BSV 97 - Snow and Wind Loads SWE

BOVERKETS HANDBOK OM
SN- oe H VI[\IDLAST
SV 97
Sno
och
ast
VI
JT~OVERKET
Handbok
Boverkets handbok om
(7]ih vindlas2
Utgva 2
BOVERKET 1997
DIARIENUMMER: B620-920/97
TITEL: B overkets handbok om sn- och vindlast, utgva 2

UTGIVARE: Boverket, byggavdelningen
UTGIVNINGSMNAD: november, 1997
UPPLAGA: 1:1
ANTAL: 6.000 ex
TRYCK: Tryckeri B alder
ISBN: 91-7147-394-7
ISSN: 1400-1012
SAMMANDRAG: I Boverkets handbok om Sn- och vindlast, utgva 2, beskrivs last-
frutsttningar som kan anvndas vid dimensionering av konstruktioner som utstts fr sn- och vindlast. Handboken innehller avsnitt om snlast, vindlastens
statiska inverkan, vindlastens dynamiska inverkan och formfaktorer fr vindlast.
SUMMARY: Boverkets's handbook "Sn- och vindlast" (Snow load and wind action) presents loading conditions that may be used when structures subjected to
actions from snow and wind are designed (according to BKR 94).
The three main sections deal with snow load, the static effect of wind action and
the dynamic effect of wind action.
Shape coefficients for wind action, basic data on the reference wind velocity and
characteristic values of the dynamic wind pressures are given in appendices.
SKORD: dynamisk inverkan, formfaktorer, handbcker, last, ringsvngningar, sn,

vind, virvelavlsningar, BKR 94.
PUBLIKATIONEN KAN BESTLLAS FRN:
Boverket
Publikationsservice
Box 534
371 23 Karlskrona
Fax: 0455-819 27
E-post: publikationsservice@boverket.se
Boverket 1997
REDAKTRER: 'Cell Nero, Sture kerlund
Sn- och vindlast
Innehllsfrteckning
INNEHI J SFRTECKNING
0
INLEDNING
SNLAST
1:1
Allmnt
1:11
Beteckningar
1:12
Bakgrund
1:2
Vrdet p so fr Sveriges kommuner
1:3
Formfaktorer y fr snlast p tak
12
1:4
Den termiska koefficienten, C't
20
1:5
Exempel
23
VINDLASTENS STATISKA INVERKAN

g: l
Allmnt
24
2: Il
Beteckningar
24
2:12
Bakgrund och begrnsningar
25
2:2
Vindhastighet
26
2:21
Referensvindhastighet, vref
26
2:22
Terrngtyper
28
2:23
Vindens hastighetsprofil och exponeringsfaktorn, Cexp
31
2:24
32
2:3
Topografins inverkan p vindhastigheten

Berkning av vindlast
2:31
Allmnt
32
2:32
Referenshastighetstryck, qref
35
2:33
Vindsttsfaktor, Cdyn
35
2:34
Berkningshjlpmedel
36
2:4
37
2:5
Formfaktorer fr vindlast
Exempel p formfaktorer fr vindlast
2:51
Formfaktorer fr utvndig vindlast
37
2:52
Formfaktorer fr ut- och invndig vindlast

Tillflliga konstruktioner
41
2:6
24
VINDLASTENS DYNAMISKA INVERKAN
32
37
46
47
3:1
Allmnt
47
3:11
Beteckningar
47
3:12

Berkning av vindstt
48
3:2
3:21
Allmnt
48
48
Sn-nch vindlast
Innehllsfrteckning
3:22
50
3:3
Formfaktorer
58
3:4
Virvelavlsning
58
3:41
Allmnt
58
3:42
Ekvivalent karakteristisk vindlast av virvelavlsning
61
3:43
tgrder fr att minska dynamisk inverkan av

virvelavlsning
62
3:5
Ringsvngningar
63
3:6
Brottmoder fr vindbelastadc konstruktioner
65
3:61
Lastfrutsttningar med hnsyn till lokal buckling
65
3:62
Lastfrutsttningar med hnsyn till utmattning

Exempel
65
3:7
Bilaga A. Formfaktorer fr vindlast
78
A1
Allmnt
78
A2
Utvndig vindlast
78
A2:1
Vggar och tak
78
A2:2
Skrmar
93
A2:3
Skrmtak
95
A2:4
Tangentiell vindlast
100
A2:5
Fackverk
100
A2:6
Fackverksmaster
101
A2:7
Stnger, cylindrar, kahlare c

Sfrer
Invndig vindlast
103
A2:8
A3
67
106
107
Bilaga B. Basdata fr Vref
110
Bilaga C. Karakteristiskt hastighetstryek, qk
111
Referenser
113
Sn- och vindlast
o Inledning
INLEDNING
Detta r utgva 2 av Boverkets handbok om sn- och vindlast. Vi har

infrt frkortningen BSV 97 fr denna handbok. Eftersom det inte r
ngon ny handbok utan endast en uppdatering av den som kom ut 1994
betecknas denna som utgva 2.
Den ingr i en serie handbcker som Boverket ger ut. vriga hand
bcker i serien r
Boverkets handbok om betongkonstruktioner (BBK 94),
Boverkets handbok om stlkonstruktioner (BSK 94),
Dimensionering genom provning och
Svngningar, deformationspverkan och olyckslast.
Denna handbok behandlar
sn last i avsnitt 1
vindlastens statiska inverkan i avsnitt 2
vindlastens dynamiska inverkan i avsnitt 3
formfaktorer fr vindlast i bilaga A och i bilaga B ges basdata fr re
ferensvindhastigheten samt i bilaga C ges karakteristiskt hastig
hetstryck qk.
I avsnitt 3 r den modell p vilken givna samband bygger, en vertikal
konsol inspnd i grunden. Det innebr att denna handbok varken r
applicerbar p linstagade master eller p broar.
I denna utgva har vi
rttat upptckta fel
uppdaterat tabellen ver snlastens grund vrde i kommunerna
uppdaterat tabellen ver referensvrdet fr vindlast i kommunerna.
Tre kommuner har ftt ndrad referensvindhastighet. kning fr
cker frn 25 till 26 mls, minskning fr Orust frn 26 till 25 mls
och minskning fr Kunglv frn 26 till 25 mls.
utkat avsnittet om formfaktorer fr vindlast och
utkat avsnitt 2:3 med anvisning om hur den totala vindlasten mot en
byggnad br berknas och
gett flera exempel p invndig vindlast och
gett reduktionsfaktorer fr tillflliga konstruktioner.
De tv sista punkterna r vsentligen baserade p gllande engelsk
standard, BS 6399, Loading for Buildings, Part 2. Code of practice for
wind loads, 1995.
I frsta utgvan valde vi att citera och rama in relevanta delar av BKR.
I denna utgva avstr vi frn detta dels fr att alla anvndare frmodas
ha tillgng till BKR dels fr inte behva revidera handboken om vi gr
ndringar i sn- eller vindlastavsnitten i BKR som inte pverkar hand
bokstexten.
0 Inledning
Sn- och vindlast
Utgva 2 har utarbetats inom en arbetsgrupp med

Gran Alpsten
ke Bengtsson
Sigge Eggwertz
Kamal Handa
Kjell Nero
Jan-Olof Nylader
Hkan Sundqvist
Sture kerlund
Stlbyggnadskontroll AB
ELU-konsult
Bloms Ingenjrsbyr
CTH
Boverket
NIB-konsult AB
KTH
Boverket
Sn- och vindlast
1 Snlast
SNLAST
Ml-n t
1: 11
Beteckningar
area
exponeringsfaktor
termisk koefficient
utvndigt vergngsmotstnd
temperatur
vrmegenomgngskoefficient
lngd
bredd
hjd
lngd
snlast p mark
karakteristiskt vrde fr snlast p tak
taklutning
tyngd av sn per volymsenhet
Ce
Ct
Re
a
b
h
1
so
Sk
formfaktor
ip
1: 12
lastreduktionsfaktor.
B akgr und
Grundvrden fr snlast p mark i BKR r ett karakteristiskt vrde som
svarar mot 98 %-fraktilen i frdelningen fr maximal snlast per r,
dvs, den snlast som i genomsnitt terkommer en gng p 50 r. Snlastkartan i BKR, som r framtagen av SMHI p Boverkets uppdrag, r
baserad p sndjupsmtningar frn 40 stationer under perioden 19071990 och p densitetsunderskningar dels i Nord-Taesler (1) dels frn
SMHI:s sntaxeringar under perioden 1978-94.
SMHI har valt att ta fram modalvrdet i frdelningen fr 50rsmaximum istllet fr 98 %-fraktilen i frdelningen fr rsmaximum. Detta gller ven referensvindhastigheten.
i allmnhet skiljer sig dessa vrden ngot men fr Gumbelfrdelningen, som utnyttjats bde fr sn- och vindlast, r vrdena praktiskt taget identiska.
Sn- och vindlast
1 Snlast
Vid bestmning av snlasten har densitetsdata frenklats och valts p

fljande stt :
Norrland, Dalarna, Vrmland och Dalsland
Gtalands kustland, Gotland och land
vriga Sverige
230
280 kg/m'
240 kg/m'
Dessa vrden gller vid tiden fr maximalt sndjup.

Av praktiska skl r snlastkartan i BKR 94 i viss mn justerad efter
kommungrnserna.
ven snlast p tak definieras som ett karakteristiskt vrde trots att
det sannolikt inte svarar mot 98 %-fraktilen i frdelningen fr max

snlast per r.
1 SS-ENV 1991-2-3:1995 (2) och ven i det senaste ISO-frslaget, mars

1992 (3) (revidering av ISO 4355 (4)), skrivs det allmnna uttrycket fr
snlast p tak i princip s hr
= PCeCi so
Ct
sO
(1:12a)
formfaktor
exponeringsfaktor som tar hnsyn till vindens inverkan
termisk koefficient som t. ex beror p energifrluster genom
tak eller annan termisk pverkan
snlastens grundvrde.
D vi inte anser oss kunna ange vrden p Ce som avviker frn 1,0 har
vi valt att anvnda det enkla uttrycket
Sk = ,1-1C1 So
(1:12b)
Lgg mrke till att snlastkartan och ven vindlastkartan i BKR visar
isolinjer, dvs orten fr punkter med samma vrde p so respektive 1,rd.
Kartan r allts ingen snzonskarta. Se ven not a till fljande tabell
1:2.
Sn- o h vind
1 Snlast
p s
1:2
Cf)
kor n uner
Fljande tabell 1:2a r framtagen av SMHI p Boverkets uppdrag och
den r baserad p snlastkartan i BKR.
Tabf:11 1:2a.
Vzit-t,et
b-04 if),
3+,(-iges kommuner.
Kommun
so
Kommun
Ale
1,5
1,5
1,5
2,0
Emmaboda
Enkping
Eskilstuna
Eslv
Essunga
Alingss
Alvesta
Aneby
Arboga
Arjeplog
Arvidsjaur
Arvika
Askersund
Avesta
Bengtsfors
Berg
Bjurholm
Bjuv
Boden
Bollebygd
Bollns
Borgholm
Borlnge
Bors
Botkyrka
Boxholm
Bromlla
Brcke
Burlv
Bstad
Dals-Ed
Danderyd
Degerfors
Dorotea
Eda
Eker
Eksj
2,0
3,0-5,0c
3,0
2,5
2,0
2,0-2,5b
2,0
2,5-4,5c
3,0
1,0
3,0
1,5
2,5-3,0b
1 ,5
2,5
1 ,5
2,0
2,0
Kon- lin
1,5
2,0
2,0
1,0
1,5
Fagersta
Falkenberg
Falkping
Falun
Filipstad
Finspng
Flen
Forshaga
Frgelanda
2,0
1,0-1,5b
Gagnef
Gislaved
Gnesta
Gnosj
Gotland
Grums
2,5
1 ,5
2,5
2,0-2,5b
2,0
2,0
2,0-2,5b
1 ,5-2,0b
1,5
2,0
1 ,5
1 ,5-2,0b
1,5
Gullspng
Gllivare
Gvle
Gteborg
Gtene
2,0
3,0-5,5c
2,0-2,5b
2,0
2,0
3,0-3,5b
Habo
Hagfors
Hallsberg
2,5
2,0
2,0
Hallstahammar
Halmstad
Hammar
Haninge
1,5-2,0b
2,5
2,0
2,0
2,5-3,0b
1 ,0
1 ,0
3A
Hjo
Hofors
Huddinge
Hudiksvall
Hultsf red
Hylte
Hbo
Hllefors
Hrjedalen
Hrnsand
Hrryda
2,0
Hssleholm
Hgans
Hgsby
Hrby
Hr
1,0-1,5b
Jokkmokk
Jrflla
Jnkping
3,0-5,5c
2,0
Kalix
Kalmar
Karlsborg
Karlshamn
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
3,0
1,5
2,0
2,0-2,5b
1,0
1,5
2,0-2,5b
2,0
3,0-3,5b
2,0
1,5
2,0
2,0-2,5b
2,5-4,5c
3,5
1,0-1,5b
1,0
1,5-2,0b
1,0
1,0
2,0-2,5b
G rstorp
1 ,5
so
Haparanda
Heby
Hedemora
Helsingborg
Herrljunga
1 ,0
1 ,5-2,0b
1 ,5-2,0b
1,0-1 ,5b
2,0
2,0
1,5-2,0b
2,0
1,5
2,0
1,5
2,0-2,5b
2,0
Kil
2,0-2,5b
Kinda
2,0
Sn- och vindlast
1 Snlast
Tabell 1:2a.
Forts: Vrdet p so fr Sveriges kommuner.
Kiruna
Klippan
Kramfors
Kristianstad
Kristinehamn
Krokom
Kumla
Kungsbacka
Kungsr
Kunglv
Kvlinge
Kping
2,5-5,5c
1,0
3,5
1,0-1,5b
2,0
3,0-4,0c
2,0
Laholm
Landskrona
Lax
Lekeberg
Leksand
Lerum
Lessebo
Liding
Lidkping
Lilla Edet
Lindesberg
Linkping
Ljungby
Ljusdal
Ljusnarsberg
Lomma
Ludvika
Lule
Lund
Lycksele
Lysekil
1 ,0-1,5b
1,0
Malm
Malung
Mal
Mariestad
Mark
Markaryd
Mellerud
Mjlby
10
1,0
Mora
Motala
Mullsj
Munkedal
Munkfors
Mlndal
Mnsters
Mrbylnga
2,5
2,0
1,5-2,0b
Nacka
Nora
Norberg
Nordanstig
Nordmaling
Norrkping
Norrtlje
Norsj
Nybro
Nykping
Nynshamn
Nssj
2,0
2,0
2,0
3,0-3,5b
3,0
2,0
2,0
3,0
Ockelbo
Olofstrm
Orsa
Orust
Osby
Oskarshamn
Ovanker
Oxelsund
2,5
Pajala
Partille
Perstorp
Pite
2,5-3,0b
Ragunda
Robertsfors
Ronneby
Rttvik
2,5-3,0b
3,0
Sala
Salem
2,0
2,0
1,5
2,5
1,0
1,5-2,0b
1,5
2,0
1,0
1,0
2,0
2,0
2,0
2,5
1,5
1,5
2,0
1 ,5-2,0b
1,5
2,0
2,0
1,5
2,5-3,0b
2,0-2,5b
1,0
2,5
3,0
1,0
3,0
1,0-1,5b
1,5
2,0
2,0
1,5-2,0b
1,5
2,5
1,0-1,5b
1,5
2,0
2,5-3,0b
2,0
1,0
1,0
3,0
1,0
2,5-3,0b
3,0
2,0
1,0-1,5b
1,5
2,0
2,0
1,5
2,5
Sandviken
Sigtuna
Simrishamn
Sjbo
Skara
Skellefte
Skinnskatteberg
Skurup
Skvde
Smedjebacken
Sollefte
Sollentuna
Solna
Sorsele
Sotens
Staffanstorp
Stenungsund
Stockholm
Storfors
Storuman
Strngns
Strmstad
Strmsund
Sundbyberg
Sundsvall
Sunne
Surahammar
Svalv
Svedala
Svenljunga
Sffle
Ster
Svsj
Sderhamn
Sderkping
Sdedlje
Slvesborg
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tierp
Timr
2,0-2,5b
2,0
1 ,0
1 ,0
1 ,5-2,0b
3.0
2,0
1 ,0
1 ,5-2,0b
2,0-2,5b
3,0-3,5b
2,0
2,0
3,0-4,5c
1 ,0
2,0
2,0
3,0-4,5c
2,0
1 ,5
3,0-4,0c
2,0
3,0-3,5b
2,5
2,0
1 ,0
1 ,0
1 ,5
2,0
2,5
1 ,5
2,5-3,0b
2,0
2,0
1 ,5
2,0
1 ,5-2,0b
2,0-2,5b
3,5
Sn- och vindlast
1 Snlas
T-Jmil 1: ?k,,,
Foit,.:;: `,fiwki p;; 1.,,,''.i.if :;;Ateriu.,..; kommuner.
Tingsryd
Tjrn
Tomelilla
Torsby
Torss
Tranemo
Trans
Trelleborg
Trollhttan
Trosa
Tyres
Tby
Treboda
1,5
1,0
1,0
2,5-3,0b
1,5
1,5
2,0
1,0
1,5
2,0
2,0
2,0
2,0
Uddevalla
Ulricehamn
Ume
Upplands-Bro
Upplands-Vsby
Uppsala
Uppvidinge
Vadstena
Vaggeryd
Valdemarsvik
1 ,5
1,5
3,0
2,0
2,0
2,0
1,5
Vallentuna
Vansbro
Vara
Varberg
Vaxholm
Vellinge
Vetlanda
Vilhelmina
Vimmerby
Vindeln
Vingker
Vrgrda
Vnersborg
Vnns
Vrmd
Vrnamo
Vstervik
Vsters
Vxj
2,0
2,5
1,5
1,0-1,5b
2,0
1,0
1,5-2,0a
3,0-4,0c
2,0
3,0
2,0
Ydre
Ystad
2,0
1,0
ml
nge
2,0
2,5-3,0b
1,5
1,5-2,0b
3,0
2,0
1,5
2,0
2,0
1,5
2,0
1,5
2,0
re
rjng
sele
storp
tvidaberg
3,0-4,5c
2,0-2,5b
3,0
1,0
2,0
lmh it
1,5
lvdalen
lvkarleby
lvsbyn
ngelholm
2,5-4,0b
2,0-2,5b
3,0
1,0
cker
deshg
rebro
rkelljunga
rnskldsvik
stersund
sterker
sthammar
stra Ginge
verkalix
vertorne
1,0
2,0
2,0
1,0
3,0-3,5b
2,5-3,0b
2,0
2,0
1,5
3,0
3,0
a Kommunvrdena r avlsta frn snlastkartan men avrundade s att t ex

so = 2,5 kN/m2 gller i intervallet > 2,25 och < 2,75 kN/M2.
b Det vre vrdet i intervallet gller i hgre belgen terrng. Se ven not a
och snlastkartan. I tveksamma fall vljs det hgsta vrdet.
Det hgsta vrdet i intervallet anvnds ovan och nra trdgrnsen. Det nst
hgsta i hglnt skogsterrng i de vstliga delarna av kommunen. Det
lgsta vrdet i lglnt terrng i ostliga delar av kommunen. Eventuellt vriga
vrden anvnds i lglnt terrng i kommunens vstliga delar samt i kommunens vriga delar. 1 tveksamma fall br SMHI konsulteras.
Fr bde not b och c gller som allmn tumregel att snmngden kar med
ca 15% per 100 m hjdkning.
11
1 Snlas
1:3
Sn- och vindlast
)rer
tak
Det senaste ISO-frslaget (3) innehller fler takformer n de som finns

redovisade bde hr och i SS-ENV 1991-2-3:1995 (2). I ISO-frslaget
har man strvat efter att skriva formfaktorerna p sdant stt att vergngarna mellan olika kurvgrenar blir "mjuka". Det har lett till komplicerade samband med svag empirisk tckning. Sannolikt r det anledningen till att frslaget inte accepterats i Eurocode. Frslaget har dock
mnga frtjnster, speciellt uppdelningen i s.k. balanserad snlast
(jmnt frdelad ver hela taket) och snlast av vind och ras.
Formfaktorer i det senaste ISO-frslaget (3) och i ISO 4355 (4) kan
anvndas fr takformer som inte finns med i fljande sammanstllning.
12
1 Snlast
Sn- och vindlast
30
Sadeltak
600
a
Pulpettak
142
Figur 1:313.
Formfaklorer fr snlsst p tiadel-, pulpet-, motiolle- oc:1 9aglok. Fr icke

symmetriskt sadeltak br varje alf.halva tw;:andkis .t:oto ems holvan av ett
symmetriskt tak.
FormfaMot n p 3 Lon sltor, lika med 0,8 om taklutningen a 5 50 . Vid dimensionering z-kr sadeit3k tr samtidig sn- och vindlast kan :,o-iladen
arlize:5
iordelad toje i halo lakyien mt:d founiaklom Lka med Pi.
13
Sn- och vindlast
1 Snlast
1.[
/22
Figur 1:3b.
Formfaktorer fr snlast vid skrm.
p2 = 0,8.
= ph/s0, dock 0,8
2,0, p = 2,0 kN/m3, so snlast p mark.
1 =2h, dock Sm
10m.
14
Sn- och vindlast
1 Snlast
Figur 1:3c.
Formfaktorer fr snlast p bgtak
p2=0,8 om a5600,p2=0 om a>600,

