket r det svrare att reglera temperaturen i en process dr man arbetar med verhettad nga.

1.8

Inverkan av luft och gaser

Ngra praktiska exempel p inverkan av luft i ngsystem:

Luft har en mycket ogynnsam inverkan p ett ngsystem. Till luft rknas hr ocks andra icke kondenserbara gaser ssom fritt syre och koldioxid. De strsta problemen r:

Frsmrad vrmeverfring Minskning av distribuerad ngmngd Kalla zoner kan bildas p vrmeytorna Korrosion

Nrvaro av luft i en kokgryta inom livsmedelsindustrin kade koktiden frn 12,5 till 20 minuter. En lufthalt p 6% i ngan till en varmvattenberedare reducerar effekten med ca 30%. Inom sjukvrden kan luft i steriliseringsautoklav frhindra sterilisering.

Den allvarligaste inverkan av luft r frsmrad vrmeverfring. Luft r ju en extremt dlig vrmeledare vilket utnyttjas vid isolering.

Luften i ett ngsystem tas bort med hjlp av automatiska termostatiska avluftare. Man utnyttjar d det faktum att nga och luft har olika temperaturer. Luften r alltid kallare n ngan. Manuella ventiler fr avluftning r ocks vanligt frekommande.

14

NGA/KONDENSATSYSTEM

2.1

Allmnt

Ett ng- och kondensatsystem r i princip ett slutet system dr vatten upphettas till nga i ngpannan och kondenseras i de olika frbrukarna eller i en kondensor. Detta kretslopp fortstter kontinuerligt styrt av ett reglersystem. nga kan lcka ut eller tappas ur systemet av olika anledningar men erstts d med motsvarande mngd i matarvattentanken. Principschemat p nsta sida visar det slutna kretsloppet nga - kondensat. Varje system r givetvis berknat och konstruerat efter sina speciella krav

och frutsttningar men huvudfldet r i princip detsamma. I principschemat r inte ekonomiser (matarvattenfrvrmning) eller verhettare fr nga medtaget. Dessa funktioner finns beskrivna i kapitel 4 ngpannan. Fr mera detaljerad information, se installationsexempel sidan 57-72

Trycket angivs oftast i bar som vertryck bar (e). I det fall att tryck anges i absoluttryck, bar (a) gller: bar (a) = bar (e)+1

Armatur ritas normalt med symboler som harmonierar med DIN2481

KOMPLETT REDUCERSTATION

SIL

MANUELL STRYPVENTIL

SEPARATOR

NGFLLA

VENTIL MED DON

AVSTNGNINGSVENTIL

AVLUFTARE

VENTIL MED PNEUMATISKT DON

BACKVENTIL

SKERHETSVENTIL

VENTIL MED ELEKTRISKT DON

15

NGA/KONDENSATSYSTEM

2.2 Funktion

Tracing

Drn. och avluftning av slutnda

Rrslinga i tank Drn. av rrledn Roterande vals Autoklav Huvudreducerstation Drn. av nglda nglda Etagepress

Drn. av lgpunkt

Drn. av lgpunkt Varmvattenberedare vrmevxlare Drn. av separator Frvrmn. av olja Aerotemprar Slingor i oljetank

Vulkform Reducerstation

Kokgryta

Kondensattank Avsaltningsventil Till avspnningskrl Matarvattentank

ngavspnningskrl

Panna Bottenblsningsventil Till slamtank

Alla nguttag uppt Matarvattenbehandling

Alla kondensatanslutningar till stam ansluts uppifrn

Figur 5 ng/kondensatsystem, principschema

16

VATTEN

3.1

Vatten i energisystem

Vatten har olika egenskaper vid olika tryck och temperatur. Dess innehll av partiklar, joner och freningar kommer att pverka vattnets egenskaper ytterligare i olika faser. Det r drfr mycket viktigt att anvnda vatten av hg kvalitet i ett energisystem.

Froreningar i form av salter, joner, hrdhetsbildare, koldioxid och humus etc., kan orsaka belggning p tuber, korrosion, skumbildning, pannsten eller andra materialskador som i sin tur minskar pannans effekt och livslngd av systemet. Spdvatten erstter frluster i energisystemet och dess kvalitet r av stor betydelse.

Riktlinjer
SS-EN 12952 och SS-EN 12953 r harmoniserade standarder fr att skerstlla en sker tillverkning av vattenrrspannor och eldrrspannor samt att minimera riskerna vid idrifttagande och fortsatt underhll av pannan. Dessa standarder gller fr hetvatten- och ngpannor. I del 12 av SS-EN 12952 terfinns Krav p matarvatten och pannvattenkvalitet. SIS som str bakom den svenska standarden menar att standarden skall betraktas som en rekommendation.

Fr att undvika utfllning som pannsten, andra avlagringar och belggningar br hrdhetsbildarna, salter samt andra mnen som kiselfreningar, jrn och mangan reduceras eller avlgsnas. Pannsten ger upphov till belggningar som hindrar vrmeverfring frn tuberna. Avhrdat vatten innebr att hrdhetsbildare, kalcium och magnesium, tagits bort, vattnet r dock inte fritt frn salt. Avsaltat vatten har inga hrdhetsbildare och bde katjoner och anjoner har reducerats mycket kraftigt. Det finns olika grader av avsaltat vatten, beroende p metoden och typ av filter som anvnds. ngan som lmnar pannan innehller inga salter. Eftersom ngan r saltfri blir kondensatet ocks saltfritt. Dremot kan flyktiga froreningar som kolsyra och andra flyktiga organiska syror, flja med ngan frn pannan. Nr ngan kondenserar kan syrorna ge upphov till lgt pH-vrde, kondensatet kan drmed bli korrosivt och frorsaka materialskador. Generellt r kondensatet renare n spdvattnet men i vissa fall kan det vara ndvndigt att rena eller avlgsna frorenat kondensat innan det gr tillbaka till matarvattentanken.

Reducering och dosering

I de fall sj- och lvvatten anvnds som rvatten kan halten humus och andra organsiska freningar vara hg. Flockning reducerar humus, lerpartiklar andra organiska freningar och r viktigt d dessa freoreningar kan ge upphov till skumbildning i pannan och senare frorenad nga.

VATTEN

17

Genom avgasning minskas halten syre, koldioxid och kolsyra i spdvattnet detta fr att minska risken fr korrosion. Punktvis frtning kallas pitting. Pitting syns ofta som en upphjning frn insidan pannan och kan orsakas av fr hga halter alkali och froreningar som slam. Nr ngan lmnar pannan kar koncentrationen av salter och slam i pannvattnet. Detta kar risken fr utfllning och korrosion. Fr att frhindra alltfr hg koncentration gr bottenblsning av pannan. Utblsning grs olika frekvent beroende p vattnets kvalitet. Ett totalavsaltat spdvatten innebr mindre antal bottenblsningar. Detta r nskvrt eftersom bottenblsning r kostsamt, d vrmefrlusterna r stora samt att behandlat vatten dumpas. Reducering och eliminering av froreningar, salter och gaser kompletteras ocks med dosering av kemikalier fr att uppn nskade frhllanden i energisystemet. Dosering av t.ex. ammoniak kan gras fr att hja pH och drmed minska risken fr korrosion.

Betydelse av vattenkvalitet.
Vattnet som anvnds i pannor br behandlas, genom att avlgsna mnen, partiklar, joner och genom dosering av kemikalier som ndrar vattnets egenskaper. Dagens energianlggningar spdmatas i allt strre grad med vatten av hgre kvalitet, dvs. avsaltat istllet fr avhrdat spdvatten. Det r vanligare att ven mindre anlggningar anvnder avsaltat spdvatten d investeringskostnaderna fr avsaltningsanlggningar blivit lgre. Avsaltat spdvatten rekommenderas i princip fr alla ngproducerande energianlggningar. Driftsekonomin blir bttre med avsaltat spdvatten jmfrt med avhrdat spdvatten.

Behovet av bottenblsning minskar. Minskad risk fr korrosion. Belggningsgraden p panntuberna minskar. Mngden doseringskemikalier blir mindre. Allmnna underhllet p pannan blir lgre.

18

NGPANNAN

4.1

Allmnt

En ngpanna bestr av fljande huvuddelar: Tryckkrlsdel fr vatten och nga, Eldstaden dr frbrnningen sker samt Gasrummet som omger eldstaden och pannans gasfrande delar. Gasrummet r anslutet till rkupptaget. nga framstlls genom att vatten upphettats till kokpunkten och drefter tillfrs ytterligare vrme.Vattnet frngas d och bildar mttad nga. nga bildas frn vattenytan men vid kokning ocks som blsor inne i vtskan. Brnslet till ngpannan kan vara fast, flytande eller i gasform. Det finns ett antal olika konstruktioner av ngpannor, men den som beskrivs hr nedan r en av de vanligaste typerna.

Fr att frbttra ngpannans verkningsgrad nyttjas rkgasernas vrmeinnehll. Ofta installeras en sk ekonomiser fr att frvrma det inkommande matarvattnet. Man kan ocks anvnda luftfrvrmare fr att vrma den frbrnningsluft som tillfres pannan. I vissa sammanhang - speciellt vid stora effekter och tryck ver 30 bar och i samband med turbindrift anvnds verhettad nga. Den mttade ngan tillfrs d ytterligare vrme i en sk verhettare. ngpannan r frsedd med en mngd olika armatur fr reglering, skerhet, drift och provtagning. De tv huvudtyper av ngpannor som behandlas hr r vattenrrspannan och eldrrspannan. Krav p skerhetsutrustning fr de tv panntyperna skiljer sig t, se kapitel 0.2 Normer.

4.2 Funktion 4.2.1 Vattenrrspanna

ngdomen, som r nivreglerad via matarvattenledningen, frser eldstaden med vatten.Vattnet fyller frdelningsldan via fallrren. Vattnet fyller ven stigarrren och samlingsldan. Vid kokning frigrs ngblsor inne i stigarrren. ngblsorna stiger upp till samlingsldan och drifrn leds de via frbindelserren till ngdomen. ngan slpps ut i ntet via pdragsventilen och ngledningen. En vattenrrspanna skall utfras enligt SS-EN 12952.

4.2.2 Eldrrspanna
Funktionen r likartad som fr en vattenrrspanna dock med den vsentliga skillnaden att frbrnningen sker i rren som r omgivna av vatten. En eldrrspanna skall utfras enligt SS- EN 12953.

NGPANNAN

19

Skerhetsventil verhettarens inlopps -och utloppslda verhettarens inlopps -och utloppslda

Skerhetsventil

Vtskestndsstll Pdragsventil

ngdom Till frbrukare

verhettare Samlingslda Fallrr

Stigarrr

Ekonomiser Eldstad
Frdelningslda Avstngningsventil Backventil

Matarvatten

Bottenblsningsventil

Rkgaser

Avspnningskrl

Figur 6 Vattenrrspanna, principschema

20

NGSYSTEMET

5.1

Allmnt

Detta kapitel behandlar den delen av systemet som distribuerar ngan frn ngpannans pdragsventil till de olika frbrukarna (turbiner, uppvrmning, processer etc.).

5.2 Val av ngtryck

Med hnsyn till vrmefrlusterna och kapitalinsatserna fr rrledningarna r det i regel frdelaktigt att anvnda s hgt tryck som mjligt i distributionsntet. Pannans skerhetsventiler br ha ett ppningstryck motsvarande pannans hgsta tilltna tryck. Lmpligt driftstryck i ngsystemet blir d ca 85 % av skerhetsventilens ppningstryck. Vid frbrukningsstllet br sedan ngans tryck reduceras till lgsta mjliga tryck som kan ge tillrckligt vrmeutbyte i processen under nskad tid. Man mste dock ha tillrckligt tryck fr att bli av med kondensatet. Vid dimensionering av ngledningar skall man ta hnsyn till att nghastigheten inte blir s stor att den medfr oljud. Hastigheten br inte verstiga 30 m/sek.

I en varmvattenberedare vrms vattnet med en ngslinga. ngan kondenserar i slingan och avger sitt ngbildningsvrme, som leds genom rrvggen och vrmer vattnet. Eventuellt brjar vattnet koka. Vrmeverfringen r direkt beroende av temperaturskillnaden mellan vattnet i beredaren och ngan i ngslingan. Fr att hindra vattnet att koka mste vrmeverfringen minskas. Enklaste sttet att stadkomma detta r att snka ngans temperatur. Detta minskar temperaturskillnaden mellan ngan och vattnet och minskar drigenom ocks vrmeverfringen.

Temperaturreglerad ngtillfrsel
Fr att ett ngsystem skall fungera som det r tnkt, mste temperaturen i systemet kunna regleras kontinuerligt. Enligt kapitel 1.6 finns ett bestmt samband mellan den mttade ngans temperatur och tryck. Genom att reglera trycket kan man allts reglera temperaturen. Trycket regleras med en reglerventil. Lt oss ta ett exempel:

5.3

Den enda mjlighet vi har att snka ngans temperatur r att snka dess tryck, eftersom tryck och temperatur alltid str i en bestmd relation. Vi placerar sledes en reglerventil i ngledningen och stryper gradvis ned trycket, och drmed temperaturen, tills ett nskat jmviktslge i processen intrder. I praktiken sker denna reglering automatiskt. Installationsexempel 08 visar ett sdant arrangemang. Eftersom reglerventilen gradvis hjer respektive snker ngtrycket i slingan frn ett maximum till ett minimum, t o m vakuum frekommer, mste kondensatavledaren arbeta inom ett stort tryckomrde. Avledaren skall kunna drnera vid alla frekommande tryck. Det r allts viktigt att vlja rtt ngflla. Se kapitel 6.3.

