ISAKSSON FILIP 19870722-8915 KVH Campus VT2010

29/5-2010

Observationsstudie med etnografisk metod

Ämnesinnehåll och kommuniaktion under lektion

Denna studie har kommit till stånd genom observationer och skriftliga anteckningar under två
stycken tillfällen på en högstadieskola i Västerbotten, observationerna har gjorts i årskurs 7.
Jag har agerat som observatör-deltagare och fullständig deltagare. Det jag hade som avsikt att titta
lite närmare på under min VFU var hur ämnesinnehållet såg ut under lektion och om eleverna tog
till sig lärostoffet på ett effektivt sätt, samt hur själva kommunikationen mellan elever och lärare
gick till. Under resultat delen kommer jag i punktform redovisa mina berarbetade fält anteckningar
för att sedan disskutera min slutsatser och iakttagelser under disskutions delen. Måndagen 17/5
agerade jag endast som observatör-deltagare medan jag under pass två på torsdagen 27/5 var
fullständig deltagare och var eleverna behjälplig i deras arbete.

Syfte
Sytet med denna studie är att undersöka hur en verksam lärare på en högstadieskola valt att planera
och genomföra sina lektioner, samt hur eleverna i respektive klass tagit del av lärostoffet och kunnat
visa på ämneskunskaper.

Metodval
Denna studie och de slutsatser jag kommit fram till är gjorda genom att ha observerat och
dokumenterat skriftligt en högstadieklass i årskurs 7. Observationerna har gjorts för privat syfte och
inga elever har angivits med namn och mina anteckningar har heller ingen än författaren haft
tillgång till, allt enligt vetenskapsrådets etiska principer. (Dimenäs,J 2007)

Undersökningsgrupp
I denna studie har ungdomar i åldern 14 år på en högstadieskola observerats samt en "gatekeeper"
dvs en verksam högstadielärare.
Resultat

Måndag 17/5 -2010

8.30 Jag träffar min handledare som jag i denna studie valt att kalla "Jakob" i lärarrummet för en
kopp kaffe samt en kortare genomgång av dagens lektionsplaneringar. Det första passet för klass 7
är lästid/handlednin, "Jakob" berättar att han kommer börja med att ta närvaro på samtliga elever för
att sedan låta eleverna öppna sin skönlitterära böcker för att läsa individuellt och under tystnad.
"Jakob" berättar att det är tre stycken elever i denna klass som lider av dyslexi och brukar ofta ha
svårt att vara koncentrerade under en länge tid. Lästiden är 30 minuter lång, sedan tar eleverna en
kortare rast på 10 minuter för att sedan forstätta med pass nummer 2 som är matematik. Under
matematiken kommer han hålla en genomgång på tavlan och anteckna "veckans mål" som denna
vecka är sid 88-93 i boken matematik 1000. Sedna kommer "Jakob" räkna på några exempel på
whiteboarden för att eleverna skall förstå den matematiska principen i hur man räknar med positiva
och negativa tal som är just veckan mål.

8.50 "Jakob" och jag går in i lektionssal nr 21 och tänder lyset och släpper in eleverna, de sätter sig
ner självmant på sina platser och majoriteten har med sig sina böcker. "Jakob" tar närvaro, ingen är
frånvarande. Jag sättter mig ner på en stol vid katedern brevid "Jakob" och eleverna reagerar inte
speciellt mycket på det. "Jakob" säger att nu läser vi 30 minuter för att sedan ta rast, några elever
fortsätter prata och ifrågasätter varför de måste ha lästid i skolan. "Jakob" säger att alternativet för
lästid vore vanlig lektions tid och frågar om de skall hålla en omröstning i klassen till nästa vecka
om att ta bort lästiden. Eleverna resonerar att lästid är mycket bättre.

9.10 Som "Jakob" bertättat börjar de eleverna med dyslexi småprata och lägga ner böckerna efter ca
10 minuter. "Jakob" frågar efter tystnad och påminner om att lästiden kan bytas ut mot vanlig
lektionstid.

9.20 Eleverna tar rast och de springer ut direkt kl slår 8.20, jag hinner knappt reagera.

9.30 Eleverna återsamlas, "Jakob" frågar efter tystnad, och börjar med att skriva "veckans mål" i
matematik på Whiteboarden i det vänsta hörnet med stor kursiv text. Sid 88-93, räkna med positiva
och negativa tal. Han påminner eleverna att det stött på dessa tal vid ett tidigare tillfälle, för att
skapa återkoppling tänker jag. Eleverna verkar förstå vad han menar och ställer inga frågor utan
öppnar sina böcker. De flesta räknar individuellt medan de tre som lider av dyslexi ganska snabbt
frågar efter "Jakobs" hjälp. De har svårt att koncentrera sig på lärostoffet. I övrigt flyter restan av
lektionen på utan vidare onödigt prat elever emellan.

