Dugga Klinisk Kemi, DS

2013-05-03

Nummer:......................................

Maxpong: 44, GK 28 p

Nummer: .
1

Ange tv olika preanalytiska orsaker till frhjt kaliumvrde?

2p

Svar: Hemolys vid provtagningen, frlngd stas vid provtagning, fr lng tid mellan provtagning
och analys. Boken s. 15.
2

Ange en vanlig orsak till falskt frlngd APT-tid.

1p

Svar: Provtagning ur hepariniserad infart, otillrckligt fyllt rr, provtagning i dropparm

(utspdning av provet), mycket hg hematokrit. [Heparinbehandling och FXII-brist ger visserligen
frlngd APT-tid, men det r en verklig frlngning som inte orsakats av provtagning eller
provhantering. 0,5 p]
3

a) Nmn en analys dr patientens kroppslge fre och under provtagningen kan pverka
resultatet.

1p

Svar: Hb (ven EVF, EPK), Albumin (se boken s. 15). Renin och Aldosteron (boken s. 317-319).
b) Hur skiljer sig vrdet i upprtt lge jmfrt med liggande?

1p

Svar: Lgre vrden i liggande, boken s. 15.

4

Du vill utreda vidare ett frhjt PK(INR) hos en patient som inte str p Waran eller liknande
preparat. Vilka koagulationsfaktorer mter du d?
Svar: FII, FVII, FX. Boken s. 198-199.

2p

Ange fyra principiellt olika orsaker till frhjt PK(INR)

2p

Svar: Leversjd (nedsatt funktionell hepatocytmassa), VitK-brist (malnutrition, malabsorption,

strd tarmflora vid lngvarig ab-behandling), konsumtion av koagulationsfaktorer (DIC),
hereditr brist [av VII (vanligast), II eller X], antikroppar mot koagulationsfaktorer. Boken s. 199.
6

D-dimer kan i vissa fall utesluta misstanke p vens tromboembolism (djup ventrombos,
1p
lungemboli). Vad krvs utver ett D-dimervrde inom normalomrdet fr att utesluta dessa
tillstnd?
Svar: Lg klinisk sannolikhet (med ngot scoringsystem, exv. Wells score) och symptomduration
hgst en vecka. Se boken s. 204 eller kapitlet om tromboembolism i Akut internmedicinkompendiet (http://www.janusinfo.se/Global/Akut_internmedicin/trombo_embolism_2012.pdf).
Kommentar: De flesta hade missfrsttt denna frga och kanske var den vl kortfattad, icke
desto mindre r det viktigt att knna till svl begrnsningarna som anvndbarheten med Ddimertestet. Jag vill uppmana alla att lsa p enligt sidhnvisningarna ovan.

Nmn en analys som kan anvndas som markr fr skada p pankreas, exv. vid utredning av
pankreatit.
Svar: P-Amylas (pankreasspecifikt amylas naturligtvis ocks rtt), P-Lipas

1p

Nummer: .
8

Vilken analys kan anvndas fr att belysa graden av inflammation i tarmen?

1p

Svar: F-Calprotectin. Sid. 485 i boken eller provtagningsanvisningarna.

9

Hur kan man underska tarmens frmga att spjlka laktos?

1p

Svar: Laktosbelastning
10 Vad heter monosackariderna som laktos bestr av?

1p

Svar: Glukos och galaktos

11 Nmn en analys fr att pvisa leverparenkymskada.

1p

Svar: ALAT sid 448-449.

12 Nmn tv analyter som stiger vid gallstas.

2p

Svar: ALP och GT, sid 450-451.

13 Din patient har tit kpta frysta br och drfr drabbats av Hepatit A, hon r nu helt gul.
A) Vilken frg har urinen, mrk eller ljus?
Svar: Mrk
B) Varfr?

1p

1p

Svar: kning av konjugerat bilirubin vilket r vattenlsligt och filtreras ut i urinen. Sid 446-448
och figur sid 445.
14 Nmn tv orsaker till mikrocytr anemi.

2p

Svar: Jrnbrist och thalassemi.

