‘Terminologi ANATOMISK TERMINOLOGI Av Prof Godiried Roomans, Inst f medicinsk cellbiologi, Uppsala Universitet Medicinskt latin Anatomins sprak ar latinet, Latinet ir en kvarleva av det medeltida universitetet dir det var det allmiinna —umgingessprike. Man kan misstinka atten del likare dessutom anviinde latin {fr att imponera pA sina patientet. Latiet finns tn i dag kvar inom anatomin. Detta ar inte minst ett resultat av strdvandet efter en enhetlig anatomisk temminologi. Dessa stravanden birjade i 1895 med. vad som nu a kant som den Baselska Nomina Anatomica (BNA). Denna f¥tteckning over anatomiska strukturer, som gjordes av en grapp anatomer fin de tysksprakiga linderna, aceepterades dock inte intemationellt och tyska, brittiska och amerikanska anatomer gjorde sina egna forteckningar. Under 30-talet borjede man firsbka nd intemationell enighet, men arbetet fick avbrytas p& grund av andra varldskriget. Stutligen Kunde den sta intemationelltaccepterade fBrteckningen antas i Paris i 1955, Denna forteckning, Nomina Anatomica, var baserad pa BNA, men utvidgade bl a antalet listade ‘anatomiska strukturer fran 4286 till 5640. Nomina Anatomica reviderades under perioden fram till 1985 med jamna mellanrum av en kommitté av anatomer (ANC, Intemational Anatomical ‘Nomenclature Committee), I mitten pk 1980-talet ‘uppstod en konflikt mellan den intentationella federationen av anatomer (FAA) och IANC. TANC ville bli oberoende av IFAA, medan IFAA haivdade att ledamétema i nomenklaturkommittén borde utses p& demokratisk vig av de anatomer som var anshutna til IFAA. Konflikten kunde inte WWsas och i 1989 etablerade FAA en ny nomenklaturkommiué, — FCAT (Federative ‘Committee on Anatomical Terminology). FCAT utrde en ny revision av den anatomiska nomenklaturen och resultatet av denna revision publicerades 1998 som ~—Terminologia Anatomica, 1 Terminologia Anatomica, som ‘upptar mer &n 7000 anatomiska struktarer, har varje struktur ett nummer och ett officellt latinskt ‘och engelskt namn, J vissa fall finns det tvé (bland tom tre) accepterade namn for samma struktur. Det ar meningen att det ven nationelit ska finnas en officiell nomenklaturlista, men en sidan har inte (in) kommt titlstind i Sverige. Nomenklaturen i kompendiet flier Terminologia Anatomica. Det finns sm&rre awikelser frdn Feneis’ Anatomisk Bildordbok, som tir baserad p& den aldre Nomina Anatomica (Getta giller bide den 3:e och den 4:e svenska upplagan), Dessa awikelser anges si mycket som mojligt jtexten. Ibland ges ocksd aldre nama for en viss struktur, som i och for sig inte tillhor den officiella nomenklanuren. Detta’ gors fr att ‘underlatta Kommunikationen mellan et och aldre ‘generationer lakare. Dessutom finns det for ett antal strukturer eponymer, altemativa namn, dar oftast strukruren fir benamnd efter den anatom som forst beskrivit den, tex. ampulla Vateri (Vaters ampull) istalet or ampulla hepatopancreatica. Trots att anvandning av eponymer inte rekommenderas (bl a for att de kan skilja sig mellan olika lander), vagrar de att d6 ut, och eponymer anvands fortfarande flitigt p& kkiniken. En lista over de vanligaste eponymema finns i stutet av denna kapitel. ‘Ait Tira sig de latinska namnen for de anatomiska strukturema hjélper ocksA till vid forstielsen av engelsksprdkig litteratur. Dar anvannds mycket ofta den latinska terminologin med cen tunn engelsk femissa, Det krivs numera inga inglende kun- skaper i latin fOr att lira sig anatomi. Vid inkimingen kan det tinda vara tll hjélp ait ha en mycket elementér f1stielse av den latinska grammatiken. Substantiv Latinet delar in substantiv i fem grupper (deKlinationer). Substantiy har béde i singularis och i pluralis fem kasus, som bildas genom andringar av substantivets tindelse: nominativ, genitiv, datv, ackusativ, ablativ. Saval bestimd artikel som cobestimd autikel saknas. Det finns manliga (M, masculinum), kvinnliga (P, feminimam) och neutrala (N, neutrum) substantiv.1 anatomisk terminologi kommer vi cgentligen endast att trafa pa nominativ (singulais ‘och pluralis), genitiv sngularis och gansia sillan pluralis. T nedanstiende dversikt hoppar vi dirfSr ‘ver dativ, ackusativ och ablativ, deklinationen