Coop-koncernen 2002

COOP NORDEN AB

SINE FIIG
EKONOMISKT

God utveckling i dotterbolagen

Coop-koncernens första verksamhetsår kännetecknades av en
betydlig framgång i driften för Coop Danmark, Coop Norge och
Coop Sverige.
Läs mer på sidan 18

OPERATIVT RÖRELSE- FÖRSÄLJNING 2002,

RESULTAT 2002, MSEK MSEK
416
400 50 000
270 39 076*
300 40 000 COOP DANMARK
194 27 315 OBS! DANMARK
200 30 000
COOP NORGE
100 20 000 COOP SVERIGE
14 804
0 10 000

0
* Inkl. OBS! Danmark
–163

STEFAN BERG
EKOLOGISKT

Så mycket
ekologiskt och
miljömärkt
sålde Coop 2002
93 040 ton ekologiska/miljömärkta
livsmedel sålde Coop totalt i de tre
skandinaviska länderna. Det mot-
svarar livsmedelskonsumtionen för
befolkningen i en stad med 133 000
invånare under ett helt år.

Läs mer om det ekologiska

resultatet på sidan 20
GEIR TERJE NERGAARD

S O C I A LT

Gemensamma riktlinjer för

medarbetarna
Genom samverkan växer den nya Coop-koncernen fram. I ett av
de projekt som sattes igång under året kartläggs företagets kultur
i de olika länderna. Syftet är att renodla och skapa en gemensam
kultur som ska stötta den affärsmässiga driften. Samtidigt pågår
arbetet med att utveckla gemensamma riktlinjer, mål och planer för
medarbetarna. Coop-koncernen ska ha rätt medarbetarresurser på
alla nivåer, så att både medarbetarna och företaget utvecklas.

Läs mer på sidan 9

Nu ökar Coop tempot

MELKER DAHLSTRAND

Nu går Coop och integrationsarbetet in i fas två. Det innebär också att tempot skruvas upp. Coop
Nordens nye koncernchef, Svante Nilsson, vill öka takten i integrationsarbetet, så att effektiviserings-
vinster och andra fördelar med fusionen så snabbt som möjligt blir synliga ute i butikerna.
Möt Svante Nilsson på sidan 6
Coop Nordens formella årsredovisning 2002 medföljer som bilaga.
Innehåll Koncernledning 2002

DET NYA COOP NORDEN

ANDERS WEJROT
Ebbe Lundgaard,
ordförande i Coop Norden AB 3
På konsumentens sida 4
Vår vision 5
Svante Nilsson, ny vd och koncernchef i Coop
Norden AB 6
Roland Svensson, tidigare vd och koncernchef
i Coop Norden AB 7
Integrationsprojekt inom Coop-koncernen 9
Detta är Coop-koncernen
– En ledande aktör på dagligvarumarknaden 12
– Medlemmar och kunder – så här
hänger det ihop 13
Coops butikskoncept 14
Coops egna varumärken 15
Marknaden 16
2002 I KORTHET
Årets resultat 18
VERKSAMHETEN
COOP DANMARK 24
Butikskoncept – supermarkets 26
Butikskoncept – stormarknader
och lågprisbutiker 28 COOP-KONCERNENS LEDNING VID UTGÅNGEN AV 2002.

Egna varumärken 30 Längst fram: Vice koncernchef Svein E. Skorstad, i raden bakom honom H.C. Madsen, verkställande direktör för
Coop Danmark och Coop Nordens koncernchef Roland Svensson. Längst bak från vänster Erik Skånsberg, ekono-
Distribution, logistik och kategoristyrning midirektör i koncernen (adjungerad i koncernledningen), Coop Norges verkställande direktör Svein Fanebust och
samt övrig verksamhet 31 Andreas Falkenmark, verkställande direktör i Coop Sverige.

Miljö, hälsa, etik 33

COOP NORGE 36
Inköp och sortiment, kedjedrift 38
Coop-koncernen 2002 består av två publikationer: den här verksamhetsberättelsen och en separat
Egna varumärken 39 del som innehåller den formella årsredovisningen. Inledningsvis presenteras det nya Coop med
Konceptutveckling 40 kommentarer av Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB, och Roland Svensson, vd och
Distribution och logistik 41 koncernchef i Coop Norden AB till och med den 31 januari 2003. Därefter presenteras koncernens
resultat i korthet. Slutligen kommer en närmare presentation av verksamheten i de tre dotterbolagen,
Industrirörelsen 42
Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige.
Miljö, hälsa, etik 43 Verksamhetsberättelsen och redovisningen speglar resultatet i sin helhet, det vill säga
Butikskoncept 44 såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Vissa olikheter i informationen om de tre dotterbolagen
förekommer, detta på grund av ännu ej samordnade administrativa rutiner.
COOP SVERIGE 46
Redovisningen finns också på www.coopnorden.com, www.coop.dk, www.coop.no och
Butikskoncept – supermarkets 48 www.coop.se
Butikskoncept – stormarknader 49 Nästa årsredovisning publiceras i mars 2004.

Egna varumärken 50
För att underlätta för läsaren har olika färgkoder använts för moderbolaget och
Kategori och logistik 51 de tre dotterbolagen.
Miljö, hälsa, etik och kompetens 52 ■ Coop Norden
Styrelse och koncernledning 55 ■ Coop Danmark
■ Coop Norge
■ Coop Sverige

DDF står för de detaljhandelsdrivande föreningarna.

Bilaga: Coop Nordens årsredovisning 2002. Per den 31 december 2002 motsvarade 1 DKK=1,24 SEK och 1 NOK=1,26 SEK.
Produktion: Coop Norden AB i samarbete med
Intellecta Corporate AB.
Repro och tryck: Fagerblads 2003.
Miljömärkt trycksak. Papper: Arctic Silk.

2 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Ebbe Lundgaard, ordförande i Coop Norden AB:

Coop Norden ska göra skillnad

20 0 2 B L E V E T T B RA ÅR FÖR Coop Norden. Vi har lagt
ner mycket arbete på att genomföra fusionen och
har på kort tid nått långt. Det första bokslutet för
Coop Norden AB är dock inte tillfredsställande.
Utvecklingen har visserligen varit positiv för en rad
av våra viktigaste affärsområden, men det finns
också områden som drar ner resultatet. Detta gäller
särskilt kostnaderna för fusionen och införlivandet
av OBS! Danmark med Coop Norden.
Coop Norden ska göra skillnad. Vi ska vara led-
ande med nya köpupplevelser för konsumenterna
och samtidigt behålla nyckelvärden som omtanke
och konsumenttrygghet. Denna rapport visar svart
på vitt att vi menar allvar. De finansiella målsätt-
ningarna ska stämmas av mot ansvaret för männis-
kor och miljö, och styrelsen ser det som sin uppgift
att säkerställa att Coop Norden lever upp till det
ansvaret.
Idén om Coop Norden bygger på ett starkt enga-
gemang från medarbetare, kunder och medlemmar.
Detta engagemang upprätthålls genom en ny led-
ning som ska genomföra de strategiska åtgärder som
under de närmaste åren kommer att bidra till att
stärka vår position på den nordiska marknaden. Vi
har bevarat vår lokala förankring, men samtidigt
startat en rad integrationsprojekt för att samla ihop
trådarna och uppnå de stordriftsfördelar som är
nödvändiga för Coop Nordens fortsatta utveckling.
Etableringen och starten av Coop Norden har
som sagt medfört stora engångskostnader, som iso-
lerat sett försämrar vårt resultat för 2002. Men kost-
naderna bör uppfattas som en framtidsinvestering.
Utan dem kan vi inte nå våra långsiktiga mål. Vi byg-
ger nu upp en kraftfull koncern med förmåga att ta
sig an områden som bäst löses i gemensam nordisk
regi, exempelvis IT, inköp och konceptutveckling.
Här finns stora vinster att hämta på lång sikt.
Vi vet att kapitalstarka butikskedjor har valt den
nordiska marknaden för sin fortsatta expansion.
Samtidigt måste vi kunna matcha leverantörssidan,
som intar en allt högre profil genom internationella
sammanslutningar. Erfarenheterna från dagligvaru-
handeln är således entydiga. Det krävs en kritisk
ERIK BJØRN
volym och starkt fokus på intäkter och kostnader för
att effektivt förbereda Coop Norden-koncernen på
att möta framtidens utmaningar.
Vi är hela tiden medvetna om vår kooperativa
utgångspunkt. Det är medlemmarna i ägarförening-
arna som är vår största tillgång, eftersom de samti-
digt är våra kunder och engagerar sig i vårt företag.
Vi måste dock kunna fatta beslut lika snabbt och
smidigt som våra konkurrenter. Med Coop Norden
har vi lagt grunden till detta.
Coop Norden är ett företag som står på konsu-
menternas sida. Det är unikt genom att pengarna
som vi tjänar uteslutande kommer våra kunder och
medlemmar till godo – antingen i form av bättre
butiker eller genom medlemsförmåner. Inga andra
detaljhandelsaktörer har samma fördelaktiga ut-
gångspunkt. Samtidigt garanterar vår ägarstruktur
att medlemmarna har nära kontakt med våra buti-
ker. Det sker i form av en dialog mellan våra närmare
5 miljoner medlemmar och ägarna till Coop Nor-
den: KF, FDB och Coop NKL. I den regin arbetas
det intensivt med att förnya medlemsdemokratin, så
att förtroendet för den kooperativa utgångspunkten
kan bevaras. Grunden för detta är emellertid ett
konkurrenskraftigt Coop Norden, som kan leverera
största möjliga värde till sina kunder.
Efter att ha gått i spetsen för en väl genomförd
fusion meddelade Coop Nordens hittillsvarande vd
Roland Svensson och vice koncernchefen Jørgen bli fullt funktionsduglig på bara ett år. För att stärka
Clausen sin avgång i augusti 2002. Roland Svensson Coop Nordens konkurrenskraft är det emellertid
frånträdde sin post den siste januari 2003. På Coop nödvändigt att tempo och utveckling står överst på
Nordens vägnar vill jag gärna tacka dem för deras dagordningen. Styrelsen strävar efter att utöva ett
storartade arbetsinsats. aktivt ägarskap å medlemmarnas vägnar, och kom-
Med Svante Nilsson som ny vd för Coop Nor- mer därför att följa ”best practice” för god styrelse-
den har vi funnit den rätta personen för att säkra sed. Utmaningarna kommer inte att bli mindre i
Coop Nordens långsiktiga utveckling. Svante Nils- framtiden. På Coop Nordens vägnar ser jag därför
son har lång erfarenhet av förändrings- och utveck- fram mot ett arbetskrävande och inspirerande 2003.
lingsprojekt inom detaljhandelsbranschen, som
Coop Norden kommer att ha stor nytta av under de
närmaste åren.
I styrelsen har vi lagt ner stora resurser på att
utveckla våra samarbetsrelationer under loppet av
2002, och vi är medvetna om att en koncern inte kan Ebbe Lundgaard

     

Den danska konsumentkooperationen består av
FDB (Fællesforeningen for Danmarks Brugsfore-
ninger) och 416 brugsforeninger (konsumentföre-
ningar). FDB bildades 1896. Målsättningen var att
förse medlemmarna med bästa möjliga varor till
lägsta möjliga priser. Redan tidigt startade FDB
egen tillverkning av kaffe, choklad, socker och tobak.
Ända fram till början av 70-talet var FDB endast
grossist och producent men 1972 fusionerades
FDB och Hovedstadens Brugsforening och FDB
driver nu detaljhandel med ett eget nät av butiker.
I dag har FDB och föreningarna cirka 1,5 miljoner
medlemmar.
I september 1899 bildades det politiskt
och religiöst oberoende Kooperativa
Förbundet, KF, i Sverige. KF skulle
gagna medlemmarnas konsumentintres-
sen. 30 föreningar med totalt cirka 7 300
medlemmar anslöt sig. 1908 köpte KF
en margarinfabrik. Med egen tillverk-
ning kunde KF utmana kartellerna. 1992
överlät konsumentföreningar som stöd
för cirka 60 procent av den kooperativa
detaljhandeln denna till KF. 2,8 miljoner
medlemmar har i dag medlemskap i
någon av landets 65 föreningar.
Norges Kooperative Landsforening (NKL) bildades
1906. 1911 köpte NKL Kirkegaten 4 i Oslo, där Coop
NKL BA har sitt huvudkontor i dag. NKL etablera-
de sin industrirörelse redan 1911 med att ta över
Margarinfabrikken Norge. NKL startade senare
produktion av mjöl, choklad, glödlampor, elartiklar,
bröd, kaffe med mera. NKLs första lager öppnades i
Trondheim 1911. 1968 öppnade den första Obs!
Stormarked på Lade i Trondheim, men först 1990
kom den första butikskedjan, Prix, och två år senare
blev även Mega och Obs! rikstäckande kedjor. I dag
har Coop NKL omkring 920 000 medlemmar i 229
samvirkelag (konsumentföreningar).

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 3
VÄRDERINGAR OCH VISION

På konsumentens sida

CO O P - K ONC E R N E N S K A BYGGA sin framgång på starka konsumentkooperativa
värderingar. Värderingar som har sin grund i de demokratiskt styrda ägar-
organisationerna.
Att många människor tillsammans kan åstadkomma mer än var och en för
sig är konsumentkooperationens ledstjärna. Kärnvärderingen är tilltro till sär-
arten. Coops särart är att företaget är medlemsägt genom förbunden och syftar
till att maximera nyttan för medlemmar genom ekonomiskt effektiv och pro-
fessionell drift. Coop är på konsumenternas sida.
Med bas i de nyckelvärderingar som finns i den gemensamt antagna nordis-
ka värdekompassen utvecklas verksamheten med en tydlig konsumentkoopera-
tiv identitet.

Inflytande Ärlighet

NILS LUND PEDERSEN

Medlemmarnas inflytande, medarbetar- I Coop-koncernen håller vi vad vi lovar.
nas synpunkter och en aktiv dialog med Konsumenterna ska känna sig trygga
omvärlden ska medverka till att forma när de handlar hos oss och ha förtroen-
verksamheten i Coop-koncernen. de för att de får sådan information om
varorna och verksamheten att deras val
Ett lågprisalternativ med god kvalitet efterfrågas av
kunderna. Coop X-tra är ett svar på denna önskan, blir enklare.
ett gemensamt varumärke för det renodlade
lågprissortimentet. Den nordiska samordningen ger Coop Laboratoriets kunniga experter kontrollerar
möjligheter till gemensamma inköp så att priserna löpande de varor du finner i Coop Danmarks butiker.
pressas ytterligare. Kunderna ska kunna vara säkra på att de köper rena
och oförfalskade varor.

Omtanke Nytänkande
INGEMAR HANSSON

MATTIAS RAHM
I Coop-koncernen visar vi omtanke om I Coop-koncernen ska vi dra nytta av ny
människor, djur och miljö och arbetar kunskap och teknik och driva utveck-
för en hållbar samhällsutveckling. lingen i överensstämmelse med konsu-
menternas intressen.
Coop Norge deltog i flera biståndsprojekt under
2002. Medlen kommer från Coop Solidaritetsfond Shop Express används av allt fler medlemmar i
som ger bidrag till självhjälp i utvecklingsländer. Coop Forums stormarknader. Genom att använda
Socialt engagemang är en central del i konsument- en handscanner för att själv läsa av varorna innan
kooperationens värderingar. man lägger ner dem i kundvagnen förenklas
inköpen radikalt.

Medlemmarnas inflytande och ägande

Medlemmarna
i de danska, norska och
D E D RYGT 5 M ILJONE R ME D LE M MA R N A
svenska konsumentkooperationerna äger Coop Norden till-
sammans. Varje medlem har en röst och representeras genom
de nationella förbunden.
FDB och de 416 brugsforeningarna har tillsammans 1,5 mil-
joner medlemmar och äger 38 procent av Coop Norden. De
danska medlemmarna möter 1 131 butiker som drivs i samarbe-
Samvirkelag
te mellan Coop Danmark och brugsforeningarna.
Coop NKL är det nationella förbundet för de 229 norska
Brugsforeninger Konsumentföreningar
samvirkelagen som har 920 000 medlemmar. Coop NKL äger
COOP 20 procent av Coop Norden. På den norska marknaden driver
FDB NKL samvirkelagen totalt 1 386 butiker, varav 955 i kedjorna. Coop
20% KF
38% 42% Norge äger kedjekoncepten och står för varuförsörjningen.
KF är det svenska nationella förbundet för 2,8 miljoner
medlemmar som är organiserade via 65 konsumentföreningar.
COOP
KF äger 42 procent av Coop Norden. Medlemmarna möter
NORDEN 1 110 butiker som drivs av Coop Sverige, de detaljhandelsdri-
vande konsumentföreningarna eller KF. Coop levererar varor
även till de detaljhandelsdrivande föreningarnas butiker.
COOP COOP
DANMARK COOP SVERIGE
NORGE

4 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 VÄRDERINGAR OCH VISION

Vår vision

Coop-koncernen ska bli den ledande och mest innovativa detaljhandelsverksamheten i Norden med en tydlig
konsumentkooperativ identitet.
Butikerna ska vara marknadsplatser där Coop-koncernen tillgodoser kundernas och medlemmarnas krav på
köpupplevelse och konsumenttrygghet.
Coop-koncernens finansiella styrka ska göra det möjligt att beständigt skapa nya värden och lösningar för medlemmarna.

Medlem/Kund Ägare Medarbetare

Vårt rörelseresultat ska vara minst

Vi ska vara kundernas förstahandsalterna-
tiv och stärka vår position i storstads- och
Mål tillväxtregionerna.
Vi ska attrahera fler yngre medlemmar.
2 procent av omsättningen.
Vi ska ha en avkastning på sysselsatt Vi ska vara den attraktivaste arbetsgivaren
kapital på 15 procent. i nordisk dagligvaruhandel.
Vår skuldsättningsgrad bör inte överstiga
1,2 gånger.

Vi ska tillsammans med ägarna utveckla

det attraktivaste medlemskonceptet i
Norden och sträva efter att etablera ett
Strategi nordiskt medlemskort.
Vi ska vara lyhörda för medlemmarnas
kundbehov.
Vi ska ha de mest attraktiva butikerna
utifrån pris – värde – upplevelse.
STEFAN BERG
Vi ska sätta lönsamhet före tillväxt.
Vi ska ha en låg finansiell risk.
Vi ska tillvarata de nordiska samordnings-
fördelarna.
Vi ska ha en butikseffektivitet i nivå med
marknadens bästa.
Genom tydliga mål tar vi tillvara och utveck-
lar medarbetarnas olika kompetens och
bakgrund, så att det främjar affären. Detta
genom fokusering på ledarskap, personal-
och organisationsutveckling samt genom
effektiva stödsystem.

SINE FIIG

DAG A.IVARSØY
DAG A.IVARSØY

MAGNUS CARLSSON

SINE FIIG

DAG A.IVARSØY

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 5
 Svante Nilsson, ny koncernchef i Coop Norden från och med 1 februari 2003:
Ökad lönsamhet enda vägen
för att säkra en offensiv utveckling
När jag tillträdde som verkställande direktör och
koncernchef för Coop Norden den 1 februari 2003
hade jag haft förmånen att under januari månad träffa
och intervjua ett 40-tal nyckelmedarbetare inom
moderbolaget och i dotterbolagen. Jag fick tack vare
detta en ganska bra bild av verksamheten vilket
underlättade prioriteringarna när jag väl var på plats.
Ett av mina första intryck av Coop Norden-kon-
cernen var, och är, att det finns många kompetenta
och engagerade medarbetare. Man ser fusionen av
de tre kooperativa dagligvaruverksamheterna i Dan-
mark, Norge och Sverige mer som en möjlighet än
som ett hot och har stora förväntningar på den nya
koncernen.
Ett annat intryck för mig som kom utifrån var
också att man lätt fastnar i en upplevd intern kom-
plexitet och därmed riskerar att tappa fokuseringen
på viktiga nyckelområden. För mig är det oerhört
viktigt att alltid vara medveten om den naturliga
kopplingen mellan intäkter och kostnader. Att
aldrig tappa butiksfokus – för det är där vi skapar
våra intäkter.
Koncernens uppdrag från våra ägare är att genom
ökad lönsamhet stärka konkurrenskraften för den
kooperativa dagligvaruhandeln genom att tillvarata
alla synergier som den genomförda fusionen möjlig-
gör. Det första verksamhetsåret har inneburit större
kostnader än beräknat, vilket innebär att koncernens
resultatutveckling inte följer ägarnas plan. Det är
därför av yttersta vikt att vi under det här året ska-
par resultat som säkerställer den framtida utveck-
lingen.
Under 2002 initierades ett stort antal samord-
ningsprojekt som gett goda resultattillskott, men för
att få ut de fulla synergierna – såväl på intäkts- som
på kostnadssidan – krävs det en
organisations- och led-
ningsstruktur som fullt ut
stödjer detta arbete.
Därför blev det min
första uppgift att eta-
blera en ny sådan med
nya koncerngemen-
samma enheter för
ANDERS WEJROT
varuförsörjning,
affärsutveckling
och IT. När vi nu bygger vidare på den nya organi-
sationen utgår vi från en så kallad front-end back-
end strategi, vilken förenklat uttryckt innebär att allt
som är viktigt ut mot kund (front-end) ägs av
respektive dotterbolag medan resten (back-end) i så
stor utsträckning som möjligt görs koncerngemen-
samt. Härigenom säkrar vi behovet av lokal anpass-
ning samtidigt som vi etablerar den nödvändiga
plattform som behövs för att vi fullt ut skall kunna
realisera hela potentialen av de synergier som fusio-
nen möjliggör.
Den nya koncernledningens prioriterade aktivi-
teter kan sammanfattas i följande punkter:
• ÖKA TA KT E N I I NT E GRAT IONSA RBE T E T FÖR AT T FÅ
FULL EFFEKT AV FUSIONEN
Det är nu dags att ta nästa steg i fusionsarbetet och
påbörja den nödvändiga affärsmässiga integreringen
inom de strategiskt viktiga områdena varuförsörj-
ning, affärsutveckling och IT.
Inom varuförsörjning samlar vi den koncernge-
mensamma delen av inköps- och sortimentsarbetet
för food, non-food och indirekta varor. Här har vi
möjlighet till stora vinster såväl på kort som lång
sikt. Genom en kraftfull konsolidering av våra inköp
och förhandlingar bör vi redan i år kunna realisera
betydande förbättringar av våra inköpspriser.
Genom en successiv harmonisering av våra sorti-
ment och en kraftfull utveckling av våra egna varu-
märken (EVM) både inom food och non-food ser vi
betydande framtida förbättringspotentialer på såväl
intäkts- som kostnadssidan. Koncerngemensamma
system för kategoristyrning och IT-beslutsstöd
kommer också att bidra till denna utveckling.
Genom vår nya affärsutvecklingsenhet får vi
instrumentet för att påbörja den successiva harmo-
niseringen och utvecklingen av våra olika butiks-
koncept. Även om vi kommer att behålla våra loka-
la kedjeprofiler ser vi stora samordningsmöjligheter
inom detta område. Butikslayout, kommunikation,
varuplacering, exponering, rutiner, schemaläggning
o.s.v. är exempel på områden där dessa möjligheter
är stora. Förbättringspotentialen är enorm tack vare
vår stora omsättning. Varje tiondels procent i för-
bättrad effektivitet (intäkt eller kostnad) i butiksle-
det betyder många tiotals miljoner kronor.
Ett nyckelområde i integrationsarbetet är IT.
Inte förrän vi har kunnat harmonisera våra system
kommer vi att kunna tillgodogöra oss hela potenti-
alen i samordningen. Vårt utgångsläge är inte det
bästa då vi lever i helt olika systemmiljöer i våra tre
dotterbolag. Vi arbetar just nu intensivt med
utformningen av vår framtida IT-strategi och för-
bättringspotentialen är självklart mycket stor då
visionen är att kunna gå från tre olika system till
ett gemensamt, men vi har stor respekt för vad
det kommer att kräva både i investeringar och
inte minst i arbetsinsatser.
Ett annat integrationsområde är kom-
petensöverföring. En avgörande konkur-
rensfördel är att skapa ett system och
arbetssätt som gör att vi säkrar en effek-
tiv kompetensöverföring mellan våra
medarbetare. Mångfalden är en av våra styrkor. Med
28 000 medarbetare på tre marknader har koncernen
en fantastisk kompetensbas. Mångfalden är tydlig
med tre nationella kulturer, och olika konsumtions-
mönster nationellt och regionalt. Därtill en god
balans mellan män och kvinnor totalt sett. Inom
chefsgrupperna är fördelningen mellan könen inte
lika jämn. Min ambition är dock att på sikt få en
jämnare fördelning även där.
• SÄ KRA BUT IKSFOKU S
Det är i butiken vi möter våra kunder och medlem-
mar. Det är också här vi skapar våra intäkter. Ett
tydligt fokus på butiksdriften är det enda sättet att
säkra ett attraktivt sortiment till ett attraktivt pris för
våra medlemmar och kunder.
• UTNYTTJA VÅRA RELATIVA KONKURRENSFÖRDELAR
Vår storlek är vår styrka när det gäller att bygga goda
affärsrelationer med våra leverantörer. Som enda
nordiska aktör är vi naturligtvis intressanta att sam-
arbeta med. Vår position inom non-food är stark
såväl i storlek som i lönsamhet.
Därtill har vi en unik ägarform och ett högt
kundförtroende när det gäller kvalitet, miljö, etik
och socialt ansvar. Detta sammantaget ger oss en
tydlig profil som vi skall värna om och utveckla.
• SKA PA FINA NSIE LLA R ES U R S ER F Ö R ATT AV S EV Ä RT
ÖKA E TA BLE RINGSTAK TEN
För att säkra vår långsiktiga intjäningsförmåga krävs
en ökad förnyelse av vårt butiksnät. Men innan vi
kan öka etableringstakten måste vi först skapa en
finansiell position som tillåter en ambitiös investe-
ringsplan. Varje krona måste tjänas in innan vi inves-
terar dem. Därför skapar vi en ännu mer lönsam-
hetsfokuserad organisation som kännetecknas av
stor affärsmässighet.
Våra ägare kräver ökad lönsamhet och stärkt
konkurrenskraft för den kooperativa dagligvaruhan-
deln. Min bedömning är att Coop-koncernen har
potential att etablera en stark ställning på den nor-
diska marknaden och möta ägarnas krav. Det är en
stor, men mycket stimulerande utmaning för samt-
liga medarbetare i koncernen att få vara med i denna
spännande och stora förändringsprocess.
Göteborg i mars 2003
Svante Nilsson
Vd och koncernchef fr.o.m. februari 2003
Roland Svensson, koncernchef i Coop Norden till och med 31 januari 2003:

