Att ta seden dit man kommer

Om Telias affrer i Ryssland

December 2005

Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
Regeringens policy fr statliga fretag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6
Att gra affrer i ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7
Telias affrer i ryssland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
de frsta stegen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
vem var telias affrspartner r 2000? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8
vad anvndes Telias pengar till? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Historien om MegaFon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
fretagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10
den danska advokaten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
den ryska ministern . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
anklagelser om pengatvtt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
att vlja vnner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Regeringens kunskap och agerande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Slutsatser och frslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17
Bilagor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
bilaga 1. kvitto p betalningen till leonid reiman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19
bilaga 2. georgious avtal med choumak . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
bilaga 3. TeliaSoneras pressmeddelande 9 mars 2005 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23

Frord
vissa akter i departementets arkiv, bland
annat akten om samgendet mellan Telia
och Telenor. Vi har begrt att regeringen ska
prva sekretessen p den akt som rr Telias
brsintroduktion. Vidare har personer som
str nra Alfa Group varit behjlpliga med
information om ngra av de rttsprocesser
som tvisten mellan IPOC och Alfa har gett
upphov till. Vi har ven tagit del av offentliga dokument frn dessa rttsprocesser, p vilka vi grundar en del av de slutsatser vi drar i denna rapport.
Kristdemokraterna tar inte stllning i
de rttstvister som pgr mellan IPOC och
Alfa Group med flera. Vi kan konstatera att
internationella handelskammarens skiljenmnd i Genve den 25 augusti fattade ett
beslut till frdel fr IPOC1 och att en appellationsdomstol i stra Karibien i mitten
av oktober fattade ett beslut till frdel fr
Alfa Group2. Bda rttsprocesserna fortstter nu i andra instanser.
Denna rapport r framtagen av Maria
Larsson, riksdagsledamot och frsta vice
partiordfrande fr Kristdemokraterna,
och Magnus Kolsj, politiskt sakkunnig
vid Kristdemokraternas riksdagskansli. Frfattarna ansvarar sjlva fr innehllet i rapporten. Den har inte behandlats av ngot
beslutande organ inom partiet.

Staten ger 25 procent av svenskt nringsliv. Riksdagens uppgift r att granska regeringens garstyrning. Kristdemokraterna
har gnat en hel del tid t sdan granskning.
I februari brjade vi arbetet med att granska TeliaSoneras affrer i Ryssland. Det hela
brjade med en enkel frga: Vem r det
egentligen som TeliaSonera gr affrer med
i Ryssland? Frgan hade sitt ursprung i en
artikel i tidningen Affrsvrlden nr 1-3
den 19 januari 2005 som berttade om de
oklarheter som finns kring TeliaSoneras
affrspartners i Telecominvest och MegaFon.
Den 7 mars stllde Maria Larsson en
interpellation till nringsminister Thomas
stros fr att frska f regeringens syn p
uppgifterna i Affrsvrldens artikel klarlagd. Efter det att nya uppgifter framkommit stllde Maria en skriftlig frga till
nringsministern fr att terigen frska f
fram ett svar om regeringens syn p hndelseutvecklingen och vilka tgrder som
regeringen mnar vidta.
Hitintills har Thomas stros inte gett
ngra som helst svar i sakfrgan utan hnvisar till sitt fulla frtroende fr TeliaSoneras
ledning. Vi har drfr sjlva frskt att
finna fakta i mlet och strukturera de olika uppgifter som vi tagit del av.
I arbetet har vi gtt igenom artiklar frn
bde svenska och utlndska medier fr
perioden mellan 1992 och 2005. Vi har
granskat utdrag ur nringsdepartementets
diarium fr perioden 1999 till 2003 samt

Stockholm den 2 december 2005

Maria Larsson

1 http://english.pravda.ru/main/18/89/355/13916_megafon.html
2 http://www.cellular-news.com/story/14892.php

Regeringens policy fr statliga fretag

Enligt nringsminister Thomas stros ska
de statligt gda fretagen vara fredmen
och fregngare.3 Men det viktigaste mlet r vrdeskapande.4 Mlet att skapa vrde
stller enligt regeringen krav p lngsiktighet, effektivitet, lnsamhet, utvecklingsfrmga samt ett miljmssigt och socialt
ansvarstagande. Regeringens frvaltning
ska vara tydlig och ppen.5
Regeringen anser att det r viktigt att de
statligt hel- och delgda fretagen har en
genomtnkt strategi fr att hantera etiska
frgor. I den senaste verksamhetsberttelse fr statliga fretag str det: Alla styrelser br besluta om att bolaget ska ha en vl
frankrad och gemensam etikpolicy. Handlingsprogram br finnas fr hur den etiska policyn implementeras samt kommuniceras svl externt och internt. Den externa
rapporteringen ska ppet deklarera bolagets
gemensamma etiska vrdegrund. De statligt
gda bolagen br bedriva ett aktivt arbete i
dessa frgor svl i de egna fretagen som i
sina respektive branschorganisationer. 6 Regeringen uppmuntrar ocks svenska fretag till globalt ansvarstagande genom att

