U.S.

A (United States Of America)

Historia

Enligt hörsägen lär en Viking vid namn Leif Eriksson och hans vikingar varit de första
européerna i Amerika c:a år 1000. De kallade U.S.A Vinland , ett gammalt nordiskt ors som
betyder betesmark. Det mest kända är iallafall att Italienaren Christoper Columbus år 1492
fick äran att kalla sig Amerikas upptäckare. Vid återresan hem spreds ryktet om den nya
kontineneten norrut.

Kolonialtiden

År 1595 uppstod den första spanska staden i Amerika. Den fick namnet St.Augustine och låg i
Florida. Nåfra år senare, år 1607 uppstod den första Engelska staden Jamestown i Virginia. År
1620 kom de första religiösa puritanerna till Plymouth, New England som senare skulle bli
början till staden Massachuttes. År 1681 bildade kväkaren William Penn staten Pennsylvania.
Till en början bosatte de flesta Engelsmännen i New England och Virginia, Svenskarna i
Delaware, Holländarna i New York, Katolikerna i Maryland och Tyskarna överallt. År 1733
hade Engelsmänne kontroll över 13 kolonier längst östkusten bl.a i Louisiana. Efter det
sjuåriga kriget år 1756-63 mellan Fransk- och Engelsmännen fick även Engelsmännen
kontrollen över Kanada och Amerikansk mark öster om Mississippi. År 1770 var Philadelphia
den största staden i Amerika med 28.000 inv. Totalt i Amerika fanns nu 2 miljoner vita.

Frihetskriget

Motsättningarna mellan England och de Amerikanska kollonierna blev allt större. De

Engelska skatterna på te, socker och stämpelavgifterna på obligationer och tidningar som
skulle finansiera krigsomkostnaderna och den brittiska hären i kollonierna retade
Amerikanerna. År 1773 smög en grupp Amerikaner ombord på ett Engelskt fartyg i Boston
och slängde lasten av te överbord. Detaa var mer än Engelsmännen kunde tåla. Ett par år
senare utbröt ett krig mellan Engelsmännen och Amerikanarna. En man vid namn George
Washington ledde de Amerikanska trupperna. År 1781 slutade kriget när 8000 Engelsmän gav
upp i staden Yorktown, Virginia.

U.S.A’s Födelse

Den 4:e Juli 1776 i staden Philadelphia undertecknar

kongressen”självständighetsförklaringen” som förklarar de förenade kollonierna fria,
självständiga stater. Mannen bakom förklaringen var Thomos Jefferson. Korrigeringar i texten
gjordes av Benjamin Franklin och John Adams. År 1780 blev George Washington vald till
U.S.A’s förste president. År 1788 antog man en ny författning som skapade grund för en
mäktig president plus en högsta Domstol som hade den slutligt dömande makten i olika
sorters tvister.

Expansionen Västerut
År 1790 hade U.S.A vid den första folkräkningen 3,9 miljoner inv. och år 1860 hade
folkmängden dubblats till 31,4 miljoner. År 1803 köpte president Thomas Jefferson Louisiana
territoriet för endasr $15 miljoner U.S dollar av Frankrikes president Napoleon. Efter det hade
U.S.A växt till det dubbla. År 1819 köptes Florida av Spanien. År 1835 slet sig Texas loss från
Mexico. Amerikanska armén kom i strid med den Mexikanska. År 1845 annekterades Texas
av U.S.A. År 1847 besatte U.S.A Mexico City och tvingade regeringen att sälja norra delen av
landet för $15 miljoner U.S dollar. De delarna heter nu Kalifornien, Arizona, Nevada, Utah,
New Mexico och Colorada. År 1846 löstes en gränstvist mellan U.S.A och Kanada. U.S.A
fick staterna Idaho, Oregon och Washington. Nu hade U.S.A blivit ett stort sammanhängande
rike. År 1867 köptes Alaska av Ryssland. Åren 1820-60 var en våldsam tillväxt ekonomiskt.
Det byggdes järnvägar, vägar och kanaler av miljoner nybyggare västerut. I norr kom
industrin igång ordentligt med tillverkning av bl.a gevär, symaskiner, skor, klockor och
jordbruksredskap.

