Optimal Fragmentering I Krosstäkerm Fältförsök I Langasen

MinBaS II
MineralBallast Sten
Omrde 1
Rapport nr 1.2.1
MinBaS II Omrde 1 Produktion och processutveckling

Delomrde 1.2. Bergteknik-Brytning
Projekt nr 1.2.1 Optimal fragmentering vid sprngning II
Optimal fragmentering i krosstkter, fltfrsk i Lngsen

Slutrapport Projekt nr 1.2.1
Finn Ouchterlony, Ulf Nyberg & Mats Olsson, Swebrec vid LTU
Kristina Vikstrm, NCC Roads
Per Svedensten, Sandvik Mining & Construction
Stockholm, januari 2010
Medfinansiering frn
SBUF-projekt 12138: Fragmentering och lastbarhet i bergtkter
Swebrec Rapport 2010:2
Optimal fragmentering i krosstkter, fltfrsk i Lngsen

Optimal fragmentation in quarries, field
tests at Lngsen
Finn Ouchterlony, Swebrec
Ulf Nyberg, Swebrec
Mats Olsson, Swebrec
Kristina Vikstrm, NCC Roads
Per Svedensten, Sandvik Mining & Construction
Stockholm januari 2010

Swebrec - Swedish Blasting Research Centre
Lule University of Technology
Dept of Civil, Mining and Environmental Eng Div of Mining and Geotechnical Eng
SAMMANFATTNING
Under 2007-2009 har projektet Optimal fragmentering vid sprngning del II genomfrts som ett MinBaS-projekt. Drutver har Swebrec och SBUF, genom projekt 12138 Fragmentering och lastbarhet i
bergtkter stllt medel till frfogande. Arbetet har utfrts vid NCC Roads bergtkt i Lngsen vid
Arlanda. Mlen har varit att validera tidigare arbeten med designkurvor fr Swerocks Vndletkt och
att utvrdera elektroniksprngkapslar avseende finare styckefall och andra frbttringar.
Fltarbetet har besttt i en noggrann uppfljning av fem produktionssalvor. I en 0-salva tog vi fram
mtmetoder fr lastcykeltider/lastbarhet, krosseffektdata och styckefall med bildanalys. vriga salvor
innehll 4 rader med ca 100 hl var i en 14-19 m hg pall. 89 mm borrhl laddade med emulsionssprngbarhet Titan 6080 SME anvndes. I salva 1 och 2 anvndes ett ttare hlmnster i ena halvan s
att den specifika laddningen blev, ca 1,0 mot normala 0,7 kg/m3. Salvorna tndes med Nonel, 2 hl per
25 ms intervall i raden och 67 ms mellan raderna. I salva 3 och 4 anvndes normalt hlmnster och
elektronikkapslar med 10 resp. 5 ms frdrjning mellan hlen i raderna och 67 ms mellan raderna.
Under uppfljningen mttes borrhlens phugg och inriktning, borrhlsavvikelser, bergstrukturen p
pallfronten ur 3D-bilder, frsttningar i frsta raden, markvibrationer och luftsttvg vid angrnsande
objekt, effektfrbrukning p frkross och bandvgsmotorer mm. I fokus stod uttag av provhgar ur
salvorna och siktning av dem bde i tkt och i labb. Sist krossades ven provhgarna under krosseffekt- och bandfldesmtning innan analysen vidtog.
Statistik fr ingende data har tagits fram och ur siktdata hela styckefallskurvor fr salvorna. Dessa
har anvnts fr att ta fram designformler fr Nonel-salvor. Analysen tar hnsyn till att provhgarna
saknar skut och till ny kunskap om kurvornas lutning. Formlerna baseras p salvornas geometri, laddningsdata och bergmassans egenskaper. De kan anvndas till en berkningsrutin fr styckefallet och
med dem kan t.ex. fljden av att ndra oladdad lngd eller hldiameter uppskattas.
Anvndningen av elektronikkapslarna gav flera ovntade resultat. De kan kort sammanfattas som att
jmfrt med Nonel-salvor med ngot lgre specifikladdning erhlls:
ett mrkbart grvre medelstyckfall i salvorna, en uppgng frn ca 160 till 200 mm,
en mrkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med drygt 8 sek frn ca 35 sek,
ett mrkbart lgre flde genom krossen, ca 5-10% minskning frn 380 till 350 ton/tim och
ett strre energibehov vid krossning, ca 20% kning frn ca 0,30 till 0,35 kWh/ton.
Inverkan av Nonel-upptndning med hgre specifik laddning, 0,99 jfrt med 0,72 kg/m3, blev:
ett mrkbart finare medelstyckfall i salvorna, en minskning frn ca 160 till 120 mm,
en mrkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med knappt 10 sek frn ca 35 sek,
ett mrkbart hgre flde genom krossen, ca 5% kning frn 380 till 400 ton/tim och
MinBaS II Rapport 1.2.1
ii
ett lgre energibehov vid krossning, ca 15% minskning frn ca 0,30 till 0,25 kWh/ton
En enkel kostnadsuppskattning grs fr de tre salvtyperna som studerats i Lngsen; Nonel-salvor med
normal specifik laddning (referens), Nonel-salvor med hg specifik laddning och elektroniksalvor med
normal specifik laddning. Nonel-salvorna r 0,7-1,8 kr/ton billigare beroende p om lastningen eller
krossningen r flaskhalsen. Nr krossningen r flaskhalsen ger den lgre kapaciteten och den hgre
krossenergin det hgre vrdet. Nonel-salvorna ger ungefr samma kostnad.
Fr det mer realistiska alternativet att lastningen r flaskhalsen grs en mer detaljerad kostnadsanalys
baserad p data frn innevarande underskning. Tv alternativ fr frkrossen tas med; egen drift eller
utlagd p entreprenad. Elektroniksalvorna r ven nu dyrare, ca 0,7-1,1 kr/ton. Om frkrossen drivs i
egen regi kan tkten tillgodogra sig den hgre kapaciteten och den lgre specifik laddning som Nonel-salvor med hgre specifik laddning ger. Det gr dem nstan lika billiga som Nonel-salvor med
normal specifik laddning. Om frkrossen lagts ut p entreprenad sker inte detta och Nonel-salvorna
med normal specifik laddning blir billigast.
Vid s sm kostnadsskillnader som de som redovisas hr blir kalkylerna knsliga fr deras utformning,
ingende data och faktorer som utelmnats som ndrade investeringsbehov, ndrad produktkvalitet
och prisbilden fr olika produkter. Ett frsk att uppskatta den sista effekten grs med Sandvik PlantDesigner. En slutsats r att om produkter som vidarefrdlas i anlggningen betingar ett hgre pris s
kan det vga ver till frdel fr EPD-kapslarna. En frvntad framtida prissnkning p kapslarna har
inte heller rknats med.
Fr att f ett skrare underlag fr att bedma effekten av att anvnda EPD-kapslar och fr kostnadskalkylerna behver elektroniksalvor dels med andra tndplaner dels i andra bergfrhllanden fljas
upp med metoder liknande dem vi anvnt i detta projekt.
iii
SUMMARY
During 2007-2009 the project Optimal fragmentering vid sprngning del II was carried out within the
MinBaS II research program. In addition Swebrec and SBUF, through project 12138: Fragmentering
och lastbarhet i bergtkter have also provided funds. The field work was carried out NCC Roads
quarry at Lngsen near Arlanda airport. The goal has been to validate earlier work on design curves
that was made at Swerocks Vndle quarry and to evaluate electronic detonators (EPDs) with respect a
finer fragmentation and other improvements.
The field work consisted of extensive monitoring of five production rounds. In the 0-round methods to
determine the loading cycle/loadability, crushing effect data and fragmentation from 2D images were
developed. The other rounds contained 4 rows with around 100 holes each in a 14-19 m high bench.
89-mm drill holes charged with Titan 6080 SME bulk emulsion were used. In round 1 and 2, the drill
pattern was tighter in one half. The specific charge thus became higher, about 1,0 versus the normal
0,7-0,8 kg/m3. The rounds were fired with Nonel pyrotechnic caps, 2 holes per 25 ms delay in-row and
67 ms between rows. In rounds 3 and 4 the normal drill pattern was used and electronic caps with 10
and 5 ms in-row delay and 67 ms between rows were used.
During monitoring drill hole collaring and alignment, drill hole deviations, rock mass structure from
3D images, 1st row burdens, ground vibrations and air shock at adjacent buildings, the power draw of
the primary crusher and of the belt motors etc. were measured. The building of test piles from the
rounds were in focus as was the sieving of them in the quarry and in the lab. At the end the rock in the
test piles was run through the crusher with simultaneous registration of crusher effect and belt flow
measurements.
Statistics for the collected data are given and from the sieving data whole fragment size distributions
are constructed. From these design formulas for Nonel rounds are produced. The analysis takes into
consideration that the test piles do not contain any boulders and new knowledge about the slope of the
distribution. The formulas are based on the geometry of the bench, charging data and the properties of
the rock mass. They may be used for a computation routine for the fragmentation and with it the effect
of e.g. changing the uncharged part of the blast hole or the hole diameter may estimated.
The use of the EPDs carried several unexpected results. These may be summarized as that, compared
to Nonel rounds with a slightly lower specific charge, we obtained:
a markedly coarser average (median) fragmentation, an increase from 160 to 200 mm,
a markedly faster bucket filling time, down more than 8 sec from 35 sec,
a markedly lower crusher flow, an about 5-10% decrease from 380 to 350 ton/hr and
a larger specific crushing energy, about 20% increase from 0,30 to 0,35 kWh/ton.
iv
The effects of Nonel initiation with a higher specific charge, 0,99 versus 0,72 kg/m3, became:
a markedly finer average fragmentation, a decrease from 160 to 120 mm,
a markedly faster bucket filling time, down almost 10 sec from 35 sec,
a markedly higher crusher flow, an about 5% increase from 380 to 400 ton/hr and
a lower specific crushing energy, about 20% increase from 0,30 to 0,25 kWh/ton.
A simple cost comparison for Lngsen is made of the three types of rounds studied at Lngsen;
Nonel rounds with normal specific charge (reference case), Nonel rounds with a high specific charge
and EPD rounds with a 5-10 ms inter-hole delay. The Nonel rounds are 0,7-1,8 SEK/ton cheaper than
the EPD-rounds depending on whether the loading or the crushing is the bottle neck in the operation.
When the crusher is the bottle neck, the lower capacity and the higher crushing energy add up to the
higher value. The costs for the two Nonel rounds are roughly equal.
For the more realistic alternative that the loading is the bottle neck, a more detailed cost analysis is
made based on the data collected in this investigation. Two crusher alternatives are considered; operation in house or outsourcing. The EPD rounds are more expensive now too, about 0,7-1,1 SEK/ton.
During an in-house operation the quarry can profit from the higher capacity and the lower crushing
energy that the Nonel rounds with a higher specific charge result in. The latter then incur almost the
same costs as Nonel rounds with a normal specific charge. An outsourcing of the crushing prevents
this and Nonel rounds with a normal specific charge incur the lowest costs.
When the cost differences become as small as presented here, the results become sensitive to how the
calculations are designed, to input data and factors that have been omitted, like possible differences in
equipment size, differences in product quality (and hence price) and the price ratio for different products. The latter effect is estimated with the simulation code Sandvik PlantDesigner. One conclusion is
that if products that are further processed in the plant fetch a higher price, then this may push the cost
comparison in favour of the EPD caps. A future price reduction for EPD caps would do the same.
In order to obtain a better basis for judging the effect of using EPD caps and for the cost calculations,
EPD rounds with other initiation patterns and in other rock mass conditions need to be monitored with
methods like those used in this project.
INNEHLL
1
BAKGRUND...................................................................................................................................1
FRUTSTTNINGAR OCH UPPLGGNING AV FLTFRSKET......................................4
2.1
Geologi och arbetsgng i tkten..............................................................................................4
2.2
Upplggning och utfrande av fltfrsken............................................................................7
2.2.1
Frskssalvorna ................................................................................................................. 7
2.2.2
Siktnings- och krossningskampanjen .............................................................................. 11
GENOMFRANDE OCH RESULTAT .......................................................................................16

3.1
Tidsschema och uppfljningsarbete......................................................................................16
3.2
Pallinmtning och borrning...................................................................................................17
3.2.1
Allmnna salvdata ........................................................................................................... 17
3.2.2
Strukturkartering med 3D-foton ...................................................................................... 22
3.2.3
Pallinmtning med 3D-foton ........................................................................................... 25
3.2.4
Felborrningsmtningar..................................................................................................... 29
3.3
Laddningsuppfljning ...........................................................................................................42
3.4
Sprngningen ........................................................................................................................44
3.4.1
Observationer i samband med sprngningen ................................................................... 44
3.4.2
Vibrationer och luftsttvg .............................................................................................. 47
3.4.3
Styckefall ur bildanalys ................................................................................................... 52
3.4.4
Skopfyllnads- och lastcykeltider...................................................................................... 53
3.4.5
Krosskapacitet och brnslefrbrukning ........................................................................... 59
3.4.6
Krosseffektmtningar ...................................................................................................... 64
Siktning och krossning av provhgar ............................................................................................66

4.1
versikt ver sorteringsarbetet .............................................................................................66
4.2
Medelstyckefall; andra felkllor och knslighetsanalys .......................................................69
4.3
Krossningen av provhgarna ................................................................................................73
4.4
Styckefallsmtningar p provhgar med Split ......................................................................79
vriga data ....................................................................................................................................83

5.1
Laboratoriesiktning av material frn provhgar ...................................................................83
5.2
Densitet, vghastighet, LA-tal och kulkvarnsvrden. ...........................................................87
5.3
Split-Hopkinsondata. ............................................................................................................89
Om styckefallet och designkurvorna .............................................................................................91

6.1
Olika faktorers inverkan p styckefallet ...............................................................................91
6.2
Hela styckefallfrdelningar fr Lngsen.............................................................................94
6.3
Underlag fr designkurvor ..................................................................................................100
6.4
Designkurvor fr Lngsen.................................................................................................104
vi
6.5
7
Diskussion om effekten av upptndning .............................................................................107
SLUTSATSER ............................................................................................................................109
7.1
Inledning .............................................................................................................................109
7.2
Tekniska resultat .................................................................................................................109
7.3
Sammanfattning av designformlerna fr Lngsen ............................................................114
7.4
Kapacitetsdata och kostnader fr de olika salvtyperna .......................................................118
7.5
Avslutande kommentarer ....................................................................................................124
ERKNNANDE .........................................................................................................................127
REFERENSER ............................................................................................................................128
BILAGOR
131-220
FIGURLISTA
Figur 2-1: Pegmatitgng, del av fronten p salva 1. Fronten stryker t hger 66 V . ............................ 4
Figur 2-2: Tunnslip p granodiorit frn Lngsen, foto frn polarisationsmikroskop. ........................... 5
Figur 2-3: Frsksplats Lngsen med asfaltverk, salvplacering och provhgar. Platsen 0-salva
markerar salvan som skts innan de fyra MinBaS-salvorna. .......................................................... 6
Figur 2-4: Frkrossen i Lngsen lngst t.h. och sikten (mitt i bilden) fr krossprodukten. .................. 7
Figur 2-5: Upplggningen av 0-salvan med nominella data. Skjutriktning uppt i figur........................ 7
Figur 2-6: Upplggningen av frskssalvorna med nominella data. Skjutriktning uppt i figur. ........... 8
Figur 2-7: Atlas Copco SmartRig D9C. .................................................................................................. 9
Figur 2-8: Lastmaskinerna Cat 988F och 988H. ................................................................................... 11
Figur 2-9: Omrden i salvorna varifrn materialet till provhgarna lastats ut. ..................................... 12
Figur 2-10: Frst upplagda provhgar i mitten av bilden, nederst toppen av skuthg.......................... 12
Figur 2-11: Omgrvda och homogeniserade provhgar 1A och 1B. .................................................... 12
Figur 2-12: Splitbilder med cykelhjul som skala; t.v. hg 1A veryta, t.h. hg 2A sida. ..................... 13
Figur 2-13: Fldesschema fr siktningskampanjen i Lngsen. ........................................................... 14
Figur 2-14: Placeringen av effektregistreringsutrustningen fr frkross och efterfljande bandmotorer
() samt container med kopplingsskp och mtare under frkrossen. .......................................... 15
Figur 2-15: Banden efter krossen i Lngsen. I vnstra bilden syns frst produktbandet t.v. och sen
banden fr fin och grovmaterial. I hgra bilden syns de tv senare banden. ................................ 15
Figur 3-1: Borrplan fr 0-salvan. .......................................................................................................... 19
Figur 3-2: Borrplan fr salva 1 med koordinater x = N (norr) och y= E (st). Phugg 16-17 m ver
botten............................................................................................................................................. 19
Figur 3-3: Planerad borrplan fr salva 2. Phugg 13-18 m ver salvbotten.......................................... 19
Figur 3-4: Verklig borrplan fr salva 3. ................................................................................................ 20
Figur 3-5: Verklig borrplan fr salva 4. ................................................................................................ 20
vii
Figur 3-6: Fronten p salva 0 fre sprngning. Frn ster (t.v.) till vster (t.h.)................................... 20
Figur 3-7: Fronten p salva 1 fre sprngning. Frn ster (t.v.) till vster (t.h.)................................... 21
Figur 3-8: Fronten p salva 2 fre sprngning. ..................................................................................... 21
Figur 3-9: Fronten p salva 3 fre sprngning. ..................................................................................... 21
Figur 3-10: Fronten p salva 4 fre sprngning. Notera outlastat berg frn salva 3 till vnster. .......... 21
Figur 3-11: Fronten p salva 1. Salvdel 1-H t.v. och salvdel 1-N t.h.................................................... 22
Figur 3-12: Fronten p salva 2. Salvdel 2-N t.v. och salvdel 2-H t.h.................................................... 22
Figur 3-13: Fronten p salva 3. ............................................................................................................. 22
Figur 3-14: Fronten p salva 4. ............................................................................................................. 22
Figur 3-15: Stereoprojektioner fr sprickytors normaler fr salva 1-4 (S1-S4).................................... 24
Figur 3-16: Salva 3, toppvy ver phuggspunkter med pallfront.......................................................... 26
Figur 3-17: Frontvy och sidovy frn pallens hgra sida ver salva 3. .................................................. 26
Figur 3-18: Salva 4, toppvy ver phuggspunkter med pallfront.......................................................... 27
Figur 3-19: Frontvy och sidovy frn pallens hgra sida ver salva 4. .................................................. 27
Figur 3-20: Frsttningsprofiler fr hl 4, 9 och 13 i rad 1 i salva 3. ................................................... 28
Figur 3-21: Medelfrsttning per hl i rad 1 lngs fronten p salva 3 och 4......................................... 29
Figur 3-22: Tippvinkelfrdelningar fr salvorna 1-4 med tillpassade normalfrdelningar................... 31
Figur 3-23 Histogram ver alla uppmtta tippvinkeldata frn salva 1-4............................................... 32
Figur 3-24: Histogram ver alla uppmtta svngvinkeldata frn salva 1-4........................................... 33
Figur 3-25: Avvikelse tvrs ansatta borrlinjer fr salva 1, rad 1........................................................... 34
Figur 3-29: Borrhlsavvikelse frn planerad borrlinje vid borrhlsbotten, salva 1-4............................ 37
Figur 3-30: Frsttningsprofiler fr hl 4, 9, 13 och 18 i rad 1 i salva 3, LaserAce 300, jfr Figur 3-20.
....................................................................................................................................................... 39
Figur 3-31: Borrsjunkning p 2, 4, 6, 18 m djup i salva 3. Rtt = hg, grnt = lg. Skjutriktning
uppt, hgra hrnet ovanifrn fritt, vnstra inspnt. ..................................................................... 40
Figur 3-32: Borrsjunkning p 2, 4, 6, 18 m djup i salva 4. Samma skala som i Figur 3-31.............. 41
Figur 3-33: Histogram ver laddningskoncentrationen i hlen i salva 3............................................... 43
Figur 3-34: Salva 1. Salvdel 1-H nrmast kameran. ............................................................................. 45
Figur 3-35: Salva 2. Salvdel 2-H till hger i bild r hgre och har kastat lngre.................................. 46
Figur 3-36: Salva 3. De grova stenarna p toppen syns tydligt............................................................. 46
Figur 3-37: Salva 4. Pegmatitdelen 4A nrmast kameran verkar ha mer grovt material p toppen...... 47
Figur 3-38: Mtobjektens lgen i frhllande till salvorna. .................................................................. 47
Figur 3-39: Vibrationssignal och frekvensspektrum frn salva 3, verst brandstation, underst vg
infart. ............................................................................................................................................. 48
viii
Figur 3-40: Luftsttvg och frekvensspektrum frn salva 3.................................................................. 51
Figur 3-41: Medelstyckefall x50 fr salvdelarna mtt med Split. x betecknar avvikande vrden.......... 53
Figur 3-42: Histogram fr skopfyllnadstid fr salva 0-2....................................................................... 55
Figur 3-43: Histogram fr lastcykeltid fr salva 1-4. Vntetiden vid kross bortrknad........................ 57
Figur 3-44: Totalt krossflde, lngtidsuppfljning, .............................................................................. 60
Figur 3-45: Dieseltgng, lngtidsuppfljning...................................................................................... 60
Figur 3-46: Tidsserier fr krossfldet mtt med bandvgarna BV1 och BV2. ..................................... 61
Figur 3-47: Tidsserier fr krossfldet mtt p bandmotorer BME1 och BME2. .................................. 62
Figur 3-48: Jmfrande tidsserie fr bandvg och bandeffektmtare, ton/dag totalt. ........................... 62
Figur 3-49: Jmfrande tidsserie fr bandvg och bandeffektmtare, ton/dag finmaterial................... 63
Figur 3-50: Krossens medeleffektfrbrukning () och krossfldet () under salva 3-4. ..................... 65
Figur 4-1: Fldesschema fr siktningskampanjen i Lngsen. ............................................................. 66
Figur 4-2: Siktverket Powerscreen Warrior 1800 med siktdukar #125 mm.......................................... 67
Figur 4-3: Harpning av material ur provhg och vxelflak med finmaterial under upplastning........... 68
Figur 4-4: Viktkorrektionernas inverkan p medelstyckefallet x50 fr alla provhgar.......................... 71
Figur 4-5: Variationer fr korrigerade medelstyckefall frn siktning av provhgar. ............................ 72
Figur 4-6: Matning av frkross och krossppning. ............................................................................... 74
Figur 4-7: Histogram ver skopvgsvikter med tillpassad normalfrdelning. ...................................... 75
Figur 4-8: Filtrerad tidsserie ver frkrossens effektfrbrukning. ........................................................ 76
Figur 4-9: Lddiagram fr produktfldet genom frkrossen under resp. lastcykel............................... 78
Figur 4-10: Lddiagram ver den specifika medeleffekttgngen fr provhgarna ............................. 78
Figur 4-11: Krossflde fr provhgarna i MinBaS-salvorna. ............................................................... 79
Figur 4-12: Medelstyckefall x50 mtt p provhgens ovanyta............................................................... 81
Figur 4-13: Medelstyckefall x50 mtt p provhgarnas sidoytor ........................................................... 81
Figur 5-1: Siktkurvor frn fraktionen 0/125 mm ur sorterade provhgar. ............................................ 83
Figur 5-2: Siktkurvor frn fraktionen 0/40 mm ur sorterade provhgar. .............................................. 84
Figur 5-3: Siktkurvor frn fraktionen 0/32 mm frn krossade provhgar. ............................................ 84
Figur 5-4: Tillpassade Swebrec-kurvor till siktdata fr sprngt 0/40 och krossat 0/32 mm material. .. 86
Figur 5-5: Jmfrelse av medelkurvor fr labbsiktat material i lin-log skala. ...................................... 86
Figur 5-6: Histogram ver brottlast och brottenergi frn Split-Hopkinson-mtningar. ........................ 89
Figur 6-1: Skarvade styckefallsfrdelningar fr sprngning p Lngsen............................................ 96
Figur 6-2: Anpassade Swebrec-funktioner. Alternativ A1 och F1 i Tabell 6-5. ................................... 97
Figur 6-3: Styckefallskurvor fr salvorna, data och Swebrec-funktioner, F1+F2 och C3 i Tabell 6-5. 99
Figur 6-4: Frstoring av finomrdet fr kurvor och data i Figur 6-3 genom logaritmering av x-axeln.99
Figur 6-5: Designkurvor fr Nonel-salvor i Lngsen. ....................................................................... 106
Figur 6-6: Frdrjningstidens inverkan p medelstyckefallet x50. ...................................................... 107
Figur 7-1: Designkurvor fr Nonel-salvor i Lngsen. ....................................................................... 116
ix
TABELLISTA
Tabell 2-1: Mineralinnehll i granodiorit frn Lngsen. ....................................................................... 5
Tabell 3-1: Tidsschema fr produktionsarbetet i Lngsen-tkten. ...................................................... 16
Tabell 3-2: Uppfljningen av produktionen i Lngsen........................................................................ 16
Tabell 3-3: Salvdata fr frskssalvorna i Lngsen. ........................................................................... 17
Tabell 3-4: Laddata fr salvorna i Lngsen. ........................................................................................ 17
Tabell 3-5: Sprngmnesdata. ............................................................................................................... 18
Tabell 3-6: Upptndningsdata fr salvorna i Lngsen......................................................................... 18
Tabell 3-7: Strukturkarteringsdata fr fronterna p salva 1-4. .............................................................. 24
Tabell 3-8: Mtvrden ur 3D-modellerna.............................................................................................. 28
Tabell 3-9: Statistik fr tippvinkeldata, medelvrdeantal data stdavvikelse............................................ 30
Tabell 3-10: Statistik fr svngvinkeldata, medelvrdeantal data stdavvikelse....................................... 32
Tabell 3-11: Tipp- och svngvinkeldata frn borrigg och felborrningsmtningar. ............................... 33
Tabell 3-12: Statistik fr totala borrhlsavvikelsen i skjutriktningen. .................................................. 38
Tabell 3-13: Statistik fr totala borrhlsavvikelsen i svngled. ............................................................ 38
Tabell 3-14: Antal hl med avvikelser inom och utanfr givna grnser. .............................................. 38
Tabell 3-15: Jmfrelse med Olsens (2009) data. Alla siffror i cm/m eller %...................................... 42
Tabell 3-16: Laddata baserat p antecknade mngder per hl............................................................... 43
Tabell 3-17: Frutsttningar fr markvibrations- och luftsttvgsmtningar ....................................... 49
Tabell 3-18: Mtdata frn vgstationen i tkten, avstnd 300-400 m. Hgsta vrden med fetstil. ....... 49
Tabell 3-19: Mtdata frn vgstationen vid infarten, avstnd 1650-1750 m......................................... 49
Tabell 3-20: Mtdata frn brandstationen, avstnd ca 3,3-3,4 km. ....................................................... 49
Tabell 3-21: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar, salva 0, 1 och 2. ........................................ 52
Tabell 3-22: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar, salva 3 och 4. ............................................ 52
Tabell 3-23: Statistik fr skopfyllnadstider vid normal lastning i sek. ................................................. 54
Tabell 3-24: Statistik fr skopfyllnadstider vid skuthantering i sek...................................................... 54
Tabell 3-25: Statistik fr delcykeltider i sek, summatider i %. ............................................................. 58
Tabell 3-26: Krossproduktionen mtt med bandvgar samt dieselfrbrukningen................................. 60
Tabell 3-27: Andelen finmaterial som producerats i frkrossen. .......................................................... 64
Tabell 4-1: Salva eller salvdel och motsvarande provhg..................................................................... 67
Tabell 4-2: Resultat av vgning av samma massor. .............................................................................. 68
Tabell 4-3: Fraktionsvikter under sorteringsprocessen fr hg 1A....................................................... 69
Tabell 4-4: Sammanfattning av alla viktskillnader under processen..................................................... 70
Tabell 4-5: Medelstyckefall x50 i mm berknat p vgda och korrigerade fraktioner. .......................... 71
Tabell 4-6: Vrden p x50 (mm) och s50x500,75 vid olika formfaktor Ff fr stenarna............................. 73
Tabell 4-7: Lastningsdata med Cat 988F, totalt hgen och detaljer fr en lastare. ............................... 74
x
Tabell 4-8: Bruttokapacitetsmtningar p krossen. ............................................................................... 75
Tabell 4-9: Krossningsfrlopp fr provhgarna samt deras massor...................................................... 77
Tabell 4-10: Krosskapaciteter fr provhgarna frn MinBas-salvorna................................................. 79
Tabell 4-11: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar p provhgar, ovanytan. ............................ 80
Tabell 4-12: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar p provhgar, sidoytor............................... 80
Tabell 5-1: Passningsparametrar ........................................................................................................... 85
Tabell 5-2: Maskvidd (mm) och motsvarande medelmngd passerar (%) fr sorterat 0/125 mm........ 87
Tabell 5-3: Densitet, LA-tal, kulkvarnsvrden och P-vgshastighet..................................................... 88
Tabell 5-4: Statistik fr mta frn Split-Hopkinson-mtningar............................................................. 89
Tabell 6-1: Styckefallspverkande faktorer i salvorna. ......................................................................... 91
Tabell 6-2: Sammanstllning av mtningar av medelstyckefall, x50 i mm............................................ 91
Tabell 6-3: Medelvrden fr olika gruppers medelstyckefall, x50 i mm................................................ 93
Tabell 6-4: Skarvade styckefallsfrdelningar fr .................................................................................. 95
Tabell 6-5: Passningsparametrar frn kurvpassningen.......................................................................... 96
Tabell 6-6: Berkning av effektivt A-vrde fr MinBas-salvorna i Lngsen.................................... 101
Tabell 6-7: Effekten av olika termer i A p medelstyckefallet i en Nonel-salva med q = 0,72 kg/m3.103
Tabell 6-8: Frutsttningar fr designkurvor. ..................................................................................... 104
Tabell 6-9: Parametrar fr designkurvor. ............................................................................................ 105
Tabell 7-1: Borr- och laddata fr Nonel-salvor i Lngsen................................................................. 115
Tabell 7-2: Parametrar fr designkurvor fr Lngsen. ...................................................................... 115
Tabell 7-3: Enkel kostnadsjmfrelse fr sprngningsalternativ. ....................................................... 119
Tabell 7-4: Jmfrelsevrden fr salvcykeltider. ................................................................................ 120
Tabell 7-5: Kostnadsjmfrelse fr sprngningsalternativ baserad p kapacitetsdata. ....................... 121
Tabell 7-6: Uppskattade kapacitetssiffror fr frkross frdelade p olika produkter. ........................ 123
BAKGRUND
Denna redovisning utgr slutrapport av MinBaS-projekt 1.2.1 Optimal fragmentering i sprngning II

som pgtt 2007-2009. Arbetet bestr bde av en fltdel och av en analysdel. Fltarbetet utfrdes i
NCC Road AB:s tkt i Lngsen vid Arlanda. Lngsen producerar 350-400 000 ton krossade bergmaterialprodukter per r, dels ballast till asfaltverk i tkten och till betong, dels material till vgar m.m.
Arbetet utgr en fortsttning p liknande arbeten i Vndle-tkten i fregende MinBaS-program dr
bl.a. designkurvor fr pallsprngning togs fram (Ouchterlony m.fl. 2005, 2006a, b). I korthet innebr
designkurvorna att man fr tktens frhllanden (geologi, borrutrustning och tndplan) kan frutsga
styckefallsfrdelningen och hur den ndras nr den specifika laddningen ndras genom att borrhlsmnstret glesas ut eller frttas.
Projektet har som ml: Att validera de arbeten med designkurvor i Vndletkten som gjordes under
MinBaS-I programmet. Vidare skall utvrderas anvndning av elektroniksprngkapslar med syfte att
f bde finare styckefall och andra frbttringar vid pallsprngning.
Projektet har ett brett industristd dr frutom tktgaren NCC Roads, Orica Mining Services, Sandvik Mining and Construction, Bergsskolan i Filipstad, Nitro Consult, Jehanders och Swerock har deltagit med egeninsatser i projektet. MinBaS-programmet, Swebrec och SBUF, genom projekt 12138
Fragmentering och lastbarhet i bergtkter, har sttt fr finansieringen av projektet som hade en ursprungsbudget p 3,2 Mkr. Projektet har fljts av en projektgrupp dr frutom de aktiva projektdeltagarna Jehanders och Swerock varit representerade frn brjan. Jehanders och Sweroc erbjd ocks
egna tkter fr fltarbetet men av olika skl fll valet p NCCs Lngsen.
Det frst projektmtet hlls den 23/10 2007 och sedan hlls ytterligare ett tiotal mten, bl.a. fr att
samordna projektarbetet i samband med salvorna. Under vren 2008 bjds ven Skanska in att delta i
mtena.
Enligt projektplanen skulle 4 salvor skjutas i par om tv och fljas upp. Varje salva var tredelad och
mittdelen skulle vara referensdel dr specifik laddning mm hlls p samma vrden som tktens normala produktion (specifik laddning, Nonel-upptndning mm). I den frsta salvan skulle de tv sidodelarna ha hgre specifik laddning n normalt. De tv sidodelarna med samma borr- och laddplan avsg att
pvisa eventuella effekter av varierande geologi.
I den andra salvan, direkt bakom den frsta, skulle sidodelarna ha normal specifik laddning men tndas upp med sprngkapslar med elektronisk frdrjning, s.k. elektronikkapslar. Det andra salvparet var
i allt vsentligt utformat som det frsta och syftade frmst till att underska repeterbarheten i resultaten. Om resultaten frn frsta salvparet hann utvrderas i tid skulle dessa kunna pverka detaljer som
elektronikkapslarnas tndfrdrjning i andra salvparet.
2
Frhllandena i tkten och diskussioner i projektgruppen gjorde att salvornas utformning blev annorlunda. ven Bergsskolans deltagande kom att pverka projektets innehll och utformning. Man stllde
upp med sex examensarbetare som gjorde uppfljningar under projektets gng med fokus p styckefall, lastbarhet och krossningseffekt (Andersson & Larsus 2008, Samuelsson & Mnsson 2009, Andersson & Granqvist 2009). Deras deltagande breddade projektinnehllet. Fr att ge dem tillflle till
mtmetodutveckling skts den 23/4 2008 en nollsalva med kombinerad Nonel- och elektronikupptndning.
Drefter skts de fyra egentliga salvorna i projektet. P vren 2008 skts tv tudelade salvor med Nonel-upptndning med normal specifik laddning i den ena delen och hg specifik laddning i den andra.
P hsten skts tv salvor med normal specifik laddning men elektronikupptndning. Salvorna fljdes
upp s noga det gick. Utlastningen av salvorna fljdes upp svl av examensarbetarna som av srskild
effektmtningsutrustning i krossanlggningen. Frn varje salva togs en andel ut och lades i srskilda
provhgar om ca 400 ton, sammanlagt 11 st.
Direkt efter utlastningen av den andra elektroniksalvan brjade en kampanj dr materialet i provhgarna sorterades maskinellt och fotograferades fr digital bestmning av siktkurvan samt krossades
medan skopvikter och maskineffekter mm mttes. Fltarbetena avslutades 6/11 2008.
Urban kesson, SP har med egna projektpengar underskt mikrosprickbildning och mtt Pvgshastighet i krnor borrade ur bergvggen bakom salva 2 (kesson 2009).
Projektet har utfrts av fljande personal:
Finn Ouchterlony, Swebrec; planering och samordning av projektarbetet
Ulf Nyberg, Swebrec; fltarbete, strukturkartering och pallinmtning 3D samt styckefalls- och
vibrationsanalys
Mats Olsson, Swebrec; fltarbete och styckefallsanalys
Daniel Johansson, Swebrec-LTU; styckefallsanalys
Per-Olow Andersson, NCC; koordinering av tktens insatser och ekonomidiskussioner
Linus Nyqvist, NCC; koordinering av tktens sprngningsarbete och mtinsatser
Kristina Vikstrm, NCC; fltarbete, siktning m.fl. laboratoriemtningar
Hkan Lorentzon, NCC; Sprngansvarig och hlavvikelsemtningar
Ulf Jonsson, NCC; Produktionsborrning
Sven Wallman, NCC; Geologisk bedmning av tkten
Kenneth Hannus, NCC; Siktnings- och lastningsarbete med provhgarna
Thomas Geidby, Orica Mining Services; koppling och design av elektroniksalvorna
Joachim Jonson, Nitro Consult; vibrations- och luftsttvgsmtningar
Per Svedensten, Sandvik Mining and Construction; Kross- och bandmotoreffektmtningar samt
dataanalys, mtning av krossbarhet med Split-Hopkinson-bar samt kostnadsanalys
Jan Bida, Bergsskolan; vrvning och arbetsledning av examensarbetare.
Dessutom har Lngsens produktionspersonal, inklusive personal frn Vrmd Schaktmaskiner AB

och Krossekonomi AB samt Oricas laddpersonal medverkat p ett mycket frtjnstfullt stt.
2
2.1
FRUTSTTNINGAR OCH UPPLGGNING AV FLTFRSKET

Geologi och arbetsgng i tkten
Frsken utfrdes i NCC Road AB:s tkt i Lngsen, ca 1 km sydost om Arlanda flygplats. Geologin
beskrivs av Wallman (2009). Inom brytningsomrdet dominerar en gr, fin- till medelkorning granodiorit (1-3 mm) med karaktristiska amfibolkristaller (1-2 mm). Den r svagt men tydligt stnglig.
Sm volymer tonalitiska och granitiska led har observerats men saknar troligtvis betydelse fr standardprodukternas kvalit.
Grovkristallina (2-4 cm) gngar av pegmatit upptrder relativt frekvent, se Figur 2.1. De kan ha en
bredd om 0,5-1 m och en lngd om ibland 10 m. Dessa kan mjligen pverka produktkvalitn p
grund av sin sprdhet. Pegmatiten innehller stllvis krvar av mineralen turmalin, beryll och granat
(frmodligen grossular). Sliror och dror samt strk av fltspat och kvarts upptrder spritt ver hela
omrdet, oftast med en bredd under 10 cm och en lngd under ngra meter.
Figur 2-1: Pegmatitgng, del av fronten p salva 1. Fronten stryker t hger 66 V .
Ett tjugotal vertikala till subvertikala diabasgngar genomkorsar berggrunden i riktning N 20-70 O.
De r storleksmssigt lika pegmatitgngarna. De r ibland r skjuvade och avbrutna vilket ger
brottstycken och linser som upptrder relativt oregelbundet i bergmassan. De r till viss del metamorft
pverkade med amfibolitprgel och viss leromvandling. De pverkar kvalitn positivt utom vid en
omfattande leromvandling.
Spricktektoniken inom tktomrdet har rapporterats tidigare (Ekblad 1994). Den helt dominerande
sprickriktningen r N 20-70 O och sprickorna stupar huvudsakligen brant t sydost. Mindre dominerande spricksystem finns med riktningarna N 40-50 V; O-V och N-S. Senare observationer stder
detta till vervgande del.
5
Tktens fortlpande kvalitetskontroll med bl.a. tunnslip uppvisar ingen vittring eller utfllning av sulfater, jrnoxider mm. Tabell 2-1 visar ett typiskt mineralinnehll tillsammans med jmfrande data
frn kesson (2009). Figur 2-3 visar ett tunnslip.
Tabell 2-1: Mineralinnehll i granodiorit frn Lngsen.
Mineral
Wallman (2009)
kesson (2009)
Kvarts
27,3
413,0
Fltspat
49,7
483,1
Kalifltspat
8,4
Plagioklas
41,3
Biotit
101,9
vrigt
10,6
Totalt
77,0
100
Figur 2-2: Tunnslip p granodiorit frn Lngsen, foto frn polarisationsmikroskop.
Enligt Wallman (2009) gller att:
Kvartsen bestr av olikstora korn (0,5-2 mm) som uppvisar spr av unduls utslckning (tryckpverkan). Kornen har en pusslad kornfogning och god sammanvxning med fltspatskornen.
Plagioklasen upptrder i huvudsak med en svag sericitisering.
Kalifltspaten bestr till strsta delen av mikroklin. Amfibolmineralen domineras av hornblnde.
Glimmer (0,2-1,5 mm) frekommer som biotit (dominerande och magnesiumrik) och muskovit.
Kornen har en gemensam lngdriktning men variationer frekommer.
I det underskta slipet r granodioriten fattig p mikrosprickor. Kornfogningen r generellt mycket

god. Omvandlingsgraden kan betraktas som lg.
Tktens utseende visas i Figur 2-3.
asfaltverk
V
provhgar
kross-
0-salva
anlggning
4 salvor
Figur 2-3: Frsksplats Lngsen med asfaltverk, salvplacering och provhgar. Platsen 0-salva markerar
salvan som skts innan de fyra MinBaS-salvorna.
Tkten drivs av NCC Roads AB. Man hyr in borrningen frn Ballast Nord (NCC Roads AB, Nord),
lastningen till kross frn Vrmd Schaktmaskiner AB och krossningen frn AB Krossekonomi. Dessutom har man egna lastmaskiner. I tkten finns ocks ett asfaltverk som gas av NCC Roads AB. Vid
asfaltverket finns en produktvg.
Borrningen grs i egen regi och NCC kontrollerar borrningskvalitn fr det tv frsta hlraderna, vilket AFS 2003:2 Bergarbete krver i 33: Borrhlen i de tv frmre hlraderna i pall, belgen ovan
jord, skall kontrolleras med hnsyn till hlavvikelse om pallhjden verstiger tio meter.
I Lngsen skjuter man normalt en salva med minst 4 rader om 30-40 000 ton i mnaden. Normalt r
frsttning och hlavstnd r BS = 2,63,4 m i raderna 2-4. I rad 1 r frsttningen 3,4 m fr att
minska risken fr kast. Salvan laddas normalt med bulkemulsionssprngmne till en specifik laddning
av ca q = 0,8 kg/m3 och tnds upp med Nonel.
Utlastningen av salvorna gjordes i brjan av 2008 med en lastmaskin Caterpillar 988F men den 29/5
togs den nya tyngre maskinen 988H i drift.
Skuten frn en salva lggs t sidan fr att sedan knackas med hydraulspett monterat p en grvmaskin.
Som skut anses alla stenar med en kantlngd strre n 0,9 m. Resten av salvan krs med hjullastaren
direkt till frkrossen, en kftkross modell Svedala Arbr R120100 genom vilken allt inmatat bergmaterial passerar (Svedensten 2009). Efter frkross, se Figur 2-4, transporteras materialet med bandtransportr till frsta sikten som har 3 siktdck fr separation 32 mm, 63 mm och 90 mm.
Figur 2-4: Frkrossen i Lngsen lngst t.h. och sikten (mitt i bilden) fr krossprodukten.
I avlastningstupen efter sikten finns mjlighet att med hjlp av spjll styra materialet frn de olika
dcken s att 1 av 3 finfraktioner kan produceras (0/32, 0/63, 0/90). Detta material transporteras till
hg med hjlp av bandtransportr. vrigt material transporteras till mellanupplag med bandtransportr
och processas ytterligare i resten av anlggningen som bestr av tv konkrossar och en VSI (vertikal
slagkross) samt ytterliggare tv siktar.
I krossens kontrollrum motoreffekten p krossen och mngd i ton av totalt producerat material (Band
1) och finfraktionen (Band 2) avlsas med bandvgar av fabrikat OJ:s vgsystem. P band 1 sitter vgdon HD, p band 2 vgdon 1250, bda kopplade till vgdator 436. Kalibrering grs normalt mot bilvg
vilket brukar ge en noggrannhet om 0,5% (HD) och 1% (1250).
2.2
Upplggning och utfrande av fltfrsken
2.2.1
Frskssalvorna
Frsksplatsen valdes i S delen av tkten dr brytningen pgick, se Figur 2-3 ovan. Ett frfrsk (0salva) gjordes dr pallhjden var lgre fr att de frsta examensarbetarna skulle kunna utveckla sina
mtmetoder (Andersson & Larsus 2008). vrig uppfljning fr denna salva var drfr inte lika detaljerad som fr vriga MinBaS-salvor.
Den principiella upplggningen av 0-salvan visas i Figur 2-5. Salvan hade normal specifik laddning
och delades in i tv salvdelar; 0-EPD upptnd med elektroniksprngkapslar och 0-N upptnd med
Nonel-sprngkapslar
Salva 0-EPD 23/4
rad 0: 3,4x3,4 m
rad 1-4/7: 2,6x3,4 m
elektronik 0,8 kg/m3
Salva 0-N
Nonel
0,8 kg/m3
5 ms mellan hl i rad
3,4x3,4 m
2 hl / 25 ms i rad
67 ms mellan rader
2,6x3,4 m
67 ms mellan rader
Figur 2-5: Upplggningen av 0-salvan med nominella data. Skjutriktning uppt i figur.
8
De fyra egentliga MinBaS-salvorna skts bakom varandra dr pallhjden var hgre. Skjutriktningen,
24,1 O, lg vriden ca 90 mot skjutriktningen fr 0-salvan. Den sammanfaller med den helt dominerande sprickriktningen, som r N 20-70 O och brant stupande t SO. Enligt norsk erfarenhet (Figur
2.5i NTNU 2009) skulle bda skjutriktningarna ge bra styckefall men MinBaS-salvorna mjligen ngot mer problem med brytningen i botten.
Den principiella upplggningen av MinBaS-salvorna och nominella data visas i Figur 2-6. Salvstorleken anpassades efter produktionens krav. Varje rad omfattar ca 25 st borrhl och r allts ca 80 m
lng. Projektgruppen ansg detta inte tillrckligt fr att dela in salvorna i tre delar som frst planerades. Drfr delades Nonel-salvorna i tv delar, en med normal specifik laddning, salva 1-N och 2-N,
och en men hg specifik laddning, salva 1-H och 2-H. Salvdel 2-H placerades bakom salva 1-N och 2N bakom 1-H fr att kompensera systematiska skillnader i geologi, pallhjd mm i sidled, jfr arbetet i
Vndletkten (Ouchterlony m.fl. 2006). Ojmnheten i pallfronten p 1,5-2 m efter frsta salvan pga.
salvdelarnas olika djup ansgs inte vara ett problem och den frsvinner efter salva 2.
Salva 1-N 20/5

rad 1: 3,4x3,4 m
rad 2-4: 2,6x3,4 m
Salva 2-H 26/6
rad 1: 2,9x2,9 m
rad 2-4: 2,2x2,9 m
Salva 3
Nonel
0,8 kg/m3
Nonel
2 hl / 25 ms i rad
2,9x2,9 m
2 hl / 25 ms i rad
67 ms mellan rader
2,2x2,9 m
67 ms mellan rader
2-N
Nonel
2 hl / 25 ms i rad
3,4x3,4 m
2 hl / 25 ms i rad
67 ms mellan rader
2,6x3,4 m
67 ms mellan rader
Nonel
1,1 kg/m3
3/9
rad 1: 3,4x3,4 m
rad 2-4: 2,6x3,4 m
Salva 4
1,1 kg/m3
1-H
30/9
rad 1: 3,4x3,4 m
rad 2-4: 2,6x3,4 m
elektronikkapslar
0,8 kg/m3
0,8 kg/m3
67 ms mellan rader
elektronikkapslar
0,8 kg/m3
67 ms mellan rader
Figur 2-6: Upplggningen av frskssalvorna med nominella data. Skjutriktning uppt i figur.
Den andra avvikelsen frn planen r elektroniksalvornas placering och utseende. Enligt planen skulle
salvorna 2 och 4 ha bde elektronikdelar och referensdelar upptnda med Nonel. Bda delarna skulle
ha likvrdiga tndplaner, t.ex. mittupptndning. Olikheterna i tndintervall ansgs av projektgruppen
emellertid medfra stora risker fr ryckare, detonationsavbrott och drmed bortfall av hl i grnssnittet
mellan salvdelarna. I och med att alla salvorna ligger ihop s ansgs dessutom salvdelarna 1-N och 2N ge tillrckligt med relevanta referensdata.
9
En ytterligare faktor som vgdes in var nr sorteringen, dvs. siktningen av provhgarna skulle kunna
gras. Av produktionsskl passade detta bst direkt innan tktens krossning slutade infr vintern, dvs.
i praktiken efter att sista salvan skjutits och lastats ut.
Borrningen under frsken gjordes med en ny Atlas Copco SmartRig D9C med Atlas Copco 2560
hydraulborrmaskin med 25 kW effekt, Sandvik borrstrng T45 med 76 mm styrrr bakom en semiballistisk 89 mm Retrac-krona. Fr att undvika fr stora variationer i hldiameter hade verenskommits att kronorna skulle bytas ut nr de slitits till 86 mm i stllet fr som normalt till 80 mm. Borriggen visa i Figur 2-7.
Figur 2-7: Atlas Copco SmartRig D9C.
SmartRig (Atlas Copco 2008) innebr:
Borrningen regleras s att i) matningstrycket styrs av rotationstrycket (RCPF), ii) slagenergin styrs
av dmpartrycket (DPCI) och iii) nr rotationstrycket och luftspolningstrycket detekterar fastborrning s reverseras matningen (anti-jamming). Standard Automation Level.
Halvautomatisk instllning av bommens tipp- och svngvinkel (AutoPOS) samt ett GPS-baserat
hlnavigeringssystem (HNS) med tv antenner, en p bommens topp och en bak p riggen. Med
en referensstation vid en fixpunkt blir phuggets noggrannhet 10 cm i horisontal- och 20 cm i
vertikalled. Medium Automation Level.
Riggen kan borra salvorna enligt en i frvg upprttad borrplan (PC-programmet ROC Manager),
i vrt fall t.ex. med ett jmnt borrmnster med konstant underborrning om 1,5 m oavsett pallytans
ojmnheter. Hlen blir i teorin parallella, om n inte i praktiken se nedan.
Kontrollprogramvaran tar hnsyn till variationer i pallytans hjd och rknar normalt om phuggspunkten m.h.t. hllutningen.
Om borrningen startas frn en annan phuggspunkt n den omrknade ndras tipp- och svngvinkel s att bommen riktas in att borra mot planerad bottenpunkt.
Loggning och tolkning av borrningsparametrar (MWD). Advanced Automation Level.
10
De frdrjningstider som skulle anvndas i elektroniksalvorna diskuterades ingende av projektgruppen. Thomas Geidby talade fr att anvnda 8 ms frdrjning i raden och samtidig upptndning av
topp- och bottentndare. Han menade att detta vid frsk i Rsta-tkten (Roads 2008) gett bde bra
styckefall och nd undvikit den hga luftsttvg som mycket korta frdrjningar annars kan ge.
Utlndska frsk pekar p att betydligt kortare frdrjningar behvs fr att uppn den sttvgssamverkanseffekt som anses ge finast styckefall (Vanbrabant & Espinosa 2006, Rorke 2007). Rorke anger
t.ex. att han i en amfibolittkt anvnt 2-3 ms frdrjning mellan hlen i en rad och 5-7 ms mellan raderna. Detta gav mycket finare och jmnare styckefall men ocks betydande baktbrytning i sista raden. Drfr kade han p frdrjningen mellan raderna. Enligt Rorke har man skjutit 15 elektroniksalvor med den senare tndsttningen och erhllit 10% kad genomsttning i krossanlggningen utan
att framkastet blivit smre. Som jmfrelse hade man salvor av Nonel-typ med 17 ms frdrjning i
raden och 42 ms mellan raderna.
Projektgruppens kompromiss blev att behlla frdrjningen mellan raderna, 67 ms, att brja med 10
ms frdrjning i raden i salva 3 och sedan minska till 5 ms i salva 4. Topptndarens initiering frdrjdes 6 ms jmfrt med bottentndarens s att topptndning bara skulle trda in om botteninitieringen
inte fungerade. Man lmnade vid den tidpunkten mjligheten ppen att skjuta en extrasalva med nnu
kortare frdrjning i raden om resultaten av salva 3 och 4 blivit bra och om inte problem med luftsttvgsniverna uppsttt.
Orica Mining Systems frsg NCC med elektroniksprngkapslar av typen i-kon. De kan programmeras i steg om 1 ms inom intervallet 0-15000 ms. Deras upptndningsnoggrannhet r enligt tillverkaren inom 0-1300 ms 0,13 ms och inom 1301-15000 ms 0,01%. Vrdet gller den sammanlagda
spridningen i elektronik och tndprla.
Uppfljningen av sjlva sprngsalvorna kan indelas i tv delar, fre-under samt efter. Fre och under
sprngning gjordes fljande mtningar p MinBaS-salvorna:
3D-fotografering fr bl.a. strukturkartering av pallfronterna
MWD-mtning under borrning, salva 3 och 4 (SmartRig)
Mtning av borrlngd och GPS-inmtning av borrhlsphugg (SmartRig)
Mtning av borrhlsavvikelser i alla skra hl (Transtronic Devibench)
Berkning av frsttning i frsta rad
Registrering av laddade mngder i enskilda hl
Mtning av VOD, markvibrationer och luftsttvg
Videofilmning av salvorna.
P 0-salvan gjordes endast ett ftal av dessa mtningar.
11
Efter sprngningen gjordes tv serier av mtningar. Den frsta gjordes av examensarbetarna frn
Bergsskolan p salva 0-4 i samband med utlastnings- och krossningsarbetet:
Tidtagning p lastmaskinens arbete i salvhgen och transport till kross samt mtning av brnsletgng.
Fotografering av salvhgen vid olika tillfllen fr bestmning av styckefallet med bildanalysprogramvara.
Registrering av krossenergi och krossade massor p dygnsbas.
Kontinuerlig mtning av krosseffekt och krossade och siktade massor direkt efter frkross, salva 3
och 4.
Den andra serien mtningar efter sprngning hngde ihop med en siktnings- och krossningskampanj
som utfrdes efter att alla frskssalvorna lastats ut. Det frmsta syftet med denna kampanj r att bestmma styckefallsfrdelningen genom att mta s mnga siktade fraktioner som mjligt.
2.2.2
Siktnings- och krossningskampanjen
Ur varje sprngsalva lades antal provhgar upp i tkten. Skuten lades p vanligt stt i en gemensam
hg. Lastmaskinerna visas i Figur 2-8. Cat 988F vger 60 ton och har skopvolymen 6 m3. Cat 988H
har vikten 50 ton och skopvolymen 7 m3.
Figur 2-8: Lastmaskinerna Cat 988F och 988H.
Avsikten var att ungefr var 25:e skopa med lastmaskinen skulle lggas i en provhg. Storleken p en
provhg skulle vara ca 400 ton. Frn salva 1 och 2 gjordes sledes en provhg fr varje salvdel. Fr
salva 3 och 4 utkades under frskets gng antalet provhgar, fr salva 3 till 3 fr att se variationerna
inom salvan. Fr salva 4 kades antalet provhgar till 4 nr det visade sig att salvans hgra del i figuren till stor del bestod av pegmatit. Totalt lades allts 11 provhgar upp, se Figur 2-9 och Figur 2-10.
Provhgarna homogeniserades och gavs en likartad lngsmal utformning. Se Figur 2-11 innan siktningskampanjen pbrjades. Drefter fotograferades sidorna och verytorna frn en skylift fr att kunna bestmma styckefallet med bildanalysprogramvaran Split (Kemeny et al. 2005). Se Figur 2-12.
12
Salva 1-N = hg 1A
Salva 1-H = hg 1B
Salva 2-H = hg 2A
Salva 2-N = hg 2B
Salva 3 = hg 3B
Salva 4 = hg 4B
3A (pegmatit)
3C
4C
4D
4A (pegmatit)
Figur 2-9: Omrden i salvorna varifrn materialet till provhgarna lastats ut.
Figur 2-10: Frst upplagda provhgar i mitten av bilden, nederst toppen av skuthg.
Figur 2-11: Omgrvda och homogeniserade provhgar 1A och 1B.
Drefter togs ca 100 ton ur frn ena ndan ut och siktades i flera steg; //200 mm samt #125, 75 och 40
mm. Efter siktningen lades det siktade materialet tillbaka i respektive provhg. Fldesschemat fr
utfrandet visas i Figur 2-13. Vgningen av massorna gjordes s noggrant som mjligt, frmst med
lastmaskinernas skopvgar (PKV typ 300G, noggrannhet 25 kg) och nr mjlighet gavs gjordes kontrollvgningar med asfaltverkets produktvg (Mettler Toledo typ Ind 310, maxlast 70 ton, avlsning
50 kg).
13
Figur 2-12: Splitbilder med cykelhjul som skala; t.v. hg 1A veryta, t.h. hg 2A sida.
Under siktningskampanjen togs prover ur materialstrmmarna 0/40 mm och 0/125 mm fr olika ndaml:
Laboratoriesiktning fr att f finandelen av en siktkurva samt finsiktning med optisk metod
Bestmning av densitet, kulkvarnsvrde och LA-tal fr materialet i provhgarna.
Bestmning av Split-Hopkinsondata.
Efter siktning och terlggning av provhgarna krdes en srskild kampanj den 3-6/11 dr provhgarna lastades och matades genom frkrossen. Instllningarna 0/32 mm och 32+ mm anvndes p sikten
efter frkrossen. Srskild utrustning fr kontinuerlig effektmtning (Carlo Gavazzi WM 12) frn
Sandvik Mining and Construction hade monterats p krossmotorn och de 3 motorerna till banden p
sikten (1 matarband och 2 utgende). Se Figur 2-14 och Figur 2-15. Kontroll- och registreringsutrustningen monterades i en container rakt under krossens kontrollrum. Nr bandets lyfthjd r knd kan
bandmotoreffekten rknas om till massflde (ton/tim), se t.ex. Hulthn & Evertsson (2008) och Bilaga
1.4.
Fljande storheter mttes fr varje provhg:
Inmatade massor med skopvg och frkrossens bandvg
Krosseffekt och krossenergi med frkrossens rkneverk och den kontinuerliga registreringsutrustningen
Motoreffekterna p banden till och frn sikten efter frkrossen (krossprodukt respektive 0/32 mm
fint och +32 mm grovt material).
Samtidigt togs ett antal prover p materialstrmmen 0/32 mm fr bestmning av kulkvarnsvrde, LAtal och Split-Hopkinson hllfasthet fr ta reda p om dessa vrden fr det krossade materialet skiljer
sig frn motsvarande vrden p det sprngda materialet.
14
100 t
provhg 400 ton
skopa
skopa
harpa 200 mm
skopa
+200
labb
-prov
sikt 125 mm
skopa
+125
lastbil
mellanlager
0/125 mm
skopa
sikt 40+75 mm
flak
flak
0/40
labbprov
flak
40/75
75/125
Figur 2-13: Fldesschema fr siktningskampanjen i Lngsen.
15
Figur 2-14: Placeringen av effektregistreringsutrustningen fr frkross och efterfljande bandmotorer ()

samt container med kopplingsskp och mtare under frkrossen.
Figur 2-15: Banden efter krossen i Lngsen. I vnstra bilden syns frst produktbandet t.v. och sen banden fr fin och grovmaterial. I hgra bilden syns de tv senare banden.
16
GENOMFRANDE OCH RESULTAT
3.1
Tidsschema och uppfljningsarbete
Arbetet under fltfrsken utfrdes enligt Tabell 3-1. Utfrt uppfljningsarbete visas i Tabell 3-2.
Tabell 3-1: Tidsschema fr produktionsarbetet i Lngsen-tkten.
Salva
nr
Borrning
Hlinmtning
Skjutning
salva
Skjuttid
Lastning
krossning
Siktning
provhgar
Krossning
provhgar
23/4
19:00
24/4-20/5
7-15/5
19-20/5
20/5
16:35
21/5-19/6
27-31/10
3/11
10-18/6
25/6
26/6
15:00
30/6-8/8
27-31/10
4/11
13-20/8
2/9
3/9
15:30
3/9-30/9
27-31/10
4-5/11
20-28/8
22-29/9
30/9
18:05
1/10-31/10
27-31/10
5-6/11
Tabell 3-2: Uppfljningen av produktionen i Lngsen.
Salva HNS+
Hlnr
MWD krkning
Laddning
3D
foto
PPV+ Last- Styckefall Krossluftsttv cykel i salva

ning.
Effektmtning
Provhgar
-5
(ja)5
(ja)4
-3
-3
ja
ja
ja
-1
-6
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
-2
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
ja
Fljande kommentarer behvs:

1. Metodutvecklingen, som omfattade mtning av i) lastcykel, ii) styckefall i salva och iii) produktions- och effektdata fr frkrossen, startade med 0-salvan innan de egentliga MinBaS-salvorna
och inga provhgar togs ur det sprngda materialet.
2. Utrustningen fr att automatiskt logga effekttgngen fr kross- och bandmotorer efter frkross
skulle ha installerats i tid fr utlastningen av salva 1. S blev inte fallet. Drfr saknas sdana data
fr Nonel-salvorna 1 och 2.
3. Vibrations- och luftsttvgsmtningar samt 3D-fotograferingen av pallarna startade med salva 1.
4. Laddprotokollen anger totalmngden sprngmne men data fr varje hl registrerades inte.
5. Hlkrkningsmtningar utfrdes p salva 0 men data utvrderades inte, en ldre borrigg utan GPS
anvndes.
6. Data frn GPS-mtningarna av verkligt phugg och hlriktning fr salva 1 och 2 frsvann vid
verfringen frn riggens dator till PC-datorn dr den skulle lagras och MWD-mtningarna kunde
inte starta frrn salva 3.
Till detta uppfljningsarbete kommer specialmtningar av olika slag
17
3.2
Pallinmtning och borrning
3.2.1
Allmnna salvdata
Ur salvjournalerna, se Bilaga 2, erhlls data i Tabell 3-3 och Tabell 3-4 fr frskssalvorna. Vissa
siffror har ndrats efter kontrollrkning. Frn sprngmnesleverantren Dyno Nobel/Orica Mining
Systems ges data fr sprngmnena, se Tabell 3-5. Bulk anger bulkemulsionssprngmne.
Data fr tndplanerna ges i Tabell 3 6. Alla borrhlen tndes i botten. Boostern anvndes som reservprimer i toppen av laddpelare, i fall bottentndningen inte skulle fungera. Med normal detonationshastighet p bulkemulsionen om ca 5000 m/s (5 m/ms) s hinner detonationen ca 15 m p 3 ms och 25 m
p 5 ms. Drfr valdes frdrjningarna 3 ms i salva 0 och 6 ms i salva 1-4 i den hgre pallen.
Tabell 3-3: Salvdata fr frskssalvorna i Lngsen.
Salva
Borr- Frstt- Hlav- Borrat Medel- Skjuthl

ning
stnd totalt djup riktning
Pallhjd
medel
Avladdning
Salvvolym
Salva
massa
nr
antal
m/hl
m3
ton
0-EPD
123
2,6
3,4
1 471
12,0
318
10,5
1,6
11 373
30 138
0-N
104
2,6
3,4
1 110
10,7
240
9,2
1,6
8 433
22 348
1-N
52
2,6
3,4
947
18,2
24,1
16,7
1,6
7 682
20 357
1-H
68
2,2
2,9
980
14,4
24,1
12,9
1,5
5 602
14 844
2-H
60
2,2
2,9
1 092
18,2
24,1
16,7
1,8
6 393
16 941
2-N
45
2,6
3,4
700
15,6
24,1
14,1
1,8
5 591
14 817
96
2,6
3,4
1 700
17,7
24,1
16,2
1,7
13 755
36 451
4
96
2,6
3,4 1 730 18,0
24,1
16,5
1,8
14 020 37 154
Not: Salvnr utan -N eller -H utgr elektroniksalvor. vriga gemensamma data: underborrning 1,5 m och
hllutning 11,2. Antagen densitet fr berget r 2650 kg/m3.
Tabell 3-4: Laddata fr salvorna i Lngsen.
Salva
Bulk
totalt
Laddat
hl
Ladd
konc.
Densitet
Primer
Primer
Booster
Booster
Specifik
laddning
nr
kg
antal
kg/m
kg/m3
typ
kg
typ
kg
kg/m3
0-EPD
9 511
123
7,46
1 200
Fordyn 55
250
Nobelit 55
120
0,87
0-N
5 891
104
6,24
1 004
Dyno P
104
Nobelit 55
120
0,73
1-N
5 334
52
6,18
993
Dyno P
52
Fordyn 50
60
0,71
1-H
6 146
68
7,00
1 125
Dyno P
68
Nobelit 50
80
1,12
2-H
7 014
60
7,13
1 146
Dyno P
60
Fordyn 50
60
1,12
2-N
2 894
45
4,68
752
Dyno P
45
Fordyn 50
45
0,53
9 960
94
6,62
1 064
Fordyn 60
200
Nobelit 50
150
0,75
11 181
96
7,18
1 154
Fordyn 55
58
Fordyn 55
98
0,81
Data fr tndplanerna ges i Tabell 3-6. Alla borrhlen tndes i botten. Boostern anvndes som reservprimer i toppen av laddpelare, i fall bottentndningen inte skulle fungera. Med normal detonationshas-
18
tighet p bulkemulsionen om ca 5000 m/s (5 m/ms) s hinner detonationen ca 15 m p 3 ms och 25 m
p 5 ms. Drfr valdes frdrjningarna 3 ms i salva 0 och 6 ms i salva 1-4 i den hgre pallen.
Tabell 3-5: Sprngmnesdata.
Densitet
Expl.energi
Gasvolym
VOD
kg/m3
MJ/kg
liter/kg
m/s
AN+NaN em.
1050-1150
3,2-3,3
950
4700-5300
AN+NaN em.
1050-1150
3,2-3,3
950
4700-5300
52x361
0,97
TNT/RDX
1 600
5,5
700
>6 500
Fordyn, slang
50x560
1,60
AN+n-glykol
1 450-1 550
4,3
880
2 500-6 000
Fordyn, slang
55x560
1,90
AN+n-glykol
1 450-1 550
4,3
880
2 500-6 000
Fordyn, slang
60x560
2,10
AN+n-glykol
1 450-1 550
4,3
880
2 500-6 000
Nobelit, slang
50x460
1,00
emulsion
1 150-1 230
3,2
930
4 400-5 000
Nobelit, slang
50x470
1,25
emulsion
1 150-1 230
3,2
930
4 400-5 000
Produktnamn
Dimension
Vikt
xL, mm
kg
Titan 6075 SME
bulk
Titan 6080 SME
bulk
DynoPrime 1.0
Ingredienser
se noter
Not: Titan SME 6080 bulkemulsion innehller 20% och 6075 25% AN-prills. NaN = kalciumnitrat, n-glykol
= nitroglykol, emulsion = ej specificerad.