3
4
5
6
7
8

upptrda i enlighet med grundlggande

internationella normer kring mnskliga
rttigheter, arbetsvillkor, miljhnsyn och
bekmpning av korruption.7
I en debatt artikel i Dagens Nyheter
den 27 maj 2004 skrev dvarande nringsminister Leif Pagrotsky att: Den statliga bolagssfren ska tillmpa nolltolerans nr det
gller fusk, mygel, mutor och annat olagligt
och oetiskt beteende. Inga fretag i Sverige r
s hrt granskade och ppassade som de statliga fretagen. Utrymmet fr felsteg r minimalt. Det r tufft, men ocks fullt rimligt.
Det r den frvntan som det svenska folket
har p de statliga bolagen. Och det svenska
nringslivet behver fredmen. 8
Trots den hga svansfringen i etiska
frgor har regeringen hitintills vgrat att
upprtta en egen etisk policy fr frvaltningen av de statliga bolagen. Man har
heller inte gjort ngra frsk att upprtta
etiska riktlinjer fr de statliga bolagen p
liknande stt som man idag har gemensamma riktlinjer fr anstllningsvillkor fr
personer i fretagsledande stllning samt
den externa ekonomiska redovisningen.

Verksamhetsberttelse fr fretag med statligt gande 2004, s. 5

Ibid, s. 10
Ibid, s. 11
Ibid, s. 16
Ibid, s. 17
Kapital ska verfras till lyckade bolag, Dagens nyheter 27 maj 2004

Att gra affrer i Ryssland

mines the rights of minority shareholders.
International accounting firms have audited
the accounts of some of these companies and
one international investor is suing a large
accounting firm for tolerating such abuse.13
Korruption utgr ett hot mot mnskliga
rttigheter och leder enligt FN:s utvecklingsprogram till att fattiga och utsatta
mnniskor fr smre social service samtidigt som de drabbas av hgre skatter. FN:s
generalfrsamling har slagit fast att korruption kan hota stabiliteten och tryggheten i samhllet, underminera demokratiska och moraliska vrden samt utgra en
fara fr den sociala, ekonomiska och politiska utvecklingen.14
Den ryska regeringens kamp mot korruptionen har ntt ett visst momentum
och landet strks 2002 frn FATF:s
(Financial Action Task Force) lista ver
lnder som inte vidtagit tgrder fr att
motarbeta penningtvtt.15 Men vad som
ocks blivit tydligt vart efter regeringens
kampanj intensifierats r att kampen
mot korruptionen blivit ett redskap i
presidentens hand som kan anvndas mot
motstrviga tjnstemn och politiska motstndare.16

Ryssland r bland de lnder i vrlden som

genomsyras mest av korruption. Bland 159
granskade lnder hamnade Ryssland p
126:e plats p Transparency internationals
ranking fr 2005.9 Trots att president Putin har satt korruptionsbekmpning hgt
upp p den officiella agendan10 har utvecklingen gtt bakt. P ett r har landet
tappat 36 placeringar p den internationella
rankingen.11
Den omfattande korruptionen tillsammans med myndigheternas bristande respekt fr grundlggande rttsprinciper,
bristande transparens i beslutsfattandet,
det oskra affrsklimatet och den organiserade brottsligheten, har lett till att de utlndska investeringarna i landet inte motsvarar vad man kan frvnta sig i en
ekonomi av Rysslands storlek.12
I en rapport frn 2002 ger Amnesty International exempel p ngra av de affrsmetoder som anvnds i Ryssland. Some
Russian companies have missled investors.
Some delay producing their accounts, others
do not produce any accounts. Some issue new
shares at a substantial discount to benefit
officials connected with the companys
management. Some divert profits to shell
companies listed in tax havens, which under-

9 http://www.transparency.org/cpi/2005/cpi2005_infocus.html
10 Global corruption report 2005, Transparency international, s. 200
11 http://news.independent.co.uk/europe/article320804.ece
12 Doing business in the Russian Federation: The human rights approach, Amnesty international
2002, s. 1-2
13 Ibid, s. 15
14 Ibid, s. 19
15 http://www.fatf-gafi.org/dataoecd/45/31/33693981.pdf
16 Global corruption report 2005, Transparency international, s. 200