NGSYSTEMET

21

5.4 Vibrationer
I allmnhet r inte nganlggningar utsatta fr vibrationer i ngon strre omfattning. Det finns dock anlggningar dr man mste ta hnsyn till vibrationer, ssom system med ngdrivna kolvpumpar, hammare etc. Andra exempel r installationer ombord p fartyg dr yttre krafter frn propellrar och vgor kan verfra kraftiga vibrationer till ngsystemet. Man br i sdana fall vlja armatur med s f rrliga delar som mjligt och som tl att arbeta i en vibrerande milj. Elastisk montering av vibrationskllor br ocks beaktas.

5.5 Dimensionering av
ngledningar
Det r av stor vikt att rrledningarna dimensioneras rtt dels med tanke p skerheten och dels med tanke p systemets funktion och driftsekonomi. Alltfr sm ledningar ger stora tryckfall med fljd att vi fr fr lgt ngtryck vid frbrukaren.Vidare kan vibrationer och strande ljud frekomma. Fr stora ledningar ger hgre installationskostnader. Man fr ocks rkna med ondigt stora vrmefrluster genom rr och isolering.

Dimensionering av ngledningar sker enklast genom att anvnda datoranpassade berkningsprogram fr rrdimensionering.Vid dimensionering baserad p tryckfall summeras engngsfrlusten p.g.a. rakrr, rrbjar och ventiler. Resultatet blir ett tryckfall som inte br verstiga 1 bar. verskrids tryckfallet 1 bar rekommenderas strre rrdimensioner. Dimensionering efter hastighet br frmst anvndas fr kortare rrledningar och baseras p rekommenderade strmningshastigheter.

Mttad nga verhettad nga 80 bar (e)

25-30m/s 16-22 m/s

verhettad nga 40 bar (e) verhettad nga 100 bar (e)

30-60 m/s 15-20 m/s

Nr det gller mttad nga kan man ocks anvnda sig av nedanstende tabell fr enklare verslagsberkningar.
ngtryck ngtryck
bar (a) 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 15 25 40 50 65 75 90 100 110 125 135 150 160 20 45 70 90 115 140 160 180 200 220 240 260 280 25 80 120 155 190 230 270 305 340 370 410 440 480 32 130 190 250 315 375 440 490 550 610 670 720 790 40 175 260 340 420 500 580 660 740 810 890 970 1050

DN
50 290 420 550 690 820 950 1070 1200 1330 1460 1580 1720 65 470 690 910 1120 1340 1550 1750 1950 2150 2350 2550 2800 80 650 950 1250 1550 1840 2120 2400 2700 3000 3250 3500 3800 100 1100 1610 2120 2620 3110 3600 4050 4500 5000 5500 6000 6500 125 1670 2430 3200 3950 4700 5400 6150 6900 6600 8300 9050 9800 150 2440 3570 4700 5800 6850 7950 9000 10100 11100 12200 13300 14300

Figur 7 Tabell fr verslagsberkningar av rrdiameter. Kapacitet angiven i kg/h vid en strmningshastighet p ca 30 m/s. Exempel: Det mttade ngdet r 5000 kg/h, trycket 10 bar (a). Rrdiametern blir 100 mm

22

KONDENSATSYSTEM

6.1

Inverkan av luft och gaser

Nr mttad nga kommer i kontakt med en yta med lgre temperatur n sin egen brjar den omedelbart att vrma upp ytan genom att avge sitt vrme. Detta sker vid konstant tryck och temperatur.ngan avger kontinuerligt sitt ngbildningsvrme och omvandlas till vatten, kondensat, med bibehllet tryck och temperatur. Detta innebr att ngan kondenserar. Eftersom vattenfasen endast innehller vtskevrme mste den avgivna vrmemngden utgras av ngbildningsvrme. Sammanfattningsvis innebr detta att ngbildningsvrmet utfr arbetet.

bildas och d fristller den yta som skall uppvrmas fr maximal tillgng av ngan. Vtskevrmet r p intet stt frlorad vrme utan kan anvndas bttre p annat hll i anlggningen. Det bsta sttet r att terleda det till pannan och dr teranvnda det som matarvatten vid ngproduktion. Se avsnitt 5.8 terledning av kondensat.

Lt oss se p ett exempel med svl ngan som kondensatets inverkan vid uppvrmning av en process:

6.2 Kondensatets
vrmeinnehll hur kan det utnyttjas?
Vattnet har vid kondensering lika hg temperatur som ngan och kan tyckas vara ett lika gott uppvrmningsmedia som ngan. S r dock inte fallet. Nr kondensat avger sitt vtskevrme sjunker dess temperatur till skillnad frn ngans temperatur, som hela tiden frblir konstant. ngbildningsvrmet r dessutom tre till fem gnger strre n vtskevrmet. Tidigare har vi fastslagit att det r ngbildningsvrmet som utfr arbetet. Avgrande r det drfr att ngan fr tilltrde till hela den yta som skall uppvrmas. Detta kan endast ske om kondensatet inte helt eller delvis tcker den yta som skall uppvrmas. Drfr r det en frutsttning att kondensatet drneras s snart det

Figuren visar en schematisk bild av en kokgryta och vi tnker oss fljande situation:

ngtryck 3,0 bar Mttningstemperatur 133 C Produktens temperatur 65 C

Produkt fr kokning

nga

Kondensat

Figur 8

KONDENSATSYSTEM

23

Anlggningen r kall nr ngan slpps p till ngmanteln. ngan avger sitt ngbildningsvrme frst till manteln och drefter till produkten och brjar att kondensera. Det heta kondensatet rinner lngs manteln och till dess lgsta punkt. Om det fr fortstta att samlas dr finner vi att nivn kommer att stiga och uppta allt strre del av mantelns ngrum. Drmed blir tillgnglig vrmeverfringsyta succesivt mindre. Hur detta kan se ut framgr av illustrationen. Varje kilo mttad nga, som kondenserar avger 2163 kJ. Kondensatet som bildas r ocks 133 oC men kondensatets totala vtskevrme r endast 562 kJ. Se ocks frhllandena beskrivna i avsnitt 1.2 Vrmeinnehll.

Vid C r kondensatets temperatur 133 oC men vid D endast, lt oss anta 105 oC. Detta beror p att kondensatet har avgivit en del av sitt vtskevrme och detta medfr omedelbart en temperatursnkning. Temperaturskillnaden mellan ngan och produkten r 68 oC men mellan kondensatet vid D och produkten r den endast 40 o C. Vrmefldet frn kondensatet till grytans kokrum r drfr avsevrt mycket lgre jmfrt nga. Sammanfattningsvis kan vi allts konstatera att kondensatansamlingen i ngrummets botten minskar kokgrytans effektivtet.

Processtiden frlngs och ngfrbrukningen kar om kondensat fr samlas i ngrummet.

6.3 Kondensatavledning 6.3.1 Allmnt

Nr ngan avgivit sitt ngbildningsvrme och omvandlats till hett kondensat mste detta, p ett kontrollerat stt, drneras frn ngrummet utan att nga fljer med. Hur nga och kondensat separeras och kondensatet drneras r av stor betydelse fr hur man uppnr hg effektivitet och verkningsgrad i nga/kondensatanlggningar. De flesta ngfrbrukande apparater och maskiner levereras enbart med en drneringsstuts fr kondensatavledning. Det r sedan brukaren av anlggningen som arrangerar anslutning till befintligt kondensatsystem med ngflla och vriga erfoderliga ventiler. En ngflla r en automatisk ventilfunktion, som ppnar fr och slpper igenom kondensat, luft och andra ej kondenserbara gaser, men stnger av fr nga. ngfllan r drmed lsetmellan ngsystemet och kondensatsystemet i svl rrledningsntet som ngfrbrukande processapparater. verallt dr nga frekommer bildas kondensat. D anlggningar och installationer varierar mycket finns inte en universell typ av ngflla, som klarar alla driftfall. Vid val av ngflla br man g systematiskt och noggrant till vga fr optimal lsning.

24

KONDENSATSYSTEM

6.3.2

Olika typer av ngfllor

Utbudet av olika tekniska lsningar hos ngfllor r relativt brett med flera tekniska variationer.Val av ngflla kan drmed bli ngot komplicerat Fr att frska underltta detta i vra installationsexempel har vi begrnsat totala antalet varianter, vl medvetna om att det kan finnas enstaka installationer som kan krva andra typer. Termiska: Arbetar p skillnaden i temperatur mellan mttad nga och till viss grad underkylt kondensat. Varianter: Kapselflla och bimetallflla Mekaniska: Arbetar p skillnaden i densitet mellan nga och kondensat. Variant: Flottrflla Frekommande installationer r mycket varierande men kan delas in i fljande huvudgrupper:

Fljande krav stller man alltid p ngfllor

Drtill finns beroende p anlggningsfrhllande och ngfllans placering vissa krav av teknisk, praktisk och ekonomisk art. Ex ngfllans kapacitet, anlggningens standard, livslngd, pris och installationskostnad.

6.3.3

Termiska ngfllor

Dessa ngfllor bygger p principen att en funktionsdel pverkas av temperaturvariationer.Drmed uppstr en rrelse som pverkar en ventil, som ppnar eller stnger. Funktionsdelen kan vara vtskefylld, som hos kapselfllor eller ha bimetallpaket som hos bimetallfllan.

KONDENSATSYSTEM

25

6.3.3.1

Kapselflla

Kapselfllan knnetecknas drmed av snabbt arbetsstt och fljer vl den mttade ngans temperatur/ tryckkurva. Lmpliga installationer Vissa tankar, autoklaver, i vissa fall till pressar, torkar och ngstrykning, vulkaniseringsformar och ngstamsdrnering. Kapselfllans positiva egenskaper och begrnsningar kan sammanfattas med fljande: AT4420

Figur 9

Funktionsdelen r en vtskefylld kapsel.Vtskan har lgre kokpunkt n vatten. Denna temperaturskillnad redovisas som underkylning. Vid start r fllan helt ppen och avleder luft/ gaser och kallvatten. Strax innan ngan nr fllan frngas kapselns vtska, kapseln expanderar och den tidigare omtalade rrelsen stnger fllan. Nr sedan kondensatets temperatur sjunker kondenserar kapselns nga. Rrelsen uppstr i motsatt riktning och ventilen ppnar. Det uppdmda, underkylda kondensatet kan nu strmma ut genom ngfllan. Tack vare den lilla mngden fyllning i kapseln pverkas denna mycket snabbt av temperaturvariationer.

Positiva egenskaper Snabb reaktion p temperaturfrndringar Bra fr varierande belastning God avluftningsfrmga Oknslig fr mottryck Fryssker vid sjlvdrnerande installation Invndig backventilfunktion Utvndigt snedstllt smutslter Begrnsningar Viss uppdmning av kondensat pga.
stor underkylning Ej lmplig fr verhettad nga

26

KONDENSATSYSTEM

6.3.3.2

Bimetallflla

Lmpliga installationer Fljeledningar (tracing), vissa tankar, och behllare utan reglering, installationer dr tryckslag kan frekomma och dr underkylning efterstrvas ur energisparsynpunkt.

AT4442

Figur 10

Bimetallfllans positiva egenskaper och begrnsningar kan sammanfattas med fljande:

Funktionsdelen r bimetallenhet som dimensionerats fr att ge tillrckling funktionell kraft inom hela tryck/temperaturomrdet s att svl stngning och ppning sker med hnsyn till underkylning. Vid start r fllan helt ppen och avleder luft/ gaser och kallvatten. Med stigande temperatur efterstrvar bimetallenheten att ge ventilen en stngande rrelse. Helt stngd r fllan nr temperaturen r den redovisade underkylningen lgre n mttningstemperaturen. Nr kondensatet svalnar under underkylningen efterstrvar bimetallenheten att ge ventilen en ppnande rrelse och kondensatet slpps igenom. Arbetssttet har en viss trghet och fr att eliminera nglckage ger man bimetallfllor en relativt kraftig underkylning. Ca 30oC r vanligt frekommande underkylning.

Positiva egenskaper
Utnyttjar kondensatets energinnehll Lmplig fr verhettad nga Bra vid varierande belastning God avluftningsfrmga Relativt oknslig fr mottryck Oknslig fr vattenslag Fryssker vid sjlvdrnerande installation Inget nglckage pga 30 oC underkylning Stort tryckomrde Invndig backventilfunktion Utvndigt snedstllt smutslter

Begrnsningar Viss uppdmning av kondensat pga.

stor underkylning Olmplig vid krav p snabbt arbetsstt

KONDENSATSYSTEM

27

Mekaniska fllor Flottrflla

6.3.4

Lmpliga installationer Vid stora kondensatmngder, varierande tryck samt alltid i samband med temperaturreglerande frbrukningsstllen. Exempelvis: Vrmevxlare Varmvattenberedare Oljefrvrmare Lgpunkter Sepatarorer Kokgrytor

AT4494

Figur 11

Flottrfllans positiva egenskaper och begrnsningar kan sammanfattas med fljande:

Som beteckningen antyder arbetar dessa fllor mekaniskt genom att utnyttja skillnaden i densitet mellan nga, som r gasform och kondensat, som r vtska. Denna ngflla har tv separata funktionsdelar, dels en avluftningsventil fr avledning av luft/gaser. Avluftningsventilen arbetar kontinuerligt, allts svl under uppstart nr ngsystemet r kallt som nr det r uppvrmt till mttningstemperatur. Flottren lyfts av kondensat som slpps ut s snart det bildas. Nr ngan kommer in i fllan orkar den pga sin lga densitet inte hlla upp flottren som stnger och frhindrar att nga avleds. Kondensatets niv r ngot hgre n ventilmekanismen och fungerar drmed som vattenls, vilket frhindrar nglckage.