Till 1. deklinationen hor en grupp av vinnliga ord som slutar pi -a, tex, vena (ven) om. sing. vena gen. sing venae nom. plur. venae gen. plur. venarum samt ett ftal grekiska Mneord pA -e, tex. diploe (mellersta benskiktet i skallbenen): nom.sing ——diploe gen. sing. diploes ‘2.dekdinationen Till 2. deklinationen hor de flesta (men inte alla) ord p& -us, tex. musculus (muskel); alla dessa ord ar maskulina (med undantag av virus som ar ett femininum), nom. sing musculus gen. sing. musculi nom. plu. musculi gen, plur, ‘musculorum Dessutom hr neutrala substativ p& -um till denna deklination, tex. atrium (fSrmak): nom. sing atrium gen. sing arrii nom. plu. atria en. ph, atriorum 1 samma grup hor nigra grekiska lineord, nearala substantiv pi -on, tex. colon (Gjocktarm): nom. sing, colon ge sing. coli 3udeklinationen 3. deklinationen ar mycket heterogen, Kasusindelserna ar andi i det stora hela det- samma, men vid en forsta blick verkar laget ganska fOrvirrat. I 3. deklinationen Aterfinner vi ‘Temminologi (@) ord pA -or, tex. flexor, bojare: nom.sing, flexor gen. sing, flexoris nom, plu. flexores gen plu. flexorum men ordet cor (hjarta) har en sarskilt bojning: nom.sing cor ‘gen. sing. cordis nom. plur. corda gen, plur, cordium (©) ord p& -er béjs pA ott analogt sitt, Lex. tuber, ‘nil: nom.sing tuber gen, sing, tuberis nom. plur. tuberes gen. phir. tuberum Andra ord i denna grupp fr sphincter (illsutare), ‘vomer (plogben), och venter (mage, dock med gen. sing. ventri). (©) ord pA -0, tex. pulmo (hinga), och -io, tex. regio (omride): nom. sing pulmo regio gen, sing. pulmonis regionis nom. plu. pulmones—_regiones gen, plur. pulmonum ——_regionum Men nigra ord pA -o béjs pA ett lite annorlunda sit, Lex. cartilago (brosk): nom. sing, cartilago gen, sing, cartilaginis nom. plu. cartilagines gen. piu. cartilaginum Till denna grupp hir ocksA tendo (sens), margo Grand, kant), origo (ursprung) och homo (mtinniska) @) ord pa -en (Lex. foramen, hil) ar i regel neutram: nnom.sing foramengen. sing. foraminis nom. plu, foramina gen. phar. foraminum Till denna grupp hit ocksk abdomen (buk) och inguen (\jumske). Dock bajs ven (njure) och fien (mite) (bida ar masculina ord) enligt: nom. sing ren gen. sing renis nom. plu. renes gen. plu. enum (©) feminina ord pa -ix, Lex. radix (rot): nom. sing. radix gen. sing. radicis nom. pl. radices gen. phar. radicum Andra ord i denna grapp &r cervix (hals) och appendix (bibang) Masculina ord p& -ex har en liknande béjning, tex. index (pekfinger) och pollex (tumme). Analogt bojs ocksi thorax (bristkorgen) och hrallux (stort. Ocks& ord pa -nx hor till denna grup, tex. halarcc (led i finger eller tf): nom sing, phalanx gen. sing. phalangis nom, piur. phalanges gen. phar. phalangum Andra ord i denna grupp tr /arynx (struphuvudet). och pharynx (svalget) (D ord p& -ns (tex. dens, tand) och -rs (Lex. pars, del) bojs pa fjande sit: nom, sing. dens pars gen. sing, dentis partis nom, plu. dentes partes gen. plur. dentium partium (g) ord pi -as, tex. extremitas (extremitel) och pancreas (bukspottkortel) nom. sing extremitas pancreas ‘Terminologi gen, sing. extremitatis panereatis nom, plu. extremitates gen, plur. extremitatum Observera dock att alas (forsta halskotan) har gen. sing, atlantis och att vas (Kael) bojs: nom, sing vas gen. sing, vasis nom. plu. vasa gen. plur. vasorum (b) vissa ord pa -e8, tex. pes (fot): nom. sing pes gen. sing, pedis nom. plu. —_pedes gen. pur pedum (de ord pa -is som ar viktiga for anatomisk terminologi, t ex pelvis (béicken), cutis (laud) och auris (6a), b6js huvudsakdigen pi foljande sitt: ‘nom. sing, pelvis gen. sing. pelvis nom, plur. elves gen. pir. pelvium' Hit hor ocksd det grekiska lineordet basis (bas) En egen béjning har sanguis (blod): mum sing sanguis agen. sing sanguinis @) ord pa -08. Hit hdr os (neutum; = mun) och os (neutrum; = ben) som har var sin egen bgjning: nom. sing. as (mun) ‘os (ben) gen. sing, oris ossis nom. phir, ora ossa gen, plu, orum cossium (k) vissa ord pa -us, tex. pectus (brist) och corpus (kropp); négot avvikande crus (skinkel, uunderben): nom. sing corpus crus gen. sing. corporis cruris nom. pla. corpora crura gen. plur. corporum == erurum