Telias affrer i Ryssland

De frsta stegen

sionen om att Telia ska f kpa en del av

de aktier som Commerzbank ger i First
National Holding (FNH).21 Den 28 april
godknns kpet av kommissionen eftersom det inte anses att transaktionen kan leda till att konkurrensen snedvrids. Kommissionen har d uppfattningen att bde
Telecominvest (TCI) och First National
Holdings gs av Commerzbank. I sitt pressmeddelande sger kommissionen: FNH
and TCI are active in the field of investment in telecommunication activities in Russia. Both companies are currently controlled
by Commerzbank AG.22
Det har senare framkommit att Commerzbak inte gde den del i First National
Holdings som man slde till Telia utan att
den verkliga garen i sjlva verket var en
dansk advokat vid namn Jeffery Galmond.
Galmond sger i en edsvuren inlaga till
Eastern Caribbean Supreme Court p Brittiska Jungfruarna att Telia genomgick en
ordentlig due diligence process innan de
kpte sin del i First National Holdings.
Dock verkar denna process inte varit tillrckligt ordentlig fr att upptcka att den
riktiga garen till aktierna man kpte inte
var tyska Commerzbank utan Galmond.
Informationen om vem som var den
egentliga garen blev allmnt knt frra
ret i och med en av alla rttsprocesser om
gandet av de omtvistade 25,1 procenten
av MegaFon. Jeffery Galmond sger klart
och tydligt i en av sina edsvurna inlagor att
det r han som gde den delen av First
National Holdings som sldes till Telia
2000 och att han enbart anvnt Com-

Redan i januari 1992 etablerade Telia, dvarande Televerket, verksamhet i Ryssland.

Man hyrde lokaler i Sankt Petersburg fr
att kunna vara med och rusta upp det regionala telentet.17 Det var ocks tillsammans med det regionala, statligt gda, telebolaget som Televerket Radio tog initiativ
till att bilda North West GSM.18 gandet
kom att frdelas mellan de finska, norska
och svenska televerken samt tre statliga
ryska telebolag och ett privat fretag som
gdes gemensamt av cheferna fr de ryska
telebolagen. Televerkets andel i North West
GSM var cirka 13 procent.19
I brjan av februari 2000 meddelade
det d helstatliga Telia att man kpt 25 procent av det ryska bolaget Telecominvest
fr 700 miljoner kronor. Det hr r ett
mycket viktigt steg fr Telia, sa Bo Magnusson som d var ansvarig fr Telias Rysslands-satsning.20 Sanningen var snarare att
man investerat i det Luxemburg-baserade
holdingbolaget First National Holdings.
Fr investeringen p 700 miljoner kronor
kom man ver 29,5 procent av First
National Holdings som genom en serie
transaktioner senare kom att ga 85 procent av Telecominvest. Sljaren var tyska
Commerzbank, eller det var tminstone
vad som d uppgavs.

Vem var Telias affrspartner r

2000?
Den 23 mars 2000 gr Commerzbank och
Telia en anmlan till Europeiska kommis-

17
18
19
20
21
22

Svenskarna i S:t Petersburg, Dagens industri 4 september 1992

Telias optimister vill vxa i Ryssland, Dagens industri 13 januari 1999
Telia i rysk rvsax, Dagens industri 21 februari 1995
Telia betalar 700 Mkr fr ryskt telebolag, Dagens industri 17 februari 2000
http://europa.eu.int/eur-lex/pri/sv/oj/dat/2000/c_093/c_09320000331sv00100010.pdf
http://www.europa.eu.int/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/00/416

gande i. Det r om inte annat tydligt i

Telias beskrivning av affren dr de berttade fr media att det var just Telecominvest
de investerat i.26 r 2002 bytte Telia in
sina akter i First National Holdings mot ett
direkt gande i Telecominvest.27

merzbank som en fasad.23 Men, sger Galmond, 2001 bestmde sig Commerzbank
fr att man inte knde sig bekvma ver situationen att agera gare fr 66,58 procent
av First National Holding eftersom den
ryska telekomsektorn inte var bankens huvudsakliga uppgift. Drfr verfrdes aktierna till Com Tel Eastern i december
2001.24 Varken Commerzbank eller Telia
gjorde ens d en ansats att meddela kommissionen om de oriktiga uppgifterna man
uppgav nr man notifierade sin investering
i First National Holding ret innan.
Trots att Telia rimligtvis mste ha vetat
fr lnge sedan att de inte kpte sin del av
First National Holdings frn Commerzbank s pstr de s sent som i somras att
de inte hade en aning om vem de egentligen gjorde affrer med. I en artikel som
publicerades den 15 augusti i Wall Street
Journal str det: A spokesman for Telia,
now part of TeliaSonera AB, said the company
thought it was partnering with Commerzbank and wasnt aware of Mr. Galmonds
ownership. 25
Men varfr kpte Telia verhuvudtaget
aktier i First National Holdings? Det var
ju Telecominvest man ville skaffa sig ett

23
24
25
26
27
28
29
30

Vad anvndes Telias pengar till?