Tabell 3-6: Upptndningsdata fr salvorna i Lngsen.
Salva
nr
Tndare
typ
Frdrjning i ms
i rad
topp radvis
Tndpunkt
Kommentar
se ven Figur 3-1 till 3-5
0-EPD
i-kon
+3
67
vid 0-N
0-N
Nonel
2/25
+25
67
vid 0
1-N
Nonel
2/25
+25
67
mot kross 3 hl i rad 1-4 p samma nr vid start
1-H
Nonel
2/25
+25
67
mot kross 5 extra hl framfr slut av rad 1 (1 hl/25 ms)
2-H
Nonel
2/25
+25
67
mot kross
2-N
Nonel
2/25
+25
67
mot kross avslut mot mornrand
i-kon
10
+6
67
mot kross sprngjournal anger 8 ms i rad
i-kon
+6
67
mot kross 2-3 hl i rad 2-4 p samma nr vid upptndn.
10 extra hl (rad 0) framfr slut av rad 1

16 extra hl (rad 5-7) bakom slut av rad 4
Not: Upptndningen av extrahlen fasades in s att rtt frdrjning mellan raderna erhlls.
Figur 3-1 till Figur 3-5 visar borrplaner fr salvorna 0-4. Fr salvorna 1-4 kommer data frn borriggen.
Tndplanerna finns i salvjournalerna i Bilaga 2. Figur 3-6 till Figur 3-10 visar foton av pallfronterna.
Avslutningen av salvdel 1-H mot vgg har fem extra hl framfr rad 1. I Salvdel 2-N kom phuggen
att flyttas fr att slippa borra genom ett uppkrossat bergparti.
19
Figur 3-1: Borrplan fr 0-salvan.
x' = x - 6 614 455 m
50
x' = -0.44733.y' + 53.71

o
r2 = 1, skjutriktning 24,10 E
40
x' = -0.44731.y' + 54.24

o
r2 = 1, skjutriktning 24,10 E
30
Salvdel 1-N
20
MinBaS salva 1:
Planerade phugg
Planerade bottnar, z = 23,91 m
10
0
10
20
30
Salvdel 1-H
40
50
60
y' = y - 1 621 745 m
70
80
90
100
.
Figur 3-2: Borrplan fr salva 1 med koordinater x = N (norr) och y= E (st). Phugg 16-17 m ver botten.
x' = x - 6 614 445 m
50
x' = -0.44732.y' + 54.25

o
r = 1, skjutriktning 24,10 E
2
40
x' = -0.44731.y' + 55.46

o
r = 1, skjutriktning 24,10 E
2
30
Salvdel 2-H
20
MinBaS salva 2:
Planerade phugg
Planerade bottnar, z = 23,91 m
10
0
10
20
30
Salvdel 2-N
40
50
60
y' = y - 1 621 745 m
70
80
90
100
.
Figur 3-3: Planerad borrplan fr salva 2. Phugg 13-18 m ver salvbotten.
20
x' = x - 6 614 440 m
50
40
30
20
MinBaS salva 3:
Verkliga phugg
Verkliga bottnar
Teoretisk bottenlinje
10
0
10
20
30
40
50
60
y' = y - 1 621 730 m
70
80
90
.
Figur 3-4: Verklig borrplan fr salva 3.
x' = x - 6 614 430 m
50
40
30
20
MinBaS salva 4:
Verkliga phugg
Verkliga bottnar
Teoretisk bottenlinje
10
0
10
20
30
40
50
60
y' = y - 1 621 720 m
70
80
90
.
Figur 3-5: Verklig borrplan fr salva 4.
Figur 3-6: Fronten p salva 0 fre sprngning. Frn ster (t.v.) till vster (t.h.).
21
Figur 3-7: Fronten p salva 1 fre sprngning. Frn ster (t.v.) till vster (t.h.).
Figur 3-8: Fronten p salva 2 fre sprngning.
Figur 3-9: Fronten p salva 3 fre sprngning.
Figur 3-10: Fronten p salva 4 fre sprngning. Notera outlastat berg frn salva 3 till vnster.
22
3.2.2
Strukturkartering med 3D-foton
Pallytorna har karterats med den stereofototeknik frn 3G systems som beskrivs i Bilaga 1.1. Figur
3-11 till Figur 3-14 visar pallfronterna fr salva 1-4 med inlagda strukturer dr olika frg anvnts fr
olika sprickfamiljer. Riktningspilarna svarar mot E = ster och N = vster.
Figur 3-11: Fronten p salva 1. Salvdel 1-H t.v. och salvdel 1-N t.h.
Figur 3-12: Fronten p salva 2. Salvdel 2-N t.v. och salvdel 2-H t.h.
Figur 3-13: Fronten p salva 3.
Figur 3-14: Fronten p salva 4.
23
Gemensamt fr salva 1-4 gller att det finns en tydlig pegmatitgng som skr ut ungefr mitt i fronterna och att pallarnas stra delar (t.v. i bild) r ngot mer uppspruckna n mittdelarna. I mitten och kring
pegmatiten finns en del sprickplan som stupar brant ungefr i pallfrontens plan vilket syns som slta
ytor. De stra delarna har inte dessa ytor. Fr salva har 1-4 sprickfamiljer identifierats och karterats
digitalt genom att normaler till olika sprickplan lagts in.
Salva 1 har ven linjekarterats i stra delen dr det finns gott om synliga sprickor. Tre linjer frdelade
p , och av hjden anvndes. Indelningen i en stlig och en vstlig del stmmer ngorlunda med
indelning efter specifik laddning. I salva 1-N i den vstra delen syns sprickorna sporadiskt och linjemnstret i Figur 3-11 r glesare. En berkning av ett medelvrde p sprickavstndet blir drfr inte
meningsfull.
Salva 2 verkar ha ngot glesare med sprickor och har karterats lngs tre linjer frdelade i hjdled som i
salva 1, dels i den stra delen och dels i den vstra delen. Sprickavstnden har berknats fr respektive
del.
Salva 3 pminner om salva 1 och har flera sprickor i stra delen. Linjekarteringen har gjorts i stra
delen lngs tre linjer frdelade i hjdled som i salva 1.
Fronten p salva 3 karterades ocks srskilt under projektet (Vikstrm 2008) fr kessons arbete.
Denna kartering visar att pallens vstra del (t.h. i Figur 3-9 och Figur 3-13) huvudsakligen bestr av
granodiorit och gnejs och att i den stra, mer komplexa delen finns pegmatitgngar och amfibol/diasbasgngar i granodioriten.
Salva 4 har, som salva 2, ngot glest med sprickor jmnt frdelade ver fronten. Hela vggen r karterad med tre linjer frdelade i hjdled som i salva 1. Notera att en del av stra delen r borttagen vid
rekonstruktionen p grund av att material frn salva 3 lg kvar framfr fronten vid fototillfllet.
Stereoprojektioner fr normalerna till sprickytorna visas i Figur 3-15. Varje punkt visar en tolkad
struktur i pallfronten. En sprickfamilj, f1-f4, som programmet identifierat anges med ringar runt den
berknade medelpunkten som visas som ett kryss. Vid slutbedmningen har nrliggande familjer vgts
ihop.
En punkts lge i Figur 3-15 visar ytnormalens stupningsriktning/stupning. Stupningsriktningen, som
ligger vinkelrtt strykningen, avlses som en kompass. Stupningen, som rknas som (90-vinkeln mot
lodlinjen) ges av avstndet frn diagrammets mittpunkt. Punkter som ligger nra ytterringen svarar
allts mot nstan horisontella normaler, dvs. brant stupande spricksystem.
Cirkelbgen i diagrammet anger pallfrontens medelyta i stereobilden med skjutriktning och avlses
annorlunda; skjutriktning/stupning ges t.ex. av 25,8/74 fr salva 1, vilket motsvarar 16 medellutning
hos pallfronten.
24
Data frn strukturkarteringen ges i Tabell 3-7.
f1
f2
f2
f1
S2
S1
24,3/75,6
25,8/74
f3
f3
f1
f2
f1
S3
24,1/74,3
S4
24,6/75,1
f4
f3
f3
Figur 3-15: Stereoprojektioner fr sprickytors normaler fr salva 1-4 (S1-S4).

Tabell 3-7: Strukturkarteringsdata fr fronterna p salva 1-4.
Salva nr:
1-N
1-H
2-H
2-N
Lastning
mitt
mitt
Provhg
1A
1B
2A
2B
3B
3C
3A
4B
4C+4D
4A
Stupningsriktning/stupning,
familj 1
162/75
138/75 138/75
familj 2
214/86
215/84 215/85
familj 3
22/61
39/82
familj 4
30/76
30/76 39/82
325/37 325/37
148/73 148/73
-
148/73
13/76
13/76
13/76
347/40 347/40
347/40
0,75
3,96
0,15-2,2
0,8-9,9
Sprickavstnd, m
medel
min-max
1,05
4,52
2,13
0,2-2,8 0,8-10,4 0,2-5,7
Fr sprickfamilj 1 (f1) gller stupningsriktning/stupning = 138/75 till 162/75. Detta stmmer vl med
den dominerande riktning som Ekblad (1994) anger, brant stupande med stupningsriktningen 110160. Ekblad anger ven mindre spricksystem i riktningen 35-45, dvs. ungefr familj f3 i Tabell 3-7, i
riktningen 180-190, dvs. ungefr familj f2, och i riktningen 350-360, dvs. ungefr familj f4.
25
Sprickorna i familj f1-f3 stupar alla relativt brant, de i familj f4 flackare. Familj f3 ligger ganska parallellt med fronten, dvs. stupningsriktningen sammanfaller nstan med skjutriktningen 24,1 och den
syns oftare i pallens mittparti.
Medelavstndet mellan sprickorna lngs pallen varierar rtt mycket. Det r strst i salvorna 2-H och 4,
i pallens mitt- och hgerdel. Det r minst i pallens vnsterdel, i salvorna 1-H, 2-N och 3.
Det r rimligt att de sprickor som syns mest r naturliga men ngra r ven sprnginducerade. Det
borde d finnas fler sprnginducerade sprickor bakom salvdelarna med hg specifik laddning, dvs. i
fronten p salva 2-N och hgerdelen av salva 3. Genom att data saknas fr hgerdelen av salva 3 ger
sprickavstndsdata inget besked p den punkten.
Det r andra sidan mjligt att kvarvarande sprnginducerade sprickor huvudsakligen riktas radiellt ut
frn borrhlen eller att de stannat vid de naturliga sprickplanen och slagit loss bergstycken som drvid
exponerat ngon facett av ett eller flera naturligs sprickplan. Den smutsiga pallfronten gr det inte ltt
att se de sprnginducerade sprickorna.
3.2.3
Pallinmtning med 3D-foton
Genom att skalstakkpparna vid stereofotograferingen stlldes upp rakt ver knda phuggspunkter,
t.ex. ytterhlen i frsta hlraden, s kan i princip 3D-modellen av pallen fasas ihop med GPS-data frn
borriggen. Genom att borrdata frn salva 1 och 2 frsvann kunde detta bara gras fr salva 3 och 4.
Man kan mta in ett antal punkter p pallen med totalstation fr att frn brjan lsa 3D-modellen av
pallen i ett koordinatsystem. Vi gjorde inte det och drigenom genererar SMX BlastMetrix, med hjlp
av prismor p lastnivn, en vertikalt orienterad 3D-modell med godtycklig horisontell orientering. Fr
att lsa modellen s anvnds koordinaterna fr phuggspunkten under den hgra vre skalstakkppen
och orienteringen fr sammanbindningslinjen mellan stakkpparna. Den linjen r ungefr densamma
som pallfrontens strykningsriktning.
Figur 3-16 visar en horisontal- eller toppvy ver borrhlsmnstret och pallen fr salva 3, med nivlinjer fr pallytan och skalstakkpparnas lgen markerade med kryss
26
Figur 3-16: Salva 3, toppvy ver phuggspunkter med pallfront.
Referenshlet r hl 28, tredje hlet frn hger i andra raden. Avstndet till andra staken vid hl 24,
sista hlet i frsta raden, r 72,0 m i modellen mot 71,53 m enligt GPS-data. Sammanbindningslinjens
riktning frn referenshlet r 270+21 = 291 i stllet fr 270+24,1 = 294,1 som skulle ha gllt om
hlen legat i samma rad. Figur 3-17 visar frontvy och sidovy av 3D-modellen med inlagda borrhl.
Figur 3-17: Frontvy och sidovy frn pallens hgra sida ver salva 3.
I Figur 3-17 syns underborrningen under tktbottenplanet som mrkare delar av borrhlen. Enligt modellen ligger underborrningen inom 1,2-3,7 m. I frontvyn syns p vnster sida fyra hl med uppenbart
oriktiga GPS-data. Det r oklart vad detta beror p.
Figur 3-18 visar en toppvy ver salva 4. Referenshl r frsta hlet i rad 1 och andra staken str ver
hl 23, tredje hlet frn slutet i raden. Sammanbindningslinjen har riktningen 270+24,1. Hlen i en
27
rad ligger inte p rta linjer drfr att pallhjden varierar, den blir lgre mot vnster. Avstndet till
andra staken r 74,7 m mot GPS-vrdet 74,81 m.
Figur 3-18: Salva 4, toppvy ver phuggspunkter med pallfront.
Figur 3-19 visar en frontvy och en sidovy av 3D-modellen fr salva 4 med inlagda borrhl. Kvarvarande berghg frn salva 3 r borttagen. Drfr syns borrhlen i vnstra delen av modellen.
Figur 3-19: Frontvy och sidovy frn pallens hgra sida ver salva 4.
Enligt modellen ligger underborrningen inom 0,9-3,9 m. I bda salvorna finns det enstaka hl som gr
avsevrt djupare n det planerade vrdet 1,5 m.
Fljande geometriska data kan t.ex. mtas ur 3D-modellerna, se Tabell 3-8.
28
Tabell 3-8: Mtvrden ur 3D-modellerna.
Salva
Pallhjd, m
Pallfront,
nr
medel
min
max
stupning
13,9
10,7
17,2
76,6
13,4
14,2
11,4
17,0
75,7
14,3
Frsttning, m
lutning stupriktn.
medel
min
max
24,4
2,95
1,71
4,84
24,2
3,27
2,45
5,33
Ur 3D-modellerna med inlagda borrhl kan man ocks ta fram frsttningsprofiler fr borrhlen i frsta raden, se Bilaga 1.1. Alla utvrderade profiler visas i Bilaga 3 och ngra exempel i Figur 3-20.
Figur 3-20: Frsttningsprofiler fr hl 4, 9 och 13 i rad 1 i salva 3.
Hl 4 sitter nra hgra hrnet p salva 3, som r uppsprucket och sprngskadat. Det har liten frsttning i verdelen innan det planerade vrdet 3,4 m ns halvvgs ner. Hl 9 mitt p raden har jmn frsttning lngs hela pallhjden. Hl 13 har en betydligt mindre frsttning i undre delen av pallen, runt
2,5 m.
Hl 9 och 13 visar ocks att 3D-modellen inte nr upp till phuggspunkten, sannolikt drfr att bildvinkeln r fr flack fr att programmet skall kunna gra en tillfrlitlig rekonstruktion av pallkrnet.
Samma effekt syns fr hl 13. Drfr kommer de pallhjdsvrden som ges av BlastMetrixprogrammet, se Tabell 3-8, att underskatta den verkliga pallhjden om inte t.ex. skalstakar stts ut.
Underborrningen fr hlen 4, 9 och 13 ligger p 2,0-2,1 m, ca 0,5 m djupare n planerat vrde 1,5 m.
Frsttningsstatistiken fr hlen i rad 1 i Bilaga 3 har rknats ihop fr salva 3 och 4 var fr sig. Dessa
data ges ocks i Figur 3-21. Det verkar som om frsttningen i frsta raden i salva 3 genomgende
varit mindre n i salva 4 dr medelvrdet 3,27 m ligger mycket nra det planerade vrdet 3,4 m.
29
Medelfrsttningen 2,95 m fr salva 3 ligger mycket nra det planerade vrdet 2,9 m fr raderna 2-4
men orsaken behver inte vara att vrdet 2,9 m anvnts vid utsttningen. En annan orsak kan vara en
ojmnare pallfront efter salva 2, som hade en del med normal specifik laddning och en del med hg.
Ytterligare en oskerhet r hopfasningen av 3D-modellen med GPS-data frn riggen, srskilt riktningen fr referenslinjen mellan stakhlen. En vridning av borrhlsmnstret i Figur 3-16 med 0,5 innebr
p avstndet 72 m ett avstnd p ca 0,6 m. Figur 3-21 visar emellertid att detta inte r fallet. Det r de
tre frsta och sista hlen i raden som snker medelfrsttningen fr salva 3, rad 1. I ngon mn kan
ven skrotningen av fronten fr den krnborrning som gjordes minska frsttningen.
4
Medelfrsttning per hl, m
3.5
3
2.5
2
data fr salva 3
mv 2.95 m, salva 3
data fr salva 4
mv 3.27 m, salva 4
planerat vrde 3,4 m
1.5
1
0.5
0
10
15
Hlnummer i rad 1
20
25
.
Figur 3-21: Medelfrsttning per hl i rad 1 lngs fronten p salva 3 och 4.
3.2.4
Felborrningsmtningar.
Det finns tv uppsttningar felborrningsdata, dels frn de mtningar som gjordes med Devibench p
salva 1-4, dels data frn borriggen p salva 3-4. De senare data r begrnsade till phuggsvinkeldata.
Alla data frn riggen gllande andra punkter n phugget frutstter att borrhlet r rakt och fljt den
ursprungliga borrningsriktningen. Fr SmartRig-borrning anges en phuggsnoggrannhet av 0,10 m,
vilket verkar stmma med data.
3.2.4.1
Phuggsvinkeln
Phuggsvinkeln kan delas upp i tippvinkeln, dvs. vinkeln mot lodlinjen i skjutriktningen (projektionen
av i Figur B1.5 i skjutriktningen) och svngvinkeln i slntplanet (vinkeln i Figur B1.5). Tipp och
svngvinkeldata frn Devibench ges i Bilaga 4. Flera av hlen i rad 4 i salva 3 och 4 mttes aldrig.
30
Vissa vinkelvrden avviker kraftigt frn vriga, oftast drfr att hlen medvetet borrats frn annan
phuggspunkt n den planerade men i avsikt att n den planerade bottenpunkten. Dessa vinkelvrden
har satts inom parentes och inte rknats med. Statistik i form av medelvrdeantal data standardavvikelse
ges i Tabell 3-9.
Tabell 3-9: Statistik fr tippvinkeldata, medelvrdeantal data stdavvikelse.
Salva
Rad 1
Rad 2
Rad 3
Rad 4
Salvan
1-N
11,7111 0,53 11,5611 0,28 11,6511 0,57 11,3311 0,45 11,5644 0,48
1-H
11,4811 0,48 11,4911 0,48 11,3311 0,32 11,6411 0,51 11,4844 0,45
2-H
11,0915 0,64 10,8615 0,50 10,9814 0,58 10,7715 0,69 10,9359 0,60
2-N
10,9512 0,83 10,8611 0,34 10,7311 0,61 10,3310 0,61 10,7344 0,65
11,1724 0,59 10,9324 0,45 10,8824 0,35
11,3724 0,67 11,1523 0,49 11,2622 0,61 10,9909 0,40 11,2378 0,58
Alla
10,9972 0,49
11,14341 0,61
Tippvinkelfrdelningarna fr salvorna visas i Figur 3-22. De r ngorlunda normalfrdelade och standardavvikelsevrdena r rtt lika.
Ett objektivt stt att avgra om det finns en systematisk skillnad mellan de olika datagrupperna r d
variansanalysen (Rudemo & Rde 1965). Vi gr tre antaganden eller hypoteser:
1. Tippvinkelvrden inom en salva r oberoende av vilken rad som borrats.
2. Tippvinkelvrdena fr salvdelarna 1-N och 1-H samt fr salvdelarna 2-H och 2-N r inbrdes de
samma.
3. Tippvinkelvrdena fr de olika salvorna skiljer sig t.
Dessa kan avgras med variansanalysen (ANOVA) genom att data klassindelas och variansen inom
klasserna och mellan klasserna berknas. Kvoten mellan varianserna bildas och jmfrs med Ffrdelningens vrden. Beroende p vilket vrde som r strst antas eller frkastas hypotesen. Ffrdelningen kan t.ex. berknas med Excel.
Tabell B4.1 i Bilaga 4 visar att fr alla fall utom fall 3 gller att varianskvoten r mindre n F-vrdet
p signifikansnivn 5%. D godtas hypoteserna. I fall 3 gller det omvnda, drfr godtas den motsatta
hypotesen, att tippvinkelvrden fr salvorna skiljer sig t. Som mest skiljer det i genomsnitt 11,5610,73 = 0,83 mellan salvdel 1-N och salvdel 2-N. En innebrd r att det r en systematisk, om n liten
skillnad i tippvinkel mellan salvorna.
31
10
Antal vrden
10
Salva 1-N, 44 data

mvstdev 11,60,5 o
16
10.5
11.0
11.5
12.0
Tippvinkel, grader
12.5
13.0
0
10.0
13.5
10
22
10.5
11.0
Tippvinkel, grader
11.5
12.0
22
14
14
12
12
10
10
2
10.5
11.0
11.5
Tippvinkel, grader
12.0
12.5
10.5
11.0
Tippvinkel, grader
13.5
0
9.5
13.0
.
11.5
12.0
12.5
.
Antal vrden
Salva 4, 78 data
mvstdev 11,20,6 o
18
16
10.0
10.0
20
16
0
9.5
9.5
Salva 3, 72 data
mvstdev 11,00,5 o
18
13.0
Salva 2-N, 44 data

mvstdev 10,70,6 o
0
9.0
12.5
Antal vrden
20
12.5
7
6
10.0
11.5
12.0
Tippvinkel, grader
Antal vrden
12
9.5
11.0
Salva 2-H, 59 data

mvstdev 10,90,6 o
0
9.0
10.5
Antal vrden
14
Salva 1-H, 44 data

mvstdev 11,50,5 o
0
10.0
Antal vrden
10.0
10.5
11.0
11.5
Tippvinkel, grader
12.0
12.5
13.0
.
Figur 3-22: Tippvinkelfrdelningar fr salvorna 1-4 med tillpassade normalfrdelningar.
Totalmedelvrdet 11,140,61 skiljer sig emellertid obetydligt frn det p riggen instllda vrdet 11,2.
Ngra orsaker kan vara glapp och slitage i utrustning samt olikheter i phuggen vilket jmnar ut sig i
det lnga loppet. Tippvinkeldata i Figur 3-23 r som synes nstan normalfrdelade.
32
65
Antal vrden
60
55
Salva 1-4, 341 data

mvstdev 11,10,6 o
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
9.5
10.0
10.5 11.0
11.5 12.0
Tippvinkel, grader
12.5
13.0
.
Figur 3-23 Histogram ver alla uppmtta tippvinkeldata frn salva 1-4.
Motsvarande verlggningar kan gras fr svngvinkeln som hr rknas positiv om den ger hlavvikelse t hger frn skjutriktningen. Data visas i Tabell 3-10 och totalfrdelningen i Figur 3-24.
Tabell 3-10: Statistik fr svngvinkeldata, medelvrdeantal data stdavvikelse.
Salva
Rad 1
Rad 2
Rad 3
Rad 4
Salvan
1-N
-0,1211 0,50
0,1011 0,64
-0,3911 0,53
-0,2211 0,36
-0,1644 0,53
1-H
0,0011 0,41
0,0911 0,56
-0,0811 0,45
-0,0711 0,52
-0,0244 0,48
2-H
0,1715 0,64
0,4415 0,57
0,8914 0,92
0,4215 0,54
0,4759 0,71
2-N
0,1711 0,76
0,8411 0,36
0,9911 0,53
0,6310 0,51
0,6643 0,62
0,1824 0,75
0,2924 0,52
0,2524 0,55
0,2472 0,61
0,2324 0,72
0,3323 0,47
0,5522 0,75
0,4209 0,57
0,3778 0,65
Alla
0,28340 0,66
33
65
Antal vrden
60
55
Salva 1-4, 341 data

mvstdev 0,30,7 o
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
-2.0
-1.5
-1.0
-0.5
0.0 0.5 1.0 1.5

Svngvinkel, grader
2.0
2.5
3.0
.
Figur 3-24: Histogram ver alla uppmtta svngvinkeldata frn salva 1-4.
Alla hypoteser som godtogs fr tippvinkeln kan godtas fr svngvinkeln utom en. Svngvinkelvrdena
i salvdelarna 2-H och 2-N inte oberoende av hlraden. Tabell 3-10 visar att svngvinkeln fr rad 1 fr
dessa salvor r betydligt nrmare det planerade vrdet 0 n vrden fr raderna 2-4. Medelvrdena fr
svngvinkeln fr salvdelarna 2-H och 2-N r 0,5-0,6. P 18 m hllngd betyder det en sidoavvikelse
p ca 18sin(0,55) = 0,2 m. Det r relativt frsumbart men d har inte krkningsfelet rknats med.
Krkningsmtningarna ger, som reda nmnts, inga data fr phuggsfelet utan det antas vara frsumbart eller tminstone inom av riggtillverkaren angivna 0,1 m. Dremot ger riggens data anvndas fr
att berkna phuggsvinkelns komponenter. Om detta grs erhlls data i Tabell 3-11. Tv uppsttningar
med riggvrden har berknats, dels data fr alla borrade hl i salva 3-4, dels data fr de hl fr vilka
felborrningen verkligen mttes.
Tabell 3-11: Tipp- och svngvinkeldata frn borrigg och felborrningsmtningar.
Mtmetod
Tippvinkel,
Salva 3
Salva 4
Svngvinkel,
Salva 3
Salva 4
Felborrn.
10,99720,49
11,23780,58
0,24720,61
0,37780,65
Rigg, jmf
11,14720,32
11,08780,28
-0,11720,39
-0,10780,37
Rigg, alla
11,16990,32
11,07950,27
-0,12990,37
-0,09950,39
Fljande slutsatser dras fr riggvrdena:

1. Medelvrden och spridningar fr bde tipp- och svngvinkel r nst intill identiska fr salva 3-4.
2. Skillnaden mellan de tv serierna riggvrden r obetydlig, vilket ter visar p vrdenas konsistens.
34
Detta visar att riggens instllningsmekanismer gett konsistenta data. I praktiken skiljer sig allts instllda vrden p tipp- och svngvinkel ca 0,1 frn de planerade vrdena 11,2 och 0.
Dremot skiljer sig felborrningsvrdena frn motsvarande data frn borriggen. Variansanalys visar att
varianskvoten r strre n motsvarande F-vrde, se Bilaga 4. Drfr mste vi p signifikansnivn 5%
frkasta hypotesen att skillnaden r obetydlig.
Eftersom felborrningsvrdena p tippvinkeln fr salva 3 i medel ligger under riggvrdena och fr salva
4 i medel ver s har det inget att gra med att man vid felborrningsmtningen stllde in 11,0 i stllet
fr 11,2 . Skillnaden mellan svngvinkelvrdena r strre och felborrningsvrden pekar ca 0,4 mer t
hger. Vad skillnaderna beror p r oklart.
Standardavvikelserna fr felborrning r 1,5-2 ggr s stora som riggvrdena. Skillnaden kan t.ex. bero
p att det finns ett visst glapp mellan mtsonden och borrhlsvggen som kar det slumpmssiga felet.
3.2.4.2
Bjningsfelet
De tv vanligaste stten att skdliggra bjningsfelet vid borrningen r att plotta i) det radiella avstndet frn den planerade borriktningen som funktion av borrlngden eller ii) en skottavla med trffpunkter som anger avstndet frn borriktningen vid borrhlsbotten. Bilaga 1.2 anger tv stt till men
rutntet som visar frsttning och hlavstnd p visst djup under phugg var fr arbetskrvande att
verfra till verklig geometri och enskilda plottar med bjningsfelet i horisontalplanet tillfr mycket
litet utver vad det tv frsta plottarna ger. Data i Devibench ges i koordinatform och mste omrknas
innan det radiella avstndet kan plottas. Drfr har detta bara gjorts fr frsta raden i salva 1-4. Dessa
plottar visas i Figur 3-25 till Figur 3-28.
1.50
Avvikelse tvrs ansatt borrlinje, m
Salva 1, rad 1
-N, hl 3-13:
1.25 -H, hl 14-24:
Ravvik = 0.01.l+0.003.l2
1.00
0.75
0.50
0.25
0.00
10
Borrlngd l, m
15
20
.
Figur 3-25: Avvikelse tvrs ansatta borrlinjer fr salva 1, rad 1.
35
Dr plottas avvikelsens om funktion av borrlngden . I figurerna har ocks en streckad linje ungefr
motsvarande strsta mjliga avvikelse Ravvik lagts in. Figurerna visar att fr de allra flesta borrhlen
dominerar bjningsfelet ver vinkelfelet vid phugg som ges av den linjra delen av kurvan. Bjningsfelet verkar flja en andragradskurva ngorlunda vl.
1.50

Salva 2, rad 1
-H, hl 1-15:
-N, hl 16-27:
1.25
Ravvik = 0.01.l+0.003.l
1.00
0.75
0.50
0.25
0.00
10
Borrlngd l, m
15
20
.
1.50

Salva 3, rad 1
hl 1-24
1.25
1.00
R avvik = 0.01.l+0.004.l2
0.75
0.50
0.25
0.00
10
Borrlngd l, m
15
20
.
36
1.50

Salva 4, rad 1
hl 1-24
1.25
Ravvik = 0.02.l+0.006.l
1.00
R avvik = 0.01.l+0.003.l
0.75
0.50
0.25
0.00
10
Borrlngd l, m
15
20
.
Vi tar de streckade kurvornas ekvationer som representativa, utom fr 2 hl i salva 4,

Ravvik 0,01 + (0,003-0,004)2.
(3.1)
P 20 m djup blir riktningsfelets bidrag till avvikelsen 0,2 m vilket motsvarar ett vinkelfel p drygt
0,5, jfr utrkningen under Figur 3-24. Bjningsfelets bidrag blir i detta fall 1,0-1,4 m, dvs. 5-7 ggr
strre. Detta betyder att det r mycket viktigare att borra s att bjningsfelet minimeras n att phuggsvinkeln ligger inom 0,5 frn det planerade vrdet.
Fr att ytterligare illustrera framfrallt bjningsfelet visas trffbildsdiagram, s.k. skottavlor, fr salva
1-4 med avvikelsen frn planerad borrlinje vid borrhlsbotten, sedd uppifrn i Figur 3-29.
Enskilda data finns i Bilaga 5 och statistik ges i Tabell 3-12 och Tabell 3-13. Figurer och tabeller visar
att i genomsnitt hamnar borrhlsbotten ett par dm bakom den planerade pallfoten och ca en halv meter
till hger om planerat lge. En mttlig systematisk avvikelse, dvs. en som r lika stor fr alla hl spelar
liten sprngteknisk roll eftersom hlavstnd och frsttning mellan raderna d bevaras. Det r spridningskomponenten som gr hlmnstret oregelbundet och fr strst negativa sprngtekniska fljder.
37
1.5
Avvikelse i skjutriktning, m
Salva 1-N
44 data
1.5
Salva 1-H
45 data
44 data
1.0
1.0
0.5
0.5
0.0
0.0
-0.5
-0.5
-1.0
-1.0
-1.5
-1.5
-1.0
-0.5
0.0
0.5
Avvikelse i svngled, m
1.0
Salva 2-N
-1.5
-1.5
1.5
.
1.5
1.5
Salva 3
-1.0
Salva 2-H
60 data
-0.5
0.0
0.5
1.0
0.5
0.5
0.0
0.0
-0.5
-0.5
-1.0
-1.0
-0.5
0.0
0.5
1.0
Salva 4
75 data
1.0
-1.0
1.5
72 data
-1.5
-1.5
1.0
-1.5
-1.5
1.5
.
-1.0
-0.5
0.0
0.5
1.0
Avvikelse i svngled, m (5 data utanfr)
1.5
.
Figur 3-29: Borrhlsavvikelse frn planerad borrlinje vid borrhlsbotten, salva 1-4.
En variansanalys visar p liknande stt som fr tipp- och svngvinkeldata att fr borrhlsavvikelserna i
botten av hlen gller:
1. Avvikelserna inom en salva r oberoende av vilken rad som borrats utom den i skjutriktningen fr
rad 1 i salva 2-N.
2. Avvikelserna fr salva 1-N och 1-H samt fr salva 2-H och 2-N r inbrdes olika utom avvikelsen
i skjutriktningen fr salva 2-H och 2-N
3. Avvikelserna fr de olika salvorna skiljer sig t.
38
Tabell 3-12: Statistik fr totala borrhlsavvikelsen i skjutriktningen.
Salva
Rad 1
Rad 2
Rad 3
Rad 4
Salvan
1-N
-0,2911 0,33
-0,2611 0,17
-0,3711 0,22
-0,4011 0,22
-0,3344 0,24
1-H
-0,1511 0,24
-0,1911 0,34
-0,2011 0,25
-0,0511 0,41
-0,1544 0,31
2-H
-0,2415 0,20
-0,3515 0,17
-0,3715 0,20
-0,3015 0,27
-0,3160 0,21
2-N
-0,0412 0,35
-0,3211 0,25
-0,3311 0,19
-0,4210 0,19
-0,2744 0,29
-0,2224 0,32
-0,2714 0,23
-0,3624 0,32
-0,2872 0,27
-0,0724 0,38
-0,1123 0,22
-0,0724 0,25
-0,2709 0,24
-0,1180 0,29
Alla
-0,23344 0,28
Tabell 3-13: Statistik fr totala borrhlsavvikelsen i svngled.
Salva
Rad 1
Rad 2
Rad 3
Rad 4
Salvan
1-N
0,3211 0,37
0,4311 0,18
0,3911 0,15
0,4511 0,09
0,4044 0,22
1-H
0,3011 0,13
0,3211 0,15
0,2811 0,15
0,2811 0,13
0,3044 0,14
2-H
0,5815 0,21
0,5615 0,26
0,4515 0,29
0,5815 0,26
0,5460 0,26
2-N
0,2112 0,30
0,3011 0,18
0,2311 0,23
0,3410 0,22
0,2744 0,24
0,5324 0,50
0,6124 0,38
0,6724 0,39
0,6172 0,43
0,6224 0,53
0,6723 0,46
0,5224 0,29
0,5609 0,24
0,6080 0,42
Alla
0,48344 0,35
Tabell 3-12 och Tabell 3-13 visar att avvikelserna tenderar att vara klart strre fr hgerdelen av salva
1 (1-N) n vnsterdelen 1-H och fr hgerdelen av salva 2 (2-H) n vnsterdelen 2-N. En uppdelning
av data fr salva 3 och 4 p motsvarande stt i en hgerdel (hl 1-12 i raden) och en vnsterdel (rad
13-24) visar att srskilt avvikelserna i svngled tenderar att vara klart strre fr hgerdelen. Detta kan
mjligen frklaras av att salvornas hgerdelar uppfattades som mest uppspruckna. Sprickkarteringen i
avsnitt 3.2.2 visade emellertid att de vnstra (stra) av pallfronterna hade ttare spricksystem.
Ett annat stt att skdliggra bjningsfelet r att rkna antalet hl i respektive salva dr hlbottens
avvikelse frn planerad borrlinje verstiger en viss grns, se Tabell 3-14.
Tabell 3-14: Antal hl med avvikelser inom och utanfr givna grnser.
Salva
nr
Antal
hl
Inom
1,0 m
Utanfr
1,0 m
Utanfr
1,5 m
Utanfr
2,0 m
88
87
105
101
72
47
25
80
71
Alla
345
306
39
12
39
Tabellen visar att den bsta borrningen, dvs. den med relativt sett minst antal hl med stort bjningsfel, gjorts i salva 1 och 2. Borrningen i salva 3 och 4 r betydligt smre. Genomsnittligt smst r borrningen i salva 3 men salva 4 har flest hl med stor avvikelse. Hl 9-11 i rad 1 och 9-10 i rad 2 har en
bottenavvikelse p mer n 1,5 m i ett parti med dligt berg.
Man kan mjligen frvnta sig att den smre borrningen i salva 3 och 4 har pverkat styckefallet.
3.2.4.3
Frsttning i frsta raden
Instrumentet LaserAce 300 hlls i handen och pekas mot pallfronten framfr aktuellt hl motsatt skjutriktningen. Avstndet mellan mtpunkterna har varit ca 2 m och dremellan antas fronten vara rt, se
Figur 3-30 som visar frontprofiler fr ngra hl i salva 3. Medfljande program berknar ocks en
lutningsvinkel fr fronten samt det horisontella avstndet frn denna p varje meters djup under phuggsnivn. I Devibench-filerna fr frsta hlraden anges avstndet till krnet s att frontprofilen kan
lggas in i frhllande till hlet.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Djup frn phugg, m
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Salva 3 rad 1:
hl 4
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Avstnd, m
Djup frn phugg, m
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Salva 3 rad 1:
hl 9
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Avstnd, m
Djup frn phugg, m
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
Salva 3 rad 1:
hl 13
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Avstnd, m
Djup frn phugg, m

Salva 3 rad 1:
hl 18
0 1 2 3 4 5 6 7 8
Avstnd, m
Figur 3-30: Frsttningsprofiler fr hl 4, 9, 13 och 18 i rad 1 i salva 3, LaserAce 300, jfr Figur 3-20.
I mtdata frn salva 1-4 sattes av misstag skjutriktningen fr salva 1 till 12 i stllet fr 24,1. I salva
2-4 sattes skjutriktningen till 25. D mtvrdena har en noggrannhet p ungefr 10 cm spelar den
skillnaden ingen roll. Vidare har i Figur 3.30 hlens planerade lutning p 11,2 lagts in som heldragna
linjer. Motsvarande streckad linje har parallellfrskjutits den planerade frsttningen 3,4 m.
Frsttningen fr hlen i Figur 3-30 verkar ligga ungefr p 3,4 m i mitten och nederdelen av fronten.
De tre frsta hlen i Figur 3-30 de samma som visas i Figur 3-20. Profilerna som mtts med de tv
metoderna ser i stort sett lika ut men kan inte jmfras i detalj. 3D-profilerna i Figur 3-20 har en helt
40
annan upplsning, storleksordningen centimeter, och gropar i profilen syns klart och tydligt. 3Dbeskrivningen av pallkrnet verkar, som ppekats i avsnitt 3.2.3, vara tveksam.
Frsttningsvrdena avviker ocks ett par decimeter frn varandra, jfr profilerna fr hl 9. Enligt mtningarna med LaserAce verskrider den horisontella frsttningen aldrig 3,4 m eller motsvarande vrdet 3,4cos(11,2) 3,34 m vinkelrtt fronten. Enligt 3D-mtningarna ligger det senare vrdet snarare
p 3,6 m, dvs. minst 0,2 m hgre. Fr hl 13 ger LaserAce-mtningen en frsttning p ca 3 m p 6-16
m djup motsvarande 2,94 m vinkelrtt fronten. 3D-mtningarna ger lgre vrden i intervallet 2,43-2,88
m, dvs. i genomsnitt minst 0,2 m lgre.
Frmodligen r verensstmmelsen mellan resultaten frn LaserAce-mtningarna och 3D-modellen s
god som man kan begra. LaserAce-mtningarna r snabbare men inte alls lika noggranna som 3Dmtningarna. De duger fr praktiska ndaml och vi har i denna rapport inte gjort ngon vidare jmfrelse av metoderna.
3.2.4.4
MWD-mtning
MWD-mtningarna beskrivs i Bilaga 1.3. Resultaten visas i Figur 3-31 och Figur 3-32.
Figur 3-31: Borrsjunkning p 2, 4, 6, 18 m djup i salva 3. Rtt = hg, grnt = lg. Skjutriktning uppt,
hgra hrnet ovanifrn fritt, vnstra inspnt.
41
Figur 3-32: Borrsjunkning p 2, 4, 6, 18 m djup i salva 4. Samma skala som i Figur 3-31.
Mtningarna kom, som nmnts, inte igng frrn nr salva 3 borrades. Dessutom anvndes endast den
direkt registrerade storheten borrsjunkning och inte den normerade varianten Hard som hade krvt
bearbetning av primrdata med srskild programvara.
Gult r grundfrgen i Figur 3-31 fr salva 3 och svarar mot en borrsjunkning i intervallet 90-120
cm/min. Drutver finns ett antal hl med hgre borrsjukning (orange = 120-160 cm/min) och ett antal
med lgre (ljusgrn = 60-90 cm/min). Bergkvalitn verkar bli jmnare med djupet och berget mjligen
mer svrborrat. Phuggen i salvans fria hrn (verst t.v. i bild) har hg borrsjunkning. I den inspnda
vnstra delen av fronten (t.h. i bild) finns partier med omvxlande ltt- och hrdborrat berg. Frmodligen kan rda (160-220 cm/min) partier hr frknippas med frekomst av pegmatit eller djupare vittrat
berg.
Figur 3-32 fr salva 4 liknar mycket bilden fr salva 3 och har ven den ett lttborrat parti i den inspnda vnstra delen av fronten. Helhetsintrycket r dock att berget i salva 4 r ngot mer svrborrat
n berget i salva 3, pallytan har fler partier med mer svrborrat berg (ljusgrnt) och antalet orangefrgade hl r frre.
3.2.4.5
Jmfrelse med andra data
Olsen (2009) presenterar underskningsresultat frn pallborrning i norska tkter. Han har fljt upp 8
st, 89 mm kronor som anvnts i 500 borrhl i 9 tkter. Bergarten varierar frn kalksten, marmor,
grnsten och granodiorit. Tkt 2 med granodiorit blir den vars geologi mest liknar Lngsen. Den an-
42
ges som lagrad med mnga sprickor och tv huvudsprickriktningar. Hllngden har legat inom 12-17
m. I tkt 2 var den 12 m och dr anvndes en rigg Roc D7 med Cop 1838 borrmaskin samtT51/T45
borrstl. Kronorna var av olika fabrikat, av Retrac-typ, oftast med dropp-center men med olika form
p hrdmetallstiften.
Olsen presenterar bde data fr vinkelfelet vid phugg och bjningsfelet. Han vljer oftast att ge bjningsfelet i dimensionsls form Ravvik/ som % eller cm/m. Denna term kan berknas ur ekvation 3.1
som ger
Ravvik/ 100[0,01 + (0,003-0,004)] 4,6-5,8 cm/m.
(3.2)
Ett medelvrde erhlls om vrdena i ekvation 3.2 halveras. Enligt Figur 3-25 till Figur 3-28 tcker
detta vrde in alla 97 hl i frsta raden utom 2 st. Fr dessa blir Ravvik/ 9,2 cm/m. Olsen ger i Appendix K det genomsnittliga bjningsfelet och i Tabell 3-15 ges vinkelfelsdata. Vinkelfelsvrdena fr
Lngsen erhlls genom att ta sinus fr skillnaden mellan aktuellt och planerat vinkelvrde.
Tabell 3-15: Jmfrelse med Olsens (2009) data. Alla siffror i cm/m eller %.
Krona
Bjningsfel
medel
min
max
Fel, tippvinkel
medel
max
Fel, svngvinkel
medel
max
Lngsen
2,5
5-6
0,1
3,1
0,5
5,0
Olsen, bsta
2,5
2,2
4,0
0,9
2,4
1,1
4,1
Olsen, smst
6,4-11,1
5,1-9,5
7,7-13,5
2,9
7,8
2,3
9,4
Tabell 3-15 visar att kvalitn p borrningen i Lngsen varit mycket god.
3.3
Laddningsuppfljning
Laddrapporterna i Bilaga 2 anger att bulktruck 22 frn Gyttorp levererat SME-sprngmne till alla
salvorna utom salva 3 dr truck 26 anvnts. Fr alla salvor utom salva 4 anges SME 6080 som sprngmne, dvs. en basemulsion med 20% AN-prills. Fr salva 4 anges SME 6075, dvs. en basemulsion
med 25 % AN-prills.
Laddmngden i varje hl antecknades p plats p pallen av projektpersonalen. Ordningen som hlen
laddades stmmer inte helt med numreringen frn borrningen. Drfr kan inte borr- och laddata jmfras hl fr hl fr salva 1, 2 och 4. Tabell 3-16 visar laddata fr salvorna.
Totalvikterna sprngmne fr salva 1-4 r 42 043 kg enligt Tabell 3-16 och 42 529 kg enligt Tabell
3-4. Skillnaden 486 kg r lite drygt 1% av totalmngden och r obetydlig men tyder p att den hlvisa
uppfljningen inte varit helt bra.
43
Tabell 3-16: Laddata baserat p antecknade mngder per hl.
Salva
nr
Bulk
hlvis
kg
Laddat Laddning MedelAvLaddningskoncentration Specifik

antal
per hl
djup
laddning.
hlvis
Tab 3-4
laddning
hl
kg
m/hl
m
kg/m
kg/m3
1-N
5 473
52
105
18,2
1,6
6,34
6,18
0,73
1-H
5 652
67
84
14,4
1,5
6,53
7,00
1,04
2-H
5 979
60
100
18,2
1,8
6,08
7,13
0,95
2-N
3 903
45
87
15,6
1,8
6,31
4,68
0,71
10 031
96
104
17,7
1,7
6,53
6,62
0,75
11 005
95
116
18,0
1,8
7,14
7,18
0,80
Jmfrt med Tabell 3-4 sprider laddningskoncentrationen i Tabell 3-16 betydligt mindre. Det r srskilt vrdena fr salva 2 som blivit jmnare. Detta stds av att laddaren som antecknat mngder i laddjournalen varit osker p uppdelningen mellan salva 2-H och 2-N. Drfr anvnds i fortsttningen
vrdena p specifik laddning enligt Tabell 3-16.
30
Antal vrden
25
Salva 3, 96 data
mvstdev 6.510.48 kg/m
20
15
10
5
0
4.0
4.5
5.0
5.5
6.0
6.5
7.0
Laddningskoncentration, kg/m
7.5
8.0
.
Figur 3-33: Histogram ver laddningskoncentrationen i hlen i salva 3.
Figur 3-33 visar ett histogram fr laddningskoncentration, utrknad med verkliga laddningsmngder
och hllngder. Statistiken blir 6,51960,48 kg/m jmfrt med vrdet 6,53960,96 kg/m om man rknar
p hlens medellngd. I det senare fallet kommer den varierande pallhjden och drmed borrhlslngden felaktigt att uppfattas som en slumpfaktor.
Histogrammet innehller ett par mycket lga vrden, 4,87 och 4,32 kg/m fr frsta och sista hlet i rad
1. De lga vrdena beror p att hllen inte laddats helt. Standardavvikelsen 0,48 kg/m rymmer ven
44
andra effekter som lckage in i sprickor mm. Laddutrustningens precision r sannolikt betydligt bttre
n vad spridningen 0,48 kg/m visar.
Rknat p en genomsnittlig hldiameter av 87 mm motsvarar laddningskoncentrationen fr salva 3
en emulsionsdensitet i hlet p 11009680 kg/m3. Den genomsnittliga densiteten motsvarande laddningskoncentrationen i Tabell 3-16 ligger i intervallet 1020-1200 kg/m3. Dessa vrden motsvarar Orica specifikationer ngorlunda vl, se Tabell 3-5
3.4
3.4.1
Sprngningen
Observationer i samband med sprngningen
Detaljerade tndplaner fr salvorna visas i Bilaga 2 och sammanfattas i Tabell 3-6. Upptndningen
gjordes fr salva 1-4 i hgra hrnet nrmast krossen och i flera fall gjordes upptndningen med 3 hl. I
salva 1 avslutades salvans vnstra del 1-H med 5 extra hl framfr rad 1 med frdrjningen 25 ms
mellan hlen.
Laddningsarbetet tog hnsyn till att de hga, hgra delarna av salvorna nrmast krossen var mer uppspruckna. De frsta tv-tre hlen laddades med lgre emulsionspelare n vriga hl, se Bilaga 7, och i
salva 3 och 4 laddades vre delen av dessa hl med patronerat sprngmne. Salva 3 hade skrotad front
efter krnborrningen (kesson 2009) och frsta raden kunde laddas hgre n i vriga salvor.
VOD-mtningar skulle utfras i alla salvor 1 till 4 men de i salva 1 misslyckades, vid salva 2 fanns
inte personal med instrument p plats, mtresultaten frn salva 3 frsvann efter en hrddiskkrasch s
endast tv vrden frn salva 4 terstr. Dr mttes 5050 och 5169 m/s i tv hl. Detta faller inom tidigare mtta vrden fr produkten SME 6075 som r 4300-5300 m/s (Ouchterlony m.fl. 2005).
Videofilmerna frn salvorna visar att kast frn krnet i rad 1, frmst frn det uppspruckna hgra hrnet
nrmast krossen oavsett om den specifika laddningen var normal (salvdel 1-N eller salva 3) eller hg
(salvdel 2-H). I de filmer som tagits nstan rakt framifrn kan man se stenar som landar nr videokameran p 150-200 m hll. Mitt p salvdel 1-H syns ett genombrott av sprnggaser nra botten innan
fronten i salvdel 1-N, som tnts frst, brjar rra sig. Frn salva 4 syns p en hghastighetsvideo (Red
Lake, 125 bilder/sek) kast frn krnet mitt p salvan. Frn mtesanteckningar mm har noterats fljande utsagor om salvorna:
Salva 0: Nonel-delen 0-N var smre borrad n elektronikdelen 0-EPD. Flera gamla riggar och flera
borrare var inblandade i borrningsarbetet. I 0-EPD rk frladdningarna, salvdelen gav mindre framkast
och var kompaktare n 0-N men uppges ha gett 8-10% bttre lastbarhet.
Salva 1: Delen 1-H med hgre specifik laddning gav en salvhg med lgre profil med mer framkast.
Trots genombrottet i fronten var framkastet inte besvrande. Arbetet i tkten tillt tyvrr inte att skuten
45
frn de olika delarna i salva 1 separerades. Andelen skut uppskattas till 6-7% (Samuelsson & Mnsson
2009, Tabell 5) med det lgre vrdet fr salvdel 1-H.
Salva 2: Delen 2-H nrmast krossen var som nmnts mer uppsprucken n 2-N och uppvisade kraftigt
kast frn krnet i rad 1. Resultatet blev ett relativt jmnt styckefall ver hela salvan. Den frsiktiga
laddningen nrmast krossanlggningen orsakade flera strre skut som fll ner ver uppfarten till krossfickan men befarade stenkast mot anlggningen uteblev. Skuten frn de olika delarna kunde inte separeras. Andelen skut uppskattas till 3-4% (Samuelsson & Mnsson 2009, Tabell 9) med det lgre vrdet
fr salvdel 2-H.
Under utlastningen noterades att lastningen till provhgarna styrdes mer av krossfldet n av det planerade vrdet en skopa till provhg var 20-25 skopa. Om krossen stod eller fickan var full fanns tid att
lgga material i provhgarna. Arbetsledningen pratade med lastarna om detta fr att stadkomma en
jmnare provtagning fr salva 3 och 4 men med oskert resultat.
Salva 3: Salvan gav ett jmnt styckefall med mer grova stenar i toppen. Salvan var enligt lastarna lttlastad. Frn salvan lastades provhgar frn 3 olika delar men skuten kunde inte separeras.
Salva 4: Vnstra delen av salvan, med mycket pegmatit, hade outlastat material frn salva 3 kvar framfr fronten vid sprngning. Frn salvan lastades provhgar frn 4 olika delar men skuten kunde inte
separeras.
Figur 3-34 till Figur 3-37 visar bilder av salvorna. Alla har ett tydligt dike nrmast kvarstende vgg
och p alla syns lgena fr borrhlen i sista raden.
Figur 3-34: Salva 1. Salvdel 1-H nrmast kameran.
46
Figur 3-35: Salva 2. Salvdel 2-H till hger i bild r hgre och har kastat lngre.
Figur 3-36: Salva 3. De grova stenarna p toppen syns tydligt.
47
Figur 3-37: Salva 4. Pegmatitdelen 4A nrmast kameran verkar ha mer grovt material p toppen.
Som helhet har sprngningarna producerat bra resultat. Det r vntat att toppen av salvan innehller
mer grovt berg frn svl oladdad del som frsta raden, srskilt som frsttningen i den frsta raden
varit strre n fr raderna 2-4. I salva 4 hade det spekulerats om en massdetonation i delen med pegmatit men hghastighetsvideon stder inte detta.
3.4.2
Vibrationer och luftsttvg
Mtning av markvibrationer och luftsttvg vid 3 objekt, se Figur 3-38, utfrdes av Nitro Consult.
1. Vgstationen vid asfaltverket i tkten, avstnd 300-400 m frn salvorna i riktning ca 335.
2. Vgstationen vid infarten till tkten, avstnd 1650-1700 m frn salvorna i riktning ca 210.
3. Arlandas brandstation, avstnd ca 3300-3400 m frn salvorna riktning ca 270.
E4
Bana 3
Brandstation
Vg tkt
273
Salvor
Vg infart
Figur 3-38: Mtobjektens lgen i frhllande till salvorna.
De egentliga MinBaS-salvornas skjutriktning r ca 24. Det objekt som ligger nrmast skjutriktningen
r asfaltverket i tkten men vinkeln r nstan 90. I tkten ligger produkthgar som skymmer vgstaMinBaS II Rapport 1.2.1
48
tionen vid asfaltverket nere i tkten. Brandstationen ligger nstan rakt vsterut p andra sidan landningsbanorna 3 och 1. Mellan banorna skjuter en kil med skog in frn sder med spetsen i utbredningsriktningen. I vrigt r omrdet relativt ppet. Omrdet frn salvorna till vgstationen vid infarten
r relativt ppet och gr tills stor del ver bana 3 (01R-19L)
Provsalvan, salva 0 hade skjutriktningen 240-320. Den var allts mer riktad mot brandstationen och
vgen vid verket i tkten. Drmed kan luftsttvgen mjligen uppn hgre amplitud.
Vgstationerna bestod av lga betongkonstruktioner p mark, brandstationen av en ca 5 m hg hall
med betongsockel. Vibrationsgivarna monterades p socklarna som vtte mot tkten 1-2 dm ovan
mark. Luftsttvgsgivarna placerades nra vibrationsgivarna p 1,5 m hjd. P brandstationen satt
givaren p fasaden och mtte reflektionstrycket, vid vgarna p stativ och mtte frifltstrycket.
Mtutrustningen bestod av instrumentet UVS 1500 med fyra mtkanaler, 3 fr markvibrationer och 1
fr luftsttvg. Markvibrationerna mttes med en 3D-givare i riktningarna vertikal (V, positiv signal
nert), transversell (T relativt vgens utbredningsriktning, positiv signal t hger) och longitudinell (L,
positiv signal i utbredningsriktningen). Mtsystemets frekvensomfng var 2-80/315 Hz (-3 dB) och
signalomfng 0,005-250 mm/s. Motsvarande data fr luftsttvgen r 0,5-1500 Pa (88-157 dB) med
upplsning 1/5000 av mtomrdet. Systemet har lgpassfilter med grnsfrekvenserna 80 och 315 Hz.
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
0.3
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
100
Frekvens Hz
0.6
0
0.3
0.6
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Figur 3-39: Vibrationssignal och frekvensspektrum frn salva 3, verst brandstation, underst vg infart.
49
Exempel p mtsignaler visas i Figur 3-39. Frekvensanalys (FFT) av signalerna har utfrts med programvaran MathCad. Exempel p normerade amplitudspektra visas ocks i Figur 3-39. Alla uppmtta
signaler visas i Bilaga 6. Frutsttningarna fr mtningarna sammanfattas i Tabell 3-17. Vderdata
kommer frn SMHI Arlanda. Frekvenskolumnerna anger de signalfrekvenser som kan uppst till fljd
av salvans intervallfrdelning. Mtresultaten sammanfattas i Tabell 3-18 till Tabell 3-20.
Tabell 3-17: Frutsttningar fr markvibrations- och luftsttvgsmtningar
Salva
0
1
2
3
4
Datum Skjuttid
23/04
20/05
26/06
03/09
30/09
19:00
16:35
15:00
15:30
18:05
Lufttemp.
C
15
10
20
18-19
10
Vindhast.
m/s
5-6
8-9
6-7
5-7
2-3
Vindriktn.
130-140
170-190
260-280
200-210
110-130
Salva
varar
ms
790
520
500
450
330
Intervall Fre- Intervall Frehl-hl kvens rad-rad kvens

ms
Hz
ms
Hz
25/10 40/100
67
15
25
40
67
15
25
40
67
15
10
100
67
15
5
200
67
15
Tabell 3-18: Mtdata frn vgstationen i tkten, avstnd 300-400 m. Hgsta vrden med fetstil.
Salva
Varar
s
0
1
2
3
4
Medel
1,4
1,2
V
mm/s
2,65
5,7
6,95
6,35
9,20
6,2
Frekvens
Hz
14/17/22
15/17/22
T
mm/s
6,40
10,15
9,45
11,55
17,0
10,9
Frekvens
Hz
15/18/20
8-9/14/22
L
Frekvens Varar Tryck Frekvens
mm/s
Hz
s
Pa
Hz
3,85
100
7,15
52,5 0,5/1/2,8
9,35 10/14/22 2,7
7,70 8-9/14/22 4,6
48,5 0,5/2,5/8
7,10
95,5
7,0
74,1
Tabell 3-19: Mtdata frn vgstationen vid infarten, avstnd 1650-1750 m.
Salva
Varar
s
0
1
2
3
4
Medel
2,3
2,0
V
Frekvens
T
Frekvens
mm/s
Hz
mm/s
Hz
1,13
0,565
0,99
0,59
0,68 15/20/34 0,39 15/18/20
7/8/9
1,045 7/16/48 0,62
0,96
0,54
1,13
0,57
L
Frekvens Varar
mm/s
Hz
s
0,655
0,56
0,515 15/18/20
7/8/9
0,915
0,66
0,66
Tryck Frekvens
Pa
Hz
5,5
1/1,5/5,5
9,5 0,8/1,3/1,5
14,0
9,7
Tabell 3-20: Mtdata frn brandstationen, avstnd ca 3,3-3,4 km.
Salva
0
1
2
3
4
Medel
Varar
s
1,6
1,7
1,8
1,8
1,8
V
mm/s
0,875
0,80
0,90
0,95
0,815
0,87
Frekvens
T
Frekvens
Hz
mm/s
Hz
11/31/46 0,765 26/30/44
15/17/50 0,40 26/30/44
15/17/50 0,55
5/7/10
16/48/52 0,55
7/38/46
7/15/31 1,015 8/22/45
0,66
L
Frekvens Varar
mm/s
Hz
s
0,505 15/30/39
1,1
0,65
35/40/44
0,65
8/20/28 > 0,7
7/30/45 > 0,7
0,84
0,755
7/30/35 > 0,8
0,68
Tryck Frekvens
Pa
Hz
3/9/11
59,5
17,4 0,6/1,2/2,5
21,5
0,8/3/7
41,0
0,8/5/8
34,9
I vibrationssignalerna syns inga pulser frn enstaka sprnghl utan pulserna bildar en sammanhngande signal med strst amplitud vanligtvis ngonstans mitt p signalen. Det kan tolkas s att vi har en
50
viss vibrationssamverkan mellan laddningarna i salvan. Salvornas varaktighet ligger i intervallet 0,30,8 sek med vibrationssignalerna varar 1,2-2,4 s. Vgstationen vid infarten uppvisar mtpulser med
lngre varaktighet n brandstationen som ligger dubbelt s lngt bort. Ngot samband mellan salvornas och mtpulserna varaktighet verkar inte heller finnas. Detta tyder p att mtobjektens svngningsegenskaper samverkat med den inkommande markvgen.
I mnga av amplitudspektra finns relativt distinkta toppar mellan 5 och 10 Hz vilka sannolikt hrrr
frn objektens egensvngningsfrekvenser. Dessa r ibland strst men lika ofta eller oftare finns de
strsta topparna vid ungefr 15, 20, 30 och 45 Hz. Eftersom frdrjningen 67 ms mellan raderna motsvarar frekvensen 15 Hz r det mjligt att det r denna frekvens som ger sig till knna i vrdena runt
15, 30 och 45 Hz.
Frekvenserna runt 40 Hz kan ocks komma frn Nonel-salvorna 0-N, 1 och 2 vars frdrjning mellan
hl i raden var 25 ms. Om detta vore enda orsaken borde de saknas i salvorna 3 och 4 vilket de inte
gr. De hga frekvenserna som hlfrdrjningen i elektroniksalvorna ger, 100 och 200 Hz hamnar i
stort sett utanfr geofonernas frekvensomfng. De korta frdrjningarna i elektroniksalvorna undertrycker emellertid inte de lga frekvenserna i vibrationssignalerna, snarare tvrtom. Se Bilaga 6.
Amplitudspektra fr brandstationen verkar tcka ett strre frekvensintervall och vara brusigare n
spektra fr vgstationerna som r relativt lika. Vgkurvorna T och L frn salva 3 den 3/9 har ett relativt rent frekvensinnehll av egensvngningskaraktr med relativ avsaknad av komponenter med strre
frekvenser n 10 Hz, se t.ex. Figur 3-39.
Vibrationsamplituderna frn salvorna med elektronikupptndning r oftast hgre n vrdena frn Nonel-salvorna men amplitudskillnaden r inte srskilt stor. Amplitudvrdena fr brandstationen och
vgen vid infarten r mycket lika, intervallet 0,4-1,1 mm/s, trots att brandstationen ligger dubbelt s
lngt bort. Amplitudvrdena fr vgen i tkten ligger minst en tiofaktor hgre, 3-17 mm/s.
Exempel p luftsttvgssignaler visas i Figur 3-40. Frekvensanalys (FFT) av signalerna har utfrts
med programvaran MathCad. Exempel p normerade amplitudspektra visas ocks i Figur 3-40. Alla
uppmtta signaler visas i Bilaga 6. Toppvrden och dominerande egenfrekvenser ges i Tabell 3-18 till
Tabell 3-20.
Luftsttvgorna ser annorlunda ut n markvibrationerna. Dels intrffar toppvrdet alldeles i brjan av
pulsen, dels r frekvensinnehllet betydligt lgre. Frekvenstopparna ligger runt 1 Hz, motsvarande
grundvgens svngning med frst en vertrycks- och sen en undertrycksfas. Plagrat grundtonen finns
vertoner vilka troligen orsakas av att tryckgivaren str nra objekten, p brandstationen p fasaden, s
att reflektionstryck frn objektet och dess egensvngningar samverkat med inkommande luftsttvg.
51
Vg tkt 20080903
1
50
Norm. Magnitud
Tryck Pa
25
0
25
50
2.4
3.8
5.2
6.6
Tid s
0.5
0
0.1
10
100
Frekvens Hz
Figur 3-40: Luftsttvg och frekvensspektrum frn salva 3.
Trycktoppvrdena fr vgen vid infarten, som ligger nra nog rakt bakom salvorna 1-4, r lga och
upplsningen i signalerna r dlig. Srskilt signalen frn salva 3 den 3/9 har nra nog karaktren av
brus. Drmed r inte heller deras frekvensspektra srskilt relevanta.
Fr tre av signalerna frn brandstationerna har registreringen avslutats innan luftsttvgen dmpats ut
drfr att den anlnder ca 3 sekunder senare n markvibrationerna. D har de frsta markvibrationerna
redan dmpats ut d deras varaktighet r mindre n 2 sek. Luftsttvgorna fr salva 0 och 4, som har
de hgsta topptrycken, 59,5 och 41 Pa, inducerar mrkbara sekundra markvibrationer i brandstationen. Toppvrdet hos de sekundra vibrationerna r som strst knappt hlften av toppvrdet hos de
frsta markvibrationerna. Lufttrycket frn salva 1 inducerar sekundrvibrationer i brandstationen. Dremot inducerar luftsttvgorna frn salva 2 och 3 inga eller knappt mtbara sekundrvibrationer.
Fr vgen i tkten anlnder luftsttvgen innan markvibrationerna med en varaktighet 1,2-1,4 sek
dmpats ut, ankomstskillnaden r ca 0,7-0,8 sek. Ngon mtbara sekundra vibrationer finns emellertid inte.
Vibrationsniverna utanfr tkten ligger inom intervallet 0,4-1,1 mm/s och r normalt strst i vertikalled. Detta sammanfaller nstan helt med intervallet fr bedmd mttlig strning 0,4-1,0 mm/s enligt
svensk standard SS 460 48 66 fr komfort i byggnader. Det fr Lngsens sprngningar gllande rikt/grnsvrdet r 1,0 mm/s och grnsvrdet 5,0 mm/s. Fr svenska bergtkter gller normalt riktvrden
p 2-4 mm/s (Jern & Bergstrm 2009).
Vibrationsniverna fr vgstationen i tkten r som mest 9,2 mm/s i vertikalled och 17 mm/s i tvrled.
Dessa vrden underskrider med marginal det riktvrde fr undvikande av skador som gller fr en
industribyggnad med god grundlggning enligt svensk standard SS 460 48 66 fr sprngningsinducerade vibrationer i byggnader.
Fr luftsttvgen ger svensk standard SS 02 52 10 riktvrdet fr maximalt reflektionstryck fr skada
500 Pa p strre avstnd n 20 m. Motsvarande riktvrden fr svenska bergtkter r normalt 50-200
52
Pa. Fr Lngsen gller riktvrdet 100 Pa. Som mest uppmttes frn salva 4 vid brandstationen 41,5
Pa, vilket understiger riktvrdet. Man kan emellertid befara att luftsttvgen frn en elektroniksalva
med kortare intervalltid n 5 ms vid ogynnsam vderlek skulle kunna verskrida riktvrdet men knappast skadegrnsen.
3.4.3
Styckefall ur bildanalys
Metoden beskrivs i Bilaga 1.6. Bilderna har tagits under olika skeden av utlastningen i salvan med
basketbollar som storleksreferenser, se Figur B1.6a. Primrdata har tagits fram i examensarbetena
(Andersson & Larsus 2008, Samuelsson & Mnson 2009, Andersson & Granqvist 2009). En vanlig
digitalkamera som ger bilder med upplsningen typiskt 16801400 pixels har anvnts. Programmet
Split Desktop reducerar bilderna till 640480 pixels innan den slutliga analysen.
Andersson & Larsus valde att ta bilderna olika dagar under utlastningen av salva 0 men alltid nr
lastningen avlutats fr dagen. Sklen fr tidpunkten var skerhet och likartade ljusfrhllanden. Samuelsson & Mnson gjorde likadant. Andersson & Granqvist anger att de ocks tagit bilder under raster
och andra uppehll i lastningen. Likaledes har bilder med olika skala tagits. Andersson & Granqvist
anger att de valt ut den bsta tredjedelen av bilderna fr analys och de har delat in salva 3 och 4 i tre
olika delar.
I Bilaga 8 finns data fr x20, x50, x80 och xmax tabellerade. I Tabell 3-21och Tabell 3-22 ges statistiken
fr mtdata.
Tabell 3-21: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar, salva 0, 1 och 2.
Salva
Foton
x20, mm
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
0-N
22
70 12
188 37
357 91
664 124
0-EPD
21
67 16
172 37
331 72
643 142
1-N
5
43 20
205 61
494 183
907 280
1-H
6
57 9
189 27
376 62
707 63
2-H
6
47 15
153 35
308 69
571 107
2-N
3
44 18
208 28
485 166
833 282
Tabell 3-22: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar, salva 3 och 4.
Salva
Foton
x20, mm
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
3-h
10
105
206
348
624
3-mitt
10
131
235
361
636
3-v
9
78
143
231
423
4-h
4
123 32
239 63
378 92
616 143
4-mitt
13
120 27
220 47
343 80
531 126
4-v
13
165 35
300 50
476 91
717 100
Data fr salva 3 r av Split berknade sammanvgningar av styckefallsfrdelningarna fr de enskilda

fotona fr en salvdel. Dessa sammanvgningar ger inte samma resultat som en medelvrdesbildning av
de enskilda vrdena fr x20, x50 etc. men skillnaden r inte srskilt stor. Enligt tabeller i Bilaga 8 fljs
x50-vrdena t ngorlunda. Enskilda data fr salva 3 gick tyvrr frlorade vid ett datorhaveri. Att me-
53
delvrdena nd anvnds beror p att talen medelvrde standardavvikelse fr vriga ger en mjlighet
att bedma om skillnader i styckefallet fr olika salvor och salvdelar r signifikant eller inte.
Figur 3-36 visar ett ldagram (box and whisker plot) ver medelstyckefallet x50 fr salvdelarna.
350
Medelstyckefall Split x 50 , mm
300
250
200
150
100
50
0
0-EPD 0-N
1-N
1-H
2-H
2-N 3-h 3-mitt 3-v 4-h 4-mitt 4-v
Salva
Figur 3-41: Medelstyckefall x50 fr salvdelarna mtt med Split. x betecknar avvikande vrden.
Figur 3-41 visar att det finns en tendens fr styckefallet att bli finare nr den specifika laddningen r
hgre. Jmfr vrdena fr salvdelarna 1-H och 2-H med dem fr 1-N och 2-N. Antalet bilder bakom
den slutsatsen r dremot ganska litet. P samma stt finns det en tendens till att elektroniksalvornas
mitt- och hgerdelar ger ett marginellt grvre styckefall n Nonel-delarna med normal specifik laddning.
Styckefallet fr elektroniksalvornas vnsterdelar avviker rtt s mycket frn de andra salvdelarna i s
motto att medelstyckefallet fr salvdel 3-v r finast och det fr salvdel 4-v klart grvst av alla vrden. Om dessa vrden r rttvisande s kan det knappast bero p geologin som r likartad fr de tv
salvdelarna.
Mer detaljerade slutsatser om styckefallet mste sparas tills styckefallsmtningarna p provhgarna,
bde siktning och bildanalys presenterats,
3.4.4
Skopfyllnads- och lastcykeltider
Lastningsarbete i salvan gjordes med frontlastare Cat 988F i salva 0 och Cat 988H i huvuddelen av
salva 1 samt hela salvorna 2-4.
54
Under salva 0 registrerades lastningsarbetet med en videokamera med tidsangivelse som sedan avlstes manuellt. Tiderna anges i hela sekunder. Andersson & Larsus (2008) indelade skopfyllnadsdelen
av lastcykeln i tv typer;
enkel intrngning av skopan i hgen, ev. med omtag, frn ingrepp till lyft av skopa till uppvinklat
transportlge.
upprepad intrngning och tmning vid t.ex. skuthantering, materialomblandning mm.
Man fann att tider upp till 32 sek huvudsakligen omfattade enkel intrngning men varken skuthantering eller omblandning. Man skiljer drfr p data som understiger och de som verstiger 32 sek.
Samuelsson & Mnsson (2009) anvnder fr salva 1 och 2 utver videokamera manuella observationer med tv stoppur. Genom att arbetet grs manuellt fr man verblick ver hela lastcykeln frn det
att skopan trnger in i salvhgen till dess att den tippar materialet i frkrossen och kommer tillbaka till
salvhgen. Stoppurets funktion fr mellantider anvnds fr att definiera fljande delar av lastcykeln;
intrngning och skopfyllnad, ev. med skut
transport till kross
vntetid vid kross
tomkrning tillbaka till salvan.
Stoppurets tider fylldes sedan i ett eget protokoll medan nsta lastcykel klockades med stoppur nr tv.
Stoppuren turades allts om att klocka varannan cykel. Videofilmerna anvndes fr kontroll. Utlastningen mttes tv dagar per vecka under hela utlastningsperioden. Vid en efterkontroll rttades primrdata fr salvdelarna 2-N och 2-H.
Andersson & Granqvist (2009) anvnder i princip samma protokoll fr registrering av lastcykelns
deltider fr salva 3 och 4. Utvrderingen fokuserar p skopfyllnads- och skuthanteringstider. Vid en
efterkontroll ndrades primrdata fr salvorna 3 och 4 ngot. Bilaga 9 ger vrden fr lastcykeln. Statistik fr skopfyllnaden ges i Tabell 3-23. Tabell 3-24 ger vrden fr skuthanteringen.
Tabell 3-23: Statistik fr skopfyllnadstider vid normal lastning i sek.
Salva:
0-EPD
0-N
1-N
1-H
2-H
2-N
Maskin
Cat 988F
Cat 988F
Cat 988H
Cat 988H
Cat 988H
Cat 988H
Cat 988H
Cat 988H
Alla data
(439944)
(349929)
3916420
2919815
2521212
3320717
2656913
2836416
339224
309620
3916420
2919815
2521212
3223317
2656913
2836416
< 120 s
< 32 s
19,2605,3 20,2685,4 23,7864,1 23,31624,0 20,71804,9 20,41184,3 20,04514,0 18,32444,4
Tabell 3-24: Statistik fr skopfyllnadstider vid skuthantering i sek.

