Professional Documents
Culture Documents
gamomcemloba „petiti“
Tbilisi 2010
ISBN 978-9941-9131-2-9
iurgen kopenStaineri
Aavstria
me-4 gadamuSavebuli da ganaxlebuli gamocema
gamomcemloba „petiti“
Tbilisi 2010
koreqtura da dizaini: mzevinar WumburiZe
Korrektur und Design: Mzevinar Tschumburidze
© mzia galdavaZe
yvela ufleba daculia
winaTqma 9
2. 9-jer avstria:
federaluri miwebi (bundeslandebi) 22
forarlbergi 22 | tiroli 24 | hans haidi: „soflis suraTi - 2009”
25 | zalcburgi 26 | „amadeusi“ 27 | Staiermarki (Stiria) 28 |
kernteni (karinTia) 30 | bernhard k. bunkeri: „zafxulSi” 32 | zemo
avstria 33 | qvemo avstria 34 | vena 35 | alois brandSteteri: „vena
lincelTa TvaliT“ 37 | burgenlandi 38
3. avstriis istoria 41
ostarixi 41| habsburgTa dinastia 42 | maria terezia 43 | avstro-
ungreTi 44 | h.k. artmani: „Cemi samSoblo avstria“ 45 | sen-
Jermenis xelSekruleba 46 | pirveli respublika 47 | germaniasTan
SeerTeba 47 | politikuri anekdotebi aneqsirebul avstriaSi: 48
| avstria meore msoflio omis Semdgom 49 | „netarTa kunZuli“
51 valdhaimis Soki 52 | „bevrma winaaRmdegoba gaswia, bevri ki
miesalma SeerTebas“ 53 | gaerTianebuli evropisaken mimaval
gzaze 54 | gardatexidan did koaliciamde 56
4. saxelmwifo da politika 60
parlamenti 60 | federaciis prezidenti (bundesprezidenti)
60 | federaluri kancleri da federaluri mTavroba 61 |
federalizmi 61 | politikuri olqi 62 | Temi 62 | politikuri
partiebi 62 | avstriis social-demokratiuli partia (SPÖ) 63 |
avstriis saxalxo partia (ÖVP) 64 | mwvaneTa partia (Die Grünen)
66 | avstriis Tavisuflebis partia (FPÖ) 67 | avstriis momavlis
kavSiri (BZÖ) 69 | avstrielebi da politika 70 | socialuri
saxelmwifo 71 | socialuri partnioroba 72 | saxelmwifo
simboloebi 73 | wiTeli-TeTri-wiTeli 73 | avstriis respublikis
federaluri Rerbi 73 | mTebis qveyana, qveyana mdinaris piras 74 |
avstriis respublikis saxelmwifo himni 74
5
5. avstriuli ekonomika 77
„rogor akeTeben amas avstrielebi?“ 77 | avstria: warmatebis
modeli 77 | reformebi da cvlilebebi 78 | Svidi umdidresi eridan
erT-erTi 78 | avstria 2007: ori perspeqtiva 80 | avstriuli
ekonomikis safuZvlebi da struqturebi 81 | industria, turizmi,
delikatesebis maRazia 81 | „damzadebulia avstriaSi, magram
TiTqmis ar aris cnobili” 82 | turizmi 84
7. Tanamedrove avstrielebi 96
ojaxi: tradiciebi da realoba 96 | qali avstriaSi 97 |
axalgazrdoba 99 | pensionerebi 103
6
11. saskolo ganaTleba 139
avstriuli saskolo sistema 139 | sayovelTao savaldebulo
ganaTleba 139 | dawyebiTi ganaTleba / saxalxo skola 140 | saSualo
ganaTlebis qveda safexuri 140 | mTavari (sabazo) skola (10-dan
14 wlamde) 140 | zogadsaganmaTleblo saSualo skola (AHS) 140 |
axali tipis saSualo skola (kooperatiuli saSualo skola) 141
| saSualo ganaTlebis zeda safexuri 141 | politeqnikuri skola
(14-dan 15 wlamde) 141 | zogadsaganmaTleblo saSualo skolis
maRali (damamTavrebeli) safexuri 141 | saSualo safexuris
profesiuli skola 142 | maRali safexuris profesiuli skola 142
| dualuri sistema 142 | profesiuli saxalxo skola (profesiuli
skola) 142 | saxelobo ganaTleba 142
7
90-iani wlebis literatura 194 | avstrieli avtorebi msoflio
bestselerebis siebSi 195 | interviu germanist vendelin Smidt-
denglerTan 196 | peter handke 198 | peter handke: usurvilo
ubedureba (nawyveti) 198 | daniel glaTaueri 201 | erix hakli 202
| erix hakli: gamomSvidobeba sidonisTan (nawyveti) 202 | qristine
nostlingeri 204 | qristine nostlingeri: Zirs kitra-mefe!
(nawyveti) 205
8
winaTqma
winamdebare wigni qveyanaTmcodneobis saxelmZRvaneloa da,
pirvel rigSi, gansazRvrulia germanulis rogorc ucxo enis
SemswavlelTaTvis, romelTac kargad an Zalian kargad ician ger-
manuli ena. garda amisa, am wigniT SeuZlia isargeblos yvelam,
vinc dainteresebulia avstriiT. wigni SeiZleba gamoyenebul
iqnas ara marto, rogorc qveyanaTmcodneobis saxelmZRvanelo,
aramed rogorc damatebiTi sakiTxavi masala enis Semswavlel
kursebze. is gansakuTrebiT gamoadgeba maT, vinc garkveuli pe-
riodiT avstriaSi apirebs cxovrebas, an, magaliTad, SvebulebiT
ukve imyofeba am qveyanaSi. garda amisa, winamdebare wigni germa-
nulenovani mkiTxvelisTvisac aranakleb sainteresoa, radgan aq
mokled aris gadmocemuli yvela saWiro informacia avstriis Se-
saxeb, da, amasTan, sakiTxebi ganxilulia sruliad arastandartu-
li kuTxidan.
wigni iolad da gasagebi eniT acnobs mkiTxvels avstrias, mis
politikur, ekonomikur, socialur da kulturul struqturebs.
avtori cdilobs warudginos mkiTxvels avstria, rogorc cxo-
vrebis maRali xarisxis mqone qveyana, da amavdroulad, Tvali ar
daxuWos qveyanaSi arsebul arcerT problemaze. wignSi warmod-
genili masala dayofilia 17 nawilad, sadac ganxilulia metad
mravalferovani Tematika da TandarTulia auTenturi teqstebi
(leqsi, esse, anekdoti, sagazeTo statia, moxseneba da a.S.), foto-
da grafikuli masala, karikaturebi. avtori cdilobs gverdi
auaros kliSeebs da avstriis gansxvavebuli suraTi aCvenos mki-
Txvels. i. kopenStainers ara aqvs pretenzia wignis srulyofile-
baze. avtori sakuTar samSoblos Soridan, kritikuli TvaliT ak-
virdeba da cdilobs, iyos maqsimalurad obieqturi, Tumca, amave
dros, amJRavnebs subiqtur xedvasac.
sasurvelia, magram ara aucilebeli, wignis mTlianad da moce-
muli TanmimdevrobiT wakiTxva. savsebiT SesaZlebelia, SemoTa-
vazebuli mravalferovani masalidan mxolod im Temebis amorCe-
va, romelic drois mocemul momentsa da mkiTxvelis konkretul
interess Seesabameba. araviTar problemas ar qmnis calkeuli Ta-
vebis erTmaneTisgan damoukideblad wakiTxva da gageba.
wignis literaturul nawilSi warmodgenilia fragmentebi
cnobili Tanamedrove avstrieli mwerlebis peter handkes, erih
haklisa da daniel glaTaueris prozauli nawarmoebebidan, ase-
ve, nawyveti avstriis yvelaze warmatebuli sabavSvo mwerlis,
9
qristine nostlingeris romanidan. SerCeuli teqstebi gviCvene-
ben kavSirs im istoriul, socialur, politikur da kulturul
garemosTan, romelSic isini warmoiSva, da amgvarad, kavSirs Ta-
vad winamdebare wignTan. sasixarulo iqneba, Tu mkiTxvels maTi
wakiTxvis Semdeg am literaturuli teqstebis sruli variantis
gacnobis survili gauCndeba.
winamdebare, me-4, srulad gadamuSavebuli da ganaxlebuli
gamocema mkiTxvels aqtualur, problemebze orientirebul (ma-
gram ara problemebiT damZimebul) informaciebs sTavazobs avs-
triis Sesaxeb da dRevandeli avstriis ukeT gagebaSi exmareba. ga-
moyenebuli monacemebi 2010 wlis martiT TariRdeba.
wigni didaqtikuri kuTxiT ar gadamuSavebula, radgan avtori
miiCnevs, rom germanulis rogorc ucxo enis maswavleblebma Se-
saniSnavad ician swavlebis Sesabamisi formebi. calkeul, Seda-
rebiT rTul sityvebs, romlebic mcire moculobis leqsikone-
bSi iSviaTad gvxvdeba, Tan axlavs Sesabamisi ganmarteba. avtori
sTxovs maswavleblebs, gamomcemlobis meSveobiT miawodon mas
wignTan dakavSirebuli yvela SeniSvna da sxva saxis mosazreba.
avtori da gamomcemloba imedovneben, rom warmodgenili naS-
romis gacnoba siamovnebas mianiWebs mkiTxvels da daexmareba mas
avstriis ukeT SecnobaSi.
winaswar vuxdiT madlobas yvela im mkiTxvels, vinc gamogvex-
maureba da Tavis SeniSvnebsa da winadadebebs mogvawvdis.