Inbördeskriget (1861-65)

Alltfler av de frihetsälskande Amerikanerna började plågas av ett Svart samvete. Enligt

självständighetsförklaringen var alla människor skapta lika. Det tyckte inte vissa Amerikaner,
speciellt sydstatarna. För dem jobbade miljoner svarta slavar på tobaks-, ris-,socker-, och
bomulsplantagen. År 1619 kom de första Afrikanska slavarna till Virginia och år 1860 fanns
det 4,5 miljoner svarta i U.S.A. Nordstatarna ville förbjuda slaveriet men inte Sydstatarna. Så
år 1803 kom konflikten mellan Nord och Syd. Först år 1820 kom en kompromiss till stånd.
Staterna Louisiana, Missouri och Arkansas gjordes till slavstater medan resten av staterna
väster om Mississippi blev fristater. Dessförinnan år 1808 hade det blivit förbjudet att införa
slavar till U.S.A. År 1850 bildades det republikanska partiet, som skärpte tonen mot
sydstatarna. År 1860 valdes republikanen Benjamin Lincoln till president. I södern bildade 11
stater ett stadsförbund, konfederationen. U.S.A kastades in i ett blodigt inbördeskrig där
650.000 personer miste livet. Nordstaterna vann kriget. U.S.A förblev en nation och de svarta
slavarna fick sin frihet en vecka efter att freden slutits. År 1865 sköts president Lincoln ihjäl
på en teater i Washington av skådespelaren John Wilkies Booth. slavarna hade fått sin frihet
men bara på papperet. Vita sydstatare bildade hemliga sällskapet KKK (Ku Klux Klan) som
genom våld och terror skrämde de svarta att fortsätta acceptera slavliknande förhållanden.

De Gyllene Åren (1870-1900)

Under de s.k gyllene åren växte namn upp som skulle få stor betydelse i U.S.A. Personer som
Rockefeller, Getty, Carnige, Vanderbildt, Stanford och Hearst blev miljardärer på olja, gruvor,
stålverk och järnvägar. Mellan åren 1860-1900 växte järnvägsnätet från 50.000 till 322 000
Km. Den transkontinella järnvägen mellan New York och San Fransisco öppnades år 1869.
Nya uppfinningar som den elektriska glödlampan, Telefonen, Bilen, rörliga bilder, skyskrapan
m.m förvandlade hela det Amerikanska samhället. Mellan 1865-1910 tog U.S.A emot 25
miljoner invandrare. Skandinaverna ex.vis blev jordbrukare i staterna Winsconsi, minnesota,
Iowa, Nebraska; North och South Dakota. Andra blev guldgrävare i Kalifornien och
Colorado. Men de allra flesta blev byggnads och industriarbetare i städerna som växte
explosionsartat.
 Det Glada 20-talet

20-talet blev en av de märkligaste årtionderna i U.S.A’s historia. Många av Hollywoods

regisörer har kastat sig över just den epoken i otaliga Hollywood produktioner. ”0-talet var ett
otroligt årtionde. Vanliga människor fick råd att köpa radioapparater, kosmetika, kläder av
syntetmaterial, köksmaskiner och till viss del bilar. Produktionen av kylskåp steg från 5000 år
1921 till 900.000 år 1929. Den första löpandeband tillverkade bolen såldes av en man vid
namn Henry Ford. Året var 1908 och bilen var en s.k T-Ford. År 1929 hade 29 miljoner
familjer i U.S.A en bil. I New York arbetade man på världens högsta byggnad, Empire State
Building som hade 102 våningar. På 1920-talet påverkade nyhetsrörelsen kongressen till ett
förbud mot tillverkning-, försäljning-, och transport av alkoholhaltiga drycker. det blev
startskottet till den värsta organiserade kriminaliteten i U.S.A’s historia. Illegala barer s.k
Speakeasies växte upp och gangsters tjänade förmögenheter. Först år 1933 hävdes
spritförbudet. Den stora hobbyn på 20-talet var aktieköp. Hade man inte råd till köpen var det
inga problem få låna till dem. Det hela sprack den s.k Svarta Torsdagen den 24:e Oktober
1929 på New York börsen på Wall Street. Aktiekurserna föll och kastade Amerikanerna och
hälften av världen in i en djup ekonomisk kris.

Roosevelts 100 Dagar

År 1932, 3 år efter kraschen, var hela Amerikanska samhället som förlamat av en djupgående
pessimism. Industriproduktionen hade halverats, lönerna hade halverats och arbetslösheten
stigit 25%. Jordbrukspriserena hade mer än halverats, investeringarna hade fallit med 90%
och tusentals banker kraschat. Vändpunkten blev presidentvalet år 1932 när demokraten
Franklin D Roosevelt vann en jordskredsseger över president Herbert Hoover. roosevelts 100
första dagar var en av de mest handlingskraftiga i U.S.A’s historia. På 100 dagar påskyndade
han en mängd lagar i kongressen. Lagar som satte igång miljoner arbetare med
skogsplantering, brobyggen, dammbyggen, vägbyggen, att bygga sjukhus, flygfält, parker
m.m. År 1935 antog man Social Security lagen som blev början till folkpension och
arbetslöshetsförsäkring.

