TORG

lokala
i Gteborg
n

r
h
e
t (a
v
s
t
n
d
i m
e
te
r
o
c
h

m
in
u
te
r
) till a
n
d
r
a
to
r
g
,
k

p
c
e
n
tr
u
m
o
c
h
s
ta
d
s
k

r
n
a
n
a
n
g

r
in
g
t
ill
k
o
lle
k
t
iv
a
f

r
d
m
e
d
e
l m

t
t
o
c
h
d
im
e
n
s
io
n
e
r
m
a
r
k
lu
tn
in
g
, m
a
te
r
ia
l
o
c
h
h
in
d
e
r s
t
r

k
, r
e
f
e
r
e
n
s
p
u
n
k
t
e
r
o
c
h

s
p
e
c
ia
la
n
p
a
s
s
n
in
g

u
p
p
t
a
g
n
in
g
s
o
m
r

d
e
:
b
e
f
o
lk
n
in
g
, h
a
n
d
e
l o
.d
.
ppettider; handel, aktiviteter och verksamheter
e
x
p
lo
a
t
e
r
in
g
s
m

jlig
h
e
t
e
r

o
c
h
t
illg

n
g
lig
a
lo
k
a
le
r
b
e
f
o
lk
n
in
g
s
u
n
d
e
r
la
g
n
a
tu
r
lig
a
r

r
e
ls
e
m

jlig
h
e
te
r
variation av sittplatser
och rumsbildningar
tra
fik
m
ilj
to
rg
ru
m
m
e
ts sto
rle
k
o
c
h

a
n
p
a
ssn
in
g
sf
rm

g
a
evenem
angspotential
ljudm
ilj
grna och bla rum
p och kring torget
vderstreck
ak
tiv
itetsm

jlig
h
eter
visuell kontakt inne - ute
kollektivtrafiktider, turtthet
och hllplatsordning (ndhllplats e.d.)
gn
gtu
n
n
lar
s
ik
tlin
je
r o
c
h

v
is
u
e
ll s
itu
a
tio
n

v
e
r
g

n
g
a
r
o
c
h
h
a
s
t
ig
h
e
t
e
r

i g
a
t
u
r
u
m
m
e
t
njesliv
variation i utbud
integrerade eller
separerade trafikytor
a
lte
rn
a
tiv
a
v

g
v
a
l
tillg

n
g
till v
a
rie
ra
d
e
, s
k
ra

o
c
h
t
lig
a
p
la
tse
r
n

ro
m
r
d
e
ts b
e
b
y
g
g
e
lse
stru
k
tu
rs
k
o
n
ta
k
t till
v
rig
a
sta
d
e
n
b
y
t
e
s
p
u
n
k
t
, n

r
h
e
t
t
ill
b
y
t
e
s
p
u
n
k
t
o
c
h
u
t
b
u
d
p

r
m
s
t
a
n
a
t
u
r
lig
a
b
y
t
p
u
n
k
t
bil- gng- cykel- och det kollektiva trafik-
ntets sam
m
anband m
ed vriga staden,
och antal naturligt frbipasserande
so
cio
eko
n
o
m
isk
a f
ru
tsttn
in
g
ar
o
ch
sam
b
an
d
fysisk skerhetsanpassning som galler,
vervakningskameror, stngda fasade e.d.
g

n
g
-
c
y
k
e
l-

o
c
h
v

g
n

t
k
o
lle
k
t
iv
-
t
r
a
f
k
o
r
ie
n
t
e
r
-
b
a
r
h
e
t fr
a
m
k
o
m
-
lig
h
e
t
s
e
r
v
ic
e
verksam
h
eter
och
h
an
d
el
in
g

n
g
a
r till
to
rg
e
t
k
u
lt
u
r
t

t
h
e
t
sittplatser
le
k
y
t
o
r
grnska
sollge
rofylldhet
aktivitet
placering av
fnster och
entrer
aktiviteter
ver dygnet
torgets riktning