10
avstria
(francobeli)
11
1. geografiuli mdebareoba da
mosaxleoba
avstriis mdebareoba evropaSi
12
farTobi da mosaxleoba
sazRvrebi
avstriis saerTo sazRvari .....
germaniasTan 816 km
CexeTTan 466 km
slovakeTTan 107 km
ungreTTan 356 km
sloveniasTan 330 km
italiasTan 430 km
SveicariasTan 166 km
lixtenStainTan 35 km
sul 2 706 km
13
hava
qveyana da mosaxleoba
eTnikuri jgufebi
19
interviu mirna iukicTan: „integracia amocana ar aris“.
21
2. 9-jer avstria:
federaluri miwebi (bundeslandebi)
forarlbergi
23
tiroli
ara xe
ara yvavili
arc glexi
arc mze
arc mTvare
arc eklesia
arca sofeli
arc myinvari
arc sixaruli
yvelaferi fulSi CamxrCvala
SuagulSi sikvdilia
mucelamoyorili
sikvdili
25
yvelaferi mkvdaria
da ukidures
gaWirvebaSi Cafluli
ambobs SurisZiebis RmerTi
da midis
zalcburgi
„amadeusi“
kernteni (karinTia)
zafxulSi CvenTan
fuliani gogonebi Camodian,
ufro metni vidre aqauri biWebia,
zafxulSi
biWebic gvstumroben
ZviradRirebuli manqanebiT,
Cveneburi gogonebisTvis sakmarisni arian.
zafxulSi stumrebis momsaxureba
CvenTvis Zalian seriozuli saqmea,
32
da vinc amaSi ar dagvexmareba,
is kargi kernteneli ver iqneba.
zemo avstria
qvemo avstria
vena
burgenlandi
kiTxvari
swori pasuxebi16
ostarixi
41
omebis, aramed mSvidobiani gziT gafarToeba. babenbergebma memk-
vidreobiT miiRes Staiermarki, xolo qalaqebi, linci da velsi,
iyides.
swored babenbergebma Cauyares safuZveli sakuTriv avstriu-
li saxelmwifos Camoyalibebas. 996 wliT daTariRebul erT-erT
sigelSi pirvelad Cndeba saxelwodeba avstria, maSin - @”ostarixi”
(anu samefo aRmosavleTSi). 1996 wels avstriaSi didi zeimiT aRi-
niSna qveynis „saxelobis dRis” 1000 wlisTavi. avstriam jer kidev
wminda romis imperiis farglebSi, babenbergTa mefobis gviandel
periodSi moipova seriozuli damoukidebloba Tavisi sasazRvro
mdebareobis wyalobiT.
habsburgTa dinastia
maria terezia
avstro-ungreTi
odesRac avstria
Semdegi qveynebisgan Sedgeboda:
avstriis ercsahercogo,
Staiermarkis sahercogo,
tirolis sagrafo
da forarlbergi,
bohemiis samefo,
moraviis samarkgrafo,
sileziis avstriuli samflobeloebi,
ilierTa samefo,
galiciisa da lodomeriis samefo,
lombardiisa da veneciis samefo,
ungreTis samefo mimdebare qveynebiT
slavonia, xorvatia da dalmacia,
da transilvaniis17 didi saTavado.
sen-Jermenis xelSekruleba
18 perifrazi cnobili gamoTqmisa Bella garant alii, tu felix Austria, nube!, ro-
melsac ungreTis mefe maTias korvinuss (gardaicvala 1490 w.) miawe-
ren. iTargmneba Semdegnairad: „omebi, dae, sxvebma awarmoon, Sen ki,
bedniero avstriav, iqorwine!”
19 avstro-ungreTis samefos daSlis Semdeg ramdenime axali saxelmwifo
Seiqmna, magaliTad, Cexoslovakia.
46
pirveli respublika
germaniasTan SeerTeba
21 �������������������������������������������������������������������
ase ewodeboda avstrias 1938-dan 1942 wlamde. Semdgom periodSi: „al-
pebi da dunais mxare“.
22 ebrauli gvari
23 ebrauli gvari
48
„gasagebia, mesmis Tqveni. romeli gvari gsurT miiRoT?“ „ras br-
ZanebT, gvari darCes, ubralod peteri minda merqvas!“
„netarTa kunZuli“
valdhaimis Soki
59
4. saxelmwifo da politika
avstria federaluri mowyobis saparlamento demokratiuli
saxelmwifoa.
federalizmi: avstriis federaciuli saxelmwifo 9 federa-
lur miwas aerTianebs.
parlamentarizmi: avstriaSi aramarto federaciis, aramed
federaluri miwis donezec saparlamento sistemaa. mTavroba
valdebulia sargeblobdes parlamentis ndobiT da iyos pasuxis-
mgebeli mis mimarT. saparlamento umravlesoba da mTavroba Ta-
namSromloben.
parlamenti
60
buireba” (manfrid velani). sxva sityvebiT rom iTqvas: avstriele-
bis mowiwebam qveynis pirveli piris mimarT sagrZnoblad iklo.
politikuri TvalsazrisiT, federaciis prezidentis yve-
laze mniSvnelovani amocanaa, daniSnos federaluri kancleri
(bundeskancleri). miuxedavad imisa, rom aseTi valdebuleba ar
gaaCnia, bundeskancleris postze igi TiTqmis yovelTvis parla-
mentSi umravlesobiT warmodgenili partiis pirvel kandidats
asaxelebs. es erTgvari tradiciaa, romlic mxolod erTxel, 2000
w. dairRva mTavrobis formirebis dros.
federaciis prezidenti aseve niSnavs federaluri mTavrobis
wevrebs (bundeskancleris winadadebiT), federalur moxeleebsa
da mosamarTleebs. prezidenti aris qveynis SeiaraRebuli Zale-
bis mTavarsardali da warmoadgens avstriis respublikas qveynis
gareT. amitomac mas xSirad uwevs vizitebi sazRvargareT da, ase-
ve, maRali stumrebis maspinZloba venaSi.
federalizmi
politikuri olqi
Temi
politikuri partiebi
65
mwvaneTa partia (Die Grünen)
avstrielebi da politika
socialuri saxelmwifo
socialuri partnioroba
72
saxelmwifo simboloebi
wiTeli-TeTri-wiTeli
avstriis respublikis federaluri Rerbi
„namdvili“ simboloebi
76
5. avstriuli ekonomika
vidre kiTxvas gaagrZelebdeT, daasaxeleT produqtebi,
romlebic TqvenTvis avstriasTan asocirdeba. romel avstriul
produqts icnobT? romeli avstriuli produqtis imports awar-
moebs Tqveni qveyana?
cota xnis win avstriuli ekonomika jer kidev yvaoda. didi mo-
Txovna iyo safirmo niSanze „avstria“. eqsportis bumi iyo, ua-
mravi ucxouri firma xsnida warmomadgenlobebs avstriaSi (gan-
sakuTrebiT venaSi). meores mxriv, Tavad avstria iyo erT-erTi
yvelaze didi investori evrokavSiris axal wevr qveynebSi. umuSe-
vroba SedarebiT dabali iyo.
mere finansuri da ekonomikuri krizisi daiwyo. 2008 wlis Se-
mdeg msoflio ekonomika iseT rTul mdgomareobaSi aRmoCnda,
romelsac meore msoflio omis Semdgom analogi ar moeZebneba. es
viTareba avstriasac Seexo, pirvel rigSi ki, saeqsporto bazars.
umuSevrobam rekordul maCvenebels miaRwia. Tumca, OECD31-s
bolo prognozebi mainc iZleva optimizmis safuZvels. am monace-
mebiT msoflio ekonomikaSi 2011 wlidan zrda unda daiwyos.
gansakuTrebulad momgebiani pozicia uWiravs avstrias Tavisi
maRalkvalificiuri da produqtiuli SromiTi resursis, ganaT-
lebuli da kargi ideebis mqone mdidar mewarmeTa wyalobiT. swo-
83
- viner noiStatSi33 mdebare sawarmo „daimond airkrafti” (Dia-
mond Aircraft) weliwadSi 400 patara TviTmfrinavs amzadebs, ro-
melic msoflioSi erT-erT yvelaze usafrTxo safren apara-
tad iTvleba.
- avstriuli firma Frequentis msoflio bazris lideria frenis
usafrTxoebisaTvis saWiro sainformacio da sakomunikacio
sistemebis warmoebaSi. misi klientebis ricxvSi ara marto
skotland iardi, aramed germaniisa da Sveicariis rkinigzebi
da aseve praqtikulad msoflios yvela aeroporti Sedis. 2007
wels venaSi mdebare am firmam didi SekveTa miiRo aSS-s kosmo-
suri kvlevebis erovnuli sammarTvelosgan (NASA).
asze meti avstriuli sawarmo mraval sruliad gansxvavebul
produqcias awvdis msoflio bazars. mxolod ramdenimes dava-
saxelebT: manqanebi, avtoaRWurviloba, tradiciuli samosi,
Tanamedrove dizainis aveji, kompiuteruli Cipebi, windebi, pis-
toletebi, jemebi, sakancelario beWdebi da saxanZro manqane-
bi. avstriaSi Txilamurebis mwarmoebeli fabrikebis arseboba,
bunebrivia, aravis akvirvebs, magram is, rom gracSi mdebareobs
msoflioSi yvelaze didi, kerZo da damoukidebeli, maRali teq-
nologiebis centri, romelic Zravebsa da testirebis sistemebs
qmnis (AVL List), TavisTavad cxadi sulac ar aris.