= 0,8 + 2f/b, med restriktionen
Tv alternativa lastfall.
1,3.
15
'n-
1 Snlast
/2 >
12 > al+ a3
Fall I
Fall II
vindlast
Fall III
Figur 1:3d.
Formfaktorer med hnsyn till snras och vindens inverkan p tak med nivskillnader.
= 0,8
P1s P1w
P3 = P3s +4P3w
P1
Ps
0,8<p1 <4
0,8<p3 <4
av ras, svarar mot att 50% av snlusten p nrmast

angrnsande hgre belgna. tak nsar ned. Om al (a3)
r mindre an 15 kan ps sttas till noll.
av vind, kan sttas till det minsta av 0,5(li +12)1111 och
ph1/s0 med p= 2 kN/m3 och so snlastens grundvrde p mark.
Bde ps och 6/4 kan antas triangulrt frdelade.
Om det Lgre takets lutning a r > 300 kan bde ps och pw reduceras med
faktorn (60-(2)/30, dvs, s att ps (pw) blir noll fr taklutningen 60.
= 2h1 dock 5 m < al 5_ 10 m.
a3 = 2h3 dock 5 m a3
10 m.
/2
OM /2 <a1 br p1 ersttas med 41-1,i =112 +-Ull 112)
al
Motsvarande fr g3 om 12 < a3.
16
Sn- och vindlast
1 Snlast
Ngra ppekanden om flernivtak.

4 Om det nrliggande takets formfaktor r gak, dess taklutning > 15
och dess horisontalprojektion /1/2 blir pis = 0,5ptak/1/a1, se figur

1:3e.
ps inkluderar inte dynamiskt tillskott. Vid stora hjdskillnader br

det dynamiska tillskottet beaktas.
Om 12 < al eller 12 < a3 fr fall II och ffi i figur 1:3d kan den del av
lasttriangeln som hamnar inom /i eller 13 behandlas p det stt som
figur 1:3f visar.
Om de hgre belgna taken i figur 1:3d, fall II och ffi, r sadeltak

med taklutningen 15 5_ a 5_ 600 blir snlasten ojmnt frdelad. I s
fall br antingen de bda hgra eller de bda vnstra takhalvorna

tilldelas den strre snlasten, se figur 1:3g. Normalt vet man inte den
frhrskande vindriktning vintertid, varfr tv lastfall mste underskas: vind frn vnster och vind frn hger.
eb De samband som r angivna i figur 1:3d kan ven anvndas fr

skrmtak och fr hus som r skilda t, se figur 1:3h.
Figur 1:3e.
/..tis av ras frn symmetriskt sadeltak. Betrffande at se figur 1:3d.
17
1 Snlast
Sn- och vindlast
Figur 1:3f.
Hantering av snlast p grund av ras och vind om 12 < a1' Figuren illustre
rar endast ras frn det vnstra take . Betrffande 8, se figur 1 :3d.
..
F rhrskande vindriktning vintertid
Ger !-lIs
Ger !-l 3s
Figur 1:3g.
Jls av ras vid ojmnt frdelad snlast p hgre belgna tak. Betrffande a1
se figur 1:3d.
18
Sn- och vindlast
l Snlast
Figur 1:3h.
Bestmning av snlast p flernivtak som r skilda t och p skrmtak.
Betrffande al se figur 1 :3d.
Med std av BKR 2:21 r det t.ex. rimligt att inte kombinera snlast
med nyttig last av personer fr terrassbjlklag och balkonger.
19
Sn- och vindlast
1 Snlast
1:4
Den r
;r
Den termiska koefficienten C1 r normalt = 1,0.

Fljande samband fr snlast p glatta tak med liten isolerande frmga, t.ex. glastak, ver varaktigt uppvrmda utrymmen r hmtat frn
NS 3479 (5). ven det senaste ISO-frslaget (3) r baserat p NS 3479
(5).
Om
45 kan C sttas = 0. Om U0 < 1,0 eller T < 5 kan C sttas
= 1. I vriga fall kan Ct vljas enligt ekv. (1:4a) bde i bruks- och
brottgrnstillstnd.
C1 =
/ so
1 - 0,054 3,5
0,25
0 a< 45
f(U0,T) cos(2a)
U0 <1,0
(T
(1:4a)
5)(sin(0,4U0
0,1 0,75
Uo
1,0
4,5 och 5
18
U0 >4,5och5
vrmegenomgngskoefficient (W/rn2K) om utvndigt

vergngsmotstnd r noll, dvs. Re = 0
taklutning i grader
snlastens grundvrde p mark i kN/m2
lgsta frvntade innetemperatur (C) under vintern.
Stt T = 5 om T < 5 och T=18 om T > 18.
L/0
a
so
I det allmnna uttrycket fr snlast p tak, ekv. (1:12a) ingr formfaktorn p som r en funktion av taklutningen enligt, figur 1:3a. I ekv. 1:4a
ingr ven taklutningen i faktorn cos(2a). Denna faktor tar hnsyn till
att snn mycket ltt glider av glatta tak om snn smlter.
Argumentet fr sinusfunktionen, sm 0,4U0
radianer.
0,1) , i ekv. 1:4a rknas i
Om U r baserat p annat vrde p termiskt vergngsmotstnd n

= 0, kan U rknas om till U0 med hjlp av fljande ekv. 1:4b
Up =
1UR,
(1:4b)
Om ekv. 1:4a ger Ct < 1,0 skall fljande frhllanden underskas och
Ct ev. justeras:
3 Om medeltemperaturen under den kallaste mnaden r lgre n
-8 C skall det enligt ekv. 1:4a berknade vrdet p C1 multipliceras
med faktorn 1,2. Den termiska koefficienten behver dock inte antas
strre n 1,0.
20
1 Snlast
Sn- och vindlast
O Om berknat lokalt maximivrde av snlast p tak p grund av vind

r strre n 30% av genomsnittlig snlast utan inverkan av vind br
den termiska faktorn Ct endast utnyttjas fr reduktion av genomsnittlig snlast utan inverkan av vind. Med maximivrde av snlast
p tak p grund av vind avses hr
(du3 - /21)s0 resp (u2 - 1.11)s0 i figur 1:3a,
,u2)s0 i figur 1:3b,

0,5p1s0 i figur 1:3c,
-
e [mo eller 144 i figur 1:3d.

O Det r viktigt att smltvattnet drneras effektivt utan risk fr isbildning och att taket inte blir utsatt fr ras frn ovanfrliggande tak.
0,95
0,9
U
1'0
0,85
0,8
Uo= 2'0
0,75
U0= 3'0
0,7
0,5
U0= 4'0
1
1,5
2,5
3,5
Snlast p mark, s kN/m2

Figur 1:4a.
Ct som funktion av so och U0 enligt ekv. 1:4a fr innetemperaturen
= 10 C och taklutningen a =
21
Sn- och vindlast
1 Snlast
0,9
,8
U = 1,0
0,7
0,6
0,5
U = 2,0
0
0,4
0,3
0,2
0,5
1,5
2,5
3,5
SniBast p mark, s kN/m 2

Figur 1:4b.
Ct som funktion av so och 1/0 enligt ekv. 1:4a fr innetemperaturen
Ti = 18 C och taklutningen a = 00.
22
3,0
= 4,0
1 Snlast
Sn- och vindlast
-5
Exempel
Berkna snlastens storlek p byggnaden i figur 1:5a om snlastens
grundvrde r so = 2 kN/rn2. Det nedre takets lutning r < 5
Fr att skilja det vre och nedre taket anvnds index fr det vre
taket. Enligt figur 1:3a r
pi = 0,8(600 - a16)/30 = 0,8(600 - 450)1300 = 0,4
= 1,1(600 - am)/30 = 1,1(600 - 450)/300 = 0,55.
Enligt figur 1:3d blir al = 2h1 = 2.1 = 2 m. Med restriktionen
5_ 10 mbliral= 5 m.
5m
Yls = 0,5 112l1/a1 = 0,5.0,55.8/5 = 0,44.
= det minsta av 0,5 (11 + 12)1h1 = 0,5(8 + 4)/1 = 6 och

phl/so = 2.1/2 = 1,
allts r p1, = 1,0 och

= 0,44 + 1,0 = 1,44.
Pi =Pis+
Eftersom 12 < al br pi ersttas med
JUl
P2
JU2) = 0,8 + (4/5)(1,44 - 0,8) = 1,31
at
4elso=1,31.2,0=2,62kN/m2
Figur 1:5a.
Takets geometri och snlastens frdelning.
23
2 Vindlastens statiska inverkan
Sn- och vindlast
VINDLASTENS STAT SKA

INVERKA
2: 1
Allmnt
2:11
Beteckningar
area
Af
vindbelastad area i fackverk
Cdyn vindsttsfaktor
Cexp exponeringsfaktor
W
vindlast
b
konstruktionens bredd. Fr konstruktioner med cirkulrt
tvrsnitt anvnds istllet diametern d
diameter, tvrmtt
d
h
konstruktionens hgsta hjd
l
lngd
q
hastighetstryck, 0,5 pv 2
v
vindhastighet
Z
hjd ver mark
Zo
rhetsparameter
a
vinkel
f3
~
terrngparameter
formfaktor
luftens densitet.
Index
int
k
m
ref
s
tot
tr
24
mre
karakteristisk
medelvrde
referens
stt
tangentiell
total
transversal.
Sn- och vindlast
2:12
lE lkgrund och begrnsningar

Vindlast r till sin natur en dynamisk last. Detta mste beaktas vid
bestmning av lastvrde och vid dimensionering.
Fr konstruktioner med stor styvhet och dmpning - hr benmnda
statiska konstruktioner - behver ingen hnsyn tas till konstruktionens
svngningsegenskaper vid bestmning av vindlasten. Fr det motsatta
fallet: se avsnitt 3, Vindlastens dynamiska inverkan.
25
Sn- och vindlast
2:2
Vindhastighet
2:21
Referensvindhastighet, vret.
Referensvindhastigheten vref definieras av fljande fyra frutsttningar:
6 medelvindhastigheten under 10 minuter p
e (referens-)hjden 10 m ver omgivande mark som bestr av
o ppen terrng (terrngtyp II).
O sannolikheten att vref verskrids r 0,02 per r vilket innebr att vref
i genomsnitt terkommer en gng p 50 r, dvs. Vref r ett karakteristiskt vrde. Se ven 1:12.
SMHI har berknat referensvindhastigheten p basis av tryckfltsmtningar vid tiden fr de vrsta stormarna under perioden 1970/71 till
1992/93, se bilaga B. Tabell 2:21a, som r utarbetad av SMHI, r baserad p bilaga B.
Tabell 2:21a.
Heferensvindhastighetena vref i m/s fr Sveriges kommuner.
26
Kommun
kfref
Kommun
N/ref
Kommun
vret
Ale
Alingss
Alvesta
Aneby
Arboga
Arjeplog
Arvidsjaur
Arvika
Askersund
Avesta
25
25
24
24
23
22-26b
21-22b
23
24
23
Bstad
Dals-Ed
Danderyd
Degerfors
Dorotea
25
24
24
23
24
Eda
Eker
Eksj
24
24
24
24
23
24
24
21-26b
23
25
24
Bengtsfors
Berg
Bjurholm
Bjuv
Boden
Bollebygd
Bollns
Borgholm
Borlnge
Bors
Botkyrka
Boxholm
Bromlla
Brcke
Burlv
24
24
22
26
21-22b
25
23
24
22
25
24
24
25
23
26
Emmaboda
Enkping
Eskilstuna
Eslv
Essunga
23
24
24
24
23
23
26
25
Gislaved
Gnesta
Gnosj
Gotland
Grums
Grstorp
Gullspng
Gllivare
Gvle
Gteborg
Gtene
Habo
Hagfors
Hallsberg
Fagersta
Falkenberg
Falkping
Falun
Filipstad
Finspng
Flen
Forshaga
Frgelanda
23
25
24
23
23
24
24
23
25
Hallstahammar
Halmstad
Hammar
Haninge
Haparanda
Heby
Hedernora
Helsingborg
Herrljunga
Gagnef
22
Hjo
Hofors
24
22
23
23
25
23
24
22
23
23
26
25
24
23
Sn- och vindlast
2 Vindlasten
'roben 2:71n.
--:e14,7..: PciererisvindiutOklitek
Huddinge
Hudiksvall
Hylte
Hbo
Hllefors
Hrjedalen
Hrnsand
Hrryda
Hssleholm
Hgans
Hgsby
Hrby
Hr
24
23
24
25
23
23
23-25b
22
25
25
26
24
25
25
Jokkmokk
Jrflla
Jnkping
22-26b
24
24
Kalix
Kalmar
Karlsborg
Karlshamn
Karlskoga
Karlskrona
Karlstad
Katrineholm
22
24
24
24
23
24
23
24
23
24
21-26b
25
22
25
23
25
23
25
23
25
26
23
H u ltsf red
Kil
Kinda
Kiruna
Klippan
Kramfors
Kristianstad
Kristinehamn
Krokom
Kumla
Kungsbacka
Kungsr
Kunglv
Kvlinge
Kping
..,-,,:
i tirh
,:.*I,
-:(:v..oit_N- 3
Laholm
Landskrona
Lax
Lekeberg
Leksand
Lerum
Lessebo
Liding
Lidkping
Lilla Edet
Lindesberg
Linkping
Ljungby
Ljusdal
Ljusnarsberg
Lomma
Ludvika
Lule
Lund
Lycksele
Lysekil
25
26
24
23
22
25
24
24
24
25
22
24
25
23
22
26
22
21-22b
26
23
25
Malm
Malung
Mal
Mariestad
Mark
Markaryd
Mellerud
Mjlby
Mora
Motala
Mullsj
Munkedal
Munkfors
Mlndal
Mnsters
Mrbylnga
26
22
22
24
25
25
24
24
22
24
24
25
23
25
24
24
Nacka
Nora
Norberg
24
23
23
atiska inverkan
!:"11,114",i,
Nordanstig
Nordmaling
Norrkping
Norrtlje
Nybro
Nykping
Nynshamn
Nssj
23
22
24
24
22
24
24
24
24
Ockelbo
Olofstrm
Orsa
Orust
Osby
Oskarshamn
Ovanker
Oxelsund
23
24
22
25
25
24
23
24
Pajala
Partille
Perstorp
Pite
21-22b
25
25
Ragunda
Robertsfors
Ronneby
Rttvik
23
22
24
23
Sala
Salem
Sandviken
Sigtuna
Simrishamn
Sjbo
Skara
Skellefte
Skinnskatteberg
Skurup
Skvde
Smedjebacken
Sollefte
23
24
23
24
26
26
24
22
23
26
24
22
23
Nors j
21
27
2 Vindlastens statiska inv kan
Sn- och vindlast
Tah:ll
vro i mis
Ster
Svsj
Sderhamn
Sderkping
Sdertlje
Slvesborg
24
24
22-25b
25
26
25
24
23
23-25b
23
24
23-26b
24
23
22
23
26
26
25
24
22
24
23
24
24
25
Tanum
Tibro
Tidaholm
Tierp
Timr
Tingsryd
Tjrn
Tomelilla
25
24
24
24
22
24
26
26
Sollentuna
Solna
Sorsele
Sotens
Staffanstorp
Stenungsund
Stockholm
Storfors
Storuman
Strngns
Strmstad
Strmsund
Sundbyberg
Sundsvall
Sunne
Surahammar
Svalv
Svedala
Svenljunga
Sff le
Torsby
.mmmuner
Tranemo
Trans
Trelleborg
Trollhttan
Trosa
Tyres
Tby
Treboda
22
24
24
24
26
25
24
24
24
24
Uddevalla
Ulricehamn
Ume
Upplands-Bro
Uppl-Vsby
Uppsala
Uppvidinge
25
25
22
24
24
24
24
Vadstena
Vaggeryd
Valdemarsvik
Vallentuna
Vansbro
Vara
Varberg
Vaxholm
Vellinge
Vetlanda
Vilhelmina
Vimmerby
Vindeln
Vingker
Vrgrda
Vnersborg
24
24
24
24
22
24
25
24
26
24
23-24b
24
22-23b
24
25
25
To rss
Vnns
Vrmd
Vrnamo
Vstervik
Vsters
Vxj
22
24
24
24
23
24
Ydre
Ystad
24
26
ml
nge
re
rjng
sele
storp
tvidaberg
24
23
24-26b
23
22-23b
25
24
lmhult
lvdalen
lvkarleby
lvsbyn
ngelholm
25
cker
deshg
rebro
rkelljunga
rnskldsvik
stersund
sterker
sthammar
stra Ginge
verkalix
vertorne
26
24
23
25
22
23
24
24
25
21-22b
22
a Kommunvrdena r avlsta frn vindhastighetskartan i BKR men avrundade

s att t ex referensvindhastigheten 25 m/s gller i intervallen > 24,5 m/s och
< 25,5 m/s.
b Se vindhastighetskartan i BKR och Bilaga B.
2:22
Terrngtyper
Vindhastigheten r beroende av terrngens egenskaper.
Terrngens inverkan p vindhastigheten definieras av rhetsparame-
tem z0 och terrngparametern R. Dessa parametrar, som r hmtade