Andra Världskriget

U.S.A hade hävdat sin neutralitet i andra världskriget men den 7:e December 1941
bombades flottbasen Pearl Harbor på Hawaii av Japanskt flyg. ( krigsfartyg 0ch 200 plan
sköts i bitar och U.s.A blev indraget i kriget. År 1945 beslutase president Harry Truman att
släppa 2 stycken atombomber över Japan ihopp om att kriget skulle få ett slut. Det kostade
200.00 människor livet i Hiroshima och Nagasaki. Japans kejsare bad om fred.

Åren 1953-54

År 1953 blev Dwight D Eisenhower vald till president. Samma år utnämde president
Eisenhower Earl Warren till Högsta Domstolens president. Earl Warren satt som högste
domare ända fram till 1969 och hans domslut fick stor betydelde för ett Amerika i
förvandling. År 1954 avkunnade högsta domstolen en dom som fastslog att rasåtskillnaden i
skolorna stod i strid med författningen. För de svarta var det den viktigaste händelsen sedan
slaveriet upphävder 1863.

Välstånd och Frihet

År 1960 hade de fleste Amerikanerna en materiell levnadsstandard som låg minst 10 år före
Skandinavernas. Babyboom generationen växte upp i baksätet på en Cheva, tillbringade
ändlösa timmar framföt Tv’n och utfodrades med hamburgers och milkshakes. Men de var
ändå inte nöjda. De unga gjorde uppror mot den självbelåtna generationen av krigshjältar. De
nya hjältarna hette James Dean, Allen Ginsberg, Elvis Presley m.fl. För Beatgenerationen var
ett fast arbete med fasta förhållanden dödstråkigt. De rökte marijuana, experimenterade med
Lsd, nya religioner m.m. De stödde även de svartas kamp för medborgeliga rättigheter och
den svarte prästen Martin Luther King’s s.k Sit-Down protester. President John F Kennedy
bebådade en lag som skulle säkra de svartas medborgeliga rätthigheter. Den 28:e Augusti
1963 marscherade Dr. King och 200.000 andra människor i Washington D.C för att stödja
lagen och hela världen lyssnade till hans tal I Have A Dream. Den 28:e November samma år
blev president Kennedy skjuten i Dallas. Lyndon B Johnson blev den president som fick
igenom många av de lagear som Kennedy inte kom igenom med. År 1964 antogs den lag som
förbjuder rasdiskriminering på offentliga platser. De svarta had evunnit sin rättfärdiga seger.
År 1965-68 ”exploderade” många storstäder ghetton i våldsamma gatustrider och anlagda
bränder. Värre blev det efter att Dr. Martin Luther King blev skjuten den 4:e April på ett hotell
i Memohis.

Vietnam och Watergate

År 1969 befann sig mer än 50.000 Amerikanska soldater i Vietnam. 50.000 soldater hade
samtidigt mist sitt liv där. Den 20:juli 1969 såg världen Neil Armstrong på tv att som den
första människa sätta sin fot på Månen. Så år 1973 började president Richard Nixon dra
tillbaka de Amerikanska trupperna från Vietnam utan att man lyckats knäcka det
kommunistiska Nord Vietnam. Den 9:e Augusti 1974 grämdes en hel nation med president
Nixon, när han som förste Amerikanska president , tvingades lämna Vita Huset på grund av
sin vetskap om inbrott och installation av avlyssningsutrustning i Watergate, huvudkvarter för
hans politiska motståndare, det Republikanska Partiet. Efter Vietnamn krigets slut tystnade
många av de aktiva grupperna. Det blev åter modernt att studera och karriären- en
Yuppiegeneration var på väg.

Välstånd på Kredit

1980-talet blev Ronald Reagan’s årtionde, en gammal hollywood skådespelare som blev
vald till U.S.A’s president. Han satt kvar som president i två mandatperioder, eller 8 år. Han
kallades ”telefonpresidenten” eftersom all kritik gled av honom. Den gamla
hollywoodstjärnan blev en av U.s.A’s populäraste presidenter. Reagan beskylldes för att vara
född under en lycklig stjärna eftersom det inte fanns några större problem under hans 8 år i
Vita Huset. Reagans politik med lägre skatter och höjda militäranslag till det s.k Star Wars
programmet betydde att hans politiska efterträdare som president, George Bush var tvungen
att börja betala av Reagans skuld. U.S.A blev under loppet av 80-talet det mest skuldsatta
landet i hela världen. Nu på 90-talet är det president Bill Clintons svåra uppgift att försöka få
U.S.a på fötter igen och återigen bli ”störst”. President Bill Clinton har nyligen blivit omvald
av det Amerikanska folket att sitta ännu en mandatperiod som U.S.A’s president...