DOKUMENTDATA _] Utgivare Beteckning Férsvarets Forskningsanstalt FOA rapport D 20209-2.3 Huvudavdelning for Vapensystem, verkan och skydd 172 90 Sundbyberg Datum Uppdragsnummer ‘Oktober 1992 5126090 Projekinamn (ev fOrkortat) Upphoveman (main) Uppdragsgivare Mikael Nordstrom 7 4 SPLITTERBELASTNING AV BETONGPLATTOR 1 Metodik for besttimning av energiupptagande férmaga hos armerade betongplattor belastade med olika splittertatheter. Huvudinnehait En experimentserie har pabérjats for att systematiskt undersdka paverkan mot armerade betongplattor av olka tatheter, storlekar, hastigheter och former hos splitter fran konventionella vapen. Vihar vait att i den forsta forsoksomgangen enbart variera spiltertaitheten, Malsattningen med f6rsBken ar att kunna bestamma ott samband mellan spittertathet och energiupptagande férmaga hos en betongplatta som utsatts for boing Forsdken gérs i skala 1:4 och vi haller oss til en typ av armerade betongplattor. | denna forsta rapport redovisas i fOrsta hand metodiken for forsdken med olika splittertatheter. Rapporten innehaller ocks& en beskrivning av splitterladdningen och hur man i FOA:S. ronigenblixtankggning bestamt laddningarnas splitterutkastningshastighet, Avsikten var att variera spittertatheten men halla hastigheten konstant. Vid utvardering av forsdken visade det sig att hastigheten var olka for olika splittertatheter, varfor ytterigare férsok kommer att goras. De experimentella resultaten vid béjning av oskadade plattor har ocks& kompletterats med berakningsmodeller. Nyckelord Experiment, splitter, armerad betong, modeliskala, berdkningsmodellor Ovriga bibtiografiska uppgiter Sprak Svenska Issn 1sBN ‘Omting 54 sidor Anm.DOCUMENT DATA Issuing organization Doc.ret.No. FOA report D 20209-2.3 National Defence Research Establishment Department of Weapon Systems, Effects and Protection Date tem designation 8-172 90 Sundbyberg October 1992 5126090 Sweden Project name (abbreviated if necessary) ‘Authors Initiator or sponsoring organization Mikael Nordstrom Tite FRAGMENT LOADING OF CONCRETE SLABS 1 Methodology to Determine the Energy Absorption Capacity in Reinforced Concrete Slabs Loaded with Different Fragment Areal Densities. Abstract, A test series of experiments has been started in order to make a systematic examination of the damage to concrete stabs loaded with different areal densities, dimensions, velocities and shapes of fragments from conventional weapons. In the first round only the fragment areal density has been varied, ‘The objective is to determine a function between fragment areal densities and the energy absorption capacity in a concrete slab subjected to deflection. The tests are made in 1:4 scale and we use one kind of reinforced concrete slabs. In this first report the methodology about the tests with different fragment areal densities is presented. ‘The report also describes the fragment loading and how to determine the initial velocity of the fragments in FOA:s X-ray photography facility. The intention was to vary the fragment areal density but to keep the velocity constant. At evaluation of the experiments it was shown that the velocity was different for diferent fragment areal densities, and therefore further experiments with fragment areal density will be made. ‘The experimental results of deflection of undamaged slabs have also been compared with calculation models. Key words Experiments, fragments, reinforced concrete, scale models, calculation models Further bibliographic description Language Swedish Issn |= ool Pases NotesINNEHALLSFORTECKNING x BETECKNINGAR. +--+ +++eeeeeeee INLEDNING. . . BETONGPLATTORNA.......eee0ee0+ SPLITTERLADDNINGEN... . Allmdnt...ccccceees Bestamning av splitterutkastningshastighet. Metod ees Bestamning av vara laddningars splitterutka: hastighet Boca) SPLITTERBELASTNINGSFORSOKEN Forsoksuppstallning....... Bestamning av laddningarnas splittertathet. Berakning av splitternas islagshastighet...... e18) Berakning av splitternas intrangning i plat..........19 STATISK MOTSTANDSFORMAGA......+00eee00sseee +19 Tryckf6rsok.........65 seeeeeee +19 Berdkningar.....seceeseeceeeeees +20 RESULTAT OCH SLUTSATSER. . FORSLAG OM FORTSATT ARBETE Experiment... oe Teori ae REFERENSER. 06400 e0eesccecesccnsvacecscecesssceseeasee®h BILAGOR 1. Datorprogram fér bestamning av utkastningshastig- heten och luftmotstandsfaktorn fér splitter........26 2. Betongplattornas utseende efter belastning av splitter...-......sseee+ sete 30 3. Diagram éver splitternas orsakade utbuktning pa platarnas baksida........ sett t teen ee eeeeee eee eed 4, Betongplattornas last-utbéjningsdiagram med den beraknade energiupptagande formagan........ eS 5. Beraékningsmodeller fér last-utbéjningsdiagran hos de oskadade plattorna..... seeseeeeeetenec edb 6. Datorprogram fér berakning, enligt Haligren (1974), av last-utbéjningskurva hos oskadade plattor.......531, BETECKNINGAR a, dragarneringens tvarsnittsarea n? D kraften i dragarmeringen N ™ inre momentet Nm My béjmomentkapacitet Nn N dragkraft i armeringen enl. bilaga 5, figur 10 P last i faltmitt N T kraften i tryckarmeringen N Ww energiatgang vid belastning av platta Nn till brott a fiktiv flytledslanga n 290 langa av flytledsomrade inom vilket momentet ar minst 0,81, 290 langd av flytledsomrade inom vilket py monentet ar minst 0,91, > bread n c avstand mellan linjelasterna n a tvarsektionens effektiva héjd n o betongens tryckhallfasthet N/n? i stAlets draghdllfasthet N/m? k konstant beroende av splittrets form xgl/3 7m och hastighet ~ luftmotstandskoefficient konstant beroende av splittrets form, yn hastighet och massa - luftmotstandsfaktor kK randeffektfaktor - 1 avstand mellan stéden m yor