Tandlikarmotagningen 16 Skitsel De ytor som kontaminerats under behandlingen, t ex handtag och knappar, torkas med desinfektionsmedel mellan varje patient Den sk reflektorn gars ren varje dag med en i tvallésning fuktad trasa. Anviind inte alkohol cller syntetiska rengéringsmedel, ty da kan reflek- torn skadas. Obs! Nair reflektorn rengérs ska lampan alltid vara kall. Vid byte av glédlampa ~ lis bruksanvisningen. Tank alltid pa att vid all vard liksom vid byte av glédlampa maste strmmen vara frinslagen. Ta helst ur stickproppen ur viggen ~ da ar Du helt siker pa att lampan ej ar stromférande, ‘Ta aldrig i sjalva glédlampan med bara fingrarna utan hall i den med en torr duk bide vid urtagning och isittning, Brickbord Brickbordet, som ibland k; las armbord och bl a anvands att sitta instrumentbrickan pa, kan vara antingen monterat pa uniten eller fri- stdende. Det unit-monterade héjs, sinks och flyttas framat och bakat med hjilp av en pa uniten fist ledad arm, Pa brickbordet ar ofta hand- och vinkelstycke och flerfunktionsspruta monterade, Flerfunktionssprutan ar en kombinerad luft- och vattenspruta med vil- ken man kan spruta enbart vatten eller luft, men ocksa vatten blandat med luft, vattenspray. Flerfunktionssprutan anyainds bl a till att spola bort partiklar, som bildas vid uppborrning av kavitet, och till blastring av tand och omgivande vaivnader. Bu fristiende brickbord, s k kabinett, har den fOrdelen att det dr flytt- bart och exempelvis kan placeras bakom patientens huvud. R6ntgenapparat Réntgenapparater kan vara monterade — pa en r6rlig arm — pA uniten eller pa viggen men det finns ocksé fristiende apparater. Tandlikar- mottagningar med flera tandlkare har ofta ett sarskilt rontgenrum. En dentalréntgenapparat har ett av en metallkpa omgivet rontgenrir i vilket réntgenstralningen bildas. Framfor rontgenrdret ar metallkapan forsedd med ett filter, som filtrerar stralningen, och en primarblindare. P4 kpan finns ocksi ett riktmedel i form av ett runt eller rektangulart ‘metallrér med vars hjalp man riktar in stralknippet nar man ska ta en rontgenbild. Enligt Strdlskyddsinstitutets bestimmelser ska riktmedlets Kingd vara minst 20 cm mellan rontgenrdrets fokus och slutet ay metallrdret.” Diametern far ej Sverstiga 5 em vid patienten. Kilovolttalet ~ rérspanningen — ska ligga mellan 60 och 75 kV. Till rntgenapparaten hér ett tidur, som anvéinds vid exponering av réntgenfilm, Exponeringsuret kan vara mekaniskt eller elektroniskt. Panoramaréntgen — OPG Panoramaréntgen ar en specialréntgenapparat, som anvainds for réntgenbildtagning av hela bettet fran kakled till kakled. Apparaten ar datorstyrd och med hjilp av olika knappar sker alla instillningar automatiskt rnnovnonnDnnDnDP se @ ® rTrPTrpnonnnnnwHeeRen rT RODD a@ © oe a eed BEE ww eae @ se 8 & See EEL v Panoramaréinigenapparat = OPG (ortopantomograf) Tandikarmottagningen Denna apparat finns pa de flesta specialistkliniker men bérjar bli vanlig ven inom folktandvarden och pa privata tandlikarmottagningar. Anvindning Respektera stralskyddsforeskrifterna SSI FS 1980:5 gilllande fro m 1 januari 1982. Viktigt Sti ej i stralfiltet vid exponering. Std pa minst 2-3 meters avstand fran patienten och ej i primarstrélrikt- ningen. Sti helst bakom stralavskiirmad vigg, Patienten ska alltid vara forsedd med blyskydd, t ex blyférklide eller biykrage. Bryt alltid strémmen till rontgen undersdkning. pparaten efter varje avslutad réntgen- Ingen nder 18 ar fir syssia med rdntgenexponering. Skatsel Rontgenapparatens riktmedel och kapa torkas mellan varje patient med Kimpligt desinfektionsmedel. Vid grovreng6ring anvands tvallésning, Rontgenarmens leder bor oljas ndgra ginger per ar. Folj bruksan ningen for respektive appa Réntgenfilm Réntgenfilmen ar omgiven ay ett filmkuvert, som bestar av papper eller plast. Framsidan dr som regel vit, medan baksidan har en fairgad épp- ningsflik. Inuti kuvertet skyddas filmen dessutom av ett extra pappers- omslag och ett blyfolium. Dentalfilm finns i tre format och det vanligaste ar 3x4 em, Framkallningsapparatur Framkallning av rontgenfilm kan ske med hjilp av framkallningsmaski- ner, § k doppmaskiner och helautomatiska framkallningsmaskiner eller manuellt Doppmskin Procomat ar en doppmaskin, som kan sta inne i behandlingsrummet. Apparaten har en skyddshuy med rétt plexiglasfonster pa ovansidan, som gor det méjligt att under framkallning kontrollera i vilken fas rént- genfilmen befinner sig. Anviindning ROntgentilmens skyddsomslag avligsnas manuellt inne i apparaten, var- efter filmen placeras i en filmhéngare som sedan silts pa plats for auto- matisk transport genom de olika vaitskorna i apparaten. Hela denna procedur tar 5—6 minuter. Efterskéljning och torkning sker manuellt. Skitsel Byte av framkallnings- och fixeringsvitskor sker varje vecka som regel. Skéljvatten byts vare dag, Tankar rengérs i samband med vaitskebyte. De diskas da i vatten och rengiringsmedel typ diskmedel. Ordentlig, efterskdljning i vatten, 7cc TANDVARDS |UTBILDNING GUN LARSON Instrument odh Wucrusthiing Forlagshuset Gothia© 1994 Gun Larsson och Férlagshuset Gothia AB 2:a reviderade upplagan ‘Mingfaldigande av innehdllet i denna bok, helt eller delvis, ar enligt lag om upphovsratt frbjudet utan medgivande av férlaget, Férlagshuset Gothia AB, Stockholm, Frbudet avser sival text som illustrationer och gitler varje form av mingfaldigande, Teckningar: Gun Larsson to: Staffan Larsson Interibrer frin tandlikare Kurt L Redaktar: Anna-Lena Pehrsson ‘Tryck: Asb-Kopia AB, Stockholm 2006 ISBN 91-7584-294-7 i, Hagersten Denna bok ar tryckt pa miljovanligt papper FORLAGSHUSET GOTHIA ost Box 15169, 104 65 Stockholm KUNDTIANSF 08-462 26 70 FAX 08-462 03 22 Focebtiey WEB wwwgothia.nu GOTHIA E-post info gothia@verbumse DAD D DADRA MNR ADA NAHDDHDARANADHADADA DH DD OD ® ®@ ae@ & ewee [sesamiae e Behandlingsrummets utrustning Forord Behandlingsstlen Operatorsstol Unie. Vattenenhet Operationsbelysning Brickbord Rémtgenappara Framkallningsapps Morkrum Steriliseringsrum Diskmaskin Untratjudsapparat Autoklav Avjoniseringsapparat Medikamentskap och kylskap .... Instrument och tillbehor Basbricka .... ‘Torrlaggningstilbchor Dentala handstycken for roterande instrument 28 Roterande instrument — borr och diamanter 31 Amalgamterapi..... 38 Amalgambricka ' 38 Matrisband och matrishallare 39 orankringsstift pe Amalgambantering 43 Amalgamhygien .. 47 Komposit- och glasjonomerterap... 48 Komposit/ instrument 48. Kofferdamteknik 49 Komposit/ glasjonomerhantering 51 Endodontisk terapi ~ rotbehandling 55 Depuration sn 63 ‘Tandstensinstrument .. 63 Ultraljudsapparat .. 64 Skarpning ay tandstensinstrument 66Inch Anestesi .. 67 Injektionssprutor och kanyler 67 Iniraligamentell anestesi 68 Extraktionstinger och RAVIAF oo... a . 69 Oralkirurgiska instrument nR Oralkirurgisk grundbricka .. n Instrumentel vid olka orlkrurgiska in ” Suturmaterial 1 Parodontalkirurgi .. 79 Parodbricka 19 Kron- och broprotetik .... ee fy Framdukningsschema/instrumentel for kron- och broprotetik .... 83 Avtagbara proteser 97 Framdukningsschema/instrumentel for plattprot 98, Partiell plattprotes .. 101 Implantatprotes 101 OTVPDAOAAAARDAHDAHADHADHDARAKRHDAHADHRDHADPPDPD PDH ©we FORORD Denna bok viinder sig i férsta hand till dem som borjar sin tandvardsut- bildning. Den behandlar framfdr allt vad man kan kalla en tandvardens basutrustning i friga om inventarier, apparatur och instrument. Utseende, arbetssatt, anvéindningsomride och skétsel beskrivs i princip och exempel ges pa instrumentuppdukning for olika typer av ingrepp och for olika moment i arbetsgangen, Dentala instrument, maskiner och apparater ar ofta Smtaliga och dyr- bara och kriver omsorgsfull sktsel. For att kuna hantera dem pa att siitt och ge dem ling livstangd och god funktion utan onédiga driftstr- ningar ér man hanvisad till detaljinstruktionerna i bruksanvisningar for respektive produkt. Tdenna andra upplaga har en u heten forandrats utan man kan och instrument har forbittrats Stockholm i december 1993 pdatering gjorts. I princip har inte hel- iga alt mycket av material, apparater Gun LarsonOmkring tandlikarmottagningens centrum, behandlingsrummet, grup- perar sig ett flertal olika lokaler, var och en med sin speciella funktion, Kapprummet dr det utrymme som patienterna méter frst. Det bor for- utom kapphylla och klidhingare vara utrustat med skohylla, stall med skoskydd, paraplystaill och en pall att sitta pa vid skobyte. Manga patienter, speciellt dldre och handikappade, har svart att sti vid skobyte eller pitagning av skoskydd. Frin kapprummet kommer man in i vantrummet. Det bar girna ha en viinlig, hemlik atmosfar, som gor att patienterna kanner sig trygga. Méblerna bor vara litta att halla rena. Stolar och soffor ska vara sitt- vinliga och inte utgoras av laga s k mysmdbler. Belysningen bér vara si god ait ven dildre patienter Kan se att lisa. De tidningar och broschyrer som finns i vintrummet ska vara frdscha och vailordnade. Bilderbécker for barn kan ocksa vara bra att ha. 1 anslutning till viintrummet bor det finnas en patienttoalett med tvatt- méjligheter. Tvallésning i — helst fot- eller armbagsteglerad — vagg- dispenser, engingshanddukar och engangsmuggar i plast. Ev engings- tandborstar att fi eller kopa for de patienter som glomt sin egen tandborste. De tandkikarmottagningar som nu byggs maste vara handi- kappviinliga. Det innebir bl a att toalettutrymmet ska vara si stort att man kan fa in en rullstol. PA storre tandikarmottagningar med flera tandlkare finns ibland en inslutning till viintrummet. Receptionspersonalen tar hand 3g, utskrift av tandvardskvitton, tidbokning, telefonservice, kallelse av patienter m m, Invid behandlingsrummet ligger ofta steriliseringsrum och mérkrum, Tbland finns diven ett speciellt rdntgenrum och ett utrymme dir patien- terna far forkovra sig i konsten att skdta sin munhygien. Behandlings- rum, mérkrum och steriliseringsrum beskrivs mer ingiende pa niista sic: Forrid, kontor och personalrum ar exempel pa Svriga utrymmen pa en tandlakarmottagning. Arkivutrymme for arkivering ay journaler, modeller och andra hand- Jingar av varde bor finnas och ibland ar mottagningen ocksé utrustad ‘med ett tandtekniskt laboratorium. Personalrummet bér ha matplats, kylskap och varmekiilla for uppyiirm- ning ay mat. For personalen ska det finnas kisbara kkidskap dir gingklider och arbetsklader kan forvaras atskilda, En sarskild personaltoalett bor ocksa finnas. stdrre mottagningar finns oftast ett vilram, men dven pa mindre enheter bor man ha tillging till en brits som personal och patienter kan anvainda vid behov. VPTRDOOD DODO DPD ® ®@ T7 FT DHTRHRDRDDHDHDTHA MD DPDTandlikarmottagning Sin “ 2 Behandlingsrummets utrustning Behandlingsrummets centrum ar behandlingsstolen — operationsstolen — kring vilken all 6vrig utrustning grupperas pa rationellast mojliga sit. Behandlingsstolen Det finns behandlingsstolar av manga olika fabrikat men deras utseende och funktion skiljer sig numera inte si mycket fran varandra, De har en underdel — ett fundament — med manéverorgan och en dverdel som omfattar sits med rygg-, arm- och fotstéd. Underdelen kan héjas och sinkas, pa moderna stolar med hjilp av elektrisk motor eller tryckluft, pa dldre med pedal och hydraulik, Overdelen kan fallas till horisontallige genom att rygestédet falls bakait- nediit och fotstédet reses uppat. Man kan dven filla enbart ryggstdet pa éverdelen bakat i olika Kigen. Detta kan ske med hydraulik som betjiinas av underdelens elektriska motor men ryggstédet kan ocksa ha en egen elektrisk motor for dndamalet. De flesta moderna stolar har hogt ryggst6d utan separat nackstéd. Patienternas huvudstillning regle- ras med hjilp av olika typer av kuddar. Pa en del stolar har rygystédet tt separat nackstd som kan regleras for varje patient, hojas eller siinkas, flyttas framat eller bakit. Armstéden pa stolen ar fallbara antingen i sidled eller uppat mot rygg- stédet, si att dven en som dr handikappad Kitt kan komma i och ur stolen. En operationsstols funktioner regleras med knappar eller pedaler som ofta sitter pa sjilva stolen, Skitsel Skétseln av behandlingsstolen ar i regel inte sarskilt betungande, Den moderna behandlingsstolen ar littsk6tt utan onddiga dammgémmor och tillverkad i taligt material. Opera tionsbelys- ning Réntgen apparat Behand- Tingsstol Brickbord med borrbrygga Behandlingsstol och unit med tillbehOr oo e rE nTRnnerennnHnn fh ® OPrFneannerearerannnnnnnn@eueue @eeaea ew Sprit Fy wl lctea’ Bil Tandlikarmottagningen Det dr viktigt att man féljer stolens bruksanvisning noggrant och dess- uutom gérna lyssnar pa vad representanter for firman som levererat stolen har for synpunkter pa skiitsel och service. Por operationsstolens hygieniska skotsel gailler foljande regler oavsett fabrikat pa stol: Daglig skétsel Overdel © Plastkladda stolar rengdrs med mild tvallésning, glém inte plast- skyddet nere vid fotinden. Desinfektion av armstod och nackstod ska ske med icke sprithaltig desinfektionslisning Sprit far ej anviindas eftersom sprit torkar ut plastmaterial med sprickbildning som fol. © Skinn av med torr duk. fir ¢j att desinfektera utan torkas bar © Olackerade metallytor rengdrs med trasa som fuktats i vatten. Man kan tillsitta lite syntetiskt milt rengGringsmedel om ytan ar specicllt smutsig, Desinfektion sker med 70 % alkohol eller Delicol. Underrede — fundament Underredet ar oftast tillverkat i metall, som antingen kan vara olackerad eller lackerad. Rengrs med trasa som fuktats i vatten, Man kan Aven hiir tills syntetiskt milt rengéringsmedel om ytan ar smutsig tta Desinfektion kan ske med icke sprithaltigt desinfektionsmedel. Undvik klor-, fenol- och jodpreparat — dessa piverkar metallen negative. Oftast Hicker det om underdelen torkas av med vatten och milt rengérings- medel. Manéverorganen Att manéverorganen ~ i allménhet knappar eller pedaler — fungerar, kontrolleras varje dag Sitter mandverorganen pa ryggstdet desinfekteras de mellan varje patient. Fotpedaler behéver ej desinfekteras utan torkas av i samband ‘med att man torkar fundamentet i dvrigt. Om manéverorganen behdver smrjas eller pa annat sat specialbehand- las framgir detta av bruksanvisningen som man da givetvis maste folja. Skétsel ndgra gingerlir Lackerade ytor Rengérs med cleaner och poleras darefter med flytande vax. Bilvards- produkter passar utmérkt. Skinnklidda stolar Putsas och poleras ett par ginger per ir med ett kombinerat rengérings- och polermedel som ar aysett for skinnmébler. Denna puts hjilper ti alt halla skinnet smidigt och skyddar mot uttorkning. Obs! Vid problem med den elektriska funktionen méste en fackman kontaktas. En icke fackman far under inga omstindigheter ingripa i den elektriska funktionen.Tandiakarmottagniogen Operatérstol ‘Tandlakare och tandskéterska sitter under behandling ay patient pa operatirstolar. Operatérstolen ska vara "sittriktig”. Ryggstodet ska kuna stillas in i hojdled och flyttas framat/bakat och sitsen ska vara nedatbéjd i framkanten si att den ej fOrorsakar stas (blodstockning) i undersidan av laren. Den ska ocksa gé litt att héja, stinka och tippa framat/bakai Stolen ska vara forsedd med hjul men bor helst inte ha fotring. Unit Unit kallas den enhet pa vilken borrmotorer, sugar, belysning, rontgen- apparatur och andra tillbehér ar monterade. En unit kan vara monterad i golvet som en pelare eller vara fastsatt direkt pa behandlingsstolen. Pa en modern unit finns som regel foljande enheter: © Hégvarysmotor Luft/eldriven © Lagvarvsmotor Luft/eldriven © Flerfunktionsspruta Vatten, luft och spray © Vatienenhet med sugsystem —_Salivsug. Vakuumsug © Operationsbelysning © Brickbord Por instrumentkassetter m m © Réntgenapparat © Ljushardningslampa Borrmotorer Borrmotorer anviinds till att driva borr, diamantspetsar och andra s k roterande instrument. Roterande instrument ar vid funktion monterade i ett hand- eller vinkelstycke och anvainds { ex till ayverkning ay tand- substans, dvs till att "borra upp ett hal” eller preparera en tand som ska forses med en kronerséittning. Det finns olika typer av motorer. I fdrsta hand skiljer man pa hogvarys- och ligvarysmotorer. En hégvarvsmotor arbetar — som framgir av beniimningen — med hogre varvtal dn en ligvarysmotor. Hégvarvsmotor Dentala hégvarvsmotorer dr turbiner inbyggda i huvudet pi ett vinkel- stycke. Varvtalet hos en turbin eller hdgvarvsmotor varierar mellan 50 000 och 500 000 vary per minut. Turbinerna kan vara luftlagrade eller kullagrade. Luftlagrat turbininstrument. Ett luftlagrat instrument drivs med torr Iuft och har turbinen upphiingd och svavande i en luftkudde. ygrat turbininstrument, Fit kullagrat instrument har turbinen upphiingd mellan tva kullager och drivs med oljebeméngd luft Kylning Vattenkylning ar viktig vid borming och slipning av tandsubstans. Vid anvaindning av turbinvinkelstycken sker kylningen oftast genom intern- vattenrdr som dr inbyggda i vinkelstycket och mynnar i dess huvud pa si satt att vattenstralarna riktas mot borrets spets. Halen maste hillas fria frdn smuts ~ till detta finns siirskilda verktyg som medfljer instrumentet spray, dvs via 10 ee eo) a a ol lk)anclikarmottagningen mt Mikromotor Mikromotor med vinkelstycke a “a a) } a a) a) a) i ay 5 a) > & e Borrbrygga med olika dentala handstyeken och flerfunktionsspruta w ul10 Operatérstol Tandkikare och tandskéterska sitter under behandling av patient pa operatdrstolar. Operatdrstolen ska vara "sittriktig”. Ryggstodet ska kuna stillas in i hdjdled och flyttas framat/bakat och sitsen ska vara nedatbdjd i framkanten si att den ¢j fororsakar stas (blodstockning) i undersidan av laren, Den ska ocksa ga latt att h6ja, snka och tippa framit/bakat. Stolen ska vara forsedd med hjul men bar helst inte ha fotring. Unit Unit kallas den enhet pa vilken borrmotorer, sugar, belysning, réntgen- apparatur och andra tillbehér ar monterade. En unit kan vara monterad i golvet som en pelare eller vara fastsatt direkt pa behandlingsstolen. Pa en modern unit finns som regel féljande enheter: © Hogvarysmotor Luft/eldriven © Lagvarvsmotor Luft/eldriven © Flerfunktionssprata Vatten, luft och spray © Vattenenhet med su Salivsug. Vakuumsug © Operationsbelysning © Brickbord For instrumentkassetter m © Rontgenapparat © Ljushirdningslampa Borrmotorer Borrmotorer anvéinds till att driva borr, diamantspetsar och andra roterande instrument. Roterande instrument dir vid funktion monterade i ett hand- eller vinkelstycke och anvands t ex till avwerkning av tand- substans, dvs till att "borra upp ett hal” eller preparera en tand som ska forses med en kronersittning, Det finns olika typer av motorer. 