2011-10-29

Provpass 3
Svarshfte nr.

Hgskoleprovet
Verbal del n
Provet innehller 40 uppgifter

Instruktion
Detta provhfte bestr av fyra olika delprov. Dessa r ORD (ordfrstelse), LS (svensk lsfrstelse),
MEK (meningskomplettering) och ELF (engelsk lsfrstelse). Anvisningar och exempeluppgifter
finner du i ett separat hfte.

Prov

Antal uppgifter Uppgiftsnummer

Rekommenderad provtid

ORD

10 110

3 minuter

LS

10 1120

22 minuter

MEK

10 2130

8 minuter

ELF

10 3140

22 minuter

Alla svar ska fras in i svarshftet. Det ska ske inom provtiden.
Markera tydligt.
Om du inte kan lsa en uppgift, frsk d att bedma vilket svarsfrslag som verkar mest rimligt.
Du fr inget pongavdrag om du svarar fel.
Du fr anvnda provhftet som kladdpapper.
P nsta sida brjar provet som innehller 40 uppgifter och den totala provtiden r 55 minuter.
BRJA INTE MED PROVET FRRN PROVLEDAREN SGER TILL!
Tillstnd har inhmtats att publicera det upphovsrttsligt skyddade material som ingr i detta prov.

NY PROVDEL
ORD ORDFRSTELSE

1. utfall

2. vervgande

ersttning

tillflligtvis

mjlighet

lite varstans

sannolikhet

huvudsakligen

avvikelse

gradvis kande

resultat

omttligt

3. polenta

4. ta i ansprk

majsgryn

frmoda

brd

nyttja

frost

tillrttavisa

dryckeskrl

besluta

baljvxt

nska

5. axiom

6. tvehgsen

grundsats

obeslutsam

ensidighet

mngbottnad

nytt perspektiv

tvfaldig

visdomsord

konfliktrdd

jmvikt

dubbeltydig

7. srdeles

8. fysionomi

bara

sjlsliv

ganska

utseende

utomordentligt

energifrbrukning

tveksamt

vlbefinnande

tudelat

sjlvbild

9. kanap

10. remittera

smycke

ge eftervrd

vagn

kalla till terbesk

bakverk

hnvisa till specialist

peruk

ge upprepade behandlingar

versmtt

teranpassa till arbetslivet

NY PROVDEL
LS LSFRSTELSE

Unga i srskilda verksamheter

sitt arbete, utan alla bemttes p i stort sett samma stt.
Fr att skapa frtroende var verksamheternas miljer ofta
hemlika. Genom lek och humor frskte man att undvika
brk. Nr det inte fungerade skulle personalen stta grnser med hjlp av bestraffning och belning. Man anvnde
sig av de bda strategierna omsorg och kontroll. De unga
sgs sjlva som ansvariga fr att leva upp till de krav som
samhllet stller p personer i den ldern. De anstllda
sin sida frvntades klara till exempel fysisk grnssttning
och att anvnda tvngstgrder. Skolan, som ju eleverna
lyfts ut ur, hlls utanfr. Frldrar och anhriga skulle
vara delaktiga, men det stod inte alltid klart p vilket stt
det skulle ske.
Personalen blandade olika stt att frklara de ungas svrigheter och formulerade om deras problem och hittade
nya lsningar medan de unga var placerade hos dem. Frfattaren konstaterar att verksamheterna skapade en vilja
till frndring. De unga var medvetna om att de ansgs
vara fel p olika stt och sg sig sjlva som ansvariga
fr sin frndring. De sg dock olika vgar fr att kunna
passa in. I kamratkretsen hemma och i skolan som elev
var de sammanhang dr de unga upplevde sig mest som
alla andra.