splitternas totala massa kg ny det enskilda splittrets massa kg my, -sprangimnets massa kg t splittrets genomtrangning msplittrets islagshastighet splittrets utkastningshastighet sprangamneskonstant tryckzonens héjd avstand mellan laddning och platta utbéjning krékningen plattans maximala utbéjning vid brott tvarsektionens inre havarm konstant: vinkel enl. bilaga 5, figur 9 konstant téjning enl. bilaga 5, figur 9, 10 betongens relativa téjning betongens relativa téjning vid max pakanning armeringens relativa téjning genomslagskonstant fér splitter rotationskapaciteten belastningsférhallande (geometrisk) armeringsandel bygelandel intill flytilea normalpakanning i betong betongens kubhallfasthet normalpakanning i armering konstant konstant mekanisk arneringsandel rad s/kgl/3 rad N/m! N/m’ N/m’2. INLEDNING FOA har under flera Ar arbetat med att bestamma skador p& byggnader vid konventionell vapenverkan. Det har tidigare pA FOA gjorts mycket arbete med rena sprangladdningar och dess verkan pa olika typer av konstruktioner. I verkligheten har man dock ven en betydande splitterbelastning. For att studera detta har bl.a. experiment gjorts fér bestamning av splitterintrangning i betong (Erkander & Pettersson, 1985), samt skador av splitterladdningar mot betongbyggnader (Forsén & Edin, 1991). Det vi nu vill géra ar en mer systematisk kartlaggning éver splitters skadeverkan pa betong. I férsta hand vill vi studera den energiupptagande férmagan hos en betongplatta som utsatts fér béjning efter det den belastats med splitter. De parametrar som vi till en bérjan ar mest intresserade av att underséka ar: * splittertatheten * splitterstorleken * splitterhastigheten * Splitterformen Férséken har delats upp sd att vi endast koncentrerar oss pa en parameter per férséksomgang. I férsta férséksomgangen har vi valt att enbart variera splittertatheten. Malsattningen var att kunna bestaémma ett samband mellan splittertathet och den energiupptagande férmaégan hos en armerad betongplatta som utsatts for béjning. En énskan var ocksd att kunna finna berakningsmodeller som motsvarade de experimentella resultaten. Nar sedan samtliga parametrar undersdkts hoppas vi pd att ha en stérre kunskap om splitters skadeverkan pa betong, och kunna avgéra hur delar av betongbyggnader pAverkas av splitt- er fran konventionella vapen. Nio laddningar har skjutits och verkan fran tre olika splittertaétheter har undersékts. Splittertatheten varierades genom att tillféra laddningarna olika mangd splitter. Ladd- ningarna med kullagerkulor (¢ = 4 mm, m = 0,263 g) som splitter innehéll 300, 450 eller 600 g splitter. Splitterladdningen detonerades hangande 1.8 m ovanfér betong- plattan. Plattan duschades av splitter och placerades sedan i en anordning dar den fritt upplagd belastades med en linje- last i faltmitt. Lasten och utbéjningen registrerades i ett last-utbéjningsdiagram, varur den energiupptagande férmagan hos betongplattan kunde berdknas som arean under kurvan. Vi hél1 oss till en typ av armerad betongplatta i skala 1:4. Vid varje skott placerades ocksA en liten plat pa kanten av plattan fér att splitternas intrangning i platen skulle ge en grov uppfattning on splitternas hastighet.Vid planeringen av dessa férsék anvandes resultaten fran en liknande laddning, vars splitterutkastningshastighet under- soékts (Aseborn, 1989), och vi antog att "vara" laddningar skulle £8 liknande splitterhastighetsférdelning oberoende av mangd splitter. Vid utvarderingen av férséken visade det sig att antagandet gallande splitternas hastighet inte stamde, utan hastigheten blev lagre ju mer splitter laddningen innehéil. 3. BETONGPLATTORNA Vid f6rséken anvandes armerade betongplattor i skala 1:4 (figur 1) som i skala motsvarar normala betongbjalklag i bostader. Betongen (Cementas finbetong med blandningsférhall- ande 11 liter vatten/4 sackar 4 25 kg) har maximal stenstor- lek pa 6 mm, Tryckhdllfagtheten har uppmatts till 49 MPa och densiteten till 2150 kg/m. Som armering anvandes slat 2,5 mm normaliserad (glédgad via a6o* i 4 minuter med luftsvalning) fosfaterad lintrad. Flyt- grans (0,2 %) uppmattes till 450 MPa, brottgréns 790 MPa och brottférlangning 23% (25 mm matlangd). Armeringen var placer- ad i plattans. underkant med 5 mm tackskikt. Dragprov har gjorts pd armeringen, och av resultaten har en medelkurva beraknats (figur 2). ‘Medelkurvan anvands vid senare berékningar (bilaga 5). st = 126250 of am __ ___s| Ja ezSnm ete Sem kgs le ee | Eigur 1. Betongplattan armerad med 13 @ 2,5 mn c/c 75 mm #. Armeringen i riktning mot lyftéglan ar placerad under armeringen i andra riktningen.Spanning-Téjningsdiagram 2.5 mm normaliserad fostaterad lintrad on a (Nima) Figur 2. Armeringens (medel-) spanning-téjningsdiagram. Hela kurvan kunde inte registreras (endast till 4,7 % téjning) p.g.a. att materialet var mycket duktilt och extensiometern inte rackte till. Men enligt Statens Provningsanstalt som utférde proven kan man knappast férvanta sig nagon oregelbundenhet vid hégre laster. Resterande kurva till brottgrans 790 N/mm? (uppmétt) och brottférlangningen 23 % (uppmatt) antages darfér som en rat linje. 