v
e
r
b
lic
k
-
b
a
r
h
e
t
k
n
u
t
p
u
n
k
t
e
r

o
c
h
n
o
d
e
r
tra
f
k
-
stru
k
tu
r
frankring i
transportnt
y
t
t
r
e

k
o
n
k
u
r
r
e
n
s
m
e
n
ta
la

o
c
h
fy
s
is
k
a

b
a
rri
re
r o
c
h

s
a
m
b
a
n
d
f
e
x
ib
ilit
e
t
M

T
E
S
P
L
A
T
SER SAM
M
A
N
H
A
N
G
T
R
Y
G
G
H
E
T
T I L L G N G L I G H E T R
E
K
R
E
A
T
I
O
N

Lokala torg i Gteborg
Om tio stadsdelstorg i Gteborg, hur de ser ut idag och deras potentiella framtida roll i staden
Bakgrunden till projektet Lokala torg i
Gteborg var att Fastighetskontoret ftt
i uppdrag av Fastighetsnmnden att
presentera en kartlggning ver lokala
torg med beskrivning p vilka behov
fnns fr att utveckla dem till levande
nrmiljer och sociala mtesplatser.
Kontoret ska ska samarbete med
Gteborgslokaler. Vr rapport r frsta
steget i det uppdraget och presenterar
torginventeringar som vi genomfrt
under sommaren 2012.
Arbetet med de lokala torgen kommer
att fortlpa p fera hll och niver p
fastighetskontoret framver. Dels driver
utvecklingsplaneringen ett arbete med
att faststlla vilka av stadens platser som
ska utvecklas till framtida knytpunkter
och noder, varp stadens struktur av
svl stora som sm platser och torg
r av intresse efersom det inverkar p
mnniskors rrelsemnster i staden.
Utveckling av metod
Vi beskte alla 10 torg under sommaren
och pratade med mnniskor vi
mtte och de som drev butiker och
verksamheter p platsen. Vi kontaktade
ven fastighetsgare och pratade med
torgfrvaltaren. Vi frdjupade oss
i omrdesstatistik som beskrev bl.
a befolkningstthet, bostadstyper i
nromrdet, folkhlsa, ldersfrdelning
och dag- respektive nattbefolkning.
Som utgngspunkt fr vr inventering
och torganalys utvecklade vi
analyshjulet Lokala torg i Gteborg .
Formen fr metoden har inspirerats
av Space Scapes och Project for Public
Spaces analysmodeller i exempelvis
Slussenprojektet i Stockholm, medan
innehllet i vr analys anpassats efer
vra specifka behov.
Analyshjulet r uppbyggt i tre olika
niver, eller cirklar, bestende av
krnvrden (innerst), underkategorier
(mitten) och fysiskt mtbara vrden
(ytterst). Analyshjulets fem krnvrden
har defnierats utifrn frgor som
r centrala fr fastighetskontorets
torganalys. De fyra frsta krnvrdena
r inriktade p den specifka platsen
och fokuserar p det lokala torget
som mtesplats, torgets tillgnglighet,
grad av trygghet och dess rekreativa
vrden. Det femte krnvrdet placerar
sedan den specifka platsen i ett strre
sammanhang av platser, strukturer och
rrelsemnster i staden.
Varje krnvrde specifceras sedan
vidare i minst en underkategori som
preciserar viktiga faktorer som inverkar
p hur krnvrdet upplevs. Den
yttersta ringen i analyshjulet utgrs
sedan av fysiskt mtbara vrden som
anvnds som verktyg i inventering och
bedmning av torgen.
Inventering och analys har utgtt frn
torgens fysiska utomhusmilj samt de
verksamheter och nringar som fnns p
platsen.
TORG
lokala
i Gteborg
g

n
g
- c
y
k
e
l-
o
c
h
v

g
n

t
kollektiv-
trafk
orienter-
barhet
fra
m
k
o
m
-
lig
h
e
t
s
e
r
v
ic
e
verksamheter och handel
ingngar till
torget
k
u
ltu
r
t

t
h
e
t
sittplatser
le
k
y
to
r
grnska
sollge
ro
fylld
h
e
t
a
k
tiv
ite
t
p
la
c
e
rin
g
a
v

f
n
s
te
r o
c
h

e
n
tr
e
r
a
k
tiv
ite
te
r

v
e
r d
y
g
n
e
t
to
rg
e
ts
riktn
in
g
verblick-
barhet
trafk-
struktur
f
e
x
ib
ilite
t
M

