Analog/Digitalsyn

tar
Vad r en synthesizer och hur fungerar
den ?
En synthesizer, eller ''synt'' r en form av elektronisk apparatur, som fr det
mesta anvnds som ett musikaliskt instrument, vilket genererar olika former av
ljud via sina moduler och parametrar, denna process kallas syntes. Syntar
finns i bde mjuk och hrdvaruform.

Historia
De frsta ''riktiga'' syntarna blev tillverkade p 50-talet och blev tillverkade av
RCA. Dessa ''urldriga'' syntar hade skallade stmgaffelsoscillatorer som
formade det grundlggande soundet som man sedan fysiskt modifierade fr
att ndra p ljudet.
Ett annat bra exempel fr tidiga elektroniska instrument r thereminen, som
redan var uppfunnen r 1919 av den ryske fysikprofessorn Lev Termen . Detta
instrument blev senare finslipat av den legendariska Robert Moog. Robert
Moog var den frsta som tillverkade syntar som faktist var s billiga att man
kunde ha dem fr hemmabruk. Robert Moogs syntar blev frst introducerade
vid Audio Engineering Society Convention r 1964. Dessa modulra
monofoniska syntar banade vg fr en stor mngd innovation p den tiden
och efter en inte s lng tid framt fddes den frsta helt portabla synten:
Minimoog.

P en rtt s kort tid gick vi allts frn brutalt gigantiska modulra syntar stora
som kldskp till kompakta workstations fr on-stage och hemmabruk. De
frsta riktiga polyfoniska syntarna kom p 70-talet, men hade ofta ganska
groteskt otcka prislappar.
p 80-talet brjade syntarna bli riktigt populra i popmusiken, och syntarna
blev mer och mer teknologiskt avancerade fr varje dag p samma gng som
de blev billigare och billigare. P slutet av 80-talet och brjan av 90-talet reste
syntarna in i digitalldern och snart verkade ingenting omjligt.
Nufrtiden kan musiker och sounddesigners vlja frn ett oerhrt stort
spektrum av olika syntar och syntesmetoder, vare sig hrd eller mjukvara,
digital eller analog, eller till och med bda. Nyligen har man krossat barriren
mellan VST-mjukvara och semi-analoga syntar. Modern pop och dansmusik
skulle inte existera i den form som vi knner dom idag ifall synthesizern aldrig
skulle ha uppfunnits.

Olika former av syntes

- Additiv syntes:
Additiv syntes r en teknik som skapar harmonik genom att addera ihop
sinusvgor i olika frekvenser. Denna metod anvnds p nstan alla
elektroniska orglar.

- Subtraktiv syntes:
Subtraktiv syntes funkar p ett liknande stt, fast rent ut tvrtemot. En eller
flera oscillatorer producerar en harmoniskt rik ton, som sedan filtreras och
moduleras fr att skapa klangen och soundet som anvndaren sker. De
flesta syntar anvnder denna metod eftersom den r vldigt intuitiv och ltt att
frst, jmfrt med t.ex additiv eller FM-syntes.

- FM Syntes:
FM, eller frekvensmodulationssyntes uppfanns av John Chowning r 1970 vid
Stanford-Universitetet och bygger p att en simpel ljudvgform
frekvensmoduleras av en annan vilket skapar en komplex vgform med en
annorlunda ljudkaraktr. Tekniken patenterades r 1975 och licensierades till
Yamaha. De frsta digitala syntarna anvnde FM-syntes.
(Den mest familjra FM-synten ur ett synt-entusiastiskt perspektiv r ju frsts
den knda Yamaha DX-7)

- Granulr Syntes
Denna syntesmetod r r egentligen bara en speciell form av sampling.
Tusentals av skallade ''grains'' blir fngade och teruppspelade. Detta skapar
illusionen av ett enskilt ljud.

- Fasdistortionssyntes
Fasdistortionssyntesen blev uppfunnen i mitten av 80-talet av Casio. Den
uppfanns som ett alternativ till Yamahas FM-syntes, men ndde aldrig samma
popularitet. Syntesen i sig sjlv r baserad p anvndningen av samplingar.

- Physical Modelling
Physical moddelling r en av de mest unika, tekniskt komplicerade, men
fortfarande mest intuitiva syntesmotederna. Denna typ av syntes simulerar
vissa instrument, eller objekt via matematiska algoritmer och manipulerar
ljudet via flera virtuellt givna objekt och ljudgenererings-metoder utan att bryta
fysikens lagar. Den r exklusivt tillverkad fr CPU och DSP-drivna syntar, t.ex
mjukvaru, eller virtual-analoga syntar, och blev kommersiellt frst slppt 1994
p Yamahas VL-1.

Samplers
Sampling r en syntesmetod som r baserad p inspelade ljudsnuttar.
Nufrtiden r de flesta samplers baserade p moduler och samplingarna kan
editeras via filtrering, samt LFO och ADSR envelope.