Jurnalisti klaus emerixi aRniSnavs, rom avstrielebi erovnuli
safirmo produqtebis arsebobis aucileblobas iseT did mniSvnelo-
bas ar aniWeben, rogorc Svedebi da holandielebi. miT ufro gasao-
caria, ambobs Jurnalisti, rom avstria msoflio bazarze liderTa
Sorisaa da erT-erT wamyvan adgils iWers, rac am sakiTxiT daintere-
sebuli avstrielebisTvis ar aris yovelTvis da mTlianad gasagebi.
patara qveyanas, marTlac, „SeuZlia iamayos sakuTari miRwevebiT in-
dustriis sferoSi, roca saqme kreatiulobas, yvelaze Tanamedrove
teqnologiebs, patentebsa da sasaqonlo warmoebas exeba.”
turizmi
85
6. vin arian avstrielebi?
erovnuli xasiaTi
barbara kudenove-kalergi
„sad aris Cemi saxli, Cemi samSoblo?“ ase iwyeba CexeTis ero-
vnuli himnis teqsti. me mas pirvel klasSi vmRerodi, roca praRis
germanul skolaSi vswavlobdi. Cexuris Semdeg slovakur himnsac
vasrulebdiT, germanulad Targmnili teqstis mRera cota miWir-
da da vborZikobdi: „tatraze elavs da Weqa-quxilis xma ismis“.
meore klasSi ukve germaniis himns vmRerodiT „germania, germania,
yvelaferze maRla“. amasobaSi Cemi samSoblo „bohemiisa da mora-
viis proteqtoratad“ iqca da mec, rogorc germanuli umcireso-
bis warmomadgeneli, germaniis raixis moqalaqe gavxdi. 1945 wels
89
Cveni ojaxi bohemiidan gaaZeves da ase gavxdi avstrieli. mere
avstriul gimnaziaSi avstriis himnic maswavles -„mTebis qveyana,
qveyana mdinaris piras“. sami gansxvavebuli himni, sami sxvadasxva
qveynis moqalaqeoba, sami gansxvavebuli identuroba, amdeni ram
erT bavSvobaSi. sinamdvileSi, mainc, vin viyavi?
avstrielebi da germanelebi
95
7. Tanamedrove avstrielebi
96
iTvleba ojaxuri Tanacxovrebis erTaderT formad. bevri avs-
trielisTvis is erT-erTia ramdenime gansxvavebul models Soris.
avstriaSi iSviaTobas ar warmoadgens e.w. Patchwork-ojaxebi, anu,
roca coli da qmari ganqorwinebis Semdeg axal ojaxebs qmnian. am
SemTxvevas kargad miesadageba social-istorikosis mixael mite-
raueris naTqvami: „Tanamedrove bavSvs ori saZinebeli oTaxi aqvs
da oTx-oTxi bebia-babua hyavs”, anu, sakuTari oTaxebi ganqorwi-
nebuli dedisa da mamis saxlebSi da damatebiTi bebia-babuebi mSo-
blebis axali partniorebis mSoblebis saxiT.
idealuri da realuri suraTebi saojaxo saqmeebSic xSirad
mkveTrad gansxvavebulia. marTalia, partnioruli Tanasworoba
miRweulia – yovel SemTxvevaSi, Teoriulad mainc -, magram fa-
qtia, rom ojaxur saqmebSi Zalian cota mamakaci exmareba meuR-
les. saojaxo saqmeebis 70 %-s qali asrulebs, mxolod 30 % modis
mamakacebis wilad. iseTi samuSaos 63 %-s, rogoricaa, dawmenda-
dasufTaveba, qalebi asruleben. saqmis Tanabrad gadanawilebas
wyvilTa mxolod 17 % axerxebs:. yvelaze arapopularul saqmed
mtversasrutiT wmenda da uTooba iTvleba, qals urCevnia abaza-
na gawmindos, kaci sayidlebze wasvlas amjobinebs. sxvaTaSoris,
im wyvilebsac eqmnebaT problemebi, romelTac partnioruli,
Tanabrad funqciebgadanawilebuli ojaxi surT hqondeT. ker-
Zod, samuSao drois survilisamebr dagegmva advili ar aris,
arasruli dasaqmebis SesaZleblobebi Zalian mcirea, da rac yve-
laze mTAvaria, qveyanaSi ar aris sakmarisi raodenobiT sabavSvo
baga-baRebi. garda amisa, bevri sabavSvo baRi mxolod SuadRemde
muSaobs.
„klasikuri” ojaxis modeli, romelSic mamakaci muSaobs da qa-
lis funqcias „mxolod diasaxlisoba” warmoadgens, avstriaSic
TandaTan qreba. samagierod, siyvaruli, qorwineba, ojaxi da erT-
guleba kvalac uaRresad mniSvnelovan Rirebulebebad rCeba.
qali avstriaSi
axalgazrdoba
pensionerebi
romaul-kaTolikuri eklesia
107
wevri sakoncentracio banakSi Casves da sikvdiliT dasajes. Tum-
ca, imavdroulad, devnili eklesia meore msoflio omis dros Ta-
visuflebisa da humanurobis sayrdens warmoadgenda.
1945 wels - mowodebas „Tavisufali eklesia axal saxelmwifo-
Si“ - eklesiam aqtiuri politikuri cxovrebidan CamoSorebiT
upasuxa. daiwyo urTierTobebis gaumjobeseba saxelmwifosTan
da politikur partiebTan. es metwilad imiTac iyo ganpirobebu-
li, rom wamyvani politikuri partiebi erTmaneTTan opoziciaSi
aRar iyvnen, koaliciur mTavrobebs qmnidnen da sxvadasxva saxiT
erTmaneTTan TanamSromlobdnen.
saeklesio statistikis uaxlesi monacemebis Tanaxmad avs-
triel kaTolikeTa ricxvi kvlavindeburad klebas ganicdis. 2008
wels Catarebuli gamokiTxviT dasturdeba, rom 5,58 milioni avs-
trieli Tavs romaul-kaTolikur eklesias miakuTvnebs, rac mTe-
li mosaxleobis 67 %-s odnav sWarbobs. 1951 wels maTi ricxvi 89
%-s Seadgenda. sazogadoebis sekularizacia grZeldeba da mxo-
lod avstrielTa erT mexuTedia tradiciuli gagebiT qristiani.
gasul welTan SedarebiT wirvaze sistematurad damswreTa ricx-
vmac erTi procentiT iklo.
bevri adamiani mxolod tradiciis gavleniT rCeba eklesiaSi da
naTlavs sakuTar Svilebs, „radgan aseTi wesia“. isini Sobis dRe-
saswaulze ciskris locvas eswrebian da surT, gardacvalebis Se-
mdeg eklesiuri wesiT daikrZalon. eklesia maTTvis tradicias-
Tan, wes-Cveulebebsa da saeklesio dResaswaulebTan asocirdeba.
sxva dros es adamianebi arc wirvaze dadian da arc loculoben.
isini „monaTlul viTomda kaTolikeebad“ moixsenebian da avs-
triis kaTolikuri mosaxleobis 17,6 %-s Seadgenen. bevri kaTo-
like aRar aris Tavisi eklesiiT kmayofili da surs, is „sxvanairi“
iyos.
bevri kaTolike fiqrobs, rom kaTolike mRvdels unda hqondeT
qorwinebis ufleba. aseve, xSirad gaismis moTxovna imis Taobaze,
rom qalebsac mieceT mRvdlad msaxurebis ufleba. kaTolikuri
morali seqsualur sakiTxebTan dakavSirebiT, iseve rogorc pa-
pis cxovrebis wesebi bevri morwmunisTvisac ucxo da arabune-
brivia. bevrs arc is moswons, rogor eqceva eklesia adamianebs,
romlebic ojaxs angreven an xelmeored qorwindebian. eklesia
maT praqtikulad moikveTs.
amitomaa, rom dRes bevri adamiani, ukeTes SemTxvevaSi, gul-
grilobas iCens kaTolikuri eklesiis mimarT, an saerTod zurgs
aqcevs mas. bolo wlebSi gansakuTrebiT imata eklesiidan gasvlis
SemTxvevebma. amis Sedegia, rom – Tanaxmad zemoT naxsenebi gamo-
108
kiTxvisa - im adamianTa ricxvi, romlebic arcerT konfesias ar
miakuTvneben Tavs, ukve erT milions gautolda.
miuxedavad amisa, eklesia kvlavac mniSvnelovani rols asru-
lebs sazogadoebriv cxovrebaSi. skolebSi religiaTmcodneoba
kvlavac savaldebulo sagnad rCeba (uaris Tqma SesaZlebelia).
avstriaSi bevri kerZo kaTolikuri skolaa, romelTa saxelfaso
xarjebs, cxadia, mTlianad saxelmwifo faravs.