15 En patient har Hb 110 g/L [lgt] och MCV 105 fL [hgt]. Vilka tv bristtillstnd kan orsaka en
sdan bild?
Svar: B12-brist, folatbrist

1p

16 Nmn ytterligare ngon orsak till makrocytr anemi.

1p

Svar: Alkoholism, kronisk leversjd, lkemedel (exv. Metotrexat), vissa patienter med aplastisk
anemi eller myelodysplastiskt syndrom, hypotyreos (anemi vanligt vid hypotyreos och man kan
ven finna normocytr och mikrocytr anemi).
17 Denna patient hade ven inslag av hemolys med ett omtbart lgt P-Haptoglobin, nmn
ytterligare ngon analys som kan vara lmplig att utfra.
Svar: LD, bilirubin, retikulocyter

1p

Nummer: .
18 Ett labkriterium fr diabetes r ett enstaka venst P-Glukos (ej fastande) > 11,1 mmol/L. Det
finns ett alternativt, vanligare, labkriterium fr diabetes, vad r det?
Svar: fP-Glukos 7.0 vid minst tv provtagningstillfllen. Boken s. 363-364.

1p

19 Ange en markr fr a) tubulr skada i njuren och b) glomerulr skada.

2p

Svar: a) U-Protein-HC (=1-mikroglobulin), 2-mikroglobulin r ocks rtt men r praktiskt svrt

att anvnda d det inte r stabilt i sur milj (urinen r normalt ltt sur). b) U-Albumin. Boken s.
509-512.
20 Ange tv analyser i plasma som kan anvndas fr att skatta njurens funktion (GFR).

2p

Svar: P-Cystatin C, P-Kreatinin. Kommentar: Kreatiniclearance r en underskning som innefattar

mtning av Kreatinin i plasma och i en dygnsmngd urin med knd volym.
21 Vid behandling med Litium kan njurens koncentrationsfrmga frsmras, hur mter man den?

1p

Svar: U-Osmolalitet efter trstprov alt. Minirintest

22 Hyperlipidemi, som r en etablerad riskfaktor fr hjrtkrlsjukdom, kan vara bde primr och
sekundr. Nmn minst en sjukdom som orsakar en sekundr hyperlipidemi.

1p

Svar: Hypotyreos, diabetes, nefrotiskt syndrom, alkoholism, obstruktiva leversjd, kolestatiska

leversjd, m.fl. Boken 383-386.
23 Vid basal utredning av hyperlipidemi brukar man mta triglycerider, totalkolesterol och
kolesterolfraktionerna HDL och LDL. Nmn alternativa analyser till HDL och LDL.

1p

Svar: ApoA1 resp. ApoB

24 Troponin T eller I r idag frstahandsval vid misstnkt hjrtinfarkt. Om en patient haft en
hjrtinfarkt fr en vecka sedan och fr frnyade symptom vljer man dock en annan analys.
A) Vilken analys? B) Varfr?

2p

Svar: A) P-CKMB. B) En vecka efter en infarkt r troponinniverna fortfarande frhjda vilket

frsvrar tolkningen. CKMB har kortare halveringstid och ett frhjt vrde talar fr reinfarkt
medan ett lgt vrde talar mot. Ett alternativ r att ta tv prover fr TnT/I med 3-6 timmars
mellanrum, en signifikant kning koncentrationen under denna tid talar naturligtvis ocks fr
reinfarkt. Boken s. 420.
25 Lga kningar av troponin r inte ndvndigtvis liktydigt med hjrtinfarkt, nmn tre andra
tillstnd som kan orsaka troponinkning.

2p

Svar: Kardiomyopati, hjrtsvikt, myokardit, hjrtkirurgi, kronisk njursvikt, lungemboli, sepsis. En

nnu lngre lista finns i boken s. 425.
26 NT-proBNP r en knslig men ospecifik markr fr hjrtsvikt. r NT-proBNP anvndbart fr att
bekrfta eller utesluta hjrtsvikt?
Svar: Utesluta. Boken s 436-439.

1p

Nummer: .
27 Nmn tre akutfasproteiner.

2p

Svar: Fibrinogen, haptoglobin, CRP, m.fl.

28 Nmn ett plasmaprotein vars koncentration sjunker vid inflammation.

1p

Svar: Albumin, transferrin

29 Vilket plasmaprotein har den strsta koncentrationsskillnaden mellan serum och plasma?

1p

Svar: Fibrinogen, normal plasmakonc 2-4 g/L. Serum innehller inte fibrinogen.
30 Vilket slags myelom upptcker man vanligen inte med analysen P-Proteinfraktioner (dvs
plasmaelfores)?

1p

Svar: Lttkedjemyelom, se sista fallet p proteinseminariet.

31 Du har en patient med misstnkt hypotyreos. Du fr bara bestlla tv labprover, vilka tar du och
hur kommer de avvika om patienten verkligen har hypotyreos?
Svar: TSH () och fritt T4 (). Fritt T3 sjunker senare i sjukdomsutvecklingen. Boken s. 293-297.

2p