Positiva egenskaper Avleder kondensat vid mttnings

temperaturen drmed ingen uppdmning av kondensat Lmplig fr varierande tryck och belastning God avluftningsfrmga Hg kallvattenkapacitet Bsta val vid temperaturreglerande installationer

Begrnsningar Kan skadas av tryckslag Krver separat backventil Krver separat smutslter Ej lmplig vid minustemperaturer Speciell modell fr vertikalt montage

28

KONDENSATSYSTEM

6.3.5

Lckage hos ngfllor

Driftsfrhllanden som ger mekaniskt slitage och korrosion leder till att den nskade funktionen inte kan upprtthllas utan lckage uppstr. Detta medfr att nga lcker in till kondensatsystemet. nga har ett pris och mste drmed anvndas optimalt. Drmed krvs att ngfllorna periodvis kontrolleras och underhlles. Sker inte detta intrffar fljande:

Exempel:
En ngflla lcker 10 kg/h nga vid kontinuerlig drift. P en mnad blir detta ca 7000 kg. Om vi stter priset p ngan till 300kr/ton kostar ngfrlusten 2100:-/mnad. I anlggningar med stora antal ngfllor, dr en andel av dessa lcker blir kostnaderna avsevrda.

6.3.6

Checklista fr optimalt val av ngflla

Som hjlpmedel vid dessa utredningar kan det vara lmpligt att anvnda installationsexemplen 01-14 i senare delen av denna handbok.

KONDENSATSYSTEM

29

6.3.7

Tryck- och temperaturfrhllanden

ngfllans kapacitet r beroende av fljande frhllanden:

lyfthjden mste man ta hnsyn till vid berkning av tryckdifferens och tillhrande kapacitet fr fllan. Stesdiametern r av avgrande betydelse fr fllans kapacitet. Detta optimeras s att fllan ocks skall kunna stnga vilket allts begrnsar mjligheterna att vlja allt fr stora stesdiametrar. Resultatet av nskan att arbeta med stora stesdiametrar kan man se p fllor med stora DN d dessa blir mycket omfattande i mtt och vikt.

Tryckdifferensen ver fllan Stesdiametern hos fllan Kondensatets temperatur Fllans konstruktion
Ngra kommentarer till ovanstende:

1 Tryckdifferensen ver fllan r vad som avlses p tryckmtare fre resp. efter fllan. Trycket fre fllan mste alltid vara hgre n efter fllan. Detta redovisas i leverantrernas dokumentation som p och ligger till grund fr fllans kapacitet. Detta innebr att tryckdifferensen r det enda tillgngliga som fr kondensatet att passera genom fllan.
Vid drnering till atmosfren uppstr praktiskt taget inget mottryck. Vanligast r dock att kondensatledningen str under visst tryck. Detta mottryck minskar fllans kapacitet eftersom tryckdifferensen minskar. Vid lyftning av kondensatet uppstr kande mottryck och den statiska

Nr kondensatet strmmar genom fllans ste uppstr en hastig trycksnkning. D bildas en viss mngd expansionsnga. Denna har mngdubbelt strre volym n kondensatet och kommer drmed att ta en stor del av stesdiametern i ansprk. Temperaturens inverkan framgr av leverantrernas dokumentation dr kapaciteter redovisas fr svl hett kondensat som kallvatten. Skillnaden kan vara 2-4 ggr strre fr kallvatten.

Konstruktionen hos olika fllor ger skillnader i kapaciteter och r bl a ett resultat av underkylningsgraden, dr strre underkylning ger hgre kapacitet.

30

KONDENSATSYSTEM

6.3.8

Kondensatmngden

Nr man valt lmplig typ av ngflla fr den aktuella installationen skall fllan berknas kapacitetsmssigt. Fr att kunna gra detta behvs fljande uppgifter:

6.3.9 Berkning av
kondensatmngd vid olika installationer
Eftersom det kan vara svrt att i bland f tillfrlitlig uppgift om kondensatmngd kan det d vara lmpligt att anvnda ngon av fljande huvudregler: Vid sk instrumenttracing, se installationsexempel 03, r kondensatmngden ganska blygsam och verstiger sllan 20 kg/h. Hr r det tillrckligt med en flla DN10 eller DN 15. Vid fljeledningar (line tracing) se installationsexempel 03 och figur 12, frutsatt vlisolerad ledning och att riktlinjerna i ritningen fljs r det oftast tillrckligt med flla DN 15. Kapacitetsbehovet verstiger sllan 50 kg/h fr varje flla. Vid drnering av isolerad huvudngledning anvndes formeln:

Tryckdifferensen ver fllan, se ven avsnitt 5.3.7-Tryck-och temperaturfrhllanden. Kondensatmngden som skall avledas. Anvnd maximala kondensatbildningen per timma och dimensionera fllan med 30% tillgg.

Berkna lgsta frekommande tryckdifferens ver fllan p fljande stt: Tryckdifferensen = tillgngligt ngtryck fre ngfllan reducerat med:

Tryckfall ver ev. ventiler fre ngfrbrukaren Tryckfall ver ngfrbrukaren Tryckfall ver ev. ventiler efter fllan Mottryck efter fllan inkl. ev. lyfthjd till nrmaste uppsamlingstank

3,14 x D (mm) x L (m) 1000 D = ngledningens diameter (DN) L = avstnd mellan drneringspunkter med avledare Kondensatmngden (kg/h) =

KONDENSATSYSTEM

31

Saknas helt uppgifter fr en installation kan en approximativ berkning gras av ngmngden enligt formeln:
AT4420 AT4442 AT3547HT AT1028

Q,,= v

C x 3600 x A

Q = ngmngd

kg/h

Figur 12
Tabellen nedan, baserad p erfarenhetsvrden kan ocks anvndas.
ngledning Drnledning Avstnd mellan drnpunkter
Arbetstryck

C = strmningshastighet m/s A = rrarean v,,=spec volym m2 m3/kg

DN <250 250-400 >400

DN 15 20 25

<6 bar 50 m 40 m 30 m

6-20 bar 80 m 60 m 40 m

>20 bar 100 m 80 m 50 m

Som vid alla approximativa berkningar br denna metod tillmpas med viss frsiktighet.

Exempel
Frbrukare som matas frn ngledning DN40. ngtryck 4 bar (e). Frst mste vi uppskatta en rimlig och mjlig deshastighet i ledningen. Normalt verstiger den inte 30 m/s. C = 30 m/s A = 0,0015 m2 (fr ngtub ansl. 40) v,,=0,375 m 3 /kg (enligt ngtabell)
30 x 3600 x 0,0015 Q= = 423 kg/h 0,375 0,375

Vid turbiner r alltid ngan verhettad och drmed frekommer teoretiskt inte ngon kondensering. ngfllan vljes efter arbetstryck och verhettningsgrad och fungerar endast som en skerhetsutrustning.

32

KONDENSATSYSTEM

Variationer i kondensatmngden
Vid uppstart av anlggning r temperaturdifferensen som strst mellan ngan och den del som skall vrmas. Drmed r ocks ngfrbrukning och kondensering d som strst. Detta frhllande passar vl tillsammans med ngfllans egenskaper, som innebr att ju kallare kondensat desto strre kapacitet. I takt med att uppvrmningen sker minskar kondenseringen. Vid full drift r kondenseringen oftast som lgst. Under normal drift kan kondenseringen ocks variera ex beroende p belastningen av frbrukningsstllet.

KONDENSATSYSTEM

33

6.3.10 Gruppdrnering eller individuell drnering

Med begreppet gruppdrnering avses anlggningar dr ett antal ngfrbrukare r anslutna till och skall betjnas av en enda ngflla, som ex seriekopplade kokgrytor eller parallellkopplade pressar. Av vad som senare framgr r det inte en frga om gruppdrnering eller individuell drnering utan gruppdrnering skall alltid undvikas. Fljande kan annars intrffa som framgr av nedanstende exempel: Fyra kokgrytor r anslutna till en gemensam ngflla p en samlingsledning. ven om alla kokgrytorna r anslutna till samma ngtryck blir inte ngfrbrukning och tryckfall samma ver tv till synes lika kokgrytor. T ex startas inte alla samtidigt och mngden produkt i kokgrytorna kan ocks variera. Vad blir d fljden?

Grytorna B, C och D har varit i drift ett tag och ngfrbrukningen fr dessa r lg och trycket i drneringspunkten relativt hg. Grytan A startas nu upp och eftersom den r kall fr den en kraftig kondensering och ett lgre tryck. Drmed hlls kondensatet tillbaka av det hgre trycket i samlingsledningen och grytan A fylls successivt med kondensat. Uppvrmningstiden kar eftersom ngutrymmet i allt fr hg grad r fyllt med kondensat. Nr ngon av grytorna r helt tmd frn kondensat och arbetar som illustrationen visar fr gryta D i exemplet kommer ngan att flda ut i samlingsledningen och stnga ngfllan helt och frhindrar vidare kondesatdrnering.

nga
Figur 14

ngflla
Fr att undvika ovanstende problem ansluts varje kokgryta till sin egen ngflla med sin egen avsevrt lgre kapacitet jmfrt gruppdrneringen. De kommer d att fungera oavsett sina inbrdes frhllanden. Samtliga fllor drnerar till gemensam kondensatledning.

Figur 15

A ngflla

34

KONDENSATSYSTEM

6.4

nglsning

Med nglsning avses den situation dr nga av ngon anledning nr fram till ngfllan, som drmed stngs trots att kondensering pgr i ngrummet.Tre ex visas och vissa frslag p lsning av problemet. Figur 16 visar en anlggning dr kondensatdrnering sker genom sifonrr. Nr denna anlggning startas nr ngan s smningom via sifonrret fram till ngfllan, som d stnger. nga i sifonrret mste drefter kondensera innan nytt kondensat kan tryckas fram till fllan. Eftersom sifonrret i denna anlggning gr igenom ngrummet och r omslutet av ngan kan det inte kylas och kondenseringen tar onskat lng tid. Detta leder till alltfr lng processtid. En lsning r s som installationsexempel 11 visar. Hr har man dragit en frbigngsledning runt ngfllan och p denna placerat en nlventil, som stndigt r ppen till viss del och drmed har litet Figur 17 visar en anlggning dr ngfllan av ngon anledning placerats hgre upp n frbrukaren. ngan bubblar frbi kondensatet, stiger upp till fllan och stnger denna. Om det r uteslutet att placera fllan lgre n frbrukaren, vilket alltid r att fredra, s kan man arrangera anlggningen ssom i installationsexempel 09.
nga

nga

ngls

Ackumulerat Kondensat

Figur 16
kvs-vrde. P detta stt arrangeras ett stndigt mindre nglckage och ngls frhindras. Ett annat stt att lsa problemet r att modifiera ngfllan s att den stndigt har ett mindre lckage, vilket ger samma resultat som ovan.

I frbrukningsstllets lgsta del utfres kondensatledningen som ett vattenls och kondensatets stigande ledning med minsta mjliga diameter fr att underltta lyftningen av kondensatet. ven hr kan man arrangera, som alternativ, ngfllan med visst lckage, ssom tidigare beskrivits.

Frbrukare

Figur 17

KONDENSATSYSTEM

35

6.5

Kondensatets underkylning

Underkylningen varierar fr de tre dominerande typerna av ngfllor. Detta kan samlat redovisas enligt fljande.

ngfllans grundtyp ngfllans konstruktion termisk termisk mekanisk kapsel bimetall flottr

Underkylning grad. oC ca 10 oC standard, alternativ kan finnas fr mindre och strre ca 30 oC standard, alternativ kan finnas fr mindre och strre ingen

Ur valsynpunkt ger detta vissa mjligheter men samtidigt begrnsningar. Se ven avsnitt 6.3.46.3.6. En enkel metod att frhindra onskad terfrngning r att avleda kondensat frst nr det ntt avsevrd underkylning under mttningstemperaturen. En sdan ngflla har emellertid en begrnsning s till vida att den dmmer upp kondensat, som ju har lgre vrmeinnehll jmfrt med nga. Vrmeverfringen sker lngsammare och dessutom

blockerar kondensatet vissa ytor som borde utsttas fr ngans hgre vrmeinnehll. Processtider frlngs och verkningsgrad med tillhrande driftsekonomi frsmras genom den strre underkylningen. Hr krvs drfr en flla utan eller med begrnsad underkylning. Vid drnering dr underkylning kan tilltas ja kanske tom efterstrvas, t ex vid tracing kan man med frdel anvnda termiska avledare med betydande underkylning ssom bimetalltyp.