4, SPLITTERLADDNINGEN 4.1 ALIMANT Laddning hade riktat splitterutkast (figur 3) och har tagits fram efter experiment med olika typer av laddningar (Edin & Forsén, 1991). Straévan var att fa lika hég splitterhastighet som hos en 250 kg minbomb, ca 2000 m/s, och en jamn splitter- férdelning. Splitterna utgjordes av kullagerkulor med 4 mm i diameter och vikt 0,263 g, Det enda som varierades i denna férséksomgang var splittertaétheten genom att mangden splitter varierades. Av de nio laddningarna innehéll tre stycken 300 g, tre styck- en 450 g och tre stycken 600 g splitter.Plats fin Gips 7a / 1.1 kg sabes ‘ Pentyl/vax Se8C KEES SESS | i 3) kan sambandet approximeras till: k, = 22 (3) Det tidigare beskrivna férséket med splitterladdningar besta- ende av 2, 3, 4 och 5,5 mm kulor har haft vardet u = 3,7. Det enda som skiljer dessa laddningar fran vara ar splittermangd- en (ingen hansyn har tagits till splitterstorleken) . I diagrammet (figur 6) dar utkastningshastigheten ar en funk- tion av randeffektfaktorn (enligt (1)) kan man genom att markera tidigare férséks hégsta och lagsta splitterutkast— ningshastighet (fér de splitter dar man hittat skuggor pa réntgenfilmen fraén samtliga blixtar) bestamma inom vilket omrade randeffektfaktorn ligger vid belastningsférhallandet 4 = 3,7. Ur diagramet far man att 1,3 < k, < 2,1.13 Utkastningshastighet «wo ms 2200) 2000) coca 1034 ws 1600) 1400 1200 1123 we 1000 g00) 0 05 10 15 20 25 30 35 40 45 5.0 } Randetfekttaktorn 555) i) ) a> Figur 6. Utkastningshastigheten som funktion av randeffekt- faktorn vid belastningsférhallandet y = 3,7. Genom att markera hégsta och lagsta splitterutkastnings- hastigheten kan man bestaémma inom vilket omrade randeffektfaktorn ligger. I detta fall ar 1,3 < k, < 2/1. Belastningsférhallandena i vara laddningar var 3,7; 2,5 och 1,9. I diagrammet (figur 7) kan man se hur y-vardet fér ladd- ningarna pdaverkar sambandet mellan randeffektfaktorn och ut- kastningshastigheten. Fér vara laddningar blir skillnaden pa randeffektfaktorn liten vid variationer av 4, varfér vi antar att 1,3 < k, < 2,1 med god approximation galler fér samtliga vara laddningar. Enligt tidigare férsdk har det konstaterats att man ej kan fa nagon stérre ékning av utkastningshastigheten éver 1 = 1,5. Belastningsférhallanden y < 1,5 medfér emellertid en sankning av hastigheten (figur 8). Belastningsférhdllandet fér samtliga vara laddningar ar hégre an 1,5 (1,97 2,57 3,7), sdledes bér inte utkastningshastig- heten hos splitterna variera namnvart mellan de olika ladd- ningarna. De bér dessutom ligga i samma storleksordning som for de tidigare undersékta laddningarna (figur 5), dvs. med medelvardet ca 1450 m/s.14 Eigur 7. Diagrammet visar hur y-vardet fér laddningarna paverkar sambandet mellan randeffektfaktorn och utkastningshastigheten. 15 20 25 30 35 40 Belastnings- férhdilande (1) Figur 8. Diagrammet visar att man ej kan f& nagon stérre ékning av utkastningshastigheterna genom héjning av belastningsférhallandet éver “ ¥ 1,5.15 5.SPLITTERBELASTNINGSFORSOKEN 5.1 FORSOKSUPPSTALLNING Betongplattan placerades liggande pa tva stycken SJ-pallar med armeringen nedat (figur 9, 10). Mellan pallarna lamnades ett mellanrum p& ca 150 mn, Plattan orienterades in sé att huvudarmeringsriktningen lag vinkelraétt mot mellanrummet. Laddningen hangdes upp 1,8 m ovanfér plattans mittpunkt, med splitterutkastet riktat nedat. En pldt (100 x 500 x 4 mm) av vanligt handelsjarn placerades med langden i huvudarmeringsriktningen och ena kortandan ca 150 mm fran plattans centrum. Platen placerades pa tva stéd i vardera ande, ca 20 mm éver plattan. Dess funktion var att ge en uppfattning om splitternas hastighet, vilket enligt vart antagande skulle vara sd pass hég att de trangde igenom. Laddningen detonerades och betongplattan duschades av splitt— er. mM SPLITTER L8n PROVPLATTA 2 PLAT a S&S | iz Lee Figur 9. Forséksuppstalining vid skott.16 Figur 10. Férséksuppstallning vid skott. Vid tidigare férsék (Forsén & Edin, 1991) har avstandet mell- an laddning och platta varit 1,3 m och ca 90 % av splitterna, med ganska jamn splitterférdelning, traffade inom en vinkel pa 25° fran laddningens langsaxel. Betongplattor, med lika armering som de har anvanda plattorna, klarade dessa splitterbelastningar (301 g) utan att slas sénder helt. For att vara saékra pa att plattan ocksa skulle klara av de stérre splitterbelastningarna pa 450 och 600 g valde vi ett avstand pa 1.8 m. 5.2 BESTAMNING AV LADDNINGARNAS SPLITTERTATHET Vid skott 4 placerades en 450 grams splittgrladdning 1,8 m éver en stérre plat (1000 x 1000 x 2 mm”). Efter att ha duschats av splitter fick vi fram ati splittertatheten for denna laddning lag pa ca. 0,15 kg/m* (figur 11). om samma splittertathet antages inom ett omrdde med 25° spridnings- vinkel motsvarar detta ca 75 % av splitterna, alltsa ndgot lagre an forséken enligt Forsén & Edin. Genom att rakna splitterislag pa betongplattorna (bilaga 2) har vi férsékt fa fram évriga laddningars splittertatheter (figur 12).Figur 11. splitterbelastad plat fran en 450 grams splitterladdning. 5 ean, AAW 4 Manga Beraknad Férséksresyltat splitter (kg/m) (kg/m*) 300 g 0.10 0.09 450 g 0.15 0.15 600 g 0.20 0.20 Figur 12. Laddningarnas splittertathet. De beraknade vardena ar grundade pa att 75 % av splitterna traffar inom 25" fran laddning- ens langsaxel. 1718 BERAKN) SPLITTERNAS IS! ‘IGHI Splitternas islagshastighet i betongplattan kan berdéknas en- ligt f6ljande berakningsmodeller (Janzon, 1978): ev eno | 3) 2 k, =k # m7? (5) a dar v = splittrets islagshastighet pa avstandet x, vo = splittrets utkastningshastighet k, = konstant beroende av splittrets form, hastighet och massa x, = avstdndet mellan laddning och platta k = konstant beroende av splittrets form och hastighet m, = splittrets massa Med v, = 1450 m/s (ngdelvarde), k = 0.00180 kg*/3/m, x, = 1,8 m och°n, = 0.263410 > kg far vi att medelislagshastighéten ar 1380 m/s. Lagsta och hégsta utkastningshastighet, 1123 och 1834 m/s (figur 6), ger islagshastigheten 1068 resp. 1745 m/s. Det ar dd antaget att tidigare resonemang stammer gall- ande vara laddningars splitterutkastningshastighet (dvs. nedelutkastningshastigheten ar ungefaér lika for samtliga laddningar, se kap.4).19 5.4 BERAKNING AV SPLITTERNAS