mniSvnelovania eklesiis roli adamianis uflebaTa dacvis sa-
kiTxebSi, socialur sferoSi da maswavlebelTa profesiuli mom-
zadebis dargSi. aRsaniSnavia misi moRvaweoba kulturis sfero-
Sic (12 000 kulturul-istoriuli Senoba, rogoricaa eklesiebi,
biblioTekebi da muzeumebi). garda daaxloebiT 4 400 samlocve-
lo eklesiaSi mimdinare mravlismomcveli sasuliero saqmiano-
bisa kaTolikuri eklesia uamrav sxva sferoSic aqtiur moRvawe-
obas eweva.
miuxedavad imisa, rom kaTolikuri tradiciebis arseboba so-
flad ufro Zlierad igrZnoba, vidre qalaqebSi, aSkarad Cans,
rom mimdinareobs sekularizaciis procesi da avstriaSi ekle-
siis gavlena TandaTan sustdeba. gamodis, rom marTali iyo romis
papi benediqt meTeqvsmete, roca am sakiTxTan mimarTebaSi wuxili
gamoxata?
ebrauli religia
islami avstriaSi
112
9. cxovrebis avstriuli wesi
113
Cvenganis ufrosia. samoqalaqo pirebi, romlebic am sistemisgan
Sors dganan da SeuZlebelia zepirad icodnen yvela Tanamdebo-
bis piris Sesabamisi wodeba, windaxedulad iqcevian da cdiloben,
romelime, SeZlebisdagvarad keTilxmovani titulia gamoiyenon
da xan „batono direqtoro“-Ti an sulac ‚„batono doqtoro“-
Ti mogvmarTaven, rac xSirad borot xumrobasaviT‘ xvdeba yurs.
Tumca, amgvari mimarTva avstriaSi pirmoTneobad mainc ar aRiqme-
ba. mliqvnelobis gamosaxatad xSirad bevr sxva, damatebiT xerxs
iyeneben. erTi adamianisTvis am sistemis garRveva SeuZlebelia.
„Tavidan Cems studentebsa da TanamSromlebs SevTavaze, CemTvis
ubralod gvariT moemarTaT“, ambobs avstriaSi momuSave germane-
li profesori, „magram sul male mTlad gamiTavxeddnen.“
115
wes-Cveulebebi da dResaswaulebi
uamravi aso-niSani
romlebsac sakuTari sityvebidan Tavi verafriT dauRweviaT
uamravi sityva
romlebic sakuTari winadadebebis tyveobaSi rCebian
mravali winadadeba
romlebic sakuTari teqstebis CarCoebSi Caketilan
122
mravali teqsti
romlebsac sakuTari wignebidan Tavi verafriT dauxsniaT
da keTili damlagebeli
mtvris sawmendi CvriT xelSi.
ardadegebi da Svebuleba
127
ter poli, avstriuli samzareulos ena, 2007). „namdvili” venuri
Sniceli xbos xorcisgan mzaddeba, xSirad mis nacvlad Roris
xorcsac iyeneben (ufro iafia). garnirad kartofilis salaTs an
mwvane salaTis furclebs irCeven, aseve, brinjs an moxarSul kar-
tofils oxraxuSiT.
bevri avstrielisTvis Semwvari wiwila anu fqvilSi, kvercxsa da
safanelSi amovlebuli da aduRebul cximSi Semwvari wiwila kargi
saWmlis „namdvili gansaxierebaa”. qaTams sxva meTodiTac wvaven,
magaliTad, tafaze, bulgarul wiwakasTan erTad an mayalze.
sazogadod, avstrielebi siamovnebiT miirTmeven xorcs (Tanac,
bevrs). 67 kg.-iT erT sul mosaxleze avstria evrokavSiris qvey-
nebs Soris xorcis erT-erTi yvelaze didi momxmarebelia. 40 kg.
Roris, 12 kg. saqonlis, xbos, frinvelis da xorcis sxva saxeobebs
moixmars saSualod erTi avstrieli weliwadSi. (2007 w.). saqonlis
xorciT damzadebuli kerZebi avstriaSi gansakuTrebul kerZebad
miiCneva. Zalian popularulia saqonlis xorcis wvniani (Tafelspitz)
da Semwvari file (Lungenbraten). warmoSobiT ungrul wvnian kerZs,
„guliaSs“ avstrielebi siamovnebiT miirTmeven dRis nebismier
dros, gansakuTrebiT, sazeimo sufrisa da cekvaSi gatarebuli
Ramis Semdeg.
gansakuTrebulad didia avstriaSi Roris xorcis moxmareba:
rogorc yovelTvis, axlac gamorCeulad uyvarT avstrielebs Se-
mwvari Roris xorci. zogierT avstriels Semwvari Roris xorcisa
da gufTis gareSe cxovreba saerTod verc warmoudgenia. (Sesaba-
misad maRalia avstriaSi guliT daavadebul adamianTa ricxvic!)
avstria, mainc, wvniani kerZebis qveyanaa. avstrielebisTvis „na-
mdvil“ kerZad, pirvel rigSi, saqonlis xorcis sufi iTvleba, e.w.
Grießnockerl51, Frittaten52, Lungenstrudel53, Leberknödel54 an Backerbsen55-iT.
xilsa da bostneulze maincdamainc didi moTxovna avstriaSi ar
aris, Tumca, bolo dros am produqtebzec SeiniSneba moTxovni-
lebis zrda, rac Zalian sasixaruloa.
56 namcxvari qiSmiSiT
57 blini sxvadasxvagvari SigTavsiT
58 mcire zomis, nalisebri formis funTuSa
59 mcire zomis, mrgvali formis namcxvari qoqosis fantelebiT
129
Roris qoniT gagimaspinZldebian (Verhackert). forarlbergi ganTq-
mulia yvelis warmoebiT, amitom aqauri kerZebis didi umravles-
oba swored yvelisgan mzaddeba: yvelis wvniani, yveliani atriis
nairsaxeobebi (Käseknödel, Käsespätzle, Käseknöpfle). zalcburguli
gufTa (Nockerln) suflesmgvari, motkbo comeuli kerZia, romelic
fqvilisa da kargad aTqvefili kvercxis cilisgan mzaddeba da
misi gakeTeba Zalian rTulia.
atria (Knödel) avstriaSi Zalian uyvarT da misi usazRvrod be-
vri varianti arsebobs. tirolSi mas xorblis fqvilisa da Roris
qonisgan amzadeben, venaSi – safanelisgan. kartofilis comisgan
damzadebul atriebs Soris comeulis moyvarulebi upirateso-
bas gargaris SigTavsian (Marillenknödel) gufTas aniWeben.
yava
yavis nairsaxeobebi
Mokka = magari Savi yava
Kleiner Brauner= patara finjani yava cota rZiT
Großer Brauner= didi finjani yava cota rZiT
Melange= yava rZiT
Verlängerter= SedarebiT susti yava (meti wili wyali)
Schale Gold= SedarebiT Ria feris, Ymoyavisfro yava
Einspänner= Wiqa cxeli Mokka naRebiT
Eiskaffee= vanilis nayini civi Mokka-Ti da naRebiT
Cappucchino = italiuri yava rZis qafiT
(CamonaTvali arasrulia!)
130
kaTxa ludi da Wiqa Rvino
rCevebi gurmanebisTvis
Das Beisel
venaSi patara, restornis tipis dawesebulebas „Beisel” (ase-
ve, Beisl) eZaxian. aq siamovnebiT modis yvela asakis adamiani, zo-
gierTi „Beisel” sportuli da gasarTobi klubebis wevrTa mudmivi
TavSeyris adgilia.
aq stumrebs gemrieli saojaxo kerZebiT umaspinZldebian da
fasebic savsebiT misaRebia. cxel kerZebs stumrebs metwilad 12-
14 sT. da saRamos 18-20 sT. sTavazoben.
rac Seexeba sasmels: meniuSi mineraluri wylisa da ualkoho-
lo sasmelebis garda, rogorc wesi, mxolod erTi dasaxelebis
ludi da ori sxvadasxva saxis (rogorc wiTeli ise TeTri) Rvino
aqvT. mTeli boTli Rvinis SekveTa aucilebeli ar aris, SeiZleba
moiTxovoT mervedi an meoTxedi litri. aseve aris SesaZlebeli
e.w. „gespritzt”-is SekveTa(1/8 l Rvino da 1/8 l sodiani wyali). ludi
boTliTac SegiZliaT SeukveToT da kaTxiTac. Ein Seidel=1/3 l., ein
Krügel=1/2 l.)
Zexveuli
135
avstriuli Zexvi: magaliTad, cximiani da sakmaod iafi Burenwurst
(moxarSuli Zexvi), romelsac avstrielebi „Haaße”(=Heiße)-s
eZaxian (qarT. cxeli). is gansakuTrebiT venelebs uyvarT. aseve,
e.w. Bratwurst (Semwvari Zexvi), Frankfurter (sosisi) da Leberkäse (e.w.
RviZlis Zexvi).
1 l. saqonlis bulioni
120 g. saqonlis RviZli
30 gr. cximi
xaxvi
oxraxuSi
2 cali puris funTuSa
1 kvercxi
niori
safaneli
maiorani (Origanum majorana)
Savi wiwaka
marili
1/4 l. rZe
fqvili
zeTi
1 cali kvercxi
cota marili
136
rZis, kvercxisa da fqvilisagan Txeli comi movamzadoT da da-
axloebiT 10 wT. gavaCeroT. mere winaswar gacxelebul farTo ta-
faze 1 sufris kovzi zeTi avaduRoT, daaxloebiT 4 sufris kovzi
comis masa davasxaT da Zalian Txel fenad gavSaloT. blini orive
mxridan SevwvaT, sanam oqrosferi ar gaxdeba. gadmoviRoT da ga-
vacivoT. mere wvril zolebad davWraT da cxel wvnianSi CavawyoT.