Vad anvndes de 700 miljoner som Telia
kpte sina 29,5 procent av First National
Holdings till? I en artikel i Wall Street
Journal i r uppges att de pengar som det
d helstatliga Telia betalade fr sin del i First
National Holdings gick till att spda ut
det ryska statliga garintresset i Telecominvest28 och att en strre del hamnade i
hnderna p Jeffery Galmond.29
Jeffery Galmond uppger sjlv i en edsvuren inlaga att Telias pengar anvndes till
att ka First National Holdings gande i
Telecominvest. Nr transaktionerna var
klara hade First National Holdings kat sitt
gande i Telecominvest till 85 procent. De
pengar Telecominvest erhll anvnde de i
sin tur till att ka sitt gande i Northwest
GSM.30

Fourth Affidavis of Jeffery Galmond, punkt 157.

Fourth Affidavis of Jeffery Galmond, punkt 171-174
German Probe Scritinizes Commerzbank CEO, Wall Street Journal 15 augusti 2005
Telia betalar 700 Mkr fr ryskt telebolag, Dagens industri 17 februari 2000
Ibid
http://english.mn.ru/english/issue.php?2004-44-14
Commerzbank is at Center of Probe, Wall Street Journal 25 juli 2005
Fourth Affidavis of Jeffery Galmond, punkt 170

Historien om MegaFon
IPOC International Growth Fund r
en investeringsfond som har sitt ste p
Bermuda. Fonden sgs vara gd av en dansk
advokat, Jeffrey Galmond, och Michael
North som tidigare arbetade fr tyska
Commerzbank.
Nr Telia gick i hop med Soneras hade
bda parter med sig ryska garintressen in
i boet. Soneras gande var koncentrerat
till 35 procent i Sonic Duo. Telia gde en
del av den luxemburgbaserade fonden First
National Holding som i sin tur gde stora
delar av North West GSM genom fretaget Telecominvest. Telia hade ven sedan
gammalt ett direkt gande i North West
GSM. TeliaSonera gs idag till 43,5 procent
av den svenska staten och till 13,18 procent
av den finska. Dessutom gs bolaget av
mnga smsparare som investerade i Telia
nr dvarande nringsminister Bjrn
Rosengren slde ut fretaget 2000 under
frespeglingen att Teliaaktien hade alla
frutsttningar att bli en framgngsrik folkaktie.
CT-Mobile gs av Alfa Telecom som ingr i den ryska oligarken Michael Friedmans
imperium Alfa Group. CT-Mobiles garskap r omstritt eftersom IPOC menar att
de haft ett optionsavtal som gett dem rtten att kpa CT Mobiles 25,1 procent av
MegaFon, vilket Alfa bestrider.
I klvattnet av garstriden om de 25,1
procenten av MegaFon har en rad intressanta uppgifter framkommit som bidrar
med tidigare oknd information om
TeliaSoneras partners. Det r uppgifter
som borde f mnga vckarklockor att
ringa, framfrallt mot bakgrund av den
socialdemokratiska regeringens mycket tydliga uttalanden om etiska krav p fretag
dr staten har garintressen.

TeliaSonera har idag sitt ryska gande placerat i bolaget MegaFon, som r det tredje strsta mobiltelefonfretaget i Ryssland
och det enda mobiltelefonfretaget som
har en rikstckande licens. Bolaget grundades 2002 genom en sammanslagning av
North West GSM, som hade en GSMlicens fr Sankt Petersburgomrdet, och
Sonic Duo som hade en GSM-licens fr
Moskva samt ett antal mindre regionala
mobiltelefonoperatrer. Idag ser garbilden i Megafon ut p fljande stt: TeliaSonera 34,1 procent, Telecominvest 31,3
procent, CT-Mobile 25,1 procent, IPOC
International Growth Fund 8 procent och
Comtact-C 1,5 procent.31
CT-Mobiles garandel r freml fr en
garstrid. Telecominvest och IPOC, uppbackade av TeliaSonera, menar att CT-Mobile inte har rtt till sin andel p 25,1 procent eftersom det funnits ett optionsavtal
som gett IPOC rtt att kpa denna del.
Bakom flera av garna till MegaFon
finns det dessutom ett relativt komplicerat
korsgande och det finns anledning att
studera dessa fretags bakgrund nrmare.