frn ENV 1991-2-4 (6), finns angivna i tabell 2:22a.
Vid vergng frn en terrngtyp till en annan r det mjligt att hrleda en ny hastighetsprofil fr blandad terrngtyp. Om vinden blser
frn en terrngtyp till en annan terrngtyp ndras inte parametervrderna i tabell (2:22a) frrn efter ca 2 km. Fr enkelhets skull rekommenderas dock att anvnda den terrngtyp som ger den strsta hastigheten.
28
22-26b
23
21
25
Sn- och vindlast
Tabell 2:22a.
Vrden p terrngpararnetem /3 och rhetsparametern zo samt hjden
zmin under vilken exponeringsfaktorn r konstant fr olika terrngtyper.
fl
zn
zmin
(-)
(m)
(m)
0,17
0,01
0,19
0,05
frortsbebyggelse, mindre ttorter.
0,22
0,30
Ttortsbebyggelse dr minst 15% av ytan r

bebyggd och dr byggnadernas medelhjd
r > 15 meter.
0,24
1,00
16
Terrngtyp
I.
ppen terrng med f eller inga hinder,

t. ex. kuster och strnder vid ppet vatten,
utprglat slttlandskap, kalfjll.
II.
ppen terrng med sm hinder, t. ex. kuperade slttlandskap med spridda trd och
enstaka grupper av byggnader.
III.
IV.
Terrng med stora spridda hinder,
t. ex.
Observera att rhets- och terrngparametrarna kan pverkas av ndringar i omgivande bebyggelse eller terrng.
Figur 2:22a, 2:22b och 2:22c visar exempel p terrngtyperna I, II

och III.
tala
i
Illustrationen
P grun
version
denna
skl.
borttagen
av upphovsrttsliga
Figur 2.22a.
Exempel p terrngtyp I. Bilden r gjord av Sren Rasmussen och terfinns i Petersen m. fl. (7).
29
i denna
digitala
skl.
r borttagen
av upphovsrttsliga
Illustrationen
p grund
version
Figur 2:22b.
Exempel p4 terrngtyp /I. Bilden r glorct av Sren ReSintISsen Och terfinns I Petereen
i denna
digitala
skl.
r borttagen
av upphovsrttsliga
Illustrationen
grund
p
version
Figur 2:22c.
Exempel a terrngtyphil, anden r gjord av Sven-Olof Bergstrm, Karls-
krona
30
Sn- och vindlast
2:23
Vi dens hastighetsprofil och

exponeringsfaktorn Cexp
Vindens variation med hjden uttryckt som karakteristisk medelvindhastighet kan skrivas
(2:23a)
Vink (Z )= Vref .Fei-3(Z)

dr exponeringsfaktorn Cexp(z) definieras ur
\ -2
Cexp(z)= fi In
-z
(2:23b)
;Tn
Zo
Fr z< Zmin r Cexp (z) - Cexp (Zmin
Cexp(z) framgr av fljande figur 2:23a och [3, zo och zmin av tabell
2:22a.
100
(m)
Iv
Terrngtyp
II
III
11111111111111111M1
mms.
ieWNWEEEI
90
IIIEEMENIN
80
70
VAIIE R
60
50
111E-11911111
40
adEE
30
UMEpeneurde
20
10
02
nrdrire
edigiddeee
1,4
1,8
2,2
Cexp(z )
2,6
Figur 2:23a,
Exponeringsfaktorn Cexp(z) enligt ekv. 2:23b.
Fr terrngtyp I r Cexp(z)= 0,81 om
2m
fr terrngtyp Il r Cexp(z) = 0,69 om z 5_ 4 m
fr terrngtyp III r Cexp(z) = 0,52 om
8m
fr terrngtyp IV r Cexp(z) = 0,44 om
16 m
31
Sn- och vindlast
2:24
Topografins inverkan p vindhastigheten

Topografins inverkan p vindhastigheten br beaktas. Vindhastigheten
kan bli mer n 50% strre vid toppen n vid foten av en kulle beroende
p terrngens lutning. Metoder fr att berkna topografins inverkan
finns bl.a. i det senaste ISO firslaget om vindlast (8), i BS 6399: Part 2
1995 (9) och Handa (10).
2:3
2:31
Allmnt
Berkning av vindlast sker i den hr handboken p principiellt likartat
stt oavsett om hnsyn mste tas till konstruktionens svngningsegenskaper eller ej. Den karakteristiska vindlasten bestms ur
qk
qk = CdynCexpqref
wk
c/ref
qk
Cdyn
Cexp
(2:31a)
(2:31b)
karakteristisk vi ndlast per ytenhet. Benmns ven karakteristisk ekvivalent statisk vindlast, dvs den ekvivalenta vindlasten
skall ge samma effekt p konstruktionen som den verkliga.
referenshastighetstryck enligt avsnitt 2:32
karakteristiskt hastighetstryck
vindsttsfaktor enligt avsnitt 2:33
formfaktor enligt bilaga A
exponeringsfaktor enligt avsnitt 2:23.
Fr en konstruktion dr ingen hnsyn behver tas till dess dynamiska

egenskaper r produkten qk CdynCexpqref tabellerad i bilaga C.
Vindsttsfaktorn Cdyn definieras ur
= Cdyn mk
wmk
(2:31c)
karakteristisk medelvindlast, dvs genomsnittsvindlasten under

den tid som ligger till grund fr referensvindhastigheten, dvs
10 minuter
Cdyn skall generellt tolkas som den frstoring av vindlasten, relativt

wmk, som frorsakas av upprepade och oregelbundna vindsttar med
ngra sekunders varaktighet mot en konstruktion. Fr en "statisk" konstruktion som allts inte "svnger med vinden" beror C'dyn av byggnadens hjd, terrngens rhetsparameter .z0 och vindens spektraltthet.
Fr en "dynamisk" konstruktion beror Cdv1.1 ven av konstruktionens
dynamiska egenskaper, t ex egensvngningstal, dmpning etc.
Den karakteristiska vindlasten mot en byggnad Wk r summan av

vindlasten mot varje delyta, se figur 2:31a
32
Sn- och vindlast
Wk
= qrefCdyn L Jli Cexp i bJ1Zi
(2:31d)
i=l
bi
/).zi
elementets bredd
elementets hjd
Fr lga byggnader, h :::; zmin' se figur 2:31a och tabell 2:22a, r expo
neringsfaktorn Cexp konstant och den karakteristiska vindlasten, Wk
kan skrivas
(2:31e)
dr A r byggnadens bruttoarea vinkelrtt mot vindriktningen, se figur
A2:5a.
b.
l
,I"
II
Figur 2 :31 Bl.
Definition av Cexp P' bil z/och Mr Om tlll r stort br :Ej rknas till ele
mentets tyngdpunkt.
Den totala karakteristiska vindlasten p en byggnad erhlls genom

(2:31f)
Wk(lovart) vindlast mot anblsta vggar och tak

vindlast frn sidaJsidor som ligger i l
Wk(l)
vindlast lngs med byggnaden genom friktion mot vggar och
Wkt
tak, se ekv. 2:31g
0,85
reduktionsfaktor som beror p att lasten inte upptrder samti
digt med full styrka ver hela byggnaden
Vindlast mot tak kan ge bIdrag till Wk tot i ekv. 2:31f.
Reduktionsfaktorn 0,85 gller ven vid sammansttning av vinkelrta
vindkrafter mot hrnpelare.
33
Sn- och vindlast
Den tangentiella vindlasten bildas i omrde C i fig A2: la och i de

omrden p tak i fig A2: lc, A2:if och A2:1h dr vindlasten kan vxla
mellan sug och tryck, dvs omrdet med kt = 0,2 i fig A2: lc, omrdet
E i fig A2: lf och omrdet D i fig A2:1h. Den karakteristiska

tangentiella vindlasten wkt kan fr lnga byggnader bli betydande och
den berknas som
Wkt = qref Cdyn Cexp (a1 b
h
b
al= 1 - 0.5 y
a2 = 1- y
y = min av (b eller 2h)
11 (tak)
(vgg)
(tak) +2 a2 h Nvggp
byggnadens hjd enligt figur 2:31b

byggnadens bredd enligt figur 2:3 lb
friktionsomrde fr taket enligt figur 2:31b
friktionsomrde fr vggarna enligt figur 2:31b
formfaktor fr tak enligt tabell A2:4a

formfaktor fr vgg enligt tabell A2:4a.
PERSPEKTIV
Figur 2:31b.
Friktionsomrden vid lnga byggnader.
34
(2:3 1g)
Sn- och vindlast
gref
Referenshastighetstrycket (N/m2) definieras genom
re
P
vret.
2:33
pv 2
2
(2:32a)
ref
luftens densitet, kan normalt sttas till 1,25 kg/m3.

Vrdet gller fr 10 C och vid havets niv.
referensvindhastigheten (m/s) enligt avsnitt 2:31.
Se ven bilaga B.
Fr statiska konstruktioner kan vindsttsfaktorn Cdyn skrivas
Cdyn =1 +
/6
zrnin
(2:33a)
m\ zoFr Ii < zunn r Cdyn = Cdyn(h = zmin).
Figur 2:33a visar grafen till ekv. 2:33a.
Lgg mrke till att Cdyn endast beror p byggnadens hgsta hjd och
terrngens rhetsparameter zo. Fr given hjd och terrngtyp r Cdyn
konstant.
Bakgrunden till ekv. 2:33a samt motsvarande uttryck fr randzon ges i

avsnitt 3:22. Dr framgr det bl. a. att bakgrundsresponsen B' r satt till
1,0, vilket gller fr en mttligt stor yta. Det innebr att vindlasten r
fullstndigt koherent inom denna yta, dvs lika stor i alla punkter. Fr
strre ytor r koherensen mindre n 1,0 och Cdyn reduceras. Om t. ex.
frhllandet b/h = 3 och h = 40 m blir B' ungefr 0,7 enligt figur 3:22c.
Ekv 3:22o och d ger d
(2:33h)
vilket skall jmfras med ekv. 2:33a.
35
100
Sn-- och vindlast
h (m)
90
80
70
III
60
Terrngtyp IV
50
40
30
20
10
1,6
1,7
1,8
1,9
2,1
2,2
2,3
2,4
2,5
2,6
2,7
2,8
2,9
Figur 2:33a.
Cdyn enligt ekv. 2:33a fr olika terrngtyper.
2:34
erkningshjlprnedel
Fr att underltta berkningen av
(2:34a)
qk = CdynCexpqref
ger bilaga C det karakteristiska hastighetstrycket qk fr ingngsparametrarna h, vref och terrngtyp.

Tabellvrdena ger inte vindlastens frdelning utan endast vindlasten
vid taknock, dvs p nivn z = h. Anledningen till det r att Cdyn r en
konstant fr givet vrde p h och zo medan Cexp varierar med z. Skillnaden r dock inte s stor vilket framgr av fljande exempel.
Fr en 100 m hg byggnad, placerad i terrngtyp HI med referensvindhastigheten 24 m/s ger bilaga C, tabell Cb, det karakteristiska hastighetstrycket qk = 1,20 kN/m2 p nivn z = h = 100 m. P halva hjden, dvs, p nivn z = 50 m r
(
qk
CdynCexpqref
1+
In
100
0,221
1,25
242 10-3 = 0,93 kN / m2
0,30
ngot mindre n tabellvrdet 0,99 kN/m2. Genomgende r

qk = CdynCexpqref lgre n tabellvrdena fr z < h. Det betyder att om
man vljer att anvnda tabellvrdena ven fr berkning av vindlastens
frdelning hamnar man alltid p den skra sidan.
36
3,1
3,2
Sn- och vindla
f"
Se bilaga A.
,
E-f2.
e.
f-.
-g
Formfaktorer fr utvndig vindlast

Bestm formfaktorema p vggar och tak fr industribyggnaden i figur
2:51a. Industribyggnaden antas orienterad s att vggarna r parallella
med nord-syd resp. ost-vstlig riktning.
Figur 2:51a.
Mtt och vinklar fr b.
.nfaktorer.
37
Sn- och vindlast
Tabell 2:51a.
Bredd p omrden vid bestmning av formfaktorer fr vggar enligt figur

A2:1a och A2:1b 1 bilaga A2:1.
Det minsta vrdet, som r avgrande, r markerat med fet stil.
Vind frn norr eller sder

Bredd p omrden
vid bestmning av
formfaktorer fr:
Vggar enligt figur

A2:la I bilaga A2:1
Den yttre bekldnaden
och dess fstdon
i vggar enligt figur A2:1b i bilaga
a2
a1
b2
(In)
0,2.26 . 5,2
eller
eller
eller
0,4.10,5 = 4,2
0,2.23 . 4,6
0,2 26 . 5,2
eller
0,4.10,5 = 4,2
eller
0,4.10,5 = 4,2
26
eller
2 10,5 = 21
A2:1
Tabell 2:51b.
Bredd p omrden vid bestmning av formfaktorer fr sadeltak enligt figur A2:1e och A2:1f I bilaga A2:1.
Det minsta vrdet, som r avgrande, r markerat med fet stil.
Vind frn vster eller ster

Figur A2:le i bilaga A2:1
x
(111)
23
eller
2.10,5 = 21
Vind frn norr eller sder

Figur A2:1f bilaga A2:1
(n)
26
eller
2.10,5 = 21
y
(Ill)
(m)
23
eller
2.10,5 = 21
26
eller
2.10,5 = 21
Fr att undvika tvetydigheter r vrden p p. angivna med verdriven

noggrannhet.
Figur 2:51b visar formfaktorer fr vggarna. Dessa vrden, som bestmts med hjlp av figur A2: la, gller ven fr den yttre bekldnaden
och dess fstdon med fljande undantag: Inom vggstrimlor med bredden al = 4,2 m, se tabell 2:51a, nrmast husknuten br formfaktorn fr
den yttre bekldnaden och dess fstdon sttas till 1,7 enligt figur
A2: lb. Denna formfaktor r inte utritad i figur 2:51b.
38
Sn- och vindlast
0,9
0,7
0 ,4
me.
it*
ft =0,25
y =0,85
0,9
1, 0,7
0, 4
21 m
tio
y =0,85
0,9
0,9
0,7
0,4
0,4
0,26
Figur 2:51b
Formfaktorer fr vggarna.
Figur 2:51c visar formfaktorer fr taket. Vid dimensionering av den

yttre bekldnaden och dess fstdon inom omrden A, 13 och D br
formfaktorerna kas med 30%. Inom vriga omrden gller de angivna
formfaktorerna ven fr den yttre bekldnaden och dess fstdon.
Omrdena A, B och D i figur 2:51c har alla bredden
0,1x = 0,1 y = 2,1 m.
39
Sn- och vindlast
YA
PD
1,0
0,5
12
E=
0,34
Sektion I - I
0,44
Y D = 0,55
ktc = fiA = 0,16
iu E --- 0,3
/AB =
0,24
II
II
Sektion II - II
E
.14>
ktB= 1,2
Acc = 0,6
*.
r>
Sektion III - III
D D
110,5 m
ktB = 1,26
Sektion IV - IV
Figur 2:51c.
Formfaktorer fr taket. Tecken r utsatt dr Ingen pli anger riktningen.
Teckenregel: plus tryck, minus = sug.
40
I2E =
0,2
0,2
Sn- och. vindlast
2:52
Formfaktorer fr ut- och invndig vindlas t

I exempel 1-6 r utvndig vindlast mot vggar endast schematiskt ter
given och i exempel 7-9 helt utelmnad. Utvndig vindlast mot tak r
inte angiven.
Exempel!
0,75'0,8- 0 ,6
0,4
0,8
0,75'0,4=0,3
0,4
0,8
0,8-0,6=0,2
-----+
0,8+0,3=1,1
-----+
0,6+0,4=1,0
~
-0,3+0,4=0,1
--I!>
Figur 2:528.
Formfaktorer fr encellsbyggnad med stor ppning. Hr r formfaktorer
fr utvndig vindlast mot vgg vald till 0,8 resp. 0,4. Formfaktorer fr in
vndig vindlast r berknade med formel 1\3a.
Exempel 2
0,8-0,6=0,2 eller
0,8+0,3=1,1
~
0,6+0,4=1,0 eller
-0,3+0,4=0,1
III
Figur 2:52b.
Formfaktorer fr encellsbyggnad med stora ppningar p bda sidorna.
Hr r formfaktorer fr utvndig vindlast mot vgg vald till 0,8 resp. 0,4.
Formfaktorer fr invndig vindlast r berknade med formel A3a.
41
Sn- och vindlast
Exempel 3
...
0,8
-0,3+0,4=0, l eller
0+0,4=0,4
0,8+0,3=1,1 eller
0,8+0=0,8
~
Figur 2:52c.
Formfaktorer tr encellsbyggnad dr alla ytor r lika otta. Hr r formfak
larer fr utvndig vindlast mot vgg vald till 0,8 resp. 0,4. Vrdena 0.3
resp. O r hmtade frn figur A3b.
Exempel 4
0,2 eller
..
OA
-0,2+0,4=0, l eller
0+0,4=0,4
0,8+0,2=1,0 eller
0,8+0=0,8
JII
JII
Figur 2:52d.
Formfaktorer fr encellsbyggnad med tak och tta vggar p alla sidor.
Vrdena 0,2 resp. O r hmtade frn figur A3b.
Exempel 5
..
0,2
eller
0,8
0,8
0,8-0,6=0,2
0,4
0,6+0,2=0,8
---.
0,4
-0,2+0,4=0,2
---fl"
0,8+0,2=1,0 -0,2+0,3=0,1 -0,2+0,4=0,2

~
eller
eller
eller
eller
0,6+0=0,6
0+ 0,4=0,4
0,8+0=0,8
0+0,3=0,3
Figur 2:52e.
Formfaktorer fr tvcellsbyggnad med tor ppning.
Betrffande ormfaktorn fr inre vindlast I cellen med stor pnlng, jma
fr med exempel 1.
42
--+
Sn- och vindlast
Exempel 6
0,8
0,4
0,8-0,2=0,6
0,2+0,3=0,5
------t>
~
-0,3+0,4=0,1
Figur 2:52f.
Formfaktorer fr tvcellsbyggnad med jmnt frdelade ppningar p alla
sidorna. Vrderna 0,2 respektive 0,3 r hmtade frn figur A3b. Om mel
lanvggen r genomslpplig s an formfaktorerna I exempel 3 anvndas.
Dvs I bda cellerna blir den invndiga formfaktorn 0,3 (sug) eller O.
Exempel 7
..
0,6
Sektion
Plan
ft
~P,( r.~
---
'-'
0,9
p,s
---------------------- - - - -
Plan
Sektion
0,2
Plan
Sektion
Figur 2:529.
Formfaktorer fr huvud- och sidobyggnad med en ppen sida samt vri

ga vggar av normal otthet.
43
Sn- och vindlast
Exempel 8
".
".
".
~D'_:~ _ _ _ _ _~'_:_ _ _ _ ~
: _:'_4_1
Plan
Sektion
(,9
11> .
0,8!
0,9
__ ____ L....-L- ________________________________ !
Plan
Sektion
t
".
".
),~
~ .~
I.-..
____ L..-
0,4 !
0,2
14~
______________________ L..-L
Plan
______ J
Sektion
Figur 2:52h.
Formfaktorer fr huvud- och sidobyggnad med tv ppna sidor samt v
riga vggar av norm~i ott het.
44
Sn- och vindlast
Exempel 9
.,.
~ :0,8
~ ~ ~.
06
'
0,41
L. ______ L....- ________________________________
Sektion
Plan
...
...
...
1'8..
L_______
0,9
~~ 0'81
L..- _______________________ L-L..- _______
Plan
Sektion
10,4
0,41
~.
0,2
.~
'- ______ 1-...- ________________________
Plan
l-
______ J
Sektion
Figur 2:521.
Formfaktorer fr huvud- och sidobyggnad med tre ppna sidor samt Va
rga vggar av normal otthet.
45
2:6
Sn- och vindlast
Tillflliga konstruktioner
Referenshastigheten kan vid tillflliga konstruktioner berknas som
(2:6a)
vti = vref Cti
dr Cd kan fs ur tabell 2:6a.

