ATT BEMSTRA GRUNDEN I BUDDHAS LRA

En ovanligt handfast bok om Dharma

av Det Allomfattande Universum men konventionellt tillskriven Arahant Daniel M. Ingram, MD MSPH

versttning Ingrid Wennerhag 2010

Copyright April, 2007 av Daniel M. Ingram

daniel_ingram@interactivebuddha.com www.interactivebuddha.com

Denna bok r dedicerad minnet av framlidne Bill Hamilton. Hans kompromisslsa engagemang i utvecklingen och frmjandet av visdom trots alla konsekvenser gjorde honom till en verkligt stor lrare.

INNEHLL
FRORD OCH VARNING ..........................................................................................7 Del I: GRUNDERNA .................................................................................................. 14 1. INTRODUKTION TILL DEL I ......................................................................... 15 2. MORAL, DEN FRSTA OCH SISTA VNINGSFORMEN ............................ 17 3. KONCENTRATION, DEN ANDRA VNINGSFORMEN ................................ 22 4. VISDOM, DEN TREDJE VNINGSFORMEN ................................................. 25 5. DE TRE KNNETECKNEN .............................................................................. 28 Obestndighet..................................................................................................... 28 Otillfredsstllelse ................................................................................................ 36 Jaglshet ............................................................................................................ 38 6. DE FEM ANDLIGA FRMGORNA ............................................................... 43 Tillit och vishet .................................................................................................. 43 Energi och koncentration .................................................................................... 44 Medvetenhet ....................................................................................................... 45 7. UPPLYSNINGENS SJU FAKTORER ................................................................ 47 Medvetenhet ....................................................................................................... 47 Underskning av sanningen ................................................................................ 49 Energi................................................................................................................. 52 Hnfrelse .......................................................................................................... 52 Stillhet ................................................................................................................ 54 Koncentration ..................................................................................................... 54 Sinnesjmvikt ..................................................................................................... 55 8. DE TRE VNINGSFORMERNA N EN GNG .............................................. 59 9. DE FYRA DLA SANNINGARNA .................................................................. 66 Frsta sanningen: Lidandet ................................................................................. 66 Andra sanningen: Lidandets orsak ...................................................................... 67 Tredje sanningen: Lidandets upphrande ............................................................ 70 Fjrde sanningen: Vgen som leder till lidandets upphrande ............................. 71 10. PRAKTISKA VERVGANDEN OM MEDITATION .................................. 72 Nr, var och hur lnge?....................................................................................... 72 Dagligt liv och retreat ......................................................................................... 73

Kroppsstllningar ............................................................................................... 77 Objekt fr insiktsvningar .................................................................................. 78 Beslutsamhet ...................................................................................................... 81 Lrare ................................................................................................................. 82 11. AVSLUTNING AV DEL I................................................................................ 87 Del II: LJUS OCH SKUGGOR ................................................................................... 89 12. INTRODUKTION TILL DEL II & III .............................................................. 90 13. BUDDHISMEN KONTRA BUDDHA* ............................................................ 93 14. INNEHLL OCH DEN YTTERSTA VERKLIGHETEN* ............................... 97 15. VAD VAR DET SOM GICK FEL?* ............................................................... 101 16. ETT TYDLIGT ML ..................................................................................... 109 17. UTNYTTJA ! ORENHETERNAS! ENERGI ................................................. 115 18. RTT TANKE OCH DE EGEISKA STALLEN ............................................ 119 19. FRN INNEHLL TILL INSIKT ................................................................. 122 Del III: MSTERSKAP ............................................................................................ 126 20. KONCENTRATION KONTRA INSIKT ....................................................... 127 21. KONCENTRATIONSTILLSTNDEN ......................................................... 132 Frsta Jhana ..................................................................................................... 132 Andra Jhana ..................................................................................................... 134 Tredje Jhana ..................................................................................................... 134 Fjrde Jhana ..................................................................................................... 135 De ! Mentala Krafterna! .................................................................................... 137 22. JAGLSHET KONTRA SANT JAG ............................................................. 144 23. DE FORMLSA VRLDARNA .................................................................. 149 Grnsls Rymd, Femte Jhana ........................................................................... 149 Grnslst Medvetande, Sjtte Jhana .................................................................. 150 Intighet, Sjunde Jhana ...................................................................................... 151 Inte Perception men nd inte Icke-Perception, ttonde Jhana ......................... 152 24. UTVECKLING AV INSIKT .......................................................................... 155 1. Sinne och Kropp ........................................................................................... 160 2. Orsak och Verkan ......................................................................................... 160 3. De Tre Knnetecknen ................................................................................... 161

4. Uppstr och Frsvinner ................................................................................. 163 5. Upplsning, Brjan p Den Mrka Natten .................................................... 169 6. Rdsla .......................................................................................................... 177 7. Frtvivlan ..................................................................................................... 177 8. Leda ............................................................................................................. 178 9. Lngtan efter Befrielse ................................................................................. 178 10. Re-Observation........................................................................................... 179 11. Sinnesjmvikt ............................................................................................. 187 12. verensstmmelse ...................................................................................... 194 13. Frndring av Tillhrighet .......................................................................... 194 14. Genombrott ................................................................................................ 194 15. Frverkligande............................................................................................ 194 16. Frnyad Underskning ............................................................................... 196 25. VIPASSANA JHANAS ................................................................................. 199 Bill Hamiltons modell ...................................................................................... 201 Fraktaler ........................................................................................................... 206 U Panditas modell ............................................................................................ 207 Tips om ytterligare en modell ........................................................................... 208 26. NYTTAN MED KARTOR ............................................................................. 209 27. DE TRE DRRARNA .................................................................................... 218 28. ! VAR DET DR TOMHET?! ........................................................................ 222 29. BORTOM FRSTA VGEN (VAD HNDER NU?) .................................... 228 30. MODELLER AV STADIERNA I UPPLYSNING* ........................................ 235 Icke-Dualitets-Modellen ................................................................................... 241 Lrorna om pltsligt uppvaknande .................................................................... 242 Modeller fr Grundlggande Perception ........................................................... 243 Modeller fr Specifik Perception ...................................................................... 243 Emotionella Modeller ....................................................................................... 245 Theravadas FyrvgsModell............................................................................... 246 Den Reviderade FyrvgsModellen .................................................................... 251 Den Enkla Modellen ......................................................................................... 254 HandlingsModeller ........................................................................................... 256

KraftModeller................................................................................................... 259 Modellen De Tibetanska Tio Bhumis................................................................ 259 Den Tibetanska FemvgsModellen ................................................................... 261 EnergiModeller ................................................................................................ 261 Modeller fr Specifik Kunskap ......................................................................... 262 Psykologiska modeller ...................................................................................... 263 TankeModeller ................................................................................................. 266 GudsModeller................................................................................................... 269 Fysiska Modeller .............................................................................................. 270 StrlglansModeller ........................................................................................... 271 KarmaModeller ................................................................................................ 273 Evig Lycka-Modeller........................................................................................ 274 De Tre Kayas ................................................................................................... 276 OddlighetsModeller ........................................................................................ 280 TranscendensModeller...................................................................................... 281 UtslocknandeModeller...................................................................................... 282 KrleksModeller ............................................................................................... 282 EnhetsModeller ................................................................................................ 283 Sociala Modeller .............................................................................................. 284 De Tre Yanas ................................................................................................... 286 Bli av med vrt ! stoff! kontra bli av med Delningen......................................... 287 Lrorna om ! Inget att Gra! och ! Du r Redan Dr! ........................................ 289 Slutponger ...................................................................................................... 292 31. S VAD R ! FULL UPPLYSNING! ?*......................................................... 293 32. INTEGRERING* ............................................................................................ 297 33. DET R MJLIGT! ....................................................................................... 300 34. MER OM ! SVAMPFAKTORN! * .................................................................. 302 35. VEM TUSAN R DANIEL M. INGRAM? .................................................... 308 36. AVSLUTNING OCH LYCKNSKNINGAR ................................................. 313 APPENDIX: UPPHRANDE AV PERCEPTION OCH KNSLA (NIRODHA SAMAPATTI) ............................................................................................................... 314

FRORD OCH VARNING

Nr jag var omkring 15 r gammal fick jag av en hndelse uppleva ngra av de typiska frsta effekterna av meditation som beskrivs i de gamla texterna, och jag inledde mitt andliga skande mer eller mindre omedvetet och motvilligt. Jag frstod inte vad som hnt. Inte heller frstod jag att jag passerat en punkt utan tervndo, en erfarenhet som jag senare skulle kalla Uppstr och Frsvinner. Jag visste att jag haft en mycket underlig drm med starkt ljus dr hela min kropp och vrld tycktes explodera som ett fyrverkeri, och eftert visste jag att jag var tvungen att hitta ngot som jag inte hade en aning om vad det var. Jag grubblade desperat i flera r, tills jag slutligen brjade inse att hur mycket jag n tnkte skulle det inte besvara mina djupare andliga frgestllningar och fullborda den vg jag pbrjat. I bandet dr jag var anstlld som ljudtekniker och roadie hade jag en mycket god vn. Han var i ungefr samma belgenhet som jag, fngad i ngot som vi senare skulle kalla Den Mrka Natten och andra dunkla benmningar. Han insg ocks att logik och tankekonstruktioner inte skulle hjlpa oss. Vi studerade noga vad andra filosofer hade gjort nr de kommit till samma slutsats, och upptckte att ngra av vra favoriter hade brjat gna sig t mystiska vningar. Vi tnkte att ngon form av helhetsvisdom ur direkt erfarenhet skulle vara den enda vgen, men att uppn den sortens visdom kndes som en skrmmande, om n inte omjlig uppgift. Han hade kommit lite lngre n jag i sin andliga kris, och till sist hade han inget annat val n att prva. Han slutade med musiken, flyttade tillbaka till Kalifornien, bosatte sig i en gammal utsliten husbil och blev pizzabud fr att kunna spara pengar till en andlig resa. Till slut genomfrde han ngra intensiva meditationsretreater och drefter reste han till Asien fr ett rs intensiv utvning under ledning av meditationsmstare i den burmesiska traditionen inom Theravadabuddhism. Nr han kom tillbaka mrktes effekten av erfarenheterna tydligt, och ngra r senare brjade jag sjlv flja samma vg. 1994 brjade jag delta i intensiva meditationsretreater och vade en hel del i vardagen. Jag hade ocks ngra mycket udda och intressanta upplevelser och brjade se mig om efter mer vgledning i hur jag kunde fortstta med rtt perspektiv. Det var ont om bra lrare och de var lngt borta, deras tid var begrnsad och ofta kostsam att utverka, och deras svar p mina frgor var ofta frbehllsamma och kryptiska. Till och med min gamla musikkompis hll det mesta han visste fr sig sjlv, och frgor kring fakta om meditationsteori och personliga detaljer om tekniken gjorde nstan slut p vr vnskap.

Frustrerad vnde jag mig till bcker. Jag lste massor och studerade bde moderna och lderdomliga texter noga medan jag skte efter en begreppsmssig struktur som skulle kunna hjlpa mig att navigera inom ett omrde som lg totalt utanfr mina tidigare erfarenheter. Trots att jag hade tillgng till ett ansenligt antal fantastiska och utfrliga dharmabcker mrkte jag att de utelmnade mngder av detaljer som senare visade sig vara mycket viktiga. Jag lrde mig den hrda vgen att hmta vgledning frn begreppsmssiga sammanhang som r alltfr idealistiska eller som inte r fullstndigt frklarade r lika dligt som att inte anvnda ngra alls. Dessutom upptckte jag att mycket av teorierna om framsteg innefattade ideal och myter som helt enkelt inte hll fr realistisk prvning s som man kunde nska. Jag kom ven till den djupa insikten att ngon faktiskt hade utformat allt detta. De dr buddhisterna har hittat p ngra mycket enkla tekniker som direkt leder till remarkabla resultat om man fljer instruktionerna och tar tillrckligt stor doser av dem. Medan en del inte gillar det kokboksliknande sttet att nrma sig meditation uppskattar jag deras recept s mycket att jag saknar ord fr att uttrycka min djupa tacksamhet fr de framgngar de har sknkt mig. Deras enkla och lderdomliga vningar uppenbarade alltmer av det jag skte. Mina upplevelser fyllde ut luckorna i texterna och lrorna, blottade sanningen om myterna som genomsyrar standarddogmerna i buddhismen och avsljade hemligheterna som meditationslrare rutinmssigt hller fr sig sjlva.Till sist kom jag till en punkt dr det kndes rtt att sjlv skriva den bok jag hade letat efter; den bok du nu hller i din hand. Denna bok r fr dem som verkligen vill bemstra grunden i Buddhas lra och som r beredda att lgga den tid och anstrngning som det krver. Den r ocks fr dem som r trtta p att vara tvungna att tyda koderna i moderna svl som gamla dharmabcker eftersom den r utformad fr att vara uppriktig, uttrycklig, direkt och obevekligt teknisk. Liksom mnga av kommentarerna till Palikanon r den ordnad kring de tre grundvningarna Buddha lrde ut: Moral, koncentration och visdom. Genom hela boken har jag frskt vara s nyttoinriktad och pragmatisk som mjligt, och betoningen r hela tiden lagd p hur man faktiskt uppnr det p en niv som gr skillnad. Alla avsnitt utgr ocks i viss mn frn att du har en metod av ngot slag, ingr i ngot slags andligt sammanhang och kan en del standardjargong. Alla avsnitt utgr ocks frn att du r beredd att jobba. Jag har frskt ta med tillrckligt mycket information fr att boken ska kunna st fr sig sjlv som manual i meditation och fr att ta sig fram lngs den andliga vgen. Jag har ocks fokuserat p de omrden dr jag anser mig ha mina strsta kunskaper, men ven de

omrden av den andliga vgen som jag anser inte har tckts tillrckligt i andra arbeten. Boken utmrker sig srskilt i avsnitt om teknik och de fina detaljerna om vning p hgre niver. Men det andliga livet gr lngt bortom alla mttstockar och kan inte rimligtvis tckas tillrckligt i en enda bok. Drfr kommer jag ofta att referera till andra utomordentliga kllor fr vidareutveckling i de mnen som jag anser redan har tckts vl av andra frfattare. Jag freslr eftertryckligt att du undersker om inte alla s tminstone ngra av alla dessa andra kllor. Liksom min egen utvning r boken starkt influerad av undervisningen av Mahasi Sayadaw, en framliden stor och lrd mstare inom burmesisk meditation och theravadabuddhism, och andra i hans efterfljd. Det finns talrika referenser ven till andra utmrkta traditioner; bde buddistiska och andra. Det r min uppriktiga nskan att alla flitiga meditationselever hittar ngot av praktiskt vrde i denna bok. Jag har tagit med en del av mina egna erfarenheter och deklarerar dem som sdana. Detta har gjorts fr att frska skapa en knsla av realism i vad som r mjligt, bde nr det gller framsteg och misslyckanden. De r tnkta att lgga en mnsklig dimension till teorierna. Men om du tycker att historierna r strande eller har fr mycket drag av nu ska jag bertta om min personliga andliga utveckling s gr oss bda en tjnst och hoppa ver dem utan att tveka. Jag har ocks nogsamt skrivit den hr boken med min egen rst. De som lst den och knner mig sger att de nstan kan hra mig sga det. Jag har ocks inkluderat mycket av mitt eget neurotiska stoff och gjort det s tydligt jag kan. Jag hvdar att alla som skriver lgger in sina egna ider i texten ven om de frsker dlja det, s jag vill att det ska synas tydligt hellre n att vara gmt och maskerat. Om du vill ha en bok som innehller enbart strikta dogmer och teorier utan en personlig rst finns det massor att vlja bland, och jag nmner ett antal lngs vgen. Jag har ocks tagit med lite sociala kommentarer varav en del ganska bitska. Ngra av er kanske inte tycker de r till nytta, eller rentav finner dem obehagliga och krnkande. En del kommer snabbt att avfrda det som hrt eller felaktigt tal. Jag har slitits mellan knslan av att det verkligen finns viktiga ponger i de hr avsnitten och frstelsen av att inte alla kan dra nytta av information och sikter som presenteras i s skarpa ordalag. Drfr ber jag dig att hoppa ver dessa kapitel och g vidare till mer vnskapliga eller tekniska avsnitt om du inte tycker de r till ngon hjlp. Fr att underltta detta har jag lagt till en asterisk (*) i rubriken till de kapitel som innehller potentiellt infekterade mnen s att du kan hantera dem som du nskar. ven om jag tycker att anmrkningarna i dessa kapitel r viktiga, giltiga och ganska anvndbara r de inte absolut ndvndiga fr att frst kommande kapitel. Vrlden r full av mycket trevliga och snlla

dharmabcker. Det finns hundratals p hyllorna i vilken strre bokhandel som helst. Men jag tror att det finns plats ven fr en bok som ibland framfr sitt budskap med en mycket annorlunda rst, ven om jag med all respekt ger dig valet att sjlv vlja hur mycket du vill hra av den rsten. Det r den hmningslsa rsten hos ngon frn en generation vars radikaler bar spikar och militrkngor snarare n prlor och sandaler, lyssnade p Sex Pistols hellre n Moody Blues, inte kunde skilja en beatnikpoet eller dharmaentusiast frn tidiga 60-talet frn ett hl i marken, och trodde att hippies var riktigt jkla naiva, fast inte fr att vi inte r skyldiga dem en massa. Det r ocks den ohmmade rsten hos ngon vars vningar har gnats t totalt och fullkomligt bemstrande av de traditionella och handfasta stadierna p vgen, snarare n ngot slags andefattigt New Ageludd eller populrpsykologisk hjrntripp. Om inte det gr ihop med dina vrderingar kanske du ska vervga att lsa ngot annat. Som en hgt vrderad ldre meditationslrare och lrd (som fr frbli anonym) sa till mig efter att ha skummat genom ett tidigt utkast till den hr boken: De flesta buddhister r bara ldrade efterkrigsbarn som vill gra ngot fr att m bttre med sig sjlva nr de blir ldre och r egentligen inte intresserade av de hr sakerna. Jag nskar sdana personer all framgng i att uppfylla dessa vllovliga behov s jag mste motvilligt avrda dem frn att lsa den hr boken, eller tminstone de kapitel som r mrkta med en stjrna. Detta r samtidigt ett erknnande av begrnsningarna i mitt arbete, en inbjudan att anta ett mer kraftfullt synstt p vad som r mjligt p den andliga vgen, och en varning. Jag har haft flera motiv till att skriva den hr boken. Ett antal personer har frskt f mig att bli deras meditationslrare. Jag har gjort vad jag kan fr att uppmuntra dem att va ihrdigt, delta i retreater och utforska omrdet, men s snart jag fr en knsla av att de inte r riktigt inne p att gra sjlva jobbet, eller frsker gurufiera mig det allra minsta, gr jag vad jag kan fr att stta bort dem. Jag fredrar i hg grad sllskapet av ventyrskompanjoner som vill utforska livets mysterier tillsammans mer n ngon annan form av vnskap. Dharmavnner kan vara p olika stadier i sin utvning och en vn kan lra en annan ngot anvndbart, men detta har mycket liten likhet med mnniskor som formellt r lrare och elev. S att skriva den hr boken lter mig ge dem den bsta delen av det jag vet och sga Hr finns det, om du verkligen r intresserad, mer n nog fr att du ska kunna strta s djupt du vill. Om inte, s har jag inte kastat bort en massa tid och undviker att bli placerad p en piedestal eller vid en skample, tminstone svitt jag vet. Det vill sga, jag har det uttryckliga mlet att frmja att andra blir levande mstare p det hr omrdet s att de kan g vidare och hjlpa till att uppmuntra fler att gra detsamma. Ju fler som kan undervisa frn

10

en position av djupt frankrad personlig erfarenhet, desto fler kommer att kunna lra sig dharma vl och desto sundare och lyckligare kommer vrlden att bli. Detta leder vidare till frgan om det som en del skulle kalla rangordning. Ett enkelt faktum r att det finns de som uppntt vad som kallas uppvaknande, upplysning, frverkligande med mera, och det finns de som inte uppntt det. Det finns de som har stark koncentrationsfrmga och de som inte har det. Det finns de som klarar att leva ett moraliskt liv och de som inte klarar det. Det finns de som bemstrar vissa saker och de som mste arbeta mer. Det finns en underligt genomgende tendens i vstvrlden att frestlla sig att alla r lika i den andliga vrlden, men detta r sjlvklart totalt vilseledande och befngt. Nr jag letade efter lrare och vnner att va tillsammans med och f hjlp av, blev jag inte arg fr att det fanns de som pstod att de visste mer n jag utan entusiastisk ver mjligheten, om n sllsynt, att studera tillsammans med mnniskor som visste vad de gjorde. Detta r mycket frnuftigt. Ls detta som nnu en varning: Om du blir bra p de hr sakerna kommer andra ofta att reagera negativt p dig om du gr omkring och berttar om det, och de som istllet tycker att det du uppntt r en klla till inspiration och styrka, som de borde, kommer troligen att vara f. P samma stt kan det vara mycket underligt att ha en s totalt annorlunda vokabulr, uppsttning erfarenheter och perspektiv jmfrt med de flesta i sin nrhet. Jag knner mig ofta som en utomjording som br en rock av normalitet, och jag drmmer om en vrld dr konversation om den sortens hndelser och insikter som kommit att dominera mina vardagliga upplevelser r mycket vanligare och mer normalt. Genom att lsa mellan raderna br du ta detta erknnande som nnu en varning: Om du trnger in p det hr omrdet kommer du att upptcka samma ensamhet. Jag ska ocks nmna att jag anser att jag sjlv och mnga andra som fljer de hvder dr jag hmtar min inspiration r dharmacowboys, ensamvargar och outsiders. Att verkligen vilja komma ngonstans r en sker biljett till att knna s hr i de flesta vsterlndska buddhistiska kretsar. Det som r ironiskt r att jag ocks ser mig sjlv som en extrem traditionalist. Det underliga r att numera innebr detta att vara en traditionell buddhist, en som verkligen frsker trnga ner p djupet av hjrta, sinne och kropp som Buddha s tydligt uppmanade sina efterfljare att gra, att g helt emot mycket av den rdande meditationskulturen. I samma stil ska jag dessutom nmna att den vg jag fljt har varit farlig; destabiliserande oftare n lugn, plgsam oftare n njutbar, svrare att integrera n de flesta andra dharmavgar jag hrt talas om, och generellt en mycket stormig resa. Den har ocks varit djupgende,

11

fantastisk och mer lysande n de flesta andra vgar jar hrt talas om. Att surfa p verklighetens skrovliga kant har varit lttare fr mig n att ta det lugnt. I mitt utforskande, mina missden och ventyr har jag lrt mig massor inte bara om hur man gr verkligt snabba framsteg i meditation, utan ven en hel del om hur man gr det utan att bli fullkomligt frstrd. Jag hoppas kunna verfra ngot av kunskapen om bda delar i den hr boken. Detta ska ses som nnu en varning: Boken, och vgen som presenteras i den, r inte avsedda fr skadade och instabila andliga skare. Du mste vara i rimlig psykologisk balans fr att kunna hantera de intensiva tekniker, sidoeffekter och resultat som jag kommer att diskutera. Jag vill tacka alla de mnga mnniskor vars inflytande, vnskap, std och vnlighet hjlpt till att gra det hr arbetet till vad det r; de r alltfr mnga fr att rkna upp hr. Vi lever i ett universum av inbrdes beroende och att skriva att det hr r ett arbete enbart av mig r inte sanningsenligt. Det skulle vara orimligt att inte nmna det stora stdet frn Carol Ingram, Sonja Boorman, David Ingram, Christina Jones, Christopher Titmuss, Sharda Rogell, Bill Hamilton, Kenneth Folk och Robert Burns, samtliga starkt bidragande till det som r bra i den hr boken och att gra min egen utvning mjlig. Jag vill ocks tacka John Hawley, Roger Windsor, Daniel Rizzuto och Michael Wade fr all hjlp med redigering. Likvl mste allt ansvar fr eventuella brister som boken innehller falla helt p mig. Jag kan inte vara sker p att alla dessa fina mnniskor ens vill ha sina namn sammankopplade med boken, men jag tar mig nd friheten att uttrycka min djupa tacksamhet. En kort kommentar om framstllningsstt Varken det engelska eller det svenska sprket har ngot perfekt stt att anvnda pronomen som refererar till enskild person utan att vara genusspecifik. Olika lsningar finns, som att konsekvent anvnda han/hon (ngot som kan vara mycket strande), att alternera mellan han och hon , att omformulera meningar till plural fr att kunna anvnda pronomenet de . Jag har valt att anvnda pronomenet de dr jag menar han/hon och anvnder allts ett pluralpronomen tillsammans med substantiv i singular1. Jag r inte s frtjust i den hr lsningen heller, men jag tror inte den r vrre n de andra. Om ngon lsare misstycker hoppas jag att han/hon kan hitta ett stt att frlta mig, eller tminstone att hon kan frst problemet och gra plats i hans hjrta fr nnu en frfattare som kmpar med denna sprkliga begrnsning. Jag mste ocks medge att jag r ganska oberknelig i hur jag anvnder versaler, och det r ngot du bara Fr Leva Med.
1

versttarens kommentar: Jag har i de fall dr sammanhanget varit lmpligt valt att anvnda konstruktioner med ordet man som ibland fungerar bra i svenska sprket.

12

M detta arbete bli till gagn fr alla levande varelser. M du inse vad du verkligen sker, strva ofrtrttligt efter det trots alla hinder, och finna det.

13

Del I: GRUNDERNA

14

1. INTRODUKTION TILL DEL I

Om du inte lst frordet och varningen, gr det nu. Den buddhistiska vgen kallas ofta en andlig vg, och detta religist frgade uttryck kan verka inspirerande p vissa mnniskor. Den buddhistiska vgen kan ven ses som ett vetenskapligt experiment; en uppsttning vningar som Buddha och andra efter honom ansett kan ha speciella verkningar som de bedmer som vrdefulla. Att anvnda detta slags praktiska sprk kan verka inspirerande p andra. Fr att frska inspirera en bred publik kommer jag att anvnda bde ett andligt och ett praktiskt, eller tekniskt sprk nr jag behandlar de hr frgorna. Men trots allt fredrar jag i allmnhet det praktiska sprket. Man kan slppa alla de andliga uttrycken och formerna p den buddhistiska vgen och nd ha en uppsttning grundvningar som leder till de utlovade resultaten. Man kan ocks behlla dem, gra vningarna och f samma resultat, naturligtvis under frutsttning att man har tid och resurser fr bda. Del I innehller ett antal traditionella listor som lrdes ut av Buddha och vars ndaml r andlig fostran. De visar viktiga och praktiska krnpunkter p ett mycket koncist stt. Dessa lror gjordes kortfattade och generella s att mnniskor kunde komma ihg dem och anvnda dem. Det r deras enkelhet som gr dem s praktiska och jordnra. Jag kommer dock att behandla dessa mycket kortfattade lrosatser gng p gng och utveckla dem lngre. Buddha uttryckte saker s enkelt att vi ibland undrar vad han menade och hur vi ska gra ngot anvndbart av det. Det han egentligen sa var lr knna den sanna

verkligheten riktigt, riktigt vl, och frsk gra det rtta fr bde dej sjlv och fr vrlden . Som vi alla vet r detta inte alltid s ltt som det
lter, och det r anledningen till alla mina extra kommentarer. Den hr undervisningen r utformad fr att hjlpa mnniskor att f kontakt med sin verklighet p ett stt som gr skillnad. Den kan ocks hjlpa mnniskor att undvika ngra av de vanliga fallgroparna p den andliga vgen och i livet i allmnhet, och en del av dessa kommer jag att tala om senare. Vi kommer att brja med en introduktion av De Tre vningsformerna: Moral, koncentration och visdom. De Tre vningsformerna utgr summan av den buddhistiska vgen, drfr utgr de ramen fr denna bok. De Tre vningsformerna leder till frdigheter som vi medvetet och uttryckligen frsker bemstra. Varje del har sin egen specifika uppsttning av antaganden, arbetsordning, metoder och mttstock fr framgng i vningarna. De r ganska olika varandra, och mnga problem kan uppst om vi blandar ihop dem och

15

anvnder antaganden om en viss vningsform nr vi praktiserar de andra. Varje vningsform har ocks ofta frekommande fallgropar, begrnsningar och baksidor. Dessa r sllan klart uttalade och denna underltenhet har orsakat stor frvirring. Drfr kommer jag att gra mitt bsta fr att tydliggra dem, srskilt i del II (Ljus och Skuggor). Varje vningsform har som nmnts tidigare srskilda mttstockar fr framgng och bemstrande. Dessa kan ibland verka ngot invecklade, srskilt beskrivningarna av niver av djup koncentration och stadier av insikt, drfr kommer jag att vnta tills del III (Bemstrande) med att presentera dem, och hlla del I inriktad p grundlggande ramar och rutiner fr att alls gra det hela mjligt. ven om jag tror att varje del av denna bok bidrar till helheten kan det finnas anledningar till att du vill lsa vissa delar frst och komplettera med resten senare. Om du till exempel har starka visioner eller erfarenheter av kundalini kan du lsa de frsta kapitlen i del III och sedan g tillbaka och lsa resten. Om du bara r intresserad av beskrivningar av stadier av insikt, g direkt till kapitlet Framsteg i Insikt. Om du bara direkt vill komma t vissa grundlggande insiktsmetoder, ls kapitlen om De Tre Knnetecknen och Upplysningens Sju Faktorer. Om du r p humr fr skarpa sociala kommentarer r brjan av del II fr dig. Om du bara vill veta min syn p upplysning borde Modeller av Upplysningens Stadier vara ett bra stlle att brja. Jag kmpade lnge med frgan om jag skulle introducera beskrivningarna som visar vad metoderna leder till i brjan eller i slutet av boken. Till sist la jag dem i slutet, men du kanske r av den sorten som vill se dem frst, och i s fall ska du lsa kapitlet De Tre Knnetecknen och sedan hoppa direkt till del III. I min perfekta vrld skulle alla lsa igenom boken tv eller tre gnger frn prm till prm och sedan arbeta p att befsta de viktigare delarna i minnet.

16

2. MORAL, DEN FRSTA OCH SISTA VNINGSFORMEN

Paliordet fr denna vningsform r sila, vilket jag verstter med moral . Mnniskor verstter det p olika stt; ngra andra mjligheter r dygd, etik eller anstndighet. Oavsett vilket ord vi anvnder r det troligt att det kan ha bde positiv och negativ klang. Om ordet moral besvrar dig p grund av dina associationer, ta en titt p trningens utgngspunkter, syfte och vningar och bestm dig fr en egen benmning. Jag tror inte det r s viktigt vad vi kallar det. Jag tror dremot att vi br gna en del uppmrksamhet t att frska leva det. Som jag ser det har vning i moral som sitt omrde alla de stt p vilka vi lever vrt liv i vrlden. Nr vi frsker leva ett bra liv i konventionell mening var vi oss i moral. Nr vi frsker frbttra vr knslomssiga, psykologiska och fysiska hlsa var vi oss i moral. Nr vi filosoferar var vi oss i moral. Nr vi motionerar var vi oss i moral. Nr vi frsker ta vl hand om oss sjlva eller andra var vi oss i moral. Nr vi frsker skydda miljn, omvnda regeringen, eller p annat stt gra den hr vrlden till en bttre plats att leva p var vi oss i moral. Nr vi frsker hitta ett bra och meningsfullt arbete, skapa ett sunt ktenskap eller fostra friska lyckliga barn, eller rakar vra huvuden och flyttar till en grotta i knen, var vi oss i moral. Vad helst vi gr i den vanliga vrlden som vi tror kommer att vara till nytta eller gldje fr andra eller oss sjlva r aspekter av att arbeta med den frsta vningsformen. De andra tv vningsformerna, som handlar dels om att uppn exceptionella sinnestillstnd, dels om de yttersta insikterna, har en begrnsning i det att vi kan behrska dem fullstndigt. Detta kan inte sgas om den frsta vningsformen. Det finns ingen grns fr den skicklighet vi kan uppn i att leva i vrlden. vning i moral r drfr ven den sista vningsformen som vi mste arbeta p hela livet. Vi kanske uppnr hpnadsvckande stadier av medvetande och frstr verklighetens sanna natur, men det andra mnniskor ser, och som r avgrande, r p vilka stt dessa frmgor och insikter omstts i hur vi lever i vrlden. Det finns grundlggande antaganden som underlttar nr man vill brja va sig i moral. Det r mycket lmpligt att utg frn att en moralisk grund hjlper oss att leva i den hr vlden, och att det drfr finns praktiska frdelar med att va sig i moral. Det hjlper ocks att anta, p ett lite lst och odogmatiskt stt, att ju mer gott vi gr i vrlden desto mer gott kommer det att finnas dr, och att det p s stt kommer att bli bttre fr oss sjlva och alla andra levande varelser. Det r ocks vrt att anta att fljden av detta r att ju

17

mer ont vi gr i vrlden desto mer ont kommer det att finnas dr, fr oss och andra. Dessa antaganden r inte unika fr buddhismen, inte heller r de p ngot stt mrkvrdiga. Samhllen och traditioner genom tiderna har fresprkat att vi br gra plats fr dem i vra liv. Gott och ont r visserligen ofta en frga om perspektiv, men g inte i fllan att tnka att det drfr r meningslst att ens frska. Det r bttre att gra sitt bsta och misslyckas n att inte frska alls. Allts utgr vi frn att det vi tnker, sger och gr har konsekvenser. Vi var oss i moral och vi antar att vi kan kontrollera vad vi tnker, sger och gr och p s stt skapa gynnsamma konsekvenser. Hellre n att acceptera att vr nuvarande niv av intellektuell, knslomssig och psykologisk utveckling r utom vr kontroll och omjlig att ndra, intar vi medvetet och uttryckligen det verkningsfulla synsttet att vi kan arbeta med de hr aspekterna av vra liv och frndra dem till det bttre. Vi utgr frn att vi kan pverka vr vrld och vra attityder till vrlden. Vi tar ansvar fr vra handlingar och deras konsekvenser. Vidare, fr att ytterligare strka oss sjlva, utgr vi frn att ju fler av vra resurser och frmgor vi involverar i vningarna, desto strre blir framgngen. Vi har en kropp, vi har ett frstnd, vi har vr intuition, vi har vrt hjrta, vi har frmga att lra och minnas. Vi har andra mnniskor med visdom att ta del av, vi har bcker och andra media som innehller vgledning till det goda livet, vi har vra vnner och vr familj. Vi kan anvnda allt detta och mer drtill fr att frska leva ett gott liv, ett liv dr vra tankar, ord och handlingar s nra som mjligt reflekterar den mttstock vi medvetet har definierat och antagit fr oss sjlva. Ju mer medvetet engagerade vi r i uppgiften, desto mer sannolikt r det att vi kommer att n framgng. Avgrande fr kontrollen ver vad som hnder i vra liv r vra avsikter. Vid vning i moral lggs stor vikt vid avsikten, med grundantagandet att ju mer vr avsikt r att vara goda och medknnande desto strre r sannolikheten att vi manifesterar goda och medknnande tankar, ord och handlingar. Drutver r det till nytta att utg frn att vning i moral frutstter att vi r uppmrksamma p vad som hnder i vra liv. Nr vi inte r observanta p vad vi tnker, sger och gr kan vi ha svrt att f det att stmma verens med vra syften med vningarna. Om vi inte uppmrksammar konsekvenserna av det vi tnker, sger och gr, bde p kort och p lng sikt, r det inte sannolikt att vi fr tillrckligt med erfarenhet fr att styra vr moraliska trning t rtt hll. Det r ven bra att utg frn att vning i moral hjlper oss nr vi sedan var det som uttryckligen kallas meditation (de fljande tv vningsformerna, koncentration och visdom), eftersom den ger en grund av goda mentala och konkreta vanor som kan stdja

18

meditationen. S ven om vi inte r srskilt intresserade av att va moral fr dess egna frdelar br vi nd vervga det om vi vill uppn resultat i de tv andra vningsformerna. Alla dessa antaganden leder naturligt till det som hnder nr vi brjar va oss i moral. Vi strvar medvetet efter att det vi gr med vr kropp, vrt tal och vrt sinne stmmer verens med vningarnas syfte. Kort sagt, vi har en mttstock fr vrt mentala, knslomssiga och fysiska liv och vi gr vrt bsta fr att leva upp till denna. Nr vi var oss i moral utvecklar vi medvetet handlingar, ord och tankar som vi anser goda och medknnande. Med godhet menar jag att vi arbetar fr att frmja lycka och vlgng fr oss sjlva och andra. Med medknsla menar jag att vi arbetar fr att lindra vrt eget och andras lidande. Drfr r uppdraget fr vra avsikter att vara goda och medknnande, fr vrt sinne att vara medvetet om vad vi tnker, sger och gr, och fr vr erfarenhet att tala om fr oss hur vi ska skapa vrt liv s att det speglar vra avsikter. vning i moral brukar diskuteras i termer bde av vad man ska och inte ska gra. Den klassiska korta frteckningen ver de fem saker som buddhister ska undvika kallas De Fem Freskrifterna och omfattar att inte dda, att inte stjla, att inte ljuga, att inte anvnda sinnesfrndrande droger som leder till tanklshet, och att inte anvnda sexuell energi p skadliga stt. Inte heller dessa freskrifter r unika fr buddhismen utan r en del av de grundregler som de flesta samhllen och kulturer genom tiderna har funnit nyttiga och praktiska. Den klassiska listan ver saker man ska strva efter omfattar att vara god och medknnande och att uppskatta andras framgngar och lycka. Att arbeta med frgan om hur vi kan uppfylla dessa tmligen rimliga freskrifter, med hnsyn till och respekt fr var vi str just nu och vad som frsiggr omkring oss, utgr uppgiften i denna frsta vningsform. Vi kommer att gra mnga misstag som r lrorika fr vrt fortsatta arbete; om du skulle rra till det, var god och medknnande mot dig sjlv! Det finns mnga utmrkta tekniker fr att utveckla ett bttre stt att vara i vrlden, men det finns inga magiska formler. Du mste i varje stund sjlv bestmma hur du ska vara mot dig sjlv och andra levande varelser. Eftersom vning i moral inbegriper alla de stt p vilka vi frsker leva ett gott och nyttigt liv, r mnet s stort att jag inte rimligtvis kan ge ngot som ens liknar en uttmmande beskrivning hr. Men om du grna vill ha en vidareutveckling av en del av grunderna i moralisk vning freslr jag att du letar i ngot eller ngra av fljande arbeten: For a Future to be Possible, av Thich Nhat Hanh

19

 A Heart as Wide as the World and Lovingkindness av Sharon Salzburg The Revolutionary Art of Happiness av Sharon Salzburg Light on Enlightenment av Christopher Titmuss A Path with Heart av Jack Kornfield vning i moral grundlggs bst i en antingen teoretisk eller direkt frstelse av ytterligare ett antagande; det om alltings samhrighet. P denna niv menas en frstelse av det faktum att vi alla r hr tillsammans, och att vi delar en nskan att vara lyckliga. Nr vi reflekterar ver gemensamma behov r det mer sannolikt att vi spontant r vnliga och omtnksamma mot bde oss sjlva och andra. P s stt frsker vi gra det till en vana att ta hnsyn till andras knslor, sikter och vlbefinnande. Risken r hr att samtidigt glmma att ta hnsyn till vra egna behov. Arbeta p att balansera bda sidor p ett stt som r hllbart och hlsosamt. Det finns mngder av andra fallgropar vi kan rka ut fr nr vi var oss i moral eftersom det ett s stort omrde. Jag kommer att lgga mycket tid i del II p detaljer om ngra av de vanligaste sidoeffekterna och baksidorna av vningarna, men kom ihg att mnet r ndlst. En fallgrop mste tas upp genast eftersom den r s vanlig, och det r skuld. Vi r uppvuxna i en kultur dr vi kan vara orimligt strnga mot oss sjlva och orsaka oss otroligt mycket smrta till liten nytta. Om vi kunde lra oss att sga Tja, det hr fungerade inte, och det var otur, men jag ska gra mitt bsta att ta reda p varfr och frhoppningsvis gra det bttre nsta gng , s skulle vi ha mycket lttare att va framgngsrikt p att leva ett gott och nyttigt liv. En del mnniskor tycks dessvrre tro att det primra budskapet fr moralisk trning r att de ska odla knslan att de tagit p sig ett tungt ok av ansvar och sjlvfrnekelse. Faktum r att en del tycks frossa i den knslan. De mer optimistiska tnker Det r s roligt att frska leva ett

gott, hlsosamt och nyttigt liv! Vilken gldje det r att frska hitta kreativa stt att leva s! Det finns f saker som r till mer nytta p den
andliga vgen, och livet i allmnhet, n en positiv attityd. Den till det ovanstende relaterade och alltfr vanliga fallgropen r allts att mnniskor slutar att ha roligt och att frska ha framgng i vrldslig mening. Det finns absolut ingen orsak till detta. Om du kan ha roligt p hlsosamma stt, ha d roligt! P samma stt r framgng hgst lmpligt, av uppenbara anledningar. Plocka fram en drm om framgng i gngse mening och stt igng! Spela fr att vinna! Det r ditt liv, s se till att det blir fantastiskt! Det finns ingen anledning att inte frska, s lnge du kan gra det p ett gott och medknnande stt. nnu en frdel med den frsta vningsformen r att den verkligen r till nytta vid den andra; koncentration. S hr kommer ett

20

tips: Om du har svrt att koncentrera dig fr att ditt sinne r fullt av skuld, frdmanden, avund eller andra tunga och svra tankebanor, arbeta ven p den frsta vningsformen med godhet och medknnande. Det r vl anvnd tid.

21

3. KONCENTRATION, DEN ANDRA VNINGSFORMEN

Vi gr vidare med koncentration; frmgan att koncentrera sinnet p ett objekt och uppn exceptionella och djupgende medvetandefrndringar. vning i koncentration r det som vanligen kallas meditation. Det kallas ven vning i samadhi (som betyder att g p djupet i meditation), eller ibland samathavning. vning i koncentration innebr att arbeta p en niv som kan knnas mer ovan, speciellt i jmfrelse med den normala nivn dr vi var oss i moral. vning i moral r ngot som alla kan relatera till. vning i koncentration r ltt att relatera till om man har uppntt vissa medvetandetillstnd, eller tminstone har tilltro till att de kan uppns. vning i koncentration har beskrivits i tusentals och ter tusentals sidor text, och det finns frmodligen tusentals olika vningar i koncentration. Ngra mycket ofta anvnda meditationsobjekt r andningen (min personliga favorit), kroppsstllningen, ett mantra eller en koan, en ljuslga, olika visualiseringar, och till och med upplevelsen av koncentrationen i sig. Objektet du vljer ska vara ngot som du tycker om att ha sinnet fst vid. Det allra viktigaste att pongtera i frga om meditation r detta:

Fr att komma ngonstans i meditation mste man kunna koncentrera sinnet och vara nrvarande. Det r allt som krvs och det r mycket en
frga om att bara gra det. En viktig frndring brukar ske i vningarna nr mnniskor p allvar frbinder sig att utveckla koncentration och hller fast vid det. Innan man gjort detta kommer troligtvis inte mycket att hnda i meditationsvningarna! Om du beslutar dig fr att brja va koncentration, hng fast vid ditt objekt som en rasande hund tills du har stabilitet och skicklighet nog fr att kunna lta sinnet vila vid det naturligt. Det frsta formella mlet nr man var koncentration r att uppn vad som kan kallas ingngskoncentration1, en frmga att relativt konsekvent hlla fast vid det valda objektet och frhllandevis ltt utestnga normala strningar. Detta r en elementr frdighet som gr det mjligt att efterhand n hgre niver av koncentration, och ven att pbrja vgen mot insikt (den tredje vningsformen), s frsk uppn detta som frsta ml i din trning. Du kommer att veta nr du ntt dit. De huvudsakliga formella instruktionerna fr koncentrationsvningar r allts: Vlj ett objekt - frslagen ovan r bra att brja med. Hitta en plats att va p som r s fri frn strningar som mjligt. Inta en stabil kroppsstllning; den spelar inte s stor roll men
1

Eng.: Access concentration

22

ryggen br vara rak. Fokusera din uppmrksamhet p objektet s totalt och konsekvent som mjligt s lnge vningen pgr och tillt s f avsteg frn koncentrationen som mjligt, och lr dig rikta all uppmrksamhet p objektet. Ju mer du var och ju intensivare du var desto bttre blir du p det. Hitta en balans mellan anstrngning och stabilitet som fungerar. va om och om igen tills du nr ingngskoncentration. ven om det hr avsnittet kan verka begrnsat eller trivialt innehller det likafullt all formell information om hur man brjar va koncentration. Om du har behov av att ngon talar om fr dig hur lnge du ska va, kan du brja med tio minuter per dag och ka upp till en timme eller tv - om ditt vriga liv tillter. Om du kan lra dig att hlla din uppmrksamhet totalt fokuserad p ditt objekt i en enda hel minut har du stor koncentrationsfrmga. Men om du skulle ha tio timmar om dagen till ditt frfogande fr vning s lt inte mig hindra! Hur lng tid du kommer att ta fr att n ingngskoncentration beror p ett antal faktorer som de yttre frutsttningarna, din naturliga och frvrvade koncentrationsfrmga, styrkan i din vilja att lyckas och hur mycket du var. Att skrpa koncentrationen kan underltta nstan allt man gr och ge en mental och knslomssig stabilitet som r mycket vrdefull. Koncentration kan ocks leda till ngra mycket trevliga tillstnd som kallas jhanas eller andra benmningar. De kan upplevas extremt fridfulla och lyckofyllda. Att n dessa medvetandestadier kan vara ljligt njutbart och kan ven ytterligare ka stadgan och stabiliteten i sinnet. De r ocks av vrde i sig sjlva och fyller en viktig funktion i den buddhistiska traditionen genom att utgra en grund fr insiktsvningar, den tredje vningsformen. Jag vntar tills del III med att beskriva de hgre koncentrationsniverna fr att hlla den hr delen fokuserad p de tekniker som r ndvndiga fr meditation. D du vl ntt ingngskoncentration r det mycket ltt att uppn de vriga tillstnden. Innan du ntt dit har du inget att g vidare med. Vlj ett objekt, va vl och ofta, skaffa dig ingngskoncentration, ls ut den hr boken vid det laget borde det mesta st ganska klart. Nu mste det sgas att koncentrationsvningar, liksom alla vningar, har sina baksidor. Till exempel kan djupa och extrema upplevelser vara frfriska och beroendeframkallande och gra att man uppmrksammar dem mer n de frtjnar. De kan ven gra mnniskor mycket vrldsfrnvnda och frnvarande, nstan p samma stt som hallucinogener. De kan ocks fra upp mycket psykologiskt skrp till ytan. Detta kan dock ven vara till nytta om vi r instllda p att ta itu med saken. Kanske den viktigaste begrnsningen i koncentrationsvningar r att de inte leder direkt till insikt och varaktig

23

frstelse i den utstrckning vi skulle nska. Detta leder oss till den tredje vningsformen

24

4. VISDOM, DEN TREDJE VNINGSFORMEN

Den tredje vningsformen p listan r visdom, i detta fall en mycket speciell slags visdom som jag ofta kallar den yttersta eller djupa visdomen. Man refererar ven till den som frstelse eller insikt . Mlet fr den hr vningsformen r att frst sanningen om alla de frnimmelser som utgr vr innevarande upplevelse av verkligheten. De stora mystikerna frn alla traditioner brukar hvda att vra normala upplevelser r anmrkningsvrda och rentav upplysande om vi tar oss tid att iaktta dem riktigt noga. De som lgger sig att va sig i visdom har beslutat att gra experimentet och sjlva ta reda p om det r sant, eller om de gamla profeterna bara hittat p alltihop. Uppenbart mste det frsta antagandet bli att det finns ett slags frstelse som r fullstndigt bortom all vanlig frstelse, ja till och med bortom de frndrade medvetandetillstnd som kan uppns nr vi var koncentration. Nsta antagande r att det finns speciella vningar som kan leda till denna frstelse om vi bara gr dem. Det tredje och kanske mest avgrande antagandet r att vi kan gra vningarna och

lyckas.
Ett antagande som sllan uttrycks direkt men ofta frutstts r att vi mste ha viljan att vara i de frnimmelser som vra upplevelser bestr av om vi vill uppn den insikt som utlovats av mystikerna. Fljden av detta antagande r att vi mste vara beredda att stta av perioder nr vi avstr frn den normala verksamheten i vrlden som kallas vning i moral, och ven det mer extraordinra arbetet med frndrade medvetandetillstnd som kallas vning i koncentration. Vi antar att vning i visdom leder till universella sanningar, sanningar som kan uppfattas i alla typer av upplevelser utan undantag. Vi antar att om vi bara kan uppleva vra sinnesfrnimmelser tillrckligt klart kommer vi till djup frstelse av oss sjlva och vr vrld. Huvuduppgiften vid insiktsvningar r att ka vr uppfattningsfrmga s att de sanningar som omtalas av de stora mystikerna blir uppenbara fr oss. S snarare n att bry oss om vad vi tnker, sger eller gr, eller vilket medvetandetillstnd vi befinner oss i:

Nr vi var visdom arbetar vi aktivt fr att ka snabbheten, precisionen, stabiliteten och graden av vr uppfattning av de snabba sm frnimmelser som utgr vra upplevelser, vilka eller hurdana de n r.
De huvudsakliga formella instruktionerna fr insiktsvningar r allts: Vlj en plats dr strningarna r acceptabla, vlj en stabil kroppsstllning som du kan behlla lnge, bestm en tidsperiod och lgg sedan mrke till varje enskild frnimmelse som utgr din verklighet, s gott du kan. Precis som med vning i koncentration kommer mer tid och ihrdigare vning att lna sig. Dessa enkla

25

instruktioner kan verka vervldigande, vaga eller underligt triviala fr mnga, s jag kommer att anvnda mycket tid p att presentera olika stdjande principer och mer strukturerade vningar som hjlpt otaliga meditatrer i tusentals r att flja de grundlggande instruktionerna. ven om De Tre vningsformerna innehller en del likartade inslag finns det ngra viktiga skillnader som mste klargras. Den rtta mttstocken fr vning i moral r hur goda och medknnande vi r i vra avsikter och hur vl vi lever ett nyttigt och moraliskt liv. Den rtta mttstocken fr vning i koncentration r hur snabbt vi kan n hgre medvetandetillstnd, hur lnge vi kan stanna i dem, och hur frfinade, totala och stabila vi kan gra dem. Den rtta mttstocken fr insiktsvningar r att vi snabbt och konsekvent ser den sanna naturen hos de otaliga snabba frnimmelser som utgr vr verklighet, oavsett vilka dessa frnimmelser r, och att detta tar oss till ett stadium av frstelse som gr fullstndigt bortom uttryckliga betingelser. Det r absolut avgrande att frst skillnaderna mellan dessa mttstockar. Nr man betraktar dem s hr tillsammans verlappar de inte utan verkar snarare motsga varandra. Detta r ett mycket praktiskt antagande. Eftersom skillnaderna r mycket svra att tydliggra kommer jag att peka p detta grundfaktum om och om igen boken igenom. Nr du tillgnat dig tillrckligt mycket moral fr att ibland kunna vara fri frn verdrivet negativa sinnestillstnd, och tillrckligt med koncentration fr att stilla sinnet ngorlunda, kan du se in i den nakna sanningen om frnimmelserna i innevarande gonblick. Det kallas insiktsmeditation - ibland kan det ges andra benmningar - och har skapats fr att leda till visdom. Det lter enkelt, och det r det och det r det inte. Det finns vissa typer av insikt som vi kan f genom att uppleva vrlden. Till vardags kanske vi tnker p vning i visdom som att syssla med sdant som hur vi lever vra liv. P det hr sttet kan man bara frska bli visare. Vi kan reflektera ingende ver ngot som gick fel, och sedan kanske ett slags visdom som kommer ur den erfarenheten kan ndra vrt stt att leva i framtiden. Det r en vardaglig form av visdom, och insikter vi hrleder ur sdana reflektioner och observationer r insikter i den vanliga vrlden. Men den sortens reflektioner kan inte ta oss lngre n s. Fr att faktiskt komma till det som Buddha talade om mste vi g lngt utanfr dessa konventionella definitioner av visdom och uppn den yttersta visdomen genom att gra insiktsvningar. Mnga frsker gra insiktsvningar som ska stadkomma insikt i den vanliga vrlden och samtidigt den yttersta insikten. Jag har kommit till slutsatsen att vi inte

ska anvnda vningar fr den yttersta visdomen fr att klarlgga relativa frgor, eller tvrtom. Jag knner att det r oerhrt viktigt att hlla isr

26

vningar i den relativa och den yttersta visdomen. Om man bryter mot detta skapar man ndlsa problem och gr det dessutom svrare att n framgng p ngot av omrdena. Jag kommer drfr att upprepa mig i mnet om och om igen, och gra mitt bsta fr att klargra skillnaderna mellan de vningar som skapar vardaglig visdom och de som hr till den tredje vningsformen och som leder till den yttersta frstelsen vilken r oberoende av relativa insikter. Det finns mnga visdomstraditioner och mnga typer av insiktsvningar. Jag kommer att beskriva ett antal av dem uttryckligen och tipsa om fler i kommande kapitel. Nr du ska vlja en insiktstradition freslr jag att du letar efter en som r tillfrlitlig i meningen att den antingen r mycket gammal och vl beprvad, eller tminstone i nutid har visat att den konsekvent leder till orubbliga insikter. Jag kan intyga att de specifika metoder jag kommer att presentera leder till de effekter jag utlovar - om de anvnds som rekommenderat. nnu bttre, du kommer att bevisa det sjlv. En kort varning: Ibland nr mnniskor brjat komma en bit p den andliga vgen kan de bli s fascinerade av det att de glmmer bort en del av den relativa visdom de hade tidigare. Trollbundna av den yttersta visdomen och sin andliga uppgift verger de den konventionella visdomen och andra aspekter av sitt tidigare liv i en utstrckning som inte r srskilt vis. De tror felaktigt att de genom insiktsvningar ven bemstrar den frsta vningsformen, om hur vi lever i vrlden. Men nr du vaknar upp till den verkliga sanningen om

ditt liv i alla dess konventionella aspekter r det bst om ditt liv r sdant att du vill vakna upp till det.
Sammanfattning: Nr vi ser djupt in i sanningen om vr egen upplevelse r genomgripande och gynnsamma medvetandefrndringar definitivt mjliga. Du gissar rtt, vi talar om upplysning. Det stora U, uppvaknande, frihet, Nirvana, det obetingade och allt vad du vill. Att uppn denna frstelse r den primra inriktningen p denna bok. Det finns i sjlva verket mnga andra intressanta insikter som brukar uppst fre uppvaknandet. Men det finns ingen magisk trollformel fr att skapa den yttersta insikten utom De Tre Knnetecknen

27

5. DE TRE KNNETECKNEN
De Tre Knnetecknen r s centrala i Buddhas lra att det r obegripligt hur lite uppmrksamhet den stora majoriteten av s kallade insiktsmeditatrer ger dem. De r obestndighet, otillfredsstllelse och jaglshet. Jag kan inte nog betona vrdet av att gng p gng frska att verkligen frst dessa tre egenskaper hos alla upplevelser. Det r frn dem den yttersta insikten kommer p alla niver, rent och enkelt. De r tecknen p den yttersta verkligheten. Varje gng jag sger frst tingens sanna natur menar jag frst De Tre Knnetecknen . Att verkligen frst dem r att vara upplyst. Av ngon anledning tycks denna oerhrt viktiga information ofta inte trnga in i medvetandet hos insiktsmeditatrer, och drfr tillbringar de mycket tid med allt annat n att noggrant se in i De Tre Knnetecknen gonblick fr gonblick. De kanske tnker p ngot, fngade i vanetankar och frestllningar, frsker arbeta med detta, filosoferar, frsker tysta sinnet eller fortstter med ngon annan verkningsls aktivitet. Detta kan pg r efter r, retreat efter retreat, och naturligtvis undrar de varfr de inte har mer insikt. Det r en tragedi av monumentala mtt, men du behver inte vara en del av det! Du kan vara en av de insiktsmeditatrer som vet hur de ska gra, gr det, och nr det i slutlig betydelse. Det viktiga hr r: Slpp alla frestllningar, lgg mrke till ett fysiskt objekt som andningen eller kroppen eller smrta eller njutning eller vad som helst, och se in i De Tre Knnetecknen noggrant och konsekvent! Sjunk ner till en niv av rena frnimmelser! Detta r Vipassana, insiktsmeditation, eller vad du nu vill kalla det. Det r buddhornas vg. Att ppna sig fr det , bara vara med det , slppa taget och allt sdant r ganska viktigt som vi kommer att se senare, men insiktsmeditatrer mste, jag upprepar: mste, se in i fljande:

Obestndighet
Allt r frgngligt. Detta r ngot av det mest fundamentala i Buddhas lra och den nst sista mening han yttrade innan han dog:

Frgngliga r alla sammansatta ting. Arbeta hngivet p er befrielse! I

dessa ord sa han allt du behver veta fr att gra insiktsvningar. Allt kommer och gr. Inget varar ens fr ett gonblick! Absolut flyktighet r grundnaturen hos den upplevda verkligheten. Vad menar jag med den upplevda verkligheten ? Jag menar det universum av frnimmelser som du faktiskt upplever. Det finns mnga definitioner av verklighet. Men nr vi var oss i insikt r den enda

anvndbara definitionen det som kommer genom vra egna

28

frnimmelser. Ur konventionell synvinkel betraktas saker som

existerande ven nr man inte upplever dem, men det r bara genom indicier man kan anta att de har en stabil frekomst. Eftersom man kan frutsp saker antar man att existensen r varaktig. I vra vardagsliv r detta antagande adekvat och ofta mycket praktiskt. Till exempel kan du sluta gonen, lgga ifrn dig boken, och sedan ta upp den igen utan att ppna gonen. Ur pragmatisk synvinkel finns boken dr du la den ven nr du inte upplever den p ngot stt. Men nr du gr insiktsvningar r det mycket lmpligare att anta att saker bara finns nr du upplever dem och att de annars inte existerar. Den bsta definitionen av verkligheten nr du var insikt r allts de frnimmelser som utgr din verklighet i gonblicket. Frnimmelser som inte upplevs fr tillfllet existerar inte; enbart frnimmelser som uppstr i det innevarande gonblicket existerar. Kort sagt, det allra mesta av det du vanligen tnker p som ditt universum existerar inte strre delen av tiden i bemrkelsen ren frnimmelse . Detta r exakt, precist och specifikt pongen. Att veta detta p ett direkt stt r frihet. Det r klokt att reflektera ver dden och vad drtill hr, eftersom det r nyttigt och sant. Men det r en reflektion i den normala verkligheten och allts en aspekt av att va sig i moral - som ofta anvnds fr att utveckla motivation att va insikt. Men det r nnu bttre att iaktta nr en frnimmelse uppstr och frsvinner. Frnimmelser uppstr ur ingenting, gr vad de ska och frsvinner igen. Borta. Fullstndigt borta. Sedan uppstr nsta frnimmelse, gr vad den ska, och frsvinner. Det r de dr nya fysikteorierna , kanske ngon sger. Vad har det med vningar att gra? Det har allt att gra med vningar! Vi kan uppleva det eftersom de frsta vibrationerna som nr oss inte r s snabba. Just det, vibrationer. Det r vad det frsta knnetecknet innebr: Att verkligheten vibrerar, pulserar, upptrder som enskilda partiklar, som TV-sn, en dusch av bleknande blomknoppar, eller hur du nu skulle vilja uttrycka det. Ngon kanske ser framfr sig komplexa vgor eller partikelmodeller, men gr inte det. Se bara in i din faktiska upplevelse, srskilt ngot trevligt och fysiskt som rrelsen och frnimmelserna av andningen i buken, knslan i fingertopparna, lpparna, nsryggen eller vad du vill. Frsk, gonblick fr gonblick, att knna nr de faktiska fysiska frnimmelserna finns dr och nr de inte finns dr. Det visar sig att de ganska mycket av tiden inte finns dr, och nr de finns dr frndras de stndigt. Vi r normalt ganska slarviga med att definiera vilka frnimmelser som r fysiska och vilka som r mentala (minnen, bilder och frestllningar, eller mentala reaktioner p frnimmelser). Dessa tv typer av frnimmelser bljar fram och tillbaka i ett vxelspel dr frst den ena uppstr och frsvinner och sedan den andra, p ett relativt

29

snabbt stt som nd gr att uppfatta. Att bli klar ver exakt vilka de fysiska frnimmelserna r klarlgger ven deras otillfrlitliga motpart som bidrar till att skapa illusionen av soliditet: vra fladdriga mentala upplevelser. Direkt efter att en fysisk frnimmelse uppsttt och frsvunnit kommer ett separat moment av verklighet som utgr den mentala kunskapen om den fysiska frnimmelsen, hr kallad medvetenhet (till skillnad frn nrvaro i del III). Med fysiska frnimmelser menar jag intryck via de fem sinnena knsel, smak, hrsel, syn och lukt. Det r s hr sinnet arbetar med intryck som inte lngre finns, s ven med tankar, avsikter och mentala bilder. Eftersom jag just anvnde det riskabla ordet sinne mste jag snabbt tillgga att sinnet inte str att finna ngonstans. Jag menar definitivt inte hjrnan, som vi aldrig har upplevt, eftersom kriteriet p insiktsvningar r det vi direkt kan uppleva. Som en gammal zenmunk en gng sa p engelska med sin tjocka japanska accent Some people

say there is mind. I say there is no mind, but never mind. He, he, he!
Jag kommer emellertid att anvnda det farliga ordet sinne ofta, eller n vrre, vrt sinne . Men tnk fr dig sjlv nr du lser det han anvnder konventionellt sprk, men i verkligheten finns det enbart ytterst kortvariga mentala frnimmelser. I verkligheten finns det ingen varaktig enhet som kallas sinne och som kan hittas ngonstans. Men genom att gra insiktsvningarna kommer jag att frst detta fullt ut! Om du kan gra s kommer det att g bra. Det mentala intrycket av, eller medvetenheten om, en tidigare frnimmelse r som ett eko, en resonans. Sinnet fngar upp ett grovt intryck av objektet, och detta r vad vi kan tnka p, komma ihg och bearbeta. Sedan kan en tanke eller bild uppst och frsvinna, och drefter, om sinnet r stadigt, kommer en ny fysisk vibration. Vart och ett av dessa gonblick uppstr och frsvinner helt innan nsta brjar, s det r fullkomligt mjligt att reda ut vilket som r vilket med ett stabilt sinne mlmedvetet inriktat p stndig precision istllet fr olika frestllningar och historier. Det betyder att i samma gonblick du har upplevt ngot vet du att det inte finns mer, och nr det kommer en ny frnimmelse r den borta om ett gonblick. Det finns mnga andra vergende frnimmelser och intryck som kan uppst under tiden, men fr vningsndaml r denna beskrivning tillrckligt nra sanningen om vad som hnder fr att utgra en bra arbetsmodell. Stt dig noggrant in i de fregende styckena. De utgr det rmaterial som fullndade insiktsvningar grundar sig p. Om du vet att alla frnimmelser pulserar in i och ut ur verkligheten, och att fr vningens skull varje frnimmelse fljs direkt av ett mentalt intryck, vet du exakt vad du ska hlla utkik efter. Du har klara riktlinjer. Om du inte kan uppleva det, frsk stabilisera sinnet ytterligare och frsk bli

30

klar ver precis nr och var det uppstr fysiska frnimmelser. Ge det tid; s lng tid som behvs. Slutmlet r att uppleva obestndigheten direkt, det vill sga att allt r flyktigt, och vad det r som r flyktigt spelar egentligen ingen som helst roll. S befriande! Tolkningar r synnerligen meningslsa i insiktsmeditation, s det behver du inte lgga tid p nr du sitter p kudden. Genom hela boken rekommenderar jag att man reflekterar ver andliga lror och hur man frverkligar dem i sitt liv, men inte p kudden. Tankar, ven de frment goda, r fr det mesta alltfr oplitliga och frfriska ven fr lngt komna meditatrer. Men om du kan lta bli att tappa bort dig i deras innehll har de samma vrde som vriga objekt i strmmen av frnimmelser. Frsk begrnsa dig till ett par minuters reflektion fr varje timme av meditation. Det kommer att vara mer n tillrckligt. Det finns helt enkelt ingen ersttning fr den hr sortens meditation i praktiken. Hur snabbt pulserar allt? Hur mnga frnimmelser uppstr och frsvinner varje sekund? Detta r exakt vad du frsker uppleva, men ngra generella riktlinjer kan ka tilltron till att det kan uppfattas och kanske ven visa vgen. Anta att vi talar om en till tio gnger per sekund i brjan. Det r i sjlva verket inte speciellt snabbt. Prva att trumma med fingrarna fem till tio gnger i sekunden p ett bord eller s. Du kan behva bda hnderna, men det gr. Du kunde uppenbarligen uppleva det, eller hur? Snabbare och lngsammare vibrationer kan uppst; ngra mycket snabba (kanske upp till fyrtio gnger per sekund) och ngra mycket lngsamma (som egentligen bestr av flera snabbare vibrationer), men lt oss sga att en till tio gnger per sekund kan vara en lmplig regel i brjan. Nr du vl ftt klm p det r snabbare och lngsammare vibrationer inget problem. Alternativt, beroende p hur du var, att frestlla dig det som en skur av regndroppar, en pointillistisk mlning i rrelse eller sn i en 3D-tv kan underltta. Verkligheten r helt klart rik och komplex, och pulsfrekvensen hos verkligheten kan vara kaotisk, men den tenderar nd att vara mer regelbunden n du kanske tror. Fr vrigt finns det inte heller ngra magiska frekvenser med bttre effekt n andra. Vilken frekvens eller puls eller annat du n upplever i ett visst gonblick r sanningen om det gonblicket! Likvl br du i brjan satsa p snabbare vibrationer framfr lngsammare och sdana som r omfattande framfr de begrnsade. Oroa dig inte om saker verkar eller knns solida ibland. Knn bara soliditeten klart och precist, men inte alltfr ingende, och den brjar visa sin obestndighet. Var uppmrksam p exakt i vilket gonblick du upplever soliditet, dess brjan och slut. Kom ihg att varje upplevelse av soliditet r en separat, vergende frnimmelse! Mnga som brjar va vill i sjlva verket konsolidera ngot, som andningen, fr

31

att de skert ska kunna fsta uppmrksamheten p den. De blir frustrerade nr de har svrt att hitta andningen eller sin kropp eller ngot annat. Anledningen till att de inte kan hitta den r inte att de r dliga meditatrer utan att de har en direkt insyn i hur saker verkligen r! Olyckligtvis sger deras teori att de ska uppfatta ngot solitt och stabilt, drfr blir de frustrerade. Du br nu kunna undvika mycket av den frustrationen och brja frst varfr det r viktigt med en del teori. Hr r det vrt att notera att frekvensen eller hastigheten av vibrationerna kan ndras ofta och antingen bli snabbare eller lngsammare. Det r ocks i hg grad vrt att frska se tydligt bde brjan och slutet av varje vibration eller puls av verklighet. Det r tminstone tv olika frnimmelser! Det r ocks nyttigt att underska exakt vad som hnder i brjan, i mitten och i slutet av andningen om du anvnder andningen som objekt, och att underska om frekvensen frblir densamma eller frndras i de olika faserna. Utg aldrig frn att det du har frsttt r det slutliga svaret! Var vaken! Undersk noggrant och exakt, med ppenhet och acceptans! Det r porten till frstelse. En sista kommentar om vibrationer: Att iaktta vibrationer kan liknas vid en sport. Det kan betraktas p samma stt som att vindsurfa eller spela tennis, och ett sdant matchliknande synstt kan hjlpa en hel del. Du vet aldrig hur nsta vg, eller retur, kommer att se ut, s var uppmrksam; hll sinnet inriktat p pulsen av frnimmelser i din vrld p samma stt som du skulle ha gjort p vgen eller bollen, och hll igng spelet! Jag kan varmt rekommendera den hr hastigheten i vningarna, inte bara fr att det r s hr snabbt vi mste uppfatta verkligheten fr att vakna upp, utan ven fr att frsken att uppfatta en till tio frnimmelser per sekund r utmanande och engagerande. Nr det r utmanande och engagerande blir vi mindre bengna att frlora oss i tankar istllet fr insiktsvningar. Vrt sinne har frmga att uppfatta saker ytterst snabbt, och vi anvnder hela tiden den frmgan till sdant som att lsa den hr boken. Du kan sannolikt lsa mnga ord per sekund. Om du kan det kan du definitivt ocks gra insiktsvningar. Om du kan uppfatta en frnimmelse per sekund, frsk med tv. Om du kan uppfatta tv unika frnimmelser per sekund, frsk uppfatta fyra. Fortstt ka din uppfattningsfrmga p det hr sttet tills illusionen av kontinuitet som binder dig till lidandets kretslopp bryts snder. Kort sagt, nr du gr insiktsvningar, arbeta stndigt p att

uppfatta hur frnimmelserna uppstr och frsvinner s snabbt och precist som du ngonsin kan. Med kampviljan hos en racerfrare som
hela tiden r medveten om hur snabbt bilen kan g och drfr hller sig kvar p banan, rder jag dig bestmt att hlla dig p grnsen av din frmga fr att kunna se frnimmelsernas obestndighet snabbt och precist.

32

Nu kommer jag att beskriva fyra av de mnga vningar jag gr och som jag tycker fungerar fr att snabbt komma igng med utveckling av insikt. De visar hur man kan vara kreativ nr man undersker sin verklighet noggrant, men frhoppningsvis ska ingen se dem som dogmatiska. Objekt och kroppsstllningar r inte lika viktiga som att frst obestndighet p ett direkt stt. I en vning sitter jag stilla p en lugn plats, sluter gonen, lgger hnderna p knna och koncentrerar mig enbart p mina tv pekfingrar. Elementra teorier i den buddhistiska lran sger att det r absolut omjligt att uppfatta bda fingrarna samtidigt, och med denna vetskap frsker jag i varje gonblick se vilken av de tv fingrarnas frnimmelser jag uppfattar. Nr sinnet ftt strre kapacitet och blivit mer stabilt frsker jag uppfatta hur var och en av frnimmelserna uppstr och frsvinner. Under en halv till en timme r jag helt i frnimmelserna i mina tv fingrar, och urskiljer nr varje frnimmelse finns och inte finns. Det lter kanske anstrngande, och det kan det absolut vara tills sinnet finner sig tillrtta i det. Det fordrar samma koncentration som en snabb sport, som bordtennis. vningen r s absorberande och krver sdan precision att det r ltt att undvika att frlora sig i tankar om man bara gr sitt bsta. Jag har funnit att det r en mycket bra vning bde fr att utveckla koncentration och avslja illusionen om kontinuitet. Du kan anvnda tv aspekter av en valfri upplevelse fr den hr vningen; de kan vara fysiska eller mentala. Jag anvnder oftast mina fingrar, enbart drfr att jag genom att experimentera konstaterat att det r ltt fr mig att uppfatta de frnimmelser som de bestr av. I en annan, snarlik vning, gr jag samma sak: sitter stilla p en lugn plats med gonen slutna, men istllet fr fingrarna koncentrerar jag mig p frnimmelser p framsidan och baksidan av mitt huvud. Illusionen om ngot avskilt som upplever allt stds genom att en vergende frnimmelse felaktigt tycks uppfatta den fregende vergende frnimmelsen, som till exempel att frnimmelserna p baksidan av huvudet felaktigt verkar uppfatta frnimmelserna p framsidan. Med den vetskapen frsker jag vara helt klar ver de olika frnimmelserna, nr de finns och nr de inte finns. Jag frsker vara klar ver om frnimmelserna i huvudet finns p framsidan eller baksidan i varje gonblick, och frsker sedan tydligt uppleva brjan och slutet av varje enskild frnimmelse. ven denna vning krver en bordtennisliknande precision. En halv till en timme kan vara en riktigt tuff omgng tills sinnet blivit snabbare och mer stabilt, men anstrngningen lnar sig. Nr man gr den hr vningen finns det inte heller mycket utrymme att frlora sig i tankar. Det r ocks en mycket anvndbar vning fr att utveckla

33

koncentration och avslja illusionen om kontinuitet - och illusionen om ett separat jag (mer om det senare). I en tredje vning, som r vanlig i mnga meditationstraditioner, sitter jag stilla p en lugn plats, sluter gonen och koncentrerar mig p andningen. Men utver att bara koncentrera mig p den, r jag medveten om att frnimmelserna som bildar freteelsen andning var och en r vergende och bara varar ett gonblick. Med denna vetskap frsker jag se hur mnga enskilda gnger i varje del av andningen jag kan uppfatta de frnimmelser som andningen bestr av. Under inandningen frsker jag uppleva det s mnga gnger som mjligt, och frsker vara mycket noggrann med precis nr inandningen brjar och slutar. Frutom det frsker jag uppfatta exakt och noggrant nr varje frnimmelse av fysisk rrelse uppstr och frsvinner. Sedan gr jag samma sak med utandningen, och gnar srskild uppmrksamhet t det exakta slutet av utandningen och brjan av nsta inandning. Jag bryr mig inte om hur jag andas eftersom det inte r kvaliteten hos andningen det handlar om, eller ens vilka frnimmelserna r, utan om den absoluta naturen hos dem: deras obestndighet, att de uppstr och frsvinner. Nr jag r helt absorberad av att tnja sinnet i den hr vningen finns det inte mycket plats fr tankar. Jag har funnit ven denna vning mycket anvndbar fr att utveckla koncentration och fr att genomskda illusionen om kontinuitet. I den sista vningen gr jag direkt p tankarna. Jag vet att frnimmelserna som tankarna bestr av kan avslja sanningen om De Tre Knnetecknen fr mig, s jag r inte rdd fr dem; istllet ser jag dem som gyllene tillfllen till insikt. terigen sitter jag stilla p en lugn plats med gonen slutna, och vnder sinnet mot tankestrmmen. Men istllet fr att uppmrksamma tankarnas innehll som jag gr till vardags lgger jag mrke till den yttersta naturen hos de otaliga frnimmelser som tankarna bestr av: obestndighet. Jag kanske till och med kar intensiteten i mina tankar bara fr att kunna se dem ordentligt. Det r absolut ndvndigt att frska ta reda p hur du upplever tankarna, annars kommer du att drunkna i innehllet. Hur knns tankarna? Var uppstr de? Hur stora r de? Hur ser de ut, hur luktar, smakar och lter de? Hur lnge varar de? Var finns deras grnser? gna dig t den hr vningen bara om du p allvar vill arbeta p en niv dr man frsker ta reda p vad tankar faktiskt r istllet fr vad de betyder eller innebr. Om mina tankar r verbala brjar jag med att notera varje stavelse av den innevarande tanken, och sedan varje stavelses brjan och slut. Om de r visuella frsker jag uppfatta varje gonblick som en mental bild visar sig. Om de verkar fysiska, som minnet av en rrelse eller knsla, frsker jag lgga mrke till exakt hur lnge varje liten

34

frnimmelse av minnet varar. Den hr sortens underskning kan faktiskt vara ganska enkel att gra och nd mycket kraftfull. Saker kan ibland bli lite underliga nr man var p detta, men oroa dig inte. Ibland kan tankarna verka stroboskopiska som om de kom genom en snurrande mikrofon. Ibland kan bilderna i huvudet blinka och fladdra. Ibland kan sjlva knslan av uppmrksamhet fladdra. Detta r pongen: Frnimmelser som antyder att sinne och mentala processer r osammanhngande och obestndiga. terigen, den hr vningen krver fasthet och beslutsamhet liksom noggrannhet. Nr jag r helt upptagen med det hr finns det ingen tid att frlora sig i tankarnas innehll eftersom jag arbetar s ihrdigt med att bli klar ver brjan och slutet av varje litet flimmer, ljud och puls som tankarna bestr av. Speciellt intressant kan vningen vara nr svra tankar blockerar mina fysiska frnimmelser. Jag ger mig p dem, bryter ner dem till meningslsa sm prickar, sm vibrationer av sdanhet , och sedan har de inte lngre kraft att orsaka mig ngra problem. De skingras som konfetti. De kan ses fr vad de r: sm, snabba och harmlsa. De har ett budskap att verlmna, men sedan r de borta. Nr jag r frdig med den hr vningen gr jag tillbaka till de fysiska objekten, deras uppkomst och frsvinnande. Men jag har funnit att observation av de frnimmelser som tankar utgrs av r ytterligare en nyttig vning fr att utveckla koncentration och genomskda illusionen om kontinuitet. Det spelar ingen roll om det r goda eller dliga tankar; alla mentala frnimmelser r fulla av den yttersta sanningen som bara vntar p att bli upptckt, och drfr kan jag med tillfrsikt fortstta min underskning oavsett vad som dyker upp. Om vra illusioner genomskdas med hjlp av fysiska eller mentala frnimmelser r fullstndigt irrelevant. Frhoppningsvis ger dessa vningar dig en frestllning om hur man kan va frstelse av obestndighet. Obestndighet r ett sant knnetecken p den yttersta verkligheten, och att frst detta om och om igen r ndvndigt fr att genomskda illusionen av kontinuitet. Nr vi vl uppntt detta r vi fria. Det r en subtil uppgift, s var tlmodig och ihrdig. Kom ihg De Tre Knnetecknen. Att flja de pulserande frnimmelserna till frstelse av obestndighet, otillfredsstllelse och jaglshet som de manifesterar, kan vara en kraftfull och direkt vg till djup insikt och uppvaknande. Under fem r av min utvning var jag i huvudsak en-tekniksfanatiker, och tekniken jag anvnde var att uppmrksamma hur frnimmelser skiftar. Jag gjorde detta s ofta jag kunde, vilket var nrhelst jag inte var tvungen att gra ngot som krvde koncentration p de yttre detaljerna i mitt liv. Medan jag kte hiss frskte jag se hur ofta jag kunde frnimma varje fot, och nr jag lg och skulle sova noterade

35

jag hur mnga gnger i sekunden jag kunde uppfatta frnimmelser av andningen. Jag frskte ocks lgga mrke till den hr aspekten i varje enskild frnimmelse som uppstod under mina formella vningar. Jag anvnde massor av objekt, oftast de som var mest ptagliga fr stunden, och anvnde d variationer p de tekniker jag beskrivit (och ven en del andra, som jag kommer nmna i korthet, fr att hindra mig frn att kra fast). Men den aspekt av min vrld som jag frskte iaktta; detta pulserande, var alltid detsamma. Jag fann att genom att gra det till ett tagande att frst en av de mest elementra premisserna fr insiktsvningar kunde jag gra snabba framsteg och n den yttersta insikt jag strvade efter.

Otillfredsstllelse
Nsta knnetecken r lidande i form av otillfredsstllelse. Det lter dystert och pessimistiskt, kanske motiverat, men det r ett kraftfullt pstende att vra upplevelser frn gonblick till gonblick aldrig ngonsin kommer att tillfredsstlla oss. Det kommer aldrig att bli s. Varfr? En anledning r att allt r obestndigt! Jag har just berttat att ingenting r varaktigt, eftersom allt du normalt tnker p som en solid vrld uppstr och frsvinner, gonblick fr gonblick. S vad finns det som kan tillfredsstlla? Ingenting! Pongen r inte att vara radikal, en nihilistisk cyniker. Pongen r att ingenting hjlper, utom en frstelse av relationen till allt. Det finns ingen tanke, inget sinnestillstnd eller ngot annat som kan ndra p det. Detta betyder inte att den vanliga vardagsvisdomen, som att ta hand om oss sjlva och andra, inte ocks r viktig: den r mycket viktig. Kom ihg att uppvaknande inte r en sak eller ett sinnestillstnd eller en tanke; det r en frstelse av ett perspektiv utan ngot separat som frstr. Det finns en stor och befriande kthet i sanningen om otillfredsstllelse. Den kan bekrfta mnga av vra upplevelser i livet, och ven ge oss kraft att vga se aspekter av livet som vi annars skulle ignorera eller fly ifrn. ven djupa och nyttiga insikter kan vara ytterst obehagliga i motsats till vad mnga tror. Det ligger ytterligare en aspekt i den hr sanningen, relaterad till det tredje knnetecknet jaglshet . Vi sitter fast i en underlig vana att utg frn att det finns ett jag . nd mste definitionen av denna skenbart konstanta freteelse frndras stndigt fr att kunna behlla illusionen i en obestndig vrld. Detta frbrukar massor av mental energi och r oavbrutet frustrerande fr sinnet eftersom det hela tiden krver arbete och anstrngning. Tillstndet kallas ignorans, eller okunnighet, om att jag r en illusion och frutstter dessutom att allt annat r inte jag .

36

Detta r illusionen om dualism, en illusion som i sig r smrtsam. Det r frvirrande fr sinnet hur det mste frhlla sig och anstrnga sig att ignorera information fr att kunna behlla knslan av att det finns ett bestende och kontinuerligt jag. Att hlla p med detta r plgsamt, och dess konsekvenser i reaktiva sinnestillstnd r ocks plgsamma. Det r en subtil, kronisk smrta, som ett svagt illamende. Det r en perspektivfrvrngning som vi vant oss vid s att vi knappt mrker den. Smrtan som orsakas av att stndigt frska upprtthlla illusionen av dualism r en fundamental otillfredsstllelse. Denna typ av

otillfredsstllelse r den som r allra mest anvndbar fr insiktsvningar.

Att gonblick fr gonblick knna denna egenskap hos verkligheten kan vara svrt, inte fr att otillfredsstllelsen r svrt att upptcka (det lr i sjlva verket vara det lttaste av de tre knnetecknen att vara mottaglig fr), utan fr att det krver en stor portion mod. nd r det vl vrt mdan. Om vi slutligen vaknar upp och verkligen frstr egenskapen otillfredsstllelse kommer vi ltt att kunna slppa den, som en bit gldande kol som vi till sist upptckt att vi hller i. Det fungerar bevisligen, och att slppa taget innebr att vara fri. Undersk dina upplevelser; se om du utan frutfattade meningar kan vara ppen fr en grundaspekt av din rena upplevelse som p ngot stt r oroande, obehaglig eller otillfredsstllande. Den kan frekomma i ngon grad i varje gonblick oavsett om det r angenmt, obehagligt eller neutralt. Nr du ftt en viss mental stabilitet kan du till och med se in i den rena upplevelsen av de frnimmelser som utgr historierna som snurrar i ditt huvud, och upptcka hur otillfredsstllande och frvirrande det r att frska ltsas att de har en egen existens eller tillhr ett skenbart jag . Om vi fortstter att vnja oss vid denna frstelse gonblick fr gonblick kan vi till sist omfatta den helt och slutligen vakna upp. Min favoritvning fr att underska otillfredsstllelse r att sitta p en lugn plats med gonen slutna, och iaktta de fysiska frnimmelser som utgr ngon form av begr. Det kan vara en nskan att f ngot, att slippa ifrn ngot, eller bara att f slappna av och somna. Med en hastighet av en till tio gnger per sekund frsker jag uppfatta exakt hur jag vet att jag vill ngot annat n att mta min innevarande upplevelse som den r. gonblick fr gonblick frsker jag mrka de impulser och spnningar som frsker f mitt sinne att brja drmma om det frflutna eller framtiden, eller att sluta meditera helt. Under meditationen r de mitt byte och min nring; mjligheter att frst ngot alldeles speciellt om verkligheten. Drfr gr jag mitt allra bsta att inte lta ngon av dem uppst och frsvinna utan att grundknslan av otillfredsstllelse de br med sig r tydligt uppfattad som den r. Fr att f resultat framkallar jag knslor av begr, letar efter

37

smrta och obehagliga frnimmelser som fr mitt sinne att dra ihop sig, stter igng leda som oftast r kamouflerad aversion mot otillfredsstllelse, slpper fram knslor av rastlshet som frsker f mig att sluta meditera. Allt som innehller rdsla eller dmande r mitt levebrd under meditationen. Varje frnimmelse som har en antydan om storslagenhet eller sjlvfrakt vlkomnas som en klla till visdom. En halv till en timme av konsekvent utforskande av lidandet r en tuff vning, srskilt som vi tillbringar det mesta av vra liv med allt annat n att leta efter frnimmelser fr att vinna insikt frn dem. Men jag har konstaterat att den sortens utforskande ger resultat som jag aldrig kunnat frestlla mig. Att underska otillfredsstllelse lter kanske inte lika konkret som att iaktta fysiska frnimmelser, men det kan du lita p att det r. ven den mest angenma upplevelse har spr av otillfredsstllelse i sig, s leta efter den p nivn av ren upplevelse. Smrta r en guldgruva fr detta. Jag fresprkar absolut inte att man ska skapa smrta; det finns redan tillrckligt. Bara detta att veta i varje enskilt gonblick hur du faktiskt vet att smrtan r otillfredsstllande kan vara en djupgende vning. Sl dig inte till ro med ett automatiskt det r vl klart att smrta r otillfredsstllande . Se till att veta exakt hur du vet det i varje gonblick men tappa inte bort dig i berttelser om det. Vi talar om ren verklighet; den yttersta verkligheten. Bara stanna i den, ge dig hn t den och knn den som den r p en mycket ren niv.