Syntkomponenter

Oscillatorn
Oscillatorn r den viktigaste komponenten i en synt. En synt kan ha en eller
flera oscillatorer. En oscillator r ett elektrotekniskt instrument som genererar
en vgform.
Om denna vgfrom r periodisk repeterar oscillatorn signalen tills anvndaren
sger stopp.

Vgformerna:
Sinuston:
Sinustonen r den mest simpla vgform som finns, den har inga vertoner
och existerar inte egentligen i naturen, den kan bara genereras i en
elektronisk eller digital milj, faktiskt r det rent av fysiskt omjligt frutom i
teorin att verkligen terskapa en sinuston vare sig analog eller digital,
eftersom alla ljudtergivnings-medium, som tillexempel hgtalare och hrlurar,
orsakar ngon grad av distorsion, allts tillgg av vertoner i soundet.

Sgtandsvg:
Sgtanden r den mest harmoniska vgformen, den bestr endast av
naturliga vertoner. Sgtanden r en av dom mest populra vgformer att

skapa string och pad-sound med.

Kantvg:
Kantvgen r en vldigt ljus vgform. Kantvgen bestr av udda vertoner.
Vldigt bra fr basljud

Triangelvg:
Triangelvgen bestr bara av udda vertoner. Den lter lite som en blandning
av kantvgen och sinustonen, men med mycket brantare avskrning av
vertoner n kantvgen.

Noise:
De tv vanligaste typerna av noise r white noise och pink noise. White noise
r en vldigt ljus typ av noise som genererar ett jmt distribuerat ljud ver hela
frekvensspektrumet. Pink noise dremot lter mycket mrkare och jmnare fr
mnniskorat. Noise anvnds ofta fr att skapa trummor/percussions och
transition-sweeps och dylikt.

Filter
En synts filter r en av de mest kraftfulla komponenterna i en synt nr det
kommer till att forma ljudet (Speciellt inom subtraktiv syntes). Alla filter har en
brytfrekvens som kan ndras av anvndaren. Olika syntar har olika branthet
p sina filter, dom vanligaste r dock 12dB, 18dB, och 24dB per oktav. Filtrets
resonans lgger en accent p brytfrekvensen, och soundet blir p s stt
''skrikigare'' om man vrider upp resonansen. Ett vldigt populrt exempel p
en vldigt unik filtersektion finns p rolands legendariska TB-303.

High & Lowpass:

High och lowpass r dom mest vanliga typer av filter p en synt. Lowpass
filtrerar bort hga frekvenser och gr soundet rikare i det lga registret.
Highpass dremot, filtrerar bort det lga registret och tunnar ut soundet.

Bandpass:
Ett bandpassfilter filtrerar bde hga och lga frekvenser p samma gng,
soundet fr en sorts skitig ''radio'' effekt.

Notch:
Notchfilter r det motsatta av ett bandpassfilter, det filtrerar bort ett ''hl''
mellan tv frekvenser, och lmnar ljudet med bara de nskade lga och hga
frekvenserna p frekvensspektrumet.

LFO
LFO'n, eller low frequency oscillator, r en oscillator som genererar ljud under
20hz, allts under mnniskans hrselfrmga. Signalen kann sedan
anvndas till att modulera tilexempel pitchen p oscillatorerna, eller cutofffrekvensen p filtret, det senare nmnda exemplet hrs p nstan alla
moderna dubstep-ltar, och lter WUBWUBWUBWUB !

ADSR Envelope
ADSR str fr attack, decay, sustain, och release, och beskrivs lttast genom
fljande exempel: Pelle har en synt, och vill gra ett mktigt sound, s han
vrider igng lite ADSR p syntens amplifier. Pelle stter attacktiden p 500ms,
decaytiden p 200ms, och en releasetid p 1000ms. Allts, frn gonblicket
pelle trycker ned en tangent tar det 500ms fr ljudet att stiga frn inget ljud

alls, till peaknivn, sedan tar det 200ms fr ljudnivn att sjunka frn
attacknivn ner till sustainnivn, och frn och med gonblicket pelle slpper
tangenten tar det 1 sekund fr ljudet att sjunka tillbaks till sin icke-existens.
ADSR kan ocks anvndas p filtersektionen av en synt.

Amplifiern
En amplifier, ocks kallad amp, regulerar och frstrker den genererade och
processerade signalen. Den kallas oftast fr master output p modernare
syntar.

Addendum
Kort och simpelt: Synthesizers r analoga eller digitala ljudgeneratorer som
anvnder sig av olika digitala algoritmer, och/eller elektrotekniska routings fr
att generera olika ljud med hjlp av olika metoder som vi kallar syntesmetoder.
Det finns mycket, mycket mer att bertta om speciella syntar och deras
uppbygnad, modulra system, och allt sdant, men tyvrr jag r en lat
mnniska, Peace out !