12

ONSDAG 19 AUGUSTI 2015

MUNKEDAL, TANUM & DALSLAND

Frslaget: Lgg ner

Dingle gymnasium
MUNKEDAL
Utredningen om naturbruksgymnasierna i regionen r klar.
Frslaget innebr bland annat
att Dingles gymnasium lggs
ner i rsskiftet. Kommunen
tnker kmpa in i det sista.

I utredningen, som presenterades p tisdagen av Vstra Gtalandsregionen, finns fyra frslag

p tgrder. Dessa beskrivs som
ndvndiga fr att klara av hela
landets hllbara utveckling nr
det gller livsmedel, landsbygd,
energiutveckling och samspel stad
och land.
Frslaget gr ut p att fyra av sex
naturbruksskolor i regionen lggs
ner, dribland Dingle och Nuntorp.
Kvar blir Stsen i Treboda samt
Svenljunga. Fr eleverna p Dingle
innebr frslaget att de tvingas flytta till ngon av de tv ovanstende
skolorna.
Det handlar inte om ekonomi,
utan att det r fr lgt sktryck till
bland annat Dingle, sger Ulrik
Jisland, pressansvarig i regionen.
Underskningar visar helt enkelt

att elever vill g p hyfsat stora

skolor. Det handlar om kvalitet
och energi.
Detta anser elevrdets ordfrande Lovisa Svensson r nonsens. Hon
r mycket upprrd ver frslaget
som vill stnga Dingle.
Det stmmer inte. Dingle har
varit nst mest populrt vid anskningarna. Men mycket handlar om att man gjort dlig reklam
och informerat dligt om skolan,
sger hon.
Hon pekar ocks p att naturbruksgymnasierna ska vara ett samspel mellan stad och landsbygd:
Och s vill man stnga skolorna
p landsbygden. Det r ju galet.

OM HUVUDFRSLAGET GR igenom
kommer elever i rskurs ett och tv
att erbjudas platser p Stsen och
Svenljunga i samband med rsskiftet.
Vi vill ha kvar utbildningen.
Det vi gr nu r att vi jobbar p
vad respektive parti tycker i frgan. Framfr allt tycker jag att vi
vann en framgng p mtet i dag.
Det beslutades att en liten grupp
ska jobba med regionen fr att se
vad det finns fr potential, i stl-

Fakta: Det hr sger

regionens huvudfrslag:
* 1. Ungdomsgymnasiet koncen-

treras till tv skolor: Stsen samt

Svenljunga.
* 2. Uddetorp utvecklas till ett vuxenutbildningscentrum dit den kommunala vuxenutbildningen frlggs.
* 3. Hstutbildningarna koncentreras till Axevallatravet. Frvaltningens befintliga etablering p travet
utkas med gymnasieskolans samtliga hstutgngar.
* 4. Stsen, Svenljunga och Uddetorp utgr Kunskap och kompetenscentra fr de grna nringarnas
tillvxt och utveckling. Skolorna
kompletteras med ett Agrocenter,
till std fr de grna nringarnas
tillvxt och utveckling utan drifttung
anlggning, i Gteborg (i anslutning
till Botaniska trdgrden) och ett
i Fyrbodal (plats utreds vidare).
Klla: Vstra Gtalandsregionen

let fr att lgga ner. Det finns ven

en grupp i kommunen som ser om
man ska ha en friskola i Dingle
i stllet, sger sa Karlsson (S),
kommunstyrelsens ordfrande.

Fr skolan innebr det att ett

40-tal anstllda blir av med jobben.
Eleverna fr lngt till de utbildningar de vill ha. Fr du inackorderingstillgg fr att bo p skolan kan du
inte f reseersttning eller busskort.
Ett inackorderingstillgg tcker
inte hela kostnaden, s frldrarna
fr betala. Hur roligt r det att vara
16-17 r och inte ha rd att ka hem?
Ska skolan vara bara fr dem
som har mycket pengar? Elevperspektivet har trillat bort helt, sger
sa Karlsson.
LOVISA SVENSSON SGER att om
regionen beslutar att stnga Dingle
hoppas hon att det blir friskola.
D kanske man kan gra en
nysatsning, ta tillbaka de utbildningar som fanns tidigare och
marknadsfra skolan. Det har varit
dligt med det tidigare.
Politikerna har nu en dryg mnad
p sig att behandla utredningen.
Beslut om uppdrag till naturbruksskolorna tas i regionutvecklingsnmnden den 17 september. Efter
det r det upp till naturbruksstyrelsen att genomfra frndringarna.
PHILIP JOHNSSON
0522-99222 pj@bohuslaningen.se

Sabotage
stngde
gngbro
MUNKEDAL
Gngbron ver rekilslven
mot folkets park r avstngd
p grund av eldningssabotage.
Den kommer att fortstta vara
avstngd tills kommunen vet
hur pass allvarliga skadorna r.