INTRANGNING I PLAT Med nedanstaende berdkningsmodell (Rilbe, 1970) kan in- trangningen i platarna beraknas. Att en del splitter traffar platen med en viss vinkel tar vi ej hansyn till. t=o*ven V3 (6) syn owes) dar t = splittrets intrangning Veprod cons bn © = genomblagskonstant for splitter v = splittrets islagshastighet n, = splittrets massa “6 . wd Med 0 =, 56#10°° s/xg’/? , v = 1380 m/s (medelvarde), m, = 0,263*10 kg far vi att splittret ska klara av att trafiga igenon en plat pé ca 5 mn. Lagsta och hégsta islagshastighet- en ger en intrangningen mellan 3,8 och 6,3 mm. Svarigheter uppstod med att férséka mata intrangningen i platarna p.g.a. att de flesta av splitterna satt kvar i halen och inte gick att avlagsna. Nar splittret tranger in i platen bildas det en utbuktning pa baksidan, vilket mattes for samtliga islag (bilaga 3). Utbuktningarna var av mycket skiftande matt och gjorde det svaért att kunna dra nagon slut- sats gallande islagshastigheten. Men bara genom att jamfora de olika laddningarnas splitterislag kan man tydligt se att splitternas hastighet blir lagre ju hégre splittermangd man har. Endast ett splitter (skott 6) har trangt helt igenom platen och bildat ett hal. 7 Sht 6. STATISK MOTSTANDSFORMAGA 6.1 TRYCKFORSOK Efter att en platta duschats av splitter placerades den i en anordning (figur 13) dar den i huvudarmeringsriktningen be- lastades till brott med en linjelast i faltmitt. Lasten dkad- es kontinuerligt med hjalp av en handdriven hydraulisk dom- kraft och mattes med en kraftgivare. Utbdjningen mattes med en potentiometer. Resultatet aterges i diagram med lasten som funkti itbojni . ‘unktion av utbéjningen. (ordratdl gsr wk Lett why Aven tre stycken helt oskadade plattor belastades pa samma satt. Tva av de oskadade plattorna skiljde sig fran évriga plattor genom att bredden var endast 500 mm och antalet armeringsjarn var 6 st i huvudarmeringsriktningen. For att kunna jamféra resultaten med de évriga plattorna skalades lasten i last-utbéjningsdiagrammen upp med férhAllandet mellan antalet armeringsjarn (13/6=2,16). ™ romp sve 690g IN PE fo underage ty YY 9 (afer yr pR Ge ga dy onad 920 Eigur 13. Anordning fér statiska tryckférsék. 6.2 BERAKNINGAR En 6nskan var att hitta berakningsmodeller fér berdkning av last-utbéjningsdiagram fér de skadade och oskadade plattorna. I denna rapport har vi redovisat berdkningsmodeller fér last~ utbéjningsdiagram f6r de oskadade plattorna. Beraknings- modeller fér splitterbelastade plattor kommer att redovisas i konmande rapport. Resultaten fran de praktiska férséken har jamférts med tre olika berakningsmodeller, Hallgren (1974), Plem (1975) och “egen berakningsmodell" (bilaga 5).Sowa 221 7.RESULTAT OCH SLUTSATSER Genom att integrera kurvan i last-utbéjningsdiagrammen far man ett matt pd den energiupptagande férmagan hos plattorna (bilaga 4). Av resultaten har vi fér varje splittertathet gjort en medelkurva (figur 14) och vid jamférelse av de skadade och oskadade plattornas energiupptagande férmaga framgir det att de upp till plattans dubbla tjocklek, 80 mn, ar i ungefar samma storleksordning. vid planering av férséken antogs det (kap. 4) att splitternas utkastningshastighet for samtliga laddningar skulle vara ungefaér lika. Tyvarr stamde inte detta fér vara laddningar, utan har minskade splitternas hastighet ju mer splitter ladd~ ningen innehdll. Detta medférde att skadorna pa betongplatt- orna inte dkade namnvart med splittertatheten och darmed inte heller paverkade den energiupptagande férmAgan som vi antog vid planeringen av férséken (att den skulle minska med ékad splittertathet) . Att hastigheten fér splitterna fran vara laddningar inte blev som vi antagit kan bero pa att de berakningsmodeller (kap. 4.2.2) som anvandes vid jamférelse med den tidigare skjutna splitterladdningen (Aseborn, 1989) gdller fér laddningar med en eller tvé lager splitter, medan véra laddningar bestod av betydligt fler lager. En annan faktor kan vara att "Aseborns" laddning bestod av splitter i olika storlekar medan var ladd- ning endast innehéll splitter med diametern 4 mm, Fér stérre utbéjning an 80 mn visade det sig att de skadade plattorna hade betydligt stérre energiupptagande férm4ga an de oskadade. Detta kan bero pa att vid splitterbelastningen bildas det sprickor i plattan, vilket vid béjning medfér att armeringsjarnen tdjer sig pA flera punkter och darmed ger en “segare" utbéjning, jamfort med en oskadad platta dar armeringsjarnen endast téjer sig pa ett fatal punkter under linjelasten tills de nar sin brottgraéns och gar av (figur 15). En annan orsak kan vara att vid splitterbelastningen tappar en del av armeringen sin vidhaftningsférmaga mot betongen p.g.a. de viberationer som uppstaér och orsakar vid béjning att en del av armeringen glider ut med viss friktion. Figur 16 visar den energiupptagande férmagan hos betongplatt- an vid mittutbéjning 40 resp. 80 mm. Det framgar att de olika splittertétheterna med de hastigheter som erhélls inte i nagon stérre utstrackning pdverkat betongplattornas energi- upptagande férndga. Bogner LH Mla ke hd poy RPP yn ww OU? pr Endast vid ett skott, skott fem, uppstod en liten utstétning pa baksidan av betongplattan. Utstétningen var koncentrerad till plattans centrum och hade matten 130 x 68 x 5 mn. Det ar angelaget att komplettera vara férsék och da att halla splitterhastigheten konstant for olika splittertatheter.22 Splitter mot betongplattor Energlupptagn.