Tabell 2:6a.
Red aktion sfa ktor Cj fr referensv i nd hastighet fr kortare perioder.
En
mnad
Cti
gen
Januari
1,0
Februari
0,83
Mars
0,82
April
0,75
Ma.
0,69
Juni
0,66
0,62
Juli
Augusti
0,71
September 0,82
Oktober
0,82
November 0,9
December
1,0
Fr flera mnader gller hgsta vrdet.
46
Sn- och vindlast
3 Vindlastens dynamiska inverkan
VI DLAS E S
DY AMISKA VERKA
3: 1
Allmnt
3: 11
Beteckningar
Se ven avsnitt 2: 11.
B2
E
bakgrundsrespons (eg. respons av bakgrundsturbulens)

elasticitetsmodul
I
intensitet, trghetsmoment
Iu
turbulensens intensitetsfaktor
M
moment, massa
P( )
sannolikheten att. ..
R2
responsens resonansdel
Re
Reynolds tal
St
Strouhals tal
g
spetsfaktor
Jo
egenfrekvens (frsta moden)
k
faktor
m
massa per lngdenhet
n
antal
r
radie
s
avstnd mellan frstyvningsringar
t
godstjocklek, tid
v
vindhastighet, rligt medianvrde
w
vindlast per lngdenhet
Ymax max utbjning
{)
dmpningsparameter
</J
storleksfaktor
parameter vid berkning av antal cykler vid utmattning
partialkoefficient
kollektivparameter
(j
standardavvikelse, normalspnning
kinematisk viskositet
Index
a
b
cr
d
aerodynamisk
bjning
kritisk
dimensionerande
47
e
exp
max
min
topp
tr
3:12
Sn- och vindlast
ekvivalent
exponering
medelvrde, mekanisk
maximum
minimum
ringsvngning, spnningsvidd
stt, frstyvning
byggnadens versta tredjedel
virvelavlsning
vindlast
transversell

Avsnittet om vindlastens dynamiska inverkan r baserat p
det senaste ISO-frslaget om vind last (8)
ENV 1991-2-4 Wind Actions (6)
9 Handa (11) och (12)
9 DIN 4133 (13)
Lasten kan anses statisk om
konstruktionens egenfrekvensen r strre n 3 Hz och dmpning

(logaritmiska dekrementet) r strre n 0,1 eller
9 hjd eller lngd i frhllande till tvrmtt vinkelrtt vindriktningen
(h/b, 1/b, h/d eller 1/d) r mindre n 5
I vriga fall kan lasten anses vara dynamisk.
Hela avsnitt 3 gller fr byggnader, master och torn som kan modelle-
ras i form av en fast inspnd konsol. Avsnittet gller allts inte fr

linstagade master, fr vilka hnsyn till dynamiken br tas p annat stt,
se t.ex BS 8100:Part 4 (14).
3:2
Berkning av vindstt
Vi har valt att bibehlla ordet "vindstt" som anvndes i frsta
utgvan trots att specialister p omrdet numera hellre talar om
"vindby", "vindbylast" eller "turbulensintensitet".
3:21
Allmnt
Vindlast kan frorsaka en konstruktion att svnga dels i vindens riktning dels vinkelrtt dremot. Svngning i vindens riktning frorsakas
av vindstt och svngning vinkelrtt mot vindriktingen av virvelavlsning. I det hr avsnittet (3:2) behandlas vindstt och i avsnitt 3:4 virvelavlsning.
Fr en styv konstruktion r vindstt oberoende av konstruktionens

svngningsegenskaper medan den fr en eftergivlig konstruktion r beroende av dessa.
48
Sn- och vindlast
Konstruktionens respons p grund av vindstt brukar delas upp i tv

delar: bakgrundsrespons och resonansrespons. Bakgrundsresponsen
frorsakas av att vinden verkar som en statisk last medan resonansres
ponsen representerar vxelverkan mellan konstruktionens och vindens
dynamiska egenskaper. Bakgrundsrespons r den del av den kinetiska
energin som inte r i resonans med konstruktionen, se figur 3:21a. Be
trffande responsspektrum, se t. ex. handboken Bygg A31.' 26, 1983 och
Handa (12).
Responsens
resonansdel
Bakgrunds
respons
Frekvens
Figur 3:21a.
Responsens energispektrum.
Vindens inverkan p en konstnlktion bestms av frhllandet mellan

konstruktionens storlek och vindsttens vglngd, som definieras ur
=
(3:21a)
vindsttens vglngd
vindens medelhastighet
vindsttarnas frekvens
Om r strre n konstruktionens bredd b - eller d fr cirkulrt tvr

snitt - r vindlas ten fullstndigt koherent i horisontal riktning, dvs
vindlasten r lika stor lngs bredden b (d) fr given hjd ver marken. I
hjdled gller motsvarande, dvs om r strre n konstruktionens hjd
h r vindlasten fullstndigt koherent i vertikal riktning, se figur 3 :21 b.
I~
~I
Figur 3:21b.
Eftergivlig och styv konstm tion.
49
3 Vindlas e s dyna
ka inv kan
Sn- o
vindlas
Fr en stor byggnad kan drfr - ven om konstruktionen r styv vindlasten vara icke-koherent och bakgrundsresponsen borde inkludera
storleksfaktorerna, Ob och 0,, vilket den ocks gr. Fr att frenkla berkningarna har vi i avsnitt 2 valt att rkna med full koherens vilket innebr att vindlasten verskattas. Det finns dock ett undantag. Faktorn
0,85 i ekv 2:31f, speglar ett frenklat stt att ta hnsyn till storleksfaktorerna.
Eftersom vindlasten behandlas p principiellt likartat stt i den hr
handboken oavsett om hnsyn mste tas till konstruktionens svngningsegenskaper eller ej, gller ekv.2:31a och h ven hr. Dessa samband upprepas hr:
(3:21b)
=1-4 qk
qk
3:22
CdynCexpqref
Il(
karakteristisk vindlast per ytenhet

formfaktor
Cdyn
vindsttsfaktor
Cexp
exponeringsfaktor enligt avsnitt 2:23.
Vinds
(3:21c)
sfaktor, Cdyn
Vindsttsfaktorn Cdyn r berknad under frutsttning att den svngande konstruktionen r en konsol, fast inspnd i marken. Fr andra
randvillkor krvs en fullstndig dynamisk analys.
Vindsttsfaktorn r identisk med kvoten wk/wmk enligt ekv. 2:31c
och den definieras genom sambandet
Cdy,, =1+ g w
wtnk
gW
ow
iymk
50
spetsfaktor enligt figur 3:22a och ekv. 3:22b

vindlastens standardavvikelse
karakteristisk medelvindlast enligt ekv. 2:31c.
(3:22a)
Sn- och vindlast
Spetsfaktor gw
4,2
4,0
3,8
3,6
3,4
3,2
3,0
2,8
0,01
0,1
Ekvivalent frekvens fe
Figur 3:22a.
Spetsfaktorn gw som funktion av den ekvivalenta frekvenser fe.
g, =
fe
ib
B2
R2
= f o
0,58
B2
R2
R2
.42 ln(600fe)
fe0,0822
(3:22b)
den ekvivalenta frekvensen
egenfrekvensen
bakgrundsresponsen enligt ekv. 3:22e
responsens resonansdel enligt ekv. 3:22f.
Nr resonansdelen R2 r stor jmfrd med bakgrundsresponsen B2, nrmar sig fe egenfrekvensen k. Fr det motsatta fallet, dvs, fr konstruktioner dr ingen hnsyn behver tas till konstruktionens svngningsegenskaper, reduceras fe och spetsfaktorn gw kan sttas 3,0.
Spetsfaktorn gw anger den multipel av variationskoefficienten fr w
som wk antas verstiga wmk.
Variationskoefficienten aw/wmk kan skrivas
aw
- 244B2 + R2
Wmk
(3:22c)
med
h
zmin
(3:22d)
51
Sn- och vindlast
3 Vindlas ens dynamiska inverkan
= exp
0,04 + 0,01
0,05
h ref
(3:22e)
om h < href stts h= hm,.

R2
27rFObOh
+ a
(3:22f)
fOL'u
vmk (h)
F-
l+7O8f
f0
,
(3:22g)
mk (h)
turbulensens intensitetsfaktor enligt figur 3:22b
/u
Fr h < zmin r I u(h) = I u(zmin)
konstruktionens hjd
rhetsparameter enligt tabell 2:22a
bakgrundsrespons enligt figur 3:22c. b och h skall sttas in i
meter. Fr h 5.. 10 m r B2 konstant fr ett konstant vrde p
zo
B2
bl h
referenshjd som r 10 m
konstruktionens tvrmtt vinkelrtt vindriktningen. Fr varierande tvrmtt kan b sttas till tvrmttets medelvrde p vre tredjedelen
responsens resonansdel
Krmns vindenergispektrum enligt figur 3:22d
storleksfaktor m.h.t. konstruktionens bredd enligt figur 3:22e
och ekv, 3:22h
storleksfaktor m.h.t. konstruktionens hjd enligt figur 3:22e
och ekv. 3:22i
mekanisk dmpning uttryckt som logaritmiska dekrementet
enligt tabell 3:22a
aerodynamisk dmpning uttryckt som logaritmiska dekrementet enligt ekv. 3:22j eller 3:22k
egenfrekvensen fr lgsta moden
karakteristisk medelvindhastighet enligt avsnitt 2:23
karakteristisk turbulenslngd som kan sttas till 150 m.
href
R2
Oh
Oh
Jo
vink
Le
06 1
52
3,2 fnh
"
mk (h)
(3:22h)
Sn- och vindlast
h =
(3:22i)
2f0h
ymk(h)
0,501toppbtoppyrrik(h)
a
(3:22j)
mtoppfo
titopp
luftens densitet kan normalt sttas till 1,25 kg/m3.

Vrdet gller fr 10 C och vid havets niv. Fr andra niver
och temperaturer kan vrdet p p tas ur figur 3:22f.
formfaktorn fr byggnadens vre tredjedel
btopp
byggnadens bredd p vre tredjedelen
mtopp
massa per lngdenhet p vre tredjede)en.
Ekv. 3:22j gller i lgsta moden fr hyfsat konstant bredd och massfrdelning. Fr mycket varierande bredd och massfrdelning kan den aerodynamiska dmpningen skrivas
(3:22k)
F1
Ml
fl
ekvivalent generaliserad kraftparameter

ekvivalent generaliserad massa
frekvens i mod j.
Fr lgsta moden, j = 0, gller att

h
Fo = 4/ref jem70 Ado(z
\3
dz
(3:22m)
MO =
rn(z)
b(z)
(3:221)
hjd ver mark

massa per lngdenhet p hjden z
byggnadens bredd p niv z, se figur 2:31a.
53
Sn- och vindlast
100
h(m)
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
0,1
In
W 'NUMMI
'Ferrligtyp IV
k.
311Eleelleel
LWRIIIIKEINI
1u
0,15
0,35
0,25
0,4
Figur 3:22b.
Turbulensens IntensItetsfaktor lu.
Fr
terrngtyp I r lu = 0,19 fr h < 2 ni
terrngtyp II lu =0,23 fr h <4 ni
terrngtyp III riu = 0,30 fr h<8 m
terrngtyp IV r k, = 0,36 fr h <16 m
100
h (m)
vereemeneem
noteueuenume.
90
80
neemernmeme_02
ingiumegase
nowneemssesg.
70
b/h.: 0
60
50
UlM
ElffillENNEENNEIENINk.
llUlIHIPl
40
30
20
111111111ENEENECCIrgliN,
10
0,3
0,4
0,5
Figur 3:22e.
Bakgrundsresponsen 82.
54
0,6
0,7
0,8
0,9
Sn- och vindlast
0,5
0,1
0,05
f0
mk(h)
0 111
u,0001
0,01
0,001
0,1
Figur 3:22d.
Krmns vindenergispektrum, F.
0,5
0,1
(Ph
0,05
Ob
0,01
0,01
0,05
0,1
0,5
fob
.22_
mk(h)
mk(h)
10
Figur 3:22e.
storleksfaktor m.h.t konstruktionens bredd och

Oh: storleksfaktor m.h.t kol istruktionens hjd.
55
Sn- och vindlast
p1,40
1,35
1,30
1,25
1,20
1,15
1,10
-10
-5
10
15
20
25
30
Figur 3:221.
Luftens densitet i kg/m3 som funktion av temperatur och hjd ver havet.
Tabell 3:22a.
Lmpliga vrden p mekanisk dmpning m. Vrdet p Sm br vljas med
hnsyn till bl.a. typ av grundlggning samt mngden dmpande installationer och sekundra delar.
Typ av konstruktion
Metallkonstruktioner, t. ex. stlskorstenar, utan installationer och sekundra delar utver manteln
0,015 5 n,
0,02
Metallkonstruktioner, t. ex. stlskorstenar, med installationer och sekundra delar utver manteln
0,02 5 an,
0,03
Fackverksmaster1 med
- svetsade frband eller friktionsfrband
- skruvfrband
0,015
0,02 5 Sm 5 0,06
Betongkonstruktioner, t. ex. betongskorstenar
0,03 5 Sm 5 0,05
Hga husbyggnader med stlstomme
n,
Hga husbyggnader med betongstomme
m 5. 0,09
Murverkskonstruktioner
8m 5 0,20
Trkonstruktioner utan mekaniska frband
Sm < 0,062
Trkonstruktioner med mekaniska frband
m < 0,092
1 Se Lex. BS 8100:Part 1 (15).

2/ I prENV 1995-2 (16), avsnitt 7.2.1(4) finns vrden p den relativa dmpningsstyvheten. Tabellvrderna r omrknade till logaritmiskt dekrement.
56
0,06
Sn- och vindlast
Med Cr
mk enligt ekv. 3:22c kan vindsttsfaktorn enligt ekv. 3:22a
skrivas
Cdy, =1+ 2g,
(3:22n)
Fr en konstruktion dr ingen hnsyn behver tas till konstruktionens

svngningsegenskaper kan R2 sttas lika med noll. Med spetsfaktorn gw
lika med 3,0 ger det
Cdyn = 1 + 6Iu B
(3:22o)
Vid berkning av vindsttsfaktorn fr ett element eller en del av en

konstruktion, dvs. fr en mttligt stor yta, frutstts att vindlasten har
samma storlek i varje punkt, dvs. full koherens. Fr detta fall r bakgrundsresponsen B2 = 1,0 och drmed
(3: 22p)
Cdyn = 1 + 6 Iii
eller med
Cdyn
enligt ekv. 3:22d
zmin
(3:22q)
n'
Fr h < zmin r Cdyn = Cdyn(h = zmin).

Spetsfaktorn gw kar inom randzon till 4,0 vilket ger vindsttsfaktorn
(3:22r)
Cdyn = 1 + 8Iu
fr statiska konstruktioner.
Ovan angivna samband fr Cdy, gller primrt fr vertikala ytor men

de kan med god approximation ven antas glla fr horisontala och lutande ytor,
Sammanfattning
Ek v. 3:22n
Ekv. 3:22p och 3:22q
Ekv, 3:22r
gller om hnsyn mste tas till konstruktionens svngningsegenskaper.

gller om ingen hnsyn behver tas till
konstruktionens svngningsegenskaper,
dvs fr statiska konstruktioner.
gller vid hrn av tak och vggar om ingen
hnsyn behver tas till konstruktionens
svngningsegenskaper, dvs fr statiska
konstruktioner.
57
Sn- och vindlast
Vindsttsfaktorn Cdyn enligt detta avser endast svngningar i frsta

moden under frutsttning att konstruktionen kan betraktas som en
konsol fast inspnd i grunden. Fr en enkel ram betyder det antingen
att ramen svnger i sitt eget plan eller vinkelrtt dremot. Fr tor
sionssvngningar och fr hgre svngningsmoder krvs en fullstndig
dynamisk analys.
3:3
Formfaktorer
Se bilaga A.
3:4
Virvelav lsning
3:41
Allmnt
Speciellt utsatta fr virvelavlsningar r slanka konstruktioner som
master, tom, skorstenar etc. Med slanka konstruktioner avses att h/d 2
5.
Svngningar av virvelavlsningar uppstr nr virvlar avlser varand
ra p mse sidor aven konstruktion. Nr en virvel genereras p ena si
dan kas vindhastigheten p den andra och drmed minskar trycket.
Konstruktionen belastas drfr p virvelsidan med en tryckkraft och
eftersom virvlarna avlser varandra frn sida till sida utstts konstruk
tionen fr en varierande kraft vinkelrtt vindriktningen. Figur 3:41a vi
sar den S.k. von Karmans virvelgata, efter Th. von Karman.
Tvrkraft
----~--------------------------------------------~-~~~~------------
'--:>s
v
:>
caO,8Sv
""------------------------~-----------------------------~J
Figur 3:418.
VIrvelavi ningar. St tagnatlonspunkt t SP, e aratlonspun och 'v' av~
stnd mellan virvlar. Figuren r hmtad frn Dyrbye-Hansen (17).
En viktig parameter vid berkning av svngningar till fljd av virvelav

lsningar r Reynolds tal,
58
Sn- och vindlast
(3:41a)
Re = vd14
vindhastigheten (m/s)
elementets tvrmtt (m)
luftens kinematiska viskositet, ca 15.10-6m2/s
Virvelavlsningar brukar grupperas p det hr sttet:

Re < 3,0.105
underkritiskt omrde
1
2
verkritiskt omrde
3,0.105 < Re < 3,5-106
3,5.106 < Re
3
transkritiskt omrde
Tiden mellan tv virvlar med samma rotationsriktning r /v/(0,85v),

dvs. virvelavlsningens frekvens fy r 0,85v//v. D lv r ca 4,3d kommerfv att vara proportionell mot vld. Proportionalitetskonstanten kallas
Strouhals tal, som definieras ur
fy = St -dv
(3:41b)
Resonans uppstr nr virvelavlsningens frekvens fv r lika med konstruktionens egenfrekvens fp Den kritiska vindhastigheten kan drfr
skrivas
"
(3:41c)
St
Om den kritiska vindhastigheten av virvelavlsning vcr enligt ekv.