Salva:
1-N
1-H
2-H
Maskin
Cat 988H
Cat 988H
Cat 988H
Alla < 120 s
441229
401210
200615
2-N
Cat 988H Cat 988H Cat 988H

370824
55
Tabell 3-23 ger frst vrden fr alla insamlade data, sen fr nr de strsta vrdena rensats. Sist ger den
vrden fr enkel intrngning med skopan, dvs. tider kortare n 32 sek. Frn salvdelen 0-EPD har tagits
bort 7 st. skopfyllnader ver 120 sek (2 min) med en sammanlagd tid om nstan 20 min. Frn salvdelen 0-N med Nonel-upptndning och normal specifik laddning, har 3 st om nstan 8 min tagits bort.
Antal vrden
Antal vrden
Salva 0-EPD, 99 data
mvstdev 43,144,0 s
7 vrden > 115 s
30
30
20
20
10
10
10
20
30
40
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
Salva 0-N, 99 data

mvstdev 33,929,3 s
3 vrden > 115 s
100 110
10
20
30
40
Antal vrden
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
.
Antal vrden
60
50
Salva 1-N, 164 data

mvstdev 39,020,1 s
Salva 1-H, 198 data

mvstdev 28,714,6 s
50
40
40
30
30
20
20
10
0
10
10
20
30
40
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
10
20
30
40
Antal vrden
60
Salva 2-N, 207 data
mvstdev 32,816,8 s
50
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
.
Antal vrden
Salva 2-H, 212 data
mvstdev 25,012,1 s
50
40
40
30
30
20
20
10
0
10
10
20
30
40
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
.
10
20
30
40
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
.
Figur 3-42: Histogram fr skopfyllnadstid fr salva 0-2.
56
200
Antal vrden
125
Salva 3, 569 data

mvstdev 25,612,7 s
175
Antal vrden
Salva 4, 364 data
mvstdev 27,715,6 s
100
150
125
75
100
50
75
50
25
25
0
10
20
30
40
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
10
20
30
40
50 60 70
Skopfyllnad, s
80
90
100 110
.
Figur 3-42: Histogram fr skopfyllnadstid fr salva 3 och 4.
Av 1715 st observationer fr salva 1-4 har endast 3 st vrden ver 100 sek registrerats. En mjlig frklaring r att lastmaskinen Cat 988F r lttare, svagare och har mindre skopa n Cat 988H. Antalet
skopfyllnader ver 2 min r ca 5% av antalet skopor men motsvarar ca 25% av fyllnadstiden. Om sdana problematiska skopfyllnader kan undvikas med den nya maskinen ger det en avsevrd tidsbesparing i lastningen.
Tabell 3-24 visar skopfyllnadstiden vid skuthantering. Data fr salva 3 och 4 saknas. Med reservation
fr det lilla antalet observationer visar tabellen att skopfyllnadstiden vid skuthanteringen med Cat
988H inte nmnvrt verstiger tiden fr skopfyllnad med det material som skall till krossen. ven om
skuthantering skulle vara den viktigaste frklaringen till de lngsta skopfyllnaderna i salva 0-EPD s
kvarstr att inga tider ver 2 min registrerats under salva 1-2.
Figur 3-42 visar histogram fr skopfyllnadstiden fr alla salvorna eller salvdelarna; 0-EPD, 0-N, 1-N,
1-H, 2-H, 2-N, 3 och 4.
Den sista raden i Tabell 3-23 visar att enkel intrngning av skopan tar ca 20 sek oavsett lastmaskinen.
De ngot hgre vrdena fr salva 1 kan tolkas som att lastaren inte vant sig vid den nya maskinen n.
Tabell 3-23 och Figur 3-42 fr salva 1 och 2 visar att skopfyllnadsarbetet ndrar karaktr nr den specifika laddningen kar. Antalet omtag minskar, vilket den betydligt mindre puckeln i kurvorna runt
40-50 sek fr salva 1-H och 2-H jmfrt med 1-N och 2-N visar. Enligt tabell kar andelen utan omtag, dvs. tider < 32 sek, frn drygt 50% till drygt 80% i salva 1 och frn knappt 60% till 85% i salva 2.
Histogrammen fr elektroniksalvorna 3 och 4 liknar kurvorna fr salvorna 1-N och 2-N i det avseendet att det finns omtagspucklar runt 40-50 s. Medelvrdena fr skopfyllnaden, 26 och 28 sek, r emellertid betydligt lgre och motsvarar snarast medelvrdena fr salvorna med hg specifik laddning, 29
och 25 sek. Andelen utan omtag ligger p knappt 80% respektive 70% fr salva 3 och 4, dvs. mitt
57
emellan vrdena fr hg och normal specifik laddning. Salva 0-EPD och salva 0-N faller inte i samma
mnster men deras data kan frmodligen inte tolkas lika exakt pga. metodutvecklingen och att antalet
data r betydligt frre.
50
Antal vrden
60
Salva 1-N, 157 data

mvstdev 14021 s
Antal vrden
Salva 1-H, 197 data
mvstdev 13617 s
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
80
100
120
140
160
180
Cykeltid utan vntan, s
200
0
80
220
100
120
140
160
180
200
220
.
80
Antal vrden
80
Salva 2-H, 210 data
mvstdev 11414 s
70
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
200
100
120
140
160
180
200
0
80
220
100
120
Antal vrden
125
140
160
180
200
220
.
Antal vrden
Salva 4, 358 data
mvstdev 12620
Salva 3, 553 data

mvstdev 12414
175
Salva 2-N, 207 data

mvstdev 13118 s
70
60
0
80
Antal vrden
100
150
125
75
100
50
75
50
25
25
0
80
100
120
140
160
180
200
00
80
220
.
100
120
140
160
180
200
220
.
Figur 3-43: Histogram fr lastcykeltid fr salva 1-4. Vntetiden vid kross bortrknad.
Figur 3-43 visar histogram fr salvcykeltiden utan inrknade vntetider fr de olika salvdelarna. Tiderna fr salvdelarna med hg specifik laddning, 1-H och 2-H, r bde kortare och visar mindre spridMinBaS II Rapport 1.2.1
58
ning n motsvarande salvdelar med normal specifik laddning. Tidsskillnaderna mellan salvdelarna 1-N
och 1-H respektive 2-H och 2-N r dremot inte direkt jmfrbara pga. av olika lngd p krstrckorna. Histogrammen fr salvorna 3 och 4 ser mer ut som histogrammen fr salvdelarna med hg specifik
laddning n dem fr normal specifik laddning.
Tabell 3-25 visar data fr salvcykelns delar fr salva 1-4. Den vntetid som ingr i Tabell 3-25 understiger 5 min men utgr nd drygt 12% av lastcykeln. Sju stopp lngre n 7,5 min har rknats bort, ett
frn salvdel 1-N, tv frn salvdel 2-N och fyra frn salvdel 4. Tillsammans skulle de ka lastcykeln
med 2%. Om dessa lngre stopp och de kortare vntetiderna summeras fljer att de inte har ngot
samband med specifik laddning. Kortast vntetider finns hos salvdel 2-N, lngst hos salva 4. Vntetiderna fr salvdelarna 1-H och 2-H r obetydligt lgre n vntetiderna fr 1-N och salva 3. Skiftjournalerna frn krosspersonalen pekar mot att andelen stopp till fljd av problem med krossanlggningen
kan var betydligt strre.
Tabell 3-25: Statistik fr delcykeltider i sek, summatider i %.
Delcykel \ Salva
1-N
1-H
2-H
2-N
1-4, %
- skopfyllnad
3916420
2919815
2521212
3320717
2656913
2836416
20
- kr till kross
56162 6
60198 5
49212 6
55206 6
55554 7
53360 9
38
- vntar vid tipp
1716343
1419842
1621223
720522
1755537
2936155
12
- kr till salva
45159 7
48197 7
40212 5
43207 5
44554 5
44356 8
30
Hela lastcykeln 15815647 15019745 13021024 13820427 14255340 15535358
100
- utan vntan
14015721 13619717 11421014 13120618 12455314 12635620
88
- krning ToR
101157 7 108197 9
68
89210 8
98206 9
99553 9
9835614
Vi kan vidare notera fljande. Om vi slr ihop vrdena fr salvdelarna i salva 2 s erhlls en medelskopfyllnadstid fr salvan p 29 sek, vilket r obetydligt mer n tiderna fr salva 3 och 4. Fr lastcykeltiden erhlls medelvrdet 134 sek fr salva 2, vilket r mindre n tiderna fr salva 3 och 4. Hr r
det den vsentligt kortare vntetiden fr salvdelen 2-N som mer n uppvger den lngre skopfyllnadstiden. Fr lastcykeltiden utan vntan erhlls medelvrdet 122 sek fr salva 2 mot 124 respektive 126
sek fr salva 4.
Kontentan av detta r att den mttliga effekten av den kortare skopfyllnadstid som en frhjd specifik
laddning verkar ge kan ltt drunkna i andra variationer under lastcykeln om fr korta mtserier anvnds.
Tabell 3-25 visar ocks att transporterna tar mer n 2/3 av lastcykeln och att krning till kross med
lastad skopa om ca 8,5 ton tar lngre tid n terfrden till salvan. Krningen uppfr backen till tipppunkten ingr i frden till kross och den r tyngre n krningen nerfr med tom skopa. Drfr r skillnaden fr krningen p planmark mindre n tabellens 38,0-30,5 = 7,5%.
59
Salvorna r ca 100 m breda och drutver mste lastmaskinen kra ca 100 m till frkrossen. Eftersom
salvdjupet r ca 10 m s r skillnaden i krstrcka mellan salva 1 och salva 2 jmfrelsevis frsumbar.
Salvdelen 1-N lg allts i genomsnitt 100/2 50 m nrmare n salva 1-H och tvrtom lg salvdel 2-H
ca 40 m nrmare. Dessa skillnader syns i de enskilda krtiderna i Tabell 3-25.
Om vi tar skillnaden mellan krtiderna fr salvdelarna, dvs. 1N-1H och 2N-2H erhlls tiderna -4,4 och
+6,2 sek p vg till krossen samt -2,4 och +3,3 sek p vg tillbaka till salvan. Skillnaderna tar som
vntat till strsta delen ut varandra, vilket stdjer trovrdigheten hos data. Lastmaskinen har allts
ungefr dubbelt s stor topphastighet med tom skopa. Rknar vi p 50 m skillnad i krstrcka erhlls
uppskattningen 30 km/h med full skopa och 55 km/h med tom skopa fr salva 2.
Skopfyllnaden fr salvdelen med hg specifik laddning tar i genomsnitt 10,3 sek kortare tid i salva 1
och 7,8 sek kortare tid i salva 2, i genomsnitt 9 sek kortare. Den skillnaden har i lastcykeltiden minskat
till 4 sek fr salva 1 pga. krtidsskillnaden eftersom salvdelen 1-N lg nrmare krossen n delen 1-H.
Fr salva 2-H har skillnaden av samma skl tvrtom kat till 17,2 sek.
Andersson & Larsus (2009) gr en kvalitativ jmfrelse av skopfyllnadstiderna fr salvdelarna 0EPD och 0-N. Samuelsson & Mnsson (2009) anvnder kvantitativ statistik fr att visa att skopfyllnadstiderna fr salvdelarna 1-H och 2-H r signifikant lgre n fr salvdelarna 1-N och 2-N.
Vi kan anvnda kvantitativa metoder (variansanalys eller t-test) p hela uppsttningen skopfyllnadstider och tiderna fr lastcykel utan vntan i Tabell 3-25. Dessa bekrftar att skopfyllnadstiderna fr
salvdelarna 1-H och 2-H r mrkbart kortare n fr salvdelarna 1-N och 2-N. Dremot skiljer sig lastcykeltiderna 140-136 sek fr salvdelarna 1-N och 1-H inte mrkbart t drfr att den lngre krtiden
fr 1-H motverkar den kortare skopfyllnadstiden. P liknande stt r skillnaden i skopfyllnad mellan
salva 3 och 4, 25,6-27,7 sek signifikant medan skillnaden i lastcykeltid, 124,3-125,6 sek, inte r det. I
detta fall r det inte krtiderna som r orsaken utan sm variationer som gr att skillnaden hamnar p
olika sidor om grnsvrdet som bestmmer om den r statistiskt signifikant eller inte.
Om vntetiden vid kross, vars medelvrde per lastcykel ligger inom 7-29 sek eller 5-19% skulle tas
med i bedmningarna kar nog svrigheterna att bedma olika faktorers inverkan p lastcykeltiderna.
En sista kommentar gller skuthanteringen. Tiderna i Tabell 3-24 visar att skuten i salvdelarna 1-H
och 2-H varit mer lttlastade n dem i salvdelarna 1-N och 1-H. Det relativa antalet skopor med skutlastning tyder p att andelen skut ocks varit frre.
3.4.5
Krosskapacitet och brnslefrbrukning
Examensarbetarna (Andersson & Larsus 2008, Samuelsson & Mnsson 2009 och Andersson &
Granqvist 2009) registrerade data fr lastarnas dieselfrbrukning per skift, krossens arbetstid och
bandvgsvikterna fr producerat material efter frkrossen. Bandvg 1 (BV1) sitter p bandet och mMinBaS II Rapport 1.2.1
60
ter totalfldet som gr till sikten och bandvg 2 (BV2) sitter p bandet dr avsiktad finfraktion passerar. Mngden grovfraktion berknas som BV1-BV2. Med dessa data kan dieseltgngen (l/ton) och
krossens bruttokapacitet (ton/tim) berknas. Fr att erhlla ton/tim frn totalfldet anvndes krosspersonalens anteckningar om effektiv krosstid i dagrapporten. Denna erhlls genom att frn den nominella tiden dra bort lngre stopp. Data finns i Bilaga 9 och en sammanstllning i Tabell 3-26.
Tabell 3-26: Krossproduktionen mtt med bandvgar samt dieselfrbrukningen.
Salva
Da- Berkn. Produkt

gar
salva
BV1
ton
ton
Finmtrl Fraktion Krossat Krossat Diesel Diesel LastBV2

1:a sikt2 ton/tim ton/tim l/ton l/ton maskin
ton
mm
medel stdev medel stdev
Cat
0 (EPD)
30 138 13 986
6 532
0/150
263
33
0,243 0,026
988F
0-N
22 438 10 710
4 059
0/150
274
14
0,274 0,042
988F
18
35 201 31 898
8 505
0/32
316
23
0,223 0,053 988H1
14
31 758 32 270
17 562
0/90
332
51
0,204 0,036
988H
15
36 451 36 758
14 867
0/63
318
26
0,207 0,022
988H
19
37 154 36 376
10 207
0/32
297
36
0,219 0,025
988H
16
52 576 24 696
10 591
268
27
0,257 0,036
988F
1-4
66 140 564 137 302 51 141
315
36
0,214 0,036 988H
Not 1: 4 dagars lastning med Cat 988F. 2: Instllningen flest dagar, dock hela tiden fr salva 1.
Produktionsdata tcker perioden 24/4 till 31/10 och omfattar 83 dagar, 802 drifttimmar och 162 000
ton dvs. i runda tal hften av tktens rsproduktion. Krossfldet r fr hela perioden i medel 306
ton/tim och dieseltgngen fr lastningen i medel 0,215 liter/ton. Ldagram fr krossflde och dieseltgng visas i Figur 3-44 och Figur 3-45.
400
Totalflde BV1, ton/tim
0.45
Dieseltgng, liter/ton
0.40
0.35
300
0.30
0.25
200
0.20
0.15
100
0.10
Box = 25%-median-75% kvartil

Grnser = lgst-hgst vrde
x = extremvrden
0-EPD
0-N
1N+H 2H+N
Salva
Cat 988H
0.05
0.00
Figur 3-44: Totalt krossflde, lngtidsuppfljning,
Cat 988F
0-EPD
0-N
1N+H 2H+N
Salva
Figur 3-45: Dieseltgng, lngtidsuppfljning.
61
Vrdena fr dieseltgngen i Tabell 3-26 och Figur 3-45 visar att den specifika frbrukningen blivit
lgre med den nya lastaren Cat 988H, 0,210,04 liter/ton mot 0,260,04 liter/ton fr den ldre maskinen Cat 988F. Skillnaden 0,043 liter/ton kan delvis frklaras av en ngot lngre krvg, uppskattningsvis ca 50-100 m enkel vg. En fullastad skopa rymmer ca 8,55 ton, se nedan, s skillnaden per
lastcykel blir ca 0,37 liter. Cat 988H drar ca 53 liter/tim eller 0,88 liter/min. 0,37 liter motsvarar 25 sek
per lastcykel och med en genomsnittshastighet p ca 5-10 m/s hinner maskinen ca 125-250 m. D.v.s.
skillnaden i dieseltgng kan till stor del frklaras av den lngre krvgen frn salva 0.
Materialfldet genom krossen ligger under salva 0 runt 270 ton/tim och under salva 1-4 ligger det p
ett mrkbart hgre vrde, i medel 315 ton/tim, se Figur 3-44. Fr de egentliga MinBaS-salvorna 1-4
ger en variansanalys att fldena r mrkbart olika p 5%-nivn men inte p 1%-nivn, dvs. de ligger
nra grnsen fr att man skall kunna sga att fldena i praktiken kan betraktas som likvrdiga.
Figur 3-46 visar en tidsserie fr totalfldet och fldet av finmaterial. Andelen finmaterial varierar kraftigt drfr att siktens instllning fr finmaterial varierat frn 0/32 mm till 0-90/150 mm.
400
Krossflde BV1 och BV2, ton/tim
Totalt (BV1)
Fint (BV2)
350
300
250
200
150
100
50
0
25/04 09/05 23/05 06/06 20/06 04/07 18/07 01/08 15/08 29/08 12/09 26/09 10/10 24/10 07/11
Figur 3-46: Tidsserier fr krossfldet mtt med bandvgarna BV1 och BV2.
Effektmtningarna p krossen och motorerna p banden runt sikten efter frkrossen kom i gng p
allvar den 19/8 medan berg frn andra salvor n MinBaS-salvorna lastades ut. Krossningen av salva 3
startade frst den 3/9. Dataserien frn 19/8 till 6/11, inkluderandes krossning av provhgarna finns hos
Svedensten (2009) och en tidsserie visas i Figur 3-47. Frn 16-22/9 och 27-31/10 saknas effektdata d
mtdatorn slutade registrera effektvrdena.
62
3500
Krossat totalt, ton/dag

Totalt (BME1)
Fint (BME2)
3000
ej MinBaS
salva 3
salva 4
hgar
2500
2000
1500
1000
500
0
16/08 23/08 30/08 06/09 13/09 20/09 27/09 04/10 11/10 18/10 25/10 01/11 08/11
Figur 3-47: Tidsserier fr krossfldet mtt p bandmotorer BME1 och BME2.
Nr salva 3 brjade lastas ut den 3/9 finns allts jmfrbara tidsserier frn bandvgarna vid frkrossen
(BV1 och BV2) och motorerna p samma band (BME1 och BME2). Jmfrbara data finns fr 25 dagar fram t.o.m. den 23/10. Figur 3-48 och Figur 3-49 visar tidsserier fr totalt krossat material och fr
finmaterialet.
3500
Krossat totalt, ton/dag
3000
Bandvg 1 (BV1)
Bandmotoreff 1 (BME 1)
2500
2000
1500
1000
500
0
05/09 12/09 19/09 26/09 03/10 10/10 17/10 24/10
Figur 3-48: Jmfrande tidsserie fr bandvg och bandeffektmtare, ton/dag totalt.
63
Krossat finmtrl, ton/dag
1500
Bandvg 2 (BV2)
Bandmotoreff 2 (BME 2)
1250
1000
750
500
250
0
05/09 12/09 19/09 26/09 03/10 10/10 17/10 24/10
Figur 3-49: Jmfrande tidsserie fr bandvg och bandeffektmtare, ton/dag finmaterial.
I allmnhet fljer dataserierna varandra vl men fr tv dagar r avvikelserna betydande. Vrdena fr

den 23/9 och den 2/10 r uppenbart oriktiga och bandmotordata 400-800 ton fr lga. Sannolikt har
effektregistreringen inte fungerat helt bra, se kommentaren ovan. Dessa vrden undantas frn analysen. De lga vrden fr mngden finmaterial frn den 6/10 bestms av att siktens instllning vid
bandmatningen d ndrades frn att ge produkten 0/63 mm till 0/32 mm.
Effektmtningen p band 2 (BME2, finmaterialet) ligger med undantag fr den 10/9 hela tiden under
motsvarande vrden frn bandvgarna som r en beprvad teknik. I medel r skillnaden ca -95%,
dvs. det finns en stor systematisk komponent. En sdan kan emellertid kompenseras fr i omrkningen
av lyftarbetet till mngden material, frmodligen frmst genom att bedma frlusterna och tomgngseffekten rtt.
Effektmtningen p band 1 (BME1, totalproduktionen) uppvisar en intressant tendens i det att effektvrdena de frst 4-5 dagarna r fr lga fr att sedan bli fr hga. Det verkar som om tomgngseffekten och frlusterna fr bandet varierar med tiden. I medel r avvikelsen ca 48%. Att den slumpmssiga komponenten tillsynes vervger beror p denna variation. De skillnader mellan bandmotor- och
bandvgsvrden som vi registrerat r vsentligt hgre n de vrden p max 3% som Hulthn och
Evertsson (2008) anger, se ven Bilaga 1.4.
Svedensten (2009) har i sin analys av data sett att kapaciteten fr producerat grovt material ligger p
en ganska konstant niv medan mngden fint material varierar betydligt mer liksom d den totala
mngden. Frklaringen skall vara att storleksfrdelningen p inmatat material styr mngden grovt
material som produceras medan det fina materialet passerar krossen i stort sett opverkat genom att
64
passera mellan de grova stenar som uppehller sig i kftarna. Eftersom instllningarna p sikten efter
frkrossen varierat betydligt under MinBaS-salvorna, se Bilaga 10, r det svrt att generalisera dessa
slutsatser till hela den underskta perioden.
Tabell 3-27: Andelen finmaterial som producerats i frkrossen.
0/32 mm
0/63 mm
0/90 mm
salva
medel
stdavv
salva
medel
stdavv
salva
medel
stdavv
26,2
3,0
49,3
2,5
57,0
3,5
25,9
1,8
47,1
3,8
47,2
4,6
25,4
2,8
42,8
0,5
1+3+4
25,8
2,7
2+3
48,3
3,2
57,0
3,5
Dremot kan vi t.ex. sortera data efter instllningen p sikten, se Tabell 3-27. Den sista raden ger en
uppskattning av den mest troliga storleksfrdelningen fr krossprodukten. Dataserierna fr 0/32 mm r
tmligen lika och har d lagts ihop. Data fr salva 4 fr 0/63 mm innehller 2 vrden som bda ligger
under 12 av 13 vrden fr salva 2 och 3. Dessa tv vrden har tagits undan. Data fr salva 3 fr 0-90
mm innehller 3 vrden och ligger i genomsnitt p samma niv som mngden 0/63 mm fr samma
salva. Detta r inte rimligt och vrdena har tagits undan.
Vrdena i Tabell 3-27 kan anvndas tillsammans med siktproven frn finfraktionen fr att konstruera
styckefallsfrdelningen fr krossprodukten. Frn siktningen av provhgarna och motsvarande siktning
av finfraktionen fr vi styckfallsfrdelningen fr de sprngda salvorna.
3.4.6
Krosseffektmtningar
Krosseffektmtningar har gjorts parallellt med bandmotoreffektmtningarna, se Svedensten (2009) och

Bilaga 1.4. En tidsserie visas i Figur 3-50 dr ven krossfldet lagts in. Tidsserien fr krossfldet ligger ngorlunda konstant under krossningen av salva 3 (3/9-30/9) och salva 4 (1/10-31/10) liksom,
jmfr med Figur 3-46.
Krossmedeleffekten, dvs. power draw eller medeleffekten per dag dremot verkar ha en upptgende trend fr salva 3 och en nertgende trend fr salva 4. Ngon uppenbar frklaring i form av bergegenskaper finns inte. Berget i salva 3 och 4 verkar enligt MWD-mtningarna och karteringen ha mer
pegmatit i vnstra delen. Den lastas sist och borde vara mer lttkrossad n granodioriten. D borde
bda salvorna visa en upptgende trend men s r inte fallet.
65
200
Krossmedeleffekt, kW/dag
Flde BME1, ton/tim
400
175
350
150
300
125
250
100
200
75
150
50
100
25
() Kross-medeleffekt/dag
Krossflde ()
50
29/08 05/09 12/09 19/09 26/09 03/10 10/10 17/10 24/10 31/10 07/11
Figur 3-50: Krossens medeleffektfrbrukning () och krossfldet () under salva 3-4.
Inget plattbyte i frkrossen, vilket kan pverka krosseffekten, utfrdes under krossningen av salva 3
och 4.
En frklaring skulle kunna vara att krossen matats med gradvis grvre material under salva 3 s att
den fr arbeta mer fr att hlla fldet uppe och sedan med gradvis finare material under salva 4. Ngot
std fr en sdan hypotes finns i bildanalysdata fr styckefallsdata i Tabell 3-22.
Ett svagt samband verkar ocks finnas mellan krossmedeleffekten och effektiv krosstid berknad ur
krossmotorns arbetstid. Det r emellertid knappast troligt att krossmedeleffekten skulle ka med hur
lnge krossen arbetar. Dremot r den effektiva krosstiden berknad p detta stt lgre n den effektiva krosstiden som krosspersonalen angivit eftersom det i denna ven tas med kortare stopp till fljd av
ojmn matning och tom krossficka mm. Detta blir ett mtt p krossens kapacitetsutnyttjande och vra
data fr 25-dagarsperioden dr jmfrelsedata finns blir 9310% eller strax ver 90%.
66
4
4.1
Siktning och krossning av provhgar

versikt ver sorteringsarbetet
Figur 4-1 visar fldesschemat fr siktningskampanjen av provhgarna.
100 t
provhg 400 ton
skopa
skopa
harpa 200 mm
skopa
+200
labb
-prov
sikt 125 mm
skopa
+125
lastbil
mellanlager
0/125 mm
skopa
sikt 40+75 mm
flak
flak
0/40
labbprov
flak
40/75
75/125
Figur 4-1: Fldesschema fr siktningskampanjen i Lngsen.
Tabell 4-1 visar lastningen och uttag av provhgar ur respektive salva 1-4. Observera att hger, mitt
och vnster beskriver lget sett framifrn som vid lastning, inte bakifrn i skjutriktningen.
Det mobila siktverket Powerscreen Warrior 1800 visas i Figur 4-2 tillsammans med siktdukarna med
#125 mm maskvidd.
67
Tabell 4-1: Salva eller salvdel och motsvarande provhg.
Salva nr:
1-N
1-H
2-H
2-N
Lastning
mitt
mitt
Provhg
1A
1B
2A
2B
3B
3C
3A
4B
4C+4D
4A
Figur 4-2: Siktverket Powerscreen Warrior 1800 med siktdukar #125 mm.
Siktningen eller sorteringen utfrdes 27/10-4/11 i ordningen 1A, 2A osv. till 4B, 4D och sist 4C. Arbetet som visas i Figur 4-1 kan indelas i fljande steg
0. Uttag med vgning av de yttersta ca 100 ton ur varje provhg med lastmaskin och harpning med
//200 mm vidd. Fraktionerna lggs p marken.
1. Upplastning med vgning av fraktionen +200 mm och nedlggning i provhg.
Upplastning med vgning av fraktionen 0/200 mm frn marken med lastmaskin och siktning med
#125 mm maskvidd.
2. Fraktionen 0/125 mm lggs direkt p lastbil som vgs och lggs ner i mellanlager
Fraktionen 125/200 mm lggs p marken, lastas upp med lastmaskin, vgs och lggs tillbaka i
provhgen.
Byte av siktdukar i sorteringsverket gjordes den 30/10.
3. Upplastning med vgning av fraktionen 0/125 mm frn marken med lastmaskin och siktning med
#75 och #40 mm maskvidd.
4. Alla fraktionerna lggs p vxelflak, samma flak fr samma fraktion och vgs. Fraktionerna krs
sedan tillbaka till provhgen och de redan sorterade yttersta 100 ton i provhgen blandas om med
lastmaskin.
Ett par av arbetsstegen visas i Figur 4-3.
68
Figur 4-3: Harpning av material ur provhg och vxelflak med finmaterial under upplastning.
Under sorteringsarbetet fr provhg 1B uppmrksammades att vgning fre och efter sortering och
mellanlager med nedlggning p marken kunde ge rtt skilda vrden. Drfr gjordes ett antal viktkontroller och extra vgningar p asfaltverkets produktvg frn och med provhg 3C fr att eliminera
vgningsfel.
Tabell 4-2 visar resultaten nr massor direkt vgts med skopvg och utan mellanlager lastats direkt p
lastbil som krts till produktvgen och vgts.
Tabell 4-2: Resultat av vgning av samma massor.
Provhg
nr
Uttag ur provhg
Skop- Produkt- Diffevg
vg
rens
ton
ton
ton
Harpad +200 mm
vg
rens
ton
ton
ton
Siktfraktion 125/200 mm
vg
rens
ton
ton
ton
3C
100,95
100,54
0,41
48,25
47,88
0,37
15,90
15,58
0,32
4A
101,00
100,58
0,42
39,90
39,40
0,50
14,50
14,36
0,14
4B
100,55
100,18
0,37
51,95
52,34
-0,39
11,70
11,70
0,00
4C
100,90
100,42
0,48
48,80
47,74
1,06
19,35
18,88
0,47
4D
100,65
100,26
0,39
50,80
50,08
0,72
13,95
13,80
0,15
Medel
100,8
100,4
0,41
47,9
47,5
0,45
15,1
14,9
0,22
Stdev
0,2
0,2
4,7
4,9
2,8
2,6
I tabellen har produktvgens vrden valts som referens av tv skl, dels r den noggrannare (10 kg
jmfrt med 25 kg), dels omfattar massorna frre vgningar d en lastbil lastar ca 12-18 ton och en
lastmaskinskopa 8-10 ton.
Tabellen visar att s nr som p ett vrde fr provhg 4B s ger skopvgen systematiskt hgre vrden
n produktvgen. Skillnaden r liten men kar procentuellt med minskande vikter, dvs. det relativa
mtfelet kar frn ca 0,4% till 1,3%. Vid en enskild jmfrelse mellan vgarna fr en hjullastare med
5 780 kg i skopan, dr hjullastaren vgdes ven tom p produktvgen, gav produktvgen som mest 30
kg eller 0,5% strre vrde. Fljaktligen innebar inte anvndningen av tv olika vgsystem ngon strre
felklla.
69
4.2
Medelstyckefall; andra felkllor och knslighetsanalys
Bilaga 11 ger vikterna fr alla vgda fraktioner under sorteringsarbetet. Under sorteringsarbetet gjordes hela tiden vgningskontroller. En jmfrelse av vikterna i steg 1-4 enligt avsnitt 4.1 visar att det
ibland finns rtt stora skillnader mellan ingende och utgende massor i de olika stegen. En orsak r
skert att material blivit kvar p backen eller material frn backen lastats upp med lastmaskinen. Problemet uppmrksammades under sorteringsarbetet och vikten av rtt hjd p skopan diskuterades med
fraren.
Tabell 4-3: Fraktionsvikter under sorteringsprocessen fr hg 1A.
Maskvidd
mm
Vgn 0
ton
Vgn 1
ton
101,60
35,80
Totalt
ton
Passerar
%
35,80
100,00
16,05
65,18
14,66
14,66
49,57
75
9,42
9,42
35,31
40
26,88
26,88
26,15
200
63,55
125
Vgn 2
ton
Vgn 3
ton
Vgn 4
ton
16,05
49,06
48,90
0
Summa
0,00
101,60
Tillskott/frlust
99,35
65,11
48,90
50,96
102,81
-2,25
1,56
-0,16
2,06
1,21
Tabell 4-3 visar med exemplet Provhg 1A de stegvisa vgningarna och hur mycket material som till
synes tillkommit (+) eller frsvunnit (-) p vgen. Den nst sista kolumnen ger de vikter som passerar
respektive maska och de kan ltt rknas om till en kumulativ styckefallsfrdelning eller siktkurva. Fr
hg 1A ligger t.ex. medelstyckefallet nra 125 mm frutsatt att vikterna r riktiga.
Tabell 4-3 visar emellertid att 2,25 ton frsvunnit vid harpningen, att 1,56 ton tillkommit vid frsta
siktningssteget (#125 mm), att 0,16 ton blivit kvar p marken vid mellanlagret av 0/125 fraktionen
samt att 2,06 ton tillkommit vid sista siktningssteget (#75 och #40 mm). Det sista r mest verraskande eftersom ingende material vgdes med skopvg och utgende material frn siktningen lades direkt
p flak som vgdes p produktvgen.
Tabell 4-4 sammanfattar alla viktskillnader som mtts under sorteringsarbetet. Tabell 4-4 visar att
harpningen (Vgn 1-0) som har strst standardavvikelse har varit det minst kontrollerade delsteget
det frsta siktsteget (Vgn 2-1) gett ett ngorlunda systematiskt bidrag
mellanlagret med 0/125 mm material (Vgn 3-2) givit det minsta felbidraget
det sista siktsteget (Vgn 4-3) gett ett klart systematiskt bidrag.
70
Tabell 4-4: Sammanfattning av alla viktskillnader under processen.
Provhg
Salva
Vgn 1-0 Vgn 2-1 Vgn 3-2 Vgn 4-3
Totalt
1A
1-N
-2,25
1,56
-0,16
2,06
1,21
1B
1-H
0,20
5,30
0,45
1,69
7,64
2A
2-H
-5,80
4,09
-0,09
2,29
0,49
2B
2-N
-9,25
2,45
-0,10
1,62
-5,28
3B
3-h
5,10
1,15
-2,45
2,09
5,89
3C
3-mitt
3,90
3,43
-1,98
2,30
7,65
3A
3-v
0,70
2,84
0,21
1,53
5,28
4B
4-h
0,70
-2,11
-0,64
1,40
-0,65
4C
4-mitt
2,40
3,28
-1,18
1,24
5,74
4D
4-mitt
-1,55
1,04
-1,49
1,89
-0,11
4A
4-v
-2,10
2,99
-2,09
2,15
0,95
medel
-0,7
2,4
-0,9
1,8
2,6
stdavv
4,2
2,0
1,0
0,4
4,1
Under sorteringsarbetet frstod vi efterhand att vgningarna fre och efter sista siktsteget skilde sig t
vsentligt. D gjordes extra kontroller av vikterna p dragbilarna och de tomma vxelflaken utan att
ngra uppenbara fel hittades. Frsk att i efterhand frklara tillskottet om ca 2 ton material med frvxling av flak, brnslepfyllning, reservdck eller verktygsldor gav ingenting.
Styckefallsfrdelningen fr provhg 1A i Tabell 4-3 utgr frn verkligt vgda fraktioner utan hnsyn
till eventuella fel under delstegen. Totalvikterna blir 102,81 ton ut medan 101,60 ton matats in ver
harpan. Frgan r varifrn tillskottet 1,21 ton kommer, hur det mjligen frdelas p de olika fraktionerna och hur det pverkar storheter som medelstyckefallet.
Fr att underska detta gjordes en felanalys baserat p fljande antaganden om hur felen uppsttt och
fljaktligen hur viktskillnaderna (T/F = tillskott/frluster) skall frdelas:
1. T/F proportioneras ut p fraktionerna efter deras vikter.
2. Alla T/F hnfrs till finfraktionen 0/40 mm som r lttast att frlora vid upplastning.
3. T/F ur
vgning 1 proportioneras p fraktionerna
vgning 2 hnfrs till fraktionen 125/200 mm som lades p backen
vgning 3 hnfrs till finfraktionen 0/40 mm
vgning 4 proportioneras p fraktionerna
4. T/F ur
vgning 1 frdelas ut med vikterna 1, 2, 3, 4 p underfraktionerna
vgning 2 hnfrs till fraktionen 125/200 mm som lades p backen
vgning 3 frdelas ut med vikterna 1, 2, 3 p underfraktionerna
vgning 4 frdelas ut enligt antal flak p underfraktionerna.
71
Bilaga 12 visar de styckefallsfrdelningar fr alla provhgar, baserade bde p vgda fraktioner och
utproportionerade T/F, dvs. korrigerade vikter. Vidare har vikterna fr provhgarna 3A-3C rknats
samman till frdelning fr hela salva 3, liksom vikterna fr provhgarna 4A-4C rknats samman till en
frdelning fr salva 4. Dessutom har medelstyckefallet x50 (mm) samt lutningen vid x50, s50 (1/mm)
och produkten s50x500,75 berknats. I Figur 4-4 visas hur x50 varierar.
250
Medelstyckefall x50, mm
250
Provhg, salva
1A, salva 1-N
1B, salva 1-H
2A, salva 2-H
2B, salva 2-N
225
200
225
200
175
175
150
150
125
125
100
100
75
75
50
2
3
Korrektion nr:
Medelstyckefall x50 , mm
50
Provhg, salva-omrde
3A, salva 3-v
3B, salva 3-h
3C, salva 3-mitt
4A, salva 4-v
4B, salva 4-h
4C, salva 4-mitt
4D, salva 4-mitt
0
2
3
Korrektion nr:
4
.
Figur 4-4: Viktkorrektionernas inverkan p medelstyckefallet x50 fr alla provhgar.
Figur 4-4 visar att medelstyckefallet fr provhg 2B (salvdel 2-N) r knsligast fr korrektionerna
eftersom variationerna r strst. Fr de flesta andra provhgarna r variationerna betydligt mindre.
Figuren visar ocks att medelvrdet fr korrektionerna fr x50 ligger rtt nra de vgda fraktionsvrdena, skillnaden r som mest drygt 5%. Tabell 4-5 ger samma information i siffror och Figur 4-5 visar
den i ett ldagram.
Tabell 4-5: Medelstyckefall x50 i mm berknat p vgda och korrigerade fraktioner.

Provhg
1A
1B
2A
2B
3B
3C
3A
3A-3C
4B
4C
4D
4A
4B-4D
Salva
1-N
1-H
2-H
2-N
Lastning
mitt
hela
mitt
mitt
ej pegm.
Vgt
127
113
110
160
217
169
187
190
211
182
199
139
195
Korr 1-4 1316 1149 11411 15919 2297 1779 2001 2026 2071 1894 2012 1399 1981
72
350
Korrigerade medelstyckefall siktning x50 , mm
300
250
200
150
100
50
0
Salva:
1-N 1-H 2-H 2-N 3-h 3-mitt 3-v 4-h
1A
1B
2A
2B
3B 3C 3A
Provhg
4B
4-mitt
4C
4D
4-v
4A
.
Figur 4-5: Variationer fr korrigerade medelstyckefall frn siktning av provhgar.
Vrdeserierna fr salva 1 och 2 i Figur 4-4 och Figur 4-5 r konsistenta d serierna fr hg specifik
laddning uppvisar ett finare styckefall n serierna fr normal specifik laddning, oavsett hur korrektionerna utfrts. Figuren visar ocks att salvdelarna 1-N och 2-N verkar ha gett mycket olika fragmentering med diskussionen om hur medelstyckefallet frhller sig till den specifika laddningen sparas till
senare.
Bland vrdeserierna fr salva 3 och 4, som har samma specifika laddning, ligger serien fr Provhg
4A mycket lgre n de andra serierna. Drfr har den serien inte tagits med i medelvrdesberkningen.
Varfr hg 4A har betydligt finare styckefall r oklart. Tv faktorer kan ha inverkat, att omrdet i salvan innehll mycket pegmatit och att upptndningen inte fungerat som planerat.
Om Provhg 4A undantas verkar medelstyckefallet i salva 3 och 4 vara nra nog identiskt, x50 = 190
respektive 195 mm. Motsvarande medelvrde fr salva 1-N och 2-N r 142 mm. Figur 4-4 och Tabell
4-5 ger allts underlag fr den preliminra slutsatsen att elektroniksalvorna gett ett betydligt grvre
styckefall n Nonel-salvorna vid ungefr samma specifika laddning.
En komplikation vid fortsatt bedmning r vilken maskvidd som harpvidden motsvarar, jmfr med
arbetet i Vndletkten (Ouchterlony m.fl. 2006a-c). Harpan slpper igenom strre stenar n motsvarande siktduk med kvadratisk maska. Fr Vndle anvndes formfaktorn 1,10 p stenarna. Enligt Per
Svedensten (2009) brukar man approximativt rkna med en formfaktor i intervallet 1,1-1,2 i samband
med krossning. Hr har formfaktorn 1,15 testats s att harpvidden //200 mm motsvarar #230 mm.
73
Effekten av detta p medelstyckefallet r olika fr de olika provhgarna. Fr de hgar dr x50 r mindre n 125 mm frndras inte x50 som tagits fram genom interpolation mellan vrdena fr 75 och 125
mm. Fr de hgar dr medelstyckefallet ligger nra 200 mm kar x50 med nstan 30 mm, dvs. med
15%! Det r svrt att utan vidare sga om detta r rimligt eller inte.
Tv faktorer kan anvndas fr en bedmning, formen p styckefallskurvan och vrdet p lutningen s50
vid x50. Tidigare erfarenheter visar att lutningsfaktorn s50x500,75 0,125 (Ouchterlony 2005) eller om
ett storleksberoende infrs 0,2(0,25/B)0,25 (Ouchterlony 2009). Det senare uttrycket antar det ngot
lgre vrdet 0,111-0,116 nr frsttningen r 2,6 m eller 2,2 m. Det vrde p formfaktorn som ger
vrden som ligger nrmast 0,11 r allts mjligen riktigast. Kurvformen kan anvndas s att siktkurvan mellan #125 mm maskvidd och strsta sten i provhgarna, som ges av skutgrnsen 900 mm, br
var ngorlunda jmn.
Tabell 4-6: Vrden p x50 (mm) och s50x500,75 vid olika formfaktor Ff fr stenarna.
Provhg
1A
1B
2A
2B
3B
3C
3A
3A-3C
4B
4C
4D
4A
4B-4D
Salva
1-N
1-H
2-H
2-N
Lastomr
mitt
hela
mitt
mitt
ej pegm.
Ff = 1,00
130
114
113
159
227
176
198
200
208
188
200
139
198
Ff = 1,15
133
114
113
173
267
196
227
230
241
213
231
144
227
x50
s50x500,75
Ff = 1,00 0,081 0,101 0,091 0,101 0,097 0,083 0,088 0,089 0,090 0,114 0,096 0,072
0,100
Ff = 1,15 0,069 0,101 0,069 0,096 0,079 0,065 0,069 0,071 0,072 0,089 0,076 0,053
0,079
Tabell 4-6 visar p tv oroande omstndigheter. Frst sjunker lutningsfaktorn i genomsnitt frn
s50x500,75 = 0,093 till 0,076 nr formfaktorn 1,15 anvnds. Sedan kar medelstyckefallet fr provhgarna frn salva 3-4 frn x50 = 191 till 217 mm medan fr hgarna frn salva 1-2 r kningen nstan
frsumbar, x50 = 129 till 133 mm. Bda sakerna skulle tala emot att anvnda en formfaktor strre n 1.
Det blir emellertid mjligt att ta med en sdan formfaktor i berkningen nr Swebrec-funktionen anvnds fr att terge styckfallskurvan och hnsyn tas till skutandelen i salvan, se avsnitt 6.2 nedan.
4.3
Krossningen av provhgarna
Krossningen av provhgarna pbrjades medan den sista delen av sorteringsarbetet pgick och varade
mellan 3-6/11. Frst anvndes en lastmaskin, Cat 988F, drefter anvndes ytterligare den Cat 988F
som anvnts i sorteringsarbetet. Krossningen av hgarna togs i samma ordning som numreringen 1A,
1B, osv. frutom att hg 4D krossades innan 4C. De ca 100 ton ur varje provhg som sorterats hade
blandats om fr att undvika en systematisk inverkan p krossningen. Frkrossens minsta ppning mttes med srskild utrustning till 115 mm innan krossningen pbrjades. Krossen stannades om mjligt
74
innan fickan blev tom medan en hg krossades. Mellan varje hg gjordes en paus fr avlsning av
mtvrden.
Krossningsarbetet fljdes upp med fljande registreringar
Skopvgsvrden fr att erhlla inmatade massor
Krossmotoreffekt; bde manuell och automatisk avlsning
Bandvgsdata fr att erhlla krossade massor och finfraktion
Bandmotoreffekt fr att erhlla krossade massor och indelning i fin- och grovfraktion.
Provtagning.
Figur 4-6 visar detaljbilder av krossfickan och krossppningen. Skopvgsvrdena frn den frsta maskinen avlstes manuellt av en examensarbetare.
Figur 4-6: Matning av frkross och krossppning.
Tabell 4-7: Lastningsdata med Cat 988F, totalt hgen och detaljer fr en lastare.
Provhg
1A
1B
2A
2B
3A
3B
3C
4A
4B
4D
4C
Hg, ton 369,8 431,1
457,7
418,5
426,9
410,2
404,1
389,6
367,8
363,4
433,1
ton
369,8 249,3
444,4
229,3
90,8
151,7
77,6
100,0
120,3
73,6
128,0
tid, tim
4,23
1,75
4,40
2,75
1,08
1,48
1,12
0,88
1,00
0,75
1,23
ton/tim
87
142
101
83
84
102
69
113
120
98
104
Skopvikt, ton
medel
8,4
8,6
8,9
8,5
9,1
8,4
7,8
8,3
8,6
8,2
8,5
stdavv
0,8
0,6
0,9
0,7
0,7
0,8
0,8
0,8
0,9
0,9
0,8
antal
44
29
50
27
10
18
10
12
14
15
75
Data finns i Bilaga 13. De sammanfattas i Tabell 4-7 och Figur 4-7 nedan. Antal skopor som lastmaskinen Cat 988F dumpade i krossfickan var 238 st och skopvikterna lg i intervallet 6,0-11,5 ton med
medelvrdet 8,55 ton. Provhgarnas storlek lg inom intervallet 368-458 ton med medelvrdet 407
ton, vilket r mycket nra det planerade vrdet 400 ton. Totalt lastades 4 472 ton material frn provhgarna in i frkrossen. Kapaciteten med den ena lastmaskinen lg p 10020 ton/tim och kan ha ntt det
dubbla nr lastare nr tv sattes in.
35
Antal vrden
Alla provhgar, 238 data
mvstdev 8,550,85 ton
30
25
20
15
10
5
0
6.0
6.5
7.0
7.5
8.0 8.5 9.0 9.5 10.0 10.5 11.0 11.5

Vikt frn skopvg, ton
.
Figur 4-7: Histogram ver skopvgsvikter med tillpassad normalfrdelning.
Tabell 4-8: Bruttokapacitetsmtningar p krossen.
Provhg
Krosstid Kapacitet
tim
ton/h
Band- Skopvg Skillnad Skillnad

vg 1
ton
ton
ton
%
Bandvg 2
ton
0/32 mm +32 mm
%
1A
4,50
88,1
396,5
369,8
26,7
6,7
133,1
33,6
66,4
1B
1,23
357,1
440,4
431,1
9,4
2,1
144,6
32,8
67,2
2A
4,52
104,3
471,2
457,7
13,5
2,9
163,3
34,7
65,3
2B
2,90
148,2
429,7
418,5
11,2
2,6
138,1
32,1
67,9
3A
2,92
149,5
435,9
426,9
9,0
2,1
137,2
31,5
68,5
3B
2,08
199,9
416,4
410,2
6,2
1,5
139,0
33,4
66,6
3C
1,75
234,7
410,8
404,1
6,8
1,6
137,6
33,5
66,5
4A
1,42
279,5
396,0
389,6
6,4
1,6
145,7
36,8
63,2
4B
2,00
187,5
374,9
367,8
7,1
1,9
124,9
33,3
66,7
4D
2,33
159,3
371,6
363,4
8,3
2,2
115,0
30,9
69,1
4C
1,67
265,1
441,8
433,1
8,8
2,0
140,7
31,8
68,2
Total
27,32
4 585
4 472
2,1
1 519
33
67
76
Tabell 4-8 ovan visar motsvarande bruttokapacitetsmtningar p krossen. Ett par skopvgsvrden missades nr krossningen brjade med Provhg 1A. I vrigt visar vrdena frn bandvgen p produktbandet (BV 1) mycket god verensstmmelse med skopvgsvrdena. De ligger systematiskt ngot hgre, i
medel p 2,10,4%. Vrdena frn bandvgen fr finfraktionen efter sikten (BV 2) ligger med sm
variationer runt 1/3, dvs. 33,11,6%, dvs. andelen grovt r 66,91,6%.
4
14
Filtered Chrusher Power Draw without Idle
x 10
1B
2A
3A
2B
12
Power [kW]
10
0.5
1.5
Sample
2.5
4
x 10
.
Figur 4-8: Filtrerad tidsserie ver frkrossens effektfrbrukning.
I Bilaga 14 visas filtrerad effektfrbrukning under krosskampanjen fr provhgarna. Figur 4-8 visar en
del av tidsserien. Dr syns pslag, arbetscykler, tomgng och pauser. Tomgngseffekten ligger runt 15
kW och r frndragen vid berkningen av krosseffekten. Tabell 4-9 beskriver krossningsfrloppet, se
Svedensten (2009). Den effektiva krossningstiden ligger inom ett ganska snvt intervall, 60-80 min
men antalet krosscykler och nyttjandegraden varierar betydligt.
Enligt Svedensten r det rimligen s att i en kftkross sker mest s.k. single particle breakage, dvs.
krossning av stenar som har kontakt med bda kftarna. Drfr har nog inte mngden material i krossen s stor betydelse fr den producerade produkten, inte heller spelar det ngon strre roll om det
kommer material lite ojmnt. Mjligen r inverkan av materialfldet p krosseffekten strre d en full
krosskammare ger mer friktions- och lyftfrluster.
I Tabell 4-9 finns provhgarnas massor framrknade ur Svedenstens data fr krosskapaciteten
(ton/tim) frn produktbandets effektmtare (BME 1) fr varje krosscykel multiplicerad med aktuell
cykeltid. Antalet ton per cykel har sen summerats. Kolumnen BME1 medel har ocks lagts in som
jmfrelse med de massor som berknats ur data fr enskilda krosscykler. De r oegentligt berknad
som medelvrdet fr alla kapacitetsdata fr varje provhg (ton/tim) multiplicerad med den effektiva
krossningstiden.
77
Skillnaden mellan de olika BME-vrdena r under 5% utom fr hg 3C, dr medelvrdesberkningen
ger 8,0% hgre vrde, och hg 4D, dr medelvrdebildningen ger 5,6% lgre vrde. Fr helheten tar
skillnaderna ut varandra nstan helt. Den stora avvikelsen fr hg 3C beror p att den frsta relativt
korta krosscykeln (99 sek) har ett mycket hgt kapacitetsvrde (613 ton/tim). Avvikelsen fr hg 4D
beror p att ett antal mycket korta krosscykler har mycket lga kapacitetsvrden. Om alla krosscykler
vore lika lnga skulle berkningsmetoderna ge samma resultat.
Tabell 4-9: Krossningsfrlopp fr provhgarna samt deras massor.
Prov- Antal Nyttjande- Effektiv BME1

hg cykler
grad
krosstid cykel
BME1
BME1 Band-BV1
medel vg 1
Grovt
Andel Medel+32
grovt
effekt
mm
ton/tim ton/tim
%
kWh/ton
Kapacitet
st
min
ton
ton
ton
1A
28
24,1
62,2
392,3
401,6
396,5
-1,1
378,6
266,3
70,3
0,282
1B
17
75,0
67,2
431,6
439,7
440,4
-2,0
385,4
274,9
71,3
0,259
2A
29
31,1
71,7
489,9
486,6
471,2
4,0
410,0
280,7
68,5
0,237
2B
15
44,1
73,3
460,8
450,0
429,7
7,2
377,0
262,0
69,5
0,308
3A
27
60,8
73,8
441,4
427,0
435,9
1,3
358,8
255,4
71,2
0,320
3B
15
81,3
74,1
442,8
426,1
416,4
6,3
358,7
243,8
68,0
0,327
3C
13
77,9
68,0
406,0
438,4
410,8
-1,2
358,2
250,6
70,0
0,361
4A
19
79,2
69,1
426,4
444,7
396,0
7,7
370,4
236,6
63,9
0,306
4B
12
52,1
61,9
367,7
359,6
374,9
-1,9
356,2
247,7
69,5
0,383
4D
25
76,4
72,2
408,7
386,0
371,6
10,0
339,8
238,9
70,3
0,356
4C
12
80,7
78,9
455,8
443,2
441,8
3,2
346,8
245,5
70,8
0,364
4 723
4 703
4 585
3,0
Totalt
36720 25515 692 0,320,05
Skillnaden mellan den krosscykelbaserade bandmotoreffektberkningen (BME 1) av provhgsmassorna och bandvgsmtningarna (BV 1) ges i en srskild kolumn. Bandmotoreffekten ger i genomsnitt ett
3% hgre vrde men variationerna, som ligger inom intervallet -2-10%, r allts stora. De relativt stora
skillnaderna fr enstaka provhgar gr att slutsatserna frn bandmotoreffektdata br behandlas med
frsiktighet.
Tre kolumner i Tabell 4-9 ger kapacitetsdata. Figur 4-9 visar ett ldagram ver produktfldet genom
frkrossen. De hgsta medianflden mttes inte ovntat fr provhgarna 1B och 2A frn Nonelsalvorna med hg specifik laddning. Av provhgarna frn elektroniksalvorna 3 och 4 mttes hgst
produktflde fr provhg 4A frn omrdet med mycket pegmatit.
Motsvarande diagram fr den specifika medeleffekttgngen fr provhgarna visas i Figur 4-10. Den
specifika effekttgngen fr provhgarna 1B och 2A r de lgsta. Den specifika effekttgngen fr
provhgarna frn elektroniksalvorna r lgst fr provhg 4A.
78
700
Totalflde BME 1, ton/tim
600
500
400
300
200
100
0
Box = 25%-median-75% kvartil

Grnser = lgst-hgst vrde
x = extremvrden
Salva:
1-N 1-H 2-H 2-N 3-h 3-mitt 3-v 4-h
1A
1B
2A
2B
3B 3C 3A
Provhg
4B
4-mitt
4C
4-v
4D
4A
.
Figur 4-9: Lddiagram fr produktfldet genom frkrossen under resp. lastcykel.
0.5
Kross-medeleffekt, kWh/ton
0.4
0.3
0.2
0.1
Salva:
1-N 1-H 2-H 2-N 3-h 3-mitt 3-v 4-h
1A
1B
2A
2B
3B
3C 3A
Provhg
4B
4-mitt
4C
4-v
4D
4A
.
Figur 4-10: Lddiagram ver den specifika medeleffekttgngen fr provhgarna
En rimlig frklaring till det hgre fldet och den lgre specifika medeleffekten fr provhgarna 1B
och 2A r enligt Svedensten (2009) att materialet in i krossen har mindre mngd stora stenar. Stenar
som r betydligt strre n spalten (CS = 115 mm) kommer att krva mycket energi fr att krossas och
tar lngre tid att passera krossen.
79
Om materialet vore mer frsvagat efter hrd sprngning kunde man anta att det skulle snderfalla olika under krossningen och mngden grovt material skulle minska. Enligt Tabell 4-9 ligger mngden
material +32 mm fr hgarna frn salva 1 och 2 inom 68-72% oavsett sprngning. Alla provhgarna
utom 4A ligger inom samma intervall. Bandvgsvrdena i Tabell 4-9 visar samma tendens, att andelen
grovt material ut frn krossen r vsentligt lgre fr provhg 4A. Figur 4-11 visar tydligt att andelen
fint i provhg 4A avviker frn vrden fr de vriga hgarna.
500
Krosskapacitet, ton/tim
Totalt (BME 1)
Grovt, +32 mm (BME 3)
Fint, 0-32 mm (BME 2)
400
300
200
100
1A
1
1B
2
2A
3
2B
4
3B
5 3C
6 3A
7
Provhg
4B
8
4C
9
4D
4A 12
10 11
.
Figur 4-11: Krossflde fr provhgarna i MinBaS-salvorna.

Tabell 4-10: Krosskapaciteter fr provhgarna frn MinBas-salvorna.
Nonel
Salva
Salvdelar
EPD
EPD
pegmatit
0,78 kg/m3
4A-4D
4A
3-4 ej 4A
359
353
370
353
0,335
0,351
0,306
0,351
1-N + 2-N
1-H + 2-H
3A-3C
378
398
0,296
0,248
EPD
3
0,72 kg/m 0,99 kg/m 0,75 kg/m 0,80 kg/m
ton/tim
kWh/ton
EPD
Nonel
3
Summering av hgars vikter och effektiva krosstider ur Tabell 4-9 ger Tabell 4-10. Den hrdare
sprngningen i salva 1-H och 2-H verkar ha givit en 5% kning av krossfldet och en 16% minskning
av den specifika krosseffekten. Det grvre styckefallet i salva 3 och 4 verkar p motsvarande stt ha
snkt fldet med 7% och hjt den specifika krosseffekten med 19%.
4.4
Styckefallsmtningar p provhgar med Split
Metoden fr mtningarna och analysen beskrivs i Bilaga 1.6. Bilder togs frn bde ovanyta (topp) och
sidoytor (sida) p provhgarna p liknande stt som i Vndletkten (Ouchterlony m.fl. 2006). Primr-
80
data ges i Bilaga 15. Statistik i form av medelvrde spridning ges fr ovanytan i Tabell 4-11 och fr
sidoytorna i Tabell 4-12.
Tabell 4-11: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar p provhgar, ovanytan.
Hg/salva
1A/1-N
Foton
4
x20, mm
54 8
x50, mm 158 16
x80, mm 284 32
xmax, mm 543 162
1B/1-H
8
54 11
172 22
340 46
725 154
2A/2-H
8
62 5
180 12
353 48
691 117
2B/2-N
8
59 11
200 22
384 61
707 101
3B
4
59 15
220 41
437 76
854 185
Hg/salva
3A
Foton
7
62 12
x20, mm
x50, mm 197 15
x80, mm 370 22
xmax, mm 690 39
4B
4
77 10
222 29
396 64
775 133
4C
4
69 8
191 30
341 66
698 196
4D
4
57 17
210 24
425 19
863 105
4A
4
88 5
205 22
390 47
769 115
3C
4
78 13
202 6
357 8
705 101
Tabell 4-12: Statistik fr styckefallet frn Splitmtningar p provhgar, sidoytor.
Hg/salva
Foton
x20, mm
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
1A/1-N
4
61 2
194 25
379 46
740 135
1B/1-H
9
65 15
198 39
406 109
794 206
2A/2-H
6
69 19
179 24
342 39
698 93
2B/2-N
5
70 18
216 27
430 57
836 109
3B
8
85 18
253 16
475 47
874 136
Hg/salva
Foton
x20, mm
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
3A
7
71 19
249 61
498 140
943 160
4B
9
87 29
276 58
526 98
984 225
4C
9
92 18
262 55
505 123
896 161
4D
8
86 30
268 29
520 77
955 98
4A
7
77 16
229 38
472 164
854 218
3C
7
95 16
258 34
483 92
900 283
Ldagram fr x50-vrdena ges i Figur 4-12 och Figur 4-13. Det frsta intrycket r att medelstyckefallet
fr elektroniksalvorna 3 och 4 r grvre n styckefallet fr Nonel-salvorna 1 och 2. Det andra r att
provhgarna 1B och 2A frn salvdelarna med hg specifik laddning inte entydigt ge finast medelstyckefall. Hgen med finast medelstyckefall i Figur 4-13 kommer frn salva 1A som skts med
normal specifik laddning. En jmfrelse av data frn tabeller och figurer visar dessutom att styckefallet p ovanytan verkar finare, som mest drygt 200 mm eller finare, n det som mtts p sidoytan av
samma hg, som mest drygt 250 mm eller finare.
81
350
Medelstyckefall Split x50, mm
300
250
200
150
100
50
0
Salva:
1-N 1-H 2-H 2-N 3-h 3-mitt 3-v 4-h
1A
1B
2A
2B
3B 3C 3A 4B
Provhg ovanyta
4-mitt
4C
4-v
4D
4A
.
Figur 4-12: Medelstyckefall x50 mtt p provhgens ovanyta.
350
Medelstyckefall Split x 50 , mm
300
250
200
150
100
50
0
Salva:
1-N 1-H 2-H 2-N 3-h 3-mitt 3-v 4-h
1A
1B
2A
2B
3B 3C 3A 4B
Provhg sidoytor
4-mitt
4C
4-v
4D
4A
.
Figur 4-13: Medelstyckefall x50 mtt p provhgarnas sidoytor
En enkel variansanalys stdjer observationerna ovan, se Tabell B15-2. Styckefallet fr hgarna frn
elektroniksalvorna r inbrdes vsentligen lika med det sammanvgda medelstyckefallet x50 = 206 mm
fr ovanytorna och 257 mm frn sidoytorna. Jmfrt med fr hgarna frn salvdelarna 1A och 2B
med samma specifika laddning och Nonel-upptndning uppvisar elektroniksalvorna 3 och 4 vsentligt
82
grvre styckefall. Effekten av specifik laddning r dremot inte s klar, mycket p grund av det avvikande vrdet fr provhg 1A.
Det r emellertid fr tidigt att dra lngtgende slutsatser av dessa data innan en jmfrelse med data
frn siktningen av provhgarna och bildanalysdata frn lastningen av salvorna gjorts.
83
vriga data
Frutom data som hr till produktionen gjordes enligt avsnitt 2.2.1
Laboratoriesiktning av prov frn hgar fre och efter krossning fr att f finandelen av siktkurvan
Bestmning av densitet, kulkvarnsvrde och LA-tal fr materialet i provhgarna
Bestmning av Split-Hopkinsondata.
Avsikten var att ven gra optisk siktning av laboratoriesiktproven med Sandviks utrustning av fabrikat AnaTec, modell Partan 1001F fr att jmfra metoderna. Fel i utvrderingsprogram gjorde att denna siktning inte kunde utfras.
5.1
Laboratoriesiktning av material frn provhgar
Siktningen utfrdes av Kristina Vikstrm vid NCC Roads Vglaboratorium i Upplands Vsby. Siktningen utfrdes enligt standarden SS-EN 933-1, Bestmning av kornstorleksfrdelning. I den siktas ett
torkat grovmaterial ner till 16 mm och finmaterialet -16 mm neddelas, tvttas, torkas och en mindre
del, 2,6 kg, siktas ner till 0,063 mm. Ur dessa data bildas en kornstorleksfrdelning eller siktkurva.
Ur olika sorteringssteg i tkten togs tv prov p materialet i varje provhg fr siktning, ett strre om
drygt 200 kg ur fraktionen 0/125 mm och ett mindre om 30-40 kg ur fraktionen 0/40 mm. Frdelningsvrdena ges i Bilaga 16. Likas togs prover om ca 25-40 kg frn bandet med finmaterial 0/32 mm
ca 20 minuter efter det att krossningen av en hg startat s att krossen bearbetat osorterat material ur
provhgen.
100
Passerar, %
75
50
25
Provhg
1A
1B
2A
2B
3A
3B
3C
4A
4B
4C
4D
0.1
1
Maskvidd, mm
10
100
.
Figur 5-1: Siktkurvor frn fraktionen 0/125 mm ur sorterade provhgar.
84
100
Passerar, %
Provhg
1A
1B
2A
2B
3A
3B
3C
4A
4B
4C
4D
75
50
25
0.1
1
Maskvidd, mm
10
.
Figur 5-2: Siktkurvor frn fraktionen 0/40 mm ur sorterade provhgar.
100
Passerar, %
75
50
25
Provhg
1A
1B
2A
2B
3A
3B
3C
4A
4B
4C
4D
0.1
1
Maskvidd, mm
10
.
Figur 5-3: Siktkurvor frn fraktionen 0/32 mm frn krossade provhgar.
Siktkurvorna i Figur 5-1 till Figur 5-3 r tmligen likformiga inom respektive grupp, utom mjligen
nr styckena blir strre n 50 mm i Figur 5-1. Dremot varierar kurvornas lgen rtt mycket. Normalt
fljer siktkurvorna Swebrec-frdelningen rtt vl (Ouchterlony 2005, Ouchterlony m.fl. 2005). Fr att
underska om detta gller ven berget i Lngsen har Swebrec-frdelningar tillpassats siktdata. Swebrec-funktionen ger andelen som passerar maskvidden x som
85
P(x) = 1/{1+[ln(xmax/x)/ln(xmax/x50)]b} nr 0 < x xmax.
(5.1)
Parametrarna r strsta sten xmax, medelstyckefallet (medianen) x50 och krkningsexponenten b. Parametervrdena frn passningen till de enskilda frdelningarna ges i Bilaga 16. Sedan har fraktionsvikterna fr provhgarna frn salvdelarna med normal respektive hg specifik laddning slagits ihop, liksom fraktionsvikterna fr provhgarna frn salva 3 respektive 4. Procentsatserna i siktkurvan har sedan berknats p dessa sammanslagna vrden.
I Tabell 5-1 ges passningsparametrarna fr dessa data. Dessutom har lutningen s50 (1/mm) vid x50 berknats liksom parametern s50x500,75 (1/mm0,25) och r2-vrdet angetts. Som vntat r r2-vrdena mycket
hga, bara i enstaka fall i Bilaga 16 mindre n 0,995 vilket visar p en mycket god passning.
Tabell 5-1: Passningsparametrar
xmax
mm
s50
1/mm
s50x500,75
1/mm0,25
r2
Sorterat 0/125 mm
1A+2B
32,5
1B+2A
31,2
3A-3C
20,8
4A-4D
27,8
Alla
25,2
245,7
204,1
392,8
251,0
288,9
2,604
2,521
3,179
2,611
2,821
0,010
0,011
0,013
0,011
0,011
0,135
0,142
0,127
0,129
0,129
0,9976
0,9985
0,9968
0,9967
0,9975
Sorterat 0/40 mm
1A+2B
8,0
1B+2A
7,2
3A-3C
6,2
4A-4D
5,2
Alla
6,4
34,6
33,8
32,2
31,5
35,7
1,991
2,155
2,140
2,185
2,160
0,042
0,048
0,052
0,058
0,049
0,202
0,213
0,205
0,201
0,198
0,9990
0,9979
0,9976
0,9979
0,9984
Krossat 0/32 mm
1A+2B
4,8
1B+2A
3,9
3A-3C
5,9
4A-4D
6,0
Alla
5,9
47,8
38,5
53,0
40,0
43,2
2,293
2,304
2,405
2,261
2,240
0,052
0,065
0,046
0,050
0,048
0,169
0,179
0,176
0,191
0,180
0,9996
0,9999
0,9995
0,9997
0,9998
Provhg
x50
mm
Figur 5-1 till Figur 5-3 och data i Tabell 5-1 visar att det krossade materialet 0/32 mm verkar innehlla
ngot mer fint n det sprngda och sorterade materialet 0/40 mm. S var ocks fallet i Vndletkten.
Dessa data visar ocks att medelstyckefallet fr provhgarna 1B+2A frn salvdelarna med hg specifik laddning alltid r finare n medelstyckefallet fr provhgarna 1A+2B frn salvdelarna med normal
specifik laddning. Dremot r det olika provhgar som har finast styckefall i de tre fallen och ordningsfljden r inte densamma. Det r drfr rimligast att lgga ihop alla siktproven av samma typ och
lta den gemensamma kurvan representera finmaterialet i salvan respektive provhgarna. Data frn det
passningsarbetet finns ocks i Tabell 5-1. Figur 5-4 visar tv exempel p sdana kurvpassningar.
86
Lngsen provhg alla, 0-40 mm
Lngsen provhg alla, 0-32 mm efter kross
Residuals [7]
1.5
r2=0.99979626 DF Adj r2=0.99971985 FitStdErr=0.3855706 Fstat=22082.139

a=2.23961 b=7.373507 c=43.190774
1.5
-2
-2
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
10
10
10
10
0
0.05
0.5
0
50
0.5
0.5
-0.5
-0.5
Passerar, %
Passerar, %
Residuals [4]

a=2.1604414 b=5.5711782
0
0.05
0.5
Maskvidd, mm
0
50
Maskvidd, mm
Figur 5-4: Tillpassade Swebrec-kurvor till siktdata fr sprngt 0/40 och krossat 0/32 mm material.
100
Andel passerar, %
Medelsiktkurvor
0/125 mm sorterat
0/40 mm sorterat
0/32 mm krossat
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0.1
1
Maskvidd, mm
10
100
.
Figur 5-5: Jmfrelse av medelkurvor fr labbsiktat material i lin-log skala.
Figur 5-5 jmfr medelsiktkurvorna fr de tre materialsatserna. Kurvorna fr sorterat 0/40 och krossat
0/32 mm har normaliserats s att vrdena sammanfaller med kurvan fr 0/125 mm sorterat vid maskvidden 16 mm. Fr stycken mindre n 16 mm faller medelkurvorna fr de sorterade proverna nstan
p varandra, avvikelsen r som mest ca 2%-enheter vid 8 mm. Medelkurvan fr det krossade materialet avviker frn medelkurvan fr materialet 0/125 mm med nstan det dubbla vid 5,6 mm.
Med hnsyn till spridningen i kurvskarorna i Figur 5-1 till Figur 5-3 r skillnaderna mellan kurvorna
obetydlig. Frdelningen inom fraktionen 0/16 mm i de tv sorteringarna av sprngt material r allts i
det nrmaste identisk trots att proverna tagits ut vid olika steg i produktionsprocessen. Frdelningen
inom den krossade fraktionen r nstan likadan. Det betyder rimligen att vi kan anta att denna frdelning inom 0/16 mm r typisk fr berget i tkten.
87
Vi kan d sannolikt ocks anvnda den relativa frdelningen inom fraktionen 0/40 mm ur medelkurvan fr 0/125 mm sorterat fr att representera finmaterialet i salvan och med dess hjlp konstruera
siktkurvorna fr varje salvdel. Tabell 5.2 ger frdelningsvrdena.
Tabell 5-2: Maskvidd (mm) och motsvarande medelmngd passerar (%) fr sorterat 0/125 mm.
mm
%
5.2
0
0,0
0,063 0,125 0,25 0,5

