S T I F T E L S E N F R S T R AT E G I S K F O R S K N I N G

Vartannat jobb
automatiseras
inom 20 r
- utmaningar fr Sverige

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Grafisk produktion: Frnuft & Knsla Marknadskommunikation AB

Tryck: Trydells Tryckeri, 2014
ISBN-nummer 978-91-89206-59-5

Frord...............................................................................................................................................................................5
Sammanfattning..............................................................................................................................................................6
Frn lpande bandet till androider................................................................................................................................. 8
Jobben som automatiseras..........................................................................................................................................10
Forskning om effekter av senare rs automatisering.................................................................................................16
Strre lneskillnader och lgre arbetskostnadsandel................................................................................................17
Svrare att sysselstta alla...........................................................................................................................................18
Hur har Sverige klarat automatiseringen?...................................................................................................................19
En vxande utmaning...................................................................................................................................................21
Ngra slutsatser fr Sverige.........................................................................................................................................23
1. En vassare innovationspolitik...................................................................................................................................23
2. En innovationspolitik fr kompetens.......................................................................................................................24
3. Arbete kan kanske inte vara framtidens frmsta skattebas..................................................................................24
4. Tillvxt viktigare fr finansiering av vlfrden.........................................................................................................25
Referenser.....................................................................................................................................................................26
Metodik versttning av yrkesgrupper.....................................................................................................................27

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Frord
Den forskning som SSF finansierar leder till tekniksprng inom bland annat digitalisering, automatisering, robotisering
och dataanalys. Det kan komma att f stora samhllskonsekvenser, fr oss som individer, fr arbetsliv och hlsa. Vi
kan frvnta oss snabbare och mer heltckande cancerdiagnoser, sjlvkrande fordon, automatiserade talsystem
och motsvarande arbetsuppgifter som rationaliseras bort. Samtidigt som vi, och mnga forskare med oss, ser de hr
frndringarna komma, r arbete fr alla en mlsttning i vrt samhlle. r det ett genomfrbart ml? Vad hnder om
stora grupper p arbetsmarknaden blir ersatta av olika digitala och tekniska system? Hur kan vrt utbildnings- och
innovationssystem anpassas fr de nya jobben, och hur ska samhllet f en bra utvxling av den nya tekniken?
I en uppmrksammad forskningsrapport frn Oxford universitetet gr forskarna Carl Benedikt Frey och Michael A.
Osborne igenom 700 klassificerade yrken p den amerikanska arbetsmarknaden. De konstaterar att s mycket som
46 procent av alla jobb kan ersttas av digital och automatiserad teknik inom 20 r. Vi blev nyfikna p hur det ser ut
i Sverige. Drfr bad vi Stefan Flster, nationalekonom, chef fr Reforminstitutet samt adjungerad professor vid KTH,
att rkna p de svenska jobben. Freliggande rapport r resultatet.

Lars Hultman
Vd SSF

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Sammanfattning

ur pverkas svenska jobb av de mnga nya dator- och robotsystem som r p vg att anvndas
i nstan alla branscher? Frra ret publicerades
en mycket citerad studie vid Oxford University som i detalj
granskade arbetsmomenten i 702 amerikanska yrken och relaterade dessa till utvecklingen inom datorisering och robotisering. Av det hrleds sannolikheten att olika jobb erstts av
digital teknik under de kommande 20 ren.
I denna studie grs motsvarande berkning fr den svenska arbetsmarknaden. Den utgr frn samma karakterisering
av arbetsmomenten i varje yrke. Yrkeskoderna verstts till

dess svenska motsvarigheter. Av det berknas hur svenska yrken och jobb pverkas av datorisering.
Ett resultat r att Sverige r nnu mer knsligt fr datorisering n USA. Femtiotre procent av dagens anstllda berknas kunna ersttas av digital teknik under de kommande
tv decennierna, mot 47 procent i USA. Det innebr att 2,5
miljoner jobb i Sverige pverkas. Skillnaden beror bland annat p att Sverige fortfarande har fler industrijobb som kan
komma att automatiseras.
Yrken som krver fingerfrdighet, originalitet, konstnrlighet, social frmga, frhandling, frmga att vertala, och

omtanke om andra mnniskor har lgst sannolikhet att ersttas. Skogsmstare, prst och speciallrare hr till de grupper
som lper minst risk, medan kassapersonal, frsljare och
maskinoperatr tillhr de som lper strst risk. Fotomodeller berknas vara mest i riskzonen fr datorisering av alla
yrken, men f arbetar som modeller.
Nr man skall bedma effekterna p arbetsmarknaden r
det emellertid intressant att ven mnga tjnstemannayrken
dr stora grupper av mnniskor arbetar pverkas i varierande
grad. I yrkesbeteckningen fretagsekonomer, marknadsfrare och personaltjnstemn berknas till exempel 46% av jobben kunna datoriseras, vilket motsvarar ungefr 50 000 jobb.
Ny teknik slr ut en del yrken men kan gra andra mer
attraktiva. Ngra fretagsekonomer kan bli mycket mer produktiva och efterfrgade, till exempel de som utvecklar automatiserad auktionsprissttning som anvnds i alltfler branscher. Det illustrerar hur teknikskiftet ndrar efterfrgan p
kompetens ven inom yrken. Lnder som har ett frsteg i
kompetensskiftet kan ocks f stor utvxling om de bildar
grogrund fr fretag som med mer automatiserade system
snabbt kan f en stor vrldsmarknadsandel.
En nyckelfrga r sledes i vilken mn nya jobb uppstr,
och hur svrt det r stadkomma strukturomvandlingen. Fr
att belysa den frgan beskrivs i denna studie forskningslitteraturen om effekter av automatiseringen under de senaste
decennierna. Det finns nu goda belgg fr att teknikutvecklingens karaktr under senare r i mnga lnder har lett till

ett svagare konkurrenslge framfrallt fr mnniskor med

kortare eller mindre efterfrgad utbildning, vilket speglas i
kad lnespridning, en mindre arbetskostnadsandel, och hgre arbetslshet fr vissa grupper.
I Sverige, och ngra andra lnder, har dock utvecklingen
varit annorlunda, vilket ocks ger en indikation om mjliga
framtida handlingsstrategier. Sverige tappade sysselsttning
och lnespridningen kade ngot under 1990-tals-krisen.
Drefter har lnespridningen varit stabil, och sysselsttningsgraden har hmtat sig till en del. Arbetskostnadsandelen av
BNP ligger ocks ofrndrat sedan 1980-talet.
Denna bttre utveckling p senare tid i Sverige har skett
i samband med omfattande tillvxt- och sysselsttningsreformer. ven andra lnder som Tyskland eller Schweiz har haft en
god utveckling efter reformer. Lnder som inte stndigt reformerar, som Italien eller Frankrike, fr dremot stora problem.
En frsiktig prognos fr framtiden r drfr att en ny teknikvg kan leda till betydande press p lner och sysselsttning
i yrken som r i farozonen. Men en sdan besvrlig utveckling
kan motverkas eller mildras med kontinuerliga strukturreformer som leder till bttre och mer flexibla utbildningar, som
stdjer de nya vxande fretagen, frmjar rrlighet p arbetsmarknaden, och underlttar fr arbetsgivare som anstller. Inte
minst r det viktigt att skapa en grogrund fr fretag som med
tekniksprng kan n ut p vrldsmarknaden frst. Ett antal
mjliga tgrder inom innovationspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och vlfrdspolitiken diskuteras i avslutningen.