Den svenska skolan ska vara en skola fr alla, men r inte

det fr stkiga, uttagerande elever.
Eleverna placeras ofta i srskilda verksamheter, som srskilda undervisningsgrupper (fre detta skoldaghem) och
hem fr vrd och boende (HVB). Trots omfattande personalinsatser uppnr man inte det man vill uppn, nmligen
att barnen och ungdomarna ska teranpassas till samhllet. Man vet att det inte fungerar srskilt bra att srskilja
de hr eleverna, men nd fortstter man att gra det.
Susanne Severinsson har i sin avhandling vid Institutionen fr samhlls- och vlfrdsstudier, Samhlle, Mngfald,
Identitet (SMI), Linkpings universitet, studerat hur samhllet ordnar fr barns vlfrd, nr de generellt inriktade
insatserna inte rcker till. Frfattaren har gjort observationer och genomfrt intervjuer i tre olika verksamheter
fr unga i ldrarna 12 och 16 r. Dessa verksamheter knnetecknas av att deras uppgift r att fostra unga genom att
lsa bde sociala och pedagogiska problem. Knnetecknande r att arbetet grs i grnsomrdet mellan undervisning och behandling.
Susanne Severinsson fann att de barn och ungdomar
som placeras ofta utreddes mycket noggrant och att en del,
men inte alla, fick en neuropsykiatrisk diagnos. Men diagnoserna hade ingen betydelse fr hur personalen bedrev

Uppgifter
11. Enligt texten kunde de studerade verksamheterna kombinera tv huvudsyften
fr de unga. Vilka tv?
A

Fostran och kontroll.

Undervisning och vrd.

Omsorg och std.

Utbildning och lek.

12. Vilket av nedanstende frslag passar bst

som alternativ rubrik fr texten?

Unga bryter med invand passivitet.

Unga i grnsverskridande forskning.

Unga sker identitet genom fostran.

Unga i normalitetens grnsland.

FORTSTT P NSTA SIDA

LS

Telomerer
Kromosomerna br vra arvsanlag och innehller en lng
trd av DNA dr hela eller delar av genomet befinner sig.
Arvsmassan i kromosomerna mste kopieras varje gng
vra celler delas. Under denna process kopieras inte de
yttersta ndarna av DNA-trden vilket gr att kopian r
en smula avkortad. Fr att undg att cellen frlorar viktig
genetisk information vid varje celldelning bestr slutndarna p kromosomerna av okodade DNA-sekvenser som
kallas telomerer.
Fr varje celldelning blir telomererna ngot kortare.
Nr telomeren r fr kort slutar cellen att dela sig, i en
process som kallas replicative cell senescence. Det har p
senare r framfrts teorier om att telomerens lngd kan ha
betydelse fr vvnadernas celldelningspotential och drmed regenerations- och lkningsfrmga.

Under normala fysiologiska frhllanden utstts kroppens vvnader fr varierande grad av belastning, vilket
stller hga krav p cellernas regenerations- och lkningsfrmga. Kroppens frmga att regenerera sig och reparera
vvnadsskador vilar p en vl fungerande celldelningspotential. Denna potential r sledes mycket viktig fr att
bevara en vlutvecklad och adekvat funktion. En frsmring av celldelningskapaciteten innebr en funktionsnedgng i vvnader och celler ssom muskelvvnaden eller
immunfrsvaret. Eftersom telomererna blir kortare efter
varje celldelning utgr mtningen av telomerernas lngd
en parameter av betydelse fr utvrdering av den regenerativa potentialen i vvnader.
Fawzi Kadi

Uppgifter
13. Vilken r den viktiga informationen i texten?

14. Vad kan telomerernas lngd vara ett mtt

p, enligt texten?

Telomerer r inte en del av kroppens DNA.

I vilken grad kromosomerna innehller DNA.

Telomerer kopieras inte vid celldelning.

I vilken grad kroppen kan reparera skador.

Telomerer behvs fr att skydda arvsmassan.

I vilken grad DNA kopieras vid celldelningar.

Telomerer kan erstta okodat DNA.

I vilken grad kroppen har utsatts fr genetiska

vvnadsfrndringar.