Jaglshet
Det sista och kanske mest missfrstdda av De Tre Knnetecknen r jaglshet, ibland ven kallat icke-jag eller tomhet. Tomhet betyder i detta sammanhang, trots sin skenbart mystiska innebrd, bara att verkligheten inte omfattar ett permanent, separat jag. Betoningen mste hr ligga p permanent och separat . Det betyder inte att verkligheten inte finns, eller att allt i den r illusion! Soliditet r en illusion, bestndighet r en illusion, att iakttagaren r ett separat jag r en illusion, men allt r inte illusion. Alla upplevelser r ytterst flyktiga och vergende, men det r inte riktigt detsamma som att allt r illusion. Man har bara ofta en vana att lsa in lite fr mycket i saker, och drar drfr den felaktiga slutsatsen av att man upplever ngot att det betyder att det finns ett separat, permanent jag som upplever. Verkligheten r och har alltid varit bra precis som den r, men vi behver frst den p ett djupare stt. Lt oss diskutera de hr begreppen och hur illusionen av ett jag uppstr, innan vi gr vidare med hur vi kan anvnda den kraftfulla och genomgripande principen om jaglshet p ett enkelt stt nr vi var. Lite teori kan vara nyttigt fr vningarna eftersom allt kan frsts direkt

38

s snart man uppntt ett ngorlunda stabilt sinne och viss frstelse av vad som r sinne och vad som r kropp, och nr var och en av dessa r dr eller inte r dr. Vi har allts frestllningen att det faktiskt finns ett ofrnderligt jag . Vi sger Hej, det r jag ; helt vertygade om att vi presenterar ngot ofrnderligt, avskilt som kan urskiljas separat. Men om vi r lite mer sofistikerade kanske vi frgar oss Vad r detta jag som jag r s sker p att vara? Vi har blivit s vana vid det faktum att definitionen ndras hela tiden att vi inte mrker det, men pongen med insiktsvningar r att lgga mrke till just det; att se precis vad det r vi kallar jag i varje gonblick. Vi kan brja med den sjlvklara uppfattningen att vi r vr kropp. Det lter riktigt tills vi sger ngot i stil med min kropp . Jaha, om det nu r min kropp borde det innebra att vad det n r som ger kroppen s r det inte kroppen. Eller ta mina tnaglar som exempel. De verkar sjlvfallet vara en del av mig , tills jag klipper dem; d r de inte en del av mig . Och r det verhuvudtaget samma kropp som nr jag fddes? Den r inte ens gjord av samma celler; nd verkar den vara ett bestndigt ting. G djupare, till frnimmelsenivn, s kommer du att se, gonblick fr gonblick, att den inte r det. P nivn av ren upplevelse r allt vibrationer. Drfr r obestndighet nra relaterat till jaglshet, men det finns mer n s att sga om jaglshet. Kanske r tankarna jag . De verkar mer som det sanna jaget n kroppen. Men de kommer och gr, eller hur? Kan vi bokstavligen kontrollera dem? r de solida nog fr att vi ska kunna utg frn att de r jag ? Titta noga och du kommer att se att det inte r s. Men terigen, jaglshet r mer genomgripande n s. Det verkar ven finnas ngot som ofta kallas iakttagaren , detta ngot som tycks observera allt. Kan detta kanske vara jaget i frga? Konstigt nog kan man inte hitta iakttagaren ngonstans, eller hur? Ibland verkar den vara vra gon men andra gnger inte. Ibland tycks den vara bilder i vra huvuden, och ibland ngot som r avskilt frn bilderna men nd kan se dem. Ibland verkar den vara vr kropp, men ibland iakttar den kroppen. r det inte underligt att vi r s vana vid denna stndiga omdefinition av oss sjlva att vi aldrig stannar upp och ifrgastter den? Ifrgastt den! Denna konstiga frestllning om en odefinierbar iakttagare som uppfattar allt och nd tycks separerad frn det den uppfattar; som ibland verkar kontrolleras av mig och ibland verkar styras av verkligheten : vad r den egentligen? Vad pgr? En av mina lrare sa en gng vist: Om du kan observera det r det inte du, per definition! Mrk vl att hela verkligheten verkar kunna observeras. Bttre vgledning n s kan man inte f. Hr kommer ytterligare tre teoretiska stndpunkter som r till god hjlp i insiktsvningar och vid frsk att frst vad som menas med jaglshet:

39

1. Det finns absolut inga frnimmelser som kan varsebli andra frnimmelser! (Lgg mrke till att verkligheten bestr helt av frnimmelser.) 2. Det finns inga srskilda frnimmelser som specifikt r kontrollerade av andra frnimmelser. 3. Det finns inga frnimmelser som r i grunden avskilda frn andra frnimmelser som finns i samma gonblick. Att brja avslja det hr mysteriet r att brja vakna. Enkelt uttryckt: verklighet med knsla av en separat iakttagare r sjlvbedrgeri, och obetingad verklighet, verkligheten precis som den r, innebr uppvaknande Ett snabbt ppekande hr: Mnniskor anvnder ibland sanningen om jaglshet fr att rationalisera alla slags underliga beteenden eftersom de missfrsttt den som nihilism. Allt r nd bara illusion , kan de sga. Det r det absolut inte. Men allt detta kan bara frsts p den niv dr det betyder ngot, genom enkla, klara exakta principer, s ge inte upp. Ett annat relaterat mycket viktigt faktum: jaget r en identifikationsprocess; inget ting i och fr sig. Det r som en dlig vana, men det existerar inte som ngot konkret som kan urskiljas. Detta r viktigt eftersom denna dliga vana kan ta ver uttrycken fr jaglshet och komma med absurda fraser som Jag kommer att frstra mitt jag! Eftersom det inte r en sak kan det inte frstras, men genom att frst vr rena upplevelse, vrt sinne, kan identifikationsprocessen upphra. Alla tankar med jag , mig , min och mina ska frsts enbart som tankar som kommer och gr. Detta r inget du kan prata dig ut ur. Du mste se saker som de r fr att stoppa processen. Ett vanligt uttalande r Jag identifierar mig alltid med ngot. Jag r alltid bunden till ngot , underfrsttt att det finns ngon som r dlig fr att han gr detta. Frsk undvika den hr sortens historieberttande och omedvetna tankespiraler, men var snll mot dig sjlv om det hnder. Frnimmelserna som de hr tankarna bestr av r meningslsa i bsta mening. S, vem r det som vaknar upp? Det r frgngligheten som vaknar. Men fr ett nnu mer mystiskt, grundligt och till synes absurt svar: ls om Jaglshet kontra Sant Jag i del III. Vi behver inte frst allt frn brjan. Om vi brjar med enkla steg kommer resten att falla p plats om vi r uthlliga i att bli bra p det vi gr. Nr jag nu har ftt det enkla att verka mystiskt och svrbegripligt hoppas jag att ven kunna f det att verka mjligt att uppn. Den stora konsten fr att frst jaglshet r att vara medveten om det faktum att frnimmelser uppstr av sig sjlva p ett naturligt och orsaksmssigt stt;

40

till och med vra avsikter att gra saker. Ta detta som en formell vningsinstruktion. Det hr kan lta svrt tills du ftt grepp om det, sedan kanske det blir s sjlvklart att det verkar banalt. Men det r inte banalt; att frst det om och om igen, gonblick fr gonblick, befster sanningen i oss, och om vi frstr den fullstndigt r vi fria. Brja med att notera ptagliga saker som fysiska frnimmelser. De dyker upp och frsvinner. Knn in det. Lt deras frmga att uppst och upphra av sig sjlvt bli synlig. Lgg mrke till att det du observerar inte r du . Upprepa detta om och om igen med en hastighet av en till tio gnger per sekund som tidigare. Det r allt. Inte s svrt, eller hur? Tankar, andning och alla andra frnimmelser r inte helt under vr kontroll. S r det! Knn detta frn gonblick till gonblick. Kmpa inte fr mycket med verkligheten, utom fr att bryta dliga vanor som att frlora dig i frestllningar, dlig koncentration eller brist p frstelse fr De Tre Knnetecknen. Tillt vibrationerna att visa sig och knn att du inte behver gra ngot fr att de ska uppst. Verkligheten frndras stndigt, alldeles av sig sjlvt. Det r s det r. Undersk detta om och om igen tills du frsttt fullstndigt. Lgg mrke till att det gller fr varenda frnimmelse du uppfattar. Samtidigt som vi kan styra sinnet att genomskda frnimmelserna med stor precision och energi kan vi ocks sitta stilla och lta verkligheten bara visa sig som den r. Bda perspektiven r viktiga och vrdefulla, och att kunna anvnda bda p vr vg r till stor hjlp. Annorlunda uttryckt: vi kan inse att verkligheten redan visar sig, sl oss till ro i gonblicket, och samtidigt vara fullstndigt klara ver vad det innebr. Helt tydligt finns det hr en paradox mellan strvan och verlmnande. Mnga gnger r s fallet med det viktigaste i det andliga livet. Det finns en massa olika rd man kan ge om detta, men nr det gller insiktsmeditation skulle jag sga s hr: Om du nr du mediterar tydligt och exakt kan uppfatta hur fenomen dyker upp och frsvinner r detta tillrcklig strvan, s lt det d visa sig naturligt och verlmna dig till det. Om du inte uppfattar det tydligt, eller om du tappar bort dig i frestllningar, finns det mer att lra i de fljande avsnitten som kan underltta. I den normala verkligheten r detaljerna i vra upplevelser nog s viktiga, men fr insikt i tingens sanna natur genom meditation r de det oftast inte. Med andra ord; det r varken meditationsobjektet, orsakerna till meditationsobjektet eller betydelsen av meditationsobjektet som mste frsts, utan sanningen om de frnimmelser som utgr objektet . Nr du vl vet vad som r sinne och vad som r kropp r det fr det mesta tillrckligt. S bertta inga historier fr dig sjlv utan var bara medveten om detta: saker kommer

41

och gr, de tillfredsstller inte, och de r inte du. Det r sanningen. Det r bara s enkelt. Om du kan undvika att fastna i innehllet och komma ihg de hr enkla, elementra och uppenbara sanningarna frn gonblick till gonblick kan ett annat slags ordls och djupgende frstelse uppst av sig sjlv. En nyttig utgngspunkt r att frestlla sig att verkligheten uppfattas genom sex sinnen: knsel, smak, syn, hrsel, lukt och tankar. Det kan verka underligt att betrakta tankarna som ett sinne, men det r mycket rimligare n antagandet att tankar r vi eller vra , eller att de r under fullstndig kontroll. Se bara tankarna som ytterligare inkommande frnimmelser som mste frsts som obestndiga, otillfredsstllande och jaglsa. I detta anvndbara synstt finns det inte ens ron, gon, hud, nsa, tunga eller sinne. Det finns enbart frnimmelser med olika egenskaper som ibland tar de hr sakerna i ansprk ett gonblick. Rena frnimmelser r i grund och botten bara dansande, flimrande frg, form, energi och rymd, och medvetenhet om dem (som i sjlva verket inte r s olikt dem). Frsk hlla dig p den nivn nr du var, nivn av det enkla, direkta, sjlvklara, exakta. Nr du frdjupar dig i tolkningar bortom detta r det inte insiktsmeditation, hur grna du n vill det. Har jag sagt tillrckligt? Jag inser att de flesta brjar meditera fr att uppn stabilitet, lttnad och lycka i konfrontationen med sin egen existens. Jag har just berttat att jag har tillbringat mnga r med att va upp en extrem upplevelsemssig instabilitet, grundlig medvetenhet ner till det minsta av mina lidanden och den klara uppfattningen att jag inte ens existerar som en separat enhet. Varfr det hr skulle vara en bra id r ett mycket komplicerat mne som jag ska frska reda ut senare, men jag kan rligt sga att de vningarna utan tvivel r det mest frnuftiga jag ngonsin gjort i mitt liv. Ytterligare en liten morot: att p djupet frst tv av de tre knnetecknen samtidigt r att frst ven det tredje, och denna frstelse r tillrcklig fr att omedelbart leda till det frsta uppvaknandet.

42

6. DE FEM ANDLIGA FRMGORNA

De Fem Andliga Frmgorna kan liknas vid ett fordon med fyra hjul och en frare. Om ngot av de fyra hjulen r fr litet eller instabilt, eller inte i balans med de andra, kommer frden p den andliga vgen att vara svr. Om fraren inte r uppmrksam blir det ocks problem. De fyra hjulen str fr tillit, vishet, energi och koncentration. Fraren r medvetenhet. Det hr r bevisligen anvndbar kunskap och en bra lista. Knepet r att tillit och vishet bda mste bli starka och hllas i balans, och detsamma gller energi och koncentration. Medvetenheten kan alltid kas, hr gller det att sikta p stjrnorna men inte bli alltfr besatt av det. Detta lter enkelt och kanske sjlvklart men det finns mycket att lra. P den andliga vgen finns det anledning att regelbundet kontrollera oss sjlva och frga oss om de fyra hjulen r starka och i balans, och om vi skulle kunna vara nnu mer medvetna.

Tillit och vishet

Lt oss brja med tillit och vishet. Brist p tillit kan leda till cynism, uppgivenhet, halvhjrtad anstrngning och bitterhet. verdrifter i tillit kan leda till blind tilltro till dogmer, fundamentalistisk arrogans, besvikelse nr man inser att lraren r en mnniska, ofrmga att nr det behvs realistiskt underska och revidera sitt stt att nrma sig andligheten, och mnga andra problem. Bristande vishet kan leda till obetnksamhet, frblindelse, godtrogenhet och enfaldiga tolkningar av lran. verdrifter i vishet kan leda till skadlig smarthet, ffnga ver insikter, verdriven betoning av kunskap och studier framfr vning och direkt erfarenhet, och desperata frsk att tnka sig till upplysning. (En liten notering: koanvningar i zen r ngot helt annat.) Man kan se att verdrifter i vishet liknar brist p tillit, och att verdrifter i tillit motsvarar brist p vishet. Men nr balansen r rtt ger det en djupt knd stabilitet och ett drag av harmonisk och genuin frundran, en frmga att hlla ut och nd en viss dmjukhet. Tillit nr den r som bst skapar en djup tacksamhet fr livet i all dess rikedom, fr dess lrdomar, svrigheter och vlsignelser, och fr mjligheten att vakna upp. Den bsta visheten kommer ur en djupgende underskning av livet som det r; den gr lngt bortom frnuft och rationellt tnkande och utver paradoxerna som dessa oundvikligen skapar. Till slut mts vishet och tillit i samma punkt. Hur tillmpar vi detta praktiskt? De flesta av oss kommer till och frn att lida brist p balans i vishet och tillit. S om inte saker knns som

43

de borde, g igenom de Fem Andliga Frmgorna och frga dig sjlv Kan jag kanske arbeta lite mer med vishet eller tillit, eller med att f dem mer i balans? Detta r en kraftfull frga och, om vi r beredda att vara rliga mot oss sjlva, kan den rda bot p mnga misstag p den andliga vgen. Ett annat bra stt r att prva symtomen p obalans i frsta stycket och se om ngot av dem tycks passa in p oss. Det r ett enkelt stt att ta reda p vad man kan behva ge lite extra uppmrksamhet.

Energi och koncentration

Energi och koncentration fungerar tillsammans p samma stt: de mste bda vara starka men mste ocks vara i balans. Brist p energi visar sig som lttja, slhet, trghet och trtthet. Vid verdriven energi kan sinne och kropp bli rastlsa, nervsa, spnda och irritabla. Det kan till och med bli omjligt att fokusera alls eftersom s mycket tonvikt lggs vid anstrngningen i sig. Nr koncentration saknas kan inte sinnet hlla fast vid ett objekt utan frlorar sig i tankar. Om koncentrationen verdrivs kan man frlora sig i objektet, eller vara alltfr noggrant och spnt fokuserad fr att verkligheten ska kunna andas . terigen, fr mycket energi har samband med brist p koncentration och vice versa. Nr balansen r rtt blir hllningen rak och stabil men inte stel, sinnet blir ljust och fokuseras stadigt p objekten och deras skiftningar. Men om energi och koncentration brjar f en fast inriktning innan medvetenheten nnu r stark kan sinnet bli benget att fastna i verdrivna frestllningar underblsta av den starka energin och koncentrationen, s se upp med detta och frankra dig i konkreta objekt. S var helt enkelt uppmrksam p hur dina vningar utvecklas och justera graden av energi och koncentration drefter. Att hitta balansen tar tid och kan krva regelbunden anpassning medan vi lr oss anvnda vra sinnens kraft. Ibland r det till hjlp att lta uppmrksamheten vara mycket varlig, som om vi frskte uppfatta en vindflkt mot huden frn en fjril som fladdrar frbi. Ibland r det lmpligt att anvnda uppmrksamheten som ett maskingevr. Och ofta klarar vi oss bra ngonstans dremellan. Att vara beredd att prva olika kombinationer av energi och koncentration ger den ndvndiga personliga erfarenheten fr att kunna frst vad som underlttar och vad som r fr mycket eller fr litet. Mnga av problemen med vningar som meditatrer frgar sina lrare om handlar just om att balansera energi och koncentration, s fundera p vad det kan betyda och se om du kan tillmpa den hr lrdomen fr att hjlpa dig att se klarare.

44

Medvetenhet
Medvetenhet r i en kategori alldeles fr sig sjlv, eftersom det kan balansera och fullnda de andra frmgorna. Detta betyder inte att man inte behver bry sig om de andra tv paren, men medvetenhet r utomordentligt viktig. Medvetenhet innebr att veta vad som r som det r just nu. Det r den egenskap hos sinnet som upplever tingen som de r. Nr du frsker stadkomma detta balanserar du energi och koncentration och likas tillit och vishet. Energin hller sinnet alert och uppmrksamt, koncentrationen gr det stabilt. Tillit kan hr ven ha innebrden acceptans, och vishet r ren frstelse. Mrk vl att detta inte har ngot att gra med att flyta ivg p ett oklart stt medan vi nskar att verkligheten kunde frsvinna och inga tankar ngonsin komma upp igen. Jag vet inte varifrn mnniskor har uppfattningen att en vag aversion mot erfarenhet och tanke hr samman med insiktsvningar, men det verkar vara vanligt. Medvetenhet r att vara mycket klar ver vr faktiska verklighet, som den bokstavligen r. Det r att vara hr nu. Den yttersta sanningen finner vi i de vanliga frnimmelserna som utgr vr vrld. Om du inte r medveten om dem, eller avvisar dem fr att du letar efter djup och transcendens , kommer du inte att kunna uppskatta vad de har att lra dig och inte att kunna gra insiktsvningar. Men om du bara upplever tingen som de r s r det tillrckligt. Vi kommer tillbaka till det, gng p gng, men frn mnga olika hll. Var och en av de hr vinklarna kan vara nyttig fr dig vid olika tillfllen, och att ha ngra sm listor att kika p medan vi vandrar vr vg kan ge oss nya perspektiv och hindra oss frn att kra fast. De Fem Andliga Frmgorna kan ocks presenteras i en annan anvndbar ordning: tillit, energi, medvetenhet, koncentration och vishet. I den hr ordningen kan de appliceras p var och en av De Tre vningsformerna. Vi har tillit till att vning i moral r en god id och att vi har frmga att gra det, s vi utvecklar energi fr att kunna leva upp till en mttstock fr ett helt och riktigt liv. Vi inser att vi mste ge uppmrksamhet t vra tankar, ord och handlingar fr att klara det, s vi frsker vara medvetna om dem. Vi inser att vi ofta misslyckas med att vara uppmrksamma, s vi frsker ka vr frmga att koncentrera oss p hur vi lever. P det sttet, genom erfarenhet, blir vi visare relativt sett och lr oss hur man lever ett gott och nyttigt liv. Nr vi ser vr skicklighet frbttras och de frdelar det har fr vrt liv fr vi mera tillit, och s fortstter de goda cirklarna. Vi kan ocks ha tillit till att vi har frmga att uppn hgre stadier av medvetande, s vi sitter p vr kudde och frsker energiskt att stabilisera vr uppmrksamhet. Vi inser att om vi inte r uppmrksamma - medvetna s r detta omjligt, drfr bemdar vi oss om medvetenhet om vrt objekt och p egenskaperna hos det

45

tillstnd vi vill uppn. Vi utvecklar stark koncentration p ett objekt och stabiliserar oss mer konsekvent. Vi uppnr hgre stadier och nr p s stt en frstelse av hur man navigerar p omrdet, och nyttan av att gra det. Vr framgng skapar mer tillit och vi blir nnu mer energiska i att vidareutveckla vr koncentrationsfrmga. Vi brjar tro att det kan vara mjligt att vakna upp, vi har tillit till det, s vi utforskar energiskt de frnimmelser som vr vrld utgrs av, utan undantag. Med vaket och energiskt sinne utforskar vi medvetet hjrta, sinne och kropp precis som de r just nu. Verkligheten blir alltmer intressant, s vr koncentration kar, och denna kombination av de frsta fyra frmgorna skapar djup vishet. Vishet leder till mer tillit och kretsloppet brjar om p nytt. Kunskaperna om de Fem Andliga Frmgorna har underskts utfrligt i mnga bcker, och det finns mycket att sga om dem. I sin enklaste form kan du ltt tillmpa dem, och de kan i hg grad vara till nytta. Balans och styrka. Styrka och balans. Det r kretsloppet vi arbetar i med de hr frmgorna, och det finns ingen grns fr hur lngt de kan bemstras. Ytterligare en sak kan sgas om de Fem Andliga Frmgorna nr de tillmpas p insiktsvningar: nr de r perfekt balanserade r det tillrckligt fr att leda till uppvaknande.

46

7. UPPLYSNINGENS SJU FAKTORER

Upplysningens Sju Faktorer r medvetenhet, underskning av sanningen, energi, hnfrelse, stillhet, koncentration och sinnesjmvikt. Vi har tre begrepp frn de Fem Andliga Frmgorna, och fyra som verkar nya men som i sjlva verket redan berrts i ngon grad. Ordningen hr r nra relaterad till stadierna i det som kallas Utveckling av Insikt , vilket kan liknas vid en karta ver de stadier ihrdiga meditatrer vanligen passerar i cykler. Detta samband r ett ganska avancerat mne som vi ska underska senare. Upplysningens Sju Faktorer kan betraktas som en pyramid med medvetenhet som bas, dr varje faktor stttar och hjlper till att forma de andra. Men varje faktor fr sig r ocks viktig i varje stadium, s vi ska granska var och en av dem och se vad de har att sga oss.

Medvetenhet
Medvetenhet har vi redan diskuterat, men nr det gller tillmpning vill jag framhlla att medvetenhet r ndvndigt fr att skilja p vad som r sinne och vad som r kropp, ngot som berrdes i avsnittet om obestndighet i De Tre Knnetecknen. Kanske du ska lsa det igen eftersom det r i hg grad relevant nr man tillmpar de tv frsta av upplysningens sju faktorer i praktiken. Det vi egentligen behver veta r vilka elementra frnimmelser vr vrld bestr av. Detta r den avgrande grunden i insiktsvningar. Det r inte frvnande att den frsta klassiska insikten som leder vidare till de andra kallas Kunskap om sinne och kropp , och den intrder nr vi lrt oss att skilja tydligt mellan de tv efterhand som de uppfattas. Med medvetenhet fr vi ordning p vad som r fysiskt, visuellt eller mentalt, vad som r behagligt, obehagligt eller neutralt, och mycket annat. Vi kan skilja p vad som r en mental frnimmelse och vad som r en nrbeslktad, fysisk knsla. Vi vet vilka specifika frnimmelser som bildar vra emotioner. Vi knner varje fysisk freteelse och det mentala intrycket av den som fljer. Vi vet vilka avsikter som fregr handlingar och tankar. Vi vet nr frnimmelser har samband med varandra. Vi vet exakt nr de uppstr och hur de frndras under sin mycket korta nrvaro. Vi kan och br frska f ordning p detta s lngt vi kan. Var tlmodig och noggrann. Bli driven i att uppfatta frnimmelserna som utgr din verklighet. Hittills har jag frskt undvika att fresprka ngon speciell insiktstradition eller teknik framfr andra, men det finns en vning som

47

kan vara till srskild hjlp. Den kallas vanligen Notering1 och har sitt ursprung i Sutra nummer 111 i Palikanon, En efter En som de Uppstr , ur Buddhas Medellnga Tal (mycket lsvrd). Den anvnds frmst i Mahasi Sayadaws insiktstradition frn Burma, men liknande vningar finns i olika zentraditioner, speciellt Soto Zen och Koreansk Chan, och troligen ven i tibetansk hinayanatradition. Notering r den vning som gett mig flest genombrott och insikter i mina tidiga vningar, speciellt i samband med retreater, och min entusiasm ver den r frsteligt nog extrem. Jag betraktar den fortfarande som basen fr mina vningar; den teknik jag faller tillbaka p nr det knns svrt eller nr jag snabbare vill komma djupt inom nya insiktsomrden. Se den drfr som den allra viktigaste av alla tekniker och annat jag framhller i den hr boken, och ge den allra mest uppmrksamhet. Dess enkelhet motsger dess verraskande styrka. S hr gr vningen till: Gr en tyst, mental notering med ett ord fr allt du upplever i varje gonblick. Frsk hlla kvar uppmrksamheten vid frnimmelserna av andningen, benmn dem snabbt som inandning s mnga gnger som frnimmelsen av inandningen uppfattas, och sedan utandning p samma stt. Nr sinnet vandrar ivg kan noteringarna bli tankar , knslor , tryck , spnning , irrar , frvntan , ser , hr , kall , varm , smrta , gldje , och s vidare. Benmn frnimmelserna en efter en nr de uppstr och tervnd sedan till frnimmelserna av andningen. Ngra goda rd kan vara p sin plats fr att lyckas bra med vningen. Lgg inte fr stor vikt vid att hitta det absolut rtta ordet fr det som kommer upp. Noteringen ska vara s konsekvent och kontinuerlig som mjligt, kanske en till fem gnger per sekund. Snabbhet och frmga att mrka allt som kommer upp r mycket viktigt. Allt som fr noteringen att avbrytas ska gnas speciellt intensiv och resolut uppmrksamhet och noteras nsta gng det uppstr. Benmn rligt och exakt. S lnge du noterar allt som kommer upp vet du att du r mycket medveten om det. Nr du lgger mrke till varje enskild frnimmelse kommer du att se deras sanna natur. Nr du ser deras sanna natur kommer du att n djup insikt. Vilka frnimmelserna r spelar ingen som helst roll fr vningarna i Notering. Det som r riktigt viktigt r att du vet vad de r. Skillnaden mellan dessa perspektiv mste frsts tydligt. vningen r direkt jmfrbar med Koanvningar som Vad r det? , och i ngon mn lik de vningar dr du rknar andetag frn ett till tio. En av mina allra bsta lrare i insiktsmeditation, en munk frn Singapore, hade frgestund varannan dag medan jag var p min tredje retreat. Vi var p ett vackert center i Penang i Malaysia som var mycket gynnsamt fr vningarna. Under frgestunderna beskrev jag olika
1

Eng.: Noting

48

upplevelser som jag var alldeles upphetsad ver, men han bara lyssnade lugnt medan jag gick p och till sist frgade han: Noterade du det? Det var nstan det enda han ngonsin sa. Det var otroligt hur ltt det var att glmma den enda enkla instruktionen, och lika otroligt hur utomordentligt nyttigt det var nr jag kom ihg att flja den. Han tycktes inte bry sig om ngot annat n att jag fick lra mig se min verklighet som den var, exakt och konsekvent. Jag visste inte s mycket om teorierna d, men under de tv veckorna vade jag p att notera s mycket jag kunde hela dagarna - och gjorde de snabbaste framsteg jag ngonsin gjort i hela mitt liv och ndde fram till det frsta uppvaknandet p bara fjorton dagars retreat. Sedan dess har jag varit en stor supporter av den hr mycket direkta och jordnra metoden. Det finns mnga tekniker fr uppvaknande till sanningen om vra upplevelser, och Notering r bara en. Fr min del har jag upplevt att den r ytterst kraftfull och snabb, men var och en mste hitta vad som fungerar fr dem. Huvudsaken r att lra knna sin verklighet som den r, och vilka tekniker man anvnder fr detta spelar ingen roll s lnge de fungerar och ger resultat. Vad som menas med resultat kommer att klargras i Utveckling av insikt i del III.

Underskning av sanningen
Nr vi vl brjar veta vad vra objekt r; vad vr faktiska verklighet bestr av, nrmar vi oss det viktigaste: det som trffande kallas underskning av sanningen eller underskning av Dharma. Dharma innebr helt enkelt sanningen. Nr allt klarnat lite mer med hjlp av medvetenhet vet vi att saker kommer och gr, de tillfredsstller oss inte och de r inte vi. Dr har vi De Tre Knnetecknen igen! De r sanningen; ju frr vi frstr detta desto bttre, och inget hjlper oss att frst det s vl som att uppleva dem om och om igen. Urskta en kort utvikning hr, men jag gillar inte den populra benmningen mindfulness meditation , eftersom medvetenhet r centralt fr bde koncentrationsvningar (som leder till olika tillstnd av lycka) och insiktsvningar (som leder till fundamental frihet). Men det finns en avgrande skillnad mellan de hr tv meditationsformerna: insiktsvningar inbegriper underskning av De Tre Knnetecknen, medan koncentrationsvningar faktiskt kan frstrka illusionen av soliditet och kontinuitet genom att ignorera att frnimmelserna r obestndiga. Men jag hoppas att den moderna meditationsvrlden snart kommer att sluta anvnda den hr frvirrande benmningen till frmn fr ett mer exakt sprk. Frutom de kategorier av frnimmelser som nmns ovan i avsnittet om medvetenhet, kan man ocks vervga en konsekvent underskning av alla frnimmelser som har att gra med riktning och

49

frflyttning av uppmrksamheten, liksom att underska alla frnimmelser som hnger samman med frgor, nskningar, anvndning av energi och till och med de enskilda frnimmelser som utgr underskningsprocessen i sig. Allt detta r intressanta objekt, liksom olika hinder i meditationen. Ofta brukar bcker om meditation lgga stor vikt vid att diskutera olika tnkbara hinder fr meditationen. Det gr inte jag. Hinder r ett viktigt mne, men de kan ltt verka mer hotfulla n de r. Hinder r allt som vi inte r medvetna om och inte undersker sanningen om. Nu nr vi vet att vi ska vara medvetna och underska De Tre Knnetecknen hos alla erfarenheter gonblick fr gonblick finns hinder enbart nr vi glmmer detta. Om vi inte glmmer det kommer det inte att finnas ngra hinder. Inga freteelser r hinder i sig utan enbart om vi inte frstr dem. Om vi inte frstr tminstone ett av De Tre Knnetecknen i var och en av de frnimmelser som en freteelse utgrs av, oavsett vad den r, s r det ett hinder. Kom ihg att innehllet i verkligheten inte angr oss i insiktsmeditation; det gr dremot den yttersta sanningen om frnimmelserna som utgr den upplevda verkligheten. Vad som n tycks vara i vgen fr vningen ska vi komma ihg att upplevelsen av gonblicket r vningen och innehller all sanning vi ngonsin behver! Alla freteelser r liktydiga med den yttersta sanningen. Nr vi vet p djupet att allt r liktydigt med den yttersta sanningen upphr freteelser att vara ett primrt problem. Buddha var en mstare p att undervisa genom analogier som var lttillgngliga fr dem som lyssnade p honom. Jag spelar definitivt inte i hans division i det avseendet, vilket kommer att demonstreras tydligt genom analogin jag tnker anvnda fr underskning. Men trots allt har den sina ponger, s efter lngt vervgande har jag tagit med den nd. Buddha gav sina analogier namn, och jag har kallat den hr Analogin om att Skjuta Rymdvarelser . Ha tlamod med mig! Alla har vi vl ngon gng vid ngon lder sett en film eller spelat ett dataspel dr det ingr att skjuta rymdvarelser. Efterhand som spelet pgr nrmar sig rymdvarelserna snabbare och snabbare och det krvs ibland flera skott fr att dda dem. I en del av spelen blir man straffad fr att slsa med ammunition, och man fr verkligen fokusera p exakt var och nr de dyker upp s att man kan skjuta dem precis d, innan de skjuter oss. En del av er tnker nog plocka bort den dr bloddrypande och vldsamma analogin frn den hr boken om helig visdom! Men Buddha anvnde mnga liknande analogier; en av dem jag minns handlar om en hsttrnare (lraren) som ddar hstar som vgrar lta sig tmjas (slutar undervisa oengagerade studenter). S ni kan hlla inne med er mesiga kritik!

50

I alla fall, i den hr analogin r rymdvarelserna alla de sm frnimmelserna som utgr vr upplevelse av vrlden. Att skjuta dem r att uppmrksamma dem och se deras sanna natur, kanske med hjlp av tekniken Notering (som ett gevr med lasersikte). Att rymdvarelserna skjuter oss r vad som hnder nr vi inte ser deras sanna natur; de blir till hinder och binder oss vid lidandets hjul s lnge vi inte klarar att skjuta dem. Ngon av dem kanske till och med ddar oss (fr oss att sluta va helt). Rymdvarelser som behver mnga skott fr att d r vra stora uppgifter; sammansatta frnimmelser som r svra att trnga in i. Att bli straffad fr att skjuta slsaktigt motsvarar att vi noterar frnimmelser som vi egentligen inte upplever eftersom vi vergtt till upprepande, mekaniska mantraliknande vanor i varseblivningen. Dessutom r snabbheten, precisionen och lekfullheten som krvs fr dataspel samma som knslan i vl utfrda insiktsvningar. Om man iakttar barn och ungdomar som spelar ett snabbt skjuta-rymdvarelserspel ser man att de gr in fr det totalt. De skjuter mycket snabbt och tnker definitivt inte p ngot annat n att gra just det. Det r exakt den sortens engagemang och hngivenhet som frmjar insiktsvningar. Nr vr medvetenhet och vra underskningar blivit knivskarpa och vi har vetskap om varje liten frnimmelse som uppstr och frsvinner mste vi vinna frr eller senare. Devisen Se frst, stll frgor sen r mycket anvndbar om vi vill fortstta va precist utan att frlora oss i berttelser. Nr du inte var kan berttelserna ha ett visst vrde om du inte tar dem alltfr allvarligt. Men medan du var, hll inte fast vid ngonting: Lgg mrke till allt men lt Skaparen ta hand om det! Det r ett till synes extremt men i sjlva verket mycket kraftfullt och djupgende rd. Avfrda inte heller Analogin om att Skjuta Rymdvarelser . Nr Analogin om att Skjuta Rymdvarelser bryts ner i delar ser man att allt de hr rymdvarelserna vill ha r vr uppmrksamhet och acceptans. De kommer till oss fr att vi ska hlsa dem vlkomna tydligt och ppet, men om vi misslyckas med det kan de bli vldigt besvrliga. Deras sm rymdvarelsehjrtan brister nr vi inte lr knna dem som de r, s vem kan klandra dem nr de blir okynniga och frsker lura oss att ge dem mer uppmrksamhet genom att stlla till med problem. Naturligtvis r det en aning barnsligt av dem, men vi kommer inte alltid att mta mogna, vlanpassade rymdvarelser. Men hellre n att dda vra rymdvarelser genom att skjuta dem ger vi dem vad de vill ha genom att mrka eller notera dem. Vi bjuder inte in de vackra att stanna hos oss fr evigt och vi ignorerar inte de trkiga. Vi sparkar inte heller bort de fula frn vr drr. Som en politiker ute p kampanj rcker vi ut handen till alla och sger hej . Nr vi mter dem, hlsar p dem, och lr knna, acceptera och till och med att lska dem gr de hem lyckliga. Jag inser att jag just gtt frn att vara verdrivet

51

vldsam till att vara omttligt sentimental, men ngonstans i allt detta hittar man vad insiktsvningar faktiskt handlar om. Jag har redan nmnt ett antal vningar, perspektiv och tyngdpunkter som kan anvndas nr vi undersker vr verklighet i syfte att vakna upp, och jag kommer att fortstta bertta mer efterhand. Men jag rekommenderar att du lter grunden fr dina vningar vara att underska De Tre Knnetecknen hos de frnimmelser som utgr din verklighet. Om du tycker det knns alltfr komplicerat att frska underska alla tre knnetecknen frn brjan rekommenderar jag snabb och exakt underskning av obestndighet. Om ven det r fr svrt har jag mrkt att mycket snabbt utfra den enkla vningen Notering r mer n tillrckligt kraftfullt fr att uppn klar och direkt insikt i tingens sanna natur. Om du skulle tycka att de mnga instruktioner och vgval jag har presenterat r alltfr frvirrande, kom ihg det hr momentet och hll dig till den enkla men djupgende vningen.

Energi
S undersker vi noggrant den yttersta sanningen om vra upplevelser, ngot som kan vara riktigt inspirerande nr man vl kommit in i det. Liksom att spela dataspel kan vara mycket spnnande har vi massor av frnimmelser som uppstr hela tiden och bara tigger om att bli frstdda. Nr vi brjar klara av den hr utmaningen kan utvecklingen ta ett riktigt sprng. Nr vi en gng klarat ut vad som r sinne och vad som r kropp och brjat se en del av De Tre Knnetecknen kan detta i sig ka energin, den tredje av de sju faktorerna. Detta kan frst till och med verka lite skrmmande tills vi vnjer oss vid hur snabba och kraftfulla vra sinnen kan vara. Som nmnts i avsnittet om Fem Andliga Frmgor r energi en frtrfflig tillgng eftersom den ger ptaglig kraft t vra vningar. Vi kan nstan alltid uppbringa lite extra energi nr vi behver den, och detta r bra att inse. Men att vara medveten och att underska noggrant kan ocks ka energin s det finns mer n ett stt att stadkomma det!

Hnfrelse
Nr energin r i samklang med medvetenhet och en noggrann underskning kan det uppst ngot som kan kallas hnfrelse. Hnfrelse har tv huvudbetydelser; den ena hr samman med djup gldje, vlbehag och entusiasm. Detta r vrdefulla andliga egenskaper. Det r mycket lttare att vandra den andliga vgen om vi fr det mesta r entusiastiska ver det vi gr. Detta borde inte komma som en verraskning, men av ngon anledning r det en ofta frbisedd faktor. Jag fresprkar absolut inte hedonistisk epikurism, men att vandra den

52

andliga vgen med en knsla av gldje och frundran, och speciellt med sinne fr humor, r verkligt positivt bde fr dig sjlv och fr de som mste vara i din nrhet. Naturligtvis kommer det att finnas tunga perioder och svrigheter - som ofta kan ha ngot bra att lra oss - men var alltid ppen fr den gldje och lycka livet kan ge. Andliga vningar kan ocks orsaka mnga olika udda upplevelser och en del kan vara mycket intensiva, bisarra och extatiska. Detta r den andra innebrden av ordet hnfrelse, och de kan ses som en form av sinnesvillor. En del av dem kan vara angenma, andra bara konstiga, och ngra kan vara pest och pina. Alla konstiga fysiska och psykiska frnimmelser; smrta, vlbehag, ryckningar, visioner, ljusfenomen, perceptionsfrvrngning med mera som kan uppst som resultat av andliga vningar r bara sinnesvillor, en form av tillfllig hnryckning. Jag upprepar: bara sinnesvillor. Hng inte upp dig p dem eller skapa historier om dem hur fngslande de n verkar, och tro inte att de behvs det gr de inte. Frnimmelserna som de bestr av kommer och gr, de tillfredsstller inte, de r inte du. Det mesta r biprodukter av meditation och stark koncentration. De flesta skapar heller ingen visdom. Ngon kan naturligtvis ge djup insikt i tingens sanna natur, men fastna inte i dem. Mnga sdana lektioner dyker upp en gng och aldrig mer. En del mnniskor kan bli s allvarliga och fixerade vid lidandet att de gr motstnd mot de behagliga upplevelserna och till och med klamrar sig fast vid de svra. Gr inte det! Gldjen och vlbehaget som kan uppst under meditation har fantastiska helande aspekter och kan leda till stor stillhet, koncentration och sinnesjmvikt. Men hng inte heller fast vid de angenma tillstnden eftersom du bara kommer att kra fast och sedan bli frustrerad nr de upphr, som de alltid gr. Om du frsker gra motstnd mot eller klamra dig fast vid hnfrda tillstnd kommer du alltid att kra fast medan du kommer att ha nytta av dem om du kan acceptera dem som de r och lta dem passera som allt annat. Ls om sinnesjmvikt i slutet av den hr listan, liksom i det sakkunnigt skrivna kapitel 9 i En Vg med Hjrta av Jack Kornfield. Detta r ett bra tillflle att nmna begreppet vedena, ett paliord som avser graden av behag, obehag eller neutralitet som fljer p en frnimmelse. Om man lgger alltfr stor vikt uteslutande vid frnimmelser som r endera behagliga, obehagliga eller neutrala och ignorerar vriga frnimmelser som uppstr r det stor risk att man missar mnga mjligheter till insikt. Om man bara intresserar sig fr behagliga frnimmelser kan man bli en andefattig sllhetsnarkoman. Om uppmrksamheten inriktas enbart p obehagliga frnimmelser kan man bli mrk och depressiv i sinnet. r man fixerad vid neutrala frnimmelser kan man bli trg och knslomssigt grund. (Tack till den hgt vrderade Christopher Titmuss fr inspirationen till det hr

53

avsnittet.) Vra upplevelser brukar vara en komplex blandning av mnga sorters frnimmelser. Alla r lika vrdefulla att underska. Budskapet att ta till sig hr r att hnfrelse och sinnesvillor ska frsts som de r och hanteras med vishet s att man accepterar alla frnimmelser de bestr av antingen de r behagliga, obehagliga eller neutrala. Lr dig nr du ska avbryta vningarna om de svra upplevelserna lr dig dina lxor lite fr snabbt fr att du ska hnga med, och lr dig hur du ska ppna dig fr den underbara gldjen och lyckan som andliga vningar skapar ibland.

Stillhet
Gldje, lycka och hnfrelse kan skapa stillhet. Att infr svra upplevelser fokusera p stillhet och inta ett mera vidstrckt och tyst perspektiv kan hjlpa dig att klara av dem; att bara sitta tyst och observera nr verkligheten gr det den gr kan vara en verkligt kraftfull vning. Det finns hela skolor av andliga vningar tillgnade detta. Stillhet r en mycket god kvalitet i meditation. Vi kanske tnker p stora andliga mstare som uppntt fullstndig inre stillhet, och vare sig detta r sant eller inte finns det skl till att vi frknippar stillhet med andlighet. Om inte sinnet r stilla r det svrare att koncentrera sig och vara balanserad, s enkelt r det. Att vara god och moralisk kan underlttas av stillhet d den dmpar de negativa tankemnstren i vra sinnen. Detta betyder inte att stunder utan stillhet inte r andliga eller att vi ska lgga oss till med ett slags anstrngd och onaturlig livlshet. Kom ihg att alla slags frnimmelser, sinnestillstnd och effekter r meningsfulla som freml fr underskning och faktiska uttryck fr vad som pgr. Verklig stillhet kommer ur en djup frstelse av detta, men alltfr ofta leder detta ideal istllet till alienerande vningar i passivitet. Verklig stillhet kommer oftast naturligt, ven om den ocks kan vara skickligt utvecklad. Att utveckla sinnesjmvikt av det slag som beskrivs senare hjlper till att ka stillheten, liksom att frdjupa sig i koncentrationsvningar. Stillhet, koncentration och sinnesjmvikt hr nra samman.

Koncentration
Koncentration har vi underskt tv gnger tidigare och vi kommer att underska det igen mer i detalj i del III. En av utmaningarna i djup stillhet r att fortstta hlla sinnet koncentrerat. Detta kanske lter som en direkt motsgelse till vad jag nyss sagt, men det finns mnga stadier i trningen d det kan vara s mycket stillhet att sinnet kan bli trgt och f svrt att fokusera. S samtidigt som stillhet r

54

bra fr koncentrationen kan fr mycket stillhet vara detsamma som att ha fr lite energi. Kom ihg, balans och styrka, styrka och balans i De Fem Andliga Frmgorna. Men eftersom vi nu talar om Upplysningens Sju Faktorer tillmpas begreppet direkt i insiktsvningar - vningar i visdom. Koncentration i detta avseende r av ett annat slag n den som anvnds fr att uppn hgre stadier av koncentration. Hr gller momentan koncentration . Inom insiktsmeditation betyder koncentration att vi konsekvent kan underska varje frnimmelse som uppstr fr sig, den ena efter den andra. P detta stt har vi stabilitet i vr frmga att underska genom att det hnder om och om igen utan avbrott, men vi frsker inte uppn ett stabilt ofrnderligt tillstnd av ngot slag nr vi gr insiktsvningar.

Sinnesjmvikt
Som nmnts frut kan koncentration stadkomma avsevrd stabilitet i sinnet, och detta kan leda till sinnesjmvikt. Sinnesjmvikt r den egenskap hos sinnet som sger att allt r i sin ordning, som hller det balanserat oavsett vad det stlls infr till och med brist p sinnesjmvikt. Detta kanske lter underligt, men det r vrt att fundera p. Sinnesro hr ocks samman med frnvaro av kamp ven nr man kmpar, med anstrngningslshet ven vid anstrngning och fridfullhet ven nr det inte finns stillhet. Nr sinnesjmvikt r riktigt vl utvecklad r man inte rdd fr att vara rdd, inte orolig fr att vara bekymrad, inte irriterad p att vara irriterad, inte frbannad p att vara arg. Sinnets grundlggande natur r orubbligt lugn och absolut jmvikt. Det finns hela andliga traditioner som handlar enbart om denna fundamentala sanning. Det kan vara av stort vrde att lra sig se tomrummet kring allt hellre n att vara upptagen med tingen sjlva. En anvndbar fras frn en av dessa traditioner r utveckla en rymdliknande meditativ jmvikt . Ju mer vi vnjer oss vid det hr sttet att vara desto mer kontakt fr vi med sanningen om vra sinnen. Det finns ven en del utomordentliga lror, speciellt i Zen och Daoism (ven stavat Taoism) som har samband med detta, ssom lrorna om icke-besudling, icke-upplysning (vning r upplysning), inget-att-frbttra, ingenstans-att-g med flera, och att underska ngra av de hr lrorna kan vara nyttigt. De innehller en viktig motvikt till sdan andlig strvan och nitisk vning som kan bli framtidsorienterad om den utfrs felaktigt. ven om du har alla slags insikter men inte sinnesjmvikt kommer du att kra huvudet i vggen, och det kan i sjlva verket knnas nnu vrre n s. terigen r vi tillbaka till att uppleva gonblicket precis som det r. Detta precis som det r hnger samman med medvetenhet och

55

ven sinnesjmvikt. Till slut mste vi bara acceptera sanningen om vra liv, vra sinnen, vra neuroser och vr sjaskighet; om obestndighet, otillfredsstllelse och jaglshet. Vi mste acceptera det, och detta r vad man menar nr man sger bara ppna dig fr det , bara var med det , lt det bara vara , bara slpp taget . Men sett ur insiktsvningarnas perspektiv kan du egentligen aldrig slppa taget om ngot, och ibland nskar jag att populariteten hos dessa vilseledande och liknjdhetsskapande frmaningar skulle minska eller tminstone bli ordentligt frklarade. Hur det n r, om du bara undersker sanningen om De Tre Knnetecknen hos frnimmelser som tidigare verkade solida kommer du till den underbara insikten att verkligheten hela tiden slpper taget om sig sjlv! Slpp taget betyder i bsta fall egentligen lt inte en massa vergende frnimmelser ge dig en felaktig knsla av soliditet . Det betyder inte sluta knna eller bry dig , inte heller ltsas att ovsendet i ditt huvud inte finns . Om mnniskor ppnar sig fr det och nd inte utvecklar stark medvetenhet, ser De Tre Knnetecknen och uppnr djup insikt, r deras vningar inte meditation utan mer som psykoterapi eller dagdrmmar. Eller rentav sjlvupptaget, andligt rationaliserande, neurotiskt uppgende i sinnesbruset. Nr jag frst lade mrke till den stora frekomsten av sdana aktiviteter drabbades jag av en skrmmande misstanke att det inte var ngon id att frska bli upplyst, och det var i stor utstrckning det som ocks krossade min drm om att bli en lycklig meditationslrare p ett traditionellt meditationscenter ngonstans. Psykoterapi kan vara bra att hlla p med, men det r helt skilt frn meditation och hr istllet hemma p den frsta vningsformens omrden. Jag fresprkar dremot aldrig att man ska vltra sig i sjlvupptaget sinnesbrus, och alla som varit med i ett gruppmte p meditationsretreat vet d vad jag talar om. Detta r vad som hnder nr mnniskor inte frankrar sinnet i meditationsobjektet. Men andra sidan, ven om du uppnr stark koncentration och ser djupt in i obestndighet, otillfredsstllelse och jaglshet men nd inte kan ppna dig fr dem, inte bara kan lta dem vara, inte kan acceptera de ibland absurda och skrmmande sanningarna om dina upplevelser, kommer du sannolikt att sitta fast i en avgrund tills du kan det, speciellt i de hgre stadierna av insiktsvningar. Reflektera ver de senaste tre styckena allt emellant eftersom mnga misstag p den andliga vgen uppstr nr man inte frstr krnan i det de beskriver. Alltfr ofta finns det en obalans mellan de tre frsta faktorerna (medvetenhet, underskning och energi) och de tre sista (stillhet, koncentration och sinnesjmvikt). Den stora majoriteten av ovana insiktsmeditatrer r rligt talat alldeles fr slappa med de tre

56

frsta. andra sidan fr en del nitiska meditatrer problem nr de inte utvecklar tillrckligt mycket acceptans, balans och frid som tillhr de tre sista. De som fokuserar enbart p den mittersta faktorn, hnfrelse, blir andefattiga sllhetsnarkomaner. Kort sagt r alla sju faktorerna tillsammans mycket viktiga. Ordningen r betydelsefull. Brja med god teknik, medvetenhet och underskning av sanningen och arbeta med de andra efterhand. Frenklat mste du ha bde insikt och acceptans, och varje perspektiv kan och ska stdja de andra p vgen. De r i sjlva verket alla ett och samma. En sista kommentar om sinnesjmvikt: dess nrstende fiende, dess avtrubbande efterapare, r liknjdhet. Verklig sinnesjmvikt r att acceptera hela vidden av knslor och upplevelser, medan liknjdhet r livls, enformig och knslols. Denna skillnad uppfattas ofta inte. Men att acceptera alla knslor innebr inte att agera p alla impulser. Agera bara p de impulser frn hjrtat som verkar goda och vnliga. Att balansera och fullnda Upplysningens Sju Faktorer du har gissat rtt r nog fr att stadkomma ett uppvaknande. Att stmma av d och d mot den hr lilla listan fr att se hur det gr och vad som kan behva frbttras r drfr en god id, och att ha listan ngonstans i bakhuvudet kan vara till god hjlp. Det r viktigt att notera att bara fr en av faktorerna, underskning av sanningen, skiljer sig vning i koncentration frn insiktsvningar. Nr vi var koncentration mlmedvetet har vi fr avsikt att vara medvetna om ett begrnsat och specifikt objekt som andningen, eller till och med om ett frfinat tillstnd av medvetenhet. Vi undersker dremot inte de enskilda frnimmelserna som utgr tillstndet eftersom det skulle falla samman av underskningen och skapa insikt. Om vi inte sker den yttersta insikten vid den tidpunkten ska vi undvika att underska vrt tillstnd. Men vi ska lgga oss vinn om att stabilisera vr koncentration; detta skapar hnfrelse, ett knnetecken p de tidiga stadierna av koncentration. Vi utvecklar under tiden ocks en starkare koncentration, stillhet och sinnesjmvikt, vilket hjlper oss att stabilisera de tidiga stadierna och uppn de hgre. De vriga sex av Upplysningens Sju Faktorer utvecklas genom vningar i koncentration, och det rekommenderas ofta som inledande vningar innan man pbrjar insiktsvningar, av denna och flera andra anledningar. vning i moral utvecklar ocks ngra av Upplysningens Sju Faktorer men p ett mindre formellt meditativt stt. Fr att kunna leva vl i den vanliga vrlden r det till stor hjlp att vi r medvetna om vad vi gr, sger och tnker och ven vilka effekter detta har p vrlden, s att vi medvetet kan arbeta p att skapa det liv vi vill leva. Det r lttare att skapa vrt liv om vi lgger ner energi p det, av uppenbara skl. Vi

57

kan ocks utveckla lugn, frmgan att inte ta livet alltfr allvarligt, att slappna av, att hitta en balans mellan fokusering och ltthet som frmjar ett gott liv. Vi kan lra oss koncentrera oss p att hlla oss kvar p banan med vra uppgifter, ml och ambitioner; fast i det avseendet r koncentration mer en form av disciplin n koncentration i formell meditation. andra sidan r disciplin i handling, tal och sinne avgrande ven fr de tv andra vningsformerna. Slutligen kan vi lra oss att vi inte kan slippa alla trnar lngs vgen, och att ha sttdmpare i form av sinnesjmvikt - frmgan att hlla distans och acceptera det som hnder - r till hjlp fr att forma ett gott och sunt liv.

58

8. DE TRE VNINGSFORMERNA N EN GNG

De Tre vningsformerna utgr en utomordentlig ram fr tankar kring andligt arbete; en ram som kan hjlpa oss att upprtthlla ett tydligt och stdjande stt att tnka kring det vi gr. I det hr kapitlet ska jag behandla mnga viktiga aspekter av den andliga vgen och anvnda De Tre vningsformerna fr att erbjuda ett enkelt och kraftfullt stt att hantera dessa komplexa mnen. En kort repetition: Den frsta vningsformens omrde, som jag kallar moral, utgrs av den vanliga vrlden; den konventionella vrlden, den vrld vi alla var bekanta med redan innan vi ens funderat ver mer specifika mnen som meditation. Mlet hr r att handla, tala och tnka p stt som leder till vlgng fr dig sjlv och andra. Den andra vningsformens omrde, koncentration eller frdjupning i meditation, handlar om att fokusera p mycket specifika och begrnsade meditationsobjekt och att p s stt uppn speciella medvetandefrndringar. Den tredje vningsformens omrde, insikt och visdom, innebr en vergng till att uppfatta verkligheten p en niv av enskilda frnimmelser och uppfatta De Tre Knnetecknen hos dessa. P s stt uppns djupgende insikt i verklighetens natur och som en fljd av detta frverkligas stadier av upplysning. Frst tnker jag reflektera ver lycka i samband med De Tre vningsformernas omrden. D vning i moral r ett s vidstrckt omrde r de stt p vilka vi kan finna lycka ocks ett omfattande mne, och drfr intressant mest i jmfrelse med de tv andra vningsformernas omrden, koncentration och visdom. Den gemensamma nmnaren fr det vi uppnr genom koncentration r att vi lr oss frpassa oss till medvetandestadier som r en blandning av sllhet, stillhet och en kande knsla av rymd som skiljer sig helt frn vra normala erfarenheter. Detta kan vara en klla till lycka som r mycket mer intensiv och plitlig n den lycka man kan finna i den yttre vrlden. Att sjlv kunna uppn s mycket lycka och frid vi vill, nr vi vill, minskar vr vrede mot vrlden fr att den inte ger oss vad vi behver, och gr oss mindre giriga och behvande. Det finns ocks en lycka som kommer ur att se sanningen om de frnimmelser som utgr vr vrld och drmed uppn stadier av insikt och upplysning. Det finns tre omrden av avstende som motsvarar De Tre vningsformernas omrden. Vi kan avsga oss aspekter av den normala vrlden genom att helt enkelt ge upp dem. Vi kan sga upp vra jobb, lmna vra relationer, sluta rka och raka vra huvuden. Vi kan frska vara mindre arga eller rdda. Vi kan arbeta p vr kommunikationsfrmga, eller frska undvika att ljuga och skvallra.

59

En del av detta r lttare och annat svrare, en del r till nytta och annat inte, men det viktiga r att alla dessa tgrder r avstenden frn aspekter av den normala vrlden, inom den frsta vningsformens omrde. Vi kan ocks avst frn att avst frn de hr sakerna och fortstta gra dem. Avstende r ett mycket godtyckligt begrepp tillmpat inom den frsta vningsformen. Sedan finns det avstende som hr samman med att man vill och kan uppn frndrade koncentrationsfrmgor. Vi r beredda att spendera tid utan de normala upplevelserna av vrlden fr att intrda i tillstnd dr den vanliga vrlden avlgsnas mer och mer frn oss. Det r oftast inte srskilt svrt att vertyga mnniskor om att det finns tillfllen nr det kan vara frdelaktigt att avst frn den yttre vrlden under en period. Vi kan alla tnka oss att ta en liten lyckopaus och ven finna det nyttigt i vissa sammanhang. Till sist finns det en typ av avstende som har samband med insiktsvningar. D r man beredd att bryta med det begreppsmssigt grova sttet att arbeta som fungerar p den normala vrldens omrde, och bryta med det begreppsmssigt mer begrnsade och frfinade sttet som r ndvndigt fr att uppn stabila medvetandefrndringar, fr att verg till att uppfatta frnimmelser individuellt och direkt och se deras sanna natur. Detta r en mycket mer subtil och sofistikerad form av avstende n de andra tv, och det r inte alltid ltt att vertyga mnniskor om att det r en god id att vara ppen fr det alternativet. Trots att upplysning generellt kan lta mycket tilltalande, uppfattas det ofta som underligt ur perspektiven att se alla frnimmelser som tillflliga, som en klla till lidande, och som ngot annat n vi sjlva. Mnniskor blandar ocks ofta samman de tre sorternas avstende, och det vanligaste misstaget r att de tror att de mste ge upp aspekter av de tv frsta vningsformernas omrden (till exempel ett lyckligt liv och trevliga koncentrationstillstnd) och avst frn dem nr de fr insikt om den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr dessa ting. De tror att de mste sluta sina jobb eller bryta relationer nr de ser deras sanna natur, eller att de inte har orsak att uppn hgre medvetandetillstnd av samma anledning. Denna fundamentala begreppsfrvirring orsakar mnga av de problem mnniskor rkar ut fr p den andliga vgen, och drfr gr vi vidare med de tre formerna av lidande. Frst har vi den form av lidande som Buddha r mest bermd fr att ha talat om, vardagligt lidande, dr standardlistan innehller sdant som fdelse, sjukdom, ldrande, dd, sorg, smrta, grmelse och frtvivlan. Detta r vardagliga former av lidande som vi frsker lindra s gott vi kan med vardagliga metoder, det vill sga genom att arbeta inom omrdet fr den frsta vningsformen i den vanliga vrlden. Jag

60

fresprkar varmt att man strvar efter vrldslig lycka s lnge man inte ignorerar vikten av de andra tv vningsformerna. Det finns ocks en form av lidande som har samband med den andra vningsformens omrde, som bestr i att vara begrnsad till vrt normala medvetandetillstnd, och dr enda lindringen r smn eller bruk av kemiska substanser. Vi lngtar efter en lycka som inte r bunden till saker eller ett bra arbete; efter sdana upplevelser som kan uppns i olika stadier av koncentration. Vra sinnen har denna potential, och att misslyckas med att uppn detta ger upphov till en knsla av ofrihet. Jag fresprkar varmt att man strvar efter att uppn dessa underbara tillstnd under frutsttning att man inte ignorerar de andra tv vningsformerna. Till sist finns det ocks en form av lidande som uppstr nr man ser artificiell dualitet hos icke-dualistiska frnimmelser, och alla de obefogade reaktioner som fljer p detta: missfrstnd, frvrngning av perspektiv och proportioner och total frblindelse. Denna form av lidande, som har samband med vning i visdom, pverkas inte av de tv frsta vningsformerna. Den utgr en bakgrundsniv av lidande i vra liv, och kar ocks risken fr ytterligare lidande p de andra tv omrdena. Detta slags lidande lindras gradvis i de olika stadierna av upplysning eftersom allt frre aspekter av tillvaron har frmga att vilseleda sinnet. Jag fresprkar varmt att man strvar efter upplysning och p s stt eliminerar denna allt genomsyrande form av lidande, under frutsttning att man inte ignorerar de andra tv vningsformerna. Lidandet i den normala vrlden kan vara ytterst ofrutsgbart, och att arbeta p att lindra det r en mycket komplex uppgift ett arbete p livstid och kanske fr evigt. Lidandet som hr samman med ofrmga att uppn frndrade medvetandetillstnd lindras enbart genom att man tar sig den tid som krvs fr att lra sig de ndvndiga frdigheterna, och sedan frfinar dem tills de r tillgngliga fr oss nrhelst vi nskar. Det finns grnser fr dessa tillstnd, och de huvudsakliga stadier som kan uppns genom vning i koncentration kan man lra sig bemstra helt under en livstid; kanske inom ngra r eller rentav mnader fr den som har fallenhet och tlamod. Tillstnd av upplysning r permanenta, och nr de en gng uppntts r den motsvarande aspekten av vrt lidande eliminerad fr evigt och kommer aldrig att dyka upp igen. Detta kan genomfras av den som tar sig tid att lra sig de frdigheter som r ndvndiga fr att uppfatta enskilda frnimmelser tydligt, och r beredd p att arbeta p den nivn. Dessa grundfakta kan anvndas till att hjlpa oss planera vr strvan efter lycka och avlgsnandet av olika former av lidande i vra liv. Vi kan styra vra studier och vra vningar, och strva efter specifika frdigheter som leder till specifika effekter och frmgor i den ordning

61

vi vill, inom grnserna fr vra livsvillkor och de resurser som str oss till buds. Till exempel kan det verka klokt att lra oss koncentrationsfrdigheter tidigt i livet, eftersom dessa utvecklar mnga av frmgorna som r ndvndiga fr de andra tv vningsformerna och dessutom kan ka knslan av ltthet och vlbefinnande. Istllet fr att ppna en kall l efter en anstrngande dag kan vi sklja vra kroppar och sinnen i s mycket sllhet och frid vi str ut med, s lnge vi vill. Om vi bemstrar koncentrationsvningar har vi mjlighet att gra sdana val. Det kan ocks verka klokt att arbeta med insiktsvningar s tidigt som mjligt fr att minska den del av livet d vi lever med ett stndigt lidande orsakat av illusionen om dualitet. Det finns mycket vi kan gra fr att frhindra det vardagliga lidandet hos oss sjlv och andra, och det r alltid bra att tminstone gra s gott vi kan. Men det r ocks bra att inse att vi kan minska och helt eliminera de andra formerna av lidande genom att lra oss de tv grundformerna av meditation det r lttare n att eliminera mycket av det vardagliga lidandet. Det finns tre stt som ordet upplysning brukar anvndas p, och de har samband med var och en av De Tre vningsformerna. Men jag tror att detta r en riskabel vana; sjlv fresprkar jag starkt att man anvnder upplysning och likvrdiga ord enbart fr att referera till den yttersta insikten; nr man avser stadier av uppvaknande i en hgre mening. Vi kan hra mnniskor tala om att utfra upplysta handlingar, eller tnka p upplysta stt, men jag har kommit till slutsatsen att fr andliga vningar mste vi antingen vara mycket noga med att hlla oss till en konventionell och relativ definition av upplysning, eller inte anvnda sdana benmningar verhuvudtaget. En del traditioner tillskriver ngra av de hgsta koncentrationstillstnden en ultimat status. Jag avrder starkt frn detta, liksom Buddha gjorde. Dessa tillstnd r s fngslande och frfriska fr en del mnniskor att de tror att de r upplysta p ett icke-dualistiskt stt nr de istllet har kortvariga upplevelser av enhet eller rent medvetande (som beror p att frnimmelserna av verkligheten saknar tillrcklig kvalitet eller intensitet fr att upplevas tydligt). Drfr frordar jag med eftertryck att man aldrig p ngot stt tolkar sdana upplevelser i termer av upplysning. Jag definierar allts upplysning som att man fr gott har eliminerat den fundamentala uppfattningen att allt r tskilt, och permanent uppntt en niv av orubblig icke-dualistisk insikt. Det handlar inte i ngot avseende om hur saker manifesterar sig, men i alla avseenden om en grundfrstelse av samma saker. Jag kommer att gna ett helt kapitel t att frklara detta mer ingende, men det r viktigt fr diskussionen hrifrn och dit att ha blivit bekant med den strikta och formella definitionen av upplysning jag anvnder.

62

Detta synstt kan ocks vara anvndbart nr man funderar ver andra vanliga frgor, till exempel om tankar p det frflutna och framtiden, som mnniskor rkar ut fr nr de brjar meditera. Nr vi arbetar med vra normala liv, det vill sga inom den frsta vningsformens omrde, r vra tankar om det frflutna och framtiden ofta nyttiga, ibland absolut ndvndiga. Av erfarenheter skapar vi en minnesmassa om vad som orsakar vad i den hr vrlden, och med vr frmga till frutsgelse kan vi anvnda detta till att skapa ett bra liv, allt efter hur vi definierar ett sdant. Nr vi var oss i koncentration blir sdana tankar oftast ignorerade eller undertryckta av den djupa koncentrationen p ett objekt. Nr vi gr insiktsvningar gr det inte s mycket om tankar p det frflutna eller framtiden dyker upp. Vi ignorerar deras innehll, noterar att de upptrder och noterar den sanna naturen hos de enskilda frnimmelser som tankarna bestr av. Men man ser ofta att mnniskor frsker tillmpa rd inom omrden som de aldrig varit avsedda fr, som att frska sluta tnka medan de hanterar sina dagliga liv. Den sortens tillmpning frmjar enbart dumhet och det finns det redan tillrckligt av. Kort sagt: nr du utvrderar eller tillmpar ett andligt rd, se till att du frstr det speciella sammanhang det formulerades fr. Jag tyckte det kunde vara roligt att frestlla sig De Tre vningsformerna som individer och lta dem kritisera varandra och sedan tala med varandra om hur de kunde frstrka varandra. Jag har frskt gra detta i form av en kort pjs i en akt. ven om jag verdriver motsttningarna i deras utfall mot varandra fr den komiska effekten tror jag att varje stndpunkt har en giltighet. Frhoppningsvis kommer du att genomskda lustigheterna och se de viktiga pongerna som illustreras. Ridn gr upp. Moral, Koncentration och Insikt sitter i en bar och diskuterar. En massa tomma shotglas str framfr varje rollfigur. Moral: Era navelskdande, sjlvupptagna odugliga missfoster! Jag r ute och jobbar hrt hela dagarna fr att f den hr vrlden att fungera medan ni tv sitter p era svettindrnkta kuddar och odlar hemorrojder! Jag gr ut och tjnar bra med pengar, ser till att vi har mat p bordet, tak ver huvudet, tar hand om vra saker, och ni gr av med alla pengarna p det dr idiothuset ni kallar meditationscenter nr det finns viktigt arbete att gra! Insikt: Vem r det du kallar sjlvupptagen? Jag kan inte vara sjlvupptagen per definition! Om det inte var fr mej skulle du sitta s fast i den dualistiska illusionen att du inte kunde skilja ditt arsle frn din armbge, din begreppsfixerade, knslomssigt fastlsta, fastbundna i manifestation, frossande Koncentration: Ja!! Och vad det betrffar, herr Oj-s-vrldslig, du borde lra dej att lysa upp ibland! Jobba ihjl dej du, och vad fr du?

63

En kista. Det r allt. Och det gller dej ocks, herr Upplysning! Om ni inte hade tillgng till mina frdigheter skulle ni vara totalt utan lycka, ofrmgna att fokusera, och ddstrkiga dessutom. Vem r det som lyfter fram den djupa gldjen och underbara sinnestillstnd hr? Det r jag, s ni tv ska bara hlla klaffen! Insikt: Jas? OK, herr Lyckoland, om det inte var fr mej skulle vi vara s insyltade i dina flyktiga hjdpunkter att vi kunde bli arresterade. Vill ngon kalla p polis! Ni tv r s upptagna med att blsa upp allting lngt utanfr sina proportioner att utan mej skulle ni ha lika mycket perspektiv som en gdselhg! Moral: Gdselhg? Du fick vara glad om du hade en gdselhg om det inte var fr mej, din tomhetsfixerade, h-s-ickebegreppsmssiga frnimmelseknarkare. Vad r det som r s bra med att ha ett perspektiv om du inte r ute och anvnder det? Koncentration: Just det!! Och nr vi nd talar om perspektiv; jag ger er mer perspektiv n ni har en aning om. Jag inte bara tillhandhller en frbindelse mellan vrt Rdda-Vrlden-affischnamn och vr tomrumsfixerade flimmergosse, jag hjlper er ocks att f rtt p era sm oroliga sinnen! Jag hjlper pojkscouten hr att f mer och djupare insikt i sin virriga knslovrld och andra saker n han ngonsin kunde f sjlv, och om det inte var fr mej skulle herr Ultimat bara snurra runt som p en parkeringsplats! Och utver det: jag r rolig, rolig, rolig!! Insikt: Ja kanske det, men du vet inte nr du ska sluta, din verklighetsfrmmande tomlda! Om Relativmannen och jag inte hade dragit ut dej ur molnen skulle du fortfarande vara frlorad i ngon formls vrld och tro att du hade halva nyckeln. Det r jag som har nyckeln! Det finns ingenting i vrlden som gr upp mot det jag vet, och utan det skulle era sm patetiska identiteter vara bundna till en vrld utanfr er kontroll. Jag r er rddning, och det vet ni! Moral: Utanfr min kontroll, i helskotta heller! Jag fr saker att hnda i den hr vrlden, stora saker! Det r jag som str fr de verkliga frndringarna! Jag gr skillnad! Vem bryr sig om att det inte finns ngot jag nr folk svlter i Afrika? Insikt: Vem som bryr sig r exakt min pong! Det finns inget separat, permanent jag som bryr sej! Moral: Jag vet att du r, men vad r jag? Insikt: Exakt! Moral: Idiot!

Koncentration: Dr ser ni! Ni mste lugna ner er, f lite balans och frid i era liv. Ta en paus och bara andas! Lmna era bekymmer och omsorger bakom er och ta en tur till sjunde himlen! Det r gratis, lagligt och oj-s-rekommenderat. Ni kan sluta nr ni vill! Alla era vnner gr det! Kom igen, bara slappna av!

64

Moral: OK, flygarn, men nr ska vi ta itu med vra knslomssiga

angelgenheter, d? Nr ska vi rdda vrlden? Vi kan inte vara p semester fr evigt. Insikt: Ditt problem r att du inte kan se frnimmelserna som utgr de hr problemen som de verkligen r, s du gr en sn stor jkla affr av dem. Visst kan jag se vad du menar, men du r s reaktiv och blind att du knappast passar fr jobbet. Du bygger upp de hr sakerna till jttelika monster, glmmer att det r du som har gjort det och flippar sen ut nr de kommer springande efter dej. Du behver en rd trd, din frvirrade lilla nbbmus! Moral: Jaha! Tro inte att bara fr att du kan se den sanna naturen hos det som din verklighet bestr av, att du inte fortfarande har ngot att ta itu med! Det r sjlvbedrgeri! Insikt: Det r en nnu strre vanfrestllning att tro att du kan ha ett fullstndigt hlsosamt perspektiv p ngonting utan mej, din Monsterskapare! Koncentration: Kompis, ser du de dr nglarna som flyter genom vggen? Moral: Hur i h-e fick jag er idioter p halsen? Insikt: Dligt minne? Du hittade oss nr du insg att du inte kunde klara dej sjlv. Du behvde oss fr att kunna gra det jobb du ville, att verkligen gra skillnad och att vara s lycklig och effektiv som man kan vara. Moral: Jas? Och nr kan jag slippa er? Koncentration och Insikt: Nr du behrskar oss fullstndigt. Abra Kadabra Moral: Bartender!!! SLUT Om du mrker att du har ntt en punkt nr du inte kan skratta t din egen strvan stoppa omgende och ta reda p varfr. Jag hoppas du tyckte att den hr lilla vanvrdiga dialogen var underhllande. ven om det verkar ljligt kan den hr sortens motsttningar uppst tills vi verkligen har ett fast grepp om var och en av vningsformerna. Nr vi har det kommer de att samarbeta som det r tnkt.

65

9. DE FYRA DLA SANNINGARNA

De Fyra dla Sanningarna, lidandet, lidandets orsak, lidandets upphrande och vgen som leder till lidandets upphrande, r grundlggande fr Buddhas lror. Han tyckte om att sammanfatta sin undervisning inom dessa ramar. Nr han ombads att vara riktigt kortfattad anvnde han bara den frsta och tredje sanningen, lidandet och dess upphrande. Detta var vad han lrde ut. Liksom de andra sm listorna i boken har de ett stort djup p mnga niver och r vl vrda att underska grundligt.

Frsta sanningen: Lidandet

Den frsta sanningen r den om lidandet. Hall, har vi inte just trffat p det i De Tre Knnetecknen? Jovisst! r det inte fantastiskt? Det fanns ocks med i De Tre vningsformerna n en gng. Det mste ha varit ngot viktigt med det som inte var direkt uppenbart fr att det ven ska f inleda det som kallas De Fyra dla Sanningarna. Vad r orsaken till att vi var? Lidandet r orsaken, s enkelt r det. Varfr gr vi ngot verhuvudtaget? Lidandet! Mnga mnniskor protesterar mot detta och sger att de gr massor av saker av andra anledningar n lidandet. Jag antar att fr att vara riktigt korrekt borde jag lgga till omedvetenhet och vana, men de r intimt frbundna med lidandet. Detta r vrt att underska grundligt. Kanske det finns ngot mer i den frsta sanningen som de missat vid frsta pseendet eftersom det r en s djup och subtil lrdom. Att frst den frsta sanningen r faktiskt att frst hela den andliga vgen, s lgg mycket tid p att underska den. Krnpunkten i frsta sanningen, relativt sett, r att vi vill att saker ska vara annorlunda n de r och detta orsakar smrta. Vi vill att sdant som r trevligt ska vara fr evigt; vi vill f det vi vill ha och undvika det vi inte vill ha. Vi nskar att obehagliga saker ska g ver snabbare n de gr, och allt detta r raka motsatsen till hur tillvaron r. Vi ska alla d, bli sjuka och rka i konflikter, och vi tycks hela tiden rusa omkring fr att f ngot (begr) eller slippa undan ngot (motvilja), eller r fullstndigt p kant med tillvaron (villfarelse). Vi r aldrig fullkomligt njda med saker precis som de r. Detta r det traditionella, relativa sttet att frklara lidandet, men de definitionerna fr oss inte heller lngre n s. P den mest fundamentala nivn, som r den mest anvndbara vid insiktsvningar, nskar vi desperat att det finns ett separat, permanent jag, och vi lgger massor av tid och ork p att upprtthlla den illusionen. Fr att g iland med detta ignorerar vi vanemssigt

66

massor av nyttig information om vr verklighet, och ger vra mentala intryck och frenklingar av verkligheten mycket strre vikt n de frtjnar. Det r den illusionen som orsakar problemen med de normala och frsteliga stt vi gr omkring och frsker bli lyckliga p. Vi kmpar stndigt mot verkligheten fr att vi missfrstr den, eller snarare fr att verkligheten missfrstr sig sjlv. Och vad r det som r nytt med det hr? kanske du sger. Bra synpunkt! Det r inget nytt, eller hur? Detta har varit hela vrt liv hittills! Den stora frgan r: Finns det ngon frstelse som gr skillnad? Ja, annars skulle vi inte anstrnga oss med allt det hr andliga verhuvudtaget. Ngonstans djupt inne i oss finns det en liten rst som ropar Det finns ett annat stt! . Vi kan hitta detta andra stt. Att f kontakt med sanningen om lidandet kan i sjlva verket vara mycket motiverande fr andliga vningar. De flesta traditionella fredrag om Buddhas lror brjar med detta. Frutom att motivera till andliga vningar r det en andlig vning att vara lyhrd fr lidandet. Mnga mnniskor brjar meditera och blir sedan frustrerade ver hur mycket lidande och smrta de upplever, utan att veta att de faktiskt brjar frst ngot. De klamrar sig fast vid nskan att insiktsvningar ska ge frid och lycka, men nd knner de mycket lidande. De inser inte att upplevelserna p kudden brukar bli vrre innan de blir bttre. Drfr frkastar de den verkliga sanningen som de mste frst p djupet fr att kunna uppn den frid de sker, och kommer drfr ingenstans. De avvisar sina egna sanna insikter som de uppnr genom adekvat vning. Jag tror att detta r en av de strsta och vanligaste sttestenarna p den andliga vgen. Det finns en annan sida av lidandet som kan hjlpa och det r medknslan; nskan att det inte ska finnas ngot lidande. Nrhelst det finns lidande finns det medknsla, fast oftast ngot frvrngd av den rriga logiken i egots processer. Det kommer mer om detta om en stund, och det leder direkt till den Andra dla Sanningen, lidandets orsak.

Andra sanningen: Lidandets orsak

Den Andra dla Sanningen r att orsaken till lidandet r begr; ibland ven uttryckt som behov eller beroende. Vi vill att saker ska vara annorlunda n de r eftersom vi uppfattar vrlden genom egots mrkliga logik; genom illusionen om tskillnad mellan den som varseblir och det varseblivna. Vi sger: Det r klart vi vill att allt ska vara bra och inte otrevligt! Vad vntade du dej? Problemet ligger egentligen inte i nskan om att allt ska vara bra istllet fr dligt p det stt vi kanske tror, det r faktiskt mer subtilt n s.

67

Det hr r ganska svrgripbart, och fr mnga kan det resultera i behov av behovsfrihet och begr efter oberoende. Detta r nd anvndbart om det anvnds klokt, och det r i sjlva verket det enda vi har att arbeta med. Men om vi ignorerar sunda frnuftet kan begr efter oberoende stadkomma neurotiska, sjlvrttfrdiga, hmmade asketer istllet fr balanserade, vnliga meditatrer. En tur till vilket kloster eller andligt samfund som helst skulle visa tydliga exempel p bda sidor av den mtliga balansen. S gr inte fr stort problem av det faktum att det verkar som om man mste nska ngot fr att ska efter det. Paradoxen kommer att lsa sig sjlv om vi kan uppleva verkligheten klart i gonblicket. Behov , beroende och begr r ngra av de mest riskabla ord man kan anvnda fr att beskriva ngot som faktiskt r mycket mer grundlggande n orden antyder. Buddha talade om dessa konventionella former av lidande, men han talade ven om det stndiga lidande som kommer ur en djup lngtan efter en tillflykt som innebr ett separat eller bestndigt jag. Vi tror att ett sdant jag skulle vara en tillflykt, drfr nskar vi ett sdant. Vi tolkar vissa frnimmelser som ett sdant jag, vi klamrar oss fast vid en grundfrestllning att ett sdant jag kan existera som en varaktig enhet, och att detta r bra fr oss. Sidoeffekten av detta visar sig i frkrlek fr sinnestillstnd och knslostmningar som inte r till ngon nytta, men det r bara en sidoeffekt och inte roten till lidandet som Buddha pekade p. Som vi tidigare konstaterat r medknsla en nyttig princip; en central aspekt av vningarna och verkligheten relaterad till godhet. Varhelst det finns begr finns det lidande, och varhelst det finns lidande finns det medknsla, nskan att lidandet ska upphra. Uppenbarligen finns det en mycket nra relation mellan begr, lidande och medknsla. Detta r svrt men nyttigt att frst och vl vrt att underska. Vi kan tnka oss det som att medknslan fngats i en loop; ett kretslopp i tskildhetens illusion - ungefr som nr en hund jagar sin egen svans. Smrta och nje, lidande och tillfredsstllelse verkar alltid finnas dr borta . Nr angenma frnimmelser uppstr frsker vi gng p gng, entrget (och frvillat) att komma till andra sidan av den frestllda tskillnaden. Detta r attraktionsprincipen. Du kanske tnker att vi bara kan sluta inbilla oss att det finns en delning, men av ngon anledning blir det inte s. Vi fortstter vidmakthlla knslan av tskillnad till och med nr vi frsker verbrygga den, drfr lider vi. Nr otrevliga frnimmelser uppstr frsker vi komma bort frn dr borta , och vidga den frestllda delningen. Detta r aversionsprincipen. Det kommer aldrig att fungera eftersom delningen faktiskt inte existerar, men det stt vi frhller vrt sinne p medan vi frsker komma bort frn andra sidan r smrtsamt. Nr trkiga eller obehagliga frnimmelser uppstr frsker vi ignorera dem, frsker

68

ltsas att frnimmelserna p andra sidan av delningen inte finns. Detta r okunnighetsprincipen och den vidmakthller processen, liksom att ignorera de aspekter av vr upplevda verklighet som sger att illusionen om tskillnad bara r en konstruktion. Dessa strikta definitioner av principerna fr attraktion, aversion och okunnighet r mycket viktiga, speciellt nr jag kommer att diskutera de olika modellerna fr stadierna av upplysning. Nr det gller illusionen om tskildhet verkar det som om dessa mentala reaktioner p ngot stt nd kan vara till nytta. Det r ju s att det enda som verkligen hjlper varaktigt r att frst De Tre Knnetecknen till en grad som gr skillnad, och De Tre Knnetecknen manifesterar sig just hr, i illusionen. Kommer du ihg att jag pstod ovan att lidande r motivet till allt vi gr? Jag kan ocks sga att allt vi gr r motiverat av medknsla, som r en del av verklighetens i grunden innehllslsa natur. Detta betyder inte att allt vi gr r gott; det r en helt annan frga. Medknsla r ngot mycket gott, speciellt nr den omfattar ens eget jag och alla andra levande varelser. Den r p stt och vis baksidan av den Andra dla Sanningen. Problemet r att missriktad medknsla; medknsla som r filtrerad genom egots processer och dess tillhrande vanor, kan skapa oerhrt mycket lidande och gr det ofta ocks. Det r ltt att hitta mnga exempel p mnniskor som sker lyckan p de underligaste platser och genom att gra de underligaste saker. ppna bara vilken tidning som helst. Medknsla kan ven sgas vara den yttersta aspekten av begr, eller vi kan tnka p medknsla och begr som en kontinuitet. Ju mer visdom eller frstelse av sammanhangen som finns bakom vra avsikter och handlingar, desto mer avspeglar de medknsla och desto bttre kommer resultatet att bli. Ju mer girighet, hat och vanfrestllningar eller brist p frstelse av sammanhangen som finns bakom vra avsikter och handlingar, desto mer avspeglar de begr och desto mer lidande kommer att skapas. Detta refererar man ibland till som Lagen om Karma , dr karma r ett ord som syftar p vra avsikter och handlingar. En del mnniskor fastnar helt i detaljer om detta som man inte rimligtvis kan gra ngot t, och spekulerar till exempel i att om vi rkar dda en insekt terfds vi som en insekt och blir mosade. Gr inte s. Orsak och verkan, eller msesidig pverkan, r alltfr komplex fr att kunna berknas. Anvnd bara denna generella princip fr att se rligt p vad du vill, varfr, och exakt hur du vet detta. Undersk vilka konsekvenserna av det du gr och sger kan bli fr dig sjlv och alla andra, och ta sedan ansvar fr detta. Det r ett stort uppdrag och en viktig vning att engagera sig i, men bli inte alltfr besatt av det. Kom ihg enkelheten i den frsta vningsformen; vning i godhet,

69

storsinthet, uppriktighet och klarhet, och vinn balans och visdom frn de andra tv vningsformerna p vgen. Att se djupt in i lidandet och begret kan bli vervldigande. Livet kan ibland vara otroligt svrt. Vid dessa tillfllen, frsk att ven se den krleksfulla sidan av ekvationen; medknsla och godhet. Ta kontakt med den delen av ditt sinne som bara nskar att lidandet ska upphra och knn det djupt, speciellt hur det visar sig i kroppen. Just detta kan vara en djupgende vning. Det finns ocks mnga andra bra tekniker fr att utveckla en ppenhet i hjrtat som kan bra vad som helst, till exempel traditionella vningar i krleksfull godhet. Att upptcka och va sig i dem kan gra den andliga vgen mycket lttare och behagligare att vandra. Detta gr det i sin tur mer troligt att vi kommer att kunna hlla ut och n djupa insikter, integrera dem i vra liv och anvnda dem till gagn ven fr andra. Budskapet i detta r att sga ja till sin nskan att bli lycklig och fri frn lidande, och anvnda dess energi till saker som faktiskt fr det att bli s och inte fastna i gamla mnster och ska lyckan dr du nd vet att du inte kommer att finna den. De Tre vningsformerna r sinnrika och kan genomsyra hela vrt liv. Genom att praktisera dem kan vi gra slut p mnga slags lidande och bli mycket bttre i stnd att hjlpa andra att gra detsamma.

Tredje sanningen: Lidandets upphrande

Drmed leds vi direkt till Den Tredje dla sanningen, lidandets upphrande. Som vi noterade tidigare finns det tre typer av lidande som hnfr sig till vart och ett av de tre vningsformernas omrden. Traditionellt talade Buddha om lidandets upphrande relaterat till att bemstra den tredje vningsformen och bli hgt upplyst. Den frsta pongen r att detta kan lta sig gras, och grs av meditatrer som du frn mnga olika andliga traditioner. Ja, det finns upplysta personer som gr omkring dr ute, och inte bara det lilla ftal som tillbringat 20 r i en grotta i Tibet. Detta r verkligt viktigt att frst och ha tillit till. Den andra pongen r att nr det fundamentala begret upphr, med vilket vi hr menar att medknsla och verklighet upphr att filtreras genom egots frvrngda logik, kommer ven det fundamentala lidandet att upphra. S r det. Det som mste gras r gjort. Vi har kommit ver till andra sidan. Alla kan gra det, och det finns fr att komma med ett lite kryptiskt skmt ingen tid som nuet. Nu mste det sgas att Buddha ven lovordade de som bemstrat de andra tv vningsformerna och p s stt eliminerat det lidande som kan avlgsnas med dessa metoder. ven hgt upplysta personer vinner p att bemstra koncentrationstillstnden. Men det finns ngra komplicerade och svra frgestllningar i samband med att avlgsna allt

70

det vardagliga lidandet i vrlden och som hr samman med att bemstra den frsta vningsformen, vilket r ett tagande utan slut. Det r p grund av dessa speciella problem sdana lror som Bodhisattvalftet uppstod, och jag kommer att behandla dessa komplikationer mot slutet av boken.

Fjrde sanningen: Vgen som leder till lidandets upphrande

Den Fjrde dla sanningen r Den dla ttafaldiga Vgen som leder till lidandets slutliga upphrande. Ytterligare en lista! Frhoppningsvis har du kommit att uppskatta de sm listorna vid det hr laget, s att du kan se denna som nnu en hanterlig guide till hur man fr lidandet att upphra. Lyckligtvis har vi redan sett hela Den dla ttafaldiga Vgen i delar av de andra listorna, och den r sammanfattad i De Tre vningsformerna moral, koncentration och visdom. Avsnittet om moral har bara delats upp p tre element: Rtt tal, rtt handling och rtt levebrd. Med rtt menas allt som bidrar till lidandets upphrande fr oss sjlva och alla andra levande varelser. Var vnlig, rlig, ppen och medknnande i hela ditt leverne; i ditt tal, dina handlingar och ditt arbete. Lgg mrke till att inget utelmnats. Ju mer av vra liv vi integrerar i den andliga vgen desto bttre. Enkelt att komma ihg, och ven ett kraftfullt rttesnre. Avsnittet om koncentration innehller tre saker som vi sg i de Fem Andliga Frmgorna och Upplysningens Sju Faktorer: Rtt energi, rtt koncentration och rtt medvetenhet. Avsnittet om visdom omfattar de tv sista delarna av vgen: Rtt tanke eller avsikt, och rtt frstelse av visdom. De hr tv framstlls ofta p olika stt men meningen r densamma: Frst sanningen om allt du erfar och strva efter godhet och visdom i tanke och handling. terigen, enkelt men kraftfullt.

71

10. PRAKTISKA VERVGANDEN OM MEDITATION Nr, var och hur lnge?

Det bsta tillfllet att meditera r nr du har tid. Den bsta platsen att meditera p r den plats du har, och den bsta tidsrymden r s lng tid som du har till ditt frfogande, eller som r ndvndig fr att du ska f ut vad du vill av det. Detta kan tyckas vara sjlvklara svar, men mnniskor kan ibland f fr sig att vissa tidpunkter r bttre n andra och mediterar drfr inte alls nr den till synes heliga tidsperioden inte r tillgnglig eller blir avbruten. De kan knna att vissa platser eller srskilda omstndigheter (en speciell kudde, en viss ljudniv eller liknande) r absolut ofrnkomliga och om dessa inte stmmer blir de frustrerade och ofrmgna att va. De kan ocks tnka att en viss miniminiv av meditationstid r ndvndig och ser det som omjligt att anvnda den tid de har om det r mindre. Om du har tv timmar varje dag till meditation, jttebra! Om du har tv jobb och sex ungar och inte kan hitta mer n tio minuter om dagen fr meditation s gr det bsta av det du har. Det har funnits perioder i mitt liv nr jag varit mycket tacksam att ha tjugo timmar per dag att va. andra sidan, nr jag bara haft tio minuter per dag har jag varit tacksam fr knslan av hur vrdefulla dessa tio minuter var. Tillrcklig envishet och en utvecklad tacksamhet ver att alls kunna va lter oss anvnda begrnsad tid till fullo. Om du kan stta av en mnad varje r fr intensiv retreat; underbart! Om en helgretreat varje r r vad du kan f till stnd, gr d det! Kort sagt, frsk frst var du r just nu och vad du realistiskt kan stadkomma under dina nuvarande omstndigheter. Om det inte r riktigt vad du nskar, och du vill ta dig mer tid att va, frsk ndra situationen p ett stt som fr dig att tycka att ditt liv r meningsfullt ven om du senare skulle bestmma dig fr att va lite mindre. Lyckligtvis r meditation en ytterst portabel verksamhet. Du behver inte slpa runt p en massa utrustning, ha andra mnniskor tillgngliga eller planera ngra mten. Det finns inga avgifter, vntelistor eller byrkrati. Verkligheten bara hnder. Frnimmelser uppstr. Om du iakttar dem omsorgsfullt; verkligen knner exakt hur det r att vara hr nu, s r du igng! S enkelt r det. ven om jag absolut uppskattar idealiska frhllanden fr meditation och deras uppenbara frdelar har jag ocks ftt djupgende insikter och extraordinra upplevelser p platser som jag knappast skulle beteckna som idealiska (till exempel i pausrummet p arbetet eller i badrummet under tandborstning). Och ven om jag absolut

72

uppskattar det kade djupet i lnga perioder av oavbruten vning r jag sker p att min frmga att anvnda ven korta stunder d och d har bidragit mycket till att f saker att hnda. Ibland mediterar jag nr jag lgger mig fr att sova eller p morgonen innan jag stiger upp, ibland nr jag vaknar mitt i natten, fre en tupplur p soffan, under trkiga frelsningar och mten och i vntrum. Jag har kommit fram till att fem minuters verkligt engagerad, klar och fokuserad vning under dliga omstndigheter ofta har varit till mer nytta fr mig n timmar av dlig, vag och okoncentrerad vning under optimala frhllanden . Jag har ocks kommit att uppskatta vrdet av tidsbestmd sittning d jag tar mig att sitta och vara uppmrksam under en frutbestmd tidsperiod. Jag stter en resevckarklocka eller kkstimer p den tid jag bestmt mig fr, mellan en halv och en och en halv timme. Jag har mrkt att nr jag sitter p obestmd tid r det lttare att avbryta nr jag stter p svra omrden, obehag av sittstllningen eller annat som jag inte vill knnas vid eller underska nrmare. Tidsbestmd sittning gr det mycket troligare att jag sitter kvar och mter allt och p s stt utvecklar mer sjlvtillit och disciplin, liksom sdana insikter som kommer av uthllig underskning.

Dagligt liv och retreat

En frgestllning nrbeslktad med det fregende r hur livet under retreat och klostertillvaro kontrasterar mot vardagslivet. Bda omrdena har sin egen uppsttning problem, men mnga av dem verlappar och skillnaderna r kanske mer en frga om grad snarare n total olikhet. Det r sant att ett slag inte alltid vinns av de starka, eller ett lopp av de snabba, men det r nd s man ska satsa. Med andra ord: de som var mycket i vardagen, deltar i fler och lngre retreater, mer konsekvent lyckas koncentrera sig och underska snabbt och exakt, oftare r uppmrksamma under sina dagliga aktiviteter och har en mer konsekvent moralisk hllning, har i genomsnitt mycket strre chans att gra framsteg. Nr man r p retreat har man mjlighet att va nstan hela dagen i en omgivning som r utformad fr att befrmja klar och exakt underskning och djup i meditationen. (Varfr s f mnniskor verkligen drar nytta av dessa omstndigheter nr de r p retreat vergr mitt frstnd, och jag kommer att gruffa lite mer om detta senare.) Pongen med att ka p retreat r mjligheten till mycket starkare och djupare vning fr de som vljer att verkligen va. I klartext: om du ker p retreat, anvnd tiden vl!