2,5
3,7
5,0
6,2
5,6
11,2
16
22,4 31,5
45
63
90
125
7,9 11,0 16,7 20,3 25,7 33,3 40,1 46,6 55,0 65,7 76,6 91,7 100,0
Densitet, vghastighet, LA-tal och kulkvarnsvrden.
Flera av dessa mtningar utfrdes av Kristina Vikstrm vid NCC Roads Vglaboratorium i Upplands
Vsby enligt svensk standard. De utfrdes p material frn fyra provhgar (2A, 2B, 3B och 4B) ur
fraktionen 0/40 mm frn sista sorteringssteget och prov frn material ur samma provhgar som gtt
genom frkrossen. Frn provhgarna 2A och 2B testades ven material frn slutprodukten.
Mtmetoderna var
Densitet enligt SS-EN 10097-6 p 500 g av fraktionen 8/11,2 mm.
LA-talen (motstnd mot fragmentering) enligt SS-EN 1097-2 genom trumling av 5 kg av fraktionen 10-14 mm. Talet anger procentsatsen material mindre n 1,6 mm efter trumlingen.
Kulkvarnsvrdet (motstnd mot ntning av dubbdck) enligt SS-EN1097-9 genom malning av 1

kg av fraktionen 11,2-16 mm med 7 kg stlkulor. Talet anger medelprocentsatsen material mindre
n 2 mm efter malning av tv satser.
I ett annat MinBaS-projekt borrades krnor i stuffen i salva 3, dvs. efter skjutningen av salva 2 (kesson 2009). Tv 9 m lnga 40-mm krnor borrades bakom salvdel 2-H p 5 och 8 m hjd ver tktbotten. Tv krnor borrades bakom salvdel 2-N p 5 respektive 10 m hjd. Krnorna karterades, p
200-mm lnga bitar mttes P-vgshastigheten med ultraljud och frn krnorna p 5-m nivn togs tunnslip ut fr mikrosprickdetektering. P-vgshastigheten ligger med f undantag konstant inom 50005500 m/s. Av drygt 100 prov ligger 17 st utanfr grnserna. Mtdata ges i Bilaga 17 och Tabell 5-3.
Statistik i form av medelvrdeantal prov standardavvikelse ges avrundat av 5275200 m/s
Frn provsatserna frn hgarna 2A och 2B hade all pegmatit och amfibolit avlgsnats s att bara granodiorit terstod. Mekaniska data redovisas i Tabell 5-3.
Enligt Kristina Vikstrm (2009) ligger kulkvarnsvrdena fr den kubiserade produkten 11/16 mm frn
Lngsen normalt inom 7-10. Vrdena fr slutprodukt frn provhg 2A och 2B ligger inom detta omrde. Kubiseringen snker normalt vrdet med ca 2 enheter. LA-talen fr samma material ligger enligt
uppgift normalt kring 15. Fr provhgarna 2A och 2B erhlls vrdena 17 och 15. Hgre vrden fr
materialprov tagna tidigare i krossningsprocessen r det normala.
88
Tabell 5-3: Densitet, LA-tal, kulkvarnsvrden och P-vgshastighet.
Provhg:
bearbetning
2A: salva
2A: krossat
2A: slutprodukt
2B: salva
2B: krossat
2B: slutprodukt
3B: salva
3B: krossat
4B: salva
4B: krossat
Provnr
2004818
2004767
2004768
2004771
2004770
2004769
2004766
2004765
2004763
2004764
Medel.
Densitet
kg/m3
2 690
2 690
2 680
2 680
2 680
2 690
2 660
2 640
2 680
2 680
2 677
LA-tal
%
20
19
17
17
20
15
20
24
19
21
19
Kulkvarnsvrde
%
14,1
14,3
10,0
15,1
15,6
9,9
14,6
16,6
12,6
14,4
13,7
Vghastighet
m/s
5 25059200
5 30040186
5 275109200
Frnvaron av pegmatit och amfibolit kan frklara de ngot hgre densitetsvrden fr materialet ur
provhgarna 2A och 2B. Dremot r varken LA-talen eller kulkvarnsvrden fr den rena granodioriten
mrkbart lgre (bttre) n motsvarande vrden fr proven frn hgarna 3 och 4.
kesson (2009) drar frn analysen av tunnslip slutsatsen att Granodioriten i Lngsen r fin till medelkornig (0,1-2 mm) och folierad med ganska komplex mikrostruktur. Den har ett befintligt mikrospricksystem som uteslutande bestr av korngrssprickor, ngra intragranulra sprickor i spaltplan i
biotit och plagioklas kan frekomma. De mikrosprickor som r orsakade av sprngningen r ganska
sparsamt frekommande och terfinns frmst som upp till centimeterlnga transgranulra sprickor
nrmast ytan. Lngden p de transgranulra sprickorna minskar snabbt, och till slut r de endast koncentrerade till omrden med koncentration av grovkornigare kvarts.
Detta tyder p att den kvarstende pallen har pverkats vldigt lite av sprngningen. Det r en skillnad
mellan de bgge salvorna. I tunnslipen frn salva 2-H har mikrosprickor som kan hrledas till sprngningen ptrffats i omrden med frgrovad kvarts in till 6,15 m frn pallfronten, medan frn salva 2-N
har sprnginducerade mikrosprickor ptrffats in till 2,5 m frn pallfronten.
Skillnaden i uppsprickningsdjup kan inte frklaras av skillnaden mellan normal och hg specifik laddning eftersom de enskilda laddningarna r lika stora i bda fallen och det r avstndet mellan laddningarna som minskats frn 3,4 till 2,9 m, dvs. med 15%.
Tv andra mekanismer kan medverka. Karteringen av fronterna i avsnitt 3.2.2 visade fr det frsta att
berget bakom salvdel 2-H r mer homogent och bestr av granodiorit och gnejs medan berget bakom
salvdel 2-N r mer komplext och sprickrikt med gngar av pegmatit och amfibol/diabas. I berg med
helt eller delvis ppna sprickor dmpas sttvgen frn en detonerande laddning snabbare n i homogent berg. Dessutom anges att mikrosprickorna p 6,15 m djup finns i den grovkorniga, sprdare
kvartsen.
89
Fr det andra kan tv laddningar framfr hlet i salvdel 2-H ha tnts upp s samtidigt att de samverkat
och gett en betydligt strre sttvg n den frn en enskild laddning. Eftersom tndplanen hade 2 hl
kopplade till samma intervall om 25 ms r detta mjligt ven om sannolikheten r liten.
5.3
Split-Hopkinsondata.
Mtningarna utfrdes av Per Svedensten p utrustning hos institutionen fr Produkt- och produktionsutveckling p Chalmers Tekniska Hgskola. Metoden beskrivs i Bilaga 1.5. Brottlasten r toppvrdet
som tgr fr att dynamiskt sprcka stenarna som tillhr fraktionen 16-20 mm. Brottenergin r den
energi som absorberats i provet, mtt som skillnaden i energi mellan infallande och utgende vgor.
Mtdata redovisas i Bilaga 17. Statistik ver mtdata visas i Tabell 5-4.
Tabell 5-4: Statistik fr mta frn Split-Hopkinson-mtningar.
Provhg
1A
1B
2A
2B
3B
4B
Alla
Brottlast, kN
Medel
stdavv
Antal prov
0,091
0,011
28
0,094
0,012
28
0,096
0,010
28
0,094
0,008
27
0,091
0,008
29
0,090
0,010
28
0,093
0,010
168
Brottenergi, J
Medel
stdavv
Antal prov
0,520
0,285
28
0,433
0,299
28
0,533
0,251
27
0,406
0,242
27
0,430
0,330
29
0,437
0,253
28
0,46
0,28
167
Ett t-test visar att data i tabellen saknar korrelation med specifik laddning i salva 1 och 2. Ett F-test
pvisar heller ingen mrkbar skillnad mellan data fr alla ingende provhgar, dvs. fr SplitHopkinsonvrdena spelar det ingen roll hur berget sprngts. Data frn de enskilda provhgarna kan
fljaktligen sls ihop, vilket gjorts i den sista kolumnen. Histogram fr mtdata visas i Figur 5-6. Figuren visar att brottlasten r rtt vl normalfrdelad medan brottenergin snarare r lognomalfrdelad d
frdelningen r sned.
45
Antal vrden
35
Lngsen, alla hgar, 168 data

mvstdev 0,0930,010 kN
40
Antal vrden
Lngsen, alla hgar, 167 data
mvstdev 0,460,28 J
30
35
25
30
25
20
20
15
15
10
10
5
5
0
0.06
0.07
0.08
0.09
0.10
0.11
Brottlast Split-Hopkinson, kN
0.12
0
0.0
0.13
0.2
0.4
0.6
0.8
1.0
1.2
Brottenergi Split-Hopkinson, J
1.4
1.6
.
Figur 5-6: Histogram ver brottlast och brottenergi frn Split-Hopkinson-mtningar.
90
Frhoppningen var Split-Hopkinsonmtningarna skulle kunna pvisa olika grad av mikrosprickinnehll till fljd av sttet att sprnga, storleken p specifik laddning eller upptndningsmetod. Som en
fljd av metodens oknslighet fr dessa sdana eventuella variationer gjordes inga mtningar p material som passerat frkrossen. Olika grad av mikrosprickinnehll kan inte uteslutas men kessons
(2009) mikrosprickstudier p tunnslip pekar inte heller mot att den specifika laddningen nmnvrt
skulle pverka mikrosprickinnehllet.
91
Om styckefallet och designkurvorna
6.1
Olika faktorers inverkan p styckefallet
I projektet har mycket data om salvberget, pallarnas utseende och egenskaper samlats in. I Tabell 6-1
ges sdana som kan anses ha pverkat styckefallet, inklusive den specifika laddningen frn Tabell
3-16.
Tabell 6-1: Styckefallspverkande faktorer i salvorna.
Salvdel
Provhg
1-N
1A
1-H
1B
2-H
2A
2-N
2B
3-h
3B
3-mitt
3C
3-v
3A
Storhet:
Utslag
fritt
fritt
fritt
fritt
fritt
fritt
Pallhjd, m
16,7
12,9
16,7
14,1
17,5
17,0
Geologi
normal normal normal normal normal normal
Sprickavst.
>1
1
4,5
2
> 0,75 >0,75
- m, ur 3G
ppna sprick.
mer
mindre
mer
mindre
mer
Split Hopkin.
0,091 0,094 0,096 0,094 0,091
LA-tal
20
17
20
Kulkvarnsv.
14
15
15
Borrsjunkn.
hgre
lgre
Felborr medel
0,57
0,44
0,67
0,48
0,93
0,88
- dito stdav, m 0,21
0,16
0,24
0,21
0,34
0,28
3
q, kg/m
0,73
1,04
0,95
0,71
0,75
4-h
4B
fritt
14,1
pegm.
4-mitt
4C+D
4-v
4A
fritt
fritt
berg fr
18,2
17,1
15,1
normal normal pegm.
0,75
hgre
0,42
0,28
mer
0,090
19
13
hgre
0,63
0,25
lgre
0,97
0,55
0,80
hgre
0,46
0,22
Fr faktorer som normalt skulle leda till finare styckefall har ett grtt bakgrundsflt lagts in. Som felborrningsmtt har valts medelvrde och spridning hos borrhlsbottens avvikelse frn den teoretiska
borrhlslinjen. Dessa data har framrknats ur avvikelsedata i Bilaga 5. En stor systematisk avvikelse
med liten spridning vntas inte nmnvrt pverka styckefallet medan en stor spridning gr det. Motsvarande styckefallsdata frn Tabell 3-21, Tabell 3-22, Tabell 4-5, Tabell 4-11och Tabell 4-12 ges i
Tabell 6-2. Kolumnerna har dr skiftats s att salvdelarna med normal och hg specifik laddning och
Nonel-upptndning frts samman.
Tabell 6-2: Sammanstllning av mtningar av medelstyckefall, x50 i mm.
Salva
Provhg
1-N
1A
2-N
2B
1-H
1B
2-H
2A
3-h
3B
3-mitt
3C
3-v
3A
4-h
4B
Siktning:
- provhg
127
160
110
113
217
169
187
211
182
199
139
184
Bildanalys:
- salva
- hg, ovan
- hg, sidor
205
158
194
208
200
216
189
172
194
153
180
179
143
220
253
235
202
258
206
197
249
300
222
276
220
191
262
220
210
268
239
205
229
224
206
254
4-mitt 4-mitt
4C
4D
4-v 3+4
4A 3A-4D
92
Styckefallsdata kan granskas frn flera synpunkter, korrelation med styckefallspverkande faktorer,
urval av mtdata och mtmetod. En grundanalys gjordes i samband med att mtdata presenterades i
anslutning till tillhrande tabeller. Ngra data i Tabell 6-2 avviker relativt kraftigt frn grundmnstret
och har ftt ett grtt bakgrundsflt. Vrdena i tabellen r frknippade med icke jmfrbara spridningsrespektive felmtt, ca 30 mm fr bildanalysen respektive ca 7 mm fr siktningen. Dessutom saknas
spridningsmtt fr bilderna frn salva 3 pga. databortfall. Drfr r det svrt att gra en noggrannare
statistisk analys och vi njer oss med resonemang.
Tabell 6-2 visar att bildanalysen av provhgarnas sidoytor gett ett betydligt grvre styckefall n bde
bildanalysen av ovanytorna och vriga data. Det kan vara samma fenomen som intrffar vid upplag att
de stora stenarna rullar ner fr sidan och lgger sig lngst ner.
Fr salvorna 3 och 4 stmmer styckefallsdata, mtt med bildanalys p salvorna och p provhgarnas
ovanytor, rtt vl verens med siktningen av provhgarna. Metodverensstmmelsen r betydligt smre fr salvorna 1 och 2. Bildanalysen av salvornas sidoytor ger ett grvre styckefall men verensstmmelsen mellan salva 3 och 4 r fortfarande rtt god.
Enligt Tabell 6-1 borde emellertid styckefallet i salva 3 vara finare eftersom sprickavstndet r betydligt mindre n i salva 4, i medel 0,75 m mot 4 m. Av samma skl borde styckefallet i salva 1 vara betydligt finare n styckefallet i salva 2 d alla andra styckefallspverkande faktorer r lika. S r emellertid inte fallet. Medelvrdet fr x50 fr alla data i Tabell 6-2 fr salva 1 r 169 mm och fr salva 2 r
det 176 mm, dvs. bara 8 mm finare.
Det r allts hgst troligt att sprickavstndet inte pverkat resultaten fr salva 3 och 4 heller. Orsaken
till detta torde vara att metoden att utvrdera sprickigheten ur stereobilderna inte r tillrckligt bra. En
indikation p detta r att bildutvrderingen visar p glesare sprickor i salvornas fria hrn (delarna 1-N,
2-H, 3-h och 4-h) nr upprepade visuella observationer angett att dessa r mer uppspruckna, tminstone krnet och pallytan. Detta br d heller inte ha pverkats av svrigheten att skilja ut de existerande sprickorna i bergmassan frn de sprnginducerade sprickor eller av den svra frgestllningen
om bda systemen eller bara de befintliga sprickorna pverkar styckefallet.
Inte heller den styckefallspverkande faktorn uppsprucken bergmassa verkar gra ngon strre skillnad. Medelvrdet fr alla x50 fr hgerdelarna av salvorna i Tabell 6-2 r 197 mm, fr de vriga delarna r det 204 mm. Skillnaden 7 mm r liten jmfrt med de typiska spridningsvrdena om i medel ca
30 mm (spann 15-65 mm) som tillhr bildanalysdata i tabellen.
Dremot finns en viss positiv korrelation mellan felborrningen och observerad uppsprickning av pallen. Felborrningen har ven varit stor fr mittpartierna av salva 3 och 4 utan att fr den skull ngon
strre uppsprickning noterats.
93
Vidare r tendensen till att pegmatiten i salvdelarna 3-v och 4-v skulle ge finare styckefall inte heller
srskilt tydlig. Det vrde som avviker mest r siktvrdet fr provhg 4A, x50 = 139 mm. Det kvarlmnade materialet framfr salvdel 4-v borde emellertid ha motverkat pegmatitens sprdhet och gett ett
grvre styckefall jmfrt med salvdel 3-v som hade fritt utslag. Fr provhg 3A r emellertid x50 =
187 mm. Det lga vrdet fr provhg 4A har fljaktligen sannolikt andra orsaker. Inte heller tycks den
lgre pallhjden ha haft ngon vsentlig inverkan.
De olika delarna av salva 3 och 4 innehller dubbelt s mnga flt (12 av 60 om sprickavstndet undantas) som pekar mot finare styckefall n salvdelarna 1-N och 2-N (2 av 20 eller 6 av 60). Den specifika laddningen i salva 3 och 4 r vidare ngot hgre, 0,75 och 0,80 kg/m3 mot 0,73 och 0,71 kg/m3.
Om ngot borde styckefallet i elektroniksalvorna vara finare. Det r snarast grvre.
Det finns nu tv styckefallspverkande faktorer kvar i Tabell 6-1; den specifika laddningen och upptndningssttet. Drfr grs den frenklade sammanstllningen i Tabell 6-3 som bygger p medelvrden av olika grupper av data i Tabell 6-2. Tv sorts procentsatser ges ocks som kursiva siffror, en
radvis med Nonel-upptndning med normal specifik laddning som referens och en kolumn med siktningen som referens. Strngt taget skall viktade medelvrden anvndas, vilka tar hnsyn salvornas
olika massor eller volymer. S har ocks gjorts men skillnaden mot att anvnda enkla medelvrden r
inte stor.
Tabell 6-3: Medelvrden fr olika gruppers medelstyckefall, x50 i mm.
Mtvrden
Alla data
Siktning
Nonel norm.q
Nonel hgt q
- dito %
EPD norm.q
- dito %
182
162
89
217
119
144
112
78
184
128
All bildanalys
195
178
91
228
117
Bildanalys/
siktning
135
159
124
Bild p
salva
207
172
83
224
108
Bild p hg Bild p hg
ovanifrn
sidor
176
203
176
187
100
92
206
254
117
125
Tabell 6-3 visar att alla analysmetoderna sammantaget sger att elektroniksalvorna har ett i genomsnitt
19% grvre styckefall n Nonel-upptndningen trots att den specifika laddningen r ngot litet hgre.
Strst skillnad visar siktningen upp som anger 28% grvre styckefall fr elektroniksalvorna.
Att hja den specifika laddningen frn i runda tal 0,7 till 1,0 kg/m3 ger i genomsnitt ett 11% finare
styckefall. Strst skillnad visar ter siktningen upp med 22% finare styckefall vid hg specifik laddning. Av bildanalysen p provhgarnas ytor uppvisar ovanytorna ingen skillnad mellan normal och
hg specifikladdning, x50 = 176 mm i bda fallen. Fr sidoytorna minskar medelstyckefallet frn 203
till 187 mm eller med 8%. En mer ingende analys av bildanalysdata fr provhgarnas ytor (Students
t-test) uppvisar inte ngon signifikant skillnad mellan resultaten fr normal och hg specifikladdning.
Drfr r knappast heller minskningen frn 195 till 178 mm fr sammanlagda bildanalysvrdena signifikant.
94
Kuz-Ram-modellens prognosekvation fr medelstyckefallet (Cunningham 1983) sger att x50 1/q0,8.
Om medelvrdena av laddningsdata i Tabell 6-1 anvnds och bergegenskaperna antas vara lika erhlls
att x50-kvoten mellan hg och normal specifik laddning borde vara (0,72/0,995)0,8 = 0,772 vilket ligger
mycket nra siktningens 78%.
Bildanalysen har tidigare kritiserats fr att ge styckefallsresultat som r knslig fr ljusfrhllanden,
fr val av finfaktor och fr att ge fel kurvform i finomrdet (Ouchterlony m.fl. 2006, 2007). Finandelsfaktorn uttrycker hur mycket mer finmaterial det finns n vad som syns p ytan. Den r en klla till
oskerhet d den mste vljas av erfarenhet, en kalibrering av metoden inte r mjlig fr salvhgar. Se
Bilaga 1.6. Samtidigt menar andra att tendenser i data nd kan fngas upp (Sanchidrin m.fl. 2008).
Den grns under vilken bildanalysens begrnsade upplsning mste kompenseras med ett antagande
om styckefallskurvans utseende kallas fr fines cut-off. Den ligger i vra analyser ver 70/175 mm
och fr enskilda foton till och med ver x50. Fr varje serie med foton r det lgsta cut-off-vrdet
mindre n x50 men viss pverkan p x50-vrdet kan detta nd ha haft.
Siktning r i allmnhet tillfrlitligare men resultaten pverkas i vrt fall ocks av det faktum att bara
ca 100 ton av provhgarnas ca 400 ton siktats och att frluster och tillskott av material under sorteringsarbete inte kunnat undvikas. I motsats till bildanalysen fngar siktningen upp styckefallet inne i
hgen och man undviker drmed segregationseffekter. Dessutom r den finaste anvnda maskvidden
#40 mm, vilket r mycket mindre n fines cut-off-vrdet fr bildanalysen. Vrdet 40 mm ligger ocks betryggande lngt frn medelstyckfallet x50 i Tabell 6-2 eller Tabell 6-3.
Sammantaget bedms siktvrdena vara tillfrlitligare n bildanalysvrdena, se ven Ouchterlony m.fl.
(2006). Siktvrdena sger att
styckefallet i salva 1-2 blir 22% finare nr den specifika laddningen kat frn 0,7 till 1,0 kg/m3
styckefallet blir betydligt grvre nr elektronikupptndning med 10 eller 5 ms frdrjning mellan

hlen i raden (salva 3 och 4) vljs i stllet fr Nonel-upptndning med tv hl per 25 ms (salva 1
och 2).
Bda dessa tendenser syns i bildanalysdata men i betydligt mindre omfattning. Vidare verkar ingen av
de faktorer som bedmts kunna pverka styckefallet haft en vsentlig inverkan.
I fortsttningen kommer de okorrigerade siktvrden anvndas fr att konstruera hela siktkurvor fr de
tre fallen i Tabell 6-3.
6.2
Hela styckefallfrdelningar fr Lngsen
Fr att konstruera hela styckfallsfrdelningar fr provhgarna i Lngsen anvnds fljande data
Siktdata fr #40, 75 och 125 mm samt //200 mm frn avsnitt 4.2 och Bilaga 11 dr de okorrigerade fraktionsvikterna anvnts fr att berkna andel passerat P(x) dr x r maskvidden i mm.
95
Medelsiktkurvan fr det labbsiktade finmaterialet 0/125 mm frn alla provhgarna, dvs. data i
Tabell 5-2 upp till 45 mm maskvidd. Se rad F i Tabell 6-4.
Hopskarvningen av kurvdelarna grs p samma stt som fr arbetet med Vndletkten (Ouchterlony
m.fl. 2006), dvs. genom linjr interpolation mellan 31,5 och 45 mm berknas andelen P(40 mm) =
61,7%. Finandelsvrden fr 0,063-31,5 mm samt 45 mm erhlls sen genom att proportionera vrden i
rad F med faktorn framsiktat vrde fr 40 mm dividerat med 61,7.
Styckefallsfrdelningar har berknats fr de tre alternativ som nmnts i avsnitt 6.1,
1. De hopslagna Nonel-hgarna 1-N och 2-N med normal specifik laddning om q = 0,722 kg/m3.
2. De hopslagna Nonel-hgarna 1-H och 2-H med hg specifik laddning, i medel q = 0,992 kg/m3.
3. De hopslagna EPD-hgarna 3 och 4 med normal specifik laddning, i medel q = 0,776 kg/m3.
Motsvarande styckefallsdata finns i raderna 1-3 i Tabell 6-4.
Tabell 6-4: Skarvade styckefallsfrdelningar fr
mm
0,063 0,125 0,25 0,5

6,2
5,6
11,2 16 22,4 31,5 40
45
7,9 11,0 16,7 20,3 25,7 33,3 40,1 46,6 55,0 61,7 65,7
76
125
200
max
F: % 0,0
2,5
3,7
5,0
1: % 0,0
1,0
1,5
2,0 2,5 3,2
4,5
6,8
8,3 10,5 13,6 16,3 19,0 22,4 25,2 26,8 33,7 46,5 61,6 100,0
2: % 0,0
1,1
1,7
2,2 2,8 3,6
5,0
7,6
9,2 11,7 15,1 18,2 21,2 24,9 28,0 29,8 39,0 54,1 68,8 100,0
3: % 0,0
0,8
1,2
1,7 2,1 2,7
3,7
5,7
6,9
8,7 11,3 13,6 15,8 18,7 21,0 22,3 28,5 38,7 52,8 100,0
Frdelningarna 1-3 plottas i dubbelogaritmisk skala i Figur 6-1 nedan. Maxpunkten finns inte med
eftersom vi inte vet exakt hur stora de strsta stenarna r. Den torde ligga runt 800-1000 mm d frkrossen r en Svedala Arbr RP120100. Kurvorna i figuren ser mycket parallella ut, vilket tminstone
fr intervallet 0,063-45 mm fljer av den proportionering som anvnts fr att framstlla kurvorna.
Till de olika kurvorna passas sedan Swebrec-funktionen P(x) i ekvation 5.1 dr x r maskvidden. Som
frsta ansats har alla vrden upp till x = 200 mm i Tabell 6-4 anvnts. Som viktfunktion vljs w = 1/x
som ger mer vikt t finmaterialet vid kurvpassningen och som med framgng anvnts tidigare. Kurvparametrarna ges i Tabell 6-5 del A, alternativ A1-A3. Kurva A1 ges i Figur 6-2 som visar passningskurvan och mtdata samt ver dem felstaplarna. Alla passningarna visas i Bilaga 18. Felet fr A1-A3
ligger inom 2-3% fr stenar mindre n 200 mm. Vrdet p r2 ligger mycket hgt, 0,9968-0,9975 och
x50-vrdet har ndrats ngra procent jmfrt interpolationsvrdena i Tabell 6-3.
Vljer vi dremot stenstorleken xskut = 1000 mm s sger Tabell 6-5 del A och talet 100-P(1000) att
andelen stenar i provhgarna som r strre utgr 4-14%. Detta kan inte vara sant fr d skulle frkrossen ha stannat vldigt ofta nr provhgarna krossades och det gjorde den inte. Vi kan utnyttja ngra
omstndigheter fr att frbttra resultatet. Frst s innehller provhgarna inte skuten i salvan. Sedan
s har vi stenarnas formfaktor. Enligt avsnitt 4.2 kan den vara 1,1-1,2 och som gr att //200 mm motsvarar #220-240 mm.
96
100
Andel passerar, %
Nonel, q = 0,72 kg/m3
50
EPD, q = 0,78 kg/m
10
1
0.1
10
Maskvidd, mm
100
1000
.
Figur 6-1: Skarvade styckefallsfrdelningar fr sprngning p Lngsen.

Tabell 6-5: Passningsparametrar frn kurvpassningen.
Provhg
Skut Vikt%
fkn
x50salva
mm
x50
mm
xmax
mm
P(xskut)
%
s50
1/mm
s50x500,75
1/mm0,25
r2
A1: Nonel 0,72 kg/m3

A2: Nonel 0,99 kg/m3
A3: EPD 0,78 kg/m3
0
0
0
1/x0,5
1/x0,5
1/x0,5
139,2 139,2
107,2 107,2
195,6 195,6
22 464 4,868
6 825 4,243
57 297 5,313
8,4
3,7
14,2
0,00172
0,00238
0,00120
0,070
0,079
0,063
0,9968
0,9975
0,9970
B1: Nonel 0,72 kg/m3

B2: Nonel 0,99 kg/m3
B3: EPD 0,78 kg/m3
0
0
0
1
1
1
137,4 137,4
107,7 107,7
187,8 187,8
3 687 3,457
2 176 3,276
6 355 3,680
3,9
1,2
8,5
0,00191
0,00253
0,00139
0,077
0,085
0,071
0,9988
0,9981
0,9969
C1: Nonel 0,72 kg/m3

C2: Nonel 0,99 kg/m3
C3: EPD 0,78 kg/m3
5
5
5
1/x0,25 154,9 140,1

1/x0,25 122,2 110,4
1/x0,25 204,3 186,3
7 565 3,924
9 644 4,341
4 093 3,309
2,3
0,5
2,7
0,00171
0,00214
0,00141
0,070
0,073
0,071
0,9980
0,9989
0,9969
D1: Nonel 0,72 kg/m3 24

D2: Nonel 0,99 kg/m3 10
D3: EPD 0,78 kg/m3 37
1/x0,25 265,1 144,9 500 000 6,440

1/x0,25 137,6 111,2 23 925 4,917
1/x0,25 509,8 196,8 500 000 6,035
-0,1
-0,2
0,2
0,00112
0,00193
0,00070
0,047
0,066
0,037
0,9990
0,9990
0,9991
E1: Nonel 0,72 kg/m3

6
7
4
3
1/x0,25
1/x0,25
1/x0,25
1/x0,25
4,033
4,148
4,198
4,066
2,0
1,8
0,9
1,2
0,00167
0,00163
0,00219
0,00224
0,068
0,067
0,074
0,076
0,9988
0,9983
0,9988
0,9988
F1: Nonel 0,72 kg/m3

F2: Nonel 0,99 kg/m3
7
4
1/x0,25 162,5 140,7

1/x0,25 119,4 110,2
11 067 4,170
7 533 4,170
1,9
0,8
0,00163
0,00219
0,067
0,075
0,9983
0,9988
158,6
162,5
119,4
119,4
140,4
140,7
110,2
110,0
8 985
10 777
7 787
6 392
Fr det tredje s kan vi vlja en annan viktfunktion som flyttar tyngdpunkten mot stora stenar p bekostnad av tergivningen i finomrdet. Slutligen kan vi vlja en strsta stenstorlek, t.ex. xskut = 900
eller 1000 mm som passningen skall ta hnsyn till.
97
Andel passerar, %
Residuals [5]
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,72, w = 1/x^0,5

a=4.8681609 b=161.3424 c=22463.732
2
-2
-2
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
0
0.05
0.5
50
10
0
5000
500
Maskvidd, mm
Andel passerar, %
Residuals [3]
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,72, 220 mm, 1/x^0,25, skut 7%

a=68.106584 b=11067.385 "b" = 4.17
1.5
0.5
-0.5
-1.5
1.5
0.5
-0.5
-1.5
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
0
0.05
0.5
50
500
10
0
5000
Maskvidd, mm
Figur 6-2: Anpassade Swebrec-funktioner. Alternativ A1 och F1 i Tabell 6-5.
Konsekvensen av att anvnda viktsfunktionen w = 1 testas frst. Passningsparametrarna ges i Tabell 65 del B. Vrdena fr x50 har ndrats ngot, passningen r2 har kat utom fr EPD-salvorna. Felet fr
sten mindre n 200 mm har minskat ngot men frsvinner inte fr riktigt sm stenar som i Figur 6-2
utan ligger kvar p ca 0,5%. Andelen sten strre n 1000 mm minskar till 1-9%. Resultatet fr EPDsalvorna kunde fortfarande vara bttre.
Andelen skut i salvorna har enligt bedmningen i avsnitt 3.4.1 legat inom 3-7%. Skuten har lastats i
egna hgar och inte hamnat i provhgarna som skulle kras genom frkrossen. Om skutgrnsen hllits
exakt s har allts alla stenar som inte passerar den maskvidden frsvunnit ur provhgarnas styckefallsfrdelning. Fr att ta hnsyn till varierande bedmning vljer vi xskut = 0,9-1,0 m. Vi vljer formfaktorn 1,1 fr stenarna s att maskvidden //200 mm motsvarar #220 mm.
Skutandelen S i % kan vi ta hnsyn till genom p tv stt. Antingen multipliceras fraktionsvrden med
faktorn (1-S/100) eller s anvnds en utvidgad Swebrec-funktion PS(x) som fr x > xskut tillts anta
vrden strre n 100%. Den kan t.ex. definieras enligt
98
PS(x) = 1/(1-S/100)/{1+[ln(xmax/x)/ln(xmax/x50)]b} nr 0 < x xskut.
(6.1a)
Om nnu exaktare resultat nskas, PS(xskut) = 1 eller 100%, s kan en trunkerad frdelning anvndas
PS(x) = P(x)/P(xskut) vilket motsvaras av att S = 100[1-P(xskut)].
(6.1b)
I Tabell 6-5 del C finns data fr passningar med PS(x) enligt ekvation 6.1a med S = 5%, xskut = 1000
mm och vikterna w = 1/x0,25 som ett mellanting mellan w = 1 och 1/x. Sen testades ekvation 5.2b
med xskut 900 mm och w = 1/x0,25. Se Tabell 6-5 del D. Bilaga 18 visar kurvpassningarna.
Ekvation 6.1b ger det i srklass bsta resultatet fr andelen sten som r strre n 900 mm, det r hgst
0,2%. Dremot r motsvarande xmax-vrden och skutandelsvrden S = 10-37% helt orealistiska. Det
talar fr att passning med ekvation 5.2a dr skutandelen anstts innan passningen r bttre ven om
andelen sten strre n xskut kan bli 2-3%.
Det finns ett problem med passningskurvorna fr Nonel-upptndningen motsvarande alt C1 och C2. I
finomrdet 0,063-1 mm korsar de varandra vilket strngt taget medfr en frutsgelse att man genom
att sprnga hrdare (q = 0,99 kg/m3) genererar mer finmaterial mindre n 0,2-0,3 mm n nr man
sprnger normalt (q = 0,72 kg/m3). Detta r med stor sannolikhet fysikaliskt inkorrekt om bergfrhllandena r identiska. Det var en viktig punkt nr designkurvorna fr Vndle konstruerades och ledde
d till valet b = konstant oberoende av specifik laddning och frsttning (Ouchterlony m.fl. 2005).
En faktor som fortfarande kan justeras r skutandelen. Det r inte sannolikt att bde normal och hg
specifik laddning skall ge samma vrde, S = 5% fr del C i Tabell 6-5. Drfr har passningar gjorts fr
vrden S = 6 och 7% fr q = 0,72 kg/m3 och S = 4 och 3% fr q = 0,99 kg/m3. Parametervrden ges i
del E i Tabell 6-5. Nr vi lter S-vrdena driva isr konvergerar b-vrdena och blir nstan lika stora fr
paren q; S = 0,72; 6 och 0,99; 3 samt fr 0,72;7 och 0,99; 4. Vilket par som r bst r svrt att sga d
ingen riktig skutmtning gjordes. Vi vljer det senare paret, S = 7 respektive 4%, alt. E2 och E3.
Drefter har medelvrdet b = 4,17 berknats fr E2 och E3 och passningarna gjorts om, se del F i Tabell 6-5. Jmfrs alt. F1 och E2 samt F2 och E3 blir det naturigt nog bara mindre skillnader i parametervrdena. Del F r den slutliga beskrivning av styckefallet fr provhgarna frn Nonel-salvorna som
vi utnyttjar fr designkurvorna. Fr provhgarna frn elektroniksalvorna kan vi inte anvnda samma
argument om b-vrdet som fr hgarna frn Nonel-salvorna. Inte heller skall kurvan anvndas fr
salvdesign. Drfr fr alt. C3 tillsvidare representera bsta passning. Kurvorna visas i Figur 6-3.
Figur 6-4 visar att alt. F1 och F2 uppfyller kravet p Nonel-salvorna att en hgre specifik laddning
skall ge mera finmaterial. Alternativ C3 fr elektroniksalvorna gr inte riktigt det. Parallelliteten i
styckefallskurvorna fr Swebrec-funktioner med samma b-vrde, alt. F1 och F2, har satts ur spel genom att kurvorna fr salvorna frskjutits s att skutpunkten xskut 1000 mm gjorts gemensam fr
99
provhgarna. En multiplikation med 0,93 respektive 0,96, skulle ge salvornas styckefallskurvor och
terstll parallelliteten.
100
Andel passerar, %
Nonel, q = 0,72 kg/m 3
Nonel, q = 0,99 kg/m 3
Nonel-kurvor design
90
80
EPD, q = 0,78 kg/m

EPD-kurva C3
70
60
50
.
40
30
20
10
0
0.1
10
Maskvidd, mm
100
1000
.
Figur 6-3: Styckefallskurvor fr salvorna, data och Swebrec-funktioner, F1+F2 och C3 i Tabell 6-5.
10
Andel passerar, %
9
8
7
6
5
4
3
2

Nonel-kurvor design
0.9
0.8
0.7
0.6
0.5
EPD, q = 0,78 kg/m

EPD-kurva C3
0.1
10
Figur 6-4: Frstoring av finomrdet fr kurvor och data i Figur 6-3 genom logaritmering av x-axeln.
En fljd av detta r att medelstyckefallet fr provhgarna skiljer sig frn medelstyckefallet i salvan,
x50salva. Vrdet p x50salva ges i en srskild kolumn i Tabell 6-5. De tv frsta anpassningarna (del A-B)
tar inte hnsyn till skillnaden men med ekvation 6.1a och 6.1b (del C-F) grs det. Vi ser att med anta-
100
gandet om 5% skut i salvan (del C) s kan vi frvnta oss att styckefallet i salvan blir 10-11% grvre
n i provhgarna. Om skutandelen fr variera tills bsta passning erhllits (del D) blir dessa variationer
orimliga.
I det valda slutalternativet (del F) kar fr Nonel-salvorna med normal specifik laddning x50 frn 141
mm i provhgen till 162 mm i salvan, dvs. med 15% och fr Nonel-salvorna med hg specifik laddning frn 110 till 119 mm, dvs. med 9%. I grova drag verkar det som att om salvan innehller S% skut
s blir medelstyckefallet i provhgen 2S% finare n i salvan.
Dremot har lutningsfaktorn s50x500,75 i Tabell 6-5 ett relativt lgt vrde, 0,67-0,75 nr ett vrde runt
0,10-0,11 var det vntade (Ouchterlony, 2009). Ett stt att stadkomma en kning av lutningen s50 vore
t.ex. att dra ifrn de ca 2 ton finmaterial, som ofrklarligt tillkommit under sorteringen i tkten, frn
den siktade fraktionen 0/40 mm. Se Tabell 4-4. Vrdet skulle d sjunka ca 2% och drmed hela finandelssvansen och lutningen sannolikt ka. Att anvnda korrektion 2 i avsnitt 4.2 skulle ha samma effekt. Figur 6-3 visar att styckefallskurvorna dessutom skulle f ett jmnare frlopp och passningen ge
ett betydligt mindre fel vid 75 mm maskvidd och strre lutning. Detta knns emellertid fr spekulativt
fr att gra i denna rapport.
En annan konsekvens av dessa resonemang r sttet som hopskarvning av labbsiktkurvan med vrdena
frn grovsiktningen i tkten gjorts, se t.ex. Figur 6-1, kan behva frfinas.
6.3
Underlag fr designkurvor
Designkurvorna fr Vndle utgick frn Kuz-Ram-modellen (Cunningham 1987, Ouchterlony et al.

2005) som bl.a. sger att medelstyckefallet, dvs. medianvrdet
1/6
x50 = 10AQ (115/sANFO)19/30/q0,8,
(6.2)
dr
x50
eller maskvidden som 50 % av materialet passerar i mm (pga. faktorn 10 annars cm)
laddningsvikten per hl (kg)
specifik laddning (kg/m )
sANFO =
sprngmnets viktstyrka relativt ANFO (%)
Bergfaktorn A ligger inom intervallet 0,8-21 och ges av

A = 0,06(RMD+RDI+HF),
(6.3)
dr
RMD =
Rock mass description = Bergmasseterm = 10 (om starkt vittrat),

JF (om vertikala slag) eller 50 (om massivt)
JF
Joint Factor = Sprickavstndsterm JPS + vinkelterm JPA
101
JPS =
10 (om medelavstnd SJ < 0,1 m), 20 (om SJ inom 0,1 m till skutstorlek xskut)
eller 50 (om SJ > skut)
JPA =
20 (om stupning ut frn pall), 30 (om strykning front) eller 40 (om stupning in i pall)
RDI =
Densitetsterm = 0,025(kg/m ) 50
HF
Hrdhetsterm = E/3 om E < 50 eller c/5 om E > 50, beror av tryckhllfastheten
c(MPa) eller E-modulen E(GPa).

I den frsta versionen av modellen (Kuznetsov 1973) s finns tre klasser fr A-vrdet; A = 7 fr medelhrt, A = 10 fr hrt men sprickrikt och A = 14 fr mycket hrt och sprickfritt berg.
I Lngsen har dels pallhjden H varierat, frn 17-18 m i hgra delen till som lgst ca. 11-12 m lngst
in i hrnet till vnster. Dessutom har en strre frsttning B = S anvnts i frst raden. Dvs. varken Q
eller q i ekvation 6.1 har varit konstanta. Vi kan dremot sga att fr hllandena i princip varit lika fr
alla salvorna, om 1-N och 1-H tillsammans rknas som en salva och 2-N och 2-H som en annan. Standardavvikelsen i Q-vrdena fr salvorna r ca 15 kg p 100 kg. En uppskattning av variationen inverkan ges d av 1,161/6 -1 = 1,023, dvs. ett par procent. Vi lter i lter allts i frsta hand Q och q
beteckna medelvrden fr salvan nr vi utvrderar ekvation 6.1.
Nr all frhllanden i ekvation 6.1 utom A r knda behver vi dels utgende frn 6.2 bestmma ett
prognosvrde fr A, dels berkna ett praktiskt vrde fr Nonel-salvorna i Lngsen genom att stta in
data i ekvation 6.1.
Viktstyrkan fr sprngmnena utgr frn Tabell 3-5. Titan 6075/6080 har explosionsenergin 3,2-3,2
MJ/kg mot ANFOs 4 MJ/kg. Dvs. sANFO = 3,25/4 = 0,81 eller 81%. Tabell 3-16 ger laddningen per hl
Q genom att addera vrdena fr salvdelarna 1-H och 2-H osv. Medelstyckefallet ges som x50salva i Tabell 6-5 fr del C. Insttning i ekvation 6.2 ger s A-vrdet i Tabell 6-6.
Tabell 6-6: Berkning av effektivt A-vrde fr MinBas-salvorna i Lngsen.
Typ av salva
Salvdelar
F1: Nonel normalt q

F2: Nonel hgt q
C3: EPD normalt q
1-N + 2-N
1-H + 2-H
3+4
q
kg/m3
0,722
0,992
0,776
Q
kg/hl
96,7
91,6
110,1
sANFO
%
0,813
0,813
0,813
x50salva
mm
162,5
119,4
204,3
A0,8
4,69
4,48
6,11
A0,84
4,63
4,48
6,05
Exponenten = 0,8 fr q-faktorn i ekvation 6.2 r bestmd genom frsk. P senare tid (Ouchterlony
2009b) har information kommit fram som ger mjlighet att vara mer flexibel med exponenten . Beroendet av specifik laddning q kommer att se olika ut beroende p vilka vriga faktorer man hller
konstant respektive lter variera nr q varierar. Ekvation 6.2 sger t.ex. att om q varieras genom att
ndra hlmnstret medan pallhjden H och laddningsstorleken Q r konstant s ges q-variationen av
vrdet = 0,8. Det senare arbetet (ekvation 30b med B 1/q och = 0,633) tyder p att = 0,84
kunde vara ett bttre vrde. Ett A-vrde fr detta fall har ocks rknats ut och ges i Tabell 6-6.
102
Eftersom A-vrdena fr Nonel-salvorna r mer lika nr = 0,84 vljs denna q-exponent. Medelvrdet blir A = 4,56 och avvikelsen r 1,6%. Vi hade kunnat gra hela proceduren p varje salvdel eller
salva fr sig och d hade variationerna i A skerligen varit strre, kanske 10-15% runt medelvrdet.
A-vrdet 4,56 fr Lngsen ligger ngot ver A-vrdet 3,9 som togs fram fr Vndletkten (Ouchterlony m.fl. 2005).
Fr att berkna prognosvrdet fr A ur ekvation 6.3 behvs data. Densiteten ges enligt Tabell 5-3 av
b = 2677 kg/m3 och P-vgshastigheten av cP = 5275 m/s. D kan den dynamiska E-modulen uppskattas med Poissons tal v och formeln
Edyn = b cP2(1+)(1-2)/(1-v).
(6.4)
Poissons tal torde i praktiken ligga i intervallet 0,10-0,25. D ligger Edyn i intervallet 62-73 GPa, dvs.
Edyn > 50GPa. Det finns inga tryckhllfasthetsvrden fr granodioriten/tonaliten i Lngsen men frn
liknande formationer i nrheten av Arlanda ger SGU punklastvrden Is50 p 50 mm borrkrnor i intervallet 6,2-10,7 MPa, i medel 8,8 MPa. Med omrkningsfaktorn 24 motsvarar detta en tryckhllfasthet UCS = c = 149-257 MPa och i medel 206 MPa. Hrdhetstermen i (6.2) blir d HF = UCS/5 =
41,2. Densitetstermen ges av RDI = 0,0252677-50 = 16,9.
Bergmassetermen RMD = JF, d bergmassan har subvertikala sprickor och slag, frmst familjen f2 i
Figur 3-15 och Tabell 3-7 men ven sprickor i familjerna f1 och f3. Eftersom f2 stupar ut ur pallfronten, f3 in i pallfronten och f1 stryker vinkelrtt mot den s stter vi vinkelfaktorn JPA = 20. Avstndsfaktorn JPS = 20 d i de allra flesta fall medelsprickavstndet bedms vara mindre n skutstorleken.
Fljaktligen blir RMD = JF = JPA+JPS = 20+20 = 40
Sammantaget ger detta enligt ekvation 6.3 att
A = 0,06(RMD+RDI+HF) = 0,06(40+16,9+41,2) = 5,89.
(6.5)
Detta vrde ligger ngot hgre n det pratiska framrknade vrdet A = 4,56. Fr Vndletkten erhlls
med RMD = JF = 50, RDI = 16 och HF = 13,3 att A = 4,76. Den strsta skillnaden r uppenbarligen
att HF-vrdet fr Vndle r s pass mycket mindre n fr Lngsen, 13,3 mot 41,2. Skillnaden 27,9
motsvarar 1,67 enheter i A. och beror enligt (6.2) enbart p om E r strre eller mindre n 50 GPa. Om
E hade bedmts vara < 50 GPa, sg 40 GPa som i Vndle, skulle A-vrdet fr Lngsen bli 5,89-1,67
= 4,22 i stllet.
Hr finns ett glapp i definitionen fr HF som inte r bra. ven termerna RMD, JPS och JPA innehller
diskreta sprng i sina definitioner vilket r olyckligt om parametervrdena gr ver grsen frn ett
definitionsomrde till ett annat. Forskningsinstitutet JKMRC i Brisbane har egna ekvationer fr A
(Kanchibotla m.fl. 1999) som r mer kontinuerliga men publicerar tyvrr inte dessa.
103
P senare tid har Cunningham (2005) frfinat ekvation 6.3 genom att infra en tillstndsmultiplikator
fr JPS som kallas JCF (joint condition factor); JCF = 1 om sprickorna r slutna, = 1,5 om de r ppna
och = 2,0 om de har sprickfyllnad. Vidare infrs i stllet fr skutstorleken xskut, som r en utifrn plagd bedmning och inte har ngot med fragmenteringen i salvan att gra, sidan P p borrmnstrets
yta P = (BS). I vrt fall gller P(0,72 kg/m3) = (2.63,4) = 2,98 m och P(0,99 kg/m3) = (2,22,9) =
2,53 m. Om medelsprickavstndet SJ ligger i intervallet 0,1 < SJ < 0,3 m s blir JPS = 20. Om 0,3 < SJ
< 0,95P = 2,4-2,8 m s blir JPS = 80. Berget i Lngsen torde tillhra denna klass. Sprnget frn 20
till 80 mellan klasserna r olyckligt d det pverkar A med hela 3,6 enheter.
I vrt fall r del flesta sprickorna slutna, utom i yttre, hgre hrnet. Vi erhller med de nya formlerna
A = 0,06(1,580+30+16,9+41,2) = 12,5 fr ytterhrnen (t.ex. salvdelarna 1-N och 2-H)
(6.6)
A = 0,06(80+30+16,9+41,2) = 10,1 fr innerhrnen (t.ex. salvdelarna 1-H och 2-N).
Denna frndring kar tyvrr A-vrdet betydligt i stllet fr att fr det nrmare det experimentellt
berknade vrdet A = 4,56. Dessutom str vrden i motsats till vra mtresultat i Tabell 6-2, att
styckefallet fr salvdel 1-N r finare n styckefallet i salvdel 2-N och att styckefallet i salvdelarna 1-H
och 2-H r lika grovt.
Cunningham (2005) anger att en korrektionsfaktor C(A) kan anvndas dr C(A) = A/A. I vrt fall blir
C(A) = 4,56/5,89 = 0,643 s att 0,06C(A) = 0,039 och vi fr Lngsen kan skriva
A = 0,039(RMD+RDI+HF).
(6.7)
Den reservationen mste dock gras att E > 50 GPa, annars ndras prognosekvationen 6.7 sprngvis
enligt ovan. Fr att se vilken inverkan olika frhllanden har s har nedanstende Tabell 6-7 berknats. Tabellen pvisar vilka faktorer som r viktiga men de exakta siffrorna skall tas med en nypa salt.
Tabell 6-7: Effekten av olika termer i A p medelstyckefallet i en Nonel-salva med q = 0,72 kg/m3.
Berg
Vert. slag
Vert. slag
Vert. slag
Vert. slag
Vert. slag
Vert. slag
Vert. slag
Vert. slag
Massivt
Block JPS
vs skut
mindre
mindre
mindre
mindre
mindre
strre
mindre
strre
-
20
20
20
20
20
50
20
50
-
Sprickstupning
ner ur front
ner ur front
ner ur front
ner ur front
ner ur front
ner ur front
upp ur front
upp ur front
-
JPA RMD Densitet RDI UCS

kg/m3
MPa
20
20
20
20
20
20
40
40
-
40
40
40
40
40
70
60
90
50
2 677
2 610
2 744
2 677
2 677
2 677
2 677
2 677
2 677
16,9
15,3
18,6
16,9
16,9
16,9
16,9
16,9
16,9
206
206
206
165
247
206
206
206
206
HF
41,2
41,2
41,2
33,0
49,5
41,2
41,2
41,2
41,2
4,56
4,48
4,63
4,17
4,94
5,95
5,48
6,88
5,02
%
x50salva
mm av ref.
162,5
159,7
165,3
148,9
176,1
212,2
195,6
245,3
179,1
100
98
102
92
108
131
120
151
110
104
I rad 1 i Tabell 6-7 anvnds Nonel-salva med q = 0,72 kg/m3 i vra frsk som referenssalva. Sedan
har antagits att densiteten kan variera 2,5%. Effekten p x50 r 2% och frsumbar. Tryckhllfastheten UCS antas vidare kunna variera 20%. Effekten p x50 r 8% och relativt liten. Den strsta effekten uppstr om sprickigheten i bergmassan skulle gra berget s grovblockigt (men inte massivt) att
det finns stora block som inte penetreras av borrhlen i salvan. D kan x50 ka med ver 30%. Om sen
sprickplanen stupar upp ur fronten (in i fronten) s frsvras brytningen och x50 kar med 20%.
Teoretiskt skulle dessa tv effekter kunna kombineras men spricknormalernas projektioner i Figur 315 visar att ven om skjutriktningen skulle skiftas 180 s skulle ngra sprickor i familjerna f2 och f3
stupa ner ur fronten och underltta brytningen. Den mest svrskjutna riktningen r enligt detta resonemang ca 140-155, dvs. en vridning av skjutriktningen med ca 120 medsols.
Ekvationerna 6.3 och 6.7 samt Tabell 6-7 sger ocks att om bergmassan r helt massiv s frsvinner
blockighetseffekten till stor del eftersom ingen del av bergmassan kan gmma sig bakom sprickor
och slag. kningen av x50 jmfrt med referenssalvan skulle bara bli 10%.
Det som terstr att gra innan designkurvorna fr Nonel-salvorna i Lngsen kan upprttas r att
vlja hur xmax frndras med specifik laddning och andra faktorer. Vrdena i Tabell 6-5 p 4-11 m r
orealistiskt stora. Stenar strre n borrhlsmnstret BS kan inte frekomma om salvan gr som den
skall. Frn frsta raden skulle d de teoretiskt strsta stenarna kunna vara 2,9-3,4 m. Ouchterlony m.fl.
(2005) ekvation 4b utnyttjade att xmax 500(0,55/q)0,6. Ett senare arbete (Ouchterlony 2009b) bekrftar att formeln fr xmax i princip skall kunna se ut som formeln fr x50.
Vi vljer i stllet att utg frn sambandet (Ouchterlony 2009a) ekvation 17 som anpassas till vrdena i
Tabell 6-5 genom Bref = 0,0415, dvs.
s50x50salva0,75 = 0,2(0,0415/B)0,25 med s50 = b/[4x50salvaln(xmax/x50)].
(6.8)
Nr x50salva och b r knda kan xmax berknas ur dessa ekvationer.
6.4
Designkurvor fr Lngsen
Lt oss ta ett konkret exempel fr Lngsen enligt fljande Tabell, salvan laddas med Titan 6080 med
sANFO = 81,3%.
Tabell 6-8: Frutsttningar fr designkurvor.
Granodiorit
Vertikalt sprucken
Slag ner ur front
Densitet, kg/m3
UCS, MPa
P-vgshast. m/s
2677
206
5275
Pallhjd H, m
Underborrn. UB, m
Hllutning,
Oladdad del OL, m
Laddad lngd L, m
Hldiameter, mm
16,0
1,5
11,2
1,7
16,1
86
Densitet, kg/m3
1100
Laddkonc.Q, kg/m
6,4
Laddning Q, kg/hl 103
Frsta rad S/B
1,0
vriga rader S/B
1,3
Antal rader
4
105
Bergdata ger med ekvation 6.6 ovan A-vrdet A = 4,56. Laddad lngd L = (H+UB)/cos(11,2)-OL och
laddning per hl Q = QL. Vi vljer sen ngra kombinationer av frsttning B och hlavstnd S enligt
Tabell 6-9. Bergvolymen per hl blir Vb = HS(3B+S)/4 och den specifika laddningen q = Q/Vb. x50
kan sen berknas ur ekvation 6.1 med q-exponenten 0,84. Vrdet p b var enligt Tabell 6-5 bestmt till
b = 4,17. Ur ekvation 6.7 berknas vrdet p xmax. Viktiga delresultat ges i Tabell 6-9.
Notera att q och x50salva-vrden i tabellen nu gller idealiserade frhllanden och inte kan jmfras
exakt med motsvarande vrden fr de verkliga salvorna i Tabell 6-5. Samma borrmnster har indikerats i med gr flt i Tabell 6-9 men de berknade specifika laddningarna r ngot lgre n de verkliga.
Tabell 6-9: Parametrar fr designkurvor.
B
m
S
m
S/B
-
Vb
m3/hl
q
kg/m3
x50salva
mm
b
-
xmax
mm
+1,0 m -32 mm
%
%
2,0
2,1
2,2
2,3
2,4
2,5
2,6
2,7
2,8
2,9
3,0
2,6
2,7
2,9
3,0
3,1
3,3
3,4
3,5
3,6
3,8
3,9
1,30
1,29
1,32
1,30
1,29
1,32
1,31
1,30
1,29
1,31
1,30
89,4
97,2
110,2
118,8
127,7
142,6
152,3
162,4
172,8
190,0
201,2
1,15
1,06
0,94
0,87
0,81
0,72
0,68
0,64
0,60
0,54
0,51
109
117
130
139
147
162
171
180
190
206
216
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
4,17
7 644
8 016
8 374
8 748
9 123
9 491
9 868
10 245
10 623
11 003
11 383
4,4
5,0
5,7
6,3
6,9
7,8
8,4
9,1
9,8
10,8
11,5
25,8
24,7
23,0
22,1
21,2
19,9
19,1
18,5
17,8
16,8
16,3
Vrdena i skutkolumnen i Tabell 6-9 r ett par procent fr hga jmfrt med tidigare bedmda data i
Tabell 6-5. Detta r ett resultat av kraven p att kurvans lutning runt medelstyckefallet skall vara rttvisande. Det r svrt att med en ekvation med f parametrar terge hela styckfallskurvan korrekt. Svrigheterna med frutsgelser i skutomrdet har ppekats frut.
Som jmfrelsevrden har ven andelen brlagermaterial -32 mm i salvorna lagts in i Tabell 6-9. De
tv sista kolumnerna har berknats med Swebrec-funktioner i ekvation 5.1 och parametrar ur tabellen.
Det r frhllandevis enkelt att gra en Excel-tabell dr alla berkningsstegen fr data i Tabell 6-8 och
Tabell 6-9 utfrs, se Bilaga 19. D kan ocks effekten av ndringar av olika parametervrden enkelt
utvrderas. Designkurvorna fr Vndle (Ouchterlony m.fl. 2005) var mer begrnsade eftersom en serie
vrden fr specifik laddning tagits som utgngspunkt; q = 0,3, 0,4, 0,5, 0,6, 0,7, och 0,8 kg/m3. Det
verlts t lsaren att sjlv berkna q. Serien med q-vrden i Tabell 6-9 r inte lika jmn men utgr
frn faktiska frhllanden.
Fr B-vrden med jmna decimaler plottas styckefallskurvorna i Figur 6-5. Som synes faller den mtta fragmenteringen ngorlunda vl p kurvorna fr BS = 2,22,9 respektive 2,63,4 m.
106
Andel passerar, %
100
90
BS = 2,02,6 m, q = 1,15
80
BS = 2,22,9 m, q = 0,94
70
BS = 2,43,1 m, q = 0,81
60
BS = 2,63,4 m, q = 0,68
50
40
30
BS = 2,83,6 m, q = 0,60
20
BS = 3,03,9 m, q = 0,51
10
0
10
100
Maskvidd, mm
1000
.
Figur 6-5: Designkurvor fr Nonel-salvor i Lngsen.
Som exempel p frutsgelser mha. designformlerna kan vi ta effekten av ndrad avladdningslngd,

dvs. oladdad lngd OL. Vlj t.ex. oladdad del = 2,5 m i stllet fr 1,7 m som i Tabell 6-8. Fr en salva
med borrmnstret 2,63,4 m skulle den specifika laddningen sjunka frn 0,68 till 0,64 kg/m3. Medelstyckefallet x50salva skulle ka frn 171 till 177 mm, dvs. med 3,5%. Dremot skulle svl skutandel
som andel brlager ndras mindre n 0,5 %-enheter.
Lislerud (1990) ger ett uttryck med vars hjlp man kan uppskatta effekten av ndrad avladdningslngd
OL. Fr lutande hl kan man definiera laddad andel som fLL = [Lcos(11,2)-UB]/H. Effekten ges av
formeln (Lislerud 1990, ekv. 5.9)
x50salva = x50fulladdad/fLL0,757.
(6.8)
I vrt fall r fLL = 0,90 nr OL = 1,7 m och 0,85 nr OL = 2,5 m. Insttning ger x50salva(2,5)/ x50salva(1,7)
= (0,90/0,85)0,757 = 1,044, dvs. x50salva skulle ka med 4,4% frn 171 till 178 mm. Detta vrde skiljer
sig inte nmnvrt frn de 177 mm som designformlerna frutsger.
Ett annat exempel r effekten av slitna borrkronor. Utgngspunkten i Tabell 6-8 r medelvrdet 86
mm fr en 89 mm krona som tas ur bruk nr den slitits till 81 mm. Fr en salva med borrmnstret
2,63,4 m ger en ny krona en specifik laddning q om 0,73 och en nersliten 0,60 kg/m3. Medelstyckefallet x50salva skulle ka frn 163 till 185 mm, dvs. med 13,5%. Skutandelen skulle inte ndras nmnvrt men andelen brlager skulle minska frn 20 till 18%.
107
Effekten av ndringar i berg och bergstruktur kan bedmas mha. Ekv. 6.6 och Tabell 6-7 och kommer
i designformlerna att upptrda som ett ndrat A-vrde i ekvation 6.2. Se ven formlerna i Bilaga 19.
6.5
Diskussion om effekten av upptndning
Cunninghams (2005) utvidgning av Kuz-Ram-modellen tar med effekten av olika tndtider och tndspridning. Han anger att det finaste styckefallet erhlls om frdrjningen t i raden ges av
topt = (15600/cp)B.
(6.9)
Med cp = 5275 m/s erhlls 15600/5275 3 ms/m och topt = 7,7 ms nr B = 2,6 m och 6,5 ms nr B =
2,2 m. Detta r betydligt kortare frdrjning n Nonel-salvornas 2 hl per 25 ms men ligger mitt emellan elektroniksalvornas frdrjningar om 5 och 10 ms.
Formel som talar om hur styckefallet ndras nr frdrjningen t avviker frn den optimala tiden men
den innehller ett tryckfel (Cunningham 2009). Med = t/topt kan hans ekvationer skrivas i form av
en multiplikator fr x50 i (6.1 ) dr faktorn fr den kvadratiska termen ndrats frn -0,13 till -0,31.
At = 0,663 0,312 -1,58 + 2,1 nr < 1 och At = 0,87 + 0,1(-1) nr 1.
2.50
(6.10)
Frfaktor A t fr x50
2.25
2.00
1.75
1.50
1.25
1.00
0.75
0.50
0.25
0.00
0.0
0.5
1.0
1.5 2.0 2.5 3.0 3.5