Fretagen
Telecominvests etablerades 1994 i St Petersburg och till grund lg tillgngarna i tv
statliga fretag OAO Petersburg Telephone Network och OAO St Petersburg
National and International Telephone.
Telecomivest privatiserades 1996. Den
danske advokaten Jeffery Galmond sger sig
vara en av grundarna till Telecominvest
och fretagets huvudgare.
Telecominvest gs i dag av Luxemburgregistrerade First National Holding,
TeliaSonera samt North West Telecom, ett
av de tidigare statliga telebolagen fr Sankt
Petersburgomrdet.
31 http://eng.megafon.ru/

10

Den danske advokaten

kapital frn vst fr att bygga upp Sankt

Petersburgs telent som frvaltades av
Petersburg Telphone Network. Enligt Galmond kom Petersburg Telephone network
att ga 95 procent av Telecominvest medan
Galmond gde de resterade 5 procenten.
En av de ansvariga cheferna p Petersburg
Telephone Network och Galmonds kontaktperson vid bildandet av Telecominvest
var Leonid Reiman. Genom en rad transaktioner kunde Galmond bidra med ett
kapitaltillskott p 1,8 miljoner dollar till
bolaget och kom p s stt att kontrollera
51 procent av kapitalet i Telecominvest
som d blev ett dotterbolag till Galmonds
Luxemburgregistrerade holdingbolag First
National Holdings.38
Fr att dlja sitt eget gande frn en allt
nyfiknare rysk press bad Galmond sin goda
vn Dr Boemke att frga Commerzbank,
som var klient hos Boemkes advokatbyr,
om de kunde agera som nominerad aktiegare fr First Naional Holdings och Compus Holdings i Galmonds stlle. Men
eftersom lagen i Luxemburg krver att ett
holdingbolag har minst tv aktiegare,
lovade Dr Boemke att agera gare fr en liten procentandel av aktierna i bolagen.39

Jeffery Galmond r en dansk advokat som

sjlv menar att han kontrollerar stora vrden i telekomsektorn i Ryssland. Han utmlas av TeliaSonera som en dansk jurist
och mngrig investerare inom telekommunikation i Ryssland 32 Det frekommer
dock ihrdiga rykten som pekar p att Jeffery Galmond i sjlva verket r den ryska
telekomministerns Leonid Reimans bulvan, ngot som bda frnekar. Galmond
sjlv har i sitt vittnesml i den process som
pgtt p Brittiska Jungfruarna uppgett att
han r en nra personlig vn till den ryska
telekomministern Leonid Reiman.33 En
tidigare affrskollega till Reiman som ocks r bekant med Reiman hvdar att
telekomministern i sjlva verket r Galmonds svger.34
Frgan r dock hur det gick till nr den
relativt oknda danska advokaten Jeffery
Galmond kom ver ansenliga ryska telekomtillgngar och nu personligen r huvudgare till det tredje strsta telekombolaget i Ryssland. Galmond menar sjlv att
han fick chansen att kpa 20 procent av
Sankt Petersburgs frsta privata teleoperatr Peterstar fr drygt 530 dollar.35 Detta
i brjan p 1990-talet d aktierna enligt
andra investerare skulle vara vrda mnga
miljoner dollar.36 En kort tid drefter ska
Galmond ha slt 55 procent av dessa aktier
vidare till det amerikanska bolaget Cable
and Wireless fr 6,75 miljoner dollar via
en serie transaktioner ver flera skalbolag
i olika skatteparadis.37
Galmond hvdar ocks att han var drivande nr Telecominvest bildades. Tanken
med bolaget var att det skulle bidra med
32
33
34
35
36
37
38
39

Den ryske ministern

Initiativtagaren till Peterstar, Leonid
Reimans tidigare affrspartner, Anthony
Georgiou berttar en helt annan historia om
de aktier som enligt Galmond gjorde honom rik. Georgiou berttar att aktierna
frn brjan gdes av honom och Reiman
gemensamt genom ett bolag som hette
Glenrothes men att Reiman med hjlp av

Aktiegare i MegaFon enade bakom aktiegaravtal, pressmeddelande TeliaSonera 9 mars 2005

Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 85- 99
Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 47
Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 114
Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 67
Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 118- 120
Ibid, avsnitt 123-146
Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 147- 157

11

Georgiou slde sina aktier i bolaget. Choumak hade tidigare utsetts av centrala myndighetspersoner i Moskva fr att hjlpa till
med bildandet av Peterstar44 och avgifterna var enligt Choumak ndvndiga fr att
f std av personer som behvde godknna att Peterstar skulle tilldelas en licens att
bedriva televerksamhet.45
Oavsett om det r Galmond eller Reiman
som r den egentliga garen bakom IPOC
och First National Holdings med flera bolag s r det i alla fall relativt tydligt att turerna kring de 20 procenten av Peterstar och
de avgifter som Georgiou var tvungen att
betala fr Peterstars ursprungliga licens har
varit avgrande fr att Galmondsfren ska
kunnat vxa till den omfattning den har
idag.