73

Det r en enorm skillnad p erfarenheterna hos mnniskor som gr sin retreat halvhjrtat och de som verkligen fljer instruktionerna hela dagen. Enligt min erfarenhet gr det inte att jmfra de retreater d jag lagt all min energi p underskning frn det att jag stigit upp tills jag somnat p kvllen, vilket stadkommit snabb och djupgende utveckling, med dem dr jag tagit paus d och d fr att fundera p sdant som olika frgestllningar och meditationsteorier, vilket generellt stadkommit mttlig eller lngsam utveckling. Medan mnga tror att retreat r fr mer avancerade meditatrer, tror jag att ett par retreater tidigt i praktiken verkligen kan f fart p utvecklingen och bidra till att man sedan kan anvnda sin meditationstid i vardagen mycket bttre. Jag brukar tnka p den extra kraft som en retreat genererar som bilden av att rulla ett stenblock uppfr en kulle. Om man fr en lng snabb start och knuffar hrt hela vgen r det mer sannolikt att man lyckas f upp farten s mycket att stenen rullar ver krnet vid frsta frsket. Om man knuffar ryckvis eller oengagerat r det mer troligt att stenen rullar tillbaka nr man nr ett brantare parti, men man har slitit ner kullen lite och kanske ven blivit lite starkare av trningen. P s stt r det mjligt att slita ner kullen helt om man har tillrckligt med tid, men det gr mycket snabbare att ta stenen ver med kraft frn brjan och fortstta vidare till nsta kulle. Jag knner inte till ngra uppenbara frdelar med terhllsam utvning; den har svrt att ge fotfste i terrngen nr man klttrar mot koncentration eller insikt. De som anammar taktiken med att slita ner kullen kan frlora tillit och intresse nr de lagt ner massor av arbete utan effekt. De som verkligen gr sitt bsta och tidigt tar sig ver ett par kullar genom fokuserat och ihrdigt bemdande, som retreater eller verkligt kontinuerlig vning i vardagen, kommer istllet att f en knsla av fullfljande och frmga, och har kanske till och med lagt ner mindre tid och anstrngning n de som frskt slita ner kullen. Lt oss till exempel anta att jag kan stta av 365 timmar p ett r fr formell meditation. Om jag kunde vlja skulle jag vara bengen att anvnda hlften av dessa timmar till en tiodagars retreat i brjan av ret dr jag vade ihrdigt arton timmar per dag med minimala pauser, och sedan meditera en halv timme per dag resten av ret. Det skulle vara mycket mer sannolikt att jag snabbare skulle komma in p intressanta omrden och vervinna ngra av de frsta hindren n om jag enbart mediterade ihrdigt en timme per dag. Tiden och anstrngningen r densamma men effekten blir troligen ganska olika. Hr vill jag grna komma med ngra sm kommentarer om retreater. Fr det frsta tycks det som om retreater alltid har en halvt frutsgbar rytm, och att inse detta ger oss chansen, under frutsttning att vi har tid och mjlighet, att vlja hur lng verklig retreat vi behver fr att tillgodose vra ml. ven om vi var serist har de frsta dagarna

74

p en retreat en bengenhet att handla mycket om att anpassa sig till platsen, kroppsstllningen, rutinerna, mnniskorna, de lokala reglerna och schemat. P samma stt brukar det under de sista dagarna komma upp tankar p vad vi ska gra i fortsttningen. Fr att f tillrckligt med tid i mitten nr man inte strs lika mycket av sdana saker rekommenderar jag att en retreat ska vara mer n fem dagar om mjligt. Det r inte s att man inte har ngon nytta av kortare retreater, men de mellanliggande ostrda dagarna gr att stark koncentration och djup meditation r lttare att uppn. Fr det andra, varje retreatcenter och tradition har sina neurotiska skuggsidor och baksidor. Detta r oundvikligt, men det r till nytta att identifiera dem och inse att det gr att undvika att de hindrar vr underskning av verkligheten. Ett center dr jag tillbringade en period verkade dra till sig serisa, allvarliga mnniskor som tungt slpade sig fram i gende meditation som om det minsta ljud eller blick frn ngon i nrheten skulle vara som att slppa en bomb. P ett annat center har jag ibland varit den enda meditatren vilket stllt krav p mycket strre motivation och sjlvdisciplin. Ett klostercenter jag var p hade kvar hela den manliga hierarkin vilket kan orsaka alla mjliga reaktioner frn bde kvinnliga och manliga meditatrer. Sedan uppstr alltid neurotiska effekter kring sdant som mat (stort mne av vilket vegetarian kontra icke-vegetarian bara r toppen p isberget), inkvartering, toaletter, duschar, varmvatten, tvtt och disk, stduppgifter, vrme och kyla, klder (ngra center krver att deltagarna klr sig i vitt, andra tolererar inte utmanande eller avsljande kldsel, en del bryr sig inte), dofter, allergier, rkelse, gonggongen (fr tyst, fr hgljudd, man glmmer ringa), schemat, rumskamrater (speciellt sdana som snarkar, luktar, fr ovsen eller stkar till det), strikt tystnad, gonkontakt eller brist p sdan, etikett i relation till lrarna (ska man buga eller inte, stlla utmanande frgor eller inte, den begrnsade tiden fr samtal, lrarnas personlighet och eget neurotiska bagage, om de inte talar vrt eget sprk), etikett nr man kommer in i rum med religisa symboler (ska man buga tre gnger eller inte), nrvaron av symboler eller inte (och vilka symboler), och drtill alla frgor om korrekta ritualer, dogmer, kroppsstllningar, handpositioner, ritualer kring tande, sjungande, lften Listan inkluderar nd inte frgor om korruption, romantik, personkult, frtryck, kommunikationsproblem, sammangaddningar, skandaler, drogmissbruk, pengafrgor och allt annat som ibland kan dyka upp dr det finns mnniskor. Kort sagt, allt du kan tnka dig som du eller andra kan ha en sikt om kommer du att f se prov p frr eller senare om du tillbringar tillrckligt mycket tid i andliga sammanhang eller p retreatcenter. ven om du kan vlja att va avskilt

75

undviker du inte alla problemomrden, och att va solo har sina egna baksidor. Det viktiga r att inse att man kan ha fantastiska meditationer under lngt ifrn perfekta frhllanden, speciellt om man inser att de frnimmelser som sdana upplevelser och vra reaktioner p dem bestr av alltid r vrda att underska, och p det sttet r en klla till bde den yttersta och den relativa visdomen i samma grad som alla andra frnimmelser. Jag har sllan haft vad jag anser som perfekta meditationsfrhllanden, men det har gtt bra nd och det kan det gra ocks fr dig. Men det mste sgas att vissa center, retreater och lrare r bttre n andra, och det r vrt att underska och frga andra mnniskor om. Alla de olika faktorerna kan vara srskilt distraherande och stressande under den allra frsta retreaten, eftersom det d ofta finns ett om n omedvetet naivt hopp om att f vandra in i Edens lustgrd, sitta tillsammans med Buddha och umgs med de mest utvecklade retreatkamrater man kan tnka sig. Nr man inte r p retreat r framsteg fortfarande mjliga, speciellt om man anvnder retreater fr att komma frbi ngra av de frsta hindren (kullarna) och f smakprover p vad som r mjligt. Underskatta inte heller vrdet av noggrann och rlig medvetenhet om vad man gr i livet utanfr meditationsrummet. andra sidan, om du vill ka dina chanser i ngon hgre grad att smaka Dharmas frukter, gr allt du kan fr att frigra tid till retreater i en utstrckning som frmjar svl dina andliga ml som dina vriga taganden. En av anledningarna till klosterliv r att vningarna blir tagandet, men det finns massor av mnniskor som kommit p hur man kan leva i vrlden och anvnda retreater varvat med serisa dagliga vningar fr att uppn samma resultat. Faktum r att i denna ovanliga period i historien finns det mngder av stllen dr man kan sitta fr en mycket liten kostnad och dessutom f stort std i vningarna utan att behva handskas med alla ritualer, dogmer och annat krngel som r frknippat med klosterordination. Ngra av mina favoritplatser fr retreat r The Insight Meditation Society (IMS) i Barre, Massachusetts; Bhavana Society i Highview, West Virginia; The Malaysian Buddhist Centre (MBMC) i Penang, Malaysia och Gaia House nra Totnes, England. Vrda att nmna r ven olika Mahasi centers i Burma (Myanmar), till exempel Panditarama i Yangon (tidigare Rangoon). Alla de hr nmnda hittar du ltt p Internet. Fr de som liksom jag verkligen gr in fr att va enligt Mahasi Sayadaws tradition rekommenderar jag starkt en tremnadersretreat p IMS (kostar ca 3000 dollar), eller ett par veckor eller mnader p MBMC (kostar utver resan ett par dollar per dag plus frivillig donation). Bda serverar underbar mat och en vistelse bidrar starkt till fantastiska vningar. I det perspektivet r det

76

frbluffande vad vi i vanliga fall anvnder vr tid och vra pengar till. En god vn sa Om jag s mste avst frn hamburgare i 13 r fr att f ihop pengar till en tremnaders p IMS skulle det vara vrt det . Jag fredrar MBMC av kulturella skl, men bda r fantastiska. Burma r ocks ett storartat land att resa till fr trningens skull, men det finns en del problem med myndigheterna, den feta maten, kulturen, vattnet, hettan, parasiterna och malariamyggorna som man mste ta i beaktande.

Kroppsstllningar
De fyra kroppsstllningar fr meditation som nmns i traditionell buddhistisk praxis r sittande, gende, stende och liggande. Var och en har sina frdelar och nackdelar, och var och en kan vara bra vid olika tidpunkter och tillfllen. Om man ser det p detta stt betyder det att vi kan meditera i vilken stllning vi n rkar befinna oss. Vi kan vara medvetna om var vi r, vad vi gr och hur vra upplevelser knns hela dagen lng. Vilken kroppsstllning vi vljer spelar egentligen ingen roll ur en synvinkel av ren insikt, men det finns ngra praktiska anledningar till att vi kanske vljer den ena eller andra fr vr formella trning. Att vlja kroppsstllning r mest en frga om att hitta en som fungerar i den aktuella situationen och som passar vr rdande energiniv. Liggande vningar har frdelar i att vara mycket stabila; det krvs ingen anstrngning fr att upprtthlla kroppsstllningen, de r oftast relativt fria frn smrta och tillter uppmrksamheten att koncentreras p subtila frnimmelser. Men fr mnga mnniskor har de den tydliga nackdelen att snabbt verg i smn och drfr fredrar de flesta att sitta istllet. Ett ftal personer, som jag sjlv, r naturligt s p helspnn att de oftast kan meditera helt och fullt nr de ligger ner och emellant upplever sittande som lite fr intensivt och enerverande. Hur man reagerar p energikvaliteten i en viss kroppsstllning varierar med individen, vilken fas man r i vningsmssigt, och praktiska vervganden som hur mycket smn man ftt natten innan. Man behver vanligen inte experimentera srskilt mycket fr att veta om liggande meditation fungerar eller inte. Att sitta r den klassiska meditationsstllningen, men det r inte s speciellt som somliga vill gra det till. Jag anvnder ofta uttrycket p kudden i den hr boken, men det r mest fr att det lter effektfullt och inte fr att det r ngot srskilt magiskt med sittande kroppsstllning. Nr jag skriver p kudden refererar jag i sjlva verket till formell meditation i vilken som helst av de fyra kroppsstllningarna. Sittande stllningar har egenskapen att vara mer energiskapande n liggande och mindre energiskapande n gende och stende. ven en sittande stllning kan vara mycket stabil nr vi vl lrt oss att sitta p

77

ett bra stt. Emellertid tycker mnga mnniskor att lra sig sitta bra r ett helt arbete i sig. Det finns mnga varianter inom kategorin sittande stllningar, till exempel p stol med ryggen fri frn ryggstdet eller med ryggen mot ryggstdet; p kudde eller golvet i lotusstllning och halvlotusstllning; indisk stil med korsade ben eller burmesisk som liknar den indiska frutom att bda ftterna r p golvet, den ena framfr den andra; fritt balanserande med eller utan pall Mnga traditioner gr stor affr av exakt hur man ska sitta, och en del lrare blir mycket pstridiga eller kinkiga i mnet, men i slutnden spelar det inte s stor roll. Det som tycks ha strst betydelse r att man orkar bibehlla stllningen, att ryggen r s rak att man kan andas fritt, och att man inte skadar sig sjlv varaktigt. Vrk och smrta r vanligt i meditation, men om de finns kvar lnge efter att du rest dig, speciellt i knna, br du allvarligt vervga att prva ett annat stt att sitta. Stende r en nnu mer energiproducerande stllning n sittande, och den uppenbara frdelen r att det r nnu svrare att falla i smn nr man str n nr man sitter. Att st kar intensiteten i meditationen och kan vara lmpligt nr energin r riktigt lg. Det kan vara lmpligt att st med gonen ltt ppna fr att undvika att tappa balansen, men en del mnniskor klarar det ven med gonen slutna. Om du sitter och mediterar och upptcker att du absolut inte kan fokusera och hlla dig vaken, prva d att st upp. Gende r den mest energiska och aktiva av de fyra kroppsstllningarna som ven ger en behaglig strckning av leder och rygg efter en massa sittande. Dess styrka r dess svaghet; att g omkring kan gra det lttare att vara nrvarande men kan leda till brist p verkligt stabil koncentration. En del mnniskor anser att gende meditation r av mycket underordnad betydelse jmfrt med sittande, men jag har lrt av erfarenheten att gende meditation kan ha lika stort vrde. Om man gr snabbt eller lngsamt spelar inte s stor roll; att medan man gr underska alla de sm frnimmelser som skapas av gendet r det viktiga. Detta r ett strlande tillflle att granska vra avsikter och deras frhllande till handling, eftersom gende innebr ett komplext och intressant samspel dem mellan. Om du har svrt att hlla dig frankrad nr du gr rekommenderar jag att du i frsta hand gnar dig t fysiska frnimmelser i ftter och ben, speciellt de frnimmelser som uppstr av kontakten mellan ftterna och marken eller golvet.

Objekt fr insiktsvningar
Som jag nmnt tidigare finns det mngder av insiktstraditioner och var och en av dem har sina favoritobjekt. Ur synvinkeln ren insikt har meditationsobjektet ingen betydelse, men liksom fr kroppsstllningar finns det ngra praktiska vervganden som har

78

samband med vra specifika frmgor och den aktuella fasen i vr utvning som r vrda att ta hnsyn till. Mrk vl att det inte finns ngra objekt som i sig r till enbart fr insiktsvningar respektive koncentrationsvningar. Skillnaden ligger i om vi undersker De Tre Knnetecknen hos objektet, eller om vi ignorerar att objektet bestr av enskilda frnimmelser och p s stt ger det fiktiv bestndighet. Du kan allts anvnda alla objekt som nmns i det fljande fr bda typerna av vning. Frsta frgan r om man har ngon speciell plan fr vilket slags fokus man vill ha p vningarna, det vill sga om man vill praktisera slumpmssig uppmrksamhet eller mer strukturerade vningar. vningar med slumpmssig uppmrksamhet dr man undersker allt som dyker upp, utan srskilt fokus, har frdelen att vara mycket heltckande och naturliga. Men av samma anledningar kan vissa mnniskor ltt bli distraherade och tappa frankringen nr de inte har en strukturerad metod. Fr dem som vill ha en mer systematisk taktik r variablerna i vilken grad man inkluderar fysiska eller mentala frnimmelser i meditationen, om man fokuserar smalt eller anvnder ett mer ppet uppmrksamhetsflt, och om man flyttar uppmrksamheten eller hller den p samma plats. Den frmsta frdelen med att frska fokusera primrt p fysiska frnimmelser, till exempel andningen, frnimmelserna nr man gr, kontaktpunkten med golvet, eller fysiska frnimmelser i kroppen verhuvudtaget, r att de r mycket mindre frfriska n mentala frnimmelser. Mentala frnimmelser har en tendens att snrja oss i sitt innehll, som alla som ngon gng frskt meditera vet alltfr vl. Ju mer mentala frnimmelser vi inkluderar i vra vningar desto mer emotionellt och psykologiskt stoff kommer vi att stta p. Detta kan vara p bde gott och ont. Om vr utvning r mycket stabil kan vi g in ven p det hr omrdet och fortfarande se den sanna naturen hos alla frnimmelser som det bestr av. Om vr utvning inte r s stabil kommer vi helt enkelt att drunkna, frlorade i vanemssiga tankemnster associerade till vrt stoff . Fysiska frnimmelser hjlper oss allts att bli frankrade, och mentala frnimmelser ger oss mjlighet till en djupdykning i det mentala livet - eller att tappa bort oss i det. Ur en synvinkel av ren insikt r ingendera typen mer helig eller en strre klla till sanning. Om vi prvar oss fram kommer vi snabbt att mrka vad som fungerar fr oss; fungerar i meningen att vi kan fortstta se den sanna naturen hos de otaliga snabba frnimmelser som utgr vr verklighet. Det finns mngder av andra typer av fysiska objekt n de ovannmnda som kan underskas, inklusive ljud, synintryck, och till och med lukter och smaker. Vissa mnniskor har en naturlig

79

bengenhet att observera frnimmelserna frn en viss sinneskanal. Det finns en munk i Burma som freslr sina studenter att anvnda de hgfrekventa ljuden i ronen som objekt, och ibland har jag sjlv upplevt dem anvndbara och intressanta. Snarare n att uppfatta dem som en enda ihllande ton kan man hra varje liten enskild frnimmelse av ringande som en avslutad enhet. Man kan ocks anvnda synintryck som objekt, till exempel frgen p insidan av gonlocken, eller om gonen r ppna vilken visuell frnimmelse som n visar sig. ven dessa r obestndiga, och om man har talang fr visuella objekt kan man kanske till och med se den visuella vrlden som p en filmduk. Det andra vervgandet r om man ska fokusera p ett smalt eller brett uppmrksamhetsflt. Frdelen med ett smalare fokus r att det kan utestnga mnga distraktioner. Man kan bli mycket bra p att observera vissa utvalda typer av objekt, som frnimmelsen av andning i buken eller lngst fram i nsan, och detta r bara bra och till och med en mycket god id. Sdana precisa vningar rekommenderas regelbundet, och en del mnniskor till exempel jag har en naturlig frkrlek fr den hr tekniken. Andra upptcker att detta gr dem spnda och irriterade, och att de klarar sig mycket bttre med ett vidare och mer omfattande uppmrksamhetsflt. Detta varierar med person och situation, och om man r uppriktig mot sig sjlv kommer man att veta vad som fungerar och vad som inte gr det. Frdelen med en mer omfattande uppmrksamhet r att det krver mindre anstrngning att frbli fokuserad och man kan vara mer nrvarande fr vad som dyker upp naturligt. Nackdelen r att man kan bli en latare meditatr och lttare frlora sig i tankar. Dessa olika konsekvenser mste vgas mot varandra. Det finns metoder, som kroppsscanning, dr man flyttar uppmrksamheten hela tiden. Detta kan vara mycket vrdefullt eftersom det hller oss sysselsatta med nya och intressanta frnimmelser, och kanske hindrar oss frn att slentrianmssigt tro att vi uppfattar nya frnimmelser nr vi i sjlva verket bara minns gamla mnster. Likvl har dessa vningar nackdelen att de ibland saknar den exakta precisionen i den djupa uppmrksamhet som uppstr nr man behller fokus vid ett mer begrnsat omrde. Det kan sluta med att vi lgger mer uppmrksamhet p att flytta omkring uppmrksamheten n att frutsttningslst underska vad vr uppmrksamhet visar. terigen, en del mnniskor klarar sig bra i vningar med rrlig uppmrksamhet medan andra lyckas bttre med att hlla uppmrksamheten p ett stlle. Det ska noteras att vi inte alltid vet exakt vad som r det bsta fr oss. Ibland kan vi vlja metoder som knns bra fr oss just drfr att de inte kommer fr nra; inte lter oss underska tydligt de orovckande

80

sanningarna om obestndighet och lidande, inte angriper vr knsla av identitet p ett stt som verkligen gr p djupet. Vi kan ocks vlja traditioner som r strnga och plgsamma fr att vi tror att det r det som r det viktiga, ven om sdana traditioner inte underlttar ppen underskning av sanningen om vr faktiska upplevelse. Drfr r det en frdel om man kan arbeta under ledning av bra lrare som kan rda oss och hjlpa oss undvika att fastna i vra illusioner. Visserligen lr mnga lrare ut bara en enda metod, vanligen den som fungerar fr dem. Om samma teknik fungerar ven fr oss har vi hittat rtt. Om inte, vill vi kanske underska andra traditioner och tekniker. I en tidigare kommentar har jag fresprkat att du tar reda p vad som fungerar fr dig, med beaktande av hur du r och var du r. Men jag rekommenderar nd terhllsamhet med detta rd. Tnk dig att du sitter ner fr att meditera och strax bestmmer dig fr att du r lite smnig och stller dig upp, sedan knns det bttre s efter ett par minuter stter du dig ner igen. En minut senare tycker du inte att du gillar den lilla smrtan som uppsttt i knet s du lgger dig ner, och s kan du hlla p. Att va p det sttet gr troligen liten eller ingen nytta, s frsk vlja en stllning efter tillfllet och hll fast vid den inom rimliga grnser. Samma gller fr meditationsobjekt, speciellt i brjan av utvningen. Det finns mycket att sga om att utveckla en grundniv av sjlvkontroll och disciplin. Utan den kan det sluta med att vi ndrar vrt stt att va varje gng vr underskning brjar nrma sig sin bestmmelse.

Beslutsamhet
Detta leder vidare till mnet beslutsamhet. Jag rekommenderar starkt att utveckla den frihet att sjlv vlja vad som ska hnda i livet som man fr av sjlvdisciplin. Medan mnga tnker p disciplin som motsatsen till frihet stter jag likhetstecken mellan dem p mnga stt. Disciplin och beslutsamhet lter oss vlja vad vi gr och st orubbliga vid svrigheter. Drfr rekommenderar jag, nr du avstter en tidsperiod fr en bestmd vning, att du beslutar dig fr att under den tiden arbeta med den specifika vningen och att du ska arbeta helhjrtat med den. Utan disciplin, utan formellt beslut, r det ltt att man hamnar i ngot som liknar fljande situation: Du sitter p kudden med en vag avsikt att gra lite insiktsvningar och brjar frska underska frnimmelser, men snart upptcker du att du sitter och tnker p hur du ska kunna betala dina rkningar. Sedan brjar ett kn gra ont, s du stller in dig p en lg niv av jhaniskt vlbefinnande som du har lyckats utveckla en frmga att uppn, sedan knner du dig hungrig och stiger

81

upp fr att bre en smrgs. Sedan tnker du pltsligt Hall, vad gr jag hr med en smrgs? Hll jag inte p med insiktsvningar? Detta r inte frihet. Istllet sprattlar du bara omkring. Utan disciplin, utan beslutsamhet, r det inte troligt att du kommer att ta dig frbi de svra hinder som kommer att finnas mellan dig och framgngen i dessa vningar. Jag har funnit det ytterst vrdefullt, srskilt nr jag stter mig fr att meditera formellt, att sl fast fr mig sjlv innan jag brjar exakt vad jag ska gra, vad jag hoppas uppn med det, och varfr det r en god id att uppn det. Jag gr det formellt och tydligt, antingen hgt eller tyst fr mig sjlv. Efter att ha vat bde med och utan en sdan inledning har jag kommit till den absoluta slutsatsen att uttryckliga beslut kan gra stor skillnad p vningen. Ett av mina favoritbeslut lter ungefr s hr: Jag beslutar att under den hr timmen ska jag

konsekvent underska de frnimmelser som verkligheten bestr av s att jag kan uppn befriande insikter till nytta fr bde mej sjlv och alla andra levande varelser.
Sdana beslut bidrar en hel del till fokus och medvetenhet i mina vningar. De vcker min energi, tydliggr mina avsikter och tycks dessutom verka p en mer undermedveten eller omedveten niv med att hlla mig p rtt spr. Jag har ocks upptckt att jag kan anvnda uttalade beslut i det dagliga livet med bra resultat. Nr jag till exempel ska lsa infr en tentamen kan jag besluta Under den hr timmen ska jag studera hematologi fr att ka mina kunskaper och frdigheter som lkare, och p s stt minska risken att skada patienter och ka chansen att hjlpa dem . Sdana beslut kanske verkar verdrivet formella eller till och med ljliga, och ibland har ven jag den knslan, men jag har nd kommit att uppskatta dem. Om jag formulerar beslut som inte klingar kta kan jag knna det nr jag sger eller tnker dem, och det hjlper mig att frst min egen vg och mitt eget hjrta. Om jag tappar bort mig och undrar varfr jag hller p med det jag gr hjlper den hr sortens beslut mig att medvetet terf kontakten med vad som r viktigt i livet. Jag freslr att du frsker anvnda sdana hr beslut i ditt eget liv, tminstone s att du fr en uppfattning om de r till nytta fr dig. Jag r vertygad supporter till formella beslut, men du mste sjlv avgra fr egen del.

Lrare
Det finns mnga olika slags lrare, frn mnga olika traditioner. En del verkar mycket alldagliga och andra tycks strla andlighet ur varje por. En del r trevliga, andra verkar likgiltiga, och ngra upptrder som sergeanter i ett militrlger. En del betonar tilltro till de egna

82

anstrngningarna, andra framhller vikten av guruns vlvilja och frmga. Ngra r mycket ppna och lttillgngliga, andra lever isolerat och beviljar sllan samtal, eller har s mnga elever som kmpar om deras tid att man sllan fr en chans att tala med dem. Vissa tycks frkroppsliga de hgsta idealen i ett perfekt andligt liv i varje vaken stund, medan andra har mnga mrkbara konstigheter, fel och brister. En del lever efter strnga moralregler, andra tnjer p grnserna fr sociala konventioner och sedvnjor. Ngra r mycket gamla, andra r mycket unga. En del krver strikt tagande och lydnad, medan andra knappt verkar bry sig om vad vi gr verhuvudtaget. Vissa fresprkar mycket specifika vningar under fregivande att deras stt r det enda eller det bsta, andra plockar frn mnga traditioner eller r ppna fr att vi sjlva gr det. En del betonar vra framgngar och andra ter uppehller sig mer vid vra misslyckanden. Ngra framhller vikten av frsakelse eller rentav klosterliv, medan andra r fullstndigt frankrade i vrlden . En del tar massor av pengar fr sin undervisning, andra ger sin gratis. Vissa anser att lrdom och en speciell terminologi r viktigt, ngra anvnder det aldrig eller till och med ppet fraktar de formella termerna och den begreppsmssiga ramen. En del lrare verkar mest som goda vnner eller gelikar som bara vill hjlpa oss att lra oss ngot som de sjlva rkar vara bra p, medan andra r helt inne i hierarkiskt tnkande med den status och de roller det innebr att vara lrare. Vissa lrare talar ppet om vad man kan uppn, andra gr det aldrig. En del lrare r ptagligt frutsgbara i sitt beteende och sin undervisningsstil medan andra varierar vitt och brett p underliga och oberkneliga stt. Ngra verkar mycket stillsamma och milda till lynnet, andra uppfattas som verdrivna eller uppsluppna. En del tycks ytterst dmjuka och enkla medan andra r synnerligen arroganta och sjlvskra. Vissa r karismatiska, andra saknar helt sociala talanger. Ngra ger oss direkt utfrliga rd, ngra bara lyssnar och nickar. Vissa verkar vara en levande inkarnation av krlek, andra skller ut oss regelbundet. Med ngra lrare klaffar det direkt fr oss, andra lmnar oss helt oberrda. Vissa lrare vill undervisa oss, ngra kanske inte alls vill. Som jag har uppfattat det har alla dessa egenskaper och yttre tecken inget samband med lrarnas meditationsbegvning eller djupet i deras frstelse. Bedm allts inte en meditationslrare efter dennes yttre beteende. Det som r viktigt r att deras stil och personlighet inspirerar oss att va vl, att leva det liv vi nskar, att hitta vad det r vi vill hitta, att frst vad vi vill frst. Ngra av oss kan f leta lnge innan vi hittar ngon som passar. Ngra kommer att anvnda bcker fr ledning, lsa och va utan frdelarna eller nackdelarna med lrare. Fr en del av oss verkar en viss teknik eller lrare passa bra och vi frsker flja denna i ratal, och kommer nd ingenstans. Ngra tycks gra

83

framsteg oavsett omstndigheterna. Ngot av det mest intressanta med verkligheten r att vi mste prva. P ett eller annat stt kommer vi att frst vad som fungerar fr oss och vad som inte gr det; vad som hnder nr vi gr vissa vningar eller fljer vissa lrares rd, likavl vad som hnder nr vi inte gr det. Ngot annat som gller fr lrare r att de bara vet det de vet. Om vi utgr frn De Tre vningsformernas omrden fr att underska detta kanske vi upptcker att en del lrare har god frstelse fr ett visst av dessa omrden men inte fr de vriga. Faktum r att kunskaper inom ett visst omrde garanterar ingenting om kunskaper inom andra. Det finns alla skl att vara realistisk infr detta faktum, drfr kommer jag att ta upp det gng p gng senare. Nr vi arbetar tillsammans med lrare kanske vi ocks ska beakta vad i deras kunskaper vi vill dra nytta av, det vill sga vilken eller vilka av De Tre vningsformerna vi behver hjlp med. Jag tror att det r mycket viktigt att bli klar ver detta uttryckligen s att vi, nr vi talar med lraren, kan stlla frgor utifrn rtt begreppsomrde och ven passa in svaren i rtt sammanhang. Om vi frgar lraren hur vi ska uppn ett hgre tillstnd och denne talar om att inrikta sig p grnsls gldje, och vi sedan frsker gra detta medan vi r p vg till arbetet och kr in i bakdelen p framfrvarande bil, s har vi inte fljt rdet p lmpligt stt. P samma stt kan vi uttryckligen frga vra lrare om de r skickliga inom den aspekt av det specifika omrde som vi r intresserade av att bemstra, och till vilken niv. ven om man inte alltid kan vara sker p att de talar sanning, antingen p grund av deras eget sjlvbedrgeri eller att de vill luras, vet du nd att om de sger ngot i stil med Nej, jag vet inte tillrckligt fr att uttala mej p den nivn eftersom min egen frmga inte r stark nog nnu att du ska ska rd hos ngon annan. Jag har mycket mer respekt fr en lrare som sagt att han inte knde sig kompetent nog att undervisa mig n fr de otaliga lrare som inte var kompetenta men antingen inte insg det, eller frskte ltsas ngot annat. Jag skulle ocks rekommendera att du klargr dina ml fr ditt liv och fr De Tre vningsformerna fr lraren. Du vill kanske ha ett jobb som diskare fr att kunna fortstta frsrja dig. Du gr till meditationslraren och sger Jag vill ha jobb som diskare. Vet du hur jag kan gra? Kanske han sger Ja . P detta kan du svara Hur vet du det? Lraren kunde lika grna ha sagt Jag har ingen aning, eftersom jag r meditationslrare, inte arbetsfrmedlare eller restaurangchef . Samma grundmnster i konversationen kan upprepas lika ltt fr de andra tv vningsformerna. Du kan frga meditationslraren Jag vill

84

lra mej hur man uppnr de frsta niverna av koncentration. Vet du hur jag kan gra? Du kan ocks frga: Jag vill uppn frsta stadiet av upplysning. Vet du hur jag kan gra detta? Om han sger Ja blir nsta frga Vilka r de specifika stegen som sannolikt ger detta resultat? Den hr sortens uppriktiga stt att nrma sig andlighet r ytterst praktiskt och effektivt. Dessutom gr det samarbetet med lraren mer fruktbart. Detta tar oss ocks vidare till en annan pong: lrare kan i allmnhet mrka om du r seris och om du klart tnkt genom vad du vill. Det tar inte mnga sekunder efter att ngon frgat en meditationslrare efter rd om sitt emotionella bagage frrn denne inser exempelvis att personen r intresserad av att uppn konventionell lycka men inte av att lra sig insiktsvningar. P samma stt behvs det inte mnga samtal med en elev fr att lrare ska frst om denne fljer deras rd eller inte, s frsk aldrig luras. Om du inte kan ta till dig lrarens rd r det bttre att sga det, och ven varfr, s att han kan inrikta sig p att antingen modifiera sitt rd eller frklara utfrligare varfr han tror att rdet kan vara till nytta. Dessutom, om du fljer en del av rden men ndrar vissa delar, eller vljer ut vissa delar och lgger till annat, och sedan mrker att detta stt att arbeta inte ger nskat resultat, var frsiktig med att kritisera lraren eller metoden nr du inte har gjort som rekommenderats. Om ngon till exempel sger t dig att stabilisera din uppmrksamhet p de enskilda frnimmelser som upplevelsen av andning bestr av s fast att du kan urskilja brjan och slutet p varenda liten frnimmelse konsekvent under en timme, och du istllet gr ngot helt annat eller slutar va innan du lyckats, skyll inte p lraren fr att du inte fr det resultat han utlovade. Bortsett frn oundvikliga yttre omstndigheter var valet att inte gra arbetet rtt helt ditt eget, och d mste du acceptera att du har personligt ansvar fr ditt misslyckande. Jag frsker inte vara hrd, bara realistisk. Jag har helt avgjort den bestmda tron att mnniskor ska ta ansvar fr vad som hnder i deras liv och deras utvning. Att inte gra det r detsamma som att omyndigfrklara sig sjlv. Om alla dessa rd om vningar och lrare knns vervldigande kan en terblick p grunderna, de enkla sanningarna om det andliga livet, starkt rekommenderas. Fr den sakens skull gr vi en enkel SAMMANFATTNING: Ju mer vi var oss i att vara vnliga och medknnande, desto bttre kontakt fr vi med den grundlggande naturen i vra hjrtan och desto bttre kommer vrt vanliga liv att bli.

85

Ju mer vi var oss i klarhet och sinnesjmvikt, desto mer kontakt fr vi med den sanna naturen i vra sinnen och desto sundare kommer vra sinnen att bli. Ju mer vi var oss i att frst De Tre Knnetecknen hos alla de frnimmelser som utgr vr upplevda verklighet, desto mer trnger vi in i verklighetens grundnatur och desto nrmare kommer vi ett uppvaknande och frihet frn stndigt lidande.

86

11. AVSLUTNING AV DEL I

Man har mrkt att betydelsen av poesi minskat i vrt samhlle. Samtidigt verkar det som om vrt begr efter mer information, snabba bildvxlingar och hetsig musik kar. Vi strvar efter att allt ska g snabbare och snabbare, kanske p bekostnad av att g djupare. Hellre n att sitta med en Shakespearesonett en stund och begrunda dess sknhet och mening kanske vi snabbt lser genom tio stycken och sedan knner oss frvirrade. P samma stt kan man lsa genom en diger text som den hr utan att stanna upp fr att begrunda varje stycke lngs vgen, och p s stt kanske inte f ut s mycket av den. P samma vis kan vi oupphrligt frska hitta nsta lrare, bok, andliga kuliss, teknik, rkelse, mantra, kldsel eller lra som kommer att ge oss DET. Snabba resultat r faktiskt mjliga, men inga lften kan ges om hastigheten i framstegen fr den enskilde. Utveckling kommer bara att ske nr vi frankrar oss i det fundamentala, i detta gonblick, och gr djupt. Listorna i del 1 r goda kllor till grunderna i de lrdomar som r ndvndiga fr att lyckas. G djupt in i dem, eller sk upp dem i en annan form, kanske i en annan tradition, och g djupt in i dessa istllet. Sl av p takten. Frankra dig i dessa enkla sanningar, reflektera, och va sedan outtrttligt! Goda lrare kan vara till hjlp; de r ibland ndvndiga och rekommenderas drfr, men du mste gra arbetet sjlv. Du mste frst, och sedan mste du frst om och om igen. Vnj dig vid det; det r ett riktigt ventyr. Ibland r det svrt fr mnniskor att tro p att just dr, i deras upplevelser, finns det de letar efter. Men det r just hr, just nu, i din egen upplevelse, i ditt eget hjrta, sinne och kropp. Det r frnimmelserna just nu som r genomsyrade av sanningen. Och urskta nu, men n en gng mste jag upp i talarstolen. Det finns s mycket totalt vrdels och skadlig sekterism i den andliga vrlden, bde inom buddhismen och mellan buddhismen och vriga andliga traditioner. Mnniskor kan fastna s i sin speciella tripp att de sablar ner alla andra, ibland riktigt bra andliga traditioner. Detta r tro bortom all balans som leder till trngsynt fastklamrande vid dogmer. Det r brist p frstelse fr vad som r det viktiga och vad som r oundvikliga kulturella symboler och individuella riktningar i varje tradition. Del I innehller det viktiga. Varhelst du finner en tradition med komponenter frn ngon av dessa listor, oavsett vad de kallas eller hur de r formulerade, har du hittat en tradition med mjligheter till

87

uppvaknande. Helt utan tvivel finns det en massa andlig smrja, men det finns ocks mycket som r riktigt bra. terigen, alla traditioner har sina styrkor och svagheter, en del har symboler och utsmyckningar som du gillar eller inte gillar, men gr ingen stor affr av detta. Istllet br du hlla grunderna i fokus. Varje vlgrundad tradition kan hjlpa oss att n ytterligare insikt i sanningen; kanske vi finner resonans i en viss tradition under en period och i en annan vid ett senare tillflle. Alternativt kan vi vlja en enda tradition (utan att bli sekteristiska), g djupt in i denna, i enkelheten och klarheten i dess grunder, extrapolera, experimentera och tolka fr att g nnu djupare i de enkla sanningarna. Vi kan engagera oss i den vanliga vrlden, i sanningen i varje gonblick; detta kommer att ge oss kraft och kanske leda till vrt uppvaknande. M denna skrift vara till gagn fr dig och alla varelser, och m du och alla varelser inse den enkla sanningen om verkligheten i denna livstid.

88

Del II: LJUS OCH SKUGGOR

89

12. INTRODUKTION TILL DEL II & III

Ngra kapitel i del II och III har en ptagligt skarp karaktr. Detta r avsiktligt, men syftet r gott. Det finns mnga baksidor hos buddhismen och hos mystiska traditioner i allmnhet, och ngra av dem kommer jag att behandla hr. Kanske ett vasst tonfall kan hjlpa till att belysa sidor som man ofta inte talar om eller som inte framstlls tydligt. Kanske kan det ocks fungera som en tndande gnista fr vettig debatt och underskning istllet fr ondig frkrympning in i rdsla och dogmatik. Men jag mste varna fr att delar av de tre kommande kapitlen r tmligen bitska. Det finns ingen information i dem som r avgrande fr den egentliga utvningen. Om du inte knner fr riktigt eftertryckliga och svidande sociala kommentarer om vsterlndsk buddhism, var snll och g vidare direkt till kapitlet Ett Tydligt Ml! Den praktiska anledningen till att alls ha med del II r att det som ofta hnder mellan att man frsker tillmpa grunderna i meditationsteknik som behandlas i del I och man lyckas ta sig in p det egentliga meditationsomrdet som behandlas i del III r att man stter p den frhrskande kulturen i vsterlndsk buddhism och de samfund som uppstr kring den. Vi behver std, vnner som r inne p samma linje som vi sjlva, bra lrare och stllen att va p. Vi vill ha sllskap av likasinnade lyckskare snarare n att vara ensamma vandrare i frmmande land. Dessvrre bidrar mycket av det vi hittar varken till att finna lyckan eller till utforskning verhuvudtaget. Drfr har jag, som en liten avvikelse frn strmningarna, lagt in del II fr att hjlpa dem som vill g mycket djupare n de flesta omkring dem och undvika de otaliga sidospr och frsvagande rster som vill hindra dem att n sina ml. Det r lika mycket en katalog ver mina hatobjekt, men jag erknner grna mina neuroser och gr dem offentliga. ven om jag kanske lurar mig sjlv tror jag att det hr avsnittet, rtt och antagligen respektlst som det r, kan vara till nytta fr den som ocks vill g mot strmmen och bli en verklig meditationsmstare. Den stora faran i att anvnda en skarp ton r att den kan stta bort bde lsare fr vilka en sdan ton helt enkelt inte r till ngon hjlp, och sdana som verkligen kunde ha hjlp av den men som inte vill medge det. Och n vrre, den kan f ytterligare andra att instmma alltfr mycket och tnka Ja verkligen, ven om den dr Daniel ibland skriver som en rasande galning r han och jag minsann p samma sida. Vi vet hur det ligger till. De r alla de andra som egentligen behver lsa det hr! Vi behver alla hra de stndpunkter som framfrs i denna bok, ven jag sjlv, bara inte ndvndigtvis presenterade p det stt som sker

90

hr. De ideal och mttstockar som presenteras i boken r mycket hga s att de ska kunna tillmpas universellt. De otaliga fllor och fallgropar som presenteras r ocks s vanliga att vi alla behver vara p vr vakt, och regelbundet reflektera rligt ver om och hur vi fallit i dem nnu en gng. Det finns ett stort antal mycket lsvrda, nyttiga och trevliga dharmabcker, till exempel Jack Kornfields encyklopediska msterverk A Path with Heart, fullt av lysande formuleringar som borde gra lsaren upprrd och frvirrad i grunden genom att sl mot krnan i knslan av identitet med den ddliga trffskerheten hos en zenmstare. Men eftersom de r skrivna i en s lttillgnglig stil har de nstan motsatt effekt och skapar en knsla av vlbefinnande med pstenden som borde ha hindrat automatiska tankespr och tvingat fram djupa frgestllningar. Jag har trttnat p folk som rutinmssigt citerar djupsinniga dharmaformuleringar frn sdana arbeten, som om de representerar deras egen frstelse, nr de inte har en aning om vad de betyder. De tycks f ett slags falskt vlbefinnande av att kunna hrma mstaren. ven om jag kan frst lockelsen i att bete sig s, eftersom jag gjort det sjlv vid ett antal tillfllen, ska jag gra mitt bsta att hindra de tv sista delarna av boken frn att bidra till detta fenomen. Drfr jag har avsiktligt skrivit ngra stycken av del II och III i en stil som r utformad fr att lta stridlysten och aggressiv. Jag mste ocks medge att det var roligt att skriva dem. Det ska noteras att om du tagit dig genom del I (som jag frskt gra mycket tillgnglig) utan att bli vervldigad av den massiva frdjupningen i framstllningen p nstan varje sida, har du antingen inget behov av att lsa den hr boken - eller har du trillat i den flla jag just berrde. Jag tror att de flesta meditatrer knner sig mycket bttre till mods med att erknna vad de inte vet och frstr och drefter ska klarhet. De gnger jag underltit att gra detta har varit till stor skada fr mig. I de kommande tv delarna kommer jag ofta att nmna mycket speciella hgre tillstnd och insikter fr att frska att p ett enkelt stt ter fokusera buddhismen kring sdant som gr lngt bortom filosofi, psykologi och dogmatisk religion. Det r full upplysning som slutligen gr skillnaden och det var, enligt Buddha sjlv, hela anledningen till allt detta. Dessvrre kan ven ganska rationella vuxna pltsligt frlora frmgan till verklighetskontakt nr man talar om sdana saker, men jag ska gra mitt bsta fr att motverka detta och terfra tingen till jorden nrhelst det r mjligt. Det har nstan blivit tabu att tala om verklig insikt eller bemstrande p det hr omrdet i mnga meditationssamfund, och det r mycket olyckligt, ja till och med totalt idiotiskt och skrmmande

91

ironiskt. Ngra orsaker till det kommer att berras kort, liksom vad man kan gra t det. Om vi ska ha en tydlig mttstock fr att avgra om teknikerna och lrorna arbetar fr oss r det avgrande att vi har grundliga kunskaper om vad som r mjligt och till och med frvntat hos den som var riktigt serist. Detta r den primra orsaken till del III. Kom ihg att du lser en bok som heter Att bemstra grunden i Buddhas lra . Den har skrivits p antagandet att lsarna faktiskt vill gra just detta. Men det finns skert lsare som kommer att tnka att det mesta av vad som skrivits i del III, vilken detaljerat beskriver upplysningens stadier, de hgre koncentrationsniverna och nnu mer exceptionella omrden, r fantasi, myter, dogmatik och nonsens. Jag har inte s mycket att sga dessa lsare utom att den hr boken uppenbarligen inte r skriven fr dem. Jag hoppas att du kommer att frst de svrigheter som r inbyggda i sprk, begrepp, lror och kartor ver den andliga terrngen. De r synnerligen klumpiga verktyg ven nr de anvnds till sin fulla potential, vilket inte ens r troligt att s r fallet hr. Trots det faktum att jag ofta anvnder ett tonfall som antyder visshet mste jag sga att ingenting av allt det jag skrivit hr r absolut sanning. Sprk r som bst ett anvndbart verktyg, men genom sin blotta natur srskiljer, reducerar och verfrenklar det p ett artificiellt stt verkligheten som beskrivs. Frhoppningsvis kommer du att bry dig mer om vad som r praktiskt snarare n vad som r absolut korrekt ur ngot slags godtycklig synvinkel. Det avgrande r vning och egen direkt erfarenhet. Nr du vl sjlv har frsttt kommer du att kunna skratta insiktsfullt t mina frsk att beskriva det hela.

92

13. BUDDHISMEN KONTRA BUDDHA*

En av mina lrare fllde en gng kommentaren Buddhismen och Buddhas lror har varit p kant med varandra i 2500 r! . Det r cyniska men trffande ord. Det Buddha lrde ut var verkligen ytterst enkelt och, som tillmpning, synnerligen oglamorst; p det hela taget ganska svrt men nd hanterbart. Om man har mjlighet att lsa originaltexterna ser man om och om igen att det Buddha lrde ut var i allmnhet praktiskt och s odogmatiskt som man kan vnta sig. Han sa i grund och botten Gr de hr specifika sakerna, och de hr specifika resultaten kommer att visa sig . Han hade inte mycket till vers fr ritualer, ceremonier eller filosofier utan praktiskt syfte. Det r sant att lran blev ngot mer komplex och religis under de senare ren av hans undervisning nr Vinaya, uppfranderegler fr munkar, faststlldes. Buddha sa att de utkade reglerna och freskrifterna var en reaktion p den kande mngden av undermliga studenter som han fick arbeta med mot slutet av livet, och problem som hngde samman med att driva en stor organisation. Efter Buddhas dd ndde emellertid frndringen av hans lror frn en praktisk vg mot upplysning till ett antal ritualistiska religioner nya ytterligheter av dogmatik och uppdelning. Men det r ocks sant att mnga vrdefulla och praktiska varianter av de ursprungliga lrorna och teknikerna har tillkommit och varit till stor nytta fr dem som faktiskt fljt dem istllet fr att bara tala om dem. Generellt nr mystiska lror blir religioner lggs en massa olika attribut till dem beroende p de rdande kulturella normerna, de styrandes attityd gentemot lrorna, hur bra eller dligt lrorna frsts av de som lr ut dem, och ekonomiska ptryckningar. Kristendomen som dogm (istllet fr mystisk tradition eller en uppsttning andliga vningar, som att sitta i knen i 40 dagar, mta sina demoner och hitta Gud) r bara ett skrmmande exempel p detta, men inte mer skrmmande n buddhistiska religioner. Liksom kristendomen inte verkar ha mycket att gra med det Jesus talade om (och praktiskt taget ingenting med de vningar han gjorde eller att leva det slags liv han levde), tycks buddhismen ofta i stort sett ha glmt bort grunderna i Buddhas lra. Nr buddhismen kom till vstvrlden fick den ett helt nytt lager av kulturellt damm dr det mesta har samband med baksidorna av vsterlndsk psykologi och New Age-rrelsen. Men det finns ven tecken p att nytt friskt liv och sundhet hller p att blsas in i olika aspekter av buddhismen som hade blivit ganska unkna och frstenade i sina ursprungslnder. Den extra utstyrseln behver inte vara skadlig i sig, men den riskerar att sp ut den praktiska informationen om hur man vaknar upp

93

med all slags annan information som har mycket litet att gra med uppvaknande, och kanske ven utgr hinder fr det. Detta kan sedan leda till bristfllig betoning p de tre grundlggande vningsformerna i moral, koncentration och visdom, vilka r nog s arbetskrvande och ett stort tagande ven i sina enklaste former. Jag hade en extrem tur som fick lra mig en del utmrkt buddhistisk meditationsteknik lngt innan jag sttte p den ledande riktningen inom vsterlndsk buddhism. Jag har mycket nytta av den frra, och vad betrffar den senare: ls vidare. Det r sant att buddhistisk utvning kan frekomma i mnga anvndbara former, och detta r mycket bra eftersom olika vningsmetoder kan vara lmpliga fr olika meditatrer vid olika tillfllen. Den tillagda stoppningen hos traditioner och religioner kan vara till std och hjlp eftersom de flesta mnniskor i sjlva verket tycks gilla att ha ngot slags dogmatisk, mytisk eller kulturell grund att arbeta frn. Traditioner och standardiserade begreppsmssiga ramar och symboler kan ocks erbjuda ett stt fr mnniskor att tala med varandra om erfarenheter och tekniker som annars skulle vara mycket svra att frklara tydligt. Jag har en vn frn en annan mystisk tradition som vet mycket som jag finner anvndbart och intressant, men det tog oss mnader att ens brja kunna anpassa vr terminologi fr att dra nytta av varandras frstelse. Hur som helst, begreppsmssiga ramar och tillbehr kan ocks stadkomma mycket vrdels, skadlig och sndrande sekterism, som finns bde inom buddhismen och mellan olika meditativa eller mystiska traditioner, liksom att en massa anstrngning lggs p sdant som inte skapar frihet och som dessutom kan orsaka andra former av lidande. Varje gng jag lmnar mitt skyddade lilla akademiska liv och ger mig ut i den ra, rriga, ondligt triviala och sekteristiska dharmavrlden hpnar jag omigen ver hur fixerade mnniskor kan vara vid de minimala skillnaderna mellan deras egen tradition och andras som r s lika att de bara kan skiljas t genom klderna folk br och vad de kallar saker. Jag har inte ord fr hur trttsamt det r. Ibland undrar jag hur dessa annars snlla och frstndiga mnniskor kan st ut med sig sjlva eller varandra nr de hller p s dr. Vi vill alla vara speciella, men snlla, hitta ett stt att vara speciell som tillter ven andra att vara speciella. Det r det gemensamma hos de stora mystiska traditionerna

som gr dem speciella. Skillnaderna r till 100 % garanterade att vara fundamentalt irrelevanta.
Jag har hrt alltfr mnga samtal mellan medlemmar frn olika mystiska traditioner som kan summeras Min dogm och mina ideal r bttre n din dogm och dina ideal. nnu vrre r de mer ovanliga och frbluffande konversationer som kan sammanfattas Min dogm och

94

mina ideal r bttre n dina faktiska upplevelser och djupa insikter. Skrmmande. Det finns en riktning i vst vars syften pminner om Buddhas ursprungliga avsikt fr sin tidiga undervisning: att helt skilja krnan i meditationsteknikerna och de grundlggande vningsformerna frn religion och ritualer. Jag r mycket entusiastisk infr denna riktning s lnge den inte fr mnniskor att frkasta alltfr mycket av den ursprungliga buddhistiska begreppsramen som r till stor hjlp som verktyg fr att bemstra vningarna. Det finns ocks en riktning i vst som tar meditationsteknikerna frn buddhismen och integrerar dem i allt frn katolicism och psykiatri till de kufiska ytterkanterna av New Age. Jag har inga speciella problem med den hr trenden s lnge mnniskor inser att man lika grna kunde lyfta ut teknikerna ur de hr traditionerna och nd ha ngot som r mycket vrdefullt och kraftfullt. Det finns en annan snarlik riktning i vst och det r att frska gra buddhismen till ngot fr alla. Olyckligtvis r det som d hnder att buddhismen vattnas ur fr att locka en stor publik. Resultatet blir ngot mycket likt det som hnt p platser som Thailand, dr de flesta utvar buddhism p ett stt som r vervgande andakt och dogmatik. I vst motsvaras detta av mnniskor som utvar buddhism genom att lgga neurotisk vikt vid att vara buddhist , samla massor av vackra bcker och dyr rekvisita, lra sig precis tillrckligt av sprket fr att vara pretentisa och sitta p en kudde upptagen av fritt flytande psykologiskt jag-vet-inte-vad men utan att gra ngot som liknar meditation. De kan inte frvnta sig att n upp till ngon niv av bemstrande av ngonting, och de kanske aldrig ens har hrt talas om vad meditationsvningar egentligen skapades fr att uppn. Denna typ av meditation r mest som en form av andakt, ngot som p ytan ser ut som meditation men som inte stadkommer s mycket. Kort sagt, det r bara nnu en andlig utstyrsel, fast en som kanske kan ha en del sociala frdelar. Mnga tycks ha bytt ut smrtan i kyrkbnken mot smrtan p meditationskudden medan motivationen och resultaten r i stort sett desamma. Det r en imitation av meditation utfrd fr att meditation knns som en god och del sak att gra. Men det r en meditation som utformats av sdana lrare som vill att alla ska ha mjlighet att knna sig goda fr att de gr ngot andligt . Visst r det bra fr en mnniska att varva ner och ta en paus i tystnad, men utver detta och ngra kardiovaskulra frdelar finns det ofta inte mycket av vrde som kommer frn sdan utvning. Visserligen r de inte samtidigt ute och rker hasch, men varfr komma s nra den kta varan och sedan inte gra de vningar som gr den verkliga skillnaden? Mnga kommer att anse min nedvrdering av vningar av lg kvalitet radikal och kontraproduktiv. Kanske r den det, men jag hvdar att mnga som skulle kunna strva efter mycket mer blir vilseledda av

95

att inte bli inbjudna till festen, att inte ges chansen att upptcka de djupa frmgor som dljs i deras egna sinnen. Den hr boken r utformad fr att vara just en sdan inbjudan; en inbjudan att g lngt bortom den alltmer ritualiserade, frvanskade, fega imitationen av buddhism som stuckit upp sitt fula tryne i den moderna vstvrlden med ett kvvande grepp om mnga meditationsgrupper och till och med ngra av de stora meditationscentren. Fr att vara rttvis mste jag sga att andliga tillbehr och kulturella tillgg kan som bst vara goda hjlpmedel till att gra svra lrdomar mer tillgngliga och f fler mnniskor att va korrekt och p ett stt som slutligen leder till frverkligande. En rolig hatt eller en fin ritual kan verkligen inspirera vissa mnniskor. Men det r tur att en av de frsta froreningarna som frsvinner vid det frsta uppvaknandet r bindningen till riter och ritualer, det vill sga buddhism, ceremonier och religisa och kulturella krusiduller i allmnhet. Dessvrre r det svrt att helt undvika den kulturella trgheten i buddhistiska religioner. Det behver inte vara s om utstyrseln kan tjna som hjlpmedel, men jag hvdar att mnga fler mnniskor kunde vara mycket mer noga med vad som r i grunden anvndbara lrdomar och vad som skapar splittring, frvirring och sekteristisk arrogans. De som inte r noga med detta visar tminstone p omvgar att de inte vet vad som r nyttiga lrdomar fr dem sjlva och att de inte har uppntt mycken visdom.

96

14. INNEHLL OCH DEN YTTERSTA VERKLIGHETEN*

Det finns alltfr mycket innehllsfokuserad buddhism och innehllsfokuserad andlighet i allmnhet. Det r inte s att innehll inte r viktigt, men det r bara halva bilden, och dessutom den halva som vi redan r ganska bekanta med och typiskt sitter fast i. Med innehll menar jag hr allt utom beslutsam strvan att frst den fulla sanningen om De Tre Knnetecknen; obestndighet, otillfredsstllelse och jaglshet, det vill sga att inse den yttersta verkligheten. Kanske ett par illustrationer kan underltta frstelsen. Ett underligt fenomen jag lagt mrke till r att nr meditationselever samlas fr att diskutera buddhism talar de nstan aldrig om egentlig meditationsutvning p djupet och i detalj. De talar nstan aldrig om sina frsk att verkligen frst det de lrt sig i varje gonblick. Det r nstan ett (icke erknt) tabu att nstan varje politiskt korrekt mne under solen r acceptabelt s lnge det inte handlar om att frska bemstra meditationsteknikerna. Trots att det frekommer sporadiska tillfllen av dharmakamp eller livliga diskussioner om meningen med att lra sig och dela med sig av Dharma har ven dessa en bengenhet att vara mest filosofiska. Ett annat underligt fenomen jag lagt mrke till har intrffat i situationer nr man skulle kunna tro att detta problem inte skulle uppst. Jag har varit p ett tmligen stort antal retreater i vst, och dr brukar man ibland ha sm gruppmten. Dharmalrarna har undantagslst gett instruktioner som gr ut p att flja rrelsen av andningen eller frnimmelserna i ftterna och utveckla koncentration p dessa objekt, att inte frlora sig i tankar, och att ge noggrann uppmrksamhet till den rena verkligheten exakt som den r. De anvnder ofta uttrycket frn gonblick till gonblick , vilket i den hr boken betyder Snabbt! . Detta r allt som det borde vara. Lrarna brukar ocks ta upp sdant som obestndighet, lidande och jaglshet, och frorda att man frsker frst dessa egenskaper hos alla upplevelser direkt, utan bearbetning via tankar. De sger om och om igen att man inte ska frlora sig i historier och sinnets gamla bandinspelningar. De kanske har rest tusentals mil till stora kostnader fr att hjlpa mnniskor att frst dessa lror som de sjlva lagt mnga r p att lra sig. Fr tusentals kronor i avgifter, donationer och offrad semestertid kanske eleverna fr tre mten med lrarna under en tiodagarsretreat och kanske femton till tjugo dyrbara minuters samtal med en kta mstare, under frutsttning att de har turen att verkligen f trffa en.

97

Men nr tta till tio elever ntligen fr mjlighet till ett litet gruppmte med lraren, en tillfllig chans att verkligen lra sig det den hr lraren har att lra ut, vad hnder? Talar de om hur man gr helhjrtade frsk att flja lrarens noggranna och skickliga instruktioner? Egendomligt nog tycks detta bara hnda vid sllsynta tillfllen. En gng var jag p ett av dessa sm gruppmten dr alla talade om sin egen neurotiska smrja. Fr ett gonblick knde jag som om jag verkligen skulle kunna tillfra ngot anvndbart och sa med hg och irriterad rst Andningen! r det ngon som prvat att lgga mrke till andningen? Alla tittade p mig som om jag var galen och fortsatte sedan gnlla ver sitt psykologiska skrp. Hr fanns ett rum fullt av annars vlanpassade vuxna mnniskor som p ngot stt frvandlats till behvande och patetiska smbarn utan synlig frmga att handskas med sina liv eller flja hgst elementra instruktioner. Hll dig borta frn meditationskulturer som konsekvent uppmuntrar detta beteende. Det r ett tecken p att ngot gtt fruktansvrt fel. nnu underligare r detta: Nr elever faktiskt pratar om sina frsk att flja de noggranna instruktionerna frn meditationslrarna kan det emellant verka vara en sdan chock fr lrarna, en sdan krnkning av oskrivna tabun och kanske ven ett sdant hot mot hierarkin att de ibland knappt verkar veta hur de ska hantera det. I mina mer cyniska gonblick har jag ibland misstnkt att det effektivaste sttet att f oroliga blickar frn mnga vsterlndska meditationslrare r att tala om vningarna p ett stt som antyder ett frsk att faktiskt bemstra ngonting. Det mesta av tiden har elever en tendens att jmra sig ver sina relationer, sin barndom, sina neurotiska tankar, sina rriga liv, kort sagt: innehll. Jag mste sga att jag knner stor sympati fr de hr mnniskorna. Verkligen. Gud ska veta att vi har allt det hr skrpet att klaga ver, och i det rtta sammanhanget r det riktigt bra att gnlla. Men tv saker r ganska skra: de hr mnniskorna har tillbringat fr lite tid i terapi (eller kanske alltfr mycket tid i dlig terapi), och p ngot stt har de undgtt att hra ett enda ord av vad lraren har talat om nr det gller insiktsvningar. Det r visserligen absolut sant att vi alla har vra kpphstar, smrtor, trauman, rr och konstigheter. P ngot stt mste vi lra oss handskas med dem om vi vill vara lyckliga och leva det goda liv som alla vill leva. Vi mste hitta stt att hantera innehllet, att lkas, att vxa, att mogna och allt sdant, men vi mste ocks lra oss nr vi ska verg till att se saker p en helt annan niv. Allt har sin tid och plats. Tnk dig att du var mattelrare och du sa t eleverna att lsa uppgiften i slutet av kapitel ett. Istllet brjade eleverna dra lnga osammanhngande berttelser om trauman i deras barndom. Hur

98

skulle det knnas? Tyvrr skulle du knna dig som mnga meditationslrare. Visst r det sant att mnga meditationslrare trivs med att hjlpa mnniskor att hantera sina problem, och en del r till och med riktigt bra p det. Det finns andra som finner sig i att spela den hr rollen, men som skulle fredra att lra ut insiktsvningar. Ngra lrare str bara inte ut med att lgga massor av tid p att ge noggranna instruktioner nr sedan bara ngra f fljer dem, speciellt nr de vet vilken fantastiskt mjlighet till nnu djupare lkning, kat vlbefinnande och klarhet som kastas bort av eleverna nr de frsummar att verkligen va. Ibland har mnniskor faktiskt hrt en del av undervisningen om obestndighet, lidande och tomhet, men fortstter att tala om det i hgst innehllsfokuserade termer. De kanske sger Oh ja, jag r obestndig och en dag ska jag d. Det r hemskt och tanken fr mej att lida. Jag knner mej verkligen tom inuti. Detta r makroskopiskt; det handlar om sdant man kan se med blotta gat. Storslagna men primitiva begrepp och ider, fortfarande helt och hllet p filosofins och existentialismens omrde. Den hr meditatren behver inte bara lra sig vad insiktsvningar verkligen r men skulle kanske ocks ha nytta av lite mer solsken och motion eller mjligtvis till och med lite av de nya antidepressiva medlen. En mycket liten mngd av sdan reflektion kan ibland vara till ngon liten nytta om energin frn frustrationen kan anvndas till vning. Det finns andra slags reflektioner som kan vara mycket mer vrdefulla, men de r i huvudsak ett mne fr andra tillfllen (se Jack Kornfields A Path with Heart eller Christopher Titmuss Light on Enlightenment) Om meditatrer istllet frskte se mikroskopiskt, se De Tre Knnetecknen, hos varenda enskild liten frnimmelse som utgr deras upplevelse, skulle de kanske brja att p allvar frst verkligheten p den niv som gr skillnad. Att eftertryckligt uppmuntra eleverna att frskjuta sin uppmrksamhet frn fixeringen vid innehll och det makroskopiska till att ven omfatta det mikroskopiska och universella r frmodligen meditationslrarens svraste uppgift. Ibland undrar jag hur mnga som i stort sett har gett upp att frska. Nr meditatrer p retreat fokuserar p innehll istllet fr att frankra sinnet i meditationsobjektet (som faktiskt skulle kunna ge de djupa insikter som gr den stora skillnad de sker), lmnar de i princip sinnet i sticket. Efter en dag eller tv i tystnad och nstan total brist p distraktioner har tankesnurran med sitt neurotiska innehll accelererat som en jetmotor p fullt drag. Sedan stter de samman med den lilla gruppen som ett ursprat godstg lastat med rasande sinnesbrus, och alla nrvarande blir versvmmade av djup brist p den klarhet som de tillbringat s mycket mdosam tid p kudden fr att utveckla.

99

ren gr och deras utvning djupnar, inte mot insikt utan mot en epoxiliknande tro och en nnu starkare fixering vid innehll. De lr sig tala buddhistiskt . De lr sig den buddhistiska kulturen p samma stt som de lrde sig kulturen inom transpersonell terapi, transaktionsanalys eller fransk existentialism. De fascineras av sina kande frdigheter i Pali, sina lustiga mssingsklockor frn Nepal eller sin kunskap om tantrisk ikonografi. De har avgett Bodhisattvalfte 108 gnger. De kanske blir neurotiska kring rtt tal och sjlvrttfrdiga nr det gller del Tystnad . De kanske brjar lgga sig till med sdana manr och milt nedltande, verdrivet behrskat tal som tyst skriker Jag r s andlig och medveten! . De kanske blir fixerade vid komplicerade, godtyckliga, restriktiva och ven frsvagande modeller fr vad som r passande buddhistiskt uppfrande och frsker vara en god buddhist , vad det nu r. Kort sagt; de blir mycket religisa. Som vrst blir de prliga och frvrngda karikatyrer av andligt liv. Sdana mnniskor r oftast mycket trttsamma att vara i nrheten av. De kan till och med sugas in i den alltfr vanliga fllan att brja be om en bttre terfdelse och skapa meriter snarare n att faktiskt frska bemstra meditationskonsten och vist leverne hr och nu. Yttre tecken, dogmer och kulisser blir allt, och att genomskda illusionerna som binder dem till lidandets hjul tappas bort i rran. Som vrst kan de hlla p s hr tillrckligt lnge fr att ha skaffat sig en lng meritfrteckning av retreater men liten eller ingen insikt, och fastnar sedan i detta. De har varit i Indien och suttit med den eller den lraren, har ftt tantriska initieringar, eller har suttit i tjugo r. De blir fascinerade av detta och p ngot stt brjar de knna sig visa trots det faktum att de inte har ngon insikt alls i den universella sanningen om tingen eftersom de aldrig p allvar lrt sig insiktsmeditation. De anvnder ordet tomhet i tillflliga samtal nr de inte har en aning om vad det innebr. Men de knner som om de gr det, eftersom de tillbringat s mycket tid med att hra om det, meditera ver det, och vara andliga. De talar om att slppa taget och medvetenhet som om de vore experter. De kan till och med brja undervisa, och fr att gra det blir de tvungna att subtilt eller ppet rationalisera att de fullstndigt frstr det de frsker lra ut. De vill trots allt befrmja tillit till sin vackra tradition s de frsker verka tydliga och ofrvirrade. Hr fastnar de, fastnar i dyngan av sina rationaliseringar, den felanvnda yrkesjargongen, de sockrade dogmerna, lrarrollen och den kulturella utstyrseln som de blivit experter p. Efter den hr punkten kan det bli nstan omjligt fr dem att alls lra sig ngonting mer eftersom de snrjts i sjlva lran, som ursprungligen utformades fr att befria dem frn just en sdan situation.

100

15. VAD VAR DET SOM GICK FEL?*

Hur gick det hr till? Hur kunde de erstta djup insikt med kunskaper om kultur, innehll och dogmer? Mnga av dessa mnniskor r riktigt intelligenta. Mnga har haft en framgngsrik karrir eller avlagt akademiska examina. De flesta av de namnkunniga lrare de suttit med hade sannolikt ngon insikt och kan ven ha varit hgt upplysta. S vad hnde? Jag kan bara spekulera, men kanske ngot gott kan komma frn sdan spekulation. Det kan vara s att de bara r intresserade av den andliga kulissen, symboler och liknande. Det var det de skte, och de fann det i svindlande verfld. Det kan vara s att de inte hade en aning om vad de gav sig in i eller vad de ville, och det slutade med att de stannade kvar p det hr stadiet p grund av kulturell trghet, eftersom mnga andra gjorde likadant. Tillsammans med en gammal vn och tidigare meditationslrare satt jag en dag och orerade p vrt typiskt hetsiga stt ver det hr mnet, och vi kom fram till Svampteorin . Svampar fr nring i form av gdsel och frvaras i mrker, och vi spekulerade ver att en del av problemet r att vissa meditationslrare anvnder svampmetoden i sin undervisning och p s stt fr avkastning i form av svampmeditatrer , alla mjuka och bleka. Detta r kanske ett lite verdrivet stt att beskriva situationen och avsikten r inte att antyda att lrarna r illvilliga. Men det finns en kulturell faktor i vsterlndsk buddhism som gr att man nstan aldrig talar direkt om verklig insikt, insikt i verklighetens fundamentala natur eller De Tre Knnetecknen, p samma stt som i Burma eller andra miljer. Min vn och jag kallade denna kulturella faktor Svampfaktorn . De allra flesta lrare skulle aldrig sga ngot s rakt p sak som detta: Nr jag var en vanlig meditatr hade jag frst en period nr jag

tappade bort mej i historier och vanetankar. Det var fruktansvrt, och jag blev ingenting utom knpp. Men en dag var det en ldre lrare som tog tag i mej och p ngot stt vertalade mej att frankra mitt sinne i de specifika frnimmelser som meditationsobjektet bestr av och underska obestndigheten. Efter ett antal dagar av konsekvent och ihrdig vning med bra teknik brjade jag direkt frst de tre illusionerna om bestndighet, tillfredsstllelse och jaget, och min vrld brjade brytas ner till de vibrationer och flyktiga moment i sinnet p det stt som jag alltid trott bara var lst prat. Genom att noggrant uppmrksamma de rena fenomen som uppstod och frsvann frn gonblick till gonblick frflyttade jag mej framgngsrikt genom stadierna av insikt och fick en frsmak av upplysning. Om ni bara snurrar runt i innehllet istllet fr att trnga in i de tre illusionerna

101

slsar ni bort er tid och ven min. Det r bara s det r. Om ni utvecklar stark koncentration p det huvudsakliga objektet och konsekvent undersker De Tre Knnetecknen kommer det nstan skert att skapa insikt. Det r bara s det r. Ngra frgor?
De flesta meditationslrare kommer inte att sga s hr, och det finns ngra anledningar till varfr. Fr det frsta kanske de inte vill riskera att skrmma bort elevunderlaget. Ett skl till detta kan komma frn lrarens hopp att om eleverna leds in i trningen varsamt och med stor tolerans fr grova feltolkningar av lran och vningarna ska de ha lttare att hlla ut. Ett annat mjligt skl kan ha att gra med det faktum att frsrja sig som dharmalrare kan vara svrt, och fler elever betyder fler donationer. Kort sagt, sanningen om vad utvning verkligen r och innebr verkar inte slja srskilt bra trots mjligheterna till extraordinra vinster, eftersom elever har en bengenhet att tycka om sina frestllningar och lockelser mer n de inser. Lrare kan ocks vilja hlla inne med detaljer om vad verklig insikt r, fr att de p ett riktigare stt ska kunna utvrdera elevernas vningar och framsteg utan att behva tnka p om eleverna inbillar sig att de upplever vad det nu n r som lraren talat om. Avsljande av detaljer om hur insikt yttrar sig kan resultera i att elever hycklar nr de redogr fr sina framsteg, antingen p grund av egen frvirring eller en avsiktlig nskan att lura lraren fr att f sig sjlv att verka bttre. De hr situationerna frekommer definitivt, men troligen inte alls s ofta som att mnniskor fullstndigt missar att skilja p vad som r insiktsvningar och vad som bara r att vltra sig i sinnets brte och kanske bli nnu mer neurotiska. Drfr bestmde oss min vn och jag fr att vi ska tala om insikt, vra egna vningar och liknande nr vi undervisar. Det har visat sig att detta r svrare n det verkade. Ngra antydningar om varfr vi i regel misslyckats med att helt leva upp till vra egna ideal kommer jag att gra senare i kapitlet Mer om Svampfaktorn. Men vi har bda gjort vrt bsta fr att bekmpa trenden och tala om stadierna av insikt och vad som r mjligt p den andliga vgen. En annan tnkbar anledning till varfr mnniskor inte lr sig att va korrekt r att mnga inte r p retreat eller p meditationskurs fr att lra sig det lrarna har att lra ut. Detta kan ha mnga olika orsaker. Kanske r de bara dr fr att uppn ngot annat, som att komma bort frn en annan situation, och inte alls intresserade av undervisningen. En del elever har satsat s mycket p sin kunskapsniv och hga position att de inte ens hr vad lrarna sger, eller s hr de men tnker Javisst, jag har sjlv lst massor av bcker och frstr precis den dr triviala lilla detaljen om obestndighet, men nr kommer vi till upplysning? Otroligt!

102

Ngra elever kan vara dr fr att stdja sin psykoterapi, vilket ocks kan vara ett fint och vrdefullt ml. Men de kanske frutstter att meditationslraren r den bsta psykoterapeut de kan ha. De kanske tnker De r ju faktiskt upplysta, eller hur? De mste vara fullkomligt sunda och balanserade. De mste veta allt om hur man fr en perfekt relation, hittar det perfekta jobbet, investerar i aktier, pratar med sin mor, utrotar vrldssvlten, reparerar en frgasare och alla andra sdana detaljer i ett vist leverne hr p jorden. Upplysning handlar vl om att frst allting!? Fr tusan!! En kort utvikning: upplysning handlar om att frst den grundlggande naturen hos allting, och vad allting rkar vara r ytterst, komplett och ytterst irrelevant fr upplysning. Hgt upplysta personer frstr allts ngot fundamentalt om allt som uppstr och hur deras liv n manifesterar sig, allts dess obestndighet, otillfredsstllelse och tomhet, liksom allt om det Sanna Jaget som r samma sak och som kommer att behandlas senare. Men de har inte mer kunskaper om det specifika i vrlden, det vill sga dess innehll eller mneskunskaper, n de som de uppntt p exakt samma stt som alla andra frvrvar kunskap om det specifika. De kan till och med ha all slags psykologiskt bagage att dras med, och det r troligen mer regel n undantag. Upplysta personer vet en massa om insiktsomrdet eftersom de varit tvungna att navigera i det fr att bli upplysta, men detta r en hgst specialiserad frdighet och en tmligen mystisk kunskap som egentligen bara r riktigt anvndbar fr att hjlpa andra navigera i det. Det r sant att upplysning efter hand medfr djupare niver av extrem klarhet i sinnets aktiviteter, och detta kan hjlpa i mycket. Genom att frst sitt eget sinne har de en viss niv av insikt i sinnets grund ven hos andra. Men hur det n r, om inte meditationslraren r utbildad psykoterapeut r han inte heller psykoterapeut och ska inte heller ltsas vara en, ven om detta tyvrr hnder alltfr ofta enligt min dmjuka sikt. P samma stt r en utbildad psykoterapeut inte upplyst med mindre n att han blir upplyst, och ska inte heller ltsas att han frstr insiktsvningar om han inte gr det. ven detta hnder alltfr ofta om du frgar mig, och den svarta ironin r att de brukar ta mycket mer betalt n kta, kvalificerade Dharmalrare. Lgg mrke till att Buddha var benhrd nr det gllde att ingen skulle ta betalt fr undervisningen, som ska anses ovrderlig. Systemet med icke obligatoriska donationer och msesidigt std har fungerat riktigt bra i 2500 r och det vore ett tragiskt misstag att utg frn att det inte kan fungera i vstvrlden. Att anvnda retreater eller meditation enbart som en fortsttning p psykoterapi kan ocks innebra andra problem. Man har inte std av en utbildad terapeut och r kanske inte van vid den sinnesbrusfrstrkande faktor som tystnad och brist p distraktioner kan skapa vid avsaknad av frankring av sinnet i ett meditationsobjekt.

103

Vidare kan man kanske inte dra nytta av det enda som gr varaktig skillnad fr att gra slut p fundamentalt lidande och erstta det med en stilla gldje av frstelse: att bemstra insiktsvningar och bli upplyst. En annan snabb utvikning hr: Det frekommer en konstig id att det p ngot stt r bra att inte anstrnga sig, eller att det r dligt att vilja bli upplyst. Detta r fullkomligt absurt och har hmmat trningen hos alltfr mnga. Jag tror att det kommer frn en ytterst frvirrad missuppfattning av Zen eller Bodhisattvalftet. Ingen har ngonsin blivit upplyst utan strvan. Det har aldrig hnt och kommer aldrig att hnda. Alla som verkligen kommit in i lrorna enligt Zen eller Mahayana vet av egen erfarenhet att bda krver en oerhrd massa anstrngning, liksom varje annan andlig vg. Som en av mina lrare uttryckte det: Mot slutet

mste du till och med slppa lngtan efter upplysning, men inte fr tidigt! Sutra nummer 131 i Buddhas Medellnga Tal kallas En
Gynnsam Hngivenhet , dr Buddha tydligt frklarar att strvan efter att frst sanningen om sina upplevelser r en ytterst god id. Han upprepar ven om och om igen vikten av De Tre Knnetecknen; lustigt hur det dr terkommer hela tiden. Ytterligare en anledning till att elever ofta misslyckas med att gra framsteg r att de blandar ihop innehll och insikt. Jag misstnker att de r frvirrade fr att de tillbringat hela livet med att tnka p innehll, lra sig om innehll, och handskas med innehll i en omgivning dr innehll spelar roll, det vill sga nr man inte var sig i insikt. Man kan inte delta i ett sprktest och sga det enda som r viktigt r att ord kommer och gr, de kan inte tillfredsstlla och de r inte jag . Det skulle inte hlla, och det skulle inte vara lmpligt. P samma stt r innehllet allt nr man var sig i moral, den frsta och mest grundlggande vningsformen i andlighet, s lngt som vning i moral kan leda. Man kan inte vara massmrdare och rationalisera detta genom att tnka Tja, de var ju obestndiga, otillfredsstllande och tomma, s varfr inte dda dem? Det hller inte heller, och s blir innehll och andlighet tillflligt frbundna. Detta r bra till en viss grad: se kapitlet som kallas Rtt Tanke och de Egeiska Stallarna. Fixering vid innehll fungerar till och med bra i den andra vningsformen, vning i koncentration. Nr meditationselever lr sig koncentration uppmanas de att koncentrera sig p specifika objekt som andningen, Grn Tara (en tantrisk gudinna ) eller ngot annat. Detta r innehll. Det finns inget sdant som andning eller en Grn Tara frn en synvinkel av insiktsvningar eftersom dessa bara r stndigt nya strmmar av obestndiga och absolut vergende frnimmelser. Men fr syftet att utveckla koncentration ignoreras detta och de obestndiga frnimmelserna fr grova etiketter som andning eller Grn Tara . Drfr har det i koncentrationsvningar betydelse vad man

104

koncentrerar sig p, det vill sga innehllet. S frstrks idn om att innehllet r allt. Dremot kommer innehll inte att leda ngonstans nr det gller insiktsvningar. I insiktsvningar kommer allt som eleven lrt sig om att frdjupa sig i namn p saker och tankar om dem, det vill sga innehll, att vara fullkomligt vrdelst och till hinder. Hr mste underskningen vndas mot obestndighet, lidande och jaglshet. Dessa egenskaper mste frsts tydligt och direkt i alla frnimmelser som uppstr, antingen de r vackra, fula, anvndbara, oanvndbara, nyttiga, onyttiga, heliga, profana, trkiga eller ngot annat. Allt annat n detta r inte, har aldrig varit och kommer aldrig att bli insiktsvningar. Det spelar ingen roll vilket slags sinne eller vilka kroppsfrnimmelser du har; om du frstr p ett direkt stt att de tillflliga frnimmelser som de bestr av r obestndiga, otillfredsstllande och inte jag s r du p den rtta vgen, vgen mot befriande insikt. Men, som jag nmnt frut, nr du inte sitter p kudden har egenskaperna hos ditt sinne, dina reaktioner, dina ord och handlingar betydelse. Det ligger ingen konflikt i detta. Insiktsvningar handlar om den yttersta verkligheten, den yttersta naturen hos verkligheten och d spelar detaljerna ingen roll. Moral och koncentration handlar om den relativa verkligheten och d r det specifika allt. Att lra sig bemstra bde det yttersta och det relativa r vad alltsammans handlar om. Ytterligare en anledning till att mnniskor inte gr framsteg r att de kanske undervisats av lrare som har liten eller ingen insikt, och drfr har ftt sina lrdomar frn sdana som sjlva r hypnotiserade av innehll och inte srskilt bra p att g bortom detta till insiktsvningar. Den skrmmande sanningen r att det finns betydligt fler som undervisar i insiktsmeditation som inte vet vad insikt r n de som vet (ven om det brukar vara mindre vanligt p stora, etablerade retreatcenter). S ven om eleverna lr sig sin lxa r det inte sannolikt att det r korrekt eller anvndbart om de som undervisar dem inte sjlva vet. ven om lraren lrt sig hrma den yttersta verklighetens sprk r det absolut ingen ersttning fr direkt kunskap om den. I den tradition jag kommer frn anser man att andra stadiet av upplysning (Andra Vgen, se del III) r miniminiv av frstelse hos en lrare. Detta r en mycket rimlig norm. Ett annat tnkbart skl till att mnniskor tappar bort sig och inte fljer de tydliga och elementra instruktionerna fr insiktsvningar r att de helt enkelt inte kan tro p att ngot s absolut enkelt som att se in i obestndigheten, otillfredsstllelsen och tomheten hos de triviala frnimmelser som utgr deras vanliga vrld kan leda till uppvaknande. Fr dem lter det bara ljligt, s de frestller sig att det finns en hemlig undervisning ngonstans som r den rtta vgen till upplysning.

105

Drfr kanske de inte frsker alls; de kanske var p sitt eget stt , eller lser in mer i undervisningen n vad som finns dr och frsker anvnda sitt eget specialnonsens. Dessa oanvndbara stt att spekulera kan bli mycket engagerande, men de skapar ingen insikt. Teorierna kan ocks leda till att mnniskor frsker gra mycket avancerade vningar som ursprungligen utvecklats fr meditatrer som redan bemstrar koncentration och insiktsvningar till en bestmd grad (som intensiv tantrisk retreat) utan att ha nytta av dem eller till och med fr nya problem. Hur vet jag att enbart innehllsbaserad utvning inte skapar insikt? Jo, drfr att det bara finns Tre Portar till den yttersta verkligheten, och dessa saknar totalt samband med innehll, men de kan hittas i allt innehll - om man bortser frn innehllsaspekten. (Det finns i sjlva verket en fjrde port som r tillgnglig fr hgt frverkligade personer, se Appendix.) Bara tre portar? Men det finns massor av traditioner och tusentals vningar! Hur kan du sga att det bara finns tre portar? Det finns bara Tre Portar, det r hur. Jag bryr mig inte om vilken tradition du tillhr, vilka vningar du gr eller vem du r; det finns i grunden bara tre vgar fr att uppn den yttersta verkligheten, tomhet, Nirvana eller vad du n vill kalla det. Dessa portar har direkt samband med djup och omedelbar frstelse av De Tre Knnetecknen obestndighet, lidande och jaglshet, och du mste frst dem s in i helsike fr att trda in i leden bland De dla. Men det finns mnga vlgrundade traditioner som inte talar om De Tre Knnetecknen! Det kan verka s, men om traditionen r verkningsfull kommer du att hitta dessa lrdomar ngonstans i den, p ett annat sprk eller med annan formulering, eftersom de r den enda vgen. Du finner dem i verk av Rumi, Kabir och Krishnamurti. Du finner dem i Bibeln och Koranen. Du finner dem i arbeten av Johannes av Korset och mnga andra kristna mystiker. Du finner dem i alla grenar av buddhismen. Du finner dem i Upanishaderna. Du finner den i arbeten av Carlos Castaneda. Du finner dem verallt dr du finner en sann andlig vg, och det r allt som finns. Det kan underltta att begrunda det faktum att fullstndig frstelse av medknsla r att frst lidande och tvrtom, eftersom de bokstavligen r tv sidor av samma mynt. P samma stt r frstelse av vningar i Sant Jag detsamma som att frst vningar i jaglshet eftersom de ocks r varandras motsidor. Men vi r utvare av tantra, och De Tre Knnetecknen r bara en enkel Hinayanalra. Tantra gnar sig mest t tomhetsporten, relaterad till jaglshet som r ett av De Tre Knnetecknen. Tantra kan ocks vara anvndbart till att omvandla energi till mer avancerade former; en del av detta kommer att diskuteras senare. Dock br de som anser sig tillhra Mahayana eller Vajrayana lsa det finstilta. De

106

kommer att upptcka att alla De Tre Knnetecknen finns ven dr, och att man faktiskt dessutom eftertryckligt uppmanas att bemstra Hinayanavningar innan man gr vidare till vningar i Mahayana eller Vajrayana. Jag freslr p det bestmdaste att man i mnet tar en titt p Lama Yeshes Introduction to Tantra. Vidare brukar Hinayana ofta blandas samman med Theravada, och ven om det finns likheter r Theravada mycket mer omfattande n den tibetanska grenen av Hinayana och innehller utfrlig undervisning om medknsla och tomhet svl som att hjlpa andra, men detta r ett mne fr ett annat tillflle. Kort och gott: om du vill trda in i den yttersta verkligheten eller tomheten mste det vara genom en av de Tre Portarna. Det r bara s det r. Det r inte frhandlingsbart. Sinnets och verklighetens natur r bara sinnets och verklighetens natur. Du kan inte ndra p detta, men du kan frst det. Men vi studerar Zen. Vi frverkligar buddhanaturen! Vi behver inte De Tre Knnetecknen eftersom vi sitter zazen! Ls vilken bra bok som helst om Zen, som de av Dogen, Chi-nul, eller den frtrffliga Zen Mind, Beginners Mind av Shunryu Suzuki. De Tre Knnetecknen finns dr i verfld, och de som tror att de kan trda in i den yttersta verkligheten p ngot annat stt lurar sig sjlva. Att vara uppmrksam p

den rena verkligheten med klarhet och precision resulterar i direkt observation av De Tre Knnetecknen antingen du vill kalla dem s eller inte, eftersom de r den absoluta sanningen om allt betingat i alla tider
och i alla varelser. Slunda r vningar, traditioner och allt sdant, det vill sga innehll, irrelevant till sist. Men du behver dem nda fram till det sista gonblicket, s tro inte att jag frordar att du inte ska flja ngon tradition. Jag frordar att du fljer en tradition korrekt och p s stt helt och fullt trnger in i den sanna naturen av dina faktiska upplevelser precis som de r. Till sist hjlper ingenting utom att frst verklighetens grundnatur, allts De Tre Knnetecknen. Det kan ofta vara sant att mnniskor helt enkelt r i ett lge dr insiktsvningar inte passar dem. Insiktsvningar r inte fr alla alltid. Ett tydligt tecken p om de r lmpliga fr ngon eller inte r deras frmga att verhuvudtaget gra dem. Om en presumtiv insiktsmeditatr, trots klara instruktioner och tillrckligt std, r helt ofrmgen att gra ngot annat n snurra runt i innehll och fixeringar borde han syssla med ngot annat tills han klarar av att lyssna, frst och sedan flja de mycket enkla men specifika instruktionerna fr insiktsvningar. Den sista och kanske mest skadliga anledningen till att elever inte verkligen gr sitt bsta r att de inte riktigt tror att det kan gras; att de faktiskt kan bli upplysta eller att ngon utver ngra sllsynta f blir

107

upplysta. Dessutom, om de knner till ngon som mjligtvis r upplyst, till exempel en upphjd lrare, betraktas den personen typiskt som en avvikelse, en av de andra , en av de utvalda, ngot overkligt, som en frestlld halvgud. Detta har varit ett stort problem sedan frsta brjan av alla mystiska traditioner och det r tyvrr inte sannolikt att det kommer att upphra snart. En del av det kan skyllas p Svampfaktorn , men det finns mnga andra komplicerade orsaker. Det rcker att sga att det kan gras, och grs i dag av elever som anvnder dessa enkla vningar. Hitta ngon upplyst som vill tala mer om detta om du vill ha specifika exempel, och ls kapitlet Mer om Svampfaktorn .

108

16. ETT TYDLIGT ML

Mnga av de mjliga anledningarna till att mnniskor kan hlla p s mycket med buddhism p alla stt utom med klar, vldefinierad, fokuserad och precis vning har direkt samband med brist p ett tydligt ml. Om man inte har ngon klar tanke om vad man vill eller varfr man gr ngot riskerar resultatet att bli lika dunkelt, vagt och fragmenterat. Varfr gr jag allt det hr? Det r en mycket viktig frga. Mnniskor kanske ker p retreat fr att de hoppas att alltsammans ska bli avslappnande och hrligt. Och detta kan faktiskt uppns tillflligt om de lyckas ngorlunda med att bemstra koncentrationsvningar, men klarheten kommer nstan skert att frsvinna i samma gonblick som de lmnar retreaten eftersom enbart koncentrationsvningar inte ger ngon varaktig stabilitet. Samtidigt kanske de tycker att de vill bli upplysta genom att gra insiktsvningar. Insiktsvningar innebr hrt arbete och klarvaken underskning av bland annat lidandet. Drfr r dessa tv ml, att bibehlla lyckoknslan och att utveckla insikt samtidigt, i direkt konflikt, och elevens utvning kommer definitivt att bli motstridig. Detta r bara ett av mnga mjliga exempel. Att ha ett tydligt ml r absolut fundamentalt fr vningarna p fler stt n som frst r uppenbart. Faktum r att om du frstod din faktiska verklighet just nu tydligt nog fr att g till botten med varfr du gr allt det hr, och var all den hr aktiviteten i sinnet kommer frn, skulle du vara hgt upplyst. Du skulle trnga in i hjrtat av medknslan och lidandet, av okunnighet och tomhet och vara befriad fr gott. Jag skriver inte detta utan vgande skl. Det r absolut avgrande att din motivation r s klart frstdd som mjligt, som den verkligen r, och att all dess energi kanaliseras till att frverkliga dina ml. Kraftls utvning ger kraftlst resultat, och beslutsam, vl kontrollerad, modig och helhjrtad utvning ger det nskade resultatet. Att veta vad som r mjligt underlttar, det vill sga vad var och en av vningsformerna kan och inte kan stadkomma. Jag kommer att redogra grundligt fr detta i del III. Detaljerna i vra ml kan variera med tiden efterhand som vi blir mer bekanta med realiteterna hos dem, men krnan i motivationen ndras aldrig. Det r verkligen ett djrvt pstende med tanke p att allt r obestndigt, och nd kan inte mer sgas. Vilken yttersta sanning du n nskar finna p den andliga vgen finns den i frnimmelserna av viljan sjlv. Sledes, vnd dig inte utt utom fr att hitta bra vgledning om hur man vnder sig int, fr det du sker r nrmare n nra . Det finns i skandet. Det finns i motivationen. Det finns i lidandet; drfr var detta den Frsta dla Sanningen som Buddha lrde ut. Han gick

109

rakt p hjrtat i allt. Det finns i frgan; drfr fungerar koanvningar. Upplevelsen av frgan innehller svaret p innehllet i frgan. Det finns i den eviga krlek som r drivkraften bakom varje nskan om lycka. Underligt nog uppstr processen att skapa en illusorisk knsla av ett jag ur medknsla, men en frvirrad medknsla som r begr. Det hr kanske lter konstigt, men det r som om en strmvirvel i verkligheten rrde till den jaglsa och medknnande medvetenheten, vilken varken r ett ting eller tskilt frn tingen. P ngot stt tycks det som om det finns ngot att frsvara, ett separat jag som mste skyddas. Drfr fortstter man utifrn den frvirrade medknslan att resa barrirer och frsvarsmekanismer fr att frsvara detta territorium, denna illusion av ett separat jag. Andliga vningar r utformade fr att systematiskt avslja illusionen och trnga genom barrirerna genom att skapa klarhet. Detta r ndvndigt eftersom alla traditioner annars ltt kan bli en del av barrirerna med kulturer att frsvara och kunskaper att frvxla med ett jag eller som tillhriga ett jag, och mycket annat av samma slag. Det r som om verkligheten sitter fast i en olycksalig loop, och detta r vad vi har att arbeta med, eftersom loopen av illusorisk dualitet tror att den r jag . Den naturliga tendensen, utifrn vr brist p klarhet, r att fortstta frsvara detta jag , av medknsla och brist p frstelse fr att det aldrig funnits ngot jag . Detta frsvar och denna identifikation r egots processer. Intressant nog r alla fenomen som denna process bestr av, det vill sga alla orenheter , sjlva tomma; i sitt innersta vsen strlande och icke-dualistiska ven om de tycks vara p annat stt genom sina egna phitt. Lrosatser som du r redan upplyst men du har nnu inte insett det pekar p detta (se Moon in a Dewdrop, The Writings of Zen Master Dogen, redigerad av Kazuaki Tanahashi, fr en srskilt djupgende diskussion av detta farliga pstende). Drfr r insikt inte ngot som skapas utan istllet upptcks som en inneboende aspekt av alla fenomen. Drfr, med tillrcklig stabilitet och klarhet (koncentration och visdom), kan denna naturliga, medknnande manifestationsprocess brja fungera mer ndamlsenligt eftersom den har bttre information att tillg, och brja se att skapandet av illusionen om ett separat, permanent jag inte alls var till nytta (trots att det verkade s). Vid den hr tidpunkten kommer den sedan att slppa illusionen den har vidmakthllit och tervnda till att frst sitt naturliga tillstnd vilket r frihet och icke-dualitet. Detta r ngot som absolut inte kan stadkommas genom viljehandling. Det uppstr enbart nr nivn av klarhet r tillrckligt hg och hjrtat accepterar tillrckligt mycket av allt som det r. Man kan sga att Nden gynnar det vltrnade sinnet. Den uttalade ihrdigheten hos processen av frsvar av ett illusoriskt och godtyckligt jag visar

110

tydligt precis hur mycket medknsla och hur mycket frvirring som finns i detta. Arbeta p att se klart s att knuten kan brja lsa upp sig sjlv. Jag har tagit med allt detta i avsnittet Ett Tydligt Ml eftersom sjlva knslan av en drift att finna ngot i sjlva verket r detsamma som den sker. Motivationen sker efter sig sjlv. I sjlva frnimmelserna finns ngot mycket kraftfullt och fantastiskt. Men fr att kunna se detta mste en frskjutning ske s att driften drivs att frst frnimmelserna av sig sjlv snarare n att hoppas p framtida frnimmelser fr sin tillfredsstllelse. Detta r absolut inget man gr intuitivt, vilket r en anledning till att man s eftertryckligt betonar att vara nrvarande i det som hnder nu. Om vi kan frm driften att dmpa sin framtidsfixering och rtt och sltt frst sig sjlv r insikten nra. Om du knner dig frustrerad ver att dina vningar inte varit s kraftfulla eller klara som du nskar, sitt d frst med hela vidden av din nskan, med hela vidden av din frustration, med hela vidden av dina rdslor, med hela vidden av ditt hopp, med hela vidden av lidande och medknsla, s tydligt och modigt som du ngonsin kan, tills du frstr dem p djupet som de verkligen r. Kanalisera all denna energi till hel och full, precis, vnlig och fokuserad tillvaro och vning. Eftersom den hr boken r klart mlorienterad tnkte jag att det kunde vara lmpligt att visa ngra principer om hur man formulerar specifika ml och arbetar mot bemstrande som kan hjlpa till att minska de problem som dligt genomtnkta ml kan orsaka. Ml brukar innehlla en betydande framtidskomponent. Knepet r att ven lgga till en komponent som hr samman med Hr och Nu. Du kan till exempel nska dig att bli upplyst. Detta r uteslutande ett framtidsorienterat ml. Du kan ocks nska dig att frst den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr din upplevda vrld s klart att du blir upplyst. Detta tillfr en hr-och-nu-komponent som gr alltsammans mycket mer rimligt och genomfrbart. Men du kan ocks helt enkelt nska dig att p djupet frst den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr din vrld nr de uppstr vid det specifika vningstillfllet eller under dagen. Detta r ett mycket omedelbart och hr-och-nu-orienterat ml, och ett mycket bra sdant. Det r ocks metodorienterat snarare n resultatorienterat. Detta r knnetecknet p ett bra ml. P samma stt kan du frska vara vnlig, rlig eller geners under dagen, frska uppfatta dina inbrdes beroenden under dagen, eller frska hlla dig verkligt koncentrerad p objektet under vningstillfllet. Sdana hr omedelbara och metodorienterade ml r den grund effektiva vningar bygger p. Enbart framtidsorienterade ml r i bsta fall vrdelsa och som vrst riktigt farliga.