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Frn lpande bandet till androider

ohn Maynard Keynes hyste, liksom tskilliga ekonomer

bde fre och efter honom, oro fr teknologisk arbetslshet. Hittills har sdana farhgor regelbundet ftt
sorteras till historiens skrphg fr dystopiska prognosmissar. Drfr har mnga ekonomer traditionellt varit avvaktande till tanken att jobben konkurreras ut av ny teknik.
Under senare r har dock en vertygande forskningslitteratur
visat att de senaste decenniernas automatisering har slagit
mot lner och jobb fr grupper med kortare utbildning.
Fre den industriella revolutionen fanns en utbredd undersysselsttning. Mnsklig arbetskraft var inte mycket vrd
om den inte kompletterades med utbildning eller hantverkskunnande. Under den industriella revolutionen utvecklades
teknik som ofta krvde styrning eller hantlangning av mnniskor som inte behvde ha utbildning eller vara srskilt kreativa. Efterfrgan p arbetare kade till den grad att arbete
kunde gras till den frmsta skattebasen utan att hota full
sysselsttning.
Under de senaste decennierna har emellertid teknikutvecklingen ndrat karaktr. Maskiner klarar allt fler arbeten
som det tidigare behvdes mnniskor fr. Samtidigt har datorer ofta kat produktiviteten fr yrkesgrupper som r vlutbildade.
Nr man blickar framt ser maskinldern ut att ta gra
flera nya sprng. Ett exempel r att det s sent som fr tio r
sedan skrevs forskningsartiklar med slutsatsen att vissa arbetsmoment knappast kunde datoriseras, exempelvis att kra

bil. Kort drefter utlyste den amerikanska frsvarsmyndigheten DARPA (Defense Advanced Research Projects Agency)
en rad tvlingar med prissummor till den som kunde producera sjlvstyrande bilar. Idag fungerar de och kr p allmnna
vgar.
DARPA:s nsta tvling kommer n nrmare mnniskors
unika frdigheter, nmligen att lra en robot att arbeta som
elektriker eller rrmokare, att g uppfr trappor, ppna drrar, sortera byggmaterial, och fixa trasiga rr eller ledningar.
DARPA hoppas kunna stimulera utvecklingen av robotar
som kan hjlpa till med rddningsarbeten efter naturkatastrofer. Istllet fr att dela ut anslag anordnade myndigheten
terigen en innovationstvling. I frvg definierade ml sattes
upp fr vilka arbetsuppgifter en robot skulle behva hantera i rddningsuppdrag. Den skall kunna klttra p stege,
ta sig in i trnga utrymmen, anvnda verktyg och byta rr.
Olika fretag och forskargrupper fick fria hnder att utveckla
prototyper som kunde hantera uppgifterna. I slutet av 2013
samlades deltagarna till en mssa, dr varje robot fick en
halvtimmes tid fr att visa upp sig.
Bst klarade sig en robot som det japanska fretaget
SCHAFT utvecklat, som nyligen kptes upp av Google.
ven en rad andra lag visade upp framgngsrika prototyper.
Tvlingen inspirerade helt enkelt de mest innovativa aktrerna att vssa sin kompetens ytterligare. Uppemot tta av
de bsta lagen kommer att f finansiellt std frn DARPA
att utveckla sina prototyper vidare infr finalen som skall ga

rum mellan december 2014 och juni 2015. Finalen r ocks

ppen fr andra lag, som vill ska extern finansiering.
Hur snabbt kommer sdan ny teknik att sl ut befintliga
jobb? Hur ltt blir det att bereda marken fr nya jobb med
ett arbetsinnehll som inte lika snabbt klaras av intelligenta
maskiner - att utveckla och marknadsfra innovationer, eller
jobb dr sjlva krnan r att vara mnniska, som t.ex. frskolelrare? Om dessa frgor handlar de kommande avsnitten.

10

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Jobben som automatiseras

eforminstitutet har tillmpat en metod som anvnts

av Carl Benedict Frey och Mikael Osborne (2013)
inom Programme on the Impacts of Future Technology vid Oxford University fr att berkna hur olika yrkesgrupper riskerar att ersttas av digital teknik. Eftersom studien
anvnder sig av amerikanska yrkeskoder mste dessa frst versttas till de yrkeskoder som anvnds i Sverige. Detta r inte
s enkelt som det lter. versttningen mste ske i flera steg. I
en bilaga till denna rapport beskrivs i detalj hur det har gjorts.
Utgngspunkten fr Frey och Osbornes studie r forskningslitteratur som lanserades av Autor m.fl. (2003), dr arbetsuppgifters innehll klassificerats fr att kunna bedma
mjligheter till datorisering. Frey och Osborne gr detta
emellertid mycket mer detaljerat n tidigare studier genom
att anvnda sig av den amerikanska O*net databasen. I den
kartlggs minutist de olika yrkens arbetsmoment, ursprungligen fr att kunna bedma i vilken mn mnniskor med olika
funktionshinder kan arbeta vidare inom sina yrken.
Utifrn dessa beskrivningar har tta dimensioner identifierats som datorer fr fortsatt svrt att klara av. Dessa tta anges
i tabellen nedan i den engelska originalformuleringen fr att
inte riskera att frvrnga den exakta formuleringen.
Varje yrkesbeteckning tilldelas sledes en profil i termer
av i vilken grad de prglas av dessa tta flaskhalsar fr datorisering.
Nsta steg i Frey och Osbornes metod r att lta experter
p ML (machine learning) bedma i vilken utstrckning olika

Faktorer som utgr flaskhalsar fr datorisering enligt

Frey och Osborne, baserat p den amerikanska yrkesdatabasen O*NET.
Finger Dexterity: The ability to make precisely coordinated movements of the fingers of one or both hands to grasp, manipulate, or
assemble very small objects.
Manual Dexterity: The ability to quickly move your hand, your hand
together with your arm, or your two hands to grasp, manipulate, or
assemble objects.
Cramped Work Space, Awkward Positions: How often does this job
require working in cramped work spaces that requires getting into
awkward positions?
Originality: The ability to come up with unusual or clever ideas
about a given topic or situation, or to develop creative ways to solve
a problem.
Fine Arts: Knowledge of theory and techniques required to compose, produce, and perform works of music, dance, visual arts,
drama, and sculpture.
Social Perceptiveness: Being aware of others reactions and understanding why they react as they do
Negotiation: Bringing others together and trying to reconcile differences.
Persuasion: Persuading others to change their minds or behavior.
Assisting and Caring for Others: Providing personal assistance,
medical attention, emotional support, or other personal care to
others such as coworkers, customers, or patients.
Klla: Frey och Osborne (2013).

11

arbetsmoment kan tas ver av datorer under de kommande

tv decennierna. Deras bedmningar vgdes sedan ihop och
applicerades p profilerna fr de 702 yrkena.
Resultaten r i flera avseenden anmrkningsvrda. Stora
delar av mnga tjnstemannayrken fr vlutbildade personer
riskerar att bli verfldiga och drigenom utkonkurrerade.
Fr ekonomer berknas sannolikheten till ungefr 50 procent att arbetsuppgifterna kan tas ver av datorer. Fr den
amerikanska arbetsmarknaden som helhet berknas att 47
procent av jobben riskerar att datoriseras inom 20 r.
Ingenjrer och forskare vntas i mindre utstrckning kunna ersttas av datorer, bland annat eftersom de utfr yrken
som krver kreativitet. Fr flera sdana yrken kan datorer
rentav utgra ett komplement som kar produktiviteten och
drmed ven gr dem mer attraktiva, snarare n att vara ett
substitut som konkurrerar ut jobb. I den andra extremen vntas en betydande del av butikskassapersonal och transportarbetare ersttas av datorer.
I Sverige r arbetsmomenten i mnga yrken ganska likartade dem i USA. Dremot har Sverige andra yrkesbeteckningar
och en annan sammansttning p arbetsmarknaden. Fr att
underska hur datorisering kan sl i Sverige har vi drfr
anvnt versttningar av yrkesbeteckningar. Detta r inte helt
enkelt, och beskrivs i detalj i en bilaga till denna rapport.
Fr att n en bttre matchning av yrkesbeteckningar mellan
det amerikanska och svenska systemet har vi i den svenska
tillmpningen vergtt till en hgre niv (s kallad SSYK 3