3:41c r strre n den karakteristiska medelvindhastigheten vm(z = h)
enligt ekv 2:23a kan inverkan av virvelavlsning frsummas.
Om va 5_ vmk(z h) br inverkan av virvelavlsning beaktas enligt
avsnitt 3:42.
Strouhals tal och formfaktorn Actr kan vljas enligt tabell 3:41a.
tr
0,8
0,6
0,4
0,2
0
04
1 06
Ie
1n7
108
Figur 3:41b.
Formfaktorn ptr fr cirkulr cylinder vid svngningar vinkelrtt mot

vindriktningen. Ro skall berknas fr it = vor enligt ekv.3:41c.
Diagrammet r hmtat ur ENV 1991-2-4 (6).
59
Sn- och vindlast
3 Vindlastens dynacrlika inverkan
11111
3
d/h
10
Figu,
hnt
/h-
*i ollen 3:41a
!:i$ouhals tal f. f.H$ luit1,1!.$4-$, !:_tr fr olika tv
Tvrsektion
ioner
St
fr alla Re-tal
0,2
se fig 3:41b
0,55.dlb
se ig. 3:41c
1,1
dlb=1
0,11
0,8
dlb=1,5
0,10
1,2
dlb=2
0,14
0,3
dlb=1
0,13
1,6
dlb=2
0,08
2,3
dlb=1
0,16
1,4
dlb=2
0,12
1,1
dlb=1,3
0,11
0,8
d/b=2,0
0,07
1,0
linjr interpolation
d
linjr interpolation
linjr interpolation
linjr interpolation
60
Sn- och vindlast
Fr konstruktioner med cirkulrt tvrsnitt och placerade i nrheten

av varandra (i grupp) kan frhjd inverkan av tvrsvngningar uppkomma. Om inte annat pvisas riktigare kan sdana konstruktioner med
inbrdes centrumavstnd a mindre n 15d berknas med faktorn prr

kad med 50% och med ett reducerat Strouhals tal i ekv. 3:41c bestmt
ur
St =0,10+ 0,085
10logN
(3:41d)
Ekv. 3:41d r hmtad frn DIN 4133 (13). Fr skorstenar i grupp se

ven (18).
3:42
Ekvivalent karakteristisk vind -nit av

virvelavlsning
Under frutsttning att konstruktionen inte har fr stor slankhet, dvs.
h/d inte verstiger ca 30 fr en konsolinspnd konstruktion och
berknad maximal utbjning ymax r mindre n ca 0,06d, fr lasten
wd = 1,3wek
kan inverkan av virvelavlsning berknas fr en ekvivalent karakteristisk vindlast per lngdenhet, wek enligt ekv. 3:42a. Denna last verkar
vinkelrtt mot vindriktningen, se figur 3:42a.
=
(3:42a)
tr g er "
rn
Ptr
formfaktor fr svngningar vinkelrtt mot vindriktningen

enligt 3:41
ger
hastighetstryck av v enligt ekv. 3:41c, dvs ger = 0,5pv. , dr

p r luftens densitet som kan sttas till 1,25 kg/m3
konstruktionens tvrmtt
mekanisk dmpning enligt tabell 3:22a.
d
8
Om diametern eller tvrmttet varierar kan man dela upp ek vi valentlas-
ten i princip p det stt som figur 2:31a visar. Fr varje element med
hjden Az berknas ver enligt ekv. 3:41c, ge, =0,5pv2r , och wek enligt ekv. 3:42a.
61
Sn- och vindlast
---. .,IL
.....
wek
Figur 3:42a.
Ekvivalent karakteristisk last wel{ och utbjning Ymax fr en konso lilll~
spnd konstruktion. Villkor fr denna lastmodell:
h/d mindre n ca 30 och Ymax1d ~ 0,06 fr lasten wd ::::: 1 ,3w~k.
Villkoret h/d mindre n ca 30 beror p att strre s.k. lock-in effekter n

de som beaktas i modellen kan uppkomma fr mycket slanka kon
struktioner. Fr dessa kan utbjningen i vissa fall styra virvelavls
ningen s att den upptrder i ett strre vindhastighetsintervall och med
strre lasteffekt n som svarar mot sambanden i avsnitt 3:62 och ekv.
3 :42a. Strre tvrsvngningar n enligt lastmodellen kan vid slanka
konstruktioner ven uppkomma genom en kombination av virvelavls
ning och vindbyeffekter.
Med villkoret Ymax/d ~ 0,06 minskas risken fr S.k. aerodynamisk
instabilitet.
3:43
tgrder fr att minska dynamisk inverkan av

virvelav lsning
Inverkan av virvelavlsning kan minskas genom anordning av srskilda
dmpare i konstruktionen, se t ex Ruscheweyh (18). Berkning av last
effekter p en konstruktion med dmpare br utfras av sakkunnig per
son enligt metoder dokumenterade i speciallitteraturen eller med hjlp
av provning p aktuell konstruktion.
Fr konstruktioner med cirkulrt tvrsnitt, t ex stlskorstenar , kan
inverkan av virvelavlsning minskas med hjlp av spiraljenor anord
nade p konstruktionens vre del, se figur 3 :43a. Fr konstruktioner
med spiralfenor kan ekvivalentlast wek enligt ekv. 3:42a multipliceras
med faktorn
(1 - h sp iral/h)3 under frutsttning att
~
tre spiralfenor anordnas p en lngd hspiral ;::: 0,15h lngs den vre
delen av konstruktionen, vardera
med bredden O,lOd - 0,12d och
stigningen 4,5d - 5,Od.
62
Sn- och vindlas t
Figur 3:43a visar ekvivalentlastens frdelning fr en konstruktion med

fenor.
Fr spiralfrsedd del av konstluktionen kan formfaktorn fltr vid be
rkning av vindstt sttas till 1,4 om vindarean baseras p manteldia
metern d, se figur A2:7b.
Fr lika konstruktioner placerade i nrheten av varandra kan spiral
fenorna i vissa fall vara mindre effektiva. Om avstndet mellan kon
struktionerna r mindre n 5d br man gra en speciell underskning.
Fr tom eller skorsten vars nedre del r vindskyddad, t.ex i en bygg
nad br hjden h enligt figur 3 :43a rknas frn inspnningssnittet.
ven den inbyggda delen br antas belastad av ekvivalent vindlast.
Figur 3:43a.
Ekvivalentlast p konstruktion med spiraifenor.
3:5
Ringsvngningar
De periodiska virvelavlsningarna kan ocks ge upphov till ovalise
rande ringsvngningar eller andning. Detta intrffar vid vindhastighe
ten
V
er
fOrd
=-2St
(3:Sa)
Dr egenfrekvensen fr ovaliserande ringsvngningar kan berknas ur
(3:5b)
d
St
Ek
l
A
konstruktionens diameter
Strouhals tal enligt avsnitt 3:41
karakteristisk E-modul (MPa)
vggens trghetsmoment per meter, dvs t 3/12 (m4/m)
vggens tvrsnittsarea per meter, dvs t (m 2/m)
63
Sn- och vindlast
vggtjocklek
vggmaterialets densitet (kg/m3).
Pv
Om konstruktionen har medsvngande massa madd (kg/m) utver det

brande materialets massa in = icclApv, divideras egenfrekvensen med
faktorn
V1+ madd m
Om
konstruktionens hjd h r strre n s enligt ekv. (3:5c) och om

thk(h) dr yn r partialkoefficient m.h.t. skerhetsklass och
vcr <
VInk(h) karakteristisk medelvindhastighet enligt ekv. 2:23a
br den frses med frstyvningsringar med inbrdes avstnd som uppfyller ekv. 3:5c.
s
0,5d
(3:5c)
2t
dr t r vggtjockleken. I ekv. 3:5b stts i s fall

I = IsIs
(3:5d)
dr /s r frstyvningsringens trghetsmoment (kring vertikal axel) inklusiVe medverkande bredd av angrnsande mantelplt. Den medver
kande bredden kan bestmmas enligt Skalhandboken (19), avsnitt 32.15
eller Shell Stability Handbook (20), avsnitt 3.2.1.5.
Om frstyvningsringar saknas gller ekv. 3:5e
/ = /12
(3:5e)
Karakteristiskt moment fr frstyvningsring inklusive mantelplt respektive enbart mantelplt kan berknas ur
2
Mk
9k
Mb
Ib
0,10qkd2 +
4.7-c Ek/b
(3:50
enligt ekv. 3:5e

enligt ekv. 2:31b
balkbjmomentet av qk p hela konstruktionen betraktad
som konsol
= red3t/8, balktrghetsmomentet.
Den frsta termen svarar mot inverkan av ojmnt frdelat tryck kring
manteln; den andra termen - som normalt r mindre - r ovaliseringsmomentet av balkbjmomentet Mb.
64
Sn- och yindlast
Det br ppekas att ekv. 3:5f ger karakteristiskt moment inldusive

vindstt.
Om ingen global bucklingsanalys genomfrs br frstyvningsringarna

uppfylla villkoret
/s > 4t3s
(3:5g)
Skorstenar med spiralfenor behver normalt inga frstyvningsringar

inom det spiralfrsedda omrdet utom en ring intill spiralens nedre avslutning.
3:6
Brottmoder fr vindbelastade
konstruktioner
3:61
Lastfrutsttningar med hnsyn till

lokal buckling
Fr tunnvggiga konstruktioner dr inverkan av vind utgr den dominerande belastningen, uppkommer brott vanligen genom lokal buckling
eller utmattning. Exempel p sdana konstruktioner r skorstenar av

tunnvggiga cylindriska pltskal. ven hga kyltorn, behllare och
skorstenar av tunna betongskal tillhr denna kategori.
Vid rotationssymmetriska torn eller skorstenar behver fljande fem
belastningsfall analyseras separat samt kombineras vid behandling av
bucklingsbrott.
1
2
3
4
5
Rotationssymmetriskt axiellt tryck

Axiell tryckspnning av balkmoment
Tryckspnning i ringriktning av yttre radiellt tryck
Skjuvspnning av tvrkraft
Skjuvspnning av vridande moment
Kombinationer av dessa lastfall br underskas med hjlp av interaktionsformler. De viktigaste lastfallen r 2 och 3. De olika bucklingslastfallen samt interaktion behandlas utfrligt i Skalhandboken (19), avsnitt 32.12 - 32.18 och Shell Stability Handbook (20), avsnitt 3.2.1.2 3.2.1.8.
3:62
Lastfrutsttningar med hnsyn till

utmattning
3:621
Allmnt
Antalet lastcykler fr svngningar orsakade av vindsttar ns och av virvelavlsning nv kan berknas p basis av vindstatistik fr aktuell plats
med hnsyn till frekvens av vind frn olika riktningar och vindens inverkan p spnningar i olika punkter av tvrsnittet.
65
3 Vindlas ens dyna iska inverkan
Sn- och vindlast
Berkningen kan gras med frenklad metod enligt avsnitt 3:622 3:624.
3:622
Vindsttar
Antalet ekvivalenta lastcykler vid svngningar av vindsttar ns under
den avsedda anvndningstiden av t r kan berknas ur
n =105
50
(3:622a)
Delkollektivet fr utmattning av vindstt kan karakteriseras av dimensionerande spnningsvidd Ords berknad som 0,56 gnger dubbla skillnaden mellan spnningen vid dimensionerande vindstt och spnningen
vid medelhastighetstrycket, spnningscykeltalet ns enligt ekv. 3:622a
och kollektivparametern K = 1. Denna frenklade metod r baserad p
en uppskattning av kollektiv
fr.
verkliga skorstenar.
3:623
Virvelavlsning
Antalet lastcykler av virvelavlsning nv under t r kan berknas ur
nv = 1,2.107 t fo P(13 )
fo
P(19 )
(3:623a)
faktorn 1,2 inkluderar inverkan av varierande vindriktningar

och att viss tid krvs fr att "bygga upp" svngningar av virvelavlsning
egenfrekvensen
sannolikheten att medianvindhastigheten i; under ett r intrffar i intervallet mellan ve,- och Evcr, dr vcr r den kritiska
vindhastigheten fr resonanssvngningar av virvelavlsning
enligt ekv. 3:41c.
P( (3), som antas Rayleighfrdelad, kan berknas ur
P(i) = exp
(3:623b)
Koefficienten e kan sttas till 1,25, dock frutstts intervallet mellan

var. och Ev Cr va ra minst 2 m/s.
Medianvindhastigheten i3 r beroende av markens rhet och konstruktionens hjd. Den kan berknas ur
l'3(z) = i")
66
p (Z)
(3:623c)
Sn- och vindlast
19(z)
190
Cexp(z)
3 Vindl
ens dynamiska inverkan
rlig medianvindhastighet p hjden z som kan sttas lika

med totala hjden h fr en konstruktion utan spiralfenor
och lika med avstndet upp till fenornas underkant fr en
konstruktion med fenor
modalvrdet i samma frdelning. i;(,) kan sttas till 5,5 m/s
enligt ekv. 2:23b.
Delkollektivet fr utrnattning av virvelavlsning kan karakteriseras av

dimensionerande spnningsvidd ardv berknad fr ekvivalentlast enligt
avsnitt 3:42, spnningscykeltalet nv enligt ekv. 3:623a och kollektivparametern = 1.
3:624
Sammanlagd
.,:5/ vindstt och virvelav16, .jsig
Den sammanlagda effekten vid utmattning av vindstt och virvelavlsning samt andra frekommande utmattningslaster kan berknas med
hjlp av Palrngren-Miners delskadehypotes fr delkollektiven enligt
avsnitt 3:622 och 3:623, se t.ex. Alpsten Ning (21).
Om dimensionerande spnningsvidd fr ngot av delkollektiven fr
vindstt och virvelavlsning r mindre n utmattningsgrnsen baseras
utmattningsdimensioneringen p det andra delkollektivet.
Den sammanlagda effekten av delkollektiven kan frenklat berknas
p basis av ett summakollektiv dr
e dimensionerande spnningsvidd r lika med den strsta av spnningsvidderna av vindstt ards, av virvelavlsning <Adv och av andra
utmattningslaster n av vind,
antalet spnningscykler stts till nt = ns + nv + nu dr nu r dimensionerande spnningscykeltal fr andra utmattningslaster och
kollektivparametern K = 1.
3:7
E,', ipel
Berkna ekvivalentlast av virvelavlsning och av vindstt samt antalet
lastcykler av virvelavlsning fr en stlskorsten med h = 50 m och diametern d = 2 m.
Referensvindhastigheten r 24 m/s och skorstenen skall placeras i
terrngtyp
Skorstenen skall mlas och drfr r ingen hnsyn tagen till rostmn,
I det hr exemplet sker ingen dimensionering, dvs, bestmning av
optimala dimensioner, utan plttjockleken antas variera enligt tabell
(3:7a). Den mekaniska dmpningen kan sttas till n, = 0,03 enligt tabell 3:22a.
Medsvngande massa - rkrr och inre stege - ger madd = 200 kg/m.
Egenfrekvensen har berknats till fp= 0,72 Hz.
Skerhetsklass 2, stl S355M.
Skorstenen skall dimensioneras fr livstiden 30 r.
67
Sn- och vindlast
Brfrmgesidan behandlas i detta exempel inte fr vindstt och virvelavlsning.

I. tabell 3:7a r massa och trghetsmoment berknade ur
m = 78507tdt kg/m resp.
T-.;.,1'
D414:, 1,J1-
+171,d
10
693
0,0314
595
0,0251
496
0,0188
447
0,0157
397
0,0126
1,5
4,5
O
15
22,5
4
50
Avsikten med exemplet r frmst att visa en berkningsgng, inte att f
fram "exakta" vrden p utbjning vid virvelavlsning eller vindlastens
frdelning vid vindstt. Den hr typen av konstruktion, med varierande
styvhet och massfrdelning, berknas normalt med dator. Dessa

"handrkningar" r drfr ngot frenklade, t.ex. har de fem olika vrdena p plttjocklek ersatts med tre olika vrden enligt tabell 3:7b vid
berkning av utbjningen.
Virvelavlsning.
Ekv. 3:41c ger den kritiska vindhastigheten fr virvelavlsning
"-
fod
St
0,72 2
0,2
- 7'2 m / s
Ekv. 2:23a och 2:23b ger
24 0,22 n
= v f 131n
Efterso
vc
68
/s
k finns det risk fr virvelavlsning.
Ekv. 3:41a ger Reynolds tal

vd
50
0,30
7,2 , 2
14,5,10'
- 9,9 .
105
Sn- och vindlast
Figur 3:41b ger ptr = 0,2.
Ekv. 3:42a ger

qcr d
wek
yr
- 1357 N/m=1,36kN/m
rc
Maxmoment och motsvarande spnning i inspnningssnitt blir med

wd - 7'fwek
1,3.1,36 = 1,76 kN/m
Mmax = 1,76.502/2 = 2200 kNm
= Mmaxrg = 2200.10-3.1/0,0314 = 70 Mpa (t = 10 mm)
P hjden z = 4,5 m blir moment och spnning

Mmax = 1,76.45,52/2 = 1822 kNm
= Mr/I = 1822.10-3.1/0,0188 = 97 Mpa (t = 6 mm)
Vid berkning av utbjningen anvnds de vrden p plttjocklek t och

trghetsmoment I som tabell 3:76 visar.
Tabell 3:7b.
Parametrar vid berkning av utbjnIng p grund av virvelavlsnIng enligt
BYGG IB, tabell 1:42, 1972.
ni och n
a, b, c
A, B och C
m4
9
0,0283
loIrn = /0/0,445
c = 4,5
C= 0,314
5,5
0,0173
= /0/0,728
b = 18
B = 0,594
0,0126
a = 27,5
A = 0,092
4,5
22,5
/0
50
A = a4/14
B = (a + b)4114 - a4/14
C = 1 - (a + b)4114
14
Ymax = (A+ Bn+ C'm) ek

8E10
ymax = (0,092 + 0,594 0,728 + 0,314 . 0,445)
1,76.10-3.504
8.2,1.105.0,0126
- 0,35 m
69
Sn- och vindlast
ymax/d = 0,35/2 = 0,175, utbjningen r allts strre n 0,06d.
Med fenor p hjden hs irai reduceras bde utbjuing och inspn1 - hspirat/h)3 enligt figur 3:43a. Villkoret
ningsmoment med faktorn

,06 uppfylls fr
Yrnaxid
(1 - hspirai/h)3 0,35 = 0,06d = 0,12 rn, dvs. hspirai = (\30h = 15 m

Mmax = (1 - hspirailh)3.2200 = (0,12/0,35).2200 = 754 kNiri
0 = Mmaxdf = 754.10-3-1/0,0314 = 24 MPa
P hjden z = 4,5 rn gller

Mmax = (1 - hspiral/h)3.1822 = (0,12/0,35).1822 = 625 kNm
0 = Mmaxti/ = 625.10-3-1/0,0188 = 33 MPa
Berkning av utmattningshllfasthet grs inte hr. Den blir ofta avgrande fr spiralfenornas lngd. Det br ppekas att spnningsvidden
vid utmattning fr berknas med h 1 ,O. det hr fallet blir drfr
0r = 2.24.0,0/1,3) = 37 MPa i inspnningssnittet.
or = 2.33.0,0/1,3) = 51 MPa p hjden z = 4,5 m.
Enligt ovan r
k(h) = 27 m/s
Ekv. 3:22g eller figur 3:22d ger
0'72.150
27
0,046
L1+70(0'72.151
,8
27
Ekv. 3:22e eller figur 3:22c ger

h
0,04 + 0,01
0 ,0
href
expK1
),04 -IL 0,01
10)
10
1+ -----
Vaik (h)
70
1+
3,2 . 0,72 . 2
27
0,85
hf
0 05-50
Ekv. 3:22h och 3:22i eller figur 3:22e ger
3,4'0
0,85
Sn- och vindlast
2 f oh
1+
27
(h )
0'27
2.0,7250
Ekv. 3:22j ger med pi = 1,4 enligt figur A2:7b och m = 397 kg/
0,501toppbtoppVmk (h)
0,5 1,25 1,4 2 27
mtoppf0
397 . 0,72
0,165
Ekv. 3:22f ger med Sila = 0,03
27r 0,046 0,85 0,27
211-FN Oh
+ a
0,03 + 0,165
Den ekvivalenta frekvensen fe blir
= 0,72
82
0, 4
0,34 + 0,85
= 0,38
och drmed enligt ekv. 3:22b
0,58
600fe)
3,47
2 ln(600 0,38)
Ekv. 3:22a, 3:22c och 3:22d ger