6.6

Vattenslag i ngledningar
Om kondensat samlas i en ficka, lgpunkt eller liknande och inte avlgsnas genom drnering, s bildas s smningom en vattenpropp. Detta r speciellt fallet vid igngkrning av anlggningar d kondensatbildningen r som strst. Vattenproppen kommer att skjutas framfr ngan med dess hga hastighet som en projektil i rrledningen.Vid frsta befintliga hinder kan ett vattenslag uppst. Det kan vara s kraftigt att rrledningen, ventiler eller ngfrbrukaren skadas och blir obrukbara.

nga r som bekant vatten i gasform och drmed r det kompressibelt. Som vtska r dremot vatten inte kompressibelt. Detta kan vid sammanblandning vara en av grunderna till att vattenslag kan uppst i ngsystem. Det kan beskrivas med fljande exempel: Normal vattenhastighet i rrledningar r endast ngra meter/s. Fr nga r motsvarande hastighet oftast 30-40 m/s. Genom trnga passager i t ex ventiler kan hastigheten fr nga flerfaldigas.

36

KONDENSATSYSTEM

Av detta exempel kan man dra slutsatsen att man br strva efter att eliminera vattenslag i ngsystem. Fljande frslag kan d vgleda:

Har ngpdragningsventiler fr korta manvertider? Se ven kapitel 6, avstngningsventiler.

r alla tnkbara lgpunkter i ngledningarna drnerade? de p tillfredstllande stt?

r ngfllorna av lmplig typ, rtt dimensionerade och monterade och fungerar Finns backventiler monterade dr s erfordras? Som exempel fordrar flottrfllor en
backventil d kondensat skall lyftas eller drneras mot mottryck,

Kan kondensatfickor uppst i ngfrbrukaren? Om exempelvis ngrummet har lnga

slingor eller kanaler mste fall rda mot drneringspunkten.

r drnering arrangerad med sk vattenls d kondensat skall tryckas upp till hrge belgen flla? Finns kontinuerligt tillrckligt tryck fre avledaren fr att drnering skall kunna ske? Har kondensatledningen tillrcklig dimension fr att kunna drnera max. kondensatmngd,
expansionsnga och luft/gaser?

r det faststllt att vattenslagen verkligen kommer frn ngntet eller kommer de frn kondensatntet?

Kondensatledningar
Den vanligaste anledningarna till vattenslag i kondensatledningar uppstr av fljande orsak: Kondensat med relativt hg temperatur frn ex vis drnering av processfrbrukare eller ngledning leds in i en nrbelgen kondensatledning med avsevrt lgre temperatur. De ngblsor som bildas pga trycksnkningen kollapsar s hastigt i det kallare kondensatet att vattenslag uppstr, s k implosion. En lsning kan vara att installera en bimetallflla med underkylning 30 oC och placera denna p ett kylben (oisolerad rrstrcka), ca 1,5-2,5 m frn drneringspunkten. Kondensatet kommer d att kylas ned och vara bttre anpassat att ledas in i kondensatledningen med den lgre temperaturen. Istllet fr denna lsning kan man leda kondensatet med den hgre temperaturen till ett ventilerat uppsamlingskrl och drifrn pumpa det vidare till kondensatledningen.

KONDENSATSYSTEM

37

6.7

Korrosivt kondensat

Kondensatet blir alltid mer korrosivt n ngan frn vilket det kondenserar. Fr att detta skall kunna hllas inom rimliga grnser frutstts korrekt matarvattenbehandling med rtt dosering av rtt kemikalier. I processer dr ren nga krvs, br samtliga rr och komponenter utfras i rostfritt stl. Filter och anordningar fr renspolning av systemet skall installeras. Ytterligare orsaker n fel hos matarvatten kan vara att ngan kommer i direkt kontakt med processen. S r fallet med vissa vulkaniseringsmaskiner eller autoklaver, eller frn vtska i korrosiva bad nr vakuum uppst vid kondensering. Om ngot lckage d finns i en rrskarv kan vtskan sugas in i ngsystemet.

Detta framgr av fljande exempel: nga, som genererats vid t ex 7 bar vertryck frn vatten + 10 oC har ftt en vrmetillfrsel av ca 2727 kJ/kg nga. ngan avger vid kondenseringen sitt ngbildningsvrme som r 2047 kJ. Kondensatet som terstr innehller fortfarande ca 25 % av den energi som tillfrdes i ngpannan. Detta kondensat har vidare behandlats med vissa kemikalier fr att vara dugligt som matarvatten. Det r drfr en sjlvklarhet att det som vi nyss betecknade som restprodukt, skall omhndertas och ledas tillbaka till kondensattanken s lngt det r praktiskt mjligt. Vrdet av detta kan kanske bedmas om man betnker att man spar ca 1% av brnslekostnaden vid uppvrmningen fr var 5:e grads hjning av matarvattentemperaturen. Vid vissa driftfrhllanden fr kondensatet relativ hg temperatur. Detta kan utnyttjas genom att utvinna expansionsnga eller leda kondensatet genom en vrmevxlare fr t ex beredning av frbrukningsvatten. Detta behandlas vidare i avsnitt 6.9 tervinning av expansionsnga. Kondensatet fr drmed en lgre temperatur och r, vid teranvndning som matarvatten, bttre avpassat fr ekonomiserfunktionen p ngpannan.

6.8

terledning av kondensat

I nga/kondensatsystem r ngan det primra genom sitt ngbildningsvrme och kondensatet skulle kunna betecknas som restprodukt. Genom de insatser som gjorts fr produktion av nga har emellertid kondensatet ett hgst ptagligt vrde.

Transport av kondensat
Kondensatet terfres till ngcentralen genom ngon av fljande metoder eller en kombination av dessa:

Fall av kondensatledningen hela strckan frn ngfllan till kondensattanken Lyftning av kondensatet med ngtrycket till hgre belgen kondensatledning med fall till kondensattanken Lyftning av kondensatet med en pump till hgre belgen kondensatledning, med fall till kondensattanken Pumpning av kondensatet hela strckan till kondensattanken Uppsamling av kondensatet i lgt belgen tank med pumpning till kondensattanken

38

KONDENSATSYSTEM

Metod 1 gur19 r den enklaste och br anvndas nr det r mjligt.

nga

ngflla ngflla Fall

Kondensat

Figur 19

Kondensattank

Metod 2 i gur 20 r ofta frekommande.

ngtrycket fre fllan utnyttjas till att lyfta kondensatet. Backventiler, integrerade i ngfllorna eller separata mste installeras efter ngfllorna fre stigarledning.

Kondensat

nga

Kondensattank

Figur 20
Backventil

Betnk hr att kondensat i teorin kan lyftas 10 m/bar ngtryck. I praktiken br man dock inte rkna med mer n 4 m/bar ngtryck pga friktionsfrluster. Eftersom differenstrycket ver fllan minskar reduceras dess kapacitet. Man mste ocks frskra sig om att erforderligt ngtryck fre fllan r tillrckligt. I temperaturreglerade installationer frekommer att trycken r lga. Se installationsexempel 08.

KONDENSATSYSTEM

39

6.9

tervinning av expansionsnga

Nr kondensat avleds frn ett ngsystem med hgre tryck till kondensatsystem med lgre tryck omvandlas en del av kondensatet till nga. Denna nga kallas expansionsnga och har ngbildningsvrme precis som frsknga och r drmed p samma stt anvndbar. Andelen expansionsnga som bildas beror p kondensatets temperatur men relativt vanligt r att 10-15% av kondensatet terfrngas vid trycksnkning. Om inte expansionsngan utnyttjas kan den leda till problem som hgt mottryck i kondensatsystemet och hg temperatur i kondensattanken. Detta medfr vrmefrluster och kande driftkostnader.

Hur utvinner man expansionsngan frn kondensat? Expansionsngan bildas dr trycksnkningen sker, allts direkt efter ngfllan. Fr att klara att avleda svl kondensat som expansionsngan mste kondensatledningen vara dimensionerad fr detta behov. Underdimensionering av kondensatledningen leder till kande mottryck, reducerad kapacitet fr ngfllan och minskande mngd utvinnbar expansionsnga. Expansionsngan utvinnes enkelt i ett avspnningskrl, som visas i figur 21. Framgr ocks av installationexempel 07 (tervinning av expansionsnga).

Skerhetsventil Expansionsnga Tryckmtarsats

Kondensat och expansionsnga strmmar in p krlets vnstra sida. Pga krlets storlek snkes hastigheten avsevrt, vilket leder till att kondensatet faller till krlets botten och expansionsngan stiger mot krlets topp och ut genom utloppet.

Kondensat och expansionsnga

Kondensatet i botten drneras genom ngfllan, som br vara av ottrtyp. Avspnningskrlets hjd och inloppets placering r avgrande fr ngans kvalitet. Krlet mste vara s hgt och inloppet s placerat att risken inte nns att vattendroppar dras med ngan ut i utloppet.

Smutsfilter ngflla

Kondensat

Figur 21

40

KONDENSATSYSTEM

6.10

Dimensionering av kondensatledningar

Kondensatledningar kan inte dimensioneras p samma vis som en ledning fr kallt eller varmt vatten. I kondensatledningen strmmar en blandning av vatten och expansionsnga med en volym mycket strre n vad kondensatet har fre avledare. 1 kg kondensat vid 10 bar (e) expanderar frn 1 dm3 till ca 272 dm3 vid snkning av trycket till atmosfrtryck. Av dessa 272 dm3 r 0,84 dm3 i vtskefas, se figur 23. Detta mste beaktas vid dimensionering. En fr klen ledning ger hga hastigheter samt ett hgt mottryck efter avledaren. Detta i sin tur frorsakar dels strningar i processen, dels kraftigt slitage av ledningarna. Fr enkel dimensionering hnvisas till figur 22.

Tabellen r uppgjord efter fljande frutsttningar:

Ledningen har en lutning i desritningen av ca 1% fr att vervinna friktionsfrlusterna. Mindre lutning minskar kapaciteten med 25-35%.

Mottryck i kondensatledningen tillts vara 0,5-1,0 bar (e). Lgre mottryck krver strre ledningsdimension.

Tabellen innehller 4 olika tryckomrden och angivna vrden r baserade p den varierande mngd expansionsnga som bildas vid olika ngtryck.

Rrdim. DN
15 20 25 32 40 50 65 80 100 125 150

0-2
75 150 300 500 900 1500 2500 5000 9000 16000 25000

Kapacitet kg/h Tryck fre avledaren bar (e) 2-5 5-8

50 100 200 300 600 1000 1600 3000 6500 9000 14000 35 75 150 250 350 750 1200 2000 4000 7000 10000

8-15
30 50 125 200 300 500 1000 1700 3000 6000 9000

Figur 22 Tabell fr dimensionering av kondensatledning

KONDENSATSYSTEM

41

Figur 23
16 14
4.0 3.5

Expansionsngas tryck bar(a)

3.0 2.5 2.0 1.5 1.0

Tryck fre avledaren bar(a)

12 10 8 6 4 2 0.02 0.04 0.06 0.08 0.10 0.12 0.14 0.16 0.18 0.20

kg expansionsnga per kilo kondensat

ngtryck 5 bar (a)

ngtryck 5 bar (a)

Dimensionering enligt gur 22

150
kg/h
A

400
kg/h
B

A-E vljs DN 25 B-F vljs DN 40

F
Mottryck 2 bar (a)

C-E vljs DN 65 D-G vljs DN 50 G-H vljs DN 80

850
kg/h
ngtryck 7 bar (a)

650
kg/h
ngtryck 7 bar (a)

42

ARMATUR

7.1

Allmnt

Fr att ett ng- och kondensatsystem skall fungera som avsett med avseende p skerhet, vervakning, systemreglering, drift och service krvs ett antal ventilfunktioner. Fr anlggningens totala funktion r det viktigt att ventilerna vljes mycket noggrant med avseende p:

Det r ett klokt val att ocks lgga till de tidigare erfarenheter som ev. kan finnas inom omrdet ventiler. Hr beskriver vi de vanligaste ventilfunktionerna som frekommer i nga/kondensatanlggningar. Tabellerna har begrnsats till PN 40 eftersom processngan till vervgande del finns inom detta tryckomrde. Avstngningsventiler Backventiler Smutslter Reglerventiler Vacuumventiler Vtskestndsstll Avsaltningsventiler Skerhetsventiler ngmtning Nivgivare

Funktion Tryck Temperatur Medium

Kapaciteter Material Manvrering Normer

Nl-och manometerventiler Bottenblsninsventiler

ngfllor har tidigare behandlats under avsnitt 6.3.2-6.3.8

7.2

Avstngningsventiler

Denna ventilfunktion r den mest frekventa i nga-kondensatanlggningar. Dessa ventiler r avsedda fr ppen/stngd funktion och ej fr strypning av flden.Tre grundtyper finns. Dessa r kgel(veck)-blgventil, kilslidventil och kulventil. Anvndningsomrden r enligt fljande:

Grundtyp Kgelventil Kgelventil Blgventil Blgventil Blgventil Kilslidventil Kulventil Kulventil

PN 40 40 25 40 40 16/40 25 25

DN 15-100 15-100 15-100 15-100 15-100 50-500 10-50 10-50

Temperatur grad oC, max. 400 400 300 400 400 400 200 200

Material kolstl rostfritt segjrn kolstl rostfritt kolstl kolstl rostfritt

Anslutningsform flns/svets flns flns flns/svets flns/svets flns/svets svets/gnga/flns svets/gnga/flns

ARMATUR

43

I valsituation br man tnka p de kritiska frhllanden som gller fr avstngningsventiler och s lngt mjligt f dessa tckta med lmplig typ. Ngra av de kritiska frhllanden kan vara:

Vljer man en kulventil fr man en hgre tthet med lckageklass 3. Valet r emellertid inte alltid s enkelt eftersom kulventilen har begrnsat trycktemperaturomrde samt br begrnsas till ca DN 50. Den snabba manvreringen med endast 90 gradig vridning kan ocks i vissa installationer bidra till uppkomsten av tryckslag. Denna risk r avsevrt mindre hos kgel- blg- och kilslidventil, som genom flervarvsmanvreringen fr avsevrt lngre manvrertid. Veckblgventilen r helt klart ttast mot atmosfren eftersom media r separerat frn packboxen. Detta eliminerar helt packboxlckage och packboxunderhll. Tryckfall r energifrluster och br drmed undvikas. Kulventil och kilslidventil har frmnligare tryckfall n kgel- och blgventiler. Kgelventil av snedstesutfrande r frdelaktig ur tryckfallshnseende.