LS

Stress
Hantera din stress med kognitiv beteendeterapi
Giorgio Grossi

att obehaget gr att st ut med (om det alls blir ngon

efterrkning).
Vinsten av akut stress blir i detta fall minskad kronisk
stress. Och gradvis en kande insikt om att det inte r s
farligt att avvisa nskeml.
Frfattaren betonar ocks den tendens som skadlig
stress skapar: att gra oss fientligt instllda till det som
hindrar oss i vr sjlvfrvllade tidsbrist. Den resulterar i
negativa automatiska tankar som hindrar oss att se saker
som de r, eftersom vi r s upptagna av hur de borde vara.
Att se saker som de r blir en viktig vning i det sjtte
steget mot minskad stress: hur man medvetet riktar sin
uppmrksamhet mot omgivningen.
Tilltalet i boken r direkt mot lsaren: Jag freslr att
du /.../ etc. Det r en vansklig form som ltt slr ver i
mstrande tonfall, men Giorgio Grossi skter saken med
humor och hundraprocentig mnniskokrlek. Och i en
bok med 200 sidor direkt rdgivning behvs det.
De tio stegen r inte bara rd. Rden tfljs i vissa fall
av arbetsblad fr lsaren. Att skriva ner frdelar och nackdelar med olika val stimulerar oss till att reflektera, vilket
riskerar att inte bli av om vi vljer att skta avvgningen
i tankarna.
Jag fster mig till exempel vid en tabell fr pongsttning av sdant som har med nattsmnen att gra. Fr
var och en av tretton faktorer ska en vrdering gras och
tgrder formuleras. P detta och liknande stt frsker
Giorgio Grossi se till att vi tar vra stressproblem p allvar.
Man ser sllan bcker som s fullstndigt uppnr sitt
syfte som den hr.
Jan Enqvist

Den hr boken riktar sig till var och en som fr en ojmn

kamp mot klockan. Efter tv utfrliga och klargrande
kapitel om vad stress respektive kognitiv beteendeterapi
r, fljer ett recept i tio steg fr minskad stress.
Huvudbudskapet r att varje mnniska har ett utmrkt
medel mot verkrav. Det r att modifiera frestllningen
om sin oumbrlighet. I stllet fr att tnka hjlp, hur ska
jag hinna (s att precis alla blir njda) kan man ha som
motto vad gr det om hundra r (att inte alla fr sina
nskeml eller krav uppfyllda).
Det r i grunden rdsla fr att inte duga i andras gon
som fr oss att ta p oss mer arbete och fler uppgifter i
vardagen n vi borde, hvdar Giorgio Grossi.
Och eftersom vi oftast inte vet med bestmdhet vad
som duger i andras gon tar vi inte risken att bli underknda. Vi intalar oss att vi mste vara perfekta fr att bli
accepterade en verdrift som r ondig, eftersom inte
heller andra har ngon helt klar uppfattning om vad som
rcker. Vi mste vga experimentet att sga nej till diverse
ansprk, sger Giorgio Grossi, och se vad som hnder d.
Det behver inte vara den kritik vi vntar.
Sammanhanget med kognitiv beteendeterapi ges en
konkret frklaring. Den som lider av spindelfobi kan
botas genom att kontrollerat utstta sig fr spindlar, och
drigenom lra sig att obehaget frndras i ordningen:
uthrdligt, tolerabelt, acceptabelt, inget att bry sig om och
slutligen utplnat.
Den som knner obehag av att tacka nej till andras
nskeml, men nd gr det (och stressas akut), finner

Uppgifter
15. Vad menar textfrfattaren r det viktigaste budskapet i Grossis bok?

16. Vilken slutsats om stress r rimligast att

dra utifrn textens resonemang?

Att man mste bli mindre fientligt instlld till det

som orsakar knslan av stress.

Stress r i hg grad en produkt av individens

egna frestllningar.

Att man gradvis kan trna bort stressen genom

att kontrollerat utstta sig fr lngvarig stress.

Stress mste hanteras genom att man frkastar

omgivningens krav.

Att man mste inse att man inte r s oersttlig

som man tror.

Stress uppstr stegvis genom sm svrupptckta

frndringar.

Att man ska vrdestta sin smn och brja tnka

positivt.

Stress har lika mnga uttryck som det finns

stressade personer.