Relativ frdrjning i rad, ttopt
4.0
4.5
5.0
.
Figur 6-6: Frdrjningstidens inverkan p medelstyckefallet x50.
Figur 6-6 visar funktionens utseende. Vi har valt 0,87 i stllet fr Cunninghams 0,90 fr att At skall
vara kontinuerlig. Strngt taget borde funktionen anta minimivrdet At = 1 nr = 1 eftersom det sgs
vara den optimala frdrjningen. Eftersom uttrycken baseras p frsksdata s borde kurvan nd i
huvudsak vara korrekt.
108
Med topt = 6-8 ms ger frdrjningen t = 25 ms ett vrde p t/topt = 3-4. Enligt Figur 6-6 ger det
ett vrde p At = 1,07-1,17 jmfrt med minimipunkten 0,87. Figuren sger allts att styckefallet skulle kunna bli ca 20-25% finare om en kortare frdrjning anvndes.
Enligt Cunningham (2005) pverkar tndspridningen inte medelstyckefallet x50 utan bara styckefallskurvans lutning genom likformighetsexponenten n. En mindre tndspridning ger brantare kurva. I
Figur 6 jmfr han tv likadana salvor, en skjuten med pyrotekniska kapslar med 25 ms frdrjning
mellan hlen och en skjuten med elektronikkapslar med frdrjningen 9 ms. Figuren visar att elektroniksalvan har finare medelstyckefall (effekten av tndtiden) och brantare styckfallskurva (effekten av
den betydligt mindre tndspridningen).
Cunninghams tider r lmpligt lika frdrjningarna i vra salvor. Vr Tabell 6-5 visar emellertid ett
helt annorlunda resultat i Lngsen n Cunninghams . Elektroniksalvorna ger bde grvre styckefall
och flackare styckefallskurva, jmfr vrdet p s50 fr alt. C1 i Tabell 6-5 med motsvarande vrden fr
alt. F1 och F2.
McKenzie (2009) har nyligen gjort en sammanstllning av kunskapslget om tndfrdrjningens inverkan p styckefallet. Lget har egentligen inte avancerat sedan Cunninghams (2005) arbete.
Eftersom vra resultat i Lngsen strider mot Kuz-Ram-modellens frutsgelser om inverkan av tndfrdrjning och tndspridning p styckefallet, br dessa inte tillmpas p Lngsen utan en djupare
analys.
109
SLUTSATSER
7.1
Inledning
Arbetet i Lngsen med 0-salvan och de fyra MinBaS-salvorna har genererat stora mngder data som
analyserats. Mtningarna omfattar:
Genomgng av geologi och bergstruktur i omrdet fr MinBaS-salvorna, MWD och borrsjunkning, inmtning av pall och felborrning samt laddningsuppfljning fre sprngning
VOD, markvibrationer och luftsttvg samt videofilmning under sprngning
Sprngskador i vgg, styckefall, lastcykeltider, brnslefrbrukning fr lastare och krosskapacitet

efter sprngning
Kompletterande labbmtningar; siktning, LA-tal, ljudvgsutbredning i borrkrnor, kulkvarnsvrde

och Split-Hopkinson-hllfasthet.
I vissa detaljer r data inte frdiganalyserade men det fr bli en uppgift fr kommande rapporter. Fr
att mjliggra sdan analys har primrdata redovisats i bilagorna i s stor detalj som mjligt. Detaljdata frn den kontinuerliga effektmtningen r emellertid fr omfattande.
Det dagliga arbetet i tkten r inte anpassat till en s detaljerad uppfljning som gjorts i projektet. Det
r inte ekonomiskt motiverat. Det finns flera system fr mtning och registrering av olika storheter
men de r inte anpassade fr att ltt ge en helhetsbild av arbetet. T.ex. anvnds inte samma hlnumrering vid borrning och laddning. Visualiseringen, dvs. skdliggrandet av hlinmtningen kunde vara
betydligt bttre och kompatibel med borriggens GPS-mtsystem osv. Rutiner fr lagring av data har
inte alltid fungerat s data har frlorats. Vissa data lagras i skriftlig form, andra p datorer. Med tiden
kommer naturligtvis detta att frbttras i takt med att mtning och visualisering av data automatiseras
och standardiseras. Datahanteringen, dvs. systematisering, kontroll av datakvalitet och datavisualisering har drmed tagit en stor del av analysarbetet i projektet.
7.2
Tekniska resultat
Pallinmtning gjordes med stereofotometod och utvrderingsprogrammet SMX BlastMetrix. 3Dmodeller av pallfronten skapades fr de fyra MinBaS-salvorna och anvndes bl.a. fr strukturkartering
av fronterna. Resultaten r goda avseende sprickorienteringen men det bedms att bttre rutiner fr att
ta fram medelsprickavstnden behvs. Som det nu r skillnaderna mellan nrstende pallpartier fr
stora.
3D-modellerna fr salva 3 och 4 kunde ocks sammanstllas eller fasas ihop med phuggs-, hlriktnings- och hllngdsdata frn borriggen. Denna ihopfasning komplicerades av oskerheten ovanfr
vilket hl (nr enligt rigg) som ena skalstaken sattes vid fotograferingen. Om modellens lge i tktens
koordinatsystem bestmts med oberoende inmtning hade detta problem kunnat undvikas. P detta stt
110
kunde i alla fall den teoretiska frsttningen fr hlen i salvornas frsta rad berknas och skdliggras p cm/dm-niv. Detta r mycket noggrannare n nuvarande metod med handhllen laser som lser
av frsttningsprofilen med ca 1 m mellanrum. Nr hlinmtningen grs kompatibel med riggdata
kommer motsvarande data fr den verkliga frsttningen ltt att kunna berknas och skdliggras
direkt.
Felborrningsdata har analyserats i detalj. En toppmodern ny borrigg, Atlas Copco SmartRig D9C med
GPS-baserat hlnavigeringssystem anvndes. Phuggs- och hlriktningsvrden blev i allmnhet mycket noggranna och hlriktningsvrdena stmmer mycket vl med dem som erhlls vid felborrningsmtningarna. Enligt riggen ligger medelvrdena p tipp- och svngvinkeln inom ca 0,1 frn instllda vrden p 11,2 respektive 0 med en standardavvikelse p 0,3-0,4 fr de enskilda salvorna. Riktningsvrdena frn felborrningsmtningarna sprider ngot mer och svngvinkelvrden ligger av oknd anledning i medel ca 0,3 mer t hger.
En statistisk analys visar att det kan skilja i medel upp till ca 1 mellan de olika salvdelarnas hlriktningsvrden och att det ibland finns tydliga skillnader mellan hlen i de olika raderna. Variationerna i
hlrikt torde emellertid ha liten praktisk betydelse fr sprngningsresultatet. Vid borrhlsbotten, vid
borrlngden 17-19 m, dominerar bjningsfelet stort.
Trffbildsdiagram visar att det r en systematisk skillnad mellan de fyra salvorna. I medel hamnar
borrhlsbottnarna 25 cm innanfr den planerade borrlinjen och 50 cm till hger om den.
P 20 m djup blir riktningsfelets bidrag till borrhllsavvikelsen bara 0,2 m men bjningsfelets bidrag
kar kvadratiskt med borrdjupet och kan vid botten vara upp till 5-7 gnger strre, dvs. 1,0-1,4 m. Av
de ca 350 inmtta hlen ligger bottnarna i 15% av fallen mer n 1 m ifrn den planerade borrlinjen.
Jmfr detta med frsttningen 2,2 eller 2,6 m.
MWD-mtningarna frn borriggen brjade fr sent fr att ge praktiskt vrdefulla resultat. Endast borrsjunkningsdata fr salva 3 och 4 kunde anvndas. Varken den matningstrycknormerade borrsjunkningen Hard, som r den bsta mtaren p bergets borrbarhet, eller den vridmotortryckbaserade storheten Frac, som r ett mtt p bergets sprickighet kunde anvndas.
Den hlvisa laddningsuppfljning av mngd och laddad lngd som gjordes gav delvis andra resultat n
den salvvisa dr laddpersonalen antecknat indelningen i salvdelar i laddjournalen. P vissa laddtruckar
finns mjlighet att automatiskt registrera laddad mngd i varje hl och det br utnyttjas, srskilt i den
frsta hlraden.
MinBaS-salvorna laddades i huvudsak enligt plan. Salvorna gick ut bra. Hrnet nrmast krossen dr
upptndningen gjordes var oftast uppsprucket och laddades d inte s hrt med mindre kast och skut
som fljd just dr. Styckefallet var okulrt sett relativt jmnt med grova stenar i toppen p elektronik-
111
salvorna. Skutandelen uppskattas vara mellan 3-7% men mttes annars inte. Flera VOD-mtningar gav
av olika skl inte data, de tv vrden som erhlls lg p 5050 och 5170 m/s, vilket r normalt fr Titan
6075 som anvndes i salva 3.
Markvibrationer och luftsttvg mttes vid vgen i tkten (300-400 m) och utanfr den p vgkontoret
vid infarten (1,7 km) och vid Arlandas brandstation (3,3 km). I vibrationssignalerna syns inga pulser
frn enskilda sprnghl och det finns inget direkt samband mellan signalernas och salvornas varaktighet. Ofta finns i vibrationernas amplitudspektra toppar inom 5- 10 Hz som torde hrrra frn objektens egensvngningar. Radfrdrjningen 67 ms motsvarar 15 Hz och den frekvensen och dess vertoner finns i vissa av signalerna. De kortare frdrjningarna i raden motsvarar frekvenserna 40, 100 och
200 Hz och syns knappast i spektra.
Vibrationsamplituderna utanfr tkten ligger inom 0,4-1,1 mm/s vilket motsvarar mttlig strning och
ligger knappt utanfr de fr Lngsen satta riktvrdena 1,0 mm/s. P vgstationen i tkten uppmttes
som mest 9,2 mm/s i vertikalled fr salva 4. Detta r mycket lgre n riktvrden fr vibrationer fr att
undvika skador i industribyggnader.
Luftsttvgorna har lgre frekvensinnehll och en trycktopp i brjan av signalen. Sttvgorna frn
salva 0 och 4 inducerar sekundra markvibrationer i brandstationen med knappt halva amplituden av
de primra markvibrationerna. Lufttrycket r som mest ca 60 Pa vid brandstationen under 0-salvan och
ca 40 Pa under salva 4. Tktens riktvrde ligger p 500 Pa. Fr vgen i tkten anlnder luftsttvgen
innan markvibrationerna dmpats ut. Maxvrdet 100 Pa ligger under riktvrdet 500 Pa fr undvikande
av skada.
Styckefallsanalys gjordes p salvorna under utlastning med digital analys av bilder (Split Desktop). De
visar en relativt osker tendens till finare styckefall vid hgre specifik laddning och grvre styckefall
med elektronikupptndning.
De vgsystem som anvnds i tkten, skopvgar p lastmaskiner och vgen fr frdiga produkter i asfaltverket visar i praktiken samma vrden. Bandvgarna i krossverket verkar ligga systematiskt 1-2%
hgre. Under projektet installerades ocks bandmotoreffektmtare fr att mta bandflden. Installationen frsenades tyvrr s att bara salva 3 och 4 kunde fljas upp. Figur 19 visar jmfrande tidsserier.
Effektmtare r betydligt billigare n bandvgar men de hade i Lngsen en tidsberoende felvisning.
Mtdata frn effektmtningarna loggades p en PC och vid ngra tillfllen fll den dessutom ur. Dataserierna har sedan processats manuellt p PC. Nr loggningsskerheten kat och processningen automatiserats kommer tekniken skert att kunna komplettera bandvgarna. Fler mtpunkter i verket skulle
ocks ge mjlighet att peka ut maskiner som brjar haverera.
Bandvgsdata fr krossning av salvhgarna ger ett medelflde av 31535 ton/tim. Skillnaderna mellan
salvorna r inte mrkbart olika men p grnsen att kunna tolkas som det. Inte heller dieseltgngen
112
(0,210,04 liter/ton) skiljer sig mrkbart mellan salvorna 1-4. Den hgre frbrukningen fr lastningen
av 0-salvan kan delvis frklaras med lngre krvg.
Samtidigt med bandmotoreffektmtare installerades en kontinuerlig effektmtning p frkrossen. Nr
tomgngseffekt och stillestnd dras ifrn erhlls nettovrden p krosseffekten. Under en period av 25
dagar kunde motoreffektvrdena jmfras med de traditionella bandvgsvrdena. Dataserier fr
ton/dag krossat totalt och ton/dag krossat finmaterial fljer varandra vl utom tv dagar d effektregistreringen inte fungerat.
Det finns svrfrklarade tidstrender i mtvrdena fr krossmedeleffekt som troligen har mer med bergets geologi att gra n med hur hrt berget sprngts. Det hade varit bra om motsvarande tidsserier fr
Nonel-salvorna 1 och 2 hade kunnat registreras.
Lastcykeltiderna klockades manuellt med tv stoppur och anvndning av mellantider. Det krver allts
nrvaro av tv personer, en vid salvhg och en vid kross. I brjan provades videofilmning med senare
klockning men metoden var inte lika precis och det r svrt att i efterhand bedma onormala hndelser
eller vad som sker nr lastmaskinen ker ur bildfltet. Drfr vergavs metoden.
Det visar sig att hjd specifik laddning eller elektronikupptndning ger skopfyllnad med frre omtag
jmfrt med en normal Nonel-upptnd salva. Vid hjd specifik laddning kar andelen skopfyllnader
utan omtag frn drygt 50% till ver 80%. Tidsvinsten r i medel nstan 10 sek p ca 35 sek. Det stora
antalet skopor i en salva (ca 5000) eller under ett r (ca 50-100000) ger ett visst ekonomiskt utslag.
Skopfyllnadstiden minskar ocks fr elektroniksalvorna. Andelen skopfyllnader utan omtag ligger p
70-80% och tidsvinsten r ngot mindre n fr den hgre specifika laddningen fr Nonel-salvorna, ca
8 sek
Skillnaden i krhastighet med fylld och tom skopa ger utslag i krtider till och frn kross med ca 10
sek. Skillnaden i avstnd frn olika salvdelar till krossen ger ocks utslag i krtiderna p 2-6 sek. Fr
den enskilda lastcykeln drunknar dessa skillnader ltt i variationer i vntetid vid kross och andra mer
eller mindre slumpmssiga faktorer.
Enligt planen skulle var 25:e skopa vid utlastning lggas i provhgar fr styckefallsmtning men precis som frut visade det sig lttare fr lastaren att gra uttaget nr krossen stod eller dess ficka var full.
Styckefallet mttes dels genom siktning av provhgarna inom omrdet 40/200 mm med ett mobilt
sorteringsverk, dels med en digital metod (Split Desktop) frn foton p salvhgen och p provhgarnas ovan- och sidoytor. Bda metoderna r tids- och kostnadskrvande men siktningen av provhgarna
ger ett betydligt tillfrlitligare resultat.
Elva provhgar om ca 400 ton lades upp fr de fyra MinBaS-salvorna. Av dessa siktades ca 100 ton
frn varje i tkten. Hanteringen av massorna vid sorteringsarbetet gav svl frluster som tillskott av
113
material. Det hade naturligtvis varit bttre med ett hrdgjort underlag fr sorteringsarbetet. Felanalysen visar att inverkan varit frhllandevis liten och med skerhet mindre n oskerheten i bildanalysvrdena.
Resultaten visar tydligt att de tv ursprungsfaktorerna specifik laddning och upptndning gett stort
utslag p styckefallet i provhgarna. En hgre specifik laddning ger finare styckefall vid Nonelupptndning, jfr. de korrigerade vrdena x50 = 114 mm fr salvdelarna 1-H och 2-H med vrdena 131
och 159 mm, i snitt 145 mm fr salvdelarna 1-N och 2-N. Effekten av elektronikupptndningen r
frvnansvrt nog ett betydligt grvre styckefall, jmfr 145 mm med vrdena fr provhgarna 3A-3C
och 4B-4D som r x50 = 202 och 198 mm, i snitt 200 mm.
Alla vriga data fr berget och sprngningarna som samlats in och p frhand bedmts kunna inverka
p sprngningsresultatet har haft en betydligt mindre inverkan p styckefallet.
Frn varje provhg togs ocks prov fr labbsiktning, fre krossning 0/125 och 0/45 mm och 0/32 mm
efter frkrossen. Inom omrdet 0/16 mm r medelkurvorna fr de olika provtyperna vsentligen lika
och underfraktionen 0/45 mm ur kurvan fr 0/125 mm kunde drfr anvndas fr att skarva p provhgarnas siktdata s att hela siktkurvor kunde skapas.
Krossningen av provhgarna fljdes upp med samma metoder som fr elektroniksalvorna 3 och 4.
Totalt krossades ca 4600 ton under fyra dagar. Krossen arbetade satsvis i ganska korta cykler dr varje
cykel producerade i medel drygt 22 ton, dvs. knappt tre skopor frn lastmaskinen. Alla provhgarna
utom hg 4A gav nra nog 1/3 finmaterial 0/32 mm ut frn frkross oavsett medelstyckfallet p inmatat berg. Hg 4A, som innehll mycket pegmatit gav nstan 37% finmaterial efter krossning.
Oknsligheten fr storleken p ingende sten kan frklaras av att krossen nr den arbetat satsvis mest
krossat en sten i taget, s.k. single particle breakage och att krossning och sprngning verkar ge lika
mycket relativ finandel vid snderbrytningen.
Mngden totalt krossat material kan berknas p tv olika stt som ger olika resultat. Det korrekta
sttet r att multiplicera fldet (ton/tim) under varje krosscykel med cykeltiden. Om man i stllet multiplicerar medelkapaciteten fr hela provhgen med det totalt effektiva krossningstiden s kan skillnaden bli s stor som 10%. Jmfr vrdena BME1-cykel och BME1-medel. Nr krossen arbetade producerade den i medel 350-400 ton/tim.
Tabell 6 ger medelvrden frn krossningen av provhgarna berknade fr Nonel-salva med normal
och hg specifik laddning samt fr elektroniksalva.
Hgst krossflde och lgst specifikt energibehov (kross-medeleffekt, kWh/ton) erhlls fr provhgarna frn Nonel-salvorna med hg specifik laddning, i medel 378 ton/tim respektive 0,296 kWh/ton.
Frklaringen r att inmatat material har mindre mngd stora stenar och att materialet passerar krossen
114
snabbare. Den hrdare sprngningen verkar ha kat krossfldet med 5% till i medel 398 ton/tim och
snkt energibehovet med 16% till 0,248 kWh/ton. Det grvre styckefallet i salva 3 och 4 verkar p
samma stt ha snkt krossfldet med 7% till i medel 353 ton/tim och hjt energibehovet med 19% till
0,351 kWh/ton.
7.3
Sammanfattning av designformlerna fr Lngsen
Provhgarnas siktkurvor ges med mycket god noggrannhet av Swebrec-funktioner som trunkerats fr
att ta hnsyn till den andel skut i salvan som lagts t sidan. Metodiken r inte perfekt eftersom en ngot fr stor skutgrns om 900-1000 mm mst anvndas. Sammanvgda siktkurvor fr provhgarna
frn de tre salvtyperna har rknats om mht skutandelen och salvornas siktkurvor ges. Motsvarande
medelstyckefall fr salvorna uppskattas vara x50 = 162,5 mm fr en Nonel-salva med specifik laddning
0,72 kg/m3, 119,4 mm fr en med 0,99 kg/m3 och 204,3 mm fr elektroniksalvorna med 0,76 kg/m3
oavsett om frdrjningen r 5 eller 10 ms.
Frn siktkurvorna frn salva 1 och 2, dr Nonel-upptndning med olika specifik laddning anvnts har
designformler tagits fram. Formlerna utgr frn frhllandena i Lngsen och medger variation i pallhjd, hldiameter, frsttning (S/B 1,3), antal rader, sprngmne och bergfrhllanden. Grundformlerna ger medelstyckefallet x50 (mm) uttryckt i specifikladdning q (kg/m3), viktstyrka sANFO (%) och
laddningsvikt per hl Q (kg).
x50 = 10AQ1/6(115/sANFO)19/30/q0,84,
(7.1)
Hr har exponenten fr q-faktorn hjts frn 0,8 till 0,84. Bergfaktorn A ges i sin tur av
A = 0,039(RMD+RDI+HF).
(7.2)
3
Hr ges bergmassetermen RMD (10-90) i bilagan, densitetstermen av RDI = 0,025(kg/m )- 50.

Hrdhetstermen ges av HF = E/3 om E < 50 eller UCS/5 om E > 50, beror av tryckhllfastheten
UCS(MPa) eller E-modulen E(GPa).
Styckefallsfrdelningen i termer av andelen P (%) som passerar en sikt med kvadratiskt nt ges i sin
tur av
P(x) = 100/{1+[ln(xmax/x)/ln(xmax/x50)]b}.
(7.3)
Utver medelstyckefallet x50 ingr strsta sten xmax (mm) och kurvans krkningsexponent b som fr
Nonel-salvorna i Lngsen antar vrdet b = 4,17. xmax berknas ur fljande ekvationer dr frsttningen B (m) och lutningen s50 (1/mm) p siktkurvan vid x50 ingr, ekv. 6.8,
115
s50x50salva0,75 = 0,2(0,0415/B)0,25 med s50 = b/[4x50salvaln(xmax/x50)].
(7.4)
Utgngspunkten fr anvndningen av designformlerna r frhllandena fr Nonel-salvorna, se Tabell

7-1. Sprngmnet antas vara bulkemulsionen Titan 6080 med sANFO = 93%.
Tabell 7-1: Borr- och laddata fr Nonel-salvor i Lngsen.
Granodiorit
Pallhjd H, m
Vertikalt sprucken
Underborrn. UB, m
Slag ner ur front
Hllutning,
Densitet, kg/m
UCS, MPa
P-vgshast. m/s
1100
1,5
Laddkonc.Q, kg/m
11,2
Laddning Q, kg/hl
2677
Oladdad del OL, m
1,7
206
Laddad lngd L, m
Hldiameter, mm
5275
Densitet, kg/m3
16,0
6,4
103
Frsta rad S/B
1,0
16,1
vriga rader S/B
1,3
86
Antal rader
Anvnds dessa data, geometriska frhllanden fr borrplanen och formlerna 1-3 erhlls dels A = 4,56
samt vrdena i Tabell 7-2 dr utgngspunkten r ett borrhlsmnster med S/B 1,3. Notera att b =
4,17. I tabellen har andelen stenar strre n 1 m i sida och andelen brlagerfraktion i salvan ocks berknats.
Tabell 7-2: Parametrar fr designkurvor fr Lngsen.
S/B
Vb
3
q
3
x50salva
xmax
+1,0 m -32 mm
m /hl
kg/m
mm
mm
2,0
2,6
1,30
89,4
1,15
109
7 644
4,4
25,8
2,1
2,7
1,29
97,2
1,06
117
8 016
5,0
24,7
2,2
2,9
1,32
110,2
0,94
130
8 374
5,7
23,0
2,3
3,0
1,30
118,8
0,87
139
8 748
6,3
22,1
2,4
3,1
1,29
127,7
0,81
147
9 123
6,9
21,2
2,5
3,3
1,32
142,6
0,72
162
9 491
7,8
19,9
2,6
3,4
1,31
152,3
0,68
171
9 868
8,4
19,1
2,7
3,5
1,30
162,4
0,64
180
10 245
9,1
18,5
2,8
3,6
1,29
172,8
0,60
190
10 623
9,8
17,8
2,9
3,8
1,31
190,0
0,54
206
11 003
10,8
16,8
3,0
3,9
1,30
201,2
0,51
216
11 383
11,5
16,3
Raderna med gra flt ligger nra frhllandena i MinBaS-salvorna 1 och 2. Den specifika laddningen
avviker ngot. Styckefallsvrdena i tabellen gller salvan inklusive skut, andel S (%). Fr att berkna
styckefallet i en provhg utan skut anvnds en trunkerad frdelning
Phg(x) = Psalva(x)/[1-S/100] dr S = 100[1-Psalva(xskut)] och x xskut.
(7.5)
Medelstyckefallet x50hg i hgen bestms sen av att Phg(x50hg) = 50%.
116
Vrdena S i skutkolumnen i Tabell 7-2, som berknats med xskut = 1000 mm, r ett par procent fr
hga jmfrt med de bedmningar om andelen som gjordes tidigare. Detta r ett resultat av kraven p
att kurvans lutning s50 runt medelstyckefallet skall vara rttvisande. Det r svrt att med en ekvation
med s f parametrar som ekv. 3 terge hela styckefallskurvan korrekt. tergivningen torde vara god
upp till ungefr P =90%.
Svrigheterna med frutsgelser i skutomrdet har ppekats frut (Ouchterlony, 2005). Storlekarna fr
strsta sten i Tabell 7-2, xmax 7,6-11,4 m, r naturligtvis praktiskt orimliga och skall betraktas som
berkningstekniska parametrar som behvs fr att ge en bra styckefallskurva fr stenar mindre n
skutgrnsen.
Som jmfrelsevrden har ven andelen brlagermaterial -32 mm i salvorna lagts in i Tabell 7-2. Andelen brlagermaterial i salvan r ngot strre i Lngsen n den var i Vndle dr vrdet i salvan lg
runt 15%.
Alla berkningsstegen bakom Tabell 7-1 och Tabell 7-2 lagts in i Bilaga 19.. Det r med den enkelt att
gra en Excel-tabell fr dem och ven underska effekten av ndringar av olika parametervrden.
Designkurvorna fr Vndle (Ouchterlony m.fl. 2005) var mer begrnsade eftersom de utgick frn en
serie vrden fr specifik laddning; q = 0,3, 0,4, 0,5, 0,6, 0,7, och 0,8 kg/m3. Det verlts t anvndaren
att sjlv berkna q. Serien med q-vrden i Tabell 7-2 r inte lika jmn men utgr frn faktiska frhllanden.
Andel passerar, %
100
90
BS = 2,02,6 m, q = 1,15
80
BS = 2,22,9 m, q = 0,94
70
BS = 2,43,1 m, q = 0,81
60
BS = 2,63,4 m, q = 0,68
50
40
30
BS = 2,83,6 m, q = 0,60
20
BS = 3,03,9 m, q = 0,51
10
0
10
100
Maskvidd, mm
1000
.
Figur 7-1: Designkurvor fr Nonel-salvor i Lngsen.
117
Fr B-vrden med jmna decimaler plottas styckefallskurvorna i Figur 7-1. Som synes faller det mtta
omrknade styckefallet ngorlunda vl p kurvorna fr BS = 2,22,9 respektive 2,63,4 m. Designformlerna fr Lngsen r i och med detta mer praktiskt utformade n designkurvorna fr Vndletkten.
Designformlerna ovan frutstter att samma upptndning som under frsken anvnds, dvs. Nonel
med 2 hl p ett 25 ms intervall i raden och 67 ms mellan raderna.
MinBaS-rapporten ger tv exempel p frutsgelser mha. designformlerna, effekten av ndrad avladdningslngd och slitna borrkronor. Vlj t.ex. OL = 2,5 m i stllet fr 1,7 m som i Tabell 7-1. Fr en
salva med borrmnstret 2,63,4 m skulle den specifika laddningen sjunka frn 0,68 till 0,64 kg/m3.
Medelstyckefallet x50salva skulle ka frn 171 till 177 mm, dvs. med 3,5%. Dremot skulle svl skutandel som andel brlager ndras mindre n 0,5 %-enheter. Detta stmmer vl med Lisleruds (1990)
erfarenhet. Nr oladdad lngd blir fr stor riskerar dremot andelen skut att ka kraftigt, ngot som
formlerna r dliga p att frutsga.
Tabell 7-1 utgr frn att medelvrdet 86 mm gller fr en 89 mm krona som tas ur bruk nr den
slitits till 82 mm. Fr en salva med borrmnstret 2,63,4 m ger en ny krona en specifik laddning q
om 0,73 kg/m3och en nersliten 0,60 kg/m3. Medelstyckefallet x50salva skulle ka frn 163 till 185 mm,
dvs. med 13,5%. Skutandelen skulle inte ndras nmnvrt men andelen brlager skulle minska frn 20
till 18%.
Effekten av ndringar i bergart och bergstruktur kan bedmas mha. ekv. 7.2 och RMD-ekvationerna i
Bilaga 19. I designformlerna kommer detta att upptrda som ett ndrat A-vrde.
I en vidareutveckling av Kuz-Ram-modellen sammanfattar Cunningham (2005) effekten frdrjning
och tndpridning p styckefallet i pallsalvor. Han jmfr t.ex. berkningar fr tv likadana salvor, en
skjuten med pyrotekniska kapslar med 25 ms frdrjning mellan hlen och en skjuten med elektronikkapslar med frdrjningen 9 ms. Tiderna r lmpligt lika de frdrjningar vi valt i Lngsen. Hans
berkningar visar att elektroniksalvan skall ge finare medelstyckefall (effekten av tndtiden) och brantare styckfallskurva (effekten av den betydligt mindre tndspridningen) n pyrotekniksalvan.
Den optimala frdrjningen mellan hlen i en rad borde fr Lngsen vara ca 3 ms/m frsttning, dvs.
6,6-8,7 ms och allts ngot kortare n de 2 hl per 25 ms som anvnts. Enligt detta synstt borde elektroniksalvorna med 5 och 10 ms frdrjning i raden ge finare medelstyckefall. I Lngsen fick vi tvrtom ett grvre styckefall i elektroniksalvorna. Dessutom gav de tvrtemot modellen en flackare styckefallsfrdelning.
Eftersom resultaten fr elektroniksalvorna i Lngsen inte givit frvntat resultat s har resultatet frn
dem inte kunnat anvndas i designformlerna.
118
7.4
Kapacitetsdata och kostnader fr de olika salvtyperna
Anvndningen av elektronikkapslarna gav flera ovntade resultat. De kan kort sammanfattas som att
jmfrt med Nonel-salvor med ngot lgre specifikladdning erhlls:
ett mrkbart grvre medelstyckfall i salvorna, en uppgng frn ca 160 till 200 mm,
en mrkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med drygt 9 sek frn ca 35 sek,
ett mrkbart lgre flde genom krossen, ca 5-10% minskning frn 380 till 350 ton/tim och
ett strre energibehov vid krossning, ca 20% kning frn ca 0,30 till 0,35 kWh/ton.
Vi mste gra den reservationen att vi inte vet vad effekten skulle bli om elektroniktndarna anvndes
fr att i) stadkomma en samtidig botten- och topptndning, ii) minska frdrjningen i raden till kortast mjliga tid idag, 1 ms, eller iii) minska frdrjningen mellan raderna till betydligt kortare tid n 67
ms. Det kan inte uteslutas att ett ngot finare styckefall n i salva 3 och 4 skulle erhllas.
Motsvarande inverkan av Nonel-upptndning med hgre specifik laddning, 0,99 jmfrt med 0,72
kg/m3, blev:
ett mrkbart finare medelstyckfall i salvorna, en minskning frn ca 160 till 120 mm,
en mrkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med knappt 9 sek frn ca 35 sek,
ett mrkbart hgre flde genom krossen, ca 5% kning frn 380 till 400 ton/tim och
ett lgre energibehov vid krossning, ca 15% minskning frn ca 0,30 till 0,25 kWh/ton.
Frst grs en enkel kostnadsjmfrelse fr de tre alternativen baserat p dessa kapacitetssiffror och p
energikostnader.
Nettokostnaderna fr losshllningen (borrning, laddning, sprngmne, tndare, primers mm) fr en
normal produktionssalva i Lngsen r ungefr 6 kr/ton. Till detta kommer en skutknackningskostnad
om ca 2 kr/ton, dvs. totalt fram till lastning ca 8 kr/ton. Fr den hgre specifika laddningen r andelen
skut ungefr hlften s stor, 4 mot 7% ungefr, s vi anvnder d en knackningskostnad om 1 kr/ton.
Vi kan uppskatta att elektroniksalvornas skutknackningskostnad ligger mitt emellan Nonel-salvornas,
dvs. p ca 1,5 kr/ton.
Den totala kostnaden fr hjullastare vid utlastning uppskattas till i runda tal 3000 kr per effektiv timme
fr de strax under 1,5 lastare som anvnds. En snabbare skopfyllnad om 1 sek betyder d med en genomsnittlig skopvikt om 8,55 ton en besparing av ca 0,1 kr/ton.
Om Lngsen lagt ut krossningen p entreprenad och betalar fr kr/ton krossad produkt s r vinsten
med ett hgre krossflde marginell men mter man sina produktionsml snabbare s kan man minska
ner p den tid man betalar fr lastmaskinernas lagerfrings- och utlastningsarbete. Om krossen r
flaskhalsen i produktfldet uppskattar man att ett ndrat krossflde med 50 ton/tim snker den kostna-
119
den med ca 1 kr/ton. Energin fr krossningen kostar p marginalen ca 1-2 kr/kWh eller ca 0,6 kr/ton
fr normal krossning. Det ger ett relativt litet bidrag till kostnaderna.
verenskommelsen med Orica innebar att NCC betalade 2 kr/ton merkostnad fr i-kon-kapslarna
inklusive uppkoppling och sidotjnster. Varje hl losshller ungefr (3,4+32,6)/43,416 = 152 fm3
eller 400 ton med 2 kapslar s merkostnaden per EPD-kapsel blir 2400/2 = 400 kr.
Med dessa data kan fljande enkla kostnadsjmfrelse gras med en normal Nonel-salva som referens.
Tabell 7-3: Enkel kostnadsjmfrelse fr sprngningsalternativ.
Alternativ
Specifik laddning, kg/m
Nonel-N
Nonel-H
EPD
0,72
0,99
0,78
Merkostnad losshllning, %
Krossflde, ton/tim
Krosseffekt, kWh/ton
0
380
0,30
38
400
0,25
8
350
0,35
Losshllningskostnad
Netto losshllning, kr/ton
Skutknackning, kr/ton
Merkostnad tndare, kr/ton
6,00
2,00
0
8,25
1,00
0
6,50
1,50
2,00
Brutto losshllning, kr/ton
8,00
9,25
10,00
ndring skopfyllnad, kr/ton

ndring krossflde, kr/ton
ndring krossenergi, kr/ton
Jfr-kostnad 1, kross flaskhals, kr/ton
0
0
0
8,00
-0,90
-0,40
-0,10
7,85
-0,90
0,60
0,10
9,80
- differens, kr/ton
Jfr-kostnad 2, lastn. flaskhals, kr/ton
- differens, kr/ton
-0,15
+1,80
8,00
8,25
8,70
+0,25
+0,70
Tabellen visar att hgsta jmfrelsekostnad nr krossen r flaskhals verkar fr Lngsen salvor med
elektronikkapslar ha. Kostnadsminskningen som man fr med den snabbare skopfyllnaden ts upp av
det frsmrade krossfldet och hgre energifrbrukningen i krossen. Jmfrt med normala Nonelsalvor s r jmfrelsekostnaden nstan 2 kr/ton hgre. Det r emellertid mycket troligt att elektronikkapslarna inom ngra r blir billigare, kanske ner till 200 kr/st. D skulle merkostnaden sjunka till 1
kr/ton men det r fortfarande betydande belopp fr tkten som producerar ca 350 000 ton/r.
Vi gr ter reservationen att slutsatsen gller fr den valda tndplanen; 5 eller 10 ms frdrjning mellan hlen i en rad och 67 ms mellan raderna samt en topptndare som slpar 6 ms.
Alternativet Nonel-salvor med hg specifik laddning verkar vara ngot billigare n Nonel-salvor med
normal specifik laddning. Den hgre kostnaden fr losshllningen kompenseras av snabbare skopfyllnad och lgre krossningskostnader. Det r fr den skull inte sjlvklart bttre att sprnga med hgre
specifik laddning. Kvalitn hos fraktioner som inte passerar mnga steg i krossanlggningen kan bli
lidande, t.ex. jrnvgsballast 32/64.
120
Dessa kostnadsrelationer ndras om lastningen r en flaskhals i fldet. D faller effekten av ndrat
krossflde bort (gr flt i Tabell 7-3). Vi kan dessutom ladda elektroniksalvorna s att nettolosshllningen r densamma som fr referenssalvan. Frutsatt att styckefall och krossningsegenskaper d inte
ndras blir jmfrelsekostnaden fr elektroniksalvorna 0,6+0,5 = 1,1 kr/ton lgre, dvs. 8,7 kr/ton. Med
mindre skutknackning och billigare EPD-kapslar r det allts mjligt att elektroniksalvor kan komma
att kosta mindre n Nonel-salvor med normal specifik laddning.
Med samma frutsttningar kar jmfrelsekostnaden fr Nonel-salvor med hg specifik laddning
med 0,4 kr/ton till 8,25 kr/ton. Skillnaden mot referensen med normal specifikladdning torde ligga
inom felmarginalen fr kalkylens ingngsvrden. Nr man str infr valet att investera i ny krossutrustning r det dessutom mjligt att det finare styckefallet mjliggr inkp av en mindre kross, vilket
kan flytta kalkylen till frdel fr en hgre specifikladdning.
Eftersom kostnaderna beror p om krossen eller lastningen r flaskhalsen har det ett vrde att gra en
mer detaljerad kostnadsuppskattning som grundas p kapacitetsdata och andra data frn innevarande
projekt. Vi utgr frn skoplasten 8,55 ton (Figur 4-7), svllfaktorn 1,55 lm3/fm3 och densiteten 2677
kg/fm3 (Tabell 5-3). vilket ger skopvolymen 8,551,55/2,677 = 4,95 m3, vilket r aningen lgt jmfrt
med Caterpillars angivna skopvolym 6,3-7 m3 men fullt rimligt.
Som jmfrelsetid fr lastcykeln vljer vi verklig skopfyllnadstid plus genomsnittliga krtider ToR
frn salva till frkrossens matare, inklusive tippning. Data i Tabell 3-25 ger krtiden ToR som 98,4
sek. Skopfyllnadstiderna fr salva 1 r hgre n fr salva 2 men skillnaden mellan salvdelarna r nstan lika stora. Tidsskillnaden mellan salva 1 och salva 2 kan bero p att maskinen var helt ny och personalen inte helt van vid den. Drfr vljer vi att korrigera vrdena fr salva 1 genom att dra ifrn
halva skillnaden mellan salvdel 1-N och 2-N frn skopfyllnadstiden fr salvdel 1-N och halva skillnaden mellan salvdel 1-H och 2-H frn tiden fr salvdel 1-H. Detta ger vrdena i Tabell 7-4. Korrektionen medfr att effekten av att hja den specifika laddningen eller av att anvnda elektroniktndare blir
ngot mindre. Medelvntetiden vid tipp r 18,0 sek eller ca 12% inklusive smstopp. Om lngre stopp
inkluderas blir vntetiden ca 14% enligt avsnitt 3.4.4.
Tabell 7-4: Jmfrelsevrden fr salvcykeltider.
Salvalternativ
Salvdelar
Krtid ToR, sek
Okorrigerade data:
Skopfyllnad, sek
Lastcykeltid, sek
- skillnad
Korrigerade data:
Skopfyllnad
Lastcykeltid, sek
- skillnad
Nonel-N
1-N + 2-N
98,4
Nonel-H
1-H + 2-H
98,4
EPD
3+4
98,4
35,5
133,9
0
26,8
125,2
-8,7
26,4
124,8
-9,1
32,4
130,8
0
24,9
123,3
-7,5
26,4
124,8
-6,0
121
Som utgngspunkt fr kostnadsberkningen vljer vi lastcykeltiden 130 sek och utnyttjandegraden
0,85 samt de korrigerade tidsskillnaderna -7,5 sek och -6,0 sek i Tabell 7-4. Vidare rknar vi p en
rsproduktion om 350 000 ton. Vi antar vidare en entreprenadkostnad fr en enskild hjullastare om
1800 kr/tim. Vi har dessutom valt att anvnda s mnga lastare att lastningen i alla tre alternativen r
flaskhalsen, dvs. 1,333 maskiner, som ger kapaciteten 313 ton/tim fr elektroniksalvorna .
Fr kostnadsberkningarna fr frkrossen anvnder vi samma data som ges fre och i Tabell 7-3. Vi
anvnder ocks krossens kapacitetsutnyttjande som 0,9 enligt avsnitt 3.4.6 fr att berkna ett bruttokrossflde ur krossfldessiffrorna i Tabell 7-3. Vi ger ocks data fr tv alternativ med frkrossning,
1) egen drift av anlggningen och 2) frkross med media utlagd p entreprenad. Den fasta kostnaden
fr krossen r vald s att kostnaden i kr/ton ungefr motsvarar kostnaderna fr entreprenaden i Lngsen. Entreprenadkostanden fr referensfallet, Nonel-upptnd salva med normal specifik laddning, r
fr enkelhets skull satt lika stor, 0,60+11,74 = 12,34 kr/ton fr bda krossningsalternativen.
Fr att inte missgynna elektroniksalvorna har vi antagit samma losshllningskostnad netto som fr
referenssalvan, dvs. 6 kr/ton. Resultatet ges i Tabell 7-5:
Tabell 7-5: Kostnadsjmfrelse fr sprngningsalternativ baserad p kapacitetsdata.
Salvalternativ
Losshllning
Borrning sprngning, kr/ton
Merkostnad tndare, kr/ton
Skutknackning, kr/ton
Lastning
Antal lastmaskiner
Entreprenad, kr/tim
Nominell lastcykel, sek
Frndring lastcykel, sek
Kapacitet, ton/tim
Produktionstid, tim
Kostnad, kr/ton
Krossning 1, egen anlggn.
Nettokapacitet, ton/tim
Energifrbrukning, kWh/ton
Energikostnad, kr/ton
Fast kostnad, kr/tim
Kostnad, kr/ton
Krossning 2, kontrakt kr/ton
Entreprenad frkross, kr/ton
Totalt
rsproduktion, kton
Kostnad 1, egen anlgg., kr/ton
- jfrt Nonel-N, kr/ton
Summa kostnader, tkr
Kostnad 2, entr. frkross, kr/ton
- jfrt Nonel-N, kr/ton
Summa kostnader, tkr
Nonel-N
kr/ton
6,00
0,00
2,00
1,33
2 400
130,0
0
298
1 174
Nonel-H
kr/ton
8,25
0,00
1,00
1,33
2 400
122,5
-7,5
316
1 106
8,05
342
0,30
7,59
0,60
7,68
315
0,35
0,50
3 500
0,70
3 500
11,74
11,06
11,20
12,34
12,34
12,34
350
350
28,39
0
9 937
350
28,40
0,01
9 940
28,39
0
9 937
kr/ton
6,00
2,00
1,50
1,33
2 400
124,0
-6,0
313
1 120
360
0,25
3 500
EPD
29,08
0,69
10 177
29,18
0,79
10 212
29,52
1,13
10 332
122
Det r ganska enkelt att gra en Excel-uppstllning fr kostnadsberkningen i Tabell 7-5. Tabellen
visar naturligt nog att om tkten driver krossen sjlv s kan man tillgodogra sig att berget blir mer
lttkrossat nr man hjer den specifika laddningen. D ger Nonel-salvor med hg specifik laddning
nstan lika lga kostnader som Nonel-salvor med normal specifik laddning, skillnaden 0,01 kr/ton r
frumbar. Det kan vara vrt att notera att den enklare kostnadsberkningen i Tabell 7-3 gav den marginellt kostnadskningen 0,25 kr/ton.
Elektroniksalvorna blir dyrare n Nonel-salvorna och kostnadskningen skiljer obetydligt mellan de
tv berkningsmodellerna, 0,69 kr/ton kning enligt Tabell 7-5 och 0,70 kr/ton enligt Tabell 7-3.
Om krossningen lagts ut p entreprenad minskar enligt Tabell 7-5 tktens motivation att frndra
sprngplanerna eftersom man tillgodogr sig mindre av effektivitetsfrbttringarna som uppstr vid
hgre specifik laddning. Merkostnaden fr EPD-kapslar kar ngot, till ca 1,13 kr/ton och om priset
for EPD-kapslarna skulle halveras till 1 kr/ton skulle elektroniksalvorna bli konkurrenskraftiga.
Nr kostnadsskillnaderna r sm kan andra faktorer f betydelse, t.ex.
Kostnadsjmfrelsens antaganden och uppstllning
Investeringsbehov, klenare utrustning behvs fr att hantera ett finare styckefall
Frndringar i kvalitet hos olika produkter
Olika produkter betingar olika pris osv.
Evertsson (2002) belyser kvalitetsfrndringen hos produkterna. Han visar dels en principiell figur dr
kvalitn p berget in-situ fre sprngning frsmras vid sprngning och att en bra krossningsprocess
stegvis terstller strre delen av kvalitetsfrsmringen medan en dlig krossningsprocess kan lmna
en betydande kvarstenden kvalitetsfrsmring.
Evertsson menar ocks att vissa bergarter tl hg specifik laddning utan att det pverkar de frdiga
slutprodukternas hllfasthet. Andra ter tillfogas sdana inre skador att hllfastheten eller andra kvalitetsparametrar sjunker. D krvs en frsiktig sprngning, dvs. lgre specifik laddning och jmnare
frdelning av laddningen, vilket t.ex. erhlls med klenare borrhl.
Vra data pekar p att granodioriten i Lngsen r sprngtlig. kessons (2009) underskning av Pvgshastighet och mikrosprickor i borrkrnor i avsnitt 5.2 visade dels att det r sparsamt med mikrosprickor som sprngningen orsakat och att de terfinns frmst nrmast vggen bakom salvan, dvs.
fronten p nsta salva, dels att P-vgshastigheten inte visar ngon tendens till att vara lgre nra bergvggen. Krossningen har inte heller den vntade effekten att hja kvalitn, dvs. snka LA-talen och
kulkvarnsvrdena fr berget i provhgarna. Kvalitn p slutprodukten verkar mjligen vara ngot
smre fr det berg som sprngts med hg specifik laddning, jfr. provhg 2A (salvdel 2-H) med provhg 2B (salvdel 2.N). Split-Hopkinson-mtningarna i avsnitt 5.3 slutligen ger inget utslag fr hur berget sprngts.
123
Med hjlp av programmet Sandvik PlantDesigner kan man uppskatta vilken effekt som frndringen
i styckefall har p de olika fraktionerna 0/32, 0/63 och 0/90 mm som kan produceras efter frkrossen.
Programmet innehller en krossmodell som liknar frkrossen i Lngsen, Svedala Arbr R120100.
Det sprngda styckefallet som matas in PlantDesigner tar vi frn Tabell 6-4 fr 0/220 mm och frn
alternativen C1, C2 och F1 i Tabell 6-5 tillsammans med ekv. 6.1 fr materialet 220/900 mm. D erhlls Tabell 7.6. Per Svedensten har anvnt ngra specialinstllningar fr att f s rttvisande resultat
som mjligt. Simuleringsuppstllningen visas i Bilaga 20.
Tabell 7-6: Uppskattade kapacitetssiffror fr frkross frdelade p olika produkter.
Salvalternativ
Nonel-N
Nonel-H
EPD
Medel
ton/tim
%
ton/tim
%
ton/tim
%
%
Kapacitet, ton/tim
298 100,0
316 100,0
313 100,0 100,0
Produktion 0/32 mm
78
91
71
- andel 0/32
26,2
28,8
22,7
25,1
Produktion 0/63
124
143
128
- andel 0/63
41,6
45,2
41,0
42,2
Produktion 0/90
166
189
172
- andel 0/90
55,7
59,7
55,0
56,4
Simuleringen kan frmodligen frbttras. Uppfljningen av krossningen av provhgarna visade enligt

Tabell 4-8 i avsnitt 4.3 att andelen 0/32 mm med ett undantag lg inom 33,11,6%. Detta r betydligt
ver medelvrdet 25,1% i Tabell 7-6. Vrdet 25,1% stmmer betydligt bttre med lngtidsuppfljningens vrde 25,8%, se Tabell 3-27 i avsnitt 3.4.5. Tabell 3-27 ger ven andelarna 0/63 och 0/90 mm
som 48,3 respektive 57,0%. Vrdet fr 0/90 mm stmmer vl med PlanDesigner-vrdet 56,4% i Tabell
7-6 medan vrdet fr 0/63 mm avviker.
Man kan kanske inte frvnta sig att en s enkel simulering som denna skall ge riktigt rttvisande resultat. Vad Tabell 7-6 emellertid belyser r att det optimala valet av sprngningsalternativ kan bero p
skillnaden i vinst mellan den enkla produkten som tas ut efter frkrossen och vinsten p det material
som vidarefrdlas i anlggningen.
Om vi antar att produkten som vidarefrdlas genererar en hgre vinst r det mycket mjligt att det i
slutnden kommer att lna sig att anvnda elektroniksprngkapslar eftersom man d kanske fr mindre
procentandel av det enklare materialet, jfr Bilaga 20. Om grvre styckefall r orsaken till denna slutsats kan det finnas skl att underska mjligheten att stadkomma samma effekt med Nonel-salvor
med lgre specifik laddning.
Lite beroende p hur man ser det kommer detta f ytterliggare konsekvenser fr driften. Om det r
mngden kvalificerade produkter man vill producera p ett r som skall vara bestmd kan man ytterliggare korta tiden per r som man utnyttjar sin utrustning och drmed snka kostnaderna. Ett snabbt
verslag ger att man sparar ungefr en mnad. Skulle detta vara resultatet r det ju vldigt bra.
124
7.5
Avslutande kommentarer
Avsikten var frst ocks att i Lngsen testa betydligt kortare intervall i elektroniksalvor, ner till 1 ms
mellan hlen i en rad och ev. ven mellan raderna. Detta fr att testa hypotesen att sttvgssamverkan
kan ge ett betydligt finare styckefall n normalt. Hypotesen bygger p intressanta teorier men backas
bara upp av ett trovrdigt rapporterat frsk (Vanbrabant & Espinosa 2006). Vr farhga fr att samverkan mellan hlens luftsttvgor skulle ge en samflld niv som betydligt verskred tilltna grnsvrden fick oss att brja med 10 och sen prva 5 ms frdrjning.
Nr elektroniksalvorna visade sig ge ett betydligt grvre styckefall svalnade intresset. Dessutom har
frsk med olika frdrjningstider, som gjorts innan den storskaliga anvndningen av elektroniktndare brjade, visat samma sak, dvs. att fr korta frdrjningar kan ge grvre styckefall.
Under analysarbetet har dessutom tillkommit simuleringar i Vinnova-projektet Bttre sprngningsresultat med precis upptndning som ocks visar att mycket korta frdrjningar ger ett grvre styckefall
(Hansson 2009). Det anvnda berkningsprogrammet bedmdes dock av olika skl inte hlla mttet
och har bytts mot ny programvara. Nya simuleringar skall frhoppningsvis visa vilken effekt tndfrdrjningen har p styckefallet. Eftersom vi inte har ngra andra serisa teorier om hur tndfrdrjningen inverkar finns skl att invnta dessa simuleringar innan frsk med korta tndtider i en bergtkt
dras igng.
Med dessa reservationer har de tv huvudmlsttningarna med MinBaS-projektet 1.2.1 Optimal fragmentering i sprngning II uppntts; en utvrdering av anvndning av elektroniksprngkapslar och en
validering av designkurvorna frn Vndle.
Styckefallet fr Nonel-salvorna i Lngsen fljer Kuz-Ram-modellen med Swebrec-frdelning utmrkt vl avseende inverkan av specifik laddning. Vrdet p bergfaktorn A i modellen r rimligt, A
4,56. Samma metodik som i Vndle-fallet har i huvudsak anvnts fr att gra designformlerna. En
skillnad r att vi nu tagit hnsyn till att skuten i salvan inte fljer med till provhgarna. En annan skillnad r att nyutvecklad teori (Ouchterlony 2009) anvnts fr att berkna xmax-vrdena.
Designformlerna fr Lngsen har ocks gjorts mer praktiska genom att de utgr frn en hldiameter i
salvan, i genomsnitt 86 mm, och andra data fr borrplanen, frmst hlmnstret BS. Ur dessa data
berknas den specifika laddningen med formlerna i Bilaga 19. Hrigenom kan effekten av olika frndringar i borrplanen lttare studeras.
Designformlerna kan inte utan vidare verfras till andra geologiska frhllanden. Bergartens och
bergmassans egenskaper ingr visserligen i berkningen av bergfaktorn A, se ekv. 7.2 och Bilaga 19,
men kalibreringen har gett olika numeriska vrden p konstanten. Fr Lngsen erhll vi vrdet 0,039
och fr Vndle (Ouchterlony m.fl.2006) vrdet 0,05. Det betyder att formlerna inte fngar upp alla
125
egenskaper hos berget p rtt stt, eller mjligen att de egenskaper som bestmmer A r felaktigt mtta
eller bedmda.
Resultaten fr elektroniksalvorna, som hade nstan samma borr- och laddplan som Nonel-salvdelarna
med normal specifik laddning, visar att tndfrdrjningen och ev. tndspridningen kan ha en avsevrd
inverkan p styckefallet. Olika tndfrdrjning och tndplan med Nonel kan ocks ge olika resultat.
Cunningham (2005) infr t.ex. faktorn At framfr A i ekv. 7.2 fr att ta hnsyn till upptndningen.
Vrdet p At r s att sga inbakat i A-vrdena fr Vndle och Lngsen.
Om designformlerna tillmpas p en ny tkt med andra geologiska frhllanden kan de fljaktligen
bara ge en uppfattning om relativa frndringar i styckefallet nr borr- och laddplanen ndras med
fasthllen tndplan.
En enkel kostnadsuppskattning grs fr de tre salvtyperna som studerats i Lngsen; Nonel-salvor
med normal specifik laddning (referens), Nonel-salvor med hg specifik laddning och elektroniksalvor
med normal specifik laddning. Nonel-salvorna r 0,7-1,8 kr/ton billigare beroende p om lastningen
eller krossningen r flaskhalsen. Nr krossningen r flaskhalsen ger den lgre kapaciteten och den
hgre krossenergin det hgre vrdet. Nonel-salvorna ger ungefr samma kostnad.
Fr det mer realistiska alternativet att lastningen r flaskhalsen grs en mer detaljerad kostnadsanalys
baserad p data frn innevarande underskning. Tv alternativ fr frkrossen tas med; egen drift eller
utlagd p entreprenad. Elektroniksalvorna r ven nu dyrare, ca 0,7-1,1 kr/ton. Om frkrossen drivs i
egen regi kan tkten tillgodogra sig den hgre kapaciteten och den lgre specifika energin som Nonel-salvor med hgre specifik laddning ger. Dessa blir nstan lika billiga som Nonel-salvor med normal specifik laddning. Om frkrossen lagts ut p entreprenad sker inte detta och Nonel-salvorna med
normal specifik laddning blir klart billigast.
Vid s sm kostnadsskillnader som de som redovisas hr blir kalkylerna knsliga fr deras utformning,
ingende data och faktorer som utelmnats som ndrade investeringsbehov, ndrad produktkvalitet
och prisbilden fr olika produkter. Ett frsk att uppskatta den sista effekten grs med Sandvik PlantDesigner. En slutsats r att om produkter som vidarefrdlas i anlggningen betingar ett hgre pris s
kan det vga ver till frdel fr EPD-kapslarna. En frvntad framtida prissnkning p kapslarna har
inte heller rknats med.
Konsekvensen av skillnaden i prisbild gr att analysera med Sandvik PlantDesigner till vilken Per
Svedensten (2006) utvecklat en optimeringsrutin baserad p sin doktorsavhandling. En sdan berkning blir med ndvndighet mycket anlggningsspecifik.
Till dessa oskerheter i kalkylerna mste vi lgga det lilla antalet salvor, ven om uppfljningen varit
mycket noggrann och Nonel-salvorna r trovrdiga eftersom de i det vsentliga fljer designformlerna
126
frn Vndle-tkten. Likas finns en mjlighet att en annorlunda utformning av tndplanen fr elektroniksalvorna kan leda till ett annat resultat.
Med viss insats skulle frmodligen modelleringen av frkrossens inverkan kunna gras bttre. Data
fr detta finns i rapporten. Dessa data skulle kunna anvndas fr att testa och eventuellt validera olika
krossmodeller. Bra krossmodeller skulle tillsammans med effektmtning och mtning av styckefallet
ut frn frkross gra det mjligt att bttre bedma styckefallet vid sprngning av stora dagbrottssalvor
som i Boliden Minerals Aitikgruva (Ouchterlony m.fl. 2007).
Salvorna i Aitik uppgr till 500 000 ton eller d skulle representativa provhgar bli alldeles fr stora
och drmed alltfr dyra att ta fram och sikta upp. Digitala bildanalysmetoder fungerar bttre p band
n i sprngsalvor men de behver utvecklas. Fr nrvarande brjar 3D-bildteknik anvndas (Noy
2006, Thurley 2009) men mycket terstr att gra innan metoderna kan erstta siktning.
127
ERKNNANDE
Frfattarna vill frst tacka all personal p NCC Roads fr deras positiva instllning och goda vilja att
gra ett bra jobb och samarbeta i ett forskningsprojekt trots dagliga produktionens krav; platschefen
Per-Olow Andersson, borrningsansvarige Linus Nyqvist och borraren Ulf Jonsson, sprngningsansvarige Hkan Lorentzon, geologen Sven Wallman, bergarbetaren Kenneth Hannus m.fl. personer.
Orica stllde genom regionchef Ari Kainulainen villigt upp med Thomas Geidbys erfarenheter av
laddning och upptndning av sprngsalvor med bde Nonel- och elektroniktndare. Man betalade ocks Nitro Consults mtningar av markvibrationer och luftsttvgor samt delade ersttningarna till examensarbetarna.
Jan Bida, d SBMI och Bergsskolan, skaffade genom sin entusiasm fram sex examensarbetare utan
vars hjlp data fr lastcykeltider och krosseffekt inte blivit insamlade; Christian Andersson, Johan
Larsus, Jesper Samuelsson, Johan Mnsson, Bjrn Andersson och Rickard Granqvist frtjnar ett
stort tack fr sina insatser.
Projektledamterna Fredrik Eklind frn Jehanders och Karin Pettersson och Monica Soldinger frn
Sweroc tackas fr att de tlmodigt deltagit i alla projektmten och gett sina synpunkter p hur projektet skulle drivas.
Pengar och naturainsatser fr att driva projektet har kommit frn MinBaS II-programmet, Swebrec,
SBUF, NCC, Sandvik Mining and Construction och Orica Mining Services.
128
REFERENSER
Andersson, B & R Granqvist (2009). Inverkan p styckefall, lastbarhet och krossningseffekt vid pallsprngning med elektroniska sprngkapslar metodutveckling. Examensarbete bergteknik E3737,
Bergsskolan, Filipstad.
Andersson, C & J Larsus (2008). Inverkan p styckefall, lastbarhet och krossning vid anvndning av
elektroniska sprngkapslar vid pallsprngning. En metodstudie. Examensarbete bergteknik
E3644, Bergsskolan, Filipstad.
Atlas Copco (2008). SmartRig Handbook, Think smart Drill Smart. www.atlascopco.com.
Bbosa, L, M S Powell & T J Cloete (2006). An investigation of impact breakage using the split Hopkinson pressure bar. J S African Inst Mining & Metallurgy 106 (4), sid 291-296.
Bohloli, B (2001). Mechanics of rock fragmentation Static and dynamic laboratory testing applied to
aggregate production. Doktorsavhandling vid institutionen fr geologi, ny serie nr 1685, CTH, Gteborg.
Cunningham, C V B (1983). The Kuz-Ram model for prediction of fragmentation from blasting. Proc
1st Intnl Symp. on Rock Fragmentation by Blasting vol 2, sid 439-453 R Holmberg & A Rustan
red. Lule Univ Tech, Lule.
Cunningham, C V B (1987). Fragmentation estimations and the Kuz-Ram model four years on. Proc.
2nd Intnl Symp. on Rock Fragmentation by Blasting, sid 475-487. W L Fourney & R D Dick red,
SEM, Bethel CT, USA.
Cunningham, C V B (2005). The Kuz-Ram fragmentation model 20 years on. Proc 3rd EFEE World
Conf on Explosives and Blasting, sid 201-210. R Holmberg red. EFEE, England.
Cunningham, C V B (2009). Personligt meddelande.
Ekblad, A (1994). Spricktektoniks kartlggning av bergtkten Lngsen, Ballast Stockholm 1994.
Migmatit Geologisk Konsultbyr, Landvetter, 1994-12-09.
Evertsson, C M (2002). Sprngningens inverkan p krossresultatet. BK 2002, sid 39-44. Bergsprngningskommittn, Stockholm.
Evertsson, C M (2010). Personligt meddelande.
Gaich, A, M Ptsch & W Schubert (2006). Acquisition and assessment of geometric rock mass features by true 3D images. Proc 41st US Rock Mech Symp sid 738-747. American Rock Mechs Ass.
Gama, B, S Lopatnikov & J. Gillespie Jr (2004). Hopkinson bar experimental technique: a critical
review. Applied Mechanics Review 57(4), sid 223250.
Hansson, H (2009). The influence of timing on fragmentation of rock, numerical studies. Swebrec
report 2009:U3.
Hulthn, E & M Evertsson (2008). Realtidsoptimering av krossanlggningar, fas I. Slutrapport MinFo
projektnummer: P2005-1 (MinBaS II projektnummer 1.5.1) Chalmers Tekniska Hgskola.
Jern, M & O Bergstrm (2009). Frstudie avseende sprngningsinducerade vibrationer kontra mnsklig upplevelse. RTC, Nordic Rock Tech Centre AB, Gllivare.
Lislerud, A (1990). Fjellsprengningsteknikk. Doktor ingenjravhandling 1990:85, 229 sid. Institutt for
anleggsdrift, NTH, Trondheim.
129
Lundberg, B (1976). A split Hopkinson bar study of energy absorption in dynamic rock fragmentation.
Int J Rock Mechanics & Mining Sciences, 13(6), sid 187-197.
Kemeny, J, K Girdner, N Maerz, T Bobo & B Norton (2006). Improvements for the fragmentation
measurements by digital imaging: Accurate estimation of fines. Proc Fragblast 6, 6th Intnl Symp
on Rock Fragmentation by Blasting, sid 103-109, Symposium series S21, SAIMM, Johannesburg.
McKenzie, C (2009). Delay timing in rock blasting.
Moser, P, A Gaich, E Zechmann & A Grasedieck (2006). The SMX Blast Metrix A new tool to determine the geometrical parameters of a blast based on 3D imaging. Proc Fragblast 8, 8th Intnl
Symp on Rock Fragmentation by Blasting, sid 80-84. Editec SA, Santiago, Chile.
Noy, M J (2007). The latest in on-line fragmentation measurement stereo imaging over a conveyor.
Ibid, sid 61-66.
NTNU (2009). Rock Quarrying Blast Design. Report 12B-08, Dept of Civil & Transport Engng,
NTNU, Trondheim.
Ouchterlony, F (2002). Borrhlsavvikelser vid sprngning av slnter, Erfarenheter frn inmtningar i
Sdertlje. SveBeFo rapport 53, Stiftelsen Svensk Bergteknisk Forskning, Stockholm.
Ouchterlony, F (2009a). Fragmentation characterization; The Swebrec function and its use in blast
engineering. I Rock Fragmentation by Blasting, Proc 9th Intnl Symp on Rock Fragmentation by
Blasting, J A Sanchidrin red, sid 3-22. Taylor & Francis, London.
Ouchterlony, F (2009b). A common form for fragment size distributions from blasting and a derivation of a generalized Kuznetsovs x50-equation. Ibid, sid 199-208.
Ouchterlony, F, M Olsson, U Nyberg, G Potts, P Andersson & L Gustavsson (2005) Optimal fragmentering i krosstkter Fltfrsk i Vndletkten. MinBaS rapport nr. 1:11. 121 sid. Freningen Mineralteknisk Forskning, Stockholm.
Ouchterlony, F, M Olsson, U Nyberg, G Potts, P Andersson & L Gustavsson (2006a) Fragmenteringsfrsken i Vndle och designkurvor fr ndring av specifik laddning. BK 2006, sid 97-122. Bergsprngningskommittn, Stockholm.
Ouchterlony, F, M Olsson, U Nyberg, P Andersson & L Gustavsson (2006b) Constructing the fragment size distribution of a bench blasting round, using the new Swebrec function. Proc Fragblast
8, Proc 8th Intnl Symp on Rock Fragmentation by Blasting, sid 332-344. Editec SA, Santiago,
Chile.
Ouchterlony, F, U Nyberg, P Bergman & S Esen (2007). Monitoring the blast fragmentation in Boliden Minerals Aitik mine. Proc 4th EFEE World Conf on Explosives and Blasting, sid 47-62. P
Moser red. EFEE, Reading, England.
Potts, G & F Ouchterlony (2005). The capacity of image analysis to measure fragmentation, an evaluation using Split Desktop. Swebrec report 2005:2. Swedish Blasting Research Centre at LTU.
Roads (2008). Nya sprngkapslar minskar vibrationer. Roads, tidningen om ballast och belggning, nr
2, sid 14-16. NCC.
Rorke, A J (2007). An evaluation of precise short delay periods on fragmentation blasting. Proc 4th
EFEE World Conf on Explosives and Blasting, sid 257-263. P Moser red. EFEE, Reading, England.
Samuelsson, J & L J Mnsson (2009). Inverkan p styckefall, lastbarhet och krossning vid pallsprngning med hg respektive normal specifik laddning metodutveckling. Examensarbete bergteknik
E3763, Bergsskolan, Filipstad.
130
Sanchidrin, J A, P Segarra & L M Lpez (2006). A practical procedure for the measurement of fragmentation by blasting by image analysis. Rock Mech. Rock Engineering vol 39 no 4, sid 359382.
Schunnesson, H (1998). Rock characterisation using percussive drilling. Int J Rock Mech Min Sci vol
35, no 6, sid 711-725.
Schunnesson, H (1996). RQD Predictions based on drill performance parameters. Tunnelling and Underground Space Technology vol 11, nr 3, sid 345-351.
Svedensten, P (2007). Crushing plant performance. Doktorsavhandling vid Inst fr tillmpad mekanik,
ny serie nr 2648, CTH, Gteborg.
Svedensten, P (2009). Optimal fragmentering; Krosseffektmtning i Arlanda. Swebrec rapport
2009:U4.
Thurley, M J (2009). Fragmentation size measurement using 3D surface imaging. I Rock Fragmentation by Blasting, Proc 9th Intnl Symp on Rock Fragmentation by Blasting, J A Sanchidrin red, sid
229-237. Taylor & Francis, London.
Vanbrabant, F & A Espinosa (2006). Impact of short delays sequence on fragmentation by means of
electronic detonators: theoretical concepts and a field validation. Proc Fragblast 8, Proc 8th Intnl
Symp on Rock Fragmentation by Blasting, sid 326-331. Editec SA, Santiago, Chile.
Vikstrm, K (2009). E-mail 2009-11-16.
Wallman, S (2009). Kort geologisk beskrivning av bergtkten Arlanda. NCC Roads PM Arlanda Geologi, Upplands Vsby 2009-02-12.
kesson, U (2008). Provning av ballastmaterial Arlanda 8/16 mm. CBI uppdrag F70850, 2008-09-16.
131
BILAGOR: Optimal fragmentering i krosstkter, fltfrsk i Lngsen

Bilaga 1
Mtmetoder.....................................................................................................................133
Bilaga 1.1
3D-bildteknik .............................................................................................................133
Bilaga 1.2
Felborrningsmtning ..................................................................................................136
Bilaga 1.3
MWD-mtningar ........................................................................................................138
Bilaga 1.4
Kontinuerlig effektmtning ........................................................................................139
Bilaga 1.5
Split Hopkinson pressure bar-mtning .......................................................................142
Bilaga 1.6
Styckefallsmtning med bildanalys............................................................................143
Bilaga 2
Salvjournaler och tndplaner ..........................................................................................146
Bilaga 3
Frsttningsprofiler salva 3-4 .........................................................................................153
Bilaga 4
Phuggsvinkeldata ..........................................................................................................158
Bilaga 5
Borrhlsavvikelsedata.....................................................................................................162
Bilaga 6
Vibrations- och luftsttvgsdata .....................................................................................165
Bilaga 7
Uppfljning av laddning.................................................................................................177
Bilaga 8
Styckefallsdata frn Splitmtningar i salvhg ................................................................179
Bilaga 9
Tider i sek fr lastcykelns olika delar.............................................................................181
Bilaga 10
Krosskapacitet och brnslefrbrukning ..........................................................................201
Bilaga 11
Vgning av siktmassor i ton ...........................................................................................204
Bilaga 12
Siktkurvor, vgda plus korrigeringar 1-4........................................................................206
Bilaga 13
Skopvikter och lasttider frn krossning av provhgar ....................................................208
Bilaga 14
Krossmotorns effektfrbrukning ....................................................................................209
Bilaga 15
Siktkurvor fr provhgar utvrderade med Split............................................................210
Bilaga 16
Labbsiktdata ...................................................................................................................212
Bilaga 17
Data frn Split-Hopkinson-mtningar och P-vgsmtningar..........................................215
Bilaga 18
Kurvpassningsdiagram fr Swebrec-funktion ................................................................217
Bilaga 19
Formler fr designkurvor................................................................................................219
Bilaga 20
Simulering med PlantDesigner .......................................................................................220
FIGURLISTA
Figur B1-1: Fotografering av pallfront med skalstakkppar frn ena fotopunkten. ............................ 133
Figur B1-2: 3D-modell av pallsalva med sektion fr frsttningen lngs ett borrhl. ........................ 134
Figur B1-3: Utskrift frn BlastMetrix; frsttningsprofil med vrden, vrdetabell och statistik.
Statistiken gller fr frsttningsprofilen. Vrdetabellen dremot visar minsta frsttning i
godtycklig riktning och data behver allts inte ligga i profilplanet........................................... 135
Figur B1-4: Borrhlsavvikelser och definition av felkomponenter..................................................... 136
132
Figur B1-5: Definition av vinklar och avstnd frn phuggspunkten P. ............................................. 137
Figur B1-6: Nt som visar frsttning och hlavstnd p visst djup under phugg. ........................... 137
Figur B1-7: MWD-karta ver borrsjunkningen i salva 3 p 2-m djup, skjutriktning uppt................ 139
Figur B1-8: Placeringen av effektregistreringsutrustningen fr frkross och efterfljande bandmotorer
() samt container med kopplingsskp och mtare under frkrossen. ........................................ 139
Figur B1-9: Principiell bild av en transportr med de parametrar som anvnds fr att berkna
massfldet dm/dt mha. den elektriska effekten P. Hulthn & Evertsson (2008)......................... 140
Figur B1-10: Effektmtvrden omrknade till massflden (ton/tim).................................................. 141
Figur B1-11: Uppmtt krosseffekt under en dag................................................................................. 141
Figur B1-12: Split Hopkinson bar, principiell frsksuppstllning. ................................................... 142
Figur B1-13a-b: Styckefallsbild med basketbollar och retuscherat kantnt........................................ 144
Figur B1-14: Korn- eller styckefallskurva frn Split Desktop. ........................................................... 145
Bilagor
133
Bilaga 1
Mtmetoder
De flesta mtmetoderna r traditionella men ett par nya mtmetoder har anvnts, frmst MWD-teknik
fr borrningen, 3D-fotografering av pallfronterna och den kontinuerliga effektmttningen. Felborrningsmtningarna, Split-Hopkinson och bildanalysen frtjnar ocks ngra kommentarer.
Bilaga 1.1
3D-bildteknik
Anvndningen av programsystemet SMX BlastMetrix (Moser m.fl. 2006) omfattar i grunden fyra steg
1. Uppstllning av grns- och skalstakkppar p och nedanfr pallen.
2. Tagning av tv foton med en kalibrerad systemkamera och verfring av bilder till brbar dator.
3. Skapandet av 3D bild i datorn samt ev. kartering av pallfronten.
4. Planering av pallsalvan.
Normalt anvnds tv stakar med kubkantsprismor ovanp pallen fr att i) ge bilden en lngdskala, ii)
etablera en vertikal riktning i bilden och iii) peka ut t.ex. phuggspunkter fr borrhl som inte syns
frn fotograferingspunkten. Prismat p skalstaken sitter 1,275 m ver nederpunkten som inte syns frn
tktbotten.
Vid pallfoten stts tv stakar med mltavlor upp fr att definiera gemensamma punkter i det bildpar
som skall skapa 3D-modellen av pallfronten. ven dessa kan definiera en vertikal lngdskala om 2,35
m. Fotograferingen grs frn tv rtt fria punkter, se Figur B1-1, med ett inbrdes avstnd p 1/5-1/8
av avstndet till pallen.
Figur B1-1: Fotografering av pallfront med skalstakkppar frn ena fotopunkten.
3D-modellen skapas i programmodulen ShapeMetrix p ett par minuter och bestr av ett triangulerat
koordinatnt med ett draperat foto ver med bibehllen frginformation. Ur denna modell kan man
Bilagor
134
med programodulen JointMetrix t.ex. avlsa sprickytors orientering, spricklngder, sprickavstnd mm

p pallfronten och gra en strukturkartering.
I den sista programodulen kan man gra en borr- och laddplan fr en pallsalva. Man kan t.ex. lta
skalstakarnas ovanp pallen bottenpunkter definiera ytterhlen i den frsta hlraden och sen frdela
resterande borrhl (med angiven lutning, sidoavstnd och lngd) lngs sammanbindningslinjen. Man
kan sedan placera ut flera rader med hl. Resultat ges i form av
antal borrhl och totalt antal borrmeter i salvan, salvans volym och
varje borrhls placering i frhllande till pallfronten och vriga hl.
Sektioner med frsttningen fr borrhlen i frsta raden kan ocks tas fram, se Figur B1-2 och B1-3
som visar hela utskriften. Programmet kan nnu bara visa frsttningen fr det planerade raka hlet
med phuggsriktning. Hlets placering och riktning kan ndras i programmet om frsttningen r fr
liten.
Figur B1-2: 3D-modell av pallsalva med sektion fr frsttningen lngs ett borrhl.
Erfarenheter med systemet pekar p att en absolutnoggrannhet ner p ca 5 cm br kunna uppns. Relativfelet inom en modell blir mindre. Programsystemet SMX BlastMetrix; med 4 st stakkppar, kalibrerad kamera och programvara kostar ca 150 tkr.
I detta projekt har SMX BlastMetrix anvnts fr tre uppgifter:
1. Strukturkartering av pallfronterna
2. Samordning med GPS-borrningsdata frn riggen
3. Framtagning av frsttningsprofiler.
Bilagor
135
NCC - Salva 3
9 (Scale 1:250) Profile
5.0
0.0
2.84
3.24
-5.0
3.19
4.89
3.60
17.23
8.22
-10.0
3.73
9.84
3.60
11.49
3.63
13.17
14.83
16.45
1.99
18.14
Elevation [m]
3.48
6.58
-15.0
3.54
3.53
4.77
-20.0
-25.0
Depth Burden
-30.0
-10.0
-5.0
Burden
Licens ed: Swebrec at Lule University of Tec hnology
P.O. Box 47047 100 74 Stoc kholm Sweden
max 4.77 m
0.0
5.0
Latitude [m]
Inclination:
Length:
Diameter:
Area:
10.0
15.0
11.16
19.22 m
0.10 m
54.3 m (of profile)
75% 3.64 m
mean 3.48 m
25% 3.40 m
20.0
1.0
0.585
2.0
0.390
3.0
1.366
4.0
2.341
5.0
3.029
6.0
3.020
7.0
3.189
8.0
3.384
9.0
3.388
10.0
3.368
11.0
3.568
12.0
3.510
13.0
3.474
14.0
3.421
15.0
3.407
16.0
3.356
17.0
3.465
min 2.40 m
Date: 2009-05-26 12:46:35

