coop norden

verksamhet och
årsredovisning 2006
Verksamhetsbeskrivning

Vd har ordet 2

Styrelsens ordförande har ordet 3

Fem lärorika år 4

Varusäkring 6

Nonfood 8

Marknadsbeskrivning 10

Butikskedjorna 11

Etik och ekologi i korthet 12

Socialt ansvar i korthet 13

Årsredovisning

Förvaltningsberättelse 14

Koncernens resultaträkningar 18

Koncernens balansräkningar 19

Förändringar i koncernens eget kapital 20

Koncernens kassaflödesanalys 22

Moderbolagets resultaträkningar 23

Moderbolagets balansräkningar 24

Förändringar i moderbolagets eget kapital 26

Moderbolagets kassaflödesanalys 27

Noter

Definitioner
28

62
Detta är
Revisionsberättelse

Styrelse
63

Ledning
Per den 31 december 2006 motsvarande
1 SEK 1,212 DKK och 1,098 NOK.
64
Coop Norden
65 Coop Norden har bedrivit detaljhandel i Danmark, Norge och
Sverige i 16 olika kedjekoncept från 2002 fram till och med
2006. Tillsammans med de brugsforeninger/samvirkelag/kon-
sumentföreningar som också driver detaljhandel har Coop
Norden över 5,7 miljoner medlemmar och 11 miljoner kunder.
I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda
en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och
den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning
av inköp ska föras vidare och utvecklas. Som en följd av detta
ser ägarna stora fördelar med att dagligvarukedjorna i Sverige
och Danmark liksom i Norge ägs nationellt. Processen förvän-
tas leda till tydligare och mer effektiv styrning av den nord-
iska inköpsverksamheten samt till sänkta kostnader genom
förstärkta synergier och ökad lönsamhet.
 • Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddades. Den spanska

2006 i korthet kooperationen Eroski förvärvade 15 procent av Intercoop från

• Coop Nordens resultat förbättrades under 2006. Coop Nordens
rörelseresultat före strukturposter och valutakurseffekter för-
bättrades under år 2006 med 228 MSEK och uppgick för hel-
året till 296 miljoner kronor (MSEK) (68 MSEK föregående år).
Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift, framförallt
i Coop Sverige, men också i Coop Danmark. Även Coop Norge
uppvisade en positiv resultatutveckling.
• Under 2006 påbörjade Coop Sverige ett omfattande program
för kostnadsminskningar, som ska effektivisera verksamheten
ytterligare. Arbetet gav tydliga resultat under året och kommer
att fortsätta med full kraft.
• Varuförsörjningsbolagen Coop Norden Food och Coop
Nonfood fick nya organisationsstrukturer. De nya organisa-
tionerna förbättrar närheten till de nationella marknaderna,
vilket ökar anpassningen till kedjornas behov och minskar
komplexiteten. Förändringarna säkrar även att den gemen-
samma nordiska inköpskraften kan utnyttjas också i framtiden.
• I Sverige bildade Coop Sverige och de detaljhandelsdrivande
föreningarna, DDF, ett gemensamt inköps- och logistikbolag
– Cilab. Detta bolag, som trädde i kraft den 1 januari 2007,
ska förbättra samordning och kostnadseffektvitet.
Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjliggör
större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsumentpriser.
• Projektet ”Coop Norden 2007” resulterade i gemensam kedjeut-
veckling av nya storbutiker under varumärket Coop Extra.
• Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blev Coop Nordens
tredje gemensamma varumärke och nådde stora försäljningsfram-
gångar i främst Danmark. Under året uppgraderades Änglamark
och fick då en bredare bas som inkluderar hälsa och allergi.
• För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop Sverige och
KF under 2006 en medlemspanel på Internet. Därmed etablerades
en dialog som bidrar till att produkter och erbjudanden i Coops
butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfrågades vid två tillfällen
under året. Första gången deltog 13 447 medlemmar.
• I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en
process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och den
hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp
ska föras vidare och utvecklas. Förutom samordnade inköp ska
utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara gemensam. Ägan-
det av dagligvarukedjorna i Danmark och Sverige ska återigen
bli nationellt, liksom det redan är i Norge. Vd Svein E. Skorstad
lämnade Coop Norden. Till ny vd under processen utsågs
Per Bank, som även är vd för Coop Danmark.

Ekonomiskt resultat i korthet

Ej omräknad i
enlighet med IFRS
Ekonomiskt 2006 2005 2004 2003
Nettoomsättning, MSEK 85 459 81 904 79 837 79 288
Rörelseresultat exklusive engångs- och strukturposter, MSEK 355 11 205 713
Rörelseresultat, MSEK 310 1 325 175 457
Resultat efter finansiella poster, MSEK 148 1 274 –228 22
Resultat efter skatt, MSEK 31 1 113 –423 29
Avkastning på operativt kapital, % 5,94 18,46 2,11 4,71
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 5 228 5 563 4 235 3 818
Riskbärande kapital, MSEK 5 258 5 589 4 247 4 718
Operativt kapital, MSEK 4 900 5 523 8 830 8 168
Rörelsekapital, MSEK 151 –181 –770 –2 636
Nettofordran/skuld, MSEK 357 66 –4 617 –3 451
Nettoinvesteringar inkl förvärv, MSEK 555,4 –1 354,6 762,6 526,1
Soliditet, % 26,0 27,3 20,1 20,4
Nettoskuldsättningsgrad, ggr –0,07 –0,01 1,09 0,73
Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 022,4 1 271 –401 2 905
Antal butiker Coop Norden 1 082 1 091 1 081 1 074
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Vd har ordet
2
Positiv resultatutveckling i Danmark och Norge och minskade
förluster i Sverige kännetecknade verksamheten under 2006.
Bland nyheterna märks också den framgångsrika lanseringen
av Änglamark i Norge och Danmark. Per Bank är vd för Coop
Norden sedan januari 2007 och tillika vd för Coop Danmark.
Han kommer att leda processen med att omvandla Coop
Norden till ett renodlat inköpsbolag.
Fokus på inköp
i framtiden
Varför görs denna omvandling och varför just nu?
– Omvandlingen beror ytterst på marknadsförändringar, där vi
ser att det lokala köpmannaskapet successivt ökat i betydelse.
Lokal förankring och närhet värdesätts av kunderna och buti-
kerna måste därför vara flexibla i sin service och enkelt kunna
anpassa sortiment och egna erbjudanden för att nå framgångar.
Kring detta lokala perspektiv finns det få samordningsfördelar.
Inköpssamarbetet inom Food och Nonfood – samt den sam-
nordiska utvecklingen av egna varumärken – blir istället det
gemensamma satsningsområdet för framtiden.
Vilka andra fördelar – det vill säga förutom inköp och sor-
timentsutveckling – ska Coop Norden förknippas med?
– Vår konsekventa satsning på etik, miljö och ekologi under
de senaste åren har varit framgångsrik. Inom dessa områden är
vi den ledande aktören i vår bransch i ett nordiskt perspektiv.
Våra krav är ofta tuffare än lagstiftningen i våra nordiska hem-
länder och konkurrenterna försöker komma ikapp oss. Att vi
verkligen uppfattas som ledande inom detta område bekräftas
också i de marknadsundersökningar som gjorts.
Priskonkurrensen har skärpts på dagligvarumarknaden i
Norden. Hur har koncernen klarat denna förändring?
– Samarbetet kring inköp har stärkt vår konkurrensförmåga.
Detta i ett läge då priserna i våra butiker fallit mer än någonsin
tidigare. Effektiv drift och låga omkostnader har varit oerhört
viktigt. Men förändringen i marknaden visar också att allt
inte handlar om pris. Därför lägger vi också mycket kraft på
att utveckla nya kvalitetsprodukter. Det är och förblir grund-
läggande för oss att hela tiden erbjuda kunderna bättre och
billigare produkter.
Vilka är de mest betydelsefulla händelserna under 2006?
– De förbättrade ekonomiska resultaten i Danmark och Norge
är viktiga för oss, men det är ännu mer positivt att förlusterna
i den svenska verksamheten kunnat minskas. Det känns även
glädjande att den gemensamma produkt- och sortimentsutveck-
lingen fortsatt. Jag tänker då på lanseringen av vårt ekologiska
varumärke Änglamark i Danmark och Norge – lanseringar
som gett stora försäljningsframgångar.
Är det några särskilda budskap du vill rikta till koncernens
leverantörer och medarbetare?
– Till leverantörerna vill jag understryka att Coop Norden blir
en ännu större och starkare affärspartner i framtiden. Vi kom-
mer att lägga ytterligare resurser på att utveckla det gemensam-
ma inköpsarbetet. Kommande förändringar inom inköpsbo-
lagen Food och Nonfood skapar stora möjligheter. Båda dessa
verksamheter får en självständigare roll och vi öppnar även för
att ta in fler intressenter i bolagen för att öka slagkraften. Den
finska kooperationen har visat intresse för en utökad samver-
kan inom Food och redan idag är den spanska och italienska
kooperationen samarbetspartners inom Nonfood. Det har
redan möjliggjort väsentligt större inköpsvolymer, vilket gjort
oss attraktivare för leverantörer runt om i världen.
– För det stora flertalet medarbetare handlar det även
fortsättningsvis om ”business as usual”. De har gjort storar-
tade insatser även under 2006, vilket säkrat vår position som
Nordens största detaljhandelsföretag. För detta arbete vill jag
framföra ett stort tack.
Hur ser du på utvecklingen inom den nordiska
kooperationen framöver? Vart är den på väg?
– Globala inköp och lokal butiksutveckling blir grundläggande
för oss. Med det menar jag ännu fler satsningar på nationell
och lokal kedje- och butiksutveckling kombinerat med centrala
inköps- och varumärkessamarbeten på produktsidan.
– Avslutningsvis vill jag lyfta fram de unika fördelar, som
kooperativa företag erbjuder. Våra vinster behöver inte delas
ut till några enskilda ägare, utan kan istället återinvesteras i
ständigt bättre butiker, produkter samt service och kunderbju-
danden. Att kunna visa att medlemmarna får en direkt glädje av
våra överskott – både ekonomiskt och värderingsmässigt – är en
fantastisk styrka att ha i ryggen när Coop Norden och de koope-
rativa dagligvarurörelserna nu tar nästa steg i utvecklingen.
Februari 2007
Per Bank
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Styrelsens ordförande har ordet

Med beslutet i januari 2007, om att inleda en process för att

omvandla Coop Norden lades en ny inriktning fast. I framtiden
står gemensamma inköp och fortsatt utveckling av egna varu-
märken (EVM) i fokus. Sedan 2002 har samordningsfördelarna
inom dessa områden varit stora och nyttan för medlemmar
och övriga kunder är lägre priser och bättre produkter. Nina
Jarlbäck – styrelsens ordförande i Coop Norden sedan 2005
och medlem av styrelsen sedan bildandet 2002 – ger sin syn
på framtiden och åren som gått.

Målet är starkare
kooperativa företag
Vad innebär den omvandling av Coop Norden som besluta-
des i januari 2007 ur ett ägar- och medlemsperspektiv?
– Vi kan konstatera att satsningen på gemensamma inköp och
samordnad utveckling av egna varumärken – våra EVM – har
gett stora fördelar för butikerna och därmed för medlemmar
och övriga kunder. Priserna har förbättrats samtidigt som kva-
liteten på varorna är fortsatt hög. Inköp har visat sig vara det
gemensamma område där vi bör kraftsamla i framtiden. Vi har
inte sett motsvarande samordningsfördelar inom till exempel
IT och kedjekoncepten och mot den bakgrunden vore det stra-
tegiskt fel att driva verksamheten vidare mot dessa mål.
– När Coop Norden bildades 2002 var marknadsläget ett
annat. Den internationella konkurrensen och antalet nya låg-
prisaktörer väntades öka. Därför valde kooperationen i Norden
att samordna sina verksamheter inom dagligvaror. Vi såg att
det behövdes en riktigt stark spelare – en motkraft på mark-
naden – som kunde värna kooperationens och medlemmarnas
intressen. Nu är förutsättningarna annorlunda och vi ser sna-
rare att betoningen på de nationella verksamheterna ökar. Då
måste också vi anpassa inriktning och resurser därefter.
Vilka andra styrkor ska de senaste årens nordiska
samarbete förknippas med?
– Erfarenhetsutbytet mellan ägarna har varit mycket utveck-
lande och visat på ständigt nya möjligheter för de nordiska
kooperationerna. Olika typer av bonussystem för medlemmar
och andra viktiga konsumentfrågor har stått högt på agendan,
men förankringen av olika idéer blir nu ett ansvar för respek-
tive land.
– Det nordiska samarbetet har dessutom visat att den koo-
perativa dagligvaruhandeln i Norden vilar stadigt på gemen-
samma värderingar, där kvalitet, etik och viljan att bidra till
ett uthålligt samhälle är grundläggande. Här har det rått stark
enighet. Beslutet om en ny inriktning som togs i mitten av
januari präglades också av enighet. Denna samsyn kring koo-
perationens framtida strategi är en viktig styrka när konkur-
renskraft och medlemsnytta nu ska vidareutvecklas.
Hur har konkurrensläget påverkat verksamheten?
– Jag vill återigen peka på inköpssamarbetet som möjliggjort
att vi kunnat hålla konkurrenskraftiga priser. I alla våra länder
har priserna fallit på senare år, men trots detta har vi hävdat oss
väl och fortsatt leverera ekonomisk nytta till våra medlemmar.
I Danmark och Norge har vi behållit våra marknadsandelar
och till och med stärkt positionerna, medan fler insatser måste
genomföras i Sverige innan vi är nöjda.
Gör en framtidsblick kring det nordiska kooperativa sam-
arbetet, vad väntar härnäst?
– Den kooperativa idén har verkligen framtiden för sig. Vår
företagsform har en hög acceptans i samhället och vi kan visa
att vi levererar nytta till medlemmarna. Samtidigt måste även
de kooperativa företagen drivas marknadsmässigt, men givet
denna förutsättning har vi ett definitivt försteg på marknaden.
Vi är ett värderingsstyrt företag. Tillsammans med alla medar-
betare kan varje land bli ännu tydligare i frågor kring etik och
utveckling, som skapar värde för medlemmarna.
Februari 2007
Nina Jarlbäck
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Coop Norden i årtal
Coop Norden – fem lärorika år
Synergier var nyckelordet när Coop Norden
bildades – synergier skulle ge lägre kostnader
samt ökad konkurrenskraft och lönsamhet.
Arbetet inriktades på flera områden, men efter
beslutet i januari 2007 står Inköp/Sortiment
i fokus. Här har stora besparingar gjort att
koncernen kunnat möta konkurrensen på ett
bättre sätt.
”Växande internationalisering och nya, starka lågprisaktörer
som ökar priskonkurrensen i Norden.” Så beskrevs i korthet
marknadsläget inför bildandet av Coop Norden. För att möta
utvecklingen behövde de nordiska kooperativa dagligvaruföre-
tagen gå samman. Därmed kunde en stor ekonomisk potential
tillvaratas – en potential som företagen inte skulle kunna dra
nytta av var för sig. Konkurrenskraften byggde på storlek och
på förmågan att skapa kostnadsfördelar.
Under 2001 beslutade därför norska Coop NKL, danska
FDB och svenska KF att bilda Coop Norden. Koncernen
– som formades 2002 – skulle präglas av en konsumentkoo-
perativ identitet med gemensamma värderingar. Målet var att
arbeta med ett fåtal, starka nordiska kedjor och att samordna
sortiment och inköp.
2002
• Koncernen bildas och ett koncernkontor byggs upp i
Göteborg. Roland Svensson är Coop Nordens första vd.
• Ett flertal integrationsprojekt sätts igång, dels för att lägga
grunden för en ny koncernstruktur, dels för att utvinna de
ekonomiska fördelarna. Samordningen av de tre ländernas
olika verksamheter påbörjas.
• Arbetet med samordning och synergier inriktas på tre områ-
den: Kedjor/Medlemserbjudanden, Inköp/Sortiment samt
Organisation/Kostnadssamordning. Synergierna ger inköps-
förbättringar om närmare 400 miljoner SEK.
• Ett masterbrandprojekt startas för att se över namn och pro-
fil på kedjor, butiker och egna varumärken (EVM). Målet
är att namnet Coop ska marknadsföras på ett enhetligt sätt
i Norden.
• Ett gemensamt, eget varumärke för basvaror inom det eltek-
niska området utvecklas – Tero. Samordningen av inköp och
sortiment minskar kostnaderna i inköpsledet med 25 procent.
2003
• Roland Svensson går i pension och ersätts av Svante Nilsson.
Koncernkontoret flyttar till Stockholm. Interna effektivise-
ringsprogram inleds i samtliga länder och målet är att kraftigt
minska de så kallade overheadkostnaderna.
• Ny lednings- och organisationsstruktur med gemensamma
funktioner för bland annat varuförsörjning, affärsutveckling
och IT etableras. Verksamheten i NAF, Nordisk Andelsfor-
bund – som sedan 1918 hanterat delar av konsumentkoopera-
tionens import av dagligvaror – integreras i Coop Nordens
Food-organisation.
• Varuförsörjningen – som förutom logistik omfattar områdena
Food, Nonfood, Bygg & Trädgård samt Indirekta varor – ska
utvecklas enligt tre grundstrategier. Den första är satsningen
på egna varumärken (EVM). Den andra är gemensam metodik
i uppbyggnaden av sortiment, som möjliggör en harmoni-
ering av inköp och sortimentsutveckling. Den tredje är
gemensamma policies för miljö, produktsäkerhet och hälsa,
samt etisk handel.
• Två gemensamma egna varumärken inom Food lanseras.
Coop är standardprodukter med hög kvalitet och lägre pris
än jämförbara märkesprodukter. X-tra har en tydlig lågpris-
profil. Kring X-tra, som expanderar snabbt, inleds ett sam-
arbete med SOK – den finska kooperationen.
2004
• Coop Norden inför en ny och plattare organisation. De
nationella ledningarna i Danmark och Sverige avskaffas.
• Den ökande priskonkurrensen på dagligvarumarknaden blir
alltmer kännbar. Koncernen investerar i kraftfulla prissänk-
ningar.
• Den första gemensamma marknadsaktiviteten för alla kedjor
genomförs. Den kallas ”Mitt Nya Coop” och berättar om styr-
kan i att göra samlade inköp för 11 miljoner kunder i Norden.
• Satsningen på gemensamma egna varumärken fortsätter.
Inom Food tas nästan 800 nya produkter fram.

• Id lanseras – ett nytt gemensamt eget varumärke för bland
annat engångsartiklar som ljus och servetter. Många av
produkterna är Svanenmärkta och priset ligger under mär-
kesleverantörernas. Ett gemensamt varumärke inom Bygg &
Trädgård som introduceras är Kellen för handverktyg.
• Leverantörs- och sortimentssamordningen inom Food och
Nonfood ger ytterligare synergier och därmed lägre inköpspriser.
• I Sverige lanseras de första vidareutvecklade Coop Extra-
butikerna samt butikskonceptet Coop Nära.
2005
• Svante Nilsson avgår. Ny koncernchef blir Svein E. Skorstad.
Operativa ledningsgrupper återinförs i Danmark och Sverige
för att skapa balans mellan centralisering och nationell närhet
till marknad och leverantörer.
• Det övergripande förändringsprojektet ”Coop Norden 2007”
startas. Det innehåller en mängd olika aktiviteter som ska
effektivisera och utveckla verksamheten.
• Nya produkter lanseras inom Food, Nonfood och Bygg &
Trädgård. Alla cykeltillbehör samlas till exempel under varu-
märket Cycletrack. Tre samnordiska klädmärken lanseras
– Friends (barnkläder), Units (vardagsgarderoben) och Now
On (modekläder).
• Inom Food uppnås tydliga synergier motsvarande cirka
1 miljard SEK.
• Coop Norden säljer en stor del av det svenska fastighetsbe-
ståndet för 4,2 miljarder SEK. Affären frigör kapital som ska
användas för investeringar i bland annat butiksutveckling.
2006
• Projektet ”Coop Norden 2007” resulterar bland annat i
gemensam kedjeutveckling av nya storbutiker under varu-
märket Coop Extra. Coop Bygg blir en egen kedja i Sverige,
bildat av tidigare enheter inom Coop Forum.
• Det svenska ekologiska varumärket Änglamark blir Coop
Nordens tredje gemensamma varumärke inom Food och når
stora försäljningsframgångar framförallt i Danmark.
Coop Norden Årsredovisning 2006
Coop Norden i årtal
• Den nordiska verksamheten inom Food omorganiseras för att
säkra ökad närhet på de nationella marknaderna.
• I Sverige skapas varuförsörjningsbolaget Cilab. Därmed för-
enar den svenska kooperationen – Coop Sverige och de detalj-
handelsdrivande föreningarna – sina inköpsverksamheter,
vilket förbättrar samordning och kostnadseffektvitet.
• Ägandet i inköpsbolaget Intercoop breddas. Den spanska
kooperationen Eroski förvärvar 15 procent av Intercoop från
Coop Norden och Coop Italia. Denna ägarförändring möjlig-
gör större, gemensamma inköpsvolymer och lägre konsument-
priser. Exempelvis köper Coop Norden varje år in glödlampor
och batterier för cirka 150 miljoner SEK. Eroski har lika stora
inköpsvolymer medan Coop Italia köper in glödlampor och
batterier för sammanlagt 300 miljoner SEK. Totalvolymen
ökar därmed till cirka 600 miljoner SEK per år, vilket redan
resulterat i lägre inköpspriser. Beslut tas om bolagisering av
Nonfood-verksamheten, Coop Nonfood A/S. Drygt 10–12
varumärken kommer att finnas i Nonfoods varumärkesparaply.
Ett märke som lanseras under 2006 är Coop Cookware, köks-
redskap av hög kvalitet. Funktionalitet är också ett nyckelord.
I framtiden fokuseras på
gemensamma inköp och sortiment
De marknadsförutsättningar som lade grunden för Coop
Norden har ändrats under de gångna åren. Den internationella
konkurrensen har inte fått den stora betydelse som förutspåd-
des. Genomslaget för den gränsöverskridande lågprishandeln
har inte heller varit så omfattande i Norden. Kvalitet kommer
ännu mer i fokus, men också insikten om att de nationella sär-
arterna måste respekteras för att stärka konkurrenskraften.
I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda
en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och
den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning
av inköp ska föras vidare och utvecklas. Vd Svein E. Skorstad
lämnar Coop Norden. Till ny vd under processen utses Per
Bank, som även är vd för Coop Danmark. Förutom samord-
nade inköp ska utvecklingen av egna varumärken (EVM) vara
gemensam. Förändringen öppnar för ett utökat samarbete
med den finländska kooperationen. Ägandet av dagligvaru-
kedjorna i Danmark och Sverige ska återigen bli nationellt
liksom det redan är i Norge.
Inom Coop Norden har synergierna inom Inköp/Sortiment
varit tydliga. Att samordna Kedjor/Medlemserbjudanden samt
Organisation/Kostnadssamordning har däremot varit svårare,
främst beroende på nationella skillnader. Inom Inköp/Sortiment
skapar stora volymer fördelar för butikerna i den allt hårdare
priskonkurrensen. Därför är inköp ledstjärnan när det nordiska
kooperativa samarbetet från och med 2007 går in i en ny fas.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Varusäkring
Konsumenttryggheten i fokus
”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” – begreppet
täcker ett gediget arbete som säkrar kvaliteten
på varorna som säljs under Coops egna varu-
märken. Varusäkringen gör att kunderna som
handlar dessa varor kan känna sig trygga i att
koncernens alla kvalitetskriterier är uppfyllda.
Innan något av Coop Nordens egna varumärken får texten
”Kvalitetssäkrad av Coop Norden” måste en lång rad krav upp-
fyllas. Begreppet ska nämligen skapa trygghet hos konsumen-
terna och samtidigt bygga stolthet hos Coops medarbetare.
Det är Coop Norden Varusäkring som arbetar med kva-
litetssäkring av framförallt egna varumärken – Coops EVM.
Dessa EVM inom matvaruområdet är främst lågprisvarumärket
X-tra, varumärket Coop – som matchar de bästa märkesvarorna
i kvalitet men till lägre priser – samt Coop Änglamark, som är
produkter där stor hänsyn tagits till allergier, miljö och ekologi
vid framtagningen.
– Grundvärdena i arbetet med samtliga produkter är trovär-
dighet, ansvar och konsumenttrygghet, säger Hanne Damsted
Vilsbøll, som sedan tre år är chef för Coop Norden Varusäkring.
Hanne – som är utbildad kemiingenjör och varit elva år i före-
taget – arbetar på Coops anläggning i Albertslund strax utanför
Köpenhamn. Hon har dock medarbetare i både Sverige och
Norge och totalt arbetar drygt 25 personer i Coop Norden med
EVM och varusäkring.
– Vi vill veta vad vi säljer och ställer därför hårda krav, säger
hon. En leverantör eller produkt som inte uppfyller kraven kan
inte säljas under något av våra varumärken.
Detaljerad dokumentation
Arbetet med kvalitet och livsmedelssäkerhet börjar i samma
ögonblick som Coop fattar beslut om en ny produkt. Då pre-
senteras också tänkbara leverantörer. Kraven omfattar allt från
smak till näringsinnehåll, till exempel önskade mängder fett
och socker. När en leverantör som uppfyller kriterierna – också
gällande pris och emballage – är vald och produktionen ska
sättas igång krävs en detaljerad dokumentation utifrån Coops
egna specifikationer. Därefter får leverantören tillstånd att
leverera till butikerna i Norge, Sverige och Danmark. Genom
ett avtal med den finska kooperationen säljs också många av
produkterna i Finland.
– Varusäkring arbetar främst förebyggande med att garan-
tera livsmedelssäkerheten, säger Hanne. Det gör vi dels genom
kraven vi ställer när vi utvecklar egna produkter inom våra
varumärken, dels via leverantörsinspektioner och kontrollkrav.
Åtgärderna minimerar risken för att vi ska sälja varor som inne-
bär någon som helst fara för kunderna.
Under 2006 utvecklades ett par hundra Änglamark-produk-
ter med fokus på ekologi, miljö och allergi. Änglamark är från
början en svensk varumärkesplattform, som via det nordiska
samarbetet saluförs i alla länderna. Det danska varumärket
”Better for you” – med näringsmässiga kravgränser för socker,
Hanne Damsted Vilsbøll, chef för Coop Norden Varusäkring.