Det var under natten till fredag

som ngon bestmde sig fr att
elda under den separata gng- och
cykelbron, den som gr parallellt
med Bruksvgen ver lven mot
folkets park. Resultatet blev ett
hl i trbron, bredvid vgbron dr
bilarna kr.
Farbanan av tr, som r av
massiva ekplankor, har skadats.
Vi r lite oroliga fr att ven de
brande stlbalkarna har skadats.
Brheten p sdana balkar kan
pverkas av brand s vi mste kolla
det, sger Mats Tillander, chef p
samhllsbyggnadssektorn.

Det r ett riktigt

sabotage. Syftet
med eldandet under
bron har jag svrt att
frst, men de har
i alla fall saboterat ett
av vra huvudstrk.
P mndagen brjade kommunen besiktiga bron, bland annat
fr att se vilken typ av material som
behvs fr att laga den. I nulget r
det oklart hur lnge avstngningen
kommer att glla.
Det beror p vilken typ av skada
det r. r balkarna skadade s
kommer det att ta sin tid, men r de
ofrstrda och vi bara behver byta
ngra trbitar s gr det betydligt
snabbare. D skulle det kunna vara
frdigt i slutet av veckan, sger han.
Mats Tillander r vertygad om
att ngon med vilje frskt ha
snder bron.
Det r ett riktigt sabotage.
Syftet med eldandet under bron
har jag svrt att frst, men de
har i alla fall saboterat ett av vra
huvudstrk. Det fr effekter som
inte r jttebra. De som cyklar och
gr fr ju anvnda bilbron d och
det r sdr. Vi vill inte ha barn som
gr ver dr, sger han.

Bild: MARIE CORNELIUSSON

STUDERAR VLFRDEN. Kulvinder Kaur har aldrig varit utanfr Indien. I Bohusln ska hon bland annat studera det svenska vlfrdssystemet. Konstnren
Elsa Aglii r en av ciceronerna.

Broderier lnk mellan Indien och Bohusln

GERLESBORG
2007 startade Broderiprojektet. Och livet i frndrades
radikalt fr kvinnorna i den
lilla indiska byn Bheel Basti. De
lrde sig att brodera och konstnren Elsa Aglii sg till att
broderierna sldes i Sverige.

Socialarbetaren Kulvinder Kaur

var med frn start. I veckan kom
hon frn Indien till Bohusln.
En grsrotsinsamling gjorde en

studieresa till Sverige mjlig.

Under 20 dagar ska hon beska
mdravrdscentraler, barnavrdscentraler, skolor och olika konstutstllningar. Tisdag den 25 r
det ppen kvll p Gerlesborg. D
ska Elsa och de andra deltagarna
Britta Kleberg, Monika Lind och
Kulvinder visa foton frn projektet och bertta om nyckelhndelser
i arbetet.
Fr Kulvinder vntar ngra
spnnande dagar.
Vad har det hr projektet betytt fr
kvinnorna i Bheel Basti?

Inkomst och mer frihet. Nr vi

brjade var traditionen att kvinnor
skulle dlja sina ansikten. Nu r de
mer fria. Det gr inte att jmfra,
frklarar Kulvinde.
Det blir markant nr man
besker intilliggande byar. Och

kvinnorna har ftt inkomst frn

broderifrsljningen. Det r speciellt viktigt fr nkorna, sger Elsa.
Vilka erfarenheter kommer du att ta
med dig till din by?

Jag vill se vilka mjligheter

de arbetande kvinnorna i Sverige
har och jmfra med hemma. F

kunskap som jag kan anvnda.

Varfr var det viktigt att Kulvinde
kom hit?

Jag ville att hon skulle f se hur

vrt vlfrdssystem fungerar men
ocks f mer personlig kontakt.
Vi har jobbat ihop s lnge men
kulturerna r s olika s man vet
nd inte alltid vad den andra
menar. Framver ska Kulvinder
driva projektet sjlv i Indien men
vi ska fortstta att slja broderierna
i Sverige.
MARIE CORNELIUSSON
0522-990 00 marie.corneliusson@bohuslaningen.se

PHILIP JOHNSSON
0522-99222 pj@bohuslaningen.se

Valbohem ska tvingas

att brja tjna pengar
F R G E L A N D A : Nr kommunstyrelsen
samlas p onsdagsmorgonen, r en
av morgonens renden att kommunala bostadsbolaget Valbohem
ska tvingas till att visa avkastning.
Frslaget kommer frn kommunchefen Lars-Gran Berg och r en
av flera tgrdsfrslag fr att bttra
kommunfrvaltningens pressade
ekonomi.
En annan punkt det blir diskussion
om r frslaget att renovera och
bygga om Bjrnhuset fr ytterligare
minst tio miljoner kronor. Politikerna har redan olika uppfattningar.