T
E
S
P
L
A
TSER TR
Y
G
G
H
E
T
T
I L
L
G

N
G
L
I G
H
E T R E K
R
E
A
T
I O
N

2
Presentation.
Arbetet med de lokala torgen i Gteborg
presenterades i form av en rapport samt
en muntlig presentation p 1 timme fr
Fastighetskontorets ledningsgrupp.

Torgen.
De torg vi underskte inom ramen
fr rapporten var Radiotorget, Dr
Fries Torg, Grdss torg, Tuve torg,
Munkebckstorget, Kyrkbytorget,
Lvgrdets centrum, Mariaplan,
Vrvderstorget. Utver dessa
underskte vi ocks keredsrondellen,
som inte r ett regelrtt torg, men
en plats dr ett litet centrum fr
verksamheter spontant vxt fram.
Fr att visa hur vi arbetade med torgen,
tar jag upp exemplen Munkebckstorget
och keredsrondellen. Vi beskte
platserna och dess omgivningar med
kamera, kartmaterial och papper och
penna i hand. Vi tog hem intrycken,
fotograferna och skissmaterialet till
kontoret fr att dr sammanstlla
illustrativa kartor som beskriver det
vi observerade p platsen, det vi fck
hra frn de mnniskor vi mtte
och kompletterade med studier av
omrdesstatistik. Vi pratade ven med
torgfrvaltaren fr att f hra deras
berttelse om platsen.
Efer det att analysarbetet var klart
tog vi fram ider och skissfrslag fr
KARTA VER PLANPROJEKT I
TORGETS NRHET
Munkebckstorget
Radier 400 resp 1000 meter
Grns planorde (ungefrlig)
Volymhandel vid Torpavallen
Ny idrottsplats
1
2
Ernst Torulfsgatan 25, bostder
Fd Munkebcksgymnasiet, bostder
Torpagatan, bostder
SGS, studentbostder
Fd Kastanjebacken, studentbostder
3
4
5
6
7
1
2
7
3
4
6
5
N
hur platsen skulle kunna utvecklas i
framtiden, fr att mta gteborgarnas
behov och bidra till en bttre stad.
Munkebckstorget.
Munkebckstorget r strukturellt sett ett
vl defnierat torg, med tv byggnader
som ramar in det till ytan lilla torget.
I gatuplan runt hela torget fnns
verksamhetslokaler, som i den vstra
byggnaden har entrer frn tv hll.
Torgytan r bilfri och man har access
till torget frn 4 hll. Tillgngligheten
frn norr in till torget r dlig med
vegetation som skymmer sikten, smala
trappor och vervuxna rcken.
Verksamheterna i den stra byggnaden
har vsterlge, och drmed sol p
efermiddagen och kvllen, medan
verksamheterna i den vstra lngan
har sina huvudentrer mot ster och
de ligger drmed i skugga under
efermiddagen och kvllen. Att
verksamheterna vars mest aktiva timmar
r under efermiddagen och kvllen r
de som har sterlge, r motsgelsefullt
och inte till frdel fr dem eller miljn
p torget.
I direkt anslutning till
Munkebckstorget har man pbrjat
bygget av ca 300 nya bostder, dr
Munkebcksgymnasiet tidigare lg.
INVENTERINGSKARTA
VER
MUNKEwBCKSTORGET
Trd, 3 bnkar, skulptur
Entr bostder
Passage
Ofentlig konst
Nivskillnad
Uteservering
Cykelstll
8 trd, 3 bnkar och
en skulptur
Anslagstavla, bnk
och liten mur
Entr bostad
Passage
Nivskillnad
Uteservering
Trd, 3 bnkar, skulptur
Entr bostder
Passage
Ofentlig konst
Nivskillnad
Uteservering
Cykelstll
1
2
1
2
3
Idskiss entr till toget
frn norr
Nuvarande strk med
handel och verksamheter
frstrks norrut, och utbudet
kompletteras med kultur och
samlingslokal.
De nya verksamheterna
och bostderna kopplas
ihop med det befintliga
strket enligt en helhetlig
strategi.