amerikanska investerare lyckades verfra

aktierna till ett av honom helgt bolag
Complus Holdings.40 Om Georgious version om de 20 procenten av Peterstar r
korrekt, innebr det att hela grunden fr
Galmonds pstdda frmgenhet frsvinner.
Jeffrey Galmond berttar i en av sina inlagor till domstolen p Brittiska Jungfruarna att han vid ett tillflle bestmde
sig fr att han ville belna sin nra vn
Leonid Reiman. Han verfrde drfr alla
sina aktier i First National Holdings och
Telecominvest till en fond i Liechtenstein,
Fiduciare Commerce Trust eller FCT.
Galmond gjorde sedan Reiman till fondens
primra frmnstagare.41 Den 11 november frra ret bekrftade ven Reiman att
han var fondens frmnstagare. Men d
hade aktierna i First National Holdings
och Telecominvest redan flyttats till andra
hnder.42
En artikel i The Washington Times frn
15 november 2004 framgr det att Leonid
Reiman har varit i centrum i den ryska
telekomvrlden sedan tidigt 1990-tal. Det
beskrivs ocks hur MegaFon har tilldelats
frdelar av Reiman nr det gller tilldelning
av frekvenser.43
Anthony Georgiou intygar i sin edsvurna
inlaga till domstolen p Brittiska Jungfruarna att han varit tvungen att betala tv
miljoner dollar i avgifter varav hlften gick
direkt till Remians bankkonto i Schweiz,
nr han startade Peterstar. Georgiou slt ett
avtal med Alexander Choumak om att avgifterna skulle finansieras genom att

Anklagelser om pengatvtt
I samband med rttsprocessen p Brittiska Jungfruarna har revisionsfirman PricewaterhouseCoopers granskat den bolagssfr
som Jeffrey Galmond hvdar att han ger.
Jonathan G A Phillips, som har gjort
granskningen, skriver [M]utch of what I
have seen is consistent with accepted characteristics of money laundering schemes and I
have been provided with no evidence that
enables me to conclude that the structure
and the funds flows are not a part of a money
laundering scheme as alleged. 46
Phillips noterar i sin rapport att mnga
av de strukturer och transaktioner som
han har granskat uppvisar vissa eller alla de
tecken fr penningtvtt som Financial

40
41
42
43

Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 49- 68

Jeffery Galmonds Fourth Affidavit, avsnitt 158
http://english.mn.ru/english/issue.php?2004-44-14
Analysis: Russias Telecom-gate By Peter Lavelle UPI, The Washington Times 15 November
2004
44 Anthony Nicholas Georgious First Affidavit, avsnitt 17
45 Ibid, avsnitt 34- 39
46 IPOC International Growth Fund Limited v- OOO Alfa-Eco, Santel Limited, Avenue
Limited, Janow Properties and others. Report by Jonathan G. A. Phillips- Date 18 October
2004, avsnitt 2.6

12

retag vid namn Unialbert Holdings Limited straxt innan North West DCS skulle sljas. Unialbert betalade endast det nominella
vrdet p aktierna, ungefr 17 000 dollar.
Mindre n en mnad senare sldes bolaget
och Unialbert fick 9,8 miljoner dollar varp Unialbert upplstes och fem miljoner
dollar delades ut till Complus Holdings och
resterande 4,8 miljoner dollar betalades
via Galmonds advokatbyr och ytterligare
en mellanhand till Augmentation Investments, ett bolag i Galmondsfren.48 Det
verkar allts som om Telias partner i North
West GSM lurat dem p flera miljoner
dollar, och det bara p en enskild affr.

Action Task Force on Money Laundering

(FATF) beskriver i sina typologier. Till dem
hr anvndandet av offshore banker, anvndandet av skalbolag utan ngon egentlig verksamhet, anvndandet av en mngfald snabba elektroniska kapitalverfringar
samt anvndandet av mellanhnder ssom
advokater och sekreterarbyrer vid transaktioner och som delar av bolagsstrukturer 47.
I ett avsnitt behandlas gruppens frsljning av Nort West DCS till North West
GSM, det bolag dr Telia varit delgare
sedan 1992. Enligt Phillips riktades en nyemission p fem miljoner aktier till ett f-

Figur 1
Frenklad figur av
Galmondsfren

47 Ibid, avsnitt 2.8- 2.9

48 Ibid, avsnitt 7.14- 7.16

13

Att vlja vnner

hindrar att direkta eller indirekta konkurrenter, ssom Alfa Group, har ett garintresse
i MegaFon. Fr MegaFons bsta, kommer
drfr parterna att arbeta fr att lsa den
pgende tvisten gllande Alfas ansprk p
gande i MegaFon. 49 Trots att Telia hvdar
motsatsen, r det svrt att tolka aktiegaravtalet annorlunda n att TeliaSonera fr
frsta gngen vljer sida i striden mellan
IPOC och Alfa.50
Trots att TeliaSonera i sin Corporate
Social Responsibility (CSR) rapport fr
2005 sger sig ha ett tydligt stllningstagande vad gller mutor och korruption
och trots att bolaget understryker att en
kad transparens r en nyckelfaktor fr att
motverka olagliga och oetiska beteenden51,
har de allts valt att samarbeta med en
fretagsgrupp vars etik r starkt ifrgasatt.