FORTSTT P NSTA SIDA

LS

Yrken i omvandling
Sjukgymnasten vart tog han vgen? r sledes ytterligare en reaktion p den svenska kvinno-/genushistorieskrivningen som behrskats av paradigmatiska frklaringsmodeller som knsmaktsordning, genussystem och
patriarkat, vilka har lmnat fga analytiskt utrymme
fr dialektiska studier av mn och maskulinitet utan att
dessa reducerats till den enda funktionen som frtryckande norm. Istllet fr att se mns homosocialitet som ett
uttryck fr samfrstnd vljer Ottosson att koncentrera
sig p den schism som uppstod p det medicinska slagfltet under 1800-talet och detta eftersom han menar att
vetenskaplighet och autonomi inte kunde betraktas eller
ens reduceras till ngot kvinnligt vid denna tidpunkt. Fr
att bena upp den helmanliga omkodningen av sjukgymnastikyrket anvnder han begreppet avmaskulinisering,
med innebrden att d de manliga attributen ett efter ett
avlgsnades frn yrkesidentiteten s feminiserades inte
denna per automatik. Istllet skapades ett neutralt tomrum som under 1900-talet har fyllts av kvinnliga sjukgymnaster, som drmed intog redan underordnade (egentligen
manliga) positioner gentemot konfliktens segrare, de manliga lkarna. Kvinnorna kunde med andra ord trda in p
en under 1800-talet hypermaskulin arena frst efter det att
alla manliga attribut, och drmed alla mn, hade undanrjts i en helmanlig kamp. Detta ger onekligen en annorlunda bild n den som vanligen frekommer i genushistoriska studier nr det gller feminisering av arbetsplatser.
Studiens definition av avmaskulinisering fungerar ocks
utmrkt p ett instrumentellt plan, men det r svrt att se
ett vidare anvndningsomrde fr begreppet d den hgst
speciella situationen med ett neutralt tomrum snarare
framstr som ett undantag n en regel.
Avhandlingens behllning ligger dock inte s mycket
p det genushistoriska planet som p det medicinskhistoriska. Ottosson gestaltar ingende de manliga sjukgymnasternas historia och deras furisa kamp mot lkarna likt
en detektivhistoria, vilket rent framstllningsmssigt har
bde fr- och nackdelar. De retoriska frgorna duggar ttt
och texten r verlag omstndlig eftersom Ottosson frefaller ha haft svrt att tillmpa kill your darlings. Det r
likvl fascinerande att lsa om den frnuftsenliga tilltron
till sjukgymnastiken som ett mekaniskt lkemedel, likvrdigt med de kemiska lkemedlen i en tid d striden
mellan naturfilosofin och naturvetenskapen fretrdda
av tv statligt legitimerade institut, Kungliga Gymnastiska Centralinstitutet och Karolinska Institutet nnu
inte hade avgjorts. Exotiskt klingande behandlingar som

Kn, ln och karrir. Sjukskterskeyrkets omvandling under

1900-talet
Sune G. Dufwa
Sjukgymnasten vart tog han vgen? En underskning av
sjukgymnastyrkets maskulinisering och avmaskulinisering
18131934
Anders Ottosson
Sune G. Dufwa och Anders Ottosson har utkommit med
tv nrliggande avhandlingar som behandlar sjukskterskeoch sjukgymnastyrket utifrn ett slags omvnd knsproblematik. Fokus ligger hr p den manliga sjukskterskans
intrde i yrket 1951/53 respektive p den manliga sortin
frn sjukgymnastiken 1934. Det handlar allts om vad som
hnder, arbetsmarknadsmssigt och socialt, nr mn och
maskulinitet frs in i en starkt feminin sfr samt frs ut
ur en starkt maskuliniserad dito. Bda de hr studierna
torde drfr kunna erbjuda en del frscha svar i ett forskningsflt som dominerats av det ensidiga perspektivet med
kvinnors intrde p en rad manligt kodade arenor och
arbetsplatser.
Dufwas underskning vacklar dock redan frn start
mellan ett frsk att skriva sjukskterskeyrkets historia
(till stor del byggt p en redan skriven historia) och vad
som sker d mn fr tilltrde till yrket. De lnga historiska
bakgrunderna p nationell niv r ofta helt i avsaknad
av konflikt- och genusperspektiv, vilket skapar en kraftig
obalans d underskningen frs ner p den lokala nivn
och mnnens intrde.
Till skillnad frn Dufwa berttar Anders Ottosson en
oskriven historia som han menar har glmts p ett liknande stt som nr kvinnors historia trngdes undan i den
allmnna historieskrivningen fram till 1970-talet. Underskningen tar avstamp i den externa bilden av sjukgymnastikyrket ssom den framkommer i en underskning
gjord 1985. Dr uppenbarar det sig en rad anomalier i
frga om yrkets knskodning, lnelge och grad av autonomi. Numera ses yrket som traditionellt kvinnligt, men
fram till cirka 1900 hade majoriteten av sjukgymnasterna
varit adliga officerare eller hgborgerliga mn med stark
autonomi och hgt vetenskapligt renomm. Det r den
hr frtrngda knsomkodningen som r avhandlingens
centrum och Ottosson analyserar den som en knskamp
mellan manliga sjukgymnaster och manliga lkare med
andra ord som en homosocial uppgrelse utan inblandning av kvinnor eller femininitet.