Man behver arbeta med
passagen in till torget frn
befintlig och kommande
bostadsbebyggelse
N
Idskiss helhetlig strategi
Att engagera de som driver verksamheter
hr i torgets omvandling i samband med
uppfrandet av nya bostder skulle kunna
fungera som startskott fr en ny, mer
dynamisk fretagarfrening.
Vad kan man gra hr? Varfr
skall man stanna till en stund?
Vad r speciellt fr platsen? Det
saknas en referenspunkt.
Detta kommer frhoppningsvis
leda till mer liv och rrelse p och
kring Munkebckstorget och ett kat
kundunderlag fr torgets verksamheter.
Park och Naturfrvaltningen har
ansvar fr torgets frvaltning och har
i dagslget inga ambitioner utver
att hlla torget helt och snyggt.
Fretagarfreningen som verkar ha
funnits p Munkebckstorget, saknar
i dagslget samordning och har i
princip upphrt att existera. Enligt
verksamhetsutvare p torget har det
varit svrt att uppbringa engagemang
hos dem som skulle kunna bidra till
en aktiv frening. Att engagera de
som driver verksamheter hr i torgets
omvandling i samband med det
planerade uppfrandet av nya bostder
skulle kunna fungera som startskott fr
en ny, mer dynamisk fretagarfrening.
Fr att fretagarfreningen skall kunna
f nytt liv, behvs frmodligen ven ett
samarbete mellan, och ett initiativ frn
fastighetsgarna och frvaltarna; GE
Real Estate och Brf Tofelmakaren och
torgfrvaltaren.
Verksamheter, handel och service p och
kring Munkebckstorget r idag tydligt
koncentrerade kring ett strk frn torget
och vidare sder ut, i bottenvningen p
kvartershusen lngs Munkebcksgatan
hittar man verksamhetslokaler som
hyser mindre verksamheter ssom
herrkldesbutik, frisr och kiosk. Nr
man planerar fr den nya bebyggelsen
p f.d. Munkebcksgymnasiets tomt,
br man satsa p att frstrka detta norr
ut, och koncentrera verksamheter och
handel kring en tydlig frlngning av
det befntliga strket.
Fr att skapa ett inbjudande strk
r det av stor vikt att skapa en
funktionell och tilltalande passage in
p torget frn befntlig och kommande
bostadsbebyggelse. Visionen vi freslr
r att det inte bara skall vara den genaste
vgen fr mnniskor mellan hemmet
och kollektivtrafken, utan ocks den
snabbaste, trevligaste och mest naturliga
vare sig du tar dig halvspringande, med
rullator eller med cykel. Nivskillnaden
r en stor utmaning och en lmplig
strategi r att ppna upp passagen
(se idskiss), delvis ta bort och delvis
omforma vegetationen, utforma breda
trappor, mindre branta n de som fnns
idag, i kombination med en fungerande
ramp och ven arbeta med omrdet dr
passagen landar, tydligt integrerat med
trafkstrategi och fysisk utformning av
den nya bebyggelsen.
4
NRLIGGANDE TORG
OCH KOLLEKTIVTRAFIK
Rondellen i kered
Opaltorget med buss- och
sprvagnshllplats
Sprvagnshllplats
Sprvagnslinje
Busslinje
Betydande hjdskillnad
Primromrde
Bostadsomrde
Busshllplats
Nset
kered
Nsets centrum
400 m
1000 m
mot Frlunda torg
bil: 6-8 min
buss: 12 min
kered
Nset
nnered
Kannebck
mot Frlunda torg
bil: 6-8 min
N
Sjlva torgytan behver bli mer
inbjudande. Vad kan man gra hr?
Varfr skall man stanna till en stund?
Vad r speciellt och utmrkande fr
platsen? Det saknas en referenspunkt