4 kvercxi
30 gr. Saqari
daaxl. 1/4 l. rZe
120 gr. fqvili
cota marili
50 gr. karaqi
30 gr. qiSmiSi
Saqris pudri
61 erTgvari namcxvari
137
magrad avTqvifoT da frTxilad SevurioT miRebul masas. comi
winaswar gacxelebul zeTian tafaze davasxaT, cali mxridan
SevwvaT, zemodan qiSmiSi movayaroT da gacxelebul RumelSi sa-
Sualo cecxlze gamovacxoT. roca mzad iqneba, patara naWrebad
davWraT, zemodan Saqris pudri movayaroT da kompotTan erTad
mivirTvaT.
zaxeris torti
Sokoladis glazuri
138
11. saskolo ganaTleba
63 ISCED-s done 1
64 ISCED-s done 2
140
ufleba. arsebobs gimnaziis ramdenime gansxvavebuli tipi, rasac
maTi profili ganapirobebs (mag. gimnazia gaZlierebuli laTinu-
riTA da berZnuliT, realgimnazia maTematikis, biologiis, qimii-
saA da fizikis gaZlierebuli programiT, ekonomikuri profilis
realgimnazia qimiis, ekonomikis, fsiqologiisa da filosofiis
gaZlierebuli swavlebiT).
65 ISCED-s done 3
141
gavsad dabali safexurisa aqac arsebobs gimnaziis sami gansxvave-
bulia tipi.
dualuri sistema
pirveladi saxelobo ganaTlebis miReba avstriaSi saSualo da
maRali safexuris profesiuli skolebis garda, pirvel rigSi,
saxelobo swavlebis farglebSi, da kerZod, saswavlo sawarmoeb-
sa da saxelobo skolebSi SeiZleba. amitom uwodeben sxvagvarad
saxelobo swavlebas, „dualur swavlebas”. saxelobo swavlebis
mTavari xelSemwyobi mcire da saSualo sawarmoebia. dReisaTvis
avstriel axalgazrdebs daaxloebiT 250 saxelobo profesias
Soris uwevT arCevanis gakeTeba.
saxelobo ganaTleba
avstriaSi ramdenime aseuli saxelobo profesia arsebobs, maT
Soris, iseTi iSviaTic, rogoricaa, mekanfete, mavne mwerebis ga-
manadgurebeli, uZravo TviTmfrinavebis mSenebeli da sxv. rac
Seexeba axal xelobebs, aq axalgazrdebs gansakuTrebiT didi
arCevani aqvT: EDV–teqnikosi, mebaReobismcodne-komersanti,
142
uZravi qonebiT movaWre, narCenebisgan gawmendis da reciklire-
bis specialisti, mzisgan dacvis teqnikosi da fitnesis maswavle-
bel-specialisti. sinamdvileSi, gogonebisa da biWebis umetesoba
am uamrav xelobas Soris mxolod Zalian mcire nawils irCevs. ukve
mravali welia ar icvleba im xelobaTa CamonaTvali, romelTac
axalgazrdebi irCeven. am mxriv arc is cvlis saerTo suraTs, rom
gogonebi TandaTan ipyroben e.w. „mamakacur“ profesiebs. magali-
Tad, bevri avstrieli gogona swavlobs durglobas, mebaReobas,
avtomeqanikosis profesiasac eufleba da sakvamuris mwmendelis.
swavlis xangrZlivoba sami welia da Sesabamisi saxelobo gamoc-
diT mTavrdeba.
143
12. umaRlesi ganaTleba avstriaSi
universitetebi
144
2001 wlidan avstriis universitetebSi swavla adrindeliviT
ufaso aRar aris. avstrielma studentebma (da maTTan gaTanabre-
bulma pirebma) unda gadaixadon swavlis safasuri 363,36 evros
odenobiT semestrSi. students esaWiroeba sacxovrebeli, wigne-
bisa da sxva saswavlo saSualebebis SesaZeni Tanxebi. studentebs
socialurad daucveli ojaxebidan saxelmwifo exmareba. stu-
dentTa umetesi nawili mainc ojaxis finansuri daxmarebiT axer-
xebs swavlas. 26 wlamde asakis studentebs kanoniT ufleba aqvT
ojaxs finansuri mxardaWera mosTxovon. es, ra Tqma unda, ar niSna-
vs imas, rom mSoblebi yvela SemTxvevaSi valdebulni arian. amgva-
rad, studentTa daaxloebiT or mesamedi semestris ganmavlobaSi
muSaobs, maTi 11 % - sruli datvirTvicac. rogorc gamokvleva
gviCvenebs, studentTa mxolod erTi mesamedi axerxebs muSaobis
gareSe swavlas.
avstriis universitetebi
venis universiteti
insbrukis universiteti
lincis universiteti
venis samedicino universiteti
insbrukis samedicino universiteti
venis teqnikuri universiteti
leobenis samTo-metalurgiuli universiteti
venis ekonomikis universiteti
venis musikisa da Teatraluri xelovnebis universiteti
zalcburgis universiteti mocarteumi
venis saxviTi xelovnebis universiteti
gracis universiteti
zalcburgis universiteti
klagenfurtis universiteti
gracis samedicino universiteti
venis zooveterinaruli universiteti
gracis teqnikuri universiteti
venis miwaTmoqmedebis universiteti
venis gamoyenebiTi xelovnebis universiteti
gracis musikisa da Teatraluri xelovnebis universiteti
lincis xelovnebis universiteti
kremsis samagistro programebis universiteti
145
umaRlesi profesiuli saswavleblebi
swavlis gadasaxadi
149
13. kultura da mediebi
musika da festivalebi
150
momRerali biWunebi da
venis filarmoniis simfoniuri orkestri
msubuqi musika
152
avstropopi
xalxuri musika
„popularuli …musika“
miuziklebi
Teatri
radio da televizia
158
televizia
ORF 1 da ORF 2 24 saaTis ganmavlobaSi gadascems uaxles in-
formaciebs, kulturul, samecniero, gasarTob, sportul, saba-
vSvo da sxva saxis gadacemebs.
amas emateba
• ORF 2 Sport plus
• TW 1
2005 wlis oqtombridan ORF-ma sportul-turistuli arxi TW
1 SemoierTa da amgvarad mesame satelevizio arxis mflobelic
gaxda. sxva arxebTan erTad ORF kulturuli gadacemebis satele-
vizio arxis 3sat Tanamflobelicaa.
presa
165
avstriuli germanulis enobrivi Taviseburebebi
gamoTqma
gramatika
sityvaTwarmoeba
winadadebis agebuleba
leqsika
dudeniseuli marTlwera –
„koloniuri azrovnebis” simbolo?
173
15. rogor amboben amas avstriaSi?
SeniSvna:
(saub.=sasaubro enaze; dialq.=dialeqtze)
174
aufmachen öffnen (Fenster) gaReba, gaxsna
ausgsteckt Zum Zeichen, dass hier niSnad imisa, rom aq wle-
heuriger, neuer Wein aus- vandeli Rvinis dagemov-
geschenkt wird, hängt über neba SeiZleba, restor-
dem Tor ein Kranz oder ein nis SesasvlelTan naZvis
Buschen aus Tannenzweigen. totebis Sekvra an misgan
damzadebuli gvirgvini
hkidia.
die Auslage, -n Schaufenster vitrina
ausschauen aussehen gamoiyureba
ausständig ausstehend, fehlend warmodgenili ar aris,
aklia
B
die Backerbsen Suppeneinlage aus gebacke- muxudos formis comeu-
nem Teig in Erbsenform li, romelsac winaswar
acxoben da gamzadebul
wvnianSi aTavseben.
die Bäckerei, -en auch: süßes Kleingebäck sacxobi, aseve, tkbili
namcxvreuloba
die Bedienerin, -nen Putzfrau mosamsaxure qali
der Beistrich, -e Komma mZime (sasveni niSani)
betakeln (ugs.) beschwindeln motyueba, gacureba
das Beuschel Speise aus Herz und Lunge gul-RviZlisagan dam
zadebuli kerZi
bissel, bisserl, bissl (ugs.) ein bisschen cota, odnav
die Brieftasche Geldbörse safule
brennen an sein (Licht) naTeba (Suqis)
das Brötchen, - kleines belegtes Brot patara buterbroti
der Bub, -en Junge biWi
die Buchtel, -n Mehlspeise aus Hefeteig, mit safuariani comisgan
Marmelade gefüllt damzadebuli, jemis
SigTavsiani comeuli
kerZi
der Bursch, -en junger Mann axalgazrda kaci, ymawvi-
li
175
der Buschen, - (ugs.) Blumenstrauß (siehe auch yvavilebis Taiguli
„ausgsteckt“)
die Buschenschank, -en Weinausschank im Freien, Ria cisqveS, soflis yai-
Heurigenlokal daze mowyobili Rvinis
restorani, sadac ax-
laddawuruli RviniT
umaspinZldebian stum-
rebs.