”Kvalitetssäkrad av Coop Norden”
Detta innebär att Coop Norden Varusäkring:
• ställt hårda krav på produkten och garanterar att
de uppfylls.
• godkänt produkten, det vill säga granskat, bedömt
och godkänt alla produktspecifikationer.
• testat och godkänt produktens kvalitet, bland
annat genom paneltest, smak- eller funktionstest.
• genomfört en inspektion/granskning på plats hos
leverantören för att garantera att leverantören har ett
godkänt system för kvalitetsstyrning. Det säkrar att
producentens tillverkning uppfyller kraven på kvalitet,
lagenlighet, livsmedelssäkerhet, miljö och etik.
fett och fibrer – har blivit ett undervarumärke till Coop. Här
ingår produkter som bröd, yoghurt och glass som säljs överallt.
Innehållsmässigt motsvarar de nyckelhålsmärkta produkter i
Sverige och Norge. Under 2006 fick också basvarumärkena
Coop och X-tra ett omfattande tillskott av nya produkter, bland
annat frysta grönsaker och bär, färdigrätter, ketchup, te, kaffe,
pasta och kakor.
– Den lagstiftning som ställer högst krav i respektive land
blir normgivande för alla våra nordiska produkter, berättar
Hanne. Det gör till exempel att mängden transfetter i EVM-
produkterna aldrig överstiger den danska kravgränsen på 2
gram transfett per 100 gram fett. Det borde vi bli duktigare på
att berätta, inte minst i Sverige där frågan om transfetter står
högt på agendan.
Delta i debatten
Coop Norden Varusäkring arbetar även med Nonfood, det vill
säga icke matvaror. Exempelvis har stearinljus testats för sot,
som ett led i krav – och godkännandeproceduren. Det gör att
Id – Coops eget märke för stearinljus – är ett bättre och säkrare
alternativ för konsumenter som vill slippa sot i hemmet.
Både myndigheter och media riktar stor uppmärksamhet på
hushållsprodukter, som kommer i nära kontakt med livsmedel,
detta för att minska risken för överföring av farliga kemikalier
Coop Norden Årsredovisning 2006
Varusäkring
• tagit fram deklarationen och den information som
finns på förpackningen. Den egna produktmärk-
ningen är idag ofta mer omfattande än vad lag-
stiftningen i de nordiska länderna kräver, till exem-
pel gällande ingredienser och näringsdeklarationer.
• utarbetat en kontrollplan för uppföljning av
utvalda produkter, det vill säga stickprovskontroller
som fokuserar på gällande lag och riskparametrar.
Kontrollerna utförs av ackrediterade analysinstitut
i enlighet med Coops kontrollstrategi, som sedan
skickar resultaten till Varusäkring för godkännande.
till livsmedel. Coop Norden Varusäkring har – tillsammans
med koncernens Nonfoodbolag – infört en process som garan-
terar dokumentation från leverantörerna i denna fråga. Därmed
kan konsumenterna vara säkra på att Coops produkter inte
bryter mot lagen.
Det finns ett stort engagemang hos många av Coops med-
lemmar kring livsmedelshantering. Uppmärksamheten i media
blir också stor om det uppstår osäkerhet kring kvaliteten på
de matvaror som säljs i butik. Under 2006 har Coop Norden
Varusäkring tagit ställning i – eller drivit på – en lång rad frågor
med massmedialt intresse, eller som kräver politiska beslut och/
eller ändrad lagstiftning.
– En viktig del av arbetet är att hålla sig ajour med medlem-
marnas önskemål, den offentliga debatten kring livsmedel,
mediahändelser och politiska överväganden, säger Hanne. Vi
tar ställning i etiska och andra frågor och försöker vara aktiva i
debatten när så krävs.
– Konsumenterna måste känna att vi tar ett brett ansvar
och veta var vi står i olika frågor. Vad ”Kvalitetssäkrad av Coop
Norden” innebär ska vara uppenbart för medlemmar och kun-
der. De ska med förtroende handla hos oss och känna att vi
agerat med kraft för deras räkning för att garantera att de upp-
ställda kriterierna efterlevs.
Flemming Ladefoged
Journalist vid Coop Danmark Information
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Nonfood

Etik präglar inköpen i Kina

Varor som inte är mat eller kemisktekniska
hushållsprodukter kallas för Nonfood. De köps
främst in via Intercoop Limited, som ägs av
Coop Norden tillsammans med den italienska
och spanska kooperationen. Merparten av
varorna tillverkas i Asien. Mycket kraft läggs
på att säkra att produktionen ligger i linje med
kooperationens etiska och miljömässiga krav.

Kina är numera det största inköpslandet för Coop Norden utan-

för Skandinavien. Det är ett land där kooperationen måste sovra
hårt bland tillverkarna för att hålla sig till de etiska reglerna.
– Alla våra leverantörer måste skriva under våra uppföran-
deregler, annars gör vi ingen affär med dem, säger Christian
Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Limited, där Coop
Norden är största ägaren. Han håller upp det frågeformulär på
21 sidor som ligger till grund för bedömningen av en leverantör.
Huvudkontoret för det Hongkongbaserade bolaget ligger
på gångavstånd från flygbåtarna till Sydkina dit det tar mellan
en och tre timmar. Majoriteten av Intercoops Kinaleverantörer
finns där.
Under fjolåret granskade Intercoop 258 leverantörer i Kina.
Tio procent av dessa var redan samarbetspartners och resten Christian Jakobsson, vd för inköpsbolaget Intercoop Ltd.

var påtänkta. Totalt underkände Christian Jakobsson och hans

medarbetare 98 leverantörer.
De underkända klarade inte de etiska kraven från koopera-
tionen när det gäller arbetsvillkoren för arbetarna, deras löner
eller arbetsmiljö. Av dessa kunde dock 73 bolag ta fram en
förbättringsplan.
– Vanligaste orsaken till att en leverantör inte klarar våra
krav är att deras faciliteter inte är tillräckligt bra, att de har
problem med arbetstiderna och att de inte har dokumentation
om personal, löner och övertid, säger Christian Jakobsson.
2006 hade Intercoop 744 aktiva leverantörer i Kina med
cirka 1 000 fabriker. De finns i ett tiotal provinser, men över
75 procent ligger i Sydkina.
Den så kallade uppförandekoden, som kooperationen och
Intercoop kräver att leverantörerna följer, bygger på den Code
of conduct som FN och ILO har tagit fram. Den innehåller
till exempel förbud mot barnarbete. Den kräver att fabrikerna
verkligen följer de lokala lagarna om minimilöner och frivillig
övertid samt att arbetarna får lön enligt överenskommelse.
Det är Intercoops 18 kvalitetskontrollanter, alla kineser, som
granskar leverantörerna i Kina. Deras huvuduppgift är att vara
ute på fabrikerna och kontrollera de varor som tillverkas. Men
samtidigt ska de hålla ett öga på att leverantörerna följer uppfö-
randekoden.
Gör ni några oannonserade besök i fabrikerna?
– Vi är ute på fältet hela tiden. Men ibland är det svårt att få
reda på de verkliga förhållandena om till exempel både fabriks-
ledning och arbetare inte talar sanning om de verkliga arbets-
tiderna. Alla vill jobba så mycket som möjligt för att tjäna mer
pengar, säger Christian Jakobsson.
Kontrollanterna frågar om allt från temperatur, ventilation
och ljus till minimiålder, övertid och maxtid. Till detta läg-
ger de egna iakttagelser och intervjuer med slumpvis utvalda
arbetare.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Nonfood

Effektiv varuförsörjning

Inom området Nonfood samlas produkter utanför

livsmedelsområdet. Här ingår allt från DVD-spelare
till cyklar och modekläder. Coop Norden har även
utvecklat egna, gemensamma varumärken inom
Nonfood, till exempel Id för engångsartiklar som
ljus och servetter och Tero för basvaror på det el-
tekniska området. Skapandet av Nonfood har banat
väg för kostnadseffektivare varuförsörjning och från
och med 2007 drivs verksamheten som ett renodlat
sortiments- och inköpsbolag.

Men har Intercoop allt under kontroll i Kina?

– Vi strävar efter att få veta vad som sker under hela processen. Stödjer skolor i Asien
Vi har lärt oss under vägen och gör i dag bättre granskningar
och kräver mer av våra leverantörer, säger Christian Jakobsson.
Han har märkt en bättre förståelse för uppförandekoden hos
Sedan 1997 driver Intercoop ”The Children’s
tillverkarna i södra och östra Kina.
Education and Social Welfare Fund”. Fonden
Samtidigt framhåller han:
– Men det är omöjigt att kontrollera tillverkarnas alla – som har egna etiska riktlinjer – stödjer pro-
underleverantörer. jekt kring grundutbildning för barn i Asien.
– En enda fabrik kan ha mer än hundra underleverantörer. Målet är att bidra till ekonomisk och social
Intercoop har de senaste två åren till exempel stängt av två utveckling. Flera skolor får idag ekonomiskt
leverantörer sedan bolaget avslöjade att de använt fängelser som stöd från fonden, bland annat i Kina, Indo-
underleverantörer.
nesien och Indien. Ytterligare projekt plane-
Christian Jakobsson ser varje produkt som ett servicepaket
till kunden.
ras i Pakistan och Bangladesh.
– Förutom att produkten har hög kvalité, så är den gjord
med hänsyn till de etiska principer vi har.

Agneta Engqvist
Frilansjournalist Hongkong/Peking
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Marknadsbeskrivning

10

Trenderna i marknaden
Pris, kvalitet, men också hälsa, etik och ekologi är viktiga kundkrav på den nordiska detalj-
handelsmarknaden. Butiker och kedjor måste erbjuda konkurrenskraftiga priser, men produk-
terna ska helst också vara hälsosamma, ekologiska och miljöanpassade. Etik kan bli ett viktigt
konkurrensmedel, detta i ett läge där varorna blir allt mer lika och där butikerna i stort sett har
samma erbjudanden, som konsumenterna ser små skillnader i.

Danmark Norge Sverige

Dagligvarumarknaden ökade cirka 1,5
procent under 2006 medan priserna steg
ungefär 1,7 procent. Marknadstillväxten
anses bland annat ha gynnat Coop. Till-
växten har varit särskilt stark inom låg-
prissektorn. På den så kallade discount-
marknaden börjar dock utvecklingen
plana ut. Utvecklingen inom EVM anses
ha gått tillbaka något och det gäller
samtliga aktörer. EVM har en förhållande-
vis liten andel av den danska marknaden
och potentialen vad gäller framtida lan-
seringar anses vara svårbedömd. Under
2007 införs en ny plan- och bygglag, som
ökar möjligheten att etablera varuhus i
Danmark, vilket kommer att öka konkur-
rensen i detta segment. Hypermarkets är
dock fortsatt inte tillåtna.
Tillväxten inom dagligvaruhandeln
beräknas till 5,3 procent medan priserna
bedöms ha legat still under 2006. Låg-
prissegmentet dominerar med ungefär 47
procent av totalmarknaden. Förutom lågt
pris vill de norska konsumenterna ha ett
brett utbud av produkter samt nya mer-
värden. Den allmänna prisfokuseringen
riktas främst mot basvaror. Parallellt
lanseras alltfler EVM med högre produkt-
kvalitet. Mindre lågprisbutiker omprofile-
ras till traditionella närbutiker med högre
prisnivå, större butiker inom lågpris eta-
bleras. Etableringarna inom storbutiker/
stormarknader ökar – Coop etablerade
13 butiker. Även på byggvarumarknaden
har utvecklingen varit stark. Tillväxten för
de åtta största aktörerna bedöms ha varit
cirka 9 procent.
I fasta priser ökade dagligvaruhandeln
med 6,2 procent under 2006. Priserna på
dagligvaror gick upp med 0,5 procent.
I fasta priser ökade även sällanköpshan-
deln med 8 procent medan priserna på
sällanköpsvarorna sjönk med 3,5 procent.
Inom dagligvaruhandeln fortsätter hard
discountbutiker att ta marknadsandelar.
Samtidigt har kvalitetsdiskussionen kom-
mit tillbaka. Närproducerat, ekologiskt
och högre kvalitet efterfrågas nu allt mer.
Etableringstakten har varit hög. Försälj-
ningen i de nya butikerna uppgår till cirka
4 procent av marknaden. Den negativa
försäljningstrenden för kooperationen
har fortsatt. Coop Sverige beräknas ha
förlorat cirka 0,5 procent av dagligvaru-
marknaden. Även DDF, detaljhandelsdri-
vande föreningar, hade ett försäljnings-
bortfall.

Konsumentkooperationens marknads- Konsumentkooperationens marknads- Konsumentkooperationens marknads-

andel av dagligvaror i Danmark andel av dagligvaror i Norge andel av dagligvaror i Sverige

36,5% 24,1% 21,6%

Position Position Position

Konsumentkooperationen har en mark-
nadsandel på 36,5 procent. De tre största
aktörerna – Coop, Dansk Supermarked
och Supergros (Dagrofa) – står för cirka
86 procent av omsättningen.
Konsumentkooperationen i Norge hade
en uppskattad marknadsandel på 24,1
procent. Alla egna kedjor har starka
positioner. De fyra största aktörerna har
tillsammans 97 procent av marknaden i
Norge.
Konsumentkooperationen har 21,6 procent
av dagligvarumarknaden. Ica 49,8 och
Axfood 16,5 procent1). Jämfört med 2005
ökar Ica sin andel, kooperationen och
Axfood minskar. I totalmarknaden ingår
inte kiosk- torg- och ambulerande handel.
1)
Siffrorna för Axfood är uppskattade

Coop Nordens alla butiker
Butikskedjor Coop Danmark
Kvickly erbjuder kunderna ett brett
och varierat kvalitetssortiment till attraktiva priser:
• bassortiment inom Food och Nonfood med
ständigt låga priser.
• brett och säsongsanpassat sortiment med
färskvaror och vissa torrvaror.
Antal varuhus: 54 (+14 ägda av brugs-
foreninger)
Kvickly xtra erbjuder kunderna
ett brett och varierat kvalitetssortiment till
attraktiva priser:
• bassortiment inom Food och Nonfood med
ständigt låga priser.
• brett och säsongsanpassat sortiment med
färskvaror och utvalda torrvaror.
Kvickly xtra har dessutom kompetens på
utvalda Nonfoodkategorier.
Antal varuhus: 14
Fakta har ett fast sortiment som
omfattar cirka 1 350 produkter. Profilområ-
dena är frukt och grönsaker, färskvaror och
vin. Dessutom saluför Fakta varje vecka Her og
Nu-varor, det vill säga aktivitetsvaror, ofta inom
Nonfood. Utöver priset fokuserar Fakta på hög
kvalitet och snabb service.
Antal butiker: 337
Butikskedjor Coop Norge
Norges största närbutikskedja
med fokus på personlig service
och lokal anpassning. Sortimentet täcker beho-
vet av dagligvaror och utvalda produkter inom
Nonfood.
Antal butiker: 381
Lågprisbutiker över hela Norge
med alla tänkbara dagligvaror
till låga priser hela året.
Antal butiker: 312
Det är samvirkelagen som äger och driver butikerna, Coop Norge äger koncepten.
Dagli´Brugsen är lokala
närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet,
trygghet och ständigt färska varor. Personlig
service och öppet alla dagar i veckan.
Antal butiker: 116 (+230 ägda av brugs-
foreninger).
LokalBrugsen är lokala
närbutiker, med bredd, tradition, kvalitet,
trygghet och ständigt färska varor. Personlig
service och öppet alla dagar i veckan.
Antal butiker: 18 (+30 ägda av brugsfo-
reninger) + 4 Brugsen.
Danmarks största supermark-
nadskedja med brett utbud av livsmedel och
fokus på färskvaror, bra kundservice och säsongs-
anpassat varusortiment.
Antal butiker: 125 (+141 ägda av brugs-
foreninger)
Supermarknader, minimarkets
och närbutiker, primärt i Storköpenhamn.
Dagligvaror med hög kvalitet, bra service och
spännande butiker. Har ett brett sortiment och
stor marknadsandel på området ekologiska
produkter.
Antal butiker: 74
Norges största supermark-
nadskedja, Coop Mega, är
livsmedelsbutiken, som har specialiserat sig på
goda råd om kost och recept.
Antal butiker: 154
Coop Obs! är Norges enda
landsomfattande stormark-
nadskedja med alltifrån dagligvaror till kläder
och sportartiklar.
Antal butiker: 24
Coop Norden Årsredovisning 2006
Butikskedjor
11
Butikskedjor Coop Sverige
Lättillgängliga närbutiker med
generösa öppettider och ett
utbud som sparar tid åt kunden.
Antal butiker: 100 (+84 DDF = Detalj-
handelsdrivande föreningar)
Sveriges största supermarknads-
kedja satsar på hälsa och mat-
glädje och har ett av Europas bredaste ekolo-
giska sortiment.
Antal butiker: 171 (+208 DDF)
Storbutiker med brett sortiment
och låga priser. Kedjan ska växa
kraftigt under de närmaste åren.
Antal butiker: 30 (+8 DDF)
Coop Forum stormarknader har
vardagsmaten till lågt pris och
samtidigt finns all världens festmat för de till-
fällen man vill unna sig något extra. Dessutom
finns det mesta en familj behöver i vardagen,
vilket gör livet lite enklare och sparar tid.
Antal butiker: 42 (+18 DDF)
Ny kedja för bygg- och
trädgårdsartiklar. Med lägre priser och med
god service ska kedjan bli gör-det-självarens
första val.
Antal butiker: 34 (+4 DDF)
Coop Obs! Bygg är Norges första
och hittills enda aktör på gör-
det-själv-marknaden med ett
renodlat konsumentkoncept, stora rationella
butiker och fasta låga priser.
Antal butiker: 18
Coops nyaste kedja. Konceptet
baseras på en lågprisplattform.
Skiljer sig från andra lågprisaktörer genom
ett större sortiment, bland annat inom färsk-
varor och nonfood. Första butiken öppnades
i Halden i september 2006.
Antal butiker: 2
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Etik och ekologi i korthet

12

Etik och ekologi

Coop Norden är ett konsumentkooperativt före-
tag som levererar ekonomiska, ekologiska och
sociala mervärden till medlemmar, kunder och
ägare – mervärden som även banar väg för ökad
lönsamhet och konkurrenskraft.
Säkerhet, etik och hälsosamma produkter
Under 2006 har positionerna flyttats fram vad gäller arbetet
med miljö, hälsa, säkerhet och etik. En rad förbättringar har
genomförts. Hit hör till exempel:
• Aktivare marknadsföring av insatserna inom miljö, hälsa,
säkerhet och etik. I Sverige genomfördes kampanjen ”Skönhet
kommer inifrån”, som profilerade det egna utbudet inom
frukt och grönt.
• Ökad andel rättvisemärkta produkter – så kallade Fair
Trade – i butikssortimentet samt förbättrad marknadsföring
av dessa produkter.
• Tydligare beskrivningar av kontrollsystemen som används
inom inköpsverksamheten, bland annat gällande arbetsför-
hållanden hos Coop Nordens leverantörer. I Norge lanserades
Coops ”Röd-Tråd-Garanti”, som är en spårbarhetsgaranti för
frukt och grönt.
• Utökat antal hälsosamma produkter bland Coops egna varu-
märken. Hit räknas nyckelhålsmärkta produkter, som under
2006 lanserats i Norge och Danmark. Här har dessutom eko-
logiska produkter inom varumärket Änglamark börjat lanse-
ras. Under året har Änglamark även uppgraderats och fått en
bredare bas som inkluderar hälsa och allergi.
• 20 miljoner kronor i bistånd till Kooperation Utan Gränser
och Vi-skogens biståndsverksamhet. Arbetet inom Koopera-
tion Utan Gränser i Sverige har pågått sedan 1958 och inom
Vi-skogen sedan 1983.
Begränsa miljöbelastningen
Koncernens miljöpåverkan är främst kopplad till processerna
som krävs för att ta fram våra produkter. Därför är satsningen
på miljömärkta och ekologiska produkter prioriterad. Till de
viktigaste insatserna under 2006 hör:
• Lansering av en ny, komplett serie med Svanenmärkta baby-
produkter i Danmark. I Norge befäste Coop sin ledande posi-
tion vad gäller Svanenmärkta butiker. Under 2006 fanns det
sammanlagt 16 sådana butiker.
• Lansering i Sverige av den nya hälsoserien ”Coop Better for
you”, som innehåller produkter med mindre fett, socker och
salt, men mycket mer fibrer.
• Ekologiska varor utgör 3,5 procent av den samlade försälj-
ningen av matvaror i dagligvaruhandeln i Danmark, som är
det land i världen där andelen ekologiska varor är högst. Irma
hade en andel på 15 procent under 2006, den högsta för någon
supermarknadskedja.

Danmark Norge Sverige

Ekologiskt 2006 2005 2006 2005 2006 2005
Total försäljning av
miljömärkta/ekologiska livsmedel 63 503 ton 54 400 ton 144,3 MNOK1) 112,9 MNOK1) 622,7 MSEK 543,7 MSEK
Antal miljömärkta/ekologiska
livsmedelsprodukter 1 486 1 388 401 408 950 1 254
Försäljningsandel av miljömärkta
kemtekniska produkter i % av total
försäljning i kemtekniska produkter 19 21 36 41 54 59
Antal miljömärkta kemtekniska
produkter 41 59 72 49 445 383
Försäljningsandel av miljömärkta
hygienprodukter i % av total
försäljning hygienprodukter 11 9 35 22 14 26
Antal miljömärkta hygienprodukter 64 27 39 32 278 189
Antal miljömärkta, övriga varor 195 167 126 44 1 034 937
Antal FSC-märkta produkter 81 39 35 8 71 118
Återvunnen plast på
terminal/lager i ton iu iu 604 574 869 863
Återvunnen well på
terminal/lager i ton iu iu 4 612 4 679 11 289 12 263
Mängd koldioxidutsläpp från
lager/terminal till butik i ton iu iu 15 558 13 926 23 488 24 533
1)
Försäljning av ekologiska livsmedel i Norge 2005 avser grossistförsäljning, för 2006 butiksförsäljning, beloppen är därför inte direkt jämförbara.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Socialt ansvar i korthet

13

Medarbetare och medlemmar

Den kooperativa dagligvaruhandeln ska främja Jämställdhet integreras alltmer i den dagliga verksamheten,
vilket ska förbättra könsfördelningen. Jämställdhet är en själv-
lärande, utveckling och genomförande. Det ger
klar utgångspunkt vid rekrytering och kompetensutveckling.
ett mera stimulerande vardagsarbete, men ökar Frågan följs också upp på ett effektivare sätt, bl a i lönesätt-
också lyhördheten inför medlemmarnas olika ning, medarbetarstatistik och andra sammanhang där köns-
önskemål. Under 2006 har bland annat följande fördelningen ska vara i fokus. I Coop Danmark har särskilda
aktiviteter genomförts inom medarbetar- och insatser genomförts för att öka andelen kvinnliga chefer. I ett
första steg har 2 000 anställda kvinnor inbjudits till informa-
medlemsutveckling:
tionsmöten och samtal om framtida utvecklingsmöjligheter.

Kompetensutveckling innefattar många olika insatser. En av

Medlemsråd är en del av dialogen mellan företag och medlem-
dessa är ”High Potentials” – ett ledarutvecklingsprogram för
mar. För att bättre fånga upp tankar och idéer lanserade Coop
Coop Norden. Under 2006 har 24 medarbetare inbjudits att
Sverige och KF under 2006 en medlemspanel på Internet, där
delta i High Potentials.
panelen ger snabb respons kring vad som är viktigt. Därmed
etableras en dialog som bidrar till att produkter och erbjudan-
Sjukfrånvaro är ett viktigt område. Genom aktivare stöd och
den i Coops butiker kontinuerligt utvecklas. Panelen rådfråga-
uppföljning av medarbetare som är sjukskrivna – samt utökad
des vid två tillfällen under året. Första gången svarade 13 447
samverkan med myndigheterna och bättre rehabilitering – har
personer på frågor om matvanor med fokus på hälsa och barn.
antalet sjukskrivningar minskat. I Danmark uppmärksammas
Resultaten visar att medlemmarna vill ha inspiration, informa-
sjukfrånvaron i ledarutbildningar och chefer ska ha personlig
tion och bra erbjudanden inom hälsa.
kontakt med sjukskrivna, särskilt vid upprepad sjukfrånvaro.
I Sverige är projektet Friskare Framtid numera en integrerad
del i verksamheten och i chefernas ansvar. I Norge har sjuk-
frånvaron ökat jämfört med 2005, men initiativ har tagits för
att bryta denna trend.