Tilltro till det nordiska vägvalet

Att utgå från konsumentens perspektiv och intresse
är angelägnare än någonsin i en allt mer storskalig
och komplex värld. I enlighet med medlemmarnas
krav är detta konsumentkooperationens grundläg-
gande uppdrag.
Internationalisering av detaljhandeln, kraftigt
skärpt konkurrens, ny teknik, nya synsätt och kon-
sumtionsmönster har medfört att konsumentkoo-
perationen ställts inför nya utmaningar. Under det
senaste decenniet har omvandlingen av dagligvaru-
handeln mot större, internationella företag verksam-
ma i flera skilda marknader accelererat. Denna
utveckling har i hög grad berört Norden som allt
mer blivit en del av den europeiska marknaden.
NORDISK STRATEGI
Konsumentkooperationen etablerade 2002 Nordens
största dagligvaruföretag, Coop Norden. Den nya
koncernen grundas på en offensiv och långsiktig
strategi för att skapa värde för över fem miljoner
medlemmar.
Coop Norden skapades genom en fusion av dag-
ligvaruverksamheterna inom Coop NKL, FDB och
KF.
Fusionsbeslutet var resultat av en målmedveten
process, som engagerade styrelser, företagsledningar
och andra ledande personer i de tre länderna. Till
grund för beslutet låg inte bara omfattande strate-
giska och finansiella analyser utan även ingående,
gemensamma diskussioner och överväganden. Den
gemensamma slutsatsen blev mycket tydlig:
Konsumentkooperationen kan fortsätta att fullgöra
sin uppgift endast om den bryter upp från sina
nationella betraktelsesätt och i stället bygger sin
framtid på en gemensam nordisk strategi, tvärs över
landgränserna.
Beslutet om Coop-koncernen innebar för första
gången en fusion av konsumentkooperativ verksam-
het över nationsgränser. Kooperationen i de nordis-
ka länderna har samarbetat under närmare 100 år
men den nordiska samverkan har alltid varit under-
ordnad varje lands nationella strategier, prioritering-
ar och organisationer. Nu gavs det gemensamma
företaget den ledande rollen att driva och utveckla
den nordiska konsumentkooperativa detaljhandeln.
Sedan beslutet togs år 2001 har den ekonomiska
integrationen i Norden, Europa och globalt ytterli-
gare accentuerats.
OTILLRÄCKLIG EFFEKTIVITET
Coop-koncernen består av tre stora nationellt base-
rade dagligvaruföretag med skiftande marknadspo-
sition, strategi och struktur. Fusioner är krävande
och innehåller flera kritiska stadier. Ofta visar sig de
eftersträvade samordningsvinsterna vara överskatta-
de eller svårare att uppnå än beräknat. Samtidigt kan
risken för bristande fokus på den löpande affärs-
verksamheten under fusionsförloppet underskattas.
Verksamheterna som Coop Norden övertagit i
de tre länderna karaktäriseras generellt av goda
marknadspositioner och otillräcklig lönsamhet. Vi
har vinnlagt oss om att inte göra misstaget att tappa
fokus på den dagliga operativa verksamheten. I varje
lands affärsverksamhet hade redan före fusionen
kraftfulla program inletts med omfattande åtgärder
för att förbättra effektivitet, attraktivitet och lön-
samhet. Effekterna härav utgjorde ett viktigt under-
lag för fusionen. Arbetet med att fullfölja dessa pla-
ner har haft strategisk prioritet under Coops första
verksamhetsår. Otillräcklig effektivitet i den basala
affärsverksamheten kan aldrig kompenseras av
fusionsvinster. På kort sikt var riskerna större om
dotterbolagens förändringsarbete tappade tempo än
de positiva effekterna av en snabbare integration.
Fusionen görs mellan jämlikar varför en helt ny
struktur för ägarstyrning och ledning har upprättats.
Ägarstyrningen bygger på att ingen av ägarna ensam
har ett avgörande inflytande över koncernen. Styrel-
se och ledning för Coop-koncernen tillträdde efter
sommaren 2001 och övertog det operativa ansvaret
för verksamheterna i Danmark, Norge och Sverige
per 1 januari 2002.
Det operativa ansvaret i koncernen har delege-
rats till dotterbolagens chefer, som ingår i koncern-
ledningen. Koncernen har svarat för inriktning, stra-
tegi, finansiell styrning samt kravställande och
uppföljning av utveckling och resultat.
BETYDANDE POTENTIALER
En central uppgift har varit att skapa ett gott sam-
spel mellan de nationella bolagen och forma en stra-
tegisk samsyn om de stora potentialer som vår nor-
diska position ger. Ett omfattande
integrationsarbete har drivits i projektform. Kon-
cernledningen har ansvarat för avvägningen av
insatserna mellan nationella förbättringsprogram
och gemensamma samordningsvinster.
detaljhandelsdrivande föreningarna att bidra med
resurser för en gemensam utveckling av detaljhan-
deln.
Den nya nordiska strukturen syftar till att uppnå
betydande samordningsvinster och skalfördelar.
Synergiarbetet kräver målmedvetna och systematis-
ka åtgärder för att ge långsiktig och uthållig kon-
kurrenskraft. Mot den bakgrunden har arbetet med
att förverkliga synergier organiserats i etapper där de
lättast åtkomliga realiseras först. Parallellt härmed
har betydande insatser gjorts för att bygga plattform
och resurser för en djupare integration inom kon-
cernen. Då kan mycket stora samordningsvinster
realiseras, gott och väl i nivå med ursprungliga
beräkningar.
STRATEGISKT ÄNDRADE PLANER
En väsentlig förändring av Coop Nordens planer för
2002 inträffade i mars då beslut togs att förvärva
OBS! Danmark A/S från Coop Nordens ägare och
i maj togs beslut att genomföra ett nytt koncept i
dessa enheter, Kvickly xtra. OBS! Danmark, som
omfattade 12 enheter med en samlad försäljning på
3 000 MSEK, hade under lång tid varit en förlust-
verksamhet, varför kraftfulla och offensiva åtgärder
krävdes. Strategiskt är det mycket angeläget att
behålla stormarknadsetableringarna i Danmark –
inte minst i ett nordenperspektiv – men det medför
kortsiktigt kraftiga påfrestningar på koncernens led-
ningsresurser och på resultat och kassaflöden.
STARK UTVECKLING I DOTTERBOLAGEN
OCH AV SYNERGIER
De tre nationella dotterbolagen Coop Danmark,
Coop Norge, Coop Sverige visar alla en god utveck-
ling under 2002 vad avser såväl försäljning som ope-
MAGNUS CARLSSON

Konsolideringen av de kooperativa dagligvaru-
verksamheterna i Danmark, Norge och Sverige är
en genomgripande förändring. Eftersom Norden
har bland de starkaste och mest välutvecklade
konsumentkooperationerna i världen bör förutsätt-
ningarna vara goda. Ett genomförande innebär att
vi bygger vår framtid på gemensamma lösningar.
Det ger förutsättningar att skapa konkurrenskraft
och inte minst en utvecklingsförmåga vi aldrig kan
uppnå var för sig. Partnerskapet är grundat på en
gemensam vision om effektivitet och utvecklings-
kraft för att skapa värde för medlemmarna, byggt på
vår gemensamma särart och kooperativa identitet.
Arbetet under 2002 har tydligt inriktats på att
driva och utveckla de operativa verksamheterna i
dotterbolagen i Danmark, Norge och Sverige. Vida-
re har en plattform etablerats för koncernens hela
verksamhet. Styr- och ledningsformer har utveck-
lats, de nationella strategierna har harmoniserats,
koncernfunktioner har bemannats och policies för
koncernen tagits fram. Vidare har ett stort arbete
lagts ned på att utforma koncernens kooperativa
identitet och ett gemensamt huvudvarumärke har
utvecklats. Av helt avgörande betydelse är att det nu
finns reglerade former för samverkan mellan de
detaljhandelsdrivande föreningarna och Coop-kon-
cernen även i Sverige. Därmed kommer också de
rativa resultat. I Danmark har effektiviteten ökat
påtagligt såväl i logistik som i butiksdrift. I Norge
har en kraftfull kostnadsneddragning genomförts
samtidigt med en god tillväxt i marknaden. Indus-
triverksamheten har utvecklats starkt. I Sverige har
Coop Forum-konceptet gett god framgång i mark-
naden, samtidigt som ett effektivare resursutnyttjan-
de uppnåtts. Liksom under 2001 har det operativa
rörelseresultatet starkt förbättrats under 2002 med
knappt 275 MSEK. Därutöver har i enlighet med
fusionsavtalet en betydande resultatökning ställts till
samvirkelagens och Coop NKLs förfogande, 345
MNOK.
Synergier har genererats som överträffar planer-
na. Framför allt har betydande inköpsförbättringar
uppnåtts. Den samlade effekten uppgår till närma-
re 400 MSEK, varav cirka hälften disponeras av de
detaljhandelsdrivande föreningarna. En stor del av
synergierna har använts till ökad konkurrenskraft
och därmed kommit medlemmar och kunder till
del. Den position vi skapat genom Coop-koncernen
är stark och vi har kommit längst i Norden med
inköpssamordning. De framtida möjligheterna är
betydande men förutsätter en mer långtgående inte-
gration i koncernen. Strategiskt viktigt är också det
arbete som pågår tillsammans med ledningarna för
SOK och Tradeka för att utveckla samverkan med
konsumentkooperationerna i Finland.
Trots betydande resultatförbättringar i de tre
basala verksamheterna, även understödda av väsent-
liga synergieffekter, uppvisar koncernen beroende på
struktur- och engångskostnader ett helt otillräckligt
rörelseresultat för 2002, 109 MSEK. Efter skatt redo-
visas ett negativt resultat på 205 MSEK. Den främsta
orsaken är den kraftiga satsningen på Kvickly xtra i
Danmark, som i marknaden haft ett gott genomslag,
men medfört stora kostnader för omstrukturering
och marknadsinsatser.
Vidare har etableringen av Coop-koncernen
medfört betydande kostnader, som belastar årets
resultat. Den negativa börsutvecklingen har lett till
kraftigt ökade pensionskostnader i Sverige, som
framför allt har gått till återställande av pensionska-
pitalet. Koncernen har infört gemensamma redovis-
ningsprinciper, vilket ger positiva effekter framgent,
men belastar årets resultat negativt.
MEDLEMSKAPET – ETT GEMENSAMT ANSVAR
Över fem miljoner medlemmar i Danmark, Norge
och Sverige utgör konsumentkooperationens främ-
sta styrka. Medlemskap, med möjlighet till ekono-
miskt utbyte, inflytande och delaktighet, är vår sär-
art och ger oss en unik position på marknaden. Hur
vi kommunicerar och samverkar med medlemmar-
na är av avgörande betydelse för Coops kooperativa
identitet. Medlemmarna är organiserade genom för-
eningarna och Coop NKL, FDB och KF, som är
våra ägare. I formell mening möter alltså Coop-kon-
cernen medlemmarna som kunder, men samtidigt
har Coop Norden uppdrag att leverera det viktigas-
te i medlemskapet – en effektiv affärsrörelse. Med-
lemskapet kan inte reduceras till ett lojalitetspro-
gram eller enstaka förmåner. Sådana erbjudanden
finns i stor omfattning på marknaden och innebär
ingen tydlig kooperativ inriktning. Ett allt starkare
medlemskoncept måste utvecklas i samverkan mel-
lan ägarna och Coop-koncernen så att den koopera-
8 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002
Hur vi kommunicerar
och samverkar med med-
lemmarna är av
avgörande betydelse för
Coops kooperativa
identitet.
tiva identiteten utnyttjas som ett aktivt konkurrens-
medel. Det arbete som nu pågår i dessa frågor är av
största vikt inför framtiden.
Att bygga Coop-koncernen är en krävande men
också mycket utmanande uppgift. För ledare och
medarbetare har det inneburit en stor arbetsinsats.
Men att vara delaktig i en så stor och strategiskt
betydelsefull förändring har också inneburit en stark
stimulans och skapat framtidstro. Den nya koncer-
nen ger ökad affärsmässighet och slagkraft. Det ska-
par tilltro till det nordiska vägvalet och medför en
stark vilja till samverkan och förändring.
Göteborg i mars 2003
Roland Svensson
Vd och koncernchef t.o.m. januari 2003
VAD MÄRKER KONSUMENTEN
AV DET NYA FÖRETAGET?
H. C. Madsen,
vd i Coop Danmark A/S:
– Konsumenterna kommer att få flera nya,
bättre och billigare varor än vi tidigare kunde
erbjuda i de tre länderna var för sig. Bättre
för att vi har en gemensam värderingsgrund,
som gör att vi arbetar med konsumenttrygg-
het i praktiken. Var för sig var länderna inte
alltid stora nog för att uppfylla våra konsu-
mentpolitiska krav. Nu är vi starkare och vi
kan försäkra att konsumenterna får bättre,
renare och mer miljövänliga varor och en
högre etisk standard. Och konsumenterna
får billigare varor för att vi kan göra större
och mer rationella inköp och för att vi kan
uppnå bättre avtal med leverantörerna.
VAD MÄRKER KONSUMENTEN
AV DET NYA FÖRETAGET?
Svein Fanebust,
vd i Coop Norge AS:
– Genom Coop-koncernen har kooperationen
i Norge blivit en del av den största och
ledande aktören på dagligvarumarknaden
i Norden. Det ger oss möjligheter som vi
inte haft på egen hand när det gäller ut-
veckling av butikskoncept, nya medlemsför-
måner i Norden, flera egna varumärken och
inte minst det som kunderna kommer att
märka mest – lägre priser. Det kommer att
göra Coops butiker än mer konkurrenskrafti-
ga på den norska marknaden och det blir än
mer attraktivt att vara medlem och ägare.
VAD MÄRKER KONSUMENTEN
AV DET NYA FÖRETAGET?
Andreas Falkenmark,
vd i Coop Sverige AB:
– Lägre priser och bättre produkter. Det
första exemplet är Coop X-tra, varor till
verkligt lågt pris som lanseras gemensamt i
hela Norden. Den nordiska samordningen
möjliggör mycket låga priser genom att in-
köpsvolymerna blir avsevärt större än tidigare.
Coop X-tra kommer att följas av en fortsatt
stor satsning på nordiska varumärken.
I Coop-koncernen kommer vi också att
lära av varandra för att ta fram de mest
attraktiva stormarknaderna och butikerna på
marknaden. Lyhördheten för konsumentens
krav och synpunkter är avgörande.

Från teori till praktik
Genom samverkan växer den nya
Coop-koncernen fram
För att säkerställa att Coop-koncernen får en stark gemensam plattform att agera från och tjänar på
sina storleksfördelar så har ett antal integrationsprojekt satts igång. De börjar redan ge resultat.
Ordet synergi kommer från grekiskan och betyder
egentligen samverkan. Hela den kooperativa affärs-
modellen bygger på att det finns stora vinster att
hämta i samverkan. Samverkan är grunden för verk-
samheten. I själva verket har Coop jobbat med
synergiprojekt i över 100 år i tre länder och har nu
lyft upp arbetet på det nordiska planet.
När Coop-koncernen idag talar om synergivin-
ster, så avses just den bredare samverkan som håller
på att åstadkommas i Coop-koncernen och de vin-
ster som ett gemensamt uppträdande ger.
Coop-koncernen skapades för att möta utveck-
lingen i dagligvaruhandeln i Europa med allt större
och gränsöverskridande aktörer både i leverantörs-
ledet och inom detaljhandeln. Genom att slå samman
dagligvaruhandeln i de tre skandinaviska koopera-
tionerna skapades Nordens största dagligvaruföre-
tag med goda möjligheter att inte bara möta de
internationella storkonkurrenterna utan också ta
ledarskapet på många områden. Tanken var, och är,
att öka intjäningsförmågan väsentligt genom att
utnyttja storleken och all den kunskap som finns i
den nordiska kooperationen.
Inga fördelar kommer av sig själva bara för att
ägarna slagit ihop verksamheterna. För att säkerstäl-
la att Coop-koncernen ska få en stark gemensam
plattform att agera från och kunna utnyttja sina stor-
leksfördelar så har ett antal projekt, så kallade inte-
grationsprojekt, satts igång.
PLATTFORMSPROJEKTEN BYGGER GRUNDEN
En gemensam grund för att effektivt driva verksam-
heten i tre länder – det är syftet med plattforms-
projekten.
Några plattformsprojekt har
syftat till att etablera strukturer
och system för själva driften.
Det handlar till exempel
om den gemensamma
ekonomifunktionens
arbetssätt och
styrsystem,
ILL. JENS MAGNUSSON
ett projekt som avslutats och där lösningarna nu
implementerats.
Ett annat exempel är projektet nordisk IT-drift,
där tre förprojekt är i uppstartsfasen för att invente-
ra allt från en gemensam lösning för IT-driften till
en gemensam point of sale/butikskassalösning med
hög datakvalitet för hela koncernen.
Andra projekt är av mjukare natur, men inte desto
mindre avgörande för att Coop-koncernen ska bli
framgångsrik. Hit hör ett antal inbördes relaterade
projekt som corporate identity, en gemensam kultur,
medarbetarutveckling och master brand. Alla dessa
måste präglas av samma värderingar för att Coop-
koncernen ska få trovärdighet och slagkraft.
Inga fördelar kommer
av sig själva bara
för att ägarna har slagit
ihop verksamheten.
SYNERGIPROJEKTEN PLOCKAR HEM VINSTERNA
De stora ekonomiska samordningseffekterna kom-
mer inte av sig själva bara för att Coop-koncernen
tillsammans har stora inköpsvolymer, utan för att
den uppträder som en samlad aktör mot leverantö-
rerna.
Förhandlingarna har sin utgångspunkt i att alla
ska vinna på affären. Leverantörerna får sälja en
större volym till ett lägre pris och båda parter gör en
god affär.
Synergiarbetet har redan gett bra resultat. Under
2002 förhandlades stora synergivinster fram, varav
367 miljoner svenska kronor kunde tillgodoräknas året.
Det är inom områdena Inköp Dagligvaror mär-
kesvaror, sällanköpsvaror och inköp av media och
marknadsföringstjänster som de snabba och stora
synergivinsterna gått att hämta. På andra områden,
såsom Inköp Dagligvaror Egna Varumärken, återstår
en hel del hemarbete för att programmen ska få
sådan omfattning att de riktigt stora vinsterna kan
tas hem.
Indirekta varor, det vill säga produkter som
används i systemen men inte är till försäljning – allt
från butiksinredningar till emballage och försäk-
ringar – är ett annat stort område, där besparing-
ar kan göras. Även här kan man nå fördelar
genom att minska antalet varianter på kundvag-
nar, bärkassar etc.
Detsamma gäller butiksdriften, där de tre
bolagen kan lära sig av varandras ”best practice”,
det vill säga genomföra de bästa lösningarna i hela
koncernen.
INTEGRATIONSPROJEKTEN
Plattformsprojekten
CORPORATE IDENTITY
En gemensam uppfattning om vad Coop är och vart
organisationen vill är en nödvändig plattform för att
styra verksamheten mot vision och tydliga mål och
skapa förtroende hos ägare, kunder och medarbeta-
re. Corporate Identity handlar just om dessa frågor.
Kooperationen har en mycket stark idégrund,
men den måste löpande anpassas till den omvärld
den verkar i. Projektet har haft till uppgift att gå på
djupet i värderingarna i de tre dotterbolagen och se
hur den kooperativa dagligvaruhandeln uppfattas i
respektive land. Målet har varit att ta fram en gemen-
sam grundposition i förhållande till alla intressenter.
COOP MASTERBRAND
Här är målet att utveckla Coop till det starkaste
varumärket i den nordiska detaljhandeln. Detta
arbete sker i nära samspel med den strategiska
affärsutvecklingen. Varumärket Coop ska bära alla
de värderingar som Coop-koncernen ska stå för.
UTVECKLING AV EN GEMENSAM AFFÄRSKULTUR
Detta projekt har drivits parallellt med Corporate
Identity. De båda projekten har också många berö-
ringspunkter. Här är syftet att utifrån en kartlägg-
ning av företagets kultur i de olika länderna renodla
en gemensam kulturplattform, som stöttar den
affärsmässiga driften.
MÅLET MED HUMAN RESOURCES-PROJEKTET
Målet med projektet är att utveckla gemensamma
riktlinjer, mål och planer inom medarbetarområdet
för att säkerställa att Coop-koncernen har rätt med-
arbetarresurser på alla nivåer, så att både företaget
och medarbetarna utvecklas. Projektet har analyserat
likheter och olikheter mellan länderna när det gäller
personalpolicies samt ledar- och medarbetarutveck-
ling. En extern jämförande studie har också gjorts.
MEDLEM
Den nordiska konsumentkooperationen har drygt 5
miljoner medlemmar, vilket utgör den i särklass
största medlemsbasen i Norden jämfört med likvär-
diga organisationer. Coop Norden ska tillsammans
med de nationella ägarna utveckla det mest attrak-
tiva medlemskonceptet i Norden.
MILJÖ, ETIK OCH HÄLSA SAMT VARUSÄKERHET
Projektet miljö, etik och hälsa ska utveckla gemen-
samma riktlinjer vid inköp av varor och tjänster. Målet
är att upprätthålla den ledande positionen på området.
Projektet ska definiera förutsättningar för gemensam-
ma krav i leverantörsavtal och produktgodkännanden,
samt utarbeta rutiner och riktlinjer som är förankrade
i de nationella kategoriorganisationerna.
▲
COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 9
INTEGRATIONSPROJEKTEN

På lite längre sikt är

potentialen mycket stor inom
sällanköpsvaror.

Projektet för varusäkerhet ska bland annat utveckla
gemensamma riktlinjer för varusäkerhet samt opera-
tiva kvalitetsmål och effektiva godkännandeprocesser.
INFORMATION
Information och kommunikation är ytterligare ett
plattformsprojekt. Här är policyn klar och en opti-
mal struktur och arbetsfördelning mellan olika
kommunikationskanaler på väg att slås fast. En
översyn av intern och extern webb ingår i projektet.
Här finns även synergivinster att hämta, till
exempel genom samordning av de olika tidningarna.
SAMHANDEL
Samarbetet med de detaljhandelsdrivande förening-
arna är ett utomordentligt viktigt plattformsprojekt.
Här såg utgångspunkten i de tre länderna mycket
olika ut, främst i det avseendet att samhandeln med
de detaljhandelsdrivande föreningarna i Sverige inte
var avtalsreglerad som i Danmark och Norge. Sedan
den 7 januari 2003 finns nu ett sådant avtal med för-
eningarna också i Sverige.
Projektet arbetar vidare i en fas 2 med att fördju-
pa och stärka sambanden mellan Coop Norden och
de detaljhandelsdrivande föreningarna.
FASTIGHET
Att ha ett samlat grepp om fastigheter och anlägg-
ningar är ett viktigt plattformsprojekt. Coop-kon-
cernen äger fastigheter och anläggningar till ett bok-
fört värde av cirka 7,5 miljarder svenska kronor.
Projektet har levererat en slutrapport med förslag till
policy, strategi och organisation på området.
Synergiprojekten
INKÖP DAGLIGVAROR MÄRKESVAROR
Här handlar det om att samordna delar av sortimen-
ten och utvinna storleksfördelar genom gemensam-
ma nordiska inköpsavtal. Konsumenterna kommer
att märka detta främst i form av bättre priser, men
också i form av tydligare sortiment och erbjudande.
Att utarbeta en gemensam sortimentsmodell och
förslag till fördjupad harmonisering av kategoriar-
betet är en viktig del av projektet.
INKÖP DAGLIGVAROR EGNA VARUMÄRKEN
Med lanseringen av Coop X-tra i januari 2003 blev
det här projektet extra synligt. Närmare 150 produk-
ter kommer att lanseras i två vågor fram till augusti.
PRESSENS BILD
Utifrån starka konsumentförankrade koncept ska
Coop-koncernen fortlöpande ta fram mycket pris-
värda produkter i olika kvalitetsklasser och saluföra
dem under egna varumärken. Några kommer att
vara koncerngemensamma, såsom Coop X-tra,
andra kommer att vara specifika för varje land.
NON-FOOD/SÄLLANKÖPSVAROR
Här handlar det om att samordna och effektivisera
sortiment och inköp utanför dagligvaruområdet.
Det första fokusområdet var byggvaror, där stora
synergivinster snabbt kunde realiseras. Under slutet
av året ökade tempot också på övriga områden; hus-
geråd, skor, leksaker etc.
På lite längre sikt är potentialen mycket stor
inom sällanköpsvaror. Här finns möjligheter att gå
hela vägen till producent och skapa egna varumär-
ken och därmed eliminera ett antal mellanled.
INDIREKTA VAROR
Här handlar det om att samordna och effektivisera
inköpen av indirekta varor, det vill säga sådana
som behövs i butiksdriften men inte är till försälj-
ning, olika former av utrustning i butiken och
bakom kulisserna. Samordning av sortiment inom

En ljus idé
Egna varumärken är ett omfattande och komplext integrationspro-
jekt. På områden som ekologiska varor driver Coop-koncernen
fram egna varumärken och produkter utifrån starka medlemsvär-
deringar.
På områden, där det inte finns starka konsumentpreferenser,
finns också möjligheter att bygga varumärken. Det gäller till
exempel inom bas- och lågintressevaror. I samarbete med tillver-
kare tar Coop-koncernen fram produkter som möter grundläggan-
de krav på funktion och kvalitet och som tack vare stora volymer
kan erbjudas kunderna till fördelaktigt pris.
Ett exempel är glödlampor. Under 2002 har Coop-koncernen
utvecklat ett eget varumärke för basvaror inom det eltekniska
området – Tero. Under 2003 kommer ett brett program av Tero-
lampor – allt från vanliga glödlampor och energisparlampor till
halogenlampor – att ersätta det gamla sortimentet i Danmark,
Norge och Sverige. Genom att samordna inköpen och sortimen-
tet i hela Coop-koncernen var det möjligt att minska kostnaderna
med 25 procent i inköpsledet, där merparten kommer kunderna
direkt till godo i form av ett bra pris.
Framgången har gett mersmak och Tero-varumärket planeras
nu täcka fler produkter inom sällanköpsvaror.

10 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 INTEGRATIONSPROJEKTEN

Plattformsprojekten syftar till att

skapa en gemensam grund att stå på,
medan synergiprojekten konkret
ska utvinna ekonomiska fördelar.

och mellan koncept skapar stora volymer per pro- BUTIKSEFFEKTIVISERING

dukt och sänker kostnaderna.
MARKNADSFÖRING
Projektet, som avslutades i november 2002, hade till
uppgift att identifiera och realisera ekonomiska
synergivinster genom effektivt nordiskt samarbete.
På inköpssidan fanns stora vinster att göra genom
ett samlat uppträdande vid till exempel upphand-
lingen av papper till DR och DR-tjänster samt
butiksmaterial.
IT-STRATEGI
Projektet ska etablera en gemensam IT-strategi,
uppnå inköpssynergier genom leverantörsavtal samt
etablera ett gemensamt data warehouse. Under 2002
realiserades inköpssynergier på hårdvarusidan,
genom ett avtal med en huvudleverantör. Under
Målet är att skapa en metod för erfarenhetsutbyte Ansat, ansatt eller
för butiker inom Coop-koncernen och utifrån best
practice skapa ökad sälj- och arealeffektivitet i buti- anställd?
kerna. Projektet har identifierat ett antal processer
och grepp för att öka omsättningen, bruttovinsten När Coop Danmark, Coop Norge och Coop
och effektiviteten i butikerna. En pilotstudie inom Sverige gick samman i Coop-koncernen var
området supermarket med butiker från de tre län- grundtanken att man tillsammans har bättre för-
derna avslutades i februari och ska efter utvärdering utsättningar att lyckas. Man kan lära sig av varan-
genomföras i butikerna. Den långsiktiga potentialen dra, som genom de goda exempel som visas i
för projektet är mycket stor. ■ denna publikation. Men för att kunna samarbeta
måste man kunna kommunicera – och det finns
många fällor att falla i.
ETT URVAL AV ORD SOM ÄR LÄTTA
ATT MISSFÖRSTÅ:
D A NSKA NORSKA S V EN S K A
underlig rar underlig

ILL. JENS MAGNUSSON

have hage trädgård
2003 inventeras gemensam upphandling av telefoni. rolig rolig lugn
Tre förprojekt drivs också inom IT-området; IT morsom morsom rolig
POS – nordisk point of sales-lösning; IT Baseline bærepose bærepose bärkasse
Benchmark – en kartläggning av dagens IT-verksam- byttepenge vekslepenger växelpengar

het i koncernen för att skapa underlag för en framtida

benchmarkingmodell; IT Drift – ett gemensamt upp-
lägg av hela IT-driften i Coop Norden.