kod) med 109 yrken. Det gr det ocks lttare att frst och
verblicka resultaten.
Ett vergripande resultat r att den svenska arbetsmarknaden frefaller mer knslig n den amerikanska fr datorisering. Femtiotre procent av jobben i Sverige r i farozonen fr
datorisering, mot 47 procent i det amerikanska datat. Huvudorsaken till det r att Sverige fortfarande har fler personer
i industriyrken med betydande risk fr utslagning. I Sverige
finns idag 4 700 000 sysselsatta, vilket innebr att 2 490 000
tusen jobb kan ersttas av datorer och robotar.
Flest jobb vntas automatiseras inom yrkesgruppen frsljare, detaljhandel, demonstratrer. Ett exempel p det r
att Google ersatte traditionell personalintensiv frsljning av
medieannonsering med ett automatiserat auktionsfrfarande
fr annonsfrsljning. Nu laddar svenska mediebyrer som
Schipstedt eller Bonnier upp med egen automatisering. Enligt branschkllor vntas 30-50 procent av annonsfrsljning
ske automatiskt redan 2016. Nettoeffekten av detta teknikskifte blir sledes att det blir betydligt frre jobb, och att
mnga av de kvarvarande jobben bestr av databearbetning
och datateknik. Samtidigt r tekniken fr automatiserad annonsfrsljning ltt skalbar och verfrbar. Det innebr att
de som lyckas utveckla bttre algoritmer potentiellt kan ta
betydande vrldsmarknadsandelar och f hga inkomster.
Det br betonas att resultaten av berkningarna ovan enbart bygger p de tekniska frutsttningarna fr att datorisera olika jobb. Utver det kommer ekonomiska aspekter. P

12

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

den svenska arbetsmarknaden rder hga relativa lner och

ett antal andra brdor p arbetsgivare fr just flera av de yrkeskategorier som r mest i farozonen jmfrt med lnder
som USA. Ekonomiska faktorer kan sledes frstrka Sveriges strre knslighet, om inga andra frndringar sker i hur
vi arbetar.
I tabellen nedan visas de 109 redovisade yrken ordnat
efter sannolikheten att sls ut av datorer. Hgst risk i den
svenska sammanstllningen har fotomodeller. I den amerikanska sammanstllningen utifrn de mer finfrdelade 702
yrkesbeteckningarna r bland andra smmerskor och telefonfrsljare de mest hotade yrkena. Intressant nog klassas
ven mathematical technician som hotad, dvs ett yrke vars
arbetsuppgifter avser en mer mekanisk tillmpning av matematik, till exempel ngon som gr mer rutinmssiga hllfasthetsberkningar.
Det br nmnas att ett antal yrken inte r med i den ursprungliga underskningen av Frey och Osborne. Bland annat yrkeskod 222 har mnga fler anstllda, till exempel lkare, sjukskterskor och hgskolelrare. Drfr r dessa inte
med i tabellen med de svenska yrkena. Samtidigt som dessa
yrken har mnga innehavare i Sverige och har vuxit kraftigt
under det senaste decenniet, r de dock p inget stt immuna
mot datoriseringens effekter. IBM:s dator Watson och andra
datoriserade diagnosstd kan potentiellt stlla mer trffskra
diagnoser n mnga lkare. Tillkomsten av MOOC-kurser
riskerar ocks att tmma klassrummet p vra universitet och
drigenom minska underlaget fr att anstlla lektorer. Till
en brjan blir diagnosstd ett komplement eller verktyg fr
lkarna, men p sikt kan de ocks erstta mycket av det som
lkarna gr idag.
Mnstret i denna tabell bekrftar en fortsttning av de senaste decenniernas trend. En hel del yrken med kortare ut-

Sannolikheten att yrken tas ver av datorer under

de kommande 20 ren
Yrkeskod
521 fotomodeller m.fl.

98,0%

412 bokfrings- och redovisningsassistenter

97,0%

824 maskinoperatrer, trvaruindustri

97,0%

414 biblioteksassistenter m.fl.

96,6%

421 kassapersonal m.fl.

95,3%

921 medhjlpare inom jordbruk, trdgrd, skogsbruk och fiske

95,0%

829 vriga maskinoperatrer och montrer

94,8%

522 frsljare, detaljhandel; demonstratrer m.fl.

94,4%

911 torg- och marknadsfrsljare

94,0%

419 vrig kontorspersonal

94,0%

915 renhllnings- och tervinningsarbetare

93,0%

411 kontorssekreterare och dataregistrerare

92,2%

828 montrer

91,4%

833 maskinfrare

90,2%

823 maskinoperatrer, gummi- och plastindustri

89,8%

831 lokfrare m.fl.

89,6%

343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

89,3%

812 processoperatrer vid stl- o metallverk

89,0%

913 kks- och restaurangbitrden

88,6%

512 storhushlls- och restaurangpersonal

88,4%

742 mbelsnickare, modellsnickare m.fl.

87,9%

722 smeder, verktygsmakare m.fl.

87,1%

741 slaktare, bagare, konditorer m.fl.

87,1%

811 malmfrdlingsoperatrer, brunnsborrare m.fl.

86,8%

822 maskinoperatrer, kemisk-teknisk industri

86,2%

815 processoperatrer, kemisk basindistri

85,0%

931 grovarbetare inom bygg och anlggning

84,8%

721 gjutare, svetsare, pltslagare m.fl.

84,1%

813 processoperatrer, glas och keramiska produkter

83,3%

342 agenter, frmedlare m.fl.

81,7%

834 dckspersonal

81,2%

825 maskinoperatrer, grafisk industri, pappersvaruindustri

81,1%

732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmlare m.fl.

80,6%

832 fordonsfrare

80,1%

614 skogsbrukare

79,8%

413 lager- och transportassistenter

78,8%

415 brevbrare m.fl.

78,6%

13

821 maskinoperatrer, metall- och mineralbehandling

78,4%

514 frisrer och annan servicepersonal, personliga tjnster

29,0%

933 godshanterare och expressbud

77,9%

244 samhlls- och sprkvetare m.fl.

25,5%

827 maskinoperatrer, livsmedelsindustri m.m.

76,8%

247 administratrer i offentlig frvaltning

23,0%

826 maskinoperatrer, textil-, skinn- och lderindustri

75,7%

248 administratrer i intresseorganistationer

23,0%

714 mlare, lackerare, skorstensfejare m.fl.

75,5%

123 chefer fr srskilda funktioner

23,0%

814 processoperatrer, tr- och pappersindustri

75,0%

347 tecknare, underhllare, professionella idrottsutvare m.fl.

22,8%

914 tidningsdistributrer, vaktmstare m.fl.

74,6%

211 fysiker, kemister m.fl.

21,4%

734 grafiker m.fl.

74,5%

245 journalister, konstnrer, skdespelare m.fl.

18,9%

422 kundinformatrer

73,4%

212 matematiker och statistiker

17,7%

712 byggnads- och anlggningsarbetare

73,0%

345 poliser

13,9%

711 gruv-, bergarbetare och stenhuggare

72,2%

122 drift- och verksamhetschefer

13,0%

341 sljare, inkpare, mklare m.fl.

71,2%

332 andra lrare och instruktrer

13,0%

919 vriga servicarbetare

71,1%

131 chefer fr mindre fretag och enheter

12,1%

932 handpaketerare och andra fabriksarbetare

70,3%

213 dataspecialister

11,7%
11,2%

324 biomedicinska analytiker

68,7%

346 behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl.

723 maskin- och motorreparatrer

66,7%

242 jurister

8,0%

743 skrddare, tillskrare, tapetserare m.fl.

65,5%

232 gymnasielrare m.fl.

6,4%

515 skerhetspersonal

65,4%

222 hlso- och sjukvrdsspecialister

6,0%

912 stdare m.fl.

64,4%

233 grundskollrare

5,6%

816 driftmaskinister m.fl.