(kNm) Os 60 te ico ee to irs 00 condone) Aetlecton __Urbéiningnm \ i figur 14. Fér varje splittertathet har en medelkurva gjorts med den energiupptagande férmagan som funktion av utbéjningen. De enskilda punkterna visar varje enskilt férséks varde, varav medelkurvan har beraknats. pa & He eve. in ope LW arin Dum ~Jann ore ia we NP 2p ‘TOINING “TONING: Lelong Win SKADAD OSKADAD donaged Un dened Figur 15. Armeringens férmodade téjning hos en splitter- skadad resp. oskadad platta.23 ENERGIUPPTAGANDE FORMAGAN Nm) splitter— mittutbdjning tathet (kg/m) 40 mm 80 mm opaverkad 400 630 0.10 280 600 0.15 360 760 0.20 400 730 Figur 16. Betongplattans energiupptagande férmagan vid mittutbéjning 40 resp. 80 mm (observera att splitterhastig- heten inte var lika fér de olika splittertatheterna) . Ny aye ye SRSLAG OM FORTSATT ARBETE 8.1 EXPERIMENT En ny f6rsékomgéng ar under beredning och tanken ar att vi ska halla oss till endast en splittermangd pA 300 g och dar- med undvika att splitternas utkastningshastighet blir lagre med kad splittertathet. splittertatheten ékas genom att laddningen placeras narmare betongplattan. En minskning av avstandet mellan laddning och platta fran 1,8 till 1,3 m innebar en férdubbling av splittertatheten. Aven islagshastigheten ékar nagot men endast marginellt med 20 m/s (kap. 5). Nar laddningen flyttas narmare plattan minskar Aven den splitterbelastade ytan, och darfér minskas plattans bredd i huvudarmeringsriktningen till halften och armeringen till 6 tradar. 8.2 TEORT Beraékningsmodeller fér minskning av den energiupptagande fér- magan hos skadade betongplattor kommer att provas. Ett satt ar att berdkna, enligt redan kanda berakningsmodeller, hur stor krater (omraknas till volym) varje enskilt splitter orsakar och darefter dra av summan av alla volymer fran plattans tjocklek. Sedan kan nagon av de i denna rapport redovisade beradkningsmodellerna anvandas.9.REFERENSER Andersson Bérje, Gjein Barbro, Gyldén Nils, 1972 Andersson Lars, 1985 Engstrém Bjérn, 1986 Erkander Asa, 24 Registrering av splitterdata med réntgen- blixt. FOA 2 rapport C 2534-D4, Mars 1972. Inverkan pa skyddsrum av byggnadsras. Statiskt och dynamiskt belastade plattstrimlor av betong. En studie av energiadtgang vid belastning till brott. Meddelande nr 141, institutionen fér byggnadsstatik (TRITA-BST-0141), Kgl Tekniska Hégskolan, Stockholm 1985. Dimensionering med hansyn till rasrisk i betongelementstommar. Miniseminarium. Dynamiskt belastade betongkonstruktioner. FortF rapport A4:86 (sid 53-79). Betong som splitterskydd. skjutférsék pa Pettersson Lennart, plattor av olika betongmaterial. FOA 1985 Forsén Rickard, Edin Kjell, 1991 Hallgren Per, 1974 Janzon Bo, 1978 Johnsson Ake, 1972 Plem Erik, 1975 rapport C 20574-D6(D4), Maj 1985. Vapenverkan mot flervanings betongbyggnad III, Bestamning av skador fran splitter- laddningar mot husfasad i skala 1:4. FOA rapport C 20860-2.3, December 1991. Statiska férsék med betongvagg. Teoretisk berakning. Arbetspapper FOA 25, Augusti 1974, Grundlaggande stridsdelsfysik. FOA rapport © 20261-D4, September 1978. Fortranrutiner fér utvardering av bilder tagna i férsdkstationens réntgenblixt- anlaggning. FOA 2 rapport A 2555-D4, Maj 1972. Barande konstruktioner FK II, betongbygg- nad. Tekniska Hégskolan i Lund, institu- tionen fér byggnadsstatik, 1975.Rilbe U, 1970 Aseborn Inger, 1989 25 Splitters genomslagsférmaga. Sammanstéll- ning av numeriska varden grundade pa férsék och berakningar. FOA 2 rapport A 2524-44, April 1970. Bestamning av splitternas utkastnings- hastighet. Arbetspapper FOA 25, 1989.BILAGA 1 26 DATORPROGRAM FOR_BESTAMNING AV_UTKASTNINGSHASTIGHETEN OCH LUPTMOTSTANDSFAKTORN FOR SPLITTER Programmet SPLITTER har utarbetats vid FOA och anvands fér att bestamma utkastningshastigheten och luftmotstandsfaktorn fér splitter. Metoden bygger pd att splitter réntgenfotograf- eras vid tva olika tidpunkter. Férsdéksmetoden finns beskriven ien FOA-rapport (Andersson, Gjein och Gyldén,1972). Programmet ar skrivet i Turbo-Pascal av Inger Aseborn. Réntgenblixt 1 och 2 ar ett stereopar och utléses vid tid- punkten T(1). Réntgenblixt 3 ar en singelblixt och utléses vid tidpunkten 7(2). T(1) och T(2) valjs pa ett sddant satt att varje splitter ger tre bilder, en fran varje blixt. Koordinaterna fér splitterbilderna pa filmen bestéms och utgér indata till programmet SPLITTER tillsammans med data fran en blankett (sid 29) avsedd fér férsdék i FOA Grindsjéns réntgen- blixtanlaggning. Beroende pa antal splitterbilder anvands tva olika metoder. Metod_1 kraver splitterbilder fran samtliga blixtar. Splittrets lage vid tiden T(1) bestams med hjalp av koordina- terna fér splitterbilderna fran blixt 1 och 2 samt blixt 1 och 2:s lage. Splittrets lage vid tiden T(2) bestams utgaende fran splittrets lage vid tiden 1(1), initieringspunktens lage, koordinaterna for splitterbilden fran blixt 3 samt blixt 3:6 lage. Utkastningshastigheten och luftmotstandsfaktorn kan da beraknas med hjalp av ekvationssystemet: S(i) = Vo¥T(i)—K,/2* (VAT (i) )? fér i = 1 och 2. S(i) = Avstaéndet laddningen - splittrets lage vid tiden T(i). Yo Utkastningshastigheten fér splittret. ke Luftmotstandsfaktorn. Metod 2 kraver splitterbilder fran stereoblixtarna 1 och 2 vid tiden T(1), att luftmotstandskoefficienten k (kan tas fran annat splitter vid samma forsék) samt splittrets massa m, ar kanda. Splittrets lage vid T(1) bestams pA samma satt somvid metod 1. Luftmotstandsfaktorn (x) kan dd beraknas enligt: =k*e m7 ky ole m och utkastningshastigheten (v,) kan lésas ut ur metod 1:s férsta ekvation. Programmet SPLITTER grundar sig pa ett aldre fortranprogram och hur berakningarna fér utvarderingen gar till mer i detalj finns redovisat i en FOA-rapport (Johnsson, 1972).BILAGA 1 27 KORNING AV PROGRANMET SPLITTER Programmet SPLITTER kérs pd en PC med TURBO-Pascal. En diskett med programmet stoppas in i drive a. Skriv: A:SPLITTER - return - Programmet bérjar med fragor om