SÅ DRIVS PROJEKTEN TILL VERKLIGHET

Integrationsprojekten är indelade i plattformsprojekt och synergiprojekt. transparens i projektarbetena. Alla projektledare och projektmedarbetare
Plattformsprojekten syftar till att skapa en gemensam grund att stå på i kan studera utvecklingen i sitt projekt via en webbportal.
verksamheten, medan synergiprojekten konkret ska utvinna ekonomiska Tågordningen i projekten har varit att först ta hem samordningsvinster
fördelar av att koncernen blivit så mycket större. som är tämligen enkla och huvudsakligen bygger på ett gemensamt upp-
Projekten samordnas av koncernens programkontor i Göteborg, som trädande vid förhandlingsbordet. Parallellt har ett
består av tre personer. Själva projektarbetet drivs av projektgrupper där antal plattformsprojekt körts för att gemensamma
Driftsättning
ansvariga från aktuella områden i varje land deltar med minst en represen- strukturer ska göra det möjligt Linjefunktion
tant. Totalt har drygt 250 personer varit konkret engagerade i integrations- att förverkliga de lite mer svåråt-
projekten. komliga samordningsvinsterna. Avslutning
En metod för projektstyrning har tagits fram och används i alla integra- Formell av-
rapportering i
tionsprojekten. Alla projekt har samma principiella struktur, organisering, koncernledningen
kvalitetssäkring och rapportering.
Ofta kartläggs ett förbättringsområde i ett förprojekt, som analyserar Genomförande
utgångsläget och förbättringspotentialen. Förprojekten avslutas och resul- Fasta rutiner Varje projekt etableras med ett så kallat man-
för framdrift dat, som specificerar vad som ska levereras.
terar oftast i att ett större projekt sätts igång med uppgift att Projekten drivs sedan efter fasta rutiner och
bestämma hur potentialen ska förverkligas. avslutas formellt med en rapportering i Kon-
Etablering cernledningen. Flertalet projekt övergår
Många projekt har inbördes sammanhang och beröringspunkter Mandat formuleras sedan till genomförande och ”utrullning”. En
och då hålls koordineringsmöten med syfte att säkerställa att det blir Vad ska levereras metod för hur projekten tas över av eller
ombildas till linjefunktioner för löpande drift
en fungerande helhet, som kommer ut ur projekten. Det finns en hög har också etablerats.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 11
DETTA ÄR COOP-KONCERNEN

Konsumentkooperationerna i Danmark, Norge och Sverige
har i mer än hundra år varit en stark drivkraft i dagligvaru-
handeln. Fokus har alltid varit att stärka konsumenternas
ställning. Detta har bland annat skett genom att kooperatio-
nen utmanat monopolaktörer samt under senare år verkat
för ett hållbart samhälle. Bildandet av Coop Norden är ännu
ett steg i utvecklingen. Genom att lägga samman dagligvaru-
rörelserna i danska FDB, norska Coop NKL och svenska KF
har kooperationen fått förutsättningar att skapa ännu större
fördelar.

En ledande aktör på den nordiska

dagligvarumarknaden och redan ett av
Nordens största företag
Sedan den 1 januari 2002 finns det en ny aktör på den nor-
diska dagligvarumarknaden. Coop-koncernen samlar Skan-
dinaviens konsumentkooperativa krafter i sitt dagligvaruer-
bjudande riktat mot såväl medlemmar som övriga kunder.
Den grundläggande uppgiften är att tillhandahålla varor och
tjänster utifrån medlemmarnas krav och önskemål, men
den nya konstellationen har också bättre förutsättningar att
möta den ökande konkurrensen och skapa långsiktig lön-
samhet.
Coop bygger på de kooperativa värderingarna och princi-
perna. Erbjudandet ska inte enbart ge ekonomiska fördelar
utan även sociala och miljömässiga mervärden. Koncernen
ska effektivt driva frågor i leverantörsförhandlingar och
kring koncept och sortimentssamordning. Genom ett tju-
gotal integrationsprojekt (se sidorna 14–16) skapas bland
annat en stark identitet och effektiva styr- och ledningssys-
tem. Projektens syfte är att förverkliga vinsterna med sam-
gåendet. De ska tillfalla Coop-koncernens ägare, medlem-
marna, och samtidigt förbättra konkurrenskraften så att det
konsumentkooperativa alternativet långsiktigt stärks.
Med drygt 2 000 butiker och 28 000 anställda i Danmark,
Norge och Sverige är Coop-koncernen en av de ledande
aktörerna inom dagligvarubranschen.

ANTAL SUPERMARKETS ANTAL STORMARKNADER ANTAL LÅGPRISBUTIKER MEDELANTAL ANSTÄLLDA

1 500 150 600 573 30 000 28 147

136
1 274
1 200 120 480 24 000

900 90 360 328 18 000

721) 13 998
561 245 12 322
600 60 240 12 000
43
3401) 373
300 30 212) 120 6 000
1 827
0 0 0 0

N K E E E N R K G E IGE EN RK GE N K E E
D E A R R G RIG D E A R R G RIG
O R A N M P N O SVE R D M A O R ER RD MA OR O R A N M P N O SVE
N N O D A N O P N P SV N O DAN OP N N
O P P D COO OOP O P P CO OO O P P CO O P P D COO OOP
C O COO C CO COO C C O COO C O COO C

1) +434 franchise 1) +14 franchise

2) +14 Coop Obs! bygg

ANTAL TERMINALER/LAGER

40

33
32

24

16 14

10 9
8
Coop Norge äger koncepten
men driver inga butiker. De
0 955 butikerna ägs av de 229
E N R K G E IGE samvirkelagen.
R D M A O R ER
P N O D A N O P N P SV
O P CO OO
CO COO C

12 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 ILL. JENS MAGNUSSON
Medlemmar och kunder
– så här hänger det ihop

Kunderna möter Coop i de olika

ländernas butiker och kedjor.
Sammanlagt är försäljningen i
butiksledet 63 707 MSEK inklu-
sive mervärdeskatt. Coops
samlade försäljning exklusive
mervärdeskatt är 81 195 MSEK.

Koncernverksamheten Coop-koncernens opera-

fokuseras på att ta till
vara storleksfördelar och
CO O P D A N MA R K
synergivinster. Detta
gäller såväl inom inköp
som genom kompetens-
överföring och strukture-
ring. Den nordiska inte-
grationen går under det
här året in i sin andra fas
med ökat tempo. Läs mer
om integrationsprojek-
tens resultat hittills på
sidorna 9–11.
tiva verksamhet drivs
genom de tre dotterbola-
COOP SVERIGE gen i Danmark, Norge och
Sverige. Marknadskänne-
dom och närheten till
COOP NORGE medlemmarna och kun-
derna är en förutsättning
för framgång. Läs mer om
COOP NORDEN de olika ländernas erbju-
danden och butikskedjor
på sidorna 24–54.

Medlemmarna i konsumentföreningarna
i Danmark, Norge och Sverige äger Coop
Norden genom sina respektive förbund: FDB,
Coop NKL och KF. Medlemmarna får ta del av
de värden som skapas genom rabatter och
förmåner knutna till sina medlemskort. Grun-
den att kunderna är ägare gäller, men nu i en
ny och mer modern skepnad.
DETTA ÄR COOP-KONCERNEN

Detta är Coops butikskoncept

KONCEPT INRIKTNING OCH SORTIMENT MÅLGRUPP

Supermarkets

Danmarks största supermarketkedja med 287 butiker med fokus på Kvalitetsmedvetna konsumenter, som ställer krav på varorna,
färskvaror, god kundservice och aktuella varuerbjudanden. både när det gäller säkerhet och matglädje.

Minimarketkedja bestående av 324 butiker i lokalsamhällen över hela Familjer och hushåll som handlar i närområdet.
Danmark. De flesta har öppet alla dagar. Aktuellt urval av färskvaror.
Personlig service, flera extra servicefunktioner som t. ex. post.

99 närbutiker, vanligen i mindre lokalsamhällen. Butikerna är de minsta Familjer och hushåll som handlar i närområdet.
till arealen men har ett aktuellt utbud av färskvaror och löpande nyheter
inom sällanköpsvaror.

64 super- och minimarkets, primärt i Storköpenhamn. Hög varukvalitet, Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter i storstäder,
god service och inbjudande butiker. Har ett brett sortiment och stor som är intresserade av nya trender, gastronomi, ekologi och
marknadsandel ekologiskt. djurens välfärd. Singlar, i alla åldrar.

* Supermarketkedja i Norge med 401 butiker med fokus på personlig Familjer som handlar i närområdet.
service. Sortimentet täcker vardagsbehovet av dagligvaror och ett antal
utvalda produkter inom sällanköpsvaror.

* Norges största supermarketkedja med 160 butiker. Coop Mega är Familjer, en- och flerpersonshushåll som värdesätter ett
middagsbutiken som specialiserat sig på mattips och recept. varierat sortiment, middagstips och -lösningar.

Sveriges största integrerade dagligvarukedja med 373 butiker. Människor med moderna värderingar. Primärt 35–50 år,
Kedjan har ett av Europas bredaste utbud av ekologiska produkter men också fokus på 15–35 år.
och ledstjärnan i verksamheten är matmästeri och ekologi.

Stormarknader

15 stormarknader, varav 12 drevs som OBS! till hösten 2002. Topp- Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter från
moderna stormarknader med aktuellt sortiment av sällanköpsvaror och ett stort geografiskt område.
stort kvalitetsutbud av färskvaror. Ligger i Danmarks största städer.

71 stormarknader som är det primära inköpsstället för såväl dagliga Moderna och kvalitetsmedvetna konsumenter, intresserade
inköp som storköp. Stort urval färskvaror och sällanköpsvaror. av matglädje.

* Coop Obs! med 21 butiker är Norges enda landstäckande Vuxna hushåll och barnfamiljer.
stormarknadskedja som saluför allt från dagligvaror till kläder
och sportutrustning.

Coop Obs! bygg med 14 stora butiker är Norges första och enda Gör-det-själv-kunden.
* byggvarukedja med ett renodlat konsumentkoncept som baseras på
gör-det-själv-trenden med ökat konsumentfokus, stort varusortiment
inom hus och trädgård och fasta låga priser.

Coop Forum – Sveriges största stormarknadskedja med 43 enheter Två- eller flerpersonshushåll med bil som vill handla rationellt
erbjuder den bredaste kombinationen av dagligvaror, specialvaror och och prisvärt.
Bygg & Trädgård.

Lågprisbutiker

245 lågprisbutiker över hela Danmark. Sortimentet består av färskvaror, Unga familjer med många aktiviteter, singelhushåll med
kolonialvaror m.m. Butikerna lämpar sig för billiga, snabba inköp av god snabba och mindre inköp. Samt livsnjutare, som inte vill
kvalitet. lägga mycket tid på inköp.

* 328 lågprisbutiker över hela Norge med allt för det dagliga hushållet till Primärt barnfamiljer och unga i etableringsfasen.
låga priser året om.

* Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 955 butikerna ägs av de 229 samvirkelagen.

14 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 DETTA ÄR COOP-KONCERNEN

Coops egna varumärken

Coops egna varumärken erbjuder prisvärda produktalternativ till andra ledande varu-
märken. Genom att Coop-koncernen har kontroll över hela produktionskedjan, från val
av leverantörer och råvara till exponering i butik, kan produkternas egenskaper och
kvalitet garanteras och samtidigt erbjudas till lägre priser. Coop ställer inte bara krav
på varans innehåll utan även på förpackning. Samtliga egna varumärkesprodukter
uppfyller Coops kvalitetskrav.

Danmark PREMIÄR FÖR COOP NORDENS

NYA VARUMÄRKE
Coop Danmark har en rad egna varumärken, men det Sortimentet uppdateras kontinuerligt. Gemensamt för
är inte minst fem som profileras starkt och som är myck- alla egna märken är att produkterna löpande testas och Coop lanserar med början i januari 2003
et populära hos konsumenterna. Under varumärket kontrolleras av Coop Laboratoriet. ett nytt gemensamt varumärke med
Bluecare marknadsförs cirka 30 artiklar för tvätt, rengö- tydlig lågprisprofil i hela Norden. Coop
ring och hygien. Minirisk innefattar en serie om 60 ren- X-tra ska bli ett varumärke för de med-
görings-, baby- och hygienprodukter samt blöjor som vetna kostnadsjägarna, vilket kommer att
minimerar risken för allergi och skonar överkänslig hud. märkas i lanseringen. Sortimentet kom-
Natura Økologi är Coops ekologiska varumärke i Dan- mer totalt att bestå av 100–150 för hus-
mark med cirka 100 produkter inom såväl kolonial, mej- hållet vanliga produkter. Först ut är pytt i
eri som frukt och grönt. Danefrost är Danmarks största panna, pommes frites och tvättmedel.
märke inom djupfrysta produkter med cirka 150 olika Priserna ska vara bland de lägsta på
produkter som till exempel glass, skaldjur, fisk, bröd, bär, respektive marknad. Det nya gemensam-
soppor och färdiglagat. Friends är märket för barn- och ma varumärket fasas in
babykläder, blöjor och annat för barn i åldrarna 0–4 år. successivt och ersätter
befintliga lågprisprodukter
inom egna varumärken.
Coop X-tra uppfyl-
Norge ler Coops krav på
kvalitetssäkring.
Coop Norge har tre plattformar för egna varumärken – Varumärket kommer
XP med 62 artiklar, Coop med 300 artiklar och Coop även att finnas i en del
Natur med 23 artiklar. XP är Coops lågpriskoncept. av finska kooperationens
Grundidén är att kunna erbjuda kunderna extra låga butiker.
priser på basvaror. XP kommer att under 2003 ersättas
av det nya nordiska lågpriskonceptet Coop X-tra.
Coop-produkterna består av noga utvalda produkter
med minst lika hög kvalitet som de kända varumärkena
FÖRSÄLJNINGSUTVECK-
men till lägre priser. Coop Natur är det egna märket för LING EGNA VARUMÄRKEN,
ekologiska produkter med hög kvalitet. Alla Coop COOP NORDEN
(INDEX 2001 = 100)
Natur-produkter är godkända av Debio och bär Ø-mär-
ket som är garantin för ekologisk produktion.
250

200

150

Sverige 100
104,5

Coop Sverige har tre egna varumärken – Blåvitt med 254 nitrit tillsätts av hälsosäkerhetsskäl. Dessutom är kaffe, 50

produkter, Signum med 469 och Änglamark med 248. te, chokladkaka och kakao även Rättvisemärkta. Ängla-
0
Blåvitt är äldst och lanserades redan 1979 som ett låg- mark är en viktig bärare av Coops ställningstagande 01 02
prismärke. Signum lanserades 1995. Signum-produk- inom miljö och etik.
terna har samma höga kvalitet som andra ledande varu-
märken, men till ett lägre pris. Sortimentet omfattar allt
från basprodukter som kaffe, te och ris till mer förädla-
de produkter. Änglamark lanserades 1991 och erbjuder
prisvärd ekologi. I dag är Änglamark det ledande miljö-
varumärket inom svensk dagligvaruhandel och omfattar
livsmedel, tvätt- och rengöringsmedel, hygien- och
trädgårdsprodukter. Samtliga livsmedelsprodukter är
KRAV-märkta, förutom vissa charkprodukter, där

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 15
M A R K NA D E N

Varför börjar de största aktörerna i de nordiska länderna svårt att växa mer på de nationella marknaderna. Synergi-
söka sig utanför de nationella gränserna? Svaret finns i de vinsterna och lönsamhetskravet gör att utvecklingen drivs
storleksfördelar som finns i fortsatt tillväxt och att det är framåt.

Nummer ett på en marknad i omvandling

COOP NORDENS
MARKNADSANDELAR DE NORDISKA KONSUMENTERNA köper, liksom konsumenter i
I SKANDINAVIEN andra länder, kända internationella varumärken, som mark-
nadsförs med gränslös reklam. Utvecklingen mot storskalig-
Dagligvaror inkl. DDF* het och effektivisering i leverantörsledet får synbara konse-
kvenser i likriktningen av sortimenten.
22,3% Egentligen är det rätt självklart att slå ihop verksamheter
över de nordiska gränserna. Konsumenterna i Norden är mer
lika än olika och dagligvaruhandel sköts på likartat sätt.
Urbaniseringen är stark i alla de nordiska länderna och att
ha en stark position i storstadsområdena är ett måste. Lev-
nadsmönstret i storstäderna liknar varandra och skillnaden är
större inom länderna än mellan länderna. Förutsättningarna
Sällanköpsvaror inkl. DDF* för handeln liknar därmed varandra med samma krav på
anpassning till variationer i efterfrågan. Skillnader finns för-
4% stås också, både på nationell och regional nivå, eftersom mat-
vanor är delvis kulturellt betingade.
Den skicklige aktören inom dagligvaruhandeln förmår att
kombinera långt driven konceptstyrning med anpassning till
den lokala marknadens förutsättningar.
Enligt Coop-koncernens strategi att vara det ledande nor-
diska detaljhandelsföretaget är denna dynamiska marknads-
situation en stor möjlighet och utmaning. Med starka fotfäs-
ten i varje regional marknad har företaget redan den nödvän-
diga storleken och marknadsnärvaron. Detta är i sig en
förutsättning för att kunna befästa och säkra ledarpositionen.
Den kunskap man behöver finns redan på de regionala mark-
naderna. Det som nu tillförs är den nordiska överblicken och
integrationen.
DRIVKRAFTER
Sammantaget drivs utvecklingen från två håll. Kombinatio-
nen av ägarnas avkastningskrav och marknadens prispress
medför ett dramatiskt ökat tryck på att effektivisera handeln.
Detta driver i sin tur på internationalisering, den tekniska
utvecklingen och förskjutningen i butiksformat mot stor-
marknader och lågprisbutiker. Parallellt med denna utveck-
ling finns andra drivkrafter, som kommer från konsument-
sidan, ibland förstärkta genom media. Dessa påverkar främst
sortiment samt utveckling av köpupplevelse och teknik.

Total detaljhandel inkl. DDF*

13,3%

* De detaljhandelsdrivande
föreningarna

ANDEL DISPONIBEL INKOMST

SOM GÅR TILL DAGLIGVAROR
Faktorer som påverkar utvecklingen
1 9 9 9 – 20 0 1 , %

DRIVKRAFT HUR STOR INVERKAN? VA D H Ä N D E R ? VA D S Y N S P Å M A R K N A D E N ?

20
17,3
16,5
15,3 Internationalisering Stor, speciellt på lång sikt Fokus förskjuts från de nationella Tydligare koncept och renodling.
16
intressena till den internationella Nya aktörer.
12 kapitalmarknadens intressen.
Detta påskyndar effektivisering
och utveckling mot storskalighet
8
för att få ner kostnaderna.

4
Prispress Mycket stor Pris som konkurrensmedel används Förskjutning mot stormarknader och
0 i allt högre grad. Detta medför ett lågprisbutiker.
ökat tryck på effektivitet i verksam-
RK RG
E IGE heten. Liksom internationalisering
MA NO ER
DA
N SV påskyndar detta effektivisering och
utveckling mot storskalighet för att
få ner kostnaderna.
INFLATION 2002, %
Nya levnadsmön- Liten men potentiell Mindre hushåll, ökad tidsbrist, Färdiglagat och micromat. Etnisk mat och
5
ster och förändrade nya måltidsmönster. Ökat intres- veganmat. Kokboksfloden, matlagningspro-
konsument- se för utländsk mat, fler konsu- gram i tv. Fokus på hälsa och miljö samt
4 preferenser menter med utländsk bakgrund. köpupplevelsen.
Ökat intresse för matlagning, och
3 ökad kunskap. Matlarm och nya
2,3 rön samt ökad andel vegetarianer
2,1
2 och veganer.
1,2
1
Teknisk utveckling Stor men varierande Ökande möjligheter att integrera Program för kundlojalitet, självscanning,
system och utnyttja data, Internet- avvaktande Internetförsäljning gällande
0
utvecklingen går långsammare, dagligvaror men växande när det gäller
trådlös kommunikation kan sköta elektronik och media.
■ DANMARK
handel på ett effektivare sätt.
■ NORGE
■ SVERIGE

16 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 M A R KN A D EN

Starka kedjor på de lokala marknaderna

SMÅBUTIKSSTRUKTUREN I DANMARK UNDER
KONSOLIDERING
Den särskiljande faktorn i dansk dagligvaruhandel är den
stora andelen små aktörer. Den så kallade fria köpmannasek-
torn, som består av många mindre kedjor och privatägda buti-
ker står för cirka 30 procent av den totala försäljningen. Dan-
skar är mer traditionella i sitt sätt att handla än sina nordiska
grannar vilket uppmuntrar små butiker. Och det finns bestäm-
melser som förbjuder etablering av butiker större än 3 000
kvadratmeter belägna utanför stadskärnan.
Detta har gjort att multinationella företag i branschen har
haft svårt att bryta sig in och konkurrera med de lokala hand-
larna. På grund av den fragmenterade ägarstrukturen är det
också svårt att köpa sig in på marknaden. Trots faktorer som
talar emot en strukturomvandling är trycket så stort att den
emot är små butiker populära, delvis på grund av Norges geo- KONSUMENTKOOPERATIONENS
MARKNADSANDELAR AV
grafi – att antalet stormarknader är desto mindre beror på det D A G L I G VA R O R
etableringsstopp för stormarknader som finns i Norge.
Coop Norges butikskoncept har cirka en fjärdedel av
marknaden. Koncepten varierar kraftigt – allt från stormark-
DANMARK
naden Coop Obs! till lågprisbutiken Coop Prix – och tillsam- 27%
mans ger de en bred marknadsnärvaro. De främsta konkur-
renterna i Norge är Hakon Gruppen som är en del av ICA
Ahold, Norgesgruppen och Rema 1000.
KONKURRENSEN HÅRDNAR PÅ DEN
SVENSKA MARKNADEN
I motsats till de andra länderna i Norden har marknaden i
Sverige präglats av få företag. Trots detta har det under sena- SVERIGE
re år skett en snabb och kraftig konsolidering. Detta beror mer 18,4%

sker ändå, men i en långsammare takt.
Coop Danmark har en stark ställning med etablerade
kedjekoncept som Kvickly, Kvickly xtra, Super-, Dagli’- och
LokalBrugsen samt Fakta och Irma. Den största konkurren-
ten är Dansk Supermarked.
I NORGE DOMINERAR LÅGPRISKONCEPTEN
Den särskiljande faktorn i Norge är den höga andelen försälj-
ning via lågprisbutiker. Trots detta har landet en generellt sett
hög prisnivå. Lågprisbutikerna omsätter drygt hälften av den
totala försäljningen i landet. Dessa butiker konkurrerar främst
med pris, om än inte som enda medel. En annan faktor som
utmärker Norge är den höga graden av integration mellan dis-
tributionsleden.
Prisfokuset gör att det är svårt att driva butiker som en liten
aktör, då kostnadsnivån generellt blir högre. Konsumenterna
är inte villiga att betala högre pris i de mindre kedjorna. Där-
på det ökade kravet på ekonomisk avkastning än på konkur-
rens i kundledet. Begynnande konkurrens från nya aktörer har
ytterligare påskyndat konsolideringen.
Renodlingen av koncept och varumärken har kommit
längre i Sverige än i övriga Norden. Stormarknadssegmentet
har vunnit framgång och är expansivt. Nu träder aktörer som
till största del konkurrerar med lågt pris in och detta gör att NORGE 1)
24,5%
konkurrensen ökar. Till skillnad från de andra skandinaviska
länderna har Sverige inget generellt etableringshinder, möjli-
gen med undantag för plan- och byggnadslagar. Tvärtom,
hjälper lokala politiker lågprisbutiker att etablera sig som en
konkurrenspolitisk åtgärd.
Konsumentkooperationen i Sverige står för ungefär 18,4
procent av den svenska dagligvarumarknaden. Stormarknads- 1) Dagligvaruförsäljning i förhållande till
konceptet Coop Forum och supermarketkedjan Coop Kon- beräknad total dagligvaruförsäljning
sum är väl spridda och har en god position. De främsta kon- enligt AC Nielsens beräkningsprinciper.
kurrenterna är ICA Ahold samt Axfood. Enligt de beräkningsprinciper som
använts för de redovisade marknads-
andelarna för Sverige och Danmark är
Coop Norges marknadsandel 22,8
procent. Denna siffra inkluderar även
kiosker, torghandel med mera.

Vad äter och dricker skandinaverna?

ILL. JENS MAGNUSSON

om vad som står på danskens,

V I H A R A L L A E N IDÉ Danmark. Norrmännen äter i särklass mest fisk dricker mest öl (35 procent).
svenskens och norrmannens bord. I viss mån stäm- (68 procent), medan svenskarna äter mest kyckling De dricker samtidigt mest
mer verkligheten med fördomarna – fast statistiken (58 procent). mjölk (39 procent). Dan-
också visar att det finns fler likheter än olikheter 75 procent av skandinaverna har sås till varmrät- skarna leder stort på att
mellan skandinavernas mat- och dryckesvanor. ten. 43 procent unnar sig en förrätt och 44 procent dricka vin till maten (53
Undersökningsföretaget AC Nielsen har gjort en efterrätt. procent), dubbelt så ofta
undersökningar i vart och ett av de tre län- Vatten från kranen är det skandinaverna dricker som öl (26 procent).
derna. Det som toppar listan av vad mest – 59 procent dricker det till huvudrätten minst Inte många äter middag ute.
skandinaverna ”äter till huvudrätt en gång i veckan. På andra plats kommer vin (35 pro- En vanlig veckodag är det 6 procent i alla länderna,
minst en gång i veckan” är griskött cent) och på tredje plats sodavatten/mineralvatten medan uteätandet går upp till 10 procent på lörda-
(66 procent), tätt följt av oxkött (60 och mjölk (båda på 30 procent). Öl kommer först på gar i Danmark, följt av Sverige på 8 procent och
procent) och fisk (60 procent). femte plats (29 procent). Norge på 7 procent.
Därefter kommer kyckling (54 pro- Norrmännen är flitigas-
cent) och ”icke-kött” (54 procent). te kranvattendrickarna
Längre ner på listan kommer kalv, (71 procent) och när
lamm, kalkon och annat kött. det gäller soda/mine-
Danskarna skiljer sig genom en mer varierad ralvatten (35 procent).
köttdiet. Gris, oxe, kyckling, kalkon kommer högt i Svenskarna är de som

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 17
ÅRETS RESULTAT

Ekonomiskt resultat i korthet

• CO O PN O R D E N H A R D RIVITS som en sammanhållen koncern sedan 1 januari
2002, men bildades formellt först den 20 juni. Då tillsköt ägarna – svenska KF,
danska FDB och norska Coop NKL – huvuddelen av sina verksamheter i de
tre länderna och kapital i utbyte mot ägarandelar i Coop Norden.
• COOP NORDEN – KONCERNENS FÖRSTA verksamhetsår kännetecknades av en
betydlig framgång i driften för Coop Sverige, Coop Danmark och Coop
Norge. Samtidigt har kostnader för konverteringen av OBS! Danmark till
Kvickly xtra och strukturkostnader i samband med bildandet av koncernen
påverkat resultatet i negativ riktning.
• RÖRELSENS I NTÄKTER uppgick under 2002 till 83 922 MSEK. För 2001, innan
tillskjutande av verksamheten till Coop Norden, uppgick jämförbar proforma
omsättning till 80 391 MSEK, vilket motsvarar en försäljningsökning med
4,4 procent.
KONCERNENS MODERBOLAG, Coop Norden AB, ökade under året sin beman-
• KONCERNENS TOTA LA RÖRELSERESULTAT uppgick till 109 MSEK. Det operati- • ning från 4 till 22 personer och började på allvar arbetet med att realisera nor-
va rörelseresultatet det vill säga resultat exkluderat för stora engångseffekter
och omläggning till koncerngemensamma redovisningsprinciper uppgick till
615 MSEK (proforma föregående år 341 MSEK). Engångseffekter har under året
varit konvertering av OBS! Danmark och strukturkostnader i samband med
bildande av koncernen samt extra avsättning för pensioner i Coop Sverige.
• OBS! DANMARK PÅBÖRJADE under våren 2002 arbetet med att konvertera de
tolv varuhusen till Kvickly xtra. Den 31 december 2002 förvärvade Coop Dan-
mark varuhusen från OBS! Danmark. Kostnaderna i samband med konverte-
ring, bland annat försäljning av utgående sortiment, omställning av butiks-
inredning och ökad marknadsföring, har varit betydande.
• COOP NORGE ÖKADE under året sin samlade resultatgenerering i handelsverk-
samheten med 287 MNOK jämfört med föregående år proforma, varav mer-
parten tillfaller Coop NKL och de norska samvirkelagen. Bakom förbättring-
en ligger främst vinsterna från effektiviseringsprogrammet Coop 2003, som
har gett en betydande sänkning av kostnadsnivån. I tillägg har industriverk-
samheten haft ett mycket gott år med en förbättring av rörelseresultatet om 31
MNOK jämfört med föregående år proforma, som följd av förmånliga råvaru-
inköp och effektiviseringar av driften.
diska integrationseffekter. Under året har koncernen och de detaljhandelsdri-
vande föreningarna fått positiva bidrag från integrationsarbetet inom områden
som inköp, marknadsföring och IT. Moderbolagets resultat har belastats med
betydande etablerings- och strukturkostnader.