Fördelning kvinnor respektive män i ledningsgrupper

Coop Norden Danmark Norge Sverige

10% 8% 25% 20%

Män

Kvinnor

Frånvaro1), % Danmark Norge Sverige Antal inträffade arbetsskador per 1 000 anställda
Sjukfrånvaro 3,6 7,8 7,7 under senaste 12-månadersperioden

Varav kort (1–14 dagar) 1,9 3,8 2,6 Coop Danmark 37

Coop Norge 30
Coop Sverige 39

Socialt Summa Norden Danmark2) Norge Sverige Coop Norden

Antal brugsforeninger/samvirkelag/föreningar — 379 162 54 —
Antal medlemmar, miljoner 5,7 1,6 1,1 3,0 —
Medelantal anställda 22 523 11 978 1 681 8 570 294
Kvinnor 11 342 5 994 428 4 776 144
Män 11 181 5 984 1 253 3 794 150

1)
Lagstiftningen i Danmark, Norge och Sverige skiljer sig åt när det gäller sjukfrånvaron. Siffrorna
kan därför inte direkt jämföras. I siffrorna för Danmark och Sverige ingår ej franchisebutikerna.
2)
Antal anställda innefattar även anställda i Coop Trading och Intercoop.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
14
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Coop Norden AB,
organisationsnummer 556585-8585 och med säte i Stockholm,
Sverige, får härmed avge årsredovisning och koncernredovis-
ning för verksamheten i moderbolaget och koncernen under
räkenskapsåret 2006. Denna årsredovisning ersätter tidigare
avgiven årsredovisning 15 mars 2007. Orsaken till att den års-
redovisning som tidigare hållits tillgänglig har blivit ändrad
framgår under avsnittet händelser efter balansdagen.
Verksamheten
Coop Norden är en detaljhandelskoncern som agerar på de
svenska, danska och norska marknaderna och har drivits som
en gemensam koncern sedan 1 januari 2002.
Verksamheten består i Sverige och Danmark i huvudsak av
detaljhandelsdrivande butiker under kedjenamnen Coop Nära,
Coop Konsum, Coop Extra, Coop Forum, Coop Bygg,
Kvickly, Kvickly xtra, Fakta, Dagli’-/LokalBrugsen, Super-
Brugsen och Irma och med tillhörande logistikverksamhet.
Dessutom består verksamheten av partihandel genom försälj-
ning av varor till detaljhandelsdrivande föreningar. I Norge
består verksamheten av ägandet av kedjekoncepten, distribu-
tions- och logistikverksamhet samt industriproduktion genom
tillverkning av bland annat bröd, juice och sylt. Coop Norden
AB är moderbolag i Coop Norden-koncernen. Koncernen
omfattar bland annat dotterbolagen Coop Sverige AB, Coop
Danmark A/S, Coop Norge AS, Coop Trading A/S, Intercoop
Ltd samt Coop Nonfood A/S.
Coop Norden skapades för att möta utvecklingen i daglig-
varuhandeln i Europa med allt större aktörer bland såväl leve-
rantörer som detaljister. Genom att sammanföra den koopera-
tiva dagligvaruverksamheten i de tre skandinaviska
kooperationerna skapades Nordens största dagligvaruföretag.
Syftet med Coop Norden var att förbättra medlems-/kunder-
bjudandet och öka intjäningsförmågan genom att utnyttja kon-
cernens storlek och alla de kunskaper som finns i koncernens
bolag.
Vid skapandet betonades också att koncernen skulle driva
angelägna konsumentfrågor på ett starkare sätt, till exempel
inom områden som etik, miljö och hälsa samt säkerhet och
konsumenttrygghet. Konsumentkooperationen har lång erfa-
renhet av arbete med denna typ av värderingsbaserade konsu-
ment- och samhällsfrågor – ett arbete som utgår från den egna
värdegrunden, där Inflytande, Omtanke, Ärlighet och Nytän-
kande är bärande begrepp.
I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda
en process som siktar till att omvandla Coop Norden AB och
den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av
inköp ska föras vidare och utvecklas. Vid sidan av gemen-
samma inköp kommer Coop Norden även fortsättningsvis att
ansvara för gemensam utveckling av produktvarumärken. För-
handlingar har inletts som syftar till att genomföra detta. När
beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han
har till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I
samband med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. För-
ändringen medför också att koncernledningen förändras och
reduceras och delar av koncernledningen lämnar bolaget under
2007. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna ska ägas
direkt av KF, FDB respektive Coop NKL.
Ägarförhållanden
Coop Norden AB ägs av svenska KF till 42 procent, danska
FDB till 38 procent och norska Coop NKL till 20 procent.
Bolagets operativa verksamhet startade 2002-01-01. De tre kon-
sumentkooperationerna har cirka 5,7 miljoner medlemmar, som
i sin tur har en röst vardera och representeras genom de natio-
nella förbunden. Detta ger en unik möjlighet till inflytande.
Styrelse
Ledamöter
Coop Nordens styrelse består av 13 stämmovalda styrelseleda-
möter samt två personalrepresentanter med två suppleanter som
kallas till alla möten. Under året hade styrelsen 11 (13) proto-
kollförda styrelsemöten.
Styrelsens arbete
Styrelsens arbete regleras bland annat av styrelsens arbetsord-
ning, som ger anvisningar och riktlinjer för styrelsens eget
arbete. I arbetsordningen finns också instruktioner om arbets-
fördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan vd
och de andra organ som styrelsen inrättat, samt instruktioner
för när och hur sådana uppgifter som styrelsen behöver för sitt
arbete ska samlas in och rapporteras till styrelsen. Styrelsens
arbetsordning uppdateras och beslutas årligen.
Revisionskommitté
Ett av styrelsens organ är Revisionskommittén, som har som
huvudsaklig uppgift att övervaka koncernens redovisnings- och
rapporteringsprocesser samt revisionsprocessen. Revisionskom-
mitténs ledamöter utses av styrelsen och består för närvarande
av tre styrelseledamöter. Kommittén ska regelbundet rappor-
tera till styrelsen. Kommittén har haft sex möten under 2006.
Beredningskommitté
Beredningskommittén utses årligen av styrelsen och består av
fem medlemmar samt två arbetstagarrepresentanter. Kommit-
tén är ett beredande utskott med uppgift att vid behov förbe-

reda frågor för behandling i styrelsen samt hantera de övriga
frågor som styrelsen hänskjuter till kommittén. Under 2006
har kommittén haft sju möten.
Ersättningskommitté
Ersättningskommittén utses av styrelsen och består av tre sty-
relseledamöter. Ledamöterna utses på två år. Kommittén ska
arbeta utifrån fastställd ersättningspolicy för koncernlednings-
representanter inom Coop Norden. Kommittén har haft sex
möten under 2006.
Marknaden
Under 2006 fortsatte tillväxten på Coop Nordens huvudmark-
nader. Ökningen i Danmark var 1,4 procent, i Norge 5,3 pro-
cent samt i Sverige 6,2 procent. Trenden från tidigare år med
ökad etablering av lågprisbutiker fortsatte också under 2006.
Därmed fortsätter också utvecklingen med ökad konkurrens
inom detta segment. Inom Coop Norden har 37 nyetableringar
genomförts, främst gäller det koncepten Fakta, Coop Extra och
Coop Prix. I både Sverige och Norge tog egna varumärken
(EVM) nya försäljningsandelar, vilket också är i linje med
utvecklingen under senare år.
Koncernen
Omsättning och resultat
Verksamhetsåret 2006 var det femte kalenderåret med gemen-
sam drift i Coop Norden-koncernen.
Nettoomsättningen ökade 2006 med 4,3 (2,6) procent jäm-
fört med föregående år och uppgår till 85 459 (81 904) MSEK.
Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 148
(1 274) MSEK. Rörelseresultatet uppgick till 310 (1 325) MSEK.
Resultatet för år 2006 är försämrat med kostnader av struktur-
och engångskaraktär om 46 (855) MSEK. 2005 års resultat är
förbättrat med vinster från fastighetsförsäljningen och verksam-
hetsförsäljning om totalt 2 227 MSEK medan 2006 års resultat
har förbättrats med vinster från verksamhetsförsäljning om 42
MSEK. Utvecklingen kan hänföras till förbättrad kedjedrift,
framförallt i Coop Sverige men också i Coop Danmark. Även
Coop Norge uppvisar en positiv resultatutveckling.
Coop Sverige står för den största delen av resultatförbätt-
ringen i Coop Norden på helåret. Den svenska verksamheten
har förbättrat sitt rörelseresultat före strukturkostnader inkl
valutakursdifferenser mer än 260 MSEK. Det förbättrade
resultatet är en effekt av förbättrad kedjedrift. Samtliga kedjor i
Coop Sverige gör resultatförbättringar. Coop Konsum har gått
från underskott 2005 till ett överskott 2006 och uppvisar resul-
tatförbättringar på över 100 MSEK. Stormarknadskedjan
Coop Forum har gjort resultatförbättring på cirka 150 MSEK,
Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
15
men visar fortfarande betydande underskott 2006.
Coop Danmark har levererat sitt bästa resultat i sin 111 år
långa historia. Huvudorsaken till det högre resultatet är för-
bättrad försäljning i kombination med effekter av kostnadsbe-
sparingar och effektivisieringar gjorda under innevarande och
tidigare år. Rörelseresultatet före strukturkostnader inkl valuta-
kursdifferenser ökade till 464 (391) MSEK, förklaras av att
kedjorna Dagli´Brugsen, SuperBrugsen och Irma har genererat
ett bra resultat 2006.
Coop Norges resultat utvecklades bra i både handels- och
industriverksamheten. Rörelseresultatet före strukturkostnader,
inklusive valutakursdifferenser och exklusive verksamhetsför-
säljning, har ökat med 6 procent och uppgår till 260 (245)
MSEK. Samtliga butikskedjor, som drivs av samvirkelagen,
visade försäljningsökningar jämfört med fjolåret. Under året
har också samvirkelagen gjort större andel av sina inköp via
Coop Norge. Ett gott samarbete mellan Coop Norge och sam-
virkelagen har präglat 2006 där samvirkelagen upplever att de
fått en betydande nytta av det nordiska inköpssamarbetet.
Personal
Medelantalet årsanställda uppgick under året till 22 523
(23 245) personer. Antal anställda personer vid årets slut upp-
gick till 28 290 (27 603) personer. Skillnaden mot medelanta-
let anställda beror på många extraanställda deltidspersoner vid
slutet av året.
Coop Norden har särskilda handlingsprogram för att
minska sjukfrånvaron. I detta arbete är chefsansvaret grundläg-
gande, till exempel vad gäller kontakt och uppföljning av med-
arbetare som är sjukskrivna. Aktiv rehabilitering i samverkan
med myndigheter samt friskvård ingår också i programmet. I
samtliga tre länder används policies och planer för att förbättra
jämställdheten. Principen lika lön för lika arbete följs upp via
lönekartläggningar, lönerevisioner och vid rekryteringar. I sam-
band med kompetensutveckling och befordringar är jämställd-
hetsaspekten en viktig faktor. Samtliga chefer utbildas även i
arbetsmiljöarbete, vilket säkrar att rätt befogenheter och prak-
tiska verktyg görs tillgängliga inom detta område.
Likvida medel och finansiell ställning
Koncernens kassaflöde har försämrats jämfört med föregående
år, vilket förklaras av betydligt högre investeringar än tidigare år
i kombination med att 2005 avyttrades stora delar av fastighets-
beståndet i koncernen.
Koncernens likvida medel vid årsskiftet uppgick till 1 834
(2 223) MSEK. Av koncernens totala checkräkningskredit om
2 150 (2 312) MSEK var 314 (9) MSEK utnyttjad den 31 dec-
ember 2006.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse
16
Koncernens eget kapital uppgick till 5 257 (5 589) MSEK. Vid
apportemissionen 2002 tillfördes 3 936 MSEK i eget kapital
och 1 100 MSEK i lån från ägarna. Ökning av eget kapital om
900 MSEK har skett per 2004-12-31 genom konvertering av
skuldebrev. Under 2006 har utdelning till aktieägarna skett om
totalt 150 MSEK.
Soliditeten, mätt som ägarnas andel av riskbärande kapital i
förhållande till total balansomslutning, uppgick vid årets slut
till 26,0 (27,3) procent.
Koncernens operativa kapital uppgick till 4 900 (5 523)
MSEK och avkastningen på operativt kapital uppgick till
5,9 (18,5) procent.
Investeringar
Koncernens nettoinvesteringar uppgick under 2006 till 555
(–1 355) MSEK. Årets investeringar är hänförbara till utveck-
ling av varuförsörjningssystem samt ombyggnationer och ny-
etableringar av butiker.
Övriga väsentliga händelser under året
Under året har arbetet med att återföra de nationella ledning-
arna slutförts. Under slutet av 2006 bildades ett gemensamt
Coop Nonfood A/S som har till uppgift att samordna de nord-
iska inköpen för Nonfood segmentet. Dessutom har omstruk-
turering skett inom koncernen för att renodla moderbolagets
verksamhet.
Miljö
Coop Norden-koncernen bedriver ingen tillståndsskyldig eller
anmälningspliktig verksamhet.
Coop Nordens miljöpåverkan är främst kopplad till de pro-
cesser som krävs för att ta fram produkterna. Därför är också
satsningen på miljömärkta och ekologiska produkter priorite-
rad. Under 2006 ökade försäljningen av ekologiska produkter i
samtliga tre länder. Under 2006 lanserades även det ekologiska
varumärket Änglamark i samtliga tre länder, vilket gjorde
Änglamark till koncernens tredje gemensamma varumärke
inom Food. Försäljningsframgångarna var stora i framförallt
Danmark.
Forskning och utveckling
Coop Norden-koncernen bedriver ingen egen forskning.
Utveckling av egna programvaror sker kontinuerligt inom kon-
cernen. Programvarorna är avsedda som stöd för varuförsörj-
ningsprocessen samt ekonomistyrning.
Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer
Med fortsatt expansion på marknaden av stora enheter samt
lågprisbutiker, på en redan kraftigt överetablerad marknad, är
det vår uppfattning att stora strukturella förändringar kommer
att framtvingas hos samtliga aktörer med omfattande butiks-
nedläggningar som följd.
Den hårdnande konkurrensen inom dagligvarumarknaden
möter Coop Nordens dotterbolag genom att tydligare position-
era både stormarknader, storbutiker och supermarkets. Ett fler-
tal nyetableringar kommer att genomföras på samtliga markna-
der, men även omfattande renoveringar och ombyggnationer av
stormarknader kommer att ske inom den kommande tvåårs-
perioden. Parallellt med detta fortsätter bolagen med struktu-
rellt arbete vilket bland annat innefattar stängningar av olön-
samma enheter. Ledningens bedömning är att alla dessa
åtgärder ger en positiv utveckling för dotterbolagen framöver,
såväl försäljnings- som lönsamhetsmässigt. Coop riskerar dock
att förlora marknadsandelar om inte tempot i denna omvand-
ling kan hållas tillräckligt högt.
Det finns också en fortsatt risk i samtliga länder för att kun-
derna ska föredra discount och lågpris även om trenden härvid-
lag ser ut att vända i hela Norden.
Pris, kvalitet men också hälsa, etik och ekologi är viktiga
kundkrav på den nordiska detaljhandelsmarknaden, vilket
bolaget möter genom utveckling av egna varumärken i kombi-
nation med ett ökat krav på bolagets leverantörer.
Finansiella instrument och finansiell
riskhantering
Verksamheten inom koncernen bedrivs utifrån en finanspolicy
som är fastställd av styrelsen. Finanshanteringen skall vara
inriktad på att tillföra ett bestående värde för hela koncernen.
Kapital- och processeffektivitet skall uppnås i samband med
kapitalbindning i verksamheten och vid sammansättning av
kapitalstrukturen. Hanteringen av finansiella risker och flöden
skall centraliseras för att uppnå ändamålsenlig kontroll, dra
nytta av stordriftsfördelar och erhålla förmånliga villkor på
finansmarknaden. Negativa effekter i resultat- och balansräk-
ning till följd av prisförändringar på de finansiella markna-
derna skall begränsas genom hedging.
En grundläggande princip är att ha en tillräcklig betal-
ningsreserv i form av likvida medel samt outnyttjade krediter.
Koncernen har såväl finansiell som kommersiell kreditrisk.
Den finansiella kreditrisken är främst mot de nordiska ban-
kerna och ett antal elleverantörer. Den kommersiella kreditris-
ken består av fordringar på koncernens närstående bolag.
Valutarisk uppstår i de kommersiella betalningsflödena.
Transaktionsexponering uppstår vid varuinköp som ofta sker i
utländsk valuta. Valutasäkring för dessa transaktioner sker med
hjälp av valutaterminer och valutaoptioner. Samtliga valutade-
rivat värderas till verkligt värde och redovisas löpande som för-
ändringar i finansiella intäkter och kostnader och säkrings-
redovisning tillämpas ej.
Omräkningsexponering i koncernens balansräkning är inte
föremål för kurssäkring.
Koncernens elförbrukning är betydande. Elderivat värderas
till verkligt värde och säkringsredovisas enligt IAS 39. Säk-
ringshorisonten sträcker sig 4 år framåt i tiden.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Förvaltningsberättelse

17
För en mer detaljerad beskrivning av koncernens finansiella
instrument och riskhantering hänvisas till not 20.

Framtida utveckling
I den omvandling som Coop Norden nu står inför kommer en
fokusering att ske på globala inköp och lokal närvaro. De
lokala bolagen kommer att satsa ännu mer på lokal kedje- och
butiksutveckling kombinerat med centrala inköps- och varu-
märkessamarbeten på produktsidan. Arbetet fortskrider enligt
upprättad plan.

Väsentliga händelser efter räkenskapsårets

utgång
Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning
per den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som
tidigare hållits tillgänglig har ändrats beror på att följande
väsentliga händelser skett efter räkenskapsårets utgång. I juni
2007 beslutade bolagets styrelse att Coop Norden skall erhålla
ett koncernbidrag från Coop Sverige motsvarande 300 MSEK.

Moderbolaget
Omsättning och resultat
Nettoomsättning och övriga rörelseintäkter uppgick till 1 900
(838) MSEK och bestod av utvecklingsbidrag från butiker,
vidarefakturerade kostnader samt management fees från dotter-
bolagen. Årets ökade omsättning beror på att moderbolaget
under 2006 hanterat inköp av frukt och grönt för dotterbolaget
Coop Sveriges räkning. Resultatet efter finansnetto uppgick till
–131 (385) MSEK. Resultatet efter skatt uppgick till –47 (385)
MSEK. Likvida medel uppgick till 615 (1 264) MSEK.

Personal
Medelantal anställda uppgick till 294 (375) under år 2006.
Antal anställda vid årets slut uppgick till 226 (356) personer.
Minskningen av personal beror på omorganisationer inom
koncernen.

Förslag till disposition av årets vinst

Till bolagsstämmans förfogande finns följande balanserade
vinstmedel i moderbolaget (kr):

Balanserat resultat 205 484 590

Årets resultat –47 032 791
Summa 158 451 799

Styrelsen föreslår att de balanserade vinstmedlen hanteras på

följande sätt (kr).

I ny räkning överförs 158 451 799

Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och ställ-

ning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräk-
ningar, eget kapitalrapport samt kassaflödesanalyser jämte
noter med redovisningsprinciper.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Koncernens resultaträkningar

18

Koncernens resultaträkningar
Pågående Avvecklade Totalt
verksamheter verksamheter koncernen
1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005 2006 2005 2006 2005
Nettoomsättning 4 85 458,9 81 903,9 — — 85 458,9 81 903,9
Kostnad för sålda varor –69 060,7 –66 011,3 — — –69 060,7 –66 011,3
Bruttoresultat 16 398,2 15 892,6 — — 16 398,2 15 892,6

Övriga rörelseintäkter 5 7 134,7 7 011,1 — 2 183,3 7 134,7 9 194,4

Övriga externa kostnader 10, 11, 12 –13 075,1 –13 163,9 — –4,6 –13 075,1 –13 168,5
Personalkostnader 8, 9 –9 064,4 –9 216,4 — — –9 064,4 –9 216,4
Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 –1 083,9 –1 373,7 — –3,3 –1 083,9 –1 377,0

Rörelseresultat 6 309,5 –850,3 — 2 175,4 309,5 1 325,1

Resultat från andelar i koncernföretag –0,2 — — — –0,2 —
Resultat från andelar i intressebolag 0,7 — — — 0,7 —
Finansiella intäkter 13 43,8 197,3 — 0,3 43,8 197,6
Finansiella kostnader 14 –205,4 –248,1 — –1,0 –205,4 –249,1
Summa finansiella intäkter och kostnader –161,1 –50,8 — –0,7 –161,1 –51,5
Resultat före skatt 148,4 –901,1 — 2 174,7 148,4 1 273,6

Skatt 15 –117,6 –160,4 — — –117,6 –160,4

Årets resultat 30,8 –1 061,5 — 2 174,7 30,8 1 113,2

Hänförligt till;
Moderbolagets aktieägare 27,4 –1 058,9 — 2 174,7 27,4 1 115,8
Minoritetsintresse 3,4 –2,6 — — 3,4 –2,6
Årets resultat 30,8 –1 061,5 — 2 174,7 30,8 1 113,2
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Koncernens balansräkningar

19

Koncernens balansräkningar
Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 16 6 992,4 7 654,5
Immateriella tillgångar 17 116,8 161,8
Andelar i intresseföretag 18 0,9 0,4
Finansiella placeringar 20 26,4 27,0
Långfristiga fordringar, räntebärande 1,9 1,9
Långfristiga fordringar, ej räntebärande 9 189,8 181,8
Uppskjutna skattefordringar 15 332,2 453,5
Summa anläggningstillgångar 7 660,4 8 480,9
Omsättningstillgångar
Varulager 21 5 704,7 6 008,7
Kundfordringar 3 253,2 2 955,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 676,2 460,4
Förskott till leverantörer 5,7 5,7
Övriga kortfristiga fordringar ej räntebärande 244,9 196,0
Derivatinstrument 20 51,1 74,8
Kortfristiga placeringar 803,3 31,2
Likvida medel 1 834,2 2 223,0
Tillgångar klassificerade som innehav för försäljning 21,0 —
Summa omsättningstillgångar 12 594,3 11 955,6
SUMMA TILLGÅNGAR 20 254,7 20 436,5

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 SEK) 612,5 612,5
Övrigt tillskjutet kapital 4 253,2 4 253,2
Andra reserver –1,8 213,0
Balanserat resultat 364,1 484,7
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare 5 228,0 5 563,3
Minoritetsintresse 29,5 25,9
Totalt eget kapital 5 257,5 5 589,2
Långfristiga skulder
Långfristiga skulder räntebärande 20, 23 1 958,8 2 094,2
Långfristiga skulder ej räntebärande 6,6 5,6
Uppskjuten skatteskuld 15 — 39,0
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 105,6 146,1
Övriga avsättningar 24 112,0 302,8
Summa långfristiga skulder 2 183,0 2 587,7

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 8 647,6 8 258,5
Aktuella skatteskulder 33,5 44,8
Övriga kortfristiga skulder ej räntebärande 1 169,5 1 077,2
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 1 872,4 2 142,2
Förskott från kunder 239,2 221,7
Kortfristiga skulder, räntebärande 20, 23 370,9 123,2
Avsättningar 24 421,6 363,9
Derivatinstrument 20 59,5 28,1
Summa kortfristiga skulder 12 814,2 12 259,6
Summa skulder 14 997,2 14 847,3
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 20 254,7 20 436,5
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Förändringar i koncernens eget kapital

20

Förändringar i koncernens
eget kapital
Övrigt
Aktie- tillskjutet Överkurs-
MSEK Not kapital kapital fond
Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 — 3 465,7

Årets omräkningsdifferenser — — —
Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — —
Förändringar i intresseföretags och joint ventures eget kapital — — —
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — —
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — —
Årets resultat — — —
Summa förmögenhetsförändringar 500,0 0,0 3 465,7
Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5
Omklassificering av överkursfond till tillskjutet kapital — 4 253,2 –4 253,2
Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0

Årets omräkningsdifferenser — — —
Förändring kassaflödessäkring säkringsinstrument — — —
Utdelning till aktieägare — — —
Förändringar i dotterbolagens egna kapital — — —
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital 15 — — —
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital — — —
Årets resultat — — —
Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0

Aktiekapital
Registrerat aktiekapital. Enligt bolagsordningen för Coop Norden AB
ska aktiekapitalet uppgå till lägst 500 000 000 kronor och högst
2 000 000 000 kronor. Samtliga aktier, 612 500 aktier om kvotvärde
1 000 kronor är fullt betalda och berättigar till lika andel i bolagets
tillgångar.
Bolaget har inga utestående konvertibler eller teckningsoptioner.
Styrelsen har inte något bemyndiganden om emission av aktier,
optionsrätter eller liknande.
Övrigt tillskjutet kapital
Övrigt tillskjutet kapital består av samtliga tillskjutna medel som upp-
kommit i samband med nyemissioner i bolaget. Som exempel kan
nämnas de överkursfonder som uppstått vid emission till överkurs.
Reserver
Som reserver bokas kursdifferenser uppkomna vid omräkning av
dotterbolag med annan funktionell valuta än svenska kronor.
Koncernens ackumulerade kursdifferens uppgår till –19,8 (180,9)
MSEK. Årets förändring om –200,7 MSEK är den samlade effekten
av svenska kronans värdeförändring mot NOK, DKK och HKD.
I reserver ingår även säkringsreserven. Förändringar i verkligt värde
för säkringsredovisade affärer, som anses vara effektiva, rapporteras
över eget kapital, den så kallade säkringsreserven. Upplösning sker
mot rörelseresultatet samtidigt som säkrad post träffar resultaträk-
ningen.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Förändringar i koncernens eget kapital