information behévs om pro- grammet och darefter féljer fragor om indata. Efter varje svar - return - Har fljer ett exempel pA inmatning av data. Svar markeras med understrykning. Fragor om indata fér férséksuppstallningen. Indata gemensamma fér metod 1 och 2 INDATA FOR SKOTTIDENTIFIERING SAMT FORSOKSUPPSTALLNING. skottidentifikation:_IAN Nr:1439 900109 inde text till skottet: Cylindrisk Pentyl-laddning med kulsplitter Laddningens centrumkoordinater (x y): =2414.0 -126.0 X-koordinaten fér initieringspunkten: -2494.7 Tidsférdréjning till stereoblixtparet 1 o 2 i microsek: 1700 Tidsférdréjning till blixt 3 i microsek: 2200 Blixti:s koordinater (x y z): =977 -159 -1603 Blixt2:s koordinater (x y z): __56 -160 1592 Blixt3:s koordinater (x y z): =308 -163 -1599 Avstandet till spalten ar (mm) :_1035 Spaltens halva bredd ar (mm): 80 Film-kassettens Z-koordinat: 549 Fragor om indata for enskilda splitter. Dessa upprepas fér alla identifierade splitter. Splitter identifiering? 1 4mm Filmkoordinaterna for splitterbild blixt1 (x y) (mm) :_-431 125 Filmkoordinaterna fér splitterbild blixt2 (x y) (mm): -830 115 Filmkoordinaterna fér splitterbild blixt3 (x y) (mm): #*** Om splitterbild saknas (metod 2) svara 999 999 **#% 43 180 Fraga fér metod 2. (Svaret pd féregdende fraga var 999 999.) Splittrets bromskonstant? 0.0017 Fragor fér metod 1 och 2 Splittrets massa (g)? 0.033 énskas specialutskrift for splittret? (J/N) (om "J" fas splitter- information som kan vara vardefull om tveksamheter finns vid be- stamningen av splitterbilderna.) Finns det fler splitter? (J/N) (om mata in nasta splitter)BILAGA 1 28 LEAT FI ROGRAMMET SPL: Utskriften fran en kérning med programmet splitter ser ut pa féljande satt. SPLITTER-DATA IAN Nr:1439 900109 cylindrisk Pentyl-laddning med kul-splitter Laddningens centrumkoordinater ar -2414.0 ~-126.0 Initieringspunktens koordinater ar -2494.7 Blixtlis koordinater 4r -977. -159 -1603 Blixt2:s koordinater ar 56 -160 -1592 Blixt3:s koordinater 4r -308 -163 -1599 Filmkassettens z-koordinat ar 549 Blixtarnas z-koordinat ar -1598 Tid initieringspunkt - laddningens yta (sek)= 0.000020 Tidsférdréjning till blixt 1 och 2 (sek)= 0.001700 Tidsférdréjning till blixt 3 (sek)= 0.002200 Tid laddningsyta-stereoblixtbild blixt 1 och 2 (sek)= 0.001680 Tid laddningsyta-singelblixtbild blixt 3 (sek)= 0.002180 Avstandet till spalten = 1035 mn. Halva spaltbredden = 80 mm. TAN Nr:1439 900109 cylindrisk Pentyl-laddning med kul-splitter Tabell 1. Splitter Blixtbilda 1 Blixtbild 2 Blixtbild 3 x x x ¥ x Y 1 4mm 431 115 -830 115 43 180 2 4mm 725 172 "353 172 568 247 3 3mm -273 51 -520 ae 273 97 4 4mm 288 7217 rae aka 217 "246 5 2mm "243 528 544 528 ate oe Tabell 2. Luftmotstandet Utkastnings- splitter Massan Faktor Koefficient| hastighet g 1/m Kg*#1/3/m n/s 1 4mm 0.260 0.0275 0.001756 1123.2 2 4mm 0.260 0.0289 0.001846 1334.6 3 3mm 0.110 0.0208 0.000998 1225.4 4 4mm 0.260 0.0255 0.001625 1166.6 5 2mm 0.033 0.0530 0.001700 1281.3BILAGA 1 29 BLANKETT VID FORSOK VID GRINDSJONS RONTGENBLIXTANLAGGNING. Koogoinatare RELATIVT DST ROMENTETS SKOTT eRIGO 7} Fic Reo — skeen ~ ae LAD ONING BLIxTAR UR PHATTA INSTRLLOABILAGA 2 BETONGPLATTORNAS UTSEENDE EFTER BELASTNING Ay SPLITTER Bild fér skott 5 (450 gram splitter) saknas. skott 4 skéts mot en plat (kap. 5). SKOTT 1 SKOTT 2 (300 gram splitter) 30BILAGA 2 31 SKOTT 3 (300 gram splitter) SKOTT_6 (450 gram splitter)BILAGA 2 32 SKOTT 7 (600 gram splitter) SKOTT 8 (600 gram splitter))BILAGA 2 33 SKOTT 9 (600 gram splitter)BILAGA 3 34 AC GVER SPLITTERNAS ORSAKADE UTBUKTNING PA PLATARNAS IAKSIDA Nar splitterna trangde in i de platar som var placerade pa provplattan bildades utbuktningar pa platens baksida, vilket mates fér samtliga islag. Endast ett splitter trangde igenom hela platen (skott 6). Varden fér skott tre (300 g splitter) saknas. skott fyra (450 g splitter) skéts mot en stérre och tunnare plat (kap. 5). Diagrammet nedan visar andel splitter fér olika splitter- mangder som ger en utbuktning éverskridande visst varde. Kurvan fér 300 g, 450 g resp. 600g splitter grundar sig pa tvd skott och 33 matta utbuktningar, tvd skott och 48 matta utbuktningar resp. tre skott och 83 matta utbuktningar. 3 88s 8838 8 3 ° ° Diagramnet visar andel splitter fér olika splittermangder som ger en utbuktning éverskridande ett visst varde. DIM dleny DYEBILAGA 4 35 ETONGPLATTORNAS LAST-UTBOJNINGSDIAGRAM DEN BERAKNADE ENERGIUPPTAGANDE GAN Genom integrering av last-utbéjningskurvan far man ett matt pa den energiupptagande férmagan hos plattorna. Figur 1-3 visar last-utbéjningsdiagram fdr de tre oskadade plattorna (S, statiskt belastade). Figur 4-11 visar last-utbéjnings- diagram fér de skadade plattorna (D, dynamiskt belastade) . De statiskt belastade plattorna i figur 1 och 2 skiljde sig fran évriga plattor genom att bredden endast var 500 mm och antalet armeringjarn var 6 st i huvudarmeringsriktningen, alltsd samma matt som plattorna kommer att ha i kommande férséksongang. Fér att kunna jamféra resultaten med de évriga plattorna skalades lasten i last-utbéjningsdiagrammen upp med férhallandet mellan antalet armeringsjarn (13/ LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR: (oskadad) a5 baste Energi(kNm) a eet 0 8 SO 7% 100 125 150 175 Mittutbéjning(mm) Figur 1LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR (oskadad) BILAGA 4 36 7% 100 125 150 175 Mitutb8jning(mm) LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR Last(kN) Energie) | 12 1 10 08 08 O7 Cas 05 ENERGI3 04 03 STATISKS| 02 04 0 7% 100 125 «(150 (175 \Mittutbéjning(mm) Figur 3BILAGA 4 37 LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR (300g splitter) Energi(kNim) aeeeaeh LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR