Konferens

- rum fr mten
Ska ni ha ledningsmte, konferens, chefsmte eller mte med era viktigaste kunder? Mjlighet att
tillsammans utveckla en strategi, frankra en affrsplan eller dra upp riktlinjer fr framtiden?
Behver ni funktionella konferensrum i kombination med mnga grupprum fr din konferens?
Vi har flexibla konferenslokaler fr svl den lilla som den riktigt stora konferensen. Kontakta vr
bokning p 08 731 42 42 eller klicka och gr en frfrgan
Klicka p bilden fr att g en rundtur p anlggningen.
Visa strre karta
Konferens ger ny energi
Tillhr du en av dem mnga som undrar varfr man ska ha konferens? Som har trttnat p ondliga
timmar i olika konferenser och mten p den ena konferensanlggningen, eventlokalen eller
mtesplatsen efter den andra? Skrgrdskonferens, konferens i Stockholm, dagkonferens i ngon
cooleventlokal i skogen. Ja, du har skert varit med om det mesta.
Som ofta har tnkt Mste vi verkligen trffas? Eller Vore det inte enklare att fixa allt via ntet?
Redan nu finns det ju mnniskor som klarar det mesta elektroniskt; inklusive shopping,
smprat, ktenskap och husdjur.
Vi ringer en psykolog och frgar om man kan leva sitt liv utan att mtas. Han hpnar infr vr frga
och ryter:
Herregud, vi r ju sociala varelser. Vi behver mta andra varelser. Att mtas r ett
basalt mnskligt behov, ett behov att f bekrftat att jag r jag. Jag mter andra allts finns jag
till.
Utan mten dr vi
Mnniskan har lnge vetat att hon inte verlever utan mnsklig kontakt. I en gammal historia
berttas t ex att kalifen i Bagdad grubblade ver vilket sprk som var mnniskans ursprungliga. Fr
att f svar p frgan lt han samla ett stort antal nyfdda, hyste in dem i sitt palats och gav dem den
bsta tnkbara vrd som tnkas kunde. Barnen fick perfekt fda och skttes av landets frmsta
lkare och skterskor.
Men ingen fick tala till de sm. Barnen skulle ju sjlva utveckla ett sprk sinsemellan mnniskans
ursprungliga. Ingen fick heller kela med barnen eller leka med dem fr att kalifen skulle vara sker p
att inget smprat skulle uppst.
S gick tiden och kalifen vntade med spnning p sitt svar. Men han fick aldrig ngot. Inget enda av
barnen verlevde nmligen s lnge att de brjade tala. Alla barnen dog.
Psykologen och sociologen Erich Fromm menar att mnniskan alltid r ensam, inlst i sitt
vergivenhets fngelse och att det djupaste mnskliga behovet r behovet att vervinna sin
srskildhet.
Hon skulle mista frstndet om hon inte hade mjlighet att ska kontakter utt, p ngot stt ty sig
till andra mnniskor, till vrlden utanfr fngelset.

Vi speglar oss i varandra

Vad r det d som hnder i ett mnskligt mte? Med ett modernt begrepp skulle vi sga
kommunikation. Kommunikation p mnga kanaler.
Att det talade ordet snds och avlyssnas r ju sjlvklart. Men i mtet snds och lyssnas ocks p
fler kanaler, med fler sinnen. Hr finns allt frn ljud och dofter till kroppssprk eller med new-agesprk; vibrationer och energier.
Allt detta tolkar vi och reagerar vi p. Vi bekrftar oss sjlva och den andre p ett stt som r alldeles
omjligt utan ett mte; hur bra teknik vi n har med video, telefoner och Internet.
I en bok om psykoanalys skriver frfattaren om vad en analytiker iakttar i sitt mte med en klient
och det r inte lite:
Det r allmnna drag i beteendet som reservation, vrme, fastlshet, spontanitet, trotsighet,
eftergivenhet, misstnksamhet, frtroendefullhet, bestmdhet, skygghet, hnsynslshet och
knslighet. Fr ven om vi vet en hel del om en mnniska s blir vr bild av honom betydligt
klarare och fullstndigare om vi mter honom personligen och har honom framfr oss.
Kroppssprkets betydelse r vl knt idag. En vanlig tes r att det sger flerfalt mer om oss sjlva n
vad vi uttrycker genom munnen. Till kroppssprket hr sdana viktiga omrden som revir och
utrymme, hllning och gester, uttryck och minspel, blickar och berring. Knsligast fr allt detta r vi
kanske i frlskelsen d varje gonkast och varje rrelse frn den lskade t o m knns rent fysiskt i
vr egen kropp.
Att frsvara, lovsjunga och tillrda

Psykologin som ftt ge oss fakta i stycket ovan r en ung vetenskap. Mycket ldre r retoriken som
ocks har en hel del att sga om mten. Retoriken uppstod i det gamla Grekland dr demokratin
fddes och dr var och en (nja, det gllde frsts bara de fria mnnen) hade rtt att sjlv fra sin
talan och vara med och fatta beslut i folkfrsamlingens debatter.
Retorik betyder talandets konst eller konsten att vertyga. Under antiken fanns inga andra stt
att tala till mnniskor n att mta dem s retoriken handlar till stor del om mten.
Tre mten var i fokus fr antikens mn: Rttegngen dr det moderna frsvarstalet fddes.
Ceremonier dr ngon skulle firas eller hyllas och dr dramaturgin fr ett lovtal utvecklades. Och
viktigast av alla frsts debatten dr folkfrsamlingen fattade de beslut som skulle gra staden rik