Cdyn = 1+ g
ow
lyr,*
-1+gw2
zo )
1
Cdyn =1+3,47,2
,85+ 0,34 -1+
7,57
50
-2 48
'
0,3,
Ekv. 3:21c ger det karakteristiska hastighetstrycket.
qk
CdynCexpqref
( , j10,5 .1,25 24 2 = 43,2 [Iit{-0 jj2
q k =-- 2,48. 0,221r0
,3
1 tabell 3:7c har dimensionerande linjelast wd av vindstt berknats ur

wd = 1,3pqkd, dr y-vrdena r hmtade frn figur A2:7b.
71
Sn- och vindlast
Tabell 3:7c.
Sammanstllning av resultat vid berkning av vindstt
fr skorsten med spiralfenor Inom omrdet hspiray 15 m.
m
0
4,5
8
10
20
30
35
40
50
qk
2
kN/m
0,47
0,47
0,47
0,53
0,76
0,92
0,98
1,03
1,13
ki
Wd
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6
0,6/1,4
1,4
kN/m
0,73
0,73
0,73
0,83
1,19
1,43
1,53/3,56
3,77
4,12
1,4
kNm
3225
2802
2483
2305
1469
751
443
200
0
MPa
m4
0,0314
0,0188
0,0188
0,0188
0,0157
0,0126
0,0126
0,0126
0,0126
103
149
132
122
94
60
35
16
0
Ringsvngningar
Ekv. 3:5b ger ringsvngningarnas lgsta egenfrekvens. Om skorstenen
har medsvngande massa madd - som i detta fall - divideras frekvensen
med
,Jl+madd / m , dr m
= nclApv.
Risken fr ringsvngningar orsakade av periodiska virvelavlsningar

r strst i den vre delen av skorstenen, 22,5 < z < 50 m, dr plttjockleken r 4 mm. Om frstyvningsringar inte stts in r
1 = t3/12 =0,0043/12 = 5,33.10-9 m4/m,
A = t = 0,004 m2/m,
madd = 200 kg/m och m = 197 kg/m och drmed
1700
for = d2
Ekl
1700
Apv
22
2,1.105 . 5,33 .10-9

0,004 . 7850 (1 + 200
=1,79 Hz
/ 197)
Ekv. 3:5a ger, i skerhetsklass 2 och med Strouhals tal

St = 0,2,
cr
- ford
2St
1,79.2
= 1,1. 27 = 30 m / s
2 .0,2
Skorstenen har spiralfenor ner till hjden z = 35 m men ven den nedre
delen behver frstyvningsringar med inbrdes avstnd enligt ekv.

(3:5c)
sS 0,54- d = 0,5.2
2t
72
2
2 . 0,010
- 14,1 m
Sn- och vindlast
vilket r en frutsttning fr fljande bucklingsforrriler. Fr att frhindra ringsvngningar r det lmpligast att vlja mindre avstnd. Hr
stts s = 4,5 m av tillverkningsskl.
Strsta momentet i frstyvningsringar erhlls vid z = 50 m men eftersom de versta 15 m har spiralfenor grs berkningen fr z = 35 m.
Enligt tabell 3:7c r qk = 0,98 kN/m2.
Ekv. (3:50 ger med Mb = Md/1,3 = 443/1,3 = 341 kNm och /b =
0,0126 m4 enligt tabell 3:7c
Mk -= s[ 0,10qkd2 +
Mb2
47rFjk /b
Mk = 4,5 0,10.0,98.22+
3412
4/r 2,1.108 . 0,0126
Mk = 4,5(0,392 + 0,0035) = 1,78 kNm, dvs Md = 1,3.1,78 = 2,31

kNm.
Fr stl S355M med fyk = 355 MPa och med yn = 1,1 fr skerhetsklass 2 samt yra = 1,0 blir erforderligt bjmotstnd fr frstrkningsring inklusive medverkande bredd av mantelplten
2,31.10-31,1
355
-7,2,10-6 m
Ringen, som placeras innanfr manteln, tillverkas av plattstl 90x8

mm2. Medverkande bredd r enligt Skalhandboken, (19) figur 32,15a
2b2 = 2 . 0,78
2 . 0,004
2
- 0,099 m = 99 mm
Neutrallagret fr den verksamma sektionen ligger e = 28,3 mm innanfr mantelytan, se figur 3:7a.
73
3 Vindlastens d
S - och vindlast
'ska inv kan
PlatEstl 90x8
28,3 ram
is = 1,05.10-6 m4 och
min = 1,05.10-6/(0,090 - 0,0283) = 17. 0-6 > 7,2.10-6 m3
Ringsvngningsvillkoret kontrolleras ter med hjlp av ekv. 3:5b och

3:5a och med / = Isls= 1,05.10-6/4,5 = 0,233.10-6 m4/m.
fOr
(700
2,1.105 . 0,233 . 10-6
- 11,8 Hz
22 A 0,004.7850(1+200 /197)
11,8 . 2
2.0,2
-59 m/s> ynvmk =1,1-27 =30 m/s
Om inte en global bucklingsanalys genomfrs fr skorsten med frstyvningsringar br ocks villkoret i ekv. 3:5g vara uppfyllt
4t3s
4.0,0043.4,5 = 1,15.10-6 m4
Enligt ovan r Is = 1,05.10-6 m4 inom omrdet med 4 mm mantelplt.

Trghetsmomentet kar dock med kande plttjocklek och uppgr till
1,5.10-6 m4 fr t = 8 mm under frutsttning att ringens dimension
90x8 mm2 bibehlls. Frn stabilitetssynpunkt br ringen drfr kunna
accepteras.
Axiell tryckspnning av bjmon [cm behver i frsta hand kontrolleras.

Eftersom mantelpltens tjocldek vaiierar frn 10 till 4 mm mste flera
sektioner kontrolleras. I detta fall ligger de kritiska snittet strax ovanfr
z = 4,5 m dr plttjockleken ndras frn 8 till 6 mm, se tabell 3:7a.
74
Sn- och vindlas
Buckl i ngsspnningen berknas enligt Skalhandboken (19). Avsnitt

32.11-13. Ekv.(32.12c) ger
axel, = anNel
a = 0,9 fr svetsad mantelplt av toleransklass 1, tabell 32.11a.
71=0,19+
0,67
0,67
0,19
2,0
200- 0,006
0,19+0,41= 0,60
enligt ekv.(32.13j)
2t
axel = 0,60E- = 0,60 2,1

d
105
2 , 0,006
2
= 756 MPa
enligt ekv. (32.12a)
ox& = 0,9.0,60.756 = 408 MPa >fyk13
enligt ekv. (32.12j)

0,96
0,96
0,8+ <
0,8+0,93'
0,58
enligt ekv. (32.12h)

s2,fyk = 0,58,355 = 206 MPa
enligt ekv. (32.12g)
Tabell 3:7c ger Md = 2802 kNrn. Med /b = 0,0188 m 4 enligt tabell

3:7a blir
= Mdrll = 280240-3.1/0,0188 = 149

< oxu/eym),n) = 206/(1,04,1) = 187 MPa
Skorstenens egentyngd i snitt z = 4,5 m ger dessutom en rotationssymmetrisk axiell tryekspnning ox = 6 MPa som br adderas till den dimensionerande bjspnningen. I detta fall pverkar det dock inte resultatet.
75
Sn- och vindlast
Utmattning
Antalet spnningscykler fr svngningar orsakade av vindstt ns kan
berknas enligt ekv.3:622a till
n = 10'
c 30
= 10'
= 6 . 104
Spnningsvidden i inspnningssnittet blir, enligt avsnitt 3:622
ards
0'56, 2ad
ards
,56 2
1
1
Cdyn
102 (
52,5 MPa
173
Antalet spnningscykler fr svngningar orsakade av virvelavlsning

nv berknas enligt ekv. 3:623a, 3:623b och 3:623c. D intervallet mellan Vcr = 7,2 och 1,25Ver = 9,0 m/s r mindre n 2 m/s stts
Evcr = 7,2 + 2 = 9,2 nrds.
Medianvindhastigheten berknas p nivn z = 35 m, dvs. i underkant p

spiralfenorna.
2\
n, =1,2 107 Th exp
Cr
exp
\ 19(Z))
12(Z)
19(35) = 5,5 . 0,221n
nv = 1,2 . 10 7
{ 35
\0,3)
30 0,72 exp
(7,2)2
\ 5,8)
\ exp[ i 9,2
5,8 ,
= 3,5 .107
Spnningsvidden i inspnningssnittet av virvelavlsning r enligt ovan

37 MPa.
Figur 3:7b visar summakollektivet av vindstt och virvelavlsning, dr

ns + nv = 6.104 + 3,5.107 = 3,5.107
76
Sn- och yindlast
80
71
70
60
SO
40
37
35,5
30
20
10
0
100
102
101
103
104
105
106
107
6.104
108 n
3,5.107
FieLT
trillwdxjlii-JIVIiv Rr :1/4;112.:,f
och mit ,teLto
Den sammanlagda effekten med avseende p utmattning av delkollektiven orsakade av vindstt och virvelavlsning kan beaktas p ngot av
fljande stt:
1
Konstruktionen utformas s att utmattningsgrnsen fr aktuell

anvisningsverkan blir strre n spnningsvidden av
virvelavlsning, 37 MPa (det minsta av ords och CYrdv). Berkning
med hnsyn till utmattning behver d endast genomfras fr
delkollektivet av vindstt med
nt = 6.104, Grd = 52,5 MPa och x= I
.
Dimensioneringen utfrs fr ett summakollektiv p skra sidan,

med
nt = 3,5.107,
d = 52,5 MPa och K =
Dimensioneringen utfrs fr ett typiserat spnningskollektiv

anpassat till summakollektivet enligt figur 3:7b, Lex. det
typiserade kollektivet i figuren med
nt = 3,5.107, rd = 71 MPa och K = 0,5.
4
Dimensioneringen utfrs med hjlp av Palmgren-Miners delskadehypotes, se t.ex. Alpsten - Ning (21)
I exemplet har utmattningen endast kontrollerats vid inspnningssnittet.

I ett praktiskt fall mste ven andra snitt kontrolleras beroende p styvhetsfrdelning och lokal anvisningsverkan, t.ex. av svetsar. Som framgr av berkningarna kan, beroende p anvisningspverkan, snittet z =
4,5 m att bli dimensionerande.
77
Sn- och vindlast

Al
Allmnt
Angivna formfaktorer r baserade p vindtunnelfrsk med turbulent
grnsskikt, dvs, p frsk som simulerar naturlig vind kring byggnader.
Vrdena r baserade p Cook (22) och p British Standard (9).
Formfaktorn kt r kvoten mellan aerodynamiskt tryck p en yta och
hastighetstrycket, 0,5pv2.
Formfaktorn beror p vindhastighet, vindriktning, byggnadens form
och Reynolds tal.
Formfaktorn betecknas generellt y. Fr den totala vindlasten p

byggnadsdelar som innertak och innervggar, och p freml som
stnger, skrmar och fackverksmaster anvnds beteckningen Not.
Formfaktorn kan bestmmas med hjlp av den hr handboken, eller
andra publikationer. I det senare fallet r det viktigt att kontrollera
ev. skillnader i referensvindhastighet och
ev. storleksberoende
Formfaktorn kan ven bestmmas med hjlp av vindtunnelfrsk.
A2
Utvndig vindlast
A2:1
Vggar och tak

Last inom randzon i figur A2: lb och A2: ld behver inte kombineras
med annan vindlast och den frutstts endast pverka den yttre
bekldnaden och dess fstdon men dremot inte taks, takstol eller
regel. Dessa formfaktorer, som endast r avsedda att anvndas vid
dimensionering av yttre bekldnad och dess fstdon, inkluderar ven
inverkan av kning av Cdyn inom randzonen. Denna kning r satt till
30% och motsvarar kvoten (184)/(11-64), jfr ekv. 3:22r och 3:22p.
Figur A2: lp ger en reduktionsfaktor vid bestmning av forrnfaktorer
fr byggnad med flera sammanhngande sadeltak.
Fr underytan p ett taksprng kan formfaktorn sttas lika med

formfaktorn fr nrmaste yttervgg.
Fr tak med lutning a > 45, kan formfaktorn sttas lika med
formfaktorn fr a = 45.
78
Sn- och vindlast
~ryck
1,0
0,8
A. Formfaktorer fr vindlast
-- --------
Lovartsida
0,6
0,2
0,2
0,4
l= w
Lsida
r--...
---- ----
Zon C -
r---.
- r----r---k
r-ZonC
Lsida -
0,6
0,8
I'"
1,0
1\
11 sug \
" ----
1,2
\ /'
Zon B - r--- ----+--
.---
- r----
ZonA ~
1,0
4,0
I----;~
h
A
h
I;
al :::: min av (0,2 l och 0,4 h)
bl
= min av (l och 2h)
l
a2 = min av (0,2 b och 0,4 h)
b2 = min av (b och 2h)
Figur A2 :1~.
Formfaktorer fr vggar. Dessa vrden avser ven den yttre bekldnaden
och dess fstdon i vggar med det undantag som framgr av figur A2:1b.
79
Sn- och vindlast
a1 = min av (0,2 l och 0,4 h)

Figur A2:1b.
Formfaktorer fr den yttre
80
a2 = min av (0,2 b och 0,4 h)
bekldnaden och dess fstdon i
vggar.
Sn- och vindlast
b
O,5x
l'
-0,7
0,2
t,"
BG ,25Y[
~25x ~-----I..._
[
O,lx ~
~A
O,ly
-0,7
O,2
O,25Y[
O,5y
71
,u=-1,4
;,
,u =
1,4
Sektion A-A
x
= min av (l och 2h)
Sektion B-B
Y = min av (b och 2h)
Figur A2: 1c.

Formfaktorer fr sadel- och pulpettak med liten lutning (a < 5).
Teckenregel: plus = tryck, minus = sug.
81
-1,2
Sn- och vindlast
O'25X[ ~
l
I..~~-: - -:-___
O,2Sx
--J
JO,lx
+1vO,ly
l
I
O, 25y
~
~
O,2Sy
.....::~-' fl
= -2,6
l---,l fl = -1,8
x
=min av (l och 2h)
y = min av
Ch och 2h)
Figur A2:1d.
Formfaktorer tr den yttre bekldnacta.n och dess fstdon till sadel och
pulpettak tak med liten lutning (a < 5 ).
Teckenregel: plus tryck, minus sug.
82
Sn- och vindlast
1,0
Jl tryck
"
~A
." "
\[\. C
0,6
'\ \
.~ \
\\
Nl
l~
1\ 'II.. \\
I \
\\
\ \ \\
I
\~
~
.~
0,2
0,2
-J ~
I
,jt
f-
0,6
Tv vr deJrn i
~\
1\ ~
\ ; ~
1\ \
\
\
\
o)'
1,2
1\
\ JE
0 ~---- ~
:\ I
/
/D
I '
1\
-- -
\: I
A \
Tv
1\
I1sug
I~
vrden ~
a
10
20
30 40
50
Lovart
l'
O,ly:t
lA
C
D
E
b
x
= min av (l och 2h)
= min av (h och 2h)
O,ly!=
O,lxJ
J llo,lx
11 II
Figur A2:1 e.
Formfaktorer fr sadeltak (ex > 5). Vid dimensionering av den yttre
bekldnaden och dess fstdon Inom randzonerna A, B, samt D br
fonnfaktorerna kas med 30%. Inom vriga zoner avser formfaktorema
ven den yttre bekldnaden och dess fstdon.
83
Sn- och vindlast
,utryck
0,4
E
0,2
1-
0,2
r\
0,4
- ~_\
-I -
f-
~ ~ ~\
T
f----
--
Tv vrden
0,6
""'~
0,8
1,0
'"
---.f
~ ~C
A
~
~
1,2
..........
I1 sug
~V" ~B
10P
2(f
3(f
40
a
SOP
fJt
1/
0, lyt
~c .
0,5y
C A
D D
________
IL
l
E
O,ly
II
lE
t
~/ 0, 1Yl1l 7l J"o, l y)"
O,ly
b
I
=min av Cb och 2h)
FigUlI' A2:H,
Formfaktorer tr sadeltak (a:> 5), Vid dimensionering av den yttre
bekldnade och dess fstdon Inom randzonerna A, 8, samt D br
formfaktorema kas med 30%. Inom vriga zoner avser formfaktorema
84
Bilaga A. Formfaktorer fr vind las t
Sn- och vindlast
1,0
tLtryck
-~"""V
/"
/
0,8
I C.I
I /
0,6
I /
0,4
0,2
VI/
/ i1'
~ B
I AI
IL- ~
VIII
0,2
0,4
A
""",
C "
0,6
0,8
/
~ ......
Jlsug
I
I
~
I
I
I
I
V
\.
1,2
b ~1
./V
"" "\
1,0
1,4
lA'!
I I B/ II
II ~, -j ~
IJ
J,.
Tv vr dell1l.
1\
\.A
sd' 4d' jdl 2d' 1d-' OU ul' 2d' 3d' 4(1-' 50

Fall I
Fall II
-lO, ly
i/
..
B
J JO,lx
'"
lo, ly
I'
Fall I
Fall II
l'
x = min av (I och 2h)

y = min av (b och 2h)
Figur A2:1 g.
Formfaktorer fr pulpettak (ex > 5 ). Vid dimensionering av den yttre
bekldnaden och dess fstdon inom randzonerna A och B br
formfaktorerna kas med 30%. Inom vriga zoner avser formfaktorerna
Formfaktorerna fr fall II r Identiska med formfaktorerna fr lovartsidan
p sadeltak enligt figur A2:1e.
85
Sn- och vindlast
Jltrryck
0,4
0,2
-11
n
I-
I-
:n
0,2
*-
0,4
- I
--
-,(
Tv vrden I
0,6
........
0,8
fl sug
1,0
~~
1,2
V -....
./
--
"'
- B
~ ~ "'A
1~
a
0
II
10
20({])
30
40
50
O,ly
-,--
A:t..
I~O,ly
C
~,.
D
B
O,5y
I-tO.ly
_t
..
I~'
h
...... "]

Figur A2:1h.
Formfaktorer fr pulpettal< (a > 5). Vid dimensionering av den yttre
bekldnaden och dess fstdon Inom randzonema A och B br
formfaktorerna as med 30%. Inom vriga zoner avser for faktorerna
86
Sn- och vindlast
J.Ltryck
1,2
~~
f'...
0,8
'"
'"
"-8~
0,6
0,4
0,2
1\
1\
Tv vrden
\
1\\
1
\\
~\
\\
E'
\ \
\ \
0,4
0,8
~
r\
~ r"
1,2
1,4
SO o 40
f """"' ........
V> Y l
/
II
\
\ /
30 o 20 o 10 o
~t
xJ J
C
-~
ex
Lovart
.."
.-::;;--
\ \/ I
1\
\
.usug
E
~-.." ~I
C\
\
\ I
" \ ,
\
\
. . r-f
~ ~\
1,0
0,1
0,6
\ \
0,2
--!'
10
20
30
40
50
,j,
0,1 x~~ ~~
k
~
o~
x = min av (l och 2h)