das Busserl, -n (ugs.) 1. Kuss; 2. kleines süßes 1. kocna, 2. erTgvari nam-
Gebäck cxvari, mcire zomis
das Bussi, - (ugs.) kindertümliche Form zu kocna (bavSvur enaze)
„Busserl„
C
der Coloniakübel, - (ugs.) in Wien: Mülleimer sanagve urna
D
da hier aq
das Deka, - 1. Dekagramm (1dag) = 10 dekagrami (=10 gr)
Gramm; z.B.: 10 Deka Wurst
das Dirndl, -n (ugs.) 1. Mädchen; 2. Trachtenkleid 1. gogona, 2. erovnuli
kaba
der Dodel, Todel, -n blöder, dummer Kerl briyvi, suleli biWi
(ugs.)
doppeln die Schuhe neu besohlen fexsacmlze axali lan-
Cis dakvra
die Draufgabe, -n Zugabe (eines Künstlers) xelovanis mier progra-
mis raime nomris gan-
meoreba mayurebelTa
TxovniT, e.w. „bisze ga-
mosvla”
drücken tippen (Taste drücken) Rilakze TiTi saWera
E
ebenfalls gleichfalls aseve
eh ohnehin, sowieso; z.B..: Ich isedac
weiß eh schon...
das Eierschwammerl, -n Pfifferling melayura (soko)
die Eierspeise, -n Rührei erbokvercxi
176
die Einbrenn in Fett geröstetes Mehl für cximSi moxaluli fqvili
Gemüse und Suppen
eini (mdal.) hinein SigniT
einsperren schließen daketva
der Erdapfel, Kartoffel kartofili
der Erlagschein, -e Zahlkarte, gadaxdis baraTi, safo-
Einzahlungsschein der Post sto qviTari
die Extrawurst, e 1. eine beliebte Wurstsorte; 1. Zexvis (popularuli)
2. (ugs.) Ausnahme; etwas saxeoba, 2. (saub.) ga-
Besonderes, das die anderen monaklisi, raRac gansa-
nicht haben kuTrebuli, rac sxvas
ara aqvs.
E-Card Chipkarte, dient el-baraTi,romelic sa-
als Zugang zu den medic�����������������
ino dazRvevis mo-
Krankenversicherungsdaten nacemis xelmisawvdobas
uzrunvelyofs.
F
fad langweilig; auch: ängstlich, mosawyeni; agreTve: zed-
zimperlich metad mgrZnobiare
das Faschierte 1. Hackfleisch; 2. Speisen 1. farSirebuli xorci, 1.
aus Hackfleisch, z.B. fa- farSisgan damzadebuli
schierte Laibchen kerZebi
der Fauteuil, -s Sessel, polstersessel savarZeli
die Fisole, -n Bohne lobio
die Fleischhauerei, -en Metzgerei sayasabo
die Frittate, -n nudelig geschnitte- wvrilad daWrili blini,
ner Pfannkuchen als romelsac gamzadebul
Suppeneinlage wvnianSi awyoben.
G
das Gasthaus, “-er Kneipe restornis tipis, pa-
tara, SedarebiT iaffa-
siani dawesebuleba
der Gegenstand, e auch: Schulfach, Fach sagani, (aseve, saswavlo
sagani)
der Gehsteig, -e Bürgersteig trotuari
die Gelse, -n Stechmücke koRo
177
der Gendarm, -en (früher) Polizist auf dem policieli, (adre)
Lande soflis policieli
die Gendarmerie Gesamtheit der Gendarmen Jandarmeria, policia
gerade eben es-es aris
die Germ Hefe safuari
Geröstete (Erdäpfel) (Pl.) Bratkartoffeln Semwvari kartofili
das Geschäft, -e Laden maRazia
geschert, gschert (ugs.) dumm, grob briyvi, uxeSi
das Geselchte geräuchertes Sebolili Roris xorci,
Schweinefleisch, Sebolili xorci
Rauchfleisch
gespritzt mit Sodawasser verdünnt sodiani wyliT gazavebu-
li
der Gespritzte, -n mit Sodawasser verdünnter sodiani wyliT gazavebu-
Wein li Rvino
das Gewand, -er Kleidung samosi
178
der Häuptelsalat, -e Kopfsalat mwvane salaTi
der Hausbesorger, - Hausmeister, Hauswart saxlmmarTveli
das Häusel, -n (ugs.) 1. Einfamilienhaus, 1. patara saxli, erTi
Häuschen; 2. Toilette ojaxis sacxovrebeli, 2.
tualeti
das Haxl, -n (ugs.) Bein fexi
das Hendl, -n Huhn qaTami
die Hetz (ugs.) Spaß xumroba
heuer dieses Jahr wels
der Heurige, -n der Wein der letzten Lese; axali (wlevandeli)
Weinlokal Rvino, Rvinis restorani
(soflis yaidaze mowyo-
bili)
die Hutsche, -n Schaukel saqanela
I
der Indianerkrapfen, - Mohrenkopf; mit Schokolade Sokoladis glazuriani
übergossenes Gebäck erTgvari namcxvari
der Inspektor, -en Anrede an einen Polizisten: policielisadmi mimar
„Herr Inspektor„ Tvis forma:”batono in-
speqtoro”
der i-Tüpferl-Reiter, Pedant pedanti
-(ugs.)
J
in Österreich [je:] ausge-
sprochen
der Jänner Januar ianvari
die Jause, -n Zwischenmahlzeit am Sesveneba da mcire wa-
Vormittag oder Nachmittag xemseba sadilobamde an
vaxSmamde
Jessas (ugs.) Jesus; Ausruf des igivea, rac „RmerTo!”
Erschreckens SiSis gamomxatveli
wamoZaxili
K
das Kaiserfleisch geräuchertes Bauchfleisch Sebolili Roris xorci
(vom Schwein) (mkerdis nawili)
179
die Kaisersemmel, -n runde Semmel (Brötchen) mrgvali formis patara
zomis puris funTuSa
der Karfiol Blumenkohl yvavilovani kombosto
der Kasten, - Schrank karada
(Kästen)
keppeln (ugs.) dauernd schimpfen gauTavebeli lanZRva
die Keusche, -n kleines ärmliches Haus mcire zomis Senoba sa-
xelmwifo dawesebule-
bisTvis
das Kipferl, -n gebogenes Weißbrotgebäck; TeTri xorblis fqvi-
Hörnchen lisgan damzadebuli
pureuli, morkaluli
formis, rqis msgavsi
das Klar Eiweiß kvercxis cila
das Klumpert (ugs.) wertloses Zeug arafrad Rirebuli niv-
Ti
der Knödel, - Kloß atria
die Kolatsche gefüllter Hefekuchen SigTavsiani namcxvari,
(Golatsche), -n safuarze damzadebuli
der Krampus, -se Begleiter des Nikolaus am 5. krampusi, nikolausis
oder 6. Dezember Tanmxlebi 5-6 dekembers
der Krapfen, - runde Mehlspeise aus safuarze damzadebuli,
Hefeteig, die in Fett gebac- mrgvali formis comeu-
ken wird li, romelsac cximSi
wvaven.
der Kren Meerrettich pirSuSxa
das Krügel, - Bierglas mit Henkel, das ½ naxevarlitriani ludis
Liter fasst kaTxa, saxeluriani
der Kukuruz Mais simindi
das Kuvert, -s Briefumschlag konverti
L
läuten klingeln (Bitte 3x läuten) zaris darekva (Tu
SeZleba, samjer dare-
keT)
das Laibchen, - Gebäck oder Fleischspeise in comeuli an xorcis ker-
runder Form Zi, mrgvali formis
180
der Landeshauptmann, Chef der Regierung ei- federaluri miwis
-männer/-leute nes Bundeslandes; in mTavrobis xelmZRvane-
der Bundesrepublik li; gfr-Si: premier-mi-
Deutschland: nistri
Ministerpräsident
der Lehrling, -e Auszubildender moswavle, Segirdi
der Lift, -e Aufzug lifti
der Lungenbraten, - Rinderfilet saqonlis xorcis file
M
das Mäderl, -n kleines Mädchen patara gogona
Marandjosef (ugs.) Maria und Josef: Ausruf des SiSis gamomxatveli wa-
Erschreckens moZaxili
die Marille, -n Aprikose gargari
die Maroni, - Edelkastanie wabli
die Masche, -n Schleife bafTa
die Matura Reifeprüfung, simwifis gamocda, sko-
Abschlussprüfung einer hö- lis damamTavrebeli
heren Schule gamocda
die Maut, -en Gebühr für die Benützung gzebiT sargeblobis ga-
einer Straße dasaxadi
die Mehlspeise, -n Süßspeise (auch ohne Mehl), tkbili kerZebi (araco-
Kuchen meulic), namcxvari
der Meldezettel, - polizeiliches policiaSi warsadgeni
Anmeldeformular gancxadebis forma/anke-
ta
der Mistkübel, - Mülleimer nagvis urna
N
na (ugs.) nein ara
die Nachspeise, -en Nachtisch deserti
das Nachtmahl, e/-mähler Abendessen vaxSami
das Nockerl, -n kleine längliche Teigstücke wvrilad daWrili comis
als Beilage oder zolebi, romelTac wvni-
Suppeneinlage anSi aTavseben da xarSa-
ven, SeiZleba maTi garni-
ris saxiT gamoyenebac.