63,7%

331 frskollrare och fritidspedagoger

5,2%

612 djuruppfdare och djursktare

63,4%

214 civilingenjrer, arkitekter m.fl.

4,9%

613 vxtodlare och djuruppfdare, blandad drift

63,4%

221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m.

3,0%

615 fiskare och jgare

62,4%

249 psykologer, socialsekreterare m.fl.

3,0%

511 resevrdar m.fl.

62,3%

348 pastorer

2,5%

611 vxtodlare inom jordbruk och trdgrd

61,1%

112 chefstjnstemn i intresseorganisationer

1,5%

724 elmontrer, tele- och elektronikreparatrer m.fl.

57,2%

121 verkstllande direktrer, verkschefer m.fl.

1,5%

311 ingenjrer och tekniker

56,4%

111 hgre mbetsmn och politiker

1,2%

243 arkivarier, bibliotekarier m.fl.

50,4%

234 speciallrare

1,1%

744 garvare, skinnberedare och skomakare

50,3%

235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens

0,9%

713 byggnadshantverkare

49,5%

246 prster

0,8%

321 antmstare, skogsmstare m.fl.

0,8%

241 fretagsekonomer, marknadsfrare och personaltjnstemn 46,2%

731 finmekaniker m.fl.

42,4%

315 skerhets- och kvalitetsinspektrer

40,5%

733 konsthantverkare i tr, textil, lder m.m.

37,2%

313 fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl.

36,6%

817 industrirobotoperatrer

36,0%

322 sjukgymnaster, tandhygienister m.fl.

35,8%

513 vrd- och omsorgspersonal

34,1%

344 tull-, taxerings- och socialfrskringstjnstemn

33,0%

314 piloter, fartygsbefl m.fl.

32,1%

312 datatekniker och dataoperatrer

30,2%

14

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

bildningskrav har hgre sannolikhet att datoriseras, medan

mnga av de yrken som redan idag har lngre utbildningskrav
och hgre lner inte pverkas s mycket, eller rentav gynnas av
datorisering, i den bemrkelsen att exempelvis en VD eller en
matematiker kan bli mer produktiv till fljd av datorisering.
Det finns dock ocks mnga undantag till denna generalisering. Frisrer och personliga trnare vntas till exempel
vara mindre utsatta n biomedicinska analytiker. Risken r
emellertid att yrken som i sig inte ltt datoriseras, men nd
inte krver lnga utbildningar, drabbas av en spridningseffekt.
Fler kan komma att ska sig till dessa yrken och drigenom
ka lnekonkurrensen nr de trngs undan frn yrken som
sls ut av automatisering.
Mer anmrkningsvrt r emellertid att ocks mnga tjnstemannayrken framver kan pverkas av datorisering. Fretagsekonomers arbete (och nationalekonomers) tillskrivs till
exempel en 46 procentig sannolikhet att ersttas av datorer.
Eftersom det finns ganska mnga i den kategorin kan nrmare 50 000 av nuvarande jobb ersttas. ven tskilliga nuvarande jobb fr ingenjrer och tekniker kan ersttas. Fr
bda dessa grupper gller dock att mnga ocks kan ka sin
produktivitet med ny teknik och bli mer eftertraktade. Hur
omstllningen kan underlttas fr de som skall ta sig frn
de utkonkurrerade ingenjrsjobben till de efterfrgade r en
central frga fr ett samhlle som vill anvnda teknikvgen
som en hvstng.
Vilken betydelse har automatisering fr arbetsmarknaden?
En del av yrkena sysselstter f personer, t.ex. fotomodeller.
Men andra kategorier sysselstter mnga. I tabellen nedan
visas i stllet yrkena rankade efter hur mnga jobb som kan
vertas av datorer.
En avgrande frga nr man ser p denna tabell r hur ltt
personer inom olika yrken som tappar mnga jobb kan stlla

Antal jobb p den svenska arbetsmarknaden dr

arbetsuppgifterna kan tas ver av datorer
522 frsljare, detaljhandel; demonstratrer m.fl.

196753

513 vrd- och omsorgspersonal

173019

341 sljare, inkpare, mklare m.fl.

132572

419 vrig kontorspersonal

81244

832 fordonsfrare

79169

311 ingenjrer och tekniker

69272

343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl.

66723

712 byggnads- och anlggningsarbetare

60791

913 kks- och restaurangbitrden

57165

512 storhushlls- och restaurangpersonal

52947

413 lager- och transportassistenter

50484

241 fretagsekonomer, marknadsfrare och personaltjnstemn 50215

412 bokfrings- och redovisningsassistenter

48875

713 byggnadshantverkare

46934

912 stdare m.fl.

46355

828 montrer

41627

723 maskin- och motorreparatrer

34943

422 kundinformatrer

34856

833 maskinfrare

31882

821 maskinoperatrer, metall- och mineralbehandling

31302

829 vriga maskinoperatrer och montrer

28583

411 kontorssekreterare och dataregistrerare

27054

721 gjutare, svetsare, pltslagare m.fl.

24630

515 skerhetspersonal

21852

919 vriga servicearbetare

21507

421 kassapersonal m.fl.

21425

342 agenter, frmedlare m.fl.

19826

932 handpaketerare och andra fabriksarbetare

19662

714 mlare, lackerare, skorstensfejare m.fl.

17057

123 chefer fr srskilda funktioner

16020

724 elmontrer, tele- och elektronikreparatrer m.fl.

15957

415 brevbrare m.fl.

15363

827 maskinoperatrer, livsmedelsindustri m.m.

13885

312 datatekniker och dataoperatrer

13335

814 processoperatrer, tr- och pappersindustri

12149

213 dataspecialister

11791

933 godshanterare och expressbud

11460

247 administratrer i offentlig frvaltning

11248

914 tidningsdistributrer, vaktmstare m.fl.

11194

15

122 drift- och verksamhetschefer

10890

711 gruv-, bergarbetare och stenhuggare

2731

611 vxtodlare inom jordbruk och trdgrd

10450

345 poliser

2347

812 processoperatrer vid stl- o metallverk

10214

734 grafiker m.fl.

2231

824 maskinoperatrer, trvaruindustri

10184

731 finmekaniker m.fl.

2015

823 maskinoperatrer, gummi- och plastindustri

9871

314 piloter, fartygsbefl m.fl.

1790

322 sjukgymnaster, tandhygienister m.fl.

9608

248 administratrer i intresseorganisationer

1649
1646

915 renhllnings- och tervinningsarbetare

8898

742 mbelsnickare, modellsnickare m.fl.

825 maskinoperatrer, grafisk industri, pappersvaruindustri

8831

743 skrddare, tillskrare, tapetserare m.fl.

1510

131 chefer fr mindre fretag och enheter

8642

211 fysiker, kemister m.fl.

1504

722 smeder, verktygsmakare m.fl.

7519

811 malmfrdlingsoperatrer, brunnsborrare m.fl.

1490

741 slaktare, bagare, konditorer m.fl.

7497

242 jurister

1466

245 journalister, konstnrer, skdespelare m.fl.

7383

834 dckspersonal

1450

822 maskinoperatrer, kemisk-teknisk industri

7313

813 processoperatrer, glas och keramiska produkter

1261

344 tull-, taxerings- och socialfrskringstjnstemn

7034

244 samhlls- och sprkvetare m.fl.

1084
1056

324 biomedicinska analytiker

6554

249 psykologer, socialsekreterare m.fl.

816 driftmaskinister m.fl.

6502

332 andra lrare och instruktrer

834

815 processoperatrer, kemisk basindistri

5382

222 hlso- och sjukvrdsspecialister

736

612 djuruppfdare och djursktare

4985

817 industrirobotoperatrer

466

831 lokfrare m.fl.

4895

615 fiskare och jgare

376

331 frskollrare och fritidspedagoger

4578

732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmlare m.fl.