Figur A2:1 i.
Formfaktorer fr valmat tak (ex> 5). Vid dimensionering av den yttre
bekldnaden och dess fstdon Inom randzonen A br formfaktorerna
kas med 30%. Inom vriga zoner avser formfaktorerna ven den yttre
bekldnaden och dess fstdon.
87
I,
Sn- och vindlast
,utryck
1,2
1,0
"'"
"'- ""
" "
0,8
lB
0,6
1" ,\
\
0,4
Tv vrden
Tv vrden
r\\
0,2
n'I' - 1
\\
\ r\
\ r\
\ r\
\
o
0,2
0,4
0,6
F
0,3
....... V-
..... ~
\
Vv
......... --\
1,0
E
,u
sug
,c /
V
~ I--""'n
...........
---- c
Lovart
L
l
-............
\
\
1,2
-,..
\1
D -"" ~
r\
t-
~
F
~--------- !
G
= min av (h och 2h)
Figur A2:1j.
Formfaktorer fr valmat tak (a. > 5). Vid dimensionering av den yttre
bekldnaden och dess fstdon inom randzonen A br formfaktorerna
belddnaden och dess fstdon .
88
Sn- och vindlas t

J.l tryck
~r
0,1 x
0,2
0,1 x
0,2
0,4
0,6
"'
0,8
\
1\
......
"'
1,0
1,2
'
r---)1
sug
r--
\
B
'""
'\.ID
A\
~~
1\
Lovart
'"
- '""'"
'"
D C
...............
./
'"
.. p B
.......
x = min av (l eller 2h)

Figur A2:1 k.
Formfaktorer fr motfallstak (a> 50). Vid dimensionering av den yttre
bekldnaden och dess fstdon Inom randzonen A br formfaktorerna
bekldnaden och dess fstdon.
0,2
0,2
tf
A
y
D
H
0,4
Tv vrden I
0,6
0,8
;:....
o~
>..
o~
It
..-c
-~
B
1,0
1,2
O,5y
.usug
.--' ~A""""" ...........
b
Il
Figur A2:11.
Formfaktorer fr motfallstak (a> 5). Vid dimensionering BlV den yttre
bekldnaden och dess fstdon inom randzonen A och B br
formfaktorema kas med 30%. Inom vriga zoner avser formfaktorerna
89
Sn- och vindlast
A, Formfaktorer fr vindlast
J-l tryck
,6
0,4
~".
~~
-~
0,2
a/
./
.---' ~
0,2
t~
""',
0,1
b
b
b
663
~C
Ilsug
.
"""- k--.
Tv vrde~
0,8
1,0
J~
lLn
D
0,4
0,2
"
0,3 b
Figur A2:1 m.
Formfaktorer f " r bgtak med h/b = O. Vid dlm nslonering av den yttre
bekldna en och dess fstdo ino randzon A r formfaktorn kas med
30%. Inom vriga loner av er for fa or rna ven de yttre be ldnade
och dess fst on.
90
Sn- och vindlast
Jltl'yclk
0,2
A/
~,
./
Ai~
0,2
f
'f
0,
, If
-v--- r------
]D
~
.."",
0,6
0,8
~ """"c.
Ji,O
!1sug
1,4
0,1
([]l
}1 tryck
/
A
Il
0,2
0,4
I
01,6
VJ
f'"
ITv vrdenl
I-'
/
B
'I
PI/ ~
1,0
1,2
J1 sug
/
V
0,1
0,2
0,3
Figur A2:1n.
Formfsktorer fr bAgtsk med hJb:; 0,25 resp 0,5. Vid dimensionering av
den yttr bekldna en och dess fstdon I om randzon A br formfaktorn
bekldnade och dess fstdm't.
91
Sn- och vindlast
Bilaga A. Formfaktorer fr vind las t
I4ryck
0,2
.a
0,2
~-
0,4
T v vrdenl
0,6
-r--
1,01
1,2
--
~ A,B
-............. r--....
1,4
"---\
1,6
O,2b
.b
"
2,0
0,1
0,2
0,3
,'r
l]
B C
\.B
Jlsug
O,lbf
0,4
h
0,5 b
Figur A2:1 o.
Formfaktorer f r bgtak. Vid dimensionering av den yttre bekldnaden
och dess fstdon inom randzon A och B br formfaktorerna kas med
30%. Inom vriga zoner avser formfaktorerna ven den yttre bekldnaden
och dess fstdon.
92
Sn- och vindlast
..
JSpann l JSpann 2 I~
Flj ande spann
Spann 1
Spann 2
1,0
0,8
Reduktionsfaktor
Fljande sparUll
0,6
Figur A2:1p.
Reduktionsfaktorer fr multipitak oavsett takform,
A2:2
Skrmar
Formfaktom tLtot fr vindlas t mot skrmar kan fr tv vrden p AflA
vljas enligt figur A2:2a.
r skrmens brutto area hl
r skrmens nettoarea.
A
Af
ELEVATION
Vind mot sknnnde
I
Vmd mot skrmnde med hrn
PLAN
A fiA
Typ
Omrde
A
0,8
Vind mot skrmnde utan hrn
3,4
2,1
1,7
1,2
0,8
Vind mot skrmnde med hrn
2,1
1,8
1,4
1,2
< 0,8
Alla skrmar
12 Af
, A
Figur A2:2a.
Formfaktom Jltot fr krm&llr.
93
Sn- och vindlast
Nr det frn den anblsta sidan finns en skyddande skrm, kan

vindlasten reduceras fr bakomliggande skrmar. Reduktionsfaktorn C
beror p avstndet mellan skrmarna samt kvoten AflA fr
lovartskrmen. C kan fs ur fig A2:2b.
Fr lskrmen kan vindlasten skrivas
(A2:2a)
C
reduktionsfaktor enligt figur A2:2b

formfaktor som kan vljas enligt figur A2:2a
karakteristiskt hastighetstryck
lskrmens totala area
litot
qk
A l
Lovartskrro
l
Lskrm
ELEVATION
PLAN
- -_..........
..;;;; ........ - ....__ .....-.. A ,/A=O ,2
0,9
r-.........
0,8
r--
0,7
0,6
.........
A,/A.;O,6
~
~ --..
0,5
0 ,4
0,3
0,2
A ,/A= 1,O
f--
,~ ~
At/A~O,4
I"
/~K
~#
'/
11."". ~ fl
t2~~~
(,
I"
A ,/A=0,8
1 1- ~- IIII
0, 1
A ,/A=O, 8
A ,!A=1 ,0
~A'/A=0, 6
I I I I I
I I II
10
FigUlr A2:2b.
Reduktionsfaktor Cfr lskrm, AflA i denna figur avser lovartskrm.
94
..
/ la
/~
,~
VI
./
I~~
--------
~ .....
~
-
_._------_....
" 'r--.......
..... '"
"'
'ro-.
l"
r--
0,1
'"
..... "
.. _--
x/h
100
Sn- och vindlast
Fr fristende skrma utan markkontal t kan formfaktom !Jtot vljas

enligt figur A2:2c.
I~
----:4~
~I
----, .
l,'
~4 t-
~ !!.
,.Y
LIggande sknn
Orientering
Y
"
Stende skmt
Villkor fr att inte anses

ha markkontakt
AdAzO,8
Af/A<O,8
Liggande skrm
y > h/2
1,8
1,2Af/A
Stende skrm
y > h/4
1,8
1, 2A f/A
Figur A2:2c.
Formfaktorer J110t fr sl<rmar utan markko takt.
Om avstndet mellan marken och skrmen r mindre n y=h/2 fr

liggande skrm, respektive mindre n y=h/4 fr stende skrm kan
vrden frn fig A2:2a vljas.
A2:3
Skrmtak
Figur A2:3a och A2:3c br anvndas vid dimensionering av den kon
struktion SOlTl br upp skrmtaket, t ex pelare och grundkonstruktion.
Figur A2:3b och A2:3d br anvndas vid dimensionering av takstol,
sar, yttre bekldnad och dess fstdon.
Figur A2:3e ger en reduktionsfaktor vid bestmning av formfaktorer
fr byggnad med flera sammanhngande skrmtak.
95
Sn- och vindlast
fl iot Nedtriktad
1,0
0,8
0,6
I'-..
" i'...
./
""
0,4
0,2
fil'
/"
:/
./
0,2
..
0,4
0,6
/'"
I"
0,8
1,0
J1tot Upptriktad
~2O>
-10>
uP
Lastfall att beakta:
~
~
~
+a
~
~
~
\
~
~
~
~
5
6
~
~
Figur A2:3a.
Formfaktorer fr skrmtak. Br anvndas vid dimensionering av den
konstruktion som br upp skrmtaket, t. ex. pelare och
grundkonstruktion.
96
Sn- och vindlast
2,0
11 Nedtriktad
~
1,8
1,6 r\D
C
l\.....
\
.
/
~
1,4
\
\
1,2
\
r\
1,0
0,8 A
0,6 I..,-X
./'
I\.. ./'
L/'
./'
./' A
n/
0,4
0,2
0,11
0,2
0,8
~
D
./'
A ~
1,0
1,2
0,4
0,6
~
I I ff9,lb
o~
1,4
1,6 B
~~
1,8
11 Upptriktad
I
~
~
0,11
,~
BA iC~ AE
I,
1\
\
----'k
I~A
B
~\
~
~
\~
~ ~ ! -C- - ~ D
~
-a
Figur A2:3b.
Formfaktorer fr skrmtal{ (a > 50).
Tv lastfalJ.
Br anvndas vid dimensionering av takstolar, sar, yttre beJddnad och
dess fstdon. Inom randzon vid hrn br det omrde, B eller C resp. C
eller D, vljas som ger det ogynnsammaste lastfallet. Formfaktorerna
avser alla vindriktningar.
97
Sn- och vindlast
Il tot Nedtriktad
1,2
0,8
0,4
.---: ~ "'""""
--
L--
----
.-~
---
o
0,4
r---
---...r--..
0,8
----.r--.
1,2
----.
1,6
r-..
--I-- -
Il tot Upptriktad
2,0
--
I--
---- ----.
00
0,25 b
Li--:
..
L
/1
Figur A2:3c.
Formfaktorer fr pulpetskrmtak. Br anvndas vid dimensionering av
den konstruktion som br upp skrmtaket, t ex pelare och
grundkonstruktion.
Den nedre figuren visar lget av resulterande vindlast p taket.
Fr vind frn andra hllet kan .utot tas frn motfallstaket i figur A2:3a, dvs
fr negativ taklutning.
Pilen p taket kan ven vara motriktad.
98
Sn- och vindlast
J.l Nedtriktad
3,2
2,8
2,4
2,0
1,6
1,2
0,8
0,4
~
~
--
---
~~
f..---
-~
B
A
---- -- --- ------ ---- ------ --------~
--
~~
0,4
0,8
1,2 ~ --.;;;:::::: r--..
A
~;::--.;::::
1,6
~ ~ r---.
2,0
~ r---2,4
r------ ~r--- C
2,8
~~ B
3,2
A'
J.l Upptriktad
3,6
4,0
---- --~
---- -r----.
O,lzt
Figur A2:3d.
Formfaktorer fr pulpetskrmtak.
Br anvndas vid dimensionering av takstolar, sar, yttre bekldnad och
dess fsldon.
Inom randzon vid hrn br det omrde, A eller B, vljas som ger den
strsta nedt- eller upptriktade kraften.
Pilarna p taket kan ven vara motriktade.
99
Sn- och vindlast
JSpann 1JSpann 2 JSpann 3J

Reduktionsfaktor fr
Spann 1
Spann 2
Spann 3 och
fljande
Nedtriktad
1,0
0,87
0,68
Upptriktad
0,81
0,64
0,63
Figur A2:3e.
Formfaktorer fr multipelskrmtak. Reduktionsfaktorerna gJler ven fr
andra takformer n sadeltak.
A2:4
Tangentiell vindlast
Vindlastens normala och tangentiella komposant adderas vektoriellt.
Formfaktorn fr tangentiell vindlast lit kan vljas enligt tabell A2:4a.
Fr skrmtak kan lit sttas till 0,05 oberoende av ytans struktur.
Tabell A2:4a.
Formfaktorn Jlt fr vggar och tak.
Ytans struktur
A2:5
J.lt
Slt yta utan korrugering eller profilering

vinkelrtt mot vindriktningen
0,01
Yta med sinus korrugering vars generatris gr

vinkelrtt mot vindriktningen
0,02
Yta med profilering (skarpa kanter) vinkelrtt

mot vindriktningen
0,04
Fackverk
Formfaktorn fr vindlast vinkelrtt mot ett plant fackverk enligt figur
A2:5a kan sttas till
Iitot = 1,7Af1A fr skarpkantade stnger, vinkelstng,
plattstng och balkprofil.
100
A. Formfaktorer fr vindlast
Sn- och vindlast
1-'10t
1,lAtfA
fr cirkulra stnger.
r fackverkets brutto area lb

fackverkets nettoarea.
Formfaktom 1-'10t fr fackverksmast kan vljas enligt fljande under

frutsttning att fackverkets frontyta r orienterad vinkelrtt mot
vindriktningen, dvs anblsningsvinkel
a 0. Om vindriktningen inte r vinkelrt mot
frontyta, a
> 20, br 1-'10t kas med 20% fr fackverksmaster med rektangulrt
tvrsnitt. Fr mellanliggande vrden p a interpoleras rtlinjigt.
Kvoten AtA har samma innebrd som i fregende avsnitt.
d.I
Vind vinkelrtt mot konstruktionen
bh
Vind snett mot konstruktionen
101
Sn- och vindlast
,utot
,..
1,
~
,.,
0, 9
~
"",
...... ~
0, ~
Vind
o,7
.............
rf-
G;>
".
..... ~
fl"
r-
"",
1/
;I'
, 1/
o, t;.
...L
'U'
;I'
0,.....c:.
l/
"
"
~."
......f'"
0, ..,
,-
0, 1
0,1
".
,,-
...... ~
l/
.L
,. ,.
"
~."...
0,,1.
.......
.",.
.......
o,-:t/
""
~,.....
'V'
.....
~ 'r'"
......
"
Vind _
~ =
.......
..........
L,~
"",
".
0,2
0,3
0,4
Figur A2:6b.
Triangulr fackverkskonst ruktion. At ;:; fackverkets nettoarea vinkelrtt
mot vindriktningen.
Den vre (undre) kurvan avser konstruktion med skarpkantade (rundade)
stnger i hrnen.
102
Sn- och vindlast
Jltot
, ~
L.,;
1,O
"
",
,.... 1/
0, 9
'"
l..;I
~
0, ~
".
Vind -'
-
1/
c> -
----i
0,7
l..;I
",..
lo-'"
~
~
,,
0, ::...T
./
./
0,
~,/'
,....
~
"..
~
0,L1.
/'
"
l/
0, ~v
'/
"
",
'"
"'"
"
Vind -
.;> =
1/
,/
I,..<'
") i.'
0,.
0, 1
0,1
0,2
0,3
0,4
Figur A2:6c.
Kvadratisk fac kverks konstruktion. ~=fackve rkets neUoarea vinkelrtt
mot vindriktningen.
Den vre (undre) kurvan avser konstruktion med skarpkantade (rundade)
stnger i hrnen.
Om vinden blser i en vinkel mot konstruktionen, se figur A2:6a, br
formfaktorerna kas med 20%.
A2:7
Stnger, cylindrar, kablar etc.

Tabell A2:7a i detta avsnitt avser formfaktorer fr enskilda stnger med
sm tvrmtt, typiskt 200 mm. vriga tabeller och diagram avser ven
stnger/element med stora tvrmtt, t.ex. skorstenar.
Fr enskilda stnger kan vindlasten skrivas
(A2:7a)
Ck
Jltot
qk
A
Re
reduktionsfaktor enligt tabell A2:7 a, som gller fr

Re::; 3.105 . Ck beror p randvillkoren enligt figur A2:7a.
Fr Re> 3.105 r Ck = 1,0.
formfaktor som kan sttas till 2,0 fr skarpkantade stnger.
Fr cylinderformade stnger gller figur A2:7b.
hastighetstryck
vindbelastad area
Reynolds tal enligt avsnitt 3 :41
103
Sn- och vindlast
Tabell A2:7a.
ReduJrtionsfaktorn Ck som funktion arv A.
::;2
12
~20
Ck
0,60
0,80
0,90
1,0
",,j'--L_
__
A= l
Fri strmning ver bda n.darna.
Fri strmning ver en nde.
Knutplt
-----------!~
~
A=
Fri strmning frhindrad.
00
Figur A2 :7a.
Definition av parametrarna I tabell a.
Fr cylindriska element kan Iltot vljas ur fljande figur A2:7b med

reduktionsfaktorn Ck ur tabell A2:7a. Dessa vrden avser ven element
med stora tvrmtt, t.ex. skorstenar.
Fr spiralfrsedd del av konstruktion kan formfaktorn f.1 vid
berkning av vindstt sttas till 1,4 om vindarean baseras p
manteldiametern d.
Jl tot
1,4
Cylinder med spiralfenor
1,2
1,0
""
"'
~I'-o..
0,8
"
'"
Vajer
'"'" ,
"'
0,6
Slt cylinder
6 7 89 5
6 7 89 Re
lO
Figur A2 :7b.
Formfaktom tItat fr cyUndriska element
Vrdena gller fr vajer med minst 7 trdar.
Cylindriska element med ojmn yta och Re < 3 U1l5

Fr cylindriska element med ojmn yta och Re < 3.105 kan Iltot vljas
ur figur A2:7b och reduktionsfaktorn Ck enligt tabell A2:7a.
104
,---1-
10 6
Sn- och yindlast
Cynindrisk31 elemelDlt med ojmn yta och Re > 3.10 5
Fr cylindriska element med ojmn yta och Re > 3.105 kan f.1tot
berknas enligt ekv. A2:7b - eller direkt vljas ur figur A2:7c - med
reduktionsfaktorn Ck = 1,0. Formfaktom f.1tot beror p ytans rhet zs, se
tabell A2:7b.
f.1 t o=t1176
'
, 0857
-0,00976( 10 log
Jltot
10
log~d-
' 0902( 10 IOg~J2

d
~ 5: 0,31
(A2:7b)
~>0,31
=1,2
(A2:7c)
Tabell A2:7b
Rhetsfaktor Zs
Ytstruktur
Zs (mm)
1,5.10-3
2,0,10- 3
6.0.10- 3:::; Zs :::; 2,0.10- 2
5,0.10- 2
Glas
Polerad metall
Mlad yta
Valsad yta
Gjutjrn, frzinkad yta, och
jmn betongyta
Ojmn betongyta
Rostig yta
Tegel
Profilerad plt
1,2
2,0.10- 1
l
0,5 - 2
3
Profilhjden
f.1 tot
~
1,1
.,/'
V/
/"
0,9
0,8
i/
0,7
0,6
vI-
/'
VV
boo
0,0001
,001
o,n
0,1
Figur A2:7c.
Formfaktorn Jltot fr cylindriska element om Re > 3.10 5. Vrden p Zs
enligt tabell A2:7b. RedUlktionsfaktorn Ck enligt tabell A2:7a kan sttas till
1,0.
105
A2:8
Sn- och vindlast
Sfrer
Fr en fristende sfr med h > d/2 kan vindlasten i vindriktningen
skrivas
(A2:8a)
formfaktor som kan vljas enligt figur A2:8a.
hastighetstryck
2
vindbelastad area, A =rtd /4 dr d= sfrens diameter
f1tot
qk
Wk,z
..
t
Wk,x
0,
tat
0,6
0,5
!~
0,4
0,3
0,2
Zs/ d=10
Zs/ d=10
\.
Zs/ d=10
0,1
10
Figur A2:8s.
Formfald.or i vindriktningen fr fristende sfrer h> dl2-.
Formfaktor i vindriktningen fr sfrer med h < d/2 erhlls genom att

multiplicera f1tot med en faktor 1,6.
Vindlasten tvrs vindriktningen kan skrivas
(A2:8b)
dr
106
f1tot,z = 0,6 om h < d/2

f1tot,z =
om h > d/2
-3
-4
-5
Sn- och vindlast
A3
Invndig vindlast
Resulterande vindlast p ett element bestms av summan av inre och
yttre vindlast.
Inre vindlast fr antas vara jmnt frdelad ver vggar och tak, dvs
inga randeffekter som fr yttre vindlast.
Fr byggnader med stora ppningar i ngon vgg eller del av tak kan
formfaktom fr inre vindlast berknas ur
Pint = 0,75 f.l
(A3a)
Med f.l avses formfaktorer i bilaga A2 nra den stora ppningen.