splitter) Energi(itum)BILAGA 4 38 Lasttkn) LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR (450g splitter) Last(kN) Energl(kNm) —— 13 05 ENERGIDS| 04 we Ca ry | da i] O52 0s 00, ia ie ie Mittutb@jning(mm) Bigur 7BILAGA 4 39 LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR (450g splitter) Last(kN) Energl(kNm) 15: a LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING. BETONGPLATTOR (600g spiltter) 15 uted 3 f 12 14 io 10 10 a os o7 os Neate ENERG! D7 5 04 TT OG rast 02 ot 0 aeewe wees s 0 0 2 «50 7S 100 12550175 Mittutbdjning(mm) Figur 9BILAGA 4 40 LAST-UTBOJNING;ENERGIUPPTAGNING BETONGPLATTOR 15 (600g splitter) Energi(kNm) Last(kN) Energi(kNm) 15 7 19) 3| — ol peti Figur 11 05 ENERGID.S Og Nordstém De 02 O41 0BILAGA 5 4. OINING: HOS DE En 6nskan var att hitta berakningsmodeller fér berdkning av last-utbéjningsdiagram fér de skadade och oskadade plattorna. I denna rapport har vi redovisat berakningsmodeller fér last— utbéjningsdiagram fér de oskadade plattorna. Beraknings- modeller fér splitterbelastade plattor kommer att redovisas i kommande rapport. Resultaten fran de praktiska férséken har jamférts med tre berakningsmodeller, Hallgren (1974), Plem (1975) och "egen berakningsmodell". 1. BERAKNINGAR ENLIGT HALLGREN Den f6érsta delen av Hallgrens beraknade last-utbéjningskurva stammer val med vara férsék. Vid anvandning av Hallgrens metod har vi antagit att balken helt tappar sin barférnaga nar armeringen nar sin brottgrans (vid 23 procents brott- férlangning). Enligt Hallgren beraknas en jamn krékning av balken, och maxutbéjningen som funktion av bel: istningen med utnyttjande av armeringens uppmatta spanning-téjnings kurva. Son hjalp vid berdkningarna har ett datorprogran tagits fran (bilaga 6). 1_SPANNING :SKURVO. En spanning-téjningskurva fér betong har antagits enligt figur 1. 3 1 ir? Em PEm ] Figur 1. Betongens spanning-téjningskurva.BILAGA 5 For €, $ €, galler att: For €, > €, galler att: 264 (PH1) (3€o- En) “BV (gn) 6(P-1) €L¢, 2 (eon eg)? (3(PH2) eg V6 o~ eq) Jeg? (P=2) (BEo~BE) 2e (2 (PH1) €y (3€o-€q) “ITE gE q) 2] Be Og = fog (ITE /eg-1)/(P-2)) 42 qa) (2) (3) (4) (5) (6) For klent armerade element utan byglar och tryckarmering kan enligt Hallgren valjas som rimliga varden: foe €, = 3% Y= 0.30 0,80 * o. P= 2,5 Armeringens uppmatta spanning-téjningskurva (kap. 3, figur 2) anvands.BILAGA 5 43 ERAKNING AV_MOMEI KRAFTER Figur 2. Tvarsnittsbeteckningar. Téjnings- och spanningsférdelningar. Vid ratlinjig téjningsférdelning galler: «= & ” Jamviktsvillkoren ger: | T = D (8) Tea*f.*x*b (9) D=A, * a, (10) Inre momentet blir: M=D(a-f*x ] q@2)BILAGA 5 44 Berakningsgang: Valj ett godtyckligt varde pa ¢, 2. 0, avlases ur armeringens arbetskurva (Rap. 3, figur 2) 3. Gissa ett varde pa x 4. Ur (7) beraknas €, 5. Beraékna a ur betongens arbetskurva Lés ut x ur (8), (9) och (10), vilket skall stamma med gissat x 7. Nar x ar bestamt kan M beraknas ur (11) Krékningen y" (figur 3) kan berdknas enligt formeln: (12) 012945678910 265, 30 Figur 3. Provplattans y"- diagramBILAGA 5 45 1.3 BERAKNING AV_UTBOJNINGEN Mittutbéjningen y beraknas som "mittmomentet" av "lasten" y". Datorprogramet ger punkter till ett moment-utbéjningsdiagram. Eftersom vi ar intresserade av ett last-utbojningsdiagram raknar vi om momentet till en last. Da lasten éverférs till plattan via ett profilréret (kap. 6, figur 13) raknas den om till tva stycken linjelaster, med avstandet motsvarande rérets bredd (figur 4). %¥ ior 265 c Figur 4. De verkande linjelasterna pa betongplattan. Momentet raknas om till en linjelast enligt formeln: mea (13) (Qe) M = inre momentet P= last i faltmitt 1 = avstandet mellan stéden c = avstdndet mellan linjelasterna P ar allsd den totala belastningen i newton, mot aktuellt tvarsnittsbredd b, vilket i vart fall ar 1m. Belastningen éverférs till hela plattbredden b via ett profilrér sa att tva linjelaster 4 P/2 uppstar.BILAGA 5 46 Berdknad last-utbéjningskurvan éverensstammer val med férséken fran de oskadade plattorna (figur 5). LAST-UTBOJNINGSDIAGRAM BETONGPLATTOR (oskadade) Figur 5. Den opaverkade betongplattans beraknade last- utbéjningskurva enligt Hallgren, samt resultat fran férséken. 2.BERAKNING ENLIGT PLEM I stallet fr armeringens uppmatta spanning-téjnings kurva anvander Plem genomgdende armeringens flytgrans vid berdkning av dragkraften i armeringen. Tryckpakanningarna i en betongbalks tryckzon har vid brott- stadiet en sannolik férdelning enl. figur 6. Fér praktiska berakningar antas den i figuren férenklade férdelning karak- teriserad av konstant varde f_ inom 0,75 av tryckzonens héjd x och vardet noll narmast neu€fallagret.BILAGA 5 = 47 N_Férenklod tryckférdelning Sonnolik verklig tryckférdeining_ neutratlager Figur 6. Sannolik férdelning av tryckpakanningarna i en betongbalks (-plattas) tryckzon vid brottstadiet. d (effektiv hojd) “Armeringsarea A, med pakdnning fy Eigur 7. Tvarsnittsbeteckningar. Enkelarmerad balk (platta) med béjmoment. vara férséksplattor antas vara normalarmerade, vilket enligt Plem innebar att armeringens karakteristiska draghdllfasthet = uppnds fére slutligt brott. Brottmomentet kan dd be— stinmas enligt tva alternativa samband:BILAGA 5 48 2 = bed eto ewe (1-—) (a4) w A, * ff, *a* (1-—) (15) Me et 7 | Ef Mekanisk arneringsdel: wosp*—st (a6) is Lee J As (Geometrisk) armeringsandel: pt qa7) bed Tryckzonens hdj. (as) P4 grundval av ett stort antal férsék med armerade betong- balkar har man enligt Plem funnit att man approximativt kan berakna den fiktiva flytledslangden (a), vilket ar beroende av momentkurvans form i ndarheten av flytleden samt av den effektiva balkhéjden, enligt sambandet: a= Min ( ago, 0-5 # d+ ag. ) (as) dar