1 forsta hand skiljer man pa hgvarvs- och ligvarvsmotorer. En hégvarvsmotor arbetar — som framgar av bentimningen — med hégre varvtal an en Ligvarvsmotor. Hégvarvsmotor Dentala hégvarvsmotorer ar turbiner inbyggda i huvudet pa ett vinkel- stycke. Varvtalet hos en turbin eller hégvarvsmotor varierar mellan 50 000 och 500 000 vary per minut. Turbinerna kan vara luftlagrade eller kullagrade. uitlageat turbininstrument, Ett lufilagrat instrument drivs med torr luft och har turbinen upphiingd och svivande i en luftkudde, Kullageat turbininstrument, Ett kullagrat instrument har turbinen upphangd mellan tva kullager och drivs med oljebemingd luft, Kylning Vattenkylning ar viktig vid borrning och slipning av tandsubstans. Vid anviindning av turbinvinkelstycken sker kylningen oftast genom intern- spray, dvs via vattenrér som Ar inbyggda i vinkelstycket och mynnar i dess huvud pa si sitt att vattenstrilama riktas mot borrets spets. Halen maste hallas fria fran smuts ~ till detta finns siirskilda verktyg som medfaljer instrumentet POee on RmervnnNDA DD nn € e e € € rr ar onrnnenra”aanalikarmotagningen Mikromotor * Borrbrygga med olka dentala handstycken och flerfunktionssprutaTandlakarmottagningen o \ 12 Kontrollera att vattenstralarna verkligen har ritt riktning, Om sa inte dr fallet maste det dtgdrdas Borrviixlare. Till de flesta turbinvinkelstycken finns speciella borrvix- lare att anviinda vid borrbyte. Det ar viktigt att alltid anvanda for vinkelstycket avsedd borrvaxlare, Pa senare tid har det kommit turbinvinkelstycken dar borret lossas och si huvudet med hjalp av en knapp pi huvudet, Skitsel Turbinyinkelstycken ar dyra instrument och maste skétas noggrant. Det fr viktigt att tandskdterskan dirvid noga foljer bruksanvisningen, Eit luftlagrat turbininstrument rengrs och smérjs med spray efter varje patient. Sprayen bestar av rengOringsviitska och olja, Fabrikanten anger vilken typ av spray som ska anvndas till hans instrument Bit kullagrat turbininstrament rengérs med sprayviitska och smorjs via den oljebemiingda luften som driver instrumentet, Det innebar att tand- skéterskan med jémna mellanrum — enligt bruksanvisningen — maste fylla pa olja i en behallare i anslutning till instrumentet, Lagvarvsmotor Lagyarvsmotorer kan vara dels elektriska, dels tryckluftsdrivna, Varv- talet hos en lagvarvsmotor varierar mellan 240 och 60 000 varv per minut. Vissa motorer kan emellertid genom uppvaxling komma upp i 120 000 varv per minut. Mikromotorer ar den senaste utvecklingen pa omradet. Motorn sitter dar i direkt anslutning till hand- och vinkelstycket. Hastigheten hos romotorer regleras pa olika sitt, vanligen med hjalp av en fotkon- troll men ibland med elt mandverorgan som sitter pa motorn. Lagyarvsmotorer kan kéras bade framat och bakat, vilket innebair att ocksa de roterande instrumenten som drivs av motorerna kan rotera i tva riktningar. Rikiningen regleras med samma mandverorgan som hastigheten. En eldriven mikromotor fir sjilvsmorjande och far ej smérjas pa annat sit. Man far heller aldrig lata ett nysmort hand- eller vinkelstyeke sitta pa mikromotorn sa att olja kan droppa ner i motorn. En luftdriven mikromotor ska till skilnad fran den eldrivna smorjas varje dag. Folj alltid bruksanvisning for varje fabrikat. Kompressor For att forse alla mottagningens luftdrivna instrument — borrmaskin, flerfunktionsspruta, tryckluftsspruta i steril m m — med luft sa att de kan fungera fordras en kompressorankiggning Kompressorn ir en apparat som alstrar tryckluft, Kompressorn ar rela~ tivt utrymmeskrivande, Den upptar en golvyta frin Im? till 2 4 3 m? ‘och placeras darfor i ett utrymme utanfor behandlingsrummet. Kom- pressorns holje har ofta formen av en cylinder. Instrument finns for avldsning av tryck och luftméngd i tanken. Via ledningar leds luften fran Kompressorn till de olika luftenheterna pa mottagningen. Tr RTR TDP HHDPDA HAH F TOT DaernnnHhRiDMDHHDDAD DH Qa nmeu eee wud 3 3 2 w@ @ SB ebwe xs s aoe _ Tandlikarmottagningsn Kompressor bér ha eget separat luftintag med filter och insugnings- kanal placerad si att sit ren luft som mojligt erhalls (Spri rad 5:28). Det a viktigt att den tuft som kommer fain kompressorn ar fukt- och oljefri. Kompressorn har darfdr i anslutning till utblisningstedningarna ett filter, som r avsett att suga upp ev fuktighet och oljedimma fran kompressorluften. Filtret ska bytas regelbundet, varvid man féljer bruksanvisningen. Pa de modernaste kompressorerna har man numera torrluftsaggregat, som torkar luften effektivare an vad som kan astadkommas med enbart filter. 1 botten pa kompressortanken finns som regel en kran for evakuering av kondensvatten som kan bildas inne i tanken, Sadan tomning maste ske regelbundet — varje dag om inte annat stir i bruksanvisningen, Kompressorlufien kan annars bli alltfr fuktig och darmed besvarlig att fa torr. Numera finns det automatiska kondensavskiljare, som kan monteras pa kompressorn och dirmed avlasta detta moment. Vattenenhet Vattenenheten bestar oftast av ett sugsystem, som utgérs av salivfontan, ejektorsug och vakuumsug, automatisk eller manuell dricksglaspafyll- ning och amalgamavskiljare. Allt ar anslutet till vatten- och avlopps- systemet. Sugsystem Saliviontin Salivfontinen utnyttjas av patienten i samband med skéljning av mun- nen, Den bestir av en skal, som ar gjord av metall (eloxerad alumini- um), opalglas eller plast. I salivskéilen mynnar utlopp for vattenomspol- ning vid rengéring och utlopp for det vatten, som skapar undertryck i ¢jektorsugen. I salivskilen finns i regel ocksd en s k guldfingare, en sil, som ska samla upp de stérsta avfallsresterna. Sugar For avligsnande av saliv, kylvatten osy ur patientens mun anvainds ejek- torsug och vakuumsug. Ejektorsug Ejektorsugen bestar av en slang med ansats, som gar fran vattenenhe- ten, I ansatsen fasts det munstycke, salivrdret, som sits i patientens mun for att evakuera saliv och vatten under behandlingen. Saliv produ- ceras hela tiden och vattnet ar kylvatten fr borret. Ejektorsugen fungerar endast om den sinks ner i vatska — saliven och det vatten som anvands till kylning vid preparation. Vakuumsug ‘Vakuumsugen ar en kraftigare sug, som antingen kan vara fristtende el- ler hiinga hop med vattenenheten. Denna sug drivs av en speciell sug ‘motor vars kapacitet ar anpassad efter hur minga enheter den forsorjer. En vakuumsug dr uppbygad som en dammsugare. Den arbetar med stor lufthastighet och litet undertryck, Munstycket behdver inte sinkas ner i den vaitska som ska sugas upp utan kan hallas pa lite avstind och anda fungera, 13| vel Brickbord och arbetsbiink fr placering vid hhuvudiinde oOF?nnpnnMienmnrnwmDBnhnnh> RHhHnH NH Hh DD RHRPAHKRH KA HH HH HH HD © @@esebbeéa w & 2 2 2 = 2 = ® ° 2 see ee w 0D Tandlkarmoctagningen Vakuumsugen anvands for evakuering av viitska frin munnen, speciellt nar stora mangder tillférs ¢ ex kylvatten fran turbinvinkelstyeket, Va- kuumsugen hanteras av skdterskan och anviinds inte bara vid vattenkyl- ning utan ~ inte minst vid four-handed dentistry ~ vid manga olika ‘moment i patientbehandlingen. Amalgamavskiljaren sitter i anstutning till avloppet pa vattenenheten och samlar upp de avfallsrester som ej fastnar i guldfangaren, Det finns olka typer av amalgamayskiljare. Vanligt ar dock att amalgamavskilja ren dr fOrsedd med en engangsbebllare for uppsamling av avfallet. Denna behallare byts med jmna intervaller och skickas sedan for ater- vinning av didelmetaller. Hygieniskt och praktiskt for skOterskan. Det har visat sig att landets tandlikarmottagningar tillsammans skipper ut tonvis med amalgam- och kvicksilveravfall per ar och detta innebar naturligtvis en miljofara, Med amalgamavskiljare forhindrar man att detta farliga avfall gar ut i naturen. “nligt lag ska fran 1985 alla tandkikarmottagningar vara utrustade med amalgamayskiljare, Sktsel — sugenheter Skatseln av sugenheterna ar viktig. Alla slangar spolas igenom minst en ging per dag, salivsugsenheten helst efter varje patient (saliv- munstycket byts naturligtvis ut efter varje patient). Finns det en sil i salivstigens ansats ska den tas bort varje dag och rengéras. PA senare modeller finns det oftast en knapp for automatisk genomspol- ning av salivslangen. I annat fall far man genom att satta fingret fr vat- tenutloppet i fontanen Lita vattnet ga tillbaka och spola igenom slangen. Vakuumslangen spolas igenom med ett Ligléddrande desinfektions- och reng6ringsmedel varje dag. Har man haft ett blodigt arbete bor slangen spolas ur med vatten direkt efter behandlingen. Rengorings- och desin~ fektionsmedel finns att képa hos dentalfirmorna. Att mediet ar lag- léddrande ir viktigt eftersom lédder annars kan komma in i sugmotorn och astadkomma skador och driftstopp. Salivskalen (fontiinen) rengérs och desinfekteras minst en gang per dag. Torkas givetvis av och spolas ur mellan varje patient. Vid rengéringen som sker efter arbetets slut far ej sidana rengoringsmedel anvaindas som kan repa materialen — glas, plast eller metall. Vanligt diskmedel ar Limpligt. Ar salivskalen tillverkad i eloxerad aluminium och dessutom avtagbar kan den rengdras och desinfekteras i diskmaskin (anvand inte indiskmedel — kan frstéra metallytan). Maskindisk ar hair tillrick- ligt effektiv utan diskmedel. Den sk guldfingaren i salivsklen tms/reng6rs och desinfekteras vid arbetsdagens slut. Operationsbelysning Operationsbelysningen sitter pa en rérlig arm pa uniten eller ar monte- rad pa skenor i taket, Den mandvreras med handtag, som sitter pa sjailva lampan. Ljuskiilan ar antingen en glédtridslampa eller en halogenlampa. Ofta kan ljusstyrkan — som mits i lux — regleras steglést, pa vissa fabrikat upp till 25 000 lux. 1516 WT Skitsel De ytor som kontaminerats under behandlingen, t ex handtag och knappar, torkas med desinfektionsmedel mellan varje patient. Den sk reflektorn gérs ren varje dag med en i tvallsning fuktad trasa. Anvaind inte alkohol eller syntetiska rengéringsmedel, ty da kan reflek- torn skadas, Obs! Néir reflektorn rengors ska lampan alltid vara kall. Vid byte av glidlampa — lis bruksanvisningen. Tank alltid pa att vid all vard liksom vid byte av glédlampa maste strommen vara franslagen. Ta helst ur stickproppen ur viiggen — da ir Du helt siker pa att lampan ej ar strémforande, Ta aldrig i sjalva glédlampan med bara fingrarna utan hall i den med en torr duk bade vid urtagning och isattning. Brickbord Brickbordet, som ibland kallas armbord och bl a anvands att sitta instrumentbrickan pa, kan vara antingen monterat pa uniten eller fri- stéende. Det unit-monterade héjs, sinks och flyttas framat och bakat med hjilp av en pa uniten fiist ledad arm. Pa brickbordet ar ofta hand- och vinkelstycke och flerfunktionsspruta monterade, Flerfunktionssprutan ar en kombinerad luft- och vattenspruta med vil- ken man kan spruta enbart vatten eller luft, men ocksa vatten blandat med luft, vattenspray. Flerfunktionssprutan anvands bla till att spola bort partiklar, som bildas vid uppborrning av kavitet, och till blastring av tand och omgivande vavnader. Ett fristéende brickbord, s k kabinett, har den fordelen att det ar flytt- bart och exempelvis kan placeras bakom patientens huvud. R6ntgenapparat Rontgenapparater kan vara monterade ~ pa en rérlig arm — pa uniten eller pa viggen men det finns ocksi fristiende apparater. Tandlikar- mottagningar med flera tandkikare har ofta ett sarskilt rontgenrum. En dentalréntgenapparat har ett av en metallkdpa omgivet réntgenror i vilket rontgenstralningen bildas. Framfér rontgenrdret dr metallkapan forsedd med ett filter, som filtrerar stralningen, och en primarbkindare. Pa képan finns ocksa ett riktmedel i form av ett runt eller rektangulairt metallrér med vars hjilp man riktar in stralknippet nar man ska ta en rOntgenbild. Enligt Strilskyddsinstitutets bestimmelser ska riktmediets lingd vara minst 20 cm mellan réntgenrorets fokus och slutet av metallroret. Diameter far ej Gverstiga 5 cm vid patienten, Kilovolttalet — rorspanningen — ska liga mellan 60 och 75 kV. Till réntgenapparaten hdr ett tidur, som anvainds vid exponering av réntgenfilm. Exponeringsuret kan vara mekaniskt eller elektroniskt. Panoramaréntgen — OPG Panoramardntgen ar en specialrontgenapparat, som anviinds for réntgenbildtagning av hela bettet frin kakled till kakled. Apparaten ar datorstyrd och med hjalp av olika knappar sker alla installningar automatiskt. PnNDTD TODD DAD PHD e nonnnen TTR eRaannnnnnea > ®rf we rt vw Panoramardntgenapparat = OPG (ortopantomogral) oo Tandlékarmottagningsa Denna apparat finns pa de flesta specialistkliniker men bérjar bli vanlig diven inom folktandvarden och pa privata tandkikarmottagningar. Anviindning Respektera strilskyddsforeskrifterna SSI FS 1980:5 gallande fr om 1 januari 1982, Sta oj i stralfiltet vid exponering. Sta pa minst 2-3 meters aystind fran patienten och ej i primirstratrikt- ingen. Sta helst bakom stralavskiirmad vige, Patienten ska alltid vara férsedd med blyskydd, t ex blyférklide eller blykrage. Bryt alltid strdmmen till rntgenapparaten efter varje avslutad réntgen- undersokning, Ingen som ar under 18 ar fir syssla med rdntgenexponering. Skitsel R6ntgenapparatens riktmedel och kapa torkas mellan varje patient med lampligt desinfektionsmedel. Vid grovrengring anvands tvallosning, Rontgenarmens leder bor oljas nagra ginger per ar. Fol bruksanvis- ningen for respektive apparat. Réntgentilm Réntgenfilmen ar omgiven ay ett filmkuvert, som bestar av papper eller plast. Framsidan ar som regel vit, medan baksidan har en firgad 6pp- ningsflik. Inuti kuvertet skyddas filmen dessutom av ett extra pappers- omslag och ett blyfolium Dentalfilm finns i tre format och det vanligaste fir 3X4 em. Framkaliningsapparatur Framkallning ay réntgenfilm kan ske med hjalp av framkallningsmaski- ner, § k doppmaskiner och helautomatiska framkallningsmaskiner eller manuellt Doppmskin Procomat ir en doppmaskin, som kan sta inne i behandlingsrummet. Apparaten har en skyddshuy med rétt plexiglasfonster pa ovansidan, som g6r det mojigt att under framkallning kontrollera i vilken fas ront- genfilmen befinner sig, Anviindning Rontgenfilmens skyddsomslag avligsnas manuellt inne i apparaten, var- efter filmen placeras i en filmhéingare som sedan sitts pa plats fr auto- matisk transport genom de olika vaiiskorna i apparaten. Hela denna procedur tar 5—6 minuter. Efterskéljning och torkning sker manuellt, Skitsel Byte av framkallnings- och fixeringsvatskor sker varje vecka som regel. ‘Skoljvatten byts vare dag. Tankar rengors i samband med vatskebyte. De diskas da i vatten och reng6ringsmedel typ diskmedel. Ordentlig eftersk6ljning i vatten, 7Tandlikarmottagniage? 