BlastMetriX3D 3.0
Page: 9/24
Figur B1-3: Utskrift frn BlastMetrix; frsttningsprofil med vrden, vrdetabell och statistik. Statistiken
gller fr frsttningsprofilen. Vrdetabellen dremot visar minsta frsttning i godtycklig riktning och
data behver allts inte ligga i profilplanet.
Bilagor
136
Bilaga 1.2
Felborrningsmtning
Felborrningen bestr av ett flertal komponenter. Se Figur B1-4 (Ouchterlony 2002). Frst finns ett
bidrag frn utsttningen av phugget, sen ett ansttningsfel och riktningsfel frn phugget, sen ett
borrdjups- eller borrlngdsfel samt slutligen ett bjningsfel som uppstr under borrningen. Alla bidrar
till att borrhlsbottens verkliga lge efter borrningen skiljer sig frn den planerade lget.
teoretisk
krnlinje
phuggsriktning
Ptk = planerad phuggspunkt

Btk = planerad bottenpunkt
P
P'tk
V
P'
= utsatt phuggspunkt
B = motsvarande bottenpunkt
P
= verklig phuggspunkt
= verklig bottenpunkt
B = botten vid rak, rtt riktad

borrning av rtt lngd
verkligt
borrhl
planerat
borrhl
B= botten vid rak, fel riktad

borrning av verklig lngd
PtkP = utsttningsfel
teoretisk
botten
B"
B'tk
B'
PP
= ansttningsfel
= riktningsfel
BtkB = totalfel i botten

BB = bjningsfel i botten
B'''
Figur B1-4: Borrhlsavvikelser och definition av felkomponenter.
Borriggen i Lngsen var utrustad med GPS och borrplanen kunde allts lggas in i tktens koordinatsystem. Ansttningsfelet anges vara 10 cm och vinkelfelet vid phugget 0,1 vid rtt kalibrering av
vinkelgivare p bom och matare. Vid borrningen mts den verkliga phuggspunkten, phuggsvinkeln
och borrdjupet samt berknas den teoretiska bottenpunkten utgende frn antagandet att borrhlen r
raka. Riggen r allts inte utrustad fr att mta ngot bjningsfel.
Fr borrhlsavvikelserna anvnds Devibench frn Transtronic AB. En 32 mm, 1,5 mm lng prob
snks ner i borrhlet och fr varje meter med start i den verkliga phuggspunkten P mts tv vinklar
som rknas om till tippvinkel (, vinkeln mot lodlinjen i skjutriktningen) och svngvinkel (, vinkeln
tvrs skjutriktningen men lngs pallytan, se Figur B1-5). Noggrannheten anges till 1.
Till skillnad frn vgslnten i Moraberg (Ouchterlony 2002) dr halvpiporna syntes och kunde mtas
in med cm-dm-upplsning kom hllngden och hlvinklarna i Lngsen att mtas i med m-upplsning.
Bilagor
137
Devibench ger ett par olika mjligheter att plotta avvikelsedata relativt den verkliga phuggspunkten
P. Den ena plotten r en trfftavla som visar hlbottens avvikelse frn hlets teoretiska borriktning
(B avstnd frn en linje genom PB i Figur 2.14 -2.15). Man kan ven plotta den radiella avvikelsen
frn borriktningen som funktion av borrlngden fr varje enskilt hl.
P
-
nom
slntriktn
skjutriktn
B B
Figur B1-5: Definition av vinklar och avstnd frn phuggspunkten P.
Den tredje plotten r ett rutnt som sammanbinder borrhlen p en given niv dr avstnden mellan
hlen i frsttnings- och sidled anges med dm-upplsning. Se Figur B1.6. Vid perfekt borrning r rutorna i ntet rektangulra, i praktiken r ntet alltid distorderat. Nackdelen r att programmet i) bara
plottar direkt p papper och ii) frutstter att phuggspunkterna r perfekta och belgna p samma
niv. Ingen av dessa frutsttningar gller i verkligheten, framfrallt r pallytan i Lngsen ojmn och
sluttande.
Den fjrde plotten visar avstnden i horisontalplanet frn phuggspunkten i skjutriktningen och tvrs
denna, dvs. i praktiken de krkta linjer som utgr frn varje hl i Figur B1-6.
3,4
3,8
Figur B1-6: Nt som visar frsttning och hlavstnd p visst djup under phugg.
Det finns mnga stt att beskriva salvborrningen i statistiska termer. En del visades av Ouchterlony
(2003), ytterligare ngra av Olsen (2009). Det mest grundlggande r att ge medelvrde och spridning
Bilagor
138
fr en storhet. Man kan ocks visa histogram och jmfra med knda statistiska frdelningar. P hgre
niv kan man utfra statistisk hypotesprvning, t.ex. jmfra vrden frn olika mttillfllen eller olika
platser som salvorna i Lngsen. En statistiskt signifikant (skerstlld) skillnad mellan tv vrden behver emellertid inte vara viktig fr det praktiska sprngningsresultat d variationen i andra faktorer,
t.ex. bergmassans geologi och sprickighet, kan dominera utfallet. Fr praktiska resultatet kan extrema
avvikelser frn det normala eller planerade fr ett enskilt hl vara viktigare.
Fr att kunna berkna frsttningen i frsta raden anvnds dessutom en handhllen laseravstndsmtare, LaserAce frn MDL. Genom att svepa mtaren lngs en vertikal profil frn phugget kan frsttningen fr hlet uppskattas med tillrckligt god noggrannhet. Programvaran SMX BlastMetrix (Moser
m.fl. 2006)) kan man mha. 3D-fotografteringen ta fram liknande information.
GPS-systemet frn borriggen r inte samordnat med Devibench-systemet. Fr det frsta stmmer inte
hlnumreringen i Lngsen till fullo. Fr det andra medger systemen ingen verfring av data frn det
ena systemet till det andra. Fr det tredje ger de tv systemen olika data fr phuggsvinkeln.
Bilaga 1.3
MWD-mtningar
Borriggen var ven utrustad med givare fr MWD-mtningar (Schunnesson 1996, 1998). Vid MWDmtningarna mts fljande storheter med cm-upplsning
1. Borrsjunkning (cm/m)
2. Slagverkstryck (bar)
3. Matartryck (bar)
4. Dmpartryck (bar)
5. Vridmotortryck (bar)
6. Spolningstryck (bar)
Dessutom berknas tv storheter, Hard och Frac.
Borrmaskinen styrs efter en kombination av olika tryckstorheter eller manuellt. Kombinationen kan
t.ex. vara avsedd att undvika fastborrning. Drfr r inget av tryckvrdena i sig meningsfulla utan
bergmassans egenskaper bestms frmst av storheterna Hard och Frac.
Hard r en normerad borrsjunkning, dvs. den verkliga borrsjunkningen har rknats om till en normalinstllning fr maskinens tryckparametrar. T.ex. tas hnsyn till att inmatad effekt till kronan sjunker med kat borrdjup och drmed borrsjunkningen, bl.a. p grund av sttvgsreflexer och friktionsfrluster i skarvhylsorna. Hard uttrycker allts bergets borrbarhet.
Frac r relaterad till det faktum att vridmotortrycket stiger raskt nr kronan trffar en ppen spricka,
dvs. Frac anger i ngon mening hur mnga trycktoppar/m som motortryckskurvan har.
Bilagor
139
MWD-resultaten ges frmst som frgplottar lngs alla hlen i salvan eller som interpolerade nivplottar med frger fr snitt genom salvan; lgre (grn), medel (gul) och hgre (rd). Se Figur B1-7.
Figur B1-7: MWD-karta ver borrsjunkningen i salva 3 p 2-m djup, skjutriktning uppt.
Horisontella snitt fr varje niv-m r ett exempel. D syns alla hlen i ett frgflt. Man kan vlja hur
stort band p var sin sida om planet som medelvrdesbildningen av mtvrdena skall gras ver. Med
bandet 0,5 m tcks hela salvan in. Med bandet 0,25 m tcks bara halva salvan i band om 0,5 m om
plottningen grs varje niv-m. Grnserna fr de olika frgerna bestms i en srskild kalibreringsrutin.
MWD-mtningarna r nya och anvnds nnu inte i nmnvrd omfattning av NCC. Vissa data anvndes i projektet.
Bilaga 1.4
Kontinuerlig effektmtning
Fljande avsnitt bygger i allt vsentligt p rapporter frn Hulthn & Evertsson (2008) och Svedensten
(2009). Figur B1-8 visar installationen av effektmtare. De vita kryssen visar motorernas placering,
frn hger frkross, produktband (BME1), band med finmaterial (BME2) och grovmaterial (BME3).
Bilderna till hger i figuren visar effektmtarna (Carlo Gavazzi WM 12) som placerats i den container
under krossen dr elen kopplas. I denna stod ven den brbara dator som loggade effekten med 1s
intervall (1 Hz).
Figur B1-8: Placeringen av effektregistreringsutrustningen fr frkross och efterfljande bandmotorer ()

samt container med kopplingsskp och mtare under frkrossen.
Bilagor
140
Principen fr berkningen av massfldet ur bandmotoreffekten P framgr av Figur B1-9 och ekvationen (Hulthn & Evertsson 2008)
P = dm/dt(gh+v2+vsin2ghdrop).
Parametrarna r h = lyfthjden, v = bandhastigheten, = bandets lutning, hdrop = fallhjden vid matningen och g = gravitationskonstanten. Om dessa r knda kan i princip massfldet dm/dt (ton/tim)
berknas ur effekten P (kW).
Figur B1-9: Principiell bild av en transportr med de parametrar som anvnds fr att berkna massfldet
dm/dt mha. den elektriska effekten P. Hulthn & Evertsson (2008).
Hulthn och Evertsson sger: Den elektriska effekten som tillfrs materialet r mtbar med elekt-
risk effektmtare som kan avlsas frn en dator. Genom att under en tid ha studerat hur bandets
tomgngseffekt varierar kan bruttoeffekten bestmmas, dvs. effekten i formeln ovan plus frluster. Frlusterna, som frekommer i motor, remvxel, kuggvxel och vid verfringen frn drivrulle till bandet, kan berknas med relativt god precision frn tabeller, men nnu hellre kalibreras
genom att effekten mts d en knd massa transporteras av bandet. Man hnvisar till resultat frn
jmfrande frsk med bandvgar dr avvikelsen alltid lg inom 3% och ofta inom 1%.
Svedensten (2009) redovisar effektmtningarna p bandmotorerna. En mtserie som rensats frn
tomgngseffekt, raster och andra kortare stopp visas i Figur B1-10.
Nr data filtreras syns enligt Svedensten en tydlig tendens hos krossen. Den r att kapaciteten fr producerat grovt material ligger p en ganska konstant niv medan mngden fint material varierar betydligt mer liksom d den totala mngden. Frklaringen skall vara att storleksfrdelningen p inmatat
material styr mngden grovt material som produceras medan det fina materialet passerar krossen i stort
sett opverkat genom att passera mellan de grova stenar som fastnar mellan kftarna i krossen.
Bilagor
141
Conveyor Mass Flow during operation

1200
Conveyor, Main
Conveyor Fines
Conveyor Coarse
1000
Mass flow [tph]
800
600
400
200
0.5
1.5
2
Sample
2.5
3.5
4
4
x 10
Figur B1-10: Effektmtvrden omrknade till massflden (ton/tim).
Svedensten (2009) redovisar ven effektmtningarna p frkrossen. Nr den startar p morgonen krs
den i tomgng ett par minuter innan sten lastas i. D gr effekten upp p driftniv. Se Figur B1-11.
Nr sedan raster tagits bort och tomgngseffekten identifierats och dragits bort terstr nyttig krosseffekt. Fr Lngsen har t.ex. medeleffekten per dag och per provhg berknats. Data ges i Appendix
hos Svedensten (2009). Datareduktionen har utfrts mha. programmet Matlab.
Crusher Power Draw
x 10
3.5
3
Power [kW]
2.5
2
1.5
1
0.5
0
-0.5
2.5
3.5
4.5
Sample
5.5
6.5
4
x 10
Figur B1-11: Uppmtt krosseffekt under en dag.
Bilagor
Bilaga 1.5
142
Split Hopkinson pressure bar-mtning
Split Hopkinson pressure bar eller kort SHPB r en metod som anvnts mycket fr att bestmma egenskaperna hos material vid relativt hga belastningshastigheter (Gama m.fl. 2004) liksom fr kalibrering av kraftgivare. Dess anvndning fr berg strcker frn dynamisk tryckhllfasthet hos bergprov
och energiabsorptionen nr de krossas (Lundberg 1976) till modellering av dynamisk pulverisering av
berg i skjuvzoner nra plattgrnser. Utrustningens principiella uppbyggnad visas i Figur B-12.
Figur B1-12: Split Hopkinson bar, principiell frsksuppstllning.
Mellan tv metallstnger av samma material med konstant area Ab sitter ett prov. En kolv slr p den
ena stngen (input bar) och genererar en infallande sttvg med tryckspnning. Sttvgens amplitud
bestms av kolvens anslagshastighet, dess form av kolvens area, profil och material. Nr infallande
sttvg nr provet uppstr en reflektion i grnsytan som bestms av impedansfrhllandena. Mellan
provets grnsytor reflekteras vgor fram och ter. Spnningen, dvs. belastningen i provet byggs upp.
Detaljerna i belastningshistorien kan fljas genom att mta sttvgorna med tv trdtjningsgivare
(strain gages) som ger tjningshistorien (t). Ofta anvnds att par givare p motsatta sida stngen fr
att eliminera bjvgor. Frn A erhlls, med stngernas elasticitetsmodul E, infallande vg I = EI och
reflekterad vg R = ER som rr sig t motsatt hll. Frn B erhlls transmitterad vg T = ER. Genom
att frskjuta vgorna till respektive grnsyta p provet s kan man berkna kraften p provets vnstra
nda som Fv = Ab(I+R) och p dess hgra nda som Fh = AbT. Den genomsnittliga kraften som
verkar p provet blir d Fprov = (Fv+Fh)/2.
P liknande stt kan provytornas hastigheter berknas genom vv = cb(I-R) och vh = cbT dr cb r
sttvgens utbredningshastighet i stngen. Ur hastighetsskillnaden provets lngdndring dL/dt = vh-vv
och drmed i princip dess tjning om provet r cylindriskt och kort jmfrt med kolven, vars lngd
bestmmer sttvgens lngd.
P liknande stt kan man berkna energin i de olika vgorna; WI, WR och WT, dr t.ex.
WI = (Abcb/E)I2dt osv. fr WR och WT.
Bilagor
143
Genom att bilda skillnaden mellan energin i infallande vg och tv andra komponenterna erhlls den
energi som provet absorberar Wprov
Wprov = WI-(WR+WT).
Beroende p provets geometri och materialegenskaper p kolvens utformning mm kan teorin fr
SHPB gras mycket avancerad.
Lundberg (1976) studerade cylindriska bergprov orienterade i stngernas riktning som i Figur B1-12,
vilka fljaktligen blev till enaxliga dynamisk tryckhllfasthetsprov. Han studerade bl.a. hur den absorberade energin berodde p spnningsnivn i den infallande tryckvgen. Bohloli (2001) studerade i
stllet den dynamiska draghllfastheten hos berg genom att stta in Brasilien-prov, dvs. myntformade
prov som stngerna komprimerar lngs provdiametern. I mineraltekniska sammanhang har det blivit
vanligt att anvnda oregelbundna prov (Bbosa m.fl. 2006) fr att simulera krossning. Bbosa studerade
t.ex. skillnaden i brottutseende fr rundande respektive kantiga stenar bde vid kraftiga anslag som
ledde till direkt brott och vid svagare anslag som krvde flera slag fr att resultera i brott.
Vid fr Produkt- och produktionsutveckling p Chalmers Tekniska Hgskola finns sedan tidigare
SHPB-utrustning. P den kan man mta svl brottkraften, max fr Fprov, och den absorberade energin
Wprov. Fprov presenteras oftast direkt i Newton och Wprov i Joule.
Bilaga 1.6
Styckefallsmtning med bildanalys
Bildanalysen har gjorts med programmet Split Desktop (Kemeny et al. 2006) som ligger p en PC.
Potts & Ouchterlony (2005) beskriver handhavandet i detalj och de fel som kan uppst vid analysen.
Programmet anvndes ocks i det frra MinBaS-projektet (Ouchterlony m.fl. 2006) och i Aitikgruvan
(Ouchterlony m. fl. 2007). Slutsatserna var att.
1. Finandelsfaktorn, som programmet anvnder fr att uppskatta hur mycket av finmaterialet som
inte syns i bilden, kan inte mtas utan anges erfarenhetsmssigt.
2. Ngon egentlig kalibrering av metoden r inte mjlig.
3. Bildanalysen ger olika styckefall fr ovanyta och sidor p provhgar.
4. Styckfallskurvor som bestmts med Split Desktop uppvisar jmfrt med skiktkurvor p samma
material
rtt stora skillnader, ibland skiljer sig medelstyckefallet med upp till 25%
en annan karaktr i finomrdet, dvs. fr stycken ungefr 50 mm och mindre.
5. Resultatet r knsligt fr ljusfrhllandena. Bst r ett diffust ljus som inte kastar skuggor i bilden.
Programmet r nd vrt att anvnda fr det ger mjlighet till en kontinuerlig uppfljning av styckefallet under utlastning av en salva. Dremot r resultaten inte alltid lttolkade (Ouchterlony m.fl.
2007).
Bilagor
144
Split Desktop utnyttjar bilder av salvan tagna med en enkel digitalkamera, bildupplsning minst
640480 pixlar. Bilden mste innehlla skalelement, t.ex. basketbollar, kppar, cykelhjul eller andra
freml av knd storlek. Se nedan, Figur B1-12a.
Figur B1-13a-b: Styckefallsbild med basketbollar och retuscherat kantnt.
Med hjlp av olika bildalgoritmer frsker programmet hitta kanterna p de stenar som syns i fotot.
Dessa kanter bildar ett kantnt, se Figur B1-12b, vars maskstorlek mts av programmet. P s stt
erhlls ytstorleksfrdelningen p maskorna. Genom att anta att ntmaskorna r ungefr elliptiska och
att den tredje, osynliga, dimensionen ges av det geometriska medelvrdet av de tv synliga kan en
volymfrdelning fr maskorna berknas. Om densiteten hos fragmenten r konstant r detta ocks
massfrdelningen.
Genom att stlla in parametrarna i algoritmerna olika erhlls olika kantnt. Programmet har en bengenhet att klumpa ihop de finaste partiklarna och dela upp de strsta i mindre bitar. Om inte de vrsta
felen rttas till genom manuell retuschering s blir resultaten inte trovrdiga. Retuscheringen kan krva ca 20 minuter per bild. I Figur B1-12b syns t.ex. retuscheringar i form av avbrutna kantlinjer inne i
maskorna, dvs. i bergstyckena.
Resultaten presenteras dels som vrden fr andelen passerat fr valda maskvidder samt motsvarande
kornkurva, se Figur B1-13. Kurvans har tjockare streck fr den del (hgra delen) som utgrs av synliga, mtta vrden. Den tunnare, vnstra delen (finmaterialet) utgrs av extrapolerade vrden. Tv extrapolationsmjligheter finns i) en s.k. Gaudin-Schuhman-funktion, dvs. x dr exponenten r lutningen i ett dubbellogaritmiskt diagram och ii) en Rosin-Rammler-funktion som fr riktigt finmaterial
sammanfaller med Gaudin-Schuhman-funktionen. I Figur B1.9 gr grnsen mellan kurvdelarna vid ca.
150 mm, dvs. rtt nra medelstyckefallet x50 = 193 mm. Data frn den extrapolerade delen av kurvan
r givetvis betydligt oskrare n data frn den mtta delen.
Bilagor
145
Figur B1-14: Korn- eller styckefallskurva frn Split Desktop.
Dessutom ges framrknade data fr x20, x50, x80 och xmax, dvs. storleken p den maskvidd genom vilket
0, 50, 80 och 100% av styckena i bilden passerar.
Split-programmet innehller ocks en mjlighet att summera och medelvrdesbilda ver ett antal bilder. Resultatet r emellertid inte riktigt detsamma som att berkna medelvrdet av styckefallskurvorna
fr de enskilda bilderna (Ouchterlony m.fl. 2006).
Bilagor
Bilaga 2
146
Salvjournaler och tndplaner

Salvjournal salva 0
147
Bilaga 2
Bilagor
Salvjournaler och tndplaner, forts.

Salvjournal salva 1
Bilagor
Bilaga 2
148

Salvjournal salva 2
149
Bilaga 2
Bilagor

Salvjournal salva 3+4
Bilagor
Bilaga 2
150
Sammanfattande laddrapporter
Bilagor
151
Bilaga 2
Tndplan fr salva 0, del med elektroniksprngkapslar, notera att delarna verlappar varandra
551
548
556
553
907
904
51
48
546
543
546
543
536
533
541
538
531
528
516
513
521
518
526
523
628
625
623
620
618
615
613
610
608
605
603
600
598
595
593
590
588
585
5
5
695
692
690
687
685
682
680
677
675
672
670
667
665
662
660
657
655
652
650
647
6
6
793
790
788
785
783
780
778
775
773
770
768
765
763
760
758
755
753
750
748
745
743
740
738
735
7
7
902
899
897
894
892
889
887
884
882
879
877
874
872
869
867
864
862
859
857
854
852
849
847
844
8
8
541
538
536
533
531
528
511
508
516
513
521
518
526
523
618
615
613
610
608
605
603
600
598
595
593
590
588
585
583
580
578
575
573
570
568
565
563
560
558
555
553
550
680
677
675
672
670
667
665
662
660
657
655
652
650
647
645
642
640
637
635
632
630
627
625
622
620
617
615
612
768
765
763
760
758
755
753
750
748
745
743
740
738
735
733
730
728
725
723
720
718
715
713
710
708
705
703
700
877
874
872
869
867
864
862
859
857
854
852
849
847
844
842
839
837
834
832
829
827
824
822
819
817
814
812
809
563
560
558
555
553
550
548
545
543
540
538
535
533
530
528
525
523
520
518
515
513
510
508
505
503
500
625
622
620
617
615
612
610
607
605
602
600
597
595
592
590
587
585
582
580
577
575
572
570
567
570
567L2
713
710
708
705
703
700
698
695
693
690
688
685
683
680
678
675
673
670
668
665
663
660
658
655
658
655
822
819
817
814
812
809
807
804
802
799
797
794
792
789
787
784
782
779
777
774
772
769
767
764
767
764
127
Tndplan fr salva 0-N, del med Nonel-sprngkapslar

500
567
567
592
659
684
684
709
709
709
734
734
759
759
784
784
809
809
834
834
859
859
884
634
634
659
726
751
751
776
776
776
801
801
826
826
851
851
876
876
901
901
926
926
951
701
701
726
793
818
818
843
843
843
868
868
893
893
918
918
943
943
968
968
993
993 1018
768
768
793
860
885
885
910
910
910
935
935
960
960
985
985 1010 1010 1035 1035 1060 1060 1085

1077 1077 1102 1102 1127 1127 1152
1169 1169 1194 1194 1219
1236 1261 1261 1286
Notera den gemensamma upptndningstiden 500 ms i angrnsande hl i salvans mitt, lngst upp till
hger i elektronikdelen och lngst upp till vnster i Noneldelen.
Bilagor
Bilaga 2
152
Tndplan fr salva 1, del 1-N med hgre specifik laddning till vnster
Notera upptndningspunkten lngst upp till vnster och skiljelinjen mellan salvdelarna mellan hlen
med 125 ms ytfrdrjning.
Motsvarande tndplan fr salva 2 saknas pga. Thomas Geidbys hrddiskkrasch. Tndplanen var i allt
vsentligt lika som tndplanen fr salva 1
Tndplan fr salva 3, elektroniktndare med 10 ms mellan hlen och en topptndare vid +6 ms
Tndplan fr salva 4, elektroniktndare med 5 ms mellan hlen och en topptndare vid +6 ms
Fr hlen mrkta 67 ms och 134 ms utfrdes VOD-mtningar. ver 4-m mtlngd uppmttes 5050
och 5169 m/s.
Bilagor
153
Bilaga 3
Frsttningsprofiler salva 3-4
Profilerna visar frsttningen fr hlen i rad 1 p olika

djup lngs borrhlet under
antagandet att hlen borrats
rakt i phuggsriktningen till
verklig lngd.
Profilen fr hl 1 saknas
d hlet ligger utanfr 3Dmodellen. Se t.ex. Figurerna
B3-16 till 3-17.
Skalan p rutntet i figurerna r 5 m.
Figur B3-1: Frsttningsprofiler fr hl 2-9 i frsta raden av salva 3.
Bilagor
Bilaga 3
154
Frsttningsprofiler salva 3-4, forts.
Bilagor
155
Bilaga 3
Figur B3-3. Frsttningsprofiler fr hl 19-24 i frsta raden av salva 3.
Bilagor
Bilaga 3
156
Bilagor
157
Bilaga 3
Hl nr 13 i salvan ligger inte

i frsta raden utan i rad 4.
Drfr upptar profilen frsttningar p 10 m eller mer
och har inte lagts in. Se Figur 3-18.
Frsttningen framfr hl nr
18-25 i rad 1 tcktes vid
skjuttillfllet av outlastade
delar av salva 3. Drfr har
inga profiler kunnat ritas
upp. Se Figurerna 3-18 till
3-19.
Bilagor
158
Bilaga 4
Phuggsvinkeldata
Salva 1
Hl
nr
Salva 4
Svngv.
t st,
Tippvinkel,
Svngv.
t st,
Tippvinkel,
Svngv.
t st,
10,60
11,40
11,50
11,15
9,80
11,37
10,17
12,13
11,17
10,80
11,60
10,60
10,90
12,00
11,20
10,39
11,08
11,28
10,94
11,50
11,10
11,19
9,58
10,50
10,60
13,00
10,29
0,11
0,26
0,36
1,33
0,11
0,86
-0,76
1,34
-0,91
0,27
0,02
-0,32
-0,22
0,16
-0,10
-0,40
0,81
0,64
1,31
0,31
-0,56
0,60
-0,77
-0,04
-0,94
11,52
11,59
11,21
11,16
10,29
11,39
10,79
11,10
10,80
11,78
10,98
10,30
11,30
12,86
10,71
10,10
11,10
11,30
11,78
11,60
11,77
10,70
10,80
11,03
1,97
0,56
0,12
0,99
-0,57
-0,42
-0,64
0,46
0,27
0,73
-0,95
-0,29
0,52
1,17
-0,17
-1,04
-0,16
0,76
0,80
0,31
0,87
0,33
-0,20
-0,99
9,82
11,80
11,30
10,70
12,08
11,40
10,60
11,81
12,48
11,90
11,95
11,28
10,88
11,50
11,48
10,99
10,69
12,31
11,70
11,46
12,10
11,00
10,10
11,59
1,72
0,05
0,46
0,33
0,71
0,30
-0,33
-0,06
-0,87
-0,28
-1,80
-0,70
0,66
-0,18
0,77
0,35
0,69
0,59
0,08
1,07
-0,01
0,92
0,35
0,69
(-4,45)
0,96
Rad 2-1
11,94
1,30
11,04
1,18
10,68
-0,80
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
11,12
10,80
10,79
10,90
11,00
11,10
10,50
11,09
10,67
10,56
1,39
0,40
0,70
0,15
-0,02
-0,32
0,27
0,54
0,86
1,10
10,80
10,78
11,60
10,88
11,20
10,40
11,30
10,80
11,47
9,90
-0,18
0,90
0,03
0,74
-0,52
-0,03
0,20
0,25
1,15
-0,19
11,30
11,39
10,99
10,40
11,49
11,21
11,70
11,22
9,98
12,00
0,02
0,36
0,57
0,04
0,71
-0,16
0,42
-0,50
0,77
0,21
11,79
12,20
11,10
12,28
11,20
11,68
12,29
11,89
10,69
12,09
11,61
10,90
12,00
12,19
10,90
12,09
11,46
11,80
11,48
11,31
11,00
11,18
11,29
11,76
11,01
11,90
11,71
11,80
11,70
11,80
11,30
Svngv.
t st,
Salva 3
Tippvinkel,
Rad 1-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Tippvinkel,
Salva 2
-1,00
0,01
-0,52
0,72
0,32
-0,33
-0,02
-0,03
-0,33
0,43
-0,59
-0,04
-0,05
0,45
0,06
0,68
-0,09
-0,66
0,27
-0,64
0,18
-0,20
0,82
-0,13
0,61
-0,46
-0,79
0,16
-0,52
-0,26
0,28
Bilagor
159
Bilaga 4
Phuggsvinkeldata, forts.
Salva 1
Salva 2
Salva 3
Hl
nr
Tippvinkel,
Svngv.
t st,
Tippvinkel,
Svngv.
Tippt st, vinkel,
Rad 2-12
11,41
1,35
11,51
-0,01
10,74
13
11,47
0,03
10,38
0,61
10,59
14
11,70
0,25
10,80
0,15
11,00
15
11,10
-0,52
9,79
-0,58
16
11,99
-0,08
11,40
17
18
11,80
11,60
0,23
0,71
19
10,98
20
11,10
21
22
23
24
Salva 4
Svngv.
t st,
Tippvinkel,
Svngv.
t st,
-0,46
0,51
(29,79)
11,09
(-0,18)
0,41
-0,52
11,60
0,15
11,71
0,09
10,59
0,74
0,34
11,12
0,19
11,28
0,78
10,57
10,70
0,88
0,28
11,13
11,09
1,33
0,37
11,00
11,48
-0,01
0,67
1,37
10,96
1,02
11,11
0,36
11,08
1,12
-0,40
10,88
0,73
11,40
-0,10
10,50
0,23
11,79
0,13
10,48
0,78
11,27
0,84
10,70
0,16
11,50
-0,02
10,40
1,00
10,10
0,27
11,50
0,13
12,18
10,60
-0,28
-0,43
10,78
11,19
0,64
0,82
10,30
10,70
0,25
0,27
11,39
11,77
0,44
1,12
25
11,34
1,32
26
10,74
1,45
Rad 3-1
11,47
0,95
10,79
0,39
10,90
-0,28
11,56
2,27
10,88
0,84
11,60
0,40
27
11,08
-0,69
10,90
0,13
11,21
-0,10
11,00
-0,06
4
5
12,19
11,10
-1,86
-0,38
12,00
10,49
2,88
0,71
10,90
10,74
-0,05
0,22
11,19
11,28
0,94
0,90
12,00
-0,39
11,30
-0,04
10,50
-0,01
11,00
-0,10
11,20
-0,32
11,00
-0,06
10,90
0,18
10,80
-0,20
11,70
-0,38
10,89
0,88
10,39
0,48
11,17
2,62
11,10
-0,20
0,84
12,52
0,01
11,60
11,39
0,04
0,02
(2,19)
1,74
0,44
10,57
10
11
(24,09)
10,77
10,69
10,86
10,70
1,08
0,21
12,46
1,04
12
11,90
-0,14
10,15
1,48
10,40
-0,36
(39,25)
10,88
(10,24)
0,66
13
12,89
0,00
11,40
0,84
11,50
0,20
14
11,60
0,11
11,24
0,49
10,27
0,95
(24,78)
11,40
(13,83)
0,30
15
11,00
0,23
9,80
-0,21
10,54
-1,16
11,59
-0,43
16
17
11,40
11,00
-0,64
-0,21
11,17
10,57
1,10
0,97
11,20
11,42
-0,14
-0,52
11,18
11,07
0,69
0,83
18
11,80
-0,43
10,19
0,65
11,39
0,36
10,59
0,47
19
11,29
-0,06
10,97
0,99
10,71
0,20
11,40
0,22
20
11,50
0,50
11,26
1,04
11,10
-0,02
10,56
0,97
21
10,70
0,10
10,76
1,10
11,10
-0,32
11,50
0,34
22
11,60
-0,33
10,10
0,21
10,87
0,83
12,50
0,23
Bilagor
160
Bilaga 4
Salva 1
Salva 2
Hl
nr
Tippvinkel,
Svngv.
t st,
Tippvinkel,
23
11,40
0,62
11,20
24
11,31
-0,82
Salva 3
Svngv.
Tippt st, vinkel,
Salva 4
Svngv.
t st,
Tippvinkel,
Svngv.
t st,
0,18
11,37
0,90
10,90
2,28
10,76
1,00
10,12
0,21
10,56
1,02
25
11,65
1,53
26
9,58
2,05
Rad 4-1
11,80
-0,10
11,30
0,14
10,86
1,08
11,28
-0,74
27
3
4
11,08
12,08
-0,31
0,56
10,59
11,09
0,55
0,60
10,59
10,79
0,47
0,45
11,50
-0,20
11,08
0,89
11,20
0,66
10,90
-0,32
10,90
0,19
10,31
0,18
11,00
-0,16
10,38
0,80
11,27
1,00
11,70
-0,49
11,91
-0,47
10,70
0,35
9
10
11,10
11,10
-0,06
-0,52
11,47
10,93
0,87
1,35
11,47
1,25
11
10,70
-0,84
10,08
0,70
12
11,50
-0,24
9,90
-0,11
13
11,99
0,10
10,10
0,20
14
12,60
0,80
9,50
0,15
15
16
11,79
11,79
-0,23
-0,15
11,00
11,07
-0,33
0,55
17
11,50
-0,40
10,20
0,20
18
11,10
0,06
10,08
0,64
19
11,30
-0,28
10,16
1,14
20
12,20
-0,32
9,88
0,71
21
22
11,71
11,80
-0,71
0,19
11,44
10,09
1,31
0,61
23
11,51
-0,58
10,49
1,09
24
10,71
0,89
9,29
0,49
25
10,60
-0,46
26
(25,99)
(-8,02)
Medel
11,52
-0,09
10,84
0,55
10,99
0,24
11,23
0,37
Stdav
0,46
0,51
0,63
0,68
0,49
0,61
0,58
0,65
Min
Max
10,60
12,89
-1,86
1,37
9,29
13,00
-0,94
2,88
9,90
12,86
-1,16
1,97
9,82
12,52
-1,80
2,62
Antal
88
88
103
102
72
72
78
78
Bilagor
161
Bilaga 4
Tabell B4-1: Variansanalysdata fr tippvinkeln.
Test
1:1-N
1:1-H
1:2-H
1:2-N
1:3
1:4
2:1
2:2
3:1-4
Hypotes
Klasser
k
Radober.
4
Radober.
4
4
Radober.
4
Radober.
3
Radober.
4
Radober.
1-N = 1-H
2
2-H = 2-N
2
Salvor olika
6
Data
n
44
44
59
44
72
78
88
103
341
Varians & klasser

mellan
inom
0,304
0,221
0,177
0,206
0,288
0,366
0,795
0,395
0,555
0,227
0,393
0,336
0,142
0,215
0,943
0,388
5,052
0,300
Kvot
mellan/inom
1,38
0,86
0,79
2,01
2,45
1,17
0,66
2,43
16,84
Fk-1, n-k (P)

P = 0,05
2,84
2,84
2,77
2,84
3,13
2,73
3,95
3,94
2,24
Tabell B4-2: Variansanalysdata fr svngvinkeln.
Test
1:1-N
1:1-H
1:2-H
1:2-N
1:3
1:4
2:1
2:2
3:1-4
Hypotes
Klasser
k
Radober.
4
Radober.
4
4
Radober.
4
Radober.
3
Radober.
4
Radober.
1-N = 1-H
2
2-H = 2-N
2
Salvor olika
6
Data
n
44
44
59
43
72
78
88
102
340
Varians & klasser

mellan
inom
0,458
0,276
0,067
0,238
1,308
0,461
1,377
0,313
0,067
0,383
0,408
0,420
0,447
0,253
0,851
0,456
4,289
0,378
Kvot
mellan/inom
1,72
0,28
2,84
4,39
0,17
0,97
1,76
1,86
11,35
Fk-1, n-k (P)

P = 0,05
2,84
2,84
2,77
2,85
3,13
2,73
3,95
3,94
2,24
Tabell B4.3. Variansanalysdata fr jmfrelse mellan rigg- och felborrningsdata.
Test
Salva 3
Tippv.
Svngv
Salva 4
Tippv.
Svngv
Hypotes
Klasser
k
Rigg=Felborr
Rigg=Felborr
2
2
144
144
0,78
4,33
Rigg=Felborr
Rigg=Felborr
2
2
154
154
0,84
8,67
Data
n
Varians & klasser

mellan
inom
Kvot
mellan/inom
Fk-1, n-k (P)

P = 0,05
0,171
0,262
4,56
16,50
3,91
3,91
0,207
0,279
4,03
31,10
3,90
3,90
Bilagor
162
Bilaga 5
Borrhlsavvikelsedata
Salva 1
Hl
nr
Rad 1-1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Skjutriktning, m
Svngled, m
Salva 2
Salva 3
Salva 4
Skjutriktning, m
Svngled, m
Skjutriktning, m
Svngled, m
Skjutriktning, m
Svngled, m
-0,324
-0,208
-0,145
-0,261
-0,481
0,056
-0,370
0,018
-0,206
-0,582
-0,575
-0,091
-0,029
-0,099
-0,247
-0,345
-0,068
0,544
0,010
0,721
-0,100
-0,366
-0,447
-0,098
-0,326
0,033
-0,005
0,372
0,861
0,438
0,369
0,846
0,434
0,622
0,128
0,946
0,692
0,634
0,572
0,606
0,654
0,585
0,334
0,135
0,100
-0,169
-0,087
0,779
0,166
0,532
0,303
0,555
0,029
-0,128
-0,112
-0,216
-0,060
-0,252
-0,558
-0,327
-0,012
-0,394
-0,739
0,316
-0,254
-0,309
-0,419
-0,093
-0,601
-0,797
-0,206
-0,499
0,394
0,471
-0,035
-0,149
-0,254
-0,153
0,181
0,710
0,500
-0,009
1,284
0,943
1,054
0,825
1,142
-0,381
1,031
1,110
0,717
0,488
0,962
1,244
0,567
0,171
-0,200
-0,098
0,002
0,324
-0,057
0,280
-0,034
-0,256
-0,649
-0,220
-0,174
-0,336
-0,520
-0,128
0,533
1,032
0,134
0,654
-0,272
-0,393
0,071
-0,032
-0,377
-0,392
-0,088
-0,048
0,234
-0,166
-0,091
-0,139
-0,055
0,451
0,738
0,718
0,342
0,684
0,052
0,560
1,973
1,620
1,779
0,179
0,833
0,960
0,463
0,706
0,541
0,499
0,578
0,263
0,326
0,382
-0,027
0,198
-0,261
-0,534
-0,566
-0,713
-0,452
-0,471
0,004
-0,143
-0,510
0,195
0,250
-0,324
-0,321
0,500
-0,358
-0,065
-0,289
-0,210
-0,024
-0,068
-0,239
-0,248
-0,490
0,433
0,136
0,950
0,494
0,611
0,422
0,432
0,415
0,050
0,115
0,280
0,210
0,304
0,410
0,353
0,572
0,276
0,356
0,186
0,214
0,102
Rad 2-1
-0,304
0,346
-0,265
0,399
-0,808
0,509
-0,113
0,098
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
-0,465
0,071
-0,165
-0,278
-0,269
-0,269
-0,118
-0,290
-0,568
-0,201
0,275
0,038
0,748
0,386
0,482
0,586
0,446
0,423
0,476
0,507
-0,403
-0,521
-0,254
-0,302
-0,161
-0,123
-0,475
-0,104
-0,291
-0,324
0,618
0,818
0,706
0,599
0,484
1,026
0,163
0,380
0,248
0,150
-0,415
-0,114
-0,068
-0,288
-0,371
-0,642
-0,210
-0,440
0,098
-0,276
1,020
0,801
0,726
0,472
1,324
1,169
1,002
0,900
0,102
0,454
-0,058
-0,350
-0,495
-0,253
-0,192
-0,152
0,105
0,128
-0,277
0,054
0,621
0,604
0,818
0,765
0,763
0,371
0,404
1,646
2,116
0,491
Bilagor
163
Bilaga 5
Borrhlsavvikelsedata, forts.
Salva 1
Salva 2
Salva 3
Salva 4
Hl
nr
Skjutriktning, m
Svngled, m
Skjutriktning, m
Svngled, m
Skjutriktning, m
Svngled, m
Skjutriktning, m
Svngled, m
Rad 2-12
-0,189
0,188
-0,301
0,587
-0,096
0,863
13
-0,394
0,271
-0,560
0,823
-0,467
0,765
(-0,796)
0,374
(2,54)
1,013
14
0,640
0,156
-0,431
0,801
-0,429
0,693
-0,039
0,868
15
-0,078
0,369
-0,709
0,665
-0,190
0,692
16
-0,249
0,387
-0,279
0,381
-0,498
0,904
-0,290
0,035
0,441
0,742
17
18
-0,634
-0,443
0,608
0,467
-0,635
-0,563
0,412
0,535
-0,377
-0,318
0,855
0,644
-0,585
0,036
0,777
0,570
19
-0,134
0,446
0,214
0,023
-0,131
0,253
-0,249
0,567
20
-0,044
0,281
-0,236
0,306
0,128
0,141
-0,306
0,588
21
-0,056
0,137
-0,609
0,447
0,181
-0,242
-0,142
0,174
22
-0,495
0,257
-0,201
0,378
-0,338
0,260
-0,068
0,549
-0,100
-0,403
0,487
0,214
-0,284
-0,214
0,152
0,224
0,055
0,156
0,294
0,021
23
24
25
-0,277
0,135
-0,398
-0,005
0,391
-0,125
0,338
-0,386
0,077
-0,078
0,600
-0,330
0,408
0,007
-0,005
-0,373
0,974
-0,090
0,952
-0,489
0,530
-0,406
0,723
-0,282
1,174
-0,157
0,913
4
5
-0,385
-0,710
0,527
0,560
-0,227
-0,499
0,297
0,409
-0,541
-0,648
1,110
0,833
-0,368
-0,280
0,372
0,570
-0,010
0,316
-0,322
0,906
-0,763
1,022
-0,171
0,879
-0,192
0,348
-0,400
0,979
-0,670
0,907
0,160
0,681
-0,264
0,286
-0,201
0,479
-0,717
0,739
-0,088
0,332
-0,276
0,402
-0,190
0,383
-0,455
0,903
0,527
0,744
10
11
-0,221
-0,343
0,438
0,464
-0,375
-0,502
-0,050
0,364
-0,162
-0,109
0,779
0,544
0,346
-0,002
0,254
0,413
12
0,261
0,267
-0,680
0,322
-0,128
0,629
-0,032
0,492
13
0,239
0,016
-0,471
0,353
-0,166
0,715
-0,456
1,021
14
-0,254
0,403
-0,462
0,574
-0,516
0,864
0,121
0,628
15
-0,271
0,066
-0,737
0,617
-0,442
1,343
0,296
0,593
16
17
-0,250
-0,586
0,357
0,407
-0,294
-0,458
0,424
0,287
-0,316
-0,577
0,918
0,845
-0,047
-0,333
0,576
0,510
18
-0,290
0,180
-0,506
0,311
-0,610
0,889
-0,090
0,344
19
-0,347
0,289
-0,289
0,210
-0,162
0,310
-0,263
0,768
20
-0,104
0,203
26
-0,676
0,526
27
-0,207
0,026
Rad 3-1
-0,562
-0,367
0,309
-0,125
0,272
-0,463
0,228
21
-0,247
0,173
-0,209
0,333
0,031
0,467
22
-0,625
0,422
-0,112
-0,005
-0,037
0,384
Bilagor
164
Bilaga 5
Borrhlsavvikelsedata, forts.
Salva 1
Hl
nr
Skjutriktning, m
Salva 2
Svng- Skjutriktled, m ning, m
23
Salva 3
Svng- Skjutriktled, m
ning, m
Salva 4
Svngled, m
Skjutriktning, m
Svngled, m
-0,288
0,551
0,055
0,061
0,056
-0,208
-0,233
-0,054
-0,381
0,009
24
-0,572
0,423
-0,424
0,056
25
-0,465
0,450
0,088
0,025
26
-0,414
0,515
-0,184
-0,290
27
0,052
0,327
Rad 4-1
-0,722
0,572
-0,105
1,121
0,117
0,413
-0,363
0,438
-0,066
0,154
-0,452
0,923
3
4
-0,675
-0,288
0,452
0,383
-0,503
-0,309
0,565
0,868
-0,322
-0,483
0,644
0,758
-0,262
0,541
-0,257
0,648
-0,300
0,738
-0,462
0,554
-0,337
0,754
-0,499
0,699
-0,256
0,288
-0,217
0,604
-0,429
0,337
0,138
0,385
0,164
0,912
-0,171
0,379
9
10
-0,280
0,647
0,449
0,116
0,249
-0,556
0,563
0,344
0,122
0,188
11
0,705
0,035
-0,562
0,480
12
-0,388
0,335
-0,577
0,601
13
-0,496
0,357
-0,567
0,551
14
0,114
0,309
-0,490
0,255
15
16
-0,389
-0,302
0,410
0,316
-0,367
-0,027
0,325
0,568
17
-0,223
0,256
-0,599
0,801
18
-0,078
0,118
-0,675
0,416
19
-0,639
0,347
20
-0,450
0,179
21
22
-0,285
-0,432
0,121
0,394
23
-0,346
0,096
24
-0,391
0,146
25
-0,345
0,376
26
(-0,093) (-0,108)
Medel
-0,24
0,35
-0,29
0,43
-0,28
0,61
-0,11
0,60
Stdav
0,29
0,19
0,25
0,28
0,27
0,43
0,29
0,42
Min
Max
-0,72
0,71
-0,49
0,95
-0,74
0,72
-0,29
1,12
-0,81
0,47
-0,38
1,34
-0,65
1,03
-0,21
2,12
Antal
88
88
104
104
72
72
80
80
Bilagor
165
Bilaga 6
Vibrations- och luftsttvgsdata

Markvibrationer salva 0
Brandstation 20080423
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.4
0.8
1.2
1.6
0.5
2.4
Tid s
1
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
0.5
0
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
100
0.3
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
0.6
0
0.3
0.6
0.5
100
Frekvens Hz
1
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
166
Bilaga 6
Vibrations- och luftsttvgsdata, forts.
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
0.2
0
0.2
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
100
0.3
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
0.6
0
0.3
0.6
0.5
100
Frekvens Hz
0.4
0.4
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
167
Bilaga 6
Vg tkt 20080626
1
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
10
0
5
10
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
5
0
5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
100
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
10
0
5
10
0.5
100
Frekvens Hz
10
10
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
168
Bilaga 6
Vg infart 20080626
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.3
0.7
1.1
1.5
1.9
0.5
2.3
Tid s
1
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
0.3
0
0.3
0.8
1.2
1.6
0.5
2.4
Tid s
100
0.3
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
0.6
0
0.3
0.6
0.3
100
Frekvens Hz
0.6
0.6
0.4
10
0.7
1.1
Tid s
1.5
1.9
2.3
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
169
Bilaga 6
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
0.6
0.8
0.3
0.6
0
0.3
0.6
0.5
0.9
1.3
100
Frekvens Hz
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
Tid s
10
1.7
2.1
0.4
0.2
0
2.5
Tid s
10
100
Frekvens Hz
0.3
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
0.6
0
0.3
0.6
0.5
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.2
0.1
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
170
Bilaga 6
Vg tkt 20080903
1
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
10
0
5
10
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
1
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
10
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
100
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
10
0
5
10
0.5
100
Frekvens Hz
10
20
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
171
Bilaga 6
Vg infart 20080903
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
1
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
0.3
0
0.3
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
100
0.3
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
0.6
0
0.3
0.6
0.5
100
Frekvens Hz
0.6
0.6
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
172
Bilaga 6
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
1
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
0.8
0.5
0.6
0
0.5
0.9
1.3
Tid s
10
100
Frekvens Hz
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
Tid s
1
0.5
100
Frekvens Hz
0.5
1
0.5
10
1.7
2.1
2.5
0.4
0.2
0
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
173
Bilaga 6
1
0.5
Norm. Magnitud
Vert. komp. mm/s
0
0.5
1
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
1
Norm. Magnitud
Trans. komp. mm/s
0.5
0
0.5
0.9
1.3
1.7
2.1
0.5
2.5
Tid s
100
0.5
Norm. Magnitud
Long. komp. mm/s
10
Frekvens Hz
0
0.5
1
0.5
100
Frekvens Hz
1
0.5
10
0.9
1.3
Tid s
1.7
2.1
2.5
0.5
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
174
Bilaga 6

Luftsttvgor salva 0
Luft
Luft
1
Norm. Magnitud
Tryck Pa
100
50
50
3.4
3.8
4.2
4.6
0.5
0
0.1
Tid s
10
100
10
100
Frekvens Hz
Luftsttvgor salva 1
Vg tkt 20080626
Luft
Luft
1
Norm. Magnitud
Tryck Pa
100
50
50
2.6
3.2
3.8
4.4
0.5
0
0.1
Tid s
1
Frekvens Hz
Vg infart 20080626
Luft
Luft
1
Norm. Magnitud
Tryck Pa
10
1.6
3.2
Tid s
4.8
6.4
0.5
0
0.1
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
175
Bilaga 6
Luftsttvgor salva 1
1
Norm. Magnitud
Tryck Pa
20
10
10
6.4
6.8
7.2
7.6
0.5
0
0.1
Tid s
10
100
10
100
Frekvens Hz
Luftsttvgor salva 3
Vg tkt 20080903
50
Norm. Magnitud
Tryck Pa
25
0
25
50
2.4
3.8
5.2
6.6
0.5
0
0.1
Tid s
Frekvens Hz
Vg infart 20080903
0.6
Norm. Magnitud
Tryck Pa
2
0
2
4
1.6
3.2
Tid s
4.8
6.4
0.4
0.2
0
0.1
10
100
Frekvens Hz
Bilagor
176
Bilaga 6
Luftsttvgor salva 3
0.2
30
Norm. Magnitud
Tryck Pa
20
10
0
10
20
5.6
6.2
6.8
7.4
0.15
0.1
0.05
0
0.1
Tid s
10
100
10
100
Frekvens Hz
Luftsttvgor salva 4
Luft
Luft
50
Norm. Magnitud
Tryck Pa
25
0
25
50
6.4
6.8
Tid s
7.2
7.6
0.5
0
0.1
1
Frekvens Hz
Bilagor
177
Bilaga 7
Hl
nr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Uppfljning av laddning
Rad 1
kg
67
77
98
107
116
123
101
107
99
85
99
101
110
109
Totalt
Medel
Stdav
Hl
nr
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
Rad 1
kg
112
103
106
93
78
90
84
88
88
87
87
83
78
69
78
73
70
63
Totalt
Medel
Stdav
Salva 1-N
Rad 2
Rad 3
kg
kg
67
67
109
109
111
121
120
114
101
119
102
98
109
103
Rad 4
kg
94
111
116
113
114
112
113
111
114
102
107
96
112
116
116
118
120
105
105
109
111
107
98
104
5 473
Min
105
Max
13
Antal
Salva 1-H
Rad 2
Rad 3
kg
kg
97
100
96
100
93
95
105
96
91
97
86
91
86
88
89
89
82
77
78
79
79
81
80
80
72
77
70
72
71
69
61
66
67
123
52
Rad 5-27:
Rad 5-28:
5 652
84
11
Min
Max
Antal
Rad 4
kg
89
101
93
96
98
88
89
89
81
78
84
78
77
73
70
71
74
61
112
67
Rad 1
kg
57
84
101
70
91
95
111
98
85
109
113
109
107
97
107
Totalt
Medel
Stdav
Rad 1
kg
Salva 2-H
Rad 2
Rad 3
kg
kg
92
110
108
107
101
102
88
104
108
105
81
107
108
104
95
91
102
105
105
107
108
112
103
109
87
104
98
105
98
98
5 979
Min
100
Max
10
Antal
Salva 2-N
Rad 2
Rad 3
kg
kg
Rad 4
kg
95
103
103
101
102
104
99
94
112
101
107
88
98
99
87
57
113
60
Rad 4
kg
105
89
101
91
101
95
92
79
76
74
69
64
99
103
104
95
88
91
93
84
84
80
73
90
94
99
92
93
94
88
78
80
76
77
93,25
99
98
81
77
78
78
84
79
72
73
Totalt
Medel
Stdav
3 903
87
11
Min
Max
Antal
64
105
45
Bilagor
178
Bilaga 7
Uppfljning av laddning, forts.

Salva 3
Rad 2
Rad 3
kg
kg
89
93
Hl
nr
1
Rad 1
kg
82
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
98
103
111
115
110
120
120
122
124
123
111
108
104
111
105
106
100
91
97
93
87
90
50
99
118
112
125
120
108
127
112
120
123
111
104
103
117
106
104
102
95
92
86
88
79
74
Totalt
Medel
Stdav
10 031
104
15
117
114
124
120
116
117
111
113
120
128
110
98
113
112
102
99
106
96
97
86
77
73
79
Min
Max
Antal
Salva 4
Rad 2
Rad 3
kg
kg
111
109
Rad 4
kg
98
Rad 1
kg
80
111
126
120
113
112
110
114
124
113
122
117
108
114
114
107
98
105
92
95
85
80
71
66
83
79
95
84
85
88
91
90
97
95
93
80
99
94
94
100
97
89
103
119
124
119
120
129
115
111
116
127
109
125
121
129
131
119
139
124
118
129
134
132
124
137
114
140
129
122
50
128
96
Totalt
Medel
Stdav
11 005
116
19
136
136
129
135
120
120
126
134
130
118
116
129
103
122
107
108
109
123
117
122
126
126
125
Min
Max
Antal
Rad 4
kg
131
121
134
131
120
117
133
122
127
139
131
129
123
139
138
127
98
123
123
139
109
125
20
20
140
95
Bilagor
179
Bilaga 8
Styckefallsdata frn Splitmtningar i salvhg
Maskvidd xn i mm. Gr flt innehller siffror som inte tagits med i statistiken.
Foto nr
Salva 0-EPD:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Medel
Stdav
Salva 1-N:
1
2
3
4
5
6
Medel
Stdav
Salva 2-H:
1
2
3
4
5
6
Medel
Stdav
x20
x50
x80
xmax
98,5
84,6
7,2
58,9
75,2
73,4
60,8
53,2
51,1
63,7
59,3
57,0
94,3
61,1
71,2
76,8
54,6
85,3
53,1
60,7
77,8
34,8
67
16
250,0
212,2
41,4
148,5
168,9
180,7
144,8
147,0
210,9
153,0
152,7
133,0
233,6
152,5
164,6
178,1
128,4
233,2
179,2
157,4
165,0
115,8
172
37
417,1
424,9
170,3
331,0
288,6
339,4
269,7
358,0
485,3
297,3
302,4
251,2
438,1
306,7
293,7
341,1
226,3
444,8
315,0
285,9
269,9
257,5
331
72
707,1
947,5
334,5
594,0
573,4
823,9
523,5
751,1
773,8
497,8
804,9
485,9
793,7
709,0
575,8
624,3
447,2
791,7
504,2
558,4
514,1
506,5
643
142
44,9
67,6
22,0
56,3
23,8
174,4
305,5
207,5
197,6
141,6
357,2
778,9
577,5
397,7
357,8
615,3
1371,0
883,5
857,7
808,3
43
20
205
61
494
183
907
280
57,3
58,0
45,2
22,4
59,4
39,0
47
15
164,0
130,8
130,3
152,6
215,4
122,4
153
35
307,4
226,9
253,0
381,4
398,1
281,5
308
69
562,9
386,8
548,1
661,2
690,4
578,5
571
107
x20
x50
x80
Salva 0-EPD:
75,6
74,2
75,1
65,2
65,1
91,4
52,0
67,3
79,9
56,9
60,3
85,6
58,1
70,9
71,8
96,5
63,0
82,9
68,3
74,3
60,4
51,2
70
12
292,4
199,2
223,7
196,5
170,1
179,2
153,6
154,2
203,7
173,4
176,3
206,5
126,3
193,0
195,7
228,7
153,3
219,8
175,1
214,0
173,7
121,6
188
37
662,0
388,4
469,5
414,0
317,0
315,6
336,4
280,6
366,7
318,7
329,1
354,7
228,3
356,1
369,3
386,8
269,2
392,0
342,9
413,8
322,5
211,8
357
91
1023,3
802,5
700,8
703,5
691,4
570,9
720,8
607,1
619,6
671,8
600,9
700,4
499,7
657,1
810,6
629,6
455,4
682,0
656,8
722,7
646,8
433,2
664
124
Salva 1-H:
55,5
59,2
54,4
72,8
46,9
56,1
57
9
201,3
176,6
152,4
231,2
180,0
192,1
189
27
464,4
387,3
276,0
398,8
354,4
375,0
376
62
827,4
666,6
709,8
671,7
707,4
660,2
707
63
Salva 2-N:
56,5
51,6
23,3
176,3
229,8
218,5
323,9
475,8
655,8
575,2
790,5
1134,3
208
28
485
166
833
282
44
18
xmax
Bilagor
180
Bilaga 8
Styckefallsdata frn Splitmtningar i salvhg, forts.
Enskilda data frn salva 3 har fallit bort pga. datorhaveri. Sammanvgda data finns i tabellen nedan.
Efter analysen upptcktes att foto nr 7 fr salva 4-h var identiskt med foto nr 6.
Foto nr
Salva 4-h:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
Medel
Stdav
Salva 4-v:
1
2
3
4
Medel
Stdav
x20
x50
x80
xmax
123,3
112,3
125,4
85,8
110,5
104,1
250,6
223,1
258,4
159,9
211,1
203,3
397,3
332,0
414,7
269,4
384,6
319,1
678,2
536,0
611,9
513,5
671,8
492,4
193,0
131,9
375,6
226,6
574,6
336,2
918,2
502,9
123
32
239
63
378
92
616
143
208,5
162,4
166,6
121,7
165
35
328,2
303,3
338,5
228,1
300
50
542,3
473,8
539,0
347,9
476
91
801,4
708,2
778,3
579,8
717
100
x20
Salva 4-mitt:
126,1
106,4
103,4
131,5
91,2
101,1
113,2
109,7
94,5
117,9
143,0
191,3
135,4
120
27
x50
x80
xmax
213,9
252,0
154,4
239,5
146,0
190,0
199,6
217,4
181,7
239,7
241,5
319,5
263,5
220
47
329,5
455,5
207,7
366,9
208,0
302,9
311,8
381,9
297,9
367,1
345,6
462,1
424,0
343
80
551,2
646,8
290,4
543,3
326,0
484,7
506,7
640,4
435,0
542,9
554,6
691,8
695,8
531
126
Data frn Splits sammanvgning av de enskilda bildernas, maskvidd xn i mm
Salvdel
0-EPD
0-N
1-N
1-H
2-H
2-N
3-h
3-mitt
3-v
4-h
4-mitt
4-v
Antal
bilder
21
22
5
6
6
3
10
10
9
9
13
4
x20
x50
x80
xmax
65
69
73
55
48
59
105
131
78
117
127
181
173
189
268
177
140
215
206
235
143
235
240
337
364
397
728
383
276
497
348
361
231
389
385
538
948
1023
1370
776
576
1083
624
636
423
837
675
779
Bilagor
181
Bilaga 9
Tider i sek fr lastcykelns olika delar
Gr flt innehller siffror som inte tagits med i statistiken. B1 osv. anger olika dagar.
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
Salva 0-EPD
B1-1
20,0
2
39,0
3
16,0
4
59,0
5
36,0
6
27,0
7
19,0
8
15,0
9
18,0
159,0
10
134,0
11
12
52,0
13
11,0
14
40,0
15
52,0
16
14,0
17
21,0
18
30,0
19
22,0
20
45,0
21
83,0
22
19,0
23
40,0
24
20,0
25
90,0
26
70,0
27
9,0
28
46,0
B2-29
28,0
121,0
30
31
8,0
193,0
32
33
65,0
34
19,0
35
16,0
36
12,0
37
17,0
38
32,0
39
21,0
40
40,0
41
25,0
42
19,0
43
20,0
44
23,0
45
18,0
46
17,0
47
17,0
48
19,0
49
11,0
50
20,0
Skopa
nr
Skopfyllnadstid
51
B3-52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
B4-81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
16,0
45,0
115,0
18,0
18,0
17,0
12,0
19,0
17,0
24,0
33,0
15,0
73,0
101,0
44,0
97,0
61,0
48,0
22,0
25,0
76,0
34,0
19,0
15,0
58,0
30,0
24,0
18,0
70,0
38,0
77,0
162,0
95,0
16,0
16,0
29,0
17,0
24,0
16,0
61,0
18,0
16,0
19,0
12,0
26,0
29,0
38,0
274,0
149,0
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
Skopa
Skopnr
fyllnads-tid
B1-1
2
3
4
5
6
7
8
9
B2-10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
B3-38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
B4-72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
B5-85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
152,0
17,0
18,0
20,0
30,0
71,0
21,0
17,0
53,0
17,0
63,0
20,0
58,0
29,0
21,0
18,0
20,0
20,0
17,0
20,0
15,0
34,0
21,0
15,0
27,0
13,0
15,0
14,0
33,0
15,0
33,0
82,0
16,0
42,0
14,0
57,0
21,0
19,0
48,0
20,0
50,0
20,0
140,0
47,0
16,0
18,0
22,0
90,0
64,0
39,0
23,0
21,0
19,0
36,0
24,0
37,0
18,0
17,0
19,0
31,0
31,0
22,0
20,0
30,0
23,0
42,0
32,0
32,0
17,0
43,0
15,0
32,0
19,0
32,0
19,0
92,0
22,0
12,0
19,0
29,0
19,0
15,0
16,0
17,0
44,0
25,0
37,0
37,0
177,0
14,0
16,0
39,0
100,0
39,0
12,0
17,0
16,0
24,0
104,0
Bilagor
Bilaga 9
182
Tider i sek fr lastcykelns olika delar, forts.
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
Salva 1-N:
1
21,2
2
40,2
3
19,7
4
36,4
5
15,1
6
26,7
7
17,5
8
11,2
9
23,7
10
41,5
11
92,6
12
50,9
13
25,0
14
45,8
15
28,3
16
21,9
17
51,1
18
17,9
19
23,3
20
24,6
21
15,5
22
18,7
23
48,8
24
28,8
25
30,3
26
27,8
27
27,9
28
48,8
29
67,8
30
88,1
31
65,8
32
46,6
33
44,7
34
87,9
35
69,7
36
20,7
37
32,6
38
41,6
39
50,3
40
75,6
41
31,9
42
23,0
43
20,8
44
26,1
45
72,6
46
49,2
47
26,8
48
24,5
Krtid
till
kross
Vntan
vid
kross
Krtid
ter
salva
Hela
lastcykeln
58,7
43,8
65,3
60,6
58,6
57,4
57,6
55,3
55,3
60,9
52,3
55,8
58,4
59,5
93,9
58,7
53,7
52,7
59,6
54,1
55,9
55,7
53,4
53,5
61,4
55,5
57,2
59,4
49,2
50,2
52,0
54,2
50,8
48,9
54,3
60,5
48,4
57,7
57,2
56,8
57,8
52,4
54,4
53,9
55,6
52,2
58,1
59,0
20,9
0,0
165,7
0,0
0,0
0,0
0,0
42,0
0,0
39,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
22,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
28,7
41,2
0,0
0,0
0,0
159,4
38,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
174,2
51,2
48,1
45,8
43,9
34,0
142,2
47,4
47,7
47,1
45,7
43,5
46,4
47,8
31,2
42,7
42,6
45,6
45,0
41,8
41,0
43,2
42,1
43,2
45,2
51,3
46,0
46,8
42,2
44,0
42,8
41,9
46,7
43,8
43,9
43,9
43,7
47,9
45,8
46,9
42,3
43,5
42,0
44,3
43,1
22,8
45,9
41,9
275,0
135,2
298,8
142,8
117,6
118,1
217,3
155,9
126,7
189,4
190,6
150,2
129,7
153,1
153,4
123,3
147,4
116,2
127,9
120,4
112,4
117,6
144,4
125,5
136,9
156,6
131,1
155,0
159,2
182,3
160,6
142,7
142,3
180,6
196,5
166,3
124,7
147,1
153,3
338,8
170,7
118,8
117,3
124,3
171,2
124,2
130,8
125,4
Skopa Skopnr
fyllnadstid
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
24,5
21,2
48,0
46,3
50,3
76,8
22,8
49,5
30,3
46,3
18,6
26,6
24,2
23,9
42,6
24,0
45,7
42,7
25,2
24,2
39,5
21,5
55,6
68,0
19,5
17,3
18,6
21,4
21,3
24,5
22,2
68,9
108,2
40,1
65,8
54,5
23,9
26,3
24,7
65,1
115,6
53,6
18,3
77,6
64,2
47,9
42,7
42,1
Krtid
till
kross
Vntan
vid
kross
Krtid
ter
salva
Hela
lastcykeln
54,5
57,5
56,1
53,5
55,3
61,2
59,8
54,0
55,7
55,9
64,2
58,5
55,3
54,7
58,7
52,2
50,5
57,3
50,7
56,4
54,0
52,9
54,4
52,2
51,5
59,3
53,8
53,0
49,9
57,0
50,0
48,1
51,0
54,5
54,8
58,3
54,8
54,6
53,0
45,4
42,3
56,8
54,4
54,0
48,0
54,9
54,5
57,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
150,4
56,8
0,0
0,0
0,0
229,1
127,5
113,1
0,0
0,0
12,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
43,1
49,9
45,0
48,2
43,6
45,9
46,1
46,7
45,1
48,4
49,0
47,3
41,4
59,0
45,4
43,3
45,7
46,9
43,8
44,3
241,0
43,4
43,3
39,7
45,4
41,1
41,7
39,0
44,0
42,5
43,1
41,4
42,6
43,8
96,5
40,2
45,7
44,4
41,6
41,3
47,9
42,2
109,3
48,3
41,1
42,8
39,9
43,6
122,1
128,5
149,2
148,0
149,2
334,4
185,5
150,2
131,0
150,6
360,9
259,9
233,9
137,6
146,6
131,4
141,9
146,9
119,8
125,0
334,5
117,8
153,2
159,9
116,4
117,6
114,0
113,3
115,2
124,0
115,4
158,4
201,7
138,4
217,1
152,9
124,4
125,2
119,3
151,8
205,8
152,6
182,0
179,9
153,4
145,6
137,1
142,6
Bilagor
183
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
97
44,3
98
45,4
99
26,5
100
27,7
101
81,2
102
41,0
103
28,7
104
49,3
105
49,1
106
42,3
107
24,9
108
28,0
109
30,2
110
29,9
111
22,4
112
27,1
113
79,2
114
25,7
115
53,7
116
16,1
117
25,2
118
20,7
119
19,4
120
13,7
121
41,4
122
67,6
123
72,0
124
61,9
125
73,9
126
36,8
127
24,2
128
59,9
129
49,4
130
27,2
Krtid
till
kross
55,8
53,1
56,2
58,4
56,1
59,2
61,6
58,0
58,2
49,6
57,8
55,7
64,3
55,1
54,6
59,6
55,7
54,5
54,5
53,3
55,4
174,8
42,3
38,3
42,1
53,4
40,9
50,7
57,0
56,7
263,8
55,6
56,0
58,6
Vntan
vid
kross
0,0
48,7
0,0
100,2
0,0
0,0
126,9
0,0
0,0
0,0
0,0
60,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
42,0
42,8
43,4
43,0
44,9
43,3
46,2
46,7
47,3
45,7
46,3
38,2
44,1
44,0
46,0
45,9
42,7
44,5
44,9
43,3
43,0
83,3
82,7
40,4
51,3
43,2
52,4
43,6
44,0
42,3
42,7
44,5
47,1
44,8
Hela
lastcykeln
142,1
190,0
126,1
229,4
182,3
143,4
263,4
154,1
154,6
137,6
129,0
182,6
138,6
129,0
122,9
132,5
177,6
124,8
153,1
112,6
123,6
278,7
144,4
92,4
134,8
164,2
165,3
156,2
174,9
135,9
330,7
160,0
152,5
130,6
Skopa Skopnr
fyllnadstid
131
24,6
132
24,7
133
41,2
134
80,5
135
44,4
136
72,2
137
36,5
138
47,8
139
65,6
140
43,1
141
50,3
142
37,1
143
47,7
144
25,6
145
28,2
146
24,9
147
25,0
148
24,3
149
29,9
150
20,3
151
43,1
152
26,6
153
52,8
154
26,6
155
19,9
156
34,9
157
24,6
158
25,5
159
21,5
160
24,8
161
25,9
162
23,3
163
27,9
164
24,7
Krtid
till
kross
60,5
58,0
57,9
49,5
56,6
56,6
55,5
52,1
57,8
56,4
59,6
51,4
51,5
57,1
61,3
57,4
61,4
57,6
56,4
59,4
66,9
53,9
55,2
57,8
58,7
55,1
56,2
63,4
56,5
57,0
57,7
54,7
69,5
60,9
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
57,9
24,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
21,9
134,0
71,6
76,5
35,8
299,9
0,0
54,1
20,3
889,9
0,0
41,0
64,5
32,6
26,6
39,6
0,0
90,4
0,0
55,4
Krtid
ter
salva
44,9
44,6
40,0
51,3
44,4
46,0
43,9
48,5
46,0
47,8
43,7
39,6
41,9
50,6
40,8
36,6
47,5
43,5
46,7
43,5
40,5
40,8
44,4
43,2
43,6
48,9
45,5
43,0
42,9
49,2
41,9
50,9
44,3
35,6
Hela
lastcykeln
130,0
127,3
139,0
181,3
145,4
174,8
135,9
206,3
194,3
147,3
153,6
128,1
141,1
133,3
152,1
252,8
205,3
201,9
168,8
423,1
150,5
175,4
172,7
974,3
122,2
179,9
190,7
164,5
147,5
170,7
125,5
219,3
141,7
176,6
Salva 1-N skut:

