Konferens

- rum fr mten
Ska ni ha ledningsmte, konferens, chefsmte eller mte med era viktigaste
kunder? Mjlighet att tillsammans utveckla en strategi, frankra en affrsplan
eller dra upp riktlinjer fr framtiden? Behver ni funktionella konferensrum i
kombination med mnga grupprum fr din konferens?
Vi har flexibla konferenslokaler fr svl den lilla som den riktigt stora
konferensen. Kontakta vr bokning p 08 731 42 42 eller klicka och gr en
frfrgan
Klicka p bilden fr att g en rundtur p anlggningen.
Visa strre karta
Konferens ger ny energi
Tillhr du en av dem mnga som undrar varfr man ska ha konferens? Som har
trttnat p ondliga timmar i olika konferenser och mten p den ena
konferensanlggningen, eventlokalen eller mtesplatsen efter den andra?
Skrgrdskonferens, konferens i Stockholm, dagkonferens i ngon
cooleventlokal i skogen. Ja, du har skert varit med om det mesta.
Som ofta har tnkt Mste vi verkligen trffas? Eller Vore det inte enklare att
fixa allt via ntet? Redan nu finns det ju mnniskor som klarar det mesta
elektroniskt; inklusive shopping, smprat, ktenskap och husdjur.
Vi ringer en psykolog och frgar om man kan leva sitt liv utan att mtas. Han
hpnar infr vr frga och ryter:
Herregud, vi r ju sociala varelser. Vi behver mta andra varelser. Att mtas r
ett basalt mnskligt behov, ett behov att f bekrftat att jag r jag. Jag mter
andra allts finns jag till.
Utan mten dr vi
Mnniskan har lnge vetat att hon inte verlever utan mnsklig kontakt. I en
gammal historia berttas t ex att kalifen i Bagdad grubblade ver vilket sprk
som var mnniskans ursprungliga. Fr att f svar p frgan lt han samla ett
stort antal nyfdda, hyste in dem i sitt palats och gav dem den bsta tnkbara
vrd som tnkas kunde. Barnen fick perfekt fda och skttes av landets frmsta
lkare och skterskor.
Men ingen fick tala till de sm. Barnen skulle ju sjlva utveckla ett sprk
sinsemellan mnniskans ursprungliga. Ingen fick heller kela med barnen eller
leka med dem fr att kalifen skulle vara sker p att inget smprat skulle uppst.
S gick tiden och kalifen vntade med spnning p sitt svar. Men han fick aldrig
ngot. Inget enda av barnen verlevde nmligen s lnge att de brjade tala.
Alla barnen dog.
Psykologen och sociologen Erich Fromm menar att mnniskan alltid r ensam,
inlst i sitt vergivenhets fngelse och att det djupaste mnskliga behovet r
behovet att vervinna sin srskildhet.

Hon skulle mista frstndet om hon inte hade mjlighet att ska kontakter utt,
p ngot stt ty sig till andra mnniskor, till vrlden utanfr fngelset.
Vi speglar oss i varandra
Vad r det d som hnder i ett mnskligt mte? Med ett modernt begrepp skulle
vi sga kommunikation. Kommunikation p mnga kanaler.
Att det talade ordet snds och avlyssnas r ju sjlvklart. Men i mtet snds
och lyssnas ocks p fler kanaler, med fler sinnen. Hr finns allt frn ljud och
dofter till kroppssprk eller med new-age-sprk; vibrationer och energier.
Allt detta tolkar vi och reagerar vi p. Vi bekrftar oss sjlva och den andre p ett
stt som r alldeles omjligt utan ett mte; hur bra teknik vi n har med video,
telefoner och Internet.
I en bok om psykoanalys skriver frfattaren om vad en analytiker iakttar i sitt
mte med en klient och det r inte lite:
Det r allmnna drag i beteendet som reservation, vrme, fastlshet,
spontanitet, trotsighet, eftergivenhet, misstnksamhet, frtroendefullhet,
bestmdhet, skygghet, hnsynslshet och knslighet. Fr ven om vi vet en hel
del om en mnniska s blir vr bild av honom betydligt klarare och
fullstndigare om vi mter honom personligen och har honom framfr oss.
Kroppssprkets betydelse r vl knt idag. En vanlig tes r att det sger flerfalt
mer om oss sjlva n vad vi uttrycker genom munnen. Till kroppssprket hr
sdana viktiga omrden som revir och utrymme, hllning och gester, uttryck och
minspel, blickar och berring. Knsligast fr allt detta r vi kanske i frlskelsen
d varje gonkast och varje rrelse frn den lskade t o m knns rent fysiskt i vr
egen kropp.
Att frsvara, lovsjunga och tillrda

Psykologin som ftt ge oss fakta i stycket ovan r en ung vetenskap. Mycket
ldre r retoriken som ocks har en hel del att sga om mten. Retoriken
uppstod i det gamla Grekland dr demokratin fddes och dr var och en (nja,
det gllde frsts bara de fria mnnen) hade rtt att sjlv fra sin talan och vara
med och fatta beslut i folkfrsamlingens debatter.