Tt avstngning Tt mot atmosfr-tt packbox Avpassad manvertid Tryckfall

Hela meningen med att installera en avstngningsventil r att kunna stnga av ett flde i anlggningen. D r det sjlvklart s att avstngningen skall kunna gras s tt som mjligt. Kgel-, blg- och kilslidventiler har metalliska ttningar. I nyskick har de god tthet med lckageomfattningen enligt svensk standard SS ISO 5208-klass 1.

Veckblgventil AT1028, AT1050

Kilslidventil AT2419, AT2429, AT2444

Kulventil AT3542HT, AT3547HT

44

ARMATUR

7.3

Nl- och manometerventiler

Nlventilen r i princip en kgelventil fr svl avstngning som reglering. Den tillverkas i DN 6-25 och med sm kvs-vrden. Den r drmed avsedd fr sm flden. Ventilen finns ocks i utfrande som svl manometer som kontrollmanometerventil och anvndes i samband

med installationer av tryck- och temperaturmtare enligt svensk standard. Ventilerna ingr ocks tillsammans med ett antal ytterligare artiklar i en komplett sk tryckmtarsats.Ventilserien tillverkas av rostfritt stl i PN 400 och kopparlegering PN 100.

bar kPa

Nlventil AT1890

Kontrollmanometerventil AT1894

7.4

Backventiler
Grundtyp Ringbackventil Ringbackventil Klaffbackventil PN 16 40 16 DN 15-100 15-100 100-250 15-50 Temperatur grad oC, max. 225 400 400 180

Komplett tryckmtarsats AT1804, AT1805

Dessa ventiler installeras fr att frhindra terstrmning av nga och kondensat. terstrmning sker vid tryckfrndringar ex vid sammankopplingar av delsystem med olika tryck. Backventiler frkommer i flera olika utfranden och hr terges de mest frekventa som anvndes i nga/kondensatanlggningar.

Material brons rostfritt rostfritt rostfritt

Anslutningsform mellan flnsar mellan flnsar mellan flnsar gngor

Spjllbackventil 25

Ringbackventilen r den mest frekventa backventilen i mindre DN i nga/kondensatanlggningar. Den har flera frdelar ssom god tthet, litet tryckfall, universellt montagelge och sm byggmtt. Anvndes mycket tillsammans med flottrfllor. Spjllbackventilen kompletterar ringbackventilen i strre DN. Har i stort sett samma frdelar som ringbackventilen. Klaffbackventilen anvndes nr gngad anslutningsform nskas. Genom sin konstruktion kan den dock i vissa installationer bidra till uppkomsten av tryckslag.

Ringbackventil AT1170, AT1174

Spjllbackventil AT2646

Klaffbackventil AT1149

ARMATUR

45

7.5

Smutslter

Om alla ventiler r:

Nr DN, PN och material fastlagts br fljande frgor besvaras fr val av lmpligt smutslter:

rtt valda rtt installerade rtt underhllna

finns egentligen endast en risk att de skadas och kan haverera. Risken r froreningar. Dessa kan hos ny anlggning finnas kvar sedan installationen gjordes om inte renspolning skett innan driftstart. Under drift tillkommer dessvrre ocks froreningar. Skyddet mot detta r att installera smutsfilter fre knslig utrustning. Ex p detta r ngfllor, ventiler, pumpar och processutrustning.

Avpassad maskvidd Acceptabelt tryckfall Ev. renblsning under drift

Lmpliga material fr smutsfilter i dessa anlggningar r segjrn eller kolstl.Vid korrosivt kondensat ven rostfritt stl.

Flnsat utfrande AT4029, AT4042

Svetsnde utfrande AT4044

Gngat utfrande AT4003

46

ARMATUR

7.6

Reglerventiler

7.6.1 Allmnt
Valet av reglerventiler r viktigt eftersom dessa styr ng/kondensatsystemet med avseende p funktion och driftekonomi. Reglerventilen skall upprtthlla rtt driftfrhllanden, det instllda brvrdet, ven om systemet utstts fr strningar. De olika frbrukarna i en anlggning har som regel inte samma konstruktionstryck. Drfr krvs ofta en individuell reducering/reglering av ngtrycket fre varje frbrukare. Definition: En reglerventilenhet bestr av sjlva reglerventilen, givaren som knner av tillstndet, regulatorn som ger styrsignal, samt manverdonet som verkstller regleringen.

Hlkgla Frdelar:
r srskilt frdelaktig vid sm desmngder, stora differenstryck samt dr man stller stora krav p noggrannhet i regleringen. Ltt utbytbara innerdelar. Kvs-vrde och karaktristik kan bytas vid behov.

7.6.2 Reglerventil
Valet av reglerventil kan gras efter konstruktion (kgelventiler, kulventiler och vridspjllventiler) eller efter sttet typ av manverdon) p vilka den regleras (elektriskt, pneumatiskt eller sjlvverkande).

Enkel att montera in i speciell utrustning fr reducering av ljudnivn exempelvis hlkgla. Kan frses med veckblg Reglerfrhllande, stor noggrannhet Lg risk fr kavitation

Nackdel:

7.6.3 Ventiltyp
Kgelventilen
Linjr karakteristik kv100 kv100 Logaritmisk karakteristik

Krver stora stllkrafter

6.6.4 Regleromrdet
Fljande teoretiska vrden gller fr regleromrdet (bar)
Kulsektorventil 1-40 1-50 1-100 1-100

kv0
0 Ventilslag 1

kv0
0 Ventilslag 1

Stesventiler

Karaktristik, kvs-kurva anger frhllandet kapacitet/slaglngd

ARMATUR

47

7.6.5 Stlldon
Pneumatiska manverdon
Frdelar: stora stllkrafter, god precision, korta svarstider, lmplig i omrden med explosionsrisk. Vid luft/spnningsbortfall ppnas/stngs ventilen med fjder.

Elektriska manverdon
Frdelar: ondligt antal fasta lgen, billig paketlsning.

manverdon Pneumatiskt

Elektriskt manverdon

7.6.6

Sjlvverkande ventiler

Sjlvverkande tryck- och temperaturventiler arbetar utan ngon extern energiklla fr att reglera efter enkel instllning av brvrdet. Temperaturventilen reglerar genom mediets expansion i kapillarrret vid uppvrmning. Dessa kan fs med funktion som bde ppnande eller stngande ventil vid stigande temperatur. Tryckventilerna stlls in genom att frspnna en fjder manuellt. Ventilen reglerar proportionellt genom en tryckledning till stlldonet nr trycket frndras. Sjlvverkande ventiler kan fs som bde reducering, verstrmning eller differenstryckventil.

Sjlvverkande reducerventil AT 4265

48

ARMATUR

7.6.7 Reglermetoder
Tv typer av reglering r de vanligast frekommande: Temperaturreglering och tryckreglering.

7.6.8

Checklista

Fluid Temperatur Densitet Fldesmngd, min-, normal- och maxde

br anges.

Innan man vljer ventil mste man definiera ett antal parametrar och frutsttningar som skall glla fr systemet. Vidstende checklista kan tjnstgra som vgledning:

7.6.9 Installation

Primrtryck, sekundrtryck. Lmpligt tryckfall ver ventilen.

Fr att ventilen skall fungera p bsta stt r det viktigt att man har en rak rrstrcka fre och efter ventilen.

AT1320V AT4550AT1804-10-16 AT1028 AT4029

4926

AT1028

AT4265

AT1028

Kondensatkrl

AT3547HT

AT1174

AT4494

AT3547HT

ngreducerstation
Solutions for...

Rak rrstrcka fre och efter ventil

Nr ingen ngfrbrukning sker r reducer/reglerventilen stngd och ngan kondenserar d fre ventilen. Drfr r det viktigt att ett kondensatavledarpaket installeras. I annat fall kan kondensat orsaka skador p ventilste och kgla samt ge vattenslag i systemet. Ett smutsfilter br ocks installeras fre ventilen. Fr att undvika driftavbrott i processen om ventilen mste tas ur drift p.g.a. service br man installera en by-passventil.

ARMATUR

49

7.7 Vakuumventiler

Nr nga kondenserar kan vakuum uppst. Detta kan leda till att komponenter i anlggningen kan skadas. Fr att frhindra detta installerar man en vakuumventil. Denna ventil ppnar nr vakuum uppstr och slpper in luft och atmosfrstrycket terupprttas. Den lmpligaste vakuumventilen r en omvnd ringbackventil. Denna ventil har mycket lgt ppningstryck och vljes lmpligen av rostfritt stl eller brons.

AT1170, AT1174

7.8.1 Vtskestndsstll
Fr mtning/kontroll av niv i ngpanna rekommenderas utrustning bestende av flottr av rostfritt rr som magnetiskt pverkar en avlsningsskena. Frgomslag indikerar visuellt gllande niv. Densitet, temperatur, tryck och centrumavstnd mellan nivstllets anslutningar erfordras fr val av artikel.

AT4950

7.8.2 Nivgivare
Nivmtning av nga, kondensat och hetvatten upp till PN40. Nivn bestms genom vikten av givaren som r placerad i fluiden. Vikten av givaren bestms genom den statiska brkraften. Densitet och temperatur av fluiden r viktig att knna till fr att kunna kalibrera givaren.
Nivgivare

50

ARMATUR

7.9

Bottenblsningsventil

Matarvattnet till pannan kan beroende p kvalitet frorsaka avlagringar och slagg. Fr att bortfra dessa sediment anvnds en bottenblsningsventil. Bottenblsningen sker intermittent efter ett faststllt program och kan ske med handmanvrerad ventil, som stnger automatiskt d handkraften bortfaller, eller med en pneumatiskt manvrerad ventil med handspak.

Bo tte nb Bo ls tte nin nb gs ls ve nin nt gs ilil ve nt

7.10 Avsaltningsventil
Denna typ av ventil anvnds fr att ta bort salter nra pannvattnets yta. Nr pannvattnets konduktivitet verskrider faststlld grns ppnar ventilen och blser kontinuerligt tills konduktiviteten r justerad till rtt vrde. Denna typ av ventil r normalt frsedd med elektriskt manverdon. Utfrande finns ven med provtagningsventil fr enkel analys av konduktivitetsvrden. Det avblsta vattnet kan med frdel ledas till avspnningskrl fr energitervinning. En avsaltningsventil dimensioneras normal att blsa 10% av pannans ngkapacitet..

n Avsaltningsve

til

ARMATUR

51

7.11

Skerhetsventiler

Skerhetsventiler anvnds fr att skydda pannan och systemet frn skador p.g.a. fr hgt tryck samt fr att undvika olyckor.

7.11.1 Allmnt
Varje ngpanna och varje avstngbar utrustning, t ex verhettare, ekonomiser, skall frses med tminstone en (1) skerhetsventil. Den totala kapaciteten av samtliga p anlggningen monterade skerhetsventiler skall minst motsvara maximalt kontinuerligt nguttag. Hgst 10 % tryckstegring tillts. D skerhetsventiler r viktiga komponenter ur skerhetssynpunkt styrs deras konstruktion och berkningar av internationella regler. Ett exempel r ISO 4126. Fr mera information samt berkning av skerhetsventiler, se Armatecs Handbok Skerhetsventiler. Skerhetsventiler skall placeras s att de r lttillgngliga fr test och underhll.

Man skiljer p ett antal olika typer av ventiler vad gller konstruktionen enligt fljande:

Direktbelastad skerhetsventil
Trycket frn mediet balanseras av en mekanisk last ssom fjder eller hvarm med vikt.

Tillsatsbelastad skerhetsventil
En tillsatsbelastad skerhetsventil bestr av en fjderbelastad skerhetsventil med ett pneumatiskt don, impulsledningar och styrskp. En tillsatsbelastad skerhetsventil ger frdelen av mycket liten tryckstegring och lg nedblsning. Skerhetsventiler skall placeras s att de r lttillgngliga fr test och underhll.