• DEN OPERATIVA RESULTATÖKNINGEN i de tre stora dotterbolagen berodde i för- 2002 I SAMMANDRAG JÄMFÖRT MED 2001 (PRO FORMA)

sta hand på effektiviseringar av driften, en god volymutveckling och ökade EKONOMISKT 2002 2001
marginaler i industriverksamheten.
Rörelsens intäkter MSEK 83 922 80 391

• COOP SVERIGE ÖKADE SITT operativa rörelseresultat med 178 MSEK jämfört Bruttomarginal, % 15,7 15,7
med föregående år (proforma). Det operativa rörelseresultatet är rörelse-
Rörelseresultat exklusive engångsposter, MSEK 615 341
resultat justerat för engångseffekter såsom extra avsättningar till pensioner,
strukturkostnader, reavinst från en större fastighetsförsäljning och effekt av Rörelseresultat, MSEK 109 –
införandet av koncerngemensamma redovisningsprinciper. Den operativa för- Resultat efter finansiella poster, MSEK –353 –
bättringen förklaras av att Tillväxtprogrammet med bland annat effektivise-
Investeringar inkl förvärv, MSEK 1 495 –
ringar av driften, har börjat ge effekt samt volymökningar i Coop Forum och
en ökad försäljning till de detaljhandelsdrivande föreningarna. Konceptet Avkastning på operativt sysselsatt kapital, % 1,08 –

Coop Forum hade sitt första hela verksamhetsår och mot slutet av 2002 inled- Soliditet, % 22 –
des en omprofilering av supermarkets till Coop Konsum. Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1,17 –

• COOP DANMARK FÖRBÄTTRADE sitt rörelseresultat med 106 MDKK, jämfört Räntetäckningsgrad, ggr 2,46 –
med föregående år proforma, som följd av framgångar i volymer och effekti-
Antal butiker Coop Norden 1 073 –
vitet i samtliga kedjor. Mest positiv utveckling visade SuperBrugsen och Fakta.
I tillägg till utvecklingen av den ordinarie driften fokuserade hela Coop Dan-
mark på arbetet med konverteringen av OBS!-varuhusen till Kvickly xtra.
HENRIK FRYDKJÆR

COOP NORDENS FÖRSÄLJNING OPERATIVT

FÖRDELAD PER LAND, % RÖRELSERESULTAT, MSEK
615
600

450 416
SVERIGE DANMARK
35% 46% 270
300
194
150

NORGE
19% 0
Koncern-
gemen- COOP NORDEN PRISAS FÖR LOVVÄRT SAMARBETE
–102 samma
–163
kostnader Föreningen Nordens årliga hederspris tilldelades 2002 Coop Norden. Före-
N K K E E ningen Nordens pris delas ut årligen till person, organisation eller institution
D E A R A R R G RIG
N O R A N M A N M P N O SVE för särskilt värdefulla insatser för att främja samarbetet mellan de nordiska
D
OP P S! COO OOD P
CO COO OB C länderna. I motiveringen heter det bland annat att Coop Norden är ett exem-
pel på nordiskt samarbete i praktiken och bådar gott för framtida nordiskt
samförstånd. På bilden tar Coop Nordens ordförande Ebbe Lundgaard emot
priset av ordföranden i Föreningen Norden, Knud Enggaard.

18 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

COOP SVERIGE

ET

LARS AARØ
T
GO
TT
EX
EM
PE
L

Danskt rekord i detaljhandel?

När Coop Danmark lanserade sitt nya koncept
Kvickly xtra gick danskarna man ur huse för att
besöka de 15 nya stormarknaderna. Över hela lan-
det stod tusentals kunder i kö bara för att få
komma in. Från sju på morgonen till tio på kväl-
len. Både polis och militär fick rycka in och dirige-
ra trafiken i det kaos som uppstod. Inom loppet av
en vecka hade stormarknaderna mött över en mil-
jon kunder som bland annat köpt 2 miljoner flas-
kor Coca Cola, Sprite och Fanta, 72 hela lastvag-
nar med köksrullar och toalettpapper och 50 000
paket värmeljus. Omsättningen höll sig på en
mycket hög nivå även under de följande veckorna
och det innebar att försäljningen av sällanköps-
varor ökade under året.
Kvickly xtra består dels av 12 ombyggda OBS!-
stormarknader och dels av tre traditionella Kvick-
ly som gjorts om enligt det nya konceptet till topp-
moderna stormarknader med bland annat utökat
sortiment av sällanköpsvaror och ett stort kvali-
tetsutbud av färskvaror.

C O O P D A N M A R K . K V I C K LY X T R A , L A N S E R I N G AV N Y T T K O N C E P T.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 19
ÅRETS RESULTAT

Ekologiskt resultat i korthet

EKOLOGISKA LIVSMEDELS
ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS-
FÖRSÄLJNINGEN I KR DANMARK
• 93 040 TON EKOLOGISKA/MILJÖMÄRKTA livsmedel såldes till- • COOP MEGA, TØYEN, OSLO TOG under 2002 en helt ny revo-
sammans i Danmark, Norge och Sverige. Det motsvarar lutionerande kylanläggning i drift. Den nya kyltekniken
konsumtionen för befolkningen i en stor stad (133 000 per- minskar väsentligt energiförbrukningen och använder
soner) under ett helt år. Källa: Naturvårdsverket 2021. naturliga köldmedia som inte påverkar klimatet vid utsläpp.

4,3%1)
1) för Coop Danmark ingår vin och öl.
• COOP DANMARKS FÖRSÄLJNING av ekologiska varor minska-
de under året med 2 procent.
• SOM FÖRSTA BUTIKSKE D JA i Danmark lanserade Coop hös-
ten 2002 kött från grisar som inte hade ätit genmodifierat
foder. Projektet har utvecklats i samarbete med slakteriet
Danish Crown.
• COOP NORGES FÖRSÄLJNING AV ekologiska varor ökade
under året med 504 ton (15,5 procent).
• COOP SVERIGE ÖKADE försäljningen av ekologiska livsmedel
med 24 procent.
• COOP FORUM BLEV UNDER året den första miljömärkta svenska
detaljhandelskedjan. Samtliga 43 stormarknader uppfyllde
Svenska Naturskyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval.
• EN GEMENSAM FÖRSTUDIE rörande miljö, etik och hälsa
genomfördes under året. Nu bedrivs arbetet vidare i ett inte-
grationsprojekt.

EKOLOGISKA LIVSMEDELS
ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS-
2002 I SAMMANDRAG
FÖRSÄLJNINGEN I KR NORGE
EKOLOGISKT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE

Total försäljning av miljömärkta/ekologiska livsmedel i ton 93 040 53 000 3 740 36 300

0,9% Antal miljömärkta/ekologiska livsmedelsprodukter 2 146 1 191 140 815

Försäljningsandel av miljömärkta kemtekniska produkter i %

av total försäljning kemtekniska produkter 15 44 75

Antal miljömärkta kemtekniska produkter 296 25 50 221

Försäljningsandel av miljömärkta hygienprodukter

i % av total försäljning hygienprodukter 8 21 29

Antal miljömärkta hygienprodukter 450 26 39 385

EKOLOGISKA LIVSMEDELS
ANDEL AV TOTALA LIVSMEDELS- Antal miljömärkta (Svanen, EU-Blomman), övriga varor 1 400 217 51 1 1321)
FÖRSÄLJNINGEN I KR SVERIGE
Antal FSC-märkta produkter 8 23 46
2)
Återvunnen plast på terminal/lager i ton 647 820 860

3,0% Återvunnen well på terminal/lager i ton 10 9432) 2 670 14 750

Mängd koldioxidutsläpp från lager /terminal till butik i ton 18 723 7 890 22 575

1) Inkluderar Bra Miljöval.

2) Gäller butik.
Norska data omfattar endast omsättning och drift i Coop Norges distributionsenheter.

Gjorde du en ko glad?
Under 2002 lanserade Coop Sverige kampanjen ”Gör en ko glad” och genomförde i starten en prissänkning
med 25 öre/liter på ekologisk mjölk i Stockholmsområdet. Syftet var att uppmana konsumenterna att släppa
fler kossor fria. Genom att sänka priset på ekologisk mjölk hoppas Coop Konsum att fler medlemmar och
kunder ska välja ekologisk mjölk framför den konventionella så att fler kor får vara ute mer. Hittills visar
siffror efter kampanjen att mjölkvolymerna ökade med 80 ton i månaden! Omsatt i antal kossor betyder
det att 110 fler kossor kommer att få leverera mjölk till konsumbutikerna om det fortsätter i samma takt
under året.
Den ekologiska mjölken lanserades i Sverige av konsumentkooperationen för drygt tio år sedan och
idag står ekologisk mjölk för fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Kampanjens mål är att
öka efterfrågan som ska stimulera tillgången. När tillgången på ekologisk mjölk blir större blir kost-
naderna lägre och fler konsumenter får möjlighet att handla ekologiskt! Coop Konsums mål är att
den ekologiska mjölken inte ska vara dyrare än vanlig mjölk.

20 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 ET
T
GO
TT
EX
EM
PE
L

Ibland kommer hönan

före ägget
Fortfarande sitter uppskattningsvis 75 procent av
de svenska värphönorna instängda i trånga burar.
För att förbättra villkoren för hönorna och skapa
en vilja till förändring hos producenterna satsade
Coop Sverige på att marknadsföra ekologiska
ägg, detta för att göra medlemmar och kunder
medvetna om att de kan påverka genom sitt val.
Ekologiska ägg kommer från hönor som bland
annat går fritt inomhus, har möjlighet att vistas
utomhus och uppföds på ekologiskt foder. Ekoägg
är därför ett bättre och mer djurvänligt alternativ.
Inför påsken 2002 satsade följaktligen Coop
Sverige på en stor kampanj för att få konsumen-
terna att välja ekologiska ägg med temat: ”Välj
KRAV-märkta ägg så får fler hönor vara ute”.
2002 ökade försäljningen av ekologiska ägg med
44 procent. 14 procent av alla ägg som säljs är
ekologiska.

C O O P S V E R I G E . K A M PA N J F Ö R E K O L O G I S K A Ä G G , Ä N G L A M A R K .

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 21
ÅRETS RESULTAT

Socialt resultat i korthet

• MEDELANTALET ANSTÄLLDA uppgick under året till 28 147. Antal anställda vid
årets slut uppgick till 26 747.
• MÅLET MED DET GEMENSAMMA Human Resources-projektet är att utveckla
gemensamma riktlinjer, mål och planer inom medarbetarområdet för att säker-
ställa att Coop-koncernen har rätt medarbetarresurser på alla nivåer, så att både
företaget och medarbetarna utvecklas. Projektet har analyserat likheter och
olikheter mellan länderna när det gäller personalpolicies samt ledar- och med-
arbetarutveckling. En extern jämförande studie har också gjorts.
• COOP SVERIGE DRIVER ett aktivt jämställdhetsarbete. Bland annat gjordes en
lönekartläggning i alla delar av Coop Sverige under 2002. De flesta löneskill-
naderna beror på befattning. Endast i vissa fall beror skillnaderna på kön och
i de fallen är åtgärder vidtagna.
• M E D SYFT E AT T ST Ä RKA företagsandan och kommunikationen mellan med-
arbetarna och uppmuntra dem att dela med sig av sina kunskaper har Kvickly
och Kvickly xtra som första danska detaljhandelskedja lanserat en egen Com-
munity på nätet.
• COOP NORGE SAT SA R på att öka lagerpersonalens status och kompetens genom
att erbjuda flera av medarbetarna en diplomerad utbildning. För första gång-
en omfattas samtliga lagerenheter i en stor satsning för att öka kunskapen om
lagerdrift. Av Coop Norges totalt cirka 800 anställda inom lagerverksamheten
har cirka 200 redan genomfört eller påbörjat kursen. Kursen omfattar 15 dagar
fördelade på fem tillfällen à tre dagar. Deltagarnas utvärdering har varit
mycket positiv. ”Logistikk og HMS” har nu blivit ett tema som möter intresse
från deltagarna.

ÅLDERSFÖRDELNING FRÅN VA RO 2002 I SAMMANDRAG

ANSTÄLLDA COOP NORDEN
SOCIALT NORDEN DANMARK NORGE SVERIGE
DANMARK NORGE SVERIGE
KVINNOR MÄN Antal föreningar/samvirkelag 416 229 65
Sjukfrånvaro 1) 3,9 9,3 9,7
60– år Antal medlemmar 5 223 978 1 513 188 920 000 2 790 790
Föräldra-
802 441
ledighet 1) 1,7 –2) 2,6 Medeltal anställda 28 147 13 998 1 827 12 322
50–59 år
2 706 1 805 Vård av Kvinnor 14 539 6 809 457 7 273
40–49 år sjukt barn 1) 0,1 –2) 0,5
2 392 2 026 Män 13 608 7 189 1 370 5 049
30–39 år
3 169 2 829 1) Norge och Sverige i procent av kontrakterad tid;
18–29 år Danmark i procent av antal planerade
4 581 4 077 arbetstimmar.
–17 år
2) Norge har ingen tillgänglig information om föräldra-
1 237 1 539
ledighet och vård av sjukt barn.
5 000 0 5 000

FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖRDELNING KVINNOR/MÄN FÖRDELNING KVINNOR/MÄN

I KONCERNLEDNING, I LEDNINGSGRUPPEN, I LEDNINGSGRUPPEN, I LEDNINGSGRUPPEN,
COOP NORDEN COOP DANMARK COOP NORGE COOP SVERIGE

KVINNOR 0% MÄN 100% KVINNOR 3% MÄN 97% KVINNOR 20% MÄN 80% KVINNOR 30% MÄN 70%

Miljoner i retur Etiskt samarbete genom Intergroup

DENNY LORENTZEN/PRESSENS BILD

Coop Danmark, Coop Norge och Coop Sverige har sedan

till bistånd många år tillbaka varit delägare i Intergroup Far East Limited.
Det gamla talesättet som säger att ”den som Coop-koncernen köper in en stor del av sina varor från Fjärran
Östern genom företaget. Intergroup har arbetat intensivt med
inte spar på ören heller aldrig får en krona”
etiska frågor det senaste året. Medarbetarna i Intergroups
har fått omvänd aktualitet. Tack vare öres- dotterbolag i Bangladesh, Pakistan, Indien, Indonesien, Kina
avrundning på medlemskortet MedMera i och Hongkong tränas i att kontrollera att leverantörerna lever
Sverige och skänkta flask- och burkpanter upp till de noggrant specificerade kraven.
rullar miljoner in till olika biståndsprojekt. Etikarbetet innebär också att Coop-koncernen har direkt-
Öresavrundningen för dem som handlar på kontakt med de lokala marknaderna genom egen personal
Coop MedMera-kortet har sedan starten i som säkerställer att etikpolicyn följs. Därmed kan Coop erbju-
da konsumenterna en hög grad av trygghet i att varorna pro-
september 2001 till november 2002 inbring- ducerats under bra förhållanden. Intergroup har dessutom
at drygt 2,4 miljoner kronor. Medlen går upprättat en fond, Childrens Education and Social Welfare
till de kooperativa projekten Vi-skogen och Trust, som stöttar barn i den delen av världen, så att barnen får
Kooperation utan gränser. ökade möjligheter till utbildning och bättre förutsättningar för
ett gott liv. Utbildning är det bästa sättet att stävja barnarbete.
Fonden har hittills donerat drygt 1 miljon SEK.

22 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 ET

GEIR TERJE NERGAARD

T
GO
TT
EX
EM
PE
L

En av Europas modernaste
lageranläggningar
I februari 2002 invigdes 24 000 kvadratmeter lager-
och återvinningsanläggning som ska betjäna 230
butiker i försäljningsdistriktet Trøndelag/Helge-
land. På några få dagar genomfördes flytten från
det gamla lagret på Lade till det nya i Tiller, en flytt
på någon kilometer. Det var ett flyttlass med
dimensioner: mer än 10 000 pallar med varor mot-
svarande 3 000 ton eller 400 trailerlaster.
Det nya lagret förbättrar varugenomström-
ningen. Detta leder till färre plockrundor, vilket
väsentligt ökar effektivitetsgraden och förbättrar
arbetsmiljön för de cirka 220 anställda.
Tiller-anläggningen innehåller en återvinnings-
del för flaskor, papper och plast och kan även ta
emot returer från konkurrerande verksamheter i
Mittnorge. Anläggningen ägs av Coop Norge och
byggdes under perioden juni 2000 – november 2001
till en kostnad av 245 MNOK.

COOP NORGE. LAGERANLÄGGING I TILLER, TRONDHEIM.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 23
Coop Danmark – bredd i konsumenterbjudandet

LARS AARØ
Coop-koncernen har två helägda dotterbolag i
Danmark, Coop Danmark och OBS! Danmark.
Från 31 december 2002 drivs verksamheten i Coop
Danmark. Företaget driver flera stora detaljhandels-
kedjor i landet, alltifrån minimarkets till stora varu-
hus och lågprisbutiker. Kedjorna är SuperBrugsen,
Dagli’Brugsen och LokalBrugsen med sammanlagt
710 butiker, Irma med 64 butiker, Kvickly och
Kvickly xtra med 86 butiker och Fakta med 245
butiker. Coop Danmark ansvarar för inköp, logistik,
marknadsföring och butiksdrift.
Företaget drar nytta av att kunna göra stora
inköp för att kunna skapa Danmarks bästa med-
lemserbjudande på dagligvaror, kläder och special-
varor.

ÅRET I KORTHET
• FÖRSÄLJNINGEN F ÖR COOP DANMARK och OBS!
Danmark ökade med 4,2 procent till 31 769 MDKK.
Marknadsandelarna i Danmark ökade likaledes.
• OPERATIVT RÖRELSERESULTAT FÖR Coop Danmark
ökade med 46 procent till 338 MDKK (231 MDKK),
delvis till följd av rationaliseringar inom inköp och
logistik.
• OBS! DANMARK STÄLLDE under året om sina tolv
varuhus till Kvickly xtra. Det operativa rörelsere-
sultatet uppgick till –132 MDKK (–140 MDKK).
• FÖRSÄLJNINGEN AV SPECIALVAROR ökade i alla
kedjor, sammantaget med cirka 10 procent, vilket
innebär ökade marknadsandelar. På en mängd
varuområden är Coop marknadsledare, till exem-
pel cyklar och musik.
• E N R A D INIT IAT IV under året har tydliggjort Coops
ledarskap i ekologi i Danmark.
• IRMA UTNÄMNDES TILL årets dagligvarukedja. VD

• DE EGNA VARUMÄRKENA stärkte sina positioner

genom i stort sett oförändrade försäljnings- och STABER

marknadsandelar.
VARU -
DETALJHANDEL EKONOMI
FÖRSÖRJNING

EKONOMISKT

OPERATIVT RÖRELSE- FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE COOP DANMARKS

R E S ULTAT, M DKK M ERVÄRDESSKAT T, M D KK DEL AV COOP NORDENS
TOTALA FÖRSÄLJNING
400 40 000
338
300 31 185 31 769
32 000
231
200 46% Vd H.C. Madsen
24 000
Medelantal anställda 13 998
100
16 000 Antal butiker 660
0
(+471 franchise)
8 000

–140 –132
0
2001 2002 2001 2002

Coop Danmark OBS! Danmark Inklusive OBS! Danmark

24 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 MILJÖ/EKOLOGISKT

FÖRDELNING AV FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA FÖRDELNING AV

FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA AV EKOLOGISKA ARTIKLAR VAROR (INDEX 2001=100) FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA
ARTIKLAR PER KEDJA PER KATEGORI ARTIKLAR PER KATEGORI
250
KÖTT, FISK
LOKALBRUGSEN 1% VIN 1% CHARK 8%
KOLONIAL 15% 200
IRMA 19% KVICKLY FRUKT, GRÖNT, ÖVRIGA KEMTEKNISKA
30% TOBAK, BLOMMOR 12% VAROR 23% ARTIKLAR
150
DAGLIBRUGSEN KIOSKVAROR 8% 37%
9%
DJUPFRYST, 98
100
BRÖD & MEJERI- HYGIEN-
PRODUKTER 56% ARTIKLAR 40%
SUPER-
50
BRUGSEN 41%
Fakta ej med
0
01 02

FÖRSÄLJNINIG AV FÖRSÄLJNING AV FAIR TRADE-VAROR FÖRBRUKNING AV KÖLDMEDIA

MILJÖMÄRKTA ARTIKLAR (INDEX 2001=100) 2002 (INDEX 2001=100)
(INDEX 2001=100)
250 250 250

200 200 200

176

150 150 138 150

91 100
100 100 100
75
63
53 37
50 50 50
33
2001
0 2002 0 0

N EN T 01 02 2 A A T T
MA AL R2 404 134 RIG TAL
AN OT R R ÖV TO
OM SV TT
-BL ÄR
K
EU
ÖM
M ILJ

S O C I A LT

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR

KVINNOR RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS-
BEFATTNING, LEDNING BEFATTNING, BUTIK BEFATTNING, ÖVRIGT

KVINNOR 49,6% MÄN 50,4% KVINNOR 3% MÄN 97% KVINNOR 8% MÄN 92% KVINNOR 2% MÄN 98%

ÅLDERSFÖRDELNING
S J UKFRÅNVARO*
ANSTÄLLDA COOP DANMARK
KVINNOR MÄN

60– år
78 147
2001 2002 50–59 år
801 692
Totalt 3,73 3,89 40–49 år
804 813
30–39 år
* i procent av antal planerade arbets- 1 228 1 315
timmar. 18–29 år
2 773 2 460
–17 år
1186 1 499
3 000 0 3 000

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 25
Komplett spektrum av supermarkets

SUPERBRUGSEN
SUPERMARKETS
SuperBrugsen är Danmarks största supermarket-
kedja med butiker över hela landet. Kedjan fokuse-
rar på färskvaror, god kundservice och ett innovativt
sortiment. 67 SuperBrugsen har utnämnts till ”Din
Chef Nick Bigler
Økobutik”, vilket betyder extra fokus på ekologi
och ett större urval av ekologiska varor. SuperBrug-
Antal butiker 142 (+ franchise 145)
sens tydliga satsning på ekologi syftar till att skapa
Butiksareal 800–2 000 kvm debatt kring och framhålla de ekologiska aspekter-
na i produktion av och handel med dagligvaror.
SuperBrugsen vänder sig till konsumenter som
ställer höga krav på varorna när det gäller matsä-
kerhet, inspiration och förnyelse. SuperBrugsen
arbetar för att infria de krav på sortimentet som
kunderna ställer på kvalitet, hälsa och miljö.
E N T I O Å R I N G P Å S TA R K
FRAMMARSCH
I samband med SuperBrugsens tioårsjubileum
2001 satsade kedjan stort och resultatet lät inte
vänta på sig. Försäljningen sköt fart vid jubileet
och framgångarna fortsatte även under 2002 med
en god försäljningsutveckling och en markant för-
bättring av resultatet.
Ett stramare kostnadsfokus bidrog också till
förbättringen. Det är framför allt två varugrupper
som starkt påverkat intjäningen, sällanköpsvaror
samt frukt och grönt. Under 2002 genomfördes ett
omfattande moderniseringsprogram och mer än
30 butiker byggdes om under året.

DAGLI’BRUGSEN VÄXER MED

DAGLI’BRUGSEN KONVERTERINGAR OCH UPPKÖP
MINIMARKETS
Minimarketkedja med butiker i lokalsamhällen
Under året expanderade
över hela Danmark. De flesta butiker har öppet alla
dagar och finns på bekvämt avstånd för sina kunder. Dagli’Brugsen med 30 nya butiker.
Aktuellt urval av färskvaror, personlig service och Detta skedde framför allt genom
Chef Preben Jensen
flera extra servicefunktioner som till exempel post ombyggnad av de mest lämpliga
kännetecknar kedjan. Dagli’Brugsen fäster också LokalBrugsen-butikerna, men också
Antal butiker 108 (+216 franchise)
stor vikt vid miljö, etik och ekologi och är Dan-
Butiksareal 400–600 kvm marks största utlämningsplats för varor beställda på
genom uppköp av oberoende butiker.
Internet. Expansionen kommer att fortsätta
Dagli’Brugsen vänder sig framför allt till famil- under 2003.
jer och hushåll som vill handla nära bostaden.

SINE FIIG
LOKALBRUGSEN
MINIMARKETS
Närbutiker, vanligen i mindre lokalsamhällen, som
är små till ytan men har ett aktuellt utbud av färsk-
varor och nyheter inom sällanköpsvaror. Lokal-
Brugsen lägger stor vikt vid miljö, etik och ekologi.
Chef Preben Jensen
Butikerna har generösa öppettider och de flesta är
öppna sju dagar i veckan och vänder sig framför allt
Antal butiker 26 (+73 franchise)
till familjer och hushåll som handlar i närområdet.
Butiksareal 200–400 kvm

IRMA
SUPERMARKETS
Super- och minimarkets, primärt i Storköpen- Å R E T S D A G L I G VA R U K E D J A
hamn, med hög varukvalitet, god service och inbju- – I F L E R A K AT E G O R I E R
dande butiker som i huvudsak säljer dagligvaror
Tidskriften Detailbladet utnämnde supermarket-
under egna varumärken. Butikerna har ett brett sor-
kedjan Irma till årets dagligvarukedja. Motive-
Chef Alfred Josefsen timent och stor andel ekologiska varor.
ringen var att Irma tagit initiativ till förnyelse i
Irma vänder sig till moderna och kvalitetsmed-
Antal butiker 64 dansk detaljhandel. Men inte bara de kommersi-
vetna konsumenter i storstäder – både äldre och
ella framgångarna har belönats. I tävlingen ”Dan-
Butiksareal 200–2 000 kvm yngre – som är intresserade av nya trender, gastro-
marks Bedste Arbejdspladser” placerade sig Irma
nomi, ekologi och djurens välfärd.
på en sjunde plats, en framgång jämfört med förra
året då man slutade på en artonde plats. Irma var
högst rankad bland detaljhandelskedjorna.

26 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

EKONOMISKT SUPERBRUGSEN DAGLI’BRUGSEN LOKALBRUGSEN I RMA SUPERBRUGSENS DEL
AV COOP DANMARKS
Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 5 487 1 595 257 1 637 TOTALA FÖRSÄLJNING

Kedjans del av total försäljning, % 34 13 2 5

17%
MILJÖ/EKOLOGISKT

Andel ekologiska varor

av total livsmedelsförsäljning, % 4,0 2,5 2,7 9,8

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar

av total kategori, % 13,7 11,8 11,3 35,0

Andel miljömärkta hygienartiklar

av total kategori, % 6,9 8,9 10,5 24,7
DAGLI’BRUGSENS DEL
Elförbrukning per kvadratmeter AV COOP DANMARKS
bruttoareal, kWh/kvm 279 232 239 253 TOTALA FÖRSÄLJNING

Vattenförbrukning per kvadratmeter

bruttoareal, m3/kvm 0,35 0,18 0,18 0,27

Värmeförbrukning per kvadratmeter 5%

bruttoareal, kWh/kvm 85 63 69 54

S OC IA LT KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN

1) 1)
Medelantal anställda, kvinnor resp. män, % 53 47 57 43 45 55

Fördelning kvinnor resp. män

1) 1)
på chefsbefattning, % 1 99 12 88 21 79
LOKALBRUGSENS DEL
1) Samredovisas med Dagli’Brugsen AV COOP DANMARKS
TOTALA FÖRSÄLJNING

1%

25 000 KUNDER FICK SÄGA SITT

THOMAS WILLADS

– TA C K F Ö R B E R Ö M M E T !