18 Har det bildats brun beliggning i tankarna, vilket dir vanligt framfor allt i framkallningstanken, kan denna tas bort med attikssyrelosning, som far sta i tanken under natten, Diskas och skéls sedan som vanligt. Helautomatisk framkallningsmaskin helautomatisk framkallningsmaskin, typ vals- eller rullmaskin, fram- kallar, skiljer, fixerar, skoljer igen och torkar en rdntgenbild pa kort ti mellan 4 och 10 minuter beroende pa apparat. Automatiska maskiner arbetar med hog temperatur och speciella maskinframkallningsvatskor. En varmluftsflakt torkar bilderna. Den vanligaste placeringen av en helautomatisk framkallningsmaskin ar i ett morkrum. Det finns dock numera s k dagsijustillsatser att kOpa till manga apparater vilket gor att de kan placeras i dagsljus, kanske inne i behandlingsrummet eller néiliggande utrymme. Skitsel Ls och falj bruksanvisningen noggrant. Obs! Det dr viktige att en och samma person har ansvaret for skétseln av framkallningsmaskinen eftersom dessa apparater dr beroende av noggrann och kontinuerlig vard. Mérkrum Nar man inte anvander framkallningsmaskiner sker framkallning och fixering av rontgenfilm manuellt j ett speciellt morkrum, Réntgenfilm ar liksom vanlig fotografisk film mycket ljuskanslig. Mérkrummet maste darfor ha en effektiv Ijusisolering, Dérren ska vara ordentligt titad. Om manga anvinder samma mork- rum bor det finnas en ingingssluss, dvs tv d6rrar skilda at av ett litet forum eller en roterande rund inging. Bestar slussen av tva dorrar med férrum innebiir det att man utan risk for ljuskickage kan ga in j ett mérkrum dar filmhantering pigar. Ovan- for dérren — den yttre — ska det finnas en réd lampa, som lyser nir mérkrummet dr upptaget och da utgér en varningssignal. Belysningen i mérkrummet ska besta av dels speciella morkrumslampor med réd- eller gulfargade filter, dels vanliga glodlampor. Strombrytaren {ill de firgade mérkrumslamporna ska sitta i normal hdjd pa vaggen och strombrytaren till det vanliga Ijuset hdgt upp sa att man inte av misstag ander fel belysning och aventyrar pagitende framkallning. Vaggarna i morkrummet bor vara malade i kromgult for att morkrums- Ijuset ska utnyttjas bra 1 évrigt bor morkrummet vara utrustat med: Réntgenklimmor — for enstaka bilder och for helstatus ga be Sy rs ojo Qf ©D & @ Dheeernnh Pr nn DRhHDDHDDDKRHDDDRHR HHT DP DP wR oe‘Tandtakarmottagningen ‘Torrbiink, vid vilken man plockar ur filmen ur sin frpackning och sitter den pa en filmhangare/rdntgenklimma, som farses med patien- tens namn eller nummer. ‘Vatbiink med tankar for framkallningsvatska, brytbad (vatten), fixe- ringsvatska och vattenskOljning. Tankarna kan vara inbygeda i en rostti bank och har da avlopp i botten si att de latt kan tommas och rengiras. Fristaende tankar ar oftast tillverkade i 4rdplast eller glas. Alla vatten- tankar i mérkrummet bor ha tillgang till rinnande, termostatreglerat vatten, Elektriskt torkskip med tidur och termostat for torkning och manuellt framkallad eller i framkallningsmaskin framkallad film ar vanligt i ett modernt morkrum. Manuellt tidur ska finnas for exakt tidtagning vid framkallning av rént- genfilm, Ett vanligt koksur gar bra under fOrutsittning att man anvi der standardframkallare. Anvander man snabbframkallare maste man ha ett tidur, som maiter mindre din 60 sekunder. ‘Termometer for kontroll av att de olika vatskorna har rtt temperatur, Tviittst for handtviit, Filmbetraktningsapparat En betraktningsapparat for rdntgenfilm bestar av en Ijuslida, pa vilken man kan stta helstatus, ortopantomogram (OPG) eller enstaka bilder. Det finns betraktningsapparater, som forstorar réntgenbilden pa en skarm fran 3X4 cm till 24%30 em, De air mycket limpliga vid patient- information och vid diagnos- eller terapidiskussioner kolleger emellan. Steriliseringsrum | steriliseringsrummet, som ocksi kallas sterilrummet eller "sterilen”, desinfekteras, diskas och steriliseras instrument och dukas brickor. Dir handhas alltsa bade smutsiga och rena instrument. For att skilja hanteringen av smutsigt och rent at bor sterilrummet vara indelat i tva zoner, en oren och en ren. Disk- skin orem Ren zon Autoklay 19Tandlikarmottagningen 20 Oren zon Tden orena zonen dir man tar hand om de smutsiga instrumenten finns diskbanken, ev diskmaskin, ev ultraljudsapparat och rejal avfallsbehalla- re med lock. Behandlingen av orena insrument sker enligt foljande: 1. Desinfektion, antingen med varme via diskmaskin eller med kemiska medel. Por det kemiska desinfektionsmedlet ska det finnas en gul balja med lock att Kigga instrumenten i 2. Avskéljning under rinnande vatten, om man anvaint kemiska medel. 3. Mekanisk rengéring (diskning). 4. Torkning. Har man en diskmaskin utfr den alla ovanstiiende moment och under~ lattar alltsa i hog grad arbetet for tandvardspersonalen. Ren zon Nair instrumenten passerat den orena zonen gir de vidare till den rena zonen, Dar finns utrustning for sterilisering ~ autoklav — samt t ex svetsapparat och tejphallare. Till den rena zonen forkiggs fljande arbetsmoment: 1. Granskning av instrumenten i god belysning och med hjalp av forsto- ringsglas eller f6rstoringslampa. Ingen synlig smuts far finnas kvar. Forpackning i kassetter eller i steriliseringspisar av papper, plast, plastfolie eller enbart papper. Férslutning ay steriliseringspasarna kan antingen ske med hjilp av svetsapparat — som forsluter materialet genom hég temperatur — eller med forslutningstejp, limpligen place- rad i tejphallare. 3. Sterilisering — med autoklav 4, Porvaring — i skp med dorrar eller i lador. Porvaringsutrymmena ska ha jiimn temperatur, vara dammfria och fuktiria. Detta ar viktiga kray att beakta vid forvaring ay sterilt gods. ‘Zonerna i sterilrummet fargméirks enligt Spris rekommendationer 6:26 (Smittforebyggande atgarder inom tandvarden). Miirkningen kan ske genom att man sitter en fargad tejp pa kanten av de olika béinkarna inom de respektive zonerna i sterilrummet. Markering kan ocksa ske med hjilp av baljor, forradsbackar m m i den fairg som representerar respektive zon. Ore Ren zon markera Mellan dessa tv zoner bor det finnas tvittstill for handtvatt. yon markeras med rott. med blitt. Forvaringsutrymmet for sterilt gods markeras med grént. Den ay Spri rekommenderade férgmarkningen kallas ocksi hygien- mirkning. Den indelas i fyra farger: © Gulfarg —Infekterat, smittfarligt. Exv gul balja for desinfektion. © Rod firg Smutsigt material (desinfekterat med ¢j diskat gods). Exw rod balja for disk. © Bla firg Rent material, ej steriliserat, Exv ay rena instrument vid packbank. © Grén firg —Sterilt gods. Exv gréna backar for forvaring av sterilt gods. i back for forvaring, PPrrrmnerrereTeROPDRRDRDRRDADHKHTHDRHRDAH DHA HAH DAD SPSeeaea a wee eee ow e & awe w Se SECRETS So v ie 7 L | (erilrum med _genomtickningsskip Lym C1 Tandlkarmottagningen | sterilrummet ska det finnas tvaittméjligheter med armbags- eller fot reglerat vatten och dispenser for flytande tval och handdesinfektions medel penser, Fuktighetsbevarande handkrim bor ocks4 finnas, helst i dis Ett sterilrum kan ocksa vara organiserat sé att man mellan intilliggande rum eller korridorer har s k genomrickningsskap for orent och rent gods. Sterilrummet kan vara utrustat med olika apparater for att underkitta hygienarbetet Diskmaskin Diskmaskinen ar som namnts en vardefull hjailp som avi: terskan eller tandvardsbitradet tidskrivande och smuts tar tandsk6- arbete. En konventionell diskmaskin gar visserligen att anvanda men det finns numera siirskilda dentala diskmaskiner, golv- och binkmaskiner, med en inredning som passar for alla instrument, brickor och diven smasaker sésom exv borr. En diskmaskin utfor flera moment: * Den desinfekterar godset med en temperatur omkring 80-95" under ca 45 sekunder. Varmedesinfektion ar effektivare an den ke- miska desinfektionen ~ med speciella vitskor — som man ar hinvisad {ill nar diskmaskin saknas, * Den diskar och rengar godset © Den torkar godset. Nar man ska valja diskmas ar det viktigt att man fSrvissar sig om att den har ett desinfektionspro; ‘am. Skétsel Las bruksanvisning for den maskin Du har. Ultraljudsapparat For grovrengoring viiljer manga att anvinda sig av en ultraljudsapparat, som med hjilp av Ijudvagor rengér instrument. Anvinds pai tandlakar- mottagningar och dentallaboratorier, framfr allt till instrument med svaratkomliga ytor. Apparaten bestar av en behillare, som fylls med vitska. Under funktion Astadkoms rérelser i vitskan med en frekvens av minst 17 000 sviing- ningar per sekund. Svangningarna ger i vtskan upphov till sma blisor sam hastigt vaxer i storlek. Detta sker med stor kraft och betecknas som en omviind explosion. Denna s k kavitation har rengorande verkan. Betriiffande kimpliga vatskor och rengéringstider se bruksanvisningen for respektive apparat, Autoklav En autoklay ar en apparat, som steriliserar gods genom anga, relativt lag temperatur och dvertryck. Hdga temperaturer, vilket dr skadligt for de flesta instrument, behévs alltsa inte. En del autoklaver, framfér allt de mindre s k bordsautoklaverna, alstrar sin anga sjalva, medan st6rre autoklaver, som anvnds pa sjukhus och sterilcentraler, forses med nga fran en Angeentral. 2andlakuemottagningen 22 Sikerhets- veniil Manovaku- meter Tryek~ Termometer amare Program: viljasknappar oaa Autoklaven bestar av olika delar sisom: © Tryckkammare Dar godset placeras. * Vattentank For destillerat vatten, som ska fordngas. © Manovakumeter Miter trycket inne i tryckkammaren. © Termometer Mater temperaturen inne i tryckkammaren. For evakuering av nga om trycket inne i tryck- kammaren blir for hégt. © Sikerhetsvent * Olika kontrollampor = en lampa som lyser nr huvudstrémmen ar — en lampa som tinds nar autoklaven dr klar for sterilisering och — en lampa som lyser nér steriliseringsprogrammet pagar. Programvailjarknapp eller tidur — knappar for programval. Samma funktion kan fas pa visa auto- Klaver genom ett tidur. Alla autoklaver ar siledes forprogramme- rade pa nagot sit © Overhettningsskydd. Slar av strmmen om temperaturen blir for hig. De sma bordsautoklaverna behéver for sin funktion endast anslutas till elnatet. Angan i bordsautoklaverna alstras av vatten, som finns i vattentanken eller fylls pa direkt i tryckkammaren, Vattnet rinner i ror forbi ackumulatorer (varmeelement) och varms av dessa upp till hog, temperatur varvid nga bildas, som sedan fortsatter in i tryckkammaren, Autoklaver med direkt pafyllning av vatten i tryckkammaren har acku- mulatorerna pa botten av tryckkammaren och vattnet foringas direkt inne i kammaren, En autoklav kan arbeta med tv program, ett Ligtryeksprogram vilket innebir 11,5 bar (At) Limpligt for gummi, plast och glasvaror — och ett higtry ket innebar 2—2,5 bar och 134137 C — kimpligt for instrument o dyl. Man viljer siledes program efter typen av material som ska steriliseras. Olika autoklaver behéver olika tider och tryck. Se bruksanvisning for respektive apparat. Instrument och dvrigt material som ska steriliseras i autoklaven kan i kassetter eller forpackas i sterliseringspasar, som ocksa liggs pa brickor. Anviinds pasar ska sé mycket luft som PROM DRTF HF OTT DHDHOHHHTHEDHHHHH HHH HHA ®a we w o ee ee w& eee w& Vv ow indkarmottagningen mojligt pressas ur forpackningen fore sterilisering. Forekomst av luft fothindrar att godset blir ster Foljande hinder nar autoklaven kopplas 1, Porperiod. Vattnet rinner forbi ackumulatorerna, virms upp och fordingas. Angan gar vidare in i tryckkammaren och driver ut luften dirifrin och virmer samtidigt upp det kalla godset. Nar luften air utdriven stings ventilen till tryckkammaren och trycket stiger till Snskad niva enligt programvalet. 2, "Pulsation”. En fas dar tryck och temperatur stiger men trycket ej ar Konstant utan héjs och sinks ett antal ginger, detta for att driva ut ev resterande luft ur kammaren. Tryck och temperatur blir till slut Konstant enligt det program man valt. 3. Sterilisation. Tryck och temperatur ar nu stabilt under den program: merade tiden. Ju hdgre tryck och temperatur, desto kortare tid. ‘Torkning, Etter steriliseringsprogrammet, under vilket godset har utsatts for nga och foljaktligen blivit fuktigt, maste det torkas. Detta sker under torkvakuum, 5. Tryckutjdmning, Luft sugs in genom ett filter sa att trycket jémnas ut inne i tryckkammaren och man kan dppna luckan. Obs! Viktigt att tinka pa i samband med autoklavering: Godset far ef packas for tétt wan angan maste fa tilltrdde dveraltt. Luckan till rryck- ‘kammaren ska ej Oppnas fOrrdn irycket gate ner till 0 Skatsel 1. Anvaind alltid destillerat vatten. Detta for att undvika kalkavlagringar i ledningar och pa instrument. Kalkavlagringar kan diventyra funktio- nen pa autoklaven och géra att instrumenten korroderar lattare (kor~ rodera = rosta). Rengér vattentank och tryckkammare minst var tredje vecka. Byt vatten lika ofta om inget annat anges i bruksanvisning. Tvatta ur tank och tryckkammare med milt rengdringsmedel och skOlj noggrant, sista gingen med destillerat atten. Bruna beliggningar kan tas bort med dilutin, varefter rengoring sker enligt ovan. Anvand aldrig stalull eller annat repande rengéringsmedel. Kontroltrutiner * Kontrollera ca en gang per manad att sikerhetsventilen fungers Kontrollen gérs av den som ansvarar for sterilf@rfarandet — tand- skoterska eller tandvardsbitrade. Kontrollen i autoklaven arbetar under tryck drar i kedjan till sikerhetsventilen, som da Oppnas varvid anga ska pysa ut. * Reagera for missliud, som kan tyda pa funktionsstérningar. * Se till att dérrpackningen, som ar tillverkad i gummi och utsatt for stort slitage genom tryck och varme, ar felfri. Ha alltid reserypackning hemma, * Kontrollera steriliteten med hjilp av sportest. Bar ske 4 ggr/ar eller fort apparaten varit pa reparation. Ny apparat maste ock tas. Sportester rekvireras fran mikrobiologiskt laboratorium. sportes- Avjoniseringsapparat En avjoniseringsapparat filtrerar vanligt vatten och tar bort stérre delen ay kalken sé att vattnet gar att anvinda i autoklaven.Tandkarmottagningen 24 Gripverktyg Anviinds for att ta ut varma brickor och kassetter ur autoklav. Sanicast Sanicast dr en plastbehllare i vilken man samlar upp stickande och skarande avfall som kanyler, skalpellblad, rotfilar, matrisband m m. Behiillaren fyils till en tredjedel med desinfektionsviitska (K-644, ett pulver som blandas ut i vatten fore anvndningen). Nair Sanicast-burken fyllts med avfall till en viss niva ~ till ca 2/3 ~ haller man pa det gipspulver som medfoljer forpackningen och skakar ‘om. Nar gipsen har stelnat kan behallaren hanteras som vanligt avfall Svetsapparat Manga instrument, t ex tinger och operationsinstrument, fdrpackas infér sterilisering i pasar av papper/plast eller plastfolie, som forsluts med hjalp av svetsapparat. Det finns manga olika sidana pa marknaden. Nar man valjer apparat ar det viktigt att kontrollera att den ger svets- fogar som hiller for tunga instrument, t ex extraktionstinger. ‘Man kan diven anviinda svetsapparat till forpackning av pasar med tand- tekniska arbeten, som ar kansliga for luft och uttorkning. Som material anviinds ven har plastfolie eller pasar av papper/plast. Tejphallare Om man inte har tillging till svetsapparat, fOrsluter man engang: packningar med tejp — forslutningstejp, indikatortejp eller badadera Indikatortejp innehaller fargpigment, som byter firg nar autoklaven eller hetluftssterilisatorn uppnatt viss temperatur. Firgmarkeringen fore- kommer oftast som rinder pa tejpen. Indikatortejpen visar alltsi om en fOrpackning varit utsatt fr nagot steriliseringsforfarande. Fargomslag pa indikatortejpen garanterar dock inte att innehailet ar sterilt, Forslut- ningstejpen har endast forslutningsfunktion. Har man anviint forslut- ningstejp forses fSrpackningen ocksé med en bit indikatortejp for kontroll. Sedan forpackningen forslutits datummarks den med sista forbruknings- dag. Maximitiden for hur linge innehallet i en forpackning haller sig sterilt beror pi materialet. Max tid Material Gménader —_ Papper/plast och plastfole som de svetsat. Iminad —Textiler, pappe. Papper/plast och plastfolie som fir teipat med frslutningstejp och indikatortep. 10 dagar ——_Kassetter med 6verfallande lock, tex rotbrickor. Locket fir ej avlagsnas under tiden. 1 dag Kassettor — dir locket Iyts av flera ginger per dag nr DPRPhH A De® RmRRHDRHROHDHMH TH rrerPganmnnwnmen PaRMedikamentskap och kylskap Medikament- och kylskép kan vara placerade i behandlingsrum eller i annat utrynime, t ex forradsrum eller sterilrum, eeeweu I medikamentskipet forvaras farmaceutiska preparat, som tél rums- temperatur. I kylskapet férvaras preparat och forbrukningsmaterial, t ex vissa fyllningsmaterial — likasa injektionslsning, Medikament- och kylskap ska vara lisbara, e rf eee Be a aee we See ew vo26 Instrument och tillbehdr Man anvdinder sig numera oftast av bricksystem vid tandbehandling. Instrument for olika typer av behandling dukas upp pa sars kor, t ex amalgambricka, kompositbricka, parodontalbehandlingsbricka (parodbricka) osv. Dessa brickor kan fiirgmarkeras, si att varje behandlingstyp har sin farg, vilket underlattar vid framtagningen. Vid de flesta behandlingar utgir man fran de basinstrument, som alltid bor finnas till hands. Uppsiittningen av ovriga instrument kan givetvis variera nagot beroende pa hur man arbetar inom tandvardsteamet. Basbricka Vanligtvis innehaller en basbricka foljande instrume 1. Munspegel, 2 st 2. Sond, rak 3. Undersikningssond 4. Pincett enl Meriam 5. Exkavator 6. Planinstrument 7. Kulstoppare nr 10 (“isoleringsinstrument”) 8. Pincett enl Perry 9. Dappenbigare 10, Pelletsask 11. Borrask 12. Aystrykningsgaffel 13, Spets till flerfunktionsspruta, "blisterspets” PDRRTPR ORR SPD DHDHHHHTHTHHDH HOH HHH HOH DDeee Swe & eee eee bw ww & w& ow eo vo Instrument och tllbehir Munspege! med olika skate Undersokningsond med Colgrip Munspegel. En munspegel bestar av ett skaft och en utbytbar rund spegel. Spegelns diameter kan variera mellan 19 mm och 26 mm Spegelskaft finns j olika utféranden, smala respektive breda, Ett smalt skaft dr inte greppvainligt och kan orsaka att den som t ex ska halla i en spegel stérre delen av dagen far kramp i handen. Numera gérs dock de flesta spegel- och instrumentskaft mer greppvainliga. Har man ett smalt spegel- eller annat instrumentskaft och vill fa det mer greppvanligt och behagligt att halla i kan man sitta pa en silikonhylsa, Colgrip, som finns for olika skafttyper. Undersdkningssond — dubbetindad, Ett bajt spetsigt kanselinstrument Rundbdjt i ena dinden och med spetsig hake i den andra, Anvands vid undersokning av tinderna, Pincett ent M bomullsrullar, im. Anyands som plockinstrument for t ex pellets och Exkavator ~ dubbeliindad. Finns med runda eller ovala arbetsdelar. Anvands till manuell borttagning av karidst dentin eller provisoriskt fyllningsmaterial, Planinstrument — dubbekindat, Anvands till applicering av t ex provi- sorisk fyllning eller av cement vid fastsittning av kronor och broar. Kulstoppare — nr 10, dubbetindad. Anvands till applicering av isole- ringsmaterial j kavitet, Detta instrument kallas ofta "knoppsond” av tandvardspersonalen, men knoppsond air i sjilva verket korrekt beniim- ning pa ett annat instrument. Pincett enl Perry. Plockinstrument, Kortare dn Meriampincetten. Dappenbiigare eller rostiri skal. Anvands till olika medikament. Finns i rostfritt, glas eller engangs i plast. Pelletsask. Anvands till bomullspellets, Borrask. Anvéinds till borr av olika slag. 27Instrument och tilbehr 28 \ } — — be rex = Torrlaggningstillbehér Vid vissa behandlingsmoment behdver patientens mun torrliggas. Pé basbricka eller i anslutning till den ska det darfor finnas torrlaggnings tillbehér. For torrliggning behous: sug Engings i plast. Finns j olika utforanden, dels med tunghallare, dels utan. Sugmunstycke — Anvnds t ex till att suga upp kylvatten. vakuumsug, Bomulls- eller Finns i tre grovlekar. Absorberande, liggs t ex i om- cellstofirullar —slagsvecket. 