Skerhetsventil med veckblg

Direktbelastad ventil i vilken rrliga delar skyddas frn mediet genom en veckblg. Denna konstruktion medger ocks ett mottryck i utloppsledningen upp till ca 35 % av ppningstrycket, dock pverkas skerhetsventilens kapacitet. Vad gller funktionen kan man skilja mellan fljande karaktristik:

7.11.2 Denitioner
Skerhetsventil: Ventil som automatiskt, utan hjlp av ngon annan energi n den frn mediet, avblser en viss mngd av mediet fr att frhindra att ett frutbestmt hgsta tilltna tryck verskrids. Ventilen r konstruerad att stnga och frhindra ytterligare flde sedan normala driftfrhllanden terstllts. Ventilen fr dessutom pverkas av en energiklla oberoende av mediets energi.

Standardventil
Med en tryckkning av max 10 % uppnr ventilen det lyft som erfordras fr att avleda avsedd mngd. Inga krav stlls p ppningskaraktristiken.

52

ARMATUR

Hglyftande skerhetsventil
Ventilen ppnar snabbt till det lyft som ventilen r konstruerad fr. Anvnds i regel fr kompressibla medier p g a den mjliga snabba tryckstegringen jmfrt med inkompressibla medier och nr stora flden mste avledas. Fullt lyft erhlls vid en tryckstegring av hgst 5% Hglyftande ventil, AT4550 skall anvndas fr nga.

Proportionell skerhetsventil skall anvndas fr alla hetvattenpannor eller varmvattenpannor >2 MW. AT 4537 r lmplig proportionell skerhets-

7.11.3 Tilloppsledning
Tryckfallet i tilloppsledningen eller mellan den skyddade utrustningen och skerhetsventilen fr inte verstiga 3 % av ppningstrycket eller en tredjedel av den maximalt tilltna nedblsningen, beroende p vilken som r lgst vid verkligt flde. Ledning eller krl p vilka skerhetsventilen r monterad, skall vara s stagad att vibrationer inte verfrs till ventilen.

7.11.4 Utloppsledning
Tvrsnittsarean p utloppsledningen fr inte vara mindre n arean p skerhetsventilens utlopp. Dr skerhetsventiler blser av till ett frgreningsrr skall rrets tvrsnitt berknas s att det kan ta emot avblsningen frn alla de skerhetsventiler som kan blsa av samtidigt till frgreningsrret. Mottryck (dynamiskt och/eller statiskt) p en skerhetsventils utloppssida och som pverkar ppningstrycket och/eller massfldet skall beaktas. Tryckfallet i utloppsledningen fr vara hgst 15% av ppningstrycket. D mottryckskompenserad veckblg anvnds gller hgst 35%.

Hglyftande skerhetsventil AT4550 Proportionell skerhetsventil

ppnar nstan konstant i frhllande till tryckkningen vid en tryckkning av 10 %. Anvnds fr vtskor och varm/hetvattenpannor. I pumpsystem anvnds ventilen som verstrmningsventil (by-pass) och fungerar d som reglerorgan.

ARMATUR

53

7.12

ngmtning

Fr mtning av ngmngd anvnds i frsta hand metoder baserade p differenstrycksmtning.

Med ett s k Pitot-rr erhlls bsta val av mtinstrument. Utrustningen bestr av ett rr (Pitot-rret), som frs in i rrledningen med en temperaturgivare, ventilblock, differenstryckstransmitter och instrument fr registrering/ avlsning.

Fr mtning av mttad nga erfordras endast tryck- eller temperaturgivare. Fr mtning av verhettad nga krvs bde tryckoch temperaturgivare.

Sensor

Tryckgivare I

P I

Temperaturgivare

Kondensatkrl I
p

Ventilblock Transmitter

Regulator

ITABAR Sensor

Mtflns

54

INSTALLATION

8.1 Allmnt
I rrledningarna pgr en stndig kondensering av ngan beroende p vrmefrluster. Det r drfr ndvndigt att avlgsna kondensatet frn systemet.
Dr s r mjligt skall rrledningar dras med minst 0,5% fall i ngans strmningsriktning. D kommer kondensat och nga att strmma i samma riktning. Rrledningarna utrustas med drneringspunkter dr kondensatet samlas fr att drneras bort. Beroende p tryck och lednings DN arrangeras drneringspunkter med vissa intervaller. Man br ocks drnera alla lgpunkter och fre alla stigningar i ledningsdragningen. Se ocks installationsexempel 01. Vid lnga ledningar, som i figur 24, eller dr t ex marknivn hjer sig kan man med frdel frlgga ledningen med trappvis stigning. Vissa anlggningar har sdana frhllanden att det r omjligt att undvika stigande ledningar. Kondensatet kommer d att rinna motsatt ngans strmningsriktning. D blir det ndvndigt att snka ngans hastighet till ca 15m/s eller lgre s att den inte kan tvinga kondensatet uppt. Detta uppns genom kning av rrledningens dimension och med flera drneringspunkter fr att uppsamlingen av kondensat skall bli effektivare. Drneringspunkternas utformning p horisontell rrledning r viktig. Hur detta skall ske framgr av installationsexempel 01. Placera dem ocks hellre fre n efter en kgelventil.

Figur 24

INSTALLATION

55

Expansionslyror skall monteras liggande i horisontella rrledningar fr att inte kondensat skall kvarst i lgpunkten. Vid nguttag frn huvudngledning till en frbrukare skall man efterstrva att grenuttaget gres p toppen av huvudledningen. Se figur 25. Hrigenom undviker man att kondensat rinner ner i grenledning och in i frbrukaren.
nga

ngfrbrukare Kondensat

Figur 25

Gr alltid excentriska nerkoningar i rrsystemet

Figur 26
Installera alltid smutslter med smutsckan 90o t sidan, annars kan silarean bli fr liten och lterinsatsen utsttes fr kavitation och erosion pga av hastighetskning genom silen. Se gur 27 och 28.

Figur 27

Figur 28

56

INSTALLATION

8.2 Installationer utomhus

- frysrisk
Enklaste sttet att undvika detta problem r att anvnda ngfllor i sk frostskert utfrande. Dessa r de termiska avledarna av bimetall- och kapseltyp och om de installeras p s stt att de r sjlvdrnerande s blir de frostfria.

8.3 Placering av avluftningsventiler

Figur 29 visar principen fr avluftning av en ngledning. Avluftningsventilen placeras lmpligen i slutet av rrledningen dit luften frs av den instrmmande ngan. Se ven installationsritning 02 (Drnering av slutnda). Figur 30 visar hur avluftningsventilen placeras i toppen av ett processkrl som frses underifrn med direkt inblst nga. Lmplig avluftningsventil r ngflla av kapseltyp.

Luftavledare

Luft

Luft
nga Kondensatavledare

Figur 29
Kondensat

ngtillfrsel

Kondensatavledning

Figur 30

INSTALLATION

57

Hittills har handboken till vervgande del varit teoretisk. Hur teorierna skulle kunna omsttas i praktiken framgr av efterfljande installationsexempel. Ofta kan anlggningsfrhllandena i utgngslget avvika frn exemplen. Detta kan d pverka hur installationen slutgiltigt utfres och vilka komponenter som vljes. Hr kan ibland kontakt med Armatec vara lmpligt.

I installationsexemplen finns rekommenderande artikelnummer frn Armatec. Som kompletterande information till artiklarna finns ocks i nedanstende tabell uppgifter om ventiltyp, PN, DN och anslutningsform.

Artikelnummer
AT1028 AT1050 AT1170 AT1174 AT1320V AT1344V AT1804-05 AT1890 AT3542HT AT3547HT AT4029 AT4042 AT4265 AT4280-7111 AT4420..G AT4420..F AT4442..G AT4442..F AT4494..G AT4494..F AT4550-3 AT4641 AT4801-, AT3806-, AT3806-116 AT4801-, AT3800-, AT4880 AT4883 AT4885-1 AT4892-24 AT4898-1R AT8470AT8520AT8520TS

Ventiltyp
Blgventil Blgventil Backventil Backventil Strypventil Strypventil Tryckmtarsats Nlventil Kulventil Kulventil Smutsfilter Smutsfilter Reducerventil Temperaturventil ngflla, kapseltyp ngflla, kapseltyp ngflla, bimetalltyp ngflla, bimetalltyp ngflla, flottrtyp ngflla, flottrtyp Skerhetsventil Skerhetsventil Reglerventil, el Reglerventil, pneum. Tryckgivare Temperaturgivare Regulatorskp Temperaturvakt Vrmevxlare Ackumulatortank Termostat

PN
25 40 16 40 25 40 400 25 25 25 40 40 16 och 40 40 40 40 40 40 40 40 16 25 25

DN
15-150 15-150 15-100 15-100 15-150 15-150 10 8-25 10-50 10-50 25-300 15-200 15-100 15-100 15-25 15-25 15-50 15-50 15-50 15-50 15-150 15-25 15-150 15-150

Anslutningsform
Flnsar Flnsar Mellan flnspar Mellan flnspar Flnsar Svetsndar Svets/gnga Gngor Svetsndar Gngor Flnsar Flnsar Flnsar Flnsar Gngor Flnsar Gngor Flnsar Gngor Flnsar Flnsar Gngor Flnsar Flnsar

58

INSTALLATION

Drnering av ngledningar och lgpunkter

ngledningar skall ha ett fall i strmningsriktningen av ca 0,5-1% (o,5-1 m fall per 100 m rrledning). Uppsamling av kondensat skall ske i drneringsfickor tillverkade av T-rr. Drneringsfickorna skall vara vl tilltagna i storlek enligt rekommendationerna i ritningen. Avstnden mellan drneringsfickorna framgr ocks av ritningen. Drneringsfickorna frses i botten med avtappningsventil. ngfllor placeras p drneringsfickorna enligt ritningen s att froreningar samlas upp dels i filtret fre ngfllan eller drneras bort genom avtappningsventilen. Lmplig ngflla r flottrflla som arbetar utan underkylning och kontinuerligt drnerar kondensat s snart det bildas. Drmed befrias rrledningen frn kondensat. Som andra val kan kapselflla anvndas. D bortfaller separat smutsfilter och backventil eftersom dessa funktioner finns integrerade i kapselfllan.
ngledningar

Vid driftstart och kalla rrsystem kommer ev. inte ngfllorna att tillrckligt snabbt kunna drnera ngsystemet p de stora mngderna av luft/gaser och kondensat utan det kan behvas ytterligare drneringar. Det kan d vara lmpligt att ocks ppna de manuella avtappningsventilerna i drneringsfickans botten och/eller ev andra lmpligt placerade drneringsventiler. Under normaldrift och frutsatt vlisolerad ngledning, bildas relativt lite kondensat. Drnering av lgpunkter p rrledning: Hr gller i stort samma som ovan. Sker inte denna drnering finns risk fr ngslag nr varm nga mter kvarstende kondensat. Se ven avsnitt 6.6 Vattenslag.

Lgpunkt

D d
200 -300

D AT1028 AT1050 AT3542HT d

200 -300

AT4029 AT4042

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT4029 AT4042

100

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1174

AT4420 AT4494 AT1056 AT3542HT AT1056 AT3542HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1174

AT4420 AT4494 AT1056 AT3542HT AT1056 AT3542HT

Avstnd mellan drneringspunkter ngledning DN < 6 bar < 250 50 m 250-400 40 m < 400 30 m Arbetstryck 6-20 bar < 20 bar 80 m 100 m 60 m 80 m 40 m 50 m D d < 80 = D 100 - 250 = D minus en dim. > 300 - 250

Installationsexempel 01
Drnering av ngledning utan separator.

Datum 12-02-20

100

Solutions for...

INSTALLATION

59

Drnering av slutnda och frdelningslda

Drnering av slutnda p rrledning.
Hr gller i stort samma som p fregende uppslag avseende Drnering av ngledningar och lgpunkter. Dock mste slutndan utfras med T-stycke dr hgsta punkten utrustas med en automatisk avluftningsventil fr evakuering av luft/ gaser i rrledningen. Denna avluftning kan ocks gras med ngflla av kapseltyp.

Drnering av frdelningslda.
Ocks hr gller i stort samma som sagts ovan.Tillse att det finns minst 1% lutning mot drneringsfickan.

AT4550-3

Slutnda

AT4420 AT3547HT

Frdelningslda

D d
100 -300

AT4029 AT4042

AT1028 AT1050

200 -300

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1804-AT1805

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1174

AT4420 AT4494 AT1056 AT3542HT AT1056 AT3542HT

AT1028 AT1050

AT1174

AT4420 AT4494

AT1056 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

D d < 80 = D 100 - 250 = D minus en dim. > 300 - 250

Installationsexempel 02
Drnering av slutnda och frdelningslda

Datum 12-02-20

Solutions for...

100

100 -300

AT4029 AT4042

AT1028 AT1050

100

60

INSTALLATION

ngfljeledningar - Tracing
Vid val av ngflla br man stlla vissa frgor:
Vad skall vrmas typ av produkt? Nr skall det ske, vid frysning, viss ssong, vid driftstopp eller kontinuerligt? Vilka temperaturer erfordras p nga eller produkt? Nr behoven r faststllda br man betnka fljande: Vid produkt som endast behver vrmas vid driftstopp bildas vid normalt drift mycket lite kondensat. Frutsatt vlisolerad ngledning/ produktledning r kylbenet troligen det som ger upphov till strre delen av kondenseringen. Vid driftstopp krvs dremot ngtillfrsel med avpassad temperatur och kondenseringen kar avsevrt. Fr dessa fall br man vlja bimetallflla, dr underkylningen ca 30 grad C ger viss utnyttjande av vtskevrmet.