21

Eget kapital
Övriga hänförligt till
Säkrings- bundna Balanserade moderbolagets Minoritets- Totalt eget
reserv reserver Reserver vinstmedel aktieägare intresse kapital
0,7 900,0 7,2 –619,5 4 254,1 11,7 4 265,8

— — 173,7 — 173,7 — 173,7

31,4 — — — 31,4 — 31,4
— — — –11,6 –11,6 16,8 5,2
— — — — — — —
31,4 — 173,7 –11,6 193,4 16,8 210,2
— — — 1 115,8 1 115,8 –2,6 1 113,2
32,1 900,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2
— –900,0 — — — — —
— — — — — — —
32,1 0,0 180,9 484,7 5 563,3 25,9 5 589,2

— — –200,7 0,0 –200,7 0,2 –200,5

–21,4 — — — –21,4 — –21,4
— — — –150,0 –150,0 — –150,0
— — — 2,0 2,0 — 2,0
— — 7,4 — 7,4 — 7,4
–21,4 — –193,3 –148,0 –362,7 0,2 –362,5
— — — 27,4 27,4 3,4 30,8
10,7 0,0 –12,4 364,1 5 228,0 29,5 5 257,5

Balanserade vinstmedel Minoritetsintresse

Intjänade medel redovisade i koncernen inkluderar årets och tidigare Minoritetsintresset redovisas till historiskt anskaffningsvärde.
års resultat uppkomna i moderbolaget samt årets och tidigare års Minoritetsintresset motsvarar minoritetens andel av koncernens egna
resultat uppkomna i dotterbolagen efter förvärven. kapital. Minoritetsintresset ökar/minskar i värde med minoritetens
andel av årets resultat.
Utdelning
Utdelning redovisas hos moderbolaget som minskning av fritt eget
kapital först vid tidpunkten för bolagsstämmans beslut. Per 31
december 2006 saknas utdelningsbart eget kapital i moderbolaget.
Ingen utdelning föreslås därmed av styrelsen i enlighet med bestäm-
melserna i aktiebolagslagen. Under 2006 har bolaget lämnat utdel-
ning till aktieägarna om totalt 150 MSEK, vilket motsvarar 244,90
kronor per aktie.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Kassaflödesanalys för koncernen

22

Kassaflödesanalys för
koncernen (indirekt metod)
1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster 148,4 1 273,6
Justering för ej kassaflödespåverkande poster 28 884,6 –484,3
Betald inkomstskatt –46,9 –80,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten före
förändringar av rörelsekapitalet 986,1 709,0

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av varulager 142,6 –168,9
Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –215,2 –520,0
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 239,9 100,7
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 421,3 1 228,4
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder –552,3 –78,4
Förändringar i rörelsekapital 36,3 561,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 022,4 1 270,8

Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella/immateriella anläggningstillgångar –720,6 –913,2
Försäljning av materiella/immateriella anläggningstillgångar 186,7 327,4
Förvärv dotterbolag –63,3 –1,4
Försäljning verksamhet/dotterbolag 2,1 3 998,8
Förvärv av kortfristiga placeringar –843,5 —
Avyttring av finansiella anläggningstillgångar 42,2 62,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 396,4 3 473,6

Finansieringsverksamheten
Kortfristig räntebärande in- och utlåning –44,2 74,4
Förändring av skuld till kreditinstitut 271,3 –3 667,0
Utbetald utdelning –150,0 —
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 77,1 –3 592,6
ÅRETS KASSAFLÖDE –296,9 1 151,8

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 2 223,0 1 031,9
Omräkningsdifferenser i likvida medel –91,9 39,3
Likvida medel vid årets slut 26 1 834,2 2 223,0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL –296,9 1 151,8
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Moderbolagets resultaträkningar

23

Moderbolagets
resultaträkningar
1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005
Nettoomsättning 1 226,7 —
Kostnad för sålda varor –1 236,6 —
Bruttoresultat –9,9 —

Övriga rörelseintäkter 5 670,3 838,1

Övriga externa kostnader 10, 11, 12 –541,7 –489,7
Personalkostnader 8, 9 –239,1 –337,7
Avskrivningar och nedskrivningar 16, 17 –13,8 –13,5
Summa rörelsens kostnader –794,6 –841,0

Rörelseresultat –134,2 –2,9

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat från andelar i koncernföretag 5,6 —
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 13 146,6 659,4
Räntekostnader och liknande resultatposter 14 –149,0 –271,4
Summa finansiella intäkter och kostnader 3,2 388,0

Resultat efter finansiella poster –131,0 385,2

Skatt 15 84,0 —
Årets resultat 29 –47,0 385,2
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Moderbolagets balansräkningar

24

Moderbolagets balansräkningar
Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar 16 1,6 27,5
Immateriella anläggningstillgångar 17 4,4 10,2
Aktier och andelar i koncernföretag 18 5 843,9 5 778,2
Fordringar hos koncernföretag 878,5 939,4
Summa anläggningstillgångar 6 728,4 6 755,3

Omsättningstillgångar
Kundfordringar 9,5 3,6
Fordringar hos koncernföretag 704,2 202,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 11,0 8,9
Övriga fordringar ej räntebärande 5,5 349,2
Derivatinstrument 20 51,0 74,8
Kortfristiga placeringar 20 19,8 19,8
Kassa och bank 614,6 1 264,1
Summa omsättningstillgångar 1 415,6 1 922,4
SUMMA TILLGÅNGAR 8 144,0 8 677,7
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Moderbolagets balansräkningar

25

Per den 31 december, MSEK Not 2006 2005

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital (612 500 aktier á nom 1 000 SEK) 612,5 612,5
Reservfond 4 253,2 4 253,2
Bundet eget kapital 4 865,7 4 865,7

Balanserat resultat/Ansamlad förlust 205,5 –224,3

Årets resultat –47,0 385,2
Ansamlad förlust/fritt eget kapital 158,5 160,9
Totalt eget kapital 5 024,2 5 026,6

Avsättningar
Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 9 14,3 6,7
Övriga avsättningar 24 6,0 18,9
Avsättningar 20,3 25,6

Långfristiga skulder
Långfristiga skulder räntebärande 20, 23 — —

Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till koncernföretag 2 494,3 3 403,4
Kortfristiga skulder räntebärande 20, 23 318,3 1,9
Kortfristiga skulder ej räntebärande 15,1 16,3
Leverantörsskulder 148,9 70,3
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 42,2 57,8
Övriga avsättningar 24 21,2 47,7
Derivatinstrument 20 59,5 28,1
Kortfristiga skulder 3 099,5 3 625,5
Summa skulder 3 099,5 3 625,5
SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 8 144,0 8 677,7

Poster inom linjen 26

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser
Ställda säkerheter 19 20
Ansvarsförbindelser 1 654 6 012
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Förändringar i moderbolagets eget kapital

26

Förändringar i moderbolagets
eget kapital
Bundet eget kapital Fritt eget kapital
Balanserat-
Verkligt resultat/ Totalt
Aktie- Reserv- Överkurs- Säkrings- värde Övriga ansamlad Årets eget
MSEK kapital fond fond reserv reserv reserver förlust resultat kapital
Ingående eget kapital 2005-01-01 500,0 0,0 3 465,7 1,0 28,9 900,0 –159,6 –125,7 4 610,3
Förändring kassaflödessäkring
säkringsinstrument — — — 31,1 — — — — 31,1
Registrerad nyemission, omföring 112,5 — 787,5 — — –900,0 — — —
Omföring av överkursfond till reservfond — 4 253,2 –4 253,2 — — — — — —
Summa förmögenhetsförändringar
redovisade direkt mot eget kapital 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 — — 31,1

Disposition av föregående års resultat — — — — — — –125,7 125,7 —

Årets resultat — — — — — — — 385,2 385,2

Summa förmögenhetsförändringar 112,5 4 253,2 –3 465,7 31,1 — –900,0 –125,7 510,9 416,3
Utgående eget kapital 2005-12-31 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6
Ingående eget kapital 2006-01-01 612,5 4 253,2 0,0 32,1 28,9 0,0 –285,3 385,2 5 026,6

Förändring kassaflödessäkring
säkringsinstrument — — — –21,4 — — — — –21,4
Summa förmögenhetsförändringar
redovisade direkt mot eget kapital — — — –21,4 — — — — –21,4

Disposition av föregående års resultat — — — — — — 385,2 –385,2 0,0

Erhållet koncernbidrag — — — — — — 300,0 — 300,0
Skatteeffekt på erhållet koncernbidrag — — — — — — –84,0 — –84,0
Utdelning — — — — — — –150,0 — –150,0

Årets resultat — — — — — — — –47,0 –47,0

Summa förmögenhetsförändringar — — — –21,4 — — 451,2 –432,2 –2,4
Utgående eget kapital 2006-12-31 612,5 4 253,2 0,0 10,7 28,9 0,0 165,9 –47,0 5 024,2
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Kassaflödesanalys för moderbolaget

27

Kassaflödesanalys för
moderbolaget (indirekt metod)
1 januari–31 december, MSEK Not 2006 2005
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster –131,0 385,2
Justering för ej kassaflödespåverkande poster 28 –16,3 –289,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändringar av rörelsekapitalet –147,3 95,4

Kassaflöde från förändring i rörelsekapital

Ökning (–)/Minskning (+) av kundfordringar –5,9 1,2
Ökning (–)/Minskning (+) av övriga rörelsefordringar 224,1 –118,3
Ökning (+)/Minskning (–) av leverantörsskulder 78,6 62,5
Ökning (+)/Minskning (–) av övriga rörelseskulder 63,3 38,6
Förändringar i rörelsekapital 360,1 –16,0
Kassaflöde från den löpande verksamheten 212,8 79,4

Investeringsverksamheten
Förvärv av materiella/immateriella/finansiella anläggningstillgångar –49,4 –1 036,8
Kassaflöde från investeringsverksamheten –49,4 –1 036,8

Finansieringsverksamheten
Kortfristig räntebärande in- och utlåning koncernkonton och liknande –979,3 5 722,4
Utdelning –150,0 —
Förändring av skuld till kreditinstitut 316,4 –3 502,1
Kassaflöde från finansieringsverksamheten 27 –812,9 2 220,3
ÅRETS KASSAFLÖDE –649,5 1 262,9

Avstämning av årets kassaflöde

Likvida medel vid årets början 1 264,1 1,2
Likvida medel vid årets slut 614,6 1 264,1
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 26 –649,5 1 262,9
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
28
Noter till de finansiella rapporterna
1 Allmän information
Moderbolaget Coop Norden AB är ett svenskregistrerat aktiebolag
med säte i Stockholm och huvudkontor i Stockholm. Koncernredo-
visningen för år 2006 består av moderbolaget, Coop Norden AB,
och dess dotterföretag i Danmark, Norge och Sverige, tillsammans
benämnd koncernen. I koncernen ingår även ägd andel av innehaven
i intresseföretag.
Coop Norden AB ägs till 42 procent av Kooperativa Förbundet (KF)
ekonomisk förening, till 38 procent av Faellesforeningen for
2 Väsentliga redovisningsprinciper
Koncernredovisningen är upprättad i enlighet med International
Financial Reporting Standards (IFRS/IAS) utgivna av International
Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från
International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC/
SIC) som har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU
per den 31 december 2006. Koncernredovisningen är vidare upprät-
tad i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation RR 30
Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vilken specificerar
de tillägg till IFRS upplysningar som krävs enligt bestämmelserna i
Årsredovisningslagen.
Årsredovisningen för moderbolaget har upprättats i enlighet med
Årsredovisningslagen, Redovisningsrådets rekommendation RR 32
Redovisning för juridiska personer och tillämpliga uttalanden från
IFRS Standard
IFRS 7 Finansiella instrument:upplysningar
Ändring i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter
1)
IFRS 8 Operating Segments
IASB International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) har givit ut nedanstående nya tolkningar vilka ännu ej har trätt i kraft:
IFRIC Tolkning
IFRIC 7 Tillämpning av inflationsjusteringmetoden
enligt IAS 29, Redovisning i höginflationsländer
IFRIC 8 Omfattning av IFRS 2
IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat
IFRIC 10 Interim Financial Reporting and Impairment 1)
IFRIC 11 IFRS 2: Group and Treasury Share Transactions 1)
IFRIC 12 Service Concession Arrangements 1)
1)
Ännu ej godkända av EU för tillämpning
De nya/reviderade IFRS-standarderna som trädde i kraft från 1 januari 2006 får ingen väsentlig påverkan på koncernens resultat-, balansräkningar,
kassaflödesanalyser eller eget kapital.
Danmarks Brugsforeningar (FDB) och till 20 procent av Norges
Kooperative Landsforening (Coop NKL).
Coop Norden är Nordens största detaljhandelsverksamhet. Verk-
samheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002 genom att
ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL i Norge och
KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till en gemen-
sam nordisk enhet.
Redovisningsrådets Akutgrupp. Moderbolagets redovisning överens-
stämmer med koncernens principer med undantag av vad som fram-
går nedan i avsnittet ”Moderbolagets redovisningsprinciper”.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för
utfärdande av styrelsen den 15 mars 2007. Koncernens resultat- och
balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir
föremål för fastställelse på årsstämman.
Ändrade redovisningsprinciper 2006
International Accounting Standards Board (IASB) har givit ut följande
nya och ändrade standarder vilka vid utfärdandet av denna årsredo-
visning ännu ej trätt i kraft:
Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den:
1 januari 2007 eller senare
1 januari 2007 eller senare
1 januari 2009 eller senare
Träder ikraft för räkenskapsår som börjar den:
1 mars 2006 eller senare
1 maj 2006 eller senare
1 juni 2006 eller senare
1 november 2006 eller senare
1 mars 2007 eller senare
1 januari 2008 eller senare

Fortsättning Not 2
Förutsättningar vid upprättandet av moderbolagets
och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör
rapporteringsvalutan för moderbolaget och koncernen. De finansiella
rapporterna presenteras därmed i svenska kronor. Samtliga belopp är
avrundade till närmaste miljontal kronor (MSEK) om inget annat anges.
Koncernredovisningen baseras som huvudregel på historiska
anskaffningsvärden med undantag för derivativa finansiella instru-
ment som är värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
För att upprätta de finansiella rapporterna enligt IFRS gör styrelsen
och företagsledningen bedömningar och antaganden som påverkar
företagets resultat och ställning samt lämnad information i övrigt.
Bedömningarna och antagandena baseras på historiska erfarenheter
och omprövas regelbundet. De bedömningar och antaganden som
gjorts beskrivs närmare i not 3. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa
bedömningar och uppskattningar vilket kan påverka värdet på redo-
visade tillgångar och skulder och medföra väsentliga justeringar i
påföljande års finansiella rapporter. De nedan angivna redovisnings-
principerna tillämpas konsekvent på de finansiella rapporter som
lämnas och som grundar sig på IFRS/IAS.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konse-
kvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella
rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konse-
kvent på rapportering och konsolidering av dotterbolag.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Coop Norden AB och
dess dotterbolag i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. Med
dotterbolag avses juridisk person i vilken moderbolaget direkt eller
indirekt kontrollerar mer än hälften av röstetalet eller på annat sätt
har ett bestämmande inflytande. Bestämmande inflytande innebär att
koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i
syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Dotterbolag medtas i koncern-
redovisningen från och med den tidpunkt då det bestämmande infly-
tandet överförs till koncernen och ingår i koncernredovisningen fram
till den tidpunkt då det bestämmande inflytandet upphör.
Dotterbolag redovisas enligt förvärvsmetoden vilket innebär att
anskaffningsvärdet på aktier i dotterbolag elimineras mot deras egna
kapital vid förvärvstillfället. I koncernens egna kapital ingår härige-
nom endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit
efter förvärvet. Förvärvade identifierbara tillgångar, skulder och
eventualförpliktelser värderas enligt verkligt värde på förvärvsdagen.
Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för
de förvärvade andelarna och skulderna redovisas som goodwill. Om
anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade
dotterföretagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i
resultaträkningen.
Verksamheten i Coop Norden-koncernen etablerades år 2002
genom att ägarna till Coop Norden AB (FDB i Danmark, Coop NKL i
Norge och KF i Sverige) slog samman sina dagligvaruverksamheter till
en gemensam nordisk enhet. Detta skedde genom att respektive
ägare till Coop Norden AB, apporterade sina dagligvaruverksamheter
i utbyte mot aktier i Coop Norden AB. Samgåendet redovisas som ett
joint venture enligt carry-over principen varvid Coop Norden övertar
de tidigare ägarnas koncernmässiga värden på överförda tillgångar
och skulder. Övertagna nettotillgångar i Coop Norden-koncernen har
således redovisats till de tidigare ägarnas ursprungliga bokförda kon-
cernmässiga värden och därefter har endast justeringar skett för
anpassning till koncerngemensamma redovisningsprinciper.
Koncernens egna kapital innehåller därmed endast eget kapital från
Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
29
dotterbolagen till den del det kommer av förändringar som tillkom-
mit efter samgåendet.
Alla koncerninterna tillgångar och skulder, intäkter och kostnader
samt orealiserade vinster och förluster mellan bolag i koncernen eli-
mineras vid upprättande av koncernredovisning.
I de bolag där ägandet uppgår till mer än 50 procent men mindre
än 100 procent uppstår en andel som tillhör minoriteten. Minori-
tetens andel redovisas i resultaträkningen som en egen andel av
resultatet och i balansräkningen som en separat del av koncernens
egna kapital.
Intresseföretag
Ett bolag redovisas som intresseföretag då Coop Norden-koncernen
har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande. Med ett
betydande inflytande menas moderbolagets möjlighet att delta i de
beslut som rör verksamhetens ekonomiska och operationella strate-
gier. Ägandet uppgår till mellan 20 procent och 50 procent av rös-
terna. I koncernredovisningen redovisas innehav i intresseföretag
enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaff-
ningsvärde. Andelar i intresseföretag redovisas i balansräkningen till
anskaffningsvärde justerat för förändringar i intresseföretagets netto-
tillgångar, med avdrag för eventuella värdeminskningar i verkligt
värde på individuella andelar samt utdelningar. Om koncernens andel
av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade
värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll.
Vid transaktioner mellan koncernföretag och intresseföretag elimi-
neras den del av orealiserade vinster och förluster som motsvarar
koncernens andel av intresseföretaget, utom då det gäller orealise-
rade förluster som beror på nedskrivning av en överlåten tillgång.
Utländsk valuta
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, vilket även utgör
rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. Transaktioner i
utländsk valuta omräknas, när de tas in i redovisningen, till den funk-
tionella valutan enligt transaktionsdagens valutakurs. Monetära till-
gångar och skulder i utländsk valuta räknas om till balansdagens kurs.
Valutakursdifferenserna redovisas i resultaträkningen.
Orealiserade kursvinster och kursförluster ingår i resultatet.
Kursvinster och kursförluster på operativa fordringar och skulder
redovisas som övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.
Kursdifferenser avseende finansiella tillgångar och skulder redovisas
under resultat från finansiella investeringar.
Vid upprättande av koncernredovisning omräknas koncernens
utlandsverksamheters balansräkningar från dess funktionella valuta
till svenska kronor baserat på balansdagens valutakurs. Intäkts- och
kostnadsposter omräknas till periodens genomsnittskurs. De omräk-
ningsdifferenser som uppstår klassificeras som eget kapital och över-
förs till koncernens omräkningsreserv. Den ackumulerade omräk-
ningsdifferensen per bolag omförs och redovisas som del i vinst eller
förlust vid avyttringen. Goodwill och justeringar till verkligt värde
som är hänförliga till förvärv av verksamheter med annan funktionell
valuta än SEK behandlas som tillgångar/skulder i den förvärvande
verksamheten och omräknas till balansdagens valutakurs. Omräknings-
differensen bokförs direkt i eget kapital.
Segmentrapportering
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen
som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (verksamhetsgre-
nar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geo-
grafiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
30
Fortsättning Not 2
sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med
IAS 14 endast för koncernen. För Coop Norden-koncernen är geogra-
fiska områden den primära indelningsgrunden och rörelsegrenar den
sekundära. All intern redovisning och uppföljning sker utifrån geogra-
fiska områden, varför det är bolagets primära indelningsgrund.
Principer för internprissättning
Coop Norden har en utarbetad transfer pricing policy som tillämpas
vid försäljning mellan koncernens enheter. Denna policy baserar sig på
”OECD guidelines”. Genom detta får den säljande enheten täckning
för direkta kostnader såväl som för en andel av indirekta kostnader.
Leasingavtal
Ett leasingavtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknip-
pas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs till leasetaga-
ren definieras som ett finansiellt leasingavtal, om så ej är fallet är det
fråga om operationell leasing. Tillgångar som förhyrs enligt finan-
siella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar i koncernens
balansräkning till verkligt värde vid leasingperiodens början eller till
nuvärdet av minimileaseavgifterna om detta är lägre. Förpliktelserna
att betala framtida leasingavgifter redovisas som långa respektive
kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna skrivs av över tillgångens
ekonomiska livslängd medan leasinginbetalningarna fördelas mellan
ränta och amortering av skulderna. Räntekostnaderna redovisas i
resultaträkningen. Leasingavgifter som erläggs under operationella
leasingavtal kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Tillgångar som
klassificeras som operationell leasing är huvudsakligen bilar, datorer
och annan kontorsutrustning.
Merparten av hyreskontrakten inom detaljhandeln är omsättnings-
baserade med varierande löptider och uppsägningstider. Den stora
variationen av avtal innebär att det är svårt att prognostisera lokalhy-
rorna med tillräcklig noggrannhet i redovisning av framtida leasingå-
taganden. De hyreskontrakt som har varit möjliga att prognostisera
redovisas i not 12, Operationell leasing.
Intäkter
Intäkterna redovisas i samband med att väsentliga risker och förmå-
ner överförts till köparna. Intäkterna redovisas till verkligt värde med
avdrag för rabatter och moms.
Försäljning varor
Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade
med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband
med kontant försäljning eller vid leverans.
Distributions- och logistikintäkter
Intäkten uppkommer när bolagen säljer distributions- och logistik-
tjänster till extern part. Intäkterna redovisas i takt med att de tjänas in.
Bensinförsäljning
Intäkter redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt
och när huvudsakligen alla risker och rättigheter som är förknippade
med ägandet övergått till köparen, vilket normalt inträffar i samband
med kontant försäljning.
Fakturering omkostnader NKL
Försäljningen i Coop Norge består uteslutande av produktion och
distribution av varor till Coop NKL och Samvirkelagen. Utöver det
sker även fakturering till NKL för att täcka omkostnader i enlighet
med upprättat avtal.
Försäljning tjänster
Intäkterna redovisas i resultaträkningen i takt med att de tjänas in.
Tjänsteintäkterna består främst av kedjeavgifter, utvecklingsbidrag
samt övriga konsulttjänster.
Hyresintäkter
Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter redovisas linjärt över hyres-
avtalens längd.
Ränteintäkter
Ränteintäkter redovisas i takt med att de intjänas och i den period de
avser.
Kostnadsredovisning
Kostnader kostnadsförs i de perioder de uppstår.
Operationella leasing
Operationella leasingkostnader redovisas linjärt i resultaträkningen
under leasingperioden.
Räntekostnader
Räntekostnader beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.
Ersättningar till anställda
Ersättningar till anställda i form av löner, betald semester, betald
sjukfrånvaro m m samt pensioner redovisas i takt med intjänandet.
Beträffande pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställ-
ning kan dessa klassificeras som avgiftsbestämda eller förmånsbe-
stämda pensionsplaner.
Avgiftsbestämda planer
För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till
en extern part och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter.
Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att avgifterna
betalas och förmånerna intjänas.
Förmånsbestämda planer
Alla utfästelser som inte övertagits av försäkringsbolag eller på annat
sätt säkerställts genom fondering hos extern part, skuldföres i
balansräkningen.
Inom den svenska och norska verksamheten finns det både
avgiftsbestämda och förmånsbaserade ersättningsplaner. I den
danska verksamheten finns endast avgiftsbestämda planer.
För förmånsbestämda planer utgår ersättningar till anställda base-
rat på beräknad ersättning vid anställningens avslutande och antalet
tjänsteår. Intjänandetiden är maximalt 30 år inom Coop Norden-kon-
cernen. Koncernen bär risken för att utfästa ersättningar utbetalas till
nuvarande och tidigare anställda och de aktuariella och investerings-
relaterade riskerna bärs av företaget. De förmånsbestämda planerna
är både fonderade och ofonderade. I de fall planerna är fonderade
har förvaltningstillgångarna avskilts i pensionsstiftelser. Dessa förvalt-
ningstillgångar kan bara användas för att betala ut ersättningar
enligt pensionsavtalen.
För förmånsbestämda planer beräknas kostnaden för förpliktelserna
enligt den så kallade Project Unit Credit Method, där en aktuariell
beräkning görs vid varje årsbokslut av externa, oberoende aktuarier.
Aktuariella antaganden utgörs av företagets bästa bedömning av de
olika variablerna som bestämmer kostnaderna för att tillhandahålla
förmånerna. Exempel på aktuariella antaganden är återstående livs-
längd, framtida avgångsintensitet, beräknad löneutveckling och val