10 cm king bomutlstulle med inlagd plasttrad. Anvands speciellt lingst bak i munnen niir en patient har kraftig salivavsindring. Laggs da i omslagsvecket i dver- och underkikens molaromrade och hails kvar tack vare den inlagda plasttrdden. Vibroflex Fiberrulle i metervara, som klipps i langder efter behov. Bomullspellets Sma bomullsbollar, som anvands for torrliggning i kavitet. Finns i fyra storlekar. Dentala handstycken for roterande instrument Vid preparation av tandsubstans anvander man sig ay borr och diaman- ter, monterade i ett dentalt handstycke, som kan vara av vinkelstyckstyp eller handstyckstyp och drivs med elektricitet eller luft. Dessa dentala handstycken ar antingen s k konventionella hand- och vinkelstycken eller turbinvinkelstycken Ett konventionellt dentalt handstycke arbetar med liga varvtal och turbinvinkelstycken med héga varvtal. Ett vinkelstycke har tv huvuddelar, skafict och vinkelstyckshuvudet. Vinkelstyckshuvudet kan vara olika stort ~ normalt huvud, miniatyrhu- vud (for preparation pa sirskilt svardtkomliga ytor) och mikrohuvud (for oralkirurgiska ingrepp). Handstycket ar alitid rakt och gjort i ett stycke, Konventionella hand- och vinkelstycken Konventionella hand- och vinkelstycken ar luft- eller eldriyna och arbe- tar med varvtal mellan ca 240 och 120 000 varv/minut. Varvtalsregle- ingen sker steglést, antingen med hjalp av ett mandverorgan pa motorn eller via en fotkontroll. De moderna hand- och vinkelstyckena har ofta en fargmarkering — ett band eller en prick — for olika varvtal Foljande ffirgmarkering ar vanligast * Gron markning Instrumentet arbetar med reducerat varvtal pa 240-1 500 varv/minut, Man brukar siga att instru- mentet ar nedvaxlat * Bla markning — Instrumentet arbetar med samma yarvtal som motorn, 4 000-40 000 varv/minut. © Réd markning _Instrumentet arbetar med hégt varvtal, r uppvixlat till ca 120 000 varv/minut.eee et wow See ee we a 3 2 Unstrument och tillsehie Hos vissa fabrikat kan man byta vinkelstyckshuyudet nér man vill vaxla varvtal, hos andra byter man hela vinkelstycket. De konventionella hand- och vinkelstyckena kan anbringas till borr- maskinen pd olika sit: © Svivelfattning * Intrafattning De roterande instrumenten, t ex borr, fixeras vid vinkelstycket med hjalp av en hake i vinkelstyckets huvud eller tryckknappslisning och vid handstycket genom kkimfattning, De flesta moderna hand- och vinkelstycken ar utrustade med kylsystem for att forhindra friktionsvairme fran borret, diamanten eller annat roti rande instrument. Kylsystemet kan vara externt ~ da vatten sprutas pa borret via ett r6r eller en plastslang pa utsidan av instrumentet — eller internt (integrerat), inbyggt i instrumentet. Turbinvinkelstycken ‘Turbinvinkelstycken drivs med tryckluft och arbetar med mycket héga varvtal, 50 000-500 000 vary per minut. Turbinen sitter i vinkel- styckets huvud och ar antingen luftlagrad eller kullagrad. ‘Turbinvinkelstyckena ar alltid utrustade med integrerat kylsystem, dvs lt system inbyget i instrumentet, Det finns turbinvinkelstycken som dessutom har inbyggd fiberoptik. Fiberoptiken ger ett starkt ljus, som g6r det littare for operatdren att se bra i munnen, ‘Turbinvinkelstycket fasts till en luftslang via en koppling i inden av vinkelstycket. De tva vanligaste kopplingarna ar: * Bordenkoppling eller tvahalskoppling © Midwestkoppling eller fyrhalskoppling Borret fixeras till vinkelstycket genom “friction grip” (FG-fattning) med hjalp av en chuck eller tryckknappslas. For montering respektive borttagning av borr anvainds i regel en s k borrvaxlare. elstycken Alla hand- och vinkelstycken dr dyra precisionsinstrument och maste darfor skétas noggrant. Detta ansvar vilar pa tandskéterskan, | bruks anvisningen for varje instrument ges noggranna instruktioner om sk6t- seln och vilket preparat som ska anvindas vid rengéring och smérjning, Hand- och vinkelstycken maste genomga samma hygienprogram som alla andra instrument, dvs de maste desinfekteras, rengdras och sterilise~ ras. Dartill maste de ocksé smérjas. Desinfektion, rengoring, smorjning ‘och sterilisering av hand- och vinkelstycken ska ske efter varje anvaind- ning. Har har tandsk6terskan ett stort ansvar att se till att deta skéts ordentligt. ‘Turbininstrumentets skétsel skiljer sig i vissa avseenden fran dvriga instruments. Desinfektionsprogrammet ar dock detsamma for konven- tionella och turbininstrument: 29Insteument och tilbehie L. Desinfektion Kemisk desinfektion — avtorkning — kan ske med 70 % M-sprit eller med néigot annat sprithaltigt desinfektionsmedel, t ex Delicol. Viirmedesinfektion med hjalp av diskdesinfektor kan ocksd ske, Alla moderna hand- och vinkelstycken tal denna typ av desinfektion. Virmedesinfektion ar att foredra framfér kemisk desinfektion, eftersom den kemiska desinfektionen endast verkar pa utsidan av instrumentet. \Vairmedesinfektionen verkar bide pai ytan och inuti instrumentet. ‘Turboclean IL, Rengéring och smarjning Rengoring och smrjning av hand- och vinkelstycken sker med hjiilp av mekaniska apparater. De flesta moderna hand- och vinkelstycken ~ sdval konventionella som turbinvinkelstycken — rengérs och smorjs med rengoringsmedel blandat ‘med olja i form av spray. For detta findamal anvinder man antingen manuellt en sprayflaska (se bild sid 12) eller specialapparatur, t ex Turboclean och Assistina ~ en automatisk rengorings- och smérjappa- rat, ‘Turboclean som ar tryckluftsdriven arbetar med en tryckluftspistol Kopplad till kompressorn och en specialvatska, som bade rengor och smérjer. Nar man anvainder sig av Turboclean, maste hand- och vinkel- stycket hallas inne i en plastpase under smdrj- och rengéringsmomentet. Runt instrumentet haller man dessutom en pappersservett eller hus- hallspapper for att samla upp dverskottsvitskan. Plast fOrhindra att reng6rings- och smérjvaitskan kommer ut i luften och orsa- kar irritationer pa hud eller slemhinnor. Assistina fr en automatisk rengérings- och sm@rjapparat, som rengor med desinfektionsmedel och smarjer alla turbinvinkelstycken och konventionella hand- och vinkelstycken pi 30 sekunder. Apparaten ansluts till luft, Apparaten ar sluten vilket gor att man ej behéver plast- pase vid rengorings- och smérjmomentet. Efter rengdring och smérjning avtorkas instrumenten med alkohol. Deita giller oavsett vilken metod som har anvants, & A DRrPeeeerarmnnnnnnwnnren GPSee Hee Bebeue a a o Instrument och ibe ILL Sterilisering Sterilisering av konventionella hand- och vinkelstycken samt turbinvin- kelstycken sker i autoklav vid 134°C. Pore steriliseringen bor hand- eller vinkelstycket forpackas i sterilise- ringspase eller laggas i kassett. Man bor trit en tork av gasvav eller en cellstofibit runt instrumentets huvud for den hindelse olja skulle rina ur instrumentet under steriliseringen, Olja forstér naimligen forpack- ningsmaterialet Observera sarskilt foljande betrdffande turbinvinkelstycken: Turbin- vinkelstyekena dr mer Smtiliga och fven dyrbarare dn andra vinkel- styeken. Om de ska fungera bra och ha ling livstingd maste de skétas ordentligt. Ett turbinvinkelstycke maste alltid vara rent fran smutspar- tiklar, annars slits kullager och glidlager snabbare fin nédvaindigt Nai ett turbinvinkelstycke stoppas har det oftast ett automatiskt tersug 30 sekunder uutanfor munnen si att ledningen téms pa atersugningsvatskan, Numera finns det turbinvinkelstycken som forhindrar aters Obs! Kor ej dessa instrument utan borr! Chucken, som hiller fast borret inne i huvudet, kan dé skadas och bli skev. Aven (urbinvinkelstycken med fiberoptik steriliseras i autoklav. Folj bruksanvisningen for det aktuella instrumentet, dar det ocksa star vilken temperatur instrumentet tal Roterande instrument Por att bearbeta tandsubstans, avverka, preparera, putsa och polera tin- der och fyllningar anvands roterande instrument av olika slag, De rote~ rande instrumenten bestar av en arbetsdel och ett skaft. Skaftet monte- ras vid funktion i ett hand- och vinkelstycke med hjalp ay en hake, en fjader eller en sk friction grip(FG)-fattning, FG-fattning anvands till hégvarvsvinkelstycken och innebar att borret fasts i en chuck och haills fast genom friktionen nar borret arbetar, Chucken kan vara av metall eller plast. Den ar kanslig och maste bytas sa fort den blivit sliten. Nair chucken air sliten sitter borret ej stadigt utan kan réras fram och tillbaka, Roterande instrument har olika kingd beroende pi om de ska anvaindas i vinkelstycke eller handstycke. Axbeisdel Skatt Konventionell FG-fattning fattning Fattning 3132 och illbehir De roterande instrumenten kan indelas i ande typer: * Kayitetsborr # Specialborr « Slipinstrument — diamanter # Puts- och polerinstrument Kavitetsborr Kavitetsborr anviinds vid avligsnande av karids tandsubstans och pre~ paration av kavitet, Kavitetsborr finns i fyra Kingder f6r vinkelstycke namligen: © Miniatyr * Normal vinkelstyckslingd © Forlingt © Extra forlingt Borren g6rs med olika fattning i olika material och i olika storlekar. Materialen kan vata: * Kolstil Bestar av krom, kisel och mangan. © Hardmetall Bestar av 90 % wolframkarbid och 10 % évriga metaller. Kayitetsborr finns av féljande typer: rundborr, fissurborr, omvant koniska borr. Samtliga borr finns i manga olika storlekar. Storleks- beteckningen kan variera beroende pa fabrikat, men mestadels anviinds 1SO-systemet. [SO = International Standard Organization. Storleksbeteckningar Iso 006 007-008-009... 025 Mm i diameter 06 0,7 08 0,9... 0sv Beteckningar i tidigare system 3/0 2/0 0 1...9 Rundborr har som namnet anger en sfarisk arbetsdel. Skaren gar snett vertikall. surborr, Ett fissurborr kan ha cylindrisk eller konisk form. Det kan vara tvarhugget, enkelhugget eller ha rundad spets. Ett twarhugget fissurborr har skr pa bade Kingden och tviiren medan ett enkelhugget endast har skar pa Lingden. Onmvant koniskt borr, Pa ett omyant koniskt borr dkar arbetsdelens diameter med avstandet fran borrskaftet och skaren gir snett vertikalt cylindriskt koniskt Koniskt borr eae Fissurborr, Fissurborr, Omvaint / anvands of*G-00 nO TD TH PONV HPD SE ) en n?aonrnrnrnnnnnnmneae Cy OnnInstrument och tilbehir fe eae £ tow, | | {i \ i| J U Rotkanalsborr Rotrymmare Bow Forsinkarborr _Spitho- eh ‘Spiralbore iat Specialborr Bland de manga specialborr som finns marks siirskilt: RotkanalsborrAnvands vid preparation av rotkanal for stiftférank~ ring De vanligaste ar: Gates Beutelrock Kerr Nr3/0,2/0-3 Nri-6 Nr I-12 Rotrymmare —Anyéinds vid preparation av rotkanal for stiftférank- ring, De vanligaste ar: Beutelrock Davis Peeso Nr 1-6 Nr 13-16 Nr 1-3 Férsiinkarborr Anvands vid preparation av porslinskronor, Forsiin= (End cutting) karborret ar cylinderformat, har helt slita sidor och en borrkrona i anden, som avverkar tandsubstans. Anvands vid preparation av "skuldran” pa en tand, som ska forses med en porslinskrona. Storlekar: 2/06 ae (unin fedrggraitts 0 ee Spiral- oe Anviinds for preparation av kanaler for parapulpal Spirkoborr stiftférankring av en fyllning i en tand, som har sa omfattande skador att andra fetentionsméjligheter inte finns. var wa andes Spiral- och spirkoborrens storlekar: © 0,80 mm ~ 1,60 mm, Kingd 23 mm — 48 mm 33Instrument och tilbehdr : “Trepanerbore I Kautschukfrisar, olika former Diamanter, olika former ‘Trepanerborr Anvénds inom oralkirurgin vid uppborrning ay hal i bensubstans, Borret dr cylindriskt, ihaligt med borr- krona i inden och en “avloppskanal” for borr Friisare Anvinds for awerkning av protesmaterial (akryl) och bensubstans. Vid avverkning av protesmaterial anviinds kautchuktfris, som finns i olika former och storlekar och vid avverkning av bensubstans anviinds benfriis och rotfris. Slipinstrument — diamanter Diamantinstrument anvands for preparation av kaviteter och for kron- och inkiggspreparation liksom for bettslipning, iamantinstrumentens arbetsdel dr belagd med diamantspin. Arbetsdelen kan vara t ex flamformad, paronformad, omvant konisk, ha cylinderform eller hjulform eller vara diskformad. Vid slipning med diamanter utvecklas stark friktionsvairme, Riklig vaitenkylning ar nddvandig, er ® DROHPMDADA OP OT ® nn ror ennrnrnnnmmnraraea® ® ADMD D & @w 3 3 2 _ Instrument och tilehe PrP ad | C000 BOE Putstrissor oF 0 =f Standard- Pop on: Snap on- mandell —putstrissa mandrel + putstissa Puts- och polerinstrument Roterande instrument, som anvainds for puts av tandsubstans och fyll- ningar ar: Finirborr —— Anvéinds for puts av fyllningar, framfor allt amalgam- fyllningar. Finirborrets arbetsdel dr vertikalt rafflad, Riifflorna a ej skiirande. De vanligaste: Runt, flamformat, paronformat, cylinderform, sub- gingivalt och interdentalt. Storlekar: Runda finirborr, 150 009-031. Flamformade finirborr, 180 009-27. Paronformade finirborr, 180 009-03 Cylinderformade finirborr, {80 009-023. Subgingivala finirborr, 180 010, 014, 018. Interdentala finirborr, 180 010-023. Putstrissor och mandreller Putstrissor i papper eller plast med slipande beliggning anvands framfor allt till puts av fyllningar. Plasttrissor ar vatstarka och har storre hallfast- het fin papperstrissor. De finns i olika grovlekar och storlekar. Grov- Ieken beror pa kornstorlek hos belaggningen pa trissan: stora korn — gov trissa, fina korn — fin trissa, Dessa trissor kallas ocksé cuttlefish- och sandpapperstrissor. Grovleksbeteckning j allméinhet: extra fin, fin, medium och grov. Storleken — diametern pi trissorna — anges i tum eller millimeter enligt foljande: 4/2" 5/8” aya” 1/8" 13 mm 16 mm, 19mm 22 mm 35Instrument och ilbehie 36 Putstrissorna monteras pa en s k mandrell. Den vanligaste mandrellen, tandardmandrellen, bestar av ett metallskaft, som i ena dinden har en kruv med packning. Trissan, som har ett utstansat hal i mitten satts pa skruven och skruvas fast pa skaftet. Plasttrissorna har ofta ett metallbeslaget fyrkantigt hal. Till dessa trissor anvands en speciell s k snap on-mandrell, med en fyrkantig knopp, pa vilken trissan trycks ner. Denna mandrell gar till skillnad fran standard~ mandrellen att kéra bide framat och bakat utan att trissan lossnar. En liknande trissa och mandrell finns dessutom som kallas "pop on’ Gummipolerare Gummipolerare anvands till finputsning ay amalgamfyllningar och rengéring av tandytor. Det finns olika sorter av gummipolerare. De levereras monterade eller omonterade och for anvandning med eller utan putspasta, Exempel pa omonterade gummipolerare: Youngs gummipolerare De vanligaste gummipolerarna bestar av en gummikopp med en fastsittande forskruvning for applicering direkt i ett profylaxvinkelstycke. Det finns Ziven gummikopp med fastsittande forskruvning for montering i en specialman- drell. Gummikopparna anvainds tillsammans med putspasta. Gummikopparna finns i tva modeller: B-form och BS-form Denticator Gummikopp fr montering pa specialmandrell. Anvands tillsammans med putspasta, Burlew gummipolerare_ Gummipolerare for montering i vanlig stan- dardmandrell. Anvands utan putspasta. Dessa gummipolerare finns i fljande former: Hjul- form (wheel), koppform (cup), konform (cone) och “sulci” (litet jul). material. Materialet dr en blandning av gummi och karborundum. Spetsarna levereras monterade medan trissorma méiste monteras i en standardmandrell fore anviindningen, sorna i olika storlekar Spetsarna finns i olika former och fiirger och och fiirger. Det finns ocksi gummikoppar, som dr gjorda i ett stycke, dys kopp och mandrell sitter ihop och gar ej att lossa fran varandra. Exempel pa firdigmonterade gummikoppar: One way-gummikopp Gummikopp med invandig gummiflans, ‘Anvands tillsammans med putspasta ‘Two way-gummikopp _ Gummikopp med invaindig fins och borst. Anvands tillsammans med putspasta. Vid polering av fyllningar anvands ven: D2 2 «@ 77 FRPraenhnmhwDnnDnDDHRBHARHAHRH RA DH TO RD >w wo 2 3 Instrument ch lee For Prophypoint Denticator profylax- for profylax- vinkelstycke _vinkelstycke ‘Youngs gummi= polerare Ol UU Burlew gurnmi= polerare Gummikarbo- Gummikarbo- rundumspetsar rundumtrissa ‘med standard- smanclell Fardigmon Tandren- Youngs rad gummi sorings prophybrush- kopp borste midget Tandrengiringsborste Anvands tillsammans med putsmedel som pimpsten och krita. Borstar- na finns i mjukt och hart material, Materialet i den mjuka borsten fr naturborst och i den harda ett syntetmaterial, t ex nylon. Borstarna finns monterade och omonterade. Vanlig standardmodell anyands till de omonterade, Former: koppform och trissa. Youngs prophybrush ar en tandrengéringsborste med fastsittande for- skruvning och appliceras direkt i ett profylaxvinkelstycke, 3738 Amalgamterapi Anvindningen ay amalgam, som fyliningsmaterial, haller pa att minska pega risk for toxiska reaktioner. Formodligen kommer amalgamet si sminingom att forbjudas. Inom vissa