111

Att nska att bli upplyst, eller mer upplyst, r bara till nytta om det bidrar till att leva i nuet som det r. Samma gller fr vningar i moral och koncentration som beskrevs i del I. En god vn till mig glmde en gng dessa grundregler om mlorienterad vning och strvade energiskt i mnader fr att uppn ett ml som inte hade ngot att gra med den verklighet han upplevde. Resultaten var katastrofala och de dystra konsekvenserna av hans misstag har terverkan n i dag. Se till att inte bli brnd av avigsidorna hos mlorienterad vning. Undvik tvling och att jmfra dina vningar med andras. Frbli hroch-nu-orienterad s mycket som mjligt, och undvik alltid enbart framtidsorienterade eller resultatorienterade ml! Var ocks frsiktig med vad du ber om. Du kanske fr det men till ett pris som du aldrig kunde frestlla dig. Det ska noteras att tankar p det frflutna och framtiden uppstr nu. Dessa frnimmelser r vrda att underska. Framtidstankar r problem bara om frnimmelserna som de bestr av inte frsts som de r. En rolig vning att prva r att medvetet tnka tankar vars innehll r riktade mot framtiden eller det frflutna, och uppmrksamma att de uppstr nu. Det r ngot mycket djupgende med detta som r ltt att missa vid frsta pseendet. Medan jag hller p med mnet mlorienterad vning ska jag sga ngra ord om hur man ska undvika att verdriva. Fr det frsta: Om personer i din omgivning, speciellt sdana med mycket erfarenhet av meditation och andligt liv, sger t dig att du borde ta det lite lugnare sger de det frmodligen av en god anledning. Frga dem varfr och vervg sedan deras sikter. Det r sant att mnniskor ibland kan sga t dig att ta det lugnt med dina vningar p grund av sin egen avund ver din beslutsamhet och uthllighet, men jag har inte uppfattningen att det r en vanlig freteelse. Nr man r p intensiv retreat finns det ett par huvudsakliga stt att g lite fr lngt fr snabbt. Det frsta r att sluta ta. Det r sant att det finns en lng och rorik tradition bland mnniskor som fastar nr de hller p med andliga vningar, men oftast beror det p att de vill framkalla kraftigt frndrade medvetandetillstnd. Fasta under meditation r en effektiv teknik fr detta. Om du gr insiktsvningar r inte frndrade medvetandetillstnd ditt avsedda fokus och r mer distraherande n nyttiga. Dessutom kan kraftigt frndrade medvetandetillstnd ibland vara mycket nedbrytande och svra att behandla, och leda till ngot som ibland anses vara temporr mentalsjukdom. Om du inte brukar anvnda LSD offentligt kanske inte de frndrade medvetandetillstnd som fasta kan orsaka r ngot problem. Men andra sidan; om du r p retreat med andra mnniskor r det berttigat att ta hnsyn till det faktum att de kanske inte vill utsttas fr de tnkbara effekterna av din visionsjakt.

112

Ett annat stt att g fr nra grnsen r att sluta sova. Smnbrist kan s smningom leda till mycket frndrade medvetandetillstnd och drmupplevelser. Exakt samma beaktanden gller som i frgan om att inte ta. ven om det verkar vara sant att smnbehovet kan minska till kanske fyra till sex timmar eller ibland nnu mindre under intensiv retreat, br man alltid se till att f tminstone lite smn varje natt. Det finns ocks de som r sdana machomeditatrer att de frsker sitta mycket lnga perioder, kanske 10 till 24 timmar i strck. ven om det frefaller verkligt tappert, en riktig tribut till beslutsamheten, ser jag inte vitsen med det. Jag har lyckats gra mycket snabba framsteg p intensiva retreater dr de lngsta perioder jag satt var fyra timmar och de flesta mindre n en och en halv. Dessutom, om man sitter lnge nog och verkligen driver p underskningen med heroisk kraftanstrngning kan man n medvetandetillstnd som r ganska labila. Det kan vara mycket svrt att landa igen och integrera det som kommit frn den sortens extrema utvning. S av omtanke om ditt sinne och din kropp svl som om dem i din nrhet som kanske inte vill hantera din eventuella ofrmga att integrera och kontrollera energin som kan genereras av den sortens utvning; vervg mttlighet i sittningstid. Slutligen finns det en del som frsker kombinera medvetandefrndrande substanser och meditation. Det kan verka som en ltt och snabb vg. Faktum r att det finns otaliga traditioner som anvnder sdana som en vsentlig del av vgen. Men det finns ocks talrika kraftiga varningar fr att alls gra detta, eller fr att gra det utan ledning av ngon som verkligen vet vad de gr och utan att vara i rtt milj (som lngt ute i knen utan ngon i nrheten utom en vn som skyddar dig, och utan hga klippor eller vapen inom rckhll). Jag har upptckt att helt enkelt gra riktigt konsekventa insikts- eller koncentrationsvningar snabbt kan stadkomma frndrade tillstnd och sllsamma upplevelser som frt mig till randen av vad jag kunnat hantera klokt och ibland nnu lngre - en hel del av detta kommer jag att behandla i del III - s jag ser inget behov av medvetandefrndrande droger. Dessutom finns det anledningar att lra sig se saker frn olika synvinklar av egen kraft s att dessa saker kan bli en del av vem och vad vi r, snarare n en vergende sidoeffekt av att vi mixtrar med vr neurokemi. Sammantaget kan de som satsar alltfr hgt ltt komma in p ett sidospr av ritualistiska uttryck som ser ut som hngivet arbete utan att vara det. Hngivet arbete p insiktsvgen betyder hngiven underskning av De Tre Knnetecknen hos de frnimmelser som utgr vr upplevelse, oavsett vad de r. Drfr r mitt rd infr en retreat med insiktsmeditation att lgga hela kraften p underskning, hela lnga dagen, antingen du sitter, gr, vilar, str, ter eller sysslar med

113

praktiska ting. Se ocks till att f tillrckligt med smn. t bra fr att bibehlla hlsan. Ta hand om din kropp, speciellt knn och rygg. Om ngra som har mer erfarenhet i detta mne n du genomgende uppmanar dig att minska din anstrngning en aning, prva det. Jag har ibland handlat annorlunda och ngrat det. William Blake skrev att vi inte vet vad som r nog om vi inte vet vad som r mer n nog. Tyvrr kommer inte heller de flesta insiktsmeditatrer att anstrnga sig tillrckligt fr att f veta. Men hur det n r med den saken, om du skulle upptcka att du hller p att ta kl p dig sjlv genom alltfr stor anstrngning, lr av dina misstag och flj medelvgen. Den sista punkten om att ha ett tydligt ml tar jag upp motvilligt eftersom jag r rdd att jag kommer att rttfrdiga just det som jag vill uttala mig emot. Men hr kommer det Jag hrde ngon spekulera i att Zen kunde ha utvecklats till att vara s strngt och enformigt p grund av hur brokigt och instabilt Japan var under dess utveckling, och p samma stt att den tibetanska traditionen blivit s frgstark och komplex fr att Tibet var s trist. Burmesisk buddhism kanske r s ytterligt teknisk, mlorienterad, anvndbar och effektiv fr att landet r en sdan kaotisk rra. Kanske finns det motsvarande anledningar till att vi sjlva har den mest mlinriktade kulturen i vrlden och nd tenderar att ha den minst mlinriktade, minst praktiska och minst effektiva version av buddhism jag sett ngonstans. Det r en olycklig baksida av vr kultur att mnga av oss knappt kan finna sig i nnu ett ml att uppn, nnu en ring att hoppa genom, nnu en examen att klara, nnu en certifiering eller grad att uppn, nnu en vara att kpa. Drfr snickrar vi till en buddhism dr man aldrig behver stadkomma ngonting, fr att f en tillflykt frn vr verdrivet neurotiska fixering vid prestation. Detta kan frklara varfr vi ofta fastnar fr tekniker som Anstrngningsls anstrngning eller Det finns inget att uppn , och sidostta upplysning genom att avge Bodhisattvalfte. Tro mig, som en med tv akademiska examina, aktiv inom ett omrde som krver stndigt lsande, utbildning och omprvning, r jag ocks ofta utled p hela prestationsgrejen. andra sidan har jag funnit att mlinriktad utvning kombinerad med bra instruktioner och ett ftal bra begreppsmssiga ramar r i stort sett oslagbart om det inte rder extrema omstndigheter. S om du r utled p ml till den grad att du inte kan gra plats fr sdana som snart kommer att presenteras: rensa i ditt dagliga liv s att du fr utrymme fr motivationen att bemstra tillstnden och stadierna lngs den andliga vgen. Ta mer semester, kliv ner ngra pinnar p karrirstegen, och f tid att uppn viktiga meditativa resultat. Buddha var knd fr att sga att det inte finns ngot s vrdefullt i den hr vrlden som att bemstra Dharma. Det finns inget jag kan instmma mer i.

114

17. UTNYTTJA ORENHETERNAS ENERGI

Jag r frbluffad ver hur mnga som blir helt paralyserade i sin utvning p grund av att de mr dligt av de mnga emotionella frnimmelser som uppstr. Orealistiska ideal kring den emotionella perfektion som meditationen frvntas ge orsakar ofta ofrmga att acceptera vr faktiska mnsklighet eller att fortstta va. Men energin i icke nskvrda knslor kan i sjlva verket anvndas som brnsle i utvningen, och detta r tur eftersom det ofta r vad vi har att arbeta med. Handlingsfrlamningen uppstr fr att mnniskor har en bengenhet att knna att dliga knslor inte borde uppst, r vrdelsa och frargliga. Medan man kan sga mycket om att undertrycka orenheterna finns det ocks mycket att sga om att dra nytta av deras oerhrda energi. Faktum r att tills vi r hgt upplysta finns det en underlig blandning av medknsla och frvirring bakom det mesta vi gr, som nmnts tidigare, och drfr mste vi lra oss arbeta utifrn detta. Dessutom kommer dessa potentiellt anvndbara emotionella energier att fortstta att uppst p samma stt som vdret, till och med hos hgt upplysta individer (tvrt emot allmnna frestllningar), s vi mste lra oss hur vi ska hantera dem och anvnda dem p ett bra stt. Kom ihg att de hr vningarna och lrorna inte handlar om att bli ngot slags knslolst, icke existerande vsen, utan om att klart frst sanningen om vr mnsklighet och vrt liv. Att obehindrat kunna se den sanna naturen hos alla kategorier av frnimmelser, ven de frnimmelser som utgr alla kategorier av knslor, r en mycket god id och rekommenderas starkt. Det kan till och med utfras som systematisk vning fr dem som strvar efter fullstndig frstelse. Allts kan de som praktiserar vningar i notering, vilket jag verkligen frordar, notera och benmna ven vilka emotioner de upplever, till exempel rdsla, uttrkning, ilska, tillfrsikt, rastlshet, gldje eller avund. Dessutom kan den kraftfulla energin i knslolivet utnyttjas till att strka vr utvning, ngot som kan vara mycket nyttigt. En viss mtta och sans krvs, en medelvg mellan knslobegrnsning och energitransformering. Endera ytterligheten kan skada eller hjlpa beroende p hur mycket visdom eleven besitter, hur skickliga lrarna r, och hur noga eleven lyssnar p lrarna. Det ska framhllas att de som r hngivna i vningarna och i att lra sig att va korrekt har mycket strre sannolikhet att gra framsteg n de som inte r det. De som kan kanalisera all sin vrede, frustration, lust, girighet, frtvivlan, frvirring och ngest till att frska hitta en

115

bttre vg r de enda som sannolikt har vad som krvs fr att till sist n befrielse. De som verkligen klarar att sitta med de specifika frnimmelser som vrede, frustration, lust, frvirring, ngest och alla andra knslor utgrs av - med klarhet, precision, sinnesjmvikt och acceptans av vr mnsklighet - har nnu strre mjlighet att bli upplysta. Detta stycke frtjnar att lsas mer n en gng. Det r vanligt att mnniskor knner sig illa till mods ver sin brist p framsteg. Detta kan orsaka stor frustration och leda till sjlvkritik och avund eller extrema yttringar av blind tro och krampaktigt fasthllande vid dogmer. Utvningen kan paralyseras om eleven fastnar i dessa knslor, eller i tron att nskan om upplysning r ett problem nr det i sjlva verket r den mest medknnande nskan ngon kan ha fr sig sjlv eller andra. Konsten r att kanalisera denna energi till riktig utvning med god teknik istllet fr att gna sig t jmfrelser eller tankar om framsteg. Undersk helt enkelt frnimmelserna som all frustration och jmfrelse bestr av, det vill sga: upphr inte med

underskningen fr att vissa kategorier av frnimmelser uppstr.

Prva den hr lilla vningen nsta gng ngon form av stark och till synes vrdels eller olmplig knsla uppstr: Fokusera frst p de frnimmelser som den bestr av, och lt dem kanske till och med bli starkare om det hjlper dig att underska dem bttre. Hitta var i kroppen de finns, och frsk se s klart som mjligt vilket slags bilder och frestllningar som r associerade med dessa fysiska frnimmelser. Var fullkomligt klar ver den fulla omfattningen av lidandet i dem, hur lnge var och en varar, att dessa frnimmelser r observerade och inte srkilt vl under din kontroll. Hitta nu medknslan i detta. Ta en minut eller tv (inte mer) till att reflektera ver varfr detta speciella mnster av frnimmelser kan ha ett syfte ven om det inte verkar helt anvndbart i sin nuvarande form. Finns det i dessa frnimmelser en nskan fr dig sjlv eller andra att bli lyckliga? Finns det en nskan att vrlden ska vara en bttre plats? Finns det en nskan att ngon ska frst ngot viktigt? Finns det en nskan att saker ska vara bttre n de r? Finns det en nskan att uppn vlbehag, lugn och ro eller slut p lidandet? Sitt med de hr frgorna, med de frnimmelser de bestr av, tillt dem att bli starka nog fr att se vad som pgr men inte s starka att du blir fullkomligt vervldigad av dem. Lgg mrke till att rdsla innehller nskan att skydda oss sjlva eller dem vi bryr oss om. Ilska vill att vrlden ska vara lycklig och fungera vl, eller att rttvisa ska rda. Frustration uppstr nr ilskans medknnande frnimmelser gckas. Begr har sitt ursprung i nskan att vara lycklig. Dmande kommer frn en nskan om att saker ska anpassas till en hg standard. Nedstmdhet uppstr ur en knsla av hur

116

bra saker skulle kunna vara. S hr skulle jag kunna fortstta i en hel bok. Reflektera aktivt i dessa banor, sitt med denna medknnande nskan, erknn den, knn den medknnande aspekten av den. Tillt de aktuella frnimmelserna som tycks vara elementra fr brist att frsts direkt som och dr de r. Kom ihg att samma slags medknnande finns i alla levande varelser, i alla deras tafatta och frvirrade frsk att finna lyckan och slutet p lidandet. Sitt en stund med denna tanke eftersom den relaterar direkt till dina egna upplevelser. Undersk drefter de mentala frnimmelser som hr samman med objektet du antingen vill ha (begr), vill slippa frn (motvilja), eller helt enkelt bara vill kunna ignorera (okunnighet). Undersk realistiskt om det i grunden kommer att hjlpa dig eller andra, och om frndringarna str i din makt att stadkomma. Om s r fallet, planera och handla med s mycket medknsla och godhet som mjligt. Kom sedan ihg att allt annat lidande p grund av det emotionella mnstret r skapat av ditt sinne och dess frvirring, och frestt dig att kanalisera dess kraft till att utveckla moral, koncentration och visdom. Att reflektera ver det faktum att knslorna har ofrdelaktiga komponenter svl som vrdefulla kan ge oss en mera realistisk relation till vra hjrtan, sinnen och kroppar, och tillta oss att vxa i visdom och godhet utan att blint stnga av oss sjlva eller kedja fast oss vid en mur. Ur en viss synvinkel gr vi alla vrt bsta hela tiden, problemet r bara att vi inte ser klart nog. Det finns en tibetansk lra inom Tantra som kallas De Fem Buddhafamiljerna eller Fem Himmelsdansare som r bra fr att hantera den stora vida vrlden av emotioner och deras nyttiga svl som deras mindre nyttiga aspekter. Det finns en annan tibetansk lra kallad De Sex Vrldarna som ocks kan hjlpa. Bda dessa lror r alltfr rika och djupa fr att jag ska kunna gra dem rttvisa hr. Om du r intresserad av de hr utmrkta lrorna kan du titta p Journey without goal, Cutting through spiritual materialism och Transcending madness, alla av Chogyam Trungpa. Mrk vl att grundregeln nr man anvnder emotioner som drivkraft i utvningen r att faktiskt anvnda kraften till vning och inte till tankar om vning, tankar om ml som verkar lngt borta, tankar om att lyckas eller misslyckas, tankar om ens styrkor och svagheter, eller till och med tankar om att anstrnga sig i vningarna. De hr fllorna r alltfr vanliga och frslsar blint den stora kraften som finns naturligt i vrt knsloliv, och orsakar snarare n minskar svrigheter. En del av oss kommer att f slita hrt fr att lra sig. Jag minns fr en tid sedan nr jag insg att ngot jag trodde att jag frsttt helt och hllet bara var delvis frsttt. Jag var ganska olycklig ver detta, och beslt att lgga ner hela den medknnande vreden i en

117

obeveklig, fokuserad underskning av De Tre Knnetecknen under all tid jag kunde stta av till detta. Bara tv mnader senare kom jag att frst det jag ville, och jag var tacksam fr kraften i knslolivet och vad det kan ge till utvningen. Kom ihg att det finns krlek och visdom inblandade till och med i vra vrsta knslor. Om det r vad vi har att arbeta med, lt oss anvnda det klokt! Nu kanske ngra sger Det dr r inte rtt motivation! Du kan inte gra framsteg utan rtt motivation! . Bortsett frn det faktum att detta inte r sant, fngar dessa personer sig sjlva i ett Moment 22. Fr att uppn denna mycket rena motivation, fr att anvnda ett farligt sprk, mste man frst vad det r man vill anvnda denna rena motivation fr att frst. Drfr, om vi inte skulle kunna gra framsteg grundat p vra ngot vilseledda motivationer skulle uppvaknande vara omjligt per definition. Men lyckligtvis r uppvaknande mjligt, och det enda verktyg vi har r vningar baserade p halvfrvirrade motivationer. Jag r ytterligt tacksam att detta tycks vara tillrckligt om vi r villiga att anvnda vad vi har snarare n att fantisera om ett perfekt jag som inte existerar. Utan girighet, vrede, sjlvfrhvelse, frustration, oskerhet, rdsla och en massa andra frvirrande krafter skulle vi knappast rra oss ur flcken. Vi skulle inte lsa dharmabcker, vi skulle inte ka p retreat, vi skulle inte ta itu med vra livsfrgor, vi skulle inte bry oss alls. Men vi bryr oss, drfr kmpar vi p. Tacka den metaforiska Gud fr kraften i vra knslor och smrtan som de mrka orsakar. De r brnslet som driver oss p vgen mot frstelse.

118

18. RTT TANKE OCH DE EGEISKA STALLEN

I buddhismen lggs stor vikt vid rtt tanke och att undertrycka mentala orenheter , liksom vning i moral, rtt tal och liknande. Eftersom detta r komponenter i vr vardagliga verklighet r de aspekter av vning i moral. Betoning p att kontrollera vra tankar kan vara till nytta men det har sina begrnsningar, och orsakar ofta problem nr det missuppfattas. Nr detta blir det huvudsakliga syftet med vningarna, och dessutom innefattar frestllningar om en sjlvperfektion som frnekar de grundlggande realiteterna i den mnskliga existensen och de oundvikliga mrka sidorna av livet, r det garanterat att problem kommer att uppst. Buddha upprepade gng p gng vikten av att behrska tankar, transformera tankar och liknande. Detta har stor betydelse, men hans lra slutade inte dr. Han fresprkade ven att man skulle g vidare med att utveckla koncentration och sedan insikt, fr att frst kortvarigt tysta och sedan fr gott vervinna de fundamentala illusioner som driver vra larmande sinnen. Samma synpunkter kan man lgga p psykoterapi; det kan vara till nytta, men fr att f slut p lidandet mste vi g mycket djupare. Sutra nummer 20 i Buddhas Medellnga Tal (fantastisk bok frresten) heter Att Avlgsna Distraherande Tankar . I denna frehller Buddha sina lrljungar att ta itu med dliga, onda, osunda eller onyttiga tankar p fljande stt: Till att brja med, om man har uppmrksamheten fst p ngot som orsakar de dliga tankarna, ska man istllet flytta uppmrksamheten till ngot bra som inte ger upphov till dliga tankar. Om detta inte lyckas ska man reflektera ver riskerna med tankarna och p s stt frska betinga sig att inte tnka sdana tankar. Om detta misslyckas ska man frska glmma bort tankarna och inte ge dem ngon uppmrksamhet. Om detta inte lyckas ska man lgga fokus p att tysta sinnet och stilla tankarna. Om detta misslyckas ska man stta in alla sina krafter och krossa sinnet med sinnet , och tvinga tankarna att upphra med outtrttlig och total kraftanstrngning. Han rekommenderade ocks formella koncentrationsvningar med krleksfull vlvilja, medknsla, medknnande gldje och sinnesjmvikt (se Lovingkindness, The Revolutionary Art of Happiness av Sharon Salzberg, och Training the Mind av Chogyam Trungpa). De som knner till kognitiv terapi kommer att se stora likheter mellan denna 2500-riga metod och moderna tekniker. De kan bda bidra till att utveckla moral och ven minska de hinder som orsakar distraktion och dlig koncentration, svl som att brja skapa bttre

119

mentala och personliga vanor. Men ven detta kan ha sina problem om det inte frsts p ett realistiskt och klart stt. En subtil men inkorrekt modifikation av teknikerna kan skapa mngder av inre konflikter, liksom att inte frst dess begrnsningar. En subtil modifikation som definitivt inte rekommenderas men som r alltfr vanlig r att man erstter de tankar man tycker r dliga med sjlvfrdmande eller sjlvckel. Detta r ett resultat av att se enbart ignoransen och inte medknslan i ens avsikter och tankar, och kan stadkomma ytterst neurotiska och hmmade individer som i grunden frnekar sin mnsklighet och sitt hjrta. Det kan skapa elever som r mycket bittra, hrda, dmande, puritanska och allmnt otrevliga att vara i nrheten av. Detta r en av ytterligheterna. Den andra verdriften tenderar att uppst nr mnniskor fokuserar enbart p medknslan i sina emotioner och inte frvirringen och lidandet som de blandas med. Aspekter hos det sena 60-talet dyker upp i mitt minne. Detta misstag kan leda till stora missuppfattningar av Tantra, ohlsosamt njutningsskande, beroende och allmn omttlighet vilket r enbart destruktivt. Medan det kan verka trevligt och befriande fr en tid tycks konsekvenserna bli lika dliga som man kan vnta. Drfr kan en avancerad underskning av vra hjrtan, nskningar, aversioner och villfarelser hjlpa oss att reda ut vilka aspekter av dem som r nyttiga och vrda att utveckla, och vilka som r onyttiga och vrda att slppa med hjlp av de olika tillgngliga metoderna. Det sista problemet har sin grund i ofrstelse av att enda sttet att f varaktig befrielse frn dessa ihllande och ganska okontrollerbara tankar r att bli helt upplyst. Innan detta sker, till och med i tidigare stadier av uppvaknande, kommer orenheterna i sinnet att fortstta att skapa alla slags onyttiga tankar och sinnesbrus som r ltta att fngas i och bli lurad av. S ven om vning i tankekontroll rekommenderas och kan vara till stor nytta ska det inte ses som mer kraftfullt n det r. Kom ihg att vning i moral och koncentration utan vning i insikt inte stadkommer uppvaknande. Denna sanning kan upprepas om och omigen men av ngon anledning fortstter man att frbise den. En passande analogi r den om de egeiska stallen. Historien berttar att Herkules fick i uppgift att rengra de egeiska stallen. De innehll ett mycket stort antal hstar som kontinuerligt producerade stora hgar med exkrementer. Herkules frskte gng p gng med sin vermnskliga styrka att hlla dem rena, men det fanns alltfr mnga hstar som producerade alltfr mycket exkrementer alltfr snabbt ven fr hans frmga. S snart han rengjort ett omrde var de andra fulla av gdsel, och till sist blev han desperat. Men s kom han p idn att leda in en stor flod genom stallen som skljde dem alla rena p en gng, och hans uppgift var verkstlld. Medan de frnimmelser som utgr vr

120

verklighet fortfarande missfrsts kan vi knna oss som Herkules innan han dirigerade om floden. Detta r det normala frloppet och helt i sin ordning. Upplysning kommer pltsligt, men utvecklingen av det inledande uppvaknandet sker gradvis och fortgr i ganska frutsgbara steg (detaljer i Del III). Fr mer information i mnet rekommenderar jag de utomordentliga arbetena av Chi Nul som presenteras i Tracking Back the Radiance, versatt av Robert Buswell. I varje stadium av utvecklingen elimineras eller vervinns vissa onyttiga mnster av identifikation med upplevelser, som om man lett en flod genom en viss del av stallen, men mnga andra terstr innan det slutliga och fullstndiga uppvaknandet sker. P s stt blir sinnet efterhand klarare, mer grnslst och mer stilla, och det r mer sannolikt att de gagnlsa tankar genom identifikation som nd uppstr hinner fngas upp innan de gjort ngon skada. Drfr ska de som nskar att lidandet ska upphra strva efter att vara goda, att stabilisera sinnet, och att omsorgsfullt och precist frst den faktiska sanningen om sin upplevelse i varje gonblick p ett stt som gr bortom innehllet.

121

19. FRN INNEHLL TILL INSIKT

I fregende kapitel frklarades en metod fr kognitiv omstrukturering utformad fr att hjlpa oss att sluta tnka distraherande eller onyttiga tankar. Eftersom dessa tekniker talar om vad vi ska gra nr ngot speciellt hnder, snarare n hur vi ska uppfatta ngot fundamentalt om vad som n hnder, r de en aspekt av vning i moral eller koncentration. Men om vi r beredda att frst att vi ven kan anta ett insiktsorienterat perspektiv p svra eller distraherande tankar, antingen p kudden eller under aktivitet, kan vi pbrja en vergng frn innehll till insikt. Precis som du kanske frvntar dig bygger metoden helt p De Tre Knnetecknen p samma stt som vriga grundantaganden fr insiktsvningar, som att de innevarande sinnesupplevelserna r norm fr verkligheten. Metoden beskrivs frmodligen bst genom exempel, i detta fall med hjlp av personer med ett Stort Problem som befinner sig p insiktsmeditationsretreat och berttar fr lraren om sina erfarenheter. Det frsta exemplet r de som r fullstndigt kpt in sig i innehllet. Allts, i mina vningar har jag arbetat genom mitt Stora Problem och verkligen frskt ta itu med det. Det bara kommer tillbaka gng p gng. Varje gng jag sitter p kudden kommer jag p mej sjlv med att tnka p mitt Stora Problem igen. Det Stora Problemet r en s stor del av mitt liv, ett enormt problem. Jag r rdd att om jag ser alltfr nra p mitt Stora Problem kommer det att vervldiga mej. Jag nskar att mitt Stora Problem bara kunde frsvinna. Jag har vat s mycket och nd mste jag hlla p med det hr frbaskade Stora Problemet. Lgg mrke till att personerna utgr frn att det finns en kontinuitet i existensen av det Stora Problemet. De utgr ocks frn att alla tankar om det Stora Problemet antingen r jag , tillhr mig eller r avskilt frn mig . Dessutom arbetar de inte p sinnesnivn och frsker se den sanna naturen hos de tankar och fysiska frnimmelser som det Stora Problemet, och resten av verkligheten, bestr av. Kort sagt, vningarna de talar om r inte insiktsvningar. Lt oss gra ett nytt frsk. Jag satt p kudden och hade knappt brjat va med att lgga mrke till andningen nr en tanke om mitt Stora Problem uppstod. Jag frskte ignorera den, men nnu fler tankar om Stora Problemet dk upp och min mage brjade knnas orolig. Jag frskte fokusera p andningen igen, men sen upptckte jag att jag satt och tnkte p det Stora Problemet igen, tanke efter tanke, fr det mesta samma gamla tankar som upprepades gng p gng.

122

De hr personerna har redan gjort framsteg i att anvnda tankarna och de fysiska frnimmelserna som grund fr insikt. De brjar frska tillmpa frutsttningarna fr insiktsvningar p sina erfarenheter. De frsker fokusera p ett fysiskt objekt, och frsker lgga mrke till de enskilda frnimmelser som deras tankar och fysiska upplevelser bestr av. Men de har svrt att koncentrera sig, och har inte lrt sig att se den sanna naturen hos frnimmelserna. Jag satt p min kudde och frskte uppfatta var och en av de frnimmelser som andningen bestod av. Blandat med dessa fysiska frnimmelser fanns mentala bilder av andningen. Blandat med alla dessa frnimmelser fanns ven tankar om det Stora Problemet. De var snabba och tycktes ocks innefatta ett slags ltt smrtsamma eller obehagliga fysiska frnimmelser i magtrakten. Jag kunde se dessa komma och g och att de var observerade. Jag kunde knna nr de uppstod att det var ngot irriterande med de hr snabba frnimmelserna. Jag la mrke till att det mesta av min upplevelse utgjordes av frnimmelser som inte verkade ha samband med det Stora Problemet. Ibland uppfattade jag De Tre Knnetecknen hos de frnimmelser som verkade ha samband med det gamla frnimmelsemnstret hos Stora Problemet, och ibland frmdde jag stanna kvar i frnimmelserna av andningen. Men vilka frnimmelser som n uppstod kunde jag fr det mesta se ngon aspekt av deras sanna natur. S jag tycker jag att jag klarar av att va utan att frlora mej i gamla tankebanor om det Stora Problemet, som inte har ngot gott att tillfra men har orsakat mej mycket smrta. Detta r det slags beskrivningar som verkligen fr en meditationslrares gon att lysa. Lraren kan se att detta r en person som p allvar ftt en knsla fr vad insiktsvningar r och hur de kan vara till nytta. Meditatren frstr inte bara fokus och frutsttningar fr insiktsvningar men kan ocks faktiskt genomfra helt konsekvent och kraftfull utvning. Att kunna gra detta till och med nr vi gr omkring och hanterar vra problem kan vara mycket anvndbart. Att verg till frnimmelsenivn avsljar saker om vra angelgenheter som kan vara till stor nytta fr att behlla perspektivet och inte bli vervldigad. Det utvecklar ocks vanor som gr det lttare fr oss att verg till frnimmelsenivn nr vi gr formella insiktsvningar. Drfr: om du har ett problem som brukar stra dig, frsk under dagens lopp att ta dig tid att se De Tre Knnetecknen hos frnimmelserna som problemet bestr av och tnk Mnstret av frnimmelser som utgr det Stora Problemet r snabba, kortvariga och observerade. Jag ska gra mitt bsta att lgga mrke till detta nr de hr frnimmelserna uppstr. Nr jag talar om det Stora Problemet med andra eller mej sjlv ska jag frska hlla mina beskrivningar p en

123

insiktsorienterad niv. Genom att se det Stora Problemet som objektiva och vergende fenomen kommer jag inte att frlora mej i negativa och smrtsamma tankar om det. Jag kommer att kunna skapa mer klarhet i och distans till det Stora Problemet, tillfra mer intelligens till det Stora Problemet, se det Stora Problemet med mer sunt frnuft och balans. Om jag kan gra detta skulle det vara till stor nytta fr mej. Om jag fortstter vltra mej i mina malande tankar om det Stora Problemet som inte leder ngonstans kommer jag enbart att uppleva ondig smrta till ingen nytta. Detta r min plan och min lsning. ven om jag kommer att misslyckas om och om igen att gra detta kommer jag till sist att bryta vanan att inte se den sanna naturen hos det Stora Problemet och d kommer jag att vxa i visdom och lycka! S ska spelet sktas. Bara fr skojs skull ska jag ge ytterligare tv exempel p nnu mer avancerade meditatrer och hur de skulle kunna beskriva sina vningar. Jag satt p kudden och brjade lgga mrke till De Tre Knnetecknen hos frnimmelserna som utgr den upplevda verkligheten medan de visade sig. Det fanns fysiska och mentala frnimmelser; alla dk upp och frsvann snabbt och anstrngningslst. Jag kunde uppfatta kanske fem till femton frnimmelser per sekund, frmst i magtrakten, men det fanns mnga andra sm frnimmelser verallt; frger p insidan av gonlocken, ljud frn andra meditatrers andning. D och d mrktes ngra snabba frnimmelser blandade med sdana som gllde det Stora Problemet, likt sm spken som frsvann i ett hav flimrande av frg och form. De strde inte mina underskningar av verkligheten utan var bara ytterligare frnimmelser att underska. Detta r uppenbart stabila meditatrer med gedigen insiktsfrmga. De vet exakt vad de r ute efter och gr just det. De r beredda att ta sig tid fr underskning av ren frnimmelse. Vi kan inte frn brjan bemstra detta slags utvning, men jag tror fullt och fast att om vi gr klart fr oss exakt vad vi r ute efter blir det mycket lttare att faktiskt gra vergngen frn innehll till insikt. Genom att konstatera vad vi sjlva klarar av och sedan ta en titt p vad ngon p nsta frdighetsniv kan gra kan vi fortstta med mer frtroende till att vi r p rtt spr. Det sista exemplet beskriver upplevelsen hos en mycket skicklig och avancerad meditatr. Jag satt p kudden och kretsloppet av insikt visade upp sig anstrngningslst. En vergng intrdde och mycket fina, snabba vibrationer uppstod i samma gonblick, sjnk undan snabbt, frndrades och blev svaga fr ngra sekunder. Koncentrationen stabiliserades igen och avsljade det snabba upphrandet av frnimmelserna, den ena efter den andra, kanske fem till tio per sekund, sedan brjade saker ttna ngot, bli lite irriterande, men vibrationerna frblev den dominerande upplevelsen. Det var bara s att

124

deras otillfredsstllande aspekt blev mer mrkbar och det uppstod ett ftal frnimmelser med samband till det Stora Problemet. Jag upplevde ett par antydningar om vilka dualistiska perspektiv som finns kvar och den fundamentala smrta och frvirring de orsakar. Sedan uppstod en frskjutning, och ett enklare och mer verskdande perspektiv intrdde fljt av mer sammanhngande och synkroniserade vibrationer som omfattade det mesta av den upplevda verkligheten, med mycket rymd, kanske 5 15 per sekund. I samband med detta kom en kort period av knappt mrkbar men fullt utvecklad jmvikt nr vibrationerna blev mera allomfattande. All knsla av utvning frsvann. En minut senare visade sig tv av De Tre Knnetecknen i snabb fljd tillsammans med hela bakgrunden av rymd, och avsljade det obegripliga i karaktren av subjekt och objekt, och verkligheten upplstes. Sedan teruppstod verkligheten, tyst, klar, vacker och enkel. Jag konsoliderade rymden i den efterklangen fr att njuta av de formlsa vrldarna ngra minuter, steg upp genom dem och tillbaka till bottenls rymd. En vision med anknytning till det Stora Problemet uppstod. Jag fokuserade p visionen, la mrke till knslan av den, och innan jag visste ordet av var den utanfr kroppen och rrde sig i en frmmande vrld i ett samspel som visade i symbolisk eller mytisk form hur Stora Problemet upphrde. Jag uppfattade ngot om detta problem som jag aldrig sett tidigare; hur en gammal, falsk och icke underskt kedja av associationer hade orsakat min ofrmga att n en mer balanserad frstelse av det. Denna uppenbarelse brt min koncentration och jag tervnde till kroppen. Sedan gled jag ur de formlsa vrldarna och lt en ny insiktscykel brja. Nr jag reste mej frn kudden mrkte jag att de psykologiska insikter som uppstod i den andra vrlden hade kat mitt sinne fr humor och gett mej ett mer medknnande perspektiv gentemot dem som r inblandade i problemet. De frskte bara bli lyckliga, som vi alla. Det ska bli intressant att se hur detta utvecklas. Sdana meditatrer har talang och en lng rad frdigheter. De r inte bara avancerade insiktsutvare, de har ocks stor frmga till koncentration och kan ven uppn ngra av de mer ovanliga koncentrationstillstnden. Drutver tycks de ocks kunna anvnda sina frmgor till att g utanfr kroppen fr att n relativ insikt om innehllet i sina problemomrden. Slutligen hller de uppsikt ver de subtila tecknen p grnserna fr deras insikter. De r inte bara skickliga; de frstr vad de nnu inte frstr. De r p god vg att bemstra grunden i Buddhas lra.

125

Del III: MSTERSKAP

126

20. KONCENTRATION KONTRA INSIKT

Det finns en hel del frvirring kring skillnaderna mellan koncentrationsvningar och insiktsvningar. Detta kan delvis orsakas av Svampfaktorn och delvis ha sin grund i andra faktorer, som att koncentrationsvningar r lttare n insiktsvningar och fr det mesta betydligt mer behagliga. Koncentrationsvningar (vningar i samatha eller samadhi) r meditation p ett begrepp; ett aggregat av mnga vergende frnimmelser, medan insiktsvningar r meditation p de vergende frnimmelserna precis som de r. Nr man var koncentration frsker man mlmedvetet fixera eller frysa sinnet i ett specifikt tillstnd som absorption , jhana eller dyana . Verkligheten kan inte frysas p detta stt, men en illusion av soliditet och stabilitet kan frvisso utvecklas; detta r koncentrationsvningar. Insiktsvningar r utformade fr att trnga genom de tre illusionerna av bestndighet, tillfredsstllelse och ett separat jag, fr att kunna uppn befrielse. (Lgg mrke till att illusionen om tillfredsstllelse hnger samman med den falska knslan av att fortstta att mentalt skapa illusionen om ett separat, permanent jag r tillfredsstllande och till hjlp; och inte innebr ngot slags frtryckande och gldjeddande ngesttripp.) Insiktsvningar (olika typer av Vipassana, dzogchen, zazen med flera) leder till de successiva stadierna i utveckling av insikt. Insiktsvningar brukar vara svra och ganska frvirrande eftersom de r skapade fr att montera ner vr frvillade men omhuldade syn p vrlden och oss sjlva, ven om de ibland kan ge upphov till en otrolig lycksalighet under en frustrerande kort period. Koncentrationstillstnd r nstan alltid en kombination av stort nje, extrem fascination, frfrelse, grnslshet, sllhet, fridfullhet, sensation med mera. Det finns i grund och botten ingen grns fr hur intressanta koncentrationsvningar kan bli. Stadierna och uppenbarelserna vid insiktsvningar kan ocks vara mycket intressanta, men de r inte potentiellt beroendeframkallande p samma stt som koncentrationstillstnden och deras sidoeffekter kan vara. Insiktsvningar brukar vara hrt arbete det mesta av tiden ven om arbetet bara innebr att verlmna sig till verkligheten som den r. En omstndighet som faktiskt kar frvirringen r att terminologin fr koncentrationstillstnd (jhanas) anvnds i originaltexterna fr att beskriva bde de progressivt mer sofistikerade koncentrationstillstnden men ven utvecklingen av insikt, med liten urskillning av vilket som r vilket. Detta lstes i viss mn ngra hundra r senare nr stadierna i utveckling av insikt uttrycktes i de vedertagna kommentarerna, men det ursprungliga problemet nmndes inte. Det

127

var frst i mitten av 1900-talet som problemet reddes ut till en viss grad av burmeserna, och jag kommer att beskriva vipassana jhanas senare. Frsk hlla isr detta p ett stt som de gamla texterna inte gr: nrhelst jag refererar till jhanas utan att nmna om det avser jhana i samatha eller i vipassana menar jag alltid samatha, ett stabilt tillstnd skapat genom koncentrationsvningar. Nr jag syftar p jhanas skapade genom insiktsvningar kallar jag dem alltid vipassana jhanas. Koncentrationsvningar utvecklar koncentration men inte visdom. Problemet r att koncentrationstillstnden ltt kan lura mnniskor att tro att de r vid mlet p den andliga vgen eftersom dessa tillstnd kan vara s lycksaliga, grnslsa och ven formlsa att de liknar en del oprecisa beskrivningar av eller frvntningar om hur uppvaknande kan vara. Men koncentrationsvningar kan vara till stor hjlp och r mycket viktiga. Utan en viss frdighet i koncentrationsvning r insiktsmeditation i realiteten omjligt. Det pgick en esoterisk debatt i de gamla kommentarerna om ngra elever som blev upplysta utan att ens uppn det lgsta av koncentrationstillstnden (frsta jhana, frklaras senare), men jag skulle inte rkna med att det r en vanlig freteelse. Som tur r kan insiktsvningar i sig sjlva samtidigt utveckla koncentration och insikt, ven om det hri ligger inbyggt en risk att bli frfrd av koncentrationstillstnden. Kort sagt, du mste bemstra frsta jhana som en minimigrund fr att kunna pbrja utveckling av insikt, men detta r allt som krvs fr upplysning. S lnge man r mycket klar ver vad som r koncentrationsvning och vad som r insiktsvning, en frstelse som eventuellt inte r s enkel att uppn som en del kanske tror, kan koncentrationsvningar utver frsta jhana vara nyttiga fr insiktsmeditatrer. Alla koncentrationstillstnden stabiliserar sjlvklart sinnet, och detta har fyra primra frdelar. Fr det frsta: Det r inte troligt att en filmkamera som skakar vldsamt kan producera en tydlig eller begriplig film, och ett sinne som inte kan hlla fast vid ett objekt kan inte klart uppfatta den yttersta sanningen om det. Fr det andra: Eftersom koncentrationstillstnden utvecklar djup klarhet och stabilitet i innehllet r de mycket anvndbara fr att frmja djupa och lkande psykologiska insikter. Med andra ord, om du vill dra fram ditt innehll till ytan, va dig i koncentration. Fr det tredje: Koncentrationstillstnd kan ge en vlkommen och effektiv vila frn stress och st fr perioder av mycket djup avspnning och frid, vilket kan vara en mycket viktig del av en sund, medknnande och hlsosam livsstil. Buddha lovordade dem som bemstrade koncentrationstillstnden, och detta borde fungera som en pminnelse

128

till dem som underskattar deras stora vrde, eller felaktigt knner att avstende frn att njuta av livet r ngot andligt . Fr det fjrde: Koncentrationsvningar kan hjlpa insiktsmeditatrer att hlla sig mer mentalt stabila och balanserade nr de fr sina gamla frestllningar om sin existens nedbrutna av insiktsvningarna. Men om dessa tillstnd till sist blockerar processen genom att konsolidera en knsla av att jaget existerar, eller genom att skapa aversion mot att klart uppleva otillfredsstllelse, har de blivit ett hinder. Det r en mycket mtlig balans. Antingen en meditatr klnger fast vid stabilitet eller ett helt flytande tillstnd gr han med skerhet inga framsteg i insikt. Men andra sidan, om han strtar in i de snabba och kraftiga vibrerande upplevelserna i insiktsvningarna utan den mildrande effekten av koncentrationsvningar som hjlper honom att st ngorlunda stadigt, kan han bli som ngon som tagit en liten (eller i vrsta fall stor) dos LSD eller druckit alldeles fr mycket kaffe. Jag tillbringade de fem frsta ren av min utvning med att ge ganska liten uppmrksamhet t samatha jhanas, och jag inser nu att detta frmodligen var ett misstag. Ibland kan andliga genombrott vara exceptionella och dramatiska, och att kunna hlla igen och lugna ner sig kan vara anvndbart och nyttigt om vi mste hantera den vanliga vrlden och de andliga genombrotten samtidigt. Kort sagt, om du behver ltta upp dina insiktsvningar fr att du helt enkelt mste ta det lugnare fr att kunna fortstta med ditt vanliga liv, eller inte flippa ut totalt, r ett stt att gra detta att hnge sig t koncentrationstillstnd. Att kombinera detta med ett formellt beslut att inte gra framsteg i insikt kan vara mycket effektivt fr ndamlet. Det finns mnga koncentrationstillstnd, och de blir successivt mer frfinade efterhand som man bemstrar dem. En kort beskrivning av koncentrationstillstnden kommer senare. Den r hmtad i stort sett direkt frn standardtexterna och r mycket exakt. Oavsett vilken tradition du fljer nr du brjar bemstra dess koncentrationsvningar kommer du att g genom dessa tillstnd i den hr ordningen, upp till den niv din aktuella frmga tillter, ven om ngra mnniskor kan klara att hoppa ver vissa jhanas. Det specifika meditationsobjektet kan begrnsa vilken niv av jhanas som kan uppns och ven pverka upplevelsen av tillstnden. Sdana detaljer frklaras i olika erknda texter, som Visuddhimagga, och den mer lsbara men svrfunna Vimuttimagga. Bhante Gunaratanas The Jhanas som ingr i hans mer kompletta verk The Path of Serenity and Insight r ett vetenskapligt verk i mnet, liksom Nyanatilokas Path to Deliverance (utgiven av The Buddhist Publication Society of Sri Lanka).

129

Ngra av dessa texter (speciellt de frsta tv) ger sig in i lnga och sofistikerade diskussioner om vilka positioner och vilka objekt som kan passa bst fr de individuella anlag av olika slag som mnniskor har. Dessvrre r inte detta slags information vanlig i dag. Jag antar att en standarduppsttning fungerar i de flesta situationer, men det r ngot srskilt med en som r skrddarsydd. Jag vet att det fortfarande finns ngra kloster som lr ut den sortens traditionell utvning. Tyvrr r mnet fr stort fr att behandla ordentligt hr, men den som r serist intresserad av omrdet rekommenderas starkt att underska de ursprungliga kllorna. De innehller en hpnadsvckande mngd kraftfull information men r tyvrr ganska trttsam lsning. Mnga traditioner anvnder inledningsvis andningen som primrt meditationsobjekt, och vergr sedan till egenskaper hos tillstnden i sig nr de uppstr och koncentrationen r stark. Egenskaperna hos jhanas kan vara antingen lsa eller fasta beroende p hur befst man r i tillstndet. I ls jhana gr kvaliteterna hos det specifika tillstndet nd definitivt att skilja frn dem som frekommer i den vardagliga upplevelsen av samma kvaliteter, till den grad att man r vertygad om att man r i det frndrade tillstnd som definieras av dessa kvaliteter. I verkligt fast jhana knns det som om sinnet smlt samman med dessa kvaliteter och objektet, som om man inte r ngot annat n en kompakt massa av dessa kvaliteter eller detta objekt; som om dessa r hela vrlden och inget annat terstr. Att komma in i verkligt fasta jhanatillstnd kar dramatiskt de vlgrande effekterna av utvningen, men det fordrar strre koncentration och krver oftast mer gynnsamma vningsfrhllanden. Att anvnda jhanas vlgrande faktorer som enda koncentrationsobjekt kan vara till hjlp, liksom att anvnda ett enkelt och lttidentifierat yttre objekt som en ljuslga eller en frgad skiva. Verken i frteckningen ovan, speciellt Bhante Gunaratanas The Path of Serenity and Insight, ger mycket bra och detaljerade instruktioner i vningar som anvnder yttre objekt, kallade kasina , och du br helt enkelt infrskaffa och lsa dessa kllor. Jag ska dock terge de grundlggande instruktionerna hr: Stabilisera din koncentration p ett yttre objekt (kasina) tills du kan se det med gonen slutna eller nr du inte tittar p det. Anvnd den visionen som ett nytt objekt och stabilisera din uppmrksamhet p det tills din koncentration r som en klippa. Frn denna grund br du ltt kunna uppn vilket som helst av de tillstnd jag kommer att beskriva. Det huvudsakliga frloppet man gr genom i dessa tillstnd r fljande: Frst utvecklar man tillrcklig koncentration fr att uppn jhana. Sedan ser och knner sinnet jhana, och rr sig mot det och in i det. Nstan alla sdana frndringar i tillstndet sker mellan slutet av en utandning och brjan av nsta inandning, ibland tfljt av sklvningar i gonlocken. Drefter kommer en smekmnadsperiod , nr jhana r

130

friskt men ostadigt. Sedan fljer en mognadsperiod, nr jhana verkligen konsolideras och visar sig i sin fulla glans. Efterhand brjar jhanas brister bli mrkbara, liksom nrheten till fregende tillstnd och lttheten att falla tillbaka till detta lgre tillstnd. Det som hnder hrnst r att koncentrationen frdjupas, och ett slags jmvikt intrder mellan de bttre och smre aspekterna av jhana. Nr koncentrationen blivit stark nog och jhana inte lngre behvs, kommer sinnet p ett naturligt stt att verg till nsta hgre jhana och samma cykel brjar om igen, inom grnserna fr de tillstnd som mnskligt sett gr att uppn och din egen nuvarande frmga.

131

21. KONCENTRATIONSTILLSTNDEN Frsta Jhana

Frsta jhana kan intrda frst efter att meditatren uppntt frmga att verkligen stabilisera sinnet vid ett objekt som andningen, det vill sga efter det tillstnd som kallas ingngskoncentration; den niv av koncentration som krvs fr att n frsta jhana - eller fr insiktsvningar. Kort sagt, om vi glider omkring frlorade i tankar r det i grunden omjligt. Om du vill uppn det br du frska hlla fast fullstndigt vid ett objekt i kanske en minut. Nr du kan gra detta, frsk med tio minuter. Nr du klarar detta, frsk med en timme. Om du till exempel anvnder andningen som objekt, frsk vara medveten om varje enskilt andetag, tminstone delvis, i hela tio minuter, och sedan i en timme. Det r definitivt mjligt, och ett rimligt ml. Frsk att inte lgga s mycket uppmrksamhet p de olika frnimmelserna i sig. Frestll dig andningen som en sammanhngande och kontinuerlig enhet, med mnga olika typer av frnimmelser, som tillsammans betraktas som andning . Det r viktigt att veta att verkligen

komma in i en knsla av att andningen r en kontinuerlig enhet i tio sekunder gr mer fr dig n att iaktta andningen generellt till och frn under en timme.
Var ppen fr den skenbara enkelheten i tillvaron genom att mlmedvetet och lugnt arbeta med illusioner om soliditet eller fluiditet. Det finns en speciell komma-in-i -knsla som hjlper, p samma stt som nr man kommer in i ett avspnt tillstnd nr man spelar ett instrument, utvar en sport eller bara sjunker ner i ett varmt skumbad. Att vara p en tyst och trygg plats r mycket bra, liksom att ge sig sjlv tilltelse att slappna av, slppa de vrldsliga bekymren och njuta. Om du anvnder andningen som objekt kan du frska visualisera den som behagliga, mjuka vgor eller cirklar som r fridfulla och uppskattade. Frsk andas som om du vore i en trdgrd med doftande rosor och du ville uppleva all deras vldoft. Kanske dessa frslag kan illustrera det slags motstndslsa och fridfulla nrvaro som underlttar att uppn dessa tillstnd. Var lyhrd fr behagliga frnimmelser i och omkring det primra objektet. Hys inte skuld, ngest eller rdsla relaterat till djup gldje, ltthet och vlbehag. Det andliga livet behver inte vara ett obevekligt, gldjelst arbete, i synnerhet inte nr man var koncentration. Nr koncentrationen frbttras r det som om sinnet fr syn p frsta jhana och hugger tag i det. Att ha en aning om vad man kan vnta sig, det vill sga ngot njutbart och stabilt, kan vara till nytta. Frsta jhana innehller fem primra faktorer: tillmpad och ihrdig

132

uppmrksamhet, hnfrelse, lycka och koncentration. Tillstndet r underhllande och knns mycket behagligt men krver konsekvent anstrngning att vidmakthlla. Uppmrksamheten r smalt fokuserad, som om man tittade p ett litet omrde av den hr sidan. Tillstndet kan vara en verklig befrielse frn smrtan och obehaget i sittande meditation och kan tillflligt stilla sinnet. Som i alla koncentrationstillstnd r det ganska ltt att koncentrera sig p ngot som r mycket behagligt. Drfr kan koncentrationsfrmgan ka snabbt och ltt nr man vl uppntt frsta jhana, men innan dess kan den vara svr att stabilisera. Drfr r det ytterst viktigt att uppn frsta

jhana.
Mnniskor brukar verkligen tycka om det hr tillstndet och klamrar sig kanske fast vid det resten av tiden om de r p retreat, eller framkallar det gng p gng nr de var hemma. Det r en vrdefull frdighet eftersom det utgr minimigrunden fr bde insikts- och koncentrationsvningar. Frn frsta jhana r det i princip tre saker meditatrer kan gra. De kan antingen stanna dr (jag knner en som tillbringade tjugo r med frsta jhana i sina dagliga vningar och trodde det var insiktsvningar), de kan g vidare till andra jhana, eller de kan underska frsta jhana och p s vis pbrja utveckling av insikt. Med att underska tillstndet menar jag att man riktar in sig p att bryta ner illusionen av tillstndets soliditet i dess bestndsdelar av enskilda frnimmelser s att man kan frst dess sanna natur, det vill sga se De Tre Knnetecknen, som man gr i all insiktsvning oavsett objekt. Srskild uppmrksamhet mste gnas t att erfara exakt nr varje frnimmelse som tillstndet bestr av uppstr och frsvinner, i synnerhet nr det gller de primra positiva faktorerna som nmndes tidigare. ven om det i verkligheten inte r mjligt att uppfatta nr varenda frnimmelse uppstr och frsvinner, eller ens att vara medveten om varje frnimmelse, r det definitivt mjligt att vara klar ver tillrckligt mnga av dem fr att bli upplyst, och detta r det viktigaste. Det r ganska vanligt att mnniskor gr detta halvhjrtat och inte lgger srskild vikt vid de myriader frnimmelser som hnfrelse och lycka bestr av, eftersom de i hemlighet nskar att dessa knslor ska vara bestndiga, tillfredsstllande och jag - eller tminstone tillhra mig . Men insiktsvningarna r i grund och botten garanterade att stagnera om man klnger fast vid behagliga frnimmelser p det hr sttet, eller vid vad som helst annat fr den delen. Annorlunda uttryckt; om man inte kan se obestndigheten hos ett objekt har man konsoliderat det och kan drmed inte n insikt genom det. Det nrmaste hotet mot frsta jhana r ingngskoncentration; om den satsade ihrdiga anstrngningen eller uppmrksamheten slappnar faller man tillbaka dit. Som texterna med rtta sger: det faktum att man

133

mste anstrnga sig fr att uppn och frbli i tillstndet r ganska besvrande. Detta blir mer och mer uppenbart, och klar medvetenhet om just detta faktum medan man r i frsta jhana fr till sist sinnet att flyta ut ur frsta jhana och in i andra.

Andra Jhana
Andra jhana liknar frsta genom att ven detta tycks vara ett solitt sinnestillstnd. Nr nstan all ihllande anstrngning upphr kan faktorer som hnfrelse och lycka som skapas av koncentration verkligen dominera. Det r nmligen s att medan frsta jhana knns som ngot man mste vara uppmrksam p har andra jhana egenskapen att visa sig av sig sjlvt. Fokus fr uppmrksamheten vidgar sig ngot, ungefr som nr man ser rakt framfr sig utan att fsta blicken p ngot srskilt. Medan sinnesskapade objekt i frsta jhana r stabila rr de sig i andra jhana (till exempel snurrar, pulserar, svnger) i fas med andningen; lngsamt i brjan och slutet och snabbare i mitten av ett andetag. Sinnets stillhet kar mrkbart, och vlbehaget av detta tillstnd kan ocks ka betydligt, speciellt om vlbehaget r i fokus fr uppmrksamheten. Nr detta tillstnd r riktigt utvecklat kan intensiteten i vlbehaget nstan bli starkare n man str ut med. ven detta tillstnd r bra att uppn men det kan vara synnerligen fngslande. En del fastnar i att gna sig t detta om och omigen under en period frn dagar till r. Meditatren har ocks mjligheten att frska g vidare till tredje jhana, eller att underska tillstndet och pbrja utveckling av insikt genom att omsorgsfullt lgga uppmrksamheten p att fullstndigt bryta ner tillstndet i sina bestndsdelar frn gonblick till gonblick.

Tredje Jhana
Om meditatren bestmmer sig fr att g vidare till tredje jhana kan bara detta att g djupare i andra jhana leda till att hnfrelsen eller den knslomssiga succfaktorn i tillstndet till sist blir enerverande, fr sinnet att verge situationen och verg till tredje jhana. I detta tillstnd avtar hnfrelsen, och vad som terstr r en mer sval fysisk lycka och sinnesjmvikt med mycket medvetenhet om vad som pgr. (Det ska noteras att man kan komma s djupt in i jhanas, ven frsta, att uppfattningen av kroppen r ganska svag, frvrngd eller till och med obefintlig, och det mste man minnas nr man lser de hr beskrivningarna.) Uppmrksamheten har nu ett brett fokus, ungefr som om man vilar i den halva av rymden som finns framfr en. Tredje jhana r som

134

motsatsen till fokus fr uppmrksamheten i andra jhana. Vart vi n ser i andra jhana ser vi klart, men i tredje jhana r den breda periferin av uppmrksamheten klar medan centrum r dunkelt. Detta kan vara mycket frvirrande tills man vnjer sig, och att frska hlla fast vid ett objekt i centrum i tredje jhana gr att meditatren missar vad tillstndet har att ge och lra ut. Att verg frn andra till tredje jhana r som att g frn att fokusera p hlet i munken till att fokusera p ytterkanten av den, frutom att nu sitter man sjlv i hlet. Kom ihg detta nr du kommer till beskrivningarna av Den Mrka Natten i avsnittet om stadierna av insikt, eftersom Den Mrka Natten har sin grund i tredje jhana men med tillgg av De Tre Knnetecknen. Att fokusera p den breda periferin r ett mer fullstndigt, vidare, mer sofistikerat och komplext slags koncentration n de frsta tv jhanas; som att g frn att lyssna p Elvis till att lyssna p mycket komplex, dissonant jazz. I sin rena och enkla vidstrckthet, djupa klarhet, balans och frnjsamhet r tredje jhana nnu bttre n andra. Det r inte att undra p att mnniskor kan missuppfatta dessa tillstnd som upplysning, eftersom de kan tyckas stmma med beskrivningarna av hur upplysning kan vara. Men kom ihg att upplysning inte r ett sinnestillstnd, inte heller r den beroende av ngra frutsttningar hos verkligheten. Den kommer inte och gr som dessa tillstnd gr. Frn tredje jhana har meditatrer terigen ett par valmjligheter. De kan fastna dr, ngot som definitivt hnder; de kan g vidare till fjrde jhana; eller de kan underska tillstndet och pbrja utveckling av insikt. Det sistnmnda krver extra stor uppmrksamhet fr att frskra sig om att klart observera att alla de specifika frnimmelserna av frid, sinnesjmvikt, lycka och vidstrckthet uppstr och frsvinner, inte r tillfredsstllande, och inte r jag eller tillhr ett jag. Dessa egenskaper r inte ltta att slppa taget om, s det kan vara svrt. Men nr man lmnar ett sdant tillstnd kommer sinnet fortfarande att ha en viss grad kvar av dess goda egenskaper. Det kan vara till nytta fr insiktsvningarna om man avstr frn att klamra sig fast vid dem. Samma sak gller fr de vriga tillstnden, och det r drfr mnga lrare vill att deras elever ska bemstra koncentrationstillstnden innan de gr vidare till insiktsvningar. andra sidan; tillstnden kan vara s berusande, och p s stt bli en tervndsgrnd fr dem som blir vilseledda av dem, att en del lrare vill att deras elever ska sky dem som pesten tills de ftt relativt djup insikt i sanningen om tingen.

Fjrde Jhana
Liksom tidigare: om meditatren vill g vidare till fjrde jhana gnar de sig t tredje jhana och brjar till sist lgga mrke till det faktum att ven den fysiska lyckoknslan r ganska irriterande och hgljudd.

135

Till slut kommer sinnet att verge tredje jhana och skifta till det fjrde, som r hjdpunkten av sinnesjmvikt. Detta tillstnd r anmrkningsvrt i sin enkla vidstrckthet och acceptans. Den extrema nivn av orubbligt lugn skulle vara hpnadsvckande om det inte fanns just en sdan uttalad orubblighet. Detta r utan tvekan det mest fridfulla av de fyra frsta jhanas. Fokus fr uppmrksamheten r nu i stor utstrckning panoramiskt, och drfr r det till och med lite problematiskt att anvnda ordet fokus hr. I frsta jhana var objektet till sist tydligt men statiskt och ngot solitt som man kunde hlla fast vid. I andra jhana brjade objektet ta sig nya uttryck och ngon enkel frskjutning var mjlig. I tredje jhana gr man frn en punkt av uppmrksamhet till en vid cirkel av uppmrksamhet och rrelsen blir mer komplex, och man har nu tv rumsdimensioner plus tid. I fjrde jhana blir saker tredimensionella, och objekt skapade i sinnet, som visualiseringar, brjar leva sitt eget liv; blir levande, strlande och transparenta. Det fjrde jhana innefattar rymd och uppmrksamhet p ett stt som de tre fregende inte gr. Medvetenheten anses bli fullndad tack vare sinnesjmvikten, ven om denna faktor inte framtrder lika mycket som i tredje jhana. Nr vi verkligen r i detta tillstnd kan grundknslan av var kroppen r och hur den ser ut bli mycket vag eller till och med frsvinna helt; i lgre grad om man r i tillstndet med gonen ppna. Detta r en verkligt hgtstende frdighet att uppn, och kan ltt tas fr mlet fr det andliga livet trots att det inte alls r frga om det. Frn detta tillstnd har eleverna ganska mnga valmjligheter. De kan kra fast, de kan g vidare till de formlsa vrldarna, de kan utveckla vad som beskrivs som psykiska krafter , eller de kan underska tillstndet och pbrja utveckling av insikt. Nr man undersker det hr tillstndet mste man absolut gna srskild uppmrksamhet t det faktum att de myriader frnimmelser som sinnesjmvikt och vidstrckthet utgrs av kommer och gr frn gonblick till gonblick, inte tillfredsstller eller sknker en permanent viloplats, och inte r jag . terigen, det r ltt att bli bunden vid frnimmelserna som skapar de hr hga tillstnden, och stor precision och uppmrksamhet (svl som rlighet) mste gnas detta om eleven vljer ett sdant alternativ. En annan vg r att lmna tillstndet och sedan pbrja insiktsvningar, eftersom de frmgor som tillstndet prglar in i sinnet drjer kvar bara en kort tid, och det kan vara bra att eleven inte klamrar sig fast vid dessa tillflliga vinster.

136

De Mentala Krafterna
Betrffande de mentala krafterna ( siddhis p Pali) finns det listor i de gamla texterna ver alla slags speciella frmgor som kan utvecklas med fjrde jhana (eller kanske lgre eller hgre jhanas) som grund, och de uppns n i dag. De kan omfatta alla mjliga underliga upplevelser, inklusive fullt utvecklade och oerhrt realistiska erfarenheter av andra vrldar som kan verka synnerligen magiska och vl sammanfalla med vad man kanske tnker p som olika mentala krafter. Om dessa r verkliga eller inte r en frga som jag fredrar att undvika, ven om upplevelserna kan vara s exceptionellt livfulla att de verkar mer verkliga n verkligheten . Mycket intressantare n frgan

om vad som r verkligt r frgan om vad som r orsak, det vill sga vad som leder till vad. Till exempel kan vi inse att vra drmmar inte r
verkliga , men vi mste medge att det kan finnas konsekvenser i den verkliga vrlden av att vi drmmer. Allt sdant hr kan vara en ofrutsgbar historia, och de mentala krafterna visar sig ofta vara ngot annat n de verkar. Som en av mina vnner en gng sa: Ja, jag kan flyga, men inte just i den hr vrlden! . andra sidan, det verkar mjligt genom stark avsikt, stor koncentrationsfrmga, uppskattning av det inbrdes beroendet och grundligt experimenterande att manipulera det vi kallar den hr vrlden , svl som de som finns dr, p mycket ovanliga och djupa stt. Ja, jag refererar till sdant som telekinesi, sinneskontroll, att lsa andra mnniskors tankar, att sp i eld och annat i den vgen. Ju mer din koncentration och insikt sammanfaller, och ju mer du ser de magiska aspekterna av saker och ting, desto mer kommer du att lra dig om det jag kallar universums magiska lagar och hur du kan anvnda din vilja fr att pverka det. Men om man inte har kommit verkligt lngt p den moraliska vgen, och kanske till och med om man har det, skulle jag vara mycket frsiktig med att formellt och medvetet klampa in p det hr kraftfulla omrdet. Det r absolut livsviktigt att komma ihg att man fr skrda vad man sr om man vervger att avsiktligt anvnda sdana krafter. Goda avsikter r en absolut grundfrutsttning, men inte ens detta r alltid nog fr att undvika att trassla till det nr vi ger efter fr frestelsen att formellt manipulera vrlden p ovanliga stt. Makt korrumperar, som det gamla tnkesprket sger. Andliga traditioner hyser generellt en ptaglig hatkrlek till krafterna, och om du brjar leka med dem kommer du att frst varfr. Historier om Buddha visar tydligt att han, och andra i hans nrhet, fann dem extremt fascinerande, ibland nyttiga, och ofta djupgende. De fann dem ocks farliga; ett obehagligt sidospr. All stark energi, som till exempel den sexuella, brukar visa vrt verkliga jag som det r.

137

Nr man leker med de hr krafterna rekommenderar jag omsorgsfull uppmrksamhet p hur man definierar verklig , och de praktiska konsekvenserna av vr personliga definition av verklig i vrt dagliga liv. Du kanske till exempel nyss har kommit tillbaka frn en retreat dr du roat dig med visualiseringsfrmgor, och ett par dagar senare ser du en skara strlande nglar som flyter genom vggarna in i ditt vardagsrum dr du och dina gster sitter. Detta r din faktiska upplevelse. Vilket du n vljer av att ignorera dem, ge dem massor av uppmrksamhet, kommentera dem fr dina gster, falla p kn och be eller rusa skrikande ut genom drren kommer att ha olika konsekvenser fr ditt faktiska liv. Dessa konsekvenser ska noga vervgas i frhllande till hur du hanterar sdana upplevelser. Som en parentes kan nmnas att om du lrt dig att se nglar kommer du frmodligen snart att trffa p demoner ocks. Nr det kommer till mer manipulativa krafter kanske du kan brja f en knsla av att lsa andra mnniskors tankar och knslor. Kommer du att vilja tala om det fr dem, eller rentav agera p dessa intuitiva knslor i tron att de r sanna? Du kan f knslan av att du kan manipulera andras knslor eller energiniver p stt som skulle anses magiska. r det en bra id? Det finns inga ltta svar p en del av de etiska och praktiska frgorna som kan uppst kring krafterna, men jag rder till en hg grad av frsiktighet och terhllsamhet. Respektera andras rttigheter, och kom ihg att handlingar av andra skl n medknsla innebr stor risk fr otrevliga bakslag. Erfarenheter av de mentala krafterna kan vara omttligt fascinerande, eftersom allt du kan frestlla dig att uppleva r mjligt. Krafterna kan ocks leda till att mnniskor blir riktigt, riktigt konstiga. Om du vill veta mer om dina skuggsidor r detta ett stt att n dem p kollisionskurs. Det kan till exempel vara mycket pedagogiskt att f problemen i dina frldrarelationer att manifesteras som tv stora, dreglande demoner som slungar brinnande uppstoppade djur efter dig samtidigt som du lmnar kroppen och flyger ver Grand Canyon, men det kan ofta krva massor av tid och grubblande fr att komma p hur detta slags upplevelser stadkommer en praktisk skillnad i ditt liv. Som en burmesisk man en gng sa till en av mina vnner: Min bror var koncentration. Vet du, ibland blir han lite galen! Det han pratade om var det som ibland kan hnda nr mnniskor fr mentala krafter. Kom ihg att de flesta av dessa upplevelser r tillrcklig grund fr en diagnos p psykisk sjukdom i den konventionella medicinska vrlden, speciellt om de brjar inverka p arbete och krleksrelationer. Sk drfr vgledning hos andra som samtidigt tycks vara sunda och vlfungerande och som vet hur man navigerar skickligt p omrdet. Att hitta sdana mnniskor r svrt men vl vrt ett frsk.

138

Att leka med visioner och andra utomsinnliga upplevelser, som till exempel att frflytta sig ut ur kroppen, att vara p flera platser samtidigt eller liknande, kan ibland ge en kvardrjande knsla av att vara ofrankrad, verklighetsfrmmande, frstrdd och utan sammanhang i timmar och kanske dagar eftert, ngot jag kallar en siddhibaksmlla . Motion och annan fokusering p ngot fysiskt som ett rejlt ml mat eller orgasm - kan hjlpa, och att helt enkelt inte va p ett tag. Mycket kraftfull insiktsvning med fokus p obestndighet kan ocks hjlpa till att lsa upp dessa upplevelser, men de r inte srskilt stabiliserande i sig och kan ibland vara raka motsatsen. Eftertryckligt fattade beslut att inte prva p eller anvnda krafterna kan ocks vara till stor nytta, som att helt enkelt sga hgt Jag beslutar hrmed att jag inte ska prva eller anvnda dessa krafter (ange dem hr) tills jag formellt beslutar ngot annat . Jag skulle fresl frsiktighet och omsorg med visioner och andra vernormala eller versinnliga upplevelser som kan uppst under vningarna. Den frmsta faran ligger i att ta dem alltfr allvarligt och drfr utg frn att de r viktigare n de r. Det kan vara en god id att lta dem vara tills mycket sent i utvningen om man inte har ngon i nrheten som kan vgleda till ett lmpligt anvndande, eller tills man r vl balanserad och kan ta dem med en stor portion humor. Om man struntar i dessa rd kan erfarenheterna mycket ltt bli nya kllor till orenhet i sinnet; lnga psykedeliska och manipulativa tunnlar mot ingenting - eller undergng. Jag minns ett brev jag fick frn en vn som haft fr avsikt att genomfra en intensiv retreat med insiktsmeditation men halkat ver till att leka med den hr sortens upplevelser. Han hade nu fascinerats av sin frmga att se djurandar och andra vernormala varelser, och hade regelbundna konversationer med ngot slags lgnivgudar som talade om fr honom att han gjorde enorma framsteg i sin insiktsutvning, det vill sga exakt det han ville hra. Men det faktum att han hade varaktiga visionra upplevelser och dessutom trodde p deras innehll gjorde det tydligt att han inte alls vade insikt, utan hade tappat bort sig i och blivit lurad av dessa siddhis - det r helt uppenbart. Missfrst mig inte; om man r ute efter ett annat stt att tydliggra sitt innehll och sina problemstllningar kan visioner av sdant som djurandar vara till stor nytta. Knepet r bara att inte blanda samman innehll med primr insikt. Mentala krafter kan ven anvndas skickligt, och det finns hela traditioner som anvnder dem som den huvudsakliga vgen. De kan ptagligt vidga horisonten och r s intressanta att ett stort djup av ytterst stabil koncentration ltt kan utvecklas. De kan ka intensiteten i vra mentala processer till en s hg niv att de blir mycket ltta att se som

139

de r, om vi vljer att gra detta. De kan ocks brja sudda ut grnsen mellan det mentala och det fysiska p stt som kan vara bde frvirrande och djupgende. Nr vi brjar leka med frestllningar, vidgade sinnesfrnimmelser och energetiska fenomen kan det verka som om det finns tv vrldar eller upplevelseflt som trnger in i varandra; den vanliga (den verkliga vrlden) och den magiska ( second attention , astralplanet , andevrlden ). Att integrera dessa tv perspektiv till ett kausalt flt utan artificiella dualiteter eller grnser r verkligen ett projekt, med potential att leda till mycket hga niver av frverkligande eller till galenskap. Det r ett hgt spel, men dessvrre tycks det i stort sett oundvikligt efter en viss punkt. Upplevelse av krafterna kan hjlpa mnniskor att leva i vrlden p ett stt dr man r ppen och mottaglig fr dess rikedom men nd inte ser verdrivet allvarligt p den eller r fixerad vid den. Som bst kan de utgra en grund fr mycket djup utforskning av sidor hos oss sjlva som vi sllan ser med sdan klarhet, speciellt omrdet som beskrivits av sdana som Jung och den shamanska traditionen. Ngon gng kan sdana upplevelser medfra insiktsfulla uppenbarelser, tillfllen nr vi ser vra problem och skuggsidor s klart att vra liv definitivt frndras till det bttre. ven om nsta punkt kanske lter ganska radikal finns det goda skl att anta att vi alla agerar p vad man kan se som en magisk niv hela tiden, men bara gr det utan medvetenhet om detta faktum. Det bsta argument jag vet fr att lra sig hur man arbetar p de mentala krafternas niv r att infra medvetenhet och medknsla i en process som redan pgr. Med andra ord, eftersom vi redan sysslar med magi hela tiden, faktiskt alltid nr det finns medvetenhet och syfte, kan vi lika grna lra oss att gra det vl. andra sidan, att leka med siddhis kan fra upp verkligt snurriga saker frn vrt undermedvetna som vi inte r redo eller kapabla att hantera p ett bra stt och som orsakar lckage i vra liv som helt enkelt r onyttiga och mycket svra att integrera. I sjlva verket r det s att nr man leker med vilken meditationsteknik som helst fr man inget gratis. Det slutar alltid med att man tvingas mta ytterligare utmaningar som har att gra med personlig eller andlig utveckling, antingen direkt eller snart eftert. Det tycks inte finnas ngot stt att kringg detta. Om man vill utveckla siddhis mste man generellt uppn mycket fasta jhanatillstnd med den specifika avsikten att f dessa erfarenheter, ven om de ofta kan uppst spontant. Visuddhimagga och Vimuttimagga (den senare r mindre encyklopedisk och svrare att hitta men mycket mer lsbar) beskriver bda djupt och detaljerat hur man uppnr mentala krafter. Man kan ocks underska Bhante Gunaratanas frnmliga verk The Path of Serenity and Insight. Flj

140

bara instruktionerna och prva, de r s exakta som de kan vara. Man br ven lsa Sutta #2, Frukterna av det hemlsa livet, i Buddhas Lnga Tal fr mer information om alla koncentrationstillstnden och de mentala krafterna. ven om magiskt eller mytiskt tnkande generellt inte r srskilt nyttigt p den andliga vgen mste det medges att det r det enda slags tnkande som kan gra den hr sortens erfarenheter begripliga. Men man mste veta nr man ska slppa fram det och nr man ska stnga av det. Om man anvnder sig av jungiansk psykoterapi, shamanistisk pathworking, eller arbetar med Tree of Life, Tarot eller liknande, kan du tnka s magiskt och mytiskt du vill. Det kan faktiskt vara till nytta. I de flesta andra fall: lt bli! Medan Theravadabuddhism klart slr fast hur man uppnr de mentala krafterna sger den inte mycket om hur man anvnder dem, frdelarna med dem eller deras risker. Tantra och mnga andra traditioner (som vissa av de shamanistiska) klargr detta mycket bttre. Man kan ocks ta en titt p de senare arbetena av Carlos Castaneda, nr han inte var s fascinerad av hallucinogener, till exempel The Art of Dreaming, eller resa till ett ashram som fokuserar p dessa aspekter av andlig utvning, eller underska traditioner som Wicca, Thelema, The Golden Dawn eller Ceremonial Magick. Observera att jag skriver ordet magick med ck p grund av att dessa traditioner frordar en distinktion mellan magik i showsammanhang (illusioner baserade p mekanismer och manuella tgrder) och omrdet av speciella krafter eller verklig magik. Donald Michael Kraigs Modern Magick r en klassiker i mnet, liksom arbeten av Aleister Crowley. sikterna om Crowley gr starkt isr, men gmda i hans frustrerande texter finns guldkorn som r svra att finna ngon annanstans. Trots alla hans egendomligheter och brister uppskattar jag hgt mnga synkroniserande aspekter i hans arbeten, och hans djupa engagemang i att gra meditation och magick tillgngliga. Det r ven mjligt att anvnda erfarenheterna av de mentala krafterna, speciellt visioner och att frflytta sig ut ur kroppen, som en grund fr insiktsvningar enligt standardmetoden - underskning av rena frnimmelser med fokus p De Tre Knnetecknen hos dessa frnimmelser, nr de uppstr ur ytterst hga niver av klarhet och koncentration. Upplevelserna kan ocks vara s verklighetsfrmmande i sitt innehll att vra normala fixeringar och vanetankar frsvinner. Erfarenheter av insikt i dessa vrldar kan vara totalt vervldigande och man glmmer dem inte i frsta taget. Tantriska visualiseringsvningar anvnder sig kraftfullt av detta nr de r som bst. Per definition; om du har visualiserat en tredimensionell intelligent existens som r sjlvgende r du starkt koncentrerad i fjrde jhana, och det r enbart

141

frgan om att se De Tre Knnetecknen hos det fr att f betydande insikt. Mentala krafter kan ven uppst spontant ur insiktsvningar, speciellt i fjrde stadiet, Uppstr och Frsvinner, och ibland i elfte stadiet, Sinnesjmvikt (se Utveckling av Insikt senare). Fjrde jhana anses traditionellt som grunden fr mentala krafter. Men att komma s djupt i frsta jhana att man inte lngre uppfattar kroppen, i kombination med en uttalad avsikt att ha sdana upplevelser, kan ibland vara tillrckligt fr att de ska uppst. G djupt in i frsta jhana, lmna det igen, besluta dig fr att ha dessa upplevelser och se vad som hnder. Upprepa om ndvndigt. Om det inte fungerar, lr dig att klart visualisera frgerna vit, bl, rd och gul som varaktiga upplevelser och upprepa sedan ovanstende instruktion. Om inte det heller fungerar, hitta den sllsynta lrare som bokstavligen kan leda dig in p detta esoteriska omrde. nnu bttre, hitta en bra lrare innan du alls ger dig in p omrdet! Om inte allt detta rcker kommer hr mitt bsta rd fr att arbeta formellt med krafterna. Nr du har tillrckligt med koncentration fr att vara stabilt i fjrde jhana, med ett antal olika objekt och frger, frsk med fljande traditionella buddhistiska magick som blandats med ngra praktiska ppekanden: 1. Skapa en ren grund, vilket innebr att bada eller duscha stillsamt och ta p rena klder. Detta kan hjlpa men r inte ndvndigt. 2. Hitta en lmplig plats att arbeta p, vilket innebr ett tyst och lugnt stlle fritt frn distraktioner. Om du inte hittar en sdan plats, eller knner dig ndsakad att utfra magicken under mindre optimala omstndigheter (till exempel offentligt, i frbifarten), kan du helt klart hoppa ver det hr steget ocks. 3. Tnk genom det hela innan du fortstter. Hoppa aldrig ngonsin ver det hr steget om du inte absolut mste. Detta steg inte bara hindrar dig frn att misslyckas allvarligt, det r en del av trollkraften och en mycket viktig del av uppbyggnaden. Vsentliga delar att inkludera r: a. Vad det r du ber om; b. Hur det ska tnkas eller formuleras s specifikt som mjligt; c. Varfr du ber om det, speciellt om det finns ngon mer elementr nskan du hoppas p att uppfylla som du br fokusera p medan du lter de mindre viktiga delarna hnda som de vill; d. Exakt vem eller vad som r inblandade; e. Varenda mjlig bra eller dlig konsekvens av det du tnker gra som du kan komma p. Ta god tid p dig fr detta och visualisera allt i tid och rum s lngt som det mjligtvis kan strcka sig;

142

f. Anm.: Om etiken i det du tnker gra knns det minsta underlig i ngon del av din varelse, speciellt i hjrtat eller magen, behver du frmodligen g tillbaka till brjan och tnka om alltsammans medan du tittar p problemet ur andra synvinklar. 4. Avancera frn frsta till fjrde jhana. Bygg upp vart och ett noggrant och fullt ut lngs vgen s att du har en bra grund att arbeta frn. De som kan n de formlsa vrldarna kan stiga upp hela vgen genom dem ocks. Lmna sedan fjrde (eller ttonde) jhana och lt en formell avsikt stadkomma vad det nu r du vill ska hnda, det vill sga lt den fulla energin av din avsikt lyfta utan tvekan eller begrnsning. Om du tnker genomfra detta s mste du verkligen verlmna dig till det; drfr r det tredje steget s viktigt. 5. Slpp taget och se vad som hnder. En sista varning om krafterna: att syssla med detta privat r en sak; att praktisera magick offentligt och involvera andra mnniskor r ngot helt annat. Om du praktiserar magick offentligt, uppenbart eller diskret, kan du inte undvika att stta p ngon annans paradigm, vrderingar och uppsttningar av frestllningar om hur vrlden r och vad som r mjligt, som inte r samma som dina egna. Risken fr negativa reaktioner frn andra r mycket stor, av mnga anledningar. Tnk bara p hur avvikande man inom det rdande vsterlndska synsttet anser att allt frn hxeri till parapsykologisk brottsutredning r. Kort sagt, om du utvar formell magick och ngon annan fr reda p det, eller anser att de pverkats av det, fr du vara beredd p mjligheten av allvarliga motreaktioner och bieffekter. De formlsa vrldarna r den sista valmjligheten man kan flja frn fjrde jhana. De kan definitivt vara mycket anvndbara till att f perspektiv p saker och ting och reda ut en del om medvetenhet (som kommer att tas upp nedan). Men innan jag fortstter till de formlsa vrldarna ska jag gra en stunds utvikning till en kort - och senkommen - diskussion om

143

22. JAGLSHET KONTRA SANT JAG

Detta r en av de frgestllningar som brukar dyka upp nr hinduism eller kristendom kommer i kontakt med buddhismen. Kanske den borde dyka upp mer ven inom buddhismen. Jag tar upp diskussionen hr eftersom den innehller ngra punkter som r anvndbara i kommande och tidigare resonemang. Sant Jag och jaglshet handlar egentligen om samma sak, bara ur olika perspektiv. Vart och ett kan vara till nytta, men vart och ett r ocks en ytterlighet. I sjlva verket finns sanningen i medelvgen mellan dessa bda och r obeskrivbar, men jag ska frska frklara det nd och hoppas att det ska stdja sjlva praktiken. Det kan tyckas underligt att placera ett kapitel som handlar om resultatet av insiktsvningar mitt i beskrivningarna av samatha jhanas, men frhoppningsvis kommer du att frst varfr det kommer dr det gr nr du lser nsta kapitel. Till alla er intellektuella kan jag bara sga att det stt p vilket det hr kapitlet mest sannolikt kommer att stdja praktiken r genom att vara fullkomligt obegripligt och p s vis vrdelst. Ironiskt nog har jag frskt gra det hr kapitlet mycket tydligt, och genom detta har jag skapat en enda rra av paradoxer. I en av sina pjser jmfr Shakespeare filosofer med jurister. verfrt till insiktsvningar: en jurist som r urdlig p att gra vningarna men nd frsker r ondligt verlgsen en vrldsbermd filosof som r en verklig mstare p teorierna men inte var alls. Kom ihg att det andliga livet r ngot man gr och frhoppningsvis frstr, men inte ngon doktrin att tro p. Den som r intresserad av den formella buddhistiska dogmatiska antidogmatismen rekommenderas att underska de srskilt djupgende suttorna, #1, Alltings Upphov , i Buddhas Medellnga Tal, och #1, Det Hgsta terstende (Vad Lran Inte r), i Buddhas Lnga Tal. terigen: inse att allt det hr pratet r i stort sett oanvndbart och riskerar att inte vara srskilt begripligt. Enbart underskning av vr verklighet kan hjlpa oss att faktiskt och direkt frst det, men inte p ett stt som r tkomligt fr det rationella sinnet. Ingenting av innehllet i vra tankar kan riktigt frklara erfarenheten av den frstelse jag kommer att visa p, dremot finns det ngot i den direkta upplevelsen av tankarna som kan uppenbara det. Allt jag tnker frska frklara hr kan, utan direkt insikt, bli ett stort tilltrasslat nt av meningslsa synpunkter. Mnga av de barnsliga och trttsamma dispyterna mellan olika insiktstraditioner kommer av en fixering vid dessa frestllningar, och ett olyckligt fasthllande vid ena sidan av dessa skenbara paradoxer. Inte s verraskande uppstr dessa dispyter mellan olika traditioner

144

oftast hos personer med liten eller ingen insikt. Ett tydligt tecken p utveckling av verklig insikt r att dessa paradoxer mister sin frmga att frvirra och frdunkla. De blir istllet kllor till en balanserad utforskning och undervisning, skn poesi, signaler frn djupet av det andliga livet och ens egna direkta och icke-begreppsmssiga erfarenheter av det. Teorierna om jaglshet motsger direkt knslan av att det finns en separat iakttagare, och att denne iakttagare r ett jag som har kontroll och observerar verkligheten eller r utsatt fr vrldens prvningar. Det r verkligen vrdefullt att motarbeta denna illusion. Men om lrorna missuppfattas kan de ge upphov till en avigsida som ngar av nihilism, oengagemang i livet och frnekelse. Mnniskor kan bli helt fixerade vid att eliminera ett jag , medan betoningen ska ligga p orden separat och permanent , liksom p illusionen som uppstr. Ett bttre stt att sga det skulle vara stoppa processen att mentalt skapa illusionen om ett separat jag utifrn frnimmelser som r naturligt icke-dualistiska och ytterst obestndiga, och drfr helt saknar ngot som helst separat, permanent jag . Till och med om du blir ytterst upplyst kommer du fortfarande att vara hr sett ur konventionell synvinkel, men du kommer ocks att vara enbart en inbrdes beroende och ingende del av detta ytterst obestndiga universum - p samma stt som du alltid har varit. Den stora och nd subtila skillnaden r att det kommer att upplevas direkt och klart. Uttrycket eliminera ditt ego r p samma stt missfrsttt fr det mesta. Det finns fysiska fenomen och mentala fenomen, liksom medvetenhet eller mentala ekon av dessa, vilka ocks tillhr kategorin mentala fenomen. De r enbart fenomen, och inga fenomen r ett permanent, separat jag eftersom de alla frndras och alla r inbrdes beroende. De r blott och bart medvetna , det vill sga manifesterar sig dr de r utan ngon observatr alls. Grnserna som tycks skilja jag frn jaglshet r godtyckliga och begreppsmssiga, allts inte tingens sanna natur. Annorlunda uttryckt, verkligheten r fullkomligt inbrdes beroende, som en vldig ocean. Det finns ven medvetande , men medvetande r inte ett ting eller lokaliserat p ett srskilt stlle, s redan detta att sga det finns ven medvetande r ett mycket stort problem eftersom det frutstter separation och existens dr ingetdera finns. Fr att vara riktigt filosofiskt korrekt i detta (och i hg grad lna frn Nagarunja) kan medvetande inte sgas passa in p ngon av de hr beskrivningarna: Att det existerar, att det inte existerar, att det bde existerar och inte existerar, att det varken existerar eller inte existerar. Just drfr, sanningsenligt, kan det inte sgas att vi r medvetande, att vi inte r medvetande, att vi bde r medvetande och inte medvetande, eller ens att vi varken r medvetande

145

eller inte medvetande. Vi kan g genom samma mnster med frgan om fenomen r eller inte r upplysande i sig sjlva. Fr diskussionens skull, och fr att hlla oss till buddistiskt standardtnkande, r medvetandet permanent och ofrnderligt. Det har ven sagts att allting uppstr ur det och allting tervnder till det . Fast terigen frutstter detta en falsk skerhet i ngot som faktiskt r ogenomtrngligt mystiskt, och att blanda begreppet obegrnsad potential med medvetande r definitivt ett farligt fretag. Vi kan kalla det Gud , nirvana , Tao , Allah , Krishna , verklig upplysning , Buddhanaturen eller bara medvetande s lnge vi kommer ihg ovanstende fallgropar, speciellt att det inte r ett ting eller lokaliserat p ett srskilt stlle, och att det inte har ngra definierbara egenskaper. Ibland har man frestllningen att medvetande genomsyrar allt detta utan att vara det, och ibland att det ingr i allt utan att sjlvt vara ngot srskilt. Inte heller detta r helt sant, men bda perspektiven kan nd vara till hjlp. Om du kommer p dig sjlv med att anamma ngon fix id om vad vi hr kallar medvetande ; frsk ven att anamma dess logiska motsats fr att frska uppn en knsla av direkt nyfiken paradoxal obalans som rubbar fixa ider om det hr mnet och pekar p ngot bortom dessa begrnsade begrepp. Det r ett mycket anvndbart rd fr att hantera alla teorier om den Yttersta Verkligheten . Jag rekommenderar ocks att man ser in i den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr filosofiska spekulationer och alla frnimmelser av frgande. Medan fenomen frndras frn det att de uppstr tills de frsvinner finns det medvetande om dem. Drfr r medvetandet inte dessa objekt, liksom det inte r ett ting, inte heller r det separerat frn dessa objekt eftersom det inte skulle finnas ngon upplevelse om det var s. Genom att underska vr verklighet precis som den r kan vi komma att frst detta. Vidare existerar inte fenomen i meningen att de bestr p ett fast stt i ngon som helst tidsrymd, drfr r de ytterst obestndiga, och nd r de lagar som styr funktionen hos denna yttersta obestndighet fasta. Att fenomen inte existerar betyder inte att det inte finns ngon verklighet, men att denna verklighet r fullstndigt flyktig, frutom medvetandet som inte r ett ting. Detta lter obegripligt fr det rationella sinnet, men det r s det r med de hr sakerna. En lrdom som kommer frn Theravada som kan vara till hjlp r att det finns Tre Ursprungliga Dharmas eller yttersta aspekter av verkligheten: Materialitet (frnimmelserna frn de fem frsta sinnesdrrarna), Mentalitet (alla mentala frnimmelser) och Nirvana (fast de skulle kalla det Nibbana som r motsvarigheten i Pali). Detta r allt, och det som r bortom detta r ocks allt. Notera att

146

medvetande definitivt inte finns med p listan. Det kan uppfattas som att det r alla tre (ur det Sanna Jagets synvinkel), eller snabbt avfrdat som ett vrdelst begrepp som frstrker en knsla av en separat eller lokaliserad iakttagare (ur jaglshetens synvinkel). Buddhismen innehller ocks egendomligt mycket undervisning om Sant Jag, fast om du sa detta hgt skulle de flesta buddhister ge dig en rejl utskllning. Mnga av lrorna har sitt ursprung i hinduiska Vedanta och Tantra. Allt tal om Buddhanatur, Bodhisattvalfte och liknande r undervisning om Sant Jag. Undervisningen framhller att detta medvetande r den vi r , men det r inte ett ting s det r inte jag. De pongterar ocks att vi faktiskt r alla dessa fenomen, snarare n att alla fenomen ses som ngot som observeras och sledes jaglsa; ngot som de ocks r eftersom de r ytterst obestndiga och inte medvetande. Denna undervisning kan hjlpa eleverna att faktiskt underska sin verklighet precis som den r och liksom bebo den p ett rligt och realistiskt stt; eller kan den f dem att klamra sig fast vid sdant som jag om de missfrstr lran. Jag frsker igen Eftersom alla fenomen r observerade kan de omjligtvis vara det som observerar. Drfr kan det som observerar, vilket r medvetande och inte ngot av alla de fenomen som pstr sig vara det, omjligt vara ett fenomen, och drfr r det inte lokaliserat och existerar inte. Detta r jaglshet. Emellertid r alla dessa fenomen faktiskt vi ur synvinkeln icke-dualism och inbrdes sammanhang, eftersom illusionen om dualitet r just en illusion. Nr illusionen om dualitet kollapsar definitivt i det slutliga uppvaknandet r allt som finns kvar alla fenomen, vilka r Sant Jag, det vill sga frnvaro av ett separat jag och drfr bara allt som det r. Kom emellertid ihg att inga fenomen frblir ens fr ett gonblick, inte har ngon permanent varaktighet och drfr inte ngon fast existens. Allt detta leder till ett av mina favorituttryck, icke-dualistisk , vilket innebr att bde dualitet och enhet misslyckas med att tydligt beskriva den yttersta verkligheten. Eftersom medvetande i viss bemrkelse r skilt frn och opverkat av fenomen kan vi inte sga att denna enhet r det rtta svaret. Enhetsupplevelser uppstr ur stark

koncentration och kan ltt lura mnniskor att tro att de r det slutliga svaret. Det r de inte.
Samtidigt vill jag ppeka att det r p grund av att medvetande inte r ett fenomen, ett ting eller lokaliserat p ngot srskilt stlle som man inte kan sga att dualitet r sant. Dualitet frutstter ngot p bda sidor, ngot som observerar och ngot observerat. Men det finns inget som observerar fenomen, s dualitet kan inte bibehllas under noggrann underskning. Tills vi har massor av djup insikt kan knslan av att dualiteten r verklig vara mycket vertygande och orsaka alla slags

147

problem. Vi extrapolerar falsk dualitet frn frnimmelser tills vi r mycket hgt upplysta. Drfr r ordet icke-dualistisk ett i och fr sig paradoxalt uttryck som frvirrar frnuftet och till och med vr innevarande upplevelse av verkligheten. Men om vi accepterar arbetshypotesen att icke-dualitet r sann kan vi frkasta upplevelser av bde enhet och dualism som det rtta svaret och fortstta arbeta mot ett uppvaknande. Detta r frmodligen det mest praktiska sttet att anvnda diskussionen om Jaglshet och Sant Jag. Jaglshet och Sant Jag r verkligen bara tv sidor av samma mynt. Det finns ett fint litet poem av Kalu Rinpoche som lyder ungefr s hr: Vi lever i illusion och tingens sken Det finns en verklighet: Vi r den verkligheten Nr du frstr detta ser du att du r ingenting Och genom att vara ingenting r du allting Det r allt Det finns mnga fina poem p liknande teman i Den Tibetanska Livs- och Ddsboken av Sogyal Rinpoche. Det r fr att vi inte r ngot av detta som frihet r mjlig. Det r fr att vi r allt detta som medknnande handlingar fr alla varelser och oss sjlva r s viktiga. Att frst detta rtt r att frst bda rtt, vilket r medelvgen mellan dessa tv ytterligheter (se Nisargadattas I Am That fr en mycket jordnra diskussion i mnet). Medan enbart insiktsvningar kan stadkomma detta finns det ngra koncentrationsfrdigheter (de sista fyra jhanas eller de Formlsa Vrldarna) som verkligen kan hjlpa till att stta saker i sitt rtta perspektiv, ven om de inte direkt ger djup insikt och uppvaknande - svida inte den sanna naturen hos frnimmelserna de utgrs av frsts fullstndigt.