Fortsättning Not 2
av diskonteringsränta. De viktigaste aktuariella antaganden anges
separat i not 9. Då aktuariella antaganden används är det sannolikt
att det verkliga utfallet avviker från det förväntade. Dessa skillnader
utgör aktuariella vinster och förluster.
Aktuariella vinster och förluster som överstiger 10 procent av det
största av nuvärde av koncernens förpliktelser och det verkliga värdet
av förvaltningstillgångarna periodiseras över den förväntade genom-
snittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfat-
tas av planen. Förmånsbestämda planer som redovisas i balansräk-
ningen utgör nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser, med
justering för oredovisade aktuariella vinster och förluster samt oredo-
visade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder,
reducerat för det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna. I det fall
en nettotillgång uppkommer redovisas denna endast i den utsträck-
ningen den representerar framtida ekonomiska fördelar, till exempel i
form av återbetalningar från planen eller i form av minskningar av
framtida avgifter till planen.
I resultaträkningen utgörs kostnader för förmånsbestämda pen-
sionsplaner av summan av kostnader avseende tjänstgöring under
innevarande och tidigare period, ränta på förpliktelsen och förväntad
avkastning på förvaltningstillgångarna. Kostnad avseende tjänstgö-
ring under innevarande period och tidigare perioder redovisas som
personalkostnad.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i
juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran
avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen
eller fordran nuvärdesberäknas ej.
Ersättningar vid uppsägning
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal
endast om företaget är bevisligen förpliktigat att avsluta en anställ-
ning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som
ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget
säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller
arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer
samt ersättningarna för varje personalkategori eller befattning och
tiden för planens genomförande.
Klassificering av tillgångar och skulder
Tillgångar och skulder klassificeras i balansräkningen antingen som
kort- eller långfristiga. Långfristiga fordringar och skulder består i allt
väsentligt av belopp som förväntas förfalla till betalning mer än ett år
räknat från balansdagen. Kortfristiga fordringar och skulder förfaller
till betalning inom ett år räknat från balansdagen.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräk-
ningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer
att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redo-
visas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskriv-
ningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår
inköpspriset samt direkta kostnader hänförliga till tillgången för att
bringa den på plats och i skick för att kunna nyttjas i verksamheten.
Avskrivning på materiella anläggningstillgångar, med undantag av
pågående nyanläggningar, kostnadsförs så att tillgångens värde skrivs
av linjärt över dess beräknade nyttjandeperiod. Vid beräkning av
avskrivningsbart belopp beaktas restvärdet på anläggningstillgången.
Restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje bokslutstillfälle och
justeras om prövningen resulterar i en ny bedömning. Materiella
Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
31
anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperio-
der behandlas som separata komponenter av materiella anläggnings-
tillgångar och skrivs av baserat på dessas nyttjandeperioder.
Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering
av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och till-
gångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostna-
der. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt respektive
rörelsekostnad.
Följande procentsatser har tillämpats:
Förbättringsutgifter på annans fastighet
skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14%
Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20%
Inventarier, verktyg och installationer 10–33%
Datorer som inte är en del av en etablering av en ny butik kost-
nadsförs i samband med inköpet. Större installationer i samband med
nyetableringar aktiveras och skrivs av med 33 procent per år.
En tillgång som innehas under ett finansiellt leasingavtal skrivs, lik-
som ägda tillgångar, av över tillgångens beräknade nyttjandeperiod,
eller över leasingperioden om denna är kortare. Leasingbetalningarna
redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Komponentredovisning
Redovisning av fastigheter sker enligt komponentredovisning. För
varje del av en fastighet som har en kostnad som är signifikant i rela-
tion till totala kostnaden för fastigheten görs avskrivningar separat.
Kostnader för delar i fastigheter är signifikanta om de överstiger 10
procent av fastighetens totala kostnad. Utan hänsyn till signifikans
delas fastigheter in i följande komponenter:
– Mark
– Markanläggningar
– Byggnad
– Byggnadsinventarier
– Hyresgästsanpassningar
Följande procentsatser har tillämpats vid avskrivningen
av komponenterna:
Mark Ingen avskrivning
Markanläggning 5%
Byggnader 1–4%
Byggnadsinventarier 4–5%
Hyresgästanpassningar 10–33%
Immateriella tillgångar
Goodwill
Goodwill utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelse-
förvärvet och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara till-
gångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser. Goodwill har
bedömts ha en obestämbar nyttjandeperiod och redovisas till
anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade nedskrivningar.
Goodwill som uppkommer vid företagsförvärv hänförs i anslutning
till förvärvet till tillgångar som genererar ett kassaflöde som är obe-
roende från andra tillgångar och som drar nytta av förvärvet. Om det
redovisade värdet på den kassagenererande enhetens tillgångar
inklusive goodwill, överstiger nuvärdet av det framtida kassaflödet
eller verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, skrivs det
redovisade värdet ner till det lägre värdet. Nedskrivningsbehovet för
goodwill prövas minst en gång per år eller mer ofta om det finns
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
32
Fortsättning Not 2
indikationer på att en värdeminskning har inträffat, se vidare under
Nedskrivningar. Nedskrivning av goodwill redovisas i resultaträk-
ningen. Vid försäljning av ett rörelseförvärv tas beloppet för oavskri-
ven goodwill med i beräkning av vinst eller förlust av avyttringen.
Övriga immateriella tillgångar
De övriga immateriella tillgångarna, i huvudsak bestående av aktive-
rade IT-projekt, licenser, patent, varumärken och hyresrättigheter
redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för ackumulerade
avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Internt upparbetade immateriella tillgångar redovisas endast om
en identifierbar tillgång har skapats, det är sannolikt att tillgången
kommer att generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna
för att utveckla tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Om
det inte är möjligt att redovisa någon internt upparbetad immateriell
tillgång redovisas utgifterna för utveckling som en kostnad i den
period de uppkommer. Utgifter för förstudie, utbildning och löpande
underhåll kostnadsförs löpande.
Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för acku-
mulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redo-
visas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de ekono-
miska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig.
Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
Avskrivning på övriga immateriella tillgångar kostnadsförs så att
tillgångens värde skrivs av linjärt över dess beräknade nyttjandepe-
riod. Avskrivning påbörjas från den dag då tillgången är tillgänglig
för användning.
Följande procentsatser har tillämpats:
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 20%
Patent och licenser 20–33%
Hyresrätter
skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14%
Finansiella anläggningstillgångar
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstill-
gångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med inne-
havet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än
ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar och om de är kortare
än ett år, kortfristiga placeringar.
Nedskrivningar
Vid varje rapporttillfälle granskar koncernen redovisade värden för
anläggningstillgångar, utom för uppskjutna skattefordringar, för att
bedöma om det finns indikationer på att någon tillgång har minskat i
värde. Om så är fallet, beräknas tillgångens återvinningsvärde för att
en eventuell värdenedgång ska kunna fastställas. För de immateriella
tillgångar som ännu inte är färdigställda eller de som har en obestämd
nyttjandeperiod beräknar koncernen årligen återvinningsvärdet. Om
det inte är möjligt att beräkna återvinningsvärdet för den enskilda till-
gången, beräknar koncernen istället återvinningsvärdet för den kassa-
genererande enhet tillgången hör till. Där ett framtida kassaflöde inte
med säkerhet kan prognosticeras används nettoförsäljningsvärde.
Återvinningsvärdet definieras som det högsta av nettoförsäljningsvär-
det och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet definieras som nuvärdet av
de uppskattade framtida betalningar som tillgången genererar. Om
det redovisade värdet överstiger det högsta av nyttjandevärdet och
nettoförsäljningsvärdet skrivs tillgången ned till det högsta av dessa
värden. Nedskrivningen redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar
återförs endast om tillgångens redovisade värde efter återföring inte
överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om
någon nedskrivning inte hade gjorts, med hänsyn tagen till de avskriv-
ningar som då skulle ha gjorts.
Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs
baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Nedskrivningstester har
genomförts utifrån en i koncernen fastställd modell och har gjorts på
den lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Där ett
framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prognostiseras används
nettoförsäljningsvärde. Den använda diskonteringsfaktorn avspeglar
marknadens aktuella uppskattning av pengars tidsvärde och de risker
som förknippas med tillgången. Använd diskonteringsränta efter
skatt uppgick till 6–15 procent beroende på verksamhetens och till-
gångens art och risk. Årets nedskrivningar uppgår till 20,7 MSEK för
immateriella tillgångar och 61,9 MSEK för materiella anläggningstill-
gångar. Inget nedskrivningsbehov är identifierat för finansiella
anläggningstillgångar i koncernen eller moderbolaget. Vid nedskriv-
ningsprövningen används minsta kassagenererande enhet, vilket
varierar beroende på typ av tillgång. I det fall där till exempel en
butik visar på ett negativt framtida kassaflöde kan värdet ändå för-
svaras om det bedömda marknadsvärdet på butiksläget är högre än
det bokförda värdet på tillgångarna.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning
och avvecklade verksamheter
Anläggningstillgångar klassificeras som att de innehas för försäljning
om deras bokförda värde kommer att återvinnas huvudsakligen
genom försäljningstransaktioner och inte genom stadigvarande bruk.
Vid den tidpunkten som klassificering enligt ovan sker så upphör
avskrivningar att belasta resultaträkningen. Anläggningstillgångar
som innehas till försäljning redovisas till det lägsta av bokfört värde
och verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader, förutom
avseende uppskjutna skattefordringar och finansiella tillgångar som
värderas i enlighet med respektive standard. En avvecklad verksam-
het är en del av företaget som antingen har avyttrats eller klassifice-
rats som att den innehas till försäljning.
Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet enligt först in
– först ut principen (FIFU) respektive nettoförsäljningsvärdet.
Nettoförsäljningsvärde utgörs av beräknat försäljningsvärde efter
avdrag för försäljningskostnader.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga till-
godohavanden hos banker och motsvarande institut. I posten ingår
också kortfristiga likvida placeringar vilka är utsatta för endast en
obetydlig risk för värdefluktuationer samt som har en löptid under-
stigande tre månader från anskaffningstidpunkten.
Skatter
Koncernens totala skatt utgörs av summan av aktuell skatt och upp-
skjuten skatt. Aktuell skatt utgörs av skatt som ska betalas eller erhålls
avseende aktuellt år samt justeringar av tidigare års aktuella skatt.
Uppskjuten skatt redovisas enligt den s k balansräkningsmetoden.
Uppskjuten skatt beräknas på alla temporära skillnader som uppkom-
mer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och
skulder. Temporära skillnader beaktas ej avseende koncernmässig
goodwill och inte heller vid skillnader hänförliga till aktier i dotterbolag
då de inte förväntas bli beskattade under en överskådlig framtid.

Fortsättning Not 2
Det skattemässiga värdet av avdragsgilla temporära skillnader och
underskottsavdrag aktiveras i den mån det är sannolikt att det med-
för lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Det redovisade värdet på uppskjutna skattefordringar prövas vid
varje bokslutstillfälle och reduceras till den del det inte längre är san-
nolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att finnas till-
gängliga för att utnyttjas helt eller delvis inom en överskådlig framtid
mot uppskjutna skattefordringar.
Avsättningar
Legala eller informella förpliktelser till följd av inträffade händelser
och som på balansdagen är sannolika till sin förekomst men ovissa till
belopp eller tidpunkt har redovisats som avsättningar. Avsättning
redovisas med det belopp som motsvarar den bästa bedömningen av
den utbetalning som krävs för att reglera åtagandet. När utflödet av
resurser bedöms ske långt fram i tiden diskonteras det förväntade
framtida kassaflödet och avsättningen redovisas till nuvärde. Diskon-
teringsräntan motsvarar marknadsräntan före skatt samt beaktar de
risker som är förknippade med skulden. Den successiva ökningen av
det avsatta beloppet som nuvärdesberäkningen medför redovisas
som en räntekostnad i resultaträkningen. Avsättningarna omprövas
vid varje bokslutstillfälle.
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har
fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruk-
tureringen antingen har påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.
Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader. En avsättning
för framtida förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna
som koncernen väntas erhålla från kontraktet är lägre än de oundvik-
liga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
Avsättningar redovisas i balansräkningen under övriga kort- och
långfristiga skulder.
Finansiella instrument
Samtliga finansiella tillgångar och finansiella skulder, exklusive derivat-
instrument, redovisas till verkligt värde alternativt upplupet anskaff-
ningsvärde beroende på den initiala klassificeringen. Återbetal-
ningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låne-
perioden, med tillämpning av effektivitetsräntemetoden. Likviddags-
redovisning tillämpas vid bokföring av finansiella skulder på balansräk-
ningen. Samtliga derivatinstrument värderas till verkligt värde.
Presenterade verkliga värden för derivatinstrument har utförts med
ledning av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå.
Detta innebär att alla derivatinstrument som handlas på en effektiv
marknad är värderade market-to-market med aktuella priser. När det
gäller instrument där ett tillförlitligt pris inte finns tillgängligt på mark-
naden används aktuell marknadsränta vid diskontering av kassaflöden.
Kundfordringar
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter
avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordrans
förväntade löptid är kort, varför värdet redovisats till nominellt
belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovi-
sas i rörelsens kostnader.
Finansiella placeringar
Finansiella placeringar värderas till verkligt värde med värdeföränd-
ringar redovisade i resultaträkningen.
Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
33
Leverantörsskulder
Leverantörsskulders förväntade löptid är kort, varför skulden redovi-
sas till nominellt belopp utan diskontering.
Derivatinstrument
Samtliga derivat värderas till verkligt värde. Affärsdagsredovisning
tillämpas vid bokföring av derivatinstrument på balansräkningen.
Samtliga derivat som ej säkringsredovisas är klassificerade som
”Innehav för handel”.
Valutaderivat
Koncernen har väsentliga valutaflöden i utländsk valuta relaterade till
inköp av varor i främmande valutor. För säkring av fluktuationer i valu-
takurser avseende dessa flöden används terminskontrakt, swappar
och optioner. Coop Norden har valt att ej tillämpa säkringsredovisning.
Förändringar avseende dessa instrument redovisas löpande över resul-
taträkningen som finansiella intäkter och kostnader. Utestående ford-
ringar och skulder i utländsk valuta värderas löpande till balansdagens
kurs, varvid dessa värdeförändringar redovisas i rörelseresultatet.
Räntederivat
Räntederivat (ränteswapavtal), FRA-kontrakt (Forward Rate
Agreement) och Futures ingås i syfte att förändra den underliggande
finansiella nettoskuldens räntestruktur. Räntederivat värderas till
verkligt värde och förändringar redovisas löpande över resultaträk-
ningen som finansiella intäkter och kostnader och säkringsredovis-
ning tillämpas ej.
Elderivat
Finansiella elderivat används i syfte att reducera exponeringen mot
förändringar i elpriset. Samtliga elderivat värderas till verkligt värde.
Coop Norden har valt att tillämpa säkringsredovisning i enlighet med
IAS39. Förändringar i verkligt värde som anses effektiva redovisas
löpande mot säkringsreserven i eget kapital. Säkringsreserven beräk-
nas upplösas i takt med att säkrad post träffar resultaträkningen.
Ineffektiv del av säkringar redovisas under finansiella intäkter och
kostnader i resultaträkningen.
Kassaflödesanalys
Coop Norden tillämpar den indirekta metoden enligt IAS 7 vid redo-
visning av kassaflöden från den löpande verksamheten.
Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredo-
visningslagen och Redovisningsrådets rekommendationer RR 32
Redovisning för juridiska personer samt tillämpliga uttalanden från
Akutgruppen. RR 32 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för
den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS
och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredo-
visningslagen och Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet
mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka
undantag och tillägg som skall göras från IFRS. Skillnaderna mellan
koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan.
Intäkter som redovisas i moderbolaget:
Utvecklingsbidrag från egna och medlemsföreningars butiker
Moderbolaget erhåller intäkter från dotterbolagen och de detaljhan-
delsdrivande föreningarna för att bedriva gemensamma projekt inom
koncernen.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
34
Fortsättning Not 2
Utdelning
Intäkten för utdelning i moderbolaget redovisas i samband med att
utdelning sker.
Immateriella anläggningstillgångar
I moderbolaget tillämpas avskrivning enligt plan på goodwill vilket
inte sker i koncernredovisningen, se not 17 (Immateriella tillgångar).
Ersättning till anställda
Moderbolagets pensionsåtaganden har beräknats och redovisats
baserat på Tryggandelagen. Tillämpning av Tryggandelagen är en
förutsättning för skattemässig avdragsrätt.
3 Kritiska uppskattningar och bedömningar
För att upprätta redovisningen gör företagsledningen och styrelsen
uppskattningar och bedömningar som påverkar i bokslutet redovisade
tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter samt
annan lämnad information. Verkligt utfall kan skilja sig från dessa
bedömningar. Effekten av ändrade uppskattningar och bedömningar
redovisas i resultaträkningen för den period under vilken ändringarna
genomförs och med oförändrad klassificering av dessa poster.
Företagsledningen har med revisionskommittén diskuterat utveck-
lingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redo-
visningsprinciper och uppskattningar. Det finns inte i någon av de
redovisningsprinciper som gäller för koncernen, några ställningsta-
ganden eller val som väsentligen utgör någon risk för bedömningen
av koncernens resultat och finansiella ställning för extern part.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Vissa antaganden om framtiden och vissa uppskattningar och
bedömningar per balansdagen har särskild betydelse för värdering av
tillgångarna och skulderna i balansräkningen. Nedan berörs de områ-
den där risken för värdeförändringar under kommande år är störst på
grund av att antaganden eller uppskattningar kan behöva ändras.
Nedskrivningsprövning av anläggningstillgångar
Koncernen har inte någon väsentlig goodwill post och de poster som
finns har inte varit föremål för nedskrivning. Sedvanlig nedskrivnings-
prövning för goodwill har skett.
Nedskrivningsprövning har även företagits för de aktiverade kost-
naderna för egenutvecklade programvaror samt andra aktiverade
immateriella anläggningstillgångar. Om det funnits en indikation på
att värdet minskat har nedskrivningsprövning även skett för materi-
ella anläggningstillgångar. En del av prövningarna som gjorts har
resulterat i nedskrivningar till följd av omstruktureringar och inrikt-
ningsförändringar inom koncernen.
Pensionsåtaganden
Företagsledningen har tagit del av information om en höjning av
beräkningsränta för stiftelseföretagens pensionsskuld avseende för-
månsbestämda pensioner i Sverige. Räntehöjningen medför lägre
kostnader i år. Avkastningen på pensionsmedlen har varit god under
året och avkastningen kompenserar för andra parametrar som änd-
rats. Ytterligare kapitaltillskott till stiftelsen i Sverige bedöms inte
som nödvändiga.
Aktieägartillskott och koncernbidrag
Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och
aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej
bedöms nödvändigt. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk inne-
börd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att mini-
mera koncernens skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel
efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt. Koncernbidrag som är att
jämställa med utdelning redovisas som en utdelning.
Avsättningar
En hårdnande konkurrens har lett till omorganisationer och föränd-
ringar av befintliga kedjekoncept. Det har gett ett behov av kraftiga
omstruktureringsreserver inom koncernen per 2005-12-31, främst
inom Coop Sverige AB. Under 2006 har en uppföljning av befintliga
avsättningar genomförts och upplösning respektive ytterligare avsätt-
ning har skett i det fall avsättningen inte bedömts korrekt. De avsätt-
ningar som är gjorda per 2006-12-31 bedöms tillräckliga för de åtgär-
der som ska genomföras kommande verksamhetsår.
Försäljning av dotterbolag
Under 2006 genomfördes försäljning av fem dotterbolag. I försälj-
ningsavtalet finns en tilläggsköpeskilling reglerad, vilken kommer att
slutavräknas 30 december 2007. Regleringen av denna tilläggsköpe-
skilling är beroende av att ett antal villkor är uppfyllda. Baserat på
den osäkerhet som råder avseende dessa villkor har bolaget valt att
inte intäktsredovisa tilläggsköpeskillingen förrän samtliga villkor är
uppfyllda.
Kritiska bedömningar vid tillämpning av
koncernens redovisningsprinciper
Finansiella och operationella leasingavtal
I samband med fastighetsförsäljningen som är att betrakta som en
”sale and lease back” affär uppstod frågan om det nya hyresförhållan-
det är att betrakta som en finansiell leasing eller operationell leasing.
Vad gäller kvalificeringen till operationell leasing är den starkt kopp-
lad till om hyrestagaren löper en risk, om hyran är marknadsanpas-
sad och om ägandet av fastigheterna övergått till köparen. Det är
företagsledningens bedömning att samtliga ekonomiska risker och
fördelar som är förknippade med fastigheterna finns hos leasegiva-
ren varför hyreskontrakten klassificeras som operationell leasing.
Aktivering av immateriella anläggningstillgångar
Koncernen aktiverar kostnaden för utveckling av affärssystem som
förväntas bidra till ökad produktivitet. Avskrivning sker över
bedömda nyttjandeperioder. Principer för aktiering och avskrivning
har fastställts i koncernens redovisningsmanual. Den tillämpade prin-
cipen är i enlighet med IAS 38.
Lagervärdering
Lagervärderingen är gjord enligt koncernens fastställda regler om
åldersfördelning med en kompletterande värdering av större varupar-
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

35
Fortsättning Not 3

tier med lång liggetid. Lagervärderingen är gjord med tillräcklig
hänsyn till risk för inkurans och med nedskrivning för svinn och
kassation.
Leverantörsbonus
Dotterbolagen har avtal med leverantörer som innebär att bonus
utgår om bolaget uppnår vissa givna villkor som till exempel en viss
inköpsvolym. Avtalen och dess villkor kan vara svåra att uppskatta
och bedöma innan samtliga parametrar är kända. Företagsledningen
har i årsbokslutet gjort sin bästa bedömning över den leverantörsbo-
nus som bedöms flyta in för räkenskapsåret 2006. I årsbokslutet har
koncernen bokfört en upplupen intäkt motsvarande utestående leve-
rantörsbonusar.
Aktier i dotterbolag
I moderbolaget finns aktier i dotterbolag för vilka underliggande verk-
samhet visar förlust. Nedskrivningsprövning har skett för aktier i dot-
terbolag enligt gällande redovisningsstandard. Använd diskonterings-
ränta efter skatt uppgick till 6 procent. Företagsledningens och
styrelsens bedömning är att det finns betydande övervärden i samt-
liga dotterbolags verksamheter varför ingen nedskrivning har skett i
räkenskaperna för 2006.