SuperBrugsen genomförde 2002 sin IRMAS DEL

AV COOP DANMARKS
största kundundersökning hittills. TOTALA FÖRSÄLJNING

Mer än 25 000 kunder i Coop-ägda

butiker fick säga sitt om de enskilda
butikerna. Resultatet var minst sagt 5%

upplyftande – 95 procent uppgav att

de var nöjda eller mycket nöjda med
att handla i SuperBrugsen. Undersök-
ningen gav också en rad goda och
konkreta råd till förändringar, som nu
genomförts i butikerna.

ETT GOTT ARV

Dagli’- och LokalBrugsen fick en ny vd under
2002, det första bytet sedan starten för tio år
sedan. Den förra vd:n, Ole Høegh Lorentsen,
gick i pension, och sälj- och marketingdirektö-
ren Preben Jensen tog vid. Utgångsläget är
gott – kedjan har ett tillfredsställande resultat
och goda förutsättningar för framtida utveck-
ling och expansion.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 27
Brett utbud eller lågpris för familjen

märken inom bröd- och konditorivaror. Utöver

STORMARKNADER WHAT’S COOKING? PÅ KVICKLY
detta drivs avdelningar för barnkläder, järnhandel,
radio och tv med mera. Många stormarknader har Kvicklys nya koncept för kvalitet och matglädje,
också en enklare servering eller bistro. ”What’s Cooking?”, lanserades under 2001. Sats-
Målgruppen är främst moderna och kvalitets- ningen ökade i popularitet under 2002 och finns
Kedjedirektör Jan Nielsen
medvetna konsumenter med matglädje, men nu i flera av de nya Kvickly xtra-stormarknaderna.
Kvickly uppfyller de flesta familjers behov.
Antal butiker 57 (+14 franchise)

LINDA HANSEN
Butiksareal 2 000–5 000 kvm KVICKLY XTRA
Kvickly xtra ingår i Danmarks största stormark-
nadskedja med sina 15 enheter, varav tolv tidigare
drevs som OBS!. Kvickly xtra utgörs av toppmo-
derna stormarknader med aktuellt sortiment av säl-
Kedjedirektör Jan Nielsen lanköpsvaror och stort kvalitetsutbud av färskvaror.
Stormarknaderna har ett synnerligen brett sorti-
Antal butiker 15
ment med allt från mat och kläder till kapitalvaror.
Butiksareal 3 000–12 000 kvm När det gäller mat så vill Kvickly xtra inspirera till
matlagning utöver det vanliga och satsning på gas-
tronomi. Stormarknaderna är lokaliserade i Dan-
KVICKLY marks största städer.
Kvickly är stormarknaden för såväl dagliga inköp Målgruppen är moderna och kvalitetsmedvetna
som storköp, med brett urval av såväl dagligvaror konsumenter från ett stort geografiskt upptag-
som sällanköpsvaror med hög kvalitet. Kvickly har ningsområde.
ett stort urval av ekologiska varor samt egna varu- FRAMGÅNGEN ÄR ETT FAKTUM

Fakta går mycket bra. Resultatet är tillfredsställan-

FAKTA de med markanta försäljningsökningar i både nya
LÅGPRISBUTIKER och inarbetade butiker. Under 2002 öppnade
Fakta har lågprisbutiker över hela Danmark. Sorti-
mentet består av daglig- och sällanköpsvaror. Ked- Fakta 13 nya butiker och moderniserade ett stort
jans erbjudande är lägsta pris, snabbhet och god antal av de existerande. Detta kombinerat med
kvalitet. bättre effektivitet och mindre svinn gjorde 2002
Framför allt riktar sig Fakta till unga familjer års resultat till det bästa hittills. Under de senaste
Vd Claus Jensen
med mycket att göra, singelhushåll som vill göra två åren har Fakta vuxit med 20 procent.
Antal butiker 245
snabba och mindre inköp samt livsnjutare, som inte
Butiksareal 500–1 000 kvm vill lägga mycket tid på inköp.

KVICKLY OCH
EKONOMISKT KVICKLY X T RA FA KTA
KVICKLY OCH KVICKLY XTRAS
Försäljning exklusive mervärdeskatt, MDKK 8 439 4 747 DEL AV COOP DANMARKS
TOTALA FÖRSÄLJNING
Kedjans del av total försäljning, % 31 15

MILJÖ/EKOLOGISKT 27%

Andel ekologiska varor av total livsmedelsförsäljning, % 4,1 3,5

Andel miljömärkta kemtekniska artiklar av total kategori, % 14,2 11,61)

Andel miljömärkta hygienartiklar av total kategori, % 5,4 0

Elförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 273 220

3
Vattenförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, m /kvm 0,49 –
FAKTAS DEL
Värmeförbrukning per kvadratmeter bruttoareal, kWh/kvm 79 – AV COOP DANMARKS
TOTALA FÖRSÄLJNING

SOCIALT KVINNOR MÄN KVINNOR MÄN

Medelantal anställda, kvinnor respektive män, % 60 40 51 49

15%
Fördelning kvinnor respektive män på chefsbefattning, % 0 100 26 74

1) Omfattar tvätt- och sköljmedel

28 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 ET

HENRIK FRYDKJÆR
T
GO
TT
EX
EM
PE
L

En plats för medarbetarna

Kvickly och Kvickly xtra har som första danska
detaljhandelskedja lanserat en egen Community
på nätet för de 9 500 medarbetarna. Syftet är att
stärka företagsandan och kommunikationen
mellan medarbetarna och uppmuntra dem att
dela med sig av sina kunskaper. Medarbetare i
de 86 varuhusen kan dela erfarenheter, söka
nya jobb i kedjan, leta information och chatta
med varandra. Kvickly Community har tagits
fram efter förebilder i USA, där den här typen av
elektroniska mötesplatser blivit allt populärare
i stora företag. En undersökning som genom-
fördes visade att 70 procent av de Kvickly-
anställda har tillgång till Internet i hemmet. De
flesta medarbetare är relativt unga och för att
göra Kvickly Community attraktiv för dem finns
även spel och underhållning på nätplatsen.
Varje medarbetare kan skapa sin alldeles egna
Kvickly Community, skräddarsydd efter egna
intressen.

C O O P D A N M A R K . M E D A R B E T A R - C O M M U N I T Y, K V I C K L Y.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 29
Starka egna varumärken som ger mer

Vid sidan av Coop-koncernens nya gemensamma kolonial och mejeri som frukt och grönt. Alla Natura- Coop designar och säljer barnkläder under ett eget
varumärke Coop X-tra har Coop Danmark en rad varor som är producerade eller paketerade i Dan- varumärke i Danmark. Kvalitetsserien Friends är
egna varumärken, och det är framför allt fem av mark är märkta med det röda Ø-märket som bevis märket för barn- och babykläder, blöjor och annat
dessa som profileras starkt och som är mycket popu- för att varan uppfyller danska ekologikrav. Under för barn i åldrarna 0–4 år. Friends-varumärket står
lära hos konsumenterna – Bluecare, Natura, Mini- 2002 lanserades flera, mycket populära produkter som garant för att kläderna tål mycket, håller form
risk, Danefrost och Friends. Syftet är att tillföra som marmelad, müsli och havregryn. och färg, är väl designade, behagliga att bära och inte
mervärden för medlemmar och kunder genom att Danefrost är Danmarks största märke inom innehåller några skadliga eller irriterande material
erbjuda prisvärda alternativ till andra ledande varu- kategorin djupfryst med cirka 150 olika produkter eller kemiska tillsatser. Varorna genomgår rigorösa
märken. Genom att Coop Danmark har kontroll som till exempel glass, skaldjur, fisk, bröd, bär, sop- tester och sortimentet förnyas kontinuerligt.
över hela produktionskedjan, från val av leveran- por och färdiglagat.
törer och råvara till exponering i butik, kan företaget
garantera produktegenskaper och produktkvalitet
och samtidigt hålla lägre priser. Coop ställer inte
bara krav på varans innehåll utan även på förpack-
ning. Gemensamt för alla egna märken är att de in-
gående produkterna löpande testas och kontrolleras
av Coop Laboratoriet.
Coop har en fortsatt stabil andel egna varumär-
ken om cirka 27 procent i Danmark. Andelen beräk-
nas öka inom de närmaste åren genom nya initiativ

SINE FIIG
och det nordiska samarbetet.
Bluecare är Coops egen produktserie för effektiv
tvätt, rengöring och hygien i Danmark. Under varu-
märket marknadsförs cirka 30 artiklar. Bluecare-
produkterna är utvecklade efter kundernas behov
och leder till mindre miljöbelastning än traditionel-
la produkter. Alla produkter är noga testade av Coop
Laboratoriet och alla ska på sikt miljömärkas med
Svanen.
Bluecare är marknadsledande på miljömärkta
produkter inom tvätt och rengöring i Danmark.
Försäljningen av Bluecare tvättprodukter utgör mer
än 30 procent av hela försäljningen av tvättproduk-
ter i Coop Danmark.
Minirisk innefattar en serie om 60 rengörings-,
baby- och hygienprodukter samt blöjor. Produkter-
na skonar överkänslig hy, minimerar risken för aller-
gier och innehåller inga onödiga tillsatsämnen.
Coop har Danmarks största sortiment av allergi-
testade produkter, och dessa är mycket populära
bland konsumenterna. Produkterna utvecklas i
enlighet med konsumenternas behov och önskemål.
Natura är en av Danmarks mest populära serier eko-
logiska varor med cirka 100 produkter inom såväl

A NTA L A RT IKLA R FÖRSÄLJNINGSUTVECKLING

(INDEX 2001 = 100)
SVAR PÅ TAL OM ETIK
Coop Danmark vill informera om sitt arbete 1 000 250
med etiska frågor och gick därför med i For- 800
brugerinformations etikdatabas. Coop var ett 800 200

av de första företagen i Danmark som tog detta

600 150
steg. Genom att ingå i databasen synliggörs
Coops arbete när det gäller etikfrågor som 400 100
98,51)

berör konsumenter och allmänhet. För att ett

företag ska få ingå i databasen måste det besva- 200 150 50
100
ra en lång rad frågor om sitt etikarbete. Svaren 60
30
0 0
på frågorna finns tillgängliga på Forbruger-
01 02
informations hemsida, www.fi.dk. ISK URA ARE OST NDS
NIR AT EC FR IE
MI K. N BLU ANE FR 1) Minskningen hänför
Ø D
sig till minskat antal
produkter.

30 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Ökad leveranssäkerhet och minskade
distributionskostnader
Coops logistikenhet i Danmark har under 2002
genomfört en rad åtgärder, som resulterat i ökad
leveranssäkerhet samtidigt som kostnaderna för dis-
tributionen har minskat.
Bland förbättringarna kan nämnas tidigarelagda
leveranser. Butikerna får nu sina varor senast klock-
an 10, mot tidigare klockan 13.
Under året ingicks också ett avtal med Arla Food
om ett övertagande av mjölkdistributionen. Det
ledde till nedläggning av Färskvarucentret i Aalborg.
Omläggningarna ledde under våren till arbets-
nedläggelse på lagren, men med hjälp av medarbe-
tare från butik och övriga avdelningar påverkades
butiker och kunder i relativt ringa omfattning.
FÖRBÄTTRAD KVALITET PÅ IMPORTERAT
FRUKT OCH GRÖNT SAMT KÖTT
Försäljningen av frukt och grönt har haft en särskilt
positiv utveckling. Frukt och Grönt fortsatte arbetet
med att förbättra den miljömässiga kvalitetsnivån på
importerade varor. Särskilt när det gällde de spanska
varorna var det angeläget att minska besprutnings-
nivån.
Andelen centralpackat kött ökade. Import av
australiensiskt oxkött av hög kvalitet blev särskilt väl
mottaget av konsumenterna.
RESTRIKTIONER INOM VIKTIGA KATEGORIER
AV KOLONIALVAROR UPPHÖR
Efter många års debatt blev det under 2002 tillåtet
att sälja öl på burk i Danmark. Försäljningen kom
igång i september, men på grund av en oavsiktlig
avgift på emballage blev burkarna avsevärt dyrare än
flaskorna. Försäljningen blev därför liten. Inom
kategorin öl utgör burkarna cirka 6 procent av den
totala försäljningen. Coop Danmark arbetade under
2002 för en harmonisering av avgifterna i Danmark
i syfte att skapa större konkurrens.
Avregleringen av försäljningen av receptfria läke-
medel under 2001 mottogs väl av konsumenterna.
Försäljningen ökade och Coop arbetade för ytterli-
gare liberalisering. Det lyckades och danska motsva-
righeten till Socialstyrelsen tillät försäljning av flera
produkter i dagligvaruhandeln.
ÖKAD MARKNADSANDEL FÖR SPECIALVAROR
Försäljningen av specialvaror ökade i alla kedjor.
Sammantaget ökade specialvaror med cirka tio pro-
cent, vilket betyder ökade marknadsandelar inom
vissa områden. På en mängd varuområden är Coop
marknadsledare, till exempel cyklar och musik.
Utbudet av trädgårdsmöbler märkta med FSC utö-
kades kraftigt under året och redan under 2003
kommer det bara att säljas trädgårdsmöbler av FSC-
märkt trä i Coops butiker. FSC står för Forest Ste-
wardship Council och har som uppgift att främja
hållbart skogsbruk. Design och kvalitet förbättrades
genom samarbete med externa partner. Bland annat
designade arkitekten och designern Tobias Jacobsen
ett antal kvalitetsprodukter för Coop. Blomster-
konstnären Erik Beering utarbetade en kollektion
julprodukter som hade premiär 2002. Arbetet med
att lyfta kvalitet och design kommer att förstärkas
under 2003. Bokförsäljningen har stadigt blivit en
THOMAS WILLADS
större succé och under 2002 ökade försäljningen
med över 30 procent.
ÖKADE INKÖP GENOM INTERGROUP
Intergroup Far East Limited, som är ett delägt
bolag, sköter en stor del av Coops inköp av special-
varor i Fjärran Östern. Intergroup ökade sin omsätt-
ning under året med 11 procent till drygt 1,2 miljar-
der DKK, och Coop Danmark ökade sina inköp
genom Intergroup med mer än 15 procent. Sam-
mantaget var 2002 ett bra år för Intergroup vad gäl-
ler både omsättning och resultat. Arbetet med att
kontrollera arbetsförhållanden hos leverantörerna
intensifierades och kommer att fortsätta under 2003.
Genom fonden ”The Children’s Education and
Social Welfare Trust Fund” donerade Intergroup
cirka 1 MDKK till skolprojekt och sociala projekt i LÄNGRE LIV FÖR ELEKTRONIK
Kina, Thailand, Indonesien, Indien och Bangla-
desh. Coop samlar in uttjänt elektronisk utrust-
ning från butikerna i Danmark för att
COOP OCH NAF SKÄRPER MILJÖKRAVEN säkerställa en miljömässigt försvarbar
Coops inköp av importerade livsmedel till Danmark hantering. När elektroniken samlats in
förmedlas genom NAF International A.m.b.a., som
görs en utvärdering om utrustningen kan
köper in i upp till 80 länder och har avdelningar i
Italien, Spanien, Brasilien och USA. NAF skärpte i brukas i andra butiker eller om den måste
samarbete med Coop miljökraven på spanska leve- kastas. Utrustningen plockas isär innan
rantörer av frukt och grönt. Under 2003 har förbätt- den sänds till återvinning, vilket medför
ringar kunnat konstateras. besparingar jämfört med att skicka den
som den är. En del av den elektronik som
ÖVRIG VERKSAMHET
är för bra för att kasseras, men för dålig
– DANSK KAFFEKOMPAGNI
Dansk Kaffekompagni, som är ett helägt bolag, eller gammal för att fylla Coop Danmarks
hade framgångar under 2002, framför allt beroende behov, skänks till olika organisationer i
på en god exportutveckling, särskilt till Sverige och Afrika.
England. I Danmark, där Kaffekompagniets pro-
dukter marknadsförs under namnet Cirkel Kaffe har
det skett en mindre ökning av försäljningsandelen
i Coops butiker. VERKTYG FÖR
M I L J Ö V Ä N L I G A VA R O R
Coop Danmark arbetar med att
minimera miljöpåverkan från sina
sällanköpsvaror. Därför har ett
verktyg för insamling av
miljöuppgifter från leverantörerna
arbetats fram. Verktyget består av
en rad frågor om miljöarbetet i
produktionen och produkternas
innehåll. Målet är att mot bakgrund
av de insamlade miljöuppgifterna
kunna förbättra de krav som ställs
på leverantörerna.
COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 31
 L
PE

PETER CADE/GETTY IMAGES

E M
E X
T T
G O
T
ET

Succé för mera smak

och mindre fett
Super- och minimarketkedjan Irma introducera-
de under 2002 en helt ny fettsnål mjölk från Jer-
seykor. Mjölken har nästan lika låg fetthalt som
lättmjölk, 0,5 procent, men är fylligare och sma-
kar mer än liknande mjölkprodukter med låg
fetthalt. Jerseykon producerar små kvantiteter
men mjölken är koncentrerad och smakar därför
mer. Mjölken produceras av Irmas fasta leve-
rantör av ekologiska mejeriprodukter, det lilla
kvalitetsmejeriet Thise Mejeri. Jerseymjölken
säljs i Irmas egen förpackning och ingår i serien
”Økologisk Balance”.
Konsumenterna gillade kombinationen mera
smak och mindre fett. Mjölken blev en sådan
stor succé att den totala försäljningen av ekolo-
giska varor steg. När två av tre liter mjölk som
säljs är ekologisk så är det inte konstigt att Irma
tog tätplatsen på den inofficiella listan över
butikskedjor som säljer ekologiska varor.

COOP DANMARK. EKOLOGISK MJÖLK, IRMA.

32 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Konsumentens trygghet i fokus

Coop Danmark leds efter fyra dimensioner: med-
arbetartillfredsställelse, kundnöjdhet, resultat och
konsumenttrygghet. Konsumenttrygghet innebär
att säkerställa att konsumenterna i grunden kan
känna sig trygga med de varor som erbjuds i Coop
Danmarks butiker. Det innefattar bland annat att
produkterna är fria från sjukdomsframkallande bak-
terier, inte innehåller för många rester av pesticider
och är märkta så att konsumenterna kan göra ett
kvalificerat val.
Avdelningen för Miljö, Etik och Ekologi ska
medverka till att infria konsumenternas förvänt-
ningar på att varorna är producerade på ett etiskt och
miljömässigt försvarbart sätt och i överensstämmel-
se med gällande regelverk. Kort sagt säkerställa kon-
sumenttryggheten i vid bemärkelse.
Avdelningen har vidare som uppgift att utveckla
policies på det konsumentpolitiska området samt se
till att dessa förmedlas såväl internt som externt.
Betydande kontakter med konsumenter, myndighe-
ter, press och olika frivilligorganisationer är en
naturlig del av arbetet.
Avdelningen för Miljö, Etik och Ekologi ska
medverka till att utveckla den konsumentpolitiska
agendan i Danmark, särskilt med hänsyn till konsu-
menttrygghet, och medverka till att viljeyttringar
omsätts i handling.
Avdelningens viktigaste samarbetspartners internt
är kategoriorganisationen, som står för inköpen och
kedjorna. Dessutom finns ett tätt samarbete med Coop
Laboratoriet, som kontrollerar att varorna lever upp
till ställda krav, och med informationsavdelningen.
Coop Danmarks avdelning för Miljö, Etik och
Ekologi deltar i ”Det Økologiske Fødevareråd” och
i ”Produktpanelet for detailhandel”. På etikområ-
det deltar avdelningen i ”Amnesty Business Club”
och samarbetar med ”Forbrugerinformation” kring
”Etikdatabasen” som innehåller en statusrapport på
LEDANDE PÅ EKOLOGI
Coops kedjor i Danmark är bland de dagligvaru-
kedjor som säljer mest ekologiska produkter i värl-
den. Ekologi är ett viktigt profilområde, och Coop
Danmark är, och har varit med och drivit den eko-
logiska utvecklingen. Försäljningen av ekologiska
produkter stagnerade 2002, men med stora variatio-
ner såväl mellan varugrupper som geografiskt.
Några kategorier, exempelvis barnmat, visar en
kraftig ökning, medan andra tappar, till exempel
bröd.
Det finns en tendens till en större polarisering i
var det säljs mest ekologiska produkter. Till exempel
syns en stadig ökning i Köpenhamn, där det säljs
mest ekologiska varor, medan försäljningen sjunker
i landsorten. När Coop Danmark säljer för 100
kronor ekologiska varor i Köpenhamn är mot-
svarande försäljning i Vest- och Sönderjylland bara
30 kronor.
För att ge konsumenterna kännedom om ekolo-
giska produkter och stimulera försäljningen genom-
förde SuperBrugsen Øko-karavanen. Under en
vecka genomfördes en rad butiksaktiviteter som
lyfte fram butikens alla ekologiska produkter.
Knappt 70 butiker är utvalda som eko-butiker. Kon-
sumenterna erbjöds provsmakning, möjlighet att
tala med en eko-bonde och information om vad som
skiljer ekologisk produktion från den konventionel-
la. Karavanen som genomfördes i samarbete med
Økologisk Landsforening har under 2002 besökt 42
av SuperBrugsens butiker – en vecka i varje. Under
besöksveckan har butikens försäljning av ekologiska
produkter ökat mellan 20 och 60 procent.
PRODUKTER SOM KONSUMENTERNA KAN
KÄNNA SIG TRYGGA MED
Under de senaste två till tre åren har Coop Danmark
samarbetat med NAF för att begränsa användning-
ker från Almeria-regionen. En lista över pesticider
som absolut inte bör användas har utarbetats till-
sammans med reducerade gränsvärden för en rad
övriga pesticider. Projektet har hittills givit mycket
goda resultat och en handlingsplan för ytterligare
reduktioner under de närmaste tre åren har upprät-
tats. Coop Danmark har under året startat ett lik-
nande projekt kring användning av pesticider vid
odling av citrusfrukter i Spanien.
Coop Danmark arbetar likaledes aktivt för att få
den största andelen trädgårdsmöbler av trä att till-
verkas av trä med FSC-märkning. Under 2002 var
hälften av trädgårdsmöblerna märkta men redan
2003 kommer hela sortimentet att vara märkt. Coop
Danmark är ett av tio danska företag som är med-
lem i Skov 2000, ett globalt handelsnätverk för håll-
bart producerade träprodukter. Nätverket koordine-
ras av WWF.
MÅNGA KATEGORIER PÅVERKAS
Allt bröd som säljs under de egna varumärkena är
bakat av korn som odlats utan användning av strå-
förkortningsmedel. Sopporna från Danefrost kokas
numer helt från grunden och inga konstgjorda
smakämnen tillsätts. Ett nytt fettmärke har introdu-
cerats. Märket sätts direkt på varor som har ett mar-
kant lägre fettinnehåll än andra varor i samma kate-
gori. Märket består av texten ”Lidt fedt” och
fetthalten i procent.
På textilsidan har produkt- och kvalitetskraven
utökats. Förutom PVC, nickel och en lång rad Azo-
färgmedel etc., får textilierna nu inte heller innehål-
la krom VI och arsenik. I parfymsortimentet har
Coop börjat ersätta parfymer som innehåller ftala-
ter, eftersom användningen av ftalater bör undvikas
både av miljö- och hälsomässiga skäl. Samtidigt har
Coop rensat ut några barnparfymer ur sortimentet,
då de innehöll allergiframkallande ämnen.