181
das Nussbeugel, - Hörnchen mit Nussfüllung rkalis formis namcxva-
ri nigvzis guliT
O
das Obers süße Sahne tkbili naRebi
die Ordination, -en Arztpraxis (auch: saeqimo praqtika (aseve:
Sprechstunde) miReba eqimTan)
das Organmandat, -e Polizeistrafe ohne Anzeige adgilze dajarimeba
(fuladi jarima)
P
die Palatschinke, -n dünner Eierkuchen daxveuli Txeli blini
(Pfannkuchen), gerollt und jemiT
mit Marmelade gefüllt
der Pallawatsch Durcheinander areuloba
(ugs.)
die Panier Masse aus Ei, Mehl und masa, romelic kvercxis,
Semmelbröseln als Hülle für fqvilisa da safanelis-
Fleisch (Schnitzel) gan mzaddeba da Sesawvavi
xorcis amosavlebad (ma-
galiTad, SnicelisTvis)
gamoiyeneba.
papa (baba, ugs.) Abschiedsgruß (leb wohl!) amboben gamomSvidobebi-
sas
der Paradeiser, - Tomate pomidori
die Parte, -n Todesanzeige samgloviaro gancxadeba
das Parterre Erdgeschoß pirveli sarTuli
der Patschen, - (ugs.) Hausschuh xelTaTmani
die Pension, -en Rente (in pension gehen) pensia
der Pfusch (ugs.) schlechte Arbeit, Savi, cudi samuSao, ara-
Schwarzarbeit legaluri samuSao
picken kleben, haften dawebeba, damagreba
der Piefke, -(s) (ugs.) abwertend: Deutscher ironiulad: germaneli
der Polster, Polster/ Kissen baliSi
Pölster
der Powidl Zwetschkenmarmelade Savi qliavis jemi
182
das Powidltatschkerl, -n Mehlspeise mit comeuli jemis
Powidlfüllung SigTavsiT
pragmatisieren fest und unkündbar anstellen myari da urRvevi
SromiTi xelSekruleba
(mxolod saxelmwifo mo-
xeleebisTvis)
präpotent überheblich, arrogant ampartavani
der Primarius, -rien/-rii Chefarzt mTavari eqimi
pumperlgesund (ugs.) völlig gesund sruliad janmrTeli
die Putzerei, -en Kleiderreinigungsanstalt tansacmlis sawmendi
saamqro
Q
in Österreich [kve:]
ausgesprochen
der Quargel, -n kleiner, runder Stinkkäse patara, mrgvali for-
mis yveli, specifikuri,
mZafri suniT
R
der Rauchfangkehrer, - Schornsteinfeger buxris mwmendeli
raunzen jammern, weinerlich klagen wuwuni
der Realitätenhändler, - Grundstücks-, Häusermakler uZravi qonebis makleri
das Reindl, -n (ugs.) kleiner Kochtopf patara zomis qvabi
rennen laufen sirbili
die Rettung, -en Krankenwagen saswrafo daxmarebis
manqana
das Rexglas, -er Einkochglas mosaxufi minis qila
die Ribisel, -n Johannisbeere mocxari
die Rodel, -n Schlitten ciga
rückwärts steht häufig für „hinten“ ukan
(rückwärts einsteigen)
S
das Sackerl, -n Tüte parki
die Schale, -n Tasse finjani
183
der Schanigarten, kleiner Gastgarten auf restornis win, tro-
dem Gehsteig vor einem tuarze mowyobili pata-
Restaurant ra baRi-Ria kafe
das Scherzel, - (ugs.) Endstück eines Brotlaibes puris yua
schiech, schiach (mda.) hässlich maxinji, uSno
der Schlag, Schlagobers Schlagsahne naRebi
der Schmäh, -s (ugs.) Trick, Schwindelei oini, xriki
der Schmarren, Schmarrn eine Mehlspeise; in comeuli kerZi, blini
(Kaiserschmarren) der Pfanne zerstoßener
Eierkuchen
die Schnalle, -n Klinke karis saxeluri
der Schnürlregen anhaltender Regen, beson- Tqori, wvrili da inten-
ders in Salzburg siuri wvima, gansakuTre-
biT damaxasiaTebelia
zalcburgisTvis.
der Schnürlsamt Kord velveti
die Schularbeit, -en Klassenarbeit saklaso samuSao
schupfen (ugs.) stoßen, werfen gadagdeba, srola
das Schwammerl, -n Pilz soko
sekkieren quälen, ärgern wvaleba, wuxili
die Semmel, -n Brötchen mrgvali formis patara
puris funTuSa
die Semmelbrösel (Pl.) Semmelmehl safaneli
Servus unter Freunden verwendeter megobruli misalmebis
Gruß forma
der Sessel, - Stuhl skami
die Speise, -en Gericht kerZi
der Spengler, - Klempner zeinkali
das Stamperl, -n (ugs.) kleines Schnapsglas patara aryis sirCa
der Staubzucker Puderzucker Saqris pudri
steigen treten Sesvla
184
die Stempelmarke, -n Marke, mit der amtliche specialuri marka
Gebühren bezahlt werden (taloni), romliTac
gadasaxadis dafarva
SeiZleba
der Sterz Speise aus Mais simindisgan momzadebu-
li kerZi
die Stiege, -n Treppe kibe
der Stoppelzieher, - Korkenzieher boTlis gasaxsneli (sa-
(ugs.) cobis amosaZrobi)
der Strudel, - Mehlspeise, oft mit Äpfeln ruleti, vaSlis an xaWos
oder Topfen gefüllt, zusam- SigTavsiT
mengerollt und gebacken
T
tachinieren faulenzen usaqmuroba, nebivroba
der Tafelspitz, -e gekochtes Rindfleisch (von moxarSuli saqonlis
der Hüfte) xorci (barkali)
der Taferlklassler, - (ugs.) Schüler, der 1. Klasse saxalxo skolis pirvel-
Volksschule klaseli
die Teebutter Markenbutter umaRlesi xarisxis kara-
qi
die Telefonwertkarte, -n Telefonkarte satelefono baraTi
der Topfen Quark xaWo
die Trafik, -en Kurzform für „Tabaktrafik„; Tambaqos, gazeTebisa
Verkaufsstelle für da safosto markebis
Tabakwaren, Zeitungen, gasayidi jixuri
Briefmarken
die Tuchent, -en Federbett bumbulis sabani
sich tummeln (ugs.) sich beeilen aCqareba
die Türschnalle, -n Türklinke karis saxeluri
U
ujegerl (ugs.) oje dananebis gamomxatveli
SeZaxili
die Umfahrung, -en Umleitung SemovliTi gza
V
sich verkühlen sich erkälten gacieba
185
versäumen verpassen gacdena
der Vogerlsalat Rapunzel-, Feldsalat valerianela (Valerianella
locusta)
die Volksschule Grundschule dawyebiTi skola
der Vorrang Vorfahrt
das Vorzimmer, - Vorraum, Diele Sesasvleli, winkari
der Vorzugsschüler, - ein sehr guter Schüler warCinebuli, Zalian
kargi moswavle
W
der Waggon, -s Wagen vagoni
die Watsche, -n (ugs.) Ohrfeige aliyuri, sila
der Wecken, - Brot in länglicher Form mogrZo formis puri
das Wimmerl, -n (ugs.) Pickel, Pustel muwuki
der Wurstel, Wurschtl, - Hanswurst, Kasperl, lustige masxara, klouni
(ugs.) Person
das Würstel, Würschtl, - Würstchen; z.B.: heiße sosisi
Würstel
Z
zaundürr (ugs.) sehr mager mWle
zizerlweis (ugs.) nach und nach TandaTan
der Zuckerbäcker, - Konditor konditeri
das Zuckerl, -n Bonbon kanfeti
zusperren schließen daketva
zuzeln (ugs.) lutschen, saugen wuwna
das Zündholz, “-er Streichholz asanTi
die Zwetschke, -n Pflaume Savi qliavi
der Zwetschkenröster, - Pflaumenkompott, -mus Savi qliavis kompoti,
musi
186
16. avstriuli literatura
187
identuroba da aRar sWirdebaT sulieri - xSir SemTxvevaSi xe-
lovnurad Seqmnili - koncefcia imis gasacnobiereblad, Tu ras
warmoadgens avstria da ras niSnavs, iyo avstrieli. avstriele-
bi gagebiT ekidebian im faqts, rom maT qveyanaSi Seqmnili lite-
raturis udidesi nawili germaniaSi qveyndeba da am qveyanaSive
iyideba da ikiTxeba. gansakuTrebuli xazgasma ar sWirdeba arc im
faqts, rom germaniaSi bevrad ufro meti da ufro didi gamomce-
mlobebia, ukeTesi samuSao pirobebia radiosa Tu televiziaSi. es
ki imas niSnavs, rom avstriel avtorebs germaniaSi 80 milioniani
potenciur mkiTxvelTa wre hyavT, daaxloebiT aTjer meti, vidre
sakuTar samSobloSi.