4 Nettoomsättningens fördelning

Intäkter per väsentliga intäktsslag Intäkter

Koncernen Koncernens försäljning i Danmark och Sverige utgörs huvudsakligen
MSEK 1 jan–31 december 2006 2005 av detaljhandel, vilket avser butiksförsäljning med kontant betalning.
Nettoomsättning: Intäkterna redovisas således normalt i samband med kontant betal-
ning. Intäkterna redovisas till verkligt värde med avdrag för rabatter
Varuförsäljning, butiksförsäljning 48 207,4 47 766,00
och moms.
Varuförsäljning, egen produktion 62,8 27,5
I Danmark och Sverige sker även distribution av varor till detalj-
Varuförsäljning, DDF 13 614,8 13 179,6
handelsdrivande brugsföreningar/konsumentföreningar, här förkortat
Varuförsäljning, Coop NKL 22 970,9 20 340,7 DDF. Försäljning i Norge består uteslutande av produktion och distri-
Grossistförsäljning 72,3 95,9 bution av varor till Coop NKL och Samvirkelagen (DDF).
Distributions- och logistikintäkter 519,9 484,1
Övriga 10,8 10,1
Summa 85 458,9 81 903,9
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

36

5 Övriga rörelseintäkter

Koncernen Moderbolaget
MSEK 1 januari–31 december 2006 2005 2006 2005
Bensinförsäljning 4 867,0 4 739,0 — —
Fakturering av omkostnader till Coop NKL 1 361,8 1 361,0 — —
Utvecklingsbidrag egna butiker och DDF-butiker 100,7 94,9 183,7 183,3
FDB, medlemsadministration 28,0 29,2 — —
Kedjeavgifter 228,8 222,1 — —
Försäljning tjänster 94,0 166,8 361,1 614,9
Realisationsvinst vid avveckling av verksamhet — 2 167,9 — —
Realisationsvinst 109,2 62,9 26,3 —
Externa hyresintäkter 64,4 126,2 — —
Övrigt 280,8 224,4 99,2 39,9
Summa övriga rörelseintäkter 7 134,7 9 194,4 670,3 838,1
Varav;
Övriga rörelseintäkter från avvecklade verksamheter — 2 183,3 — —

Koncernens övriga intäkter består till stor del av bensinförsäljning,
samt fakturering till Coop NKL för att täcka omkostnader i enlighet
med avtal. Årets realisationsvinster är till stor del hänförlig till fastig-
hetsförsäljning i Norge. Realisationsvinst 2005 från avvecklad verk-
samhet hänför sig till försäljning av delar av det svenska fastighetsbe-
ståndet i koncernen.
I moderbolaget har det skett lägre vidarefakturering av kostnader
under 2006 än under 2005. Orsaken är att under 2005 fanns det
personal i moderbolaget som bytte arbetsgivare men som utförde
arbete för den gamla arbetsgivarens räkning under en övergångs-
period.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

37

6 Nettoomsättning per geografiska marknader och verksamhetsgrenar

Nettoomsättning per geografiska marknader1)

Summa pågående
Sverige Norge Danmark Elimineringar etc verksamheter
2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005 2006 2005
INTÄKTER
Nettoomsättning 25 703 25 392 23 034 20 368 36 723 36 145 — — 85 459 81 904
Övriga rörelseintäkter 376 464 2 144 1 478 4 970 4 811 –354 259 7 135 7 011
Intern omsättning 71 54 75 4 962 1 383 –1 108 –1 441 0 —
Rörelsens intäkter 26 150 25 909 25 252 21 850 42 654 42 339 –1 462 –1 182 92 594 88 915

RESULTAT
Resultat före strukturkostnader –185 –513 326 248 565 388 –351 –118 356 6
Strukturkostnader och engångseffekter –13 –772 — –69 –42 35 –41 –46 –855
Övrigt –67 –66 –25 –21 –89 –85 181 170 0 –2
Resultat per geografisk marknad –265 –1 350 301 227 407 261 –135 11 309 –851
Övriga ofördelade kostnader — —
Rörelseresultat 309 –851
Finansnetto –161 –51
Resultat efter finansiella poster 148 –901

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR
Tillgångar 6 147 6 887 4 854 4 722 11 218 11 233 –1 964 –5 103 20 255 17 739
Ofördelade tillgångar — 2 697
Summa tillgångar 20 255 20 437

Skulder 4 248 4 415 3 698 3 685 8 002 8 125 –950 14 14 997 16 240
Ofördelade skulder — –1 392
Summa skulder 14 997 14 847

Kassaflöde från löpande verksamheten –132 –273 14 199 1 258 1 231 –118 114 1 022 1 271
Kassaflöde från investeringsverksamheten –343 –106 –92 –94 –973 –360 13 –110 –1 395 –671
Kassaflöde från finansieringsverksamheten –332 –1 216 –7 –8 –46 –64 506 –2 305 121 –3 593

Nettoinvesteringar 296 –117 33 97 205 374 –7 –67 527 287

Avskrivningar och nedskrivningar 477 819 95 95 500 448 12 13 1 084 1 374

Nettoomsättning och övriga intäkter per rörelsegren1)

Omsättning Anläggningstillgångar Investeringar, netto
2006 2005 2006 2005 2006 2005
Stormarknader 19 792 20 062 1 655 653 165 141
Supermarket 20 395 20 025 2 055 728 209 72
Lågpris 8 015 7 664 401 158 88 —
Grossistförsäljning 36 926 30 802 1 848 1 047 62 60
Industri 63 28 237 266 –19 37
Övrigt 7 403 10 335 1 464 5 629 22 –23
Summa 92 594 88 915 7 660 8 481 527 287
1)
Avser pågående verksamheter

Segmentsrapportering upprättas för koncernens geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av
avkastningen på koncernens verksamheter i olika länder eller olika geografiska områden varför geografiska områden är den primära indelningsgrunden.
Rörelsegrenar utgör koncernens sekundära segment.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

38

7 Medelantal anställda samt upplysning om könsfördelning och sjukfrånvaro

Medelantal anställda
2006 2005
Koncernen och moderbolaget Antal anställda varav kvinnor varav män Antal anställda varav kvinnor varav män
Moderbolaget 294 144 150 375 195 180
Sverige, exklusive moderbolaget 8 570 4 776 3 794 9 007 5 033 3 974
Norge 1 681 428 1 253 1 635 413 1 222
Danmark 11 819 5 924 5 895 12 093 5 995 6 098
Övriga länder1) 159 70 89 135 67 68
Koncernen totalt 22 523 11 342 11 181 23 245 11 703 11 542
1)
Avser anställda i intressebolag där andelsinnehavet överstiger 50 procent

Könsfördelning ledande befattningshavare

2006 2005
Koncernen Totalt varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män
Styrelseledamöter 37 4 33 50 5 45
Vd, övrig företagsledning 31 6 25 43 7 36
Koncernen totalt 68 10 58 93 12 81

2006 2005
Moderbolaget Totalt varav kvinnor varav män Totalt varav kvinnor varav män
Styrelseledamöter 13 3 10 14 4 10
Vd, övrig företagsledning 10 1 9 10 1 9
Totalt 23 4 19 24 5 19

Moderbolaget
Sjukfrånvaro 2006,% 2005,%
Total sjukfrånvaro, helår 3,0 3,3
långtidssjukfrånvaro, mer än 60 dagar 1,1 1,7
sjukfrånvaro för män 1,7 5,9
sjukfrånvaro för kvinnor 4,2 1,1
anställda –29 år 1,7 1,1
anställda 30–49 år 1,8 2,9
anställda 50 år– 4,0 4,0
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

39

8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

Koncernen
MSEK per 31 december 2006 2005
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Moderbolag
Styrelse, vd och vice verkställande direktörer 14,9 28,0
Övriga ledande befattningshavare 15,1 30,4
Övriga anställda 107,9 144,0
Summa löner och andra ersättningar 137,9 202,4
Sociala kostnader 93,1 133,3
Varav pensionskostnader: 36,7 48,3
1)
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 231,0 335,7
1)
De minskade lönekostnaderna i moderbolaget beror främst på den organisationsförändring
som gjordes 2006 då bland annat anställda flyttades från moderbolaget till Coop Sverige AB.

Dotterbolag i Sverige
Styrelse, vd och vice vd 4,4 1,6
Övriga anställda 2 270,9 2 296,4
Summa löner och andra ersättningar 2 275,3 2 298,0
Sociala kostnader 896,2 908,2
Varav pensionskostnader: 186,0 183,3
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 3 171,5 3 206,2

Dotterbolag i Norge
Styrelse och vd 2) 3,1 4,3
Övriga ledande befattningshavare — 1,9
Övriga anställda 804,4 787,6
Summa löner och andra ersättningar 808,6 793,8
Sociala kostnader 171,6 170,5
Varav pensionskostnader: 57,6 59,8
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 980,2 964,3

Dotterbolag i Danmark
Styrelse och direktion 3) 12,7 10,9
Övriga ledande befattningshavare — 3,4
Övriga anställda 4 156,5 4 105,8
Summa löner och andra ersättningar 4 169,2 4 120,1
Sociala kostnader 311,3 297,8
Varav pensionskostnader: 214,3 205,5
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 4 480,5 4 417,9

Dotterbolag i övriga länder

Styrelse och vd — —
Övriga anställda 31,5 32,1
Summa löner och andra ersättningar 31,5 32,1
Sociala kostnader 1,4 1,7
Varav pensionskostnader: 1,2 1,2
Summa löner, andra ersättningar och sociala kostnader 32,9 33,8

Koncernen totalt
Löner och andra ersättningar till styrelse, vd och vice vd 36,2 44,8
Löner och andra ersättningar till övriga ledande befattningshavare 15,1 35,7
Löner och andra ersättningar till övriga anställda 7 371,2 7 365,9
Summa löner och andra ersättningar 7 422,5 7 446,4
Summa sociala kostnader 1 473,6 1 511,5
Varav pensionskostnader: 495,8 498,0
Koncernen totalt löner, andra ersättningar och sociala kostnader 8 896,1 8 957,9
2)
Avser tillförordnad vd 2006.
3)
Direktionen i Coop Danmark omfattar sammanlagt fyra personer, enligt dansk ABL.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter
40
Fortsättning Not 8
Styrelse
Enligt bolagsstämmans beslut utgår styrelsearvode intill nästa ordi-
narie bolagsstämma med 2 500 (1 768) KSEK, varav 300 (250) KSEK
till styrelsens ordförande. De två vice ordförandena erhåller 200 (150)
KSEK vardera och övriga ledamöter 150 (100) KSEK vardera.
Suppleanter erhåller ersättning om 2 KSEK per möte. Totalt har
1 587 KSEK av 2006 års arvoden utbetalts under 2006.
Ersättningskommittén
En ersättningspolicy finns som innefattar lön, bonus, pension och
avgångsvederlag. Policyn för lönesättning är utformad så att kon-
cernledning och övrig ledning ska få en konkurrenskraftig ersättning
med hänsyn till bolagets resultat, marknaden där koncernen verkar
och med hänsyn tagen till externa marknadsuppgifter. Företaget
praktiserar bonusbaserad lön för koncernledningen. Företaget tilläm-
par premiebestämda pensionsavsättningar i spannet om 25–35 pro-
cent av pensiongrundande lön.
Rörliga ersättningar
För vd, vice vd och övriga ledande befattningshavare gäller att en
rörlig bonusersättning om 35 procent av grundlönen utgår baserat
på koncernens resultatutfall.
9 Ersättning till anställda
Coop Norden koncernen har både avgiftsbestämda och förmånsbe-
stämda pensionplaner. Enligt avgiftsbestämda planer betalar företa-
get fastställda avgifter till en extern part och har inte några förpliktel-
ser att betala ytterligare avgifter. De förmånsbaserade planerna
innebär att den anställde garanteras en pension motsvarande en viss
procentsats av slutlönen vid full tjänstetid. För full tjänstetid krävs 30
tjänstgöringsår mellan 28 och 65 års ålder. I de förmånsbaserade pla-
nerna ska nuvärdet av pensionsförpliktelserna årligen beräknas enligt
den så kallade Projected Unit Credit Method utifrån vissa aktuariella
antaganden, avseende löneökningar, avgångstakt, inflation, diskon-
teringsränta med mera. Pensionsförpliktelserna i Coop Norden AB
och Coop Sverige AB avseende ålderspension tryggas genom KP
pensionstiftelse. I stiftelsen tryggas endast temporär och livsvarig
ålderspension. Stiftelsetillgångarna utgörs av förvaltningstillgångar
avseende pensioner och värderas till marknadsvärde. Då den aktua-
riella vinsten eller förlusten på pensionsförpliktelser och förvaltnings-
tillgångar överstiger en korridor motsvarande 10 procent av det
Villkor för vd, vice vd och ledande befattningshavare
Koncernens verkställande direktör under 2006 lämnade bolaget under
januari 2007 och har enligt avtal ersättning uppgående till 7,2 MSEK
per år exklusive semestertillägg till och med juni 2008. Den beräk-
nade bonusen för 2006 uppgår till 2,3 MSEK. De samlade pensions-
avsättningarna från Coop Norden och Coop NKL under åren ger
den tidigare koncernchefen en pension från och med juli 2008 med
17 procent av slutlönen livsvarigt. Från 67 års ålder samordnas pensi-
onen med andra pensionsavsättningar. I bolaget görs en årlig avsätt-
ning för vds pensionsförpliktelse.
Övriga ledande befattningshavare har och har haft marknadsmäs-
siga anställningsvillkor. Med andra ledande befattningshavare avses
de personer som tillsammans med vd utgör och har utgjort koncern-
ledningen. För koncernledningens sammansättning under 2006 och
vid årsredovisningens avgivande, se sid 65. Utöver uppsägningstid
6–12 månader finns avtal om avgångsvederlag som omfattar upp till
18 månadslöner. För vissa ledande befattningshavare har avtal träf-
fats om pension från 60 eller 62 års ålder.
Per 2006-12-31 hade Coop Norden AB tre vice verkställande direk-
törer och vid årsredovisningens avgivande två vilka är anställda i dot-
terbolagen Coop Norge AS och i Coop Sverige AB. I januari 2007 har
vice vd Per Bank tillika vd i dotterbolaget Coop Danmark A/S tillträtt
som vd i Coop Norden-koncernen.
Coop Norden-koncernen har både avgiftsbestämda och förmåns-
bestämda pensioner. Se vidare not 9, ersättning till anställda.
Koncernens totala omstruktureringskostnader avseende personal har
belastat resultatet med 7 (128,1) MSEK.
högsta av antingen pensionsförpliktelserna eller marknadsvärdet av
förvaltningstillgångarna, resultatförs det överstigande beloppet över
de anställdas återstående anställningstid. Familjepension och sjuk-
pension tryggas genom KP Pensionskassa för de svenska bolagen.
Arbetsgivare har även möjlighet att trygga ålderspension i pensions-
kassan. Nyintjänande av pensionsrätt inom den svenska delen sker
huvudsakligen till en fastställd plan hos KP Pensionskassa. KP
Pensionskassa klarar inte av tekniska skäl att ta fram tillräcklig infor-
mation för att redovisa pensionskassan som en förmånsbestämd
plan. Den har därför behandlats som en avgiftsbestämd pensionplan.
Coop Norge AS har både förmånsbaserade och avgiftsbestämda
pensioner. Pensionsmedlen finns huvudsakligen hos Storebrand
Livsforsikring.
Coop Danmark A/S har endast avgiftsbestämda pensioner.
I koncernen bruttoredovisas pensionsskuld/pensionsfordran.
I raden övriga långfristiga fordringar, ej räntebärande finns en pen-
sionsfordran om 61,5 MSEK.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

41
Fortsättnig Not 9

Avsättning för pensioner

Total Total
Koncernen MSEK 2006 2005
Kostnad förmånsbestämda pensioner för perioden
Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 85,1 74,7
Räntekostnad (+) 151,6 153,1
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (–) –151,5 –149,9
Reduceringar/regleringar av plan (–) — —
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder oantastbara förmåner (+) –0,5 0,5
Amortering av aktuariella vinster (–)/förluster (+) 2,0 –0,1
Pensionskostnad för perioden 86,7 78,3
Pensionskostnad för avgiftsbestämda pensionsplaner 264,9 332,4
Löneskatt på pensionskostnader 31,0 29,1

Skuld i balansräkning
Pensionsförpliktelse (+) 3 781,7 3 726,7
Förvaltningstillgångar (–) –3 364,4 –3 286,5
Oredovisade aktuariella förluster (–)/vinster (+) –373,3 –327,5
Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder antastbara förmåner — 0,5
UB Skuld (+)/fordran (–) som redovisas i balansräkning 44,0 113,2
Skuld (+)/fordran (–) särskild löneskatt –10,0 –6,4
Skuld (+)/fordran (–) bolagsskatt 14,4 48,2

Förändring av förvaltningstillgångar
IB Förvaltningstillgångar 3 286,5 2 942,2
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar (+) 151,5 149,9
Pensionsutbetalningar från förvaltningstillgångarna (–) –177,1 –186,7
Inbetalningar av bolaget (+) 147,1 140,6
Administrativa kostnader (–) –3,8 –3,6
Nettotransfereringar av förvaltningstillgångar (+/–) — 58,9
Premier betalda från förvaltningstillgångar (–) –3,5 –2,2
Aktuariella vinster (+)/förluster (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8
Valutakursdifferens –65,8 63,6
UB Förvaltningstillgångar 3 364,2 3 286,5

Verklig avkastning på förvaltningstillgångar 180,8 273,7

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 151,5 149,9
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8

Förändring av pensionsförpliktelse
IB Pensionsförpliktelse 3 726,7 3 172,3
Kostnad intjänade förmåner under perioden (+) 87,7 74,8
Räntekostnad (+) 151,6 153,2
Administrativa kostnader (–) –3,7 –3,6
Pensionsutbetalningar (–) –177,1 –186,6
Minskning till följd av reduceringar/reglering av plan (–) — 0,0
Nettoöverföringar av förpliktelse (+/–) –2,4 79,8
Aktuariell vinst (–)/förlust (+) på pensionsförpliktelse 88,4 356,8
Valutakursdifferens –89,5 80,0
UB Pensionsförpliktelse 3 781,7 3 726,7
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

42
Fortsättning Not 9

Total Total
Koncernen MSEK 2006 2005
Aktuariella vinster/förluster
IB Ackumulerad vinst (+)/förlust (–) –324,5 –91,5
10% av det största av IB Förpliktelse och IB Förvaltningstillgångar 120,8 333,2
Amorteringstid –16,6 27,9
Amortering av vinst (–)/förlust (+) 2,0 —
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på förvaltningstillgångar 29,3 123,8
Aktuariell vinst (+)/förlust (–) på pensionsförpliktelse –88,4 –356,8
Övrigt 8,3 —
UB Ackumulerad vinst (+) /förlust (–) –373,3 –324,5

Viktiga aktuariella antaganden (%)

Diskonteringsränta 3,6–4,5 3,6–5,0
Inflation 2,0–2,5 2,0–2,5
Ökning av pensionsutbetalningar 2,0–2,0 2,0–2,0
Löneökningstakt 3,0–3,5 3,0–3,0
Ökning i inkomstbasbelopp/G–regulering 3,0–3,0 3,0–3,0
Personalomsättningstakt 2,0–5,0 2,0–5,0
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 4,3–6,0 4,3–6,0
Livslängds/dödlighetsantaganden FFS2001:1, k1963

Övrig information
Förväntade pensionsutbetalningar nästa period –108,8
Förväntade inbetalningar av bolaget nästa år (bolagets bästa uppskattning) 121,8

Förväntad
Tillgångsallokering (%) Tillgång avkastning
aktier 25–26 8,0
obligationer 56–65 3,5
fastigheter 10 5,8
övrigt 8

Tillgångsallokeringen innefattar även en genomsnittlig fördelning av Storebrands pensionsmedel.

Framtida betalningar
Tillskott
För svenska företag tryggas en del av åtagandena även genom kreditförsäkring. Skulle pensionsförpliktelserna öka kan respektive
företag därmed välja om och när medel tillskjuts till pensionsstiftelsen eller i annat fall göra en avsättning till pensioner i balans-
räkningen. Till pensionsstiftelserna förväntar sig Coop Norden att tillskjuta 0 MSEK under 2007.

Moderbolagets pensionsförpliktelser:
Moderbolaget
2006 2005
Pensionsförpliktelser för verkställande direktör, se vidare not 9 14,2 6,7
Pensionsförpliktelser för övriga anställda 58,5 42,5
Totalt 72,7 49,2

Koncernen Moderbolaget
2006 2005 2006 2005
Belopp i avsättningsposten som förväntas
regleras efter mer än 12 månader 3 605 3 540 72,7 49,2
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

43

10 Övriga externa kostnader

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Bensininköp 4 800,4 4 666,5 — —
Marknadsföringskostnader 854,2 914,7 — 30,9
Konsultarvoden 151,9 216,2 93,0 138,6
IT-kostnader 575,5 764,5 77,2 121,6
Övriga tjänster — — 301,0 106,1
Hyreskostnader 3 172,8 2 660,0 13,9 16,3
FDB, åtkomst medlemsregister 28,0 29,2 — —
Realisationsförluster 36,4 33,4 26,3 —
Kostnader för omstrukturering 33,0 506,6 — —
Övrigt 3 422,9 3 377,4 30,3 76,2
Summa 13 075,1 13 168,5 541,7 489,7

11 Arvode till revisorer

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Revision
Deloitte 5,5 6,3 1,0 0,9
NorAudit 1,4 1,2 — —
Summa revision 6,9 7,5 1,0 0,9

Andra uppdrag
Deloitte 2,0 5,4 1,3 2,9
NorAudit 1,3 1,0 — —
Summa andra uppdrag 3,3 6,4 1,3 2,9
Summa 10,2 13,9 2,3 3,8

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och vds förvaltning. Revision är även övriga arbets-
uppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning
eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

44

12 Operationell leasing

Coop Norden-koncernen innehar få operationella leasingavtal av
väsentlig karaktär förutom hyresavtal för butiker och lokaler. Kontrak-
ten avser främst pant- och returmaskiner med avtalspartner Tomra i
Sverige och leasing av bilar i Danmark.
De totala kostnaderna för operationella leasingavtal exklusive
lokalhyror i koncernen 2006 uppgår till 123 (92) MSEK. Avtalsvill-
koren är marknadsmässiga. Leasingavgifterna för pant- och retur-
maskiner är baserade på STIBOR. Avtalen är uppsägningsbara och
bolaget kan vid slutet av leasingperioden välja mellan att leverera till-
baka utrustningen, förlänga avtalen till marknadshyra eller köpa ut
avtalen till marknadspris.
Inom koncernen finns ett stort antal hyreskontrakt för butiker och
lokaler som till sin karaktär skiljer sig åt vad gäller avtalstider, index-
uppräkningar, avtalslängder mm. De varierar från ytterligheten
rullande 6-månaders avtal till uppåt 15 år. De operationella leasing-
kontrakten som ingicks för de 129 fastigheter som såldes i den
svenska verksamheten under 2005, sträcker sig över en period
mellan 10 och 13 år och räknas upp med KPI löpande. Den stora
mängden hyreskontrakt och olikheterna gör det svårt att prognosti-
sera och bedöma framtida hyror för merparten av kontrakten.

Koncern
Hyror fastigheter och lokaler Pant och returautomater
Leasingavgifter per år MSEK 2006 2005 2006 2005
1)
Inom 1 år 1 484 281 97 86
Mellan 1 till 5 år 1 442 1 165 140 179
Senare än 5 år 1 566 1 884 20 13
Totalt 4 492 3 330 257 278
1)
I 2005 års uppgifter ingår bara de 130 fastigheter som såldes 2005.

13 Finansiella intäkter

Finansiella Övriga ränteintäkter

intäkter och liknande poster
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Räntor, koncernföretag — — 63,7 135,6
Räntor, externa 42,9 70,8 10,0 57,6
Anteciperad utdelning — — — 340,0
Kursvinster, interna — — 72,9 —
Kursvinster, externa — 125,1 — 124,5
Elhandelsvinster — 1,7 — 1,7
Övriga finansiella intäkter 0,9 — — —
Summa 43,8 197,6 146,6 659,4

14 Finansiella kostnader

Finansiella Rörelsekostnader och

kostnader liknande resultatposter
Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Räntor, koncernföretag — — –61,3 –25,2
Räntor, externa –122,5 –224,2 –7,1 –123,2
Kursförluster, koncernföretag — — — –97,8
Kursförluster, externa –70,5 –9,5 –69,1 –9,5
Elhandelsförluster –8,4 — –8,4 —
Övriga finansiella poster –4,0 –15,4 –3,1 –15,7
Summa –205,4 –249,1 –149,0 –271,4
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

45

15 Skatter

MSEK Koncernen Moderbolaget

Redovisad i resultaträkningen 2006 2005 2006 2005
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad –40,9 –48,4 84,0 —
Uppskjuten skattekostnad (–)/skatteintäkt (+)
Återföring av tidigare aktiverad uppskjuten skatt på underskottsavdrag 9,4 — — —
Uppskjuten skatt avseende övriga temporära skillnader –28,5 –112,0 — 8,1
Uppskjuten skatt, utnyttjad under året –57,6 — — —
Förändring av uppskjuten skatt på grund av ändrade redovisningsprinciper, IFRS — — — –8,1
Summa –76,7 –112,0 0,0 0,0
Total redovisad skattekostnad –117,6 –160,4 84,0 0,0

I moderbolaget har redovisats en skatteintäkt som uppstått då bolaget utnyttjat underskottsavdrag i samband med att koncernbidrag erhålls från
dotterbolag. Skatteeffekten på underskottsavdragen har tidigare ej redovisats i moderbolaget.

MSEK Koncernen Koncernen

Avstämning av effektiv skatt 2006,% 2005,% 2006 2005
Resultat före skatt 148,4 1 273,6
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget/aktuell skatt 28,0 28,0 –41,6 –356,6
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterföretag –0,5 — 0,7 —
Ej avdragsgilla kostnader Skatteeffekt 65,3 43,3 –96,5 –551,2
Ej skattepliktiga intäkter Skatteeffekt –117,3 –69,7 174,1 887,2
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av
uppskjuten skatt 0,0 10,5 — –133,7
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag 0,0 –1,6 — 20,2
Justering av uppskjuten skatt från tidigare år 10,1 –1,0 –15,0 12,4
Effekt av ändrade skattesatser och skatteregler 0,0 2,7 — –34,8
Förluster som ej beaktats vid värdering av underskottsavdrag 112,7 — –167,3 —
Övrigt –18,8 0,3 27,9 –3,9
Redovisad effektiv skatt 79,3 12,6 –117,6 –160,4

Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28 procent.

MSEK Koncernen Moderbolaget

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital 2006 2005 2006 2005
Uppskjuten skatt hänförlig till förändrade redovisningsprinciper — –7,5 — —
Återföring uppskjuten skatt hänförlig till pensionsskuld 7,5 — — —

I moderbolaget har ingen uppskjuten skatt bokats på IFRS-justeringar. Kvittning har gjorts mot ej uppbokade skattefordringar i moderbolaget.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

46
Fortsättning Not 15

Redovisad i balansräkningen
Redovisade uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar och skulder hänför sig till följande:
Uppskjuten Uppskjuten
skattefordran skatteskuld Netto
Koncernen MSEK 20061) 2005 20061) 2005 2006 2005
Anläggningstillgångar 236,6 362,0 — –17,5 236,6 344,5
Omsättningstillgångar 20,3 19,7 — –3,7 20,3 16,0
Långfristiga skulder 23,9 7,9 — –0,6 23,9 7,3
Kortfristiga skulder 49,9 57,8 — 0,0 49,9 57,8
Övrigt 2,0 6,1 — –17,2 1,5 –11,1
Skattefordringar/-skulder, netto 332,2 453,5 0,0 –39,0 332,2 414,5

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget
1)
MSEK 2006 2005 2006 2005
Uppskjutna skattefordringar som förfaller inom ett år — 77,5 — —
Uppskjutna skattefordringar som förfaller efter ett år 332,2 376,0 — —
Summa 332,2 453,5 — —

Förfallotidpunkter för redovisade uppskjutna skatteskulder

Koncernen Moderbolaget
MSEK 20061) 2005 2006 2005
Uppskjutna skatteskulder som förfaller till betalning efter ett år — –39,0 — —

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Temporära skillnader 101,0 145,4 8,4 2,9
Skattemässiga underskott 684,9 506,8 0,2 49,6
Summa 785,9 652,2 8,6 52,5
1)
2006 har de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna nettoredovisats. Om bruttoredovisning hade tillämpats för 2006 skulle den totala
uppskjutna skattefordran uppgått till 388,1 MSEK och den totala uppskjutna skatteskulden uppgått till 55,9 MSEK.