▲
Coop Danmarks arbete med etik. en av pesticider vid produktion av spanska grönsa-

MYCKET ATT VINNA MED FLÄSKKÖTT

EYEQNET

GENOMTÄNKT AVFALLSHANTERING
Coops avdelning för Miljö, Etik och
Ekologi i Danmark har genom flera
projekt satt fokus på avfallshantering i
butikerna. Hänsyn till miljö och ekono-
mi går hand i hand när det gäller arbete
med avfallshantering. Det kan löna sig
att sortera de återanvändbara materialen,
så att papper och plast kan användas igen.
Faktum är att källsortering är ett krav från
kommunen till de flesta butiker. Vid en mer
noggrann sortering reduceras mängden avfall som
förbränns, vilket spar pengar.
Det lönar sig också att anpassa redskapen och rutinerna för insamling av sorterat
och återanvändbart material så att det passar butikerna. Optimering av avfallshante-
ringen kan för de största butikerna medföra besparingar på upp emot 100 000 DDK per
år. Också för de mindre butikerna finns nästan alltid pengar att tjäna på att optimera
hanteringen. Andra fördelar är att butiken säkerställer att man uppfyller kommunala
regler och krav.
FRITT FRÅN
GENMODIFIERING
Som första butikskedja i
Danmark lanserade Coop
hösten 2002 kött från grisar
som inte hade ätit genmodi-
fierat foder. Projektet har
utvecklats i samarbete med
slakteriet Danish Crown mot
bakgrund av konsumenter-
nas skepsis till genmodifierade produkter.
Det GMO-fria köttet lanserades i 46 utvalda Kvickly-
butiker. Greenpeace stödde projektet och arrangerade
bland annat demonstrationer utanför några av konkurren-
ternas butiker. Det GMO-fria köttet är tio procent dyrare än
traditionellt griskött. Konsumenternas intresse var begränsat.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 33
EN ANSVARSFULL VERKSAMHET
20 butiker och varuhus på Själland fick under 2002
sin sophantering analyserad. Detta gjordes för att
säkerställa att hantering av avfall och återanvänd-
ningsbara material sker på ett miljömässigt bra sätt.
Dessutom togs hänsyn till butikernas individuella
behov genom att förse dem med rätt material till sin
avfallsinsamling, containers, plaststativ med mera.
Genomgången medförde en mängd ekonomiska
besparingar och kommer att fortsätta under 2003.
De traditionella HCFC-drivmedlen till kyl och
frysar får inte användas i nya kylar och frysar efter år
2006. Coop genomför under 2003 ett försök i Dan-
mark tillsammans med Knudsen Køling och Tekno-
logisk Institut. I en av företagets butiker testas en
Propan/CO2 kylanläggning som drivs med alterna-
tiva drivmedel. Testanläggningen är under upp-
byggnad och kommer efter testning att vara redo för
installation i mitten av mars 2003.
Därutöver finns försök med nya kylar och frysar
med inbyggda kompressorer. I två butiker görs
pilotprojekt där kylar och frysar monterats med
glasdörrar. Anläggningarna har lite köldmedel så
eventuella utsläpp blir därmed begränsade. Projek-
tet syftar till att minska omkostnader för etablering
och drift för mindre butiker. Därutöver utvärderar
man projektet även med tanke på större butiker.
Försök med glasdörrar, till exempel i SuperBrugsen,
beräknas kunna sänka energikostnaderna med ända
upp till 30 procent.
ETISKT ARBETE
Coop Danmark valde, som en av de första verksam-
heterna i Danmark, att ingå i Forbrugerinforma-
tions etikdatabas.
Under ett möte med cirka 700 av leverantörerna
presenterades hösten 2002 arbetet med etikpolicyn.
Leverantörerna uppmanades att anmäla sig till For-
brugerinformations etikdatabas. Vidare informera-
des leverantörerna om att en etisk policy utarbetas i
Coop-koncernen under 2003, som leverantörerna
förväntas följa.
Ett samarbete med Danska Röda Korset inled-
des. I första omgången rörde det sig om att ställa
containers för klädinsamling vid Coop Danmarks
butiker. Därutöver finns avtal om samarbete mellan
butiksråden och de lokala Röda Kors-avdelning-
arna. Vid Danska Röda Korsets stora insamling i
oktober sponsrade Coop med varor som användes
till ”nödhjälpspaket” och med de påsar som använ-
des till insamlingen. Avsikten är att utveckla samar-
betet under de närmaste åren.
INITIATIV I KEDJORNA
Många miljörelaterade projekt genomfördes i
Coops kedjor i Danmark under 2002. Kvickly mark-
nadsförde under hösten dockor i plast utan ftalater
till barn över 3 år.
GMO-fritt svinkött såldes på försök i 46 av
Kvicklys varuhus. Genom en etikett på förpack-
ningen uppmärksammades kunderna på att köttet
kom från djur som enbart ätit foder utan GMO.
34 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002
SuperBrugsen marknadsförde ekologiska varor med
större tydlighet i sin direktreklam. Därutöver har
fyra tvåveckorskampanjer genomförts där ekologi
särskilt lyfts fram i direktreklamen. 70 av Super-
Brugsens knappt 300 butiker är eko-butiker, vilket
innebär att de har ett utökat ekologiskt sortiment.
Øko-guiderna, eko-butikernas ansvariga för ekolo-
gi, har vidareutbildats. Kurserna, om två gånger två
dagar, innehöll besök hos producenter, besök av en
kakaobonde från Mellanamerika och föreläsningar
av Økologisk Landsforening. Kursens mål var att
öka øko-guidernas kunskap om ekologi och sätta
försäljningen av ekologiska varor i fokus.
Dagli’- och LokalBrugsen har i sin direktreklam
reagerat på den offentliga diskussionen och tagit
ALLA TRÄDGÅRDSMÖBLER I TRÄ
tillfället att marknadsföra alternativa varor. När
FSC-MÄRKTA I FEBRUARI 2003
media påtalade förekomsten av ftalater i en mängd
produktgrupper, lyftes Coops egna märken Bluecare Hälften av alla Coops trädgårdsmöbler i trä i
och Minirisk fram som exempel på märken som är Danmark var FSC-märkta 2002. Det var i
fria från ftalater. Därutöver skrevs det i direktrekla- och för sig rekord men inte tillräckligt bra.
men om salmonellafria och campylobaktorfria pro- Samtidigt ingicks därför avtal som innebär
dukter, om ekologiska varor och om löpande kon- att alla trädgårdsmöbler kommer att vara
troller av egna märkesvaror. FSC-märkta 2003. FSC (Forest Stewardship
Irma hade en hög andel försäljning av ekologis- Council) har som uppgift att främja hållbart
ka varor och en femprocentig ökning av försäljning- skogsbruk. Ett hållbart skogsbruk säkrar sko-
en under 2002. Detta trots att den totala marknaden
gens biologiska mångfald, produktiviteten
har minskat något. Exempelvis har färsk ekologisk
och den ekologiska processen. Skogsdriften
kyckling, som är betydligt dyrare än den konventio-
nella, ökat sin försäljning med 33 procent.
ska säkra ekonomisk avkastning men inte på
Irma har infört årliga tester av tätheten i sina kyl- bekostnad av naturen och den lokala befolk-
anläggningar i alla kedjans butiker för att minska ningen.
utsläppen av gaser som bryter ned ozonlagret. Fre-
onlarm har börjat sättas upp i många kompressor-
rum för att förhindra freonutsläpp. Samtidigt
påbörjas installation av övervakningssystem i kyl-
och frysanläggningar. Hittills har detta skett i 40 BÄTTRE KUNSKAP
butiker. MINDRE BESPRUTNING
Fakta har under 2002 fortsatt sin systematiska
övervakning och fjärrstyrning av samtliga kylar. Det Coop arbetar löpande i Danmark
minskar energiförbrukningen och minskar risken med att säkra sin kunskap om
för att stora mängder varor ska behöva kasseras om varorna och minimera resterna av
en kyl eller frys slutar fungera. Samtidigt kommer eventuella pesticider i varorna. Där-
besked direkt om ett fel uppstår eller om energiför-
brukningen hastigt ökar, vilket kan tyda på fel i
för har företaget byggt upp ett kon-
anläggningarna. trollprogram för frukt och grönt från
både danska och utländska leveran-
törer. Programmet gör att man kan
få bättre kontroll över användandet
av besprutningsmedel. Samtidigt
initierades under 2002 ett projekt
med en förbudslista över oönskade
pesticider i citrusfrukt från Spanien.
Ett liknande projekt, där Coop arbe-
tar med att reducera användandet
av pesticider i Almeria-regionen i
Spanien, har pågått i två, tre år.
Under hösten introducerades obe-
sprutad lök i butikerna.

Den största nyheten är den
kunderna inte kan se
När Coop Mega på Tøyen i Oslo åter slog upp por-
tarna efter en genomgripande ansiktslyftning
förra året var det inte bara till det yttre något hade
hänt. Den största förändringen kunde kunderna
inte se. Butiken hade tagit en ny kylanläggning i
drift, en helt revolutionerande energisnål och mil-
jövänlig kylteknisk lösning för dagligvarubutiker,
utvecklad under nio år i ett samarbete mellan
Coop Øst (samvirkelaget) och producenten Norild
A/S, Norges Vassdrags- og Energidirektorat, Sta-
tens Nærings- og distriktsutviklingsfond, Statens
fourensingstilsyn, Norske Veritas och Sintef/
NTNU. Totalt har produkten kostat 12 miljoner
COOP NORGE. KYLANLÄGGNING COOP MEGA, TØYEN, OSLO.
ET
DAG A. IVARSØY
T
GO
TT
EX
EM
PE
L
norska kronor att utveckla. Men energibespa-
ringsmöjligheterna är stora – skulle alla 4 000 dag-
ligvarubutiker i Norge införa systemet så skulle
man spara 20 procent av Altakraftverkets produk-
tion, 700 GWh per år. Vidare skulle miljöavgifter-
na minska med 315 miljoner norska kronor på ett
år.
Den nya kylanläggningen bygger på använd-
ning av naturliga gaser som koldioxid och ammo-
niak och ligger helt utanför butiken i en separat
container. Lösningen är så speciell att den redan
är patenterad i Norge, USA, Ryssland och Austra-
lien och patentsökt i 25 länder.
COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 35
Coop Norge utvecklar koncepten

Var fjärde shoppingkasse med dagligvaror i Norge

DAG A. IVARSØY
kommer från en Coop-butik, antingen Coop Mar-
ked, Coop Prix, Coop Mega eller Coop Obs!. Fack-
handelsvaror säljs via kedjan Coop Obs! Bygg och
via profilerna Coop Kjøkken & Hjem, Coop Sport,
Coop Byggmix och Coop Elektro. Coop äger kon-
cepten men driver inga butiker i Norge. Butikerna
ägs av de 229 samvirkelagen.
Coop-koncernens helägda dotterbolag i Norge
är ansvarigt för inköp, varuförsörjning, kedjedrift
och marknadsföring. 955 norska dagligvarubutiker,
14 stora byggvaruhus och de andra fackhandelspro-
filerna får sina varor från Coop Norge. Dessutom
förser Coop Norge ett stort antal andra lokala
butikskoncept med varor. Totalt driver de norska
samvirkelagen 1386 butiker.
Coop Norge äger också Coop Norge Industri
AS, som tillsammans står för en årsproduktion på
cirka en miljard NOK – Coop Kaffe, Margarinfab-
rikken Norge, Røra fabrikker samt Goman-bageri-
erna. Coop säljer produkter under egna varumärken
– XP, Coop, Coop Natur, Goman och Røra – för
cirka 3 miljarder NOK årligen.

ÅRET I KORTHET
• FÖRSÄLJNINGEN ÖKADE med 3,9 procent till
12 136 MNOK.
• DET OPERATIVA RÖRELSERESULTATET FÖRBÄTTRA-
DES med 23,2 procent till 159 MNOK, främst till
följd av rationaliseringar inom inköp, logistik och
industrirörelsen.
• COOP PRIX, COOP MEGA OCH COOP MARKED hade
samtliga större tillväxt än jämförbara butiker på
marknaden.
• U N D ER Å R E T lades Ideel ner som kedja och buti-
kerna omprofilerades. Coop Obs! delades upp i två VD

kedjor – Coop Obs! Bygg och Coop Obs! Stor-

marknad. STABER

• DE TRE EGNA VARUMÄRKENA, XP, Coop och Coop

Natur stärkte sina positioner genom ökad försälj-
nings- och marknadsandel. KEDJEDRIFT
DAGLIVAROR
KEDJEDRIFT
STORMARKNAD
INKÖP OCH
SORTIMENT
MARKN ADS-
FÖRING
VARU -
FÖRSÖRJNING

• F L E R A S AT S N IN G A R H AR M EDFÖRT försäljnings-
framgångar för ekologiska varor. Coops goda
REGION NORD REGION VÄST REGION MITT REGION ÖST
anseende inom miljö, samhällsansvar och etik
bekräftades i flera externa undersökningar.

EKONOMISKT

OPERATIVT RÖRELSE- FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE COOP NORGES DEL

RESULTAT, MNOK M ERVÄRDESSKAT T, M NOK AV COOP NORDENS
TOTALA FÖRSÄLJNING
200 15 000

Vd Svein Fanebust
159 11 676 12 136
160 12 000
19% Medelantal anställda 1 827 1)
129
120 9 000
Antal butiker 1 386 2)

80 6 000 Butikerna drivs av samvirkelagen

1) Varav 483 i Coop Norge Industri A/S
40 3 000 2) Varav 955 i kedjekoncepten och
14 byggvaruhus
0 0
01 02 01 02

36 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

MILJÖ/EKOLOGISKT

OMSÄTTNING AV EKOLOGISKA ANTAL OMSATTA EKOLOGISKA ANTAL OMSATTA MILJÖMÄRKTA* OMSÄTTNING AV MILJÖMÄRKTA*
ARTIKLAR, TON ARTIKLAR 1998–2002 ARTIKLAR 1998–2002 ARTIKLAR, MNOK

5 000 150 250 500

140

3 743 121
4 000 120 200 400
174 179 341,1
3 239 312,6
3 000 90 83 150 142 300

106
2 000 60 100 200
43
50
1 000 30 50 100
21

0 0 0 0
01 02 98 99 00 01 02 98 99 00 01 02 01 02
*Svanen-märkta *Svanen-märkta

FÖRDELNING AV FÖRSÄLJNING ENERGIFÖRBRUKNING I KWH MÄNGD AVFALL FÖRDELNING

MILJÖMÄRKTA* ARTIKLAR PER OMSATT MILJON PER OMSATT MILJON, TON AV TR A N S PO RTER 1 )
PER KATEGORI, %
5 000 0,50
0,46

4 000 0,40
3 423 0,35
ÖVRIGT 8% HYGIEN- 0,33 TÅG 28% BIL 67%
3 085
ARTIKLAR 3 000 0,30
49% 0,26

2 000 0,20 BÅT 5%

KEMTEKNISKA
ARTIKLAR 43%
1 000 0,10

*Svanen-märkta 0 0 1) inklusive vissa ingående

01 02 01 02 transporter till lager
Mängd avfall per omsatt miljon (ton)
Mängd återvunnet avfall per omsatt miljon (ton)

S O C I A LT

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING KVINNOR SJUKFRÅ NVA RO ÅLDERSFÖRDELNING

KVINNOR RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- INKL. COOP NORGE INDUSTRI ANSTÄLLDA COOP NORGE
BEFATTNING, LEDNING KVINNOR MÄN

60– år
41 92
KORT 1) LÅNG 2) 50–59 år
KVINNOR 25% MÄN 75% KVINNOR 20% MÄN 80%
146 331
Kvinnor 3,3 8,2
40–49 år
143 326
Män 3,5 4,9
30–39 år
Totalt 3,5 5,8 117 399
18–29 år
64 376
1) 1–16 dagar –17 år
2) Från 17 dagar 1 4
400 0 400

Alla data omfattar endast omsättning och

drift i Coop Norges distributionsenheter.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 37
En gemensam funktion för inköp och sortiment

En viktig uppgift under 2002 var att etablera en
gemensam avdelning för inköp och sortiment
genom att lägga ihop enheterna för fackhandel med
dagligvaruförsäljning. Samtidigt separerades speci-
alfunktioner som varu- och prisinformation, hyll-
administration och varusäkring ut som egna stöd-
funktioner inom linjeorganisationen.
Genom centrala förhandlingar med leverantö-
rerna har Coop Norge hittat balans mellan netto-
priser, produktlinjeförstärkning och marknadsfö-
ringsbidrag. Konkurrenskraften är därmed stärkt.
SNABBARE OMSÄTTNING OCH MINSKAD
INKURANS INOM FACKHANDEL
Inom fackhandel har arbetet koncentrerats på att
städa upp i varusortimentet i syfte att öka omsätt-
ningshastigheten och minska andelen inkuranta
varor, introducera SAP på varusidan och att genom-
föra Coop Norges fackhandelsstrategi.
När det gäller inkurans så halverades lagret. En
uppföljning visar hur Coop Norge i framtiden ska
undvika den tidigare ackumuleringen av långsam-
säljande varor.
Uppbyggnad av sortiment med utgångspunkt
från respektive kedjas premisser gick långsammare
än planerat, i första hand beroende på att omfatt-
ningen av detta arbete underskattades. Arbetet är nu
på god väg och ska, med de nya försäljningsvillkor
som började gälla den 1 januari 2003, vara klart under
första halvåret 2003.
Som en del av fackhandelsstrategin ska Coop
Norge vara bäst på att sälja fackhandelsprodukter
inom ramen för dagligvarukoncepten. Denna ambi-
tion förverkligas i form av ”Fag i dag”, där Coop
Norge genom abonnemang och stående beställning-
ar erbjuder samvirkelagsbutikerna lättsålda varor
som kan säljas direkt från pall.
MÅNGA NYHETER INOM
DAGLIGVARUSORTIMENTET
Inom Frukt och Grönt var den viktigaste uppgiften
att etablera säsongsvisa kedjesortiment och föra ut
varu- och prisinformation om dessa produkter till
samvirkelagsbutikerna. Samtidigt sjösattes ett pro-
jekt som ska effektivisera varuströmmarna inom
området.
Coop Norge beslutade att välja det marknads-
ledande företaget Gilde som huvudleverantör av
kött i Norge. Att fastställa den framtida övergripan-
de strategin inom Kyl och Frys är ett arbete som
fortfarande pågår.
Inom Torrvaror lades ett omfattande arbete ned
på förberedelserna för att introducera alkoholhaltig
cider och färdigblandade drycker med en alkohol-
halt på upp till 4,76 procent. Detta är en varugrupp
som ställer höga krav.
Med början den 1 januari 2003 säljer Coop Norge
också rökavvänjningsprodukter. Detta är ett steg i
att börja konkurrera med apoteken inom området
receptfria läkemedel som bedöms kunna bli en
betydande varugrupp på sikt.
NORDISKT SAMARBETE GER GODA
MÖJLIGHETER
Coop Norge samarbetar sedan tidigare över
nationsgränserna i flera olika sammanhang. Under
2002 kunde fördelarna med att ingå i en koncern
utnyttjas mer än förväntat. Den nationellt betinga-
de skepsis, som förekom inom några varuområden
mot ett sådant samarbete, försvann snabbt när för-
delarna med lösningen blev tydliga.
Samarbetet inom Coop-koncernen ledde till ett
stärkt samarbete med finska Inex inom ramen för
NAF International (gemensam nordisk inköpsorga-
nisation). På fackhandelssidan fortsätter samarbetet
i Intergroup (gemensam europeisk inköpsorganisa-
tion för fackhandel).
STÖDFUNKTIONER TILLGODOSER KRAVET PÅ
MATSÄKERHET OCH INFORMATION
Konsumenternas fokusering på matvarusäkerhet
fortsätter att öka, och detta har medfört större insat-
ser, både vad avser uppbyggnad av interna rutiner
och samarbete med leverantörerna när det gäller
återkallande av produkter.
Målet var att ha en varu- och prisinformation
som skulle fungera inom alla varuområden och
under alla säsonger före utgången av 2002. Eftersom
detta arbete var mer omfattande än väntat och
avdelningen dessutom var djupt involverad i pro-
jektarbete uppnåddes inte målet. Uppgiften är icke
desto mindre av största vikt, framför allt för samvir-
kelagsbutikerna. Tidsfristen har förlängts till den 30
juni 2003.

Lättsålt direkt från pall

Fag i dag är Coop Norges offensiva satsning på fackhandelsprodukter i
dagligvaruhandeln. Coop ska vara ledande i Norge när det gäller att hitta
specialvaror som tillför butikerna ren extraförsäljning.
Bakgrunden är den allt hårdare priskonkurrensen på dagligvaror. Det
krävs ett större inslag av varor som kan omsättas snabbt och med högre
bruttomarginal än dagligvaror. Det är här Fag i dag kommer in. Fag i dag-
varorna ska bidra till en omsättningsökning i dagligvarubutikerna och
målsättningen är att öka marknadsandelen till 26 procent före utgång-
en av 2005.
Fag i dag-varorna säljs, exponeras och marknadsförs på samma sätt
i alla dagligvarubutikskedjor. Displayer och pallar är gjorda i miljövänlig
papp. När pallen är tom kastas säljstället.

38 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

En ny marknadsavdelning
Under 2002 etablerades en marknadsavdelning som
en linjefunktion för att bygga Coop Norges master-
brand och effektivt marknadsföra kedjor och egna
varumärken.
Lanseringen av Coop Norges masterbrand har
gett bra genomslag i marknaden. Vid utgången av
2002 är den spontana kännedomen etablerad på en
hög nivå genom Coop Norge som masterbrand och
Coop Norges branding av egna kedjor. I MMIs
(Markeds- och Mediainstituttet) profilundersök-
ning bland Norges 115 största företag är Coop Norge
Märken att lita på
Coop Norge har tre plattformar för utveckling av
egna varumärken: Lågpris, Kvalitet och Miljö.
LÅGPRISVARUMÄRKET XP
– ENKELT OCH BILLIGT
Många av Coops kunder efterfrågar basvaror till ett
lågt pris och XP är alternativet för dessa. XP är pro-
dukter för kunder som är mer intresserade av inne-
hållet än en snygg och avancerad förpackning. Alla
XP-produkter har en likartad och enkel dekor, som
gör det lätt att hitta varorna i hyllan.
Beräkningar visar att det finns pengar att tjäna
genom att köpa XP-produkterna jämfört med att
köpa mer kända märken. En normalstor familj kan
spara cirka 2 500 NOK på ett år om de köper XP i
stället för andra märkesvaror.
XP ökade sin försäljning med 9,7 procent under
2002. Vid slutet av 2002 fanns 62 artiklar i serien.
Under 2003 kommer XP-varorna att ersättas
med det nya samnordiska lågprismärket Coop X-
tra. Eftersom kostnadsfokus är centralt när det gäl-
ler lågprisvarumärken kommer inte några produk-
ter eller förpackningar av det som redan finns i
lagret att kastas. Kunderna kommer därför att finna
både XP och Coop X-tra i hyllorna ett tag till.
COOP ÄR KVALITETSVARUMÄRKET
– NOGA UTVALT
Kvalitetsvarumärket Coop sitter på produkter som
är noga utvalda. När det gäller produkter ur Coop-
serien så ställs minst lika höga krav på dessa som de
dyrare varumärkena. Kunderna får lika hög kvalitet,
men till ett lägre pris.
Bland Coop-produkterna ingår också märken
från företagets egen industriverksamhet: Røra,
Goman och Coop Kaffe. Under 2002 fasades de
tidigare varumärkena Rainbow och Husets ut och
ersattes av Coop-märkta produkter. Totalt fanns i
slutet av 2002 närmare 300 artiklar i Coop-serien.
Därutöver säljs även en rad olika varianter av bröd
under märket Goman.
Kvalitetsvarumärket Coop är den största av de
tre satsningarna på egna varumärken och rymmer
flera olika kategorier både inom dagligvaror och säl-
lanköpsvaror. Totalt ökade varumärkets omsättning
med 5,1 procent under 2002.
nummer ett i gruppen detaljhandel på reklam och i anslutning därtill gjordes en genomgång av ked-
information. Totalt rankas Coop Norge som num- jornas respektive kommunikationsstrategier. Bland
mer fyra av landets företag. Positioneringen som resultaten på marknadsföringssidan kan nämnas att
konsumentägd organisation har gett Coop Norge Coop Mega fick jämställdhetspris för sin kommu-
en tydligare identitet och kännedom. Reklamfil- nikation och att Coop Prix fick hög uppmärksam-
merna rankas högt bland de mest omtyckta. het för sina reklamfilmer.
I Projekt 2003 har nordiska effektivitetsvinster
kunnat hämtas hem och marknadsföringskostna-
derna har väsentligen kunnat minskas.
Under 2002 initierades ett arbete med att för-
stärka positioneringen av alla kedjekoncepten och
COOP NATUR – EKOLOGISKT ODLAT
Coop Natur är Coops eget märke för ekologiska
matvaror i Norge. Många av Coops kunder är mil-
jömedvetna och önskar handla medvetet också när
det gäller dagligvaror. Därför ska det alltid finns ett
gott urval av ekologiska dagligvaror med en hög
kvalitet i Coops butiker i Norge.
Coop Natur-produkterna produceras efter mer
traditionella metoder, till exempel används gödsel
och kompostjord, förnyelsebara material och
manuell ogräsbekämpning. Kvalitetsmässigt ska
Coop Natur-produkterna vara lika bra som mer
kända märken.
Även om utbudet och omsättningen av ekolo-
giska dagligvaror är väsentligt mindre än av de kon-
ventionella produkterna, så visar en stadigt positiv
försäljningsutveckling att allt fler kunder väljer
Coop Natur. Omsättningsökningen för Coop
Natur låg över 63 procent 2002. Vid utgången av
2002 såldes 23 artiklar i denna serie.
INKOGNITO AS
Alla Coop Natur-produkter är garanterat ekolo-
giska och bär Ø-märket från Debio som är Norges
kontroll- och certifieringsinstanser för produktion,
förädling, omsättning och import av ekologiska
varor.
A NTA L A RT IKLA R FÖRSÄLJNINGS-
UTVECKLING
(INDEX 2001 = 100)
400 250
320 300
200
240 150
105,8
160 100
80 62 50
23
0 0
XP
01 02
OP T UR
CO NA
OP
CO
COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 39
Utveckling av kedjekoncepten

Kedjedrifts uppgift är att göra butikerna till attrak-
tiva handelsplatser för kunder och medlemmar.
Funktionen arbetar med konceptutveckling och är
rådgivande organ för samvirkelagene så att de kan
välja rätt butikskoncept på rätt plats. Kedjedrift
har två divisioner: Dagligvaror och Stormarknader/
fackhandel.
Under första delen av året finjusterades modellen
inom ramen för den nya koncernen så att kedjorna
skulle bli goda uppdragsgivare till Coops övriga
funktioner i Norge; Inköp & Sortiment, Varuför-
sörjning, Marknadsavdelning och Regionsavdel-
ningarna.
FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONSMODELLEN
POSITIVT FÖR KEDJEDRIFT DAGLIGVAROR
För att möta de förväntade ändringarna i markna-
den och för att tillfredsställa medlemmarna och
kundernas behov har Kedjedrift reviderat de olika
kedjestrategierna. Kedjedrift Dagligvaror har testat
ett nytt koncept för Prix-butikerna, Coop Prix
Ekstra och har också börjat använda ett nytt verk-
tyg, ”Klart för kunde”, för att höja standarden och
möta kundernas önskemål i butiken.
Kedjedrift Dagligvaror har också utvecklat och
testat en ny datahanteringslösning som ska knyta
butiken, samvirkelag och de olika delarna av Coop
Norge närmare varandra.
Coop Prix, Coop Mega och Coop Marked hade
samtliga större tillväxt än jämförbara butiker på
marknaden. För den totala tillväxten per kedja är
bilden något annorlunda på grund av nedläggning-
ar och omprofileringar av butiker.
EN RENODLING AV KEDJORNA INOM
STORMARKNADER
Kedjedrift Stormarknads huvuduppgift är att verk-
ställa Coops strategier inom fackhandel. Detta bety-
der en satsning på fackhandel genom dagligvarubu-
tikerna inklusive Coop Obs! Stormarked.
Coop Obs! uppdelades under året i två kedjor.
Kategorispecialister inom bygg blev i mars en egen
kedja – Coop Obs! Bygg och kedjan består nu av 14
stora byggvaruhus. Avsikten var att renodla koncep-
tet genom att etablera en högre grad av integrerad
kedjedrift. Samtidigt började de två kedjorna Bygg
& Bo och Byggmix samarbeta när det gäller sorti-
ment och marknadsföring. Coop Obs! Bygg har
lyckats mycket bra och har den ledande positionen
på den norska ”gör det själv”-marknaden, vilket i
dagsläget bland annat innefattar ledarskap när det
gäller pris. Omsättningen 2002 ökade med 18 pro-
cent och lönsamheten är mycket god.
Coop Obs! Stormarked renodlades på samma
sätt. Detta innebär att en ny samordnad koncept-
plattform har utvecklats och den ska nu implemen-
teras i alla stormarknader. Omsättningen i stor-
marknaderna ökade med 6,7 procent, vilket innebär
att Coop Obs! Stormarkeder har vunnit marknads-
andelar. Kostnadsnivån är på väg ner och en resul-
tatförbättring väntas.
Under året lades Ideel ner som kedja som en
konsekvens av att Coop Norge inte längre har ambi-
tionen att vara ledande inom specialiserad elekto-
nikhandel. Istället för en satsning på en kedja eta-
blerade Kedjedrift Stormarknad ett profilsamarbete
och butikerna omprofilerades till Coop Elektro.
Elektrobutikerna hade ett bra år med en omsätt-
ningsutveckling i linje med förväntan.
Profilsamarbeten etablerades inom hemartiklar
och sport. Coop Kjökken & Hjem och Coop Sport
är profilsamarbeten med sortimentssamordning
med Coop Obs! Stormarked. Båda profilsamarbete-
na ingår både som avdelningar i dagligvarubutiker
och som friliggande butiker.

Coop Mega prisat för

jämställd reklam
I samband med den internationella kvinno-
dagen 2002 delade Likestillningssentret och
Westerdals reklameskole ut ett pris för årets tv-
reklam ur ett jämställdhetsperspektiv. Prisutde-
lare var H.K.H. kronprins Haakon. Coop Megas
reklam föll juryn i smaken för att den på ett
diskret och charmerande sätt visar en små-
barnsfamilj i en realistisk situation, där det
stereotypiska mönstret är brutet utan att det
verkar arrangerat. Filmen visar inte perfekta
människor i en fantasivärld utan en helt vanlig
familj som är lätt att identifiera sig med. Förut-
om att reklamen säljer Coop Mega som butiks-
kedja så påverkar den också synen på jäm-
ställdhet. Juryn bestod av elever från Westerdal
i Oslo och filmen producerades av Republica.

Tv-reklam för Coop Mega.