Retorik betyder talandets konst eller konsten att vertyga. Under antiken
fanns inga andra stt att tala till mnniskor n att mta dem s retoriken handlar
till stor del om mten.
Tre mten var i fokus fr antikens mn: Rttegngen dr det moderna
frsvarstalet fddes.
Ceremonier dr ngon skulle firas eller hyllas och dr dramaturgin fr ett lovtal
utvecklades. Och viktigast av alla frsts debatten dr folkfrsamlingen fattade
de beslut som skulle gra staden rik och mktig och frsvara den mot yttre och
inre fiender. Hr liksom i vra dagar handlade det om att tillrda eller avrda.
I dagens arbetsliv anvnder vi frmst konferensen fr att fatta beslut. Det gller
svl sm som stora konferenser. Efter information ska ngot hnda och ngon
eller ngra i den frsamling som deltar ska agera p ngot stt. Dagens kickoffer, konferenser, kundevent, dagkonferenser, mssor och kongresser, kan
liknas vid ceremonier dr den nya visionen, ledningen eller strategin ska hyllas.
Och frsvarstalet lever inte minst i teve i de lika fascinerande som ondliga
serierna om amerikanska juristers liv och leverne.
Tillhr du dem som talar p mten rekommenderar vi varmt ett nedslag i
retorikens kunskap och konster. Det r en urgammal vetenskap som r
frvnansvrt ung. Mycket har ndrats under tv tusen r men knappast
mnniskans stt att tnka, knna, tala och mtas.
Ledare mste kunna mtas

Dagens forskare har bidragit med ytterligare tv ord nr det gller mten. De
talar om att mte har forumeffekter och interaktionseffekter.
Forumeffekter r sdant som rr hur hela gruppen utvecklas. T ex kan hela
gruppen ndra uppfattning eller frvntningar. Andra ord skulle kunna vara
gruppeffekter eller gruppdynamik.
Interaktionseffekter r det som sker mellan medlemmarna i gruppen. Dessa
effekter handlar om hur medlemmarna samspelar och pverkar varandra.
Till sist ver till en representant fr en verkligt ung profession; vr vn
headhuntern. Vi frgar henne om det skulle vara mjligt att rekrytera en chef
utan att trffa aspiranterna?

Nej, det vore helt omjligt. Jag mste ta p dem, se dem i gonen, knna deras
handslag. Kroppssprket r s avsljande och s oerhrt talande. Jag ser direkt
om en mnniska mr bra eller inte, om han eller hon lyser och strlar eller inte.
Det r klart att jag tittar p en persons CV, tar referenser och allt det dr. Men
mtet r 95 % av mitt beslutsunderlag. Jag mste ju ocks knna efter om den
hr personen passar in i kulturen p det fretag jag rekryterar till. Kommer man
att gillar varandra?
Dessutom bedmer headhuntern den eventuelle ledarens egen frmga att
hantera ett mte och menar att en ledare idag behver mod, nyfikenhet, ork,
generositet och dmjukhet. Han eller hon behver humor, en glimt i gat, ha ltt
fr ett skratt och mste kunna slja sig sjlv.
Det rcker inte lngre att vara begvad och ha bra utbildning, ledaren mste
ocks kunna mta och ta folk och gra ett bra intryck.
Social kompetens r den allra viktigaste grundstenen fr att stadkomma en bra
konferens.
Managementgurun Peter Drucker menar att det inte ens rcker med egen social
kompetens. Hela gruppen mste utveckla en gruppintelligens. Nyckeln till
denna r social harmoni. Det r denna frmga att komma verens som alla
andra faktorer lika gr en grupp talangfull, produktiv och framgngsrik. Eller p
ett enklare sprk: Gillar vi varandra? Har vi kul? Stmmer vi ihop? Eller skr det
sig?
Sensmoralen av detta r uppenbar. Ledaren mste med sin egen sociala frmga
kunna utveckla gruppens sociala frmga och harmoni. Frst d kan man dra
nytta av allas talanger i en konferens.
Kreativitet, nya ider och energi
Vad ska d all denna sociala frmga och frmgan att leda konferenser vara bra
fr?
Jo, fr att vcka arbetslust , kreativietet och bygga relationer. Konferenser idag
handlar inte bara om att tillrda eller avrda som i det gamla Grekland. Nej, nu
handlar det ocks om att skapa frstelse och insikt fr vad som sker i
omvrlden och vad det stller fr krav p den egna organisationen. Nu handlar
det om att skapa gemensamma visioner och ml och vcka energi och inse att
det r i mtet med andra som kreativitet, nya ider och skapargldje uppstr.
Internt kan en konferens anvndas t ex fr att:
Kommunicera och skapa dialog kring nya ider och visioner.
Strka fretagskultur och vi-knsla.
Motivera och stimulera.
ka lojalitet.
Externt har konferensen n fler funktioner. I den nya synen p marknadsfring
som ett stt att bygga relationer kan konferensen bidra med:
Frbttra image.
Bygga relationer och ntverk.
msesidigt kunskapsutbyte.
Skapa bindningar/taganden.
Slja in budskap, varor och tjnster.

Mtesstrukturen

Figur: Mtesstruktur frn boken Mteskommunikation, Wildhuss/Segerfeldt, Liber

Frlag
Mten, konferenser och event r inget som bara sker. De behver en struktur.
Fr interna mten svl som fr externa mten behvs en struktur. Den
strukturen handlar dels om innehllet, vilka som ska delta, hur ofta mtena ska
genomfras, hur de ska genomfras och inte minst viktigt. Vilka rliga forum ska
vi skapa? Fr medarbetare, kunder och andra intressenter till vrt fretag.
Mten fr medarbetare som kan vara en del av denna struktur:
Chefsmten
Konferenser
Dagkonferens
Ledningsgruppsmten
Kick offer
Utbildning
Externa mten fr kunder och andra intressenter:
Kundevent
Mssor
Kongress
Genom att anvnda denna struktur skerstller du att ditt fretags samtliga
mten bidrar till affrsmlen.