148

23. DE FORMLSA VRLDARNA

De formlsa vrldarna upphr aldrig att imponera och frbluffa. De kan ocks ltt tas fr mycket mer betydelsefulla n de verkligen r. Konsten r att komma fram till en balanserad frstelse av vad de r och vad de inte r, vad de kan anvndas till och vad de inte tillgodoser. Detta r inte alltid s enkelt.

Grnsls Rymd, Femte Jhana

Fr att uppn detta tillstnd fortstter man helt enkelt att utveckla fjrde jhana, brjar ignorera objekten i meditationsutrymmet och vnder istllet uppmrksamheten varsamt mot utrymmet i sig. Hur stor r verkligheten? Att rikta in sig p de panoramiska egenskaperna hos uppmrksamheten nr man r i fjrde jhana kan vara till stor nytta. Det r ett subtilt omrde men det kan definitivt lta sig gras. Formerna lser sedan upp sig som spken i tunn luft, och sinnet vnds mot en grnsls rymd, femte jhana, som objekt fr koncentrationen. Detta jhana kallas ofta Ondlig Rymd , liksom nsta jhana brukar kallas Ondligt Medvetande , men jag fredrar ordet grnsls eftersom det kommer mycket nrmare den faktiska upplevelsen av dessa tillstnd. Mnniskor frestller sig att de skulle kunna uppfatta hela rymden samtidigt, men det som verkligen hnder r att grnserna fr uppfattningsfrmgan frsvinner och en mycket enhetlig ppenhet brer ut sig. Den ppna egenskapen i sig blir primrt fokus, snarare n vad som r frenat i ppenheten. Denna aspekt fanns redan i fjrde jhana men nu trder den i frgrunden. Samma sak gller fr nsta formlsa vrld. Detta r inte ndvndigtvis s perfekt flckfritt som det lter, beroende p hur stabilt man r i tillstndet, men det r fortfarande mycket effektfullt. Nr tillstndet r riktigt utvecklat r alla eller de flesta frnimmelser och frestllningar om en kropp borta och nstan bara vidstrcktheten finns kvar. Det finns fortfarande tankar och en illusion om ett separat jag, det vill sga dualitet, men sinnet r extremt stilla och dualiteten subtil. Sinnesjmvikten frn fjrde jhana finns kvar eftersom de formlsa vrldarna har detta tillstnd som grund. Ljud kan fortfarande uppfattas, beroende p djupet i tillstndet. Observera att om man uppnr tillstndet medan man mediterar med ppna gon kan det vara mycket annorlunda jmfrt med om gonen r slutna. Frn detta tillstnd har man som meditatr ngra olika valmjligheter. Man kan kra fast, ngot som r mer sannolikt om man gnar sig t icke-dualistisk formls vning, till exempel dzogchen, felaktigt genom att fixera sig fr mycket vid uttrycket rymdlik

149

medvetenhet . Man kan ven fortstta till nsta formlsa vrld (Grnslst Medvetande), eller underska tillstndet och p s stt pbrja utveckling av insikt. Om man vljer denna sista mjlighet mste srskild omsorg och ytterlig noggrannhet lggas vid varje gonblick nr de mnga frnimmelser som utgr perceptionen av rymd, tystnad och sinnesjmvikt uppfattas, s att man ser att var och en av dessa upplevelser uppstr och frsvinner fullstndigt i varje gonblick, inte tillfredsstller och inte r jag . Det kan tyckas underligt att tnka att frnimmelserna av rymd uppstr och frsvinner varje gonblick, men rymd r en betingad aspekt av den relativa verkligheten och drfr obestndig som alla andra aspekter av den upplevda verkligheten. Detta kan vara viktigt att inse eftersom det medvetandegr att icke-ting, som ofta beskrivs som rymdlika, faktiskt inte ens r rymd trots att det inte r skilt frn rymd, som i kapitlet Jaglshet kontra Sant Jag. Det r f saker som r s udda, djupgende och ibland frvirrande som att underska de tre frsta formlsa vrldarna och uppleva hur de pulserar in i och ut ur existensen, men det r kraftfull vning och en mycket vrdefull och hgtstende kunskap. ven detta tillstnd kan lmnas och insiktsvningar pbrjas medan effekterna av resterna av tillstndet lugnar, ppnar och stabiliserar sinnet ett tag efter att det lmnats.

Grnslst Medvetande, Sjtte Jhana

Den som vill g vidare i de formlsa vrldarna kan fortstta utveckla uppmrksamhet p grnsls rymd och brja lgga mrke till att man r medveten om hela rymden, att rymden r fylld av medvetande. Vid en viss punkt kommer sinnet att lmna den grnslsa rymden och verg till att uppfatta grnslst medvetande, det sjtte jhana. Det kan ge en otrolig upplevelse av enhet nr medvetandet tycks fylla hela universum. Rymden blir sjlvlysande , och detta kan frvxlas med beskrivningar av medvetenhetens fundamentala strlglans och med icke-dualitet, men det innebr definitivt inte att man uppntt frstelse av dessa. terigen rder sinnesjmvikt. Tillstndet har en knsla av nrvaro i sig som grnsls rymd saknar. Det utgr ven en fantastisk plattform fr att underska de mentala krafterna . Hrifrn har meditatren olika valmjligheter. Man kan kra fast, vilket kan hnda ganska ltt om man frvxlar dzogchen eller ngon annan icke-dualistisk formls vning med meditation p koncentrationsobjektet grnslst medvetande , terigen fr att man missfrstr eller verbetonar uttrycket rymdlik medvetenhet . Man kan ocks fortstta med att utveckla nsta formlsa vrld (intighet), eller

150

kan man underska grnslst medvetande och pbrja utveckling av insikt. Vid den sista valmjligheten mste extremt noggrann uppmrksamhet ges till varje gonblick nr frnimmelserna som utgr uppfattningen av medvetande, vidstrckthet och sinnesjmvikt uppstr och frsvinner. Stor vikt mste ocks lggas vid det faktum att dessa frnimmelser inte tillfredsstller och inte kan vara jag eller frutstter ett separat jag. Med tanke p hur i grunden frvirrande (otillfredsstllande) det kan vara att f de tre illusionerna krossade p den hr nivn av klarhet och enkelhet r det ingen ltt vning, men den kan vara mycket kraftfull. Det r faktiskt mycket mer troligt att sdana insikter i den sanna naturen hos de tre frsta formlsa vrldarna kommer att uppst spontant som en fljd av tidigare utfrda omsorgsfulla insiktsvningar. terigen, att uppleva hur grnslst medvetande pulserar in i och ut ur verkligheten kan vara ytterst nyttigt fr att vertyga oss om att till och med grnslst medvetande som fyller hela rymden inte r medvetenhet, ven om medvetenhet inte kan sgas vara separerat frn medvetande. Vad r det som observerar att grnslst medvetande pulserar in i och ut ur verkligheten? Dr har vi en frga; kanske r det Frgan.

Intighet, Sjunde Jhana

Den som vill uppn nsta formlsa vrld, intighet, utvecklar helt enkelt fregende jhana, grnslst medvetande, och frsker ta sig ur tillstndets illusioner av vidstrckthet och strlglans. Till sist kommer sinnet att lmna dem och g ver till jhana av intighet. Fr att frestlla dig detta tillstnd, tnk dig rymd utan ngot som helst ljus; det finns ingen vidstrckthet och nstan inga frnimmelser mer n de av intighet. Det r nstan som om uppmrksamheten dragit sig undan nstan alla fenomen utom de som antyder intighet. De finns dr ngonstans, men de uppmrksammas inte. Detta jhana r olikt de tv tidigare formlsa vrldarna; dessa r ganska mycket kvar i verkligheten och har panoramaperpektiv medan intighet r mer bortvnd frn fenomen och kanske mer fokuserad p ngot stt. Det finns emellertid ett mycket subtilt tnkande och en extremt subtil knsla av ett separat jag. Mrk vl att intighet absolut inte r tomhet fast den r tom, ven om det inte r denna frstelse som det r meningen att uppn. Men man kan nd ltt bli vertygad om att den r tomhet p grund av det extrema djupet i den. Som tidigare jhanas kan ven denna innebra olika grader av intensitet. ven nr man inte kommit djupt in i det finns det en knsla av att vara ur fas med verkligheten, som att vara avskild. Verkligheten

151

finns dr, men du har stngt av mottagningen. Detta r helt skilt frn att bara vara avskrmad i vardaglig mening. ven om sinnesjmvikt rder kan tillstndet frst verka lite skrmmande, och det kan orsaka en viss instabilitet i tillstndet. Nu r bde medvetande och rymd i stort sett borta. Det finns dock medvetenhet om tillstndet vilket indikerar att det kan finnas medvetenhet som inte r specifikt medvetande eller rymd. Detta hjlper verkligen fr att motverka knslan av att medvetenhet r medvetande eller rymd eller till och med ett ting, att vi r vr kropp eller liknande upplevelser. Det r inte heller intighet. Intighet kan upplevas medan medvetenhet inte kan det. Frn det hr tillstndet kan sinnet kra fast, men det r inte lika troligt som i de tv frsta formlsa vrldarna eftersom tillstndet r mycket frfinat men inte s andlst som de tv frsta kan vara p vissa stt. Meditatren kan sedan frska g vidare till nsta jhana eller underska tillstndet. Det kan tyckas otroligt att frnimmelserna av intigheten i sig kan observeras nr de uppstr och frsvinner, det vill sga pulsera in i och ut ur verkligheten, eller att de kan upplevas som icke tillfredsstllande eller som inte jag . Men det r definitivt mjligt, ven om det kan vara mycket frvirrande p grund av dess extrema djup och frmga att formligen sparka in en knsla i sinnet fr sanningen om tingen. Det hjlper ocks till med att motverka den falska frestllningen om att tomhet eller medvetenhet r intighet. Den r inte ens det. Kom ihg att ingen frnimmelse kan observera en annan, s ingenting du kan tnka p kan sgas vara medvetenhet . Genom att helt enkelt vara mycket uppmrksam i varje gonblick nr intighet eller sinnesjmvikt uppfattas, med srskild vaksamhet p exakt nr de uppstr och frsvinner, p att dessa flyktiga gonblick inte tillfredsstller och att de varken kan tillhra eller vara ett separat jag, kan de tre illusionerna brja genomtrngas i det hgsta tillstndet dr detta kan fullndas. Eftersom det r en mycket subtil affr kan meditatren istllet vlja att lmna sjunde jhana och pbrja insiktsvningar i efterverkningarna av tillstndet som tidigare. Att pulserande frnimmelser av intighet uppstr under utveckling av insikt i det tillstnd som kallas Hg Sinnesjmvikt r mer sannolikt fr de som utvecklat mycket stor koncentrationsfrmga.

Inte Perception men nd inte Icke-Perception, ttonde Jhana

Om man som meditatr vill uppn nsta jhana fortstter man helt enkelt att hnga kvar i intighet tills man blir totalt uttrkad av perception och frstr att till och med perception r ngot frvirrande. D kommer sinnet till sist att verg av sig sjlvt till tillstndet med det frbryllande men definitivt vlvalda namnet inte perception men inte heller icke-

152

perception , hrefter kallat ttonde jhana fr enkelhets skull. Detta tillstnd r i stora stycken ofattbart, men det r absolut inte tomhet. Det r tomt, men det r inte denna frstelse som det r meningen att uppn. ttonde jhana kan mycket ltt frvxlas med tomhet, speciellt om det uppntts genom insiktsvningar (som nmnts tidigare kan insiktsvningar utveckla koncentration och visdom samtidigt). Det finns inget vettigt stt att frska beskriva tillstndet frutom som att det r ett sinnestillstnd, och drmed inte tomhet eftersom tomhet inte r ett sinnestillstnd (eller ngot annat heller fr den delen). Jag r frestad att sga att man p samma gng r s smalt fokuserad att man inte uppmrksammar ngonting och nd s brett att man inte mrker ens det, men en sdan beskrivning gr inte tillstndet full rttvisa. P ett eller annat stt finns det en total ouppmrksamhet p skillnader. ttonde jhana r det hgsta tillstnd av koncentration som kan uppns, om man bortser frn upphrande av varseblivning och frnimmelse (se Appendix). Det r inte mjligt att underska detta tillstnd eftersom det r alltfr obegripligt, inte heller kan man g vidare till hgre tillstnd. Drfr r det enda en meditatr kan gra istllet att terg till lgre tillstnd, eller verg till insiktsvningar i efterklangen av tillstndet. Det ska ven noteras att, i motsats till de fregende sju jhanas, gller inte begreppen fast eller ls jhana i betydelsen hur befst man r i tillstndet fr ttonde jhana. Antingen r man i det eller inte. ttonde jhana kan ha en speciell stabilitet som intighet saknar, beroende p att man inte kan frst det eller g bortom det. Drfr kan sinnet frflytta sig tmligen snabbt frn grnslst medvetande, genom intighet, och in i ttonde jhana fr en tid, men den vagaste antydan om uppmrksamhet p ngot specifikt raserar omedelbart tillstndet. Det r ocks mjligt att liksom driva upp och ner genom de olika formlsa vrldarna, och att flytta tillbaka till lgre jhanas efter att ha varit uppe i de hgre kan frlna dem en betydande intensitet. ttonde jhana kan srskiljas frn uppnendet av tomhet genom ett antal tecken som har att gra med hur porten till tillstndet visar sig (det vill sga, inte som en av De Tre Portarna, och drfr utan samband med hur ett av De Tre Knnetecknen kan visa sig snabbt och klart tre eller fyra gnger i snabb fljd), vad som fregick detta (det vill sga, inte stadier av insikt, se nedan), och det faktum att det fortfarande finns en subtil knsla av ett tillstnd och drfr relativ verklighet. Bara fr att tydligt klargra den hr punkten mste jag pongtera ett viktigt grunddrag hos koncentrationsvningar: att de inte befriar av eller i sig sjlva. Till och med det hgsta av dessa tillstnd har en grns. Efterverkningarna frn dem varar inte srskilt lnge, och den vanliga verkligheten kan till och med knnas inkrktande nr tillstndet r ver. Men jhana-narkomaner finns det fortfarande mnga av, och mnga av

153

dem har inte en aning om att det r det de blivit. Jag har en god vn som varit frlorad i de formlsa vrldarna i ver tjugo r och uppnr dem om och omigen i sina vningar medan han pstr att han gr dzogchenvningar (ett slags insiktsvning). I sjlva verket sitter han bara i fjrde till sjtte jhana och rationaliserar de sista tv formlsa vrldarna till att vara tomhet och frklarar att han r upplyst. Det r en verklig dharmatragedi. Som en annan god vn till mig s riktigt ppekade r det dessvrre mycket svrt att n fram till sdana personer efter en tid. De blir snrjda i gyllene kedjor s vackra att de inte ens har en aning om att de sitter i fngelse, inte heller uppskattar de antydningar om att det kanske kan vara s, speciellt inte om deras identitet blivit beroende av deras falska frestllning om att de r frverkligade. Kroniska jhananarkomaner r ganska ltta att knna igen ven om de ofta tror att de inte r det. Jag har inga bekymmer med att mnniskor blir jhananarkomaner eftersom vi alla antas vara kapabla att ta ansvar fr vra val i livet. Men nr de inte inser att detta r vad de blivit, och ltsas att det de hller p med har med insiktsvningar att gra, r det besvrande och ledsamt. Fr att frska att klart skilja mellan koncentrationsvningar och insiktsvningar kommer jag nu att presentera en detaljerad beskrivning av stadierna i insikt s att kontrasten blir s tydlig som mjligt. Lgg noga mrke till hur annorlunda dessa beskrivningar r jmfrt med de tidigare, om de rena koncentrationstillstnden.

154

24. UTVECKLING AV INSIKT

Utveckling av insikt r en uppsttning stadier som ihrdiga meditatrer passerar genom p sin vg mot insikt. En del av de innehllsbaserade eller psykologiska insikterna om oss sjlva kan vara intressanta och till nytta, men nr jag sger insikt r det de hr stegen jag talar om. Bara fr att du ska ha sett hela frteckningen ver benmningarna p dessa stadier i insikt kommer hr (frkortade) de formella namnen p dem i kronologisk ordning. Jag beskriver dem i detalj om en stund: Pre-vipassanastadier/Frsta jhana 1. Sinne och Kropp 2. Orsak och Verkan 3. De Tre Knnetecknen Andra jhana 4. Uppstr och Frsvinner Den Mrka Natten (dukkha anas) /Tredje jhana 5. Upplsning 6. Rdsla 7. Frtvivlan 8. Leda 9. Lngtan efter Befrielse 10. Re-Observation Fjrde jhana 11. Sinnesjmvikt 12. verensstmmelse 13. Frndring av Tillhrighet 14. Genombrott Nirvana (en av tv betydelser) 15. Frverkligande 16. Frnyad underskning Jag kommer att referera till dessa stadier med deras frkortade benmningar, deras nummer och emellant stenografisk slang. De r formellt benmnda som Kunskap om fljt av benmningen ovan, till exempel Kunskap om Sinne och Kropp , men jag kommer bara att

155

anvnda delen efter om . De kallas ven anas vilket betyder kunskaper , vanligtvis med ett nummer, som i Frsta ana . Lgg mrke till att jag anvnder orden stadium eller steg och inte tillstnd. De r stadier av frhjd perception av sanningen om tingen; mjligheter att se direkt hur saker faktiskt r, men de r inte skenbart stabila tillstnd som i koncentrationsvningar. Jhanagrupperingarna refererar till vipassana jhanas, vilka kommer att behandlas p djupet senare, men de lnar sina perspektiv och vissa grundlggande aspekter frn sina motsvarigheter i samatha jhanas. P andra stt kan de skilja sig avsevrt frn erfarenheter av rena samatha jhanas.

Ngot av det mest grundlggande hos de hr stadierna r att de r mrkligt frutsgbara oavsett person eller insiktstradition. Tv tusen r
gamla texter beskriver stadierna p precis samma stt som mnniskor gr genom dem idag, ven om det kan finnas individuella variationer i vissa detaljer, d som nu. Beskrivningar frn kristendomen och sufismen, buddhistiska kartor frn Tibet och av Theravada och beskrivningar enligt kabbalister och hinduer r alla anmrkningsvrt verensstmmande i grunden. Jag sttte p dessa tidlsa erfarenheter innan jag vat ngon meditation och jag har trffat mnga som gjort detsamma. Dessa kartor, buddhistiska eller andra, talar om hur vra sinnen utvecklas naturligt i grundlggande visdom, som inte har mycket att gra med ngon tradition men mycket med det mnskliga sinnets och kroppens mysterier. Stadierna r inte buddhistiska utan universella, och buddhismen r bara en av de traditioner som beskriver dem, om n ovanligt vl. Utveckling av insikt behandlas i ett antal bra bcker, som Jack Kornfields A path with heart i avsnittet kallat Upplsning av Jaget, vilket jag starkt rekommenderar. En mycket omfngsrik, grundlig, lttillgnglig och varmt rekommenderad beskrivning finns i Mahasi Sayadaws arbeten The Progress of Insight och Practical Insight Meditation, av vilken en delvis kastrerad version presenteras i Jack Kornfields Living Dharma. Jag vill betona att Practical Insight Meditation r min favoritbok om dharma genom tiderna, utan nrmare konkurrenter. Om du ngonsin kan komma ver ett exemplar, kp det! ven det frkortade avsnitt som finns i Living Dharma r mycket bttre n att inte ha tillgng till den alls. Sayadaw U Panditas In This Very Life tcker ocks det hr omrdet och r lite av ett mste fr de som gillar listor och strikt Theravada, men han utelmnar en hel del nyttiga detaljer. The Visuddhimagga, en text frn 400-talet av Buddhaghosa, behandlar ocks de hr stadierna bra och innehller en del intressant information som annars r svr att hitta. Den fokuserar mest p de emotionella sidoeffekterna och missar drfr mnga viktiga ponger. En annan bra men summarisk beskrivning finns i Ven. Khenpo Karthar Rinpoches

156

Dharma Paths. Du kan ocks titta p Bhante Gunaratanas The Path of Serenity and Insight om du vill lra knna dogmsystemet vl. Det r ett
genomgripande och vetenskapligt verk. Matthew Flicksteins Swallowing the River Ganges r en ltt behandling av elementra buddhistiska begrepp och innehller en mycket ytlig genomgng av stadierna i insikt. Den r ungefr som om man komprimerade en lrobok fr lkarstuderande till en faktatext fr femteklassare. Den koncentrerar sig nstan helt p de emotionella sidoeffekterna och missar drfr en stor del av det som r vrt att diskutera, men den kommer frn en bra klla och r tminstone oskadlig. Den tillfr inget till ovanstende verk men r lttlst. Det finns ven mnga mindre tillgngliga beskrivningar av insikt.

The Tibetan Book of the Dead, Liberation Through Hearing in the Bardo1 krver en viss tidigare kunskap om detta omrde fr att hitta rtt
i det vilda symboliska bildsprket. En Sufibeskrivning frn elvahundratalet finns i Journey to the Lord of Power av Ibn Arabi, men terigen r den medeltida symboliken ganska svr att reda ut om du inte redan r personligen bekant med dessa stadier. Den tillhandhller ven en mycket intressant om n ganska kryptisk beskrivning av de hgre stadierna av frverkligande. The Dark Night of The Soul av Johannes av Korset gr ett gott arbete med att ta upp de svraste av stadierna i insikt. Hans beskrivning kallas The Ladder of Love. Dessvrre gr versttningen frn den medeltida spanskan och lagren av komplexa katolska dogmer den i det nrmaste olslig.

Jag rekommenderar varmt att du anlitar ngon av dessa eller andra kllor, speciellt de fem frstnmnda. ven om jag anser att
diskussionen om stadierna i insikt som snart fljer avgjort r den mest omfattande och praktiska frklaringen av dem som ngonsin skrivits, och det menar jag uppriktigt, innehller bckerna fortfarande massor av betydelsefulla ponger och du br ta en titt p dem. Det finns dock en stor mngd vrdefull information som utelmnats i dessa kllor, kanske med anledning av Svampfaktorn, kanske p grund av svrigheterna att beskriva alla sm nyanser i mnet i alla dess mjliga variationer. Att arbeta med en lrare som personligen bemstrar dessa stadier (oavsett vad de kallas) r drfr fr det mesta en synnerligen god id. Den terminologi jag anvnder som modell kommer frn de gamla kommentarerna till Palikanon i Theravadatraditionen. Denna modell anvnds mest i Burma men ven till viss grad ven i andra Theravadatraditioner. I Zen r man fullkomligt medveten om stadierna eftersom alla zenmstare var tvungna att genomg dem och fortstter gra det, men de brukar inte ge dem namn eller tala om dem, vilket r typiskt inom zen. Ibland r detta bra eftersom mnniskor kan bli helt besatta av beskrivningar; vnda dem till en ny form av vrdelst innehll
1

P svenska Den Tibetanska Ddsboken eller Upplevelserna efter dden p bardo-planet

157

och en klla till blockerande identifikation och tvlan. Detta r den otrevliga baksidan av utvning som r mlorienterad eller baserad p kartor. Den kan ofta, men inte alltid, vervinnas med rlig uppmrksamhet p detta faktum. Om meditatren p allvar kommit igng med insiktsvningar kan fortsatt korrekt utvning lyckligtvis lsa upp detta efterhand. Nr man anstts av tankemssigt strunt kan det hjlpa att ha en karta, fr att inte beg alltfr mnga av de vanliga och frledande misstag som lurar. Den kan ocks gra det lttare att veta att man r p rtt vg nr man kommer till de svra och konstiga stadierna. Dessa stadier kan tydligt pverka eller frvrnga den mediterandes syn p livet tills de bemstras; vilket kan vara bra att komma ihg nr man frsker navigera genom dem samtidigt som man mste f sitt arbete och sina relationer att fungera. De som inte har tillgng till stdet av en karta i sdana situationer, eller som vljer att ignorera den, blir mycket lttare frblindade av de psykologiska ytterligheterna och utmaningarna som kan flja med stadier som Uppstr och Frsvinner och de i Den Mrka Natten. Medan mnga inte vill veta av kartor av olika anledningar (till exempel deras egna ogranskade oskerhet) misstnker jag att mnga fler skulle komma mycket lngre i sin utvning om de knde till dem. tminstone visar kartorna tydligt att det finns ondligt mycket mer i allt detta n enbart filosofi eller psykologi. De pekar ocks klart och

otvetydigt ut hur spelet gr till steg fr steg och stadium fr stadium, vad man kan frvnta sig och nnu viktigare varfr, och ger riktlinjer fr hur man undviker att rra till det lngs vgen. Varfr mnniskor inte skulle
vilja veta sdant vergr mitt frstnd. Beskrivningarna fyller i de matnyttiga detaljerna om det till synes stora glappet mellan att gra ngra skenbart trkiga och enkla vningar till att bli upplyst. Dessutom, genom att tillhandahlla all den hr hgst exakta informationen om exakt vad som ska gras lggs ansvaret fr framsteg eller brist p sdana helt p meditatren (det vill sga dig), vilket r exakt dr den ska ligga. Om du efter att ha lst den hr boken inte omstter denna ytterst kraftfulla information i praktiken r det ditt eget fel. Det finns tskilliga bevis fr att bristen p sdan information i insiktstraditioner som inte anvnder kartor har varit ett av de frmsta hindren fr framsteg. andra sidan kan kartorna orsaka vldsam konkurrens och arrogans i traditioner som faktiskt anvnder dem, svl som skadlig fixering vid enbart framtidsorienterade ml. Var snll och gr ditt bsta fr att undvika detta slags problem. Ju mer intensiv, konsekvent och noggrann utvningen r desto lttare r det att se hur kartorna stmmer. Ju mer energi, fokus och fasthet som omstts i praktik desto mer dramatiska och till och med

158

vldsamma kan stadierna upplevas. Om stadierna utvecklas stilla och ver lng tid kan det vara svrare att se frloppet trots att det sker under alla omstndigheter. Viss typ av utvning, som Mahasi Sayadaws vning notera , speciellt p intensiv retreat, verkar medfra en klarare uppfattning av kartorna, och vissa individer har lttare n andra att se hur kartorna stmmer. Varje stadium prglas av mycket tydliga frhjningar av perceptionsfrmgorna. De grundlggande omrden vi kan frbttras inom r klarhet, precision, snabbhet, stabilitet, verblick och acceptans. Det r dessa frbttringar som r knnetecknet p varje stadium och den mttstock efter vilken de r definierade och knda. Varje stadium tenderar ocks att framkalla mentala och fysiska gldjerus. De r tmligen frutsgbara p varje stadium och ibland helt unika fr varje. De kommer i andra hand jmfrt med perceptionshjningar fr att bedma om vi r i ett visst stadium eller inte. Varje stadium tenderar ven att fra upp specifika aspekter av vra emotionella och psykologiska egenskaper till ytan. ven dessa r underligt frutsgbara, men inte lika tillfrlitliga fr att bestmma vilket stadium som r aktuellt. De r ganska vardagliga och varierar mer frn person till person. Men trots det kan de, i kombination med frndringarna av perceptionsgrnsen och hnfrelsen, hjlpa oss att f en klarare blick fr vilket stadium som uppntts. Dessutom upptrder dessa stadier i en mycket frutsgbar ordning, och att vara beredd p ett frlopp av stadier dr det ena leder till det andra kan hjlpa oss att f en knsla fr vad som pgr. Nr du lser mina beskrivningar av stadierna ska du drfr vara uppmrksam p dessa olika aspekter: frskjutningar av perceptionsgrnsen, fysisk och mental hnfrelse, emotionella och psykologiska tendenser, och det vergripande mnstret av hur ett visst stadium passar in bland de vriga. De mediterande sitter allts (eller ligger, eller str) och brjar frska uppleva varje enskild frnimmelse s exakt som den r. Nr de uppntt tillrckligt mycket koncentration fr att sinnet ska vara stabilt p meditationsobjektet, vilket kallas ingngskoncentration, kan de komma in i frsta jhana, hr kallat frsta vipassana jhana , vilket i viss mn r samma vid koncentrationsvningar och insiktsvningar i brjan. Men eftersom de var insiktsmeditation frsker de inte konsolidera tillstndet utan frsker genomskda de tre illusionerna genom att frst De Tre Knnetecknen. De har frskt reda ut med sinnesnrvaro vad som r kropp och vad som r sinne, och nr vart och ett r dr eller inte dr. De har frskt bli klara ver vilka faktiska frnimmelser som utgr deras vrld, precis som de r. De har frskt att direkt frst De Tre Knnetecknen gonblick fr gonblick i vilka frnimmelser som n uppstr, antingen det r i ett begrnsat omrde som frnimmelserna av andningen, i ett

159

rrligt omrde (till exempel vningar med kroppsscanning, i hela deras vrld som vid vningar med ppen medvetenhet, genom att anvnda ngon annan teknik eller ngot annat objekt, eller helt enkelt genom att vara levande och vara uppmrksam. P det sttet har detta frsta stadium en annan kvalitet i sig jmfrt med koncentrationsvningar, och den leder till direkt och klar perception av den frsta kunskapen om

1. Sinne och Kropp

Det uppstr en pltslig frskjutning; mentala fenomen frsvinner bort frn den illusoriska knslan av iakttagaren och finns bara dr ute i vrlden tillsammans med frnimmelserna frn de vriga fem sinnesdrrarna. Detta r en viktig insikt eftersom den visar oss klart och direkt att vi inte r vrt sinne eller vr kropp. Det r ocks ett verkligt behagligt och klart knslotillstnd av enhet (detta r faktiskt fortfarande mer tillstndslikt n stadielikt), och mnniskor kan frska hlla kvar det p samma stt som med frsta jhana och fastna dr. Verkligheten kan verka lite mer strlande frsta gngen man stter p Sinne och Kropp. Vi kan knna oss mer levande och frenade med vrlden. Med upplevelsen att bde mentala och fysiska fenomen r klart observerbara brjar relationen och interaktionen mellan de tv bli tydlig. Vad som menas med den dualistiska delningen r mycket uppenbart under detta frsta stadium. Ngon gng omkring frsta stadiet, antingen precis fre eller kort efter, kan det uppst underliga kksmrtor p ena sidan, spnningar i strupen och en del andra liknande otrevliga fysiska upplevelser. Oavsett vilket blir det snart ltt att se att varje upplevelse fljs av det naturliga mentala intrycket av den, och att avsikt fregr handling och tankar (se diskussionen om obestndighet i Del I, De Tre Knnetecknen). P s stt kommer vi vidare till

2. Orsak och Verkan

I detta stadium blir relationen mellan mentala och fysiska fenomen mycket tydlig och kan ibland bli som en sprr. Gldje och frundran frn Sinne och Kropp r borta, och interaktionen mellan sinnet och kroppen blir till synes ganska mekanisk. Rrelser som att g, eller andningen, kan brja bli ryckiga, eftersom det tydligt finns en avsikt och en rrelse, en frnimmelse och det mentala intrycket av den, en orsak och en verkan, och allt sker p ett stt som kan verka anstrngt och robotliknande. Man lgger mrke till andningen, och den pgr ett litet tag. Man slutar notera den och andningen stoppar upp. Man

160

noterar den snabbt och andningen stter fram snabbt. Man noterar den lngsamt och andningen fljer efter. En del slutar d att notera snabbt eller slutar helt att notera fr att de tror att de trasslar till andningen. Rdet hr r som tidigare: Notera snabbt, och bry dig inte om vad andningen gr. Kommer du ihg hur jag rekommenderade dig att konsekvent frska uppleva en till tio frnimmelser per sekund och lgga mrke till vilka som r mentala och vilka som r fysiska? P detta stadium kan meditatren till sist klara detta med en rimlig grad av frmga, tillfrsikt och fasthet. Personer med stark koncentrationsfrmga, eller med lggning fr sdant, kan observera tankar och ven visioner av insikt i orsak och verkan p en makroskopisk niv, dr tidigare handlingar eller omstndigheter leder till olika konsekvenser; en viss hndelse leder till en viss terfdelse, ett visst tidigare liv leder till ngot idag, och man kan f en generell knsla av att man intuitivt kan uppfatta aspekter av hur karma fungerar p ett stt som man inte gjort tidigare. Efterhand som de mediterande blir mer klara ver brjan och slutet av allt som uppstr, ver irritationen orsakad av ryckigheten och ver det faktum att allt detta tycks hnda nstan av sig sjlvt, kommer de direkt att uppfatta

3. De Tre Knnetecknen
De Tre Knnetecknen obestndighet, otillfredsstllelse och jaglshet eller icke-jag blir dominerande, vilket r bra eftersom de r den primra grunden fr insikt. Nu brjar det bli relativt tydligt att avsikter och handlingar, frnimmelser och medvetandet om dem, och alla bestndsdelar i dessa erfarenheter, snabbt uppstr och frsvinner och att vi inte har dem srskilt mycket under vr kontroll. Dessutom, nr alla dessa frnimmelser observeras, inklusive de obearbetade mentala intryck som fljer p dem ( medvetande ), r processen i sinne och kropp inget separat jag. Den r inget annat n en del av en vrld dr allt r inbrdes beroende. Knnetecknen blir allt tydligare, och visar sig allt snabbare och snabbare, nr meditatren noggrant lgger mrke till exakt vad som hnder i varje gonblick. Om du var genom att notera kan du vid den hr tidpunkten uppleva hur snabbhet och precision kar s att det inte blir mjligt att hinna notera varje frnimmelse du uppfattar. verg d till mer generell notering; en enkel benmning (som till exempel dr ) fr varje uppfattad frnimmelse oavsett vad det r, eller slpp benmnandet helt och bara mrk de rena frnimmelserna som kommer och gr. I det hr stadiet brjar utvningen verkligen komma loss, trots det faktum att det ven har en tendens att vara rtt s obehagligt.

161

Obehaget brukar vara mest fysiskt, ven om stadiet ocks kan orsaka mnga mrka knslor och en nskan att ge upp bde vrlden och vningarna. Ibland kan brjan av detta stadium f mnniskor att knna sig srbara, hudlsa och irritabla i hgre eller lgre grad p ett stt som kan pminna om migrn eller svr PMS. D och d har det hnt att jag legat utslagen p soffan i timmar med hnderna om huvudet och bara nskat att dessa tidiga stadier inte kunde innehlla s mycket smrta och ngest. Det kan frekomma konstiga kroppsliga vridningar, fixering vid kroppsstllningar, smrtsamma spnningar eller andra underliga frnimmelser, speciellt i rygg, nacke, kkar och axlar. Spnningarna kan finnas kvar ven nr man inte mediterar och vara ganska irriterande och till och med frsvagande. Rhomboid- och trapeziusmusklerna r mest utsatta. Det r vanligt att man frsker sitta i en bra stllning och sedan nd kommer p kroppen med att ha vridits till i en underlig och smrtsam position. Man rtar upp sig men snart r man dr igen. Det r ett mnster som r typiskt fr De Tre Knnetecknen. Mnniskor beskriver ibland knslan som om en kraftig energi r blockerad men vill komma ut eller bryta genom. Upplevelser av hetta och som av feber kan emellant frekomma i detta stadium. Nacke och rygg kan bli mycket stela, antingen p ena eller bda sidorna. Hgra och vnstra sidan av kroppen kan ibland knnas helt olika. Det lttaste sttet att f otrevliga fysiska manifestationer att frsvinna r att fortstta underska De Tre Knnetecknen, vilket som helst av dem hos vilket primrt objekt du n valt. Detta r vanliga tidiga erfarenheter p retreat, speciellt de frsta dagarna. Att kmpa emot eller prva andra metoder (till exempel massage) verkar antingen inte hjlpa alls, hjlpa bara tillflligt, eller ibland gra allt nnu vrre. Men ibland kan hatha yoga och likartade tekniker utvade med en hg grad av medvetenhet vara till nytta. Det r vanligt att man i denna period besker behandlare av olika slag, frn ortopeder och tandlkare till kiropraktorer och massrer. Sjlv fick jag en visdomstand utdragen under en sdan hr period eftersom jag trodde att den hade skjutit min kke ur led, och kanske det var s men det frvrrades helt klart av meditationsstadiet. ven om de obehagliga fysiska manifestationerna avtar r det sannolikt att de terkommer tills insikten r tillrcklig fr att komma vidare, frbi detta stadium. Om detta skulle stra det dagliga livet rekommenderar jag nd fortsatt precis och accepterande utvning. Detta r en fas i vningarna nr kraftfull satsning och mycket snabb underskning verkligen lnar sig. Vissa traditioner betraktar sdana fysiska manifestationer som obalans i energi eller ngon annan negativ tolkning, och jag kan frst

162

varifrn frestllningen kommer, men jag tycker att sdana perspektiv r begrnsande. Jag vill hellre se detta stadium i sin vidare kontext enbart som en ny fas i utvecklingen. Andra kanske tnker ut riktigt konstiga historier fr att frklara de hr erfarenheterna. En av mina vnner rkade in i en sdan hr period p retreat, tyckte det var synnerligen otrevligt, slutade va och brjade spinna p en massa fantastiska frklaringar om hur den stackars killen bredvid henne var vldigt arg och hur detta gjorde henne spnd. Detta hjlpte i vilket fall som helst inte, och hon krde fast dr. Jag har lrt mig att vlkomna dessa udda yttringar som klart igenknnliga markrer fr framsteg p vgen. De r tydliga objekt fr vning och uppmuntrar mig i att jag r p rtt spr. Tyvrr r det svrt att lra andra den lxan. Det r sant att de hr manifestationerna kan vara pest och pina, men att kunna uppskatta det som hnder trots svrigheterna r viktigt, och blir nnu viktigare lngre fram. Efterhand som sinnet blir snabbare p att verkligen uppfatta hur var och en av frnimmelserna i sinne och kropp uppstr och frsvinner, kan ryckigheten frn Orsak och Verkan bli mycket snabb och uttalad. Dessa fysiska rrelser och spasmer verkar hjlpa till att bryta den fysiska spnning som tfljer stadiet, och r tecken p framsteg.

4. Uppstr och Frsvinner

Detta r brjan p andra jhana i vipassana. Liksom i andra jhana i samatha tycks den anvnda och ihrdiga anstrngningen och uppmrksamheten minska och det kan verka som om meditationen brjar leva sitt eget liv. Under den tidigare delen av detta stadium kar snabbheten i meditatrens sinne mer och mer, och verkligheten brjar uppfattas som partiklar eller fina vibrationer av sinne och materia dr var och en uppstr och dr bort fullstndigt med en oerhrd hastighet. De traditionella texterna anser i sjlva verket att insiktsutvning brjar frst i detta stadium, eftersom det frn och med nu finns en mycket mer direkt och icke-begreppsmssig frstelse av De Tre Knnetecknen. Stadiet utmrks av dramatiskt kad uppfattningsfrmga jmfrt med tidigare stadier. Man kan exempelvis vara i stnd att driva sin medvetenhet till laserliknande precision p lillfingrets topp och uppfatta brjan och slutet av varje enskild frnimmelse som fingret utgrs av. Spontana fysiska rrelser och underligt ryckiga andningsmnster som kunde upptrda i Orsak och Verkan, och blev mer uttalade i De Tre Knnetecknen, kan ka ptagligt. Detta stadium frklarar var mnga vningar har sitt ursprung, som eldandning hos yogis i tibetanska vningar med inre eld. Det kan ocks uppenbara kllan till det som inspirerat till olika lror, som till exempel om chakras och

163

energikanaler. Mnga beskrivningar av Kundaliniuppvaknande syftar p detta stadium. Verkligheten uppfattas direkt med stor klarhet, och stor sllhet, hnfrelse, nrvaro, sinnesjmvikt, koncentration och andra positiva kvaliteter framtrder. Utvningen r ytterst djupgende och stabil, och ofta uppstr ingen smrta ens efter timmar av stillasittande. Dessvrre kan de positiva kvaliteterna som visar sig ltt bli vad som kan kallas Insiktens Tio Frvrngningar , om man inte samtidigt frstr den sanna naturen hos de individuella frnimmelser som de bestr av. Tills denna frstelse r uppndd kan meditatren ltt fastna i en outvecklad del av stadiet. Insiktens Tio Frvrngningar r strlglans, kunskap, hnryckt lycka, stillhet, sllhet, absolut sjlvfrtroende, anstrngning, visshet, sinnesjmvikt och hngivenhet. Fr att citera den store meditationsmstaren Sayadaw U Pandita ur hans fantastiska bok On the Path to Freedom (som r mycket svr att f tag i): Den praktiserande

yogin kommer omedelbart att knna igen ovanstende som brister i insikt vilka inte innebr genombrott i dhamma utan enbart ska noteras, medan man kommer ihg lrarens anvisningar om vad som r vgen och vad som inte r vgen. Om han blev hindrad av de tio frvrngningarna skulle han inte kunna observera de tre knnetecknen i deras sanna natur; men vl befriad frn dem r han i stnd till detta .
Enkelt uttryckt: Man kan uppleva att man r en mycket storslagen meditatr och att man ska frska hlla fast vid detta fr evigt, det vill sga man slutar i sjlva verket att gra insiktsvningar och konsoliderar istllet dessa kvaliteter som objekt fr koncentrationsvningar. Drfr r rdet om att montera ner och underska de positiva faktorerna i samatha jhanas, speciellt den andra, ocks mycket nyttigt nr man frsker hlla sig kvar p den smala vgen mot utveckling av insikt. Visioner, ovanliga sensoriska frmgor (som att se nrbelgna saker genom stngda gonlock), ut-ur-kroppen-upplevelser, och framfr allt starkt ljus brukar kunna framtrda fr meditatren. Ibland visar sig frst ett glitter som av delstenar och sedan ett starkt vitt ljus ( Jag har sett ljuset! ). En tekniskt lagd meditatr kan ltt sitta i timmar och dissekera sin verklighet till ytterst fina och snabba frnimmelser, kanske upp till 40 per sekund eller nnu fler, med en extremt hg niv av precision och stabilitet. (Var de absurda och deprimerande ryktena om miljoner uppfattade gonblick per sekund kommer frn r mer n jag vet.) Fina vibrationer kan sprida sig ver kroppen och avslja konfliktmnster mellan upplevelser, vilket mjliggr en direkt kunskap om att nr ngot visst upplevs i ett visst gonblick, r det ngot annat som inte upplevs. Det r mycket ltt att frvxla detta stadium med beskrivningarna av stadium 11. Sinnesjmvikt, speciellt som stadium 10. Observation p

164

nytt, har en del tydliga likheter med stadium 3. De Tre Knnetecknen. En kort diskussion om tingens inneboende obetydlighet som beskriver detta kommer i kapitlet kallat Vipassana Jhanas. Den stora skillnaden r att det hr stadiet prglas av snabba cykler, snabba frndringar av vibrationsfrekvenser, underliga fysiska rrelser och andningsmnster, berusande hnfrelse, minskat smnbehov, starka lyckoknslor och en generell knsla av att ka i en spirituell berg-och-dalbana utan bromsar. De hgre stadierna (10 och 11) har inte dessa egenskaper. Betrffande cyklerna brukar de fortskrida enligt fljande, under frutsttning att man anvnder andningen som objekt: Sinnet sparkar igng, fljer snabbare och snabbare vibrationer, allt knns engagerande och accelererande och tfljs kanske av ett ptagligt skakande eller underliga andningsmnster som kar i hastighet, och sedan till slut, halvvgs i en utandning sker en vxling, allt brjar lngsamt falla av, det blir svrt att hlla fast vid saker nr de saktar ner, och sen gr luften ur alltsammans. Andningen kan upphra helt fr en stund. Sedan kommer andningen tillbaka, uppmrksamheten mattas av, en avslappning sker och drefter brjar en ny cykel med att hastigheten kar igen. Dessa andningscykler kan intrffa helt av sig sjlva och kan till och med vara svra att hindra nr man r djupt inne i detta stadium. Den som anvnder visualiseringar som objekt kan mrka att objekten brjar snurra i takt med andningen, eller rra sig p ett stt som om de hade eget liv, om n ett tvdimensionellt sdant i jmfrelse med de tredimensionella visioner som kan uppst senare. Efterhand som detta stadium djupnar och mognar slpper man taget ven om de hgre niverna av klarhet och andra kraftfulla meditationsfaktorer, och uppfattar att ven dessa uppstr och frsvinner enbart som vibrationer, inte tillfredsstller och inte r jag . Man kan kastas ner i sinnets djupare delar, som att dyka i djupt vatten, dr man kan uppfatta hur enskilda verklighetsstrukturer uppstr och frsvinner med hisnande klarhet, som i ultrarapid. Det kan till och med upplevas som om man snkts ner i tjock sirap eller r halvt drogad av ngot opiatliknande medel. P botten av de hr djupen, oavsett hur de visar sig, kan enskilda gonblick ibland ge ett nerfruset intryck, som om frnimmelserna stoppar upp helt fr en kort stund mitt under sin exponering, och detta stt att uppleva verkligheten r unikt fr detta stadium. Hr ngonstans finns ingngen till tredje vipassana jhana enligt U Panditas modell, ven om det till viss del r kontroversiellt exakt vilka insikter som leder till vilken vipassana jhana frn och med nu och framver. Jag fredrar att tnka p Uppstr och Frsvinner som ren andra vipassana jhana, och kommer att ta upp dessa tvistefrgor i fljande kapitel. Man kan vara i stnd att meditera med djup klarhet till och med under smnen, och smnbehovet kan minska betydligt. Vilda

165

kundalinifenomen r mycket vanliga vid den hr tidpunkten, inklusive kraftiga fysiska skakningar och urladdningar, medvetandeexplosioner likt fyrverkerier eller tornados, visioner, och speciellt virvelstrmmar av kraftfulla men fina elektriska vibrationer som gr i vgor genom ryggraden och/eller mellan ronen. Dessa virvlar kan vara mycket kraftiga. Den hr sortens upplevelser kan uppst helt ovntat och till och med utanfr kudden , som i klardrmmar. De kan tfljas av olika blandningar av frundran, upphetsning, lyckoknslor, extraordinr gldje, och ibland desorientering. Det r inte ovanligt fr ngon som r p hjden av hnfrelse i detta stadium att associera en del av hndelserna med en utdragen orgasm. Inget av detta utgr ngot problem svida man inte missfrstr deras sanna natur, eller om de rkar intrffa nr man hller p med ngot som att kra bil p motorvgen i 120 kilometer i timmen (en historia jag ska bertta en annan gng). Starka sensuella eller sexuella knslor och drmmar r vanliga p det hr stadiet, och de kan ha icke-diskriminerande egenskaper som personer med en tydlig sjlvbild dr inte bisexualitet ingr kan finna strande. Man kan dessutom, om man har olsta frgestllningar kring sexualitet vilket nstan alla har - kan man f mta aspekter av dem under stadiet. Detta stadium, dess efterglans och den nstan abstinensliknande krasch som kan bli fljden tycks ka frestelsen att ge efter fr alla slags hedonistiska njutningar, speciellt i form av droger och sex. Efterhand som lyckoknslorna klingar av kan man uppleva en knsla av stor hunger eller lust, som begr efter choklad, nskan att g ut och festa eller ngot liknande. Om man har beroenden som man kmpar mot kan det vara bra med extra stor vaksamhet i slutet av stadiet. Det hr stadiet har ocks en tendens att ka mnniskors extroverta, brinnande eller visionra egenskaper, och man kan ha massor av energi som lggs p ngot idealistiskt eller grandiost projekt eller program. Ett extremt exempel p vad som kan hnda r att en person genomsyras av kraftfull karisma, som hos en radikal religis ledare. Till sist, nstan p hjden av den mjliga upplsningen av sinnet, passerar man ngot som kan kallas Utfall av Uppstr och Frsvinner (U&F-Utfall)1 eller Djup Insikt i Uppstr och Frsvinner . Denna hndelse markerar en fundamental frskjutning i meditatrens utvning, och hrefter kommer man att vara till viss del frndrad av vad man sett (vilket r detsamma som Punkt Utan tervndo som jag nmnde i Frord och Varning). Intensiteten i denna episod kan variera, men den brukar vara mycket klar och minnesvrd, speciellt frsta gngen man passerar den under den hr cykeln.
1

Eng.: The Arising and Passing Away Event / A&P Event

166

Det kan ocks noteras att en del kommer att uppleva en kraftig och tydlig uppladdning fre sjlva hndelsen medan den fr andra bara kommer att visa sig pltsligt, p en gng utan frvarning. Ibland sker det till och med spontant och utan formell meditation, vilket hnde mig nr jag var omkring 15 r. Jag har vnner som sttt p det hr fenomenet i det dagliga livet och utan formell vning, andra som upplevt det under inflytande av hallucinogener som meskalin och LSD, andra ter under yogautvning, ytterligare ngra medan de vistats i nrheten av kraftfulla andliga personligheter, dribland en som upplevde det i sllskap med en kristen healer och ngra tillsammans med olika gurus. Oavsett i vilken kontext det frsta U&F-Utfallet uppstr brukar detta sammanhang fr alltid ha en srskild plats i personens hjrta. Fr min del hnde det sjlvstndigt, av egna meditationsfrsk utan ngon tradition, och drfr har jag alltid frknippat min egen utvning med framsteg. Min vn som det hnde tillsammans med den kristna healern blev den mest hngivna kristna man kan tnka sig. En annan vn som passerade grnsen under ett meskalinrus har sedan dess en speciell knsla fr schamanism. De som upplevt det tillsammans med en guru har en tendens att flja denna guru under en period eftersom de associerar hndelsen med guruns nrvaro. De som drabbats i en till synes slumpmssig kontext hade ofta ingen uppfattning om vad det var eller vad det gjort med dem, men de flesta har insett att ngot r annorlunda och nstan alla minns det med frunderlig klarhet och p ngot stt helt skilt frn normala erfarenheter. Nr man en gng haft denna upplevelse r det ganska sannolikt att man frr eller senare kommer att kunna uppn frsta stadiet av uppvaknande om man kan navigera skickligt genom Den Mrka Natten (ls: helt enkelt fortstta va). Drfr r ett bra frsta ml i insiktsmeditation att passera ett U&F-Utfall snarast mjligt, dock med beaktande av varningar som kommer i avsnittet om Den Mrka Natten. Ett U&F-Utfall kan intrffa p tre grundlggande stt som motsvarar De Tre Knnetecknen, p samma stt som intrdet i stadium 15. Frverkligande, och de tv kan ltt blandas samman av denna och andra orsaker. Det finns stora variationer i detaljerna av vad man ser och knner nr man passerar denna djupgende och intensiva hndelse, men vissa aspekter r gemensamma fr alla meditatrer. Upplevelsen brukar manifestera sig p ett stt som kan spegla De Tre Drrarna (beskrivna i olika kapitel) ungefr i mitten av en utandning, vilket leder till ett omedvetet moment, fljt av ngra ytterst klara och distinkta gonblick som ger en djup frstelse fr De Tre Knnetecknen, fre ett andra omedvetet moment i slutet av utandningen. Det r inte ovanligt att ett U&F-Utfall intrffar under en speciellt klar drm, eller tminstone mitt i natten.

167

Hr ska det noteras att det inte r troligt att frnimmelsen av andningen r speciellt tydlig vid de hr extrema gonblicken, men i vilket fall som helst r det s hr det gr till. Vid dessa tillfllen pulserar det mesta av, men inte hela, frnimmelseuniversum in i och ut ur verkligheten, uppstr och frsvinner. Den subtila bakgrunden och knslan av en observatr verkar fortfarande frbli stabil. Till skillnad frn detta sker intrdet i stadium 15. Frverkligande genom en av De Tre Drrarna och inkluderar hela universum av frnimmelser (bakgrund, tid, rymd och allt annat), det hnder i slutet av utandningen och omges inte av tv nraliggande omedvetna moment. (Nyttan av den hr informationen kan bli tydligare lngre fram.) De som har passerat ett U&F-Utfall har rrt vid den yttersta grnsen av verkligheten och sinnet fr ett kort gonblick, och de vet att uppvaknande r mjligt. De kommer att ha stor tillfrsikt, vill kanske uppmana alla att va, och r allmnt evangeliska ett tag. De kommer att ha en kad frmga att frst undervisningen tack vare en direkt och icke-begreppsmssig erfarenhet av De Tre Knnetecknen. Filosofi som sysslar med de grundlggande paradoxerna i dualitet blir p ngot stt mindre problematiska fr dem, och de kan fascineras av detta en tid. De med stark frkrlek fr filosofi kommer att upptcka att de nu kan filosofera p ett verlgset stt jmfrt med innan de uppntt detta stadium. De kan ocks felaktigt tro att de r upplysta, eftersom det de upplevt varit oerhrt spektakulrt och djupgende. Detta r faktiskt otroligt vanligt under en period, och kan f en del att sluta va nr de i sjlva verket bara har brjat p riktigt. Detta r ocks en vanlig period nr mnniskor skriver inspirerade dharmabcker, poesi, andliga snger och liknande. I detta stadium r det ven strre sannolikhet att man gr i kloster eller pbrjar stora andliga uppgifter. Det r ocks vrt att notera att det kan vara mycket likt en manisk episod som den definieras i DSM-IV (den allmnna diagnosmanualen i psykiatri). Hnfrelsen och intensiteten i detta stadium kan vara i stort sett bortom allt normalt, den absoluta hjdpunkten p vgen mot insikt, men det hller inte i sig. Snart kommer meditatren att lra sig vad som menas med frasen Bst att inte brja. Och om man brjat, bst att sluta! eftersom de nu kommit fr lngt in i detta fr att ngonsin egentligen kunna g tillbaka. Tills de fullfljt utvecklingen av insikt r de p gng och kan brja knna att dharma skapar dem snarare n tvrtom, d de oundvikligen kommer att g framt relativt snabbt: Ofta inom ngra dagar kan man g vidare till stadierna 5 till 10, vilka - som du inom kort ska f se - inte precis r ngon fest. Hnfrelsen med alla pukor och trumpeter tystnar snabbt, och meditatren kan till och med lmnas hudls som i svr baksmlla efter en natt av vilt festande. Klarheten avtar ngot, och

168

tingens ndlighet blir det mest framtrdande nr man fortstter till kunskap om

5. Upplsning, Brjan p Den Mrka Natten

S brjar det som kallas Kunskaper om Lidande eller Sjlens Mrka Natt (fr att anvnda terminologi frn Johannes av Korset). Jag anser att detta r ingngen till tredje vipassana jhana, ven om U. Pandita betraktar det som ingngen till fjrde. Jag kommer att klargra mina argument fr detta senare, i det kapitel som mer direkt behandlar vipassana jhanas. Den Mrka Natten omfattar stadierna 5 till 10 i den hr beskrivningen: Upplsning, Rdsla, Frtvivlan, Leda, Lngtan efter Befrielse och Re-Observation. Stadierna 5 till 9 brukar komma som ett paket dr det ena leder ganska snabbt och naturligt till nsta. Stadium 10. Re-Observation brukar sticka ut som en egen distinkt och ofta vervldigande enhet. Mrk vl att en del kan passera Den Mrka Natten snabbt och andra lngsamt. Ngra mrker det knappt och fr andra blir det en stor sak oavsett hur snabbt man tar sig genom stadierna. Ngra blir verkrda av det p en retreat, faller tillbaka och passerar det sedan utan strre besvr en tid senare. Andra kan kmpa i ratal fr att lra sig dess lxor. Jag kommer att beskriva Den Mrka Natten vervgande i ytterlighetstermer, men det gller att inse att detta r enbart fr att visa vad som r mjligt, inte ndvndigt eller garanterat. Som alltid r det troligt att erfarenheterna blir intensivare och klarare p retreat, men de som r p retreat och klarar att fortstta va kommer med all sannolikhet ven att gra mycket snabbare framsteg. andra sidan kan vardagspraktiken ocks vara kraftfull och ibland mycket snabb. Allt sdant r egendomligt ofrutsgbart. Men nog nu med brasklappar! Nr man vl passerat Utfall av Uppstr och Frsvinner kommer man att g in i Den Mrka Natten antingen man vill det eller inte. Det spelar ingen roll om du inte var frn och med nu; nr du passerat grnsen r du i Den Mrka Natten till ngon grad (det vill sga, du r en Mrka Natten-yogi) tills du kommit p hur du ska ta dig genom den. Om du tar dig genom den utan att n frsta stadiet av upplysning mste du g genom den gng p gng tills du nr dit. Detta menar jag i absoluta termer. Den Mrka Natten brjar typiskt med att all djupgende klarhet, nrvaro, koncentration, fokusering, sinnesjmvikt och lyckoknsla frn frra stadiet bleknar bort. P samma vis frsvinner orsak-och-verkanlika fenomen hos andningen eller skakande och hoppande upp och ner p det stt som hr samman med uppmrksamhet och notering, liksom alla fina vibrationer och virvelliknande hnfrelser. I ett tidigt skede

169

frikopplas vibrationsfrekvensen frn andningscykeln men frblir i stort sett stabil p vilken frekvens som n pgr nr den vl kan uppfattas igen (i slutet av Upplsning eller Rdsla). Medan man under Uppstr och Frsvinner kan ha knt att uppmrksamheten till sist hade ntt det skarpa fokus som vrderas s hgt i de flesta meditationsideal, kommer man under Den Mrka Natten att f acceptera det faktum att uppmrksamheten r ganska vittomfattande och dess innehll instabilt. Dessutom blir medelpunkten fr uppmrksamheten det allra minst klara omrdet av upplevelsen medan periferin blir dominerande. Detta r normalt och till och med frvntat av dem som knner till omrdet. Men de flesta meditatrer rknar inte alls med detta, och blir s verrumplade att de brjar utkmpa en meningsls kamp fr att f sin uppmrksamhet att gra ngot som den - i den hr delen av vgen - helt enkelt inte kommer att gra. Om man ngonsin har mediterat p ett stlle med massor av mygg som surrar i ronen s att det r vldigt svrt att koncentrera sig p det primra objektet kan man f en knsla fr hur uppmrksamheten kan vara i Den Mrka Natten. Hellre n att kmpa mot detta och frska ignorera de metaforiska myggen br man frska frst hur det knns att lta uppmrksamheten vara hur den n r. Precis som att lyssna till disharmonisk, kromatisk jazz med mngder av skrande dissonanser och instrument som spelar mer mot n med varandra tar lite tid att vnja sig vid, r uppmrksamhetskvaliteten i Den Mrka Natten en frvrvad smak. Frnimmelserna som uppstr brukar vara mycket rika, komplexa, omfattande och frvirrande. De som fixerar sig vid att frbli starkt fokuserade kommer att genomlida mer n de som lr sig att acceptera det som pgr ven om det inte knns som bra meditation . P samma stt kommer de som anvnder ngot annat objekt som fokus att mrka att uppmrksamheten blir mer vittomfattande, och f samma grundknsla av att den r ur fas med fenomen. De som anvnder visualisering kan uppfatta en svart flck i mitten av uppmrksamheten, med ett slags mnster eller visioner runt kanten som sprider sig lngre och lngre ut mot periferin. De som anvnder ett mantra kan uppleva att detta r ur fas med uppmrksamheten, r stort och komplicerat men nd svrt att hlla fast vid; de kan uppleva mer komplexa vertoner och harmonier om mantrat p ngot stt r melodiskt, som att lyssna p en stor spkkr som str i bakgrunden medan mantrat tidigare befann sig i centrum av uppmrksamhetens stereoflt. Det frekommer individuella variationer i en del av detta, beroende p objekt, fokus, frmga och personens speciella anlag, men vissa grundaspekter r universella och jag ska ta upp dessa i de senare kapitlen om Vipassana Jhanas.

170

Det finns tv grundmnster av vibrationer i Den Mrka Natten, och de r i sjlva verket Den Mrka Nattens definierande egenskaper. Man kan bli vervldigad av beskrivningarna av knslomssiga svrigheter, men hll de hr mnstren i minnet och frsk stanna p den nivn. Ett av dem r riktigt lngsamt, kanske 5-7 Hz, ganska regelbundet och kraftigt, och det r inte mycket annat som pgr samtidigt. Det frekommer tidigt i Den Mrka Natten och pminner om en schamansk trumma. Det senare mnstret r snabbare, kanske 10-18 Hz eller mer, lite mer oregelbundet och har snabbare och lngsammare vertoner i bakgrunden och kring periferin av uppmrksamheten. Detta har en frmga att orsaka dligt humr och irritation. Det faktum att bakgrunden brjar skaka r ett gott tecken p framsteg eftersom det r ngot som mste hnda fr att cykeln ska bli komplett. andra sidan r det exakt det faktum att bakgrunden brjar skaka och rasa samman som gr att mnniskor kan flippa ut. Det var jtteroligt nr det primra objektet skakade, men nr upplevelsen av den som observerar brjar skaka kan det knnas kusligt. Uppmrksamma bara noggrant exakt vad som hnder, var nrvarande i varje puls i varje vibration s klart du kan och frsk att se var och en frn brjan till slut. D talar allt fr att det ska g bra. Det finns tv huvudsakliga fenomen som intrffar under Den Mrka Natten; det ena r emotionellt och det andra perceptuellt. Vrt mrka innehll har en tendens att komma bubblande upp till ytan i en mngd och intensitet som vi kanske aldrig upplevt frr. Stlld infr detta kan det vara svrt att komma ihg det goda i livet, och vr reaktivitet p det kan orsaka oss en otrolig mngd ondigt lidande. Ovanp det brjar vi ocks att direkt uppleva det fundamentala lidandet av dualitet; ett lidande som alltid har funnits dr men som vi aldrig knt med denna grad av intensitet eller ngonsin frsttt klart. Vi stlls infr en djupgende och grundlggande identitetskris nr vr insikt i De Tre Knnetecknen brjar bryta ner delar av grundillusionen av ett separat eller permanent jag. Detta lidande r av ett slag som inte har ngonting att gra med vad som hnder i vra liv, men allt med en fundamental missuppfattning av alltsammans. Att hantera ngon av dessa tv svrigheter - vra mrka sidor och vr fundamentala identitetskris - r en svr uppgift, men att frska hantera bda samtidigt r minst dubbelt s svrt och kan ibland vara vervldigande. Det behver inte sgas att vi inte brukar vara till vr frdel nr vi r verbelastade p det hr sttet. Den reflexmssiga reaktionen r ofta att frska ndra sinnet eller omvrlden fr att frska stoppa lidandet vi knner. Men nr vi r djupt inne i Den Mrka Natten kunde vi leva i paradiset utan frmga att uppskatta det alls, s den lsningen r dmd att misslyckas. Min vertygade rekommendation r att arbeta p att avsluta den hr

171

insiktscykeln, och sedan arbeta med frgorna i ett lge med mer insikt och balans, hellre n att frska gra det i de reaktiva och desorienterande stadierna i Den Mrka Natten. Jag kan inte betona detta starkt nog. Som en nra vn till mig med massor av erfarenhet av insiktsvningar och fallenhet fr exakt sprk och undervisning s trffande beskrev det: Den Mrka Natten kan verkligen sabba livet . Men jag ska ge dig tv surt frvrvade rd som jag upptckt gr skillnad nr man mter de hr stadierna. Fr det frsta: ta dig tid att gra grundlggande insiktsvningar. Gr ditt allra bsta fr att f tillrcklig insikt i De Tre Knnetecknen fr att komma frbi det hr stadiet! Skapa utrymme fr retreater eller annan avskild tid och fastna inte i Den Mrka Natten. Du sjlv och alla i din nrhet kommer att vara glada fr det. Det andra rdet r att ha en policy att inte lcka nr du misstnker att du r i Den Mrka Natten. Vgra helt enkelt att lta din negativitet lcka ut till allt och alla omkring dig. Motsatsen kan vara frdande, eftersom den djupgende bristen p perspektiv, fixering vid negativitet och ditt lidande p grund av den fundamentala identitetskrisen ltt kan projiceras ut p mnniskor och saker som inte p ngot stt orsakat lidandet! Det finns ingen som uppskattar detta och det gr inget gott verhuvudtaget. Fr att kombinera dessa tv viktiga rd kan du tnka och besluta ungefr s hr: Jag har just passerat Utfall av Uppstr och Frsvinner,

och jag vet detta fr att jag sett s mnga uppenbara tecken p det stadiet. Nu knner jag mej underligt reaktiv och negativ infr sdant som jag normalt kan hantera med bttre balans och klarhet, och jag vet att en stor del av detta beror p den oundvikliga Mrka Natten som fljer efter Uppstr och Frsvinner. Jag inser att jag inte r i ett idealiskt lge fr att handskas effektivt med personliga problem, eftersom jag sannolikt kommer att projicera lidandet frn illusionen om dualitet och de udda sidoeffekterna av Den Mrka Natten p dessa problem. Jag har blivit varnad fr detta av personer som har navigerat framgngsrikt p omrdet, och jag har tilltro till att de vet vad de talar om. ven om mina problem r verkliga och giltiga r det mycket sannolikt att jag blser upp dem bortom alla proportioner och inte klarar att bibehlla balans och vlvilja. Genom att g in i min egen reaktiva oklarhet och frvirring kan jag ltt skada andra och mej sjlv. Drfr beslutar jag att hlla mitt mrker fr mej sjlv och bara tala om det med sdana som r skickliga p att hantera det mrka omrdet, eller tminstone dela det med andra p ett stt som inte projicerar ut mrkret i vrlden och p dem. P s stt besparar jag alla omkring mej ondigt lidande som de inte frtjnar. Jag ska, kort sagt, anvnda kartan

172

fr meditation fr att behlla kontrollen ver mina mrka sidor och hantera dem p stt som r knda fr att hjlpa snarare n att skada. Jag ska ta mej tid fr insiktsvningar och retreater under vilka jag helt enkelt ska se den sanna naturen hos alla frnimmelser som uppstr, oavsett hur hemska eller krvande de n r, och inte vltra mej i innehllet i mina mnen fr ett enda minimalt gonblick om detta ligger inom grnserna fr min styrka och kraft. P detta stt kommer jag att klara att ta mej genom detta omrde p ett bra stt, utan att frstra mitt dagliga liv. Om jag skulle misslyckas kommer jag att aktivt ska hjlp frn sdana som r bra p att hjlpa mnniskor att behlla ett sunt perspektiv infr de mrka omrdena, tills tiden kommer nr jag sjlv kan klara Den Mrka Natten s som rekommenderas. Nr jag uppntt frsta stadiet av uppvaknande kommer det att vara ett fantastiskt tillflle att se hur mycket av min negativitet som verkligen var relevant och hur mycket som bara berodde p min egen brist p klarhet och sidoeffekterna av Den Mrka Natten. Utifrn den nya klarheten kommer jag att vara mycket bttre rustad att hantera sdant i mitt liv som verkligen behver uppmrksammas och hanteras, och kunna slppa taget om de papperstigrar jag skapat t mej sjlv. S genom att inte frska klara av allt p en gng, det vill sga genom att vinna djup insikt innan jag tar itu med de personliga problemen, har jag strre mjlighet att leva det lyckliga och visa liv jag nskar. Jag kommer att uppn bde befriande insikter och insikter i mina problem, och detta kommer att vara till stor frdel fr mej sjlv och alla andra varelser.
En av de frmsta anledningarna till att jag skrev den hr boken var att uttrycka den hr betydelsefulla resolutionen. Jag har lidit i ondan, ibland djupt, av att inte jag och mnniskor jag lskar klarat att flja den. ven de har lidit. Om du hrde mig bertta detta istllet fr att lsa det skulle du se trar i mina gon och hra min rst brytas av sorg nr jag mindes hndelser av detta slag, och ven nr jag tnker p vad som hnder runt omkring mig medan jag skriver det. Jag ber dig, fr allt som r gott i den hr vrlden, frsumma inte att lyssna till detta rd. Dessvrre tycks inte alla vara i stnd till detta. Faktum r att alla inte ens vill frska flja det hr rdet, srskilt inte de som tagit till sig den farliga paradigmen allt vad jag knner just nu r verkligt i den meningen att deras knslor i gonblicket mste vara det enda giltiga perspektivet p deras aktuella situation och drfr helt rttfrdigade, liksom deras reaktioner p dessa knslor. Det finns de som helt enkelt inte tror att sdana underbara och heliga ting som insiktsvningar kan orsaka s djupgende svrigheter. Det finns ocks de som inte tror p kartor, eller att dessa absolut inte kan passa in p deras eget mycket speciella och unika liv. Och slutligen finns det ett ftal vars stolthet eller

173

oskerhet inte tillter dem att medge att de kan pverkas av Den Mrka Natten p det hr sttet. Sdana personer vill jag varna: HLL DIG BORTA FRN DEN MRKA NATTEN tills du kommit s lngt att du kan klara att nrma dig tminstone ngra aspekter av den ovan citerade resolutionen, eller tillmpa grunderna i teorierna bakom den. Det innebr att om du inte r villig att tminstone frska skapa och leva efter ngon version av min rekommenderade resolution ska du inte gra insiktsvningar och inte passera Utfall av Uppstr och Frsvinner. Ja, jag r lite besk. Beskhet uppstr och frsvinner. Jag r en stor beundrare av snabba sportbilar, men jag skulle inte ge en till en sexring. P samma stt r jag synbarligen mycket hngiven insiktsvningar, men jag har kommit till slutsatsen att de som inte har lust att gra dem ansvarsfullt och intelligent ska inte anvnda dem, det r alltfr riskabelt. De orsakar fr mycket oro i vrlden till liten eller ingen nytta. Detta r inte ngon populr sikt, men jag har upplevt fr mycket av det som kan g snett nr mnniskor misslyckas med att leva upp till ndvndigheten av en sdan resolution fr att kunna komma till ngon annan slutsats. Ett problem r att en del individer kommer in i Den Mrka Natten utan formella insiktsvningar. Det hnde mig nr jag var 15 r och inte hade en aning om vad som pgick. Hur man ska n dessa mnniskor vet jag inte, men de brukar dyka upp i andliga gemenskaper frr eller senare. Jag hoppas att de hittar ngon dr som kan hjlpa dem att reda ut vad som hnt och kan rda dem enligt ovan. I mina naiva drmmar frestller jag mig att det en dag ska finnas vningar fr grundlggande andlig utveckling p ett generellt, icke-sekteristiskt stt i grundskolan, p samma stt som vi lr oss om biologi och matematik, s att det blir en normal, accepterad standardiserad del av en mnniskas utbildning. Alla skulle knna till de hr sakerna som om de var lika normala och naturliga som de r, men vi r lngt ifrn det nnu. Drfr hoppas jag att det ftal som knner till de hr teknikerna kommer att hjlpa till att sprida dem och hjlpa mnniskor som passerat Utfall av Uppstr och Frsvinner att knna igen och hantera det p ett bra stt. Resolutionen och dess andemening r aspekter av vning i moral, och detta slags moral r ett av vra bsta std i Den Mrka Natten. Nr vi tar till oss innebrden i resolutionen gr vi medvetet vrt bsta att styra vrt stt att leva fr att vara goda och medknnande. Mnga har ppekat att insiktsvningar r klostervningar . Om vi kan bygga vrt eget virtuella kloster genom rtt tal och rtt handling behver vi inget kloster fr att skydda oss och vrlden mot de potentiella sidoeffekterna av vr utvning. Vi kan leva bra i den vanliga vrlden och nd gra framsteg i insikt.

174

Det finns ocks de som r villiga att ta till sig teorin och andemeningen i resolutionen men r s uppslukade av sina problem att de helt enkelt inte kan flja rden efter att de kommit in i Den Mrka Natten, trots sin goda och uppriktiga avsikt att gra det. Mitt rd till dem r att snabbt och resolut ska professionell hjlp i form av psykoterapi eller liknande, tills de har frmga att flja ngot som liknar den ovan beskrivna resolutionen. Man mste frst att detta inte r ngon optimal vg eftersom den inneboende bristen p perspektiv i Den Mrka Natten gr aspekter av den terapeutiska processen svrare, men fr vissa finns det inget annat val och den hr lsningen r bttre n att bara sprattla runt. andra sidan har sdana mnniskor om inte annat tonvis av grejor som bubblar upp att ta tag i, vilket gr andra aspekter av den terapeutiska processen lttare. Jag skulle tminstone frska stadkomma tillrckligt mycket lindring fr att kunna trnga vidare till frsta stadiet av uppvaknande med minimalt lckage , och sedan avsluta den terapeutiska process, som pbrjades i Den Mrka Natten, efter att du kommit ur den. Det finns ett annat till synes positivt stt att se p Den Mrka Natten. eller Kunskaper om Lidandet, som inte riktigt passar samman med vra konventionella ideal fr hur livet ska vara. Det r synsttet om avstende, vilket innebr ngot i stil med nu ser du smrtan av ditt materialistiska liv, av dina begr som aldrig kommer att ge dig lycka, av dina vrldsliga bjelser, och korthuset du kallar ditt liv. Det r mycket bttre att ge upp alltsammans och brja g dharmas vg . ven om jag fr det mesta fresprkar att gra helt annorlunda kan jag till fullo frst varfr man skulle handla s. Men problem uppstr nr vi har skulder, barn, ldrande frldrar eller andra frpliktelser, och att f ordning p etiken i sdana konflikter r inte enkelt. Oavsett vilket lr oss Den Mrka Natten viktiga lxor, och att lra dem r ndvndigt fr att g vidare till nsta steg. Lektionerna krver inte ngra specifika livsstilsval fr bemstrande. Istllet r det frga om klar perception av du har gissat rtt De Tre Knnetecknen hos de frnimmelser som uppstr under dessa stadier. Som jag nmnde i Del I har varje vning ett speciellt slags avstende kopplat till sig, och de kunde inte vara mer olika. Det r dags att terg till beskrivningen av Upplsning. Nr stadiet Uppstr och Frsvinner upphr kan meditatren lmnas med en knsla av hudlshet och ofrmga trots det faktum att de fortstter gra vrdefulla framsteg till djupare och djupare niver av fundamental insikt. Denna knsla av att ngot r fel nr allt faktiskt blir bttre och bttre kan orsaka alla slags problem under Den Mrka Natten, speciellt hos dem som inte knner till standardbeskrivningarna.

175

 andra sidan kan det vara en stor lttnad att ha kommit genom Uppstr och Frsvinner, och drfr kan ibland Upplsning knnas ganska vlkommen. En del slutar att praktisera hr eftersom de upplever att de har frigjort Kundalini och drfr r frdiga tills vidare . Upplsning knns som ett mycket naturligt stlle att sluta va; det enda problemet r att de senare stadierna (Rdsla och vriga) brukar flja snart nog ven om man slutar. Och mindre intensiv utvning leder till mindre intensiv men ofta frlngd Mrka Natten. Emellertid kan de som vill fortstta va formellt tycka att Upplsning r frustrerande. Nr de bara ett stadium tidigare kunde sitta i timmar och uppfatta de finaste vibrationer av verklighet i utskt detalj tycks verkligheten nu slinka ivg, vag och svr att f grepp om. Dr vi hade stjrnstatus i fregende stadium halkar vi nu tillbaka till att vara vanliga ddliga. Uppfattningar om kroppen kan till och med tyckas frsvinna helt, p samma stt som i formlsa vrldar men utan klarheten. Utvningen blir antagligen svrare och vi kan uppleva smrta av sittandet, ngot som var i stort sett helt borta under fregende stadium. Detta kan vara oerhrt frustrerande om man inte vet att det r normalt, och saknad efter ett bleknande frflutet kan i hg grad stra nrvaron i nuet. Infr dessa svrigheter rekommenderar jag vningar med notering. Det kan verka som ett steg tillbaka fr de som vergav det under glansdagarna med Uppstr och Frsvinner, men den andliga vgen r inte linjr. Ansikte mot ansikte med Upplsning och stadierna som fljer kan noteringsvningar vara mycket nyttiga och kraftfulla. Kort sagt: Om man klarar att fortstta va (lter det bekant?) och att anpassa sig till att vara tvungen att faktiskt arbeta fr att uppfatta saker klart igen, kommer man att brja gra nya framsteg. Den hr gngen mste anstrngningen ha en lttare och mer vidstrckt karaktr. Man mste vara medveten om att om man ger upp under stadierna i Den Mrka Natten (eller ngon gng efter Utfall av Uppstr och Frsvinner) kommer egenskaperna hos Den Mrka Natten nstan skert att fortstta hrja i det dagliga livet, stjla energi och motivation och kanske ven orsaka knslor av olust, depression och till och med paranoia. Drfr uppmanas den kloke meditatren mycket, mycket eftertryckligt att frska upprtthlla sin utvning trots de mjliga svrigheterna fr att undvika att fastna i de hr stadierna! Jag tnker p Upplsning som soffpotatisstadiet , men det kan ocks innehlla en viss knsla av sensuell matthet. Typiskt fr Upplsning r att det pltsligt r svrt att undvika att frlora sig i tankar och fantasier under meditationen. P ngot stt kan man knna sig lsryckt ur sitt liv. En annan effekt som kan vara mycket mrkbar p det hr stadiet r att handlingar r svrare att genomfra. Man kan till exempel vilja lyfta handen fr att stnga av vckarklockan, men handen

176

rr sig helt enkelt inte. Man kan rra handen, men p ngot stt verkar saker stanna vid avsikten och inte komma lngre. Slutligen rr man handen, men det kan ha varit trttsamt att gra det. Meditationen kan vara p liknande stt, och tills man brutit sig ur det kan saker och ting ha sjunkit ganska djupt ner i Upplsningens verfyllda bolster. Men hur som helst, nr perceptionen till slut blir klarare igen uppstr

6. Rdsla
Klarheten och intensiteten brjar tervnda, men detta stadium kan innehlla alla slags skrmmande frvrngningar av perceptionen under meditation, tfljt av kraftiga knslor av obehag, paranoia, rdsla och/eller nervositet. Ibland kan det till och med knnas som om kroppen faller snder eller att man ruttnar bort. Om man har stark koncentration kan man f se skrckinjagande eller frvirrande syner. Vibrationerna kommer frn och med nu och framver inte att ndra frekvens efter andningen som i stadium 4, och i de nrmaste stadierna har de en tendens att vara lngsammare n tidigare. Underligt nog kan Rdsla ocks vara en liten aning hnryckande p samma stt som en skrckfilm, eller som att ka berg- och dalbana p natten kan vara bde skrmmande och spnnande samtidigt. Men den behagliga sidan av detta stadium brukar i hg grad verskuggas av den mrka sidan. Hr krvs det av oss att vi accepterar livets fulla spnnvidd som det r. Acceptans och klar, exakt medvetenhet om den sanna naturen hos de faktiska frnimmelserna som utgr allt detta r nyckeln i hela Den Mrka Natten, p samma stt som tidigare. I bsta fall manifesterar sig stadiet bara som en ltt frhjd knsla av ospecificerad ngest. Nr rdslan upphr och verkligheten fortstter pulsera in och ut och falla bort lmnas man med en knsla av

7. Frtvivlan
Detta stadium kan karakteriseras av starka knslor av sorgsenhet och frlust. terigen kan det ven finnas ngot nstan behagligt med djupet i dessa knslor, men det brukar i hg grad verskuggas av den mrka sidan av dem. Hela frestllningen om att jaget och vrlden r bestndiga och gr att tillfredsstlla, och till och med att allt r jag eller skilt frn jag , bryts ner och raseras av den nu obestridliga sanningen om De Tre Knnetecknen. Det kan finnas mycket sorg i den processen. Det r svrt att acceptera, och motstndet mot processen vcker frtvivlan. Att frlora sig i innehllet i dessa frnimmelser och bli ofrmgen att se deras sanna natur r en ganska vanlig orsak till uteblivna framsteg. Men i bsta fall kanske man bara knner sig ungefr

177

som efter att man grtit. Frtvivlan r vergngspunkten mellan den trumliknande 5-8 Hz-delen av Den Mrka Natten och de mycket komplexa, irriterande frekvenser som fljer. Uppmrksamheten fortstter bli mer vidstrckt och centrum mer osynligt. Nr allt fortstter falla samman och klart demonstrerar sin jaglshet och ofrmga att tillfredsstlla kan det framkalla

8. Leda
Vi brjar knna leda infr alltsammans. Det r nu de surrande kaotiska vibrationerna p 10-18 Hz i periferin brjar bli riktigt starka. Genom den hr sektionen av Den Mrka Natten r frmgan att se objekt i centrum av uppmrksamheten dlig, och det kan knnas som om sinnet tnjs ut och drar ihop sig p samma gng. Man brjar knna sig synnerligen plgad av sitt hgljudda och tjatiga sinne (ett klassiskt tecken p det hr stadiet), av en kropp som r full av lidande och otrevliga frnimmelser, och av en vrld som faller samman. Att uppfatta tankar som tankar blir allt svrare, och drfr blir det allt lttare att fngas av innehllet. I bsta fall kan man enbart knna sig subtilt upprorisk och besviken p verkligheten i allmnhet, eller kanske ha ltt obehagliga myrkrypningar. I vrsta fall ser man ingenting att hlla fast vid, inget jag str att finna, och vi brjar nska att hela den irriterande situationen bara ville sluta, ven kallat

9. Lngtan efter Befrielse

P detta stadium r man utled p alltsammans, men p en niv som gr bortom rena sjlvmordstankar. Drfr r det i sjlva verket frdelaktigt ven om det inte verkar s. Man ser inte lngre fram emot ngot utom slutet p alla frnimmelser, det vill sga en frsmak av Nirvana. Man nskar bara att oljudet i sinnet ska upphra, men klarar inte av att frm det att hnda. Man nskar att vibrationerna, som kan vara mycket intensiva, skarpa och irriterande p det hr stadiet, skulle frsvinna fr alltid. Om man misslyckas med att associera plgans upphrande med djupa insikter, utan istllet felaktigt associerar det med att ndra ngot i det dagliga livet, riskerar man att frirra sig lngt bort innan man inser begrnsningarna i vardagliga lsningar. Detta r det stadium nr det r mest sannolikt att mnniskor slutar sina jobb eller utbildningar av ren frustration och pbrjar lnga retreat eller andligt skande. Dragning till celibat som en hgre andlig vg kan uppst. Frsakelsetrippen kan vara mycket frvirrande fr partners, speciellt om man gick till den motsatta ytterligheten av intensiv sexualitet under stadiet Uppstr och Frsvinner vilket frmodligen intrffade relativt nyligen, s man br frska vara knslig ven fr

178

deras behov om man kan. Ngonstans hr kan det ocks uppst en tendens att frska f ordning p sitt liv och sin ekonomi s att man kan lmna vrlden bakom sig fr ett tag, och nd ha ngot att komma tillbaka till utan att behva oroa sig fr praktiska saker. Ett genomgripande beslut att skynda vidare kan uppst genom den starka frustrationen och den kraftfulla medknslan i den. Man gr det sista rycket mot frihet, en kraftanstrngning mot den till synes ogenomtrngliga muren av

10. Re-Observation
Detta stadium lter kanske inte som ett srskilt stort problem eftersom det har ett s trkigt namn. Men det r ofta - dock inte alltid som en tegelmur, speciellt de frsta gngerna vi rkar in i det. Det kan verka som om alla stadierna i Den Mrka Natten strlar samman fr en sista viktig lektion, lektionen i Re-Observation. Vi mste uppfatta den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr alla vra ider om perfektion, alla de ideal vi klamrar oss fast vid, alla frestllningar om hur vrlden borde vara och inte borde vara, allt begr efter att ngonting ska vara annorlunda n det r - svl som begr efter upplysning som r ngot annat n detta. Det kan knnas omjligt att sitta i ens en minut eftersom nivn av rastlshet och aversion mot meditation och alla upplevelser kan bli mycket hg. Detta stadium och delar av stadium 3 (De Tre Knnetecknen) kan ha ngra gemensamma grunddrag. Det ska ses som en varning till de som har en bengenhet att vara verdrivet skra p var de r . Jag fr en hel del e-mail frn mnniskor som hvdar att de r skra p att de r i Re-Observation, men kort drefter beskriver de upplevelser frn omrdet Uppstr och Frsvinner vilket innebr att de just varit i De Tre Knnetecknen, inte Re-Observation. Att fortstta underska den sanna naturen hos detta slags frnimmelser och vra kartteorier r ofta svrt, och det r en vanlig orsak till utebliven framgng. Nu ska jag beskriva alla de emotionella och psykologiska manifestationer som ibland kan visa sig p detta stadium. Ju mer extrem beskrivningen av en mjlig sidoeffekt r desto ovanligare brukar den vara, srskilt de som lter som beskrivningar av psykisk sjukdom. Fr de som hller sig p en niv av rena frnimmelser, vilket jag starkt rekommenderar, r de enda svra manifestationer som verkar vanliga en stark knsla av aversion mot formell meditation och utvning, och en djup knsla av grundlggande frustration, men detta brukar kunna minska snabbt vid fortsatt god utvning; och om vr koncentration r stark nog och vra vriga faktorer i balans kan vi g genom det hr stadiet utan problem.

179

Aversionen mot meditation och utvning beror p det faktum att vibrationerna vid den hr tidpunkten kan vara mycket snabba och skarpa och oljudet i vra tjatiga sinnen ganska irriterande. Ngra av mina personliga beskrivningar av det hr stadiet under retreat har inkluderat uttryck som sinnesstorm och ett uppiggande stycke i D minor fr sex sinnesdrrar, hagelskur och hackande siren . Om vi r mycket kraftfulla som meditatrer kan det bokstavligen knnas som om vi kommer att slitas i stycken av vibrationerna, och det r exakt vad vi frsker stadkomma. ven om de andra, mer udda manifestationerna skulle dyka upp br de inte vara speciellt lnge om vi var rtt, som bst bara minuter, som vrst i timmar eller dagar. Nr jag nu sagt detta men innan jag gr vidare vill jag sga att de som passerar det hr omrdet med stark koncentrationsfrmga och som anvnder mycket frfinade objekt, som komplexa visualiseringar av helig geometri (ett av mnga mjliga exempel), kan om de r mycket skickliga g igenom stadiet med liten eller ingen svrighet alls. Allt de kanske mrker r att allt blir mer och mer vidstrckt, mnstren blir alltmer komplexa och uppnr vidare, mer sfriska dimensioner och kanske mngfaldiga symmetrier. Det strcks ut tills det omfattar i stort sett hela upplevelsefltet, ungefr som nr man tittar p en IMAX-film. Jag anvnder det hr exemplet dels grundat p egna experiment och dels fr att illustrera huvudponger. Olika objekt kommer att ge olika detaljer, till exempel frger eller bilder, medan ngra allmngiltiga aspekter av det som hnder under stadiet kommer att frbli i stort desamma.