40 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Distribution och logistik
– en kärnaffär
En viktig del av verksamheten är distribution och
logistik, som styr strömmen av daglig- och fack-
handelsvaror hela vägen från producenterna till
butikerna.
Coop Norge har ansvaret för de dagliga leveran-
serna till den enskilda butiken. Detta innefattar allt
från att garantera att rätt varor levereras i tid till att
kvaliteten är hög. Med högsta kompetens i plane-
ring och styrning samordnas ett mycket stort antal
aktiviteter med målet att leveransservicen ska vara
bästa möjliga till lägsta möjliga kostnad.
Ansvaret för distribution och logistik är fördelat
mellan Coop Norge Regioner och Coop Norge
Vareforsyning.
Coop Norge Vareforsynings uppgift är att eta-
blera rutiner, processer och system som lagren ska
använda för att uppnå kostnadseffektiv drift. Avdel-
ningen har operativt ansvar för transport av ingåen-
de varor till lager och ett professionellt ansvar för
utgående transporter till butik. Den ger även rikt-
linjer för ett effektivt varuflöde för Coop Norge Inn-
kjøp & Sortiment och har operativt ansvar för cen-
trala lager för dagligvaror.
Coop Norge Regioner med totalt åtta dagligvarula-
ger och ett centralt lager för fackhandel ansvarar för
distributions- och logistikaktiviteter på regional ETT AV NORGES
nivå och arbetar enligt Coop Norge Vareforsynings BÄSTA FÖRETAG
rutiner, processer och system. Regionerna kan dock
– I FOLKETS ÖGON
göra lokala anpassningar om det finns marknads-
och logistikmässiga fördelar och om de sker i enlig- Varje år sedan 1992 har opinionsföre-
het med Coop Norges övergripande strategi. Coop taget MMI gått ut och frågat befolk-
Norge Regioner fungerar även som kontaktpunkt
ningen från 15 år och uppåt om deras
för samvirkelagene.
Under 2002 arbetades det intensivt för att uppnå
uppfattning om Norges största före-
en stabil servicegrad, reducera kostnader och för att tag. Coop Norge rankas som bästa
implementera SAP, företagets grundläggande data- företag i branschen både när det
system, på centrallagret för fackhandelsvaror. Ser- gäller totalintryck, miljömedveten-
vicegraden för dagligvaror var under året överlag het, moral och samhällsansvar. Före-
stabil och på en acceptabel nivå. Servicegraden på taget är även ledande när det gäller
centrallagret för fackhandel hade en positiv utveck-
reklam för egna varor och tjänster
ling i förhållande till förra året, men hade dessvärre
en nedgång under hösten. Servicegraden kommer och information utåt om verksamhe-
att vara i fokus även 2003. Coop 2003-programmet ten. Bland alla 115 företagen placera-
för att uppnå kostnadsreduktioner har medfört lägre de sig Coop Norge så här:
kostnader i samtliga lager. Totalintryck – 7:e plats
Miljömedvetenhet – 2:a plats
DAG A. IVARSØY Samhällsansvar och moral – 4:e plats
Ekonomi och lönsamhet – 7:e plats
Reklam och information – 4:e plats
ANNORLUNDA NÄTHANDEL GÖR
STORMARKNADEN TILL SNABBKÖP
Coop Nettbutikk heter det nya Internethandelskonceptet på
www.coop.no.
Varorna levereras genom de egna butikerna, för närvarande
170, och betalningsrutinerna är enkla och trygga. Ingen behöver
oroa sig för att lämna ut sitt kreditkortsnummer på nätet; varor-
na betalas när de hämtas i butiken.
På sikt ska Coop Nettbutikk kunna erbjuda ett tre gånger så
stort varuutbud som en normal dagligvarubutik inom Coop. Den
lokala Coop Marked kan med andra ord fungera som en Coop
Obs! stormarknad. Idén är att förena Internets tillgänglighet med
butikskedjornas olika styrkor. Coop Markeds närhet och snabb-
het kombinerat med stormarknadens sortiment. En nytänkande
och svårslagen kombination.
Internethandel testas till en början i Oslo. Under testperioden
är utbudet begränsat till cirka 250 produkter men faller försöket
väl ut kan det handla om att erbjuda hela fackhandelssortimen-
tet, cirka 10 000 produkter.
COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 41
Egen tillverkning med gott resultat
Industrirörelsen inom Coop Norge producerar
varor som saluförs med egna varumärken. Målet är
att producera de bästa egna märkesvarorna i Nor-
den. Industrirörelsen består av Margarinfabrikken
Norge, Gomanbakeren, Røra Fabrikker och Coop
Norge Kaffe.
Industrirörelsen har haft god resultattillväxt
under de senaste åren och har ökat sin lönsamhet
avsevärt. Den viktigaste faktorn i resultatutveckling-
en är genomförandet av ett kostnadsbesparingspro-
gram med ambitionen att minska kostnaderna med
54 MNOK fram till 2003. Detta har bidragit till att
rörelseresultatet under 2002 ökade med 42 procent.
De viktigaste åtgärderna har varit att reducera per-
sonalkostnader, öka produktiviteten, förbättra
inköpsvillkoren, ändra recept, samordna processer
och lägga ner olönsamma produkter. Vissa externa
faktorer har också bidragit positivt som en fördelak-
tig utveckling på råvarupriser och en stark utveck-
ling av den norska kronan.
42 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002
Omsättningsutvecklingen under 2002 var dock svagt
negativt. Därför avser företaget att stärka mark-
nadsarbetet med nya produkter, designändringar
och förbättrade exponeringslösningar. Ett projekt,
vars mål är att samordna säljresurserna inom hela
industrirörelsen i en ny struktur, startades också
under året.
AS MARGARINFABRIKKEN NORGE
Företaget producerar margarin och olja. Huvud-
märkena är Per och Soya.
Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med
15 procent.
GOMANBAKEREN HOLDING AS
Företaget har åtta bagerier som producerar färskt
och förbakat bröd, det sistnämnda även på export till
Danmark och Sverige.
Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med
287 procent.
AS RØRA FA BRIKKER
Företaget tillverkar sylt, juice, saft och läskedrycker.
Juice i kartong står för cirka 60 procent av omsätt-
ningen.
Rörelseresultat jämfört med 2001 minskade med
29 procent.
COOP NORGE KAFFE AS
Företaget är ett traditionellt kafferosteri som impor-
terar råkaffe, blandar, rostar, mal och paketerar för
butikerna. Coop Norge Kaffe AS är Norges tredje
största kaffeproducent med 5 500 ton kaffe per år.
Företaget tillverkar flera olika sorter men Coop Gul
är det största märket och står för cirka 50 procent av
den totala försäljningen.
Rörelseresultat jämfört med 2001 ökade med
93 procent.
DAG A. IVARSØY
Gröna framgångar,
etik och stora utmaningar

Coops förpliktelser på miljöområdet i Norge är
klara – de är bestämda av medlemmarna. Coop ska
vara i främsta ledet när det gäller miljöarbete och
erbjuda miljövänliga produkter. Detta innebär att
Coop måste skapa förutsättningar för kunder och
medlemmar att kunna följa ett mer hållbart kon-
sumtionsmönster. Vidare ska Coop arbeta med
interna driftförhållanden. De är inte särskilt synliga,
men är likväl viktiga för att reducera den totala mil-
jöbelastningen från verksamheten, samtidigt som de
även har en väsentlig ekonomisk sida. Årets resultat
visar att Coop på en del områden rör sig i rätt rikt-
ning, men att mycket samtidigt är ogjort.
Coops anseende inom områdena miljö, sam-
hällsansvar och etik är mycket gott i Norge. Detta
blev än en gång fastslaget i MMIs årliga profilun-
dersökning av de största norska företagen, som visa-
de att Coop är nummer två av alla företag i katego-
rin miljö och nummer fyra inom samhällsansvar och
moral. I båda kategorierna är Coop bäst i branschen.
Coop blev också nominerat till årets Anseendepris,
som delas ut av Norska Informationsrådgivare,
bland annat som en följd av satsningen på miljö och
värdeuppbyggande.
Verksamheten påverkar miljön indirekt genom
uttag av råvaror. Därför är arbetet med att erbjuda
produkter som framställs på ett så miljöanpassat sätt
som möjligt och ger upphov till så lite avfall som
möjligt, under och efter förbrukning, viktigt. Årets
resultat visar att antalet ekologiska varor har ökat
UNIFORM AS
med 19, mängden har ökat med 16 procent och utgör
nu drygt 1 procent av den totala matvaruförsäljning-
en i ton. Detta är både säsongsvaror och varor som
finns i det fasta sortimentet. En utvidgning av sorti-
mentet, inte minst inom det egna varumärket Coop
Natur, är en av de största utmaningarna framöver.
Avfallshantering blir en allt viktigare uppgift för
Coop Norge – inte minst beror detta på att kostna-
derna för avfallshantering ständigt ökar. För
papp/papper och plast, som är de största fraktioner-
na med avseende på vikt, har Coop nu närmat sig
full återvinningsgrad. Erfarenheter från bland annat
den nya återvinningsstationen vid lagret i Trond-
heim är nyttiga när detta arbete går vidare. Vid
anläggningen har man visat att det går att tjäna
pengar på att hantera avfallet själv.
Transport och energiförbrukning utgör andra
väsentliga miljöpåverkningar från verksamheten. På
båda dessa områden ligger stora utmaningar framför
oss, såväl med tanke på minskad resursförbrukning
Frälsningsarmén +
som mer miljöeffektiva lösningar. Årets resultat Coop Norge = sant
visar att fördelningen mellan olika transportmedel
Hösten 2002 skrev Coop Norge och Fräls-
är mer eller mindre konstant i förhållande till tidi-
ningsarmén ett samarbetsavtal och julen
gare år. Energiförbrukningen i förhållande till
omsättning visar på en mindre ökning jämfört med 2002 stod 3 000 insamlingsbössor klara i
tidigare år. Detta kan hänga samman med tempera- Coops butiker. Insamlingen, ”julegryta inn
turmässiga förhållanden, men visar att vi måste arbe- i varmen”, gav över 2 miljoner NOK till
ta hårt för att reducera såväl kostnader som miljö- Frälsningsarméns sociala arbete i Norge.
belastning på detta område framöver. Samarbetet har fått en bra start. Fräls-
ningsarmén har fått en helt ny träffpunkt
och når fler människor än de annars haft
möjlighet att träffa. Flera kunder i butiken
DAG A. IVARSØY

har efterlyst en fortsättning, en liten ”jule-

gryta”, och flera av butikerna har på eget
initiativ fortsatt insamlingarna. Samarbe-
tet har gett mersmak och under 2003 ska
parterna se om det finns fler områden
som man kan samarbeta på.

A N S VA R Ä V E N U TA N F Ö R
GRÄNSERNA
Coop Norge har under 2002 varit involverat i
ett flertal projekt i utvecklingsländer. Pengarna
kommer från Coop Solidaritetsfond, som ger
bidrag till ”selvhjelp i utviklingsland”. Det
Futuro-bananerna – rättvis handel viktigaste projektet är Vi-skogen, som är ett
Hösten 2000 kontaktades alla de fyra stora dagligvarukedjorna i Norge av representanter för SITRAP, agroforestry-projekt i Kenya, Tanzania och
bananarbetarnas fackorganisation i Mellanamerika. Man ville diskutera etisk handel och möjligheterna att Uganda. Projektet drivs av Stiftelsen Vi-
etablera avtal för direktleveranser av bananer från plantager i Costa Rica. Bara Coop Norge visade intresse. skogen i Sverige. Tillsammans med NORAD
Bananindustrin domineras av stora koncerner. Via kontakten med SITRAP slöt Coop Norge direktav- utgör bidraget från Coop 5 MNOK per år.
tal med en bananplantage i Costa Rica och säkrade därmed bättre löner och arbetsförhållanden för arbe-
Dessutom har Coop Norge deltagit i koopera-
tarna, som dessutom fick en solidaritetsbonus. Eftersom alla fördyrande mellanled var borta blev det dess-
utom en bättre affär för både plantageägaren och Coop.
tivt styrda utvecklingsprojekt i Mellanamerika.
I maj 2002 kunde Coop saluföra de första ”solidaritetsbananerna”, Futuro, i Norge. Dessvärre uppstod Projekten drivs av NORCOOP, som är de
kvalitetsproblem med leveranserna, vilket gjorde att avtalet bröts. Men allt arbete var inte förgäves. Pro- norska samvirkeföretagens biståndsorganisa-
jektet gav massor av erfarenheter och visade potentialen för rättvis handel. Coop Norge kommer att fort- tion. Näringsutveckling och utbildning i ko-
sätta att arbeta med denna modell för rättvis handel. operativ verksamhet är huvudteman.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 43
Coop Norges butikskoncept

COOP MARKED AFFÄRSIDÉ

SUPERMARKETS
Coop Marked sätter närhet till kunden främst och Coop Marked har starkt fokus på personlig och för-
har ett sortiment som täcker det vardagliga behovet troendeingivande service och vill skapa en stark
av dagligvaror och med ett särskilt utvalt sortiment koppling till lokalsamhället. Att handla hos Coop
av sällanköpsvaror. Men kedjan saluför även ett Marked ska vara mer än att bara införskaffa det nöd-
begränsat sortiment av varor utanför det traditio- vändigaste.
Chef Per Jacobsen
nella. Kundmötet är centralt och målgruppen är
Antal butiker 401
först och främst lite äldre personer som är låg- eller
Butiksareal 250–600 kvm medelinkomsttagare.

COOP MEGA AFFÄRSIDÉ

SUPERMARKETS
Coop Mega är den största supermarketkedjan i Coop Mega är middagsbutiken och supermarket-
Norge och vänder sig till en- och flerpersonshushåll kedjan som specialiserat sig på nya tips och recept
som vill ha ett varierat sortiment från hela världen. hela året. Coop Megas mål är att göra middagen
Mega satsar på färskvaror och har specialiserat sig på enklare, men inte på bekostnad av vare sig smak eller
middagslösningar genom att erbjuda ett spännande stämning runt bordet.
Chef (fr o m 1 maj 2003) Wenche Løvland
sortiment, mattips och medarbetare med god kun-
Antal butiker 160
skap om mat.
Butiksareal 900–1 200 kvm

COOP OBS! AFFÄRSIDÉ

STORMARKNADER
Coop Obs! är den enda landstäckande stormark- Coop Obs! är lågprisalternativet för daglig- och
nadskedjan. Sortimentet är brett med allt från dag- fackhandelsvaror. Kombinationen av fasta priser och
ligvaror till kläder, skor och sportutrustning. Coop bra sortiment ska vara ett prisvärt alternativ. Coop
Obs! erbjuder fasta och låga priser på ett utvalt sor- Obs! ska vara marknadsledande när det gäller distri-
timent. bution, logistik och drift. Inköpspriserna ska vara
Chef Tore Tjomsland
lägre än konkurrenternas.
Antal butiker 21

Butiksareal 4 500–5 000 kvm

COOP OBS! BYGG AFFÄRSIDÉ

STORMARKNADER
Coop Obs! Bygg ska vara marknadens mest attrak- Kombinationen av stort varuurval, fasta låga priser
tiva och lönsamma gör-det-själv-koncept. och fina extraerbjudanden ska ge kunderna markna-
Som Norges första och enda byggvarukedja med dens bästa handelsalternativ.
ett renodlat konsumentkoncept ska Coop Obs!
Chef Josef Gimsøy
Bygg täcka behov på gör-det-själv-marknaden inom
hus och trädgård.
Antal butiker 14

Butiksareal 3 500–5 000 kvm

COOP PRIX AFFÄRSIDÉ

LÅGPRISBUTIKER
Coop Prix erbjuder närhet och bekväma inköp till Lågpriskedja med fasta låga priser.
låga och fasta priser. Utbudet täcker normalbehovet
med ett sortiment bestående av både egna och
kända varumärken till fasta och låga priser. Kunder-
Chef Aud Lundstad
na ska alltid ha nära till en butik. Målgruppen är
framför allt barnfamiljer och unga som precis flyttat
Antal butiker 328
hemifrån men även de med krav på ett modernt sor-
Butiksareal 400–500 kvm timent.

Coop Norge äger koncepten men driver inga butiker. De 955 butikerna ägs av de 229 samvirkelagen.

44 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 COOP SVERIGE

ET

STEFAN BERG
T
GO
TT
EX
EM
PE
L

Att bli mästrad

får en positiv innebörd
Att bli mästrad i köket är antagligen något alla
varit med om och det är inte alltid angenämt. Att
bli mästrad i butiken är en mer positiv upplevelse.
I alla Coop Konsums butiker finns en matmäs-
tare som kunderna kan ta kontakt med. Matmäs-
taren är en inspiratör och vän i vardagen. Mat-
mästarens uppgift är bland annat att sprida
matglädje i butiken, arrangera mathändelser och
demonstrationer tillsammans med leverantörer
samt att bistå kunder med råd, tips, recept och
idéer kring såväl vardags- som festmåltider.
Matmästarna hjälper inte bara till med att
skapa delikata och hälsosamma måltider, de har
också insikt i miljöfrågor och kunskap om ekolo-
giska varor. En av Matmästarnas nyckeluppgifter
är att upplysa om det ekologiska sortimentet och
bidra till att Coop Konsum ska uppnå det tuffa
målet att ekologiska varor ska uppnå minst tio
procent av försäljningen.

C O O P S V E R I G E . M AT M Ä S T E R I , C O O P K O N S U M .

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 45
Coop Sverige sätter medlemsnyttan i centrum

Coop-koncernens helägda dotterbolag i Sverige

MAGNUS FOND
driver de två detaljhandelskedjorna Coop Kon-
sum, Sveriges största integrerade dagligvarukedja
med 373 butiker, och Coop Forum, som är Sveri-
ges största stormarknadskedja med 43 enheter. I
Coop Sverige ingår också funktioner för inköp,
logistik, marknadsföring och butiksdrift.
Coop ska med medlemsnyttan i centrum,
utveckla en så konkurrenskraftig, attraktiv och
lönsam detaljhandelsverksamhet så att medlem-
skapet ger tydliga mervärden. Visionen är att vara
Sveriges ledande och mest innovativa detaljhan-
delsverksamhet. På marknadsplatserna ska med-
lemmarnas och kundernas krav på köpupplevelse
och konsumenttrygghet överträffas. Den finansiel-
la styrkan ska göra det möjligt att hela tiden skapa
nya värden och lösningar för medlemmar och
kunder.

ÅRET I KORTHET
• F Ö R S Ä L J N I N G E N Ö K A D E M E D 3,9 procent till
27 315 MSEK. I synnerhet har Coop Forums för-
säljning utvecklats positivt.
• DET OPERATIVA RÖRELSERESULTATET förbättrades
med cirka 178 MSEK till 270 MSEK.
• DE EGNA VARUMÄRKENA hade en mycket god för-
säljningsutveckling. Det gäller särskilt Signum-
sortimentet som ökade med 22 procent.
• FÖRSÄLJNINGEN AV EKOLOGISK mat ökade särskilt
i Coop Forum. Ökningen var 30 procent.

VD

Vd Andreas Falkenmark
STABER
Medelantal anställda 12 322

Antal butiker 416 KATEGORI &

COOP FORUM COOP KONSUM MARKNAD
LOGISTIK

EKONOMISKT

OPERATIVT FÖRSÄLJNING EXKLUSIVE COOP SVERIGES DEL AV COOP SVERIGE OCH DE DETALJ-
RÖRELSERESULTAT, MSEK MERVÄRDESKATT, MSEK COOP NORDENS TOTALA FÖRSÄLJNING HANDELSDRIVANDE FÖRENINGARNA 2002

300 30 000
270 26 299 27 315
240 24 000

35%
180 18 000

120 12 000
92

60 6 000

0 0
01* 02 01 02
*PROFORMA
■ DDF och Coop Sverige kommuner, 6 st
■ DDF kommuner, 136 st
■ Coop Sverige kommuner, 124 st
46 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002 ■ Kommuner utan kooperativ verksamhet, 22 st
MILJÖ/EKOLOGISKT

ANDEL MILJÖMÄRKTA FÖRSÄLJNING MILJÖMÄRKTA ANDEL MILJÖMÄRKTA FÖRSÄLJNING AV MILJÖMÄRKTA

A RT IKLAR AV TOTAL KEMTEKNISKA ARTIKLAR, MSEK A RT IKLA R AV T OTAL HYGIENARTIKLAR, MSEK
KEMTEKNISK FÖRSÄLJNING HYGIENFÖRSÄLJNING

300 500
269
255 412
240 400 385
75% 29%

180 300

120 200

60 100

0 0

01 02 01 02

FÖRSÄLJNING AV EKOLOGISKA ANDEL AV FALL TILL ANDEL ORGANISKT ANDEL MATERIAL-

LIVSMEDEL, MSEK DEPONI/FÖRBRÄNNING AV FALL COOP FORUM ÅTERVINNING COOP FORUM
COOP FORUM

600
545

480 444
42% 5% 52%

360

240

120

0
01 02

S O C I A LT

MEDELANTAL ANSTÄLLDA, FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR FÖRDELNING KVINNOR

KVINNOR RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS- RESPEKTIVE MÄN PÅ CHEFS-
I FÖRETAGSLEDNING BEFATTNING, BUTIK BEFATTNING, ÖVRIGT

KVINNOR 59% MÄN 41% KVINNOR 30% MÄN 70% KVINNOR 31% MÄN 69% KVINNOR 24% MÄN 76%

ÅLDERSFÖRDELNING SJUKLÖNEKOSTNAD I RELATION SJUKFRÅ NVA RO 1 )

ANSTÄLLDA COOP SVERIGE TILL TOTAL LÖNEKOSTNAD
Sjukfrånvaron har ökat något jämfört
KVINNOR MÄN
K O RT 2 ) LÅ NG 3 ) med föregående år (8,8%). Det är
60– år den långa sjukfrånvaron som ökat
683 202 Kvinnor 3,0 8,3 medan den korta ligger kvar på
50–59 år oförändrad nivå. Utvecklingen i Coop
1 759 782 Män 2,8 4,4
2% Sverige ansluter sig till den trend
40–49 år som visat sig på arbetsmarknaden i
1 445 887 Totalt 2,9 6,8
övrigt.
30–39 år
1 824 1 115
1) i procent av kontrakterad tid
18–29 år
1 744 1 241 2) 1 – 14 dagar
–17 år 3) Från 15 dagar
50 36
2 000 0 2 000

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 47
Matmästeri och ekologi

COOP KONSUM AFFÄRSIDÉ

SUPERMARKETS
Coop Konsum är Sveriges största integrerade dag- Coop Konsum ska, genom en kunnig och engage-
ligvarukedja. Coop Konsums 373 butiker erbjuder rad personal, vara en pådrivande kraft inom Mat-
kunden goda trafiklägen, bostadsnära och citynära mästeri och Ekologi.
butiker, där det går att handla snabbt, enkelt, gott Matmästeri står för matupplevelse, inspiration,
och nyttigt. Butikerna är fördelade på butiks- snabbt & enkelt, kunskap och hälsa. Ekologi står för
Chef Thomas Evertsson
profilerna Coop Konsum och Coop Extra. Coop engagemang, uthållig konsumtion och ett brett eko-
Antal butiker 373 logiskt sortiment.
Konsums viktigaste målgrupp är människor i yngre
Säljyta 100–3 000 kvm medelåldern med moderna värderingar.
Profilen Coop Extra ingår i konceptet Coop
Konsum och ska genom sin volym erbjuda mat-
glädje, matmästeri och storköp till extra bra priser.

ANDEL AV COOP SVERIGES ANDEL MILJÖMÄRKT/EKOLOGISK

TOTALA FÖRSÄLJNING FÖRSÄLJNING AV
STEFAN BERG

TOTAL FÖRSÄLJNING

COOP COOP
KONSUM 41% KONSUM 6,5%

EKONOMISKT COOP KONSUM

Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 11 228

Coop Konsums del av Coop Sveriges totala försäljning, % 41

MILJÖ/EKOLOGISKT

Försäljning av KRAV-märkta
livsmedel, ton 29 000

Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 46,8

M E R E K O - M AT H O S C O O P K O N S U M
Andel miljömärkta artiklar
Coop Konsums försäljning av ekologisk mat ökade med 27 procent av total kemteknisk försäljning, % 47,7
under 2001 och med 22 procent 2002. Ökningen har varit stadig de Miljöutbildning, antal timmar 4 700
senaste 15 åren och den tog extra fart under 2001 – Coop Konsum
sålde 29 000 ekologisk mat, varav 80 procent utgjordes av färsk-
SOCIA LT KVINNOR MÄN
varor – och fortsatte under 2002. Detta ledde till att alla kunder som
handlade ekologisk mjölk, för att ta ett exempel, bidrog till att Medelantal anställda, % 71 29

användningen av bekämpningsmedel minskade med 4 100 kg och Fördelning på chefsbefattning, % 32 68

konstgödselanvändningen minskade med cirka 300 000 kg. Föräldraledighet, % 3,6 0,7

Vård av sjukt barn, % 0,4 0,3

BESLUT ATT GÖRA BÖCKER Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 1,7
SUSANNE HALLMAN

TILL BASVARA BELÖNAS

Coop Konsum tilldelas Svenska
Förläggarföreningens pris ”Årets
pocketgärning 2002” för att man
tog beslutet att pocketböcker ska
ingå i sortimentet i Coop Konsums
butiker i hela landet. Belöningen
för företagets satsning var inte bara
ett pris utan också en affärsmässig
framgång. Coop Konsum har på
ett och ett halvt år lyckats med att
bli en av de största pocketförsäljar-
na i landet. Försäljningen ökade
med cirka 20 procent 2002.

48 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Storköpskundens bästa affär

STORMARKNAD
COOP FORUM
Coop Forum vänder sig till storköpskunden som på
ett enkelt och rationellt sätt vill göra sina vardagsin-
köp på ett och samma ställe. Coop Forum erbjuder
kunden allt under ett tak genom marknadens bre-
Chef Lotta Lundén
daste kombination av dagligvaror, specialvaror och
Bygg & Trädgård till låga priser. Bygg & Trädgård
Antal butiker 43
vänder sig till gör-det-själv-kunder och hade under
Säljyta 3 700–18 000 kvm året en bra utveckling, inte minst genom en tydlig
profilering. Den mest prioriterade kunden är med-
lemmen. Genom en hög ekonomisk nytta ska med-
lemmen märka att det är lönsamt att göra sina inköp
hos Coop Forum. Lagom till världsmiljödagen, den
5 juni 2002, blev Coop Forum Sveriges första miljö-
märkta kedja enligt Svenska Naturskyddsförening-
ens kriterier.
Coop Forum inriktar sig på att vara föräldrarnas
bästa vän genom bland annat riktade erbjudanden,
leköar för barnen i stormarknaden och genom den
egna barnklubben Prickard. Coop Forum satsar
dessutom på nya shoppinglösningar, som till exem-
pel Shop Express.
AFFÄRSIDÉ
Coop Forum ska med storköpskunden som
utgångspunkt utveckla och driva en så konkurrens-
kraftig, attraktiv och lönsam stormarknad att
medlemskapet ger tydliga mervärden.

EKONOMISKT COOP FORUM

ETT GEMENSAMT STORMARKNADS- Försäljning exkl. mervärdeskatt, MSEK 11 746

MAGNUS CARLSSON

ERBJUDANDE
Coop Forums del av Coop Sveriges totala försäljning, % 43
Tidigare fanns det fyra kooperativt ägda stor-
marknadskoncept i Coop – B&W, Coop
MILJÖ/EKOLOGISKT
Forum, Robin Hood och Obs!. Dessa kon-
cept har nu förenat sina styrkor i konceptet Försäljning av KRAV-märkta eller motsvarande livsmedel, ton 7 300

Coop Forum och under året gick bildandet av Andel miljömärkta artiklar av total hygienförsäljning, % 37,3
ett gemensamt stormarknadserbjudande in i en slutfas. I samband med Andel miljömärkta artiklar av total kemteknisk försäljning, % 49,3
omprofileringen byggdes de flesta butiker om eller modifierades och sorti-
Andel avfall till deponi/förbränning, % 42
mentet förstärktes. De sista stormarknaderna kommer att vara klara under
2003, men redan nu märks styrkan i att samla alla resurser och allt kunnande Andel organiskt avfall, % 5

i ett butikskoncept och en organisation. Andel materialåtervinning, % 52

Miljöutbildning, antal timmar/personer 0,5

UTMÄRKT MED MILJÖMÄRKNING
Coop Forum är den första svenska miljömärkta detaljhandelskedjan. SOCIA LT KVINNOR MÄN
Alla Coop Forums 43 stormarknader har uppfyllt Svenska Natur-
Medelantal anställda, % 65 35
skyddsföreningens kriterier för Bra Miljöval.
Arbetet med att få hela kedjan miljömärkt har pågått i över två Fördelning på chefsbefattning, % 29 71

års tid. Coop Forum uppfyller i dag inte bara de 76 obligatoriska Föräldraledighet, % 3,6 0,7
kriterierna, utan också ett stort antal frivilliga punkter. Totalt är det Vård av sjukt barn, % 0,5 0,3
116 åtaganden som Coop Forums stormarknader nu lever efter. Det
Sjuklönekostnad i relation till total lönekostnad, % 2,0
handlar om allt från miljömärkt el och källsortering av avfall till utbud
av KRAV-märkta livsmedel. Alla restauranger och stormarknader
blev dessutom KRAV-märkta 2002. Om du vill veta mer om Svenska
Naturskyddsföreningens krav kan du gå in på www.snf.se eller om
du är nyfiken på Coop Forums arbete så gå till www.coop.se.