346

233 grundskollrare

4417

212 matematiker och statistiker

325

243 arkivarier, bibliotekarier m.fl.

4396

121 verkstllande direktrer, verkschefer m.fl.

320

931 grovarbetare inom bygg och anlggning

4344

911 torg- och marknadsfrsljare

230

347 tecknare, underhllare, professionella idrottsutvare m.fl.

4033

235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens

196

214 civilingenjrer, arkitekter m.fl.

4024

744 garvare, skinnberedare och skomakare

177

511 resevrdar m.fl.

4001

221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m.

131

346 behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl.

3785

521 fotomodeller m.fl.

79

514 frisrer och annan servicepersonal, personliga tjnster

3558

234 speciallrare

78

232 gymnasielrare m.fl.

3490

733 konsthantverkare i tr, textil, lder m.m.

52

313 fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl.

3455

111 hgre mbetsmn och politiker

38

414 biblioteksassistenter m.fl.

3305

348 pastorer

33

315 skerhets- och kvalitetsinspektrer

3269

246 prster

29

614 skogsbrukare

3240

321 lantmstare, skogsmstare m.fl.

25

826 maskinoperatrer, textil-, skinn- och lderindustri

3222

112 chefstjnstemn i intresseorganisationer

14

921 medhjlpare inom jordbruk, trdgrd, skogsbruk och fiske

3137

613 vxtodlare och djuruppfdare, blandad drift

2935

om till nya arbetsuppgifter och de nya jobb som uppstr. De

flesta datatekniker som tappar sina nuvarande jobb och arbetsuppgifter kanske relativt ltt hitta nya arbetsuppgifter som

uppstr i en alltmer robotiserad vrld. Men fr mnga andra

kan det bli svrare. En viktig ledtrd om framtiden fr man
genom att underska vad som har hnt under de senaste ren.

16

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Forskning om effekter av senare

rs automatisering

avid Ricardo, mest knd fr sin bok frn 1817 om

teorin kring vlfrdsvinster av handel, beskrev redan d att vissa former av kapitalintensiv teknikutveckling faktiskt kan frsmra reala inkomster fr arbetare.
Det finns viss empiriskt std fr att teknikutvecklingen oftare sker i en form, som kar kapitalinvesteringars produktivitet samtidigt som de erstter arbetskraft.
n viktigare kan emellertid vara att teknikutvecklingen i
olika utstrckning kan gynna grupper med olika kompetens
och utbildning. Senare rs forskning ger starkt std till att s
kallad skill-biased technical change har skett i betydande
utstrckning under tminstone ett par decennier. I mnga
lnder har ocks inkomstspridningen mellan vlutbildade
och lgutbildade personer kat.
Om teknikutvecklingen kombinerar egenskaperna att
frmst ka kapitalinvesteringars produktivitet, och samtidigt
ha en kunskaps-bias till frmn fr bttre utbildade, s kan
konsekvenserna p arbetsmarknaden bli betydande.
I de fljande avsnitten beskrivs hur detta har satt spr p
vrldens arbetsmarknader.

17

Strre lneskillnader och lgre

arbetskostnadsandel

mnga lnder i vstvrlden har lneskillnaderna kat

mellan vlutbildade och mindre vlutbildade. Dessutom
har ett vanligt mnster varit att lneandelen av BNP har
fallit. I ngra av de mest gedigna och nyaste studierna visas
ocks en intressant frklaring som strker tesen om teknikens
betydelse.
Av 56 lnder som Karabarbounis och Neiman (2012,
2013) undersker i tv av de mest genomarbetade studierna
av lneandelens utveckling mellan 1975 och 2012 hade 38
en minskande lneandel. Lneandelen r emellertid ven behftad med en hel del mtproblem. Omlggningen av Nationalrkenskaperna i USA och Storbritannien under senare r
har till exempel lett till en ganska stor nedjustering av vinstandelen, nr hnsyn tagits till att en del av vinsterna r avsttningar fr anstlldas framtida pensioner.
Srskilt intressant r emellertid att Karabarbounis och
Neiman finner att en stor del av de kande vinstandelarna
har skett till fljd av en markant minskning av priser fr investeringsvaror - en fljd av den nya tekniken och i viss mn
ven globalisering.
Att till exempel allt bttre industrirobotar samtidigt blir
betydligt billigare har flera konsekvenser. P kortare sikt
minskar fretagens investeringskostnader vilket kan frklara
en hgre vinstandel. P lite lngre sikt innebr det ocks att
konjunkturuppgngar inte ndvndigtvis fr med sig lika
stora investeringskningar, i vart fall rknat i utgifter fr investeringar. De investeringar som sker kan ocks oftare vara

automatiseringar, vilket innebr att efterfrgan p tminstone

vissa typer av arbetskraft inte kar lika mycket i en konjunkturuppgngen. Fljden kan sledes bli svagare konjunkturuppgngar - en mjlig frklaring till det som en del ekonomer beskriver som sekulr stagnation - samt en lngvarigt
smre konkurrenssituation fr arbetskraft som lttare erstts
av maskiner.

18

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Svrare att sysselstta alla

tt arbetare med kortare utbildning tappar konkurrenskraft betyder inte ndvndigtvis att sysselsttning mste minska, om lnerna r flexibla och anpassas. Desto mer anmrkningsvrt r det att det framfrallt
i USA har skett en kraftig minskning av sysselsttningsgraden under 2000-talet frn ungefr 74 procent till 67 procent
med brjan lngt innan finanskrisen brt ut 2006. EU:s sysselsttningsgrad har dremot stigit marginellt, trots finanskris och Sydeuropas problem. Diagrammet nedan visar sysselsttningsgraden i USA och EU.
Sysselsttningsgrad i USA och EU-15
75
70
65
60
55
2000

2002
USA
EU

2004

2006

2008

2010

2012

Antal arbetstimmar har fallit i de flesta lnder, men mnniskor med hgre inkomster arbetar allt mer och mer n andra.
En frklaring r att det lnar sig mer till fljd av kande produktivitetsskillnader. Det gr det lnsamt att erstta fritid
med mer arbete, vilket nationalekonomer kallar fr substitutionseffekten. Mot det har tidigare stllts inkomsteffekten.
Med hgre inkomster r det inte lika angelget att tjna mer
p marginalen.
Inkomsteffekten kan emellertid ha satts ur spel fr mer
vlavlnade. Flera studier pekar dels p att arbete har blivit
en statusmarkr, till skillnad frn tiden d Thorstein Veblen
1899 i sin bok The Leisure Class, noterade att fritid gav
status. Dels har mnga av arbeten fr bttre utbildade ocks blivit mer kreativa och roliga. tskilliga studier visar att
mnniskor med hgre inkomster uppfattar sina arbeten som
roligare, och tillbringar mindre tid med fritidssysslor hemma.

19

Hur har Sverige klarat

automatiseringen?

Sverige syns liknande trender, med minskande sysselsttning och lneandel, som i mnga andra lnder om man
jmfr med 1980-talet. Dremot har utvecklingen varit
betydligt bttre under de senaste 20 ren. De omfattande
tillvxt- och sysselsttningsreformerna under denna period
kan ha kompenserats fr effekter av den teknologiska frndringen.
Som diagrammet visar skedde en viss kning av lnespridning frmst fr tjnstemn under 1990-talet. En rad
olika studier tyder p att lneskillnader frmst kade inom
fretag, och landsting (men inte i kommuner) i takt med att
mnga arbetsgivare frskte terstlla lnekarrirmjligheter

som blev sm under 1970- och 1980-talens lnekompression. ven automatisering och globalisering kan ha spelat en
roll.
Anmrkningsvrt r emellertid att lnespridningen under
de senaste 14 ren i stort sett inte kat alls. Det skiljer Sverige frn tskilliga andra lnder. nd frblir lneskillnaderna mycket mindre n de var innan 1970-talet, och kar inte
lngre sedan ungefr r 2000.
Spridningen i mnniskors samlade inkomster efter skatter
och bidrag kade ngot fram till r 2007, men har varit ofrndrat sedan dess. En viss kning av inkomstskillnader har
strukturella frklaringar. Andelen pensionrer har kat och

Lnespridning i form av 10:e och 90:e percentilen fr arbetare och tjnstemn

3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
1970

Tjnstemn

1980

Arbetare

1990

2000

2006

2008

2010

2012

Klla: Ekonomifakta

Staplarna visar kvoten mellan inkomsten fr en person som har hgre ln n 90% av alla andra, och en person som enbart har hgre ln n 10% av alla andra.