Re-Observation r egentligen helt och hllet luft och ingen substans, men om man frvxlar luft med substans blir effekten samma som om det verkligen hade substans. Det r som en tandls hund med
ett rasande skall. Om du springer skrikande drifrn eller svimmar av rdsla nr hunden skller behver den inga tnder fr att hindra dig frn att komma vidare. Fljden r att det viktigaste tecknet p att de negativa sidoeffekterna som kan uppst i Den Mrka Natten faktiskt inte har samband med insiktsstadier utan istllet beror p andra processer r att de inte frndras mycket varken av stark och accepterande underskning eller av att sluta va helt. Detta stadium kallas ibland rulla ihop mattan-stadiet , och r stadiet nr mnga som gick i kloster under Uppstr och Frsvinner ger upp detta och tar av sig munkkpan. De som r p retreat behver massor av uppmuntran, men de ger sig ofta av ven med god vgledning och mycket std. Det kan frekomma en distinkt knsla av att det r omjligt att g framt och meningslst att g tillbaka, vilket r precis den lrdom man har att dra. Acceptans av just hr och just nu r vad som krvs, ven om det knns som om detta sinne och denna kropp r helt

180

oacceptabla och inte vrda att underska. Alla frnimmelser r vrda att underska! Ett av knnetecknen p den tidiga delen av detta stadium r att vi kan brja se klart exakt vad vra sinnen gr hela dagen; se med stor klarhet till och med hur illusionen om dualism skapas, frnimmelse efter frnimmelse, gonblick fr gonblick. Men p ngot stt finns det nnu inte tillrcklig sinnesjmvikt och grnslshet i perspektivet fr att kunna anvnda informationen p rtt stt. Det kan vara mycket frustrerande nr vi undrar hur mnga gnger vi mste lra dessa lxor innan de fastnar. Starka knslor av vanmakt och besvikelse p livet, relationer, sex, arbete, moralregler och vrldsliga frpliktelser kan ibland framtrda p det hr stadiet p stt som kan ge upphov till mycket splittring och ngest. Livets olika aspekter kan tillflligt knnas fadda och meningslsa, men det kan just d upplevas som om det r s man alltid kommer att knna. Stadiet kan likna eller kanske manifestera sig som ngon grad av klinisk depression. Man ska akta sig fr att freta radikala livsfrndringar som inte ltt kan gras ogjorda (som skilsmssa), eller att skicka arga e-mail till sin chef grundade p tillflliga knslor som kan uppst under stadiet. Fr de som knner igen att de r i det hr stadiet kan en medveten och aktiv mental kompensation fr de potentiella effekterna vara nyttigt fr att livet ska fortstta fungera. Det kan gra att man framstr som mer samlad n man knner sig och underltta bevarande av relationer, arbete, studier och liknande p en ngorlunda funktionell niv. Det kan vara till stor nytta om det ven kombineras med vningar som tillter upplevelserna av stadiet att erknnas och frsts. Lager av skadliga och tidigare dolda frvntningar, pfrestningar och ngest kan visa sin verkliga meningslshet, men denna nyttiga process kan vara mycket frvirrande och svr. Man kan f ett intryck av att man aldrig frut haft ett s starkt knsloliv, och tills man vant sig vid denna nya medvetenhet om sina tidigare subtila emotioner kan stadiet vara vervldigande. Ngon gng kan mnniskor ocks f ngot som verkar som ett fullt utvecklat psykotiskt sammanbrott, men om det verkligen r en sidoeffekt av insiktsvningarna kommer det att upphra snabbt. Konsten hr r att fortstta erknna och acceptera innehllet men ocks att fortstta se den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr dessa naturliga fenomen. Det kan vara oerhrt svrt, speciellt om mnniskor har hamnat i det hr stadiet utan std och ledning av en vlutvecklad insiktstradition och lrare som knner igen omrdet. De som inte vet vad de ska gra med det hr stadiet eller blir vervldigade av sinnestillstnden kan frlora sig s i innehllet att de brjar tappa kontrollen ver det. Det r ytterligheten av vad som kan hnda i detta stadium. Rdsla r skrmmande, frtvivlan r frtvivlad,

181

och skenbara psykotiska episoder r mycket frvirrande och destabiliserande. Infr sdana upplevelser kan man svnga till den motsatta ytterligheten och desperat klamra sig fast vid grandiosa sjlvbilder. Sdant kan ltt bli en bestende och uppenbart destruktiv mental vana om mnniskor framhrdar i att vltra sig i dessa svarta knslor och sina djupa och olsta problem alltfr lnge. Det blir som en fullstndig kognitiv omstrukturering. Om man fortstter acceptera innehllet utan frmga att se dess sanna natur kan sinnet sjunka allt djupare i galenskap och hopplshet. Nr mnniskor talar om att nudda sin egen galenskap p den andliga vgen tala de ofta om det hr stadiet. Det kan f mnniskor att knna sig klaustrofobiska och spnda. Om de driver p fr att komma vidare kan de knna som om de bara blir mer och mer insnrjda. Om de inte gr ngonting lider de i alla fall. Rdet hr r: Hll fast vid det men frsk inte forcera ngot. Lgg uppmrksamhet p att balansera anstrngning och acceptans. Kom ihg att frsiktighet r en dygd. Att va sig i terhllsamhet liksom att upprtthlla en lngsiktig instllning kan vara till nytta. Tnk p utvning som en livslng strvan, men gr bara det du kan fr varje dag. Frbli nuorienterad. Vandringar i naturen eller p platser med ppna, vidstrckta vyer kan hjlpa, liksom fysisk trning. Detta stadium har kraften att rena oss p djupet om vi bara har tillrcklig stark beslutsamhet att hlla ut, att vara klar och precis och acceptera allt trots smrta och ngest, bde fysisk och mental. P retreat: Sitt, g och ligg

enligt schema, anvnd tekniken som freskrivet varje sekund om det r mnskligt sett mjligt, och k inte hem i frtid!
Detta stadium r nmligen ett mycket gynnsamt tillflle att klart se smrtan i den dualistiska aspekten av vra bindningar, aversioner, begr, hopp, rdslor och ideal, vilka har brett ut sig till en exceptionell niv. Det r det hr stadiet som mjliggr en vg av hjltemodig anstrngning och ihrdig underskning av gonblicket grundat p en kraftfull nskan om upplysning, eftersom alla de onyttiga aspekterna av denna nskan i det hr stadiet bankas ur meditatren med en kraft likvrdig lidandet som orsakas av dem. Man kan i sjlva verket komma mycket lngt med hgst obalanserad och mlorienterad vning, och det kan ge tillrcklig fart och meditationsfrdighet fr att man, ven om man fr rejlt med stryk p det hr stadiet, ska kunna fortstta att gra snabba framsteg nd. Men meditatrer som slutar va hr kan kra fast och plgas av stadiet hela livet, eller tills de fullfljt denna frsta utveckling av insikt. Deras bristande utvning kommer att berva dem de huvudsakliga vinsterna med stadiet (de kade perceptionsfrmgor som tillt dem att komma s hr pass lngt verhuvudtaget) och reducera deras chanser

182

att komma frbi det, och nd kan de emotionella konsekvenserna finnas kvar lngt efter att meditationsfrdigheterna har frbleknat. De kan bli Kroniska Mrka Natten-yogis , meditatrer som av ngon anledning bara inte kommer p hur de ska ta sig frbi detta stadium under mycket lng tid. Du skulle bli frvnad om du visste hur mnga sdana det finns. Deras ofrmga att befria sig kan bero p deras egen psykologiska natur, dliga instruktioner, frestllningar om att det andliga livet bara handlar om lycksalighet och fantastiska knslor, tro p absurda andlighetsmodeller som inte accepterar den fulla vidden av det emotionella och mentala livet, eller att kastas in i stadiet utan en vlutvecklad insiktstradtion vilket hnde mig vid 15 rs lder. Jag var en Kronisk Mrka Natten-yogi i 10 r utan att ha en aning om vad som hnde med mig, s jag kan uttala mig i mnet med en viss auktoritet. Drutver har jag genomgtt mnga andra Mrka Natten p de hgre stadierna av uppvaknande och sttt p samma problem gng p gng. Att fastna i Mrka Natten kan manifestera sig som vad som helst frn lngvarig mild depression och obestmd ngest till allvarlig illusorisk paranoia och andra klassiska mentala strningar, till exempel narcissism och storhetsvansinne (mina personliga favoriter). Mrka Natten-yogis kan upptrda med en underlig blandning av hngiven andlighet och oklarhet. Jag nmnde att Utfall av Uppstr och Frsvinner kan frlna ngot av den inspirerande, radikala, religisa ledaregenskapen till sdana som har anlag fr detta. Fr samma individer kan stadium 10 ibland ge en anstrykning av det paranoida, apokalyptiska kultledardraget, en frvirrad virvelvind av kraftfull inspiration och frtvivlan. Att en person har en borderline eller antisocial personlighetsstrning betyder inte att de inte kan gra framsteg i insikt, men nr de nr de hr stadierna kan det bli riktigt frryckt. Vi har alla vra neurotiska tendenser som kommer fram nr vi r under stress, men om du knner att du verkligen tappar greppet: skaffa hjlp, speciellt frn sdana som knner till omrdet av egen erfarenhet och r villiga att tala uppriktigt om det! Frsk inte vara en supermeditatr och kr fast, och tro inte annat n att den andliga utvningen kan orsaka en del bisarra och ibland otrevliga sidoeffekter. Ngot av det bsta med att arbeta med en mycket kvalificerad och frverkligad lrare i insiktsmeditation - innan man rkar in i den hr sortens problem - r att de har en uppfattning om vr grundniv av mental hlsa och balans och drfr vet vad vi kan klara av. Med det vill jag ha sagt att jag misstnker att bde Svampfaktorn och den dharma-jetset-kultur av lrare som dyker upp och frsvinner, med liten mjlighet fr eleverna till en meningsfull kontakt utanfr retreaten, bidrar till det inte ringa antal Mrka Natten-yogis som existerar. Jag misstnker ocks att det r mindre problem med Kroniska

183

Mrka Natten-yogis i traditioner dr kartorna ver vad som kan hnda p omrdet r vlknda, och dr det finns lrare som r mycket tillgngliga och rliga om sin mnsklighet och det mjliga omfnget hos den andliga terrngen. andra sidan kan det ibland uppst verklig psykisk sjukdom eller fristende emotionella eller psykologiska svrigheter i mnniskors liv. Att skylla allt p Den Mrka Natten r inte alltid korrekt eller till nytta, men om man just passerat Utfall av Uppstr och Frsvinner och inte fullfljt insiktscykeln eller kommit in i nsta stadium (Sinnesjmvikt), kommer det att finnas en Mrka Natten-komponent i allt annat som pgr. Meditationstraditioner tycks ha en tendens att dra till sig mer n sin rimliga del av lttare andliga, emotionella och mentala strningar. Att reda ut vad som r vad kan ibland vara svrt och kan krva hjlp av bde sdana som knner till detta insiktsomrde och sdana som behandlar vanliga psykiska sjukdomar och emotionella och psykologiska svrigheter. Det bsta r en person som kombinerar bda. Jag har en hgt upplyst vn som nd tycker det r till stor nytta att ta medicin mot sin bipolra sjukdom. Det ligger ngot mycket jordnra och realistiskt i detta. vningarna kan inte rdda oss frn vr biologi; de avsljar bara ngot om relationen till den. andra sidan, det finns de som r s djupt indoktrinerade av modellerna fr att arbeta genom vra mrka sidor att nrhelst dessa visar sig vnder de sig till psykoterapin eller en massa andra stt att f problemen att lsas eller frsvinna. Detta synstt frutstter en falsk soliditet och en verdriven vikt vid dessa ting som kan gra det mycket svrt att se den sanna naturen hos de frnimmelser som de utgrs av.

Fallgropen r att vnda en fundamental identitetskris till en hxjakt p detaljer i livet som man tror r orsaken till otillfredsstllelsen med grundlggande upplevelser. Om ngon kommit till den hr nivn i sin
utvning kan inget mixtrande med detaljer ngonsin lsa den grundlggande frgan. Detta betyder inte att otillfredsstllelse med specifika aspekter av livet aldrig r relevant, i sjlva verket r den ofta ganska giltig. Men de relativa frgorna blandas samman med ett mycket djupare mne, det om vem vi verkligen r och inte r, och innan utvecklingen av insikt r

fullfljd tenderar sammanblandningen att i hgsta grad verdriva den specifika kritiken av sdant i livet som i sjlva verket kunde g att frbttra och fs att fungera. Att lra sig denna lxa kan vara mycket
svrt fr en del mnniskor, och den mrka ironin r att man kan frstra sina relationer, sin karrir och sin ekonomi svl som sin emotionella och fysiska hlsa medan man frsker komma undan sin uppndda niv av insikt i verklighetens sanna natur. Tills man r villig att arbeta p en mer direkt frnimmelseniv finns det ingen grns fr

184

hur mycket ngest och negativitet man kan projicera ut i vrlden. Jag har sett detta spelas ut om och omigen, hos mig sjlv och i mina dharmavnners liv. Det kan vara mycket otrevligt. Mitt rd fr sdana situationer r: Om du efter noggrann analys av din insiktsutvning kommer till slutsatsen att du r i Re-Observation, besluta d att du inte ska frstra ditt liv genom verdriven negativitet! Sl fast detta ofta och med eftertryck. Flj ditt hjrta s gott du kan, men frsk bespara dig sjlv och vrlden ondigt lidande s lngt som mjligt. Hll samman det hela med milt vld p din egen vilja tills tiden kommer nr du r villig att mta dina frnimmelser direkt, utan bedvning eller bevpning. Jag har sett vad som hnder nr mnniskor gr p annat stt, och har kommit till slutsatsen att i allmnhet gr det inte s bra om man inte fljer detta rd - ven om ngot ovntat gott alltid kan komma ven ur en sdan situation. Strukturen med De Tre vningsformerna och de tre typer av lidande som terfinns inom vart och ett av dessa omrden kan ocks vara till nytta. Eftersom mnniskor i allmnhet inte r vana att mta fundamentala identitetskriser, vilket r det grundlggande temat i ReObservation, r de inte bekanta med smrtan i fundamentalt lidande. Om man inte knner till smrtan i fundamentalt lidande r det ltt att frestlla sig att lidandet orsakas av detaljer i den vanliga vrlden. Men om du kommit till Re-Observation, eller kort sagt kan konstatera att dessa tekniker r effektiva; ha tilltro till att de terstende rden kan vara vrdefulla och frsk fullflja denna del av experimentet. Det vill sga: Om du r i Re-Observation r din uppgift att skilja det fundamentala lidande du nu knner alltfr vl frn de vardagliga detaljerna i ditt liv. Att flja detta rd kanske lter farligt, hjrtlst eller bisarrt fr en del. Det r fullt relevant kritik. I en perfekt vrld skulle vi inte behva g omkring och utvrdera oss sjlva och ursprunget till vrt lidande p det specifika stt jag fresprkar hr. I en perfekt vrld skulle vi verkligen kunna hlla ihop den psykologiska resan, kunna stanna kvar i vningarna i de hr stadierna och p s stt snabbt passera genom Den Mrka Natten och avsluta vningscykeln. Detta kan definitivt ocks lta sig gras. Men vi r inte alltid perfekta meditatrer, och drfr orsakar Den Mrka Natten ofta sdana problem som beskrivs ovan och som behver hanteras p ngot stt. Mina lsningar fr det som hnder nr vi inte kan eller vill fortstta med insiktsvningar nr vi mter Den Mrka Natten r inte heller perfekta. Men deras utfall r sannolikt mycket hlsosammare p kort och lng sikt n de som innebr att helt enkelt tillta oinskrnkt lckage av Den Mrka Natten. Underligt nog har jag kommit till slutsatsen att rtt och sltt fortstta va ofta r mycket lttare n att frska hindra lckage av Mrka Natten, om vi bara r

185

villiga att prva det, fast det ofta verkar vara tvrtom. Den gamla dagisbedmningen Fljer instruktioner, leker bra med andra r fortfarande en hllbar standard i Mrka Natten. Att inte begrnsa sin negativitet och reaktivitet i Den Mrka Natten r lite som att bli aspackad och sen kra bil i tt trafik, istllet fr att sitta still och vnta p att nyktra till. Att inte fortstta insiktsvningar p detta stadium r som att gra ett kirurgiskt ingrepp: lgga ett snitt, operera ngra smsaker och sedan flippa ut nr patienten fr en stor bldning och springa ivg frn operationsbordet och lmna honom t sitt de. Man skulle kunna komma p mnga stt att gra patienten glad och prva dem, men innan man sytt igen snittet kommer de alla att misslyckas! Dessvrre r du sjlv bde kirurg och patient i det hr fallet. Vga se sret och stng igen det! Du har helt klart de ndvndiga frmgorna eftersom du kommit s hr lngt. Anvnd dem. Operationen r nstan klar. Det finns ocks de som frsker underska den sanna naturen hos sina psykologiska demoner och livsproblem, men blir s fixerade vid att anvnda insikt fr att f dem att frsvinna att de misslyckas med att hlla kvar dem i ett vidare, mer realistiskt och lmpligt perspektiv. Denna subtila frvrngning av insiktsvningar leder dem in i en annan form av frnekande snarare n p en vg till uppvaknande. Genom att hrleda frn vning i moral, dr man lgger vikt vid de specifika tankar och knslor som utgr vr upplevelse, misslyckas man att gra framsteg i insikt vars plan enbart r att se den sanna naturen hos alla frnimmelser som de r. Bda r viktiga, men det r en frga om val av tidpunkt. Jag har kommit till slutsatsen att, med mycket sllsynta och flyktiga undantag, 95% av de frnimmelser som utgr vra upplevelser inte r ngot problem verhuvudtaget ens i de svra stadierna, men att se detta klart r inte alltid ltt. Vi har en tendens att fixera oss vid starka frnimmelser nr de dyker upp; sdana som r mycket smrtsamma eller mycket behagliga, och under tiden kan vi missa det faktum att det mesta av vr verklighet sannolikt utgrs av frnimmelser som inte r s mrkvrdiga och p s stt missar vi mnga bra tillfllen till ltta insikter. Dessutom kan Den Mrka Natten fra upp alla slags obekanta knslor till ytan som vi sllan eller aldrig har upplevt med sdan klarhet och intensitet. Tills vi vant oss vid de hr knslorna kan de vara skrmmande och gra oss reaktiva, ven om de inte egentligen r verdrivet obehagliga. Jag rekommenderar starkt att man anvnder fysiska frnimmelser, till exempel andningen, som underskningsobjekt under Den Mrka Natten s lngt som mjligt. Att kasta sig in i emotionellt innehll, ven med avsikten att underska det, kan vara en mycket svr vg. Kom ihg att det r fullstndigt irrelevant om vi nr insikt genom att

186

underska fysiska eller mentala objekt! Insikt r insikt. Vlj s ofta du kan underskningsobjekt som du inte blir fngad av. Det bsta med verkligheten, speciellt i Den Mrka Natten, r att man bara behver hantera en enda liten flimrande frnimmelse t gngen. Att stanna p den nivn nr man gr insiktsvningar r en ovanligt god id. Observera det som r rakt framfr dig, men hll uppmrksamheten ppen. Nu har jag berttat en massa skrmmande saker, men det finns ocks mnniskor som susar direkt frn Uppstr och Frsvinner genom hela Den Mrka Natten p s lite som ngra f ltta minuter eller timmar och knappt mrker det alls, s lt inte mina beskrivningar av

vad som kan hnda ibland f dig att tro att Den Mrka Natten mste bli ett gigantiskt problem. S r det absolut inte. Beskrivningarna av vad
som kan hnda ibland r enbart med fr att hjlpa dem som stter p sdana problem att frst att detta kan hnda, och p s stt bli mer kapabla att hantera dem vl. Inga medaljer delas ut fr att man har det tufft i Den Mrka Natten, eller fr att man stannar lngre i den n ndvndigt (till min stora besvikelse). En av de mer bisarra fallgropar vi kan stta p i Den Mrka Natten r att bli identifierad med och fascinerad av rollen som Det Stora Andliga Nervvraket. Jag r s andlig att mitt liv r en oavbruten katastrof av okontrollerbara insikter, invalidiserande och underliga hnfrelser och konstanta emotionella kriser av den mest djupgende natur. Mina andliga frmgor bevisas och verifieras av den rra jag gr av mitt liv. S modig jag r som trasslar till mitt liv s hr! Vilket strlande och heligt vrak jag r! Bde min empati och intolerans fr de som fngats i denna flla r direkt relaterad till den tidsrymd jag sjlv tillbringat i fllan p samma stt som de. Medan vi inte ska frska ltsas att inte Den Mrka Natten gjort oss till nervvrak om det r s det r, ska vi inte heller frossa i det eller anvnda Den Mrka Natten som en urskt fr att inte vara s goda och vlfungerande som vi rimligtvis kan. P ett eller annat stt, nr vi slutligen ger upp och vilar i tingen som de r, utan att frska frndra dem eller vara dem utan helt accepterar vr faktiska mnsklighet och r klara ver De Tre Knnetecknen hos mentala och fysiska fenomen, uppstr

11. Sinnesjmvikt
Slutligen brjar vi verkligen frst och verlmna oss till sanningen om tingen. Vi accepterar sanningen om vra faktiska mnskliga liv som de r p en djup niv. Allt skrp som Den Mrka Natten frt upp kan fortfarande finnas kvar, men p ngot stt har det frlorat sin frmga att orsaka riktiga bekymmer. Sinnesjmvikt handlar

187

mycket mer om ngot i relationen till fenomen n ngot specifikt om fenomen i sig. Sinnesjmvikt kan ha en ganska omild start, underligt nog, liksom en del ltt smrtsamma och irriterande frnimmelser, men meditatren knner att ett hinder brutits ner till sist, ngot har lttat och utvningen kan fortstta. Men detta stadium kan bli en sdan lttnad efter Re-Observation att det r mycket frestande att konsolidera det till fjrde samatha jhana, antingen fr att det r trevligt att gra det eller av rdsla fr att falla tillbaka till Re-Observation, vilket ltt kan hnda. Emellertid, som jag fortstter att ppeka, att inte underska egenskaperna hos detta stadium, som frid, ltthet och panoramaperspektiv, hindrar vidare framsteg och gr det mer sannolikt att falla tillbaka till Re-Observation. Frsta vipassana jhana gr ut p att bygga upp grundfrmgan att urskilja vad som r fysiska frnimmelser och vad som r mentala, hur de relaterar till varandra och hur De Tre Knnetecknen knns i praktiken. Uppstr och Frsvinner gr ut p att se detta mycket klart och djupt hos meditationsobjektet. Den Mrka Natten innebr att dessa insikter appliceras p erfarenheter s att man ser mer komplexa emotionella och psykologiska konstruktioner av mentala och fysiska frnimmelser som de r. Fjrde vipassana jhana, det vill sga det hr stadiet, gr ut p att se den sanna naturen i nnu mer komplexa, omfattande, subtila och djupgende freteelser, som rymd, medvetenhet, underskning, undran, frvntan, frid, ltthet, frestllningar, frgande och den sortens ting p ett stt som skr genom mittpunkten och omfattar hela bakgrunden svl som frgrunden. Detta tidiga stadium kan knnas mycket bekant och normalt , som om vi kom ihg ngot enkelt och positivt frn vr barndom. Om vi knde oss trtta i Den Mrka Nattens vrld kan vi nu pltsligt upptcka att vrlden r riktigt bra, och vi blir kanske mer engagerade i den och entusiastiska ver den n tidigare. terigen, dessa potentiellt radikala humrsvngningar kan vara ganska frvirrande fr dem som vi har nra relationer till. Frsk vara lyhrd fr detta och fr andras knslor. Sjlvtilliten tervnder, men dr den kanske hade Ramboliknande egenskaper under stadium 4. Uppstr och Frsvinner kan den nu ha mer av det coola, charmerande sjlvfrtroendet hos James Bond (ber om urskt fr de uteslutande maskulina liknelserna). Ngonstans hr kan det uppst en tendens att se vrlden och de som befolkar den p mycket underliga och ovanliga stt. Jag ske ge ett exempel ur min egen erfarenhet, men man mste inse att det finns en enorm variation i detta s ta det inte fr allvarligt. Avsikten r att frmedla en mycket generell princip. Jag minns att jag p en retreat sg mig omkring p alla mnniskor och upplevde dem som sm grodor och fullt upplysta buddhor samtidigt. De var bde och. Vi var bde och.

188

Vi var sm och vilseledda, men nd transcendenta och strlande. Jag kunde se p ett mycket underligt stt exakt hur var och en, inklusive jag sjlv, var fngad i vrlden av form och frvirring medan vi frskte finna lyckan, och trots att vi gjorde detta utifrn ett litet och frskrmt stlle inom oss var allt nd vidstrckt buddhanatur, allt var den naturliga, strlande och medknnande gudadansen. Sdana hr underliga perspektiv som frsk att lsa paradoxala insikter uppstr inte alltid, men det tas med hr i det fall de skulle gra det, och kanske ven fr att provocera fram igenknnande skratt frn de med en egen unik historia frn denna del av vgen. Sexuella eller stiliserade versioner av dessa erfarenheter kan ocks frklara var en del av de mer exotiska tantriska vningarna kommer frn. Ibland kan den tidiga delen av stadium 11 stadkomma en verklig knsla av frihet i konventionell mening; frihet frn bekymmer och oro, och till och med frn ansvar och sociala konventioner. Man kan ibland knna att man str ver allting, och det mste medges att det r en underbar knsla. Den brukar avta snart nog av sig sjlv, men det r mjligt att fastna i den om man slutar va helt. Dremot kan de som blev andliga fanatiker eller drar efter Uppstr och Frsvinner och under Den Mrka Natten nu brja bete sig mycket mer som sina gamla jag, och den andliga vgen blir mycket mindre av en Stor Helig Uppgift. Det r verkligen p tiden. Visioner av starkt ljus kan uppst nnu en gng, men de har egentligen mer samband med stadium 4. Uppstr och frsvinner. terigen, som i tidigare stadier, kan meditatren sitta lngre och lngre perioder och brjar klart uppfatta De Tre Knnetecknen med rymlighet och vidd. Den stora skillnaden r att Uppstr och Frsvinner handlar mest om meditationsobjektet och Sinnesjmvikt mycket mer om hela frnimmelsevrlden. Det finns mindre hnfrelse och mer sinnesjmvikt n i Uppstr och Frsvinner. Det frekommer sllan om ens ngonsin de spontana fysiska rrelser och avvikande andningsmnster som uppstod i tidigare stadier. Men tyvrr - som bara fr att frvirra - frekommer det ofta, mycket snart efter vergngen frn Re-Observation till Sinnesjmvikt, ett enstaka tillflle av omedvetenhet i tv steg; det ena kommer halvvgs i ett andetag och det andra i slutet av samma andetag, I den tidiga delen av detta stadium kan verkligheten frefalla grov ett tag, och ven om utvningen verkar fullt mjlig kan den krva lugnt och stabilt arbete. Om man r trtt kan man brja uppleva avbrott som liknar det som hnde i Upplsning men mer extrema. Det kan vara svrt att lsa och vara fokuserad, svrt att lyssna p folk och hra, svrt att vara medveten om var man r och vad man gr. Ett slags rdsla fr galenskap och dd r inte ovanligt p det hr stadiet, men det orsakar oftast inte alltfr mycket bekymmer och kan till och med

189

knnas komiskt eller vlkommet. En relaterad och vanlig upplevelse i den tidigare delen r ocks en generell knsla av att ngot stort hller p att hnda, ven om denna knsla ocks r vanlig fre Utfall av Uppstr och Frsvinner. Dessa olika knslor r vrda att underska p frnimmelseniv p ett vidstrckt och fullstndigt stt. Verkligheten kan nu uppfattas med stor bredd, precision och klarhet, och snart utan strre anstrngning. Detta kallas Hg Sinnesjmvikt . Vibrationer kan vara det mest framtrdande och verkligheten kan upplevas som enbart vibrationer. Vibrerande formlsa vrldar kan uppst, utan ngon urskiljbar frestllning om kroppen verhuvudtaget. Det kan knnas som om verkligheten frsker synkronisera med sig sjlv, och det r absolut korrekt. Undersk denna knsla. Man kan till och med brja frlora knslan av att olika fenomen kommer genom ngon specifik sinnesdrr. Mentala och fysiska fenomen kan verka nstan omjliga att skilja frn rena vibrationer av sdanhet, ibland benmnt gestaltningar 1. Jag har skjutit upp att skriva om gestaltningar ganska lnge eftersom det r ett begreppsmssigt svrt mne. Dessutom r den klassiska definitionen av gestaltning kanske inte helt entydig, s jag funderade p att utka mina egna funktionella och erfarenhetsmssiga definitioner av termen. Men eftersom mnet har dykt upp i s mnga diskussioner i senare avsnitt tyckte jag att det var vrt att ta upp trots svrigheterna. Jag definierar gestaltningar som den huvudsakliga upplevelsen av insiktsmeditation nr man r fast etablerad i fjrde vipassana jhana med Hg Sinnesjmvikt i 11:e ana, vars formella namn egentligen r Kunskap om Sinnesjmvikt angende gestaltningar. Fr de som finner denna definitionsmssiga rundgng fullstndigt oanvndbar fljer hr de egenskaper gestaltningar har nr de upplevs klart: De omfattar alla de sex sinnesdrrarna, inklusive tankar, p ett stt som inte delar upp dem sekventiellt i tiden eller positionsmssigt i rummet. Om det fanns en rrlig 3D-bild som ven innehll smak, lukt, knselintryck, ljud och tankar, allt smlst sammanvvt och med en knsla av flde skulle detta nrma sig upplevelsen av en gestaltning. Ur en synvinkel frn fjrde vipassana jhana och en mycket hg dharmasynvinkel r gestaltningar alltid det som hnder, men om de inte uppfattas fullstndigt klart upplever vi verkligheten p det stt vi vanligtvis gr. De innehller inte bara en komplett uppsttning av aspekter av alla sex sinnesdrrarna inom sig, utan omfattar ven perceptionen av rymd (volym) och av tid/rrelse.

Eng.: Formations

190

Nr man frst uppnr fjrde vipassana jhana kan subtila mentala frnimmelser terigen avskiljas frn den hr sidan , mycket p samma stt som i Kunskap om Sinne och Kropp, men De Tre Knnetecknen hos fenomen och den rymd de r en del av r hisnande klara. Tills mentala och fysiska frnimmelser r helt synkroniserade p den andra sidan kan det bli som en trialitet med knslan av en observatr p den hr sidan och nstan hela kroppen och sinnet som tv flytande enheter dr borta . Efterhand som mentala och fysiska fenomen gradvis integreras med frnimmelsen av strlande rymd upplevs det som om frgan Vad r det som observerar gestaltningar kringgs p en niv som ligger lngt bortom att bara tala om det. Gestaltningar r s allomfattande att de rent fysiskt demonstrerar vad begreppet icke-jag innebr p ett stt som ingen annan form av verklighetsupplevelse kan. Nr gestaltningar blir det dominerande stlls vi frst infr frgan om vilken sida av den dualistiska delningen vi r p, och sedan frgan om vad som iakttar det som tidigare tycktes vara bda sidor. Fortstt bara underska p ett naturligt och faktabetonat stt. Lt den djupgende dansen utveckla sig. Om du har ntt denna punkt r du utomordentligt nra och behver inte gra mycket utom att slappna av och vara varsamt nyfiken p dina upplevelser. Nr gestaltningar upplevs p mycket hga niver av koncentration kan man tappa knslan av att de ens bildats av intryck frn urskiljbara sinnesdrrar. Det r svrt att beskriva, men man kan prva med dimmiga fraser som vgor av sdanhet eller ursprunglig, odifferentierad upplevelse . Detta r vervgande en konstprodukt av att uppleva gestaltningar hgt upp i fjrde vipassana jhana, det vill sga de tre frsta formlsa vrldarna. Denna aspekt av hur gestaltningar kan upplevas r inte ndvndig fr diskussionen nedan. Det r den allomfattande kvaliteten hos gestaltningar som r det mest intressanta, och leder till den mest praktiska nyttan av att diskutera dem. Det r p grund av att de r s allomfattande som de r porten till De Tre Drrarna till stadium 15. Frverkligande (se ven kapitlet kallat De Tre Drrarna). De visar en vg ut ur dualitetens paradox; den vansinniga knslan av att det hr observerar/kontrollerar/beror p/r skilt frn det dr . Genom att omfatta alla eller nstan alla frnimmelser som ett gonblick bestr av, p ett mycket integrerat stt, innehller de den klarhet som krvs fr att se genom de fundamentala illusionerna. En av de primra orsakerna till att illusionen om dualitet kvarstr r att sinnet blinkar till fr en del av varje gestaltning; den del det vill

191

avskilja till att framtrda separat. P det sttet blir klarheten inte tillrcklig fr att se frbindelsen med och den sanna naturen hos den delen av verkligheten, och drfr bibehlls knslan av ett separat jag. Nr upplevelsen av gestaltningar brjar framtrda kommer den ur en niv av klarhet som r s fullkomlig att sdan blinkning inte lngre brukar kunna intrffa. Drfr, nr gestaltningar blir den mest framtrdande upplevelsen, om s bara fr korta perioder, r mycket djupa och befriande insikter nra. Det r drfr det finns systematiska vningar som hjlper oss att bli mycket skickliga i att vara medvetna om hela vr mentala och fysiska existens. Ju mer vi var p att vara medvetna om vad som hnder, desto frre tillfllen finns det fr blinkningar. Under de frsta tre insiktsstadierna uppndde vi frmgan att mrka de mentala och fysiska frnimmelser som utgr vr vrld och hur de pverkar varandra, och brjade sedan se sanningen om dem. Vi tillmpade dessa frmgor p ett objekt (som vi kanske inte valt sjlva, men ett objekt likafullt), och sg detta objekt som det verkligen var med en hg grad av klarhet i Uppstr och Frsvinner. Vid det laget hade denna frmga att uppfatta klart blivit s mycket en del av vem vi r att den brjade applicera sig sjlv p bakgrunden, rymden och allt som verkade vara en referenspunkt eller ett separat, permanent jag nr vi trdde in i Den Mrka Natten. Dock kan vra objekt ha varit ganska vaga eller alltfr frvirrande fr att uppfattas helt klart. Slutligen kommer vi till Sinnesjmvikt och fr ihop det hela; vi kan se sanningen om vra objekt och om hela bakgrunden, allt r som det ska och resultatet r varseblivning av gestaltningar. Gestaltningar rymmer inom sig den skenbara klyftan mellan det hr och det dr, svl som frnimmelser av anstrngning, intimitet, motstnd, acceptans och alla andra sdana aspekter ur vilka knslan av ett jag r lttare att hrleda. Nu brjar dessa aspekter ses p sin rtta plats, i sin rtta kontext, det vill sga som en ingende del av verkligheten och inte avskiljt eller som jag . Den niv av klarhet som gestaltningar uppkommer ur tillter oss dessutom att se gestaltningarna frn den tidpunkt de uppstr till den tidpunkt de frsvinner, vilket slr direkt mot knslan av ett jag eller en frnimmelsevrld som fortstter sammanhngande i tiden. Under frsta delen av vgen var brjan av objekten mest framtrdande. I Uppstr och Frsvinner uppfattade vi mitten av objekten bra men missade de subtila aspekterna av brjan och slutet. I Den Mrka Natten var slutet det enda vi verkligen kunde uppfatta klart. Gestaltningar, terigen, stter samman allt arbete vi gjort p ett mycket naturligt och fullstndigt stt. Gestaltningar frklarar ocks den udda undervisning du kanske hrt om att stoppa tankar . Det finns tre huvudsakliga stt hur vi kan tnka p detta. Vi kan frestlla oss en vrld dr de normala aspekterna

192

av det vi kallar tanke helt enkelt inte uppstr, en vrld av upplevelser utan dessa aspekter av manifestation. Man kan komma mycket nra detta i riktigt starka koncentrationstillstnd, speciellt i ttonde samatha jhana. Vi kan ocks tnka p att stoppa upplevelser helt (vilket hnder i Frverkligande), ngot som helt klart inkluderar tankar. Gestaltningar visar p nnu en mjlig tolkning av den s vanliga nskan att stoppa tankar , p samma stt som mycket hga niver av frverkligande. Den skenbara dualiteten hos mentala och fysiska frnimmelser frsvinner nr vi uppfattar gestaltningar vl. Tankar upptrder som en lysande aspekt av fenomenvrlden. Faktum r att jag utmanar vem som helst att beskriva den rena upplevelsen av tnkande eller mentala frnimmelser i termer bortom de fem fysiska sinnesdrrarna. Drfr knns det, infr upplevelsen av gestaltningar, outvecklat att tala i termer av tankar som separata frn visuella, taktila, auditiva, smakmssiga och luktmssiga kvaliteter, eller ens att tala i termer av att dessa skulle vara separata enheter. Nr de uppfattas klart upplevs det vi vanligen kallar tankar enbart som aspekter av den manifesterande frnimmelsevrlden som vi artificiellt skiljer ut och ger etiketten tankar . Av samma anledning som det vore underligt att frestlla sig att en ocean med mnga nyanser av bltt i verkligheten r en massa smbitar ocean, r det sjlvklart i stunder av stor klarhet att verkligheten manifesterar sig absolut allomfattande. Se p mellanrummet mellan dig sjlv och den hr boken. Vi gr inte omkring och vljer ut sm bitar av rymd och betecknar dem som separata. Nr vi erfar gestaltningar gller samma sak fr upplevelsen; den inkluderar sjlvklart ven de frnimmelser vi kallar tankar. Skillnaden mellan den tidiga och den utvecklade delen av Sinnesjmvikt r en tendens att vara nra gat ; gonblick nr vi kommer mycket nra slutresultatet fr vr vg, vilket i hg grad fr oss att slappna av. Frn och med nu r det troligt att man nr upplysning snabbt s lnge man helt enkelt fortstter va, varsamt finjusterar sin medvetenhet och precision och lugnt uppmrksammar sdant som tankar p framsteg och beltenhet med sinnesjmvikten. Vid ngon punkt blir ven detta trkigt, och en viss sval apati och till och med tankspriddhet uppstr. Under denna del av Sinnesjmvikt kan det ocks uppst en knsla av att vi inte riktigt r dr, eller att vi p ngot stt r helt ur fas med verkligheten. Att genomfra normala uppgifter kan vara svrt i det hr skedet om vi r ute i vrlden istllet fr p kudden, men det brukar bara vara kanske tio minuter som mest. Knslan av att man var eller frsker komma ngonstans bara lses upp, och strlglansen bli terigen dominerande. Sedan frlorar man sig i tankar, underligt klara drmbilder, visioner, objekt eller fantasier. Genom att verkligen

193

acceptera allt blir vi redo att checka ut . Nr frstelsen r helt i linje med hur saker r kallas det

12. verensstmmelse
Det r drfr det r s viktigt att frst saker precis som de r. Stadiet varar bara ett gonblick och uppstr inte igen frrn man nr nsta stadium av upplysning. Samma sak gller fr nsta tv stadier. Stadium 12-14 (verensstmmelse, Frndring av Tillhrighet och Genombrott) har ocks det gemensamt att de utgr de tre gonblick som r frsta insteget i den transcendenta yttersta verkligheten (Stadium 15. Frverkligande) genom en av De Tre Drrarna. I kommande uppnenden av Frverkligande (under Frnyad Underskning) kallas inte de tre gonblicken verensstmmelse, Frndring av Tillhrighet och Genombrott. Dessa tre stadier kommer att behandlas utfrligt i kapitlet om De Tre Drrarna.

13. Frndring av Tillhrighet

Nr man frsttt saker precis som de r gr detta stadium, som ocks bara varar ett gonblick, skadan irreparabel som en av mina vnner frtjust uttryckte det. Det frndrar permanent meditatrens sinnen p ett stt som jag ska diskutera om en stund. De lmnar de oupplystas led och trder in bland de upplysta. ven om den sociala upphjelsen i en formell frndring av tillhrighet r mycket frdelaktig, r resultaten av det hr stadiet i sjlva verket allt den symboliska akten handlar om. Man har slunda uppntt

14. Genombrott
ven detta stadium varar bara ett gonblick, och nr utveckling av insikt fullfljts frsta gngen markerar detta stadium det frsta gonblicket av den nyss uppvaknade varelsens vakna liv. Frsta gngen kallas detta fldets intrde eller frsta vgen i theravada, fjrde stadiet av andra vgen eller frsta Bhumi i tibetansk tradition, och mnga olika namn i zen som r avsiktligt tvetydiga. Efter kommande cykler av nya framsteg i insikt markerar stadiet uppnendet av nsta niv av uppvaknande, och det finns mnga namn fr detta som kommer att berras kortfattat. Stadiet fljs direkt av

15. Frverkligande
Detta r frukten av meditatrens hrda arbete, det frsta uppnendet av den yttersta verkligheten, tomhet, nirvana, Gud eller vad

194

helst du vill kalla det. I detta icke-tillstnd finns det absolut ingen tid, ingen rymd, inga referenspunkter, ingen upplevelse, inget sinne, inget medvetande, ingen intighet, ingen sdanhet, ingen kropp, inget det hr, inget det dr, ingen enhet, ingen dualitet och inget ngot annat. Verkligheten upphr tvrt, och teruppstr sedan. Det r omjligt att frst eftersom det gr totalt och fullstndigt utver det rationella sinnet och hela universum. Rknat i extern tid (som om ngon observerade meditatren utifrn) varar detta bara ett gonblick. Det r som ett absolut avbrott i kontinuiteten av tid och rum dr ingenting finns i det osynliga tomrummet. Det initiala efterskalvet kan dremot pg i dagar och vara stillsamt eller spektakulrt, trevligt eller oroande, eller en blandning av detta. Ibland r det roligt att briljera, och detta r ett sdant tillflle. Efterverkningar som jag upplevt har innehllit (men inte varit begrnsade till) en fysisk knsla av att den sensoriska verkligheten r s intensiv att nerverna i pannan och vre halsregionen kanske inte kan klara anspnningen; en knsla av att jag har upplsts i atmosfren utan centrum, avsikt, upplevelse av riktning eller ens av vilja; en knsla av gldje och tacksamhet bortom vad som normalt r mjligt vlla fram genom hela min varelse; en knsla av att ha upptckt det jag behver mest; en djupgende knsla av att ha kommit hem; en fridsam vrdnad, som stillheten efter en kraftig storm; och hnryckta transcendenta hjdpunkter som fr allt som hnt efter Uppstr och Frsvinner att verka som torrt brd. Kommer du ihg att jag sa i avsnittet om psykiska krafter att stark koncentration och avsikt fr magiska saker att hnda? Just efter att man uppntt ett Genombrott, speciellt frsta gngen, r ett tillflle nr formella beslut har en oerhrd kraft. Buddha sa att den strsta av alla krafter r att frst och sedan undervisa i dharma, vilket betyder att uppn fullt frverkligande och sedan hjlpa andra att gra detsamma. Jag fick rdet att anvnda den hr unika perioden i min utvning vl, och jag beslutade att n full upplysning till gagn fr alla varelser s snart som det rimligtvis var mjligt. Trots alla de komplicerade konsekvenser det haft ngrar jag inte mitt beslut det minsta, och rekommenderar dig starkt att gra detsamma. Vid upprepade passager genom Frverkligande brukar sinnet bli uppfriskat, skrpt, stilla och klart fr en tid, och mildare former av de ovan beskrivna efterverkningarna kan uppst. Det r som om ngon tryckt p terstllningsknappen och rensat bort allt skrp som lagrats. En skn lyckovg brukar flja som kan ta ngra sekunder att utveckla. Om du inte haft erfarenhet av koncentrationstillstnden nnu kan det vara mycket lttare att uppn och bemstra dem i efterklangen av ett Frverkligande.

195

16. Frnyad Underskning

P detta stadium fortstter man bara att va i stort sett som tidigare. P detta stt kommer man att lra sig bemstra stadierna i insikt eftersom man mste passera genom dem varje gng man vill teruppn Frverkligande. De frsta tillfllena d man nr Vgen kan ibland bli ganska intensiva och ven oroande, eftersom sinnet kan bli verdrivet kraftfullt ett par dagar eftert - och man navigerar p ett omrde som man nnu inte bemstrar. Det r tillrdligt att vara frsiktig, eller kanske till och med terhllsam, med vad man sger och gr under dessa dagar och kanske veckor efter ett frverkligande (eller vad man tror r ett). Men det hnder ocks ibland att ett frverkligande knappt mrks alls, eller om det noteras r det bara som en knsla av Jaha, det var vl det, det . Kraftfulla cykler och en knsla av att ngot r klart r inte skra tecken p att utvecklingen av insikt r fullbordad. Nr ett insiktsfrlopp r fullfljt kan man mrka att sinnet helt enkelt inte gr massor av ondiga saker som det brukade gra, och det kan verka omjligt att det ens har kunnat gra dem. Det kan dock ta lite tid att bli klar ver vad som r de permanenta resultaten av ett frverkligande och vad som bara r en produkt av dess kvardrjande men vergende efterklang. Det tar troligen ganska lng tid att verkligen integrera insikterna frn frverkligandet med sitt stt att leva i vrlden. Blandat med knslan av vad som r annorlunda vxer ocks fram en aning om vad som inte alls har frndrats; vilka aspekter av verkligheten som fortfarande r i stort sett oupplysta och dligt varseblivna. Efter att man ntt ett Genombrott de frsta gngerna r det fr det mesta ganska uppenbart vad som nnu r opverkat av den aktuella nivn av frstelse. Men en av svrigheterna med att uppn hgre niver av upplysning r att knslan fr vad som terstr att gra kan bli alltmer vag och subtil. terigen krvs att man lter saker ta sin tid. Var tlmodig. Det kan ibland ta lng tid, kanske veckor, mnader och till och med r, att se klart vilka insikter som str sig under pressen frn omvrlden och vilka som bleknar bort. Man kanske inte fr en klar uppfattning om grnserna fr ett frverkligande frrn man r p god vg mot nsta. Nr vi nu talar om vrlden: Frnyad Underskning r ett bra tillflle att p nytt engagera sig i detaljerna i livet. Det r ett olyckligt men reellt fakum att en av de mjliga sidoeffekterna av ett orubbligt fokus p De Tre Knnetecknen, som i sin tur ger fantastiska insikter, r vanan att inte vara s uppmrksam p detaljerna i livet. Detaljerna i vra liv r helt klart mycket, mycket viktiga, s nu r det verkligen tid att ge dem massor av uppmrksamhet. Mnniskor i vr nrhet kan ha mrkt sidoeffekterna av Den Mrka Natten eller ngot av de andra stadierna och blivit oroliga fr oss, eller till och med arga p oss, p grund av hur vi uppfrt oss om vi ltit alltfr mycket lcka genom . Det r inte alltid

196

mjligt att gottgra den sortens skador, men nu r det ett bra tillflle att frska. Ta dig tid att lka de gamla sr du upptckt i dig sjlv eller har skapat i ditt liv medan du var i Den Mrka Natten. Se ocks till att g ut och ha lite roligt! Njut av rikedomen i vnskap, trning, fritid, arbete, underhllning och livet i allmnhet. Kort sagt, gr ditt bsta fr att gra ditt liv fantastiskt i konventionell mening. Du borde egentligen ha frskt gra det hela tiden, men frsk frlta dig sjlv och lr av dina misstag om du inte lyckats. Kom ihg att den sortens avstende som ger insikt r att se den sanna naturen hos allt.

Om du kan se den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr ett roligt och hlsosamt liv finns det ingen anledning till ngot annat avstende! Att ge sig ut p en mlmedveten frsakelseresa r vlknt fr
att gra mnniskor neurotiska, och sedan blir utmaningen att se den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr frsakelseutlsta neuroser. Jag r inte sker p att det r en lttare vg att g. Efter att ha ntt ett frverkligande, speciellt de frsta gngerna, r det vanligt med en knsla av att man r synnerligen speciell, och ur en viss synvinkel r det sant och frsteligt. Men vad som r nnu mer sant r att ngot i frstelsen av frhllandet till vardagliga saker nu r speciell eller tminstone ganska ovanlig. Uppnendet av fldets intrde eller ett nytt stadium av uppvaknande borde vara anledning till gldje och fest. Dessvrre brukar andra mnniskor som aldrig uppntt detta reagera konstigt eller till och med negativt p sdana avsljanden och knslolgen. Underligt nog r det mnga som r mycket entusiastiska ver tanken p att mnniskor kan bli upplysta, men inte tanken p att du blir upplyst. De som har frstelse p hgre niver n du kommer att veta var du kommer frn, men ocks hur lngt du har kvar till deras egen erfarenhet, och deras tendens att fokusera p det kan vara frustrerande. Lrare och mer avancerade kollegor kan finna det roande att bli pminda om hur det var att fngas i fascination infr de lgre niverna av frverkligande, men de vet att till sist mste ven det ses p ett annat stt. En av mina favoritrepliker av Chogyam Trungpa r: Du kommer aldrig att f medalj av din guru . Men ven om du skulle f det tvivlar jag p att det skulle vara till nytta fr dig. Tv ironier i det andliga livet som du allts kan rkna med r att framgng kan ge knslor av isolering, och att den andliga vgen kan vara en mycket ensam vg. Ibland kan det hjlpa att skriva om sina erfarenheter, liksom att hitta de f personer som r intresserade av att hra detaljer om vad du gr igenom utan att frstrka din fascination av det p ett stt som gr det svrare att se framgngen i sina rtta proportioner. Det r inte heller ovanligt att knna att det man just upplevt r s hpnadsvckande djupgende att ingen annan ngonsin verkligen kan

197

ha upplevt ngot s fantastiskt, kanske inte ens lrarna. Men om de r av den rtta ullen och kvalificerade att undervisa dig har de skert en egen omfattande lista ver spektakulra och djupgende erfarenheter och frverkliganden. Eftersom sdana saker s sllan diskuteras ppet kan man nd ha svrt att tro det. Som jag har ftt lra mig den hrda vgen hamnar de som r srskilt bengna fr uttvndhet och alltfr mycket prat i samband med nya insikter ltt i ganska generande och frdmjukande situationer. andra sidan, till sist kan du brja vxa frbi eller vertrffa dina nuvarande lrare i frstelse och frmga. Detta i sig kan vara frvirrande och frustrerande och orsaka rollomkastningar som inte alla kan hantera p ett bra stt. Man kan bli frbluffad ver hur ltt det r att krossa egot i konventionell psykologisk mening ven hos sdana som genomskdat illusionen av egot i kontexten av hgre dharma. Efterhand som Frnyad Underskning fortstter blir man mer bekant med omrdena lngs vgen och dess stadier, och de kan passeras allt snabbare och lttare. Det kan brja verka som om det enda sttet att rra sig genom stadierna av insikt i en ny underskning r att inte underska verkligheten alltfr nra. Vid en viss punkt r inte Frverkligande s lockande lngre och man kan knna att man i sjlva verket skulle kunna va klarare och mer exakt. Detta r ett tydligt tecken p att nsta omgng stadier r nra. andra sidan kan det finnas tillfllen nr man helt enkelt inte vill brja om fr att man inte vill riskera en ny Mrka Natten vid den aktuella tidpunkten i livet. Ett kraftfullt beslut att stanna i Frnyad Underskning, terhllsamhet med noggrann underskning och hngivet uppgende i koncentrationstillstnd kan hjlpa till att hlla dig kvar i fasen Frnyad Underskning tills du r redo att g vidare. Men framsteg av olika slag kan bara skjutas upp fr en viss tid; dharma har obevekliga stt att driva oss vidare.

198

25. VIPASSANA JHANAS

Vipassana jhanas r ett stt att beskriva stadierna i insikt som r lite bredare n kartan som bryter ner stadierna i 16 anas. De r beskrivningar av samma territorium, och bda har sitt anvndningsomrde. Vipassana jhanas skiljer sig frn koncentrationsjhanas (samatha jhanas) genom att de inkluderar iakttagelse av De Tre Knnetecknen i motsats till de ostrda samatha jhanas som krver att man ignorerar De Tre Knnetecknen fr att f dem att verka stabila och rena. Dock kan de ha mnga egenskaper gemensamt, till exempel en likartad vidd av uppmrksamhet och flera andra aspekter. Det finns tta vipassana jhanas; de fyra frsta har form och de fyra sista r formlsa, med det enstaka undantaget att ttonde vipassana jhana (Inte Perception men nd inte Icke-Perception) inte r ltt att underska eftersom det r alltfr subtilt fr att klart uppenbara De Tre Knnetecknen. Drfr r det lite problematiskt att sga att det r vipassana jhana. Men likvl r det en del av standardmnstret fr utveckling s det finns anledning att ta med det, och det hjlper ven till att frklara en del av materialet man finner i de gamla texterna. Kommer du ihg att jag nmnde i kapitlet Koncentration kontra Insikt att originaltexterna anvnde samma fyra eller tta jhanas fr att beskriva tillstnden i koncentration och stadierna i insikt? Kommer du ocks ihg att jag sa att beskrivning av stadierna i insikt inte gjordes frrn i senare kommentarer? I andra halvan av 1900-talet lades mycket hrt arbete p att frska utforska dessa kartor. Som i de flesta terminologifrgor i det andliga livet finns det vissa oenigheter; hr handlar det om hur jhanas och stadierna i insikt r ordnade och jag ska berra detta i det hr kapitlet. Den praktiska anvndningen av att beskriva vipassana jhanas r att hindren som vntade oss i samatha jhanas ven kan dyka upp under utveckling av insikt, och att kunna anvnda alla dessa rd om hur man hanterar sdana hndelser kan vara till stor nytta. Vi kan till exempel vara p vg i vr utveckling av insikt men kra fast om vi slutar att underska hnfrelse, som r en del av tidiga jhanas men ven av ngra av de tidiga insiktsstadierna. Att inse att det finns samband mellan samatha och vipassana jhanas kan drfr hlla kvar vr uppmrksamhet p aspekter av vra upplevelser som vi kanske annars missar, eller konsoliderar artificiellt eftersom det r s frestande. Om vi gtt frn andra hllet och kommit att ngorlunda bemstra en uppsttning insiktsstadier kan vi anvnda dessa stadier fr att komma in i samatha jhanas genom att koncentrera oss p att konsolidera deras mest framtrdande positiva egenskaper.

199

Det finns ocks de som sger att jhanas och stadier av insikt inte har ngon ordningsfljd alls, men detta r alltfr dogmatiskt och stmmer inte med det man upplever p kudden - och hjlper inte till att lsa problem som uppstr. Fr de som fortfarande r orubbliga traditionalister som tror att jhanaterminologin bara stmmer fr rena koncentrationsvningar vill jag komma med fljande citat av Buddha som finns i min favoritsutta #111, En efter en som de uppstr, i Buddhas Medellnga tal som det versatts av Bhikkhu anamoli och Bhikku Bodhi:

Och tillstnden i frsta jhana den tillmpade tanken, den ihllande tanken, hnfrelsen, gldjen och enandet av sinnet; frbindelse, knsla, perception, vilja och sinne; entusiasm, beslutsamhet, energi, sinnesnrvaro, sinnesjmvikt och uppmrksamhet dessa tillstnd ordnades av honom ett efter ett som de intrffade; knda av honom uppstod de, knda av honom var de nrvarande, knda av honom upphrde de. Han frstod slunda: S frvisso, dessa tillstnd som inte har varit, har kommit att vara, har varit, de frbleknar och frsvinner .
De som har en traditionell syn kan vrida och vnda p det och uttala sig hgtravande hur mycket de vill, men den som upprtthller en ytterst snabb, konsekvent och exakt underskning av obestndighet utfr helt klart insiktsvningar. Fr att gra en liten utvikning in i en annan predikan; den som Buddha talade om hr r ingen mindre n min hjlte, Sariputta, som fr vrigt ofta r syndabocken i mycket av den ljliga och frnedrande Mahayanapropagandan. Missuppfatta mig inte; Mahayana har gjort mycket gott i sin tid, men att sknda ngon som r p den hr nivn av frmga och insikt r enbart hyckleri och arrogans utan allt frnuft. Buddha sger att Sariputta fortstter gra mycket exakta och kraftfulla vningar hgt upp i de formlsa vrldarna och uppnr mycket befriande insikter. Jag hr ofta nya tibetanska buddhister flla kommentarer som klart indikerar att de knner sig kompetenta att racka ner p hans utvning utan att mrka hur ironiskt detta r, eftersom de nstan alltid r sdana vars egen andliga utveckling inte skulle kvalificera dem ens att slicka de smutsiga sandalerna t ngon med en brkdel av Sariputtas begvning. Om en p tusen av de meditatrer jag mter som gr dessa absurda och frolmpande pstenden om Sariputta kan gra det han gjorde eller frst det han frstod ska jag ta upp den hr boken. (Du anar inte hur bra det knns att skriva meningar som den hr.) Tillbaka till rendet. Allt det hr med kartor r bara till nytta om det fr dig att va helt och fullt och p ett stt som ger resultat. Jag kommer snart nog att diskutera mer om fr och emot kartor.

200

Bill Hamiltons modell

Den modell fr vipassana jhanas jag tycker bst om, eftersom det r den som tydligast stmmer med min omfattande underskning av jhanas, r den som anvndes av den store numera avlidne Bill Hamilton. Han var en fantastisk meditatr i sig sjlv, om n mycket underskattad. Det r sant att han var en excentrisk gammal kuf, men han dog som arahant och en mycket vis person som bemstrade de formlsa vrldarna fullstndigt. Bills liv var inte srskilt spektakulrt frutom hans frstelse av det, och han dog i fattigdom och obemrkthet i total frnekelse av allvaret i hans pankreascancer. Jag har aldrig mtt ngon annan som lagt strre vikt vid frgan om vipassana jhanas, och hans fascination infr komplexa modeller var anmrkningsvrd. Jag gr en kort utvikning om Bill eftersom jag dedicerat den hr boken till hans minne Bill Hamilton var inte enbart en meditationsmstare, han var ven en grym lrare men knde sig egentligen som en utsttt frn den moderna internationella Vipassanagemenskapen. Han var i grunden alltfr smart, alltfr kompromissls, alltfr lrd och alltfr hngiven outspdd dharma och absolut msterskap fr att vara en populr lrare fr de flesta. Han lrde inte ut hur mnniskor skulle m bra och tycka om sig sjlva och sina vnner, eller uppn makt, bermmelse eller rikedom. Hans obemrkthet var en tragisk frlust fr alla de som inte knde till honom. Men fr mig och det ftal andra som knde honom och var villiga att st ut med det faktum att han var en i grunden underlig, misstnksam, kanske paranoid, och tmligen excentrisk person, var Bill Hamilton precis den vi letat efter. Bill verkade leva fr det enda syftet att dela med sig av dharma, snarare n fr att flyga runt vrlden, tjna pengar eller bli populr. Till skillnad frn de f vriga vsterlndska dharmalrarna med likartat msterskap kunde man ringa till Bill och prata i timmar om hans grundtankar, och man kunde gra det ofta. Att han var s impopulr gjorde honom till en sann och tillgnglig lrare. Andra trevliga saker med Bill var att han kunde tala om faktiskt bemstrande (ven om man fick dra det ur honom) och ven hade en oerhrt hg mttstock som jag tyckte var mycket uppiggande. Bill undervisade p ett mycket intressant stt. Hans stil var huvudsakligen att verka ytterst skeptisk till att ngon av ens beskrivningar av ngon av ens upplevelser faktiskt kunde ha ngot att gra med uppnendet av ngonting. Detta var egentligen ganska irriterande, men det fick eleverna att g djupare med sina frgor om de verkligen upplevde vad de trodde att de gjorde, och p s vis se djupare p sanningen om varje gonblick. Det utgjorde ven en nyttig motvikt till hans intresse fr modeller och specifikt benmnda niver av

201

uppnenden. Hans undervisningsstil gav honom inte mnga vnner, men den var kraftfull och tjnade sina syften. Jag frestller mig att en del av hans distinkta, kompromisslsa attityd och djupa frstelse kanske framkommer i den hr boken, men det mste konstateras uttryckligen att Bill aldrig erknde att han var srskilt imponerad av ngonting jag ngonsin beskrev frn min egen utvning. Men nu tillbaka till att diskutera Bills modell fr vipassana jhanas. Frteckningen nedan frklarar vilka anas som faller under vilka jhanas, och r en omdisposition av frteckningen i brjan av kapitlet om Utveckling av Insikt: Vipassana Jhana Frsta Andra Tredje Fjrde - ttonde anas 1-3: Sinne och Kropp, Orsak och Verkan, De Tre Knnetecknen 4: Uppstr och Frsvinner 5-10: Den Mrka Natten 11-14: Sinnejmvikt, verensstmmelse, Frndring av Tillhrighet, Genombrott

Nr man r i vart och ett av dessa anas kan man lra ngot frn dess jhanaaspekt, och nr man r i vart och ett av jhanas kan man konstatera vilket insiktsomrde det r frga om. Dessutom, eftersom uppdelningen mellan samatha och vipassana faktiskt inte r tillnrmelsevis s strikt som mnga vill ha det till, kan det uppst massor av naturliga rrelser fram och tillbaka mellan vipassana jhanas och samatha jhanas ven nr man frsker hlla sig enbart till ena sidan. D De Tre Knnetecknen alltid visar sig, till och med i till synes sjlvskapade, lycksaliga och stabila samathatillstnd, kan de som har fast uppmrksamhet och koncentration bli tvungna att anstrnga sig fr att undvika att uppfatta dem. De som gr kraftfulla insiktsvningar kan om och om igen kastas in p omrden som knns mer som samatha, och om de frvntar sig att allt ska vara exakt enligt anabeskrivningen kan de tappa bort sig eller bli frvirrade av detta. Till sist, de som uppntt tminstone fldets intrde kretsar konstant genom anas 4 till 11 och sedan till Frverkligande. ven om de frsker praktisera ren samatha r dragningskraften frn nsta ana/vipassana jhana stark, och de praktiserar alltid frn och med nu ett slags sammansmltning mellan de tv, till och med nr de frsker hlla sig strikt p samathasidan. Jag kommer att illustrera vipassana jhanas med en beskrivning av en ljuslgemeditation jag gjorde nr jag var p retreat och roade mig med samatha jhanas genom att anvnda kasinas. Kasinas r olika traditionella vningar som innefattar anvndandet av fysiska objekt som frgade skivor, ljuslgor eller liknande som utgngspunkt fr att uppn samatha jhanas, de psykiska krafterna och liknande. De beskrivs i de

202

standardtermer som jag redogjorde fr i kapitlet om koncentrationstillstnden. Det tillflle d jag fr frsta gngen verkligen kunde konstatera detaljerna i vipassana jhanas var p en 17-dagars retreat som jag deltog i nr jag var anagami (tredje stadiet av uppvaknande enligt en av modellerna fr uppvaknande, kommer att diskuteras kort). Jag brjade inte prva det hr omrdet frrn i andra veckan av retreaten, och vid det laget var min koncentration mycket stark och flexibel. Det tog inte mer n en dag frrn jag gick genom fljande cykel. Till att brja med iakttog jag en ljuslga tills jag verkligen kunde hlla fast vid den, sedan uppstod en naturlig frskjutning, jag slt gonen och kunde se ett purpurfrgat fenomen d efterglden av lgan fanns kvar p nthinnan. Detta blekande bort p ngra sekunder och ersattes av en rd punkt i mitten av det visuella fltet. Den rda punkten var klar, mycket rund, ren, ljus och till synes stabil. Men efter en minut eller s brjade den skaka och rulla ver till ena sidan, och jag kunde lgga mrke till allt mjligt om hur avsikt och observation strde position, stabilitet och klarhet hos punkten. Att frst se punkten r frsta jhana, och i detta fall samma sak som Sinne och Kropp, dr mentala fenomen blir tydliga externa objekt. Att lgga mrke till hur avsikt pverkar punktens position och stabilitet r Orsak och Verkan. Kort drefter blev detta irriterande och punkten brjade sklva, splittras, flytta till ena sidan och i stort sett bra sig illa t alldeles av sig sjlv. Detta var intrdet i De Tre Knnetecknen. Efter en stund med detta frndrades vningen och blev naturligt starkare, och den nu ngot strre rda punkten tergick till centrum. Nu hade den en gyllene stjrna i mitten som snurrade av sig sjlv, med en hastighet och riktning som varierade med faserna i min andning. Detta kunde jag mrka nr jag minskade fokus tillrckligt fr att kunna lgga mrke till vad som hnde. Tillgget av rrelse, bilden som hnde av sig sjlv, och en ngot vidare uppmrksamhet (strre punkt), fr att inte nmna lyckoknslan nr jag dmpade koncentrationen en del och fokuserade p min kropp, r intrdet i andra vipassana jhana. Den rda punkten med den snurrande guldstjrnan fick gradvis purpurfrgade, grna och bl ringar runt kanten, och sedan kom en pltslig frskjutning d den rda punkten bleknade bort och ersattes med en ngot strre svart punkt. Den svarta punkten verkade till en brjan vara ett bra fokus, men omrdet runt den blev snabbt mer intressant, med mnga mycket komplexa fleruddiga stjrnor som cirklade lngsamt kring den, allt blev vidare och vidare och det inbrdes mnstret mellan dem blev alltmer komplicerat medan den svarta punkten tonade bort ngot, mot vad var oklart. Detta tillgg av svrighet att uppfatta centrum samtidigt med komplexa upplevelsemnster med multipla frekvenser ut mot periferin markerar de tidiga och mellersta

203

faserna av tredje vipassana jhana. Medan allt blev rymligare fanns det dessutom en ltt frvirrande knsla av att uppmrksamheten var ur fas med det visuella. Efterhand som de komplexa mnstren runt yttersidan brjade bli mer sfriska nr kanterna slingrade sig int brjade de bli till linjer som liknade en regnbge, med mnga komplicerade rrelser och mngfaldig symmetri. Detta var svrare att hlla kvar uppmrksamheten p och samtidigt frst det hela; och markerar det mogna tredje vipassana jhana och de senare stadierna av Mrka Natten. Vrt att notera r att eftersom detta skedde nstan helt utan fixering vid psykologiskt innehll och med mycket stark koncentration hade jag inga av de typiska knslorna som ibland dyker upp p det hr omrdet nr man passerar det med mindre koncentration. Istllet frsiggick allt p en niv av geometri, bild och ljus, med undantag fr nr jag vidgade min uppmrksamhet ngot fr att kunna lgga mrke till andra aspekter. Denna komplexa sfr, p vilken det utvecklade sig alltmer sammansatta mnster, ndrades sedan till att i mycket hgre grad omfatta bde rymden och centrum fr uppmrksamheten och blev p s stt mycket mer tredimensionellt. Vid den hr tidpunkten verkade allt hnda av sig sjlv, men p ett stilla, klart, allomfattande stt som var lngt bortom andra jhana, och detta markerade intrdet i fjrde vipassana jhana. Efterhand som visionerna organiserade sig uppstod alla slags bilder, frn buddhor till svarta hl, frn briljant formade tantriska bilder (till exempel Vajrasattva med maka) till komplexa, abstrakta, tredimensionella motiv som omfattade hela uppmrksamhetsfltet dr allt bestod av regnbgslinjer; strlande, levande och mycket klara. Jag kunde avsluta cykeln med praktiskt taget vilken bild jag ville med en ltthet jag aldrig tidigare har upplevt. Om jag inte i frvg bestmt en bild att avsluta med var verraskningen vl s bra som ngot jag kunnat komma p och ibland bttre. Pongen r att om din koncentration blir stark nog kan du ocks uppn detta. Kort efter att de klara bilderna uppsttt brjade uppmrksamheten ven omfatta de fundamentala knnetecknen hos alltsammans p en niv som perfekt inkluderade vad den vanliga vrlden skulle kalla subjekt och objekt, och Frverkligande intrdde nr allt frsvann genom en av De Tre Drrarna trots att detta r ovanligt i samband med klarhet. Sedan ppnade jag gonen, betraktade lgan och gjorde om alltsammans igen. Varje cykel tog omkring 10-15 minuter, men jag kunde drja kvar lngre i varje stadium om jag medvetet stod emot dragningskraften i att fortstta framt. ven om detta exempel helt klart har en mycket ren samathaliknande framtoning, bygger p mycket stark koncentration och genomfrdes av en avancerad meditatr under relativt speciella

204

frhllanden kan ljuslgetekniken vara mycket intressant, och i klasser dr jag undervisat fanns de som klarade att snabbt komma till hgre jhanas utan att lgga ner alltfr mycket tid eller anstrngning. En del mnniskor tycks ha en naturlig frmga att visualisera, eller att fokusera p ett mantra eller ngot annat objekt, och det r mycket frnuftigt att dra nytta av sdana naturliga tendenser. Det kan ocks vara roligt att utveckla dessa omrden - ven om det inte r din starka sida - eftersom det hjlper till att utvidga omfattningen av din utvning. vervg drfr att prva p att anvnda andra objekt och fokus ibland eftersom de kan tillfra nya perspektiv. Fr att ta ett annat exempel med att anvnda ett annat objekt: Om man anvnder ett mantra kan man mrka att vid en viss tidpunkt vergr man till att kunna hlla mantrat klart och uppfatta det som ett objekt; detta r frsta jhana som brjar med Sinne och Kropp. Nr mantrat vl r klart kan man mrka alla mjliga saker om processen att skapa mantrat mentalt, som strmmen av avsikter som fljs strax drp av strngen med mantrat sjlvt, som i sin tur fljs av det mentala ekot av perceptionen av mantrat. Detta skapar ngot som verkar vara tre separata frlopp av mantrat och r en direkt insikt i Orsak och Verkan, och efterhand som De Tre Knnetecknen hos vart och ett av dessa frlopp blir tydliga mognar det frsta jhana. Sedan frndras mantrat till att visa sig sjlvt och bli mycket tydligt, som om det reciterade sig sjlv. Detta r uppenbart andra jhana, och hr kan man uppleva Uppstr och Frsvinner-liknande fenomen. Nr meditatren vergr till tredje jhana blir mantrat vidstrckt, komplext, med intressanta harmonier om man har anlag fr detta, och nd kan det verka ur fas med uppmrksamheten, eller frvrngt och irriterande, som ngot som varit vackert men blivit hgljutt och skrikigt. Man kan uppleva Mrka Natten-relaterade fenomen i denna fas. Nr vergngen till fjrde jhana kommer kan mantrat bli en del av en mycket vidstrckt, mer fullkomlig bakgrund nr uppmrksamheten blir allomfattande. Andra fenomen med anknytning till fjrde jhana eller hg sinnesjmvikt kan ocks upptrda hr. Sledes kan modellen fr vipassana jhana verkligen hjlpa mnniskor att f ordning p upplevelserna ver hela linjen av objekt, traditioner och meditatrer d den gr till grunden av den andliga terrngen p ett mer fundamentalt stt n anas kanske gr. Personer med stark koncentrationsfrmga kan undvika en massa emotionella sidoeffekter som betonas i beskrivningarna, och det blir tydligt att de som anvnder olika objekt kan g till synes olika vgar mot samma ml. Men nu nr du knner till vipassana jhanas har du, om du var vl eller stller bra frgor till dem du talar med, mycket lttare att f ordning p saker och ting och f dem att verka begripliga.

205

Ngot annat som kan vara till nytta r att uppmrksamma att varje jhana har underordnade aspekter som kan klassificeras p ett annat stt n anas; jag refererar hr till det som det Bill kallade sub-jhanas. Som jag nmnde i avsnittet om samatha jhanas har varje jhana, vipassana eller samatha, sina delfaser. I brjan r jhana nytt, friskt och klart men kanske lite instabilt nr sinnet vant sig (frsta sub-jhana), sedan str det verkligen fr sig sjlv (andra sub-jhana), drefter uppfattar man bristerna och grnserna fr detta jhana (tredje sub-jhana) och slutligen intrder ett slags balanserad syntes av allt som p samma gng accepterar bristerna och brjar omfatta dragningen mot det som kommer hrnst (fjrde sub-jhana). P det hr sttet r det mjligt att se modeller inuti modeller inuti modeller, och om du var lnge och klart nog med modellerna i tanke kommer du att stta p de hr aspekterna. Varningarna angende problemen med modellerna gller tiofalt eller mer fr subjhanamodellerna och djupare fraktalteorier om meditationsomrdet. De utgr ett i stort sett ndlst mne vars anvndbarhet r diskutabel och vars risker r vlknda. Anse dig vederbrligen varnad!

Fraktaler
Tyvrr kan jag inte avhlla mig frn att presentera lite grundlggande fraktalteorier, speciellt som de har samband med Bills modell. Det finns ocks ngot ytterst universellt med de mnster jag tnker introducera, och de ger resonans lika lngt tillbaka som mnniskans historia, religion och konst finns dokumenterad. Om du tnker p de frsta 360 graderna av en sinuskurva (som ett rundat, versalt, kursivt N som tippats en liten bit t hger) kan du se att den brjar vid noll, gr uppt som en kulle, nr toppen, faller ner i en dalsnka under startpunkten, bottnar och tervnder sedan till samma niv dr den startade och nnu lite lngre. Om man gr lngs den hr kurvan behver man anstrnga sig fr att klttra uppfr kullen, Dr har man en fantastisk utsikt och en stark knsla av prestation. Sen kanske man frsker fortstta g uppfr fr att f mer av samma, men det slutar med att man glider nerfr andra sidan, i sjlva verket lngre ner n dr man brjade. Och nd r detta fortfarande framsteg och kan till och med vara ganska spnnande och anstrngningslst, med rtt attityd. Just nr man kommer till den absoluta botten, fngad i den mrkaste delen av avgrunden, brjar den upptgende rrelsen komma av sig sjlv, och man tervnder till grundnivn och sedan nnu hgre i en enda stigning. En cykel r fullbordad och sedan brjar allt om igen, utan slut. Hr r det ltt att se likheten med de frsta fyra vipassana jhanas, och med mnga andra tydliga cykler som solens och rstidernas gng.

206

Fr dem som frsker se samband mellan kartorna fr utveckling av insikt och Tantras Fem Buddhafamiljer, eller ngon hednisk eller naturbaserad tradition, kan det visa sig hgst anvndbart. Frsta vipassana jhana r att klttra uppfr kullen, ivrig i brjan, hrt arbete, gryning, vr, ster och s vidare. Andra vipassana jhana r den svindlande hjden av prestation p toppen av kullen, solens middagshjd, sommar, sder. Tredje vipassana jhana r det upplivande men skrmmande fallet lngt ner p andra sidan i en kall och skuggig dal, skymning och mrkrets inbrott, hst, vster. Fjrde vipassana jhana r att komma till ro, oavsett var man r, och att komma tillbaka till sin ursprungliga natur, kylan i gryning och tidig morgon, vinter och lftet om vr, begynnelsen av ett nytt r och slutet p det gamla, tid fr vila, fullbordan och frnyelse, norr. Sambanden med stadierna i insikt r uppenbara. Man kan ven stta det i relation till ngra av modellerna fr uppvaknande, speciellt Fyra Vgar och Enkla Modellen fr Uppvaknande; bda kommer att frklaras senare. Intressant nog kan man ocks uppleva en full cykel i vart och ett av dessa stadier i vart och ett av de fyra vipassana jhanas, dr varje topp och dal utgr frn den position de har i den strre vg som de r en aspekt av. Frsk att inte bli en arrogant dumskalle som jag blev nr jag brjade frst allt detta. Svrbegripliga teorier fr man inga vnner p. Jag har tillbringat alltfr mycket tid p att tnka p fraktaler och modeller i min egen utvning. I mina mest riskabla gonblick har jag vervgt att briljera med att skriva en bok med detaljer om de hundratals sm paralleller och mnster jag upptckt under ren; hur ett pyttelitet stadium i ngot vipassana sub-jhana speglade eller var en motsats till en annan aspekt av ngot annat litet stadium i ngot annat sub-jhana, men jag kunde inte komma p ngon praktisk anvndning fr det alls. Om du anvnder tekniken kommer du att uppleva allt detta och mer drtill. Om inte, kommer det inte att hjlpa att lsa om det. Det r bara nnu en innehllsflla, men en frfrisk sdan fr oss pseudointellektuella. andra sidan verkar Kabbala ha gjort likartade kombinationer inom meditation, och de som r srskilt bengna att gna sig t analys kanske vill anvnda detta som ett medium fr att komma vidare. Frresten, kan du gissa varifrn de komplexa geometriska tibetanska mandala som frutstts vara symboler fr sinnet eller universum kommer? Bingo!

U Panditas modell
U Pandita, en av de strsta moderna meditationsmstarna i den burmesiska theravadatraditionen (hans arbeten finns i In This Very Life), hller inte riktigt med Bill och mig om hur anas och jhanas ska grupperas, s i rttvisans namn tnker jag presentera hans modell ocks.

207

I denna, liksom i Bills modell, faller de tre frsta stadierna Sinne och Kropp, Orsak och Verkan och De Tre Knnetecknen inom frsta vipassana jhana. Men U Pandita delar Uppstr och Frsvinner i tv jhanas, med en omogen fas (nr meditatren fortfarande r fast i Insiktens Tio Frdrv) som motsvarar andra jhana, och en mogen fas (nr meditatren ser den sanna naturen hos Insiktens Tio Frdrv och mter Utfall av Uppstr och Frsvinner) som tredje jhana. Allt frn Upplsning till Sinnesjmvikt faller sedan under fjrde jhana i hans modell. Detta inrymmer de vaga formlsa upplevelser som kan uppst i Upplsning, eftersom de formlsa vrldarna kommer ur fjrde jhana. Problemet i den hr modellen r desamma som problemen i andra modeller, nmligen att ngra av stadierna i insikt r rena pesten medan samatha jhanas eller ren koncentration alltid r behagliga och rofyllda. S att sga att stadier i Den Mrka Natten, som Leda, r en del av fjrde jhana tangerar fel vg p ngot stt, liksom att sga att De Tre Knnetecknen (som ocks kan vara pfrestande) r en del av det njutbara frsta jhana. Pongen r att hur man n delar upp det blir sambanden inte helt perfekta, och insiktsvningar r sllan s trevliga som de gamla goda koncentrationsvningarna. Men nd ligger det ngot i de hr modellerna, och om du bemstrar vningar i insikt och koncentration och kan en del teori kommer du att upptcka sjlv vad de frskte sga, s kr vidare!

Tips om ytterligare en modell

Den sista modellen antyds i den rad i Visuddhimagga dr det sgs att Lngtan efter Befrielse, Re-Observation och Sinnejmvikt r ett. Denna kryptiska fras kan betyda mnga olika saker. En av dem r att innehllet i dessa tre stadier sannolikt r i stort sett detsamma, medan frhllandet till dem kan variera dramatiskt. Det kan ocks anvndas som motivering till en tredje modell som placerar dessa tre tillsammans i fjrde jhana. Dessutom, eftersom fjrde vipassana jhana innebr sinnesjmvikt nr det gller gestaltningar, kan man anta att man borde ha uppfattat gestaltningar p ett tidigare stadium, till exempel de fregende tv, fr att kunna ha tillrckligt med tid och erfarenhet fr att uppn sinnesjmvikt kring dem. Undersk detta och vervg vilken av de tre modellerna som stmmer med din faktiska upplevelse, eller kasta ut den hr boken och alla modeller genom fnstret och undersk De Tre Knnetecknen noggrant oavsett vad som hnder! Egentligen r det kanske bttre att fatta ett sdant beslut efter att ha lst nsta kapitel

208

26. NYTTAN MED KARTOR

Nr jag nu introducerat kartorna fr Utveckling av Insikt ska jag terkomma till den nytta de gr och varfr jag gjort mig allt detta besvr. Jag ska frska gra det i kronologisk ordning och knyta samman det med vad som sagts i Del I. Kartorna talar tydligt om vad det r du kan vnta dig och frklarar exakt och precist varfr du behver det; nyttan med den frstelsen och hur den utgr grunden fr det som fljer. Samma sak gller fr kartorna ver koncentrationstillstnden. Om inte de olika stadierna i insikt hade bengenhet att orsaka en massa konstig hnfrelse och en lng rad av potentiellt destabiliserande emotionella sidoeffekter skulle det inte finnas s stort behov av kartorna. D kunde man helt enkelt sga t folk att ka sin perceptionsfrmga tills de blev upplysta; de skulle frmodligen ha f problem med detta bara de anvnde tekniken rtt. Men insiktsstadierna har en tendens att ge de hr effekterna, s kartorna r mycket anvndbara fr att hlla folk kvar p banan nr de rkar ut fr dem. Kommer du ihg fr lngesen, i kapitlet Upplysningens Sju Faktorer, nr jag berttade att den frsta faktorn var Medvetenhet, och att detta r verkligt bra fr att reda ut vad som r sinne och vad som r kropp och nr var och en av dessa r nrvarande eller inte? Drfr r den frsta insikten du sker, som frstter dig i en position dr du kan se djupare, stadium 1. Sinne och Kropp. Hnger du med? Detta r inte slumpmssigt eller godtyckligt. Det r klart utstakat p ett stt som hjlper, och det stmmer med verkligheten. Kommer du ihg att jag sa i samma kapitel att man ska frska uppfatta de avsikter som fregr handlingar och tankar, liksom det mentala avtrycket eller medvetenheten som fljer p alla frnimmelser? Det r insikten i stadium 2. Orsak och Verkan. Allts r medvetenhet insiktens frsta faktor, eftersom det leder direkt till de tv frsta klassiska insikterna i sanningen om vad som verkligen pgr. Om du vill ha insikt i ngot r bsta sttet att n den insikten att se noggrant in i just den aspekten hos tingen. Nr man en gng direkt upplevt dessa tv insikter brjar De Tre Knnetecknen bli tydliga i stadium 3. De Tre Knnetecknen, och precis drfr kallas nsta upplysningsfaktor Underskning av Sanningen, det vill sga De Tre Knnetecknen. Bde Upplysningens Sju Faktorer och insiktskartorna visar exakt vad det r du frsker frst, och varfr. Ordningen r inte det minsta godtycklig. Du kommer inte att kunna frst De Tre Knnetecknen p ett direkt stt utan att reda ut vad som r sinne och vad som r kropp, och relationen mellan dem. Utan att frst De Tre Knnetecknen, oavsett

209

vad du kallar dem, kommer du inte att kunna g vidare och kommer inte att kunna bli upplyst. Buddha stakade ut det hela steg fr steg. Kanske detta verkar oromantiskt och till och med torrt, men det r ocks oerhrt praktiskt och utan tvekan den tydligaste framstllningen av exakt hur man vaknar upp som jag ngonsin sett presenteras i ngot andligt system, bara fr att gra min partiskhet fullkomligt klar. Kort och gott: dessa kartor och tekniker r ytterst kraftfulla. Nr vl De Tre Knnetecknen brjar bli tydliga accelererar sinnet p ett naturligt stt och blir mer effektivt. Detta beror p att det till sist brjar anvnda sin fantastiska frmga att se saker direkt, utan att bearbeta dem i tanken. Alla som krt bil, spelat dataspel, eller gjort vad som helst fr den delen, vet att man bara gr det; om man frsker tnka p varenda liten detalj som mste gras blir det omjligt. Denna kning av den mentala frmgan tack vare icke begreppsmssig och direkt upplevelse har samband med den tredje upplysningsfaktorn, Energi. Energi kan blixtra fram och tillbaka lngs ryggraden, sinnet blir klart och alert, och nr man brjar komma in i den tidiga delen av stadium 4, Uppstr och Frsvinner, fldar energin naturligt. Ser du hur detta motsvarar andra samatha jhana, d tillmpad och ihrdig uppmrksamhet eller anstrngning inte lngre krvs? Det bara hnder av sig sjlv i stor utstrckning, och energin r naturligt nrvarande. Allt hr samman. Nsta upplysningsfaktor r Hnfrelse, som dominerar i andra vipassana jhana och i Uppstr och Frsvinner, liksom i andra samatha jhana. Alla viktiga rd om hnfrelse som jag gett tidigare gller ven fr insiktskartorna i Del III. Man tillrds generellt att undvika att bli en hnfrelse- eller Kundalininarkoman i det hr stadiet, men jag antar att om detta r din primra orsak till att meditera har du frvisso rtt till det. Var bara beredd p den oundvikliga kraschen. Under den mogna fasen av Uppstr och Frsvinner, liksom i Upplsning, r stillhet viktig och mer uttalad, men blir sedan alltfr stark i det sena stadiet av Upplsning. Drfr r det viktigt att bygga upp den sjtte upplysningsfaktorn, Koncentration. D kan man, nr slutligen Den Mrka Natten verkligen stter in som den kommer att gra terfinna sina objekt och hlla fast vid dem (frn Rdsla till Re-Observation). Sinnesjmvikt infr alla dessa upplevelser r viktigt fr att gra framsteg, som framhlls i Del I. Nr Sinnesjmvikt intrder kan man uppn ett Genombrott. Som sagts tidigare fyller kartorna ut de till synes enorma, frustrerande och dunkla klyftorna som finns mellan att sitta p kudden och uppmrksamma frnimmelserna av andningen och att slutligen bli upplyst. Kartorna talar ocks om fr dig exakt vilka de vanliga misstagen r i varje stadium. De hjlper mnniskor att inte fastna i 1. Sinne och

210

Kropp genom att befsta det till ett jhanatillstnd, som det kan vara mycket likt. De sknker trst och frklaring nr saker knns besvrliga, otrevliga eller direkt smrtsamma i stadium 3. De Tre Knnetecknen. De frmanar mnniskor att inte bli alltfr fascinerade av hur stora de kan knna sig som meditatrer i stadium 4. Uppstr och Frsvinner, och att till och med underska frnimmelserna som utgr de skenbart frunderliga och frfriska frvanskningarna av insikt, som sinnesjmvikt och hnfrelse. De varnar fr mjligheten att tro att man r upplyst nr man gr genom det stadiet, liksom att tala om att det r normalt att ha vanvettiga och ibland explosiva upplevelser. Jag pratade med en vn som ville att jag skulle hjlpa honom att frst hur hans senaste upplevelse av Uppstr och Frsvinner tillflligt lt honom n Hg Sinnejmvikt. Mitt rd var att en mycket effektivare form av frga skulle vara att lgga mrke till hur frnimmelserna av fascinationen ver mnet och frnimmelserna i resten av hans sensoriska universum kommer och gr, gonblick fr gonblick. Om han inte kunde klara av detta borde han anvnda tiden till att ta reda p hur han skulle f ihop tillrckligt mycket semester, tid och pengar fr ytterligare en lng retreat, och hur han kunde ka tiden fr sin dagliga utvning och grundligheten i sitt underskande. Kartorna klargr att processen inte r speciellt linjr, och att det efter hjdpunkterna i Uppstr och Frsvinner ofta kommer svra perioder nr all den effektfulla kraften i sinnet och gldjen i meditationen som uppntts sannolikt minskar dramatiskt. De varnar fr en mngd svrigheter som man kanske, eller kanske inte, stlls infr i Den Mrka Natten. Likas tillhandahller de en massa information om hur man kan hantera dem. Det vanligaste misstaget r att inte underska sanningen om frnimmelser som man ser som onskade. Det r svrt att komma verkligheten inp livet nr man knner sig lite fr emotionell, srbar, blottad och upprrd; drfr r det inte alltid s ltt att gra framsteg i Den Mrka Natten. ven om jag generellt vill undvika att bita den hand som ftt mig, mste jag sga att underltenhet att informera eleverna om det hr omrdet frn brjan fr att ge dem en uppfattning om vad som kan hnda r s extremt ansvarslst och nonchalant att jag vill sklla ut de som upprtthller en sdan snedvriden hemlighetskultur. Kanske mnga lrare undviker det fr att de inte tror att mnga elever ngonsin kommer s lngt, men det r i sig ett skrmmande antagande som borde ge anledning att ifrgastta deras undervisningsmetoder, tekniker och kanske till och med deras motivation. Tnk dig att det fanns en medicin som hette tpipanmedalltihop som anvndes fr behandling av ngon typ av lidande (kanske en vrktablett, eller en antidepressiv). Hos en del av patienterna r medicinen knd fr att vid lngtidsanvndning orsaka uttalad ngest,

211

paranoia, depression, apati, psykotiska mikroepisoder, en djupgende knsla av fundamental frustration, utprglad brist p perspektiv i relationer, minskad sexlust, knslor av leda infr vrldsliga angelgenheter, frvrring av tidigare sjukdomar, och mycket annat som kan leda till markant reducerad social och yrkesmssig frmga. Tnk dig att dessa biverkningar r knda fr att kunna vara i mnader och kanske r efter att man slutat ta medicinen, med tillflliga uppblossanden och terfall dr den enda permanenta effektiva behandlingen var att ka dosen, kombinerat med stdjande omsorg och rdgivning, och hoppas p att biverkningarna skulle g ver snabbt utan att orsaka alltfr stor skada. Frestll dig nu att du lever i en mrk tid av frmyndaraktig lkarvetenskap d lkare skriver ut det hr preparatet utan att avslja biverkningarna, trots det faktum att de r fullt medvetna om dem. Tnk dig att lkemedelsfretagen inte r tvungna att informera om knda biverkningar. r det ngot i det hr scenariot som gr dig lite illa till mods? Det hoppas jag! Lt oss sga fr resonemangets skull att jag r en fanatiker som blser upp det hr bortom alla proportioner. Lt oss anta att tpipanmedalltihop bara ger de hr effekterna hos 1 av 10 000 patienter. Ville du d ha biverkningarna beskrivna p det lilla pappret som fljer med i frpackningen? Om det var 1 p 100? Vid vilken grns blir det absurt att lkarna och fretagen tillts komma undan med detta? Dessvrre mste jag erknna att jag inte vet de exakta oddsen fr att biverkningarna ska drabba dig. Jag vet i frsta hand att de frekommer, och att om du passerar Utfall av Uppstr och Frsvinner r det ganska sannolikt att du rkar ut fr tminstone ngon av dem. De hr sidoeffekterna r inga fantasier. Nr de dyker upp r de lika verkliga och kraftfulla som om ngon farlig drog hade frvrngt din neurokemi allvarligt, och jag undrar ofta om det kan vara ngot liknande som hnder. Drfr knns det riktigt att samma normer som vi med s uttalad nit och gldande rttspatos lgger p lkare och lkemedelsfretag ska glla ven fr meditationslrare och dharmabcker. Av anledningar som jag inte vet r den hr boken den frsta jag vet som tydligt redogr detaljerat fr alla dessa ting p ett sprk som alla ska kunna frst, s att du kan brja meditera fullt informerad om riskerna och vinsterna och p s stt kunna fatta vlgrundade beslut om din egen utvning. I en anda av professionalism uppmanar jag andra som verkar fr dharma att anta en p samma stt hg standard fr sina egna arbeten. Kartorna visar att mnniskor kan fastna en tid i Sinnesjmvikt om de inte undersker de frnimmelser som till och med sinnesjmvikt, frid, lindring, frvntningar, tillfrsikt och mycket annat utgrs av. Modellerna gr ocks in p noggranna detaljer om vad som faktiskt

212

hnder i varje stadium av upplysning, och vad som inte hnder (presenteras senare), fast denna aspekt r mycket mer kontroversiell n kartorna ver utveckling av insikt. Kartorna talar allts som bst om fr meditatren, klart och systematiskt, exakt vad de ska gra, vad de ska hlla utkik efter och varfr, och hur de ska undvika att trassla till det p respektive stadium. De erstter inte ren praktik och underskning av frnimmelserna som utgr meditatrens upplevelser, och de hjlper dligt den som inte bryr sig om dem och vgrar flja deras rd. Som jag berrt tidigare kan de ven anvndas som utgngspunkt fr meningsls och till och med skadlig tvlan mellan dumdristiga meditatrer med oskerhetsproblem. Jag har ocks sagt med eftertryck att man verkligen inte behver knna till kartorna alls s lnge man var vl. Men trots farorna med tvlan och verintellektualisering har kartorna fortfarande ett mycket stort vrde nr de anvnds som det var avsett. En i hg grad giltig kritik av kartorna, som jag nmnt tidigare, r att mnniskor ofta r mycket mottagliga fr suggestion, som ocks kan liknas vid en form av programmering. Redogrelser fr stadierna kan ge mnniskor ngot som liknar de beskrivna upplevelserna enbart fr att de ftt veta att det r frvntat. De delar av kartorna som handlar om emotionella bieffekter r vlknda fr att orsaka den hr speciella sortens imitation. Det r till exempel i stort sett omjligt att veta vad som r vanlig rdsla och vad som r insiktsstadium 6. Rdsla, grundat enbart p frekomsten av rdsla. Aspekten av kartorna som handlar om ovanlig hnfrelse (bde fysisk och mental) har mindre suggestiv frmga, och r drfr en mer tillfrlitlig indikator p stadierna i utvningen. Men de fundamentala hjningarna och frndringarna av perceptionstrskeln r ytterst svra att imitera, speciellt om man har tillgng till en karta som gr in p de utfrliga detaljer som presenteras hr. Frndringar av perceptionstrskeln r drfr de mest tillfrlitliga markrerna p vgen mot insikt; den mttstock med vilken dessa stadier kan definieras. Om du till exempel nyss uppfattade mycket fina vibrationer som ndrade frekvens med andningen, fick ett kraftigt genombrott, var borta ett tag och sen knner dig paranoid i ett stadigt tillstnd av 5-7 Hz som snabbt vergr i kaotiska, irriterande vibrationer med komplexa harmonier r det mycket sannolikt att det r insiktsstadium Rdsla. Drfr br alltid hjning av perceptionstrskeln i termer av snabbhet, konsekvens och fullstndighet vara i fokus vid insiktsvningar. Skickliga lrare som anvnder och r bra p kartorna kan ta med alla tre aspekterna i berkningen, det vill sga emotioner, hnfrelse och perceptionsfrmga. De anvnder sig av mnstren av dessa tre som de utvecklats tidigare fr att komma med en kvalificerad

213

gissning om vad som pgr hos eleven. Efter r av erfarenhet kan vi till sist bli bra p att klara detta sjlva. Jag har upptckt att mina gissningar om min egen utvning vanligen r mer korrekta efter att jag haft ett eller ett par r p mig att reflektera ver vad som hnt. Den bsta, mest konsekventa praktik jag ngonsin upplevt var p en tvveckors retreat i Malaysia enligt Mahasi Sayadaw. Det var min tredje retreat ngonsin; jag visste verhuvudtaget ingenting om kartor ver utveckling av insikt, mycket lite teori och hade knappt lst ngonting av de gamla texterna. Jag gjorde helt enkelt bara noteringsvningar. En vn hade talat om fr mig att om jag noterade snabbt och noggrant hela dagen frn det att jag steg upp tills jag somnade, utan pauser, s skulle bra saker hnda. Tja, ur min synvinkel hnde alla mjliga slags konstiga och mestadels irriterande saker. Men jag fortsatte nd bara att notera snabbt, hela dagen lng. Saker blev ganska galna, sedan lugnade de ner sig lite, men till sist gick jag in i en vgg. Jag kunde nstan inte va alls lngre. Jag satt och frskte notera, men gick ivg frn kudden inom en minut innan jag ens frsttt vad som hnde. Mitt sinne var s spnt, irriterat och stimmigt att jag knde det som om jag snart skulle explodera. Det var oerhrt frustrerande. Samma kvll spelade abboten ett skrapigt gammalt band med en burmesisk munk med tjock accent som beskrev stadierna i insikt. Jag blev helt vervldigad nr han beskrev exakt vad jag gtt genom de senaste tretton dagarna. Jag kunde se klart hur stadierna han beskrev hade utvecklat sig, exakt var jag befann mig och vad jag mste gra. Jag

blev ocks frbluffad ver att vgen kunde vara s beskrivbar och okomplicerad, att jag bara kunde flja enfaldigt enkla instruktioner och f allt att hnda. De som vill tappa bort sig i en reaktion som: Nej, det
r inte enkelt. Uppvaknande r ett stort och svrhanterligt mysterium! Du ljuger! Det fr inte vara s! borde lgga ett gonblick p att frga sig exakt hur denna frsvagande och felaktiga synvinkel hjlper dem att knna sig vl till mods. Sedan br de lgga ett par gonblick p att hitta en annan, mer kraftgivande instllning som hjlper dem att f bttre sjlvknsla, g upp p plattan och sl en home run 1. Med en mycket hg niv av tillit till tekniken, och trots den ytterst irriterande rastlsheten som uppstod i samma gonblick jag satte mig ner, beslutade jag mig fr att sitta p kudden tills jag passerat ReObservation. Det var fruktansvrt. Jag noterade som en tokig i alla fall. Inom fem minuter skedde ett omslag, allt ppnade sig och fundamentala gestaltningar framtrdde. Kunskaper om kartorna r visserligen inte absolut ndvndiga fr framsteg, men de kan vara till nytta om de fr dig att fortstta va, och de hjlper dig att frst att det som hnder kan vara fullkomligt normalt.
1

Baseballterm: Frivarvsslag/fulltrff

214

Olyckligtvis fortstter historien i en mrk ton. Jag visste inte s mycket om kartorna vid den hr tiden. Jag var inte fullt medveten om vad som hnde; hur nra jag var ett verkligt genombrott, och de mjliga konsekvenserna av att inte g vidare med detta. Retreaten slutade en timme senare och jag hade mycket lite tid att va nr min resa terupptogs. Jag fll tillbaka, tillbaka in i Den Mrka Natten, och den brjade verkligen trassla till mitt liv. Jag ska inte g in p detaljer, men jag vill sga att jag nskar att jag haft tillgng till en vn med gedigen frstelse fr kartorna som kunnat hjlpa mig att f perspektiv p det jag gick genom. Nu var jag i hg grad frblindad. Sedan dess har jag mtt massor av mnniskor i liknande olyckliga situationer. nskan att hjlpa andra att undvika sdana svra situationer var en av mina primra anledningar att skriva den hr boken. Det gick ytterligare sex mnader innan jag kte p retreat igen, och lyckligtvis ville jag vid den tidpunkten inte ha ngot annat i vrlden n befrielse. Mnaden innan jag kom dit hade jag turen att en vn tydligt kunde frklara vikten av att lgga mrke till obestndigheten p en mycket fin niv, och visa mig p ngra av de finare detaljerna p kartorna. Jag kom till retreaten fast besluten att va till den yttersta grnsen av min frmga, eller d medan jag frskte. Jag kmpade mig upp till och frbi Uppstr och Frsvinner igen p dag tre, sttte p Den Mrka Natten dag fyra, vacklade under ngra timmar och fortsatte sedan helt enkelt att notera. Jag visste att jag var utslagen, men jag noterade. Jag var modls och spnd men nd alert, och jag noterade. Jag knde att jag hll p att g upp i limningen, men jag noterade. Jag stannade kvar med det som hnde; uppfattade klart och accepterade motvilligt frnimmelserna som utgjorde min vrld. Tyngden lttade. Strax drefter svvade jag anstrngningslst i vrldar av ren vibrerande sdanhet, fri frn de vanliga vrldsliga bekymren. Snart blev detta lngtrkigt, och d bara satt och gick jag. P sjtte dagen av min fjrde retreat fick jag fr frsta gngen smaka p det jag skt (ls fldets intrde ). Det finns inget stt att beskriva de vgor av tacksamhet som skljde ver mig, frutom att en liten krusning av dem var den andra delen av motivet till att skriva den hr boken. Helt i enlighet med vad som utlovats, r den andliga vgen inte linjr. Under de kommande dagarna pendlade jag frn grnslsa andliga hjder till de extremer som kan frekomma under ReObservation. Mitt sinne var kraftfullt bortom all rimlighet, och nd var jag en fullkomlig novis p det hr nya omrdet. Jag var lite som en 16ring som just ftt en Ferrari utan bromsar, och ett par glasgon fr mrkerseende. Jag sg mig sjlv samtidigt som hpnadsvckande vis och som en total invalid. Under terstoden av retreaten arbetade jag p att stabilisera, underbygga och omorganisera, s att jag nr retreaten var slut inte skulle rra till saker helt. Jag lyckades bara delvis.