landsting fir man ej utfora amal~ gamterapi pa barn och ungdom fr o m 1994. Detta till trots kommer det att goras amalgamfyllningar ngra ar framover. Vid amalgamterapi kan man anvinda fairdigdukade brickor eller man kan anviinda en basbricka, som kompletteras med olika amalgaminstru- ment allt efter behov. Amalgambricka En bricka kan se ut Basinstrument Munspegel 2 st (ev med spegelkrage) Sond, rak Undersdkningssond Pincett enl Meriam Planinstrument i foljande site: Exkavator Pelletsask Kulstoppare nr 10 Till isolering av kavitet. Matrisband Anviinds som form runt tanden nar fyllningen utfors. Matrishallare Paster matrisbandet Amalgamstoppare For inserering och kondensering av amalgam, trument. Anvinds vid modellering Carver Tillskarnings av fyllningen. Utdver de ovan angivna instrumenten pa den fairdigdukade brickan finns specialinstrument, som vid behov kan inga i brickan eller finnas som extra instrument, t ex pelarcarver, cervikalinstrument, amalgam- skyffel (alla enligt Per Nystrém), amalgampistol. Dessa instrument beskrivs lingre fram. Vidare behovs i allménher Hand- och vinkelstycke, konventionellt Turbinvinkelstycke (Injektionsmaterial) Torrlaggningstillbehor Proxitector Kavitetsborr: runt, fissur, omy koniskt, olika storlekar Diamanter, olika form Kilar Skalpell Amalgamdukar Amalgamblandare Amalgampulver Kvicksilver Amalgamvibrator med spetsar J}finns i amalgamblandaren eller i kapstar ROOT P TO OD DH OOH HHDHHHHHDHH HH HHK HRS mm ”@euuue Oe HH HWY ra vw Amalgamterap Enkel- approximalt a —s Matrishand Dubbet- som form runt approximalt tand Matrisband Matrishand cen! Dentatus. cen! Nystrom Behévs ibland: Spiralborr eller spirkoborr Parapulpala stift eller rotkanalsstift (screw-posts) Rotkanalsborr, rotrymmare Separerstrips Fér puts av granntiinder/grannfyliningar kan behovas: Finirborr, olika form Putstrissor Gummitrissor, gummikopp, putsmedel ‘Tandrengoringsborste Matrisband och matrishallare Matrisband anviinds som form da man gér en fylining i en tand som sedan den preparerats saknar en eller flera viggar (sidoytor). Matris- banden monteras vid anvandningen i matrishallare. Banden kan vara av kolstal eller rostiritt stal. Matrisband for permanenta tinder finns i tva lingder, 50 mm och 70 mm, for premolarer respektive molarer. Bandens tjocklek kan vara mellan 0,03 och 0,05 mm, 0,045 mm ar en ofta anvnd tjocklek. (For mjélktinder anvands band av andra dimensioner.) Matrisbanden ar utformade s& att de kan passa dikt till tandkronan som alltid ar konisk, avsmalnande mot roten och bredare mot ocklusalytan. Matrisbandens cervikala del ir antingen jimn eller forsedd med_utbukt- ningar (vingar) avsedda att placetas approximalt vid ladpreparationer, framfor allt da kavitetens cervikala begrdnsning ligger Kingt under tand- kéttskanten, Matrisband Klass l-matrishand (tll kaviteter, som ligger approximalt — mellan tinderna ~ pa premolarer och molarer) finns i tva bredder. Det bredas~ te enligt Per Nystrém och det lite igre enligt Dentatus. Bada typerna finns for premolarer och molarer, dels med en eller tva utbuktningar (vingar) pa bandet, dels helt raka. Bandet med en utbuktning (vinge) kallas ocksa for enkelapproximalt matrisband och det med tva utbuktningar (vingar) fOr dubbelapproxi- malt matrisband. 39Amalgaraterapi 40 IXIA AAA Kass V-matriser n v Marishillare med Riktlnjer te val a lass V-matis mon- lass Vematrisband terad fr lingualsidan I 0 Matrishallare med Matrishallare ak ska nr Loch I en! sned skira Nystrom. Klass V-matriser For Klass V-kaviteter, dvs buckala och linguala kaviteter, finns speciella matrisband, som ar utformade sa att de tillater god insyn i kaviteten och. mojlighet att inserera fyllningsmaterialet ocklusalt ifran. Deras cervikala diameter ar betydligt mindre dn den som vetter mot ocklusalytan. Fem typer av klass V-matrisband enl Per Nystrém finns och de anviinds enligt foljande: NrI-Il__ néir kaviteten ar synlig frin ocklusalytan, Nr Ill nd kaviteten nastan inte syns fran ocklusalytan, NrIV ni kaviteten ar helt osynlig fran ocklusalytan, NrV___ speciellt anvandbart pa incisiver, caniner och premolarer for silikat-kompositfyllningar dar det inte gar att applicera kofferdam. Matrishiillare Ett matrisband fists runt en tand med hjilp av matrishillare. Det finns hallare med rak respektive sned "skara” i vilken bandet inférs. Valet av hallare bestims ay kavitetens lage och utstrackning samt av tandens anatomi. Pa matrishallaren fi Skérai vilken man vid monteringen for in matrisbandets findar. Fixeringsskruv med vars hjalp matrisbandet fasts i hallaren, Justeringsskruv, som anvinds till att skruva at bandet runt tanden. PRnOena se Tn DODD ® 2ow w oe Amalgamterai Matrisband +kil matrishallare Prefabricerad ar Loch Il frén buckalsidan kil Matrishillare monterad buckalt Matrishillare mooterad lingualt Ofta anviinds matrishallare en! Nystrém. De har en sned skira och finns i tva varianter, som ar varandras spegelbild och anvainds i olika kvadranter i munnen, Under forutsattning att hallaren placeras buckalt anvainds nr I pa viinster sida i Overkéken och pa hoger sida i underkiken och nr II pa héger sida i 6verkiiken och pa viinster sida i underkiiken. Placeras haillaren lingualt blir forhallandet omvant. Speciella matrishallare finns for barnbruk. Nar ett matrisband placerats pa en tand maste man ofta anvanda kilar approximalt/cervikalt for att f& bandet dikt an mot tandsubstansen, Om inte anslutningen mellan tand och matrisband ar tat kan man riskera att fa fyllningséverskott. Kilar finns i tra och plast. Kilarna ar oftast prefabricerade och triangu- lira i genomskarning. Konma Vid amalgamkroneterapi, da tanden oftast saknar viggar, kan man anvanda en sk konmatris. En konmatis ar en rund, konisk stilring. Vid anviindning ay konmatris behévs ingen matrishailare. Ringen lises runt tanden genom att tandlikaren "drar at”'ringen med en spetsig flack- tang, Ringarna finns i olika storlek och konicitet. 4142 Férankringsstift Vid amalgamkroneterapi anviinds stiftfrankring — parapulpala stift och rotkanalsstift ~ for retention av amalgamet. PA en vital tand forankras kronan med hjilp av parapulpala stift, medan man nar tanden ar rotfylld anviinder sig av rotkanalsstift. Parapulpala stiff. ¢,,,0(0 For att skapa retefifionsmojligheter for en fyllning nar en vital tand drabbats ay stor substansférlust anvnder man sig ofta av s k parapul- pala Stiften cementeras fast i speciellt preparerade kanaler av ett par mms djup och av motsvarande dimension som stiften. Det finns parapulpata guidplatina, ft av olika material, t ex frgylld metall och TMS Ar ett system, som anviinds mycket och innehaller borr, stift och stifinyckel som fir avpassade till varandra och ofta firgkodade efter dimension. Andra typer av parapulpala stift skruvas fast med hjalp av vinkel- stycke, Det finns ocksa prefabricerade guld-platinastift i olika grovlekar och Hingder. Vid anvandande av dessa stift borras kanaler upp i dentinet med spiralborr eller spirkoborr. Rotkanalss Innan ett fOrankringsstift kan appliceras i rotkanalen borras den upp med hjilp av rotkanalsborr och rotrymmare (se sid 33), Férankringsstiftet kan vara en rotskruy (screw-post) av t ex guld eller titan, Skruvarna finns j olika Kingder och grovlekar: Medium Rotskruvarna fors in i rotkanalen med hjalp av en nyekel. Nycklarna kan ha en fyrkantsfattning eller kryssfattning. VV Uden opeessode Kenna Paviria W6\U aM ay atceopon \3/) \% \¥/ i ‘ki € e ® nnn nnn on &eotedbvoboobowecbaesd Amalgarnterap Amalgamberedning Efter det att matrisbandet har kommit pa plats kan tandskéterskan bereda amalgamet genom att bearbeta amalgampulver (alloy) och kvicksilver (Hg) i ratta proportioner till en homogen blandning, Mekaniska amalgamblandare Det finns tva typer ay amalgamblandare, dels en avsedd for pulver och kvicksilver, dels en for kapstar. Den forsta typen ar f6rsedd med behillare for amalgampulver och kvicksilver och har da en doseringsmekanism, som stills in sa att blandningsforhallandet mellan amalgampulver och kvicksilver blir rik- tigt. Olika amalgamsorter kriver olika proportioner mellan pulver och kvicksilver. Blandaren ar ocksd forsedd med ett tidur, som stalls in manuellt pi den {illblandningstid som galler for den amalgamsort som anviinds. Tandskterskan maste vara mycket noggrann vid instaillningen av do- sering och tid pai dessa apparater, da ett daligt material annars kan bli resultatet, Den andra typen av mekanisk blandare, som air avsedd for fordoserade kapslar, dr forsedd med en bygel, i vilken de fordoserade kapslarna fists, Manuel tidur finns ocks4 har. wo Fordoserade kapslar som innehaller amalgampulver och kvicksilver i > aypassade proportioner anviinds numera i stor utstrackning. Kapslarna miste “aktiveras” fore anvindningen. Det gar till s4 att man med en * aktivator trycker hal pa det membran, som i kapseln skiljer amalgam- pulver och kyicksilver at. Diirefter sfitter man in kapseln i bygeln pa den mekaniska blandaren, som skakar kapseln under sa manga sekunder a som anges i bruksanvisningen., Det finns manga olika typer av sival kapslar som aktivarorer. Man, 3 maste alltid noga folja den bruksanvisning, som hor till varje kapselsort. a Den senaste utvecklingen ar kapstar som ar sjilvaktiverande, dvs de * Blandare for alloy och kvicksitver + kapslar oo @ vAmalgamterapi 44 placeras i den mekaniska blandaren och aktiveras si snart denna sats iging Amalgamalloy finns ocksé i form av tabletter, som tillsammans med kyicksilver forvaras i en speciell apparat i vilken det doseras manuellt i kapslar (flergdngs), som sedan placeras i en mekanisk blandare avsedd for kapslar. Amalgaminserering Nar amalgam insereras i en kavitet fists det portionsvis pa ett instru- ment — en amalgamstoppare — och frs ner i Kaviteten. Amalgamstop- pare finns i olika utféranden. De ar oftast dubbelindade med arbetsde- lar i form av sma cylindrar eller koner, som ar rfflade laingst ut i anden fOr att amalgamet ska kunna fasta pa stopparen, Nagra olika instrument for amalgaminserering indrisk och ganska kort arbetsdel. Amalgamstoppare enl Black. Enkelindad eller dubbelindad. Amalgamstoppare enl Linder. Konisk och ganska ling arbetsdel. Dubbeliindad. Specialstoppare med djupa rifflor i arbetsdelen. Sarskilt avsedd for non gamma 2-amalgam. 7 — Min CO <> _ ban CS rr loy — Fordoserad Kapselaktivatorer amalgam kkapsel “Tabletidoserare med flergingskapse! 244 Amalgam- Amalgam= Speeialstop- stoppare ent stoppare ent pare med djupa Black Linder Fifflor DDORDHRHHHReEOHH HHP HKHHOKDHEKSE rT eommm Bananmmmmmr st aweeee eed ee eevee ww ee eee oe ow v0 Amaigamterapi Amalgampistol (amalgambarare) kan anvandas i stillet fr amalgam- stoppare. Amalgampistoler ~ som finns i metall och i autoklaverbar plast (120°C) — ar sirskilt kimpliga for non gamma 2-amalgamen, som kan vara svara att fasta pa konventionella stoppare. Da amalgampistol anvainds kan man liga amalgamet i en dappenbigare — helst rostfri — eller halla det med kofferdamduk nar man laddar pistolen, a Ee Modellering Efter det att kaviteten fyllts med amalgam ska fyllningen modelleras till riktig anatomisk form, Vid modellering kan fljande instrument anvaindas: Carver. Tillskirningsinstrument med va gamet. egg som latt kan skiira amal- T ex Nystrms carver, Wards carver. Amalgamskyffel. Anvands till modellering. Har en relativt vass, skéiran- de egg. Mm —_—— Cervikalinstrument, For modellering cervikalt (vid tandhalsen), (1 — Pelarcarver. Fér modellering approximalt och cervikalt. 4Amalgamterapi 46 Kulstoppare. For modellering och glittning av fyllningen, Anvainds ocksa ibland som kondenseringsinstrument. Dessa instrument finns i olika storlekat. Amalgamvibrator. Vid amalgamkondensering kan tandlikaren ocks& anvanda sig av en mekanisk amalgamvibrator, som bestar av ett vinkel- stycke med olika spetsar. De moderna lagvarvsvinkelstyckena har som tidigare ndmnts utbytbara huvuden for olika funktioner och da ocksa ett huvud som fungerar som vibrator. Vid inserering och modellering ay amalgamfyllningar maste man fors ka undvika att amalgamrester generar patienten genom att falla ner i ‘munbotten/svalget. Darvid kan man anvanda dels vakuumsugen, dels en spegelkrage av metall eller silikongummi. Spegelkragen ar anviind- bar sirskilt vid arbete i 6verkiiken. € € e € & € € & & « e e € € € « € € € e € © © e e e € e2 eowow egoeeod SSK ESD vu Amalgamterapi Amalgam- ester Amalgamhygien Vid hantering av amalgam ska tandskoterskan halla amalgamet i en gummiduk for att inte kontaminera sina fingrar med amalgam. Under- sokningar har visat att, om amalgamet kommer i direkt kontakt med huden, stannar kvicksilver kvar pa huden trots handtviitt. Amalgamet blir dessutom simre i kvalitet om det kontamineras med fukt fran fingrarna, hanteringen av amalgamet dr att anvainda amalgampistol och ta upp amalgamet direkt ur en rostfri dappenbiigare. Amalgamrester som finns kvar efter inserering ska kastas i en okrossbar burk med tittslutande lock. Detta for att undvika onddiga kvicksilver- ngor i luften. Kvicksilver fordngas i kontakt med syre och det bildas farliga gaser. ‘Amalgamdukar av linne ska ocksa laggas i burk med tittslutande lock medan kofferdamduk spolas av med vatten, som sedan hiills i fontinen fr att ga vidare genom amalgamavskiljaren. Alla amalgamrester och annat amalgamavfall (linnedukar, amalgam- kapslar) ska fOrvaras torrt pga att kvicksilver avger farliga gaser ven under vatten, Man kan hiilla en viitska — Merconvap — i botten pa bur- ken. Merconvap binder effektivt alla kvicksilverdngor. Amalgamputs Amalgamet maste stelna i minst 24 timmar innan putsning kan ske. Putsarbetet sker stegvis och med hjilp av olika typer av roterande instrument monterade i konventionella hand- och vinkelstycken forsed- da med kylanordning De vanligaste roterande instrumenten for puts av amalgamfylining at finirborr, putstrissor, gummipolerare och tandrengéringsborstar. Puts- pasta anvnds vid finputsning. 4748 Komposit- och glasjonomerterapi Komposit och glasjonomer ar tandfargade fyllningsmaterial. Kompositmaterialen levereras i pastaform. Det finns tvakomponent- och enkomponentkompositer. Tvikomponentkompositerna bestir av tv pastor, en baspasta och en katalysatorpasta, som blandas ihop pa ett pappersblock med en plastspatel. Kapslar for mekanisk blandare finns, och anvainds i stor utstréickning. Enkomponentkompositerna bestar av en enda baspasta, som levereras i ampuller och sprutor. For att harda detta material anvands en Ijushardningslampa med UV-Ijus eller vanligt, jus. Vid anviindning av ampuller behovs en speciell insereringsspruta. Glasjonomermaterial finns i olika blandningsformer — pulver/vatska, som blandas manuellt pa ett block, och kapstar, som aktiveras och blan= das i en mekanisk kapselblandare. Bada blandningsformerna finns med. jushardning och sjalvhiirdning (kemisk hiirdning). Komposit/glasjonomertillbehor Vid komposit/glasjonomerterapi kan man anvainda firdigdukade brickor eller man kan anvnda en basbricka och komplettera den med. olika instrument, som kan behOvas for denna terapi. Férutom basinstrumenten kan en bricka innehélla: ‘om silikatinstrument FP 1 eller speciellt Insereringsinstrumen plastinstrument Insereringsspruta dkdttssax Stripkkimmor Skalpell Vidare behovs. Hand- eller vinkelstycke Roterande instrument sisom kavitetsborr, diamanter, putstrissor, kompositdiamant (Injektionsmaterial) Strips Kronsax Matis, cervikal- eller hornmatris Kofferdamtillbehér sisom kofferdamduk, kofferdamsax, kofferdam- halting, kofferdamhillare, ligaturtrad, kofferdamtyngd ev. ‘Tortkiggningstillbehér Fargskala ‘Tidur ‘Tillrrningsblock (papper eller glas) Spatel (plast, glas eller syrafast metall) Kapselblandare Kapselaktivator Ljushirdningslampa (endast di enkomponentsmaterial anvainds) Vaselin THAR HHHRADHA DPD ee Te DnPRDARH TD aw Pnaramenrnn”re tenweeovueuua w w 2 wo & ee eee BEE wo » _Komposit- och sasionomerterapi Nar man gor komposit- och glasjonomerfyllningar ar det nédvandigt att forhindra saliviilltride. Det sker genom att man isolerar tanden frin den 6vriga munhilan med en gummiduk, kofferdam. Kofferdamteknik Det som behévs i samband med appliceringen av kofferdam kan med fordel samlas pa en “tillbehérsbricka” med: Kofferdamduk. Finns j tre olika tjocklekar, tunn, medium och extra tock, extra heavy. Levereras i rullar som har mattet 15550 om. Det finns ven fardigklippta bitar. Kofferdamsax. Anvands for tillklippning av kofferdamduken. En rek- tangel pa ca 15X12 cm air i regel vad som behévs fr torrkiggning. (Det ‘ir Kimpligt att ha ett antal tillklippta bitar fardiga i forrédet.) For utstansning av de hal i kofferdamduken som ska triis 6ver de tinder som ska fyllas och deras granntinder anvands en kofferdamhaltang. Haltingen ar forsedd med en vridbar stansskiva med hal av olika storle- kar som stansas ut med en vass pigg. Halen bor stansas i en bige pé kofferdamduken, som motsvarar éyerkikens respektive underkakens bajning. Det ar viktigt att man har tillrickligt avstind mellan varje hal, generellt ca 5 mm. Stérre avstnd om tinderna star gles Kofferdam- Kofferdamsax duk Hilstansad Kofferdam- kofferdamduk halting 49Komposit- och glsjonomerter 50 Kofferdamhallare. Anvinds for att stadga kofferdamduken, Det finns olika typer av hallare. Mest anvand ar hallaren en! Nygaard-Ostbye, som ar gjord i hardplast och steriliserbar i autoklav. En form ay prefabricerade kofferdamramar, Drydam, kriiver ingen speciell hallare och har markeringar fr halstansning for Ok- respektive uk-tinder. Ramen dir