LS

kunskap sanktioneras som vetenskap vid en viss tidpunkt,

men att dess status inte r fr alltid given, som kanske
i hgre grad skulle ha analyserats som en (ndvndig?)
bestndsdel i konstruktionen av maskulinitet och vetenskap. Det hade skapat mer friktion i frhllande till forskningslge och teorikomplex.

major Thure Brants livmodersmassage, liksom andra gymnastiska botemedel mot allehanda upptnkliga sjukdomar,
sgs inte som kvacksalveri (eller idag som alternativmedicin), utan som hgst vetenskapligt tillmpbara, inte sllan i stark konkurrens med lkarvetenskapens mixturer.
Allt frtroende emanerade frn Linggymnastiken en
av Sveriges strsta kulturexporter genom tiderna, enligt
Ottosson vars piedestalposition i det svenska samhllet
inte stjlptes frrn en bit in p 1940-talet. Det r ocks
frilggandet av denna dolda historia, att en viss typ av

Tommy Gustafsson
anomali = motsgelse, inkonsekvens

Uppgifter
19. Vad prglade enligt texten sjukgymnastiken under den period som Anders Ottossons avhandling handlar om?

17. Ger Anders Ottossons avhandling ngot

svar p vad konflikten mellan manliga
sjukgymnaster och lkare under 1800-talets andra hlft handlade om, och i s fall
vilket?
A

Ja, det var en strid inom de vre borgerliga skikten

om prestige, ursprung och social status.

Ett stort vetenskapligt anseende.

En stark inspiration frn naturvetenskapen.

Ett skande efter nya metoder och tillmpningar.

En kritisk hllning till Linggymnastiken.

Ja, det var en strid om sjukgymnastikens vetenskapliga och medicinska legitimitet och trovrdighet.

Ja, det var en strid om huruvida kvinnor skulle tilltas

trda in i mansdominerade yrkesdomner eller inte.

20. Vad i Anders Ottossons historiska avhandling vrderar textfrfattaren hgst?

Nej, Ottossons avhandling ger inget svar p den

frgan.

Jmfrelsen med kvinnliga erfarenheter inom

vrdyrket.

Analysen gjord utifrn dagens knsteoretiska

kunskaper.

Skildringen av motsttningen mellan tradition

och modernitet.

Inriktningen p konflikten inom det medicinska

omrdet.

18. P vilket stt anser recensenten att Ottossons avhandling skiljer sig frn den gngse
genusforskningen?
A

Den ser maktkampen mellan mn och kvinnor

som ett neutralt tomrum.

Den ser striden inom ett yrkesomrde utifrn

klassaspekter, inte utifrn knstillhrighet.

Den fokuserar inte p maktfrhllanden mellan

mn och kvinnor.