En ppning i en vgg r stor om den r ~ 0,2 % av summan av vriga
vggareor.
Lgg mrke till att fig A3a och A3b inte r exempel p ekv. A3a.
En byggnad kan bedmas som ott om den totala ppningsarean r
strre n ca 0,2 % av den totala arean.
Figur A3a och A3b visar ngra exempel p formfaktorer fr
invndig vindlast.
107
Bi aga A. Formfaktorer fr vindlast
Sn- och vindlast
/fr
el
0,8
0,4
fl
0,4
0,8
41.
4*
0,8
0,4
flk
Figur A3a.
Formfaktorer fr invndig vindlast. En, tv eller tre sidor ppna.
108
Sn- och vindlast
= 0,3 eller 0,0
= 0,2
= 0,3 eller 0,0
= 0,2
Plan
Plan
Alla ytor lika otta
Vind vinkelrtt mot otta vggar

De vriga tv r tta.
= 0,2 eller 0,0
tt = 0,2 eller 0,0
Plan
Byggnaden r helt tt med
ej ppningsbara fnster.
Plan
Vind vinkelrtt mot tta vggar
De vriga tv r otta.
Figur A3b.
Formfaktorer fr invndig vindlast.
109
B ilaga B. Basdata fr v
Sn- och vindlast
Bilaga B. Basdata fr Vref

Tabell Ba.
Referensvindhastigheten vro i m/s enligt basdata frn SMHI 1 dec 1993.
Lat, latitud i grader. Lg, longitudl grader.

Tabell 2:21a r baserad p dessa basdata.
Lat
Lg
vret,
Lat
Lg
V ref
Lat
Lg
58,5
57,5
58,0
58,5
55,5
56,0
56,5
57,0
57,5
58,0
58,5
55,5
56,0
56,5
57,0
57,5
58,0
58,5
56,5
57,0
57,5
58,0
58,5
56,5
57,0
57,5
58,0
58,5
57,5
59,0
59,5
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
11,0
12,0
12,0
12,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
18,5
11,0
11,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
12,0
25,0
25,0
25,5
24,8
25,9
25,7
25,3
24,9
24,7
25,0
24,3
25,8
25,3
24,8
24,3
24,2
24,4
23,9
64,0
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
12,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
13,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
14,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
15,0
27,3
23,8
22,7
22,3
21,4
65,5
66,0
66,5
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
59,0
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
59,0
15,0
15,0
15,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
16,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
17,0
18,0
110
24,1
23,9
23,9
24,1
23,9
23,6
23,6
23,8
24,1
24,0
23,7
23,8
22,9
23,9
22,9
22,6
22,0
22,8
24,9
26,5
26,0
25,6
26,4
22,1
22,2
23,9
24,3
24,2
25,2
25,3
26,3
23,8
22,9
22,6
21,9
22,4
22,4
23,2
23,7
23,7
24,7
24,8
25,8
25,7
25,5
27,3
23,5
22,5
22,3
21,9
22,6
22,3
22,5
22,7
22,5
23,4
23,3
24,1
24,0
f Lat
23,7
25,1
24,9
23,5
22,9
22,6
22,5
23,0
22,6
22,9
23,0
23,0
23,4
22,9
23,5
23,7
23,7
24,9
25,0
26,7
26,3
23,5
23,0
22,7
22,4
22,7
22,4
22,7
22,6
22,4
22,8
22,3
22,9
22,9
22,9
24,2
24,3
26,4
26,4
25,5
23,8
59,5
60,0
60,5
61,0
61,5
62,0
62,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
68,5
59,0
59,5
60,0
60,5
63,0
63,5
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
68,5
63,5
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
Lg
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
18,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
19,0
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
vf
24,0
23,9
23,7
23,8
23,3
22,6
22,1
21,7
22,3
22,1
22,8
22,6
22,0
22,3
22,0
24,5
25,4
25,6
26,2
24,2
24,2
24,3
24,1
21,5
22,1
21,9
22,6
22,3
21,7
21,9
21,6
24,0
25,0
25,4
26,3
21,7
21,5
22,0
21,5
21,0
21,3
Lat
Lg
66,5
67,0
67,5
68,0
68,5
69,0
64,0
64,5
65,0
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
68,5
69,0
64,5
65,0
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
68,5
65,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
68,5
66,0
66,5
67,0
67,5
68,0
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
20,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
21,0
22,0
22,0
22,0
22,0
22,0
22,0
22,0
22,0
22,0
23,0
23,0
23,0
23,0
23,0
23,0
23,0
24,0
24,0
24,0
24,0
24,0
ref
20,7
22,0
22,2
22,1
23,4
22,6
22,6
22,0
21,7
21,4
21,5
20,8
21,6
21,4
21,1
22,4
22,1
22,0
21,7
21,3
21,4
20,8
21,5
21,2
20,8
21,7
22,1
22,2
22,0
21,6
21,4
21,4
21,6
22,4
22,0
21,7
21,4
21,0
Sn- och vindlast
Bilaga C. Karakteristiskt hastighetstryck q1
Bilaga C.
Karakteristiskt hastighetstryck qk
Tabell Ca.
Karakteristiskt hastighetstryck qk = Cdyn Cexp gref i kN/m2 fr p = 1,25 kg/m3 och
med
enligt ekv. 233a

enligt ekv. 2:23b
enligt ekv. 2:32a
fr vref = 21, 22 resp 23 m/s.
Cdyn
Cexp
ciref
Hjd
vret, = 21 m/s
Terrngtyp
h
(m)
2
4
8
12
16
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
Il
III
0,48
0,57
0,68
0,74
0,79
0,82
0,86
0,89
0,92
0,94
0,97
0,98
1,00
1,02
1,03
1,05
1,06
1,07
1,08
1,10
0,45
0,45
0,56
0,63
0,68
0,41
0,41
0,41
1,11
1,02
1,03
1,12
0,71
0,76
0,79
0,82
0,84
0,87
0,89
0,91
0,92
0,94
0,95
0,97
0,98
0,99
1,01
0,48
0,53
0,57
0,61
0,65
0,68
0,71
0,74
0,76
0,78
0,80
0,82
0,83
0,85
0,86
0,88
0,89
0,90
0,92
vret. = 23 m/s
Vref = 22 m/s
Terrngtyp
IV
0,39
0,39
0,39
0,39
0,39
0,43
0,47
0,51
0,54
0,57
0,59
0,62
0,64
0,66
0,67
0,69
0,71
0,72
0,74
0,75
0,76
0,78
II
0,52
0,63
0,74
0,50
0,50
0,81
0,69
0,74
0,78
0,83
0,87
0,90
0,93
0,95
0,97
0,99
0,86
0,90
0,95
0,98
1,01
1,04
1,06
1,08
1,10
1,12
1,13
1,15
1,16
1,18
1,19
1,20
1,21
1,22
0,61
1,01
1,03
1,05
1,06
1,08
1,09
1,10
1,12
1,13
Ill
0,45
0,45
0,45
0,52
0,58
0,63
0,67
0,72
0,75
0,78
0,81
0,83
0,86
0,88
0,90
0,91
0,93
0,95
0,96
0,98
0,99
1,00
Terrngtyp
IV
0,42
0,42
0,42
0,42
0,42
0,47
0,52
0,56
0,59
0,62
0,65
0,68
0,70
0,72
0,74
0,76
0,78
0,79
0,81
0,82
0,84
0,85
0,57
0,69
0,81
0,89
0,94
0,99
1,03
1,07
1,10
1,13
1,16
1,18
1,20
1,22
1,24
1,26
1,27
1,29
1,30
Il
III
IV
0,54
0,54
0,67
0,75
0,49
0,49
0,49
0,57
0,63
0,69
0,74
0,78
0,82
0,85
0,88
0,46
0,46
0,46
0,46
0,46
0,91
0,74
0,76
0,79
0,81
0,86
0,91
0,95
0,98
1,01
1,04
1,06
1,09
1,11
1,13
1,15
1,16
1,18
1,19
1,31
1,21
1,33
1,34
1,22
1,23
0,93
0,96
0,98
1,00
1,02
1,04
1,05
1,07
1,08
1,10
0,51
0,57
0,61
0,65
0,68
0,71
0,81
0,83
0,85
0,87
0,88
0,90
0,92
0,93
111
Bilaga C. Karakteristiskt hastighetstryck qk
Sn- och vindlast
Tabell Cb.
Karakteristiskt hastighetstryck qk = Cdyn Cexp gref i kN/m2 fr p = 1,25 kg/m3 och med
Cdun
enligt ekv. 2:33a
Cexp
7
enligt ekv. 2:23b
enligt ekv. 2:32a
c/ref
fr vref = 24, 25 resp 26 m/s.
H id
vret. = 24 m/s
Terrn.t
h
rfll__
2
4
8
12
16
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
100
112
vref = 25 m/s
1errnty4
Il
III
IV
0,62
0,75
0,88
0,97
0,59
0,59
0,73
0,82
0,88
0,93
0,99
0,53
0,53
0,53
0,62
0,69
0,75
0,80
0,85
0,89
0,93
0,96
0,99
1,02
1,04
1,07
1,09
0,50
0,50
0,50
0,50
0,50
0,56
0,62
0,66
0,70
0,74
0,77
0,80
0,83
0,86
0,88
0,90
0,92
0,94
0,96
0,98
1,00
1,03
1,08
1,13
1,17
1,20
1,23
1,26
1,29
1,31
1,33
1,35
1,37
1,39
1,40
1,42
1,43
1,44
1,46
1,03
1,07
1,10
1,13
1,16
1,18
1,21
1,23
1,25
1,27
1,28
1,30
1,31
1,33
1,34
1,11
1,13
1,15
1,16
1,18
1,20
vref = 26 rn/s
1,01
0,68
0,81
0,96
1,05
1,11
1,17
1,22
1,27
1,30
1,34
1,37
1,40
1,42
1,44
1,46
1,48
1,50
1,52
1,54
1,55
1,57
1,58
Terrn typ
II
III
IV
II
III
IV
0,64
0,64
0,79
0,89
0,96
0,58
0,58
0,58
0,68
0,75
0,55
0,55
0,55
0,55
0,55
0,73
0,88
1,04
1,13
0,62
0,62
0,62
0,73
1,01
0,81
0,61
1,07
1,12
1,16
1,20
1,23
1,26
1,28
0,87
0,92
0,97
0,67
0,72
0,76
0,80
0,84
0,87
0,90
0,93
0,96
0,98
1,00
1,02
1,04
1,06
1,08
1,10
1,26
1,32
1,37
0,69
0,69
0,86
0,96
1,04
1,10
1,16
0,59
0,59
0,59
0,59
0,59
0,66
0,72
0,78
0,83
0,87
1,31
1,33
1,35
1,37
1,39
1,41
1,43
1,44
1,46
1,01
1,04
1,08
1,10
1,13
1,16
1,18
1,20
1,22
1,24
1,26
1,28
1,30
1,21
1,41
1,45
1,48
1,51
1,54
1,56
1,58
1,61
1,63
1,64
1,66
1,68
1,70
1,71
1,21
1,25
1,29
1,33
1,36
1,39
1,42
1,44
1,46
1,48
1,51
1,52
1,54
1,56
1,58
0,81
0,88
0,94
1,00
1,05
1,09
1,13
1,16
1,19
1,22
1,25
1,28
1,30
1,32
1,34
1,37
1,38
1,40
0,91
0,94
0,98
1,01
1,03
1,06
1,08
1,11
1,13
1,15
1,17
1,19
Sn- och vindlast
Referenser
Referenser
(1)
M. Nord och R. Taesler: Sntckets densitet och massa i

Sverige, Rapport R21:1973, Byggforskningen.
(2)
SS-ENV
1991-2-3,
Eurocode
1,
Grundlggande
dimensioneringsregler och laster - Del 2-3: Snlast, utgva 1.
(3)
ISO DIS 4355, Basis for design of structures, Determination of

snow loads on roofs, 1992.
(4)
ISO 4355, Basis for design of structures, Determination of snow

loads on roofs, 1981.
(5)
NS 3479. Projektering av konstruktioner. Dimensionerade

laster. 3. utg. okt 1990.
(6)
ENV 1991-2-4, Eurocode 1, Basis of Design and Actions on

Structures, Wind Actions, maj 1995.
(7)
E. L. Petersen, m. fl.: Vindatlas for Danmark. Energiministeriets

og elvxrkens vindkraftprogram, 1980.
(8)
ISO/DIS 4354, Wind actions on structures, 1990.
(9)
BS 6399: Part 2: 1995, British Standard, Loading for buildings,

Part 2. Code of practice for wind loads.
(10)
K. Handa: Estimation of mean wind speeds for different

surface roughness, ISSN 1401-0712, CTH.
(11)
K. Handa: Turbulence characteristics and wind energy spectra

ISSN 1401-0712, CTH.
(12)
Handa: Kompendium
ISSN 1401-0712, CTH.
K.
Byggnadsaerodynamik
1993,
(13) DIN 4133, Schornsteinen aus Stahl, nov 1991.
(14) BS 8100: Part 4: 1995, British Standard, Lattice towers and

masts, Part 4. Code of practice for loading of guyed masts.
(15) BS 8100: Part 1: 1986, British Standard, Lattice towers and

masts, Part 1. Code of practice for loading.
(16)
prENV 1995-2, Eurocode 5 - Design of timber structures Part 2: Bridges.
113
Sn- och vindlast
Referenser
(17)
C. Dyrbye och S. 0. Hansen: Vindlast p bxrende konstruktioner, SB1-anvisning
158,
Statens
Byggeforskningsinstitut
1989.
(18)
H. Ruscheweyh: Dynamische Windwirkung an Bauwerken,

Bd 2 Praktische Anwendungen, Bauverlag Wiesbaden und
Berlin, 1982.
(19) . Samuelson (Red): Skalhandboken, AB Svensk Anlggnings
provning, Mekanfrbundets Frlag, Stockholm 1990.

(20)
. Samuelson och S. Eggwertz (Eds): Shell Stability Handbook,

Elsevier Applied Sience, London and New York 1992.
(21)
G. Alpsten och G. Ning: Utmattningsdimensionering av stl

konstruktioner med hjlp av ekvivalent spnningsvidd. Avd. fr
stlbyggnad, KTH, 1990.
(22)
N. J. Cook: The designer's guide to wind loading of building

structures, Part 2, Static structures, BRE. 1990.
114
Denna handbok beskriver lastfr tsttningar som

kan anvndas vid dimensionering av konstruktio-
ner som utstts fr sn- och vindlast.
YBOVERKET

BSV 97 - Snow and Wind Loads SWE

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

BSV 97 - Snow and Wind Loads SWE

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

BOVERKETS HANDBOK OM

TITEL: B overkets handbok om sn- och vindlast, utgva 2

SAMMANDRAG: I Boverkets handbok om Sn- och vindlast, utgva 2, beskrivs last-

SKORD: dynamisk inverkan, formfaktorer, handbcker, last, ringsvngningar, sn,

PUBLIKATIONEN KAN BESTLLAS FRN:

Sn- och vindlast

Vrdet p so fr Sveriges kommuner

Formfaktorer y fr snlast p tak

Den termiska koefficienten, C't

VINDLASTENS STATISKA INVERKAN

Bakgrund och begrnsningar

Vindens hastighetsprofil och exponeringsfaktorn, Cexp

Topografins inverkan p vindhastigheten

Formfaktorer fr utvndig vindlast

Formfaktorer fr ut- och invndig vindlast

VINDLASTENS DYNAMISKA INVERKAN

Bakgrund och begrnsningar

Ekvivalent karakteristisk vindlast av virvelavlsning

tgrder fr att minska dynamisk inverkan av

Brottmoder fr vindbelastadc konstruktioner

Lastfrutsttningar med hnsyn till lokal buckling

Lastfrutsttningar med hnsyn till utmattning

Bilaga A. Formfaktorer fr vindlast

Vggar och tak

Stnger, cylindrar, kahlare c

Bilaga B. Basdata fr Vref

Bilaga C. Karakteristiskt hastighetstryek, qk

Sn- och vindlast

Detta r utgva 2 av Boverkets handbok om sn- och vindlast. Vi har

Sn- och vindlast

Utgva 2 har utarbetats inom en arbetsgrupp med

Sn- och vindlast

tyngd av sn per volymsenhet

Sn- och vindlast

Vid bestmning av snlasten har densitetsdata frenklats och valts p

Dessa vrden gller vid tiden fr maximalt sndjup.

det sannolikt inte svarar mot 98 %-fraktilen i frdelningen fr max

1 SS-ENV 1991-2-3:1995 (2) och ven i det senaste ISO-frslaget, mars

Sn- och vindlast

Sn- och vindlast

Foit,.:;: `,fiwki p;; 1.,,,''.i.if :;;Ateriu.,..; kommuner.

a Kommunvrdena r avlsta frn snlastkartan men avrundade s att t ex

Sn- och vindlast

Det senaste ISO-frslaget (3) innehller fler takformer n de som finns

Sn- och vindlast

Formfaklorer fr snlsst p tiadel-, pulpet-, motiolle- oc:1 9aglok. Fr icke

Sn- och vindlast

Sn- och vindlast

p2=0,8 om a5600,p2=0 om a>600,

av ras, svarar mot att 50% av snlusten p nrmast

Bde ps och 6/4 kan antas triangulrt frdelade.

OM /2 <a1 br p1 ersttas med 41-1,i =112 +-Ull 112)

Sn- och vindlast

Ngra ppekanden om flernivtak.

och dess horisontalprojektion /1/2 blir pis = 0,5ptak/1/a1, se figur

ps inkluderar inte dynamiskt tillskott. Vid stora hjdskillnader br

Om de hgre belgna taken i figur 1:3d, fall II och ffi, r sadeltak

fall br antingen de bda hgra eller de bda vnstra takhalvorna

eb De samband som r angivna i figur 1:3d kan ven anvndas fr

Sn- och vindlast

F rhrskande vindriktning vintertid

Sn- och vindlast

Bestmning av snlast p flernivtak som r skilda t och p skrmtak.

Betrffande al se figur 1 :3d.