gjord av absorberande papper och behaglig for patienten genom att den hindrar att gummiduken ligger dikt an mot patientens ansikte. Drydam ar ett engangsmaterial. Tillklippta koffer- dambitar ar ocks4 engdngsmaterial, trad. Kofferdamduken halls pa plats runt tanden med hjailp av cn ligatur runt tandhalsen, Man kan anvinda "prefabricerade’ Jopéglor, knutna i fSrvag, som férs upp runt tanden med ett planinstru- ment och dras at. Man kan ocksa knyta ligaturerna forst sedan man fort traden pa plats runt tanden. Da anviinder man sig oftast av en "kirur~ gisk knut”, Gummitrad for fixering av kofferdam finns ocksa, ersitter den vanliga ligaturtriden, EDs Kofferdamhillare Wizard Drydam “Kirurgisk knut" Ligaturtrad 5 b Lapigla igaturer, a € e e & € e € © € € ror ore OPTeannnnnanee aonm 2wa eee oe ee wa we * 5 : = > eee we & & ow owe w wv Komposit- och gi Planinstrument Se basbricka sid 26. Instrument och tillbehdr for beredning av komposit och glasjonomer Manuel beredning — kompositmaterial/glasjonomer Vid beredning av kompositmaterial anviinds pappersblock och plast- spatel, som medféljer materialforpackningen. Maskinell beredning ~ kompositmaterial/glasjonomer Férdoserade kapslar anviinds. Dartill behovs: Kapselaktivator. Se amalgamterapi. Apparatur. Mekanisk blandare for kapslar. Man anviinder sama apparat som till amalgamkapslar. ‘Specialtillbehér vid Ijusaktiverande kompositmaterial Ljusaktiverande kompositmaterial dr enkomponentsmaterial som hiirdas av UV-Ijus (ultraviolett lus) eller vanligt Ijus. Till detta anvands: Ljustampa, Med UV-ljus eller vanligt Ijus. Hairdningen av materialet tar ca 20-60 sekunder, beroende bl a pa lampfabrikat och materialets, tocklek. initiator, 2 ~, Ljushircningstampa¢ Komposit- och glajonomerterapi inserering Strips. Anvinds som form fr fyllningen. Finns i olika material, trans- parent celluloid eller plast och guldfargad aluminiumfolie. Val av strips aygors av vilket fyllningsmaterial som anvands, Oo oe Vanliga matrisband ay stl anvnds vid fyllningar i premolar- och molaromradet, klass HI-kaviteter, Stripkkimma, Anvands till att fasta ihop stripset under materialets stel- ningsfas. on ® Cervikalmatriser. Anvinds vid fyllning av klass V-kaviteter. Finns av tva typer. Den ena ar gjord ay tennbleck och anatomiskt utformad. Den andra fr en s k tubmatris gjord av celluloid. » For kompositterapi anviinds cervikalmatris med metallinsida, Tenn- matriserna kan formas efter valyningen pa den tand som ska fyllas. Till formning av blecket anviinder man t ex ett planinstrument. Matriserna finns i fem storlekar. De satts ofta pa plats med hjilp av en s k stimpel av kerr. En kerrstiimpel framstalls genom att man varmer upp en kerr sting och trycker mot buckalytan mot vilken man punsat matrisen, ‘Tubmatrisen av celluloid klipps till med kronsax sa att den pass: Denna matris kan ¢j formas efter vilvningen pa tandens buckalyta. e Hérnmatris. Anvands vid klass IV-kavitet, dvs da tandens horn gatt forlorat, Materialet i hérnmatriserna kan vara aluminium eller celluloid. Hornmatrisen klipps till efter tandens lingd med en kronsax. Viktigt med kilning for att sakra god anstutning cervikalt-approximalt, e e ol e € SS . Strips ‘Stripkliimma ' € & e é ZB © e Cervikalmatris ‘Hornmatris e © © « © 52 &3 a Ce ee a a oe vy we omposit- och slasjonomerterapi Varnish, Ett skyddande lack som liggs ver nygjorda vita fyllningar, Tidur, Stills pa foreskriven tid under stelning och eftertorkning, Firgskala, For bestimning av farg pi komposit respektive glasjonomer. Kulstoppare nr 10, Por isolering av kaviteten Insereringsinstrument, For inserering av tandfargade fyllningsmaterial maste syrafasta instrument anvéindas, eftersom det annars finns risk for missfargning av materialet. Exempel: silikatinstrument FP 1, rostfritt, eller ~ enbart for kompositmaterial — specialtillverkade instrument av steriliserbar past. Man kan dessutom anvainda en speciell spruta med utbytbara spetsar och spruta in materialet i kaviteten. Cj evry (EEE Tandkéttssax. Anviinds till bortklippning av ar Klar och kofferdamduken ska avligsnas respektiv bjd dver ytan. gaturerna nar fyllningen Finns i tva utforanden, rak —|{ 53Komposit- och gasjonomerterap 34 Puts, komposit/glasjonomer Putsinstrument — kompositfyllning/glasjonomer Till puts av kompositfylining anvinds mestadels speciella diamanter s k Kompositdiamanter. De finns i olika form och storlek, oftast med FG- fattning, Arkansasstenspetsar — alpinspetsar anvinds ocksa till puts, dessutom viivburna och plastburna trissor med pop on/snap on-faste till mandrell Strips fr puts. Det finns speciella putsstrips avsedda for komposit- fyllningar. Oftast tillverkade i plast-polyester. Slipmediet kan vara aluminiumoxid och zirkoniumsilikat Engingsskalpell. Anvands till att skara bort fyllningsdverskott, Kompositdiamanter Arkansasstenar — alpinspetsar, vita Engingsskalpell PHHNDTH HM HH HHH ee TERT RHHRHHHHHDEH DoDDae 7 . . Endodontisk terapi a : : — rotbehandling > —— — a Por rotbehandling anvands olika instrumentbrickor. Det vanliga ar att man anvander tva brickor, en A-bricka och en B-bricka. A-brickan 2 anviinds forst vid preparation av kaviteten och kofferdamliggning, Forutom A-brickan behvs hand- eller vinkelstycke samt ev injektion. a Da den cgentliga rotbehandlingen utfors anvainds en B-bricka. 2 a A-bricka | Munspegel i) Sond, rak och béjd - Pincett en! Meriam 2 Planinstrument Exkavator Handinstrument. For aviigsnande av karidst dentin eller tiickférband i kaviteten Bort ed rundborr — normal kingd och férlingt, ett par storlekar till exkave~ a ring issurborr — ett par storlekar 2» Spets till flerfunktionsspruta (till vatten, luft och spray) Pelletsask s = 2 a) » = 3 3 * Lopande Exkavator Bore : instrament ¥ — @ a 1 _? 1a Spets tll fler- Pelletsask 7 fanktionssprataEndodontis tera 56 otbohandling| Klamrar. Anvinds till att fasta kofferdamduken runt tandhalsen. Klamrar finns i olika modeller avpassade till olika tinders anatomi, Har foljer en uppstallning dver ndgra vanliga klamrar: Klammer- Anviindningsomride beteckning 0 00 incisiver och andra sm tinder 27-29 premolarer 26-28 rolarer (uk) 30-31 wlarer 51 yolarer 2 incisiver 210 incisive, premolarer, hOrntinder (caniner) Klammerting. For placering av klammern pa tanden, ‘Tork, jodpinnar eller stora bomullspellets. Till desinfektion av opera tionsomridet, som ar kKitt med kofferdam. Doppas i kimplig desinfek- tionslosning, t ex frst i 30 % vaiteperoxidldsning och direfter i 0,5 % Klorhexidinsprit eller jodsprit. AQ Sd SP & GA 00 26 aeeww at mola 210 2u Nagra av de vanligaste klamrarna os ‘Tork + jodpinnar PORTO ADRHRRTTDHHHHHHHHHHTHHHD HH HOH HHAEndodontsk tera ~ rothchandling Kofferdamtillbehir I samband med att A-brickan anvands tillkommer en del kofferdamtill- behér som ¢j kan forvaras pa brickan sisom kofferdamduk, kofferdam- halting, kofferdamhallare och kofferdamsax. Dessa kan ligga separat forpackade. Nar tandkikaren applicerat, "lagt”, kofferdam och desinfekterat opera- tionsomradet bérjar den egentliga rotbehandlingen. A-brickan byts ut mot B-bricka. Det ar viktigt att skdterskan vid deta brickbyte arbetar aseptiskt, dvs inte tillfSr mikroorganismer. ! B-bricka - (Ot bricvtay j 2 i 2 “-? i | j 2 i s i 3 = | Basinstrumenten dverensstimmer med A-brickans: munspegel, sond, ed rak och bdjd, Pincett enl Meriam eller Perry, exkavator for borttagning | a ay provisorisk fyllning, planinstrument. | Dessutom har B-brickan specialinstrument sasom: i a Pointspincett eller rinnpincett. Arbetsdelarna har en urfrist skara for ‘ att man littare ska kunna halla fast pappersspetsar och guttaperkaspet- i Papperssp a pet i sar (points). Pincetten finns med och utan las aE ‘ei day i 3 ‘Spreader — guttaperkaspridare. Kondenseringsinstrument for lateral 660, Sagackondensering av guttaperkaspetsar i rotkanal vid rotfyllning. Spetsig 2 PESO Sa betsdel a i 3 i a a @ | Rainnpincett Guttaperka- 1a spridare | 2 STEndodootis terapi ~cotbehandling 58 Rotstoppare. Kondenseringsinstrument fr vertikal kondensering av guttaperkaspetsar. Trubbig arbetsdel. ‘Tandkdttssax, rak, For avklippning av pappers- och guttaperkaspetsar. Spets till flerfunktionsspruta, Rostiri ask. Fér pappersspetsar och guttaperkaspetsar, Filstill, Tva filstall behdvs, varay ett anvainds till rena filar och det andra till far, som begagnats under behandlingen. Filstillet for rena filar ar ay aluminium och har hal fr filarna, som bru- kar placeras i storleksordning. Det finns olika typer av filstill for begag- nade filar. Ett vanligt still bestir av ett metallhélje med skumplastbit i (skumplastbiten ar engangsmaterial) Rotkanalstilar. De vanligaste typerna ar reamers, K-filar och H-filar. Dessutom finns S-filar (och rattsvansfilar). Filstopp. Liten plastbricka fr placering pa fil for att markera rensnings- diup. 2 =a Filta for rena filar Final for beagnade far Reamer Kil Heil i fil ae fy : ved, aye anno oon ane DRAD®ae) webdoboeoeeuv ew = 3 » eevee H ESD ee ow oew » & W Enudodoncs terapi ~rotbehaneling Endodontiinstrumenten ir numera standardiserade enl ISO = Interna- tional Standard Organization, sa att samtliga instrument har enhetlig, profil och konicitet. Instrumenten ar numrerade och farrgkodade. Num- ren anger diameter pa instrumentets spets i hundradels millimeter Samtliga instrument med samma nummer har samma diameter och konicitet. Detta giller diven de pappers- och guttaperkaspetsar som anvands i samband med rotbehandling, Filar och reamers dr nummermérkta och firgmarkta. Enligt SIS (Stan- dardiseringskommissionen i Sverige) ska instrumentens fairgmarkering tila autoklavering och konventionella rengéringsmedel, Rirger enligt ISO-standard: Svart, vit, gul, réd, mérkbli, turkosbli, Rostfri ask, For borr Medikamentkoppar. Rostfria. Anvinds till desinfektionslosning, 1 ex Dakins lésning. Medikamentskdlar. Rostitia. Anvands till medikament, t ex sprit, harts- Kloroform och kloroform. Tork, Miitsticka. Placeras pa brickkanten och anviinds for matning av filar och spetsar. (| Medikamentkopp pal ——s ——) LT Borask Modikamen'skai Matstcka 59Endodontisk terapi ~ rotbehandling 60 Spolspruta, Engangs. Anvands vid urspolning av rotkanal med desin- fektionslésning Spolkanyl. Ska ha trubbig spets. Sugmunstycke, Engangs. Anvands vid uppsugning av spolvatska ur rot- kanalen, Lamplig sug ar en s k éronsug. Cylinderampullspruta med trubbig kanyl. For applicering av kalcium- hydroxidpasta i rotkanal. Lentulonal — pastaspiral. For upprotering (applicering) av kalcium- hydroxidpasta i rotkanal, Aystrykningsgatfel. Anviinds pa avfallsbehallaren for avstryki pellets och dylikt. Pappersspetsar, papperspoints. Anviinds vid urtvattning och torkning av rotkanal. Standardiserade enligt ISO. Vatstarka och hégabsorbe- rande. ig av Guttaperkaspetsar, guttaperkapoints. Anviinds vid rotbchandl rotfyllningsmaterial, Tillverkade i ett rosafairgat gummimaterial. Si dardiserade enligt ISO. Thermafil ar ett nytt system, dir guttaperkaspetsarna vairm: apparat fore applicering i rotkanal. Guttaperkaspetsen sitter pa en bara- re (obturator) av plast eller titan, Pelletsask. Kan ersiittas med lésa pellets pa en autoklavtejpbit. Det engingsmaterial som niimnts ovan ligger inte packat pa endodonti- brickan utan tas fram separat vid behandlingstillfllet. Avstryk- ningsgatfel PTT Spolspruta med kanyl Pappers- Therma- Guttaperka- spetsar fil spetsar eee Supmunstycke oon QO ER PROPMRORHRR RATT HHTHHTHTRH HH KRH HHHeedcbedved se seeaeanw eoecseeu & SSeS EE ee be ve t ¥ Endodontsk trapi ~ rtbehandling Kompletterande instrument Endovinkelstyeke. Vinkelstycken for rotkanalsfilar och rotkanalsborr. Anvands for maskinell rensning av rotkanal och arbetar med mycket i- ga hastigheter. Silverspetsar. Stift att anvandas som rotfylIningsmaterial i de fall di guttapetkaspetsar inte ar aktuella, Endopost. Metallstift for rotfyllning (¢j lika flexibla som silverspetsar). Steril glasplatta, Att réra tickforband pa. Steril cementspatel. For tilrening av tickforband. Réntgenhallare. T ex Eggen, ska finnas tillginglig for indikatorréntgen och kontrollrontgen. Peang. Att ey halla réntgenfilm med. J t Silverspets SS Vinkelstycke Glasplatia och for maskinell spatel rensning av rotkanal Rontgenhallare enl Eggen 6LEndodoatisk terapi— rotbehandling 62 Fiberoptik. For biittre insyn i operationsomradet. Pulpatestare. Finns elektriska, elektroniska och batteridrivna, Apparat for provning av tnders vitalitet med hjilp av gummielektroder (utbyt- bara). Stifthorttagare. Por avkigsnande av gamla rotkanalsstift, Elektronisk pulpatestare Batteridriven pulpa- testare ae Onn DO HOH ® ® TOanenwnmaneneninannnrret hh PRaRae a 3 2 * UBER ORE Y eo @ a 3 = 3 6 wo eee w w Depuration Scaler Depuration innebar reng6ring, borttagning av plack, tandsten och fyll~ nings6verskott samt polering av fyllning. De instrument som behvs i samband med dessa atgiirder ar: Basbricka ‘Torrliggningstillbehdr Fickmatningssond Tandstensinstrument av olika slag, t ex sicklar och kyretter Instrumentskirpare Kontrolistav Ultraljudsapparat med spetsar Profylaxvinkelstycke, konventionellt Gummipolerare ‘andrengoringsborste Putspasta } Kan ligga pa brickan eller vid sidan ay, Bland ovanstiende instrument kan man sedan komponera sin egen depurationsbricka, [Se Fickmatningssond Tandstensinstrument (scalers) ‘Tandstensinstrument ar skarande handinstrument med en eller flera skérande sidor. Instrumenten kan vara enkelandade och dubbelindade. Materialet i tandstensinstrumenten kan vara rostfritt stal eller hard- mefall (volframkarbid, eng: tungsten carbide). Tandstensinstrumenten 4r egginstrument och maste behandlas varsamt Tandstensinstrumenten indelas efter formen pa arbetsdelen i sicklar och kyretter. Sicklar. Krokformad arbetsdel, triangulir i genomskiirning, Sicklarna anvands supragingivalt, dvs ovanfér tandkdttskanten, Kan vara enkel- eller dubbetindade. Kyretter. Langsmala, skedformade arbetsdelar. Bildar alltid par dar héger- och vansterinstrumenten ar béjda at var sitt hall och spegelbilder ay varandra, Halvmanformade i genomskiirning, Kyretterna anvainds subgingivalt, dvs under tandkdttskanten. Kan vara enkel- eller dubbel- andade. 63Depuration 64 % - Sickel Kyrett Ultraljudsinstrument Forutom med handinstrument kan tandsten ocksa avlagsnas med en ultraljudsapparat, som drivs med elektricitet, En ultraljudsapparat bestir av en box i vilken de elektriska funktionerna inryms och fran vilken man reglerar strom och vattentilifOrsel till ett handstyeke med utbytbara spetsar, som kopplas till boxen. Spetsarna, som ar autoklaver- bara, finns i olika former for att man ska kunna komma at 6verallt pa tanderna. Ultraljudsapparaten arbetar med vibrationer, som astadkoms med hiilp ay en hdgfrekvensstrém, De vanligaste apparaterna arbetar med en frekvens pi 25 000—40 000 vibrationer per sekund. Instrumentspetsen *vibrerar” pa detta sitt loss tandstenen frdin tinderna. Vibrationerna ger en hég friktionsvarme och vattenkylning finns darfor alltid inbyggd i ultraljudsapparaterna. Puts Nair tandstenen avldgsnats putsas tnderna med putsinstrument och putspastor, Lampliga instrument ar gummipolerare, tandrengéringsborstar och putspasta av ndgot slag Gummipolerarna placeras i ett profylaxvinkelstycke. Tandrengéringsborstarna i ett vanligt vinkelstycke. Profylaxvinkelstyeke. Ett specialvinkelstycke vars huvud ar forsett med knoppadapter eller forskruvning for gummipolerare (typ Denticator er © ERD enn nano AADDDTHAADHRADHRAHRHRH A ®¥ 3 beeeecusu a oo wo eB Anestesi Ibland behdvs anestesi (bedvning) for att patienten ska slippa obehag och ev smarta, Bedovning astadkoms genom en injektion av anestesi- ésning i munslemhinnan, in fas fr’in apoteket i cylinderampuller om 1,8 ml nnsldsning eller i injektionsflaskor om 20 ml, For cylinderampul- Jer anvainds en s k cylinderampullspruta och for lésningen i injektions- flaskorna en annan typ av sprutor. Injektionssprutor Injektionssprutor finns i metall fOr flergingsbruk och i plast for engingsbruk. Engangsspruta i plast kan rymma 1 ml, 2 ml och 5 ml, Eni jektionssprutas huvuddelar r cylinder, kolv och handgrepp. Konan PA cylinder sitter den s k konan pa vilken kanylen — injektionsnélen — fists. De vanligaste typerna av konor ar: Recordkona, Luerkona och Luer-Lockkona (lasbar). Recordkonan ar smalare i diameter an de bada andra. Luer-Lock har samma diameter som Luer och dir kisbar, Cylinderampullspruta Cylinderampullsprutan ar den mest anvanda injektionssprutan inom tandvarden, Den kan vara ay mefall (flergings) eller av plast (engangs). Konan kan vara gangad eller slit. Kolven Kolvstangen finns i tv utféranden: © Med krok. For icke sjilvaspirerande cylinderampuller. (Aspirera inandas, men nar det giller aspiration med spruta betyder det "insug- ning av viitska”.) © Slit, med konisk tap. For sjalvaspirerande cylinderampuller. 