Den fokuserar inte p vare sig manliga eller

kvinnliga vrderingar, utan p historiska fakta.
7

FORTSTT P NSTA SIDA

NY PROVDEL
MEK MENINGSKOMPLETTERING

21. Dockmakaren Oscar Nilsson har lagt p muskler och senor, hud, hr och gon p en
kopia av ____. Frutsttningarna fr att ta fram den sanne Bockstensmannen har varit
bttre n fr mnga andra ____ som gjorts i arkeologins och rttsvsendets tjnst.
A

ansiktet rekreationer

skelettet renoveringar

torson realiseringar

kraniet rekonstruktioner

22. Vintermrkret snker sig ver stadsdelen Hillbrow i Johannesburg dr tre gatubarn
gr sina lxor i ljuset frn ett skyltfnster. En av dem kastar en ____ blick p mig,
tvekar och frklarar sedan att de inte lngre pratar med frmmande vita personer.
A

frstulen

frvuxen

frgten

frflackad

23. Om landets hgste polischef vnder sig till landets statsminister och uttrycker ____
landets justitieminister kan utgra ett skerhetsproblem, d r detta alldeles uppenbart en frga av strsta allmnintresse vilket motiverar publicitet, ven om mediebevakningen kan inkrkta p ____. Statsministern ____ dock kategoriskt mediernas
uppgifter och hvdade att pstendet var lgn och frbannad dikt.
A

farhgor fr att privatlivets helgd dementerade

misstankar om att regeringsarbetet konfirmerade

frustration ver att rttsprocessen desarmerade

omdmeslsheten att den personliga integriteten understrk

24. Statens beredning fr medicinsk utvrdering, SBU, konstaterade nyligen i en rapport

att lkemedelsgenomgngar r en av flera ____ som kan lsa problemen med de
ldres ondiga mediciner. Regeringen har ocks ____ srskilda bidrag till lkemedelsgranskningar.
A

ansprk ronmrkt

uppslag avsatt

insatser riktat

processer tgrdat

MEK

25. Hardingfelan har sin utbredning i Vestlandet samt i dalgngarna innanfr denna region,
medan den vanliga ____ frekommer i resten av landet.
A

cellon

fljten

nyckelharpan

fiolen

26. Enligt de nya reglerna betalar arbetsgivaren 15 procent av sjuklnen efter de frsta
tv veckornas sjukskrivning. Nr beslutet kom om denna s kallade medfinansiering
startade en ____ debatt, och fortfarande fr ____ arbetsgivare i olika lger att ____.
A

htsk reformen resa ragg

saklig resolutionen sl p stora trumman

het reglerna hugga i sten

intensiv lagfrslaget tv sina hnder

27. Begreppet stress kan enligt Seyles definieras som den energimobilisering som kan
uppst vid hotfulla eller utmanande situationer. Stress r allts en fysiologisk reaktion,
och handlar inte om ____. Dessa sin sida kallas i Seyles terminologi fr stressorer.
A

de retningar som ger rum i nervernas ndpunkter

de frhllanden som framkallar reaktionen

de biokemiska processerna

de invrtes frutsttningarna

28. Den enda som opponerade sig mot almstridens trdkramare var finansborgarrdet
M., nr han stllde den lika ____ som impopulra frgan: Ska trdkramare ha rtt att
____ vldsmetoder mot parlamentariskt fattade beslut som de ogillar?
A

relevanta tillgripa

intressanta tillta

impulsiva tillkalla

moraliska tillta

FORTSTT P NSTA SIDA

MEK

29. Riktigt hur det gr till nr gkhonan fr frsta gngen vljer bo t sina gg r det
ingen som vet. En teori r att hon tervnder till platsen dr hon fddes. En annan
teori r att hon, som nyklckt unge, ____ sina fosterfrldrar och sedan sker upp
samma art.
A

knns vid

prglas p

indoktrineras av

erinrar sig

30. Fr ____ spelade sjlvhushllning fortfarande en dominerande roll, trots att skogsbruket gav kontantinkomster; detta bedrevs huvudsakligen under vintrarna och kunde ltt
kombineras med sktseln av jordbruk.
A

det urbana samhllet

de nomadiska familjerna

den agrara befolkningen

de extroverta individerna

10