20

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

fler ungdomar gr lngre utbildningar. Denna trend bidrar

statistiskt till strre inkomstojmlikhet, men r inte ndvndigtvis ett samhllsekonomiskt problem. Svenskar spar ocks
mer igen och en del har avkastning p sparande som svnger
med konjunkturen. ven det kan frklara en del av den tidigare kningen i inkomstskillnader.
Jakob Molinder och Ola Petterson beskriver arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige. Det finns en rad statistiska
frvecklingar i att frska beskriva en historisk dataserie om
detta. Deras slutsats r emellertid att arbetskostnadsandelen
kade kraftigt under 1970-talet, och drefter fll tillbaka till

tidigare niv. Sedan 1980-talet har den varit relativt konstant.

Avvikelsen under 1970-talet frklaras mest av industrin som
under denna period i Sverige hade mycket lga vinster och
drog ner p investeringar.
Sysselsttningsgraden i Sverige har ocks utvecklats bttre
under senare r, men r tydligt lgre n p 1980-talet. Diagrammet nedan visar ngra framgngsrika lnder i termer av
sysselsttning. Det illustrerar ocks att negativa effekten av
den tekniska utvecklingen inte har varit desbestmd. Kontinuerliga reformer kan mjligen kompensera fr effekterna.

Sysselsttningsgraden i Sverige, Tyskland och Schweiz

Antal sysselsatta i procent av befolkningen 15 74 r

Schweiz

72,5
70,0
67,5

Sverige

65,0

Tyskland

62,5
60,0
57,5
55,0
2000

2002

2004

Klla: Eurostat
Not: Eurostat reviderar och uppdaterar sina siffror kontinuerligt

2006

2008

2010

r
Hmtat: 2013-03-25

21

En vxande utmaning

tudierna som vi beskrivit tidigare ger en tydlig indikation om att den tekniska utvecklingen har ndrat
karaktr. I vilken mn denna utveckling kommer att
fortstta eller rentav frstrkas kan naturligtvis inte bevisas
p samma stt. Men svl mer anekdotiska beskrivningar i
Erik Brynjolfssons och Andrew McAfees bok The Second
Machine Age (2014), som de mer systematiska berkningar
som vi tillmpat p Sverige tyder p det.
Utvecklingen som Brynjolfsson och McAfee mlar upp
har paralleller med vad som varit normalt under en stor del
av mnsklighetens historia. Pre-industrialiserade samhllen
har i princip alltid lidit av stor undersysselsttning bland de
som inte har srskilda frdigheter eller utbildning. Industrialiseringen gjorde att mnga utan utbildning tillsammans med
en maskin kunde konkurrera ut kvalificerade hantverkare.
Framver behver maskinerna inte ngon mnniska som styr
dem lngre. Dremot kan den som har frdighet att utveckla
nya intelligenta maskiner f en enorm hvstng och konkurrera ut industrier vrlden ver eftersom de intelligenta maskinerna klarar sig med mycket frre anstllda och/eller lgre
investeringar n vad som tidigare varit tnkbart, och dessutom lttare kan skalas upp fr att n hela vrlden.
Denna process kan ocks vara en viktig frklaring till den
sekulra stagnation som Lawrence Summers och andra
ekonomer noterar. Industrialiseringens innovationer frutsatte ofta stora investeringar i nya fabriker som gav en stor
efterfrgekning under konjunkturuppgngar. Mnga av da-

gens innovationer minskar i stllet behovet av bde kapitalinvesteringar och anstllda. De skapar fortfarande tillvxt, men
med en betydligt mindre investeringsboom. Till en del kan
ocks innovationerna ge upphov till samhllsnytta som inte
fngas av Nationalrkenskaperna (i vilka BNP rknas ihop).
Spotify slr till exempel ut en hel del jobb och investeringar
i skivindustrin, men skapar f jobb, krver lite investeringar,
och mervrdet fr kunden av att anvnda Spotify i stllet fr
att kpa CD-skivor har inte rknats som BNP-tillvxt.
Mnsklig arbetskraft har genom rhundraden haft ett
tmligen ringa vrde. Dithn kan utvecklingen g igen, efter
ett par avvikande rhundraden dr industrialiseringens sregna teknikutveckling gjort mnniskor utan srskilda frdigheter hgproduktiva och efterfrgade, bara de kunde styra en
maskin. Under denna historiskt korta period skapades jobb
fr alla. Arbete kunde gras till den frmsta skattebasen, och
regel p regel kunde staplas p arbetsgivaren fr att uppn
olika politiska ml.
Nu slr pendeln tillbaka. Ekonomer r relativt ense om
att automatisering och globalisering har frsmrat konkurrensfrmgan fr outbildad arbetskraft i rika lnder, men
kad konkurrensfrmga fr vissa grupper av vlutbildade.
Det syns bland annat i en minskande lneandel av BNP och
kande lnespridning i mnga lnder som diskuterats ovan.
En sdan snabb strukturfrndring ger i sig ofta upphov
till missmatchning. Mnniskor vars jobb utkonkurreras har
inte utbildning och erfarenhet fr de nya jobben. Ett mer

22

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

lngvarigt problem kan vara att mnga av just de jobb som

skulle kunna uppst mter en begrnsad privat betalningsvilja. Innovationsarbete har stora externa effekter, och finansieras drfr delvis av staten, i stllet fr att vara en skattebas.

Likas r frskolelraren skattefinansierad och gourmetkocken arbetar med nedsatt moms, eftersom bda erbjuder tjnster som mnniskor i viss utstrckning kan utfra obeskattade
sjlva.

23

Ngra slutsatser fr Sverige

nder en vecka i april 2014, mitt i rdande konjunkturuppgng, varslade Whirlpool, Seco Tools, och
Vitamex Manufacturing tillsammans 600 jobb i
Norrkping. En stad dr arbetslsheten rrt sig sakta uppt,
och ligger p drygt 12 procent, en bra bit ver rikssnittet.
Sdana rubriker har blivit vardagsmat under senare decennier. Samtidigt r Norrkping inte p ngot stt glesbygd,
utan har ett stort universitetscampus och ligger inom rckhll
frn Storstockholmsomrdet, och Linkping, dr nringslivet vxer kraftigt, men delvis anstller mnniskor med andra
kompetensprofiler n de som frlorar jobben i Norrkping.
Vilka slutsatser kan d dras frn analysen och framtidsbeskrivningen i de tidigare avsnitten? Vi vill formulera fyra
slutsatser som bryter mot vad som varit vanliga riktlinjer i
svensk politik.