Torsdag 27/5 - 2010

11.30 Jag och "Jakob" sitter i personalrummet och disskuterar återigen dagens lektioner som idag
bara består av ett matematik pass som börjar 11.50. Idag skall jag gå ifrån att observera till att vara
fullständig deltagare genom att det blir jag som kommer hålla i dagens genomgång i matematik som
kommer handla om förändringar och procent sid 96-103. Jag har kvällen innan skrivit en
lektionsplanering som jag kommer använda mig av, jag har försökt anväda mig av "Jakobs"
undervisningsmetoder, dvs jag börjar med att skriva veckans mål på tavlan samt genom att använda
exempel på tavlan återkoppla till tidigare lektioner och omsätta matematik i praktiken, detta har jag
gjort genom att klippa ur några annonser från VK (Västerbottenskuriren) där varor annonseras med
rabatterat samt olika busskort från UL (Uppsala lokaltrafik) där eleverna får räkna ut procentuella
skillnader i pris osv. (Bilaga1). Denna "etxra" uppgift har jag gjort mest för att kunna smala in vid
lektionens slut och se om eleverna förstod min undervisning och metoder, den var inte
examinerande.
11.50 Jag kommer ensamen in i lektionssalen och släpper in eleverna. Deras ordinarie lärare
"Jakob" sätter sig på en stol längst bak i klassrummet, varpå eleverna ställer sig frågande till vad
som händer. "Jakob" säger ingenting utan det är jag som tar kommandot och berättar att idag är det
jag som kommer hålla i lektionen. Jag skriver upp veckans mål på tavlan och räknar på några
exempel. Eleverna verkar förstå. Jag berättar att de kommer att få göra två stycken extra uppgifter
idag som inte är examinerande utan är till för mig för att se om mina udervisningsmetoder gick hem
och så att alla förstår grunderna i procenträkning. Några protesterar men med glimten i ögat men
tystnar snart. De frågar om jag får betalt för att underivsa dem, jag svarar att jag gör det av min
"godhet". Några i klassen blir imponerad och yttrar att de aldrig skulle göra det själva.

12.20 Lektionen fortskrider bra och jag är eleverna behjälplig med matematiken. Några få pratar lite
mer än vanligt, kanske för att se hur jag reagerar och om de kommer undan med det nu när "Jakob"
har en passiv roll. Jag går fram till dem och frågar om de vet vad skillnaden i mental och fysisk
närvaro är, de har inget bra svar men jag förklarar att om man inte gör ett försök till att göra nytta i
matematiken och inte störa sina klasskamrater räknas det som "fysisk" frånvaro från lektionen.
Eleverna verkar förstå och fokuserar på läroboken.

12.30 Eleverna har fått min extra uppgifter och alla gör dessa utan att störa sin kamrater, skillanden
är just att det inte finns något facit på dessa som i matteboken, det är bara jag som har tillgång till de
rätta svaren samt uträkningar.

12.40 Lektionen är slut och eleverna tackar och säger hejdå, jag önskar dem en fortsatt trevlig dag.
"Jakob" tycker att jag gjort bra ifrån mig och berättar avslutningsvis att det inte alltid är en lärares
ämneskunskaper som är viktiga utan också att man behandlar sina elever med respekt och
förståelse.

Disskution
Det jag särskilt lagt märke till och noterat är vikten av att som "Jakob" sa visa sina elever respekt
och god förståelse för deras stituation samt att kunna "styra" en lektion, dvs under den lektion jag
fick vikariera om man vill kalla det så inser man hur snabbt en lektion kan förvandlas till ett tåg
som spårar ur. Det är många viljor och eleverna är inte alltid på samma nivå. Några kanske som i
det här fallet lider av dyslexi tex och kräver mer uppmärksamhet. Men samtidigt vill man ju inte
neglera de elever som är väldigt starka i ett ämne och kräver större utmaningar. Det jag verkligen
uppfattar som lärarkompetens är förmågan att under ibland svåra omständigheter behålla kontrollen
i ett klassrum och erbjuda sina elever lämpliga utmaningar efter deras individuella förmåga, samt
variera metoder och olika pedagogiska miljöer för att väcka elevernas intresse. Under den lektion
som jag hade möjligheten i att hålla i själv märkte jag hur komplext läraryrket faktiskt är, det
krävdes från min sida full koncentration och vaksamhet under hela lektionen för att bibehålla
kontrollen. Jag kan inte låta bli att reflektera till min egen skolgång och inse att jag faktiskt var
långt ifrån en mönster elev. "Jakobs" sätt att lägga upp undervisningen är säkert inte unik, utan långt
ifrån. Men jag tror det är ett väldigt effektivt sätt, man skapar ordning genom att vara en auktoritär
person. För att sedan på ett informativt sätt förklara vad syftet med lektionen är, tex att lära sig
grunderna i procenträkning och vad målet är, i det här fallet var det sidan 96-103. Om man kan
återkoppla till tidigare litteratur och praktik för att på så sätt skapa förståelse är det ännu ett sätt att
väcka intresse och behålla elevernas fokus. De har en tendens att titta på texten eller uppgifterna
man delar ut och konstatera rakt av att det är "omöjligt" att lära sig detta på en lektion, varpå de ger
upp direkt. Det är här lärarkompetensen är så otroligt viktig.
På sätt och vis skulle jag nästan önska att man oavsett utbildning, dvs även om man läser till läkare,
jurist eller socionom skulle pröva på en VFU på en skola, det är omtumlande och fantastisk
upplevelse, och jag känner väl mer än någonsin ett "lärarkall" och att jag verkligen valt rätt
utbildning.
Litteraturförteckning

Dimenäs,J (2007) Lära till Lärare. Att utveckla läraryrket- ett vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber sid 25-28 och 134-156

Dimenäs,J(2007) Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och

vetenskaplig metodik Stockholm: Liber sid. 31-46 och 134-147