Trots att Telia borde frsttt s tidigt som

2001 att Galmond bedragit dem i frgan
om vem som var den verkliga garen till
First National Holdings och Telecominvest
och trots att PricewatarehouseCoopers
rapport som visar p allvarliga misstankar
om penningtvtt publicerades redan p
hsten frra ret, skrev TeliaSonera p ett
aktiegaravtal med IPOC och Telecominvest den 9 mars i r. I avtalet stller man
sig p IPOC:s sida i striden om MegaFon.
Man sger bland annat i sitt pressmeddelande att TeliaSonera, TelecomInvest (TCI)
och IPOC International Growth Fund
(IPOC), huvudgarna i ryska mobiloperatren MegaFon, meddelar i dag att de har
undertecknat ett avtal som avser att strka
deras samarbete och klargra MegaFons
styrning och verksamhet... Aktiegaravtalet

49 Aktiegare i MegaFon enade bakom aktiegaravtal, TeliaSonera pressmeddelande 9 mars 2005

50 Telia Sonera i ryskt dilemma, Dagens industri 10 mars 2005
51 Towards sustainability through telecommunications services CSR Report 2005, TeliaSonera,
s. 34

14

Regeringens kunskap och agerande

verksamheter i St Petersburg-omrdet. 52
Trots att Telia varken gde aktier i Telecominvest eller Peterstar och att regeringen
rimligtvis borde ha knt till det, skriver
bolaget s hr.
Nr Telia investerade i First National
Holdings gde Telecominvest endast en
minoritetsandel av Peterstar. Den serie av
affrer som ledde till att Telecominvest
idag kontrollerar bolaget genomfrdes s
sent som i hstas d First National Holdings
och Emergent Telecom Ventures kpte 71
procent av aktierna av amerikanska Metromedia. Kpet genomfrdes genom First
National Holdings dotterbolag Pisces.53
Om man r geners kan man sga att Telia gde 7,3 procent av Peterstar nr regeringen godknde noteringsprospektet.
Men vilken kontroll kan ett bolag anses ha
ver ett intressebolag till ett intressebolags
dotterbolag? Och vilken ekonomisk vinning
kunde Telia och dess blivande aktiegare
frvnta sig av det arrangemang som fanns
d?
I ett svar p den interpellation om Telias
affrer i Ryssland som Maria Larsson stllde till nringsministern den 7 mars i r, hnvisar Thomas stros till TeliaSoneras egen
etikpolicy som sger att fretaget inte ska
ta emot betalningar av ngot slag som r
olagliga och/eller oetiska i landet dr verksamheten bedrivs. Svaret r behftat med
flera svagheter. Dels gllde frgestllningarna i frsta hand inte Telia som sdant utan
bolagets samarbetspartner, dels skiljer sig
definitionen t p vad som r oetiska
betalningar relativt mycket mellan Sverige
och Ryssland, dels gller TeliaSoneras
etiska riktlinjer enbart de konsoliderade

Vi har gtt igenom nringsdepartementets

diarium fr tiden mellan 1999 och 2003
utan att finna ett enda dokument som har
anknytning till Telias affrer i Ryssland.
Detta trots att Telia gjorde vad de sjlva beskrev som en strategisk investering i brjan av r 2000 nr bolaget fortfarande var
helstatligt. Under den period vi har granskat finns det ett dokument dr ven renderaden r sekretessbelagd. Detta dokument
har frkommit och det r allts omjligt att
reda ut om dokumentet innehll ngon
information om Telias affrer i Ryssland.
Vad visste regeringen egentligen om
Telias kp av aktier i First National
Holding? Knde de till att den egentliga
samarbetspartnern inte var Commerzbank
eller var de helt ovetande om Telias stora
steg den viktiga strategiska investeringen?
Man kan tycka att det borde vara naturligt
att ett helstatligt bolag kommunicerar med
regeringen nr man gr en affr som
behver notifieras hos EU-kommissionen
och att regeringen ven r med i utformandet av sjlva notifieringen.
Nr Telia senare under 2000 skulle
brsnoteras och aktierna bjds ut till allmnheten skrev regeringen och Telias styrelse i prospektet: I St Petersburg har Telia
investerat i det ryska holdingbolaget TCI,
som ger aktier i mobilteleoperatren North
West GSM (som ocks gs direkt av affrsomrde Mobil). Via North West GSM erbjuder Telia mobiltjnster till fretagskunder.
Telia ger ocks en andel i Peterstar, en stadsntsverksamhet med en sljstyrka som tillhandahller kundtjnst fr Telias fretagskunder. Dessutom har TCI innehav i en
internetleverantr och andra telerelaterade