och den skulptur som fnns r utsatt fr
klotter. Andelen ldre (65+) kommer
enligt prognosen att ka i nromrdet,
samtidigt som det bilfria torget har
potential att bli en mer barnvnlig plats.
Vid en omvandling av torget och dess
nromrde (bde verksamheter och
fysisk utformning), br man fokusera
p att skapa attraktiva miljer fr bde
barn och ldre.
keredsrondellen
Omrdet kring keredsrondellen
r inte ett regelrtt torg, utan ett
verksamhetskluster kring en trafkplats.
Det ligger i brytpunkten mellan
primromrdena nnered, Nset och
Kannebck som alla tre tillhr Vstra
Gteborgs stadsdelsnmndsomrde.
I arbetet med de lokala torgen gick
keredsrondellen under benmningen
bubblare efersom platsen skiljde sig
vsentligt frn de andra nio platserna vi
beskte.
Under vrt besk p platsen, efer att
ha talat med representanter frn SDN
och studerat statistik och litteratur
kunde vi ringa in ngra viktiga punkter
som karaktriserar omrdet kring
keredsrondellen.
Fr det frsta r trafkrummet i kered
utrymmeskrvande och ett tydligt
exempel p de planeringsideal som
prglade 1960-70talen d majoriteten
av omrdets bostder byggdes.
Skillnaderna mellan nnered-Nset
och Kannebck r i mnga avseenden
stora. Medan nnered och Nset r
utprglade smhus- och villaomrden
byggdes Kannebck till 95,4% ut under
1960-talet och bebyggelsen bestr till
nstan 90 % av ferbostadshus.
Av detta fljer att bilttheten i
Nset och nnered r betydligt
hgre n Gteborgs genomsnitt
medan Kannebck fljer stadsdelens
genomsnitt. Bilttheten avspeglas
i den fysiska strukturen och vi
kunde konstatera att platsens fysiska
mittpunkt inte r en plats dr beskaren
vistas utan en plats dr bilen som
transportmedel rr sig. Omrdet kring
keredsrondellen har ett lgt estetiskt
vrde d den viktigaste frgan fr
handels- och verksamhetsinnehavare
snarare varit biltillgnglighet, kostnader
och hyra n estetisk attraktivitet. Den
typiska beskaren anlnder med bil,
sker en specifk tjnst och lmnar
drefer generellt platsen omgende.
En annan intressant observation vi
gjorde r att ldersstrukturen i Nset
och i nnered avviker p ett tydligt
stt frn statistiken fr Gteborg som
helhet, med en betydligt lgre andel
personer i ldrarna 20 30 r. Man kan
frutstta att detta till stor del beror p
hur bostadsbestndet och trafkmnstret
ser ut, med hg andel smhus, nstan
obefntligt bestnd av hyresrtter och
dliga kollektivtrafkfrbindelser.
Bostder uppfrda i allmnnyttan
i Kannebck r 51,7 %, i nnered
8,8 % medan Nset inte har ngon
allmnnyttig bostad.
Nr vi tittade nrmre p vad som hnder
i omrdet, kunde vi konstatera att de
handels- och verksamhetsetableringar
i korsningen mellan nnered, Nset
och Kannebck har uppkommit under
de senaste 15 ren p eget initiativ frn
privata nringsidkare, och att fera av
detaljplanerna fr platsen har tillkommit
fr handels- och verksamhetsndaml.
nnered och Nset r tv starkt
bilburna omrden, vilket idag r
svrt att bryta till fljd av svaga
kollektivtrafkfrbindelser och
dliga tvrfrbindelser. ven om
kollektivtrafken behver frbttras
p platsen, gr omrdets struktur
det svrt att i dagslget enbart fresl
kollektiva transportmedel som framtida