SUCCÉ FÖR SHOP EXPRESS

MATTIAS RAHM

1998 lanserades ett nytt system

ANDEL AV ANDEL MILJÖMÄRKT/
med utgångspunkten att det COOP SVERIGES TOTALA EKOLOGISK FÖRSÄLJNING
FÖRSÄLJNING AV TOTAL FÖRSÄLJNING
skulle bli enklare, smidigare och
bekvämare för medlemmarna att
handla. Verktyget är en hand- COOP FORUM COOP FORUM
43% 4,4%
scanner, som medlemmen använ-
der för att själv läsa av varorna allt
eftersom man lägger ner dem i kassar i kundvagnen. Inköpen regist-
reras och summan dras efter godkännande direkt från medlemmens
kort. Det går inte bara fortare, man slipper också packa upp och ner
varorna i onödan. Konceptet är numera en del av Coop Forums
strategi för framtiden och har blivit en stor succé. Antalet anslutna
har under de senaste åren ökat dramatiskt och i dagsläget är mer än
100 000 medlemmar registrerade som Shop Expresskunder.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 49
Ett varumärke för varje uppgift

Coop Sverige har tre egna varumärken för dagligva-
ruhandel – Blåvitt, Änglamark och Signum. Dess-
utom tillkommer Coop-koncernens nya gemen-
samma varumärke Coop X-tra. Samtliga ökade sin
försäljning under året 2002 jämfört med 2001.Totalt
ökade försäljningen av egna varumärken med cirka
16 procent jämfört med 2001.
Blåvitt är äldst på marknaden och lanserades
redan 1979, men kommer på sikt att ersättas av det
nya gemensamma varumärket Coop X-tra, som
Coop-koncernen lanserar under våren 2003. Varu-
märket har tydlig lågprisprofil och fasas in successivt
under en tvåårsperiod och ersätter befintliga lågpris-
produkter inom egna varumärken, framför allt Blå-
vitt. Coop X-tra ska vara ett renodlat lågprismärke,
vilket kommer att märkas i lanseringen. Sortimentet
kommer totalt att bestå av 100–150 produkter och
domineras av sådana som ofta används i hushållet.
Priserna ska vara bland de lägsta på marknaden.
Blåvitt ökade sin försäljning med 4 procent 2002.
22 procent av Blåvitts sortiment är miljömärkt.
Signum lanserades 1995 och erbjuder kunden
produkter med samma höga produktkvalitet som
andra ledande varumärken, men till ett lägre pris.
Signums breda sortiment sträcker sig från baspro-
dukter som kaffe, te, ris till mer förädlade produkter
som Sous-vide (färsk färdigmat) och Quorn. Sig-
numsortimentet, som omfattar 469 artiklar, var det
egna varumärke som hade starkast försäljnings-
utveckling under året, 22 procent, och är marknads-
ledande i landet när det gäller färsk färdigmat.
Änglamark lanserades 1991 och erbjuder prisvär-
da ekologiska produkter med samma höga kvalitet
som andra ledande varumärken. I dag är Änglamark
det ledande miljövarumärket inom svensk dagligva-
ruhandel och omfattar 248 produkter inom livsme-
del, tvätt- och rengöringsmedel, hygien- och träd-
gårdsprodukter. Samtliga livsmedelsprodukter är
KRAV-märkta, förutom vissa charkprodukter, där
nitrit tillsätts av hälsosäkerhetsskäl. Dessutom är
kaffe, te, chokladkaka och kakao rättvisemärkta.
Änglamark är en viktig bärare av Coops ställnings-
tagande inom miljö och etik. En mission är att driva
leverantörer och konkurrenter att utveckla mer eko-
logiska och miljöanpassade produkter.
Änglamark ökade försäljningen med 15 procent.
Ambitionen är att alla Änglamarks produkter ska
vara miljömärkta och i dag är det 91 procent. Det har
hittills inte funnits miljökriterier för alla produkter,
till exempel hårbalsam och sköljmedel.

FÖRSÄLJNINGS-
ANTAL ARTIKLAR UTVECKLING
(INDEX 2001 = 100)

500 469 250

400 200

300 150
254 248
115,9
200 100

100 50

0 0

01 02
ITT NUM AR K
ÅV M
BL SIG G LA
ÅN

Miljön är vinnare
Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg har tilldelats 2002
års Änglamarkspris – ett stipendium på 100 000 sven-
ska kronor. Änglamarkspriset är ett årligt miljöpris
instiftat av Coop Sverige. Det delades ut för första
gången 2002. Prisceremonin gick av stapeln på
Världsmiljödagen i Globen i Stockholm. Prisutde-
lare var den folkkäre Hans Alfredson som också är
ledamot av Änglamarksprisets jury.
Ekocentrum vann för sina folkbildande och inspire-
rande utställningar och utbildningar. De står bakom Sve-
riges största permanenta miljöutställning. Speciellt beröm-
värt är Ekocentrums PlanetPilot-utbildning för femteklassare.
Där heter klassrummet Jorden och eleverna bjuds på en resa in i
framtiden.
Ytterligare två kandidater fick utmärkelser för sina miljöinsatser: Dels Kaprifolkött i Bohuslän, ett
projekt med lokalproducerat, ekologiskt naturbeteskött där författaren Stefan Edman varit idégivare och
Birgit Jönsson projektledare. Dels professor Sten Ebbersten, som är professor i ekologiskt lantbruk vid
Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.

50 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

Rätt vara på rätt plats i rätt tid

Kategori & Logistik ansvarar för sortimentsbygge
och varuflödesarbete. I Kategori & Logistik ingår
ansvaret för kategoriområdena Färskvaror, Koloni-
al/Kemtekniskt och Specialvaror samt för Distribu-
tion & Logistik. (D & L).
Kategori & Logistik får sina uppdrag och rikt-
linjer från koncepten. Därefter väljer Kategori &
Logistik leverantörer och bestämmer vilket sorti-
ment och vilken artikelnivå som ska byggas upp.
Genom att en och samma avdelning ansvarar för
såväl de tre kategoriområdena som Distribution &
Logistik kan flödet av färsk-, kolonial- och special-
varor integreras och allt från servicegrad och prog-
noser till aktiviteter samordnas.
Arbetet med att finna synergier inom Coop Nor-
den är en del i Kategori & Logistiks uppdrag. Under
2001 startade tre nordiska samordningsprojekt som
fortfarande pågår. Två syftar till att etablera gemen-
samma leverantörsförhandlingar och inköp inom
sällanköpsvaror och dagligvaror. Ett annat projekt
sum och Coop Forum samtidigt som man försöker
uppnå största möjliga inköpsvolym och bästa
inköpsavtal. Kategoriområdena ska leverera varor
som gör det möjligt för kedjorna att nå de ekono-
miska, ekologiska och sociala mål de satt upp.
Målen och utmaningarna framöver är bland
annat att fortsätta förverkliga de vinster som samar-
betet inom Coop Norden möjliggör och samtidigt
bidra till att Coop Forum och Coop Konsum kan
stärka den nationella konkurrenskraften. Arbetet
med ett gemensamt systemstöd för alla kategoriom-
råden har fortsatt under året och kommer att leda till
driftmässiga fördelar och lägre kostnader.
DISTRIBUTION & LOGISTIK
Distribution och Logistik (D & L) hanterar hela
flödet av varor från leverantören till butikerna, men
tar även hand om beställningar från butikerna och
omsätter dem i order till leverantören. Kort sagt är
D & L:s uppgift att förse kedjorna med varor på
giskt. Ofta måste D & L placera order hos leverantö-
rerna innan beställningar kommer in från butikerna.
Transporterna sker framför allt med lastbil och
tåg. Tågtransporter motsvarar för närvarande cirka
en tredjedel av inflödet till dagligvaruterminalerna.
Det är en medveten satsning som framför allt ger en
minskad miljöbelastning som resultat.
Målen inom D & L är många och utmanande.
Fokus ligger framför allt på att slutföra större pågå-
ende projekt, stärka de säljfrämjande åtgärderna
samt hushålla med resurser och minska kostnader-
na. 2002 höjdes servicegraden mot kunderna, det vill
säga butikerna, avsevärt men målet är att bli bättre.
D & L arbetar aktivt med att förbättra såväl arbets-
sätt som – miljö. Målet är att öka medarbetarnöjd-
heten. Medarbetarna är den viktigaste länken i en
logistikkedja.
MILJÖ/EKOLOGISKT 2002 2001

handlar om gemensam uppbyggnad av egna varu- effektivast möjliga sätt. Utsläpp koldioxid i kg
märken. D & L har fyra dagligvaruterminaler, tre färskva- per omsatt miljon 1 254 1 199
ruterminaler, en samlastningsterminaler och fyra
KATEGORIOMRÅDENA omlastningsterminaler. Dessutom finns en central
SOCIA LT KVINNOR MÄN
Arbetet inom kategoriområdena bidrar till att ut- dagligvaruterminal som även hanterar specialvaror.
veckla en lönsam försäljning genom att tillhanda- Terminalerna är strategiskt placerade på sju orter för Medeltal anställda, % 19 81
hålla ett attraktivt dagligvarusortiment till kon- att minska onödiga transporter. Fördelning på
kurrenskraftiga priser. De ansvarar för allt från D & L har även en ny styrorganisation med che- chefsbefattning, % 17 83
sortimentsuppbyggnad på artikelnivå och leveran- fer för olika typer av varuflöden. Deras uppgift är att Föräldraledighet, % 7,0 0,9
törsavtal till utrymmesfördelning på artikelnivå i ta hand om hela varuflödet från leverantör till buti-
Vård av sjukt barn, % 1,2 0,7
butikerna. kens hylla.
Kategoriområdena ger Coop Sverige förutsätt- Det handlar inte bara om att administrera order Sjuklönekostnad i relation
till total lönekostnad, % 3,0
ningar att profilera sina kedjekoncept Coop Kon- och transportera varor; D & L måste arbeta strate-

En dag på D&L

ILL: JENS MAGNUSSON

500 expeditörer plockar 370 000
kolli motsvarande 2 600 ton.

70 truckförare tar
emot och lastar in 1 000 butiker får leverans.
8 460 pallar i lager.
Samlastningen i Malmö
hanterar 650 ton varor
och lastar 22 järnvägs- 360 chaufförer kör 9 100
vagnar och åtta lastbilar mil och levererar 21 600
med släp. rullburar.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 51
Medlemsnytta är mer än låga priser

MILJÖ OCH KVALITET

Med uppdraget från medlemmarna i konsument- Information om hållbarhet och delaktighet i marknadsarbetet
kooperationen driver och koordinerar avdelningen
Miljö och Kvalitet frågor inom områden som Miljö,
Hälsa och Etik som berör detaljhandelsverksamhe-
ten. Coop Sverige ska ha en ledande och pådrivan-
de roll i svensk dagligvaruhandel inom dessa områ-
den. Att så stor tyngd lagts på dessa frågor beror på
krav från ägarna.
Verksamhetsidén beskriver vad som ska göras och Varor Kund
hur. Med hjälp av gemensamma värderingar ska Feedback
Coop kunna vägleda kunderna i de dagliga besluten.
Arbetet består främst i att driva Coops strategiska
frågor genom hela verksamhetens affärsprocesser
för hållbar konsumtion. En nyhet från och med i år
är att Miljö och Kvalitet är en del av marknadsorga-
nisationen och därmed en integrerad del i samarbe-
tet kring nya koncept, erbjudanden och marknads- Efterfrågan på ekologiska varor
aktiviteter. Miljöarbetet och de mervärden det
representerar är med detta en naturlig och integre- Ivriga pådrivare för hållbar konsumtion ka och miljömärkta varor. Faktaunderlag är centra-
rad del av erbjudandet. Det viktigaste uppdraget för Miljö och Kvalitet är la när det gäller marknadsaktiviteter för att ytterli-
Utöver styrning och stöd till företagets alla delar att stödja arbetet för att öka antalet ekologiska och gare stärka efterfrågan. Med kunskap om och till-
är Miljö och Kvalitet aktiva i informationen till kun- miljömärkta produkter för att ge konsumenterna gänglighet till ekologiska alternativ kan kunder och
der, beslutsfattare och organisationer. Miljö och alternativ. Detta arbete är startpunkten och grund- medlemmar handla miljöanpassat. Arbetet driver
Kvalitet fungerar som pådrivare i frågor om hållbar stenen i Coops arbete med hållbar konsumtion. efterfrågan på de ekologiska och miljömärkta alter-
utveckling. Arbetet med etikfrågor är ett annat vik- Miljö och Kvalitet tar fram information till detalj- nativen och möjliggör en ”God affär” ur flera syn-
tigt område. Coop Sverige är initiativtagare för att handelsverksamheten som informerar kunder och vinklar.
medlemmar om hållbar konsumtion och ekologis-
få fram ekologiska livsmedel på ett sätt som stärker
rättvis handel där de etiska frågeställningarna är en
▼

Coops envishet gör att FLERA SMÅ STEG MOT

MAGNUS CARLSSON

SÄKRADE TORSKBESTÅND
kunderna kan ta det lugnt Coop Sverige började sälja färsk
Att erbjuda kunder och medlemmar ett stort utbud odlad torsk 2002. På så sätt kan
av prisvärda ekologiska kött- och charkprodukter konsumenter köpa färsk torsk utan
med god kvalitet har varit en utmaning. Under att oroa sig för torskbeståndet i
nästan 20 år har konsumentkooperationen arbetat Östersjön.
med frågan. Det började med att konsumentko- Grundorsaken till att Coop Sveri-
operationen skapade egna regler. I slutet på 80-talet ge nu erbjuder odlad torsk är den
började KRAV utveckla sina regler för ekologisk besvärliga situation som den vilda
djurhållning och förädling av livsmedel. Men det östersjötorsken befinner sig i. I april
räcker inte med regler för att kunna leverera ett 2002 togs beslut att endast sälja torsk
ekologiskt alternativ. som är minst 40 cm för att vara säker
Coop Sverige har därför därefter tagit initiativ på att fisken hunnit föröka sig. Under
till en central hantering med färdigpackat KRAV- hösten har det dessutom vidtagits en
kött och tillverkning av Änglamark chark. Pro- lång rad åtgärder för att säkerställa att
dukterna är uppskattade och försäljningsökningen den djupfrysta fisken Coop Sverige
slog rekord förra året med hela 60 procent. säljer under eget varumärke, Blåvitt,
2002 tog Coop Sveriges färskvaruchef ett kraft-
är lagligt upptagen. Befintligt samar-
fullt initiativ och samlade hela köttbranschen samt
bete med dåvarande leverantör av fisk
representanter från dagligvaruhandeln och KRAV.
från Östersjön sades upp och ett
Samarbetet kommer att resultera i ännu mer eko-
arbete inleddes för att köpa torsk från
logiskt kött i butikernas kyldiskar. Precis vad kon-
sumenterna vill ha. andra fiskeområden där bestånden
inte är hotade.

52 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

grundläggande del. Exempel är ekologiskt certifie-
rad palmolja som råvara till egna märkesvaror, eko-
logiskt odlade tigerräkor och det ekologiska jasmin-
riset från norra Thailand.
Coops affärsplaneprocess omfattar, utöver tradi-
tionella ekonomiska nyckeltal, nio gemensamma
nyckeltal för det ekologiska perspektivet. De olika
verksamheterna, Coop Konsum, Coop Forum och
Kategori & Logistik, väljer tre till fem nyckel-
tal för att sätta mål varje år. Miljö och
Kvalitet stöder processen med att
sätta mål och upprätta handlings-
planer. Processen avslutas med en
rapport till ledningen. En årlig
genomgång som resulterar i kon-
kreta förbättringar.
HÄLSA
Coop Sverige vill göra det lättare för
medlemmar och kunder att må bra
och vara friska. Hälsoarbetet ska sti-
mulera människors engagemang för
sin hälsa och koppla till matvanor och
välbefinnande.
Det stora hälsoutbudet på marknaden
kan göra det svårt för konsumenterna att
hitta rätt. Därför utvecklar konsumentkooperatio-
nen riktlinjer för information om sortiment, varor
och tjänster så att medlemmarna kan känna trygg-
het. Bland annat används en orange symbol, Hälso-
signalen, i såväl butik som reklam. Den hjälper kun-
derna att hitta mat som de mår bättre av.
För att stödja medarbetarna har miljö- och häl-
soansvariga på Coop Forum deltagit i en hälsout-
bildning som ska ge dem bättre förutsättningar att
vara aktiva i kundmötet. Samma utbildning plane-
ras för Coop Konsum under våren 2003.
Coop Sverige arrangerade även Sveriges första
stora stavgångslopp på Skansen i Stockholm för att
inspirera medlemmar att röra på sig.
ter av dagligvaror. Sensorik är att med sina sinnen
bedöma och beskriva produkters egenskaper – färg,
utseende, lukt, smak och konsistens.Till sin hjälp har
provköket en konsumentpanel på 240 personer i
åldrarna 16–75 år. Med olika sensoriska metoder
granskade dessa över 3 000 produkter under 2002.
Sensorikavdelningen var mycket aktiv i arbetet med
det nya nordiska lågprismärket Coop X-tra.
Funktionsprovningen testar köksredskap och
hushållsprodukter som bland annat kok- och
stekkärl, städutrustning, förbrukningsarti-
klar samt tvätt-, disk- och rengörings-
medel.
Hälsokokboken producerades
under året, med temat mat, hälsa
och motion. Tillsammans med
Matmästeriet producerades
också kokboken Mat utan
gränser.
Satsningen på Matmästeri
är en viktig del för Coop
Sverige. I samtliga Coop
Konsums butiker finns en mat-
mästare som kunderna kan ta kontakt med.
Matmästaren är en inspiratör och vän i var-
dagen. Matmästarens uppgift är bland annat
att sprida matglädje i butiken, arrangera eve-
nemang och demonstrationer tillsammans med våra
leverantörer samt att bistå våra kunder med råd, tips,
recept och idéer kring vardagens och festernas mål-
tider.
En av Matmästarnas nyckeluppgifter är att upply-
sa om det ekologiska sortimentet och bidra till att
Coop Konsum uppnår det tuffa målet att ekologiska
varor ska uppnå minst tio procent av försäljningen.
MEDARBETARE OCH KOMPETENS
Coop Sverige arbetar på många fronter för att vara
ett lärande företag med goda arbetsförhållanden,
både i fysisk och psykosocial bemärkelse. Det vikti-
gaste är att säkerställa en god arbetsplats. Coop Sve-
rige ska aktivt arbeta för att främja jämställdhet,
kompetensutveckling och hälsa på arbetsplatsen.
Ett antal riktlinjer fungerar som verktyg i
arbetet:
• Policy och riktlinjer för jämställdhetsarbete
• Policy för arbetsmiljöarbete
• Riktlinjer för arbetet med att förebygga belast-
ningsskador
• Policy angående användning av avvikande klädes-
plagg på arbetsplatsen
• Riktlinjer för handläggning av kränkande särbe-
handling
• Policy för etnisk mångfald
Coop Sverige driver ett aktivt jämställdhetsarbete.
Bland annat gjordes en lönekartläggning i alla delar
av Coop Sverige under 2002. De flesta löneskillna-
derna beror på befattning. Endast i vissa fall beror
skillnaderna på kön och i de fallen är åtgärder vid-
tagna.
Ansträngningarna för en bättre arbetsmiljö och
god hälsa hos medarbetarna har fortsatt under året.
Ett nytt projekt med syfte att sänka både den långa
och korta sjukfrånvaron startades. Arbetet med
rehabilitering intensifierades under året.
Kompetensutveckling pågår på många nivåer.
Utveckling av interaktiva utbildningar i samverkan
med KFO/Handels Kompetensutvecklingsstiftelse
har fortsatt och utbildningarna är nu tillgängliga för
anställda i Coop Sverige via Internet. Ledarskapsut-
vecklingsprogram bedrivs på ett flertal nivåer.

COOP PROVKÖK OCH MATMÄSTERI

Coop Provkök och Matmästeri arbetar tillsammans
NORDISKA DETALJHANDELS-
LINDA JORDAL

för att inspirera kunder och stärka personalens kom-

petens när det gäller mat.
Provköket ska tillsammans med övrig personal,
främst matmästarna, bidra till att öka konsumenter-
nas möjligheter att göra bra val vid inköpstillfället
och till att förmedla kunskap om hur välsmakande
och näringsriktiga måltider komponeras och tilla-
gas. Coop Provkök har specialistkunskap som
utnyttjas flitigt i många sammanhang och fungerar
bland annat som rådgivare vid framtagning av pro-
dukter men är också delaktig i marknadsföring.
Coop Provköks verksamhet består av tre huvud-
delar: recept och matinformation, sensorikavdelning
samt funktionsprovning. Utöver recept- och matin-
formation via kokböcker, tidningar, broschyrer och
marknadsföringsinsatser förs dialogen med med-
lemmarna också genom studiebesök och konsu-
mentrådgivning.
Sensorikavdelningen arbetar med sensoriska tes-
HÖGSKOLAN – FÖRSTA KULLEN
HAR BÖRJAT
Coop Sverige är tillsammans med ett
antal detaljhandelsföretag stiftare till
Nordiska Detaljhandelshögskolan. Den
första kullen om 40 studenter började
hösten 2002 på Nordiska Detaljhandels-
linjen. Våren 2003 började kull nummer
två. Utbildningen är en fyraårig ekonomi-
utbildning med civilekonomexamen och
bedrivs vid Campus Roslagen i Norrtälje av Stockholms Universitet. Programmet riktar
sig till personer som vill ha utvecklande och ledande funktioner inom detaljhandeln.
Coop Sverige har ett nära samarbete med såväl lärare som studenter och ser sats-
ningen som viktig ur flera aspekter, inte minst för att konkurrensen om arbetskraft
kommer att hårdna framöver.

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 53
 L
PE

BERTIL ERICSON/PRESSENS BILD

E M
E X
T T
G O
T
ET

På bilden Millan Sjödin; en av författarna till Connex-kokboken, Andreas Falkenmark, vd Coop Sverige och Tina Nordström.

Nytta och nöje

Hur väcker man matintresset och höjer kunska-
pen om vad som är bra och nyttigt?
Stora Matpriset delas ut av Coop till eldsjälar
som medverkar till att sprida matglädje i Sverige.
I år gick priset till Tina Nordström som på kort tid
har blivit något av en folkbildare och ”Tina” med
hela folket.
Dessutom fick personalen på Connex ett heders-
omnämnande. De har tillsammans gjort en kok-
bok, Världens recept, som speglar den mångkul-
turella vardag de lever och arbetar i. Hela 110 olika
länder och recept är representerade i kokboken.
Tävlingen Bästa gröna skollunch, som anord-
nas för femte året i rad tillsammans med Riksför-
bundet Hälsofrämjandet och Svenska Vegetariska
Föreningen, vänder sig till landets alla skolkök
med syftet att skapa intresse kring vegetarisk mat-
lagning och fylla behovet av väl sammansatt
vegetarisk mat i storkök och skolmatsalar. Anita
Björklöv-Hedlund från Malmaskolan i Kolsva
vann priset i år.
Att ge ut kokböcker och dela ut gastronomiska
priser är bara en bråkdel av Coop Provköks verk-
samhet. Den handlar mer om recept och matin-
formation, tester av produkter för hushållet och
dagligvaror. Kort sagt att värna om medlemmar-
nas och kundernas matglädje och hälsa.

COOP SVERIGE. HÄLSA OCH COOP PROVKÖK.

54 COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2002

 STYRELSE & KONCERNLEDNING

Coop Nordens styrelse

Ebbe Lundgaard, FDB, Nina Jarlbäck, KF, vice Nils Edvard Olsen, Coop Bernt Aas, Coop NKL, Jan Andersson, KF, Björn Christensen,
ordförande ordförande NKL, vice ordförande ledamot ledamot Coop NKL, ledamot
ebbe_lundgaard@fdb.dk nina.jarlback@coop.se nils-edvard.olsen@coop.no bernt.aas@coop.no jan.andersson2@coop.se bjorn.christensen@coop.no

Holger Damgaard, FDB, Börje Fors, KF, Laszlo Kriss, KF, ledamot Henrik Larsen, FDB, Paul Mollerup, FDB, Leif Olsson, KF,
medlem ledamot laszlo.kriss@ ledamot ledamot ledamot
hoda@post2.tele.dk borje.fors@coop.se atriumfastigheter.se henrik@larsen-family.dk paul_mollerup@fdb.dk leif.olsson@coop.se

John Thunes, Coop NKL, Leo Frederiksen, FDB, TorBjörn Jonsson, KF, Magnus Möller, KF, Ulla Verholt, FDB,
ledamot arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant, arbetstagarrepresentant
john.thunes@fss.coop.no leo_frederiksen@fdb.dk torbjoern.jonsson@coop.se suppleant suppleant
magnus.moller@coop.se verholtu@post.tele.dk

Coop Nordens koncernledning 2003

Svante Nilsson, 53 Svein E. Skorstad, 55 Andreas Falkenmark, 48 Svein Fanebust, 50 Roger Gehrman, 57 H.C. Madsen, 52
Verkställande direktör Ställföreträdande koncernchef Vice verkställande direktör Vice verkställande direktör Vice verkställande direktör Vice verkställande direktör
och koncernchef och vice verkställande direktör Verkställande direktör Verkställande direktör Koncerndirektör. Varuförsörjning Verkställande direktör
svante.nilsson@coop.se svein.skorstad@coop.se Coop Sverige AB Coop Norge AS roger.gehrman@coop.se Coop Danmark A/S
andreas.falkenmark@coop.se svein.fanebust@coop.no HC@coop.dk

Claes Eriksson, 52 Lars Härenstam, 54 Verner Jensen, 52 Erik Skånsberg, 39

Koncerndirektör, Affärs- Koncerndirektör, Koncernstaber Koncerndirektör, IT Koncerndirektör, Ekonomi
utveckling lars.harenstam@coop.se verner.jensen@coop.se och Finans
claes.eriksson@coop.se erik.skansberg@coop.se

COOP VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2 0 0 2 55
Coop Norden AB DOTTERBOLAG:
Box 173 Coop Danmark A/S Coop Norge AS Coop Sverige AB
Kungsportsavenyn 1 Roskildevej 65 Östre Akervei 264 Box 152 00
SE-401 22 Göteborg DK – 2620 Albertslund Grorud Katarinavägen 15
Tel: +46 31 339 65 00 Tel: +45 43 86 43 86 NO-0915 Oslo SE-104 65 Stockholm
Fax. +46 31 339 65 10 E-post: coop @coop.dk Tel: +47 22 89 95 95 Tel: +46 8 743 10 00
E-post: info @coopnorden.se www.coop.dk E-post: info @coop.no E-post: info @coop.se
www.coopnorden.com www.coop.no www.coop.se

Organisationsnummer: 556585-8585

SE