52 Inbjudan av frvrv av aktier i Telia AB, Stockholm 20 maj 2000, s. 95

53 Telekom: First National och Emergent kper 71% av Peterstar, Nyhetbyrn Ticker 2 augusti
2005

15

Maria Larsson upprepat frgestllningen

om TeliaSoneras investeringar i Ryssland i
en skriftlig frga till nringsministern, str
Thomas stros fortfarande utan svar. Som
frvaltare av den strsta aktieposten i
bolaget har stros ett ansvar att agera nr
det nu finns fakta p bordet som tyder p
att Telias partner kan vara inblandade i
oegentligheter.

fretagen54 Telecominvest och MegaFon

r endast intressebolag. I den riksdagsdebatt som interpellationen ledde till sa
stros: Vrt krav p styrelsen r naturligtvis att om man fr information och fakta p bordet som tyder p att ngon av
deras partner skulle syssla med oegentligheter
mste man omedelbart ta itu med det. 55
Trots att det snart gtt tta mnader
sedan interpellationsdebatten, och trots att

54 Towards substainability through telecommunications services CSR Report 2005,

TeliaSonera, s. 34
55 Riksdagens protokoll 2004/05:110 6 anf. 22

16

Slutsatser och frslag

mer till kritan har bristerna p etik i bolagsstyrningen varit uppenbar. Prisdumpning, mutor, bestickning, miljskadlig
verksamhet och skatteplanering hos de statliga fretagen r bara ngra av de saker
som uppmrksammats under regeringen
Persson.
En annan brist som blir tydlig ven nr
det gller Telia r svrigheten att flja upp
vad som egentligen har hnt. Vilka kontakter togs och vilka beslut fattades infr
Telias investering i First National Holdings? Regeringens s kallade formlsa
styrning mste upphra. Det r inte demokratisk frsvarbart att viktiga beslut fattas om vra gemensamma tillgngar utan
att en enda anteckning frs.
De personer som har knnedom om
Telias strategiska investering fr att f ett
rejlt fotfste p den ryska marknaden
behver trda fram och bertta vad de vet.
Nringsutskottet br hlla en hearing med
dem som var inblandade i frhandlingarna och besluten r 2000 s att vi i alla fall
kan f en ngot bttre uppfattning n vi har
idag om vad som verkligen hnde och vem
Telia och regeringen trodde man gjorde
affrer med.
Thomas stros r fortfarande svaret
skyldig p frgan om vad han tnker gra
fr att utrna vem som r TeliaSoneras
verkliga partner i Ryssland och vad han
tnker gra fr att skerstlla att TeliaSonera inte drabbas av de beskyllningar
om penningtvtt och korruption som riktas mot bolagets samarbetspartners. Kristdemokraterna kommer drfr att lmna
in en interpellation s att nringsministern tvingas att komma till riksdagen och
svara p de frgorna.

Vi har gnat en avsevrd tid t att g igenom

ngra av de dokument och artiklar som
behandlar TeliaSoneras affrspartners i
Ryssland. Trots det har vi bara skrapat p
ytan. Den avslutade rttsprocessen p Brittiska Jungfruarna omfattar tusentals sidor
med skriftliga vittnesml, expertutltanden och annan bevisning. Vi kan inte dra
ngra slutsatser huruvida det r Jeffrey
Galmond eller Leonid Reiman som r den
egentliga garen till den s kallade Galmondsfren. Vi kan heller inte dra ngra
slutsatser om huruvida gruppen gnar sig
t ekonomisk brottslighet. Men det vi sett
reser tillrckligt mnga frgetecken fr att
man ska undra om TeliaSonera verkligen
agerat p ett stt som verensstmmer med
en hg etisk standard? Det reser ocks
frgetecken om regeringens agerande. Varfr var regeringen s otydlig om Telias engagemang i Ryssland nr bolaget brsnoterades? Vad visste regeringen om de
falska uppgifter som lmnades till EUkommissionen nr fretaget kpte in sig i
First National Holdings? Och vad har
regeringen gjort fr att frvissa sig om att
TeliaSoneras affrspartners lever upp till
de hgt stllda etiska krav som regeringen
sger sig ha?
Turerna kring Telias affrer i Ryssland r
ett tydligt bevis p att regeringen behver
ha en vergripande etisk policy fr sin egen
bolagsfrvaltning och fr alla fretag med
statligt gande. Detta r ngot som vi kristdemokrater efterlyst i flera r. Den socialdemokratiska regeringen har ofta efterlyst
ett mer moraliskt agerande frn de privata bolagens sida och har grna hllit en
hg svansfring i etiska frgor s lnge det
handlar om hgtidstal. Men nr det kom-

17

18

Bilagor
Bilaga 1: Kvitto p betalningen till Leonid Reiman

19

Bilaga 2: Georgious avtal med Choumak

20

21

22

Bilaga 3: TeliaSoneras pressmeddelande 9 mars 2005

23

24

Box 2373, 103 18 Stockholm

Telefon 08-723 25 00 Telefax 08-723 25 10
www.kristdemokraterna.se
info@kristdemokraterna.se