och mktig och frsvara den mot yttre och inre fiender. Hr liksom i vra dagar handlade det om
att tillrda eller avrda.
I dagens arbetsliv anvnder vi frmst konferensen fr att fatta beslut. Det gller svl sm som stora
konferenser. Efter information ska ngot hnda och ngon eller ngra i den frsamling som deltar
ska agera p ngot stt. Dagens kick-offer, konferenser, kundevent, dagkonferenser, mssor och
kongresser, kan liknas vid ceremonier dr den nya visionen, ledningen eller strategin ska hyllas. Och
frsvarstalet lever inte minst i teve i de lika fascinerande som ondliga serierna om amerikanska
juristers liv och leverne.
Tillhr du dem som talar p mten rekommenderar vi varmt ett nedslag i retorikens kunskap och
konster. Det r en urgammal vetenskap som r frvnansvrt ung. Mycket har ndrats under tv
tusen r men knappast mnniskans stt att tnka, knna, tala och mtas.
Ledare mste kunna mtas

Dagens forskare har bidragit med ytterligare tv ord nr det gller mten. De talar om att mte
har forumeffekter och interaktionseffekter.
Forumeffekter r sdant som rr hur hela gruppen utvecklas. T ex kan hela gruppen ndra
uppfattning eller frvntningar. Andra ord skulle kunna vara gruppeffekter eller gruppdynamik.
Interaktionseffekter r det som sker mellan medlemmarna i gruppen. Dessa effekter handlar om hur
medlemmarna samspelar och pverkar varandra.
Till sist ver till en representant fr en verkligt ung profession; vr vn headhuntern. Vi frgar henne
om det skulle vara mjligt att rekrytera en chef utan att trffa aspiranterna?
Nej, det vore helt omjligt. Jag mste ta p dem, se dem i gonen, knna deras handslag.
Kroppssprket r s avsljande och s oerhrt talande. Jag ser direkt om en mnniska mr bra eller
inte, om han eller hon lyser och strlar eller inte. Det r klart att jag tittar p en persons CV, tar
referenser och allt det dr. Men mtet r 95 % av mitt beslutsunderlag. Jag mste ju ocks knna
efter om den hr personen passar in i kulturen p det fretag jag rekryterar till. Kommer man att
gillar varandra?
Dessutom bedmer headhuntern den eventuelle ledarens egen frmga att hantera ett mte och
menar att en ledare idag behver mod, nyfikenhet, ork, generositet och dmjukhet. Han eller hon
behver humor, en glimt i gat, ha ltt fr ett skratt och mste kunna slja sig sjlv.

Det rcker inte lngre att vara begvad och ha bra utbildning, ledaren mste ocks kunna mta och
ta folk och gra ett bra intryck.
Social kompetens r den allra viktigaste grundstenen fr att stadkomma en bra konferens.
Managementgurun Peter Drucker menar att det inte ens rcker med egen social kompetens. Hela
gruppen mste utveckla en gruppintelligens. Nyckeln till denna r social harmoni. Det r denna
frmga att komma verens som alla andra faktorer lika gr en grupp talangfull, produktiv och
framgngsrik. Eller p ett enklare sprk: Gillar vi varandra? Har vi kul? Stmmer vi ihop? Eller skr
det sig?
Sensmoralen av detta r uppenbar. Ledaren mste med sin egen sociala frmga kunna utveckla
gruppens sociala frmga och harmoni. Frst d kan man dra nytta av allas talanger i en konferens.
Kreativitet, nya ider och energi
Vad ska d all denna sociala frmga och frmgan att leda konferenser vara bra fr?
Jo, fr att vcka arbetslust , kreativietet och bygga relationer. Konferenser idag handlar inte bara om
att tillrda eller avrda som i det gamla Grekland. Nej, nu handlar det ocks om att skapa frstelse
och insikt fr vad som sker i omvrlden och vad det stller fr krav p den egna organisationen. Nu
handlar det om att skapa gemensamma visioner och ml och vcka energi och inse att det r i mtet
med andra som kreativitet, nya ider och skapargldje uppstr.
Internt kan en konferens anvndas t ex fr att:
Kommunicera och skapa dialog kring nya ider och visioner.
Strka fretagskultur och vi-knsla.
Motivera och stimulera.
ka lojalitet.
Externt har konferensen n fler funktioner. I den nya synen p marknadsfring som ett stt att bygga
relationer kan konferensen bidra med:
Frbttra image.
Bygga relationer och ntverk.
msesidigt kunskapsutbyte.
Skapa bindningar/taganden.
Slja in budskap, varor och tjnster.
Mtesstrukturen

Figur: Mtesstruktur frn boken Mteskommunikation, Wildhuss/Segerfeldt, Liber Frlag

Mten, konferenser och event r inget som bara sker. De behver en struktur.
Fr interna mten svl som fr externa mten behvs en struktur. Den strukturen handlar dels om
innehllet, vilka som ska delta, hur ofta mtena ska genomfras, hur de ska genomfras och inte
minst viktigt. Vilka rliga forum ska vi skapa? Fr medarbetare, kunder och andra intressenter till
vrt fretag.
Mten fr medarbetare som kan vara en del av denna struktur:
Chefsmten
Konferenser
Dagkonferens
Ledningsgruppsmten
Kick offer
Utbildning
Externa mten fr kunder och andra intressenter:
Kundevent
Mssor
Kongress
Genom att anvnda denna struktur skerstller du att ditt fretags samtliga mten bidrar till
affrsmlen.