1
53,1
2
30,3
3
8,7
4
68,3
5
113,8
6
10,3
7
23,4
8
50,1
9
31,0
10
48,9
11
31,7
12
53,1
32,0
26,9
26,4
33,8
34,7
31,7
30,9
52,8
30,5
43,0
20,3
36,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
21,7
19,9
14,8
19,6
13,0
20,8
52,4
44,2
11,9
44,7
15,8
21,0
106,8
77,0
49,9
121,8
161,5
62,8
106,7
147,1
73,4
136,6
67,9
111,0
Salva 1-H skut:

1
10,6
2
67,4
3
46,0
4
108,6
5
49,2
6
50,6
7
22,5
8
23,2
9
18,2
10
9,7
11
22,4
12
46,7
24,0
30,7
32,1
31,3
22,8
22,2
19,6
20,5
22,8
21,5
19,7
30,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
24,2
21,2
23,0
27,1
23,6
20,1
23,6
23,6
18,4
24,8
30,1
29,7
58,8
119,3
101,0
167,0
95,6
92,9
65,7
67,3
59,4
56,1
72,1
107,0
Bilagor
Bilaga 9
184
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
Salva 1-H:
1
18,3
2
20,2
3
18,3
4
25,2
5
31,7
6
17,7
7
22,5
8
22,7
9
18,5
10
23,9
11
37,8
12
23,2
13
17,3
14
35,4
15
22,0
16
18,3
17
15,7
18
89,4
19
20,4
20
17,5
21
18,6
22
22,7
23
30,6
24
18,6
25
17,8
26
20,3
27
18,4
28
17,2
29
18,3
30
14,8
31
23,0
32
15,2
33
17,1
34
17,3
35
22,7
36
20,5
37
21,8
38
21,3
39
19,5
40
22,2
41
18,5
42
20,1
43
21,0
44
20,5
45
18,6
46
62,8
47
18,3
48
18,9
Krtid
till
kross
Vntan
vid
kross
Krtid
ter
salva
Hela
lastcykeln
55,5
59,7
66,0
60,0
56,6
52,9
56,0
59,7
93,9
52,2
54,8
54,9
58,4
57,3
50,2
57,4
61,8
46,9
53,3
54,4
60,0
58,0
52,0
61,3
51,4
56,7
53,5
55,1
46,1
55,4
53,6
66,1
67,3
54,0
55,1
62,0
58,7
69,3
53,4
54,4
58,2
57,9
59,4
54,8
63,4
56,6
58,4
57,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
236,2
0,0
0,0
0,0
0,0
132,0
40,0
26,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
35,0
41,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
45,3
0,0
25,4
9,2
271,3
0,0
0,0
0,0
0,0
34,3
39,7
17,6
34,7
117,9
59,1
19,7
42,8
45,1
45,8
44,3
54,8
72,6
46,8
44,4
39,5
41,6
53,1
42,6
45,3
46,0
39,5
42,8
56,3
42,2
49,3
44,3
46,0
47,5
42,8
46,9
41,7
42,6
44,3
39,9
45,7
46,4
67,5
64,3
50,3
45,0
44,6
47,7
53,4
79,0
40,4
39,8
45,5
44,0
45,9
47,1
52,1
42,1
49,7
50,3
116,6
125,1
130,1
129,6
143,1
143,1
361,5
126,8
151,9
117,6
145,7
252,7
161,0
164,8
111,7
118,4
133,8
178,5
122,9
116,2
124,6
163,2
167,1
126,8
110,9
119,7
116,3
112,2
110,1
116,5
144,1
145,6
180,0
116,2
147,7
139,4
405,1
169,6
113,4
116,4
122,2
156,3
166,0
139,9
168,8
279,4
185,5
146,5
Skopa Skopnr
fyllnadstid
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
13,9
31,9
21,1
23,8
29,1
20,0
26,1
17,8
34,1
20,0
20,7
26,8
19,8
30,2
39,0
24,9
25,8
24,5
30,5
23,3
23,4
25,9
20,1
23,8
25,6
26,2
26,5
23,3
24,4
41,6
25,4
26,3
24,2
21,1
24,9
24,0
20,0
17,4
18,1
52,9
54,7
23,7
52,5
21,3
77,7
99,6
29,5
23,6
Krtid
till
kross
Vntan
vid
kross
Krtid
ter
salva
Hela
lastcykeln
66,0
58,4
69,6
55,2
62,4
59,9
60,8
58,8
54,3
57,3
53,8
56,4
58,7
50,9
55,4
59,8
56,5
56,5
53,1
53,4
57,8
58,1
76,1
58,3
57,0
62,3
57,9
60,7
61,9
63,0
60,9
56,5
59,6
61,3
59,4
54,5
55,4
55,0
56,1
64,0
61,6
63,0
63,4
61,2
61,1
67,9
59,2
63,0
17,5
24,1
100,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
10,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
115,8
0,0
0,0
56,0
41,2
259,0
13,0
0,0
177,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
62,2
0,0
0,0
0,0
0,0
45,7
43,4
46,5
49,7
51,7
52,5
48,7
45,1
44,4
47,2
41,6
43,8
34,8
42,0
44,2
41,4
42,9
41,6
40,7
40,9
43,9
42,1
44,9
47,4
44,2
47,0
39,9
48,1
45,5
47,2
46,9
47,8
46,4
47,3
48,8
50,4
196,4
43,2
43,5
45,9
45,2
45,6
44,6
51,0
45,0
43,6
47,4
43,7
143,1
157,8
237,4
128,8
143,2
132,4
135,6
121,7
132,7
124,5
116,0
127,1
113,3
123,2
138,6
126,0
125,2
122,6
124,2
117,5
125,0
136,1
123,0
129,4
126,7
135,5
124,3
247,9
131,8
151,8
189,2
171,8
389,3
142,6
133,1
306,6
271,7
115,6
117,7
162,8
161,5
132,3
160,4
195,6
183,9
211,1
136,1
130,3
Bilagor
185
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
97
47,4
98
85,0
99
28,6
100
37,6
101
52,9
102
104,7
103
22,1
104
26,7
105
22,5
106
21,3
107
24,4
108
23,1
109
14,4
110
24,9
111
28,7
112
26,0
113
26,5
114
41,4
115
28,6
116
22,6
117
61,9
118
44,4
119
63,1
120
20,7
121
21,1
122
30,3
123
25,4
124
19,3
125
26,7
126
25,7
127
25,3
128
43,5
129
42,0
130
22,0
131
36,0
132
25,4
133
27,9
134
26,2
135
26,2
136
26,3
137
26,0
138
25,2
139
26,3
140
26,1
141
27,5
142
49,1
143
43,0
144
27,7
145
28,1
Krtid
till
kross
58,8
57,1
63,5
64,0
65,7
56,8
59,1
57,8
60,8
66,2
60,6
60,4
51,1
62,4
61,6
59,7
58,9
56,4
58,1
60,2
60,8
56,8
64,6
57,2
59,8
59,5
61,4
59,3
59,5
49,8
55,7
62,8
58,6
59,3
63,4
68,5
66,0
63,0
66,7
58,0
63,7
59,2
60,8
62,0
59,5
57,7
59,7
58,7
55,1
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
29,8
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
43,0
41,3
44,1
44,7
46,9
45,9
44,9
37,1
49,0
43,6
62,8
43,4
42,0
41,4
43,9
47,0
78,3
45,7
50,9
48,7
46,2
47,3
44,8
45,7
46,9
46,2
50,3
51,0
51,6
48,8
49,1
47,6
40,2
38,6
40,3
59,2
49,9
55,3
49,3
50,7
51,2
38,4
54,5
52,9
52,1
34,5
45,3
49,3
52,0
Hela
lastcykeln
149,1
183,4
136,1
146,3
165,5
207,3
126,1
121,5
132,3
131,1
147,8
126,8
107,4
128,7
134,2
132,8
163,7
143,5
137,7
131,6
168,8
148,5
172,5
123,6
127,8
136,0
137,2
129,5
137,8
124,3
130,0
153,8
140,8
119,8
139,6
153,1
143,8
144,5
142,2
135,1
140,9
122,8
141,5
141,0
139,1
141,2
177,8
135,7
135,1
Skopa Skopnr
fyllnadstid
146
31,6
147
24,5
148
53,0
149
23,7
150
33,2
151
20,1
152
20,0
153
27,8
154
22,8
155
49,0
156
28,0
157
21,6
158
29,9
159
26,9
160
19,5
161
72,8
162
19,7
163
27,1
164
25,1
165
21,3
166
40,4
167
40,9
168
21,8
169
23,9
170
24,1
171
22,8
172
31,0
173
25,7
174
72,0
175
25,9
176
58,3
177
26,9
178
26,2
179
29,6
180
24,9
181
31,9
182
28,3
183
30,4
184
29,3
185
20,0
186
21,7
187
23,8
188
19,7
189
20,6
190
33,8
191
19,6
192
23,3
193
23,9
194
35,9
Krtid
till
kross
63,8
60,2
62,1
68,9
64,6
56,3
61,5
62,7
64,1
62,1
67,0
59,2
58,8
59,0
61,6
60,7
60,8
56,5
56,3
56,0
58,1
55,1
59,6
58,7
57,6
56,4
59,1
61,6
61,6
60,5
63,5
59,5
64,0
62,4
63,6
62,2
68,8
64,1
66,1
66,9
69,1
66,5
67,1
66,4
67,4
62,5
64,5
66,0
64,7
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
55,4
0,0
0,0
173,8
0,0
0,0
124,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
26,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
171,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
55,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
52,1
51,1
60,0
50,7
62,1
55,5
50,8
49,0
49,1
35,9
37,6
43,1
52,5
47,1
46,5
47,2
44,2
46,3
42,3
41,0
44,9
44,4
43,5
43,5
52,8
42,4
44,0
47,9
52,4
46,2
47,7
47,2
47,7
48,1
45,4
48,4
49,9
50,4
54,6
53,3
53,4
71,9
52,2
49,7
54,0
50,6
64,7
48,7
49,6
Hela
lastcykeln
147,5
135,8
230,4
143,3
159,9
305,7
132,4
139,4
260,7
147,0
132,6
123,9
141,2
133,1
127,6
180,6
124,7
129,9
150,1
118,3
143,3
140,5
124,9
126,1
305,7
121,5
134,2
135,3
186,0
132,6
169,4
189,5
137,9
140,1
133,8
142,5
147,0
144,9
150,1
140,2
144,2
162,2
139,0
136,8
155,1
132,7
152,5
138,6
150,2
Bilagor
Bilaga 9
186
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
195
19,1
196
28,0
Salva 2-H:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
14,3
12,4
15,6
12,8
13,5
29,8
13,3
14,5
33,2
51,7
11,2
27,6
14,7
12,8
11,3
13,7
14,3
11,8
11,0
14,4
13,6
14,7
16,8
16,5
25,2
26,9
13,2
15,7
18,4
15,6
13,9
16,6
14,4
25,1
29,2
14,1
12,6
17,9
15,5
18,3
15,6
17,6
15,0
22,5
66,6
Krtid
till
kross
67,8
66,8
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
51,8
51,6
Hela
lastcykeln
138,8
146,3
48,9
53,2
51,7
59,3
51,9
52,5
62,1
52,9
50,5
64,1
54,8
55,2
50,8
48,4
50,2
49,9
43,4
43,4
45,2
45,6
43,7
37,9
44,2
38,7
42,3
32,6
46,6
44,7
43,9
46,7
48,6
51,7
54,7
48,8
47,5
56,9
50,3
45,8
56,2
39,6
50,4
59,1
46,8
37,1
30,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
7,8
35,8
5,9
0,0
0,0
0,0
6,0
32,9
38,7
38,1
34,2
49,1
17,0
31,6
15,5
47,9
27,2
51,8
13,6
0,0
0,0
0,0
40,0
35,7
70,4
117,2
76,9
0,0
35,4
40,8
29,8
26,6
55,4
29,1
38,3
0,0
52,0
38,4
0,0
38,8
47,8
36,6
39,1
40,6
42,0
41,4
38,7
52,7
43,2
45,4
44,0
39,0
39,4
40,9
32,2
38,6
39,0
35,8
35,2
31,4
36,9
36,2
37,0
34,3
34,2
39,5
38,7
40,6
43,2
62,5
46,0
49,2
44,9
34,6
43,3
44,1
46,2
7,4
49,1
47,1
47,5
38,3
38,6
39,7
101,9
113,4
103,9
111,1
105,9
124,3
124,6
141,8
142,3
158,9
111,4
126,9
110,6
133,5
141,0
133,9
130,5
143,3
109,0
126,8
104,1
137,3
124,4
143,9
115,3
93,7
99,3
99,0
143,0
141,2
195,4
231,5
195,3
118,8
146,7
155,1
136,8
136,4
124,2
136,0
151,5
124,2
151,9
136,5
136,5
Skopa Skopnr
fyllnadstid
197
25,1
198
19,0
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
23,6
19,3
16,7
16,6
16,2
15,0
17,8
19,4
21,0
12,8
20,8
19,0
13,2
16,6
37,8
21,1
21,7
19,5
17,4
22,6
18,9
26,6
24,8
23,8
22,9
23,3
21,6
20,9
27,5
24,9
26,8
23,4
41,5
25,3
23,9
19,7
26,0
19,1
23,8
25,6
27,1
30,5
27,0
22,5
23,9
Krtid
till
kross
64,5
73,0
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
51,8
51,3
Hela
lastcykeln
141,4
143,3
27,9
36,2
48,9
44,5
42,4
45,9
36,6
51,6
40,8
45,2
35,6
43,8
46,3
46,8
42,8
37,0
40,1
42,6
46,3
43,7
74,4
40,8
44,4
45,8
45,1
41,1
47,2
42,8
42,6
42,8
42,9
42,4
44,8
45,0
46,1
53,6
56,5
50,3
51,1
55,5
49,8
60,2
52,6
53,9
48,5
0,0
0,0
28,3
59,2
42,5
51,7
0,0
35,4
49,9
41,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
25,8
0,0
31,1
27,5
14,1
0,0
49,3
0,0
34,8
29,4
23,5
47,2
22,1
24,9
37,4
9,1
138,8
0,0
0,0
35,2
15,1
0,0
41,7
31,8
37,5
4,8
0,0
20,5
0,0
0,0
16,0
37,1
35,6
33,1
34,0
39,6
36,1
40,4
23,1
37,1
41,5
41,2
38,1
40,6
46,1
39,4
43,7
34,3
37,5
39,2
40,8
39,9
37,2
41,6
38,9
35,6
47,4
38,6
36,7
36,2
37,3
44,5
41,3
40,0
37,0
37,5
48,0
43,5
42,0
43,0
44,1
39,5
38,1
37,7
36,8
67,5
92,5
129,5
153,3
135,2
152,1
90,5
146,8
134,7
136,4
97,9
104,0
97,5
104,0
126,7
123,3
105,5
127,5
128,7
119,6
134,2
156,6
106,4
146,0
136,2
123,5
163,3
124,4
131,7
141,4
115,9
249,0
127,6
110,3
142,2
125,9
130,4
154,5
148,6
161,6
125,8
130,2
138,3
114,1
109,2
Bilagor
187
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
33,8
91
20,5
92
24,9
93
38,4
94
28,9
95
25,7
96
97
33,6
98
27,7
99
30,1
100
26,7
101
24,7
102
29,8
103
18,7
104
18,3
105
55,7
106
48,4
107
51,5
108
15,5
109
22,2
110
14,2
111
44,2
112
24,0
113
16,6
114
20,6
115
21,9
116
18,5
117
18,1
118
25,1
119
40,8
120
21,7
121
21,4
122
23,8
123
21,2
124
21,6
125
21,3
126
34,6
127
27,2
128
21,3
129
18,9
130
21,7
131
21,1
132
21,1
133
24,1
134
25,5
135
27,2
136
26,1
137
23,9
138
23,3
139
26,3
Krtid
till
kross
43,9
50,0
48,1
48,3
49,5
49,7
50,7
37,4
48,0
51,1
51,4
49,3
49,9
55,1
49,0
44,8
49,9
48,4
51,5
46,1
51,4
49,4
49,7
50,8
51,0
52,4
48,8
48,0
55,8
53,4
46,8
52,6
52,4
54,5
52,4
55,5
54,6
51,9
46,7
54,9
53,5
52,4
52,0
51,0
53,6
50,5
48,1
53,0
47,2
Vntan
vid
kross
27,1
66,8
39,3
91,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
33,4
61,7
0,0
15,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
32,7
41,3
45,1
0,0
26,5
0,0
0,0
94,8
29,4
29,2
0,0
0,0
0,0
47,8
0,0
50,8
0,0
18,9
35,8
32,3
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
40,6
41,2
41,1
41,8
39,7
40,3
38,1
20,0
38,7
37,0
45,7
46,7
42,9
43,0
39,4
36,5
33,2
33,1
26,5
36,8
37,6
54,9
39,5
37,9
37,8
38,3
39,2
38,0
33,3
36,3
37,0
33,4
36,6
35,9
41,4
37,1
36,9
35,9
71,8
33,5
42,5
40,7
41,7
36,7
42,6
32,8
29,8
32,9
33,9
Hela
lastcykeln
145,5
178,5
153,4
219,6
118,1
115,8
122,3
85,0
116,8
114,8
121,7
125,8
144,9
178,1
144,1
145,2
134,7
97,0
100,2
97,0
133,3
128,3
105,8
109,2
110,7
141,8
147,4
156,2
129,9
137,9
105,2
109,8
205,0
141,3
144,3
127,2
118,6
109,1
185,2
110,1
167,9
114,3
136,7
148,9
155,7
109,4
101,8
109,3
107,3
Skopa Skopnr
fyllnadstid
140
20,7
141
15,5
142
23,2
143
26,2
144
26,2
145
65,8
146
23,3
147
59,9
148
24,7
149
42,2
150
47,7
151
23,2
152
24,6
153
19,8
154
21,4
155
25,3
156
25,5
157
25,4
158
23,0
159
26,9
160
50,1
161
25,9
162
22,3
163
51,2
164
25,4
165
21,7
166
60,1
167
64,0
168
25,3
169
27,9
170
28,1
171
48,8
172
25,9
173
25,4
174
26,2
175
23,6
176
47,4
177
23,7
178
26,0
179
22,4
180
24,7
181
25,9
182
23,6
183
46,9
184
45,4
185
25,4
186
19,5
187
13,7
188
17,9
Krtid
till
kross
48,5
44,3
49,9
51,5
54,2
47,4
49,7
47,2
51,2
50,6
54,4
51,0
51,6
53,4
49,3
56,7
50,9
54,0
51,7
48,7
52,2
49,3
54,2
49,4
51,9
47,4
46,9
47,4
52,2
48,7
54,1
51,7
49,1
51,5
48,8
47,5
49,9
52,1
52,3
49,1
54,7
49,4
49,8
58,4
50,6
48,6
45,7
61,3
45,8
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
39,8
43,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
18,8
0,0
0,0
0,0
22,3
17,4
43,4
0,0
0,0
0,0
32,2
0,0
0,0
35,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
23,1
0,0
33,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
12,2
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
36,5
37,5
38,5
38,0
36,5
37,7
42,5
35,0
38,3
38,8
35,5
37,7
39,0
35,0
34,0
38,9
43,5
38,8
41,2
36,0
39,8
39,7
39,7
39,2
38,7
37,8
37,4
34,3
42,7
42,5
37,3
39,7
39,1
39,3
37,7
37,6
40,6
39,8
39,1
41,4
44,0
40,8
38,3
37,9
42,7
24,4
38,2
38,5
39,7
Hela
lastcykeln
105,7
97,3
151,5
159,3
116,9
150,9
115,4
142,1
114,2
131,6
137,6
111,9
134,0
108,2
104,7
120,8
142,1
135,6
159,3
111,5
142,2
114,9
148,4
139,8
116,0
142,5
144,4
145,7
120,2
119,1
119,4
140,2
114,2
116,2
112,6
108,6
137,9
115,5
140,4
112,9
156,9
116,1
111,8
143,2
138,6
98,4
115,5
103,4
103,3
Bilagor
Bilaga 9
188
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
189
19,4
190
20,0
191
19,2
192
15,3
193
17,4
194
18,2
195
19,1
196
16,8
197
12,0
198
19,1
199
16,9
200
15,2
Salva 2-N:
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
11,7
82,0
58,0
59,1
44,9
36,7
19,9
50,1
41,2
45,8
21,3
40,7
45,2
29,1
21,3
26,7
68,1
28,8
19,9
16,2
24,0
18,7
54,4
22,6
19,4
35,1
22,1
17,9
53,2
40,2
43,5
41,3
49,8
20,7
35,9
Krtid
till
kross
50,3
51,4
48,0
54,0
52,6
53,5
50,4
50,5
52,1
55,4
52,0
51,2
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
13,6
31,4
28,2
0,0
7,9
14,6
43,3
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
41,2
40,3
39,9
41,4
41,5
47,0
42,3
39,6
41,8
42,1
41,4
39,0
Hela
lastcykeln
110,9
111,7
120,7
142,0
139,6
118,6
119,8
121,5
149,2
116,6
110,3
105,4
57,6
58,0
56,1
49,9
52,9
51,0
52,5
51,6
52,7
55,8
54,2
50,2
51,6
53,5
54,8
41,1
48,5
53,3
53,6
52,7
51,4
52,0
54,2
53,9
48,9
53,4
69,3
56,4
52,4
48,7
51,4
53,1
51,1
53,8
52,4
50,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
16,7
0,0
11,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
41,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
96,2
62,8
0,0
51,8
38,4
39,4
41,1
43,5
37,1
41,7
40,4
39,5
39,5
39,6
40,5
37,4
41,7
39,8
31,7
36,7
37,4
39,4
39,9
46,3
40,0
40,4
40,2
40,4
38,9
39,6
40,1
37,8
42,0
39,0
41,6
43,8
41,7
40,1
171,4
178,3
153,5
150,2
141,3
124,8
114,1
142,1
133,5
141,1
115,2
131,4
150,8
124,2
127,4
99,5
153,3
119,4
112,9
108,7
121,7
110,7
148,9
158,3
108,6
127,3
131,1
114,4
143,4
130,8
133,8
136,0
240,9
179,1
128,4
Skopa Skopnr
fyllnadstid
201
15,5
202
16,3
203
15,1
204
61,5
205
56,2
206
26,3
207
83,8
208
43,5
209
13,4
210
16,8
211
54,7
212
37,7
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
47,5
43,9
46,7
39,4
41,7
40,0
39,6
26,1
21,3
17,9
23,6
44,6
67,5
42,9
77,1
16,0
35,8
44,9
21,3
49,6
23,8
36,6
16,5
29,3
47,9
46,9
72,1
49,2
51,5
52,1
22,6
53,1
39,1
11,5
30,5
Krtid
till
kross
48,7
53,3
51,9
52,5
48,4
39,9
48,8
44,6
54,2
54,8
51,9
49,3
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
39,9
45,3
41,5
42,7
42,3
41,6
39,7
42,8
42,2
41,0
41,9
36,4
Hela
lastcykeln
104,1
114,9
108,5
156,7
147,0
107,8
172,4
130,9
109,8
112,7
148,5
123,4
45,5
47,9
55,3
54,8
53,5
51,9
54,1
52,7
54,2
51,3
54,8
55,1
50,0
49,8
57,1
48,7
56,5
50,7
55,6
58,0
54,4
50,5
51,5
49,8
55,4
55,3
51,2
56,8
57,5
52,6
54,0
55,8
60,6
50,7
50,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
105,8
30,7
30,5
0,0
36,1
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
39,5
39,9
38,6
43,3
42,6
45,1
45,0
37,4
40,5
42,3
40,0
43,5
41,4
37,4
38,6
42,7
41,6
42,7
46,8
40,4
45,1
41,1
43,4
39,6
46,3
43,5
37,8
43,5
43,3
40,3
41,8
38,5
37,5
34,2
40,5
132,5
131,8
140,6
137,4
137,8
137,0
138,7
116,2
115,9
111,5
118,3
143,2
158,9
130,0
172,8
107,4
239,8
169,0
154,1
147,9
159,5
128,2
111,4
118,8
149,5
145,7
161,0
149,5
152,2
145,0
118,4
147,4
137,3
96,3
121,1
Bilagor
189
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
71
46,1
72
40,8
73
42,9
74
16,1
75
14,2
76
17,5
77
16,2
78
21,2
79
19,5
80
18,7
81
16,5
82
19,9
83
18,5
84
21,6
85
25,8
86
22,4
87
25,1
88
45,4
89
22,0
90
40,2
91
20,9
92
25,3
93
23,3
94
22,4
95
23,6
96
20,6
97
20,0
98
35,7
99
18,0
100
38,8
101
58,3
102
39,7
103
83,7
104
46,9
105
42,4
106
35,1
107
45,6
108
44,6
109
63,8
110
59,2
111
27,9
112
25,1
113
44,0
114
22,9
115
11,3
116
23,1
117
25,1
118
21,7
119
14,7
Krtid
till
kross
49,5
53,5
55,5
47,4
48,7
52,9
53,7
49,6
50,0
52,2
59,8
47,7
54,6
53,5
52,9
52,1
52,3
52,7
54,4
52,5
82,3
49,3
54,2
50,3
54,3
56,3
54,3
52,3
53,4
56,3
55,4
52,4
48,5
60,9
58,3
53,5
55,6
53,6
53,8
53,9
59,2
54,8
58,2
55,9
61,2
57,6
57,8
54,8
51,4
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
35,7
0,0
0,0
51,5
9,0
40,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
38,2
0,0
0,0
601,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
42,5
41,2
38,8
40,1
38,9
41,9
42,5
40,6
41,0
40,9
38,3
40,5
45,3
41,5
42,9
43,7
41,6
42,2
41,2
40,9
41,0
40,3
41,4
41,5
39,8
43,1
44,0
46,5
44,8
44,3
42,9
42,0
48,7
41,3
43,3
41,0
42,5
43,6
42,5
42,3
41,7
42,7
42,3
41,5
40,4
43,3
42,6
36,4
39,5
Hela
lastcykeln
138,1
135,6
137,3
103,6
137,4
112,3
112,4
162,9
119,5
152,1
114,6
108,1
118,4
116,5
121,7
118,3
119,0
140,3
117,5
133,6
144,3
114,8
118,9
114,1
117,7
119,9
118,3
134,5
116,2
177,6
156,5
134,2
733,2
149,1
144,0
129,6
143,7
141,8
160,1
155,4
128,8
122,6
144,5
120,3
101,9
124,0
125,5
112,9
105,6
Skopa Skopnr
fyllnadstid
120
56,5
121
17,0
122
17,7
123
18,3
124
14,6
125
15,8
126
22,0
127
19,5
128
15,3
129
20,3
130
44,5
131
36,6
132
17,7
133
15,8
134
14,3
135
13,8
136
17,5
137
14,9
138
22,0
139
39,9
140
20,7
141
18,7
142
41,3
143
15,5
144
15,9
145
19,0
146
17,9
147
17,8
148
13,3
149
15,7
150
20,7
151
18,2
152
20,8
153
14,2
154
17,2
155
17,6
156
16,1
157
20,0
158
17,4
159
19,3
160
19,9
161
19,2
162
20,9
163
80,5
164
44,4
165
72,2
166
36,5
167
47,8
168
53,1
Krtid
till
kross
49,7
49,6
56,0
56,9
54,3
52,3
53,2
56,4
55,0
56,8
48,6
49,0
51,4
54,5
53,2
53,8
54,8
58,8
54,9
54,8
58,3
57,2
60,6
57,3
97,0
54,7
58,6
56,0
55,0
59,4
57,4
56,5
58,2
57,7
58,8
61,8
59,1
55,8
54,4
53,7
53,5
61,8
58,5
49,5
56,6
56,6
55,5
52,1
36,9
Vntan
vid
kross
0,0
968,5
0,0
0,0
18,5
33,8
31,9
8,9
20,0
10,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
16,9
0,0
0,0
0,0
16,2
0,0
0,0
0,0
0,0
191,6
25,7
17,3
9,9
11,3
0,0
0,0
23,4
0,0
0,0
28,1
26,7
0,0
0,0
24,0
23,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
57,9
0,0
Krtid
ter
salva
36,5
44,7
38,4
42,1
40,6
43,1
43,8
49,7
44,0
45,3
40,5
39,6
38,9
38,6
43,7
39,3
41,1
45,0
48,4
43,6
46,4
48,1
36,7
45,1
42,6
52,0
42,4
48,1
43,2
46,5
43,4
44,6
49,1
49,1
43,8
43,6
44,1
49,5
44,0
45,6
43,0
43,0
39,1
51,3
44,4
46,0
43,9
48,5
21,0
Hela
lastcykeln
142,7
1035,0
112,1
117,3
128,0
145,1
150,9
134,5
134,4
133,3
133,6
125,2
108,0
108,8
111,2
106,9
113,3
135,5
125,3
138,3
125,4
140,2
138,6
118,0
155,5
125,7
310,4
147,6
128,7
131,6
132,8
119,4
128,1
144,4
119,8
123,0
147,4
152,0
115,8
118,5
140,5
147,9
118,5
181,3
145,4
174,8
135,9
206,3
111,0
Bilagor
Bilaga 9
190
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
169
65,6
170
43,1
171
50,3
172
48,9
173
81,2
174
41,0
175
28,7
176
49,3
177
49,1
178
42,3
179
24,9
180
11,2
181
23,7
182
41,5
183
92,6
184
50,9
185
25,0
186
45,8
187
28,3
188
21,9
Salva 2-H skut:
1
7,7
2
31,2
3
5,8
4
43,2
5
10,7
6
22,6
Salva 3-mitt:
1
18,0
2
20,1
3
16,1
4
27,0
5
18,0
6
12,4
7
20,4
8
22,4
9
28,1
10
25,2
11
44,0
12
21,4
13
19,6
14
20,1
15
24,0
16
15,6
17
19,7
Krtid
till
kross
57,8
56,4
59,6
43,0
56,1
59,2
61,6
58,0
58,2
49,6
57,8
55,3
55,3
60,9
52,3
55,8
58,4
59,5
93,9
58,7
Vntan
vid
kross
24,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
126,9
0,0
0,0
0,0
0,0
42,0
0,0
39,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
46,0
47,8
43,7
44,7
44,9
43,3
46,2
46,7
47,3
45,7
46,3
47,4
47,7
47,1
45,7
43,5
46,4
47,8
31,2
42,7
Hela
lastcykeln
194,3
147,3
153,6
136,6
182,3
143,4
263,4
154,1
154,6
137,6
129,0
155,9
126,7
189,4
190,6
150,2
129,7
153,1
153,4
123,3
Skopa Skopnr
fyllnadstid
189
51,1
190
17,9
191
23,3
192
59,9
193
49,4
194
27,2
195
24,6
196
24,7
197
41,2
198
30,4
199
22,4
200
29,3
201
20,0
202
21,7
203
23,8
204
19,7
205
20,6
206
33,8
207
19,6
Krtid
till
kross
53,7
52,7
59,6
55,6
56,0
58,6
60,5
58,0
57,9
64,1
19,7
66,1
66,9
69,1
66,5
67,1
66,4
67,4
62,5
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
42,6
45,6
45,0
44,5
47,1
44,8
44,9
44,6
40,0
50,4
30,1
54,6
53,3
53,4
71,9
52,2
49,7
54,0
50,6
Hela
lastcykeln
147,4
116,2
127,9
160,0
152,5
130,6
130,0
127,3
139,0
144,9
72,1
150,1
140,2
144,2
162,2
139,0
136,8
155,1
132,7
Salva 2-N skut:

39,8
51,0
22,5
28,8
59,1
21,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
32,4
28,3
21,1
32,5
30,3
27,4
79,9
110,5
49,4
104,5
100,1
71,4
1
2
3
4
5
6
7
8
29,9
86,4
43,7
25,7
13,5
46,1
41,7
8,00
33,7
23,9
25,4
34,1
33,9
27,8
44,3
24,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
28,1
35,7
27,1
36,5
23,8
40,4
37,7
24,3
91,6
146,1
96,2
96,3
71,2
114,3
123,7
56,8
42,3
58,4
96,7
32,2
41,9
42,0
198,9
152,7
52,3
47,2
41,1
160,4
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
39,5
18,0
15,4
16,9
21,2
18,6
21,5
22,9
18,5
21,4
23,6
21,6
22,3
20,7
22,2
21,6
24,0
52,5
62,8
55,4
43,2
47,5
56,0
55,3
59,6
56,2
71,7
55,5
55,9
64,3
59,9
63,6
63,4
58,1
24,4
47,8
68,9
0,0
26,5
77,9
76,5
0,0
35,1
157,4
19,5
0,0
186,6
0,0
0,0
0,0
250,1
42,5
58,8
51,3
36,4
45,4
38,4
47,1
47,8
46,3
48,6
46,2
47,2
56,0
46,1
45,8
44,4
46,3
158,9
187,4
191,0
96,4
140,6
190,9
200,3
130,3
156,1
299,1
144,9
124,6
329,2
126,7
131,7
129,5
378,5
Bilagor
191
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
35
21,9
36
19,4
37
24,9
38
35,7
39
40,8
40
19,6
41
22,5
42
16,1
43
42,4
44
20,0
45
20,7
46
19,5
47
22,5
48
18,9
49
12,4
50
21,0
51
21,9
52
38,6
53
18,0
54
40,9
55
21,2
56
17,3
57
22,7
58
20,2
59
55,6
60
22,3
61
37,6
62
68,7
63
16,4
64
20,7
65
22,7
66
20,8
67
21,5
68
18,0
69
22,9
70
15,8
71
28,9
72
36,9
73
15,3
74
23,6
75
20,6
76
19,8
77
23,6
78
20,2
79
20,8
80
13,5
81
18,5
82
36,4
83
24,4
Krtid
till
kross
82,3
57,5
52,7
53,7
55,3
54,0
58,1
51,4
52,7
58,3
58,2
59,2
68,2
51,8
57,3
57,5
60,9
56,0
58,8
60,0
49,3
57,6
63,6
60,4
57,9
56,4
55,8
60,2
61,2
59,8
56,9
60,3
67,8
54,5
54,1
52,4
53,3
54,9
53,8
54,1
57,1
52,4
50,6
52,3
52,5
47,3
51,5
53,4
51,0
Vntan
vid
kross
0,0
36,9
0,0
0,0
21,6
78,6
6,4
29,1
0,0
19,9
71,1
18,8
20,4
131,8
94,2
45,7
144,3
0,0
154,4
0,0
0,0
64,3
122,9
7,4
0,0
0,0
0,0
90,0
17,6
13,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
137,1
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
61,6
48,2
49,3
44,9
43,8
47,8
44,6
40,1
45,2
46,5
45,7
48,1
45,5
44,2
47,3
45,6
44,6
45,7
44,8
46,5
51,0
43,4
45,8
47,4
49,9
46,7
43,2
45,4
45,9
49,2
43,4
46,5
44,1
41,4
41,5
40,0
43,7
42,8
42,8
42,6
41,6
50,4
46,0
41,0
44,2
52,1
42,0
43,0
50,5
Hela
lastcykeln
165,8
162,0
126,9
134,4
161,5
199,9
131,5
136,7
140,2
144,6
195,7
145,6
156,6
246,7
211,1
169,7
271,6
140,3
276,1
147,3
121,5
182,6
254,9
135,3
163,4
125,4
136,6
264,2
141,1
143,1
123,0
127,7
133,4
113,9
118,5
108,2
125,9
134,6
112,0
120,3
119,3
122,7
120,2
113,6
117,5
112,9
249,0
132,8
125,8
Skopa Skopnr
fyllnadstid
84
17,2
85
24,2
86
57,8
87
15,5
88
38,5
89
47,4
90
24,7
91
18,8
92
11,6
93
42,9
94
40,0
95
18,1
96
21,2
97
17,9
98
41,1
99
16,8
100
12,1
101
12,2
102
23,6
103
12,2
104
21,6
105
22,2
106
16,5
107
17,0
108
49,7
109
20,4
110
51,7
111
17,0
112
18,0
113
23,5
114
40,7
115
44,7
116
20,5
117
26,1
118
18,8
119
15,5
120
36,7
121
25,7
122
19,1
123
16,1
124
22,4
125
21,9
126
20,4
127
21,6
128
35,5
129
18,4
130
16,4
131
15,0
132
17,2
Krtid
till
kross
50,5
56,9
54,8
53,0
52,2
53,3
54,1
54,3
65,5
56,9
55,1
67,2
59,4
49,3
54,7
54,5
47,4
53,5
52,1
57,3
53,2
54,8
52,5
51,9
55,6
52,6
18,9
55,4
59,7
53,6
56,7
54,4
55,0
52,6
52,9
53,8
61,4
54,8
55,4
60,6
56,8
56,6
54,7
53,8
52,3
49,5
56,8
48,9
53,6
Vntan
vid
kross
0,0
33,3
45,8
0,0
0,0
64,5
43,4
0,0
0,0
0,0
8,4
60,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
73,6
0,0
56,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
27,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
31,7
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
47,1
50,8
50,3
45,8
40,9
43,8
44,8
46,7
43,0
44,9
43,0
48,5
36,6
39,8
44,9
45,3
40,9
47,3
49,1
43,1
42,8
42,4
43,2
43,9
42,6
43,3
46,3
41,6
40,0
35,1
74,4
43,4
59,0
56,5
44,0
44,8
43,6
42,7
42,8
42,9
45,6
42,5
39,7
41,7
40,5
41,0
35,4
48,5
45,0
Hela
lastcykeln
114,8
165,1
208,7
114,3
131,6
209,1
167,0
119,8
120,1
144,7
146,6
194,5
117,2
107,0
140,7
116,5
100,4
113,0
124,7
112,7
117,5
119,5
112,1
112,8
221,5
116,2
173,1
114,1
117,7
112,2
171,8
142,6
134,5
135,2
115,6
114,1
141,7
123,1
117,3
147,3
124,7
121,0
114,7
117,1
128,3
108,9
140,3
112,5
115,7
Bilagor
Bilaga 9
192
Skopa
Skop- Krtid
nr
fyllnadstill
tid
kross
133
20,2
61,7
134
22,8
63,8
135
41,1
53,0
136
46,6
51,7
137
16,0
55,2
138
19,8
50,4
139
12,6
53,3
140
18,3
56,5
141
18,1
62,3
142
17,3
64,7
143
21,0
58,7
144
20,2
67,1
145
20,4
56,6
146
13,7
60,7
147
18,6
58,2
148
15,6
59,7
149
15,7
60,1
150
34,7
57,3
151
21,8
57,6
152
15,1
59,7
153
19,1
62,5
154
24,1
57,7
155
22,0
59,4
156
18,7
58,4
157
18,3
85,6
158
18,6
60,9
159
20,8
66,8
160
22,3
66,9
161
20,1
59,8
162
26,6
56,1
163
17,7
64,7
164
18,6
63,3
165
23,5
58,2
166
16,8
53,9
167
24,2
56,0
168
20,3
56,6
169
19,8
61,5
170
53,6
52,1
171
23,5
61,6
172
14,9
53,9
173
20,9
51,2
174
28,2
57,0
175
45,5
46,8
176
46,6
57,9
177
16,8
62,3
178
19,7
59,2
179
25,9
57,3
180
21,8
55,5
181
23,1
55,8
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
166,5
0,0
0,0
62,2
0,0
28,9
0,0
78,4
64,1
12,4
0,0
93,9
0,0
35,1
22,0
109,3
0,0
0,0
19,7
100,0
9,6
19,8
71,8
0,0
0,0
117,3
35,5
48,6
0,0
0,0
87,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
221,4
25,2
0,0
Krtid
ter
salva
46,9
45,7
50,3
41,5
43,5
41,9
45,2
48,5
53,3
59,9
47,2
48,6
47,1
41,1
49,2
52,1
45,5
55,6
52,6
56,4
56,3
51,2
48,9
57,0
55,7
49,9
53,1
50,3
49,9
53,8
48,4
58,1
49,5
50,5
46,4
45,6
40,1
39,0
47,3
39,2
38,3
38,1
49,4
41,4
46,9
42,6
39,7
56,4
49,6
Hela
lastcykeln
128,7
132,3
310,9
139,7
114,7
174,3
111,1
152,3
133,6
220,3
191,1
148,3
124,2
209,4
126,0
162,4
143,3
256,8
131,9
131,2
157,5
233,0
140,0
153,9
231,4
129,3
140,8
256,8
165,2
185,1
130,9
140,0
218,6
121,2
126,6
122,6
121,4
144,7
132,3
107,9
110,4
123,3
141,7
145,8
126,0
121,6
344,3
158,9
128,5
Skopa Skopnr
fyllnadstid
182
55,1
183
12,4
184
17,8
185
22,3
186
24,1
187
23,6
188
19,2
189
21,6
190
18,1
191
22,2
192
42,5
193
20,8
194
16,5
195
38,4
196
20,4
197
20,4
198
19,5
199
20,0
200
17,1
201
21,3
202
23,2
203
24,6
204
24,8
205
19,0
206
25,1
207
19,2
208
15,1
209
15,8
210
20,5
211
16,4
212
16,5
213
27,1
214
40,7
215
18,5
216
20,4
217
19,2
218
59,5
219
13,3
220
29,8
221
14,6
222
17,5
223
29,6
224
24,6
225
17,6
226
19,0
227
17,0
228
16,7
229
17,0
230
15,9
Krtid
till
kross
57,8
58,8
60,9
58,3
58,6
90,8
58,1
61,3
61,0
55,8
57,3
58,0
53,5
51,7
53,2
53,4
55,5
56,1
56,9
59,0
58,6
55,9
56,3
58,9
54,9
51,2
55,6
55,0
58,9
55,3
59,3
61,3
61,3
60,5
64,5
57,9
57,5
58,7
54,9
58,0
58,3
60,8
62,9
59,6
58,5
55,6
59,4
59,7
65,8
Vntan
vid
kross
33,0
34,6
180,8
0,0
0,0
0,0
59,6
30,7
21,7
0,0
0,0
0,0
35,8
0,0
54,7
21,1
12,2
14,0
244,2
11,8
0,0
23,7
0,0
18,7
21,8
0,0
0,0
0,0
15,8
33,7
189,8
12,5
9,8
32,5
14,9
13,4
0,0
0,0
0,0
16,2
172,9
13,3
112,3
0,0
138,3
16,7
67,2
23,4
110,7
Krtid
ter
salva
45,0
50,6
42,5
42,0
45,2
42,5
48,6
44,1
43,7
42,3
46,2
40,9
47,3
46,1
44,9
46,9
43,7
43,8
47,2
43,6
47,1
46,7
44,7
47,4
36,9
42,1
41,9
42,2
52,0
42,9
46,0
43,7
45,1
43,0
37,5
42,2
45,1
40,8
46,8
42,4
48,6
43,9
41,1
43,6
43,3
40,9
43,8
44,1
50,0
Hela
lastcykeln
190,9
156,4
301,9
122,6
127,9
156,8
185,5
157,7
144,6
120,2
146,0
119,7
153,0
136,2
173,1
141,8
130,9
133,8
365,3
135,7
128,9
150,9
125,8
143,9
138,7
112,4
112,6
113,0
147,2
148,3
311,6
144,6
156,8
154,5
137,4
132,7
162,0
112,8
131,4
131,2
297,3
147,6
240,8
120,8
259,0
130,1
187,1
144,2
242,4
Bilagor
193
Bilaga 9
Skopa
Skop- Krtid
nr
fyllnadstill
tid
kross
231
22,0
56,4
232
14,2
59,3
233
19,4
60,6
234
20,2
62,5
235
17,7
55,8
236
16,5
52,6
237
12,6
56,1
238
19,7
50,7
239
19,1
57,4
240
27,7
49,6
241
15,8
46,9
242
41,6
47,0
243
28,7
57,1
244
16,4
54,1
245
47,6
53,8
246
21,8
46,4
247
15,7
47,4
248
46,2
44,9
249
53,2
60,8
250
50,7
54,6
251
15,3
51,5
252
34,7
52,5
253
24,0
54,1
254
43,7
51,9
255
44,0
52,5
256
77,4
52,2
257
15,0
55,4
258
21,1
55,3
259
22,7
57,8
260
14,0
59,0
261
16,3
51,9
262
46,1
54,2
263
20,5
48,9
264
20,4
53,1
265
50,4
61,4
266
20,9
59,3
267
22,5
55,8
268
16,8
64,7
269
21,7
64,1
270
17,1
63,0
271
25,3
58,2
272
23,3
59,5
273
55,2
59,9
274
12,3
59,2
275
20,5
55,2
276
40,0
54,5
277
19,1
55,9
278
15,7
49,5
279
17,7
419,5
Vntan
vid
kross
45,8
36,3
31,8
80,8
10,4
0,0
0,0
7,5
0,0
0,0
0,0
0,0
17,6
36,8
0,0
0,0
0,0
0,0
126,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
57,9
43,1
68,7
53,7
22,4
0,0
0,0
0,0
0,0
61,6
0,0
0,0
0,0
15,5
0,0
44,9
0,0
6,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
44,8
46,6
42,4
44,3
49,1
43,1
41,2
40,5
41,7
41,2
40,5
39,6
41,9
52,3
40,1
43,7
44,8
40,2
45,6
42,4
43,1
44,6
41,3
44,4
41,5
40,9
43,7
39,0
59,2
42,6
41,3
40,3
40,4
39,3
43,6
37,3
41,7
47,9
48,4
44,2
44,4
56,4
42,1
45,6
41,2
41,3
44,4
42,4
30,2
Hela
lastcykeln
169,0
156,4
154,2
207,7
133,0
112,1
109,9
118,5
118,2
118,5
103,1
128,2
145,3
159,7
141,5
111,9
107,9
131,3
285,8
147,7
109,9
131,8
119,4
140,0
137,9
170,5
172,0
158,6
208,4
169,3
131,9
140,6
109,8
112,8
155,5
179,2
120,0
129,4
134,2
139,9
127,9
184,1
157,2
124,0
116,9
135,7
119,3
107,6
437,2
Skopa Skopnr
fyllnadstid
280
15,8
281
17,7
282
29,9
283
52,4
284
13,7
285
18,7
286
18,7
287
20,9
288
20,6
289
16,3
290
11,3
291
20,3
292
34,0
293
25,7
294
25,1
295
24,9
296
17,1
297
47,5
298
18,3
299
20,8
300
40,9
301
42,3
302
40,2
303
22,9
304
13,2
305
17,7
306
39,3
307
56,2
308
55,7
309
15,3
310
44,3
311
21,3
312
24,3
313
26,4
314
19,5
315
18,5
316
59,2
317
23,5
318
22,3
319
24,7
320
20,3
321
22,5
322
20,6
323
20,6
324
50,4
325
21,5
326
28,1
327
25,7
328
17,7
Krtid
till
kross
54,8
59,8
58,6
54,4
59,0
56,6
57,8
59,1
55,9
53,4
58,7
54,7
59,4
53,4
54,2
53,6
54,8
49,8
50,4
53,9
56,5
52,0
50,2
48,8
52,8
52,5
48,4
52,0
48,8
53,7
60,8
55,0
58,3
53,7
53,4
58,0
54,7
52,8
61,4
60,8
53,3
60,7
56,8
59,5
53,6
53,4
62,3
51,0
54,7
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
12,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
60,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
23,4
0,0
0,0
0,0
0,0
22,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
37,4
40,1
43,0
40,7
43,0
43,6
41,0
40,0
44,2
41,6
39,7
43,5
42,4
42,7
42,5
38,5
39,1
39,2
39,3
40,0
41,0
39,1
41,5
39,1
37,9
42,1
40,7
43,2
40,6
38,4
41,4
41,2
41,3
41,6
39,1
42,7
44,3
42,9
42,4
41,5
43,6
45,7
42,2
41,9
41,5
42,0
93,0
42,0
40,9
Hela
lastcykeln
108,1
117,6
131,6
147,6
127,7
118,9
117,4
120,0
120,7
111,3
109,7
118,4
135,7
121,8
121,7
116,9
111,0
136,5
108,0
114,7
138,3
193,4
131,8
110,8
103,9
112,3
128,4
151,4
145,1
107,3
146,4
117,5
123,9
121,7
112,0
142,6
158,2
119,2
126,1
126,9
139,8
128,8
119,7
122,0
145,5
116,9
183,4
118,7
113,2
Bilagor
Bilaga 9
194
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
329
66,1
330
17,1
331
20,5
332
17,5
333
25,5
334
20,3
335
20,8
336
18,4
337
20,4
338
21,4
339
21,1
340
16,5
341
29,1
342
21,6
343
22,1
344
20,6
345
57,2
346
22,1
347
31,0
348
22,3
349
20,6
350
22,5
351
37,0
352
37,2
353
37,3
354
16,5
355
43,3
356
14,5
Krtid
till
kross
54,9
55,0
51,7
59,2
57,4
54,9
61,9
60,6
59,6
60,4
53,9
57,7
54,8
56,8
59,9
57,7
57,7
57,8
54,4
57,7
56,8
60,2
56,2
57,7
62,9
53,7
53,3
42,4
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
31,2
0,0
0,0
14,8
0,0
26,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
43,2
44,2
42,8
40,5
41,5
42,9
64,7
44,3
49,5
56,0
44,3
48,9
42,4
43,0
46,4
44,3
42,4
43,9
39,8
42,8
44,6
42,2
45,3
47,9
42,2
39,2
41,6
38,7
Hela
lastcykeln
164,3
116,3
115,0
117,1
124,4
118,1
178,5
123,3
129,6
152,7
119,3
149,5
126,2
121,4
128,3
122,6
157,3
123,7
125,3
122,8
122,0
124,8
138,5
142,7
142,4
109,3
138,2
95,7
Salva 3-h:
1
73,1
2
40,2
3
15,4
4
20,2
5
23,1
6
31,6
7
20,7
8
23,7
9
25,7
10
36,0
11
16,3
12
42,4
13
13,8
14
15,3
15
19,2
16
35,0
17
24,5
18
18,9
19
29,4
47,0
51,8
50,9
49,3
50,1
49,6
50,7
53,6
53,7
59,7
52,4
54,6
57,8
55,6
50,3
51,7
52,7
59,7
56,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
22,8
20,0
27,6
38,5
0,0
20,9
0,0
26,5
21,4
30,8
7,2
0,0
0,0
69,5
40,0
44,1
49,0
40,8
53,8
38,5
43,5
48,1
42,6
48,3
45,2
44,8
43,9
47,7
43,1
38,2
44,1
45,4
43,3
160,0
136,1
115,2
110,3
127,0
142,5
134,9
153,0
160,4
143,9
134,8
141,7
142,0
140,0
143,4
132,1
121,3
124,0
199,1
Skopa Skopnr
fyllnadstid
357
21,1
358
50,0
359
33,0
360
21,9
361
23,8
362
15,5
363
36,0
364
18,4
365
22,1
366
15,8
367
15,8
368
18,4
369
20,1
370
45,1
371
27,6
372
18,5
373
22,2
374
12,7
375
15,8
376
33,2
377
17,5
378
42,2
379
18,5
380
43,1
381
13,9
382
20,0
383
25,5
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
26,1
21,6
25,0
31,6
27,1
75,2
17,3
19,8
55,0
19,9
13,4
24,1
16,7
23,3
62,7
22,7
20,5
16,0
22,4
Krtid
till
kross
58,0
63,4
49,8
55,9
69,1
52,7
77,4
40,3
60,1
44,4
59,8
55,0
59,2
55,9
54,8
53,4
52,5
49,3
56,7
70,5
52,0
59,4
60,2
58,7
56,9
52,5
52,6
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
39,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
26,4
8,9
0,0
Krtid
ter
salva
49,5
48,0
48,0
48,9
42,2
42,2
45,0
49,3
41,6
40,5
44,5
42,1
43,8
40,2
48,4
42,6
41,1
41,3
42,6
45,0
43,8
46,9
38,1
42,0
46,9
41,7
42,9
Hela
lastcykeln
128,6
161,5
147,8
137,8
128,9
118,7
137,9
125,6
120,1
107,0
120,1
112,9
121,3
141,2
170,0
114,6
115,8
103,3
115,0
148,7
113,3
148,5
116,8
143,9
144,1
123,1
121,0
50,9
54,3
50,9
57,3
51,7
48,9
50,0
49,6
50,8
49,2
52,9
39,9
38,4
41,9
47,3
47,2
53,3
53,8
45,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
44,2
44,2
41,8
43,5
44,6
46,2
44,9
40,0
41,3
41,0
45,2
39,3
41,7
37,4
37,0
39,3
48,9
38,3
38,5
121,2
120,1
117,7
132,3
123,4
170,2
112,2
109,4
147,0
110,1
111,5
103,2
96,7
102,6
147,0
109,1
122,7
108,1
106,1
Bilagor
195
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
39
21,4
40
18,7
41
15,0
42
17,1
43
16,9
44
14,0
45
17,4
46
17,1
47
17,4
48
48,0
49
13,9
50
22,7
51
17,3
52
41,6
53
20,1
54
18,2
55
21,7
56
15,4
57
45,5
58
26,8
59
25,0
60
24,3
61
85,9
62
46,6
63
29,1
64
12,9
65
18,0
66
62,8
67
54,6
68
21,5
69
20,4
70
20,6
71
58,6
72
23,6
73
17,9
74
39,5
75
22,2
76
25,6
77
44,7
78
25,4
79
45,9
80
44,9
81
15,8
82
19,5
83
31,6
84
41,7
85
47,0
86
61,6
87
21,5
Krtid
till
kross
48,4
42,4
50,6
48,8
46,4
46,0
46,8
52,1
55,5
46,9
48,4
47,1
50,2
45,0
55,1
48,5
46,4
44,1
47,6
51,4
52,7
44,1
45,0
45,9
51,4
39,1
50,1
51,1
45,6
48,2
53,9
47,6
47,7
46,9
41,1
50,2
42,9
42,0
46,8
47,7
50,0
47,5
44,1
50,1
46,0
48,5
49,6
42,0
46,1
Vntan
vid
kross
0,0
7,9
28,9
36,4
23,5
0,0
24,3
0,0
14,3
0,0
26,2
0,0
25,0
0,0
0,0
32,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
30,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
157,4
30,2
0,0
27,8
12,6
16,5
42,2
9,7
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
37,6
42,0
42,1
43,0
35,0
38,5
44,4
35,2
45,5
44,7
43,0
44,0
60,9
43,2
45,5
42,8
40,6
38,9
40,6
41,0
42,8
45,9
43,8
41,4
40,6
38,2
41,6
38,1
51,9
45,1
41,9
40,9
52,4
41,8
35,2
38,5
44,2
42,8
41,5
37,1
41,2
46,0
37,1
39,1
40,8
43,3
39,9
39,1
40,6
Hela
lastcykeln
107,4
111,1
136,5
145,4
121,9
98,5
132,8
104,4
132,7
139,6
131,5
113,7
153,4
129,8
120,6
141,7
108,7
98,4
133,7
119,3
120,4
114,3
174,7
133,9
121,1
90,1
140,5
152,0
152,1
114,7
116,1
109,0
158,7
112,3
94,2
128,1
266,7
140,6
133,0
138,1
149,6
154,9
139,2
118,3
118,4
133,4
136,4
142,7
108,2
Skopa Skopnr
fyllnadstid
88
24,7
89
49,3
90
19,5
91
44,9
92
46,9
93
17,8
94
37,6
95
21,3
96
22,1
97
52,5
98
13,7
99
42,5
100
40,9
101
40,5
102
31,9
103
27,7
104
33,8
105
22,5
106
15,1
107
19,5
108
50,6
109
20,5
110
43,0
111
18,3
112
20,6
113
13,9
114
22,0
115
17,4
116
15,6
117
18,2
118
16,0
119
16,9
120
11,3
121
16,7
122
17,0
123
24,4
124
19,8
125
19,2
126
41,6
127
15,8
128
18,3
129
15,6
130
20,2
131
11,5
132
20,5
133
44,3
134
16,2
135
19,9
136
22,4
Krtid
till
kross
46,2
35,4
50,3
49,9
46,9
46,9
47,8
48,2
48,0
47,2
44,5
49,3
50,4
53,2
50,6
44,9
42,2
46,9
47,1
47,4
47,9
47,4
51,5
47,6
52,4
55,7
56,5
53,6
55,3
57,0
52,2
55,5
58,9
55,6
59,3
50,4
50,9
57,3
50,6
52,4
55,6
51,4
45,5
51,9
52,6
52,4
53,0
52,6
52,4
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
15,9
0,0
0,0
0,0
8,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
12,2
20,5
40,7
0,0
34,6
40,5
52,5
17,4
28,4
0,0
0,0
0,0
18,5
0,0
0,0
19,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
42,4
41,7
42,5
43,8
40,4
55,7
39,7
46,8
48,3
36,0
40,6
41,7
39,9
40,4
35,6
43,1
38,7
39,0
42,8
42,5
41,3
44,2
45,3
41,4
43,0
40,8
42,6
43,9
47,8
41,1
43,9
43,4
46,5
43,2
37,9
41,6
44,3
43,9
42,5
47,6
52,2
42,4
56,7
51,0
40,4
43,2
41,0
41,0
41,4
Hela
lastcykeln
113,3
126,3
112,2
138,6
150,2
120,3
125,0
116,3
126,9
135,7
98,8
133,4
131,2
134,1
118,1
115,7
114,7
108,5
105,0
109,4
139,8
112,0
139,9
107,3
116,0
110,5
133,4
135,4
159,2
116,3
146,6
156,3
169,2
133,0
142,7
116,4
115,1
120,3
153,2
115,8
126,1
129,2
122,3
114,4
113,5
140,0
110,2
113,5
116,1
Bilagor
Bilaga 9
196
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
137
22,4
138
29,8
139
44,6
140
20,4
141
58,4
142
20,7
143
32,0
144
42,0
145
23,7
146
17,1
147
18,9
148
17,8
149
24,1
150
17,8
151
34,7
152
20,5
153
19,6
154
19,7
155
37,6
156
19,0
157
16,6
158
20,3
159
24,1
160
16,9
161
18,8
Krtid
till
kross
53,6
53,3
56,6
55,3
52,1
50,4
53,1
54,8
54,3
62,2
54,3
52,5
53,2
53,4
48,7
50,5
58,9
49,6
52,3
56,1
40,9
50,7
48,0
63,3
54,0
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
64,4
38,5
25,0
0,0
0,0
21,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
82,4
26,6
0,0
36,2
69,4
0,0
Krtid
ter
salva
40,3
44,2
40,2
41,9
40,1
38,1
44,1
41,4
45,5
45,3
45,3
45,3
45,6
41,1
40,8
43,5
45,1
44,0
42,7
38,7
40,0
39,3
36,0
44,3
39,7
Hela
lastcykeln
116,3
127,2
141,4
117,6
150,6
109,2
129,2
138,2
187,8
163,1
143,6
115,7
122,9
133,3
124,1
114,4
123,7
113,2
132,5
196,2
124,1
110,3
144,2
193,8
112,5
Salva 4-mitt:
1
22,7
2
17,5
3
21,2
4
19,3
5
54,9
6
20,8
7
19,7
8
14,8
9
18,8
10
15,7
11
15,6
12
12,1
13
13,1
14
12,5
15
12,5
16
15,0
17
43,6
18
16,9
19
32,4
20
15,7
21
18,7
22
18,7
64,8
60,3
59,1
53,6
56,3
50,9
48,0
20,4
62,0
59,5
69,1
73,2
73,7
64,9
64,3
67,5
66,8
65,9
56,2
52,3
55,8
57,9
36,9
265,8
0,0
34,6
0,0
224,6
0,0
0,0
22,9
0,0
26,8
114,1
69,0
0,0
0,0
0,0
12,8
22,9
0,0
92,0
19,0
44,7
98,6
46,9
43,0
48,9
51,2
36,8
42,7
20,9
49,8
62,6
49,4
58,3
43,8
45,9
61,5
56,1
56,4
49,6
49,9
46,7
48,0
49,0
223,1
390,4
123,3
156,5
162,3
333,1
110,4
56,1
153,5
137,7
160,8
257,7
199,5
123,3
138,3
138,6
179,5
155,4
138,5
206,8
141,4
170,3
Skopa Skopnr
fyllnadstid
162
17,9
163
17,2
164
16,1
165
25,1
166
23,5
167
44,4
168
14,8
169
19,1
170
45,9
171
78,0
172
19,8
173
113,0
174
16,3
175
19,0
176
17,7
177
14,9
178
11,5
179
22,7
180
21,2
181
16,7
182
15,2
183
23,4
184
31,8
185
22,3
186
19,4
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
38,6
35,3
10,8
19,9
15,4
18,2
28,4
29,2
21,9
15,7
19,0
42,1
22,2
18,2
23,4
25,1
18,4
13,6
20,0
21,9
23,1
23,3
Krtid
till
kross
57,1
67,4
58,8
60,2
58,8
49,8
59,4
53,3
47,8
50,2
44,1
43,5
47,1
50,2
56,6
57,6
53,2
61,9
51,4
47,9
53,7
56,6
53,9
56,9
59,7
Vntan
vid
kross
48,0
125,0
19,8
152,9
93,5
0,0
113,6
64,6
9,1
0,0
8,2
0,0
0,0
0,0
84,8
31,9
28,1
18,8
0,0
0,0
143,5
13,1
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
48,2
43,6
39,0
43,6
38,9
35,7
43,2
41,6
45,1
46,6
40,6
30,1
47,5
54,4
35,0
42,9
54,5
46,0
42,4
44,5
42,4
49,0
45,6
43,5
43,5
Hela
lastcykeln
171,2
253,2
133,6
281,7
214,7
129,9
231,0
178,5
147,9
174,8
112,7
186,6
110,9
123,6
194,1
147,4
147,3
149,5
114,9
109,2
254,7
142,0
131,3
122,7
122,5
53,0
53,2
16,9
66,7
59,8
53,6
19,4
58,6
58,0
60,0
68,5
64,9
57,6
59,6
55,9
66,5
46,3
35,3
49,2
53,1
50,2
49,4
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
43,8
0,0
0,0
0,0
0,0
313,1
47,3
63,3
0,0
36,5
0,0
0,0
85,9
73,1
45,7
45,7
47,9
22,9
38,7
51,9
51,1
17,4
49,5
48,7
53,5
50,0
48,0
47,0
49,8
43,0
44,2
54,4
22,5
42,2
42,0
45,7
41,3
137,2
136,4
50,6
125,2
127,2
122,9
65,2
181,2
128,5
129,2
137,5
155,0
439,9
174,9
185,5
135,8
155,6
71,3
111,3
202,9
192,1
159,7
Bilagor
197
Bilaga 9
Tiderna fr skopa 55-87 gller lastning av material frn salvan till en provhg.
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
45
24,2
46
34,9
47
22,0
48
64,7
49
40,1
50
20,5
51
28,2
52
50,6
53
34,9
54
15,3
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
25,1
20,0
18,1
16,1
38,6
17,6
20,4
26,3
16,5
18,5
30,6
36,6
57,5
21,4
19,4
5,1
20,6
18,7
13,5
21,0
19,3
18,3
11,1
57,7
39,3
17,5
14,0
16,3
17,7
16,6
19,3
58,9
44,8
59,5
15,3
46,7
36,7
34,8
20,6
Krtid
till
kross
50,7
57,0
54,0
50,7
49,2
49,1
46,0
48,3
28,1
32,3
Vntan
vid
kross
36,7
30,0
65,9
0,0
14,2
479,0
0,0
97,8
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
44,2
45,6
43,9
49,7
45,6
42,4
40,3
41,4
26,1
22,8
Hela
lastcykeln
155,7
167,5
185,7
165,1
149,0
591,0
114,5
237,9
89,1
70,3
48,9
51,8
48,3
45,2
49,5
46,6
48,0
35,4
54,8
46,8
47,9
49,6
65,7
52,2
57,6
25,7
58,9
55,4
51,7
29,6
53,1
48,2
60,1
53,0
50,6
16,7
66,4
56,4
50,3
52,6
54,0
50,5
48,3
47,9
58,2
49,9
53,3
48,9
48,0
9,7
0,0
12,7
0,0
130,7
44,1
63,0
0,0
0,0
0,0
18,2
0,0
0,0
30,1
0,0
0,0
0,0
55,2
13,9
0,0
0,0
377,5
28,5
0,0
0,0
0,0
189,4
40,4
38,1
23,9
32,8
7,1
20,1
0,0
16,9
0,0
49,4
13,8
60,1
38,2
38,9
40,3
41,0
41,7
42,3
39,5
22,7
40,7
44,3
43,1
42,1
41,5
44,3
42,0
23,3
48,7
44,6
41,6
31,4
43,5
42,4
41,5
39,2
37,4
28,3
44,9
44,7
41,5
42,5
34,1
41,0
39,2
45,4
57,7
55,7
42,9
43,0
45,4
121,9
110,7
119,3
102,4
260,5
150,6
170,8
84,3
112,0
109,6
139,7
128,3
164,7
148,0
119,0
54,0
128,3
173,8
120,7
82,0
115,9
486,3
141,2
149,8
127,3
62,4
314,6
157,8
147,5
135,5
140,2
157,4
152,3
152,8
148,2
152,3
182,3
140,5
174,1
Skopa Skopnr
fyllnadstid
127
13,6
128
25,2
129
21,3
130
16,7
131
49,4
132
15,9
133
24,6
134
38,9
135
37,6
136
18,6
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
12,6
16,6
33,6
14,6
13,7
16,5
14,5
35,3
20,3
21,7
15,7
18,8
17,5
14,6
18,1
36,1
16,7
18,1
18,7
11,3
17,0
31,5
21,3
15,2
16,9
39,1
20,1
42,7
18,7
51,3
48,1
18,2
36,3
17,7
54,5
40,1
48,2
67,4
53,5
Krtid
till
kross
51,6
25,0
63,2
57,2
55,9
52,5
55,7
55,6
54,3
57,1
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
224,3
29,3
0,0
7,0
166,9
0,0
34,0
49,5
Krtid
ter
salva
40,1
29,7
44,7
45,8
43,5
43,5
44,2
44,1
44,3
51,9
Hela
lastcykeln
105,2
79,9
353,5
148,9
148,7
118,9
291,4
138,5
170,1
177,2
56,8
53,6
49,3
52,4
49,1
51,4
52,5
50,2
59,2
54,0
53,7
56,3
53,1
58,1
58,3
60,5
55,8
53,5
51,3
57,4
51,7
55,3
55,3
60,2
55,8
50,5
59,6
56,4
50,5
45,9
29,9
51,6
53,2
46,8
55,5
30,4
55,8
55,7
59,9
52,0
112,2
31,2
58,4
0,0
37,4
0,0
0,0
0,0
76,4
64,7
0,0
29,3
44,8
99,9
40,4
30,6
0,0
38,7
70,8
47,1
60,4
90,8
0,0
43,3
8,7
0,0
12,2
63,3
12,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
54,4
0,0
42,0
43,2
49,2
39,0
33,0
41,7
41,0
39,0
43,2
43,7
46,0
42,0
44,2
44,2
45,4
46,3
43,7
45,4
42,7
45,2
46,0
39,5
50,5
45,4
39,0
45,5
43,2
40,5
43,8
49,4
41,7
32,6
45,3
42,8
41,6
46,5
35,0
38,5
52,3
2,5
164,7
231,6
153,0
158,5
104,4
146,3
106,0
128,7
123,3
198,1
176,2
119,3
144,1
162,9
222,6
180,8
148,5
114,3
153,8
185,4
155,2
197,6
212,8
114,4
161,4
141,4
120,2
155,2
181,9
151,8
110,7
115,1
132,2
106,2
156,4
105,5
197,0
175,4
157,8
Bilagor
Bilaga 9
198
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
176
28,0
177
19,3
178
24,0
179
49,3
180
17,4
181
80,9
182
75,5
183
72,0
184
21,6
185
19,8
186
46,6
187
24,8
188
47,5
189
16,4
190
20,7
191
41,3
192
13,1
193
24,7
194
43,1
195
48,6
196
20,9
197
46,3
198
41,3
199
14,4
200
19,7
201
36,5
202
51,3
203
17,0
204
39,9
205
36,1
206
18,6
207
34,2
208
16,4
209
45,9
210
53,7
211
16,9
212
57,0
213
66,5
214
17,9
215
20,4
216
72,6
217
86,0
218
43,3
219
54,3
220
44,9
221
14,3
222
22,1
223
17,4
224
14,3
Krtid
till
kross
52,9
65,2
73,1
59,2
55,5
53,2
53,9
55,3
56,7
52,7
55,5
53,2
37,6
52,3
53,3
56,3
58,4
56,0
60,4
56,4
53,8
54,0
55,5
53,4
53,8
34,7
56,9
65,3
56,5
51,3
39,2
28,9
52,4
54,5
52,6
52,7
48,5
51,6
51,5
58,4
55,8
55,8
33,2
66,2
52,9
57,6
42,4
58,5
59,9
Vntan
vid
kross
34,0
0,0
194,5
0,0
37,0
0,0
0,0
0,0
89,3
75,3
0,0
19,4
0,0
0,0
0,0
0,0
55,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
85,1
37,7
0,0
31,2
25,7
35,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
68,2
261,2
0,0
0,0
75,9
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
14,8
83,0
Krtid
ter
salva
44,5
49,2
48,2
51,0
46,0
53,8
38,9
46,2
76,1
37,5
56,7
40,8
32,4
43,9
44,6
45,1
45,8
43,8
47,7
44,0
47,7
44,3
48,1
47,6
46,8
43,4
44,0
48,7
51,5
47,9
25,6
31,9
98,2
40,3
41,3
44,1
45,7
44,6
42,6
40,9
54,4
42,3
38,5
24,7
44,9
45,0
42,3
47,5
51,5
Hela
lastcykeln
159,4
133,7
339,8
159,5
155,8
187,9
168,3
173,5
243,7
185,3
158,8
138,3
117,5
112,5
118,5
142,7
173,0
124,4
151,2
148,9
122,4
144,5
145,0
200,5
158,1
114,5
183,4
156,6
183,8
135,3
83,4
95,1
167,0
140,7
147,6
181,9
412,3
162,8
112,0
195,6
182,8
184,0
114,9
145,2
142,8
116,9
106,8
138,2
208,7
Skopa Skopnr
fyllnadstid
225
14,8
226
18,6
227
12,0
228
17,1
229
16,5
230
35,7
231
21,6
232
14,3
233
15,0
234
15,8
235
39,3
236
19,7
237
20,2
238
15,1
239
18,6
240
19,4
241
16,8
242
18,1
243
47,2
244
40,6
245
17,7
246
51,2
247
18,0
248
14,1
249
15,3
250
14,8
251
17,1
252
90,3
253
13,2
254
22,5
255
37,2
256
48,3
257
31,7
258
13,2
259
11,9
260
13,8
261
19,2
262
21,2
263
19,5
264
11,2
265
39,0
266
19,0
267
29,6
268
9,0
269
61,2
270
90,8
271
39,8
272
44,9
273
58,7
Krtid
till
kross
57,1
59,4
56,1
57,8
61,6
53,3
90,9
56,7
52,9
48,5
53,8
57,9
57,4
55,5
51,5
55,6
56,1
53,4
53,3
51,4
54,8
55,0
56,7
61,4
55,0
53,6
57,1
53,7
54,7
52,7
57,6
62,3
65,5
55,5
57,8
60,7
66,7
55,4
57,2
51,8
58,5
60,6
59,9
44,7
59,5
53,0
57,0
57,7
49,6
Vntan
vid
kross
42,4
179,1
17,8
55,1
93,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
121,7
962,5
83,9
6,5
9,9
57,4
21,7
0,0
93,8
223,5
0,0
0,0
33,5
17,1
377,7
27,9
0,0
221,7
26,4
20,0
128,5
12,3
47,3
21,8
41,6
48,9
494,5
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
41,6
47,9
40,3
44,9
43,7
39,9
60,6
41,9
44,6
76,5
42,7
45,4
43,9
42,8
39,6
43,5
42,9
41,4
41,4
46,8
39,4
42,3
43,5
45,3
41,3
43,1
44,5
50,0
43,8
46,8
43,3
46,5
49,7
47,6
43,4
49,8
45,7
90,8
54,1
44,5
45,4
44,3
41,9
29,5
46,0
43,1
48,3
45,0
48,0
Hela
lastcykeln
155,9
305,0
126,1
174,9
215,6
128,8
173,1
112,9
112,4
140,7
135,8
244,6
1084,1
197,2
116,1
128,4
173,2
134,4
141,9
232,6
335,4
148,5
118,2
154,3
128,8
489,2
146,6
194,0
333,4
148,4
158,1
285,5
159,1
163,6
134,8
165,9
180,4
661,9
130,8
107,5
142,8
123,9
131,4
83,2
166,7
187,0
145,1
147,6
156,3
Bilagor
199
Bilaga 9
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
274
40,9
275
15,7
276
61,7
277
40,9
278
62,6
279
42,1
280
21,2
281
62,6
282
37,3
283
38,3
284
28,8
285
12,6
286
15,9
287
19,1
288
40,8
289
41,3
290
61,1
291
43,7
292
17,8
293
12,6
294
14,8
295
25,9
296
39,0
297
35,5
298
14,5
299
12,6
300
19,0
301
36,6
302
11,9
303
14,6
304
17,3
305
15,3
306
43,9
307
39,1
308
18,4
309
39,0
310
16,0
Krtid
till
kross
36,2
52,0
55,2
55,3
55,4
52,2
54,2
51,6
55,1
62,6
44,0
47,2
55,5
56,5
62,9
60,3
55,5
30,4
57,2
58,8
52,4
65,2
60,0
24,9
49,3
52,4
53,9
25,4
57,3
62,7
57,6
60,6
54,1
45,2
53,5
60,7
63,3
Vntan
vid
kross
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
67,5
41,1
0,0
0,0
0,0
0,0
79,4
17,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
30,7
21,1
27,2
251,5
0,0
105,2
30,4
0,0
0,0
Krtid
ter
salva
31,4
41,0
42,3
44,4
43,5
45,9
47,0
45,2
48,6
38,0
36,0
46,7
44,3
49,1
50,0
43,4
46,5
33,3
44,4
46,1
46,4
47,6
47,7
35,3
45,7
54,1
41,4
29,4
52,2
48,4
51,2
49,6
42,5
44,8
44,9
43,5
49,1
Hela
lastcykeln
108,5
108,7
159,3
140,6
161,5
140,2
122,3
159,5
140,9
138,8
108,8
106,4
115,6
124,7
221,2
186,2
163,1
107,4
119,4
117,4
192,9
155,7
146,7
95,7
109,5
119,1
114,4
91,4
152,1
146,8
153,2
377,0
140,5
234,3
147,1
143,2
128,4
Salva 4-h:
1
17,3
2
16,7
3
17,1
4
26,9
5
15,8
6
18,3
7
22,3
8
21,6
9
20,6
10
27,9
58,7
47,1
48,9
54,7
38,7
46,7
50,4
49,8
43,5
47,2
94,0
53,3
25,6
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
35,4
42,2
44,5
42,5
38,6
27,9
40,8
40,3
45,1
42,4
45,7
212,2
161,6
134,1
120,1
82,4
105,7
113,1
116,5
106,5
156,2
Skopa Skopnr
fyllnadstid
311
17,1
312
12,3
313
16,8
314
17,3
315
38,6
316
17,9
317
17,0
318
22,4
319
32,0
320
17,8
321
20,4
322
17,5
323
17,7
324
38,1
325
14,9
326
25,2
327
37,2
328
42,3
329
16,4
330
13,1
331
60,7
332
33,3
333
47,4
334
17,4
335
28,4
336
39,2
337
37,6
338
36,7
339
7,9
340
14,1
341
11,6
342
43,2
343
43,6
344
23,7
345
31,8
346
27,9
347
14,7
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
20,5
24,1
16,9
48,3
21,2
20,5
19,2
18,7
18,5
21,0
Krtid
till
kross
62,9
58,0
59,5
60,2
31,8
56,9
53,6
56,2
54,5
53,9
66,1
49,4
55,0
55,5
57,7
32,9
51,9
53,9
53,8
53,9
33,1
54,2
60,8
58,8
33,8
58,8
59,3
56,2
34,2
61,7
54,2
56,0
53,4
55,6
61,2
28,8
56,6
Vntan
vid
kross
185,1
0,0
0,0
61,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
42,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
100,2
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
29,4
Krtid
ter
salva
49,9
48,8
43,8
34,9
33,8
35,9
44,8
45,2
43,5
59,2
45,1
44,7
43,9
44,6
43,1
24,1
44,9
49,9
46,5
45,8
36,9
46,8
48,3
43,4
32,7
45,5
44,8
43,6
39,3
52,6
46,6
43,7
44,1
48,4
45,7
35,7
55,0
Hela
lastcykeln
315,0
119,1
120,1
173,6
104,2
110,7
115,3
123,7
130,0
130,9
131,6
111,7
116,5
138,2
158,4
82,2
133,9
146,1
116,6
112,7
130,7
134,4
256,7
119,6
94,8
143,6
141,7
136,5
81,4
128,4
112,4
143,0
141,1
127,7
138,6
92,5
155,7
56,8
55,4
54,5
44,8
49,4
48,1
51,6
47,4
47,9
47,8
124,4
450,4
36,6
0,0
19,0
49,2
28,1
0,0
52,5
38,1
41,9
41,8
32,2
40,4
42,1
42,4
46,8
39,3
40,1
41,7
243,5
571,7
140,2
133,4
131,7
160,2
145,7
105,3
158,8
148,7
Bilagor
Bilaga 9
200
Skopa
Skopnr
fyllnadstid
21
13,6
22
35,8
23
35,6
24
20,7
25
54,3
26
58,2
27
40,1
28
56,9
29
36,6
30
36,1
31
19,0
32
13,3
33
17,4
34
20,5
35
7,8
36
33,5
Krtid
till
kross
57,8
49,5
46,2
48,4
47,6
21,5
31,1
46,7
49,2
43,8
51,1
54,1
51,0
49,1
45,3
47,9
Vntan
vid
kross
19,8
0,0
44,6
40,3
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
16,0
48,0
Krtid
ter
salva
54,9
42,0
43,9
40,3
42,2
32,6
30,8
39,0
50,9
38,8
39,3
45,6
50,3
54,8
40,8
43,6
Hela
lastcykeln
146,2
127,3
170,3
149,7
144,1
112,3
102,0
142,6
136,6
118,7
109,5
113,1
118,7
124,4
109,8
173,0
Skopa Skopnr
fyllnadstid
37
20,2
38
11,1
39
13,2
40
17,2
41
47,1
42
13,2
43
13,4
44
19,5
45
61,5
46
16,7
47
16,3
48
13,4
49
16,9
50
19,7
51
18,9
Krtid
till
kross
47,3
47,2
46,3
50,7
90,8
50,0
45,7
52,6
51,3
50,4
47,2
47,7
52,8
55,8
50,9
Vntan
vid
kross
56,3
37,8
0,0
137,4
0,0
0,0
25,0
25,4
0,0
77,6
0,0
62,3
32,3
0,0
31,0
Krtid
ter
salva
84,6
84,2
45,0
42,2
34,1
42,7
46,0
43,2
43,2
41,9
60,5
43,8
48,6
46,9
95,4
Hela
lastcykeln
208,4
180,2
104,5
247,5
172,0
105,9
130,0
140,8
155,9
186,6
123,9
167,1
150,6
122,4
196,2
Bilagor
201
Bilaga 10 Krosskapacitet och brnslefrbrukning