6 Kolvating med krok Kolvsting Injektions- Cylinder- slit, med konisk spruta umpulispruta topp 67Anestsi : Kanylhylshallare 68 Cylinderampull avsedd for kolvsting med krok har en helgjuten gummi- propp — plunger — i vilken kolvstangens krok trycks in. Gummiprop- pen skjuts da in i ampullen och trycker ut injektionslosning. Aspiration r har mojlig enbart om man byter handgrepp. Cylinderampull for en kolvstang med konisk tapp (sjalvaspirerande) har en plunger med en halighet motsvarande kolvstangens koniska tapp. Vid latt tryck pa kolvstingen i samband med injektion buktar plungerns frimre membran in i ampullen och driver darvid en liten mangd injek- tionslésning genom kanylen och in i vavnaden. Lattar tandkikaren pa trycket fjadrar plungerns gummimembran tillbaka och suger darvid med en liten mangd injektionslésning tillbaka in i sprutan, sa att man kan kontrollera om kanylspetsen ev har placerats i ett karl Kanyler Injektionskanylen Ar alltid engings for att inte orsaka obehag vid injek- tionen, spetsen ar da alltid oskadad och spetsig, Kanyler finns i olika Kingder och slipningar. Kanylansatsen, den del som fiists pi konan, ar oftast anpassad till Record respektive Luer~ konor. Bfter anvindningen ay sprutan ska plasthdljet siittas pa kanylen, detta for att forhindra stickskador, Anvand da kanylhylshallare. Intraligament fir ett annat begrepp vid bedévning och inne- bair injektion via rothinnan. En speciell spruta med mycket fin kanyl anvands och kanylen férs vid injektionen ner i tandkéttsfickan pa den tand som ska bedévas. c Kanyl med plastholje fr eylinderampullspruta Kanylerj olka Kingder Kanylslipning Spruta fOr intraligamentell anestesi DAODMDMAHOAHDRHTADHHDHHHDHATHEHHHHHH HHH HEH ESD] o ” ° @ eee ow 2 = ry eee eee & eee ® a we ¥ Depuration Ultraliudsapparat med spets aH ay 4 Profylaxvinkel- Profylaxvinkel- EVA-profylax stycke med styeke med vinkelstyeke knoppadapter frskruvning mod spetsar och Youngs) och borstar. I profylaxvinkelstyckenas huvud kan inte putsmedel — som ar mycket finfordelade och forstir kugghjul och lager ~ komma in lika litt som i andra vinkelstycke EVA-profylaxvinkelstycke. Ett specialvinkelstycke, som anvéinds till puts av rotytor och borttagning av fyllningséverskott. Till EVA-vinkel- stycket finns ett antal olika spetsar, som under funktion arbetar i axial riktning, dvs upp och ner. Spetsar till EVA-systemet: — Plastspetsar av olika form och fairg, réd, grén eller gul. Anvands till- mmmans med putspasta, — Trastpetsar som ocksi anvands med putspasta, — Diamantspetsar med diamantspan pai en sida av arbetsdelen. Anvands mestadels till borttagning av fyllningsoverskott. Nr 20 héger sida, nr 21 vanster sida, EVA-profylaxvinkelstycke och Svriga profylaxvinkelstycken maste alltid rengor: rant efter varje anviindning. Slarvar man med deta sa slits Vinkelstycket snabbt eller slutar att fungera. For isirtagning av EVA- vinkelstycke behévs specialinstrument, som medféljer EVA-systemet vid inkdpet.Depuration 66 ‘Skarpning av instrument Tandstensinstrumenten ar egginstrument. De maste diirfor skirpas da och da. Darvid maste man vara mycket noggrann med skirvinklarna, De instrument som ai tillverkade i rostfritt stil kan man sjilv slipa med hjalp ay olika slipstenar, medan hardmetallinstrumenten som dr harda och spréda maste slipas ay fackman, Rostfria instrument kan slipas manuellt eller med hjalp av slipmotor. Vid manuell slipning anviinds i allminhet arkansassten — oljesten. Denna sten dir mycket hard och finkornig. Vid slipning droppas olja pa stenen for att undvika friktionsvarme. Stenens finkornighet gor eggen jamn och fin, Arkansasstenar kan vara rektangukira, stavformade, runda eller koniska. 1 stillet for arkansassten kan man anvnda en s k indiasten — brun till fairgen och med koniskt aysmalnande form med rundade sidor. Denna psten ar inte sa finkornig som arkansasstenen, Motordriven slipsten. Man kan diven slipa instrumenten maskinellt med. hjilp av instrumentskarpare monterade i handstycke. Instrumentskiir- pare finns i olika former, t ex hjulformade, konformade och cylinder- formade. ‘Skirpan pa instrumenten kan vid slipningen prévas med en kor stay, rund till formen och tillverkad i ett glasliknande, mycket plastmaterial Arkansassten Indiasten ae) Kontrolistav Ho NH HRA Re OPPTaDDOPOODORtnnonnDn en 9 AOR3 = eee @eseseeevudbabeagbve eeeegecvecseseae e ve wo Overkiiksting Undorkaksting Brancher Las Skanklar Extraktion, utdragning av tinder (lat extrahere sakligen med hjilp av extraktionstanger och hivlar. ra ut) utférs huvud- For att en tand ska kunna avlagsnas maste den forst lossas, luxeras, i sin alyeol. Detta kan ske med hjalp av en extraktionsting eller en hiv Nar tanden tux in den lyftas ut med en extraktionstang, Vid extraktion behévs féljande: * Basbricka © Torrlaggningstillbehr * Extraktionstinger * Haylar # Réntgenbilder Extraktionstanger En extraktionstiing har brancher, lis och skainklar. Brancher. De nabbar som griper runt tanden. Brancherna dir olika utformade beroende pa for vilken tandgrupp tingen ar avsedd. Insidan ay brancherna ar rafflad eller i nigra fall belagd med diamantspan, deta for att ge ett stadigt grepp om tanden, Laset. Laset som dir den rérliga forbindelsen mellan skiinklarna och brancherna maste alltid vara valsmort och rent, Fér smérjning anvainds en tunn, virmebestindig olja. Skiinklarna, De delar man haller i handen. Dessa dr oftast rafflade pa utsidan for att erbjuda ett stadigt grep. Extraktionstinngerna ar olika utformade for Overkiken respektive under- kaken, En extraktionsting for éverkiiken har en arbetsdel som anting- en ar rak, bojd ver ytan eller kontravinkelbéjd. En underkiiksting ar niistan alltid béjd ver kant, nagot undantag finns dock. Vidare skiljer ‘man mellan kronting och rotting. Skillnaden mellan en kronting och en rottang ligger hos brancherna. Hos en kronting gar brancherna inte ihop i spetsen vilket de diremot gr hos en rotting, Rottingens brancher ar dessutom smalare an kron- tangens. Har nedan beskrivs nagra av de mest anvanda tingerna. Ok-krontanger Nr Rak tang, som anvdinds till incisiver och caniner (horntéin- der). Nr2 Rak ting, som anvdinds till laterala incisiver (12+22). Lik nar nr 1 men brancherna ar ndgot smalare for att passa till 2:orna, som ar smalare fin 1:ora, 69Extraktionstanger och hivlar 70 Nr7 Bojd éver y NrI7— Béjd dver y a. Anvands till premotarer. n. Den ena branchen slutar ien spets, som ar aysedd att passa in mellan de buc rottemma, Denna tang anvands till molarer pa patientens hdgra sida. Nr 18 Samma utformning som nr 17 fas egelvaind, Anvands till molarerna pa patientens vanstra sida Nr 67 Kontravinkelbéjd. Anvands till visdomstiinderna. Ok-rottanger Nr41 Rak tang med smala brancher. Anviinds till incisiv- och caninrétter. Nr 30 Bojd ver ytan. Anvands till premolarrdtter Nr$1, 52 Kontravinkelbéjda. Anyiinds till premolar- och molarrétter. Nr 51 har nagot smalare brancher dn nr 52. Dessa tinger allas ofta i dagligt tal "bajonetter”. Nr 30 Nr 51-52 POP OAD TORR OHDTHOHHKHH HHO DDD anna rmrn® Donweaad eagaegndged & eoeeege * oe eee ee Dw oo » S Havel, rak Hivel, vinkol- bojd Bataktionstinger och haar Uk-krontanger Nr 13, Anvinds 1 incisiver, caniner och premolarer. Ganska smala brancher. Nr 22 Anvands till molarer, Kraftiga brancher, som bada ar ut- dragna till en spets fr att gripa in mellan mesiala och dista- la roten. Nr 22s En mindre kopia av nr 22. Anvainds till mjotkmotarer. Kan ibland ven anviindas till visdomstander, Nr79 Denna tang skiljer sig fran dvriga uk-tiinger. Den ar inte bojd Over kant utan bojd ver ytan, Brancherna ar utdragna till en spets. Anvéinds till visdomstinder i uk. Uk-rottang Tunderkiiken anyinds samma rotting, nr 33, till samtliga tinder. Nr 33 har smala brancher. ine Nri3 Nr 22 ° @ Nr33 Nr79 Havlar Haveln anvainds for luxering. En havel bestar av arbetsdel, skaft och handtag, De vanligaste hivlarna ar: Raka — mejselformade enligt Hylen — bred arbetsdel. _Enligt Bremer ~ smal arbetsdel Vinkelbijda hiviar Finns i olika fabrikat och utforanden, De vinkelbéjda hivlarna ar pari- ga, det finns en for vinster och en for hoger sida. Utdver de tinger och hiivlar, som har beskrivits har, finns ett flertal andra specialtanger. n22 Oralkirurgiska instrument Vid alla oralkirurgiska ingrepp behvs vissa basinstrument, som Limp- ligen kan placeras pa en grundbricka. Grundbrickan kan sedan kom= pletteras med specialinstrument far olika ingrepp. De flesta oralkirurgiska instrument ar precisionsinstrument och ofta handgjorda. Det ar drfor mycket viktigt att de behandlas varsamt och anviinds enbart til det som de ar avsedda for. Oralkirurgisk grundbricka En oralkirurgisk bricka kan se ut som foljer: ‘Munspegel Rak sond Pincett enl Meriam Skalpellskaft for flergingsbruk, t ex Bard-Parker och Swan-Morton med utbytbara engangsblad. Engingsskalpeller finns ocksa och dir sitter skaft och blad ihop. Dessa ar alltid sterilfrpackade liksom engangs- laden, Skalpellblad, Engangs till skalpellskaft for flergdngsbruk, Finns i olika utféranden och ar numrerade efter utseende, De vanligaste ar: oor is enril or 12 eee 9 © TOTO DRnnnmnanrernnnnnnnn a09 DDD | | | | | | | | |i en eoeeeeeaguug eo oes eee PROBES v Oralkirugska instrument ‘Tandkéttssax, rak och bijd. T ex till bortklippning av sutur. Yuerligare cn variant finns dr ena arbetsdelen ar kloformad. 0 ol Oo Dukklimma. Anvands till att fasta ihop operationsdukar eller sta fast sugslang med. Peang eller artirting, Gripinstrument for t ex tork. Klopincett ent Waugh, Anyéinds till att halla ihop sirkanter vid sutur ring. Denna Klopincett har 1X2 klor, ar lang och slank och nar med litt- het alla stillen i munnen, jonshake enl Langenbeck. Anvands att halla un- dan slemhinnelamban med. Finns i flera storlekar. V Nalférare. Rak eller svagt bojd dver ytan, [ nalféraren placeras sutur- nalen vid suturering, Det finns Lisbara och icke lasbara nalforare. — Anatomisk pincett. Gripinstrument. Finns i olika lingder, Den mest anviinda ar 13 em lang. 73Oratkirurgiska instrument 74 irurgisk sax, Anvainds t ex for att klippa ay suturer med. Den kirur- giska saxen dr betydligt lingre an en tandkottssax och limpar sig battre till detta andamal, da den ger méjlighet till battre insyn O Spolspruta. Engings av plast. Ibland anvands flergdngsspruta. Spolka- nyl med trubbig spets. | allmanhet engings. Ovriga tillbehdr pa grundbrickan, oftast engangsforpackade, att tas fram vid behov: Rostiri skal for spolvaitska Sugslang med sugmunstyeke — engings rial Tork i olika storlekar Anestesitillbehdr i form av cylinderampullspruta, engngskanyl och nslésning behévs for det mesta. Dessa tillbehdr beskrivs pa sid 67. Numera kan man i stillet for eylinderampullspruta anvanda en annan typ av injektionsspruta som medger ett helt sterilt injektionsfor- farande och ocksé r lattare att hantera under en operation. Den heter Dental Injector och har en steriliserad Kapa som ticker cylinderampul- lens osterila utsida, Man kan aven aspirera med sprutan, Kanylen ar fastsvetsad i sprutan och skyddas av en plasthylsa. Grundbrickan anvands till alla typer av operationer och kompletteras med erforderliga instrument for respektive operation eller ingrepp. Hair fOljer nagra kompletteringsrad for olika typer av kirurgiska ingrepp: Borttagande av tandrétter och retinerade tander © Grundbricka © Havlar av olika typ, raka eller vinkelbéjda ‘© Tanger for respektive tand eller tandrot © Sarslev. Anvéinds till urskrapning av alveolen. Finns med rund eller oval arbetsdel, enkel- eller dubbelindad, rak eller kontravinkelbéjd. RRO ORGF GFF TAMHPHHHHTHTeHTHrHeHe Hann Hn HS Oegq aRoe oo bbb aeaw a eee d eo S W Oratkrurgska instrument * Handstycke © Bort, t ex fissurborr, rundborr © Benfras enl Lindemann. ns for handstycke och vinkelstycke (i rost- fritt eller tungsten-vanadium). Anviinds ocksa for borttagning av bensubstans. former: rund, pironform, knoppform och hjulform, nns i olika Incision Incision innebair att man gir ett insnitt i mjukvavnad t ex vid en abs for att kunna témma varet, Vid detta ingrepp behévs inte grundbricka utan man kan duka fram med separata instrument, Foljande instrument behdvs: © Munspegel, graderad rak sond © Skalpell med Limpligt blad (engangs) Pincett en! Meriam © Pincett, anatomisk * Peang # Tandkéttssax * Fistelsond — anvainds till rensning av fistelgdng. Detta instrument ar av ganska mjuk metall och diirmed bojbart, 3s Tamponering och urspolning ‘© Munspegel, rak sond, pincett enl Meriam, anatomisk pincett © Tamponadtorare. Anvands vid applicering av tamponad t ex i en alveol efier en extraktion. ‘* Tamponadmaterial, t ex gasviivsremsor som dranks in med limplig, desinfcktionstisning. © Spolspruta + kanyl, engings ‘Tork * Rostfti kopp ~ for spolvatska © Sugslang och sugmunstycke Sf Sm Sirslevar y y SS _ sd! Fistelsond Benfras Rotfris cel Linde- i ———————— F ‘TamponadtrareOralkrurgska instrument 16 Rotspetsresektion med retrograd rotfyllning © Grundbricka * Amalgamstoppare, sma # Kulstoppare © Carver enl Nystrém eller Ward « Pillertork # Handstycke + borr (rundborr) * Mikrovinkelstycke + borr (vanligen rundborr) © Amalgam — zinkfritt * Ovriga tillbehdr for beredning av amalgam Cystektomi © Grundbricka * Cystadissektor, Anvainds till att lossa cystaepitelet fran benet. Hakpeang (fransyska). Anviinds som gripinstrument. * Handstycke + borr (runda och fissur) Frenulumplastik och mjukvavnadsplastik © Grundbricka © Munvinkelhake. Anvainds for att halla munvinklarna med. Finn: olika utféranden, aven vridbara, © Dissektionssax en! Ragnell. Anvdinds till att klippa upp mjukvvnad med, Denna sax har tunna och smiackra arbetsdelar, som ¢j skadar viivnaden alltfr mycket. aS > Mikrovinkelstyeke + borr — Cystadissektor —S aso Hakpeang, Munvinketha- ke, vridbar Dissektionssax enl Ragnell nerernnon DO HHH HHA A SA rr Prana nhnmh ® Rom noeao eaeseaeeas eeucuaw aes Soe egaaC SSE EE wo 0 Oratkirurgisa instrument * Peang. Anviinds som gripinstrument, Finns med bojd eller rak arbets- del, lasbar och icke lisbar. Biopsi Ett ingrepp som innebar att man tar en viivnadsbit frdn ett misstinkt sjukt stille. Till deta ingrepp behéys ej grundbricka utan man kan duka fram separata instrument, Foljande instrument behovs: * Munspegel © Klopincett enl Waugh © Skalpell med limpligt blad (engangs) © Tandkéttssax * Peang © Nalforare och suturmaterial * Rostfri skal for tork * PAD-burk. Plastburk med lock innehallande fixering-transportmedel fr vavnadsprovet, som skickas for laboratorieundersdkning. PAD = Patologisk Anatomisk Diagnos Suturmaterial {ill suturering av vaynad anvands suturnal och suturtrid. Suturnalar Numera anviinds oftast fardigtridda suturnalar, Den mest forekom- mande fiirdigtriidda suturnalen ar den atraumatiska. Den ar 6gonlés och nal och trid ar fastsvetsade vid varandra redan vid tillverkningen, De atraumatiska suturndlarna ar darfér mer skonsamma mot mjuk- vavnaden iin dvriga nalar, dar traden ar traddd genom ett dga. Ogonen pa dessa ”ldsa nalar” kan ha olika utseende: runt, kantigt eller fjidrande 8 k French eye. Nalarna kan vara av olika slag: raka, béjda, runda, skiirande. Raka suturnilar, Anvands inom odontologin vid interdental suturering i fronten. Bajda suturnalar. Anvands i de flesta fall i hela munnen. Graden av béjning varierar: 1/2 cirkel, 3/8 cirkel samt halvbdjd eller skidformad. Rak oo 'ecitkel Halvbojd ‘Triidd Satur nnOralkiurgisa instrument 8 Suturnailen kan i genomskarning vara Rund Skarande eller omvant skitrande ‘Tapercut, Innebar att spetsen dr skarande och nalen i 6v Denna typ av suturnal anvands numera mes gin beroende pa att den inte orsakar onddiga vavnadsskador, Suturtrad Finns i olika material Resorberbart mater © Organiskt — catgut, framstills av kollagen fran dggdjurstarmar. Ar garvade i kromsalt for att forkinga resorptionstiden. ‘# Syntetiskt — polyglykolsyra, polyglactin 910 Teke * Naturfiber — sike, behandlat med silikon eller paraffin for att bli smidigt och vavnadsvanligt. * Syntetiskt — polyester, polyamid, polyetylen, polypropylen Upplises av viivnaden. esorberbart material, Upplises ¢j av vavnaden De syntetiska tradarna kan vara: * Monofila = heldragna * Multifila = flera sammantvinnade eller flitade tradar ‘© Multifil trid med hélje = tvinnad eller flitad trad omgiven av ett hélje ay teflon eller polyamic. © Metallmaterial — Monofil eller multifil rostiri trad i olika dimensio ner. Metalltriden ar vavnadsvanlig. Kan dock vara osmidig att arbeta med. Anvindningsomrade: Vid suturering i benvivnad och ibland vid hudsuturering. Anvands framfor allt inom kakkirurgin. — Ol fal A V Skirande eller omviint skirande /} é/ Monofit Mulefi Malkifi sulurtrid ——suturtrid rid med ‘Tapereut hole RODD HO HOARD enon ROTORerrRRODnnRR OOOH ® ne D‘) OS OSHS HH HHR EKER EE EHH HTH UHL EKA EY Parodontalkirurgi Parodontalkirurgi kan bli aktuell pai patienter med patologiskt fordju- pade tandkéttstickor. Instrument och tillbehér Vid parodontalkirurgi arbetar man mest i mjukvavnad. Dessa ingrepp krver ett speciellt instrumentel och man kan liksom vid all annan behandling anvanda bricksystem, som kan kompletteras med enstaka instrument efter behov. En grundbricka for parodontalkirurgi kan in- nehalla foljande: Parodbricka Munspeglar — 2 st Fickmiitningssond — 1 eller 2 st. Att méta fickdjup med. Fickdjupsmarkerare. Anviinds for markering av snittniva, Anatomisk pincett Pincett en! Meri m Skalpellskaft med impliga engdngsblad nr 11, 12 eller 15 Exkavator. For urskrapning ay sirhila eller granulationsvivnad. Raspatorium, Anvands till att lossa slemhinna och benhinna frin benet eller till att halla lamba med. Curett en! Lueas. Detta instrument anvands till att skrapa bort sjuk vivnad. Instrumentet har ganska vassa skrkanter pi arbesdelen. ws 79Parodontalkirargi 80 Planinstrument. Por applicering av kirurgisk packning, Hakpincett eller klopincett. Gripinstrument. Anvnds ofta vid suture- ring, da man haller i sirkanten for att littare kunna fora igenom sutur- nilen. ‘Tandkéttssax Artiirting enl Halstead. Anvands som gripinstrument. Finns rak eller bajd. Denna ting ar gracil och smidig — ar diirfor Kinslig for verhelast- ing av arbetsdelarna. Grip darfor inte om for stora férem