De skattemässiga underskottsavdragen och de temporära skillnaderna saknar tidsbegränsning enligt nuvarande skatteregler. För de svenska bolagen
har inga uppskjutna skattefordringar redovisats för dessa poster, då man vid årsredovisningens avgivande inte kan bedöma när avräkning mot framtida
beskattningsbara vinster kan ske.
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder har kvittats när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när
uppskjutna skatter avser samma skattehemvist.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

47

16 Materiella anläggningstillgångar

Förbättrings- Maskiner och Inventarier, Pågående

Byggnader, utgifter på andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning
Koncernen MSEK mark annans fastighet anläggningar installationer leasing och förskott Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2005-01-01 8 295,8 — 607,7 7 234,7 176,9 97,8 16 412,9
Inköp 71,2 — 41,2 623,2 5,3 117,1 858,0
Försäljningar/utrangeringar –2 526,5 — –45,5 –437,9 –9,6 — –3 019,5
Omklassificeringar 220,7 — 13,2 42,4 0,1 –135,0 141,4
Omräkningsdifferenser 268,4 — 40,8 153,5 1,5 1,6 465,8
Utgående balans ackumulerade
anskaffningsvärden 2005-12-31 6 329,6 — 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6
Ingående balans 2006-01-01 6 329,6 — 657,4 7 615,9 174,2 81,5 14 858,6
Inköp 8,3 22,8 45,7 466,8 — 123,0 666,6
Anskaffning genom förvärv av bolag 55,8 — — 6,1 — — 61,9
Försäljningar/utrangeringar –114,3 –137,1 –15,1 –938,0 –1,6 0,0 –1 206,1
Omklassificeringar –20,9 754,9 5,2 –688,7 — –70,5 –20,0
Omräkningsdifferenser –260,8 –0,4 –38,8 –186,8 –1,5 –6,1 –494,4
Utgående balans ackumulerade
anskaffningsvärden 2006-12-31 5 997,7 640,2 654,4 6 275,3 171,1 127,9 13 866,6

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2005-01-01 –1 453,3 — –446,9 –4 486,8 –39,9 — –6 426,9
Försäljningar/utrangeringar 382,4 — 44,4 318,4 3,8 — 749,0
Omklassificeringar –121,1 — — 0,1 — — –121,0
Årets avskrivningar –179,6 — –45,8 –805,2 –36,8 — –1 067,4
Omräkningsdifferenser –60,5 — –30,0 –101,2 –0,4 — –192,1
Utgående balans 2005-12-31 –1 432,1 — –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4
Ingående balans 2006-01-01 –1 432,1 — –478,3 –5 074,7 –73,3 — –7 058,4
Årets avskrivningar –112,8 –53,0 –44,5 –684,4 –35,8 — –930,5
Försäljningar/utrangeringar 20,8 87,5 14,6 862,9 1,3 — 987,1
Omklassificeringar 4,1 –525,1 — 529,5 — — 8,5
Omräkningsdifferenser 64,8 1,1 29,8 111,2 0,6 — 207,5
Utgående balans ackumulerade
avskrivningar 2006-12-31 –1 455,2 –489,5 –478,4 –4 255,5 –107,2 — –6 785,8
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

48
Fortsättning Not 16

Ackumulerade nedskrivningar
Förbättrings- Maskiner och Inventarier, Pågående
Byggnader, utgifter på andra tekniska verktyg och Finansiell nyanläggning
Koncernen MSEK mark annans fastighet anläggningar installationer leasing och förskott Totalt
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2005-01-01 –24,6 — –0,2 –2,5 — — –27,3
Försäljningar/utrangeringar 14,8 — — — — — 14,8
Årets nedskrivningar –17,8 — — –117,8 — — –135,6
Återförda nedskrivningar — — — 2,4 — — 2,4
Omräkningsdifferenser –0,1 — — — — — –0,1
Utgående balans 2005-12-31 –27,7 — –0,2 –117,9 — — –145,8
Ingående balans 2006-01-01 –27,7 — –0,2 –117,9 — — –145,8
Årets nedskrivningar –7,6 –21,5 — –32,8 — — –61,9
Försäljningar/utrangeringar 5,5 48,1 — 64,2 — — 117,8
Omklassificeringar — –48,1 — 48,1 — — 0,0
Omräkningsdifferenser 0,2 0,5 — 0,8 — — 1,5
Utgående balans ackumulerade
nedskrivningar 2006-12-31 –29,6 –21,0 –0,2 –37,6 — — –88,4
Utgående planenligt
restvärde 2005-12-31 4 869,8 — 178,9 2 423,3 100,9 81,5 7 654,4
Utgående planenligt
restvärde 2006-12-31 4 512,9 129,7 175,8 1 982,2 63,9 127,9 6 992,4

Bokfört värde på mark 2006-12-31 uppgår till 669,6 (38,8) MSEK.

Finansiell leasing avser i huvudsak lastbilar och släpkärror.

Koncernen
Taxeringsvärden fastigheter i Sverige 2006-12-31 2005-12-31
Byggnader 62,3 80,7
Mark 12,4 18,2
Summa 74,7 98,9

Moderbolaget MSEK Planenlig avskrivning sker med följande procentsatser:

Inventarier
Ackumulerade anskaffningsvärden Byggnader 2–5%
Ingående balans 2005-01-01 4,6 Förbättringsutgifter på annans fastighet Skrivs av i takt med
Inköp 31,5 hyresavtalens löptid
Utgående ackumulerade Markanläggningar 5%
anskaffningsvärden 2005-12-31 36,1 Maskiner och andra tekniska anläggningar 6–20%
Ingående balans 2006-01-01 36,1 Inventarier, verktyg och installationer 10–33%
Inköp 0,2
Utrangering/försäljning –31,9 Byggnation i egen regi värderas till nedlagda kostnader samt skälig
Utgående balans 2006-12-31 4,4 andel av indirekt kostnad. Övriga materiella anläggningstillgångar
redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Anskaffnings-
Ingående balans 2005-01-01 –1,6
värdet utgörs av inköpspriset inklusive avgifter/skatter samt direkta
Årets avskrivningar –7,0
kostnader i samband med köpet direkt hänförbara till tillgången för
Utgående ackumulerade att bringa den på plats.
avskrivningar 2005-12-31 –8,6
Avskrivningar enligt plan baseras på tillgångarnas anskaffnings-
Ingående balans 2006-01-01 –8,6 värde och beräknad ekonomisk livslängd. Understiger värdet av en
Årets avskrivningar –0,7 fastighet eller annan tillgång, enligt intern värdebedömning, bokfört
Utrangering/försäljning 6,5 värde och bedöms värdenedgången varaktig, sker nedskrivning med
Utgående balans 2006-12-31 –2,8 erforderligt belopp.
Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 27,5
Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 1,6
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

49
Fortsättning Not 16

Pågående nyanläggningar skrivs inte av förrän anläggningstillgången
är färdigställd och tas i bruk.
Den vinst eller förlust som uppstår vid utrangering eller avyttring
av materiella anläggningstillgångar utgör mellanskillnaden mellan
vad som erhållits för tillgången och dess redovisade värde och redo-
visas i rörelseresultatet.
Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs
baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivnings-
test har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden
identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prog-
nostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har
genomförts på materiella anläggningstillgångar utifrån en koncern-
gemensam modell.
Använd diskonteringsränta efter skatt uppgick till 6–15 procent
beroende på verksamhetens och tillgångens art och risk. Årets ned-
skrivningar uppgår till 61,9 MSEK för materiella anläggningstill-
gångar. Vid nedskrivningsprövningen används minsta kassagenere-
rande enhet, vilket varierar beroende på typ av tillgång. I det fall till
exempel en butik visar på ett negativt framtida kassaflöde kan värdet
ändå försvaras om det bedömda marknadsvärdet på butiksläget är
högre än det bokförda värdet på tillgångarna. Årets nedskrivningar
av materiella anläggningstillgångar avser främst butiksinventarier för
butiker som visar negativ resultatutveckling och där marknadsvärdet
inte ansetts högre än det diskonterade kassaflödet.
Finansiell leasing
Coop Nordens dotterbolag har finansiella leasingkontrakt avseende
lastbilar och släpkärror.
Leasingavgifterna och de variabla utgifterna för ränta och inte-
rimsavgifter för samtliga ovanstående avtal är beräknade vid räntelä-
get per angiven basdag och ränteparameter ”Stibor 30 dagar”.
Avtalen är uppsägningsbara, innehållande en återköpsklausul.
Efter leasingperiodens slut förlängs kontraktet automatiskt ett år i
sänder om uppsägning ej skett tidigast nio månader och senast sex
månader före leasingperiodens utgång. Coop Sverige AB äger rätt
att vid leasingperiodens slut, om uppsägning skett och under förut-
sättning att betalningarna enligt kontraktet rätteligen fullgjorts,
anvisa en köpare av leasingobjektet för en kontant köpeskilling (exkl.
moms) som motsvarar det restvärde för aktuellt leasingobjekt som
följer av leasingkontraktet.
Totalt erlagda leasingavgifter uppgick till 39,6 (37,7) MSEK.
Variabla avgifter har påverkat årets leaseavgifter med 2,2 (3,1) MSEK.

Framtida minimileasingavgifter och dess nuvärde för finansiella leasingavtal gällande på balansdagen

2006 2005
Koncernen MSEK Framtida minimi- Nuvärde av framtida Framtida minimi- Nuvärde av framtida
Förfallotidpunkt leasingavgifter minimileasingavgifter leasingavgifter minimileasingavgifter
Inom 1 år 16 15 31 30
1–5 år 9 8 26 24
Över 5 år — — — —
Summa 25 23 57 54
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

50

17 Immateriella tillgångar

Balanserade Patent, Förskott avseende

utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella
utvecklings- liknande och liknande anläggnings-
Koncernen MSEK arbeten etc1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar 2) Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2005-01-01 351,6 75,8 3,3 51,5 10,5 492,7
Inköp 55,3 6,8 3,9 0,1 –9,5 56,6
Försäljningar/utrangeringar –17,5 –17,4 — –0,2 — –35,1
Omklassificeringar 0,6 –0,6 9,6 –9,6 — 0,0
Övriga förändringar — –0,7 1,4 — — 0,7
Omräkningsdifferenser 3,3 — 0,3 –0,1 — 3,5
Utgående balans 2005-12-31 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4
Ingående balans 2006-01-01 393,3 63,9 18,5 41,7 1,0 518,4
Inköp 29,3 11,0 6,8 — 6,3 53,4
Försäljningar/utrangeringar –140,5 –31,1 –2,3 — — –173,9
Omklassificeringar 8,0 — 15,2 –15,0 — 8,2
Omräkningsdifferenser –3,5 — –0,3 — — –3,8
Utgående balans ackumulerade
anskaffningsvärden 2006-12-31 286,6 43,8 37,9 26,7 7,3 402,3

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2005-01-01 –155,2 –39,9 –3,3 –21,0 — –219,4
Årets avskrivningar –58,7 –13,1 –0,6 — — –72,4
Försäljningar/utrangeringar 5,3 16,1 — 0,2 — 21,6
Omklassificeringar –0,6 0,8 –8,8 8,8 — 0,2
Omräkningsdifferenser –1,0 — –0,3 –0,3 — –1,6
Utgående balans 2005-12-31 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6
Ingående balans 2006-01-01 –210,2 –36,1 –13,0 –12,3 — –271,6
Årets avskrivningar –52,9 –12,9 –5,1 — — –70,9
Försäljningar/utrangeringar 86,2 25,8 2,3 — — 114,3
Omklassificeringar — — –9,3 1,3 — –8,0
Omräkningsdifferenser 1,9 — 0,2 0,3 — 2,4
Utgående balans ackumulerade
avskrivningar 2006-12-31 –175,0 –23,2 –24,9 –10,7 — –233,8
1)
Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt.
2)
Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

51
Fortsättning Not 17

Balanserade Patent, Förskott avseende

utgifter för licenser samt Hyresrätter immateriella
utvecklings- liknande och liknande anläggnings-
Koncernen MSEK arbeten etc1) rättigheter rättigheter Goodwill tillgångar2) Totalt
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2005-01-01 –47,3 — — — — –47,3
Försäljningar/utrangeringar — — — — — —
Årets nedskrivningar –37,7 — — — — –37,7
Utgående balans 2005-12-31 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0
Ingående balans 2006-01-01 –85,0 0,0 0,0 0,0 0,0 –85,0
Årets nedskrivningar –20,6 — — –0,1 — –20,7
Försäljningar/utrangeringar 53,3 — — — — 53,3
Omräkningsdifferenser 0,6 — — — — 0,6
Utgående balans ackumulerade
nedskrivningar 2006-12-31 –51,7 — — –0,1 –0,0 –51,8
Utgående restvärde 2005-12-31 98,1 27,8 5,5 29,4 1,0 161,8
Utgående restvärde 2006-12-31 59,9 20,6 13,0 16,0 7,3 116,8
1)
Avser huvudsakligen aktiverade kostnader för utvecklingsarbete av IT-projekt.
2)
Avser pågående utvecklingsprojekt som ännu inte färdigställts.

Patent
licenser samt
Balanserade liknande
Moderbolaget MSEK IT-projekt rättigheter Goodwill Totalt
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 2005-01-01 — 0,6 19,0 19,6
Årets inköp 4,5 0,8 — 5,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2005-12-31 4,5 1,4 19,0 24,9
Ingående balans 2006-01-01 4,5 1,4 19,0 24,9
Årets inköp 8,7 — 0,0 8,7
Årets utrangering/försäljning –1,3 –0,8 — –2,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2006-12-31 11,9 0,6 19,0 31,5

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ingående balans 2005-01-01 — –0,6 –7,6 –8,2
Årets avskrivningar –1,9 –0,8 –3,8 –6,5
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2005-12-31 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7
Ingående balans 2006-01-01 –1,9 –1,4 –11,4 –14,7
Årets avskrivningar –1,1 –3,8 –4,9
Utgående ackumulerade avskrivningar enligt plan 2006-12-31 –3,0 –1,4 –15,2 –19,6

Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans 2006-01-01 — — — —
Årets nedskrivningar –8,3 — — –8,3
Utgående balans ackumulerade nedskrivningar 2006-12-31 –8,3 — — –8,3
Utgående planenligt restvärde 2005-12-31 2,6 0,0 7,6 10,2
Utgående planenligt restvärde 2006-12-31 0,6 0,0 3,8 4,4

Under året har kostnader i moderbolaget för utveckling av programvara aktiverats till ett värde av 0 (4,5) MSEK.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

52
Fortsättning Not 17

Planenlig avskrivning på de immateriella tillgångarna sker med Övervärde vid förvärv av verksamhet som inte går att enskilt identi-
följande procentsatser: fiera och redovisa separat men ändå bedöms generera framtida eko-
nomiska fördelar benäms goodwill. Goodwill skrivs inte av men pröv-
Balanserade utgifter för utvecklingsavgifter 20% ning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då

Patent och licenser 20%–33% indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger.

Hyresrätter
skrivs av över hyreskontraktets längd, dock minst med 14%
De immateriella tillgångarna består företrädelsevis av aktiverade IT-
projekt, licenser, patent och varumärken. Immateriella tillgångar
redovisas som tillgång i balansräkningen när det är sannolikt att de
framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kom-
mer att tillfalla företaget och tillgångens anskaffningsvärde kan
beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Utveckling bedrivs i form av egna IT-projekt. I de fall det är sanno-
likt att utvecklingskostnaden leder till framtida ekonomiska fördelar
för företaget och anskaffningsvärdet kan beräknas tillförlitligt, akti-
veras utgiften för företaget såsom immateriell tillgång i balansräk-
ningen. I övrigt belastar utvecklingen rörelseresultatet löpande.
Tillgångarna redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för
ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskriv-
ningar.
Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs
baserat på beräkningar av nyttjandevärden. Vad gäller nedskrivnings-
test har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden
identifierats. Där ett framtida kassaflöde inte med säkerhet kan prog-
nostiseras används nettoförsäljningsvärde. Nedskrivningstester har
genomförts på balanserade utgifter för utvecklingsarbete utifrån en
koncerngemensam modell.
Använd diskonteringsränta efter skatt uppgick till 6–15 procent
beroende på verksamhetens och tillgångens art och risk. Årets ned-
skrivningar uppgår till 20,7 MSEK för immateriella tillgångar.
Årets nedskrivningar av immateriella anläggningstillgångar avser
främst internt upparbetade nordiska IT-projekt. Företagsledningen har
fattat beslut om avveckling av stora delar av de gemensamma nord-
iska projekten i samband med omvandlingsprocessen av Coop
Nordens verksamhet.

18 Aktier och andelar i koncernföretag

Moderbolaget
MSEK 2006 2005
Ingående balans 5 778,2 4 774,5
Årets inköp 69,4 —
Årets försäljning –3,7 —
Intergroup A.m.b.a — 3,7
Lämnade aktieägartillskott — 1 000,0
Utgående balans 5 843,9 5 778,2

Moderbolagets Bokfört
Andelar i koncernföretag MSEK Organisationsnr. Säte Antal andelar andel i % värde
Coop Sverige AB 556030-5921 Stockholm 110 988 100 2 502,2
Coop Danmark A/S 26 25 94 95 Köpenhamn 101 000 100 2 490,7
Coop Norge AS 961 271 460 Oslo 100 000 100 538,7
Coop Norden Trading A/S 20 40 61 94 Köpenhamn 15 100 242,9
Coop Nonfood A/S 29 79 66 29 Köpenhamn 1 000 100 62,2
Intercoop Ltd Hongkong — Hongkong 3 65 7,2
Totalt 5 843,9
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

53
Fortsättning Not 18

Koncernens Bokfört
Indirekt ägda andelar i koncernbolag MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde
Coop Inköp & Logistik AB 556710-5480 Stockholm 100 —
Coop Sverige Fastigheter AB 556435-4453 Stockholm 100 —
Coop Sverige Distributionsfastigheter AB 556009-3808 Stockholm 100 —
KB Mullskår 916894-1772 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 1 AB 556690-0394 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 2 AB 556690-0493 Stockholm 100 —
Coop Sweden Leo Holding 1 B.V. 30057564 Hoofddorp 100 —
Coop Sverige Holding 3 AB 556690-0501 Stockholm 100 —
Coop Sverige Holding 4 AB 556690-0097 Stockholm 100 —
Coop Sweden Leo Holding 2 B.V. 24311056 Hoofddorp 100 —
Coop Sverige Stormarknader Nord AB 556716-8827 Stockholm 100 —
Goldcup D 2232 AB 556710-2483 Stockholm 100 —
Coop Norge Grorud Eiendom AS 890 191 312 Oslo 100 —
Coop Norge Stavanger Eiendom AS 989 085 557 Oslo 100 —
Coop Norge Industri AS 982 722 411 Oslo 100 —
Coop Norge Kaffe AS 882 722 422 Oslo 100 —
AS Röra Fabrikker 916 915 144 Inderöy 100 —
AS Margarinfabrikken Norge 914 742 811 Oslo 100 —
Gomanbakeren Holding AS 863 948 592 Sandnes 100 —
Goman Bakeriet AS, Östfold 918 828 761 Rolvsöy 100 —
Goman Bakeriet AS, Oslo 943 375 623 Oslo 100 —
Goman Bakeriet AS, Hönefoss 918 233 644 Hönefoss 100 —
Goman Bakeriet AS, Jaeren 933 570 649 Sandnes 100 —
Goman Bakeriet AS, Trondheim 918 686 681 Trondheim 100 —
Goman Bakeriet AS, Nord-Tröndelag 915 811 655 Verdal 100 —
Goman Bakeriet AS, Sörlandet 979 580 770 Kristiansand 100 —
Goman Lettbakt Östfold AS 980 656 292 Rolvsöy 100 —
Fakta A/S 11 51 74 98 Vejle 100 —
Dansk Vinimport Vejle ApS 66 95 94 14 Vejle 100 —
Irma A/S 43 26 47 10 Rödovre 100 —
Ejendomsaktieselskabet af 22 juni 1866 21 51 08 15 Köpenhamn 50
Andelsselskabet af 20. November 2003
(NAF International A m b a) i likvidation 17 14 84 19 Köpenhamn 70,31) —
Intergroup Consulting Co. Ltd — Shanghai 65 —
Ningbo Intergroup Commercial Consulting Co. Ltd — Shanghai 65 —
Totalt —
1)
Bolaget är gemensamt ägt bolag av Coop Sverige, Coop Danmark och Coop Norge. Tillsammans blir bolaget ett dotterbolag. Bolaget är under
likvidation och beräknas avslutas under 2007. Likvidationen beräknas ge ett överskott.

Koncernens Bokfört
Andelar i intresseföretag MSEK Organisationsnr. Säte andel i % värde
Gränby Miljö och Retur AB 556222-2199 Uppsala 35,0 0,0
NAF Trading AS 26 940 435 Oslo 47,5 0,6
Aktieselskabet af 25. april 1963, Åbenrå 63 92 31 17 Åbenrå 30,5 0,3
Totalt 0,9
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

54

19 Upplysningar om närstående

Coop Norden AB ägs av KF till 42 procent, FDB till 38 procent och
Coop NKL till 20 procent. Transaktioner med KF, FDB och Coop NKL
redovisas nedan vid ägare.
Några transaktioner med styrelseledamöter, verkställande direktö-
rer, vice verkställande direktörer och andra ledande befattningsha-
vare utöver lön och andra ersättningar har inte förekommit (se även
not 8 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader).
Intäkter från Coop NKL hänför sig till apportavtalet mellan Coop
Norden AB och Coop NKL och påverkar specifikt verksamheten i
Coop Norge. Jämfört med Sverige och Danmark där koncernen
bedriver butiksverksamhet, utgörs den norska verksamheten av gros-
sistverksamhet och merparten av all försäljning är till Coop NKL.
Coop Norge ska enligt avtalet prissätta sina varor och tjänster så att
viss procent av omsättningen erhålls som rörelseresultat.
Intäkter från FDB hänför sig till apportavtalet mellan Coop Norden
AB och FDB innebärande att Coop Danmark ska täcka del av FDB’s
föreningsomkostnader.
Kostnader till KF-koncernen avser främst tjänster inom fastighets-
förvaltning, hyreskostnader, administration och marknadsföring av
MedMera-kortet, försäljning av böcker och spel etc.
Coop Norden AB har under året fakturerat en utvecklingsavgift till
de danska, norska och svenska detaljhandelsföreningarna på totalt
100,1 (99,2) MSEK. 90,5 procent (83,6 procent) av den totala försälj-
ningen i moderbolaget avser försäljning till övriga koncernbolag.
48,1 procent (28,7 procent) av de totala rörelsekostnaderna i moder-
bolaget avser kostnader från övriga koncernbolag.
Koncernen har närståenderelation med sina dotterföretag (se not
18 och 29), intresseföretag (se not 18 och 29) och ledande befatt-
ningshavare se nedan. Som ledande befattningshavare avses perso-
ner som tillsammans med vd utgör koncernledningen.