215

De fljande veckorna lyckades jag, Den Store FldesIntrdaren, stta frn mig de flesta som hade oturen att prata med mig, oavsett hur lnge. n vrre, inom fyra veckor brjade jag uppleva de besvrliga fysiska extaserna i nsta omgng av tidiga insiktsstadier. Nya omrden dk upp, antagligen fr att jag fortfarande vade hrt tre timmar eller mer varje dag, och det var som en spark i min g-par-nda. Min nacke blev s stel under nsta tre insiktsstadier att jag knappt kunde rra huvudet p nio dagar, och smrtan var olidlig. terigen hade jag ingen aning om vad som hnde. Mnga r senare har jag kommit till slutsatsen att det bsta att gra nr man fullfljt en cykel r att ta det lugnt ett tag. Jag hade en ldre lrare som berttade detta fr mig, men han sa inte varfr. Dessutom hade jag ftt rdet av en god vn att gra tvrtom. Herre, hjlp oss nr meditationslrare ger oss uppenbart motstridiga instruktioner, speciellt under intensiva vningsfrhllanden. Ingen hade berttat att brjan av ett nytt insiktsfrlopp kunde intrda s snart, eller informerat mig om hur det kunde vara att fngas i de underliga mellanstadierna genom att driva p fr hrt. terigen nskade jag att jag haft frdelen av att knna ngon som ville tala uppriktigt om de hr sakerna. Men trots min fortsatta kontakt med ldre meditationslrare var det ingen som ville lgga fram den praktiska information som jag framstller hr. Jag blev tvungen att frst det den hrda vgen. Var jag bitter? Det kan du lita p att jag var. Var jag samtidigt mycket tacksam ver att alls ha de hr sakerna att vara bitter ver? Absolut. Slutligen gav mig ngon det frtrffliga rdet befst det du har . Efter ett par veckors avslappning d jag lt allt stta sig, kunde jag gradvis glida in i bemstrande av de tidigare stadierna och fortstta med mitt liv. Trots denna svra brjan och en stormig resa drefter knner jag ngon egentlig nger? Nej. Det har varit s otroligt givande att jag inte rimligtvis kan frklara det. Jag skulle inte prata hela tiden om de hr sakerna om de inte var vrda det. Men jag r en varm anhngare av tron att om det finns tillrckligt mycket bra information behver det inte bli s svrt fr de som kommer efter. Drfr presenterar jag de hr kartorna i hopp om att de tminstone ska ge mnniskor ett slags ram som hjlper dem att frst de mnga och varierade delarna av vgen. Dessutom, ven om detta lter absurt fr vissa, lter kartorna dig planera din andliga resa i viss mn. Det r sant att det finns grundprinciper som kanske gr att det hr perspektivet verkar ljligt, men lyssna p mig nd. Ett exempel p en plan kan se ut s hr: 1. k p en treveckors retreat och g in med full kraft fr nrvaro och underskning hela dagarna. Frsk att metodiskt hja dina perceptionstrsklar och ka din snabbhet i underskningen till deras grnser s att du maximerar mjligheten att passera Utfall av Uppstr och Frsvinner. Det r inte s svrt att passera U&F ens

216

2.

3.

4.

5.

6.

med ganska obalanserad anstrngning, s oroa dig inte fr det. Kom ihg att inte flippa ut av de underliga extaserna kring U&F. Det ska noteras att tv eller tre mnaders retreat skulle ge dig en rejl skjuts mot Fldets Intrde om du r redo att verkligen va, s om du r p den nivn: kasta dig in i det! Nr du vl har passerat U&F kommer snart nog Mrka Natten att bubbla upp, och valet att ta hand om detta p eller utanfr retreat beror p hur mycket tid du kan gna t retreat, och hur mycket intensitet du str ut med. Jag lgger min rst fr retreat, om du kan klara pressen, men alla kan inte detta frsta gngen och alla kan inte heller avvara s mycket tid. andra sidan, Den Mrka Natten kan ocks vara en ltt match. Gr ett frsk och ta reda p det! I Mahasi Sayadaws tradition tror man att tv eller tre mnader av ihrdiga noteringsvningar p intensiv retreat i normala fall ofta rcker fr att n fldets intrde, men du kanske varken har tillrckligt med tid eller entusiasm fr att lgga dig p den nivn nnu. Om du bestmmer dig fr att ta hand om Den Mrka Natten utan att vara p retreat mste du inse att du sannolikt kommer att falla tillbaka, men fortstt va en eller tv timmar varje dag. Gr ditt bsta fr att frst att alla de underliga knslor du kan uppleva antagligen bara r sidoeffekter av Mrka Natten. Frsk imitera normalt liv s gott du kan och undvik frhastade beslut, som pltsliga och permanenta avsgelser av sdant du kanske kommer att vilja ha igen senare. Frsk vara vnlig mot andra och gr ditt bsta fr att hindra ditt stoff att blda genom till dem som finns i din nrhet. Hitta stt att vrdera och hantera dina problem som inte innebr att projicera ut dem p andra eller rra till ditt liv. Om du r p retreat, eller nsta gng du kan ka p retreat, fortstt bara va s konsekvent och noggrant som mjligt, och undvik till varje pris att vltra dig i innehllet av ditt stoff. Stt vrldsliga intressen t sidan under denna period och undersk rena frnimmelser med acceptans och mod. Behll sinnesjmvikten oavsett vad som uppstr, men var p din vakt mot likgiltighet. Detta r inte alltid s enkelt som det lter, men det kan nd vara underligt enkelt. Nr vl tyngden lttar ska du bara fortstta sitta eller g eller vad du nu n gr, utan knsla av srskild anstrngning. Efter att du verkligen uppntt hg sinnesjmvikt br fldets intrde snart komma; om inte detta sker s upprepa ovanstende cykler tills det hnder. Frn den hr punkten r du dr inne , och utveckling av ngot slag r nu oundviklig. Denna frsta kontakt med den yttersta sanningen r extremt viktig; utan den kan du vandra vitt och brett och nd inte komma ngonstans. Rd om vad du ska gra sedan fljer.

217

27. DE TRE DRRARNA

Att frst De Tre Knnetecknen r allt insiktsvningar gr ut p, s att vi nr vi frstr dem p djupet kan vi se bortom illusionerna och trda in i den yttersta verkligheten genom en av De Tre Drrarna. Stadierna 12 14 och efterfljande uppnenden av Frverkligande p samma niv av uppvaknande innebr lika radikal och total frstelse av De Tre Knnetecknen p nivn av gestaltningar, det vill sga p en niv av hela frnimmelseuniversum, vilket varar tre eller fyra gonblick p vardera en tiondels till femtondels sekund. Oavsett hur obehagliga De Tre Knnetecknen kan verka r de till sist kllan till och substansen av hela vr frlsning. Det finns tre grundlggande stt som drrarna kan visa sig p, vilka jag ska beskriva kort, och tminstone tv av dem kombineras till att framkalla upplevelsen av att trda in i den yttersta verkligheten. Det tredje knnetecknet anses indikerat genom hur de tv andra visar sig, men ibland kan aspekter av detta tredje knnetecken upplevas direkt. Oavsett hur drrarna manifesterar sig finns det ngra vanliga egenskaper hos dem som pekar p ngot bortom allt detta. De uppenbarar ngot fullkomligt extraordinrt i relationen mellan iakttagaren och det iakttagna som skulle krva en mycket frvrngd syn p universum att frklara, men jag ska strax frska. Inte p ngot stt kan dessa flyktiga upplevelser frklaras i termer av vr normala fyrdimensionella upplevelse av tid och rum, eller inom vr normala upplevelse av subjekt och objekt. Ett stt att skilja en drr till den yttersta verkligheten frn ett U&FUtfall r att De Tre Drrarna omfattar hela den upplevelsemssiga kontinuiteten av rymd och tid svl som underskningsobjektet, eftersom dessa blir ett och samma; en integrerad helhet. Detta stmmer inte fullt ut fr ett U&F-Utfall om vi r rliga mot oss sjlva, eftersom den subtila bakgrunden av frnimmelser som utgr referenspunkter inte r totalt inkluderad. Vidare har ett U&F-Utfall en tendens att vara mycket tt och kraftig medan det alltid finns ett slags tyst och strlande transparens nr De Tre Drrarna visar sig. Som sagts tidigare inleds ett U&F-Utfall mycket likt De Tre Drrarna, och fljs sedan av en omedveten episod, drefter kommer ngra f gonblick (vanligen tre eller fyra) nr andningen faller hela vgen ner till botten, fljt av en ny omedveten episod och sist en frndring i tillstndet. Utan tvekan kommer de klaraste och mest belysande upplevelserna av De Tre Drrarna genom att man uppnr Frverkligande i de formlsa vrldarna eller i vrldarna av mentala krafter , men det r inte ndvndigt, bara mycket intressant, minnesvrt och lrorikt. Ur ett annat perspektiv skulle man kunna sga att De Tre

218

Drrarna alltid intrffar p nivn av mentala krafter, men det r bara en semantisk frga. Styrkan i koncentrationsvningarna och kontinuiteten i vningarna under den senaste tiden bestmmer ocks hur klara upplevelserna blir. Jag var tvungen att g genom dem hundratals gnger, med ett ga p exakt hur de visade sig, innan jag kunde skriva ett kapitel som det hr. Intrdet i Frverkligande genom en av dessa drrar kommer alltid fullstndigt ovntat. Jag kommer att frklara de aspekter som varje knnetecken ger varje drr, och sedan kombinera dessa fr att frklara vad som faktiskt hnder. Nr srskilt klara upplevelser av de tre snabba gonblicken av De Tre Drrarna uppstr kan de ge fundamentala ledtrdar som kan anvndas till att ytterligare avslja De Tre Illusionerna, svl som till att frklara var s mnga av lrorna som frsker beskriva den sanna naturen hos tingen kommer frn. Till exempel har drrarnas aspekt av obestndighet att gra med sinneselement (partikelmodellen), uppstende och passerande, vibrationer, frstelse fr det som allt uppstr frn och allt tervnder till, frstelse fr ursprunget till all verklighet, universum som pulserar in i och ut ur existensen, och liknande saker. Nr tibetanerna talar om icke-existens refererar de till det faktum att all upplevelse r ytterligt kortvarig (vgmodellen) och slunda varken bestr eller existerar, men r konstant flyktig och under obetingad frndring. Drrarnas aspekt av obestndighet har direkt samband med att inse vad som finns mellan ramarna i frnimmelseuniversum (gestaltningar). Drrarnas aspekt av lidande handlar om fundamentalt fastklamrande, att slppa fastklamrandet som ett gldande kolstycke man till sist insg att man hll i, att verkligen slppa taget, medknsla, definitiv bodhichitta, sann krlek till Gud, att bli renad i elden, uppgivande, avstende, att knna den fundamentala instabila spnningen i illusionen om dualitet bara lite lngre n man ngonsin skulle gra normalt, och liknande saker. Lidandets drr relaterar direkt till att sinnet slpper sin fixering vid hela den relativa verkligheten och tillter sig att falla, och lter medvetandet upptcka sig sjlv. Kom ihg att orden inom citationstecken inte refererar till fasta fenomen eller upplevelser. Det kan ocks knnas som om totalsumman av existensen pltsligt slits ifrn oss. Lidandets aspekt har en tendens att vara den mest oroande och plgsamma av De Tre Drrarna; den mest ddslika. Drrarnas icke-jag- eller tomhetsaspekt har att gra med lrorna om sinnets spegelliknande natur, Guds Ande som svvar ver vattnet (denna ack s mystiska och frbisedda mening ur Frsta Mosebok 1:2), Gud som gr mnniskan till sin avbild sammansmlt med en tantrisk bild av Buddha, att se sitt ursprungliga ansikte, att tnka p vem som skapade tanken, och liknande saker. Den har direkt samband med att observera nr illusionen om dualitet kollapsar, nr medvetandet

219

kollapsar in i intelligensen eller uppfattningen av det uppfattade. Det r lite som att stirra tillbaka p dig sjlv (eller ngot intelligent oavsett om det ser ut som du eller inte) utan ngon p den hr sidan att stirra p, och sedan kollapsa in i den bilden. Tomhetsaspekten hos drrarna brukar vara den mest behagliga, ltta och visuellt intressanta av de tre. Var och en av dessa drrar har att gra med total frstelse av den yttersta aspekten av den relativa verkligheten, och p s stt frstelse av den yttersta naturen hos den yttersta verkligheten. Varje drr har ocks samband med att fullstndigt motverka en av de tre fundamentala orenheterna. Obestndighetsdrren har samband med att motverka fundamental okunnighet. Lidandets drr har samband med att motverka fundamentalt fastklamrande. Tomhetsdrren har samband med att motverka fundamental aversion. Ur en synvinkel av Sant Jag har obestndighetsdrren samband med bestndigheten hos den yttersta verkligheten, lidandets drr med den medknnande naturen hos den yttersta verkligheten eller ultimat bodhichitta, och tomhetsdrren med det faktum att Tomheten r det vi verkligen r (tminstone i det Sanna Jagets vokabulr). Nr jag anvnder ordet fundamental menar jag alltid ngot som handlar om den grundlggande illusionen om dualitet, eller den gradvisa eller pltsliga elimineringen av denna. Jag anvnder allts ordet nr det jag talar om inte handlar om specifikt innehll, emotioner, fysiska frnimmelser, sinnestillstnd, psykologiska manifestationer eller insikter, eller ngon annan specifik och begrnsad kategori av frnimmelser. Jag ska nu frska beskriva sex tnkbara kombinationer av dessa tre aspekter som skapar de faktiska upplevelserna av de tre drrarna. Medan det kan finnas en mngd variationer i detaljerna av hur drrarna visar sig, kommer de alltid att falla under ett av dessa grundmnster. Som jag frklarat tidigare r dessa hndelser s korta och ibland s oklara att personer som gtt genom dem ofta kanske inte frstr att de visar sig p de stt jag beskriver hr. Nr obestndighetsaspekten dominerar och r kombinerad med tomhetsaspekten pulserar hela universum snabbt tre gnger medan ngot stirrar tillbaka p oss som en underordnad aspekt av detta universum. Sedan verkar det som om medvetandet kollapsar i tomrummet efter det tredje uppehllet, och kanske vnder sig ngot mot det som stirrade tillbaka. Nr obestndighetsaspekten dominerar och r kombinerad med lidandeaspekten knns de tre stroboskopiska gonblicken ryckiga, och fallet in i tomrummet knns i grunden krnkande, som en alldeles galen sak att gra. Nr tomhetsaspekten dominerar och r kombinerad med obestndighetsdrren kommer tre klara och tskilda gonblick av rrelse rakt eller sidledes mot (eller kanske fokusering p) en intelligent

220

seende spegelbild som stirrar tillbaka p oss, frutom att det inte finns ngot p den hr sidan. Efter det tredje gonblicket kollapsar illusionen p ett mycket naturligt och behagligt stt. Nr tomhetsdrren dominerar, med lidande som sin andra aspekt, hnder ngot mycket underligt. Det finns en spegelbild p den ena sidan som stirrar tillbaka, sedan blir universum en toroid (en ringliknande form), och drefter byter spegelbilden och den hr sidan plats nr det toroida universum snurrar. Snurrandet omfattar hela bakgrunden av rymd i alla riktningar. Frverkligande intrder nr de tv har bytt plats och alltsammans upplses. Nr lidandeaspekten dominerar och r kombinerad med tomhetsaspekten uppstr ocks toroiden, frutom att den kan vara frvrngd eller konliknande. Universum kan rotera upp eller ner och bort frn oss, s att den primra upplevelsen r en spegelbild som faller frn den hr sidan, fast med en antydan om att den kan komma runt och tillbaka. Nr lidandeaspekten dominerar med obestndighet nrvarande blir de tre gonblicken nr universum slits ifrn oss distinkta. Nr lidandedrren dominerar r upplevelsen alltid lite kuslig. Fr de som arbetar p hgre niver kan det vara mycket intressant och nyttigt att reflektera ver de stt som de f gonblicken fre frverkligandet har presenterat sig. Till dem som arbetar p sista stadiet av uppvaknande ger jag fljande rd. De speciella stt som drrarna kan visa sig p verkar frutstta fljande: Att det finns en lnk mellan en speciell och intelligent punkt p den dr sidan och ett transcendent hr som inte gr att finna. Detta framgr av de definierbara egenskaperna hos den dr punkten och vissa subtila frnimmelser som antyder rymd. Att det finns rymd runt rymden, en slags transcendent superrymd kring universum som vi kan frska vila i eller frestlla oss finns hr. Detta framgr av frnimmelser med definierbara egenskaper. Att det finns en tomhetsliknande potential som skapar allt detta och till vilket allt detta tervnder. Detta framgr av frnimmelser med specifika och definierbara egenskaper. Att se att de hr egenskaperna som verkade antyda ngot mycket speciellt faktiskt bara r fler egenskaper som vi misstolkar som en potentiell tillflykt avsljar den tillflyktslsa tillflykten. Om vi reflekterar och undersker p det hr sttet kan de sista illusionerna falla bort och vi kan uppn det fullstndiga utplnandet av alla fundamentala illusioner, eller tminstone nsta niv av fraktalen.

221

28. VAR DET DR TOMHET?

Vlkommen till vrlden av modeller, tillstnd, stadier och visioner av ml att uppn. Frbannelsen och vlsignelsen av att knna till all denna terminologi och teori r att det finns en naturlig tendens att frska tillmpa det p vra egna upplevelser (och andras) och undra vad som r vad. Utver det har jag inte bara kommit med tillrckligt med information fr att ngra av er ska kunna bli MstarPosrer p den andliga vgen, jag har ocks gett ngra av er tillrckligt mycket information fr att brja bli alldeles fr besatta av var ni r p den andliga vgen. Men risken r liten, och varfr ldre dharmalrare aldrig tycks ta med de viktiga detaljerna och reda ut vad som r vad i sina bcker vergr helt mitt frstnd. Att det har lmnats till en ung och kaxig uppkomling som jag att fylla ut denna lucka r inte helt idealiskt. Notera att nr jag anvnder ordet tomhet i rubriken till det hr kapitlet refererar jag specifikt till ett Frverkligande; i det hr fallet menar jag generellt fldets intrde och inget annat. Ordet har mnga andra betydelser, men det r den hr specifika jag intresserar mig fr just nu. Det finns en massa olika slags fallgropar att trilla i, men den kanske mest avgrande r att kalla upplevelser som inte r det fr Tomhet , Frverkligande , Fldets Intrde eller Nirvana . Det r ett misstag vi alla sannolikt kommer att gra mer n en gng om vi var ngorlunda vl, knner till modellerna och bryr oss om dem det minsta, och till och med hgt upplysta personer med lng erfarenhet kan ibland undra Var det dr tomhet? i meningen Fick jag in en fulltrff? , eller Var det dr nsta stadium av uppvaknande? . En del kommer att vara srkilt bengna att falla fr detta regelbundet ven om de faktiskt r delvis upplysta. Fatta mod, bakslaget kan vara en stor lrare. Den frsta och kanske viktigaste pongen r att ur en viss synvinkel r detta ingen viktig frga. Om du faktiskt har blivit upplyst i ngon grad, eller har uppntt ett Frverkligande, har de permanenta frdelarna av detta uppsttt oavsett om du r sker p det eller inte. andra sidan, om du inte blivit upplyst men tror att du har det, r det av vrde att kunna komma tillbaka till verkligheten. Den spnnvidd av klarhet som De Tre Drrarna till Frverkligande visar sig med kan vara tmligen stor. Ibland kan det, till och med nr det faktiskt r frga om uppnende av Frverkligande, saknas tillrcklig klarhet fr att minnet av det stt som den speciella drren visade sig p, och av djupet i upphrandet, ska vara klart nog fr att tillfredsstllande kunna besvara frgan. Det finns ocks ett stort antal mjliga kortvariga omedvetna upplevelser som vertygande liknar uppnende av Frverkligande, till

222

och med fr meditatrer med ratals erfarenhet av dessa omrden. Jag ska nmna ngra av de vanligaste hndelserna som kan frvxlas med Frverkligande, men det r mycket lngt ifrn en komplett lista. vergende upplevelser av de formlsa vrldarna som uppstr i insiktsstadium 11. Sinnesjmvikt, speciellt Intighet och Inte Perception men nd inte Icke-Perception, r vanliga bovar i sammanhanget. Men hur det n r, om man r s hr nra r det mycket troligt att den kta varan dyker upp frr eller senare. Formlsa upplevelser som uppstr ur rena koncentrationsvningar har lurat mnniskor i rtusenden att tro att det r Frverkligande. Som nmnts tidigare r insiktsstadium 4. Uppstr och Frsvinner, och speciellt Utfall av Uppstr och Frsvinner, en ondskefull bluffmakare som har vilselett orkneliga meditatrer genom tiderna att tro att det var Frverkligande eller uppnendet av ett Genombrott. Det kan till och med lura delvis upplysta individer som arbetar p nsta niv. Extra starka upplevelser av insiktsstadium 5. Upplsning kan vara formlsa och dunkla nog fr att lura en del meditatrer d och d, liksom alla andra riktigt dramatiska vergngar mellan olika vipassana eller samatha jhanas (eftersom de omfattar tre eller fyra framtsttar eller sinnesmoment fljt av en vergende omedveten upplevelse; se The Abhidhamma i Palikanon). Till och med den frsta vergngen till stadium 1. Sinne och Kropp kan lura vissa nybrjare om den sker dramatiskt, och de blir fascinerade av hur enhetligt, behagligt och klart stadiet kan vara efter frsta vergngen till det. Ofta r det inte mjligt att klart avgra vad som var vad, inte ens om det faktiskt var Frverkligande. ven om det som fljer hr rutinmssigt anses vara farlig information, r jag glad att g till ytterligheter i att bertta tabubelagda hemligheter om det hjlper till att balansera den genomgripande svampkulturen . Detta r ngra grundlggande riktlinjer som kan anvndas nr man frsker besvara frgan Var det dr tomhet? Om det fanns ngon knsla av upplevelse, till och med av intighet eller ngot som verkade obegripligt, och speciellt om det samtidigt innehll den vagaste antydan om tidens gng; avfrda det som ngot annat n tomhet. Detta r en absolut regel. Om det p samma stt fanns ngon knsla av ett det hr som observerade ett det dr , eller av ett jag av ngot slag som faktiskt var nrvarande fr vad som n hnde, avfrda det som ngot annat n tomhet. Om du var dr, var det inte det. Om det inte fanns en total knsla av diskontinuitet, och om det fanns ngon mening i att tnka p tid, rum, perspektiv eller minne som bibehlls ver avbrottet, avfrda det omedelbart som ngot annat n tomhet. andra sidan, om det enda sttet att minnas vad som hnde innebr att minnas precis fram till slutet av den

223

speciella drren som visade sig, och sedan minnas tillbaka till nr verkligheten tervnde, d kan du fortstta lsa. Om en fortsatt upprepning av det omedvetna gonblicket under dagar och veckor inte hller fr de ovan nmnda kontrollerna, avfrda det som ngot annat n tomhet. Om fortsatt upprepning av den speciella typen av omedvetet gonblick under dagar och veckor inte ger en klar upplevelse av De Tre Drrarna och uppenbarar ngot mycket paradoxalt och djupgende om beskaffenheten hos subjekt och objekt; var skeptisk. Om det uppstod dubbla omedvetna moment med ngra djupgende gonblick av klarhet och frndrad upplevelse dremellan, ngot som r typiskt fr Utfall av Uppstr och Frsvinner, med den ena vergngen halvvgs genom en utandning och den andra i slutet av samma utandning, avfrda det omgende som mer troligt att det varit just detta, eller kanske de tidiga stadierna av Sinnesjmvikt. Om inte hndelsen kan upprepas, avfrda den. De som har ntt ett Genombrott kommer att uppn fler Frverkliganden naturligt, kanske ett eller flera varje dag, eftersom de faktiskt inte kan lta bli att fortstta kretsloppet. Om det inte finns ett ganska frutsgbart mnster av stadier och perspektivskiften som brjar bli tydliga (nrmare bestmt i ngon mn fljer frloppet i utveckling av insikt som beskrivits tidigare, speciellt betrffande frndringar av perceptionstrsklar), avfrda det som ngot annat n tomhet.

Detta leder till Kardinalregeln nr man frsker reda ut vad alla upplevelser eller uppnenden egentligen var: Frsk upprepa det om och om igen, och var rlig mot dig sjlv . Det tog mig bokstavligen mnga tusen gnger genom dessa cykler och upplevelser p mnga niver och under mnga r att komma till en punkt dr jag ens kunde brja tnka p att skriva en bok som den hr. Jag r fortfarande ganska frsiktig med att skriva under tolkningar av mina upplevelser eller vad som verkar vara icke-upplevelser tills jag uppntt dem 50, 100 eller till och med nnu fler gnger. Om du inte har tillrckligt hg grad av klarhet och bemstrande fr att kunna upprepa den aktuella upplevelsen om och om igen, va d antingen klart och ihrdigt tillrckligt mycket fr att uppn det ndvndiga msterskapet, eller lt bli att stlla frgan. Att studera teori har begrnsad nytta fr detta. I slutnden och alltid r det utvning och fortsatt direkt upplevelse som uppenbarar och klargr. ven om det p stt och vis r sant att med klarhet kommer mystik, kan regeln ltt anvndas som undanflykt.

224

En relaterad frga r r jag upplyst? . Jag har mtt ett antal mnniskor p senare tid som har uppvisat en vanlig men osund fascination ver den hr frgan, medan de leker med mjligheten att de varit upplysta i ett tidigare liv (vilket som helst), varit upplysta tidigare i livet och frtrngt det (icke!), blivit upplysta genom intressanta upplevelser som varit frenade i tid och rum (hoppsan!), som U&FUtfall, upplevelser av formlsa vrldar, visioner av varelser, ovanliga hnryckningar och s vidare. Till dessa mnniskor, liksom till de som arbetar p hgre niver men som fastnat i mellanrummen, vill jag sga fljande: Det frsta man mste veta om upplysta mnniskor r att Frverkliganden hnder dem, och gr det naturligt och ganska ofta. Visserligen kan det ibland finnas en inledande period efter att man frst ntt ett Genombrott nr det kanske inte hnder lika ofta (frekomsten kan variera frn en gng per dag till en gng i veckan eller s, som lngst). Men Frverkliganden r i stort sett oundvikliga. Det skulle krva massor av hrt arbete att hindra dem att uppst, och om man slappnade av det minsta skulle de snabbt dyka upp igen. Faktum r att ju lngre tid som gr utan ett Frverkligande desto mer intensifieras dragningen mot det. Till och med de som arbetar p nsta niv kommer typiskt att ha terkommande Frverkliganden frn den fregende som smyger sig in ven om de inte vill det. Detta r ett stt att skilja U&F-Utfall frn Frverkliganden; nr man passerat frbi U&F-nivn minskar intensiteten snabbt och mattas av liksom fokus i vningarna, och stadiet har inte frmga att ge den varaktiga knslan av befrielse, ltthet och vlbefinnande som uppnende av ett Frverkligande gr. Fre upplysning mste man alltid utveckla ingngskoncentration, uppn Sinne och Kropp och arbeta drifrn varje gng man mediterade (om man inte vade s kraftfullt, ofta och vl att man klarade att upprtthlla tillrcklig drivkraft fr att inte falla tillbaka till brjan). Efter att ha ntt ett Genombrott brjar man om p nivn av Uppstr och Frsvinner, och fortstter drifrn med mycket strre skicklighet och tillfrsikt. Bara att reflektera ver verkligheten det allra minsta resulterar i en nstan omedelbar vergng till ett Sinne och Kroppliknande tillstnd. Som en id kan man brja meditera p nivn Uppstr och Frsvinner och inleda direkt med det dubbla omedvetna gonblicket i mitten och i slutet av utandningen, vilket r knnetecknet p stadiet. P s stt kan upplysta mnniskor uppfatta vibrerande fenomen nr som helst. P samma stt pverkar stadierna i insikt, frn 4 till 11 och 15, alltid det medvetna livet hos de som r upplysta. Det r oundvikligt. De kretsar oupphrligt under deras vakna timmar och ven i drmmen. De frgar, subtilt eller uppenbart, deras humr, energiniv och

225

perception av vrlden. S snart Frverkligande uppntts brjar cykeln om igen och fortgr, ven om tidpunkt och tydlighet fr detta kan variera beroende p hur mycket man var, vad som hnder i livet i vrigt och hur bra man r p att lgga mrke till kvaliteterna i dessa stadier. ven nr man var koncentration finns de hr cyklerna ngonstans i bakgrunden. Det r mjligt att ignorera dem fr en stund, i djupa samatha jhanas, men det krver hrt arbete. Jag minns hur jag tog en tupplur efter lunch nr jag var p retreat i Indien ngra f dagar efter mitt frsta Frverkligande. Innan jag visste ordet av startade en meditation. Stadierna visade sig av sig sjlva i tur och ordning, utan anstrngning eller ens ngon avsikt. De hade sina individuella kvaliteter i likhet med vad jag beskrivit tidigare, fast de passerade ganska snabbt och efter ungefr 45 minuter intrffade ett Frverkligande. Snart drefter vad det uppenbart att en ny cykel hade pbrjats. Passerar du naturligt genom insiktscyklerna frn stadium fyra till elva fr att sedan uppn Frverkligande? Om du stter dig p kudden utan att gra ngot srskilt, slinker du genom dessa stadier lika ltt som att falla nerfr en kulle? Uppstr Frverkligande efter sdana cykler p ett stt som tmligen konsekvent ger dig en svindlande knsla av dr var det! ? Om inte, skulle jag undvika att hysa ngra uppfattningar om att jag r upplyst, har varit upplyst ngon gng i det frflutna eller liknande, eftersom du nstan skert har fel. Sdana frestllningar r nd fr det mesta inte srskilt nyttiga och tenderar att hnga ihop med en knsla av soliditet och inbillad kontinuitet av ett jag som r helt orealistisk. Jag har en vn som felaktigt tror att han r upplyst och en gng sa Ja, jag passerade de hr stadierna en gng fr mnga r sedan, men nu r jag p andra sidan. Grattis! De som r upplysta gr genom de hr stadierna hundratals fr att inte sga tusentals gnger varje r. Det finns absolut inget stt att komma runt detta utom djup smn, allvarlig hjrnskada, tung medicinering eller dden. Men det r inte mer n rtt att nmna att en del upplysta personer helt enkelt inte tnker p saker p det hr sttet, aldrig har mrkt att de passerat cykler, aldrig har uppfattat mnstren, aldrig har sttt p kartorna, inte har haft srskilt stark koncentrationsfrmga, inte vet hur de kom dit, inte r srskilt intellektuella, eller om de r det, aldrig har applicerat sitt intellekt p de aspekter dr teori mter praktik, aldrig har uppmrksammat hur saker utvecklar sig, och inte bryr sig. S om ngon r upplyst pstr jag helt frckt att de gr genom cykler, men det innebr inte att de inser det, och om deras utvning utvecklat sig stilla eller lngsamt eller utan intensiv koncentration och kartorienterat fokus, kanske de inte har en aning om det mesta som jag diskuterar hr, och nd stmmer det in p dem. Jag satsade kolossala mngder energi i

226

mina vningar, utvecklade mycket stark koncentration och r helt besatt av kartorna, men det betyder inte att andra personer som r upplysta gjort eller gr detsamma. Men nu ter till att beskriva cyklerna. Nr stadiet Frnyad Underskning intrder kan det knnas som om man kan kontrollera dessa cykler och stadier. Efter att vi klarat av en niv kan det verka som att vi kan framkalla insiktsstadierna i tur och ordning och stanna i dem s lnge vi vill, eller till och med framkalla dem i en annan ordning. Ur en viss synvinkel kan upplysta personer bemstra och manipulera insiktsstadierna, ven om sdan utvning kan knnas mycket mer som samatha n vipassana. Ur en annan synvinkel, kanske mer genomgende insiktsorienterad, r till och med en sdan tanke felaktig. Meningslsa avsikter att manipulera stadier och cykler uppstr p ett orsaksmssigt stt, och om det finns en knsla av ett oberoende jag som kontrollerar dem finns det uppenbarligen mer jobb kvar att gra. Dr har vi en hg standard, och en vrdig standard, i sanning! Cyklerna, som allt annat, ingr helt enkelt i tingens natur.

227

29. BORTOM FRSTA VGEN (VAD HNDER NU?)

Uppenbart kan det vara ltt fr meditatrer att tro att de har fullfljt ett insiktsfrlopp och uppntt fldets intrde nr de i sjlva verket inte har det. Det r ocks mjligt fr meditatrer att faktiskt ha fullfljt ett insiktsfrlopp och nd tro ngot annat, men detta r mycket mindre vanligt. Ibland kan elever ha rtt nr de tnker att de ntt fram, medan deras lrare inte r vertygade. Ibland kan en lrare felaktigt tro detsamma om en elev. Oavsett vilket, fortstt va och se vad som hnder. Detta r den mest fundamentala principen fr alla stadier. En speciellt anvndbar och traditionell riktlinje r att vnta ett r och en dag innan man slutligen bestmmer sig. Ibland r detta rent nonsens, och mnga tillstnd och stadier kan ltt lura en elev eller lrare att tro att de r ngot som de inte r. Nr man framgngsrikt har fullfljt ett insiktsfrlopp har man till en viss grad genomskdat vissa illusioner varaktigt, men mnga terstr. Hri brukar ing en fascination ver den frstelse som uppsttt p vgen. Men om insikten inte hller fr tidens tand, eller om inte lidandet minskat fundamentalt och permanent, avfrda det och g vidare. ven om man har fullfljt ett frlopp r det ltt att tro att mer avsljats n vad som r fallet, s fortstt att va dig i moral hela livet fr att undvika att bli lurad av det som terstr men fortfarande r dolt. Underligt nog kan lockelsen att rra till det bli mer subtil och frfrisk efterhand som vningarna djupnar. Det brukar vara som vrst kring nsta Uppstr och Frsvinner eller under nsta Re-Observation. En lngre fljd av insiktsfrlopp brukar fortg enligt fljande. De kan kallas Vgar i Theravada och Bhumis i tibetansk tradition, men det finns en del problem som uppstr nr man frsker lsa motsgelserna i de hr tv modellerna som kommer att berras lite senare. Drfr behandlar jag det mer generellt hr, och beskrivningarna av stadierna r inte hmtade direkt frn ngon speciell tradition. Ur en viss synvinkel r detta ingen ndvndig information, eftersom fortsatt utvning p samma stt som tidigare kommer att fortstta fra saker vidare helt naturligt. andra sidan, om man har frvntningar om vad som kan komma hrnst som inte stmmer verens med verkligheten eller str utvningen kan informationen vara till nytta. Meditatren bemstrar det hr stadiet av uppvaknande genom fortsatt utvning som tidigare. Man kan snabbt lra sig att frflytta sig upp genom alla stadierna frn Uppstr och Frsvinner, frbi Den Mrka Natten till Sinnesjmvikt och Frverkligande i en enda sittning, eller till och med under dagliga aktiviteter. Att enbart sitta p kudden, eller rentav bara vara vaken, kommer att innebra att man rr sig

228

naturligt genom cyklerna, ven om hastigheten och klarheten i dem kan variera stort beroende p utvaren och omstndigheterna. Man kan till och med finna det intressant att avsiktligt hnga kvar i ngra av stadierna i Den Mrka Natten bara fr att lra sig mer om dem och av dem, d de har ngra mycket viktiga lxor att lra ut och utgr ett mycket tnkvrt omrde. Men man kan ocks komma till insikten att detta p vissa stt faktiskt r en ny brjan, ungefr som att g ut gymnasiet och sedan bli nybrjare p universitetet. Perioden efter att man fullfljt ett insiktsfrlopp och efter att man ftt en stark knsla av bemstrande av dess stadier r ocks ett strlande tillflle att arbeta p sina koncentrationsfrdigheter. Anledningen till att vnta r att koncentrationsvningar och insiktsvningar brukar ha en viss frdrjning inbyggd. Om du den senaste tiden frskt komma in i riktigt stabila samathatillstnd kan detta gra det svrare att se saker flimra p ett tag. Om du nyligen vat ihrdigt p att se saker flimra kan det vara svrt att komma in i riktigt stabila samathatillstnd. S det du inte br gra r att schabbla bort den naturliga fasen av bemstrande i din utvning innan du r tillrckligt bekant med stadierna fr att kunna kra fast i dem utan att tycka att det r s besvrligt. Det tar oftast tminstone ngra veckor, men detta r en mycket grov uppskattning eftersom alla r olika nr det gller tidsaspekter. Bedm sjlv hur vl du kan hantera stadier som Re-Observation, och avgr om det skulle vara bekvmt att vara kvar i det ngra timmar. Tiden efter att man uppntt ett visst bemstrande av dessa stadier r ocks perfekt fr att arbeta med sina problemomrden. Att va koncentration och arbeta med sina problem gr mycket bra att kombinera, eftersom koncentrationstillstnden brukar f vra grejor att komma upp till ytan dr vi kan arbeta med dem. Fasen av bemstrande r ocks ett utmrkt tillflle att se till att vardagslivet fungerar, speciellt om man stllt till det medan man frskte bli upplyst eller mer upplyst. Bemstrandet av de hr stadierna brukar n en topp vid ngon tidpunkt, och en knsla kan uppst att man verkligen ntt fram . Frverkliganden intrffar ganska snabbt, klart och ltt. Med tiden och nnu mer vning kan man brja bli lite uttrkad av sin befintliga niv och av frmgan att uppn dessa stadier och Frverkligande. Utvandet kan brja knnas urvattnat, och den stilla lyckovgen efter Frverkligande kan frsvagas om inte det gr ganska lng tid tills nsta uppnende (vilket frmodligen skulle krva ett medvetet beslut i den riktningen). Insikten att det finns mer lidande att eliminera vxer. Man brjar se fler niver av verklighet som helt klart inte r fullt frstdda, eller r pverkade av den nuvarande frstelsen. Dessa tecken visar sig troligen mycket snart efter uppnendet av ett Genombrott. Subtila tankar och

229

mentala bilder kan mrkas i utkanten av perceptionstrskeln. Uppmrksamheten brjar orienteras mot nsta niv av verklighet som mste frsts, och bort frn redan knda omrden. Fler nya insikter brjar dyka upp. Man brjar underska verkligheten med strre anstrngning och klarhet, som tidigare, och pbrjar ett nytt insiktsfrlopp frn brjan, det vill sga med ingngskoncentration, sedan Sinne och Kropp och allt annat drefter. Det kan utspelas s hr: Ganska snart efter knslan av kraftfullt bemstrande mediterar man bara vidare, kanske intrffar nnu ett Frverkligande, sedan faller sinnet pltsligt in i detta nya tillstnd istllet fr att brja om p en ny cykel. Det r stabilt, intressant och ganska jhana-liknande. Det r p ngot stt som att terbebo sitt liv eller terknyta till knslan av iakttagaren. Det r ocks sannolikt nsta Sinne och Kropp. Fixeringen vid positioner, underliga rrelser, konstiga spnningar och smrtor, emotionella svngningar, vibrationer som verkar nya, en frschare och klarare knsla fr vilka dualistiska perspektiv som finns kvar, och alla de andra tidiga tecknen p insiktsutveckling kan uppst tids nog, naturligt och kanske snarare n vi skulle nska. Termen framtriktad anvnds ofta fr att beskriva den visdom som uppstr ur dharmautvning. Konstigt nog r det ett ord och ett faktum som jag svurit ver lika ofta som jag vlsignat det. Att komma in p nya insiktsomrden vid olgliga tillfllen eller innan man knner sig redo kan frklara varfr. Insiktscykler kan ibland vara mycket traumatiska, och det r ofta att rekommendera att ta en paus fr att terstlla sitt sinne fr humor och uppskattning av livet innan man strtar vidare. Fast vid den hr tidpunkten vntar inte dharma p ngon och kan strta vidare p egen hand oavsett vad du vill. Det ska noteras att de som befinner sig i mellanstadierna kan i brjan fortfarande ltt komma till vilket som helst av tidigare stadier fre nivn Uppstr och Frsvinner, s det kan bli ganska konstigt nr man frsker komma p vilket stadium man r i, eller uppn nya specifika stadier. Det kan bli som om tidigare stadier pltsligt ppnar sig fr oss, medan det under tiden innan alltid brjat om p nivn av Uppstr och Frsvinner. Fixering vid tankar om vilket stadium man r i orsakar garanterat ngon grad av lidande som r vrt att underska, speciellt i mellanstadierna, men en mttlig medvetenhet om kartorna kan fortfarande vara ganska nyttig. Det kan upplevas som ett slags frgrening i vgen under en tid, d meditatren tycks kunna vlja mellan att repetera tidigare stadier eller hasta vidare. Det kan verka som om bakgrunden blir mer solid, och sinnet brkigare, mer ofrutsgbart och mindre skarpt. Mer neurotiskt innehll kommer upp till ytan. Man mrker subtila tankar och mentala bilder som man mnga gnger

230

nskar att man kunde slippa. Man kan knna sig mindre upplyst , som om insikten avtar. Klar och konsekvent insiktsutvning, det vill sga frstelse av De Tre Knnetecknen hos alla slags frnimmelser vilket inkluderar tankar om kartor och ml, r det enda som hjlper definitivt - precis som tidigare. Efter att man passerat nsta Utfall av Uppstr och Frsvinner, vilket kan hnda relativt snabbt om man var vl och ofta, kan man ha mycket svrt att ter uppn Frverkligande under en period. Man kan meditera vidare och fastna i ett stadium som inte tycks leda ngonstans och som pminner om ett slags lg sinnesjmvikt, p s stt att det frekommer klara vibrationer som inte varierar med andningen eller ngon annan rrelse. nd r bakgrunden fr kompakt, orolig och dligt uppfattad fr att klara och fullstndiga gestaltningar ska visa sig. Att hitta den symboliska vgdelningen och tillbaka till vlknt omrde kan vara ganska knepigt, och ven om man verkligen hittar vgen tillbaka r det inte alls skert att det gamla omrdet r srskilt lockande. Gamla Frverkliganden kan uppst, men det kan ske p ett stt som r mindre plitligt och skert. S pltsligt har man vind i seglen igen, och kommer snart att tvingas mta djupet i nsta Mrka Natten med alla dess konsekvenser. Den kan till och med vara nnu mer utmanande n frut, men kan lika grna vara lttare. En av mina vnner seglade genom en Mrka Natten p sex minuter, och nsta tog flera r. Det gr inte att gra ngra frutsgelser om tid. Det kan hnda att man frsker meditera sig till Sinnesjmvikt men faller tillbaka nr man kommer till Re-Observation. Man frsker kanske drfr teruppn tidigare stadier som man knner r nra. Man kan komma in i nsta stadium av Lngtan efter Befrielse, med en stark nskan att komma bortom allt detta, och gr det genom att teruppn Frverkligandet frn den pgende nivn istllet fr att uppn nsta. Men ven om man klarar att tervnda till gamla territorier kommer man fortfarande att plgas i viss utstrckning av Den Mrka Natten, och man r tvungen att lra sig navigera vl p detta omrde p ett eller annat stt. Till slut finns det inget stt att g tillbaka, och man lmnas helt enkelt ga mot ga med det nya omrdet utan ngon uppenbart lmplig flyktvg. Ett underligt fenomen kan uppst som benmndes av en av mina lrare som Tolfte Vgen , ven om uttrycket inte r allmnt anvnt.

Det r dremot ett vanligt fenomen hos dem som uppntt tminstone fldets intrde, och r frmodligen den viktigaste principen i den hr boken fr de som arbetar p hgre niver, speciellt efter andra vgen.
Tolfte Vgen gr ett skmt av att det finns allra hgst fyra stadier av upplysning i Theravadakartan och fem eller tio i de tibetanska kartorna. Det kan ltt se ut som att ver tio splitternya och fullt utvecklade insiktscykler fullbordats och det nd finns mycket kvar att g genom.

231

Om ngon kommer att bli besatt av fraktalmodellen jag nmnde tidigare hnder det sannolikt hr ngonstans. Tyvrr r fraktalmodellen nnu mer oanvndbar nu n tidigare, s jag rekommenderar med eftertryck att du undviker den som pesten om du tror att du r i en ny utvecklingscykel och inte en terupprepad sdan. Sedan kan saker och ting fortstta enligt det fljande: Det knns uppenbart att en cykel har fullbordats, sedan tycks det intrda ett tydligt bemstrandestadium som motstr de hrdaste prvningar. Drefter visar sig fenomen frn tidigare insiktsstadier, cykeln brjar om igen, kanske med fler terfall, man rr sig framt, faller tillbaka igen, bemstrar p nytt det gamla omrdet, mer framsteg och lidande passerar med tillhrande kmpande och bortfrklaringar. Sedan uppstr en knsla av att det inte finns ngot annat val n utveckling och acceptans, och slutligen knslan av att cykeln har fullbordat sig sjlv. Snart kommer en tydlig uppfattning av ett bemstrandestadium; och s vidare. P detta stt kan det se ut som om ett stort antal niver eller bhumis har uppntts, tolv enligt skmtet, nr de i sjlva verket inte har det. Eller har de det? Dessvrre r detta en svr frga som inte kan besvaras enkelt. Man kan tro att man nu r i ett hgre stadium av frverkligande som r tydligt olikt de tidigare, men de magiska talen fyra eller tio kanske helt enkelt inte passar in p det som passerat. Det kan ocks hnda att, med kad klarhet och fortsatt frdjupning av utvningen, tydliga frlopp av insiktsmnster upprepas inom var och en av de mindre delarna i de strre mnstren i insiktsutveckling; i mycket pminnande om fraktaler som beskrivits i detalj tidigare. Men se upp! Fall inte fr att uppfatta de hr idealiserade stadierna som dr du r ! Nya utvecklingscykler och deras tfljande oklarhet kan vara mycket frvirrande om vi r fixerade vid modeller utan att vara medvetna om att vergngsomrdena r nstan omjliga att kartlgga framgngsrikt i realtid. Man kan ibland knna att man just har passerat den stora cykeln av insiktsutveckling nr man i sjlva verket bara gtt genom en liten del av den. Man kan tycka att man ser aspekter av frsta, andra, tredje och fjrde vipassana jhana i var och en av de fyra strre vipassana jhanas. Man kan till och med se mnster som liknar dem i fullstndig insiktsutveckling inom vart och ett av stadierna i den strre insiktsutvecklingen, eller till och med inom delar av varje stadium. Liknande observationer kan gras med samatha jhanas under vningar i koncentration, men detta brukar inte vara p lnga vgar lika problematiskt eller dramatiskt. Jag har kommit till slutsatsen att rdsla, ngest, frvirring, vankelmod och till och med visshet i frga om de hr sakerna r tydliga tecken p vad som behver underskas, det vill sga just de hr sakerna i sig. P s stt blir dessa aspekter av lidande plitliga vnner, tydliga

232

vgvisare och rda flaggor, svl som aspekter av mlet vilket till slut r ett Genombrott. Ju mer vi inser att just de hr processerna r det, just de hr frnimmelserna r det, desto nrmare r verkligheten till att frst sig sjlv. Ju nrmare verkligheten r att frst sig sjlv desto mindre fundamentalt lidande. Jag har ocks kommit till slutsatsen att den bsta anledningen att flja de detaljerade kartorna s hr extremt r att de till sist blir alltfr absurda och hindrande. Vi kan till sist skratta t dem och nd ta vara p deras nyttiga delar, eftersom vi lmnas utan ngot annat alternativ n att vara med verkligheten - varav en aspekt r de frnimmelser som utgr tankar om kartorna. Vi kan lra oss att skratta t oss sjlva och vr djupt rotade men meningslsa nskan att frenkla nya frnimmelsemnster och konsolidera dem till en knsla av insikt som vi har. Nr vi r ofrmgna till detta, nr vi inte kan skratta t vra frvirrade frsk att fixera en knsla av vad ett illusoriskt jag har gjort eller uppntt, kan fenomen hos Tolfte Vgen och komplexiteten hos omrdet mellan niverna orsaka mycket tvivel, smrta, frustration och cynism; baksidan av detta r grandiositet. Ju rddare vi r fr att inte gra framsteg desto starkare kan den hr sortens knslor bli. Ju mer vi jmfr vr utvning med de missfrstdda frnimmelser som utgr knslan av andra , desto mer ondigt lidande uppstr. Dessa frnimmelsemnster mste underskas noggrant och ses som de verkligen r, som alltid. Frgan om nr detta slutligen upphr r i hg grad ett kontroversiellt mne, men idiotiskt nog ska jag ta upp temat om Full Upplysning helt kort. Hur som helst ska det ppekas att ett lngsiktigt perspektiv ibland r mycket nyttigt, speciellt om det r till hjlp fr att bara vara med det som hnder just i dag. Ofta r det inte tydligt vilket moment som faktiskt var det nya Utfall av Uppstr och Frsvinner, eller vad som verkligen var en ny niv, frrn man har lrdomen frn ytterligare ngra mnaders eller rs utvning. Man kan uppleva mnga underliga hndelser, tillstndsskiften, insikter och djupgende genombrott som alla kan vara mycket fngslande under en period. Men det brukar bara vara ngra f av dessa minnen som efter grundlig eftertanke framtrder i sinnet som verkligt signifikanta, och av vilka man tydligt kan mrka permanenta frndringar i det fundamentala frhllandet till upplevelsen av livet och vrlden. I nsta kapitel kommer jag att lgga fram ett antal modeller fr uppvaknande som omfattar varierande antal frndringar i frstelse. Man kan frestas, som jag dumt nog gjort, att rkna milstolparna i sin utvning och frska stta dem i relation till de modeller som grundar sig enbart p det antal som tycks ha intrffat. Detta bddar fr problem, s var snll och ta lrdom frn dem som lrt sig den hrda vgen och

233

frsk inte gra detsamma, hur frestande det n kan vara att rkna niver. En oerhrt mycket bttre form av utforskning och underskning r att noggrant prva allt som verkar omfatta en knsla av delning, i det hr och det dr, speciellt vid en hastighet av en till tio gnger per sekund eller nnu snabbare om du kan klara det. Vilka frnimmelser verkar vara iakttagaren, och vilka verkar vara det iakttagna? Frsk se den sanna naturen hos dessa frnimmelser, en efter en nr de uppstr. Det mste sgas att efter tre eller fyra av ngot som tycks vara kompletta insiktscykler eller niver kan det drja ganska lnge innan man fr en klar knsla av vilka subtila dualiteter som finns kvar. Man kan g omkring i dagar och mnader och tnka Fr tusan, jag har verkligen ntt fram nu. Jag bara ser det vad som n hnder. Hftigt! Jag har knckt koden! Ge saker tid, och akta dig fr att utg frn att du har uppntt mer n du har. Det r ett mycket vanligt och pinsamt problem, men de som kan omrdet frstr. Dremot kanske de som inte kan omrdet inte r srskilt frltande, s var frsiktig med att hvda en bestmd niv av frverkligande, speciellt den definitiva hur du n definierar den, tills du har kontrollerat saker och ting noggrant under lng tid. Jag skulle rda dig att tnka i linje med Min arbetshypotes r att det verkar som om jag uppntt ngot, men jag ska hlla sinnet ppet och vara frsiktig med vad jag sger . Anvnd de fljande beskrivningarna av frverkligande fr att f en allmn knsla fr omrdet och vad som verkar krva arbete och underskning. Undvik s lngt som mjligt fllorna som nmnts ovan, men nr du inser att du fallit i dem, vilket bara r mnskligt och vanligt, acceptera det, lr av det och skratta! Om du skulle inse att du har missat att lyda detta rd; att du har kpt in dig i en begrnsad definition av dig sjlv som en upplyst varelse av ngon bestmd rang eller niv trots varningarna, kan du frska frneka det en tid, det r helt OK. Du kan frestlla dig att du r mycket sker p att du vet var du r , eftersom den sortens artificiell konsolidering av verkligheten r ganska vanlig. Du kan bli utled p dig sjlv, det r ocks normalt. Du kan kl upp dig sjlv om du tror att det gr nytta, ven om det sllan gr det. Du kan bli bitter, fast sdana reaktioner brukar vara svaga redan frn brjan. Du kan blsa upp dig sjlv och gotta dig i dina inbillade eller verkliga framgngar, men detta brukar ljuda ihligt snart nog. Du kan frska ltsas att du inte bryr dig om vilket stadium eller vilken niv du har uppntt, men till sist avsljar detta sig sjlv. Men hur det n r med den saken; nr du knner att du r frdig med detta, acceptera, lr och skratta! Upprepa om ndvndigt, och terg sedan till att underska frnimmelserna.

234

30. MODELLER AV STADIERNA I UPPLYSNING*

Innan jag diskuterar de olika modellerna vill jag brja med att sga att detta nstan skert r det kapitel i boken som r lttast att misstolka. Om du dessutom r en stor anhngare av buddhistiska standarddogmer rekommenderar jag eftertryckligt att du slutar lsa nu och hoppar till kapitel 31. Uppriktigt sagt kommer jag terigen att vara ganska vanvrdig, men i vanvrdigheten finns delar av en visdom som r svr att hitta s tydligt uttryckt ngon annanstans, s du hoppar ver kapitlet p egen risk. Frestelsen nr man tnker p upplysning r att hitta p ngot definierat som man kan frestlla sig, som ett tillstnd eller en egenskap hos existensen, och sedan fixera sig vid det idealet snarare n att gra vningarna som leder till frihet. Det r absolut garanterat att allt du kan frestlla dig eller definiera som upplysning r en begrnsad eller felaktig bild, men bilderna r nd oerhrt lockande och fortstter generellt att vara mycket frfriska till och med under mellanstadierna av upplysning. Varje mjlig beskrivning av de tnkbara effekterna av insikt bidrar sannolikt till denna olyckliga tendens. Drfr r min bestmda preferens nr jag var att utg frn att upplysning r fullstndigt opraktisk, inte stadkommer ngra definierbara frndringar, och inte har ngot som helst att gra med de andra tv omrdenas vningar. Det betyder att jag har som arbetshypotes att det inte kommer att gra mig till en bttre mnniska p ngot stt, inte skapa ngra frdelaktiga mentala egenskaper, inte frorsaka ngra tillstnd av lycka och frid, och inte sknka ngon ytterligare klarhet till ngon av aspekterna av hur jag lever mitt vanliga liv. Jag har prvat p att anta andra synvinklar och funnit att de nstan alltid str i vgen fr mina insiktsvningar. En uppfattning blir s ltt helig, och drfr r det lockande att inte underska frnimmelserna som utgr tankarna om uppfattningen utan istllet imitera idealet som uttrycks av innehllet i den. Detta kan likna vningar i fundamental insikt, men det r det inte. Jag inser att jag inte gr ngot vidare bra jobb med att gra reklam fr upplysning, speciellt efter mina beskrivningar av Den Mrka Natten. Bra synpunkt. Min teori r att de som mste n dit gr det, oavsett hur det annonseras ut. Vad gller de vriga, tja, vad kan jag sga? Gr jag ngon en otjnst genom att inte slja det p samma stt som nstan alla andra? Jag tror inte det. Om du r ute efter pampiga annonser om upplysning finns det ett helt stinkande berg av sdant som du kan ta del av, s jag tror inte att det kan orsaka ngon skadlig brist p glamour p den stora andliga marknadsplatsen om jag plockar ner det p jorden.

235

Bill Hamilton fllde en massa fantastiska repliker, men min favorit handlar om insiktsvningar och deras resultat om vilka han sa Rekommenderas starkt, kan inte sga varfr . Det r sannolikt den mest riskfria och exakta reklam fr upplysning jag ngonsin hrt. Det fanns en bermd gammal upplyst man (numera dd, vars namn ironiskt nog undflyr mig fr nrvarande), som var knd fr att ha sagt Jag har absolut inte vunnit ngonting genom fullstndig och overtrffad upplysning . En av mina vnner tror att det var Buddha, och det kan det ha varit. Oavsett vilket r det brukligt att informera om upplysning i negativa termer i buddhistisk tradition och mnga andra, antingen genom att sl fast vad det inte r, eller vad man blir av med i varje stadium. Men det r frestande att tro att frihet frn lidande naturligt vergr i ett permanent tillstnd av mental lycka och frid, och det kan locka till imitation av ett sdant idealiserat tillstnd. Detta skulle vara vning i koncentration. Nr jag nu sagt allt detta r det ett faktum att modeller av stadierna i upplysning finns och r tillgngliga. ven nr de inte r uttryckligt omnmnda har de ett tydligt inflytande p hur mnniskor beskriver insikt. Drfr har jag beslutat att frska bearbeta dem s att de kan anvndas p nyttiga stt istllet fr skadliga. Detta r svrare n det kan verka till att brja med. Det finns dagar nr jag nskar att ordet fr uppvaknande inte existerade, att modellerna aldrig hade funnits, och att hela processen var i stort sett oknd fr de flesta s att det hela kunde vara mindre mytologiserat och upphjt. P s vis skulle samtalen om det bli mycket mer normala och inte skapa s mycket reaktioner. Jag nskar att vi kunde brja om, sudda ut alla de konstiga kulturella och mytiska fllorna och skapa enkla, klara begrepp och g vidare drifrn. Det finns andra dagar nr jag tnker att tminstone vet folk att det kan vara mjligt, ven om det mesta av vad som sagts om det r grundat mycket p fantasier. Min hgsta nskan r att dagens generation av upplysta lrare skulle g lngt utver sina vanliga grnser fr att korrigera oriktigheterna i beskrivningar och falska lften frn det frflutna, och lgga grunden till ett fortbestnd av dessa reformer trots den ekonomiska och sociala pressen att handla annorlunda. Ett av de problem som hindrar detta r att det tyvrr bara r ett ftal som kommit tillrckligt lngt fr att kunna upptcka att det stora flertalet av de gyllene drmmarna om upplysning inte hller fr en prvning mot verkligheten. Ett annat problem r att stta sin egen person p en artificiell piedestal kan lna sig p mnga stt. Kort sagt, antalet rster som frsker terfra saker i linje med vad som faktiskt kan stadkommas r liten i jmfrelse med de krafter som vill gra det till ngot storslaget och drfr i stort sett ouppneligt.

236

Innan jag gr fr djupt in i detalj mste jag framhlla att den allra viktigaste principen jag tydligt vill klargra r att DET HR R ALLT, i betydelsen att detta gonblick innehller verkligheten. Varje modell som frsker skilja detaljerna i det som hnder i din vrld just nu frn vad uppvaknande innebr mste betraktas med stor skepsis. Med sjlvklara undantag fr dlig uppfattning av frnimmelserna som uppstr och vanemssig tillmpning av illusionen om ett separat, bestndigt jag r nstan alla andra drmmar problematiska i ngon grad. Denna grundprincip r essentiell fr utvningen eftersom den fokuserar allt p hr och nu, och dessutom rkar vara sann. Men nu tillbaka till komplikationerna De mentala modeller vi anvnder p den andliga vgen kan ha en djupgende effekt p vr resa och dess resultat. De flesta andliga utvare har i sjlva verket aldrig gjort ngon ingende granskning av sin innersta frestllning om vad upplysning betyder, eller vad de tror kommer att vara annorlunda nr de blir upplysta. Mnga har kanske undermedvetna ideal som kan ha kommit frn olika kllor som tecknade serier, TV-program (Kung Fu finner sig sjlv), filmer, legender, 60-talsguruer, popmusik, veckotidningar och andra sidor av populrkulturen i allmnhet. Mer formella och traditionella kllor inkluderar gamla texter och traditioner frn buddhism, hinduism, taoism, sufism, Kabbala (hur du nu n vill stava till det), kristendom, vsterlndska mystiska traditioner (alkemi, teosofi med flera), de gamla grekiska mysterieskolorna (inklusive de fragmentariska skrifterna av sdana som Heraklites), och oberoende eller oklart tillhriga lrare som Kabir, Khalil Gibran, J. Krishnamurti och mnga andra. Moderna hopkok av traditioner, som olika nya versioner av buddhism och andra traditioner som finns i vst har ocks ett stort sortiment av uttryckliga och underfrstdda ideal fr uppvaknande. Mnga mnniskor verkar ocks ta sina egna inre hga ideal som uppsttt ur svrdefinierade kllor, och gra dem till en del av en fungerande om n dligt definierad modell fr upplysning. Det finns ocks en stark tradition i vst att tro att upplysning innefattar att fullnda sig sjlv i psykologisk mening. Detta frekommer ven i vissa sterlndska och traditionella modeller, naturligt nog i ngot annorlunda former. I stort sett alla dessa kllor innehller en del aspekter som ibland kan vara nyttiga, och andra aspekter som ibland r vrdelsa eller rentav leder mnniskor fel. Antalet motsgelser man kan stta p ven inom varje specifik tradition i det hr mnet r mycket strre n jag tror de flesta frestller sig. Den som till exempel frsker sig p en systematisk genomgng av dogmatiken kring upplysning inom Palikanon kommer att trassla in sig i mngder av frn varandra helt

237

avvikande doktriner, myter, historier och ideal, och detta r bara en av traditionerna. Det r allts en avskrckande uppgift att ta sig an mnet om stadierna i upplysning, men genom att bryta ner det i frenklade kategorier r en viss diskussion om denna stora mngd dogmer och halvsanningar mjlig. Jag kommer att presentera bde enkla, brett applicerbara modeller, men ven att diskutera specifika modeller frn ngra av traditionerna och frska anknyta dem till verkligheten. Till sist r detta att anknyta dem till verkligheten den faktiska utvningen, och det r ditt eget jobb. Jag ser detta frsk enbart som en fortsttning p en gammal tradition som frsker korrigera dogmerna och terfra dem i linje med verifierbara sanningar, om n mer specifikt och uttmmande n ngot annat jag sett. Varje ny kultur, plats, tid och situation tycks behva gra detta om och omigen, eftersom krafterna inom oss sjlva och samhllet som stdjer modeller som inte stmmer med sanningen r kraftfulla och bestndiga. Pengar, makt, bermmelse, frestllningar om evig lycka och gldje, den lockande kraften i sjlvperfektion och den ytterst skadliga trgheten i traditionerna r huvudomrden. I det hr kapitlet hvdar jag fr mig sjlv en mycket hg grad av frverkligande och skriver som om det jag uppntt ger tillrcklig auktoritet fr att skriva ett sdant kapitel; och presenterar det sedan som om det vore en auktoritativ text i mnet, kompetent nog att invnda mot viktiga delar av 2 500 rs traditioner och lror och texter frn otaliga tidigare och nutida tolkare. Medan det r svrt att frn min personliga observationsplats inte tro att detta r sanning kommer varje annan vettig mnniska att lsa det med lmplig skepsis, och detta r, som jag ser det, en av styrkorna i den p rtt stt tillmpade buddhismen och rationella tankar i allmnhet. Buddha bad alltid mnniskor att inte ta hans ord fr given sanning utan istllet prva dem och se om de kom till samma resultat. Jag frordar detsamma. Om du kan uppn ngot utver det jag pstr r mjligt beror det p din egen styrka, och var snll och lt mig veta hur du gjorde! Jag skulle verkligen beklaga om jag trodde att detta arbete hade hindrat ngon frn att uppn sin fulla potential, och jag sker alltid efter nya tillmpningar och principer som kan vara anvndbara. Hr fljer en lista ver de grundkategorier av modeller jag arbetat med, ven om de flesta traditioner innehller en blandning av de flesta av eller alla dessa. Det finns frmodligen andra aspekter av drmmen om upplysning som jag missat att ta upp, men listan borde tcka det mesta av det grundlggande. Jag ser p var och en av dessa som motsvarande en viss utvecklingslinje, och i stort sett alla r bra riktningar att arbeta efter oberoende av om de leder till upplysning. Med tanke p vad jag tidigare skrivit r det inte svrt att peka ut mina favoriter.

238

1. Icke-Dualitets-modeller: Dessa modeller innebr att eliminera eller genomskda knslan att det finns ett fundamentalt separat eller kontinuerligt centrum eller subjekt; en agent, iakttagare, utfrare, uppfattare, observatr eller liknande enhet. 2. Modeller fr Grundlggande Perception: De som innebr att direkt uppfatta grundlggande aspekter av allt som det r, inklusive att uppfatta tomhet, klarhet, obestndighet, lidande och andra fundamentala aspekter av frnimmelser oavsett vilka dessa frnimmelser r. 3. Modeller fr Specifik Perception: De som innebr att kunna uppfatta mer och mer av, eller alla, de specifika frnimmelser som utgr verkligheten med strre och strre klarhet strre delen av eller hela tiden, och oftast innebr fullndad, kontinuerlig, allomfattande nrvaro eller koncentration i ett extremt hgt tempo. 4. Emotionella modeller: De som innebr att fullnda eller begrnsa den emotionella spnnvidden, och oftast innebr att eliminera sdant som begr, girighet, motvilja, frvirring, illusioner och liknande. 5. Handlingsmodeller: De som innebr att fullnda eller begrnsa det vi kan och inte kan gra i vardaglig bemrkelse, vanligen i betydelsen att alltid flja ngon specifik moralkodex eller utfra altruistiska handlingar, eller att allt vi gr eller sger ska vara det absolut rtta att gra i den aktuella situationen. 6. Kraftmodeller: De som innebr att uppn frmgor, antingen normala eller extraordinra (mentala krafter). 7. Energimodeller: De som innebr att all energi (Chi, Qi, Prana och liknande) fldar genom alla energikanaler p rtt stt, att alla chakras svnger i rtt riktning, att fullnda sin aura och liknande. 8. Modeller fr Specifik Kunskap: De som innebr att uppn begreppsmssig kunskap om fakta och detaljer av verklighetens delar, i kontrast till de modeller som handlar om att uppfatta grundlggande aspekter av verkligheten. 9. Psykologiska modeller: De som innebr att bli psykologiskt fullndad eller eliminera psykologiska angelgenheter och problem, det vill sga inte ha ngot stoff att hantera, inga neuroser, inga mentala strningar, perfekt personlighet och liknande. 10. Tankemodeller: De som innebr att antingen begrnsa vilka tankar som tnks, frbttra vilka tankar som tnks, eller stoppa tankeprocessen helt. 11. Gudsmodeller: De som innebr att uppfatta eller bli ett med Gud, eller till och med att sjlv bli en gud. 12. Fysiska modeller: De som innebr att ha eller uppn en fullndad, extremt sund eller verlgsen fysisk kropp, eller att ha lnga rsnibbar, fantastiska gon, yogarumpa, eller supersnabba knytnvar av stl.

239

13. Strlglansmodeller: De som innebr att ha en uppenbarelse som r anmrkningsvrd p ngot stt, som att vara karismatisk, eller utstrla krlek, visdom eller till och med ljus. 14. Karmamodeller: De som innebr att vara fri frn lagarna om verkligheten, eller de orsaker som fr dliga saker att hnda mnniskor, och p s stt leva ett saligt, skyddat, lyckligt, eller olycks- och sjukdomsfritt liv. 15. Evig Lycka-modeller: De modeller som sger att upplysning innebr ett oavbrutet tillstnd av lycka, sllhet eller gldje; fljden av detta r ett tillstnd som r evigt fritt frn lidande. Beslktade med detta r de modeller som innebr ett oavbrutet tillstnd av jhanisk eller meditativ absorbering. 16. Oddlighetsmodeller: De som innebr evigt liv, vanligtvis p en fantastisk plats (Himlen, Nirvana, Rena Landet med flera) eller i ett frhjt tillstnd (nglar, bodhisattvas, schamaner eller liknande). 17. Transcendensmodeller: De modeller som hvdar att man kommer att vara fri frn eller p ngot stt st ver vrldens vedermdor medan man fortfarande r i vrlden, och p s stt leva i ett tillstnd av transcendens. 18. Utslocknandemodeller: De som innebr att bli fri frn Lidandets Hjul, terfdandets cykel och liknande, och p s vis aldrig terfdas igen eller till och med upphra att vara i upplysningens gonblick; det vill sga det stora POFF! p kudden, inte att frvxla med mer triviala atmosfriska konsekvenser av en vegetarisk diet, vilka alla som varit p en vegetarisk meditationsretreat knner till alltfr vl. 19. Krleksmodeller: De som innebr att lska alla och envar och/eller att alla lskar oss. 20. Enhetsmodeller: Att man blir ett med allt i ngon mening. 21. Sociala modeller: Att man p ngot stt blir accepterad fr vad man kanske har uppntt, att man har uppntt ngot nr andra tror att man har det, och varianter p dessa teman. Liksom jag har du frmodligen sttt p de flesta eller alla dessa ideal fr uppvaknande p din andliga resa, och kanske inom dig sjlv vid ngon tidpunkt, antingen medvetet eller omedvetet. Med alla dessa hga ideal r det inte verraskande om vi tycker att uppgiften att bli upplyst r skrmmande, fr att inte sga omjlig. Frestll dig sjlv som en universellt accepterad, strlande oddlig ngel och bodhisattva och klargd krleksfull yoga-rumpinnehavare som r ett-med-universum, fr evigt nrvarande, hlsomssigt och emotionellt perfekt och psykologiskt fullstndigt ren, ndlst altruistisk och icke-tnkande begrsfri spiritistisk superhjlte och stjrnbarn av ljus; och lgg sedan mrke till hur denna bild kanske str i kontrast mot ditt nuvarande liv. Om du alls r som jag kommer du att se en hel del avvikelser!

240

Jag kommer att ta upp varje modell, stta dem i samband med ngra traditioner och frska reda ut var just de idealen kommit frn. Jag kommer ocks att nmna vilka som r realistiska och vilka som bara r en samling vackra drmmar som antingen kan hjlpa dig att identifiera omrden att arbeta med eller verkligen rra till ditt andliga tagande om du inte r frsiktig. Du kommer att lgga mrke till att ingen av de modellerna kommer frn ngon formell tradition. Fr att kunna relatera dem till traditionerna kommer hr ven en lista ver ngra buddhistiska modeller: 1. Theravadas Fyrvgsmodell, vilket omfattar fldets intrde, andra vgen, tredje vgen och sedan att bli en arahant (eller hur du nu vill stava det). 2. Tibetanska Femvgsmodellen. 3. Tibetanska Tio Bodhisattva Bhumis. 4. Idealet om buddhaskap frn alla buddhistiska traditioner. 5. Pltsliga och gradvisa uppvaknanden enligt Zen. Det finns andra modeller frn andra traditioner (till exempel Johannes av Korsets Krleksstege), och jag har redan nmnt dem i avsnittet om Utveckling av Insikt. Jag kommer inte att g in p dem i detalj hr, men nr du bekantat dig med de modeller jag tar upp br du kunna frst dem ngorlunda.

Icke-Dualitets-Modellen
Icke-Dualitets-Modellen r utan tvekan min favorit. Den sger i huvudsak att mlet r att stoppa identifikationsprocessen som frvandlar olika frnimmelsemnster till en Utfrare, Uppfattare, Medelpunkt, Sjl, Agent eller Jag p ett mycket grundlggande perceptuellt stt. Genom att se dessa frnimmelser som de r kan processen gradvis genomskdas tills det en dag inte finns ngra fler frnimmelser som kan lura sinnet p det sttet. Mitt favoritcitat som frtydligar den hr modellen lyder ungefr i seendet enbart det sedda, i hrandet enbart det hrda, i tnkandet enbart tanken , och jag kommer att upprepa det ett par gnger bara fr att pongtera hur djupgende det r. I verkligheten finns det bara en mngd frnimmelser, precis som tidigare, men nu ses alla dessa frnimmelser alltmer enbart som de r, och alla de frnimmelser vi i allmnhet kallar jag r bara en del av denna process. Denna modell innebr inget annat; lovar ingenting relaterat till andra modeller frutom, p ett lst stt, till den Grundlggande Perceptionsmodellen som jag snart ska beskriva. Icke-DualitetsModellen r en av de mest praktiska modellerna fr vning p s stt att den fokuserar p att helt enkelt se saker som de r just nu.

241

Jag kommer att prata mer om den hr modellen efterhand, och har redan ofta pratat om den p ett mindre direkt stt. Jag presenterar den allra frst, som bakgrund eller kontrapunkt fr alla de andra modellerna; det r den enda modellen som hller fr prvning i verkligheten utan frbehll eller svrigheter. Alla de andra modellerna kan innehlla ngon grad av sanning, antingen bokstavligen eller poetiskt, men den hr kan du lita p i alla vder. Medvetenheten utvecklas gradvis med en del pltsliga sprng lngs vgen, vilket leder till de ndlsa debatterna om pltsligt eller gradvist uppvaknande, ett mne som frhoppningsvis ska bli tydligare efterhand men nd br nmnas hr:

Lrorna om pltsligt uppvaknande

Det finns lror om uppvaknande, speciellt ngra Zentraditioner frn Kina och Korea och ngra tolkningar av hinduism (fast det r ingen komplett lista), som sger att uppvaknande sker som en stor pltslig frskjutning och det r i stort sett det hela, oavsett exakt hur man definierar det hela . De bestrider pstenden frn de progressiva skolorna (Theravada, tibetanerna, en del andra riktningar inom Zen, de flesta lror inom sufism, Kabbala, vsterlndska traditioner) om att det finns pvisbara omrden fre uppvaknandet, och att det kan finnas massor att gra efter fldets intrde eller vad du nu vill kalla det. Tnkbara frklaringar till lrorna om pltsligt uppvaknande r: 1. Det kan finnas enstaka individer som p ngot stt klarar att g direkt till fullt uppvaknande p grund av ngot intressant stt som de r beskaffade, eller hur de var, men jag har aldrig trffat ngon. 2. Det kan finnas lror som grundats eller pverkats av personer som ntt frsta stadiet av uppvaknande och drefter aldrig insg att det kunde finnas ngot mer, eller som krde fast i en lgn om att de var fullt upplysta nr de nnu inte frsttt att det fanns mer att gra och drefter aldrig ndrade sin frsta, felaktiga uppfattning. 3. Det finns mnniskor som helt enkelt tror att detta r lran och hller sig till det oavsett om resultatet faktiskt blir insikt. 4. Andra frklaringar har jag inte kunnat tnka mig eller sttt p. Liksom fr varje annan mnniska jag ngonsin knt som fljt en progressiv vg r det mycket svrt fr mig att tro p pstendena om pltslighet, utom fr att hlla drren ppen fr mjligheten att det kan finnas ytterst sllsynta utvare som av en tillfllighet klarar det, och drfr grundat p sin egen begrnsade erfarenhet frestller sig att det r s det gr till generellt. Kort sagt, om du klarar det, lycka till och var snll och bertta fr mig. Annars skulle jag satsa p de gradvisa, progressiva lrorna, och om du uppnr ngot som du imponeras av s

242

ge det tid fr att se hur det hller nr vrldens bekymmer knackar p drren mnaderna och ren efter perspektivskiftet.

Modeller fr Grundlggande Perception

Relaterade till Icke-Dualitets-Modellen, och ven anvndbara fr vning, r modellerna fr Grundlggande Perception. Jag sger modeller hr eftersom olika traditioner betonar olika kvaliteter hos verkligheten som viktigast. Till exempel anvnder Theravada De Tre Knnetecknen obestndighet, lidande och icke-jag, vilka du redan knner vl vid det hr laget. Mahayanatraditionerna (speciellt de tibetanska) lgger tonvikten p Shunyata eller tomhet, och Vajrayanatraditioner betonar klarhet eller den rymdlika meditativa jmvikten i Dzogchen. De kan ocks nmna Maha Ati, eller uttrycka fundamentala sanningar p ngot annat stt. De hr modellerna sger, direkt eller indirekt, att upplysning innebr att kontinuerligt uppfatta dessa aspekter av tingen i alla frnimmelser p en medveten niv, s att vi i varje vaket gonblick genomstrmmas av knslan av obestndighet eller klarhet eller ngot annat som vr huvudsakliga upplevelse. Det r ett utmrkt vningsrd att hela tiden frska uppfatta detta, srskilt under retreat, men om de hr modellerna var sanna borde frverkligande innebra att individens medvetande hela tiden versvmmades av tonvis med information. Men ven om det kan frekomma explosioner av perception hos upplysta individer r detta inte slutresultatet. Med starkt medvetande om hur allt r upphr istllet identifikationsprocessen; en vergng sker, som nmnts ovan under Icke-Dualitets-Modellen. Genom att flja vningsrden i modellerna fr Grundlggande Perception kan vi stoppa processen. Som Buddha sa, tro inte att du mste fortstta bra bten nr du vl korsat floden. Men eftersom en upplyst person kan lgga mrke till de sanna aspekterna hos frnimmelser p ett slumpmssigt vis, p samma stt som frger r tydliga fr en person med bra syn (om de inte r frgblinda), r de hr sakerna tydliga fr upplysta individer i varierande grad allteftersom de gr framsteg p vgen. Det vill sga, bara fr att man kan uppfatta ngot betyder det inte att den specifika aspekten r dominerande i medvetandet hela tiden. Kort sagt: modellerna fr Grundlggande Perception r mycket nyttiga fr vning, men de beskriver inte slutresultatet helt korrekt.

Modeller fr Specifik Perception

Modellerna fr Specifik Perception slr fast eller antyder i huvudsak att upplysta individer r konstant hypermedvetna om varenda

243

enskild frnimmelse som uppstr i deras perceptionsflt; inte bara de yttersta aspekterna frn modellen fr Grundlggande Perception utan ocks varje enskild liten detalj av innehllet i frnimmelserna, och att de drmed hela tiden uppnr en perfekt sammansmltning av det totalt ppna och panoramiska perspektivet i Hg Sinnesjmvikt och den laserlika precisionen i Uppstr och Frsvinner p dess hjdpunkt. Modellen menar att snarare n att stoppa en process handlar upplysning om att bli s fantastiskt alert att man hela tiden ser inte bara den sanna naturen hos utan ven detaljerna i varenda frnimmelse som uppstr. Detta liknar inte alls hur det r i verkligheten. Nr man passerar genom de olika stadierna kommer dessa nr medvetenheten r lg att visa sig p ett terhllet stt, och bara under ngot gonblick hr och dr kommer det att finnas ngot som pminner om den andra sortens uppmrksamhet. Nr upplysta personer r p retreat och/eller verkligen lgger kraft bakom medvetenhet och koncentration kan de dock tillflligt uppn ngot som liknar modellens hga ideal. Modellerna fr Specifik Perception r ytterligare exempel p hur vningsinstruktioner frvandlas till ideal fr vad som frvntas hnda, p exakt samma stt som modeller fr Grundlggande Perception. De blir nnu ett exempel p att bra bten efter att floden r korsad. terigen: medvetenhet kommer och gr, smn kommer och gr (fast de tibetanska lrorna om drmyoga r hgst intressanta), koncentration kommer och gr, olika perspektiv och perceptionstrsklar passeras, och kretsloppet av anas fortstter och fortstter. Idealen i den hr modellen, och mnga andra modeller som fljer den, anvnds ibland som vapen av sdana som gillar att kritisera dem som hvdar, riktigt eller felaktigt, att de r upplysta. Bland exemplen kan man hra Kommer du inte ihg att jag sa (det eller det)? , Mrkte du inte att jag stdade badrummet? eller Hur kunde du glmma att betala elrkningen? . Undermeningen i dessa frebrelser r att en upplyst mnniska ska ha perfekt uppmrksamhet p alla aspekter av sinnets verklighet svl som perfekta minnen av alla dessa aspekter. Detta ideal r tyvrr fullstndigt falskt. Om jag av hela mitt hjrta ville bli en Superstar i Frnimmelseuppfattning med fotografiskt minne skulle jag bli hgst besviken. Eftersom i stort sett alla mnniskor har ngot av denna modell med i sin definition av vad upplysning borde vara kan idealen vara till problem i relationer, speciellt affrsrelationer och krleksrelationer, fr de som kommit ut ur garderoben betrffande sin upplysning. Fr att hlla oss till mnet ska jag ta upp ytterligare argument fr realistiska, jordnra, mnskliga modeller fr vad uppvaknande innebr. Om du talar om fr folk att du r upplyst och ven marknadsfr mycket hga, idealiserade, illusoriska, perfektionistiska modeller fr uppvaknande kommer de som verkligen lr knna dig att inse hur full

244

av smrja du r, speciellt kta makar eller sambor, affrsbekanta, slkt och vnner. Dessutom, ju mer du fastnar i att frska bli som den du drmmer att du r istllet fr den du r, desto mer kan du isoleras i ditt falska och pretentisa fantasiland; avstngd frn den jordnra, lkande, och nyttiga verklighetsprvning som sker i samhllet och i verkliga, intima mnskliga relationer. Men om modellerna fr Specifik Perception r ett problem p det sttet, vnta bara tills du kommer till de Emotionella modellerna.

