Professional Documents
Culture Documents
- Totalt har Västernorrlands län fått sina inkomstskatter sänkta med drygt två miljarder kronor i och med
jobbskatteavdraget.
- I alla kommuner i länet har den genomsnittlige löntagaren fått ett något större jobbskatteavdrag jämfört med
riksgenomsnittet ( 16 504 kronor för Västernorrland jämfört med 15 749 kronor för riket som helhet).
- Om jobbskatteavdraget försvinner betyder det en försämring med nästan en månadslön för de flesta personer med
löner under 25 750 kronor i länet. För de med högre löner blir försämringen något mindre relativt deras lön.
- Om fjärde steget i jobbskatteavdraget tas bort minskar inkomsterna för de med lägst lön i länet med cirka 13% av
en månadslön. För de som tjänar mest (över 513 500) minskar inkomsten med 5% av en månadslön.
- Ånge har det genomsnittligt högsta jobsskatteavdraget per löntagare i länet, Sollefteå har det lägsta.
- 53 procent av jobbskatteavdraget i länet har gått till personer som tjänar mindre än den genomsnittliga heltidslönen
i Sverige (25 750 kronor).
- Totalt 2 000 färre personer betalar statlig inkomstskatt i länet i och med de ändrade skiktgränserna.
- Den kommun som använt ROT- och HUS-avdragen mest är Kramfors, medan Sundsvallsborna använder avdragen
minst.
- Kommunalskatterna har varit stabila de senaste fyra åren, medan landstingsskatten höjdes något inför 2010.
- De totala utgifterna i länets kommuner ökade under perioden med i genomsnitt 19 procent inflationsjusterat under
perioden 1997-2007. De kommuner där utgifterna ökade mest var Örnsköldsvik och Ånge. Samtidigt ökade Timrå
utgifterna minst.
- Timrå uppvisar trots det den tredje högsta ökningen av utgifter inom välfärdens kärnområden i länet, medan
Härnösand ökat välfärdsutgifterna minst.
- Där inte annat anges använder vi oss av Statistiska Centralbyråns analysverktyg FASIT för att beräkna vad för-
ändringarna av inkomstskatterna sedan 2006 betytt för de boende i Västernorrland genom att tillämpa 2006 års
regelverk på 2010 års inkomstvariabler.
- Löneuppgifterna för hela Sverige kommer från SCB/HEK och avser år 2008.
- För uppgifter om kommunal ekonomi har vi använt information från Statistiska Centralbyrån och vår rapport
”Välfärd och krishantering i Västernorrlands län”.
Skatterna i Västernorrland
Skattebetalarnas Förening
Genomsnittspersonen med jobbskatteavdrag i Västernorrland har fått skatten sänkt med cirka 16 500 kronor om året i
jobbskatteavdrag sedan 2006.
Det motsvarar en ”löneökning” på över 2 000 kronor i månaden, eller 25 000 kronor om året.
Den kommun där löntagarna fått störst jobbskatteavdrag är Kramfors (17 444 kronor om året). Det är högre än
riksgenomsnittet (15 749 kronor). Alla kommuner i länet har fått större genomsnittliga sänkningar än riksgenomsnittet.
Grupp ett motsvarar den grupp löntagare som tjänar mindre än 18 750 kronor. Det motsvarar ungefär de tio procent av
de heltidsanställda i Sverige som har lägst löner.
Percentil 1-10 bland Percentil 10-50 bland Percentil 50-90 bland Percentil 90-100 bland
heltidsarbetande: heltidsarbetande: heltidsarbetande: heltidsarbetande:
under 18 750 kr/mån 18 750 - 25 750 kr/mån 25 750 - 42 750 kr/mån över 42 750 kr/mån
Grupp två täcker in de som tjänar från 18 750 till 25 750 kronor, det vill säga alla som tjänar från de lägst betalda tio
procenten till medianlönen i Sverige.