kommunikationsmedel fr de boende.
Istllet kan platsen uppmuntra en
5
vergng till frnyelsebara drivmedel
och delvis frndrade resmnster
genom att ge rum t exempelvis
laddningsstation till elbilar/pumpar
med etanol e.d. samt etablering av
pendelparkering i anslutning till
sprvagnshllplatsen p Opaltorget. Ett
frslag r ven att fortstta sprvagn
1 och 7 vidare ner mot Nset varp
fer hade hamnat inom sprvagnens
direkta upptagningsomrde, men tills
detta frslag nr planeringsstadiet kan
bde pendelparkering och en utkning
av bussfrbindelser mellan Nset och
nnered med Opaltorget fungera som
efektiva dellsningar.
Nset och nnered saknar generellt
allmnna mtesplatser. Detta
karaktrsdrag r ett argument till varfr
platsen vid en eventuell vidareutveckling
grna fr utveckla ven en plats som r
naturlig fr beskare att samlas kring
och dr spontana mten kan uppst.
Idag r det frmst ICA Supermarket
som r den punkt vid rondellen dr fest
beskare samlas och dr insatser fr
att strka platsens sociala funktion kan
genomfras.
keredsrondellen utgr idag ngot
av en socioekonomisk grns mellan
Kannebck och rgryte-Nset.
En mlsttning i ett vidare arbete
med att utveckla handels- och
verksamhetsansamlingen p platsen br
drfr vara att i den fysiska strukturen
verbrygga denna grs och skapa
gemensamma rum fr individer som
sllan mts i sina vardagsliv.
Bjrn Wadefalk p SDF Vstra Gteborg
menar att en av anledningarna till
att butiker och verksamheter valt
att placera sig kring rondellen r de
lga hyresniverna hr. Detta r ett
karaktrsdrag som br vrnas som en
kvalitet och frutsttning fr utveckling
p platsen.
ven om handeln vid keredsrondellen
ver lag gr bra r det viktigt att utreda
hur framtida frndringar frmst p
Opaltorget kommer pverka platsen, d
kad konkurrens och rrelse bde kan
verka strkande och urhlkande p de
existerande etableringarna. Tendensen
tyder dock p att de verksamheter
som uppkommit och fortlevt p
platsen gjort det utifrn en eferfrgan
om lokalt frankrade verksamheter,
och d den fysiska nrheten inte
frndras nmnvrt av de framtida
planarbeten som sker i angrnsande
handelsomrden br platsen kunna
fortstta att utvecklas vidare.
KARTA VER STRK MED
UTVECKLINGSPOTENTIAL
SBK - Ortofoto
Gteborgs Stad (Sweref 99 12 00, GH 88) Skala 1:9500
Skapad med InfoVisaren
1
4
2
5
1
7
6389883
1
4
4
9
5
8
6391497
Blivande naturreservat
Byggnader med handel
eller verksamheter
Imaginrt strk
keredsrondellen
Efterstrvad koppling
mellan Kannebck och
nnered-Nset
Mjliga frttningsom-
rden lngs strket
SBK - Ortofoto
Gteborgs Stad (Sweref 99 12 00, GH 88) Skala 1:9500
Skapad med InfoVisaren
1
4
2
5
1
7
6389883
1
4
4
9
5
8
6391497
Blivande naturreservat
Opaltorget 1
2
Hjdskillnad
S
B
K

-

O
r
t
o
f
o
t
o

t
e
b
o
r
g
s

S
t
a
d

(
S
w
e
r
e
f

9
9

1
2

0
0
,

G
H

8
8
)
S
k
a
l
a

1
:
9
5
0
0
S
k
a
p
a
d
m
e
d
In
fo
V
is
a
r
e
n
1 4 2 5 1 7
6
3
8
9
8
8
3
1 4 4 9 5 8
6
3
9
1
4
9
7
B
l
i
v
a
n
d
e
n
a
t
u
r
r
e
s
e
r
v
a
t
N
Ett imaginrt strk skulle skapa en grund
fr mten mellan svl generationer,
intressegrupper och socioekonomiska
grupper
keredsrondellen utgr idag
ngot av en socioekonomisk
grns mellan Kannebck och
rgryte-Nset