Vecka Datum Diesel- Effektiv Produkt Finmtrl Fraktion Grovmtrl Krossat Specifik Lasttgng krossBV1
BV2
1:a sikt BV1-BV2 ton/tim frbrukn maskin
ton
l/skift tid tim
ton
ton
mm
l/ton
Cat
Salva 0 (EPD):
17
24/04
17
25/04
360
133
9,50
3,25
1 290
497
383
194
0-63
0-63
907
303
135,8
152,9
0,28
0,27
988F
988F
28/04
29/04
30/04
440
443
315
9,50
9,50
6,50
1 892
1 944
1 469
902
898
753
0-150
0-150
0-150
990
1 046
716
199,2
204,6
226,0
0,23
0,23
0,21
988F
988F
988F
19
05/05
19
06/05
19
07/05
19
08/05
Salva 0-N:
20
12/05
20
13/05
20
14/05
20
15/05
20
16/05
355
440
438
434
9,50
9,50
9,50
9,50
1 744
1 646
1 824
1 680
840
820
918
824
0-150
0-150
0-150
0-150
904
826
906
856
183,6
173,3
192,0
176,8
0,20
0,27
0,24
0,26
988F
988F
988F
988F
438
400
360
455
270
9,50
9,50
4,00
7,00
3,00
1 682
1 467
1 135
1 866
782
806
532
387
716
276
0-150
0-150
0-150
0-150
0-63
876
935
748
1 150
506
177,1
154,4
283,8
266,6
260,7
0,26
0,27
0,32
0,24
0,35
988F
988F
988F
988F
988F
19/05
20/05
470
430
7,00
7,50
1 953
1 825
720
622
0-63
0-63
1 233
1 203
279,0
243,3
0,24
0,24
988F
988F
21
21/05
Salva 1:
22
26/05
22
27/05
22
28/05
22
29/05
22
30/05
330
6,50
1 346
284
0-32
1 062
207,1
0,25
988F
332
444
388
438
172
9,00
9,00
9,00
9,00
3,25
1 821
1 941
1 877
1 704
834
412
494
525
408
201
1 409
1 447
1 352
1 296
633
202,3
215,7
208,6
189,3
256,6
0,18
0,23
0,21
0,26
0,21
988F
988F
988F
1-N
988H
1 566
1 525
1 612
1 036
230,0
237,8
246,2
161,7
0,20
0,22
0,22
0,22
988H
988H
988H
988H
18
18
18
21
21
23
23
23
23
02/06
03/06
04/06
05/06
421
470
477
315
9,00
9,00
9,00
9,00
2 070
2 140
2 216
1 455
504
615
604
419
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
24
24
24
24
24
09/06
10/06
11/06
12/06
13/06
450
468
442
437
200
9,00
9,00
9,00
9,00
3,25
2 192
2 247
2 375
1 052
913
608
690
785
241
229
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
1 584
1 557
1 590
811
684
243,6
249,7
263,9
116,9
280,9
0,21
0,21
0,19
0,42
0,22
1-N
988H
988H
988H
988H
25
25
25
16/06
17/06
19/06
375
400
330
5,25
9,00
9,00
1 645
2 496
1 574
430
648
408
0-32
0-32
0-32
1 215
1 848
1 166
313,3
277,3
174,9
0,23
0,16
0,21
988H
1-H
988H
Bilagor
202
Bilaga 10
Krosskapacitet och brnslefrbrukning, forts.
BV2
ton
l/skift tid tim
ton
ton
mm
l/ton
Cat
Salva 2:
27
30/06
27
01/07
27
02/07
27
03/07
410
460
378
503
9,00
9,00
9,00
9,00
2 697
2 668
2 874
2 850
1468
1553
1670
1671
0-150
0-90
0-90
0-90
1 229
1 115
1 204
1 179
299,7
296,4
319,3
316,7
0,15
0,17
0,13
0,18
1-H
1-H
988H
988H
07/07
08/07
09/07
10/07
11/07
575
545
530
495
210
9,00
9,00
9,00
9,00
3,25
2 658
2 556
2 158
2 322
1 025
1 535
1 491
1 273
1 112
496
0-90
0-90
0-90
0-63
0-63
1 123
1 065
885
1 210
529
295,3
284,0
239,8
258,0
315,4
0,22
0,21
0,25
0,21
0,20
988H
988H
988H
988H
988H
32
04/08
32
05/08
32
06/08
32
07/08
32
08/08
Salva 3:
36
03/09
36
04/09
527
529
510
550
152
9,00
9,00
9,00
9,00
3,25
2 263
2 684
2 177
2 758
580
1 174
1 334
1 123
1 402
260
0-63
0-63
0-63
0-63
0-63
1 089
1 350
1 054
1 356
320
251,4
298,2
241,9
306,4
178,5
0,23
0,20
0,23
0,20
0,26
988H
1-N
988H
988H
988H
469
413
8,00
8,20
1 673
2 353
540
1 156
0-63
0-90
1 133
1 197
209,1
287,0
0,25
0,20
988H
988H
28
28
28
28
28
37
37
37
37
08/09
09/09
10/09
11/09
436
463
431
495
8,00
8,40
5,10
7,70
2 141
2 636
1 801
2 585
907
1 256
928
1 350
0-90
0-90
0-90
0-63
1 234
1 380
873
1 235
267,6
313,8
353,1
335,7
0,20
0,18
0,24
0,19
988H
988H
988H
988H
38
38
38
38
15/09
16/09
17/09
18/09
408
460
457
459
5,00
7,00
6,80
6,90
1 669
2 282
2 225
2 281
393
593
551
628
0-32
0-32
0-32
0-32
1 276
1 689
1 674
1 653
333,8
326,0
327,2
330,6
0,24
0,20
0,21
0,20
988H
988H
988H
988H
39
39
39
39
22/09
23/09
24/09
25/09
457
525
497
516
6,90
7,90
6,50
8,10
2 281
2 696
2 160
2 438
629
1 259
882
1 109
0-32
0-63
0-63
0-63
1 652
1 437
1 278
1 329
330,6
341,3
332,3
301,0
0,20
0,19
0,23
0,21
988H
988H
988H
988H
40
40
29/09
30/09
424
595
7,40
9,80
2 388
3 149
1 170
1 516
0-63
0-63
1 218
1 633
322,7
321,3
0,18
0,19
988H
988H
Bilagor
203
Bilaga 10
Krosskapacitet och brnslefrbrukning, forts.
BV2
ton
l/skift tid tim
ton
ton
mm
l/ton
Cat
Salva 4:
40
01/10
40
02/10
507
488
9,50
8,30
2 506
2 541
1 081
1 077
1 425
1 464
0-63
0-63
263,8
306,1
0,20
0,19
988H
988H
1 967
563
1 404
0-32
207,1
0,20
988H
2 114
2 227
649
652
1 465
1 575
0-32
0-32
222,5
305,1
0,19
0,20
988H
988H
41
41
41
41
06/10
07/10
08/10
09/10
400
412
442
9,50
0,00
9,50
7,30
42
42
42
42
42
13/10
14/10
15/10
16/10
17/10
412
420
390
430
187
7,90
6,80
6,00
5,70
2,50
2 353
1 959
1 785
1 905
868
662
531
489
416
194
1 691
1 428
1 296
1 489
674
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
297,8
288,1
297,5
334,2
347,2
0,18
0,21
0,22
0,23
0,22
988H
988H
988H
988H
988H
43
43
43
43
20/10
21/10
22/10
23/10
417
423
378
485
4,90
6,60
4,50
7,10
1 532
2 060
1 498
2 247
364
475
357
502
1 168
1 585
1 141
1 745
0-32
0-32
0-32
0-32
312,7
312,1
332,9
316,5
0,27
0,21
0,25
0,22
988H
988H
988H
988H
44
44
44
44
44
27/10
28/10
29/10
30/10
31/10
433
507
450
466
200
5,60
7,40
5,70
7,00
3,30
1 803
2 397
1 670
2 038
906
426
657
397
500
215
1 377
1 740
1 273
1 538
691
0-32
0-32
0-32
0-32
0-32
322,0
323,9
293,0
291,1
274,5
0,24
0,21
0,27
0,23
0,22
988H
988H
988H
988H
988H
Bilagor
204
Bilaga 11 Vgning av siktmassor i ton

Data ger summerade vrden frn i) skopvgsavlsningar, ii) lastade lastbilar minus tara eller iii) fordon med vxelflak minus dragfordonsvikt. Vgningarna refererar till beskrivningen i avsnitt 4.1. Siffrorna i frsta kolumn ger maskvidden i mm , vriga ton frn vgning. Sista raden ger hur mycket som
verkat tillkomma/frsvinna som resultat av vgning av samma massor i nsta led. Fr hgarna borde
summan av vikterna frn vgning 1 vara lika stor som vikten frn vgning 0,
summan av vikterna frn vgning 2 lika med 0-200 fraktionens vikt frn vgning 1,
0-125 fraktionerna frn vgning 2 (fre mellanlager) och 3 (efter) vara lika och
summan av vikterna frn vgning 4 vara lika med vikten frn vgning 3.
Vgn 0
Hg 1A
101,60
200
125
75
40
Summa
101,60
Tillskott(+)/frlust(-)
Vgn 1
35,80
63,55
Hg 1B
99,55
200
125
75
40
Summa
99,55
33,85
65,90
Hg 2A
100,60
200
125
75
40
Summa
100,60
31,15
63,65
Hg 2B
99,05
200
125
75
40
Summa
99,05
39,65
50,15
Hg 3B
100,20
200
125
75
40
Summa
100,20
56,30
49,00
99,35
-2,25
99,75
0,20
94,80
-5,80
89,80
-9,25
105,30
5,10
Vgn 2
Vgn 3
Vgn 4
16,05
49,06
48,90
65,11
1,56
48,90
-0,16
14,66
9,42
26,88
50,96
2,06
Totalt
35,80
16,05
14,66
9,42
26,88
102,81
1,21
15,72
12,08
29,64
57,44
1,69
33,85
15,90
15,72
12,08
29,64
107,19
7,64
15,62
10,82
28,70
55,14
2,29
31,15
14,80
15,62
10,82
28,70
101,09
0,49
10,46
7,34
22,62
40,42
1,62
39,65
13,70
10,46
7,34
22,62
93,77
-5,28
10,30
7,46
17,78
35,54
2,09
56,30
14,25
10,30
7,46
17,78
106,09
5,89
15,90
55,30
55,75
71,20
5,30
55,75
0,45
14,80
52,94
52,85
67,74
4,09
52,85
-0,09
13,70
38,90
38,80
52,60
2,45
38,80
-0,10
14,25
35,90
33,45
50,15
1,15
33,45
-2,45
Bilagor
205
Bilaga 11
Vgning av siktmassor i ton, forts.

Vgn 0
Hg 3C
102,10
200
125
75
40
Summa
102,10
Vgn 1
48,25
57,75
Hg 3A
99,20
200
125
75
40
Summa
99,20
49,85
50,05
Hg 4B
101,10
200
125
75
40
Summa
101,10
51,95
49,85
Hg 4C
101,25
200
125
75
40
Summa
101,25
Hg 4D
102,10
200
125
75
40
Summa
102,10
Hg 4A
102,55
200
125
75
40
Summa
102,55
106,00
3,90
99,90
0,70
101,80
0,70
48,80
54,85
103,65
2,40
50,80
49,75
100,55
-1,55
39,90
60,55
100,45
-2,10
Vgn 2
Vgn 3
Vgn 4
15,90
45,28
43,30
61,18
3,43
43,30
-1,98
11,28
8,22
26,10
45,60
2,30
Totalt
48,25
15,90
11,28
8,22
26,10
109,75
7,65
11,10
8,34
21,24
40,68
1,53
49,85
13,95
11,10
8,34
21,24
104,48
5,28
8,92
6,62
21,26
36,80
1,40
51,95
11,70
8,92
6,62
21,26
100,45
-0,65
11,44
8,06
19,34
38,84
1,24
48,80
19,35
11,44
8,06
19,34
106,99
5,74
9,88
7,50
19,86
37,24
1,89
50,80
13,95
9,88
7,50
19,86
101,99
-0,11
11,64
9,38
28,08
49,10
2,15
39,90
14,50
11,64
9,38
28,08
103,50
0,95
13,95
38,94
39,15
52,89
2,84
39,15
0,21
11,70
36,04
35,40
47,74
-2,11
35,40
-0,64
19,35
38,78
37,60
58,13
3,28
37,60
-1,18
13,95
36,84
35,35
50,79
1,04
35,35
-1,49
14,50
49,04
46,95
63,54
2,99
46,95
-2,09
Bilagor
206
Bilaga 12 Siktkurvor, vgda plus korrigeringar 1-4
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
0,75
s50x50
Vgt
Pass.
%
100,0
65,2
49,6
35,3
26,1
0,0
127,1
0,208
0,079
Provhg 1A (salva 1-N)

Korr 1 Korr 2 Korr 3
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
64,0
64,8
64,0
47,1
49,0
48,3
34,4
34,5
34,4
25,5
25,3
25,5
0,0
0,0
0,0
137,8
129,9
133,2
0,224
0,211
0,209
0,090
0,081
0,082
Korr 4
Pass.
%
100,0
64,8
50,3
36,1
26,4
0,0
124,0
0,193
0,072
Vgt
Pass.
%
100,0
57,7
43,1
32,0
24,1
0,0
160,4
0,195
0,088
Provhg 2B (salva 2-N)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
55,8
60,0
55,8
37,4
46,1
39,3
29,1
35,6
29,1
22,0
28,2
22,0
0,0
0,0
0,0
176,2
145,9
173,5
0,245
0,184
0,221
0,119
0,077
0,106
Korr 4
Pass.
%
100,0
60,0
47,7
35,6
25,8
0,0
139,2
0,164
0,066
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
s50x500,75
Vgt
Pass.
%
100,0
68,4
53,6
38,9
27,7
0,0
112,8
0,293
0,102
Provhg 1B (salva 1-H)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
66,1
66,0
66,1
51,4
50,0
55,5
40,3
34,2
40,2
28,7
22,1
28,4
0,0
0,0
0,0
118,6
124,9
106,9
0,221
0,316
0,307
0,080
0,118
0,102
Korr 4
Pass.
%
100,0
66,0
55,4
40,0
28,4
0,0
107,5
0,307
0,102
Vgt
Pass.
%
100,0
69,2
54,5
39,1
28,4
0,0
110,3
0,309
0,105
Provhg 2A (salva 2-H)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
67,1
69,0
67,1
49,4
54,3
52,6
37,7
38,8
37,7
27,4
28,0
27,4
0,0
0,0
0,0
127,3
111,1
116,2
0,236
0,311
0,298
0,089
0,106
0,105
Korr 4
Pass.
%
100,0
69,0
57,8
41,9
30,1
0,0
100,5
0,319
0,101
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
s50x500,75
Vgt
Pass.
%
100,0
52,3
38,9
28,3
20,3
0,0
187,2
0,178
0,090
Provhg 3A (salva 3 v)
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
50,1
49,7
50,1
37,1
35,7
39,3
28,5
24,5
28,5
20,5
16,1
20,4
0,0
0,0
0,0
199,4
201,3
199,3
0,173
0,188
0,145
0,092
0,100
0,077
Korr 4
Pass.
%
100,0
49,7
38,6
28,0
20,3
0,0
201,7
0,148
0,079
Vgt
Pass.
%
100,0
46,9
33,5
23,8
16,8
0,0
217,1
0,179
0,101
Provhg 3B (salva 3 h)
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
46,5
43,8
46,5
35,0
29,6
35,8
25,4
19,3
26,2
17,9
11,9
19,1
0,0
0,0
0,0
222,6
232,6
224,3
0,154
0,190
0,143
0,089
0,113
0,083
Korr 4
Pass.
%
100,0
43,8
31,2
22,1
15,9
0,0
236,9
0,168
0,101
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
s50x500,75
Vgt
Pass.
%
100,0
56,0
41,5
31,3
23,8
0,0
168,8
0,193
0,090
Provhg 3C (salva 3 mitt)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
54,5
52,7
54,5
41,9
37,2
44,3
33,4
26,1
33,9
25,4
18,1
26,2
0,0
0,0
0,0
173,4
186,8
166,8
0,168
0,208
0,135
0,080
0,105
0,063
Korr 4
Pass.
%
100,0
52,7
40,9
30,9
23,9
0,0
182,6
0,158
0,078
Vgt
Pass.
%
100,0
51,8
38,0
27,8
20,3
0,0
190,2
0,184
0,094
Provhg 3A-3C (salva 3)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
50,4
48,8
50,4
38,0
34,2
39,8
29,2
23,3
29,5
21,3
15,4
21,9
0,0
0,0
0,0
197,6
206,2
197,2
0,165
0,195
0,141
0,087
0,106
0,074
Korr 4
Pass.
%
100,0
48,8
36,9
27,0
20,0
0,0
207,7
0,158
0,086
Bilagor
207
Bilaga 12
Siktkurvor, vgda plus korrigeringar 1-4, forts.
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
0,75
s50x50
Vgt
Pass.
%
100,0
61,4
47,4
36,2
27,1
0,0
138,7
0,187
0,075
Provhg 4A (salva 4 v)
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
60,3
61,1
60,3
45,6
47,0
47,8
36,5
35,6
37,0
27,3
26,5
28,2
0,0
0,0
0,0
147,6
141,2
138,1
0,196
0,189
0,166
0,083
0,077
0,067
Korr 4
Pass.
%
100,0
61,1
49,7
38,1
28,2
0,0
127,2
0,152
0,058
Vgt
Pass.
%
100,0
48,3
36,6
27,8
21,2
0,0
211,1
0,155
0,086
Provhg 4B (salva 4 h)
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
49,0
48,6
49,0
37,2
37,0
35,6
27,0
28,2
27,2
20,6
21,7
20,9
0,0
0,0
0,0
206,6
209,0
205,8
0,157
0,154
0,178
0,085
0,085
0,097
Korr 4
Pass.
%
100,0
48,6
35,0
26,6
20,4
0,0
207,6
0,181
0,099
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
s50x500,75
Vgt
Pass.
%
100,0
54,4
36,3
25,6
18,1
0,0
181,8
0,241
0,119
Provhg 4C (salva 4 mitt)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
52,9
51,8
52,9
36,1
32,7
38,3
27,0
21,4
27,4
19,1
13,4
19,7
0,0
0,0
0,0
187,0
192,9
185,0
0,224
0,255
0,195
0,113
0,132
0,098
Korr 4
Pass.
%
100,0
51,8
36,2
25,5
18,1
0,0
191,4
0,208
0,107
Vgt
Pass.
%
100,0
50,2
36,5
26,8
19,5
0,0
199,0
0,182
0,097
Provhg 4D (salva 4 mitt)

Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
49,5
50,2
49,5
35,3
36,6
36,1
26,5
26,9
26,9
19,2
19,6
19,9
0,0
0,0
0,0
202,8
198,7
202,9
0,188
0,182
0,179
0,101
0,096
0,096
Korr 4
Pass.
%
100,0
50,2
37,4
27,7
19,9
0,0
198,6
0,171
0,090
Maskvidd
mm
200/230
125
75
40
0
x50, mm
s50, 1/mm
0,75
s50x50
Vgt
Pass.
%
100,0
53,6
39,2
29,1
21,4
0,0
181,1
0,192
0,095
Provhg 4A-4D (salva 4)

Korr1
Korr 2 Korr 3
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
52,9
53,0
52,9
38,6
38,3
39,5
29,3
28,1
29,6
21,6
20,3
22,2
0,0
0,0
0,0
184,7
184,8
183,7
0,191
0,195
0,179
0,096
0,098
0,089
Korr 4
Pass.
%
100,0
53,0
39,6
29,5
21,7
0,0
183,4
0,178
0,089
Vgt
Pass.
%
100,0
51,0
36,5
26,7
19,5
0,0
194,7
0,194
0,101
Provhg 4B-4D (salva 4)

Korr1
Korr 2 Korr 3
Pass.
Pass.
Pass.
%
%
%
100,0
100,0
100,0
50,5
50,2
50,5
36,2
35,4
36,7
26,8
25,5
27,1
19,6
18,2
20,1
0,0
0,0
0,0
197,6
198,9
197,5
0,190
0,197
0,184
0,100
0,104
0,097
Korr 4
Pass.
%
100,0
50,2
36,2
26,6
19,5
0,0
198,8
0,187
0,099
Bilagor
208
Bilaga 13 Skopvikter och lasttider frn krossning av provhgar

Vikterna frn Cat 988F antecknades fr varje skopa och frn Cat 988H anvndes en summerande vg
och inga enskilda skopvrden antecknades. Sorten r ton.
Provhg
Start
1A
03/11
11:16
Stopp
15:30
- timmar
4,23
Skopa 1 9,05
2
9,55
3
9,60
4
9,30
5
10,45
6
8,85
7
9,80
8
8,60
9
8,30
10
8,25
11
8,85
12
8,20
13
8,10
14
9,15
15
7,30
16
8,75
17
8,60
18
7,95
19
8,85
20
9,20
21
7,90
22
7,40
23
7,45
24
8,50
25
8,80
26
8,85
27
9,05
28
6,40
29
7,55
30
6,95
31
7,40
32
7,10
33
8,30
34
8,35
35
7,85
36
8,80
37
7,05
38
8,55
39
9,15
40
9,15
41
8,35
42
8,30
43
8,60
44
7,30
Cat 988F 369,8
Cat 988H
Totalt
369,8
1B
15:50
07:05
1,75
9,15
9,25
9,50
9,15
7,80
8,50
8,55
8,35
8,60
8,45
9,25
8,65
7,85
9,40
8,15
8,35
9,10
8,40
7,65
8,50
8,95
8,10
7,10
8,70
8,50
8,70
9,35
8,25
9,05
249,3
181,8
431,1
2A
04/11
07:09
11:33
4,40
8,00
9,35
9,80
7,45
11,50
9,60
9,50
9,25
10,65
8,85
9,85
7,75
7,35
9,25
9,00
8,65
9,75
7,85
8,80
9,55
9,45
10,10
9,00
8,85
9,85
8,95
9,10
9,20
9,10
8,80
9,00
8,65
8,30
8,70
6,80
7,40
9,30
9,60
9,85
8,10
8,35
9,65
8,80
8,85
444,4
13,4
457,7
2B
3A
11:37
14:22
2,75
9,10
8,00
8,35
9,00
9,35
9,85
8,70
10,05
8,10
8,40
9,00
7,60
8,55
8,70
7,95
7,90
8,45
9,65
8,00
8,50
7,05
8,70
8,45
8,65
7,25
7,60
8,35
14:25
15:30
1,08
8,05
10,15
8,85
9,45
9,05
8,60
9,45
8,10
9,00
10,05
Hg 2A
Skopa
45
46
47
48
49
50
229,3
189,3
418,5
Vikt
8,30
9,00
8,85
7,85
7,90
6,95
90,8
336,1
426,9
3B
05/11
07:25
08:54
1,48
7,75
8,90
9,35
8,90
8,90
9,90
8,00
9,10
7,40
8,30
7,30
7,35
9,55
8,75
8,70
8,00
8,35
7,20
151,7
258,5
410,2
3C
4A
4B
4D
10:03
11:10
1,12
8,50
8,00
8,25
8,05
7,85
6,55
8,45
7,75
8,15
6,05
11:44
12:37
0,88
7,10
9,85
8,85
9,20
8,45
8,00
7,65
7,30
8,75
8,80
8,55
7,50
13:45
14:45
1,00
9,05
9,50
10,60
8,15
8,00
9,20
8,55
8,45
7,30
9,00
8,15
8,15
6,90
9,30
14:56
06:54
0,75
8,30
8,50
7,85
8,15
8,85
9,75
6,60
8,05
7,50
77,6
326,5
404,1
100,0
289,6
389,6
120,3
247,5
367,8
73,6
289,8
363,4
4C
06/11
07:21
08:35
1,23
7,50
7,75
9,75
8,15
9,05
8,85
7,40
10,25
8,55
8,90
7,95
9,05
8,60
7,40
8,80
128,0
305,1
433,1
Power [kW]
Power [kW]
10
12
14
3A
x 10
16
10
1A
x 10
0.2
0.5
3B
0.4
0.6
1
Sample
1.2
3C
1.5
Sample
4A
1B
2.5
1.4
4B
0.8
4D
1.6
1.8
x 10
3.5
x 10
Power [kW]
Power [kW]
12
10
12
14
16
10
12
14
4D
x 10
1B
x 10
2000
0.5
2A
Sample
1.5
4000
6000
Sample
4C
8000
2B
10000
3A
12000
2.5
x 10
209
Bilagor
Bilaga 14 Krossmotorns effektfrbrukning
Figur B14-1: Filtrerad effektfrbrukning under krosskampanjen fr provhgarna.
Bilagor
210
Bilaga 15 Siktkurvor fr provhgar utvrderade med Split

Tabell B15-1: Percentildata frn styckefallsanalys med Split, ovan- och sidoytor p provhgar.
Foto
x20, mm
Ovanyta hg 1A
1
47,9
2
61,9
3
59,1
4
46,4
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
160,2
178,9
149,9
142,4
316,8
304,6
257,0
256,3
784,9
474,1
466,0
445,0
Hg 1B
1
2
3
4
5
6
7
8
46,4
51,4
35,1
46,8
60,0
67,7
64,4
63,2
190,5
164,7
129,2
157,8
172,9
189,9
175,4
195,2
409,3
330,9
271,4
308,7
332,6
373,9
311,4
385,7
843,8
648,2
654,8
688,4
683,4
702,4
534,9
1044,1
Hg 2A
1
2
3
4
5
6
7
8
64,9
59,5
55,7
69,0
58,3
66,4
60,8
57,6
202,2
190,9
176,2
178,5
173,1
180,2
163,6
173,7
404,6
434,1
372,6
314,0
334,3
325,1
289,9
350,5
724,9
929,3
721,4
580,4
663,6
669,0
539,2
698,8
Hg 2B
1
2
3
4
5
6
7
8
50,3
57,2
51,4
46,0
52,8
75,7
71,0
67,2
153,9
210,9
207,7
199,4
216,0
211,6
218,7
182,3
277,8
414,6
406,1
427,7
449,3
367,7
419,0
309,7
494,0
759,7
778,3
744,3
776,9
756,3
734,6
611,9
Hg 3A
1
2
3
4
5
6
7
76,5
58,0
59,9
44,5
80,0
57,7
59,1
206,9
193,3
205,1
168,8
212,4
204,3
191,6
393,3
347,2
389,0
334,7
370,6
378,2
377,2
76,5
58,0
59,9
44,5
80,0
57,7
59,1
Hg 3B
1
2
3
4
37,8
60,9
71,9
65,9
161,7
253,7
242,3
220,8
339,1
517,9
465,9
425,1
624,6
997,2
1011,3
782,6
Hg 3C
1
2
3
4
85,9
63,0
72,7
91,2
202,8
200,4
195,4
210,9
348,1
358,0
353,2
367,6
656,7
649,5
656,8
857,2
Foto
Hg 4A
1
2
3
4
x20, mm
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
88,4
81,5
93,6
86,9
190,0
232,4
212,9
185,6
353,2
448,9
404,8
351,4
703,4
798,1
916,6
656,2
Hg 4B
1
2
3
4
77,9
66,0
72,6
90,0
214,6
207,3
201,2
265,3
368,1
368,7
355,9
492,5
771,9
664,6
701,3
963,6
Hg 4C
1
2
3
4
66,4
58,8
72,7
77,2
177,0
154,5
217,9
213,0
304,1
266,9
404,6
387,2
582,0
504,5
761,2
942,9
Hg 4D
1
2
3
4
32,6
68,8
68,8
59,1
176,2
231,5
223,1
210,0
403,7
449,8
429,9
418,5
776,1
965,4
941,2
769,8
Sidoytor hg 1A
1
59,5
2
59,0
3
60,7
4
63,6
167,6
183,9
198,5
226,0
341,5
336,9
415,3
421,0
677,1
651,5
940,5
690,3
Hg 1B
1
2
3
4
5
6
7
8
9
66,3
41,1
58,1
90,9
76,6
52,5
58,1
75,2
54,3
199,4
185,1
181,7
247,2
261,3
147,0
167,2
198,2
158,0
381,9
421,7
359,2
550,7
590,0
261,5
339,2
341,4
310,6
695,6
820,9
866,6
965,1
1179,4
529,9
608,9
688,2
607,0
Hg 2A
1
2
3
4
5
6
49,0
69,1
81,7
80,5
91,8
44,2
166,9
167,7
190,4
185,4
217,4
147,9
326,5
284,5
353,8
354,2
401,8
333,4
578,9
605,9
772,8
788,9
774,6
667,4
Hg 2B
1
2
3
4
5
47,8
60,2
94,3
77,0
70,3
195,0
204,4
259,4
225,8
197,8
405,8
396,4
527,5
431,8
387,7
741,0
728,7
977,9
918,0
813,0
Bilagor
211
Bilaga 15 Siktkurvor fr provhgar utvrderade med Split, forts.

Tabell B15-1: Percentildata frn styckefallsanalys med Split, ovan- och sidoytor p provhgar.
Foto
x20, mm
Sidoytor hg 3A
1
48,9
2
67,1
3
98,6
4
57,1
5
79,5
6
55,5
7
88,6
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
178,7
220,4
271,9
215,4
263,1
368,6
222,1
350,9
490,4
516,0
432,3
489,8
789,8
415,1
745,5
1042,2
976,4
905,5
948,2
1213,2
769,8
Hg 3B
1
2
3
4
5
6
7
8
83,9
91,2
79,9
121,6
70,5
62,9
75,7
97,0
247,0
238,0
236,9
287,5
255,2
248,6
263,0
248,9
490,2
419,7
447,8
535,1
497,8
480,8
525,1
407,0
979,6
643,8
788,7
1050,7
956,8
952,1
859,5
758,0
Hg 3C
1
2
3
4
5
6
7
86,5
73,8
90,2
117,9
97,5
87,8
114,5
228,8
216,6
263,1
273,1
231,9
284,6
308,4
384,1
367,5
543,3
555,5
404,9
553,7
571,1
677,0
539,1
1062,0
1340,9
695,6
892,5
1094,2
Hg 4A
1
2
3
4
5
6
7
87,3
74,6
101,3
65,9
55,7
89,9
65,9
182,0
218,4
232,4
183,3
252,5
246,4
287,7
328,5
418,3
433,1
338,4
530,8
445,7
810,4
707,5
787,6
827,2
581,5
923,6
872,4
1278,2
Foto
Hg 4B
1
2
3
4
5
6
7
8
9
x20, mm
x50, mm
x80, mm
xmax, mm
64,1
103,6
107,5
100,9
138,0
41,5
70,0
70,1
89,7
219,8
278,4
242,9
321,3
399,0
222,0
235,4
262,8
303,8
404,1
533,8
394,8
614,6
707,5
555,9
478,2
501,1
545,4
646,7
1050,9
665,3
1265,4
1275,3
1110,3
963,9
943,7
935,6
Hg 4C
1
2
3
4
5
6
7
8
9
122,4
87,0
110,3
92,5
97,4
69,4
96,6
79,7
70,2
353,2
254,0
304,9
254,0
288,7
176,5
289,4
189,7
243,2
608,2
466,6
589,1
485,9
577,0
311,7
677,2
335,9
494,6
1050,5
855,3
943,9
940,0
893,1
630,4
1094,5
658,4
999,3
Hg 4D
1
2
3
4
5
6
7
8
74,3
37,5
106,5
99,3
136,4
83,3
92,1
60,3
317,7
233,2
284,8
248,4
268,8
283,0
274,8
230,6
624,9
641,0
514,5
445,4
450,0
542,3
484,5
459,3
1051,5
1125,2
942,9
844,3
870,6
1009,6
907,6
888,5
Tabell B15-2: Variansanalysdata fr jmfrelse mellan provhgar.
Test
Hypotes Klasser
k
Ovan alla
Olika
11
Sidor alla
Olika
11
Ovan 3+4
Lika
7
Sidor 3+4
Lika
7
O: normal q Olika
9
S: normal q Olika
9
Data
n
59
79
31
55
43
64
Varians & klasser

Kvot
Fk-1, n-k (P)
x50, mm
mellan
inom mellan/inom P = 0,05 medel stdav
1 877
498,6
3,76
2,03
7 936
1 734
4,58
1,97
561,1
647,5
0,87
2,51
205,9
24,7
1 752
2 051
0,85
2,29
257,4
44,9
1 443
577,8
2,50
2,23
3 957
1876
2,11
2,11
Bilagor
212
Bilaga 16 Labbsiktdata
Provhg
1A
1B
2A
Maska Passerar Passerar Passerar
mm
%
%
%
45
100,00 100,00 100,00
31,5
98,77
97,69
98,24
22,4
87,26
81,89
90,72
16,0
74,13
67,62
80,81
11,2
57,67
53,66
68,34
8,0
45,82
42,01
54,29
5,6
36,43
32,75
42,27
4,0
29,87
26,52
33,66
2,0
20,76
17,48
20,48
1,0
15,33
12,70
14,11
0,5
12,04
10,06
11,09
0,25
9,39
7,95
8,90
0,125
6,72
5,80
6,58
0,063
4,44
4,03
4,32
0
0,00
0,00
0,00
Vikt, g
34 430 30 022 29 137
Prover ur fraktion 0-125 mm

2B
3A
3B
3C
4A
4B
4C
4D
Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar
%
%
%
%
%
%
%
%
100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00
99,07
98,50
99,59
99,63
99,81
99,89
99,15
99,49
92,02
90,14
91,77
95,13
95,63
97,43
94,87
92,77
83,77
81,83
84,65
89,60
89,03
89,95
88,42
83,02
72,28
70,46
74,63
80,24
79,08
82,53
80,87
73,59
54,86
56,65
57,46
63,10
67,24
69,10
65,59
60,43
40,93
45,10
44,88
50,43
56,34
57,45
51,89
48,49
31,64
36,58
36,58
40,95
44,08
47,66
41,62
39,49
18,76
22,23
22,69
23,15
27,92
28,02
25,34
24,18
12,86
14,90
15,67
15,71
19,07
18,36
17,55
16,35
10,09
11,57
12,27
12,57
14,65
13,88
14,14
12,97
8,18
9,43
9,89
10,47
11,73
11,19
11,65
10,81
6,23
7,12
7,51
8,04
8,76
8,40
8,93
8,36
4,37
4,77
5,26
5,60
6,04
5,64
6,29
5,74
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
31 663 29 986 32 064 34 308 32 301 28 654 39 973 30 006
Prover ur fraktion 0-40 mm

Provhg
1A
1B
2A
2B
3A
3B
3C
4A
4B
4C
4D
Maska Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar
mm
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
125
100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00
90
87,19
93,73
95,04
86,44
96,24
89,70
90,65
92,22
92,48
91,10
92,38
63
73,65
85,38
80,94
68,09
85,09
74,25
78,03
77,14
69,85
74,21
74,36
45
64,72
75,47
68,78
54,72
74,01
65,14
69,99
66,52
56,96
59,95
65,20
31,5
55,86
62,93
57,55
40,52
61,41
54,70
62,92
55,20
47,65
48,80
56,55
22,4
48,43
52,31
49,51
30,84
51,04
47,08
57,33
47,32
41,05
39,30
48,64
41,88
44,06
42,52
25,01
42,95
41,64
51,30
40,85
36,19
32,17
42,50
16,0
35,20
36,04
33,81
19,53
35,44
36,37
45,25
34,12
29,35
26,27
35,96
11,2
28,29
28,43
26,95
13,43
27,11
26,56
35,44
26,32
21,85
20,12
28,60
8,0
22,33
21,96
21,58
9,95
20,84
20,32
28,38
20,98
17,12
16,07
23,73
5,6
18,71
17,77
18,15
7,79
16,87
16,73
23,63
17,22
14,07
13,22
19,80
4,0
12,80
11,67
12,40
5,27
11,05
10,68
14,72
11,21
9,00
9,00
13,05
2,0
9,11
8,30
8,80
4,09
8,09
7,75
10,26
8,12
6,66
6,67
9,28
1,0
0,5
7,03
6,51
6,76
3,38
6,52
6,15
8,05
6,40
5,33
5,32
7,24
0,25
5,36
5,05
5,25
2,71
5,25
4,93
6,53
5,09
4,30
4,26
5,84
0,125
3,83
3,70
3,84
2,01
3,90
3,68
4,95
3,80
3,19
3,19
4,38
0,063
2,51
2,50
2,52
1,38
2,63
2,56
3,42
2,62
2,18
2,25
2,97
0
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Vikt, g
201 628 219 481 213 436 211 069 240 262 211 069 197 956 211 463 213 198 217 453 219 939
Bilagor
213
Bilaga 16
Labbsiktdata, forts.
Prover ur krossad fraktion 0-32 mm

Provhg
1A
1B
2A
2B
3A
3B
3C
4A
4B
4C
4D
Maska Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar Passerar
mm
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
%
45
100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00 100,00
31,5
99,66
99,70
99,83
99,91
99,73
99,29
99,35 100,00
99,51
99,84
99,07
22,4
87,82
89,39
94,63
98,94
94,69
87,84
90,19
97,17
95,48
91,24
90,83
16,0
72,96
75,29
85,16
94,89
85,82
74,24
79,40
92,33
90,04
75,70
76,65
11,2
61,69
58,04
73,80
87,06
75,55
64,09
69,98
85,40
83,20
59,57
63,01
8,0
49,86
43,66
62,22
77,62
64,02
53,00
60,69
73,99
73,54
43,92
50,53
5,6
40,22
33,74
51,21
67,73
53,37
42,93
51,01
62,37
62,74
32,86
39,75
4,0
32,79
26,88
42,33
58,46
44,61
35,14
42,77
51,25
52,37
25,44
31,80
2,0
22,51
18,00
28,17
43,01
31,69
23,74
28,93
31,59
34,85
16,90
20,97
1,0
16,12
13,32
19,47
30,79
19,97
16,52
19,89
20,18
23,52
12,65
14,61
0,5
12,45
10,63
14,66
22,62
14,99
12,32
14,73
14,60
16,90
10,30
11,26
0,25
9,69
8,46
11,48
17,02
11,67
9,36
11,37
11,28
12,71
8,25
8,92
0,125
6,87
6,33
8,51
12,26
8,52
6,69
8,26
8,26
8,99
6,11
6,53
0,063
4,56
4,44
5,79
8,46
5,72
4,51
5,49
5,61
5,94
4,30
4,31
0
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
0,00
Vikt, g
39 034 23 132 35 112 37 421 24 401 32 165 35 546 19 189 29 700 27 897 30 960
Provhg
x50
mm
Vrden p kurvpassningsparametrar
xmax
s50
s50x500,75
b
mm
1/mm
1/mm0,25
Sorterat 0-125 mm:

1A
23,9
1B
20,3
2A
23,0
2B
40,4
3A
21,5
3B
24,5
3C
16,6
4A
24,5
4B
31,5
4D
23,3
4C
32,4
492,2
236,9
238,4
186,7
194,0
439,6
1269,7
291,2
238,6
356,5
180,8
3,143
2,928
2,704
2,523
2,700
3,187
4,074
2,828
2,545
2,862
2,337
0,011
0,015
0,013
0,010
0,014
0,011
0,014
0,012
0,010
0,011
0,010
0,117
0,140
0,132
0,163
0,143
0,124
0,116
0,128
0,133
0,119
0,142
0,9969
0,9994
0,9985
0,9981
0,9987
0,9947
0,9947
0,9974
0,9930
0,9962
0,9988
Sorterat 0-40 mm:

1A
9,0
1B
10,4
2A
7,2
2B
7,2
3A
6,6
3B
6,5
3C
5,5
4A
4,9
4B
4,6
4D
6,0
4C
5,2
34,9
39,6
37,4
31,5
40,7
31,9
31,5
31,5
31,5
35,7
31,5
1,787
1,884
2,185
2,155
2,286
2,074
2,255
2,206
2,357
2,155
2,176
0,037
0,034
0,046
0,051
0,047
0,050
0,059
0,061
0,067
0,050
0,058
0,190
0,196
0,202
0,223
0,196
0,204
0,211
0,199
0,209
0,193
0,200
0,9947
0,9995
0,9987
0,9972
0,9984
0,9977
0,9963
0,9985
0,9981
0,9978
0,9964
Bilagor
Bilaga 16
214
Labbsiktdata, forts.
Provhg
x50
mm
Vrden p kurvpassningsparametrar
xmax
s50
s50x500,75
b
mm
1/mm
1/mm0,25
Krossat 0-32 mm:

1A
8,1
1B
9,4
2A
5,4
2B
2,8
3A
4,9
3B
7,3
3C
5,5
4A
4,0
4B
3,7
4D
8,0
4C
9,3
40,3
31,5
37,4
36,2
44,1
49,1
60,0
31,9
46,8
36,3
31,5
1,972
1,774
2,189
2,416
2,398
2,246
2,508
2,528
2,736
2,002
1,839
0,038
0,039
0,052
0,084
0,055
0,040
0,048
0,076
0,073
0,041
0,040
0,182
0,210
0,186
0,182
0,184
0,180
0,172
0,215
0,194
0,197
0,216
0,9993
0,9991
0,9998
0,9998
0,9994
0,9992
0,9993
0,9988
0,9996
0,9998
0,9981
Bilagor
215
Bilaga 17 Data frn Split-Hopkinson-mtningar och P-vgsmtningar

Split-Hopkinson-data frn Svedensten
Provhg
Prov
1A
Kraft
1B
Energi
Kraft
2A
Energi
Kraft
2B
Energi
Kraft
3B
Energi
Kraft
4B
Energi
Kraft
Energi
nr
kN
kN
kN
kN
kN
kN
0,073
0,391
0,098
0,386
0,083
0,693
0,098
0,688
0,093
0,088
0,093
0,654
0,103
0,761
0,078
0,420
0,093
0,337
0,083
0,185
0,093
0,859
0,078
0,376
0,093
0,791
0,083
0,254
0,112
0,318
0,088
0,108
0,098
0,464
0,083
1,049
0,098
0,190
0,063
0,435
0,103
0,440
0,093
0,136
0,083
0,322
0,083
0,254
0,078
0,234
0,103
0,649
0,093
0,332
0,093
0,654
0,073
0,288
0,083
0,811
0,088
0,283
0,088
0,005
0,083
1,030
0,098
0,464
0,088
0,610
0,093
0,332
0,078
0,576
0,088
0,283
0,098
0,947
0,093
0,405
0,083
0,122
0,098
0,244
0,093
0,205
0,107
0,317
0,103
0,654
0,112
0,176
0,093
0,537
0,107
0,444
0,088
0,488
0,103
0,269
0,083
0,571
0,088
0,435
0,093
0,342
0,083
0,068
10
0,078
0,249
0,112
0,503
0,117
0,317
0,093
0,039
0,088
0,356
0,112
0,659
11
0,093
1,387
0,107
0,273
0,093
0,523
0,093
0,728
0,112
1,431
0,078
0,220
12
0,103
0,723
0,083
0,488
0,093
0,219
0,103
0,112
0,098
0,181
0,103
0,147
13
0,107
0,674
0,093
0,171
0,088
0,498
0,083
0,884
0,093
0,698
0,098
0,269
14
0,083
0,225
0,093
0,498
0,093
0,136
0,093
0,508
0,088
1,279
0,098
0,518
15
0,083
0,234
0,122
0,239
0,103
0,508
0,093
0,425
0,093
0,386
0,088
0,791
16
0,098
1,016
0,083
0,596
0,098
0,435
0,093
0,288
0,083
0,210
0,093
0,332
17
0,098
0,766
0,098
0,220
0,103
0,581
0,103
0,410
0,098
0,308
0,088
0,469
18
0,093
0,381
0,078
1,123
0,107
0,518
0,093
0,283
0,093
0,810
0,103
0,781
19
0,078
0,595
0,088
0,337
0,103
0,874
0,068
0,401
0,083
0,371
0,083
0,396
20
0,107
0,195
0,098
0,146
0,083
0,444
0,107
0,293
0,078
0,186
0,088
0,234
21
0,093
0,391
0,098
0,264
0,093
0,420
0,103
0,405
0,098
0,215
0,098
0,073
22
0,088
0,581
0,103
0,669
0,107
0,693
0,088
0,884
0,107
0,352
0,078
0,645
23
0,083
0,679
0,093
0,434
0,107
0,347
0,098
0,674
0,098
0,225
0,098
0,430
24
0,093
0,644
0,088
1,323
0,088
0,313
0,093
0,713
0,093
0,293
0,093
0,601
25
0,117
0,771
0,093
0,244
0,098
1,128
0,093
0,259
0,083
0,537
0,098
0,293
26
0,073
0,278
0,088
0,230
0,083
0,317
0,093
0,132
0,083
0,542
0,073
0,185
27
0,093
0,449
0,107
0,332
0,088
0,098
0,274
0,093
0,361
0,078
0,220
28
0,103
0,410
0,093
1,021
0,083
0,806
0,103
0,015
0,083
0,752
0,093
0,093
Medel
0,091
0,520
0,094
0,433
0,096
0,533
0,094
0,406
0,091
0,430
0,090
0,437
Stdavv
0,011
0,285
0,012
0,299
0,010
0,251
0,008
0,242
0,008
0,330
0,010
0,253
29
Bilagor
216
Bilaga 17 Data frn Split-Hopkinson-mtningar och P-vgsmtn, forts.

P-vgsmtning, data frn kesson (2008). Provnr = cm in i bergvgg.
Prov
nr
cP
km/s
Prov
nr
2-H (5 m)
2-H (8 m)
40
5,16
30
60
4,93
110
80
5,00
130
100
4,60
160
120
5,00
190
140
5,11
240
155
5,13
260
185
5,32
280
205
5,15
300
225
5,13
320
245
5,05
340
275
5,18
365
295
5,26
435
335
5,23
470
360
5,26
525
450 (4,15)
555
495
5,13
580
515 (4,74)
610
545 (4,65)
630
570
5,21
670
590
5,26
685
615
5,00
700
635
5,46
760
680
5,32
790
700
5,40
810
730
750
770
805
830
850
870
medel
stdav
antal
5,50
5,18
5,68
5,43
5,46
5,58
5,48
5,228
0,223
29
870
890
910
940
970
cP
km/s
5,35
5,46
5,35
5,27
5,16
5,27
5,26
5,37
5,35
5,46
5,14
5,46
5,47
5,40
5,21
5,32
5,49
5,49
5,52
5,16
5,24
5,45
5,37
5,26
5,16
Prov
nr
2-N (5 m)
35
50
90
110
150
170
190
220
250
270
290
310
350
370
390
420
450
470
490
520
560
cP
km/s
5,16
5,27
5,23
5,40
5,06
5,50
5,19
5,56
5,45
5,26
5,38
5,24
5,16
5,08
5,21
4,95
5,26
5,10
5,17
5,32
5,52
Prov
nr
cP
km/s
2-N (10 m)
40
75
90
140
200
230
250
260
280
330
350
650
700
730
750
770
800
820
840
5,4
5,3
5,3
4,8
5,4
5,1
5,2
5,5
5,2
5,5
5,6
5,3
5,8
5,6
5,2
5,4
5,3
5,3
5,4
4,82
4,96
4,98
5,06
5,01
5,276
0,182
30
5,260
0,161
21
5,352
0,204
19
Bilagor
217
Bilaga 18 Kurvpassningsdiagram fr Swebrec-funktion

Alternativen A1-3 och B1-3 i Tabell 6-5 sida vid sida, effekten av viktfunktion w = 1/x till vnster.
och w = 1 till hger.
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,72, w = 1/x^0,5

a=3.4567564 b=26.8412 c=3687.0699
Residuals [3]
Residuals [5]
1
0
-1
-2
1
0
-1
-2
-2
-2
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
10
0
0.05
0.5
50
500
Andel passerar, %
Andel passerar, %
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,72, w = 1

a=4.8681609 b=161.3424 c=22463.732
10
0
5000
10
0
0.05
0.5
Maskvidd, mm
Residuals [3]

a=3.2756101 b=20.198107 c=2175.795
1.5
0.5
-0.5
-1.5
1.5
0.5
-0.5
-1.5
-2
-2
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
0.5
50
500
Andel passerar, %
Residuals [5]
Andel passerar, %
10
0
5000
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,99, w =1

a=4.2427246 b=63.652973 c=6825.3786
10
0
0.05
10
0
5000
10
0
0.05
0.5
Maskvidd, mm
50
500
10
0
5000
Maskvidd, mm
Skarvad CDF Lngsen EPD q = 0,77
Skarvad CDF Lngsen EPD q = 0,77, w = 1

a=3.6795846 b=33.841793 c=6354.7848
Residuals [3]

a=5.3128445 b=292.96123 c=57296.538
-1
-1
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
0.5
0.5
-1
-1
90
10
0
0.05
0.5
50
500
Andel passerar, %
Residuals [5]
500
Maskvidd, mm
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,99
Andel passerar, %
50
10
0
5000
10
0
0.05
0.5
Maskvidd, mm
50
500
10
0
5000
Maskvidd, mm
Alternativen C1-3 och D1-3 i Tabell 6-5 sida vid sida, effekten av skutandel ekv. 6.1a, 5% till vnster
och fri andel till hger.
2
0.5
0.5
-1
-1
Residuals [6]
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,72 truncated

a=3.9235162 b=48.825409 c=7564.9612
1.5
0.5

a=6.4395707 b=1885.8482 c=500000 d=896.97214
1.5
0.5
-0.5
-0.5
-1.5
-1.5
100
100
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
10
0
0.05
0.5
50
Maskvidd, mm
500
10
0
5000
Andel passerar, %
Andel passerar, %
Residuals [3]
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,72, 5% skut, 220 mm, 1/x^0,25
10
0
0.02
0.2
20
200
10
0
2000
Maskvidd, mm
Bilagor
218
Bilaga 18
Kurvpassningsdiagram fr Swebrec-funktion, forts.
Alternativen C och D i Tabell 6-5 sida vid sida, effekten av skutandel ekv. 6.1a, 5% till vnster och
10% till hger.
Andel passerar, %
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,99 truncated
1.5
0.5
Residuals [6]

a=4.3405772 b=78.916289 c=9644.311
1.5
0.5

a=4.916768 b=173.81785 c=23925.073 d=886.78257
-0.5
-1.5
-1.5
100
100
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
10
0
0.05
0.5
50
500
-0.5
-0.5
-1.5
-1.5
10
0
0.02
10
0
5000
0.2
Maskvidd, mm
200
10
0
2000
0.5
0.5
-1
-1
Residuals [3]
Skarvad CDF Lngsen EPD q = 0,77 truncated

a=3.309219 b=20.038183 c=4093.4528
1.5

a=6.035224 b=980.85974 c=500000 d=904.11484
1.5
0.5
0.5
-0.5
-0.5
100
100
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
10
0
0.05
Andel passerar, %
Residuals [3]
20
Maskvidd, mm
Skarvad CDF Lngsen EPD q = 0,77, 5% skut, 220 mm, 1/x^0,25
Andel passerar, %
1.5
0.5
-0.5
Andel passerar, %
Residuals [5]
Skarvad CDF Lngsen Nonel q = 0,99, 5% skut, 220 mm, 1/x^0,25

1.5
0.5
20
0.5
50
500
10
0
0.02
10
0
5000
0.2
Maskvidd, mm
20
200
10
0
2000
Maskvidd, mm
Alternativen E1-4 i Tabell 6-5, effekten av skutandel ekv. 6.1b, varierande skutandel.
Residuals [3]

a=4.0329387 b=56.637041 c=8985.2512
0.5
0.5
-1
-1
Residuals [3]

a=4.148209 b=66.301527 c=10776.521
1.5
0.5
-0.5
-1.5
1.5
0.5
-0.5
-1.5
100
100
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
50
500
10
0
0.05
0.5
50
500
Maskvidd, mm
Maskvidd, mm

a=4.1977531 b=65.228854 c=7787.2474
1.5
0.5
-0.5
-0.5
-1.5
-1.5
100
Residuals [5]
1.5
0.5
0.5
10
0
5000
1.5
0.5

a=4.0657873 b=54.775199 c=6392.2516
10
0
5000
1.5
0.5
-0.5
-0.5
-1.5
-1.5
100
100
100
90
90
90
90
80
80
80
80
70
70
70
70
60
60
60
60
50
50
50
50
40
40
40
40
30
30
30
30
20
20
20
20
10
0
0.05
0.5
50
Maskvidd, mm
500
10
0
5000
Andel passerar, %
Andel passerar, %
Residuals [3]
10
0
0.05
Andel passerar, %
100
90
Andel passerar, %
100
10
0
0.05
0.5
50
500
10
0
5000
Maskvidd, mm
Bilagor
219
Bilaga 19
Formler fr designkurvor
OL Q B1 n Vb q e sANFO A x50 b s50 xmax P1000 P32

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24
Formler fram till bergfaktorn A:

3:
Q = /4(e/1000)2e
9:
14:
Vb = [(n-1)B + B1]/nS
15:
18:
A = 0,039(RMD+RDI+HF); fr Nonel-salvor enligt ekv. 6.7 med delar frn ekv. 6.3
L = (H-UB)/cos OL
11:
Q = QL
q = Q/Vb
17:
sANFO = 100e/4,0
a:
RMD = 10 (om starkt vittrat) eller JF (om vertikala slag) eller 50 (om massivt).
b:
JF = JPS(medelsprickavstnd SJ) + JPA(stupningsvinkel frn front )
b:
JPS = 10 (om SJ < 0,1 m) eller 20 (om 0,1 < SJ < xskut) eller 50 (om SJ > skut)
c:
JPA = 20 (om ner ur pall) eller 30 (om strykning front) eller 40 (om upp ur pall)
d:
RDI = 0,025b 50; bergdensiteten b, kg/m3
e:
HF = E/3 om E < 50 eller UCS/5 om E > 50; E-modul (GPa), tryckhllfasthet UCS (MPa)
19:
x50 = 10AQ1/6(115/sANFO)19/301/q0,84 enligt ekv. 6.2
20:
b = Plats- och troligen tndarspecifikt; b = 4,17 fr Nonel-salvor och annat fr EPD-salvorna
21:
s50 = 0,2(0,0415/B)0,25/x500,75 enligt ekv. 6.8
22:
xmax = x50exp(4s50x50salva/b) enligt ekv. 6.8
23: P1000 = P(1000) = 100/{1+[ln(xmax/1000)/ln(xmax/x50)]b} enl. ekv. 5.1 och skutandel = 100-P1000
24:
P32 = P(32) = 100/{1+[ln(xmax/32)/ln(xmax/x50)]b}.
Andelen sten i salvan < 32 mm, %
Andelen sten i salvan < 1000 mm, %
vre grns fr strsta sten i salvan, mm
Styckefallskurvans lutning vid x50, 1/mm
Krkningsexponenten, dimensionsls
Medelstyckefall (medianvrdet), mm
Bergfaktorn, oklar dimension
Viktsyrkan relativt ANFO, %
Sprngmnets explosionsenergi, MJ/kg
Specifik laddning, kg/m3
Teoretisk fast volym per hl, m3
Antal rader
Laddad hllngd, m
L
9
Frsttning i frsta rad, m
Hllutning,
H UB
6 7 8
Sprngmne per hl, kg/hl
Pallhjd, m
S
5
Avladdning, oladdat hl del, m
Hlavstnd, m
B
4
Underborrning, m
Frsttning, m
e e Q
1 2 3
Hldiameter, mm
Laddningskoncentration, kg/m
Sprngmnets densitet, kg/m3
Storheter, beteckningar och formel-n:r fr designkurvor fr Nonel-salvor i Lngsen, Tabell 6-8 och 6-9.
Bilagor
220
Bilaga 20 Simulering med PlantDesigner

Notera att fldena (ton/tim) inte stmmer med vrdena i Tabell 7-6 men att proportionerna mellan
fldena r de samma i tabellen och i fldesschemat nedan.

Optimal Fragmentering I Krosstäkerm Fältförsök I Langasen

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Optimal Fragmentering I Krosstäkerm Fältförsök I Langasen

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

MinBaS II

MinBaS II Omrde 1 Produktion och processutveckling

Optimal fragmentering i krosstkter, fltfrsk i Lngsen

Swebrec Rapport 2010:2

Optimal fragmentering i krosstkter, fltfrsk i Lngsen

Stockholm januari 2010

en mrkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med drygt 8 sek frn ca 35 sek,

en mrkbart kortare skopfyllnadstid, en minskning med knappt 10 sek frn ca 35 sek,

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

a markedly finer average fragmentation, a decrease from 160 to 120 mm,

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

FRUTSTTNINGAR OCH UPPLGGNING AV FLTFRSKET......................................4

Geologi och arbetsgng i tkten..............................................................................................4

Upplggning och utfrande av fltfrsken............................................................................7

Siktnings- och krossningskampanjen .............................................................................. 11

GENOMFRANDE OCH RESULTAT .......................................................................................16

Tidsschema och uppfljningsarbete......................................................................................16

Pallinmtning och borrning...................................................................................................17

Allmnna salvdata ........................................................................................................... 17

Strukturkartering med 3D-foton ...................................................................................... 22

Pallinmtning med 3D-foton ........................................................................................... 25

Observationer i samband med sprngningen ................................................................... 44

Vibrationer och luftsttvg .............................................................................................. 47

Styckefall ur bildanalys ................................................................................................... 52

Skopfyllnads- och lastcykeltider...................................................................................... 53

Krosskapacitet och brnslefrbrukning ........................................................................... 59

Siktning och krossning av provhgar ............................................................................................66

versikt ver sorteringsarbetet .............................................................................................66

Medelstyckefall; andra felkllor och knslighetsanalys .......................................................69

Krossningen av provhgarna ................................................................................................73

Styckefallsmtningar p provhgar med Split ......................................................................79

vriga data ....................................................................................................................................83

Laboratoriesiktning av material frn provhgar ...................................................................83

Densitet, vghastighet, LA-tal och kulkvarnsvrden. ...........................................................87

Om styckefallet och designkurvorna .............................................................................................91

Olika faktorers inverkan p styckefallet ...............................................................................91

Hela styckefallfrdelningar fr Lngsen.............................................................................94

Underlag fr designkurvor ..................................................................................................100

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

Diskussion om effekten av upptndning .............................................................................107

Tekniska resultat .................................................................................................................109

Sammanfattning av designformlerna fr Lngsen ............................................................114

Kapacitetsdata och kostnader fr de olika salvtyperna .......................................................118

Avslutande kommentarer ....................................................................................................124

Swebrec Rapport 2010:2

Swebrec Rapport 2010:2

Swebrec Rapport 2010:2

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

MinBaS II Rapport 1.2.1

Swebrec Rapport 2010:2

Denna redovisning utgr slutrapport av MinBaS-projekt 1.2.1 Optimal fragmentering i sprngning II

Swebrec Rapport 2010:2

Finn Ouchterlony, Swebrec; planering och samordning av projektarbetet

Mats Olsson, Swebrec; fltarbete och styckefallsanalys

Daniel Johansson, Swebrec-LTU; styckefallsanalys