1. En vassare innovationspolitik

Sveriges innovationspolitik klarar sig bra i mnga internationella jmfrelser. I likhet med mnga lnders innovationspolitik r den svenska dock i hg grad inriktat p hgskolor och
universitet, men tar mindre hnsyn till att de flesta viktiga
innovationer tas fram av mnniskor i andra delar av samhllet. I synnerhet skulle resurser till innovation i hgre grad
kunna ges till utmaningsdriven forskning. I inledningen till
detta papper beskrevs hur DARPA varit hvstng fr mycket
stora innovationskliv. nd frekommer ett liknande arbetsstt knappt i Sverige. Storbritannien har nyligen pbrjat en
stor satsning p utmaningsdriven innovation utanfr univer-

siteten, i form av det s kallade Longitude Prize 2014. Danmark gr en satsning i Research 2020 p utmaningsdriven
forskning.
I studien av Block och Keller undersks var de viktigaste
amerikanska innovationerna tagits fram under de senaste
40 ren. Ett anmrkningsvrt resultat r att universiteten
bara str fr ungefr sex procent av dessa innovationer. Ett
annat resultat r att samarbeten mellan utmaningsinriktade
myndigheter och enskilda innovatrer har blivit den viktigaste kllan till dessa innovationer. Bland annat str smfretag som ftt uppdrag inom ramen fr SBIR (Small Business
Innovation Research) numera fr ver 20 procent av dessa
viktiga innovationer. SBIR stipulerar att myndigheter som
frdelar forskningsanslag eller uppdrag mste ge minst 2,5
procent av dessa till smfretag, vanligast i anslag om upp till
fem miljoner kronor fr frsta fasen, och upp till 12 miljoner
kronor fr andra fasen om mlen uppfyllts i den frsta fasen.
Att underltta fr mnniskor som tar fram och kommersialiserar innovationer handlar mycket om regler och skatter som ofta sammanfattas i uttrycket fretagsklimat. I
Norrkping som tappar sysselsttning r mtten p hur vl
kommunen skapar ett bra fretagsklimat till exempel betydligt smre och dalande, jmfrt med exempelvis grannstaden
Linkping som har god tillvxt. n viktigare r sannolikt
hur lnder frbttrar sitt fretagsklimat p nationell niv.
Vrldsbanken har nyligen publicerat en lng lista av frenklingar fr nyfretagare och gasellfretag som Sverige skulle
kunna genomfra.

24

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

ven USA:s klena sysselsttningsutveckling under

2000-talet passar in i mnstret i den bemrkelsen att USA
inte har frbttrat fretagsklimatet p mnga r. Bolagsskattesatsen r mycket hg jmfrt med andra lnder. Regelbrda
och komplexiteten i mnga regelsystem har frsvrat mnga
investeringar. Kostnader fr arbetsgivare av skatter och sjukvrdspremier har faktiskt kat, nr de har minskat i mnga
andra lnder. I det s kallade Economic Freedom Index har
USA halkat ner, och ligger nu lngt smre n till exempel
Kanada.
2. En innovationspolitik fr kompetens

I ngon mn kan en snabbare strukturomvandling pareras

med bttre utbildning. En rad studier finner emellertid redan
idag en omfattande verutbildning. Stora grupper vlutbildade fr visserligen frtur till jobben, men ofta jobb som
inte matchar deras kvalifikationer.
I Arbetsfrmedlingens rliga rapport (2014) hvdas att effekten av arbetsmarknadsutbildning och praktik frsmrats.
Arbetsmarknadsutbildning ger, enligt rapporten, inte ngon
kad sannolikhet att f jobb, jmfrt med liknande personer
som inte gr en utbildning. Oavsett vilka utvrderingar av
arbetsmarknadspolitiken man lutar sig emot, s mste slutsatsen vara att de endast kan vara till hjlp p marginalen.
Nr yrken i allt snabbare takt blir obsoleta r det nnu
viktigare att snabbt och flexibelt kunna lra ut nya frdigheter till dem vars jobb automatiseras. Samtidigt ppnar sig
ocks fr det kantstdda svenska utbildningssystemet en digital revolution. Digitala lrare och lrprogram kan vara en
viktig lsning p en hgre omsttning av yrkeskompetens.
Men Sverige saknar en genomtnkt innovationspolitik fr utbildning som bde frmjar nya frsk, men ocks testar och
frkastar det som inte fungerar. Risken r d stor att utbild-

ning frblir en trng sektor, och att nya lsningar, nr de vl

kommer, tagits fram av innovatrer i andra lnder.
3. Arbete kan kanske inte vara framtidens frmsta
skattebas

En viktig anpassningsmekanism tar fasta p tesen att den

hga skatte- och regelbrdan p arbete och arbetsgivare enbart var mjlig under en kort historisk episod med en avvikande form av teknikutveckling som gjorde enkel arbetskraft
ovanligt efterfrgad. Dagens teknikutveckling med andra
egenskaper krver andra skattebaser och andra stt att finansiera vlfrden. Lyckligtvis ter sig detta inte alls omjligt.
Skatt kan till exempel i viss mn lggas direkt p konsumtion, i synnerhet sdan som r milj- eller hlsoskadlig eller
som skapar negativa externa effekter som exempelvis trngsel.
Skattesubventioner fr frslagsvis rntor kan fasas ut. Det
r ocks mjligt att varsamt ka inslag av avgiftsfinansiering
fr offentliga tjnster p ett stt som inte skapar orimligt
negativa frdelningspolitiska konsekvenser. Det r svrare att
beskatta kapital som investeras produktivt eller r lttrrlig
ver grnser.
Lnder som Schweiz, Island, Japan, Australien eller Kanada har betydligt lgre skatt p bde arbete och kapital,
och mindre regelbrda fr den som investerar och anstller,
n t.ex. Sverige eller Frankrike. Samtidigt har de en utomordentlig god sjukvrd och skola, tillgnglig fr alla oavsett
inkomst. Frvntad livslngd, som ofta betraktas som god
indikator p kvalitet i vlfrden, ligger i topp. Hg sysselsttningsgrad, delvis till fljd av mindre brda p arbete, bidrar
till den offentliga finansieringen av vlfrden. I vrigt bidrar
bttre prioritering, mer fokus p effektivitet i vlfrden och
ngot mindre omfrdelning inom medelklassen till att den
lgre skatten rcker lngt.

25

4. Tillvxt viktigare fr finansiering av vlfrden

Fr vlfrdspolitiken finns ocks en viktig slutsats. Under

lng tid har det ansetts avgrande fr god vlfrd att mnga
mnniskor ocks arbetar i vlfrdssektorn och sysselsttningsgraden r hg. En hgre BNP-tillvxt har setts som
mindre viktigt eftersom den hjer lner, men inte automatiskt kar antal hnder och ftter i vlfrden. Om robotisering framskrider snabbt, kan det emellertid bli viktigare att
Sverige har relativt god tillvxt och drmed rd att investera i
och ven producera de nya maskinerna.
Fr lnder som klarar omflyttning av skatter och regler till
andra instrument hgrar mjligen en rtt behaglig framtid.
De stora tekniklyften som Brynjolfsson och McAfee mlar
upp fr ju med sig enorma frbttringar i sjukvrd, utbild-

ning, eller ldreomsorg. Produktionskostnader p mnga varor och tjnster sjunker vsentligt och kvaliteten frbttras.
Det kan drfr ocks bli billigare att tillhandahlla en god
materiell standard ven fr mnniskor med sm inkomster.
Den som tror att Sverige kan ligga i tten fr de reformer
som behvs har all anledning att vara optimist.
En tergng till en situation dr mnsklig arbetskraft inte
efterfrgas i lika utstrckning behver sledes inte vara ngon
katastrof. Dremot blir det besvrligt fr de lnder som vill
fortstta att upprtthlla vlfrd genom plagor p arbete.
Fr lnder som i stllet ligger fre i att anpassa sig till de
nya frutsttningarna kan dremot framtiden te sig betydligt
ljusare.