You might also like

• Pride and Prejudice: Bestsellers and famous Books

  

  From Everand

  Pride and Prejudice: Bestsellers and famous Books

  Jane Austen

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (20479)
• American Gods: The Tenth Anniversary Edition

  

  From Everand

  American Gods: The Tenth Anniversary Edition

  Neil Gaiman

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (12954)
• The Iliad: A New Translation by Caroline Alexander

  

  From Everand

  The Iliad: A New Translation by Caroline Alexander

  Homer

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (5719)
• • Magazines
  • Podcasts
  • Sheet music
• And Then There Were None

  

  From Everand

  And Then There Were None

  Agatha Christie

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (8975)
• The Hobbit

  

  From Everand

  The Hobbit

  J.R.R. Tolkien

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (25199)
• The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  

  From Everand

  The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  Mark Manson

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (5811)
• Good Omens

  

  From Everand

  Good Omens

  Neil Gaiman

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (12042)
• Remarkably Bright Creatures: A Novel

  

  From Everand

  Remarkably Bright Creatures: A Novel

  Shelby Van Pelt

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (5686)
• How To Win Friends And Influence People

  

  From Everand

  How To Win Friends And Influence People

  Dale Carnegie

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (6535)
• The Hobbit

  

  From Everand

  The Hobbit

  J.R.R. Tolkien

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (24587)
• The Handmaid's Tale

  

  From Everand

  The Handmaid's Tale

  Margaret Atwood

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (13228)
• The Art of War: A New Translation

  

  From Everand

  The Art of War: A New Translation

  Sun Tzu

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (3045)
• The 7 Habits of Highly Effective People

  

  From Everand

  The 7 Habits of Highly Effective People

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (353)
• American Gods [TV Tie-In]: A Novel

  

  From Everand

  American Gods [TV Tie-In]: A Novel

  Neil Gaiman

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (12520)
• Never Split the Difference: Negotiating As If Your Life Depended On It

  

  From Everand

  Never Split the Difference: Negotiating As If Your Life Depended On It

  Chris Voss

  Rating: 5 out of 5 stars

  5/5 (3302)
• The Perfect Marriage: A Completely Gripping Psychological Suspense

  

  From Everand

  The Perfect Marriage: A Completely Gripping Psychological Suspense

  Jeneva Rose

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (1126)
• The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  

  From Everand

  The Subtle Art of Not Giving a F*ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life

  Mark Manson

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (20066)
• Art of War: The Definitive Interpretation of Sun Tzu's Classic Book of Strategy

  

  From Everand

  Art of War: The Definitive Interpretation of Sun Tzu's Classic Book of Strategy

  Stephen F. Kaufman

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (3321)
• Freakonomics Rev Ed

  

  From Everand

  Freakonomics Rev Ed

  Steven D. Levitt

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (7866)
• Good Omens: A Full Cast Production

  

  From Everand

  Good Omens: A Full Cast Production

  Neil Gaiman

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (10913)
• The 7 Habits of Highly Effective People

  

  From Everand

  The 7 Habits of Highly Effective People

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2570)
• Habit 6 Synergize: The Habit of Creative Cooperation

  

  From Everand

  Habit 6 Synergize: The Habit of Creative Cooperation

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2499)
• It Ends with Us: A Novel

  

  From Everand

  It Ends with Us: A Novel

  Colleen Hoover

  Rating: 4.5 out of 5 stars

  4.5/5 (5831)
• The 7 Habits of Highly Effective People: The Infographics Edition

  

  From Everand

  The 7 Habits of Highly Effective People: The Infographics Edition

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2486)
• Wuthering Heights (Seasons Edition -- Winter)

  

  From Everand

  Wuthering Heights (Seasons Edition -- Winter)

  Emily Bronte

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (9974)
• Habit 3 Put First Things First: The Habit of Integrity and Execution

  

  From Everand

  Habit 3 Put First Things First: The Habit of Integrity and Execution

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2507)
• Habit 1 Be Proactive: The Habit of Choice

  

  From Everand

  Habit 1 Be Proactive: The Habit of Choice

  Stephen R. Covey

  Rating: 4 out of 5 stars

  4/5 (2558)