Grupp tre täcker in de som tjänar mellan 25 750 och 42 750 kronor i månaden. Det motsvarar alla heltidsarbetande som
tjänar från mittlönen (medianen) för heltidsarbetande till de tio procent som tjänar mest i landet.
Skatterna i Västernorrland
Skattebetalarnas Förening
De med inkomster under 18 750 kronor fick totalt 373 miljoner i jobbskatteavdrag (Notera att de flesta
deltidsarbetande ingår i denna grupp) .
De med löner som motsvarar de högst betalda tio procenten i Sverige fick cirka 149 miljoner kronor, eller sju procent av
länets totala jobbskatteavdrag.
Totalt har gruppen med en lön mellan 18 750 och 25 750 kronor i månaden fått en samlad skattesänkning på 742 miljoner
kronor genom jobbskatteavdraget. Gruppen med lön mellan 25 750 och 42 750 kronor har fått 864 miljoner kronor i
skattesänkning.
Hur många i länet som har inkomst ingår då i de olika inkomstkategorierna? Som tabellen ovan visar är fördelningen
relativt jämn sett till de grupper som har ”heltidslöner”.
Den grupp som har något lägre jobbskatteavdrag per person har lägre inkomster än de lägst betalda 10 procenten av
de heltidsjobbande i Sverige, och det är därför troligt att många i gruppen jobbar deltid.
Vad händer då med de boendes i Västernorrlands privatekonomi om jobbskatteavdraget försvinner, eller minskas på
olika sätt? De alternativ som förekommit i debatten gäller allt från ett totalt avskaffande av jobbskatteavdraget till att
enbart det ”fjärde steget” ska tas bort. Men vad betyder då dessa alternativ i kronor och ören?
Skatterna i Västernorrland
Skattebetalarnas Förening
Sammantaget riskerar de flesta i länet mellan att förlora mellan 80-95 procent av en månadslön om
jobbskatteavdraget försvinner. Om bara fjärde steget tas bort förlorar de flesta ungefär en tiondel av en månadslön
om året.
I Västernorrland betyder det att 2 000 personer mindre än för fyra år sedan måste betala inkomstskatt, i och med att
brytpunkten för när statlig inkomstskatt tas ut flyttats från en inkomst på cirka 25 700 kronor till cirka 32 000 kronor i
månaden.
Den kommun som betalar in mest statlig inkomstskatt är Sundsvall. Per betalande person är det Kramforsborna som
betalar mest i statlig inkomstskatt.
För de mindre kommunerna ska det noteras att urvalet för invånare som betalar statlig inkomstskatt i datamaterialet
är litet och att uppgifterna därför inte är exakta.
Skatterna i Västernorrland
Skattebetalarnas Förening
KRONOR PER
BETALANDE (CIRKA)
1: Kramfors 3 000
2: Härnösand 2 500
3: Örnsköldsvik 2 400
4: Ånge 2 000
5: Sollefteå 2 000
Västernorrland 1 783
6: Timrå 1 500
7: Sundsvall 1 364
Skatterna i Västernorrland
Skattebetalarnas Förening
35 %
34 %
33 %
32 %
31 %
2006 2007 2008 2009 2010
Örnsköldsvik 25 % 26
Sundsvall 21 25
Ånge 25 24
Timrå 13 23
Sollefteå 16 20
Kramfors 19 17
Härnösand 14 12
Medel 19 21
LÄS MER OM VÄSTERNORRLANDS EKONOMI I VÅR RAPPORT ”VÄLFÄRD OCH KRISHANTERING I VÄSTERNORRLANDS LÄN”
I rapporten ”Välfärd och krishantering i Västernorrlands län” från november 2009 går vi igenom kostnadsutveckling-
en och ekonomin i Västernorrlands kommuner. Vill du läsa mer om kostnadsutveckling, välfärdskostnader och den
ekonomiska utvecklingen i länet, hämta rapporten på vår hemsida:
http://www.skattebetalarna.se/Skattebetalarna/smid/12460/ArticleID/2227
Skatterna i Västernorrland