ag, enligt figur 8 ar langden av omrddet intill en flyt- led ifn vilket momentet ar stérre an 0,8 M,. PA sanma satt definieras a, som langden av omrddet intill%en flytled inom vilket momenté@ ar stérre an 0,9 M,BILAGA 5 49 D¢--o 265 60 590 S80 Figur 8. Aktuell momentkurva med férklaring av beteckningen agq- Rotationskapaciteten (0,) kan berknas enligt formeln: a *—* (1+ 2504p, ) (20) x 3 yy = 2*10 Py ar en parameter som bestéms av bygginnehdllet. I vart fall ak py = 0 eftersom vi inte har ndgra byglar. Enligt Andersson (1985) kan max utbéjning (y,,,,) beraknas 50} (22) Med vara varden insatta ger detta en maxutbéjning pa ca 94 mm, vilket stammer ganska bra med vara praktiska férsék.BILAGA 5 50 Om man bortser fran att P(y) har ett lagre varde innan brott- lasten uppnds (Andersson, 1985) s4 kan brottenergin berdknas enligt féljande férenklade formel: W=P* Vay (22) Med vara varden insatta far vi en brottenergi pa ca 680 Nm. Detta innebar att den beraknade brottenergin ar betydligt lagre an resultaten fran vara férsék. 3.EGEN BERAKNINGSMODELL I den egna beraékningsmodellen antar vi ‘t man far en flytled i faltmitt, och att utbéjningen kan berdéknas med hjalp av den vinkelandring som sker. Momentkapaciteten beraknas med hjalp av armeringens uppmatta spanning-téjningskurva (kap. 3, figur 2). Figur 9. Brottet med beteckningar hos den opaverkade plattan. Tryckzonens héjd x (figur 9) beraknas enligt sambanden 16, 17, 18 (Plem, 1975).BILAGA 5 51 Engstrém (1986), har undersékt sambandet melian dragkraften N och férlangningen § fér anslutningar férsedda med kamstangs- férbindningar. Férséksresultaten visar inverkan pa 6 av for- bindningsstangens dimension och betonghdlifastheten i fér- ankringszonen (figur 10). 10 : Keo rr er eT Figur 10. Dragférsék pa férenklade dragkraftséverférande anslutningar. Med ledning av figur 10 antages att vara plattor med g = 2.5 vid brott far en férlangning 6 = 10 mm, Antagandet ar grovt eftersom armeringen vid Engstréms férsék bestod av kamstal, medan vi anvande oss av slat armering. Max utbéjning (y,4,) kan beraknas enligt formeln: (23) Med vara varden insatta far vi en max mittutbéjning pa ca 46 mm, vilket staémmer bra med vara férsék med en oskadad platta. Fér att £4 fram varden till ett beraknat last-utbéjnings- diagram (figur 11) anvands f6ljande berakningsmodeller:BILAGA 5 52 Armeringens téjning: € (%) = ——+* 23 (24) Ymax Talet 23 ar armeringens uppmatta brottférlangning i procent. Inre momente’ M=D#z (25) Pakaénningen i armeringen (0,) utlases ur armeringens téjning- spaénningsdiagram (kap. 3, ffgur 2). Kraften i armeringen (D), samt lasten i faltmitt (P) berdknas enligt formlerna 10 och 13. LAST-UTBOJNINGSDIAGRAM BETONGPLATTOR (oskadade) a Figur 11. Den opaverkade betongplattans berknade last~ utbéjningskurva enligt egen beraékningsmodell, samt resultat fran forsdken. den DIWe 2BILAGA 6 53 DATORPROGRAM_F‘ ;ERAKNING, ENLIGT HALLGREN (1974), AV ST -UTBOJNINGSKU! ADE PI 10 REN S#tteeenntnentanenennteneunnintnnnnnnenineennenenennnenennenennent 20 REN *hAtvanesanseven® Statisk arbetskurva enl. Per Hallgren *#¥stsHewtetie® 25 REN teAevatensenerenormal iserad fosfaterad Lintréd 2.5em, 1000*1000"40RtHee 30 REN *etetennevanentiataesseinentietatenennnnntnnevacnennannennenatnenntne 135 REM /////ANTAL indata(par) far ej 8verstiga 30 st, anners andra 1////// 40 REM 50 PRINT:PRINT:PRINT 60 PRINT TAB(7);My Com)™;TABCS2) 70 PRINT 80 LPRINT TAB(7D;#y (am)";TABCS2);"F QHD 90 LPRINTH " 100 DIM SAC3O) 110 DIN EAC30) 120 DIM YBIS(30) 130 DIM m¢30) 140 DIM WoC 100) 150 DIM YBI(30) 160 REM 170 REM 180 REM arneringens spinning-t3jningskurva epsilon (promi lle), signa (MPa) 190 DATA 1,199.9,3,452.6,5,495.6,9,538.6,13,567.6,17,601.6,21,666.5,25,671.5, 491 DATA 29,695.5,35,714.5,39, 736.6, 47, 756.6,60,759,70,761.7,80,764.3,90,766.9 192 DATA 100,769.6,110,772.2,120,774.9, 130,777.5,140,780.2, 150,782.8, 160, 785.5 200 DATA 170,788. 1, 180, 790.8, 190,793.4,200,796.1,210,798.7,220, 801.4, 230,804 210 REM 220 REM 230 G=1:REM 8 = bred 1 m 240 H=.034:REM M = effektiv hdjd 1m 250 Ads.O000638:REM AA = armeringeares {mz 260 SH=3.92E+07:REM SM = maxinal betongtryckpékéning {Pa 270 EW=3:REM EN = stukning vid maximal betonatryekpikimning 1 promi lle 260 FIe2.5:REM FI = Konstant som beskriver tryckpakinningen { betongen 290 PSI=.3:REM PSI = konstant som beskriver tryckpékinningen 1 betongen 300 REN varden pi EM, FI och PSI enl. ovan ar antaget i formler nedan 310 L=.59:REM L = plattans/balkens spinnvidd 1 m 320 C=.06:REM C = avstind | mnellan tvé mittlaster som bel 330 REM 340 REM ‘350 REM ‘360 REN * For konbinationerna av t8Jning och spinning i armeringen beréknas nu * [370 REX * tillhdrande moment, krékning av plattan/balken och max. nedb8jning * 1380 REN SHtneeneeneeneenenatnnntntennnnatatnietnentintatiaeseanenaatenanetad 390 REM 400 REM 410 FoR I=1 To 30 420 READ EACTD,SACI:REM EA och SA dr tBjning 0 spénning fér armering ent. oven 430 saciy=saci)¥10000001 440 REN *¥**¥¥eWe Iterering av tryckzonshjd och berékning av alfa *¥etwenesess 450. X=.01% 460 EBPEACIYX/CH-X) 470 1F E6>3 THEN 490 4680 ALFACEB*(9-EB)/27:G0T0 500 490 ALFASCS¥(EB-1)-.1*(EB-3)°20/3/E8 500 XT=AR*SACID/ALFA/SH/B. 2F Qe tar plattarvbatkenBILAGA 6 54 510 1F ABSCX-K1)NCK) THEW 710 {690 YBICS)=YBIS(K=1)4C HONS) -MCK=19/(M(KY-M(K=1))9*(YBISCK)-YBIS(K=19) 700 oto 720 m0 NeXT K 720 MEXT § 730 REN *¥™#* Berk. av max. necbsjning (*mittmonent™ av "Lesten ybiey “+e m0 750° FOR J=1 TO 10 760 Yevevarcuy¥(L-0)°2/6008 770 wext a 780 REM *¥EAHAeveHess Utskrift av maxutbOjning och pllagd kraft *tttHewneseees 785. 1F 1/2 SINTC1/2) THEN 810 790 PRINT TAB(S);Y;TAB(3O9;4¢NC1D/(L-C) 800 LPRINT TAB(5);¥5TAB(30);4%M(1/¢L-C) 10 Next 1 20 END