26

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

Referenser
Arbetsfrmedlingen (2014) Arbetsmarknadsrapport 2014.
Autor, D., Levy, F. och Murnane, R.J. (2003). The skill content of recent technological change: An empirical exploration.
The Quarterly Journal of Economics, vol. 118, no. 4, pp. 12791333.
Autor, D., D. Dorn, och G. H. Hanson (2013) Untangling Trade and Technology: Evidence from Local Labor Markets, Centre for Monetary and Financial
Studies (CEMFI); Institute for the Study of Labor (IZA), IZA Discussion Paper No. 7329 .
Block, F. och M. Keller (2008) Where Do Innovations Come From? Transformations in the U.S. National Innovation System, 1970-2006.
The Information Technology & Innovation Foundation.
Brynjolfsson, E. och A. McAfee (2014) The Second Machine Age. W.W. Norton: New York.
Gershuny, J. och K. Fisher (2014) Post-industrious society: Why work time will not disappear for our grandchildren, by Jonathan Gershuny
and Kimberley Fisher, Centre for Time Use Research, Department of Sociology, University of Oxford, 2014.
Karabarbounis, L. och B. Neiman (2013) The global decline of the labor share, NBER Working Paper nr. 19136.
Kahneman, D. m.fl. (2006) Would you be happier if you were richer? A focusing illusion, Science, 2006.
Acemoglu, D. (2003): Labor- and Capital-Augmenting Technical Change, Journal of European Economic Association, 1(1), 137.
Azmat, G., A. Manning, and J. Van Reenen (2012): Privatization and the Decline of the Labours Share: International Evidence from
Network Industries, Economica, 79, 47092.
Barro, R., and X. Sala-i-Martin (1995): Economic Growth. McGraw Hill.
Fisher, J. D. (2006): The Dynamic Effects of Neutral and Investment-Specific Technology Shocks, Journal of Political Economy, 114(3), 41351.
Frey, C. B. och M. A. Osborne (2013) The Future Of Employment: How Susceptible Are Jobs To Computerisation?, September 17, 2013.
University of Oxford.
Gollin, D. (2002): Getting Income Shares Right, Journal of Political Economy, 110(2), 45874.
Harrison, A. (2002): Has Globalization Eroded Labors Share? Some Cross-Country Evi- dence, Working Paper, University of California at Berkeley.
Hsieh, C.-T., and P. Klenow (2007): Relative Prices and Relative Prosperity, The Amer- ican Economic Review, 97(3), 56285.
Jones, C. (2005): The Shape of Production Functions and the Direction of Technical Change, Quarterly Journal of Economics, 120(2), 51749.
Kaldor, N. (1957): A Model of Economic Growth, The Economic Journal, 67(268), 591 624.
Karabarbounis, L., and B. Neiman (2012): Declining Labor Shares and the Global Rise in Corporate Saving, NBER Working Paper No. 18154.
Krusell, P., L. E. Ohanian, J.-V. Rios-Rull, and G. L. Violante (2000): Capital- Skill Complementarity and Inequality:
A Macroeconomic Analysis, Econometrica, 68(5), 102953.
Molinder, J. och O. Pettersson (2013) Arbetskostnadsandelens utveckling i Sverige. Ekonomisk Debatt, 41-7, s. 18-28.
Rios-Rull, J.-V., and R. Santaeulalia-Llopis (2010): Redistributive Shocks and Productivity Shocks, Journal of Monetary Economics, 57, 93148.
Rodriguez, F., and A. Jayadev (2010): The Declining Labor Share of Income, Human Development Reports Research Paper 2010/36.
Vinnova och Esprit (2013) Det Innovativa Sverige Sverige som kunskapsnation i en internationell context.Stockholm.
Veblen, T. (1899) The theory of the leisure class: An economic study of institutions, by Thorstein Veblen, Aakar Books.
Vrldsbanken (2014) Swedens business climate opportunities for entrepreneurship through improved regulations.

27

Metodik versttning av yrkesgrupper

Berkningen har gjorts av Johan Kreicbergs.

Det amerikanska systemet som anvnts i den amerikanska studien kallas SOC 10. I Sverige anvnds dremot en relativt gammal kodning som heter
SSYK 1996. Det finns ingen direkt versttning mellan dessa koder. Dremot gr det att verstta den amerikanska koden till en europeisk kod
som kallas ISCO 08. Och denna gr i sin tur att verstta till SSYK 1996. Men SOC 10 r mer finfrdelat n bde ISCO 08 och SSYK. Det finns allts
fler yrkesgrupper i det amerikanska systemet n i det europeiska och det svenska. Det gr att en yrkeskod i det europeiska systemet i mnga fall
motsvaras av fler yrkeskoder i det amerikanska systemet. Nedan visas ett exempel p hur det kan se ut.
SOC 10
39-6012 Concierges
43-4081 Hotel clerks

ISCO 08
4224 Hotel receptionists

SSYK 1996
4222 Receptionister, m.fl.

Eftersom vi inte vet hur de tv yrkesgrupperna i det amerikanska systemet frhller sig till det europeiska mste vi gra ett antagande om att de
frhller sig p samma stt som i USA. Eftersom sannolikheterna fr automatisering skiljer sig rejlt mellan 39-6012 (p=0,21) och 43-4081 (p=0,94)
kan vi inte anvnda oss av ett oviktat medelvrde fr grupperna fr att f fram sannolikheten fr den europeiska yrkeskoden. Istllet antar vi att
frhllandet mellan 39-6012 och 43-4081 i antal anstllda ven gller fr svenska frhllanden. I detta fall skulle sannolikheten fr automatisering
av den svenska yrkesgruppen 4222 hamna p p=0,87.
Men i vissa fall r frhllandet det omvnda. Det vill sga att en amerikansk kod har frdelats ver fler europeiska och svenska koder
SOC 10
17-3029 Mechanical engineering, all other

ISCO 08
3115 Mechanical engineering
3116 Chemical engineering
3117 Mining Technicians

SSYK 1996
3115 Maskiningenjr
3116 Kemiingenjr
3117 Gruvtekniker m.fl.

Men utver restgruppen finns det fler amerikanska yrkeskoder som verstts till ovan nmnda europeiska koder. Som ett exempel tar vi yrkeskoden
3115, maskiningenjr.
SOC 10
ISCO 08
SSYK 1996
17-3029 Engineering Technicians, all other
3115 Mechanical engineering
3115 Maskiningenjr
17-3021 Aerospace engineering
17-3024 Electro-Mechanical engineering
17-3027 Mechanical engineering
10

Uppgift om antal anstllda hmtas frn BLS

Detta har vi lst p samma stt som tidigare. Genom att multiplicera sannolikheten med vikten fr respektive undergrupp baserat p data frn BLS.
Men eftersom vi vet att den amerikanska koden 17-3029 frdelats ver fler svenska yrkeskoder mste vi ta hnsyn till detta. Vikten fr denna amerikanska yrkesgrupp mste allts justeras med avseende p detta. Vi har lst problemet med att frdela vikten utifrn hur de svenska yrkena som r
kopplade till denna grupp frhller sig till varandra. Av de tre svenska yrkesgrupperna som kopplats ihop med 17-3029 str maskiningenjrer fr 87,5
procent av de sysselsatta, kemiingenjrer str fr 7,5 procent och gruvtekniker fr 5 procent. Antalet sysselsatta enligt BLS fr yrkeskoden 17-3029,
och som ligger till grund fr viktningen, justeras allts enligt dessa procentsatser.

28

Vart annat jobb automatiseras inom 20 r

S T I F T E L S E N F R S T R AT E G I S K F O R S K N I N G
n Stder forskning och forskarutbildning inom naturvetenskap, teknik
och medicin i syfte att strka Sveriges framtida konkurrenskraft.
n Finansierar ett stort antal forskningsprojekt vid universitet och
hgskolor mnga av dem i samverkan med nringslivet.
n Delar ut bidrag till srskilt framstende forskare, med tonvikt p
de yngre.
n Stder viktiga omrden som livsvetenskap, bioteknik, materialutveckling,
informationsteknik och berkningsvetenskap.
n Har en utbetalningsvolym p cirka 600 miljoner kronor per r.
n Har som bas fr verksamheten ett kapital p knappt 10 miljarder kronor.

Box 70483, 107 26 Stockholm Besksadress: Kungsbron 1, G7

tel: 08-505 816 00 fax: 08-505 816 10 e-post: found@stratresearch.se www.stratresearch.se