Vid raka rrledningar och tillfredstllande isolering br avledare placeras p ett avstnd av max 60-80 m frn varandra. Frekommer rrdragning med flera bjar, ndrade riktningar, stigningar, max 4 m lyfthjd/bar drifttryck rekommenderas, e t c br avledarna sitta ttare. Dimensionering sker efter kapacitetsdiagrammen. D det ofta r svrt att teoretiskt faststlla det verkliga kapacitetsbehovet har det visat sig att DN 15 ofta r tillrckligt. Vid produkt som ex tjra, svavel, harts och bitumen med behov kontinuerlig uppvrmning fr att kunna pumpas och flyta, anvndes ngmantlade rr. Hr skall man vlja en kapselflla som med underkylning av 10 grad C endast ger liten uppdmning av kondensatet och drmed tillrcklig effekt p uppvrmningen av produkten. Vid sk instrumenttracing vljes bimetallflla i DN 10/15 pga den ringa kondenseringen. Beroende p placering i anlggningen, avstnd till kondensatledning samt den ringa mngden kan man vervga om det r meningsfullt att omhnderta kondensatet eller om de kan avledas till golvbrunn eller p annat stt.

AT1028 AT3547HT

Kylben oisolerat ca:1,5 m

AT4420 AT4442 AT1028 AT3547HT

AT1028 AT3547HT

AT1028 AT3547HT Kylben oisolerat ca:1,5 m AT4420 AT4442 AT3547HT

AT4420 AT4442 AT3547HT

Kylben oisolerat ca:1,5 m

Installationsexempel 03
ngfljeledningar - Tracing

Datum 12-02-20

Solutions for...

INSTALLATION

61

Drnering av separator
Torr mttad nga r svrt att vidmakthlla i en huvudngledning. Vattendroppar frn pannan och nr ngan brjar kondensera finns i ngan. Fr att frbttra ngkvaliten r det inte tillrckligt med endast en ngflla. Istllet br man installera en separator i ngledningen och placera denna s nra frbrukningsstllet som mjligt. Genom en kombination av hastighetssnkning och/eller centrifugalverkan hos ngan separeras vattendropparna och ngans kvalitet frbttras. D separatorn skall vara fri frn uppsamlat kondensat behvs en ngflla i bottenanslutningen som arbetar med ingen eller liten underkylning. Hr br man installera flottrflla. Installeras i princip enligt ritningen.

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT4925AT4927

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT4029 AT4042

AT4494

AT1174

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

Installationsexempel 04
Drnering av separator

Datum 12-02-20

Solutions for...

62

INSTALLATION

Tryckreduceringsenhet, egenmediastyrd
Skall i princip utfras enligt ritningarna. Det r viktigt att samtliga komponenter installeras fr kontinuerlig driftskerhet, vervakning samt mjlighet till avstllning och service av komponenterna. Frsta val fr ngflla r kapseltyp vilket redovisas i exempel 05 och 06. Andra val r flottrflla och d mste separat smutsfilter och backventil installeras. I princip gller samma som ovan vid temperaturreglering. Om separator helt enligt installationsexempel 04 finns installerad fre dessa enheter, bortfaller behov av ngflla med tillbehrande ventiler.

AT1320V AT1344V

AT4550-3

AT1028 AT1050

AT4029 AT4042

AT4265

AT1028 AT1050

AT1804AT1805

AT1056 AT3542HT AT1028 AT1050 AT3542HT AT1028 AT1050 AT3542HT Kondensatkrl

AT1890

AT4420

Installationsexempel 05
Tryckreduceringsenhet, egenmediastyrd

Datum 12-02-20

Solutions for...

INSTALLATION

63

verordnat styrsystem

Elektriskt styrd

AT1320V AT1344V

0-10V 4-20mA 230V pulser

DUC

4-20 mA

AT4550-3 AT1028 AT1050 AT4029 AT4042 AT1028A AT1050A AT1804AT1805 AT4883

AT1056 AT3542HT

AT4801AT3806AT3806-116

AT1028 AT1050 AT3542HT AT4420

AT1028 AT1050 AT3542HT

verordnat styrsystem

Pneumatiskt styrd

AT1320V AT1344V

0-10V 4-20mA

DUC

4-20 mA

Luft 6 bar AT1028 AT1050 AT4029 AT4042

E P

AT4550-3 AT1804AT1805 AT4883

480138004880F

AT1028A

AT1028 AT1050 AT3542HT AT4420

AT1028 AT1050 AT3542HT

Installationsexempel 06
Tryckreduceringsenhet elektriskt eller pneumatiskt styrd

Datum 12-02-20

Solutions for...

64

INSTALLATION

Drnering av ngavspnningskrl vid tervinning av expansionsnga

I ngavspnningskrlet terfrngas kondensat och ngbildningsvrmen kan utnyttjas vi lgre tryck/ temperatur. Fr drnering av kondensat br man vlja en flla av flottrtyp som avleder kondensatet omedelbart nr det bildas s att risk inte finns att det dras med ut i ngutloppet. Utfres i princip enligt ritningen.

Frbrukare hgtryck AT4550-3

Frbrukare lgtryck

AT1804AT1805

ngavspnningskrl

AT1320V AT1344V

AT1028 AT1028 AT1050 AT4029A AT1050 AT3542HT AT4042A AT4494 AT1174 AT3542HT

AT3542HT AT3542HT

Installationsexempel 07
Drnering av ngspnningskrl vid tervinning av expansionsnga

Datum 12-02-20

Solutions for...

INSTALLATION

65

Drnering av vrmevxlare
Utfres i princip enligt ritningen. Reglering av ngan gres p tilloppet. Hr r det viktigt att vlja ngflla av flottrtyp, som avleder kondensatet s snart det bildas och som klarar variationer i tryck, och kapacitet. ven vacuum kan i vissa fall uppst. D lga tryck frekommer r det lmpligt att vrmevxlaren installeras med fritt fall mot kondensattank, fr att undvika lyftning av kondensatet. I stort sett gller vad som ovan sagts ocks fr oljefrvrmare.

Styrsystem

AT4537D4 AT4590 AT4801AT3806AT3806-116

AT1040

AT4029

AT8401

AT4885

TI

TC

AT3585HT

AT3547 * AT3547 AT4420 AT3547

TZ+

TZ-

PZ+

*Lst i ppet lge

VVX

AT4590

AT8401 AT3585HT AT1174 AT4494 AT4029

TI
AT3547 AT3600

AT4029

AT3585HT

AT3547

AT3600

Installationsexempel 08
Drnering av vrmevxlare

Datum 12-02-20

Solutions for...

66

INSTALLATION

Uppvrmning av tank med fast rrslinga

Tv varianter finns. Skillnaden r om ngtillfrsel r manuell (oreglerad) eller automatisk (reglerad). Som framgr r ngfllan placerad som lgsta punkt. Vid manuell ngtillfrsel br man vlja ngflla av bimetall typ. D bortfaller separata filter och backventil som finns i denna flla. Vid automatiskt reglerad installation, nr vrmeuttaget r litet och reglerventilen r mycket litet ppen sjunker trycket nr ngan kondenserar och kan verg till vacuum. D mste man vlja en ngflla som omedelbart avleder kondensatet samt genom fritt fall mot kondensattank inte ger ngot mottryck. Hr r det viktigt att vlja ngflla av flottrtyp. Installationen kan i princip utfras enligt ritningen.

AT1028 AT1050

Kylben oisolerat c:a 1,5 m ( gller bimetall )

Vid manuell. (oreglerad) ng tillf.

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1174

AT4494

AT4029 AT4042

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

Installationsexempel 09
Uppvrmning av tank med fast rrslinga

Datum 12-02-20

Solutions for...

INSTALLATION

67

Parallellkopplade pressar
Dessa pressar fr ex gummi och plast krver jmn temperatur ver hela ytorna fr en hg och jmn kvalitet av slutprodukten. Drmed behver ocks ngtrycket vara detsamma fr varje press och ev luft mste evakueras. Varje pressdel skall ha individuell ngfrsrjning och avledning av kondensat. Uppdmning av kondensat r direkt olmpligt och drfr skall man vlja en ngflla av flottrtyp. Installationen kan i princip utfras enligt ritningen.
AT1028 AT1050

AT4029 AT4042 AT1056 AT3542HT

AT4494

AT1174

AT4494

AT1174

AT4494

AT1174

AT4494 AT1028 AT1050 AT3542HT AT4420

AT1174

AT1056 AT3542HT

AT1174 AT1028 AT1050 AT3542HT

Installationsexempel 10
Parallellkopplade pressar

Datum 12-02-20

Solutions for...

68

INSTALLATION

Tippbar kokgryta
Eftersom dessa grytor oftast anvndes endast under dagsskift s startas de och stlles av varje arbetsdag. Beroende p ngutrymmet, runt hela grytan, krvs relativt stor avledning av kallt kondensat och avluftning under uppstart. Vl i drift och frutsatt rtt vald ngflla r drneringsbehovet av kondensat frhllande litet. Fr kortast mjliga koktid skall man vlja en ngflla av flottrtyp, som omedelbart drnerar kondensatet nr det bildas. Det r ocks lmpligt att installera en separat avluftningsventil. Till detta kan man vlja en ngflla av kapseltyp. Dessutom behver man en vacuumventil, som slpper in
AT1170 AT1174

luft nr anlggningen kyles av, fr att frhindra att vacuum uppstr. Lmplig vacuumventil r en omvnd ringbackventil. I denna installation anvndes sk sifonrr fr avledning av kondensat. Eftersom det r draget igenom ngrummet p kokgrytan s leder detta till att ngls uppstr och ngfllan fr svrt att fungera p nskat stt. Detta kan lsas genom en frbigngsledning runt ngfllan. Denna ledning frses med en nlventil som stndigt r ngot ppen och drmed kommer att avleda kondensat. Viss kontinuerligt ngutslpp mste drmed accepteras.

AT3547HT

AT1028 AT1050

AT1028 AT4029 AT1050 AT3542HT AT4042

AT4494

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

AT1056 AT1890 AT3542HT

Installationsexempel 11
Tippbar kokgryta

Datum 12-02-20

Solutions for...

INSTALLATION

69

Flktluftvrmare och ngbatteri i ventilationsaggregat

Dessa har reglerad ngtillfrsel. Stora variationer i tryck och kapacitet frekommer. God avluftningsfrmga mste finnas. I vissa fall kan trycket falla s lgt att vacuum kan uppst och luft sugs in i apparaten. Kondensatledningen br drfr ha sjlvfall till kondensattank. Dessa frhllanden tillsamman krver en flottrflla.

AT1028 AT1050

AT4280-7111

AT4280-7421

AT1028 AT1056 AT4029 AT3542HT AT4042 AT4494

AT1174

AT1028 AT1056 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

Installationsexempel 12
Flktluftvrmare och ngbatteri i ventilationsaggregat

Datum 12-02-20

Solutions for...

70

INSTALLATION

Autoklaver
Autoklaven skall vara helt fri frn kondensat innan den fylles med produkten fr uppvrmning. Det r ndvndigt med separat automatisk avluftningsventil eftersom luft kan leda till temperaturskillnader i autoklaven. Kondensatet skall avledas utan uppdmning och drfr vljes flottrflla. Utfres i princip enligt ritningen. Fr autoklaver av rostfritt stl finns motsvarande ngfllor och ventiler av rostfritt stl.
AT4420

AT3547HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1174

AT4494

AT1028 AT1050 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

AT1056 AT3542HT

Installationsexempel 13
Autoklaver

Datum 12-02-20

Solutions for...

INSTALLATION

71

Vrmevxlarmodul nga/tappvarmvatten
Systemet bestr av en primrsida dr ngan via vrmevxlare vrmer kallvatten/laddningskrets. Pumpen i laddningskretsen styrs av termostat 60-65 oC i ackumulatortanken. Reglerventilen p ngsidan har kombinerad regler- och blockeringsfunktion.

AT8481

RC
AT1028 AT1040 AT4801

AT4590 AT4537D4

AT4898P15

nga
AT1028 AT3590

TI

PI

AT4029

M
AT4590 AT4592

TC

TS

Kondensat

TI AT1174

AT4494 AT4029

AT1310

AT3590 AT4641 AT8520 AT3605 AT8470

AT3600

PI TI TI

TI

VV
AT8317 AT1159 AT3605

PC

TC
AT1310 AT3605 AT3605 AT3600 AT8305

PI

KV

AT3605

AT3600 AT8321

VVC

Installationsexempel 14
Vrmevxlarmodul nga/tappvarmvatten

Datum 12-02-20

Solutions for...