Tu am realobas gaviTvaliswinebT, aRar unda gagvikvirdes,
rom zogierTi germaneli kritikosi Tu literaturaTmcod-
ne avstrieli avtorebis nawarmoebebs germanul literaturas
miakuTvnebs, „isakuTrebs“, rogorc bevri avstrieli Tvlis da
amis gamo Riziandeba kidec. xSirad aseTi kiTxvac Cndeba: saer-
Tod ra saWiroa amgvari gamijvna germanuli literaturisagan,
ra aucileblobas warmoadgens imave enaze Seqmnili literatu-
ris ase xazgasmiT gamoyofa. gansakuTrebiT aqtualuri gaxda es
sakiTxi mas Semdeg, rac avstria evrokavSirSi gawevrianda. am mo-
sazrebis momxreni Tvlian, rom literaturis erovnuli niSniT
gamoyofa uazrobaa. TavisTavad cxadia, rom am mosazrebas, ise-
ve rogorc bevr sxvas, aqvs arsebobis ufleba. Tumca, Tu lite-
raturul teqstebs konkretul socialur, politikur an isto-
riul konteqstSi ganvixilavT, Zneli aRar iqneba, vilaparakoT
avstriul literaturaze, rogorc damoukideblad arsebulze,
gansxvavebulze da, amave dros, zedmiwevniT sainteresoze. E amave
dros, cxadia, aravin uaryofs im faqts, rom avstriuli litera-
tura germanulenovani literaturis nawils warmoadgens, Tu ar
CavTvliT romelime zemoT xsenebuli eTnikuri umciresobis ena-
ze Seqmnil literaturas. Tumca, misi rogorc Semadgeneli nawi-
lis diferencireba SesaZlebelia, miT ufro, rom mas, garkveuli
TvalsazrisiT, savsebiT gansxvavebuli winapirobebi gaaCnia.
189
mravalmxrivi, Wreli, winaaRmdegobrivi
daniel kelmani (dab. 1975 w.), Tavisi romanis Die Vermessung der
Welt (qarT. samyaros mzomelebi, 2005) gamoqveynebisTanave moeq-
ca germanulenovani bestselerebis siis saTaveSi. es romani didi
xnis manZilze inarCunebda wignis saerTaSoriso bazarze yvelaze
gayidvadi nawarmoebis statuss. daniel kelmani, paulus hoxgate-
reri (dab. 1961 w.), alfred komareki (dab. 1945 w.), daniel glaTaue-
ri (dab. 1960 w.) da volf haasi (dab. 1960 w.) is axalgazrda mwerle-
bi arian, romlebic Tanamedrove avstriis literaturuli cxo-
vrebis xarisxs arsebiTad ganapirobeben. volf haasis uCveulo da
iumoriT savse deteqtiur romanebSi aRwerili yvela ambavi avs-
triaSi xdeba. „gasaocrad did wigns” uwodebs kelmani graceli
mwerlis, Tomas glaviniCis (dab. 1972 w.) gaxmaurebul romans Die
Arbeit der Nacht (qarT. Ramis samuSao), romelic 2006 w. gamoqveynda.
romanSi aRwerilia 35 wlis kacis istoria, romelic erT mSvenier
dRes aRmoaCens, rom sul martoa da mis garSemo cocxali aRara-
vinaa. vena mkvdar qalaqad qceula. samyaros ukanaskneli adamia-
ni uSedegod daeZebs sikvdils gadarCenil avstrielebs. arc in-
glisSi wasvlas moaqvs Sedegi. ukan dabrunebuli protagonisti
venis wm. stefanes taZridan xteba da Tavs iklavs.
Zneli asaxsnelia, ras unda mieweros Tanamedrove avstriel
avtorTa aseTi warmateba aramarto avstriaSi, aramed saer-
195
TaSoriso bazarzec. faqti isaa, rom bolo oci wlis manZilze
zogadad germanulenovani literatura aRiqmeboda, rogorc
uRimRamo, originalobas moklebuli da mosawyeni, is arc gamom-
cemlobebs ainteresebda da arc mkiTxvels. es realoba Seicvala.
axalgazrda avtorebi Tvlian, rom literatura avangardul ten-
denciebs unda mowydes da Txrobas daubrundes. teqsti unda iyos
„kargad dalagebuli da wesierad dawerili, advilad gasagebi da
sasiamovno”, aseTia Tomas glaviniCis recepti. „minda TqvenTvis
saintereso ambebi rac SeiZleba maRal doneze mogiTxroT, isto-
riebi, romlebic sxvadasxva sibrtyeze viTardeba da romlebsac
SeuZlia ara mxolod literaturuli ganaTlebis mqone adamiane-
bs mianiWos siamovneba”. – ambobs mwerali.
daniel glaTaueri
erix hakli
qristine nostlingeri
204
yvelaze metad mwerals axalgazrdebis yoveldRiuri cxo-
vreba mSoblebTan, bebia-babuasTan, maswavleblebTan da me-
gobrebTan maTi damokidebuleba ainteresebs. nostlingeris
yvelaze cnobili wignebia Ilse Janda, 14. ( qarT. ilze ianda, 14
wlis), erTi ojaxis amaRelvebeli istoria, romelic tra-
gikulad sruldeba, da Maikäfer flieg! ( qarT. Wiamaia, gafrindi!)
, avtobiografiuli romani, patara gogonas TvaliT danaxu-
li da aRwerili omisSemdgomi periodi venaSi. nostlingeris
nawarmoebTa umetesoba Zalian realisturia, Tumca, mwerals
xSirad Semoaqvs fantastikisa da groteskis elementebi. amis
kargi magaliTia bestselerad qceuli romani Wir pfeifen auf den
Gurkenkönig ( qarT. Zirs kitra-mefe, 1972), romlis mTavari gmi-
ri, sardafis binadari fantastikuri arseba Tavdayira ayene-
bs erTi ojaxis cxovrebas.
207
17. avstriuli xelovnebis
mokle istoria
romanuli stili
goTika
renesansi
baroko
213
dgas. kaTedris81 Tavze patara mooqrovili angelozebis mTe-
li gundi ireva. barokos stilis eklesias Tavisi uricxvi fe-
riTa da formiT protestantul eklesiaze triumfis afiSi-
reba unda moexdina da mnaxvelSi erTdroulad gancvifreba,
aRfrTovaneba da kaTolikuri sarwmunobisadmi mowiweba unda
gamoewvia.
klasicizmi
bidermaieri 82
istorizmi
secesioni 85
Tanamedrove arqiteqtura
86 avstr. Krauthappel
218
azrovneba ufro mniSvnelovani gaxda, vidre esTetika. qalaqis
mmarTvelobam daiwyo didi sacxovrebeli kompleqsebis Seneba,
romlebic dRes qalaqis iersaxes qmnian. umetes SemTxvevaSi es
aris uzarmazari sacxovrebeli korpusebi asobiT biniT, didi
saerTo ezoTi da sakuTari socialuri dawesebulebebiT, ro-
goricaa sabavSvo baRi Tu sportuli moednebi. magaliTisTvis
gamodgeba 1927 wels aSenebuli e.w. karl-marqsis ezo, rome-
lic, imavdroulad, muSaTa klasis siZlieris maCvenebelic
unda yofiliyo.
1945 wlis Semdgomac dadga amocana, SeZlebisdagvarad mokle
droSi rac SeiZleba meti sacxovrebeli farTi Seqmniliyo. 290
000 bina, maT Soris venaSi 112 000, omis periodSi daingra an
sacxovreblad uvargisi gaxda. binaTmSenebloba omisSemdgo-
mi periodis yvelaze mniSvnelovani prioriteti iyo. dRes es
bevrs aviwydeba, roca im periodis arqiteqturis primitiul
stilze dacinviT saubrobs.
aranakleb mniSvnelovani amocana iyo omis dros dangreuli
an dazianebuli uamravi istoriuli nagebobis aRdgena. 1951 els
ukve SesaZlebeli gaxda omis dros damwvari wm. stefanes taZris
amoqmedeba. 1955 w. kvlav gaixsna saxelmwifo ofera da burgTea-
tri. 1959 w. dasrulda zalcburgis taZris restavraciac.
unda iTqvas isic, rom avstriul arqiteqturas meore res-
publikis periodSic hqonda mniSvnelovani miRwevebi. klemens
holcmaisteris (Clemens Holzmeister) saxiT (1886-1983) avstrias
msoflio donis saeklesio xuroTmoZRvari hyavda. holcmais-
teris qmnilebebs Sorisaa zalcburgis orive sakoncerto
darbazi. roland raineris (Roland Rainer) mier aSenebuli venis
centraluri sakoncerto darbazi Tanamedrove evropuli ar-
qiteqturis erT-erTi mniSvnelovani qmnilebaa.
ukanaskneli aTwleulebis mniSvnelovani arqiteqturu-
li nimuSebia avstriis teleradiomauwyeblobis studiebi
da brukneris saxelobis sakoncerto darbazi lincSi (avto-
ri: gustav paixli/Gustav Peichl), fric votrubas (Fritz Wotruba)
mier Seqmnili eklesia venaSi, da iohan Staberis (Johann Staber)
avtorobiT Seqmnili saerTaSoriso centri venaSi, dunaispi-
ra parkSi (UNO-City). 1980 w. gaixsna bregencSi sakoncerto da
kongres-darbazebis Tanamedro kompleqsi.
saintereso arqiteqturuli impulsebi modis samociani
wlebis gracidan („gracis skola“). saerTaSorisod aRiare-
219
bul avstriel arqiteqtorTa Soris arian vilhelm hol-
cbaueri (Wilhelm Holzbauer), romelic avtoria amsterdamis
operisa da ratuSis Senobebisa. hans holaini (Hans Hollein),
romelsac ekuTvnis venis centrSi e.w. „haasis saxli/Haas-
Haus“. sayovelTaod gaiTqva saxeli 1968 w. venaSi daarsebul-
ma avangardistulma arqiteqturulma saxelosnom saxelwo-
debiT „Coop Himmelbalu„ 87, romlis mier Seqmnili teqnikur-
utopiuri arqiteqturuli nagebobebi dRes msoflios bevr
qalaqSi gvxvdeba.
222