Transaktioner med närstående och ledande befattningshavare

Koncernen MSEK + Intäkter – Kostnader + Fordran – Skuld

Ägare 2006 24 360,7 –423,0 2 253,6 –2,4
Ägare 2005 21 730,9 –376,9 1 848,0 –5,4
Ledande befattningshavare, antal 10 2006 — –70,1 — –14,4
Ledande befattningshavare, antal 15 2005 — –106,0 — –31,2
Intresseföretag 2006 — — — —
Intresseföretag 2005 — — — —

20 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Coop Norden är genom sin verksamhet utsatt för olika typer av Koncernen har realkreditslån med fastigheter som säkerhet till ett
finansiella risker. Med finansiella risker avses fluktuationer i företa- belopp motsvarande 1 950 MSEK på den danska marknaden. Löptiden
gets resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, kan till stor del bestämmas av låntagaren och en genomsnittlig löptid
räntenivåer, elpriser samt refinansierings- och kreditrisker. överstigande 15 år är i Coop Nordens fall möjlig att uppnå. Övriga
Koncernens finansverksamhet och hantering av finansiella transaktio- kreditramar består av bilateral bankfinansiering.
ner är centraliserad till Coop Nordens finansavdelning. Genom att
centralisera finansverksamheten uppnås betydande stordriftsfördelar, Förfallostruktur kreditfaciliteter per 2006-12-31
lägre finansieringskostnad samt bättre kontroll och hantering av kon-
MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Total
cernens finansiella risker. Den övergripande målsättningen är att
Banklån — 606 — — 606
optimera hanteringen av finansiella risker, kontinuerligt säkerställa en
kostnadseffektiv betalningshantering samt initiera kapitalrationalise- Realkrediter 32 120 — 1 799 1 950
ringsåtgärder. Verksamheten bedrivs utifrån en av styrelsen fastställd Checkkrediter 2 150 — — — 2 150
finanspolicy. Finansiella
leasingskulder 25 34 6 — 65
Finansiering Summa 2 207 760 6 1 799 4 772
Det är koncernens policy att uppnå stabilitet i den långsiktiga kapital-
försörjningen och att begränsa refinansieringsrisken. Upprätthåll- Ränterisk
andet av en tillräcklig betalningsreserv i form av kassa och garante- Ränterisk är risken att värdet på finansiella instrument varierar på
rade outnyttjade kreditfaciliteter, samt en jämn förfallostruktur på grund av förändringar i marknadsräntorna. En betydande faktor som
koncernens skulder och kreditfaciliteter, är grundläggande principer. påverkar ränterisken är räntebindningstiden och hur snabbt en varak-
Coop Nordens finansiella nettotillgång uppgick per den 31 decem- tig ränteförändring får genomslag på koncernens räntenetto beror på
ber 2006 till 336 MSEK, fördelat på låneskuld 2 330 MSEK, likvida placeringarnas och skuldernas räntebindningstid.
medel och finansiella fordringar 2 666 MSEK. Per 31 december fanns
kreditramar motsvarande 4 772 MSEK varav 2 330 MSEK utnyttjades.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

55
Fortsättning Not 20

Räntebindning finansiella skulder per 2006-12-31 görs i andra valutor än de i vilka koncernen har försäljning och kost-
nader (transaktionsexponering). Koncernens egna kapital påverkas av
MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Total
växelkursförändringar när tillgångar och skulder i utländska dotterbo-
Banklån 0 — — — 0
lag räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
Realkrediter 1 951 — — — 1 951
Checkkrediter 314 — — — 314 Transaktionsexponering
Finansiella Coop Norden har en icke obetydlig del av varuinköpen i andra valu-
leasingskulder 25 34 6 — 65 tor än intäkterna vilket generar transaktionsexponering. Koncernens
Summa 2 290 34 6 0 2 330 transaktionsexponering fördelar sig på följande valutor:

I enlighet med skuldernas räntebindning skulle en momentan upp- Transaktionsexponering

gång i marknadsräntorna med en procentenhet påverka koncernens
Utfall Prognos
finansnetto med 9 MSEK på 12 månader basis. Hanteringen av kon-
cernens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den cen- MSEK 2006 2007

trala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna EUR 4 477 4 253
exponering. Den underliggande upplåningen stämmer inte alltid USD 1 604 1 524
överens med den riskpolicy som redovisas i finanspolicyn. Låneport- SEK 191 181
följens räntebindning anpassas till riskstrategin genom användning DKK 842 799
av olika typer av derivat.
NOK 56 53
Övriga 161 153
Utestående räntederivat 2006-12-31
Summa 7 330 6 963
MSEK <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år
Fordran Med transaktionsexponering avses alla lagda order, d v s beställ-
SEK 4 840 1 200 — — ningar till leverantör där pris, volym och leveranstidpunkt är fast-
EUR 402 — — — ställda. I enlighet med koncernens finanspolicy valutakurssäkras
NOK 439 — — — transaktionsexponering med valutaterminer och valutaoptioner.
Därutöver kan valutasäkring vidtas för inköp utöver orderläggning för
Summa 5 682 1 200
sådana leverantörsavtal där pris är fastställt med hänsyn till produk-
ternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutabedömning.
Skuld
SEK –5 060 –1 200 — —
Transaktionsexponering 2006-12-31
EUR –800 — — —
12 månaders Totala
NOK –659 — — — bedömda nettoflöden säkringar Snittkurs
Summa –6 519 –1 200 — — EUR 4 253 720 9,05
USD 1 524 468 7,01
Enligt finanspolicyn är målsättningen att den genomsnittliga ränte- SEK 181 81 —
bindningen skall vara 12 månader för de finansiella skulderna.
DKK 799 67 1,20
Räntebindningen kan förändras i syfte att begränsa de negativa
NOK 53 6 1,12
effekterna av en förändring av marknadsräntorna. Under året har
Övriga 153 9 —
den genomsnittliga räntebindningstiden varierat mellan 6 och 20
månader. Vid utgången av 2006 uppgick den till 7 månader. Summa 6 963 1 352 —

Kreditrisk Samtliga valutaderivat värderas till verkligt värde med löpande för-
Coop Norden är exponerad mot finansiell samt kommersiell kreditrisk. ändringar i finansiella intäkter och kostnader, säkringsredovisning till-
Den finansiella kreditrisken uppstår vid placering av koncernens lämpas ej.
likvida medel och i handel med finansiella kontrakt. Enligt finanspoli-
cyn skall denna risk begränsas genom val av kreditvärdiga motparter Omräkningsexponering
och användandet av ISDA avtal. Den finansiella kreditrisken är i I samband med omvärdering av tillgångar och skulder i Coop
huvudsak mot de stora nordiska bankerna och mot ett antal av de Nordens utländska dotterbolag till svenska kronor kan förändrade
största elbolagen i Norden. växelkurser påverka koncernens balansräkning.
Den kommersiella kreditrisken består nästan uteslutande av ford-
ringar på koncernen närstående bolag. Merparten ligger mot ägar- Nettotillgångar utländsk valuta
bolaget i Norge och en mindre del mot konsumentföreningar och MSEK 2006-12-31 2005-12-31
butiker i Danmark och Sverige. Årets nedskrivning av kundfordringar DKK 3 342 3 169
uppgår till 11,9 MSEK. NOK 1 156 1 037
Det bokförda värdet på balansräkningen motsvarar den maximala
Summa 4 498 4 206
kreditförlusten.

Huvudprincipen är att denna exponering inte kurssäkras. Kurs-

Valutarisk
differensen från omräkningen av utländska nettotillgångar uppgick
Koncernen är exponerad för olika typer av valutarisker. De kommer-
under 2006 till –200,7 MSEK, som redovisas direkt mot koncernens
siella betalningsflödena ger upphov till valutaväxlingar då varuinköp
egna kapital.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

56
Fortsättning Not 20

Elrisk Prognosticerad upplösning av säkringsreserv per 2006-12-31

Coop Norden har en elförbrukning som årligen uppgår till cirka 560 År MSEK
GWh. I syfte att reducera exponeringen mot förändringar i elpriset
2007 –3
används finansiella instrument på elmarknaden. Elmarknaden har
2008 14
kännetecknats av stora prisfluktuationer medan koncernens elför-
2009 0
brukning är relativt konstant över tiden. Som ett resultat av detta
föreskriver finanspolicyn en långsiktig prissäkringsstrategi. Koncernen 2010 –1
har en avtagande säkringsandel över säkringshorisonten som uppgår Summa 10
till fyra år.
Verkligt värde

Säkring av el per 2006-12-31 Vid fastställandet av verkligt värde används officiella marknadsnote-
ringar på bokslutsdagen. I de fall sådana saknas görs värdering
Prognos
GWh elförbrukning Säkringar % genom diskontering av framtida kassaflöden till noterad marknads-

2007 557 491 88 ränta för respektive löptid.

2008 560 243 44

Verkligt värde derivat per respektive årsskifte
2009 557 123 22
2010 557 79 14 2006 2005
redovisat verkligt redovisat verkligt
MSEK värde värde värde värde
Elderivat värderas till verkligt värde. Coop Norden har valt att tillämpa
säkringsredovisning i enlighet med IAS39. Förändringar i verkligt Ränteswappar 2 2 –6 –6
värde som anses effektiva redovisas löpande mot säkringsreserven/ Ränteterminer 1 1 –1 –1
fonden för verkligt värde i Eget Kapital. Säkringsreserven uppgick till FRA 2 2 0 0
11 MSEK per 2006-12-31. Reserven beräknas upplösas i takt med att Valutaterminer –17 –17 16 16
säkrad post träffar resultaträkningen, se tabell nedan. Valutaoptioner 0 0 2 2
Elderivat 4 4 35 35
Summa –8 –8 46 46

För övriga finansiella tillgångar och skulder motsvarar det bokförda vär-
det en rimlig approximation av det verkliga värdet.

21 Varulager

Koncernen MSEK 2006-12-31 2005-12-31

Råvaror och förnödenheter 45,6 47,3
Färdiga varor och handelsvaror 5 659,1 5 961,4
Bokfört värde 5 704,7 6 008,7

Avdrag för inkurans och nedskrivningar har gjorts med följande belopp;
Inkuransavdrag –217,3 –185,6
Nedskrivning –8,4 –78,3

Varulager består i Coop Norden-koncernen av råvaror och förnödenheter, färdiga varor och handelsvaror i distributionslager samt handelsvaror i butikslager.

22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Förutbetalda hyror 334,2 74,5 — —
Upplupen fakturering 263,7 202,1 — 0,2
Upplupna ränteintäkter 4,8 4,1 0,3 0,1
Övrigt 73,5 179,7 10,7 8,6
Summa 676,2 460,4 11,0 8,9
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

57

23 Räntebärande skulder

Långfristiga räntebärande skulder

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Förfallotid mellan 1–3 år 153,3 244,5 — —
Förfallotid mellan 4–5 år 6,3 227,6 — —
Förfallotid senare än 5 år 1 799,2 1 622,1 — —
Summa 1 958,8 2 094,2 — —

Kortfristiga räntebärande skulder

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Banklån 31,9 78,0 — —
Checkräkningskrediter 313,9 9,2 318,3 1,9
Finansiell leasing 25,1 36,0 — —
Summa 370,9 123,2 318,3 1,9

Summan av beviljade checkräkningskrediter uppgår till 2 150 (2 312) MSEK per 2006-12-31, varav 314 (9) MSEK utnyttjades. Det beviljade lånet om 630
(630) MSEK, varav utnyttjat 0 (0) MSEK, är behäftat med ett finansiellt åtagande, så kallat financial covenant. Det är definierat som nyckeltal avseende
soliditet. För mer information avseende finansiella risker se not 20, Finansiell riskhantering och finansiella instrument.

24 Avsättningar

2006 2006
Omföring
mellan kort-
Ianspråk- Outnyttjade fristig och
Ingående Avsätt- tagna medel som långfristig Utgående
Koncernen MSEK balans ningar medel återförs avsättning balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avsättningar för omstruktureringar 300,1 3,8 –86,5 –33,7 –77,3 106,4
Garantiavsättningar 2,7 2,9 — — — 5,6
Totalt 302,8 6,7 –86,5 –33,7 77,3 112,0

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Avsättningar för omstruktureringar 214,3 9,9 –61,4 –9,1 77,3 231,0
Avsättning MedMera-premier 80,8 14,6 –1,7 — — 93,7
Garantiavsättningar — 18,9 — — — 18,9
Övrigt 68,8 68,5 –59,3 — — 78,0
Totalt 363,9 111,9 –122,4 –9,1 77,3 421,6

2006 2006
Ianspråk- Outnyttjade
Ingående Avsätt- tagna medel som Utgående
Moderbolaget MSEK balans ningar medel återförs balans
Avsättningar som är långfristiga skulder
Avsättningar omstruktureringar 18,9 — –12,9 — 6,0
Totalt 18,9 0,0 –12,9 — 6,0

Avsättningar som är kortfristiga skulder

Avsättningar omstruktureringar 47,7 — –26,5 — 21,2
Totalt 47,7 — –26,5 — 21,2
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

58
Fortsättning Not 24

I moderbolaget beräknas 21,2 (47,7) MSEK tas i anspråk under 2007. det. När utflödet av resurser bedöms ske långt fram i tiden diskonte-
Avsättningarna utgörs av en bästa uppskattning av vad företaget ras det förväntade framtida kassaflödet och avsättningen redovisas
rationellt sett skulle betala för att reglera åtagandet på balansdagen till nuvärde. Diskonteringsräntan motsvarar marknadsräntan före
eller för att på balansdagen överföra den till en tredje part. skatt samt beaktar de risker som är förknippade med skulden. Den
Coop Sverige AB har gjort nya avsättningar under 2006 på sam- successiva ökningen av det avsatta beloppet som nuvärdesberäk-
mantaget 5 (501) MSEK främst avseende omstruktureringar och ned- ningen medför redovisas som en räntekostnad i resultaträkningen.
läggning av butiker. Avsättningarna omprövas vid varje bokslutstillfälle. I årets bokslut har
I Coop Danmark har avsättningar gjorts med cirka 58 (42) MSEK diskonteringsberäkning skett för en avsättning för hyreskontrakt i
som främst avser konvertering av några Kvickly-butiker till Danmark som löper över 40 år.
Superbrugsen, koncepttillpassningar av Kvickly-konceptet, garantiav-
sättningar samt hyror. Betalningar
Coop Norden ABs avsättningar avser främst personalneddrag- Koncernen MSEK 2006-12-31 2005-12-31
ningar till följd av ny omorganisation i koncernen.
Belopp varmed avsättningen
Coop Norges avsättningar består av omställningsavsättningar och förväntas betalas efter mer än
prisjusteringar på varuinköp. tolv månader 112,0 302,8
Avsättningarna är fördelade mellan kort och lång skuld. De korta
skulderna beräknas att generera ett utflöde av resurser under 2007.
Moderbolaget MSEK 2006-12-31 2005-12-31
De långfristiga avsättningarna avser utflöden av resurser som i
Belopp varmed avsättningen
huvudsak kommer att ske under 2008.
förväntas betalas efter mer än
Avsättning redovisas med det belopp som motsvarar den bästa tolv månader 6,0 18,9
bedömningen av den utbetalning som krävs för att reglera åtagan-

25 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Semesterlöneskuld 938,0 946,8 18,8 38,9
Löner 270,5 192,8 — —
Sociala avgifter 247,7 276,9 11,2 8,8
Levererat, ej fakturerat 201,4 481,1 — 10,1
Räntor 0,8 — — —
Övriga poster 214,0 244,6 12,2 —
Summa 1 872,4 2 142,2 42,2 57,8
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

59

26 Ställda säkerheter, ansvarsförbindelser och eventualförpliktelser

Ställda säkerheter Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005
Bankgarantier 234 237 — —
Fastighetsinteckningar 1 957 2 076 — —
Övriga poster 62 66 19 20
Summa 2 253 2 379 19 20

Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget

MSEK 2006 2005 2006 2005
Garantiförbindelser 2 3 — 3 996
Borgensförbindelser till förmån för extern part 13 15 4 4
Solidariskt ansvar för Coop Norden AB med dotterbolag att
svara för skulden mot externa långivare 1 650 2 012 1 650 2 012
Summa 1 665 2 030 1 654 6 012

Eventualförpliktelser
I moderbolaget finns det spärrade medel om totalt 19,3 (2,9) MSEK vid årets utgång.

27 Specifikation erhållna/betalda finansiella poster

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Erhållna räntor 105,9 297,9 71,7 206,9
Betalda räntor –246,8 –282,7 –75,2 –226,4
Realiserade kursvinster 632,0 858,0 632,0 858,0
Realiserade kursförluster –619,1 –763,9 –606,8 –835,2
Övriga finansiella poster –3,7 –29,0 –3,1 –15,4
Summa –131,7 80,3 18,6 –12,1

28 Ej kassaflödespåverkande poster

Koncernen Moderbolaget
MSEK 2006 2005 2006 2005
Avskrivningar 1 001,4 1 139,8 5,5 13,5
Realisationsvinst/förlust –65,3 –2 220,9 1,6 —
Nedskrivningar 82,6 259,2 8,3 —
Förändring avsättningar –162,2 337,6 –31,7 36,7
Ej realiserad valutakurseffekt 29,4 — — —
Övrigt –1,3 — — —
Anteciperad utdelning — — — –340,0
Summa 884,6 –484,3 –16,3 –289,8
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Noter

60

29 Interntransaktioner koncernföretag

Moderbolaget
Moderbolaget MSEK 2006 2005
Nettoomsättning 1 226,7 —

Övriga rörelseintäkter
Management fee 97,5 89,7
Utvecklingsfee, egna butiker 83,6 82,1
Tjänsteuppdrag 220,2 528,5
Övrigt 88,4 —
Summa 489,7 700,3

Övriga kostnader
Personalkostnader — –12,2
Lokalkostnader –14,4 –29,0
IT-kostnader –50,5 –85,8
Varuförsörjning –226,8 –103,5
Utvecklingsbidrag –74,2 —
Övrigt –16,2 –10,8
Summa –382,1 –241,3

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat från andelar i koncernföretag 5,6 —
Räntekostnader –61,3 –25,2
Ränteintäkter 63,7 135,6
Valutakursförluster/valutakursvinster –72,9 –97,8
Summa –64,9 12,6

Anläggningar
Inköp — 33,0
— 33,0

30 Händelser efter balansdagen

Coop Nordens styrelse beslutade i januari 2007 att inleda en process
som siktar till att ombilda Coop Norden AB och den hittillsvarande
koncernen. Dagligvaruverksamheterna i de tre länderna skall istället
ägas direkt av KF, FDB respektive Coop NKL. Dagens nordiska samord-
ning av inköp skall däremot vidareföras. Förhandlingar inleds i syfte att
genomföra detta. Hur ombildningen av Coop Norden kommer att
genomföras och hur omfattande en ombildning blir, kommer att med-
föra betydande redovisningsmässiga konsekvenser för kommande år.
När beslutet fattats tillsattes Per Bank som ny koncernchef och han har
till uppgift att driva bolaget under förändringsprocessen. I samband
med det avgick koncernchef Svein E. Skorstad. Förändringen medför
också att koncernledningen förändras och reduceras och delar av kon-
cernledningen kommer att lämna bolaget under 2007.
I januari 2007 påbörjades verksamhet i de två nybildade dotter-
bolagen Coop Nonfood A/S och dotterdotterbolaget Coop Inköp
och Logistik AB. Coop Nonfood A/S ska arbeta med gemensamma
nordiska inköp inom Nonfood området. Coop Inköp och Logistik AB
är ett samarbete mellan Coop Sverige AB och de detaljhandelsdriv-
ande föreningarna (DDF). Varuförsörjning och logistik för kooperativ
detaljhandel i Sverige samlas i ett gemensamt bolag, Coop Inköp och
Logistik AB (Cilab). Det nya bolaget bildades formellt vid årsskiftet
och kommer att ha en nyckelroll i den svenska kooperationens fram-
tidssatsning. Bolaget ägs från och med januari till 95 procent av
Coop Sverige-koncernen och till 5 procent av DDF:erna.
Kedjeavtal har tecknats med samtliga svenska DDF och de ska
börja gälla senast den 1 mars 2007.
Under början av 2007 förvärvades fem butiker i södra Sverige
av Bergendahl. I samma affär avyttrades två stormarknader i norra
Sverige.
Denna årsredovisning ersätter tidigare avgiven årsredovisning per
den 15 mars 2007. Orsaken till att den årsredovisning som tidigare
hållits tillgänglig har ändrats framgår av förvaltningsberättelsen.
 Coop Norden Årsredovisning 2006

61
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 14 juni 2007.
Koncernens resultat- och balansräkningar och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för
fastställande på extra årsstämman.

Stockholm den 14 juni 2007

Nina Jarlbäck Per Bank

Styrelsens ordförande Vd

Håkan Ahlqvist Jan Andersson Palle Birk

Eva Calderon Björn Christensen Lisbeth Bull Husby

Lars Idermark Torben Larsen Göran Lindblå

Ebbe Lundgaard Tom Stengade Geir Olav Opheim

Thomas Bagge Olesen Nils Arild Steigedal

Vår revisionsberättelse har avgivits den 14 juni 2007

Deloitte AB

Jan Nilsson
Auktoriserad revisor
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Definitioner

62

Definitioner
Avkastning på operativt kapital Nettoskuldsättningsgrad
Beräknas som rörelseresultat i procent av genomsnittligt operativt Beräknas som nettoskuld/fordran dividerat med summan av eget
kapital. kapital inklusive minoritetskapital och förlagslån.

DDF Operativt kapital

DDF är en förkortning för de detaljhandelsdrivande föreningarna i Beräknas som anläggningstillgångar plus ej räntebärande tillgångar
Sverige, samvirkelagen i Norge och brugsföreningarna i Danmark. minus ej räntebärande skulder.

Medelantalet anställda under året Riskbärande kapital

Beräknas som totalt antal arbetade timmar dividerat med en genom- Beräknas som summan av redovisat eget kapital samt minoritets-
snittlig årsarbetstid per land. kapital.

Nettofordran/skuld Rörelsekapital
Beräknas som summa räntebärande tillgångar och likvida medel Beräknas som omsättningstillgångar minus ej räntebärande kort-
minus summa räntebärande skulder. fristiga skulder.

Nettoinvesteringar Soliditet
Beräknas som årets inköp av materiella och immateriella tillgångar Beräknas som summan av redovisat kapital och minoritetskapital
minus årets bokförda värde på avyttrade materiella och immateriella i procent av balansomslutningen.
tillgångar.
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Revisionsberättelse

63

Revisionsberättelse
Denna revisionsberättelse ersätter tidigare avgiven revisionsberättelse daterad den 15 mars 2007.

Till årsstämman i Coop Norden AB

Organisationsnummer 556585-8585

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och
bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens för-
valtning i Coop Norden AB för räkenskapsåret 2006. Bolagets
årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta ver-
sionen av detta dokument på sidorna 14–63. Det är styrelsen
och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskaps-
handlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen
tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att
internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits
av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av
koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredo-
visningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval
av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i
Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen
för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att
årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller
väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett
urval av underlagen för belopp och annan information i räken-
skapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-
ningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens
tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla upp-
skattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när
de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt
att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och
koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om
ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-
hållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelsele-
damot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot
bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller
verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med
aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden
nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovis-
ningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och
ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Kon-
cernredovisningen har upprättats i enlighet med internatio-
nella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU
och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av kon-
cernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är för-
enlig med årsredovisningens och koncernredovisningens
övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och
balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behand-
lar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberät-
telsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direk-
tören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 14 juni 2007

Deloitte AB

Jan Nilsson
Auktoriserad revisor
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Styrelse

64

Styrelse

Jan Geir Olav

Nina
Lars
Ebbe Håkan

Henrik
Palle Lisbeth

Eva
Kurt

Per Brian
Björn

Tom Nils
Göran

Nina Jarlbäck Ebbe Lundgaard Kurt Petersen Tom Stengade Björn Christensen
Ordförande, Förste vice ordförande, Ledamot, Ledamot, Ledamot,
utsedd av KF utsedd av FDB utsedd av FDB utsedd av FDB utsedd av Coop NKL
Född 1946 Född 1944 Född 1940 Född 1968 Född 1944
nina.jarlback@kf.se el@fdb.dk kpet@fdb.dk ts@fdb.dk bjorn.christensen@coop.no

Jan Andersson Håkan Ahlqvist Lisbeth Bull Husby Per Ribacke Göran Lindblå
Ledamot, Ledamot, Andre vice ordförande, Arbetstagarrepresentant, Ledamot,
utsedd av KF utsedd av KF utsedd av Coop NKL suppleant utsedd av KF
Född 1944 Född 1943 Född 1950 Född 1972 Född 1954
jan.andersson@kf.se haah@gotland.com husbyma@online.no per.ribacke@coop.se goran.lindbla@okq8.se

Lars Idermark Palle Birk Eva Calderon Nils Arild Steigedal Brian Petersen
Ledamot, Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Ledamot, Arbetstagarrepresentant,
utsedd av KF Född 1959 Född 1944 utsedd av Coop NKL suppleant
Född 1957 palle.birk@coop.dk eva.calderon@coop.se Född 1947 Född 1959
lars.idermark@kf.se nils.arild.steigedal@coop.no bryan.petersen@petersen.mail.dk

Geir Olav Opheim Henrik Larsen

Ledamot, Ledamot,
utsedd av Coop NKL utsedd av FDB
Född 1964 Född 1957
geir.olav.opheim@co.coop.no henrik@larsen-family.dk
 Coop Norden Årsredovisning 2006
Ledning

65

Ledning
I januari 2007 beslutade Coop Nordens styrelse att inleda en process som siktar till att omvandla Coop
Norden AB och den hittillsvarande koncernen. Dagens nordiska samordning av inköp ska föras vidare
och utvecklas. Därmed startade också förändringen av Coop Nordens verksamhet och ledning. En ny
ledningsgrupp, där endast landscheferna ingår, bildades efter styrelsebeslutet. Den leds av Per Bank.

Verkställande koncernledning
Verkställande ledning utgörs av Per Bank, vd, Svein Fanebust, vice vd och Thomas Evertsson vice vd.

Per Svein Thomas

Per Bank Svein Fanebust Thomas Evertsson

Vd Coop Norden, Vice vd, Vice vd,
Administrativ direktör, Coop Danmark Administrativ direktör Coop Norge Vd Coop Sverige
Född 1967 Född 1953 Född 1964
per.bank@coop.dk svein.fanebust@coop.no thomas.evertsson@coop.se

Övrig koncernledning
Verkställande ledning stöds av en grupp bestående av:

Mario Orsucci Manfred Krieger Jan Lundgren Jesper Faurholdt

Koncerndirektör administration T.f. ekonomidirektör Koncerndirektör Food T.f. vd Nonfood A/S
Född 1957 Född 1961 Född 1961 Född 1969
mario.orsucci@coop.se manfred.krieger@coop.se jan.lundgren@coop.dk jesper.faurholdt@coop.dk

Koncernledning 2006
Under 2006 bestod koncernledningen av:

Svein E. Skorstad Thomas Evertsson Jan Lundgren Erik Skånsberg

Vd och koncernchef Vice vd, vd Coop Sverige Koncerndirektör Food Koncerndirektör ekonomi

Per Bank Inger Holmström Verner Jensen Mario Orsucci

Vice vd, administrativ direktör Koncerndirektör kommunikation Koncerndirektör IT Koncerndirektör administration
Coop Danmark
Claes Eriksson
Svein Fanebust Koncerndirektör Nonfood
Vice vd, administrativ direktör
Coop Norge
Coop Norden AB
Box 21
SE-101 20 Stockholm
Kungsgatan 49
Tel: +46 8 743 54 00
www.coopnorden.com

Dotterbolag:
Coop Danmark A/S
Roskildevej 65
DK-2620 Albertslund

Solberg • Tryck: Risbergs • Foto: Magnus Fond och Anders Qvarnström

Tel: +45 43 86 43 86
E-post: coop@coop.dk
www.coop.dk

Coop Norge AS
Østre Aker vei 264
Grorud
P.O Boks 21 Haugenstua
NO-0915 Oslo
Tel: +47 22 89 95 95
E-post: infonorge@coop.no
www.coop.no

Coop Sverige AB
SE-171 88 Solna
Englundavägen 4, Solna
Tel: +46 8 743 10 00
VAT SE-556585-8585
E-post: info@coop.se
www.coop.se

SE