72

NG- OCH VATTENTABELL

VATTEN
Temp. C 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 10 0 10 5 11 0 11 5 12 0 12 5 13 0 13 5 14 0 14 5 15 0 15 5 16 0 16 5 17 0 17 5 18 0 18 5 19 0 19 5 Mttningstryck bar abs 0 ,0 06 0 ,0 09 0, 012 0, 017 0, 023 0, 032 0, 042 0, 056 0, 074 0, 096 0, 123 0, 157 0, 199 0, 250 0, 312 0, 386 0, 474 0, 578 0, 701 0, 845 1 ,0 13 1 ,2 08 1 ,4 33 1 ,6 91 1 ,9 85 2 ,3 21 2 ,7 01 3 ,1 31 3 ,6 14 4 ,1 55 4 ,7 60 5 ,4 33 6 ,1 81 7 ,0 08 7 ,9 20 8 ,9 24 10, 03 11, 23 12, 55 13, 99 Densitet e' kg/ m 99 9, 8 10 00 ,0 9 99 ,7 9 99 ,2 9 98 ,3 9 97 ,1 9 95 ,7 9 94 ,0 9 92 ,3 9 90 ,2 9 88 ,1 9 85 ,7 9 83 ,2 9 80 ,5 9 77 ,7 9 74 ,8 9 71 ,6 9 68 ,4 9 65 ,2 9 61 ,6 95 8, 1 95 4, 5 95 0, 7 94 6, 8 94 2, 9 93 8, 8 93 4, 6 93 0, 2 92 5, 8 92 1, 4 91 6, 8 91 2, 1 90 7, 3 90 2, 4 89 7, 3 89 2, 1 88 6, 9 88 1, 5 87 6, 0 87 0, 4

Spec. volym v' m /kg 0,0 01 00 0 10 00 1 0 00 1 0 01 1 0 02 0,00 10 03 10 04 10 06 10 08 10 10 0,001012 1 0 15 1 0 17 1 0 20 1 0 23 0,00 10 26 1 0 29 1 0 33 1 0 36 1 0 40 0,0 0104 4 1 0 48 1 0 52 1 0 56 1 0 61 0,0 0106 5 1 0 70 1 0 75 1 0 80 1 0 85 0,0 01091 10 96 11 02 11 08 11 15 0,0 01121 11 28 11 34 11 42 11 49

S pec. en tropi s' kJ/kg xK 0,000 2 0, 0 7 62 0,151 0 0,224 3 0,296 3 0,367 0 0,436 5 0,504 9 0,572 1 0,638 3 0,703 5 0,767 7 0,831 0 0,893 3 0,954 8 1,015 4 1,075 3 1,134 3 1,192 5 1,250 1 1,306 9 1,363 0 1,418 5 1,473 3 1,527 6 1,581 3 1,634 4 1,688 9 1,739 0 1,790 6 1,841 6 1,892 3 1,942 5 1,992 3 2,041 6 2,090 6 2,139 3 2,187 6 2,235 6 2,283 3

Spec. entalpi h' kJ /kg 0,04 2 1, 0 1 4 1,99 6 2,49 8 6,86 104 ,7 7 125 ,6 6 146 ,5 6 167 ,4 5 188 ,3 5 209 ,2 6 230 ,1 7 251 ,0 9 272 ,0 2 292 ,9 7 313 ,9 4 334 ,9 2 355 ,9 2 376 ,9 4 397 ,9 9 419 ,0 6 440 ,1 7 461 ,3 2 482 ,5 0 503 ,7 2 524 ,9 9 546 ,3 1 567 ,6 8 589 ,1 0 610 ,6 0 632 ,1 5 653 ,7 8 675 ,4 7 697 ,2 5 719 ,1 2 741 ,0 7 763 ,1 2 785 ,2 6 807 ,5 2 829 ,8 8

Frngningsv rme r kJ/kg 25 01 ,6 24 89 ,7 24 77 ,9 24 66 ,1 24 54 ,3 244 2, 5 243 0, 7 241 8, 8 240 6, 9 239 4, 9 238 2, 9 237 0, 8 235 8, 6 234 6, 3 233 4, 0 232 1, 5 230 8, 8 229 6, 5 228 3, 2 227 0, 2 225 6, 9 224 3, 6 223 0, 0 221 6, 2 220 2, 2 218 8, 0 217 3, 6 215 8, 9 214 4, 0 212 8, 7 211 3, 2 209 7, 4 208 1, 3 206 4, 8 204 7, 9 203 0, 7 201 3, 1 199 5, 2 197 6, 7 195 7, 9

NGA
Densitet e" kg /m 0, 00 5 0 ,0 07 0, 00 9 0, 01 3 0, 01 7 0 ,0 23 0 ,0 30 0 ,0 40 0 ,0 51 0 ,0 65 0 ,0 83 0 ,1 04 0 ,1 30 0 ,1 61 0 ,1 98 0 ,2 42 0 ,2 93 0 ,3 54 0 ,4 24 0 ,5 05 0 ,5 98 0 ,7 05 0 ,8 27 0 ,9 65 1 ,1 22 1 ,2 98 1 ,4 97 1 ,7 19 1 ,9 67 2 ,2 42 2 ,5 48 2 ,8 86 3 ,2 60 3 ,6 71 4 ,1 23 4 ,6 18 5 ,1 60 5 ,7 52 6 ,3 97 7 ,1 00

Spec. volym v" m /kg

Spec. entropi s" kJ /lg xK 9, 15 77 9 ,0 26 9 8, 90 20 8, 78 26 8, 66 84 8 ,5 59 2 8 ,4 54 6 8 ,3 54 3 8 ,2 58 3 8 ,1 66 1 8 ,0 77 6 7, 99 26 7, 91 08 7, 83 22 7, 75 65 7, 68 35 7, 61 32 7, 54 54 7, 47 99 7, 41 66 7, 35 54 7, 29 62 7, 23 88 7, 18 32 7, 12 93 7, 07 69 7, 02 61 6, 97 66 6, 92 84 6, 88 15 6, 83 58 6, 79 11 6, 74 75 6, 70 48 6, 66 30 6, 62 21 6, 58 19 6, 54 24 6, 50 36 6, 46 54

Spec. entalpi h" kJ/kg 25 01 ,6 25 10 ,7 25 19 ,9 25 29 ,1 25 38 ,2 254 7, 3 255 6, 4 256 5, 4 257 4, 4 258 3, 3 259 2, 2 26 01 ,0 26 09 ,7 26 18 ,4 26 26 ,9 26 35 ,4 26 43 ,8 26 52 ,0 26 00 ,1 26 68 ,1 26 76 ,0 26 83 ,7 26 91 ,3 26 98 ,7 27 06 ,0 27 13 ,0 27 19 ,9 27 26 ,6 27 33 ,1 27 39 ,3 27 45 ,4 27 51 ,2 27 56 ,7 27 62 ,0 27 67 ,1 27 71 ,8 27 76 ,3 27 80 ,4 27 84 ,3 27 87 ,8

2 06,3 1 47,2 1 06 ,4 77, 98 57, 84 43,4 0 32,9 3 25,2 4 19 ,5 5 15 ,2 8 12,0 5 9, 58 7, 68 6, 20 5, 05 4, 13 3, 41 2, 83 2, 36 1, 98 1, 67 1, 42 1, 21 1, 04 0, 98 0, 77 0, 67 0, 58 0, 51 0, 45 0, 39 0, 35 0, 31 0, 27 0, 24 0, 22 0, 19 0, 17 0, 16 0, 14

NG- OCH VATTENTABELL

73

VATTEN
Temp. C 200 205 210 215 220 225 230 23 5 24 0 24 5 250 26 0 27 0 28 0 29 0 300 31 0 320 330 340 35 0 36 0 37 0 37 4 37 4, 15 Mttnings - Densitet tryck e' bar ab s kg/ m 15,5 5 17,2 4 19,0 8 21,0 6 23,2 0 25,5 0 27,9 8 30,63 33,48 36,52 39,7 8 46,91 55,06 64,20 74,46 85,9 3 98,70 1 12,9 1 28,6 1 46,1 1 65,4 1 86,8 2 10,5 2 20,8 22 1,2 8 6 4,7 8 5 8,8 8 5 2,8 8 4 6,7 8 4 0,3 8 3 3,9 8 2 7,3 820 ,5 813 ,6 806 ,5 7 9 9,2 783 ,9 767 ,8 750 ,5 732 ,1 7 1 2,2 690 ,6 6 6 6,9 6 4 0,4 6 1 0,2 574 ,3 527 ,5 451 ,8 351 ,8 315 ,5

Spec. volym v' m /kg 0, 001157 1164 1173 1181 1190 0, 001199 12 09 12 19 12 29 12 40 0, 0012 51 12 76 13 03 13 32 13 66 0,001404 1 448 15 00 15 62 16 39 0,00 17 41 1896 2214 2843 3170

Spec. entropi s' kJ/kg xK 2,3 30 7 2,3 77 8 2,4 24 7 2,4 71 3 2,5 17 8 2,5 64 1 2,6 10 2 2,65 62 2,70 20 2,74 78 2,7 93 5 2,88 48 2,97 63 3,06 83 3,16 11 3,2 552 3,3512 3,4 500 3,5 528 3,6 616 3,78 00 3,92 10 4,11 08 4,34 87 4,44 29

Spec. entalpi h' kJ /kg 852, 3 7 874, 9 9 897, 7 4 920, 6 3 943, 6 7 966, 89 990, 26 10 13 ,8 10 37 ,6 10 61 ,6 108 5,8 11 37 ,9 11 85 ,2 12 36 ,8 12 90 ,0 1 34 5,0 14 02,4 1 46 2,6 1 52 6,5 1 59 5,5 16 71,9 17 64,2 18 90,2 20 46,3 21 07,4

Frngnings vrme Densite t r e" kJ/kg kg /m 1938,6 1918,8 1898,5 1877,6 1856,2 1834,3 1811,7 1788,5 1764,6 1740,0 1714,6 1661,5 1604,6 1543,6 1477,6 1406,0 1327,6 1241,1 1143,6 1030,7 895,7 721,3 452,6 108,6 0,0 7, 8 64 8, 6 94 9, 5 93 1 0,5 7 1 1,6 2 1 2,7 6 1 4,0 0 15 ,3 3 16 76 18 ,3 1 1 9,9 0 23 ,7 3 28 ,1 0 33 ,1 9 39 ,1 6 4 6,19 54 ,54 6 4,60 7 6,99 9 2,76 113 ,6 144 ,1 201 ,1 288 ,5 315 ,5

NGA

Spec. volym v" m /kg 0,1 27 0,1 15 0,1 04 0,0 95 0,0 86 0,0 78 0,0 71 0,0 65 0,06 0 0,0 55 0,0 50 0,0 42 0,0 36 0,0 30 0,0 26 0,0 22 0,0 18 0,0 15 0,0 13 0,0 11 0,00 9 0,00 7 0,00 5 0,00 3 0,00 3

Spec. entropi s" kJ /lg xK 6 ,42 78 6 ,39 06 6 ,35 39 6 ,31 76 6 ,28 17 6 ,24 61 6 ,21 07 6, 17 56 6 ,140 6 6, 10 57 6 ,07 08 6, 00 10 5, 93 04 5, 85 86 5, 78 48 5 ,70 81 5, 62 78 5 ,54 23 5 ,44 90 5 ,34 27 5 ,217 7 5 ,060 0 4 ,814 4 4 ,516 6 4 ,442 9

S pec. entalpi h" kJ/kg 27 90 ,9 27 93 ,8 27 96 ,2 27 98 ,3 27 99 ,9 28 01 ,2 28 02 ,0 28 02 ,3 280 2,2 28 01 ,6 28 00 ,4 27 96 ,4 27 89 ,9 27 80 ,4 27 67 ,6 27 51 ,0 27 30 ,0 27 03 ,7 26 70, 2 26 26, 2 2567,7 2485,4 2342,8 2155,0 2107,4

73

NOTERINGAR

FOR EVERY PROBLEM THERE IS A POSSIBLE SOLUTION. OUR MISSION IS TO FIND THAT SOLUTION.

Solutions for... Dr det nns problem, nns ocks mjligheten till en lsning. Att hitta dessa lsningar r vr uppgift. Var och en av oss har specialistkunskap, vissa r nischade och andra har bredare kompetensomrde. Tillsammans har vi den kunskap som behvs fr att lsa dina problem. Vr metod bygger p teknisk kompetens, erfarenhet och engagemang. Dessutom bryter vi grna mnstret och tnker nytt och annorlunda. P s vis kan vi erbjuda effektivare lsningar bde p nya och gamla problem. Det r alltid vra kunder som avgr om vi hller vad vi lovar. Vlkommen att testa oss du ocks. Det kan bli lsningen p dina problem.

Armatec AB huvudkontor Gteborg

Box 9047 SE-400 91 Gteborg Besksadress A. Odhners gata 14 421 30 Vstra Frlunda Tel 031-89 01 00 Fax 031-45 36 00 E-mail info@armatec.se armatec.se

Armatec AB Malm
stra Farmvgen 15B 212 16 Malm Tel 040-600 95 00 Fax 040-600 95 05 E-mail info@armatec.se armatec.se

Armatec AB Stockholm
Vretensborgsvgen 20 126 30 Hgersten Tel 08-794 06 70 Fax 08-18 79 00 E-mail info@armatec.se armatec.se

Armatec AB rebro
Bostllsvgen 7 702 27 rebro Tel 019-601 90 32 Fax 019-601 90 35 E-mail info@armatec.se armatec.se

Armatec AB Sundsvall
Strandgatan 2 852 31 Sundsvall Tel 060-15 64 25, 060-15 64 26 Fax 060-15 64 27 E-mail info@armatec.se armatec.se

armatec.se

12-10 5000 ex. Rtten till ndringar utan fregende meddelande frbehlls. Armatec ansvarar inte fr eventuella tryckfel eller missfrstnd.