Emotionella Modeller
De Emotionella Modellerna r s grundlggande fr idealnormen fr uppvaknande att de r s gott som totala i sitt tyranni. Man kan inte ta ett enda steg p den Stora Andliga Marknaden utan att trffa p dem. Nstan alla traditioner verkar falla fr att marknadsfra dem i de mest absurda och livsfrnekande termer, ven om det ocks gjorts frsk till reformer. Jag mste tacka fr de frsken, om n ineffektiva, bisarra, mytologiserade, kryptiska och vaga, som traditionerna frn Tibet och Zen gjort i den vgen, och beklaga deras s gott som stndiga misslyckande att klargra dessa frgestllningar. De har tminstone frskt, dr Theravada i grund och botten egentligen aldrig frskt p ngot avgrande stt under 2 500 r, s vitt jag kan se. Om jag har fel s lt mig veta. Dessa emotionella modeller hvdar i stort sett att upplysning innebr ett slags emotionell perfektion, uppndd antingen pltsligt eller gradvis, och gr vanligen dessa drmmar till det primra kriteriet fr sina modeller fr uppvaknande medan de ofta ignorerar sidomnen som klar perception av den sanna naturen hos tingen. Fr det mesta inkluderar de hr fantasierna att negativa knslor elimineras, speciellt girighet, hat, ilska, frustration, lust, svartsjuka och ledsnad. P en mer grundlggande niv utlovar de eliminering av alla former av begr och aversion. Jag tror du redan upptckt att jag inte r ngon anhngare av de hr upplysningsmodellerna. Faktum r att jag anser att deras skapande och vidmakthllande r i grunden ngot ont s jag skulle vilja sga som p den gamla goda tiden du ska brinna i helvetet om du frsker bevara dem . Men som riktlinjer fr att frska vara god och bete sig vl (vning i moral) tycker jag att de har ett vrde. Jag vet vilka korn av sanning de innehller men ven vilket marknadsfringstrick de r, och jag ska frska gra bda aspekterna tydliga. Det r inte ltt; normerna frn de Emotionella Modellerna r s djupt ingrodda i oss alla att rubba dem kan vara ett livslngt arbete till och med hos upplysta personer. Den praktiska nyttan av att gra den hr distinktionen grundar sig p det faktum att vi kommer att frska frverkliga den modell vi

245

medvetet eller omedvetet tar till oss. Det r ytterst frestande, om vi accepterat de modeller som begrnsar den emotionella spnnvidden, att g omkring och imitera ett emotionellt begrnsat tillstnd och undertrycka eller ignorera aspekter av vr grundlggande mnskliga natur. Det finns vissa frdelar med att undertrycka manifestationer av negativa knslor om man samtidigt r medveten och accepterar det faktum att svra knslor uppstr. Men om vi undertrycker dem och dessutom ltsas att de inte existerar, kan sdan invad frnekelse bidra till enorma skuggsidor och en mngd neurotiskt beteende. Ett mycket mer praktiskt synstt r att acceptera att vi r mnskliga och frsker vara hyggliga p ett normalt snarare n p ett storslaget andligt stt, och utg frn att minska och eliminera illusionen om den dualistiska delningen r mjligt genom att gra grundlggande insiktsvningar. Att minska knslan av delning kan ge strre klarhet och hjlpa oss att vara de mnskliga varelser vi r, med mer balans och mindre reaktivitet trots den mnskligheten.

Theravadas FyrvgsModell
Upphovet till problemen i standardbuddhism kommer frn Theravadas Fyrvgsmodell. Detta r originalmodellen som den presenteras i Palikanon och den ldsta modell vi har att arbeta med. Alla de fljande lrorna (Mahayana av olika slag och Vajrayana) opponerar sig mot den p sina olika stt men r fortfarande pverkade av den ven om de pstr motsatsen, s man mste knna till den fr att frst diskussionen. Problemen brjade egentligen lngt tidigare, i forntida hinduism (som hade stort inflytande p buddhismen, oavsett vad vissa buddhister vill hvda) och frmodligen tidigare nd, men det r ett lika bra stlle att brja p som ngot annat. Jag ska inte beskylla det forntida Indien fr ngot som i sjlva verket r en evig mnsklig nskan. Lt oss inse det: Vi vill alla vara emotionellt perfekta, eftersom en stor del av plgorna i det moderna livet orsakas av att mnniskors knslor skapar problem. Jag vill pst att inte uppfatta vra knslor klart r ett mycket strre problem n knslorna i sig, men jag tillhr skert en minoritet i det avseendet. Som jag slog fast i kapitlet Utnyttja orenheternas energi finns det mycket att sga om vad vi vanligen anser vara dliga knslor. Det r viktigt att inse att tom medknsla ligger bakom alla vra knslor, antingen den r filtrerad genom illusionen om dualitet eller inte. Theravadas Fyrvgsmodell omfattar fyra stadier av uppvaknande: Frsta Vgen eller Fldets Intrde (Pali: sotapanna), Andra Vgen eller Engng tervndare (sakadagami), Tredje Vgen eller Aldrig tervndare (anagami) och slutligen Fjrde Vgen, Det Heliga, eller

246

Ervraren (arahat, arhat, arahant vlj din favoritstavning). Begreppen Engng tervndare och Aldrig tervndare har att gra med trossatsen att de som uppntt andra vgen inte kan terfdas mer n en gng fre arahantskap, och med skerhet inte i de lgre vrldarna (helvetesvrldar, hungriga-andevrldar eller djurvrldar), och att de p tredje vgen, om de inte uppnr arahantskap i detta livet, som vrst kommer att terfdas till en himlavrld dr frutsttningarna r optimala fr att n upplysning. Men krnan i Theravadas Fyrvgsmodell r lran att upplysning innebr att progressivt eliminera De Tio Orenheterna p fljande stt. Fldets Intrde eliminerar de tre frsta orenheterna: skeptiskt tvivel, smak fr riter och ritualer och tron p personlighet. Andra Vgen frsvagar de fjrde och femte orenheterna, vanligen uttryckta som begr och hat eller mer tekniskt som attraktion och aversion mot allt som inte r ett jhaniskt tillstnd. Tredje Vgen sgs helt eliminera samma orenheter oavsett vad man kallar dem. Fjrde Vgen, arahantskap, eliminerar de terstende fem orenheterna: Fastklamrande vid de formbundna jhanas (frsta till fjrde jhana), fastklamrande vid de formlsa vrldarna (nsta fyra jhanas), rastlshet och oro, ffnga inom citationstecken eftersom det r svrt att verstta frn Pali), och ngot som kallas sista sljan av okunnighet . Det r viktigt att notera att arahants som sgs ha eliminerat ffngan (i termer av begrnsad emotionell spnnvidd) kan upptrda fullkomligt arrogant och inbilskt, svl som rastlst eller oroligt och s vidare. Att de inte upplever ngot fundamentalt lidande medan detta pgr r en helt annan sak. Samtidigt vill jag ppeka att ffnga i konventionell mening och i andra delar av livet kan orsaka all slags konventionellt lidande hos arahants precis som hos alla andra. Medan jag r inne p mnet ffnga kanske jag ska ta upp ordet ego p ett mer uttmmande stt n jag gjort hittills. Den populrpsykologiska betydelsen av ordet ego handlar om arrogans, hgmod, narcissism och ofrmga att ta hnsyn till andra mnniskors knslor, rttigheter och/eller existens. Detta r ocks den vanligaste definitionen bakom konventionella buddhistiska budskap som Den dr handlingen eller det dr yttrandet som jag verkligen inte tyckte om hade en massa ego . Jag tror att denna definition av ego ibland kan vara ganska nyttig fr vning i moral om vi r goda mot oss sjlv och andra i vr nrhet, men ofta tycker jag det verkar som om populrandlighet frvandlas till ett vapen och en form av frnekelse av ngon annans svrigheter, knslor och lidande. n vrre r det nr mnniskor tar den hr definitionen, blandar den med sin egen oskerhet och olyckliga rdsla fr att leva eller hvda sig i konventionell mening, och sedan tar denna neurotiska mix och anvnder den till att driva p sig sjlva och andra med. Var snll och gr

247

inte s. Det r missriktat och hjlper ingen. Den populrpsykologiska definitionen av ego har inte heller ngot att gra med upplysning i den formella betydelsen, s tnk inte p den nr du lser det hr kapitlet (frutom fr att avfrda den). En annan definition av ego r den formella/psykologiska som framfrdes av Freud. I denna definition r egot moderatorn mellan den internaliserade frldern eller superegot och de primra drifterna hos detet som i huvudsak behvs fr verlevnad och reproduktion. I denna betydelse r egot ngot mycket bra som br utvecklas medvetet och utan undantag. Denna definition har samband med det mer konventionella psykologiska begreppet jagstyrka , en styrka som r mycket positiv och ndvndig fr den djupa och ofta svra personliga utveckling som vi alla vill uppn. Ett av de uttryckliga kraven fr att g in i intensiv psykoanalys r hg jagstyrka; frmgan att mta sin verklighet och sina mrka sidor utan att knckas. Att eliminera denna form av ego skulle vara en katastrof. Av anledningar bortom min frstelse anvnds ordet ego ven i en hg mystisk mening nr man beskriver upphrandet av den upplevelsemssiga illusionen att det finns en speciell referenspunkt (beskrivs i kapitlet om De Tre Knnetecknen i avsnittet om Icke-Jag). Den som har eliminerat den hr formen av ego, som r en meningsls illusion, kanske beskriver sin upplevelse s hr: I detta absoluta flt av upplevelse eller manifestation verkar det inte finnas ngon speciell eller permanent punkt som observerar, kontrollerar, r tskild frn eller beroende av ngon annan punkt p eller aspekt av resten av detta flyktiga flt. Detta r upplevelsen och frverkligandet hos en arahant. Lgg mrke till att denna definition av ego inte har ngot som helst att gra med de vriga definitionerna. Detta r en absolut pong, och jag fresprkar med eftertryck att man aldrig anvnder ordet ego vid beskrivning av frverkligande eller ml fr det andliga livet, eller tminstone att man inte gr det utan en utfrlig frklaring av detta synnerligen speciella och ovanliga bruk av termen. De som struntar i detta fortstter att orsaka en otrolig mngd orealistiska, frsvagande och livsfientliga tankar hos den genomsnittlige buddhisten. Det r min uppriktiga nskan att missbruket av ordet ego med tillhrande negativa sidoeffekter upphr omedelbart och fr gott. Tillbaka till modellerna Eftersom Theravadas Fyrvgsmodell uttryckligen slr fast att frverkligande handlar om att eliminera begr, hat, rastlshet, oro och s vidare, r det uttryckligen en modell fr begrnsad emotionell spnnvidd, och drfr frtjnar den en del saklig skepsis. Faktiskt r detta ett bra tillflle att g in p vad jag tycker om och ogillar i Theravada. Jag r definitivt frtjust i deras betoning av De Tre Knnetecknen, jag lskar den pfallande kraften i deras tekniker och jag

248

r tacksam bortom ord fr kartorna de frsg mig med ver omrdet fre Fldets Intrde, om n ofullstndiga och idealiserade. Jag r djupt tacksam, ibland till trar (och jag menar det), fr de kloster jag kunnat sitta i, fr deras bevarande av det som r sant och anvndbart i buddhismen under 2 500 r, och fr mjligheten att sitta med verkliga, upplysta lrare p grund av deras ihrdighet och arbete. Och nd innehller deras upplysningskartor fortfarande en rejl portion skrmmande marknadsstyrd propaganda och massor av livsfrnekande skrp, p ett farligt stt helt utan kontakt med vad som hnder; till hinder fr miljoner mnniskors utvning. Att de upplysta arvtagarna till nutidens Theravada och deras vsterlndska ex-munkkollegor inte har kurage att st upp och sga Vi r djupt bedrvade att vra fregngare under 2 500 r har vidmakthllit detta vansinne att lura okunniga bnder fr att f std i sitt vriga nyttiga arbete, och vi lovar att handla bttre! r en stor skam. De r fjttrade vid texter, myter och gamla lgner, till synes dmda att indoktrinera och hjrntvtta generation efter generation av munkar, meditatrer och hngivna efterfljare med sitt utskta gift. Vilken galen paradox att de meditationsmetoder och tekniker som jag anser vara de mest kraftfulla och direkta som ngonsin skapats kommer frn en tradition vars upplysningsmodeller innehller ngot av det vrsta skitsnacket av dem alla. Jag har suttit med arahants som varit munkar eller fre detta munkar som bara inte kunde komma ver sin indoktrinering och drfr, nr de undervisade i dharma, vanemssigt blandade skrp med diamanter nr det var uppenbart att de visste bttre. Ibland har jag drmt om att alla lrare frn alla traditioner skulle samlas i hemlighet, lgga upp en plan fr att tillsammans ta sig ur fngelset, och i en stor formell ceremoni lgga fram sanningen som en ny brjan, som en massintervention, som en slkttrff kring en alkoholist fr att tvinga denne att ndra sitt liv. Ingen av dem tycks p egen hand vara fullt kapabel att ta stten, eftersom var och en som gr utanfr ledet p ett direkt stt brukar bli avhyvlad ven om det finns undantag, som Jack Kornfields After the Ecstasy, the Laundry. Drfr tycker jag att alla skulle frska gra det tillsammans, Zenmstare, Lamor, Rinpoches, Tulkuer, Sayadaws, Achaans och alla deras vsterlndska motsvarigheter skulle st sida vid sida och sga Nu r det nog! Vi kungr en ny era av rlig, ppen, realistisk dharmaundervisning, fri frn sekteristisk kamp, fri frn absurda modeller fr uppvaknande, och fri frn frnekelse av den mnskliga naturen! Nog av mitt predikande, tillbaka till modellerna Jag har inget strre klagoml p deras beskrivning av Fldets Intrde. Den fr folk att ngorlunda inse att riter och ritualer inte r den huvudsakliga orsaken till att de blir upplysta, ven om jag knner ett

249

antal utvare som blev upplysta med hjlp av tekniker som var mycket ritualistiska och som fortstter att inkludera olika slags ritualer i sin utvning, och varfr inte? Fldets Intrde motverkar p ngot halvintellektuellt stt knslan att det finns ett permanent, separat jag, fast exakt hur man vet detta r mycket mer vagt och mystiskt n i hgre stadier av uppvaknande ven om frstelsen r mycket tydligare n i stadierna fre Fldets Intrde. Dessutom vet man att uppvaknande r mjligt och kan gras i detta livet, under frutsttning att man alls vet att man har vaknat upp vilket underligt nog inte alla upplysta mnniskor gr. Mnniskor som rkar ut fr denna frstelse utanfr etablerade traditioner kan komma att frbise att det de har frsttt kallas uppvaknande. Men oavsett det r Fldets Intrde knt som ppnandet av Dharmagat, att jmfra med Visdomsgat i arahantskap. Detta r helt enkelt poetiska metaforer fr olika aspekter av att klart uppfatta tingen. Mitt verkliga problem med Theravadas Fyrvgsmodell kommer s snart den brjar tala om Andra Vgen, det vill sga minskningen av begr och hat eller attraktion och aversion. Nr den utlovar eliminering av dessa i deras normala former, vilket man pstr hnder i Tredje Vgen, tycker jag att allvarlig kritik av modellens sprk och dogmer r pkallad. Det de frsker sga r att knslan av ngon som observerar, ett centrum, ett bestndigt och separat subjekt, en iakttagare eller hur man nu vill beskriva knslan av att det finns ett Jag i mitten av allt det som s vertygande verkar uppdelat i Jag och Det Andra, i sjlva verket bara r en massa frnimmelser. Nr dessa brjar uppfattas som de r brjar ocks knslan av hur speciell mittpunkten r frlora sitt grepp om perceptionen, som blir mer vidstrckt, mer allomfattande och mer enhetlig i sin elementra behandling av fenomen. Eftersom det inte lngre finns s mycket av det hr och det dr avtar frsken att komma bort frn det dr nr det r dligt, eller komma dit nr det r bra, eller att helt enkelt avskrma sig nr det r trkigt, p ett slags grundlggande perceptuell niv, och systemet fungerar bttre eftersom det r bttre p att tolka den inkommande informationen realistiskt. Det hr r hrdsmlta saker att tala om, och sljer s klart inte lika bra som att sga Gr det hr och det dr, och du kommer att bli fri frn alla negativa knslor , eller n vrre Vi gjorde det hr och det dr och r drfr fria frn alla negativa knslor, och drfr ska du dyrka oss, ge oss donationer, stdja vrt center, kpa vra bcker, verlta makten till oss, tnka p oss som mycket speciella eller fantastiska, ha vrdnad fr oss, sova med oss, tillta oss att bete oss som spritt sprngande galningar och s vidare . Jag tror du fattar galoppen. Vad som hnder i verkligheten r att delar av processen att omvandla vissa kategorier och mnster i det orsaksmssiga frnimmelsefltet till ett separat jag minskar och slutligen upphr. Men mnga traditioner

250

skyltar med att eliminera negativa knslor och upplevelsen av begr och motvilja. De bda resultaten kan inte vara mer olika, och nd beskrivs de som samma sak.

Den Reviderade FyrvgsModellen

Hr kommer min reviderade version av Fyrvgsmodellen, och detta r den huvudsakliga modell jag anvnder nr jag beskriver uppvaknande, talar om min utvning och hjlper andra att va. Jag tror att anvndande av originalterminologin med revidering av dess definitioner gr att en hel del bra material frn Palikanon kan anvndas och utgra en lnk till tidigare arbeten. Men jag inser att anvndandet av en terminologi som redan har en s djup kulturell och dogmatisk frankring kan vara ett problem. Fr dem som vill ha ngot nytt kommer jag strax att presentera en omformulering av den hr modellen som jag kallar Den Enkla Modellen. I den Reviderade Fyrvgsmodellen har man i Fldets Intrde upptckt den totala diskontinuitet som kallas Frverkligande och som ibland kallas Nirvana eller Nibbana (sanskrit kontra pali). Detta r den ena av tv betydelser av Nirvana, dr den andra r Fjrde Vgen. De som uppntt Fldets Intrde cirkulerar genom anas, vet att uppvaknande eller frstelse annan n den normala r mjlig, och nd skiljer sig inte deras upplevelser s mycket frn perioden innan de ntt dit. De kan p ett korrekt stt extrapolera en hel del bra dharmainsikter frn sina tillflliga upplevelser, speciellt lngt upp i Hg Sinnesjmvikt och de tre gonblicken fre Frverkligande, men detta r inte detsamma som att vara dr hela tiden. Faktum r att de flesta som passerat Fldets Intrde har mycket svrt att beskriva hur saker har frndrats i deras dagliga liv frutom att de cirkulerar och kan frst dharma p stt de aldrig kunnat tidigare. Individer p Andra Vgen har fullfljt en ny insiktscykel. De frstr processen genom vilken upplysta personer gr ytterligare framsteg och jmstller framsteg med ytterligare cykler av insikt, vilket r delvis rtt. Mnniskor som r besatta av modeller eller intellektuella utvare kan tnda mycket p fraktalmodeller, medvetandemodeller, upplysningsmodeller, olika integrationsteorier och liknande p det hr stadiet av utvning. Psykologiska mnen brukar vara viktigare under den hr fasen, och psykologisk utveckling blir intressant fr dem p ett eller annat stt. Vid den hr tidpunkten har de flesta, fast verkligen inte alla, en ganska god frstelse av grunderna i samatha jhanas, vilka kan vara mycket fascinerande. Det de bekymrar sig mest fr r att under cykel efter cykel av vningar frblir dualitet den dominerande upplevelsen strre delen av tiden.

251

De som kommit till Tredje Vgen har ndrat sin frstelse av vad framsteg r jmfrt med Andra Vgen och har brjat se att det handlar om att uppfatta tomheten, obestndigheten, klarheten och s vidare hos frnimmelserna i det dagliga livet, och brjar se att de har frmga att gra detta. Det kan vara en lng utvecklingsprocess frn frsta gngen de lgger mrke till detta tills det blir en nstan total upplevelse. Drfr har Tredje Vgen en tendens att bli en lng vg ven om det inte mste vara s. I brjan av Tredje Vgen tnker de flesta Jag ska bara fullflja fler cykler av insikt, som jag gjort hittills, och det kommer att gra susen . De verkar inte frst riktigt n vad de uppntt, och inte heller dess djupare innebrd. I det mogna stadiet av Tredje Vgen, som kan ta mnader och r att n, r utvaren mer och mer kapabel att se tomheten, jaglsheten, centrumlsheten, klarheten med mera hos fenomen i realtid, i s hg grad att det kan vara mycket svrt att mrka vilka artificiella perceptuella dualiteter som terstr. Efterhand som cyklerna fortstter kommer man till nya omrden som eventuellt kan orsaka en del oskerhet eller instabilitet, och med varje Frnyad Underskning brukar man frst tydligt knna att man ntt hela vgen - tills man brjar mrka vissa begrnsningar i utvningen. Det finns en malande aning i bakgrunden att allt inte r klart, och nd kan svaret p vad som fattas vara mycket undanglidande. Det r lite som att vara i stadierna fre Fldets Intrde; att frska frst exakt vad som behver gras. Man behver upptcka ngot som inte har med cyklerna att gra fr att slutgiltigt lsa upp perceptionsknuten i grunden, men att gra det kan vara riktigt knepigt. Det r ett mycket underligt lge eftersom man verkar frst dharma fullt ut och nd, p ngot stt, veta att det inte r nog. P samma stt r det intressant att konstatera att jag skrev strre delen av den hr boken medan jag var ngon sorts anagami, och genom reflektion fick jag rtt p s gott som allting. Min tonvikt ligger lite annorlunda nu, men grunden r precis densamma. Efterhand brjar anagamis trttna p cyklerna i mindre eller strre utstrckning och brjar leta efter ngot utanfr dem sjlva, eller helt utan samband med dem sjlva, efter svaret p den slutliga frgan. Till sist utgr cyklerna av insikt, koncentrationstillstnden, de mentala krafterna och alla de andra frmnerna och privilegierna ingen lockelse och leder bara till fler otillfredsstllande cykler. Jag fullfljde 27 fulla, kompletta insiktscykler med vervldigande U&F-Utfall, snesparkande Mrka Natten, faser med Sinnesjmvikt, och ngot som verkade alldeles nytt: uppfriskande Frverkligande och Frnyad Underskning mellan tredje och fjrde vgen. Det r inget speciellt med just det antalet, dels eftersom det bara r en gissning och dels av de orsaker jag framfrde i beskrivningen av fenomen p Tolfte

252

Vgen. De senare cyklerna gick fortare och fortare, s att det mot slutet verkade som om jag strtade genom dem med ett par veckors mellanrum eller ibland p ngra f dagar; nd tycktes de inte leda ngonstans. Det var frst nr jag blivit utled p cyklerna och frsttt att de inte ledde ngonstans som jag kunde se ngot som inte handlade om cyklerna, men som nd inte var ngot annat n en underlig upplsning av knutarna i perceptionen av dem. Cyklerna har oavsett detta fortsatt p samma stt som tidigare. Drfr r det inte mycket id att rkna cykler eftersom de inte ovillkorligen korrelerar med ngonting som kommer efter de frsta tv eller tre. Dessutom kan tillfllen av terfall verkligen gra saker och ting komplicerade, som jag frklarat tidigare. Fr att avsluta min Reviderade Fyrvgsmodell: arahants har till sist rett ut perceptionsknuten, upplst knslan av att medelpunkten faktiskt r medelpunkten, slutat upp att skapa ett separat Jag av mnster och frnimmelser som tidigare, ven om samma frnimmelsemnster fortstter att upptrda. Detta r en annorlunda frstelse jmfrt med den i Tredje Vgen p ett subtilt stt och gr det till ngot som r bortom cyklerna. Det kallas ocks poetiskt ppnandet av Visdomens ga . Det som r intressant r att jag kunde skriva ganska rtt om detta stadium ven nr jag var anagami, men det r nd en helt annan vrld n den som en arahant knner till. Visdomens ga verkar blinka i brjan. Det kan finnas tillfllen nr det str vidppet, direkt efter Frverkligande, som sedan lngsamt avtar ver ett par timmar (tminstone p retreat) efterhand som varje del av de fysiska frnimmelserna, sedan de mentala frnimmelserna, drefter komplexa emotionella gestaltningar, sedan till sist fundamentala gestaltningar ssom underskningen sjlvt, passerar och integreras i denna nya, korrekta och direkta uppfattning av verkligheten som den r. Frnyad Underskning kan intrffa mnga gnger under varje glimt, men nr gat r ppet knns detta ganska irrelevant jmfrt med att bibehlla nivn av klarhet och acceptans hg fr att hlla gat ppet. Nr gat mattas och perceptionsknuten tycks knyta sig igen kan den vlbekanta insiktscykeln knnas som ett pressande rutinarbete, fokus glider tillbaka till att frlora sig i cyklerna, och vergr sedan gradvis till att ter bli klart nog fr att f gat att ppnas igen. Ledmotiven som intar huvudscenen genomgr en cykel som i mycket liknar en utvecklingscykel. Till sist strlar cyklerna i Visdomens ga och insiktscyklerna samman, och drefter frblir allt ppet, vilket betyder att vid den tidpunkten tycks allt vara detsamma oavsett om gat r ppet vilket det i sjlva verket r. Nr man ntt hit kan ingenting bryta ner eller stra det centrumlsa perspektivet. Det som skulle gras har gjorts och livet gr vidare. Att det finns arahants som har ppnat Visdomens ga men

253

sedan ltit det mattas, och sdana som ppnat det och ftt det att frbli ppet nmns sllan men r vrt att veta. Fr arahants som fortsatt hlla allt ppet finns det inget mer att uppn p den yttersta fronten av insiktsvningar, eftersom det som skulle gras r gjort . nd kan insiktsvningar fortfarande vara till stor nytta fr dem av en mngd olika anledningar; det finns tonvis av saker de kan lra sig precis som alla andra om allt annat som finns. De kan vxa, utvecklas, frndras, arbeta och delta i det frunderliga mnskliga dramat p samma stt som alla andra. Att va sig i nrvaro och allt det andra som hr till r fortfarande vrdefullt. De cirkulerar ocks genom stadierna av insikt, som alla andra som kommit frbi Fldets Intrde, och att gra insiktsvningar kan f cyklerna att fortstta framt.

Den Enkla Modellen

I tidigare versioner av det hr arbetet hade jag en modell som kallades HjrtSutraModellen. Den Enkla Modellen r en mycket mindre mystisk, nedbantad version av den tidiga modellen, men i grunden r det densamma. Medan den p stt och vis ocks r en omformulering av Den Reviderade Fyrvgsmodellen, eftersom den inte har ngra nummer eller traditionella namn, har den en del frdelar i frga om terminologin. Jag presenterar denna hittills ganska oknda modell hr eftersom den fokuserar direkt p verklig insikt och betraktar eventuella emotionella frdelar som bieffekter. Dessutom r det ofta mnga insiktscykler fre arahantskap vilket gr Fyrvgsmodellen problematisk. Detta fenomen med mnga cykler (vilket jag ibland kallar vgar med litet v ) mellan var och en av De Fyra Vgarna blir n vrre nr man nrmar sig det slutliga uppvaknandet. Som Bill Hamilton sa, och som jag lrt den hrda vgen, Arahantfraktalen r ondlig . Den Enkla Modellen frstrker inte fascinationen ver innehll, inte heller ver livsfientliga ideal eller modeller fr begrnsad emotionell spnnvidd p samma stt som den traditionella Fyrvgsmodellen ofta gr. Den lockar inte till att rkna cykler. Den hller fokus p exakt underskning av sanningen och upplevelsen av denna, eller bristen p sdan. Denna modell sger i stort sett att upplysning handlar om direkt insikt som successivt avsljar ngot nytt i relationen till upplevelsefltet och gradvis tillter allt i det att anta sina rtta proportioner. Det r slunda en Icke-Dualitets-Modell. Den frsta frstelsen r att frnimmelser r frnimmelser, tankar r tankar, och detta utgr grunden fr fortsatt underskning. Att de universella knnetecknen hos dessa frnimmelser brjar uppfattas innebr kad frstelse. Att hela frnimmelsefltet upplevs direkt och

254

fullstndigt som det r kan leda till intrde i ett Frverkligande genom en av De Tre Drrarna vilket representerar det frsta stadiet av uppvaknande. Nr man blivit medveten om utvecklingscyklerna i uppvaknande och har fullfljt tminstone ytterligare en cykel r detta nsta stadium. Nr man brjar uppfatta tomheten, klarheten och avsaknaden av ett centrum och en agent hos fenomen i realtid och detta blir fokus i utvningen snarare n Frverkligande r detta nsta stadium. Nr knslan av en iakttagare, en observatr, ett subjekt, en vervakare, en utfrare ses helt som den r och perceptionsknuten lses upp r detta enkla, grundlggande stt att uppfatta tingen nsta stadium av uppvaknande. Nr det upplsta frblir upplst r det nsta stadium. Nr denna frstelse integrerats i vra liv r det nsta fas, men det r mer en pgende process n ett stadium. Problemet r att traditionerna verkar vilja gra den hr frstelsen till s mycket mer n det r, som genom att lgga till ideal om emotionell perfektion ovanp det hela. Det finns en del sanning i modellerna som bygger p emotioner, men det handlar om att saker passerar snabbare och ses klarare. Det har inget att gra med att negativa knslor inte uppstr. Jag avskyr att ens sga det fljande eftersom mitt ml r att ge de emotionella modellerna den omgng de verkligen frtjnar, men jag vill inte heller kasta ut barnet med badvattnet. S hr r det: Nr den djupt inrotade perceptuella knslan av en separat, kontinuerlig, permanent, observerande Agent upphr att extrapoleras frn samma gamla mnster som den verkade vara, kan ngot mer vidstrckt och allomfattande komma in i medvetandet hos den upplysta individen, beroende p dennes niv av uppvaknande. Det intrder ocks en lngsamt kande direkthet i perceptionen nr verkligheten inte lngre alltid filtreras genom tanken. Dessa tv faktorer tillsammans kan ge knslorna hos upplysta personer mindre strande kraft s att de kommer genom dem snabbare n de som inte r upplysta, och ven att de upptcks snabbare och klarare nr de uppstr och frsvinner. Det frblindade uppgendet i tankar och knslor kan minska och ett vidare perspektiv ppna sig, s att andra delar av hjrnan fr en chans att skapa sansade responser p knslorna. Men till och med nr man genomskdar dem tycks det finnas en biologisk komponent i hur knslor bearbetas som bara kan manvreras till viss grad. Den som tycker att dessa hgst kvalificerade pstenden liknar en vision om emotionell perfektion eller eliminering av alla negativa knslor har inte lyssnat ordentligt! Det r vad jag minst av allt vill antyda, det enda jag vill f fram r att det finns ett slags kad klarhet infr vr grundlggande mnskliga upplevelse som kan vara till nytta, det r allt. Du skulle bli frvnad om du visste hur arga, lustfyllda eller

255

okunniga upplysta personer kan vara; de kan fortfarande gra alla slags dumma saker grundat p emotioner, precis som vem som helst. Frmgan att reglera responsen p emotioner kan ibland ge intrycket att knslorna frsvagats, men det r inte samma sak, och det blir min smidiga vergng till Handlingsmodellerna.

HandlingsModeller
Handlingsmodellerna brukar innefatta vissa handlingar som upplysta personer inte fr utfra eller vissa handlingar som de mste utfra. Bda typerna av modeller r fullkomligt ljliga, och vi har kommit till den frsta av de modeller som verhuvudtaget inte har ngon frankring i verkligheten. De traditionella Theravadamodellerna innehller otaliga pstenden om vad upplysta individer ska gra eller inte fr gra som r helt felaktiga. Mina favoritexempel p denna galenskap inkluderar pstenden om att arahants inte fr bryta freskrifterna (inberknat att dda, ljuga, stjla, ha sex, anvnda droger eller dricka alkohol), inte fr ha erektion, inte fr ha ett jobb, inte fr vara gifta och inte fr sga att de r arahants. De slr ocks fast att en icke ordinerad arahant mste/ska ansluta sig till Theravada klosterorden inom sju dagar efter sitt frverkligande annars kommer de att d. Det r verfldigt att sga att allt detta r absurda lgner, som olyckligtvis ofta har vidmakthllits av arahants. Det finns ven en annan mer subtil och frfrisk bild, och det r att den upplysta personen kommer att handla p ett stt som r bttre eller hgre, men man definierar inte vilka dessa handlingar kan vara eller vilka handlingar de kommer att undvika. Jag anser att denna frestllning r mycket farlig. Medan jag vill framhlla den frndring i perceptionen som jag kallar uppvaknande eller liknande, vill jag inte p ngot stt pst att detta kan rdda ngon frn att gra idiotiska saker eller att de alltid vet hur man gr det rtta eller undviker att trassla till det fr sig. Sdana frestllningar bddar fr mycket dligheter och enorma skuggsidor, vilket den som tillbringat tillrckligt med tid i ett andligt sammanhang vet alltfr vl. Som Zen sger: Ju strre framsida, desto strre baksida . Listan ver hgt upplysta individer som har bitit i det symboliska grset genom att stta sig sjlva p piedestal, strula till det och sedan avsljas med att faktiskt vara mnskliga r anmrkningsvrt lng, och listan ver andliga aspiranter som misslyckats med att dra rtt slutsatser om verkligheten frn de upplystas misslyckanden r nnu lngre. Det finns mnga meningsinriktningar i detta mne, och jag ska ge dem formella namn hr ven om sympatisrerna inte tnker p sig sjlva p det hr sttet.

256

Halvvgs Uppfr Berget-skolan tror i stort sett att de som strulade till det och gjorde skandal hade bara kommit halvvgs uppfr berget, var bara delvis upplysta, eftersom ingen som verkligen var upplyst kunde ha gjort s hemska saker . Medan ngra skert var enbart delvis upplysta, eller kanske inte upplysta alls i teknisk mening, var det lika skert ett antal av dem som trasslade till det som knde den yttersta verkligheten inifrn och ut, s den hr modellen missar mnga viktiga ponger. Den Galna Visdoms-skolan tror att upplysta personer transcenderar den vanliga verkligheten och samtidigt den vanliga moralen, s de r den naturliga manifestationen av en Visdom som verkar galen fr oss dumma ddliga men som faktiskt r en hgtstende lrdom i frkldnad! ven om den inte r fullstndigt absurd eftersom det finns mnga kulturella aspekter och sociala regler som r barnsliga, konstgjorda, ondiga, onyttiga eller naiva i frhllande till frverkligande, tillhandahller den alltfr enkelt urskter fr massor av beteenden som varit och r enbart uppenbart dliga, oansvariga, idiotiska och ondigt destruktiva. Sedan finns min skola, som jag inte har ngot klatschigt namn p, och den fresprkar synvinkeln att upplysta personer r mnskliga, och dessvrre strular mnniskor till det ibland, upplysta eller inte. Det r inget speciellt eller djupsinnigt i detta . Kort sagt avvisar min skola kategoriskt de detaljerade listorna och dogmerna i de traditionella Handlingsmodellerna i alla dess former, frn de befngda listorna hos Theravada till den subtila knslan att upplysta personer p ngot stt r garanterade att stndigt handla p upplysta stt, vilka de nu n r. Dremot kan frmgan att se saker som de r mjliggra en mer sansad respons p situationer och emotioner, som sagts tidigare. Det r en mycket annorlunda princip jmfrt med att presentera en lista ver saker som upplysta personer aldrig skulle eller kunde gra, och det betyder verkligen inte att de ovillkorligen kommer att agera som vi frvntar oss. ven om listan inte r komplett pverkas dessutom alla mnniskors beteende av fljande: 1. Normerna i den naturliga vrlden 2. Grnserna fr deras niv av frverkligande 3. De inrotade vanorna hos individen, inklusive konstigheterna och problemomrdena i deras personlighet 4. Resterna frn baksidorna av de tekniker och traditioner de anvnt fr att uppn sin frstelse (underskatta inte detta!) 5. Det faktum att uppmrksamheten kar och minskar (tminstone hos arahants och alla niver drunder, och hos alla realistiska definitioner av buddhor) 6. Det faktum att man fortfarande kan drabbas av frvirring och dumhet precis som tidigare

257

7. Begrnsningar i den relativa kunskapen och erfarenheten hos den upplysta individen 8. De psykologiska och fysiologiska svrigheter som uppstr i hjrnan och kroppen ven hos den frverkligade individen 9. Den kulturella uppvxten och de relaterade sedvnjor den skapat Du kommer att mrka att detta r en ganska realistisk lista. Dogmerna i de gngse handlingsmodellerna, ven om de innehller ngra korn av sanning, r helt enkelt grovt felaktiga, och representerar generellt ngot av det vrsta bland modellerna av upplysning. Ett nraliggande mne r spnningarna mellan modellerna fr tekniskt upplysta och modellerna fr begrnsade mjliga handlingar. Det finns meningsinriktningar som sger en upplyst handling och man r en buddha, en frvirrad handling och man r en vanlig mnniska . De har sitt vrde ur en viss beteendesynvinkel och kan tjna som en vrdefull pminnelse fr alla att konventionell moral brukar vara en ytterst god id fr det allra mesta. Jag, till exempel, tycker att alla, oavsett fregivna frverkliganden eller brist p sdana, ska hlla fast vid en hg och tmligen traditionell moralisk standard, fast p ett humant, rimligt och frltande stt. Men lror baserade p ett slags godtyckligt ideal kallat upplyst handling kan brja frminska vikten av direkt insikt i sanningen om tingen och betona den mytiska smrjan i modellerna fr begrnsade mjliga handlingar vid frverkligande. Det finns mnniskor som r tekniskt oupplysta (i meningen att de aldrig har fullfljt ens en enda insiktscykel eller uppntt ngon direkt frstelse av tomhet eller icke-dualitet) som trots det lever ett liv som skulle anses orubbligt helgonlikt ven av ngon med den allra hgsta standard. Jag har haft turen att trffa ngra av dessa mnniskor och fortstter att ha stor respekt fr dem. P samma stt finns de sdana som r tekniskt mycket hgt upplysta, kanske till och med arahants eller buddhor, som inte desto mindre kan upptrda synnerligen alldagligt, verka ha ptagligt tvivelaktiga moraliska dygder, eller i vrsta fall ibland vara fullkomligt sedeslsa och omttliga. Jag har sttt p ett strre antal av dem ocks. Medan bristerna hos modellerna fr begrnsade eller upplysta handlingar och begrnsade emotioner r en stor besvikelse ur en viss synvinkel, betyder de ocks att det finns hopp fr resten av oss. Vra liv r fenomen, vra knslor r fenomen, vra vanor r fenomen, vra begrnsningar r fenomen, vra neuroser r fenomen, vra problem r fenomen, och vra skuggsidor r fenomen. Hur kan vi n frstelse om vi inte ser klart in i verklighetens fenomen som de r? Hur kan vi se klart in i verkligheten som den r om vi lgger det mesta av tiden p att tnka att det inte r bra nog ens att underska klart?

258

KraftModeller
Fr att verg till ngot ganska annorlunda: Man tror ofta att upplysta personer har olika typer av krafter eller frmgor, typiskt extraordinra sdana, och dr har vi KraftModellerna. Motsatta sidan av detta r tron att de som har srskilda krafter kan eller mste vara upplysta. Men sambandet mellan sdana frmgor och fundamental insikt r svagt, om n inte obefintligt. Mentala krafter kan uppst av samatha- eller koncentrationsvningar, speciellt fjrde samatha jhana, men de kan ocks upptrda under stadierna av Uppstr och Frsvinner, Hg Sinnesjmvikt och ibland ven under andra stadier och tillstnd. Men en del mnniskor tycks ha dem oberoende av koncentrationseller insiktsfrmgor. Om du inte har lst avsnittet om de Mentala Krafterna i kapitlet om Samatha Jhanas s var snll och gr det nu. Det r s att nstan alla tillstnd och stadier dr krafterna kan upptrda kan uppns av mnniskor som inte har ntt frsta stadiet av uppvaknande, och drfr kan vi se att det inte finns ngon klar koppling mellan de flesta av de mentala krafterna och ett uppvaknande. En kort lista ver frmgor som tillhr de upplystas srskilda omrde omfattar att uppn Frverkligande, uppn Nirodha Samapatti (ett djupt tillstnd som beskrivs i Appendix), och att kunna tala om dharma ur sin egen direkta upplevelse. Det finns mer att sga om hur stadierna i insikt gr ett par andra saker tillgngliga, men det r ett subtilt, komplicerat mne som jag kanske tar upp en annan gng. Det r sant att lngs vgen mot uppvaknande r det svrt att undvika att rka ut fr alla mjliga upplevelser som beskrivs i standardlistan ver krafterna, och det r ocks mycket lttare att utveckla samatha jhanas nr du r i fasen Frnyad Underskning n det r innan du ntt upplysning. Men att omvandla dessa till mentala krafter som kan uppns om och om igen r en helt annan sak, och saknar fortfarande relation till upplysning frutom p ett enda stt: Det finns ngonting hos den direkta perceptionen av sambanden mellan tingen som tillfr ett speciellt ngot som underlttar utveckling av krafterna. Vi ser hr en antydan om varfr de hr modellerna fr uppvaknande finns. Men som nmndes tidigare r detta associationer och inget annat. I sammandrag: enbart att ngon har mentala krafter betyder inte att de r upplysta, och enbart att ngon r upplyst betyder inte att de har ngra mentala krafter (utom sdana som r direkt relaterade till den klara perceptionen av tingen).

Modellen De Tibetanska Tio Bhumis

Detta r frmodligen ett bra tillflle att presentera modellen De Tibetanska Tio Bodhisattva Bhumis. Ordet bhumi betyder plats, eller ungefr ngot liknande niv . Det r en modell ver progressiva

259

stadier i upplysning med mycket olika tonvikt beroende p upphovsmannen, och en av dessa betoningar har att gra med krafterna och hur mnga kopior av sig sjlv man kan manifestera psykiskt. Jag gillar faktiskt Bhumimodellen, eftersom den bland annat handlar om att ge upp frestllningen om ett personligt territorium, och att frverkliga shunyata eller tomhet och integrera detta djupt i vr perception, paradigm, utvning och personlighet. Det r en modell med mnga fasetter, dr bara en av dem r de mentala krafterna. Detaljerna i de Tio Bhumis Modell kan hittas i olika Mahayanatexter, som The Large Sutra on Perfect Wisdom och The Jewel Ornament of Liberation . Chogyam Trungpa ger en fin beskrivning av dem i The Myth of Freedom. En del texter har ett annat antal bhumis, som sju eller tretton, men de har alla likartade element. Jag anser mig inte vara expert p den hr modellen, men jag frstr omrdet den omfattar. Det r en mycket komplex modell som tillskriver varje stadium ett brett spektra av oerhrt hgstende och sammansatta kriterier som omfattar knslor, koncentrationsfrmgor, paradigm, perceptioner, mentala krafter och en hel massa olika aspekter av dessa. Drfr r den i mitt tycke potentiellt problematisk genom att frutstta synkroniserad utveckling p en massa fronter samtidigt, en tankestt som jag anser ganska naivt och veridealiserat. Men som de flesta lror innehller den en del mycket intressanta ponger, dock framstllda p vad jag anser vara ett olyckligt stt. Drfr rekommenderar jag dig att underska den cum grano salis1, speciellt om du vill frst tibetanska texter eller var inom den traditionen. Att gruppera Bhumimodellen enligt de Fyra Vgarna r ocks en aning kontroversiellt. Att Frsta Bhumi r Fldets Intrde r sjlvklart. Drefter blir det svrt. Ibland har jag jmstllt anagamiskap med ngot mellan fjrde och sjunde bhumi och arahantskap mellan sjtte och tionde. Detta r inga perfekta korrelationer, och om du lgger lite tid p att lsa om modellen kommer du att frst varfr. Jag freslr att du undersker de kllor som nmndes tidigare om du r intresserad av mer information om Bhumis. Strsta problemet med den hr modellen r att den stller upp det antal exemplar av sig sjlv som man ska kunna manifestera som bodhisattva i varje bhumi, och efterhand som bhumis utvecklas blir detta antal s stort att det blir absurt. Jag har ingen aning om varfr ngon knppgk innefattade det hr bisarra idealet om mngdubblad lokalisering i modellen, men av ngon anledning har ingen tibetan drefter haft kurage nog att frkasta det, och drfr sitter de fast med det fortfarande efter tusen r. Bortsett frn de hr problemen utgr texterna som beskriver bhumis en mycket intressant lsning, speciellt under de mellersta stadierna i upplysning.
1

Latin - uttrycket anvnds fr att visa att det krvs intelligens och personlig bedmning

260

Den Tibetanska FemvgsModellen

Medan jag r inne p de tibetanska modellerna ska jag presentera den Tibetanska FemvgsModellen. Detaljerna i den hr modellen kan hittas p olika stllen, som i Khenpo Karthar Rinpoches bok Dharma Paths frn Snow Lion. D denna bok r s bra p att frklara lran och inte heller r dyr ska jag bara behandla modellen helt kort hr. Frsta Vgen tcker omrdet frn frsta brjan och upp genom Uppstr och Frsvinner, och kallas Ansamlingens Vg. P Frsta Vgens omrde samlar man direkt insikt i den sanna naturen hos frnimmelser genom direkt underskning av obestndighet, och den jaglsa naturen hos fenomen, p samma stt som i de fyra frsta anas. Andra Vgen, Enandets Vg, omfattar omrdet frn Uppstr och Frsvinner, genom Mrka Natten till Hg Sinnesjmvikt och en frsmak av Fldets Intrde. Dessa stmmer ocks perfekt verens och har drfr redan blivit beskrivna. Tredje Vgen r Seendets Vg som motsvarar Fldets Intrde. Sedan brjar Fjrde Vgen, Meditationens Vg, som omfattar resten av de Tio Bhumis. Tredje Vgen beskrivs som ett flygplan som lyfter, och Fjrde Vgen som nr det flyger hgre och hgre. Femte Vgen r Buddhaskapets Vg. Som du ser lgger FemvgsModellen egentligen inget nytt till de andra modellerna, men att knna till den hjlper dig att frst sambanden i terminologin nr du vxlar mellan att lsa i skrifterna och lyssna till muntlig undervisning i olika traditioner. Nu tillbaka till de allmnna modellerna

EnergiModeller
I samma genre som KraftModellerna hittar vi EnergiModellerna. De brukar innefatta ideal som gr gllande att upplysta individer har helt rena energikanaler, att alla deras chakran eller energicentra har rtt form och frg och roterar i rtt riktning, att deras aura r stor, regelbunden och i vackra frger som vit, guld eller violett, och att de generellt har fullndat sitt energisystem oberoende av vilken specifik energimodell som anvnds. Enbart det faktum att det finns ett otal modeller och visioner om hur ett perfekt system ser ut borde vara en varningsflagga fr den uppmrksamme, eftersom de olika traditionerna inte ens kan komma verens om hur mnga chakran det finns, fr att inte tala om resten av detaljerna. Jag har lagt mrke till att de hr sakerna ltt fungerar som programmering, i betydelsen att de ider man har om vad som frvntas hnda kan pverka vad man uppfattar inom omrdet. ven de hr modellerna lmnar mycket vrigt att nska, och refererar generellt till det som hnder i Uppstr och Frsvinner och i fjrde jhana, p samma stt som KraftModellerna. Kundalinifenomen, dr hela energin (prana, lung eller chi) rusar genom centrumkanalen (shushumna), r mycket vanliga i U&F-Utfall.

261

Ngra traditioner kopplar samman detta med uppvaknande men det anser jag felaktigt och omoget; jag kan nd frst varfr de hr stadierna imponerar s mycket. Det r under U&F som en del utvare med lggning eller talang fr det kan uppfatta energikanaler, ibland otroligt detaljerat, och kan se chakran och liknande. Men de som gr detta p ett mer lngvarigt stt kommer att mrka att i Den Mrka Natten r kanalerna en enda rra hos de flesta, och i Hg Sinnesjmvikt vergr fokus till upplevelsen i sig och inte s mycket p vad som finns i upplevelsefltet. Drfr kan kanalerna vara svra att uppfatta, eller vara en sekundr bakgrundsaspekt till det som pgr. Dessutom r upplysta personer hela tiden i ett kretslopp och deras tillstnd, hlsa och andra faktorer ndras hela tiden. Drfr frndras ocks det som hnder i deras kanaler och hur det uppfattas hela tiden, och leder inte till ngot som liknar det stabila, rena, ordnade, perfekta, frutsgbara energetiska tillstnd som utlovas i energimodellerna. S energimodellerna r ett annat exempel p hur kortvariga sidoeffekter av en del mnniskors utvning grs till ett ideal fr uppvaknande. ven om energetiska vningar r mycket intressanta och kan leda till massor av insikter och andra trevliga effekter r det inte detsamma som att upplysta personer har stabila, perfekta energetiska system. Min vn Kenneth har bett mig att lgga till att ett gradvis uppvaknande faktiskt stadkommer ngot positivt med kanalerna och det energetiska systemet, och jag mste instmma. Men att definiera exakt vilka positiva frndringar som sker r svrt, och ingen av modellerna jag sett klarar inte av eller r tillrckligt flexibla fr att omfatta hur dynamiska vra energetiska system r. Det r bara att konstatera att detta r nnu en uppsttning modeller som kommit underfund med ngot men innehller mycket som behver revideras.

Modeller fr Specifik Kunskap

Modeller fr Specifik Kunskap pstr eller antyder i huvudsak att upplysning p ngot magiskt stt kommer att frse oss med dold begreppsmssig information om alla slags specifika saker i livet, till exempel hur partikelfysiken fungerar, hur man skapar vrldsfred, vilka vra elever borde gifta sig med och liknande saker. En del gr nnu lngre och hvdar att upplysning gradvis medfr totalt allvetande, i meningen frmgan att veta allt om hela universum samtidigt. Om det verkar rimligt att upplysta personer skulle kunna allt detta s lt oss lgga till annat som kunde vara bra att veta: hur man tillverkar skra, billiga lithiumbatterier fr elektriska bilar, hur man framgngsrikt investerar i lngtidsfonder, hur man balanserar budgetunderskottet samtidigt som man ger alla ett bra socialt std utan att hja skatterna, hur man omedelbart fr varenda mrkbl moderat att inse att de rstar

262

mot sina egna intressen, och hur man bygger en fusionsreaktor som r sker, billig, producerar tillrckligt med energi fr alla och inte ger ngot radioaktivt avfall. Nr man begrundar detta brjar ider om att specifik kunskap uppns enbart genom att se den sanna naturen hos vardagliga frnimmelser att se lika ljliga ut som de r. Det enda specifika jag har ftt ngon liten insikt i var sknheten i differentialekvationer som behandlar vxlingen mellan tnkta storheter (potential) och verkliga storheter (manifestation), men det r ungefr det hela. Frutom en massa direkt kunskap om hur sinnet fungerar, och en hel massa kunskap om vilket skrp de flesta religisa och mystiska dogmer r, och det inkluderar de buddhistiska dogmerna. Jag har inte ftt ngon specifik kunskap om ngonting annat. S mycket ger jag fr den idn

Psykologiska modeller
Hr har vi ytterligare ngot som inte hnder: psykologisk perfektion. ven om de flesta inom den traditionella vsterlndska buddhismen formligen drunknar i frestllningar om att buddhistisk utvning p ngot stt antingen kommer att eliminera alla deras psykologiska problem, eller gra dem sjlvfrverkligade p det gamla goda psykoanalytiska sttet, kan inget vara lngre frn sanningen utom kanske HandlingsModellerna. Jag tror att jag lrt mig mer om rimlig psykologisk hlsa av att lsa en enda bok om Transaktionsanalys (Vann Joines TA Today) n av ver ett decennium av mycket framgngsrik buddhistisk meditation. Det betyder inte att jag har uppntt perfekt psykologisk hlsa, inte p lnga vgar! Att fokusera p psykologisk utveckling r en epidemisk sjuka inom vsterlndsk insiktsmeditation. Mnga ledande retreatcenter i USA och Europa som utger sig fr att stdja insiktsvningar r i sjlva verket bastioner fr vrsta tnkbara populrpsykologiska skrp, efterhand frsedda med en frvanskad buddhistisk fasad. Du behver bara vara med p ngra sm gruppmten p en retreat, som jag nmnde i Del II, fr att hra att den stora majoriteten mnniskor som frmodas gra insiktsvningar bara vltrar sig i sitt eget neurotiska brte. De kan visserligen vara hgintelligenta, superkultiverade, fantastiskt rationella pseudobuddhistiska utvare av det Stora Heliga Neurotiska BrtesVltrandet, men de vltrar sig nd. Redan att detta slags beteende tolereras p meditationsretreat verhuvudtaget r ofattbart, men att det blir frstrkt och belnat s ofta som det blir r en stor skam som faller tillbaka p bde lrarna och eleverna. Jag har haft lrare efter lrare som frskt fokusera p vad jag knde och hur mina relationer fungerade nr allt jag ville var att tala om

263

mina frsk i insiktsvningar, eftersom jag antog, ofta felaktigt, att de var insiktslrare. ven om dharma r vidstrckt, och lrorna frn visdomstraditionerna innehller massor av stoff som stdjer psykologisk vxt, betyder det inte att detta har ngot alls att gra med uppvaknande eller insiktsutvning. Att lta mnniskor fastna dr hjlper dem inte mycket om du frgar mig, vilket du tydligen gjort eftersom du lser den hr boken. terigen, att arbeta med sitt psykologiska stoff kan ha sitt vrde, men jag r fast vertygad om att hlla insiktsvningar och psykologiskt arbete strikt tskilda r ndvndigt fr att gra ngot av det p ett bra stt. Dessutom r det mycket ltt att inbilla sig att lrarna p frontkudden omjligtvis kan vara lika neurotiska som vi, och innan vi vet ordet av blir detta en grogrund fr kompakta skuggsidor, exploatering, isolering och frargelse p samma vis som i modellerna som gr ut p emotionell perfektion. Jetsetkulturen med lrare som kilar in, stter sig p kudden dr framme, hasplar ur sig sina vackra ideal och rusar vidare ngon annanstans innan ngon hinner se dem som de vanliga mnniskor de faktiskt r, enbart frstrker de farliga frestllningarna. Det r bara alltfr ltt att projicera alla slags underbara egenskaper p dem nr drmmen r s trevligt presenterad och tillfllena till verklighetsprvning r s f. Skert passar detta de flesta av dem perfekt, annars skulle de gra mer fr att motverka de hr iderna. Men, som de snabbt inser, att motarbeta dessa frestllningar sljer inte, och att bli freml fr den sortens verfring knns dessutom riktigt jkla bra. Drfr tror jag att modeller som frstrker frestllningarna om att psykologisk perfektion eller frihet frn psykologiskt brte uppstr enbart av att genomskda knslan av en separat, permanent aktr r ett allvarligt problem av fljande huvudorsaker: 1) De r helt enkelt inte sanna. 2) De fr utvare att fastna i sitt eget stoff snarare n att fokusera p De Tre Knnetecknen eller ngot likvrdigt, och p s stt slsa bort den fr de flesta vsterlndska buddhister knappa retreat- och vningstiden. 3) De gr det mjligt fr lrare att rida p bluffen av dessa befngda ideal till farliga hjder. 4) De bidrar till den felaktiga knslan av en avgrund mellan den vanliga mnskliga existensen och ett uppvaknande genom att skapa orealistiska ideal och ml. De flesta buddhistiska utvare jag knner har ngot som liknar en av fljande vertygelsestrukturer: 1) Uppvaknande r omjligt, s det bsta man kan strva efter r psykologisk eller emotionell hlsa eller perfektion.

264

2) Uppvaknande r psykologisk eller emotionell perfektion, s genom att strva efter detta gr man de vningar som leder till uppvaknande. 3) Uppvaknande inbegriper psykologisk eller emotionell perfektion, s det r skert omjligt. Nr de sitter p kudden frsker de stadkomma ngot annat, men om man frgar dem vad detta r kan de oftast inte svara klart. Det som r s ironiskt r att uppvaknande r svrt men absolut inte omjligt, och inte tillnrmelsevis lika omjligt som att uppn psykologisk eller emotionell perfektion. Att uppleva frnimmelser klart nog fr att se att de bara kommer och gr r i sjlva verket ytterst okomplicerat nr du till slut inser att det r det enda du frvntas gra. Nr jag tnker tillbaka p allt jag gjort, inklusive att lsa medicin, tillbringa ett r i Indien som volontr och sedan slutfra en medicinsk specialistutbildning, mste jag sga att det arbete jag fick lgga ner p de hr sakerna var betydligt mer n det arbete det kostade att uppn fldets intrde och ven arahantskap. Inte s att uppn fldets intrde var ltt, det var bara inte lika svrt som massor av andra saker jag gjort. Jag hnfr min framgng till en mngd olika faktorer, men tv som r relevanta i sammanhanget r smrttlighet och att jag hade en bra arbetsmodell, en modell lyckligt fri frn frestllningar om emotionell och psykologisk perfektion. Nr jag frsker tnka p vad det skulle krva att uppn frihet frn alla psykologisk angelgenheter blir reaktionen: livet handlar om angelgenheter. Det r en del av detta att leva. Det finns ingen vg bort frn detta medan du fortfarande r vid liv. Det kommer att finnas frvirring, smrta, missfrstnd, feltolkning, olmpliga beteendemnster, meningslsa emotionella reaktioner, underliga personlighetsdrag, neuroser och kanske mycket vrre. Det kommer att finnas maktspel, skruvade psykologiska knep, mnniskor med grava personlighetsstrningar (kanske du ocks), och galenskap. Bristerna fortstter jmsides med helandet; till sist vinner bristerna och vi dr. Detta r grunden i Buddhas lra. Jag nskar att hela den vsterlndska buddhistiska vrlden kunde komma ur frestllningen att utvningen bara handlar om att komma till ett Lyckoland dr ingenting ngonsin kan skada oss eller gra oss neurotiska, och verg till att faktiskt bemstra den verkliga buddhistiska utvningen istllet fr att jaga efter ideal som aldrig kommer att uppfyllas. Samtidigt vill jag sga att det frekommer en diskussion om vilka faktorer eller framsteg som lter vissa mnniskor bara iaktta De Tre Knnetecknen hos frnimmelserna som utgr deras vrld trots sina svrigheter, i motsats till de som enbart vltrar sig i sina problem. En del hvdar att man mste ha arbetat tillrckligt med det psykologiska och tagit itu med sina problem fr att komma till en position dr man kan g vidare till nsta stadium. Jag mste motvilligt medge att det

265

frmodligen finns en del sanning i detta. Men jag anser inte att jag sjlv hade kommit speciellt lngt psykologiskt nr jag brjade med insiktsvningar, eftersom jag hade alla mjliga slags problem att hantera och fortfarande har det. nd p ngot stt, kanske genom bra instruktioner, kanske genom ngra andra faktorer jag har kvar att identifiera, frmdde jag va vl trots allt och verg frn att vara frlorad i innehll till att mrka hur saker faktiskt r.

TankeModeller
Medan vi talar om tilltrasslade modeller har vi ocks TankeModellerna. De brukar fokusera p att ngot speciellt hnder med tankarna hos de som r uppvaknade, istllet fr att de helt enkelt ser genom de tankemnster som skapar en knsla av mittpunkt eller ett speciellt, permanent, separat jag. Dessa idealiserade modeller omfattar att inte tnka vissa tankar, som att upplysta personer r ofrmgna att tnka tanken jag eller jag r , eller att inte tnka alls och p s stt stoppa tankeprocessen, eller ngon annan slags modifiering av tankar som att alltid tnka goda tankar, vad det nu r. Fr en tid sedan fick jag ett e-mail frn en till synes trevlig ingenjr som i stort sett sa: Jag gjorde lite taoistvningar, blev upplyst, och nu r jag ur stnd att tnka ngra tankar eller visualisera, och nd tycks jag fungera normalt. Vad anser du om detta? Jag funderade lnge innan jag skrev mitt svar, och drfr tar jag med det hr i ltt redigerad form: En av mina avlidna lrare, Bill Hamilton, brukade tala om hur mnniskors uppfattningar om vad som frvntades hnda hade inflytande p efterfljande hndelser, med en del spekulationer i vad det inflytandet bestod av. Vi diskuterade ofta detta och mjligheter som inkluderade fljande: 1) Mnniskor med olika modeller fr uppvaknande kanske faktiskt uppnr olika resultat. Jag r ingen anhngare av det hr pstendet men medger mjligheten. 2) Mnniskor med olika modeller kanske uppnr samma sak men beskriver det olika. Jag tror mer p det hr n det frsta. 3) Kombinationer av de tv frsta. 4) Mnniskor kanske misslyckas med att uppn resultat men har blivit programmerade att rapportera, eller tror, att de har uppntt ngot i linje med deras egen arbetsmodell. Detta r vanligt frekommande och ngot jag observerat hos mig sjlv fler gnger n jag kan rkna, och ven i mnga andra dharmavnners utvande. Bill nmnde ofta mnniskors frmga till sjlvhypnos in i halvfixerade tillstnd av sjlvbedrgeri. Han hade lng erfarenhet av att vara i skrmmande kultliknande situationer

266

med psykopatiska lrare och kunde iaktta detta direkt hos sig sjlv och andra; ls hans bok Saints and Psychopaths fr mer om detta. 5) Mnniskor med olika modeller och tekniker kanske har mycket olika upplevelser p vgen. Detta r skert sant ur vissa perspektiv, men nd fortstter de universella aspekterna hos vgen att imponera p mig med sin konsekvens och frmga till upprepning oavsett tradition. 6) Andra mjligheter vi inte hade vervgt, i stil med Donald Rumsfelds bermda Unknown Unknowns Frgan om inga tankar r intressant. Den r vanligen anvnd i en del traditioner som ett ml, bland annat vissa beskrivningar av Hindu Vedanta, tskilliga fristende traditioner och mnga andra. Zen leker ibland med idn i periferin. Vad betrffar taoism: Jag lste en massa av de gamla taoistmstarna fr ngra r sedan, men jag vill inte sga att jag r expert p dess nuvarande praxis eller dogmer. Buddhismen anser inte generellt att inte tnka eller inte kunna visualisera r ml, vilket leder tillbaka till punkterna ovan. Bland annat sger den Uppvaknade Buddha ofta i de gamla texterna saker som Det fll mig in att jag borde ta mig fram i stadier [till just en sdan plats] . Eller Den hr spontana strofen, aldrig tidigare hrd, kom jag att tnka p . Detta r uppenbarligen tankar. Dessutom, om vi beaktar de gamla texterna som referens, alla upplysta lrljungar till Buddha, och Buddha sjlv, beskrevs som tnkande tankar. Fr vrigt kunde mnga av Buddhas lrljungar visualisera, s ven Buddha, och om vi ser till nutid kan man inte vara tantrisk mstare utan starka visualiseringsfrmgor. Vidare r frestllningen att man kan skriva ett e-mail, syssla med teknik som innebr abstraktion (matematik) och andra begrepp som omstts i verklighet, eller till och med att tala, utan att blanda in tankar r ngot jag tror r enbart en begreppsmssig uppfattning och drfr en godtycklig konstruktion. Vad drutver r; eftersom avsikter mynnar ut i tankevrlden, och alla fysiska handlingar fregs av avsikter genom de fixa mekanismerna hos systemet hamnar frestllningen att handling kan frekomma utan tankar i samma lger. Detta gller ocks fr sdana saker som minne, eftersom detta oundgngligen mste innefatta tankar per definition (med varningar enligt ovan). Givet dessa frutsttningar frgar jag: Har man helt enkelt slutat kalla dessa processer tankar fr att passa in i en godtycklig och dogmatisk modell? Kanske har man tvingat sig att sluta mrka att mentala processer intrffar eftersom man trodde att detta skulle hnda? Kanske har man uppntt ngot kta men vljer p grund av sina frutfattade meningar att beskriva det genom ett terminologiskt filter, eller har man uppntt ngot helt annorlunda; mjligheter som inkluderar ens egen villfarelse eller brist p erfarenhet, bara fr fullstndighetens och en rimlig skepsis skull.

267

Den terminologi jag r van vid innefattar att se tankar som de r, det vill sga enbart mycket sm och tillflliga bitar av det naturliga orsaksmssiga upplevelsefltet. Men det mste ven medges att eftersom tankar enbart kan upplevas som aspekter av de vriga fem sinnesdrrarna r detta att benmna tankar som tankar enbart en abstraktion, och precis lika godtyckligt som det r att benmna de andra fem sinnesdrrarna som sdana. Det r uteslutande bekvma beteckningar (tankar) fr diskussionens skull. Nr man mrker att alla frnimmelser helt enkelt uppstr av sig sjlva, inklusive de som kan - eller inte kan - benmnas som tankar, tomma p ett jag som de r och alltid har varit, utan en avskild eller oberoende iakttagare eller vervakare eller utfrare som inte bara r en del av upplevelsefltet eller manifestationen, har man frsttt p ngot plan vad Buddha fresprkade att mnniskor skulle frst. Drfr r fljande den modell jag fredrar eftersom den r praktisk, lttbegriplig och direkt: 1) Frnimmelser som kan benmnas tankar uppstr. 2) Tankar r naturliga, orsaksmssiga och ndvndiga fr nstan varje handling vi utfr. 3) Tankar r inte jag, r en del av livet, och r tomma i en god mening. 4) De har alltid varit s hr, fre och efter ngot andligt uppnende, och nr man ser deras sanna natur r de fortfarande som de alltid varit. En viktig frga angende upplysning r om ngot blir annorlunda mot hur det varit, eller om det enbart uppenbarar en sann och korrekt perception eller perspektiv p hur allting alltid varit? Jag fredrar en modererad version av det senare synsttet eftersom jag tror att det r nyttigt fr utvningen och mer exakt. Sledes kan enligt den hr uppfattningen, som bara r en av mnga, allt som hnde tidigare som tankar eller visualisering uppst ven eftert, med den enda skillnaden att ngot lsts upp i den tidigare knuten av tilltrasslad perception. Fr egen del, med ett relativt och jordnra sprkbruk, kan jag gra min inre rst lika hg som den kunde vara tidigare och den r mycket klarare n frr, men jag uppfattar den som en del av det naturliga orsaksmssiga fltet p ett stt som den inte var tidigare medan uppmrksamheten kommer och gr som frr. I hga jhanatillstnd r den inre rsten mycket subtil men jag kan fortfarande visualisera som tidigare, ibland med nnu strre klarhet beroende p frhllandena i vrigt. Kort och gott, jag har inte frlorat frmgor men inte heller har mycket frndrats av hur systemet fungerar. Men ngot har klarnat som inte var klart frut och upplevelsen av ett srskilt centrum knns genomskdad, ven om frnimmelsemnstren den skapades av i stort sett fortfarande uppstr som frr och enbart uppfattningen av dem r frndrad. (Slut p e-mailet)

268

Som du ser skriver jag ibland lnga e-mail nr det gller vrdefulla dharmafrgor, men mste medge att jag har tid att gra detta enbart fr att antalet personer som frgar mig sdana frgor r s vldigt litet. Hur som helst, tillbaka till modellerna

GudsModeller
P en helt annan linje har vi GudsModellerna. Trots att buddhismen gr ansprk p att vara ett undantag frn de teologiska traditionerna tillber mnga buddhister Buddha i huvudsak som en gud, p samma stt som kristna tillber Jesus eller Gud. Dessutom innefattar de allra flesta traditioner som fresprkar uppvaknande ngon form av teologisk bakgrund eller underbyggnad, inklusive hinduiska Vedantas fokus p tingens gudomliga natur, islamiska Sufier som fokuserar p Beskyddaren eller att uppg i Allah, och kristendomens olika uppgenden i gudsmetaforer som Det Gudomliga ktenskapet. Buddhismen har ibland samma problem i begreppet buddhanatur . Detta r intressanta modeller att tala om, och i frsta hand gller frgan avstndet mellan Gud och ens eget liv. De som tror p en gud som ett separat vsen har redan problem. De som tror att detta vsen r lngt borta i Himlen eller till stor del otillgngligt har verkligen problem. Men de som tror p en Gud som r just hr, just nu, nrvarande i alla ting inklusive dem sjlva, har en liten chans. Det r en lika praktisk modell fr uppvaknande som ngon annan om den anvnds rtt, vilket den sllan gr. De verkliga problemen uppstr fr de som tror p gudsfria omrden, det vill sga stllen dr Gud inte finns. Det brukar vara mnniskor som tror p en begrnsad, abstrakt Gud. De flesta som tror p Gud har inte tagit sig fr att vervga frgan om de tror p gudsfria omrden eller en begrnsad Gud. Faktum r att de flesta som tror p Gud p ett monoteistiskt stt skulle bli frnrmade av idn att deras Gud skulle vara begrnsad p ngot stt. Men om du frgar dem om Gud r i deras toalettpapper eller i en sten, eller kanske mer specifikt R toalettpappret eller stenen, r deras galna begivenhet p popcorn, r den irriterande kldan i deras armhla, och faktiskt r allt annat, skulle inte ens de som i teorin tror p en allestdes nrvarande, obegrnsad, allsmktig Gud g s lngt. Detta r mycket trkigt, fr om de gjorde det skulle de ha en bra arbetsmodell mot insikten att DET R S DET R. Och s kommer vi tillbaka till min ursprungliga, enkla, utmrkta premiss och test fr bra modeller fr uppvaknande. S hr fungerar det: Om du tror p att du frsker se Gud, och du tror att allt r en manifestation inte bara skapad av Gud utan ven R GUD, r du tillbaka vid de grundlggande insiktsvningarna: att se frnimmelsevrlden precis som den r, eftersom du d kommer att

269

finna den yttersta verkligheten, eller Gud , om du vill kalla den s. Nr mittpunkten genomskdats genom din noggranna underskning av alla dessa frnimmelser, eller alla aspekter av Gud, r allt som finns kvar bara alla dessa frnimmelser som tidigare, det vill sga allt detta Gud. S om ngon verkligen vill tro p en allestdes nrvarande Gud kommer de, genom att exakt, djupt och direkt uppfatta att alla frnimmelser bara r delar av det orsaksmssiga, naturliga uppenbarandet av det de kallar Gud, att genomskda alla grnser mellan jag och allt annat. Vrlden av fenomen lmnas att gra vad den ska, drfr att utvarna inser att de alltid var en del av Gud, i viss mening, fast sdana benmningar r enbart terminologi p ett eller annat stt. Fljaktligen r problemet med GudsModellerna ironiskt nog att mnniskor inte driver dem tillrckligt lngt; om de gjorde det skulle de kunna f ut ngot riktigt bra av dem, ven om de skulle kunna uppn samma sak lika ltt utan dem. Alla andra ideal som innebr att bli Gud eller se Gud r bara underliga drmmar och tnkbara sidoeffekter av andlig utvning. Jag har ngra vnner som fick visioner under LSD-rus dr Gud sa vrdefulla saker till dem, och det r ju fint, men d r man tillbaka i de Mentala Krafternas vrld och det har ingenting att gra med uppvaknande och bara mycket begrnsat att gra med Gud i den yttersta meningen.

Fysiska Modeller
P ett fullkomligt annorlunda spr har vi de Fysiska Modellerna, som brukar innebra ngot slags fysisk perfektion eller stilisering. Den gamla Theravadatexten gr mycket lngt med att rkna upp de 32 intressanta fysiska egenskaperna hos Buddha, som att ha 40 tnder och armar s lnga att han kunde rra vid sina knn utan att bja sig. Det r intressant att se hur saker frndras, fr i vr moderna kontext skulle detta f honom att likna en dentalt funktionshindrad Cro-Magnon istllet fr en andlig superhjlte, men det hr var bara en utvikning. Mnga populrkulturella kllor fr oss att associera intressanta fysiska egenskaper eller ideal med andlighet, speciellt yogatidningar och kampsportsfilmer. Det finns inte mycket mer att sga om dessa modeller annat n att de r underhllande och totalt ovidkommande. Vi kan frestlla oss att upplysning p ngot stt inkluderar fysisk hlsa, eller tro att uppvaknande eller insiktsvningar kan bota sjukdomar, men jag skulle verhuvudtaget inte rkna med ngot sdant. Det vill sga, mina vnner som regelbundet utvar yoga och Tai Chi brukar faktiskt se bra ut, och det r ganska frsteligt. Men det har inte samband med den yttersta insikten mer n perifert p s stt att dessa

270

vningar inkluderar nrvaro, och om de utfrs vl kan de leda till verkliga insikter.

StrlglansModeller
Beslktade med de Fysiska Modellerna r StrlglansModellerna, som brukar innebra att frestlla sig att upplysta personer har ngot slags mrkbar framtoning, vanligtvis utstrlning av krlek, karisma, visdom, frid eller till och med fysiskt ljus. En av mina vnner brukade skoja om detta genom att sga att folk inom vsterlndsk vipassana p Insight Meditation Society tror att en arahant r som Dipa Ma (en skicklig utvare av vipassana och samatha som dog som anagami med sitt eget medgivande) men med ljus strlande ut ur baken. Detta r ngot verdrivet, men det pekar p att de hr idealen r s ingrodda i oss frn mnga olika traditioner att det r svrt att inte tnka sig att upplysta personer mste ha ngot mrkvrdigt kring sig som man kan knna eller se. Alla vet att helgon har ljus som kommer ut ur deras huvuden, p samma stt som Jesus. Man behver bara titta p medeltida mlningar fr att bekrfta detta. Historierna om Buddha r fulla av hans fantastiska nrvaro. Faktum r att hans allra frsta sammantrffande med en annan mnniska efter hans uppvaknande gick till ungefr s hr: Buddha hade stigit upp efter att ha utforskat djupet i sin insikt och sina frmgor. Han beslt sig fr att frska finna sina fem vnner som hade varit med honom under hans period av hrd asketism, och genom att underska vrlden med sina mentala krafter sg han att de var i Benares. Han brjade g lngs vgen mellan Bodh Gaya och Gaya, och den frsta Buddha talade med som inte var en gud eller en jtteorm var munken Upaka. Jag citerar Buddha nr han berttar sin historia som den framstlls i Bhikkhu Nanamolis och Bhikkhu Bodhis The Middle Length Discourses of the Buddha, Sutta #26, eftersom den innehller en s oskattbar rikedom av information om upphovet till dessa modeller och ideal: [Upaka sa] Min vn, din frmga r uppenbar, frgen p din hud r ren och ljus. Vem har du undervisats av, min vn? Vem r din lrare? Vems Dhamma utvar du? Jag [Buddha] svarade Ajivaka Upaka med dessa strofer: Jag r en som har transcenderat allt, en knnare av allt, Obeflckad i allt, avstr allt, Frn begr fullstndigt befriad. Nr jag lrt mig allt detta Frn mig sjlv, vem ska jag utpeka som min lrare?

271

Jag har ingen lrare, och min like Finns ingenstans i hela vrlden Med alla dess gudar, fr jag har ingen mnniska som motstycke. Jag r den Fullbordade i vrlden Jag r den Hgste Lraren. Jag ensam r en Fullt Upplyst Vars lidelser r stillade och utslckta. Jag gr nu till staden Kasi Fr att stta Dhammas Hjul i rrelse. I en vrld som blivit blind Gr jag fr att sl p de Oddligas trumma. [Upaka svarade] Av dina ansprk att dma, borde du vara Vrldens Segerherre. Segrare r sdana som jag Som har lyckats utplna de moraliska bristerna. Jag har vervunnit alla frdrvliga tillstnd, Drfr, Upaka, r jag en segrare. Passagen r anmrkningsvrd p s stt att den stller upp ett stort antal kriterier och detaljer om vad uppvaknande innebr fr Buddha och fr buddhismen p ett s litet utrymme. Dessutom r det intressant hur mnga gnger ordet jag upprepas. Buddha betyder faktiskt ngot i stil med Den Uppvaknade, eller jag r vaken . Vi ser allts att Buddha inte hade ngra problem att tala om vad han hade stadkommit och vem han var, inte heller hade han svrigheter med att tnka tanken jag . Vi noterar hans anmrkningsvrde nrvaro och hans hud, och har d de frsta av de buddhistiska StrlglansModellerna och Fysiska Modellerna. Vi lgger mrke till att han sger att han r verlgsen gudarna, vilket r en slags GudsModell i och av sig sjlv, bara en nnu bttre. Han beskriver att han r fri frn alla moraliska brister och frdrvliga tillstnd, vilket r en komplex blandning av Emotionella och Psykologiska Modeller. Han lgger ocks till de Oddligas trumma, och hr har vi en antydan till en OddlighetsModell eller en UtlocknandeModell, och medan formell buddhism skulle avvisa dessa associationer dyker nd aspekter av bda ofta upp i texterna. Det finns ven en TranscendensModell nr han sger att han r obeflckad av allt, och ven en Modell fr Specifik Kunskap eftersom Buddha sger att han r en knnare av allt. Kort och gott sger han att han har uppntt

272

ngot anmrkningsvrt, och frskrar att han ska tala om fr andra hur de ska kunna gra exakt detsamma som han eller gr han det? Frgan om hur Buddhas frverkligande har samband med vad han frskte lra andra r komplicerad. Det finns tskilliga avsnitt dr han sger att han r mycket annorlunda n och verlgsen alla andra upplysta mnniskor, och drar en klar skiljelinje mellan sig sjlv och arahants. Drfr mste vi titta noga p vad hans pstenden om sig sjlv har att gra med andra, och jag gnar hela nsta kapitel t detta komplexa mne. Det rcker att sga att problemet uppstr nr idealen Buddha diskuterar som tillmpliga p honom sjlv, hur mytologiserade vi n tror att de r, appliceras utan noggrann underskning p andra mnniskor upplysta i teoretiskt underlgsen grad. Sedan har vi det tvetydiga problemet med tibetanerna som utger sig fr att frambringa fullkomliga Buddhor p en livstid Tillbaka till frgan om upplysta personer har en speciell framtoning eller inte. Jag har sett exempel p bda, men jag misstnker att i de flesta fall var deras utstrlning i stort sett samma innan de brjade med andlig utvning. Mnga som frgat mig om utvning genom ren har tveksamt undrat om det var ngot remarkabelt med min framtoning, eller hur jag lyckades dlja mitt frverkligande p jobbet. Jag r bde ledsen och glad att rapportera att jag inte har ngra problem med detta p jobbet, och s vitt jag vet finns det inget srskilt med min utstrlning som inte fanns dr lngt innan jag gav mig in i detta, annat n den tilltro och passion med vilka jag talar om dharma. Kort och gott, de fysiska modellerna och strlglansmodellerna r bara snygg propaganda och nnu en grop fr mnniskor att falla i, bde i den egna utvningen och nr de utvrderar den mjliga nivn av frverkligande hos andra.

KarmaModeller
KarmaModeller innehller lftet att frverkligande p ngot stt eliminerar, gr slut p, upphver eller dmpar de orsaksmssiga krafter som fr dliga saker att hnda den upplysta personen. Karma innefattar handlingar och dess konsekvenser, och i dess enklaste form r det vsentliga budskapet att orsaker leder till effekter p ett lagbundet stt. mnet r svrt att verblicka eftersom de inblandade krafterna och faktorerna r s vidstrckta och komplexa att inget sinne helt kan frst dem. Det vill sga, mnga modeller och buddhistiska ideal presenterar, subtilt eller ppet, modeller fr uppvaknande som utlovar ngot slags lindring eller frihet frn olycka. Men om vi ser p hur livet var fr Buddha, som per definition var s upplyst som det gr att vara enligt buddhismen, rkade han ut fr mnga dliga saker, tminstone enligt texterna. Han hade kronisk

273

huvudvrk och ryggsmrta, fick sjukdomar, attackerades av banditer, utsattes fr mordfrsk; hans egen orden brts upp i stridande falanger, folk trakasserade honom, och s vidare i all ondlighet. Det r tydligt att inte ens Buddha var fri frn karmas lagar, och det verkar naivt att utg frn att vi skulle bli det. Men KarmaModellerna vcker en intressant frga: om tidpunkten fr uppfyllandet av lftena om upplysning och vad detta har med dden att gra. Theravada hvdar att gonblicket fr total frihet frn lidande intrffar nr en arahant eller en Buddha dr, eftersom det bara r d man slutar att fdas p nytt och frnimmelserna som orsakar smrta och obehag upphr helt. Tibetanerna skulle inte instmma d de fokuserar p det eviga livet eller en kontinuerlig rcka av terfdelser av en Buddha eller Bodhisattva i ondlig tid fr att hjlpa andra mnniskor att vakna. Dessa motstridigheter leder oss till andra modeller, men egentligen skapas paradoxerna genom missuppfattningar. KarmaModellerna r nd inte bara skrp. Genom att se varje tanke, tillstnd och knsla som de r uppstr en kad frmga att helt enkelt se dem uppst och frsvinna av sig sjlva, och p s stt inte lta den orsaksmssiga kraften i dem flda vidare till framtiden utan att modereras av intelligens och visdom. P det sttet kan tidigare orsaker, vanor, tendenser och liknande mildras genom att ses klart, och de handlingar vi utfr grundat p detta kan gras med mer medvetenhet, klarhet, och ett vidare, mer allomfattande perspektiv. Detta r inte detsamma som att eliminera all negativ karma, men det r praktiskt, realistiskt och verifierbart och representerar drfr de korn av sanning som finns i KarmaModellerna.

Evig Lycka-Modeller
Evig Lycka-Modellerna fokuserar p att upplysning leder till ett tillstnd av stndig lycka, frid, gldje och salighet. De r vanliga inom hinduismen, men r som starkast i buddhismen och ven andra traditioner, till exempel kristendomens frid som vergr allt frstnd . Buddhismen beskriver ofta Nirvana (Nibbana) som synonymt med den hgsta lycka och slutet p allt lidande, och detta lidandets upphrande r den naturliga fljden av Evig Lycka-Modellerna. Dessa modeller och deras konsekvenser har s stor genomslagskraft i upplysningsvrlden att de r en central, nstan obestridlig del av de flesta mnniskors innersta vertygelser. Ledsen att sga det, men de behver en betydande revidering. Den frsta punkten handlar om obestndighet. Salighet, frid, lycka liksom deras motsatser smrta, kaos och olycka r alla vergende fenomen, beroende av omstndigheterna, och uppstr och frsvinner som vdret. Zen sger att de tiotusen lyckostunderna och de tiotusen

274

sorgerna tgar genom vra liv enligt verklighetens lagar som alltid har funnits. Detta terfr oss till den stora frgan: ndrar frverkligande ngot eller uppenbarar det bara hur allt alltid har varit? Jag fresprkar en modifierad version av det senare alternativet, bde fr utvning och fr att ha sunda modeller. Men lrorna, och de som frsker slja ngot, gr ofta vilse i lftena om en fullkomligt annorlunda och bttre existens. Det vanliga buddhistiska argumentet r att nr frutsttningen frsvinner, det vill sga okunnighet eller missuppfattning, kommer ven lidandet som orsakas av denna frutsttning att frsvinna. Frgan r sedan hur mycket lidande som orsakas av just denna speciella frutsttning och hur mycket som orsakas bara av att vi lever. Jag pstr att det mesta av vrt lidande helt enkelt orsakas av att leva, men mste samtidigt medge att det r ngot med att ndra frhllandet till livets normala realiteter och den mnskliga naturen som hjlper, och varfr jag r s ovillig att erknna att det finns ett slags frid som kommer ur frverkligande r en frga jag fortfarande undersker. Eftersom jag tror starkt p att det finns praktiska skl till att inte frska vertyga om ngot p det hr sttet, misstnker jag att det finns rester av konstigheter i min personlighet som spelar in. Kanske ocks du redan kommit till den slutsatsen. Den andra sidan av Evig Lycka-Modellerna r frestllningen att man p ngot stt kommer in i ett permanent jhanatillstnd, ungefr som fjrde jhana eller ngot slags nirvanskt jhana. De hr versionerna av salighetsmodellerna innebr perfekt, kontinuerlig koncentration opverkad av omstndigheterna eller frstrkt av ngot slags inneboende klla av jhanakvaliteter. Som konstaterades ovan r alla koncentrationstillstnd tidsbegrnsade, inte direkt relaterade till frverkligande, kan uppns bde av den som r upplyst och den som inte r det, och det r drfr ett falskt lfte. Men eftersom s mnga mnniskor fr smaka p jhana och blir skra p att detta bara mste bli allt bttre och mer ihllande efterhand som de gr framsteg, slutar det med att de utvecklar dessa tillstnd om och om igen och inte kommer ngonstans i sin insiktsutvning. Dessutom, varfr skulle ngon som hller fast vid en lyckomodell vilja se in i lidandet? Det vill de inte, och drfr r chansen att de kommer in p verkliga insiktsomrden eller gr ngot bra av Den Mrka Natten mycket liten. Det r sant att det finns ett slags samband mellan det perspektiv p saker som uppstr i de frsta fyra jhana och de fyra Vgarna, och det panoramiska perspektivet i bde fjrde samatha jhana och i arahantskap har flera positiva aspekter gemensamma, men de r inte samma sak. Till och med att nmna dessa mnster och paralleller r riskabelt och kan orsaka massor av missriktad anstrngning och bedmning av var mnniskor r p vgen. Jag tror att detta r ett bra

275

tillflle att introducera det tibetanska konceptet med de Tre Kayas, eftersom det innehller ngra nyttiga aspekter som hjlper till att f en viss ordning p de hr sakerna.

De Tre Kayas
I motsats till vad en del tibetanska buddhister skulle sga till dig, har arahants en djup frstelse av vad som menas med undervisningen i De Tre Kayas eller De Viktigaste Frstelserna . Fr mig str De Tre Kayas mycket nra De Tre vningsformerna i avsikt och innebrd. Arahants frstr djupet i innebrden av att ha blivit fdd och att det fortfarande finns en kropp och ett sinne (kallat nirmanakaya eller manifesterad kropp ), vilket relaterar till vning i moral. Alla lror om beroende freteelser, inbrdes frhllanden och msesidigt beroende tillhr nirmanakayas domner. Arahants r frtrogna med djupet i de vardagliga realiteterna i de mnskliga villkoren: sjukdom (fysisk och mental), sorg, gldje, konflikter, harmoni, njen, smrta, klarhet och frvirring, dumhet och begvning. Allt detta visar sig enligt samma naturlagar som alltid gllt, i motsats till populra vertygelser. En kropp fds och den kommer att bli sjuk och d. De tta Vrldsliga Vindarna av berm och klander, bermmelse och dligt rykte, succ och fiasko, vinst och frlust, blser fortfarande opersonligt som alltid. Lagarna om biokemi, fysik och fysiologi gller fortfarande. Vi mste fortfarande betala skatt. Ur en cynisk synvinkel r nirmanakaya den trkigaste aspekten av upplysning. Trodde man verkligen att det p ngot stt skulle vara annorlunda? Tro inte p reklamen! En annan av den store Bill Hamiltons snabba repliker var Lida mindre, mrka det mer . Ju mer vi vaknar upp desto mer mrker vi exakt vad det innebr att ha blivit fdd. Nirmanakaya r det som avses i det hr avsnittet nr det gller arahanten: Strningar som kommer frn spr av existensen kan inte lngre ses, strningar relaterade till spr av begr kan inte lngre ses, strningar relaterade till spr av motvilja kan inte lngre ses, och nd terstr strningar inneboende i de sex sinnesdrrarna vilka r beroende av en kropp och beroende av livet , frn Sutta #121, Kortare Tal om Tomhet i Buddhas Medellnga Tal. Lgg mrke till att det str sex sinnesdrrar . Arahants tnker, tvrtemot vissa myter om att stoppa tankar som nmnts tidigare. Medan innehllet i tankarna fortfarande r till sin natur dualistiska, r den sanna naturen hos sttet som tankarna manifesterar sig absolut icke-dualistisk. Arahants knner bda aspekterna av tankar direkt, lite som att se vgor p havet men ocks att det hela bestr av vatten och r intimt frbundet. Ingen vg skulle ngonsin kunna luras till att tnka att en vg iakttar, kontrollerar eller r avskild frn andra vgor.

276

Nirmanakaya r ocks den aspekt av frstelse som har att gra med personlighet, vanor och karaktrsfrgor. Tro inte att bara genom att frst den yttersta sanningen om fenomen att dessa ting kommer att frlora srskilt mycket av sin orsaksmssiga trghet. Fr att citera Chi Nul, en stor koreansk Chanmunk: Bara fr att solen lyser klart betyder det inte att all sn omedelbart kommer att smlta . Som ett relaterat tema har nirmanakaya ven att gra med realiteterna i den fysiologiska trgheten i och de biologiska villkoren fr de kroppsliga aspekterna av det emotionella livet. Sinnet hos en kta arahant r ytterst elastiskt, men kroppen fungerar enligt samma lagar som tidigare. Den grnslsa mentala elasticiteten hos en arahant har en del positiva konsekvenser fr det fysiska livet, men den transformerar det inte helt. Drfr r fysiska frnimmelser som hr samman med hunger, smrta, trtthet, sexuell upphetsning, nervositet, rdsla och allt annat fortfarande djup verklighet ven fr en arahant, men det som ppekades ovan i KarmaModellen om att se saker uppst och frsvinna gller fortfarande. Nirmanakaya innefattar mnen som biokemi och neurokemi, och alla de frgor om mental patologi som tillhr dessa. Nirmanakaya bestyrker sanningen som uttrycktes s vl av Lao Tzu nr han talade om att mrker och ljus innehller varandra och att svrigheter och ltthet kompletterar varandra. Ingen niv av upplysning tillter ngon att vlja enbart favorithalvan av verkligheten eller mnniskonaturen och utplna resten. Detta hnder helt enkelt aldrig och r inte mjligt. Jag tror att alla p den andliga vgen d och d borde stta sig med papper och penna och skriva en lista ver sin favorithalva av verkligheten som de tror eller vill ska finnas kvar om de blir fullt upplysta, och sedan notera alla de aspekter av verkligheten som de vill eller vet skulle frsvinna fr evigt. Drefter borde de skriva ner det som de tror skulle dyka upp som ett resultat av fullt frverkligande, som inte finns nu. Skillnaderna mellan dessa listor pekar ofta direkt p vad som blockerar utveckling av visdom ur full acceptans och frstelse av verkligheten. Till och med arahants och buddhor har en favorithalva av verkligheten svl som drmmar om hur saker skulle kunna vara, s dessa drmmar r inte problemet. Men hgt upplysta mnniskor frstr p ett direkt stt att bde den goda och den dliga halvan r delar av den yttersta sanningens natur, inklusive alla tankar om dem, och det gr hela skillnaden. Dessa frnimmelser blossar upp utan anstrngning och upplses sedan, och fr varken mer eller mindre uppmrksamhet n de frtjnar. Det jag frsker pongtera hr r att du ska innefatta de frnimmelser som utgr din vrld i din utvning, och inte fly till idealiserade fantasier om vad frverkligande kommer att likna utan bara notera sdana frnimmelser nr och om de uppstr.

277

Slutligen relaterar nirmanakaya till vrt stoff , vra problem, vra barndomstrauman, vra mrka hemligheter. Jag har vanemssigt ppekat att nr man gr insiktsvningar ska man frska se dessa ting p en gonblick-till-gonblick-niv. Men man mste ocks hitta ett stt att handskas med vra problem p traditionella stt, eller kanske egentligen icke-traditionella. Jobba bara med det nr du inte gr insiktsvningar. ven om det finns samband mellan de hr tv typerna av arbete str de ofta i direkt konflikt. Ta dig tid med det makroskopiska, dr vi mter och lr oss mer om hur man lever vl i vrlden nr det gller knslor, problem, konflikter, trar, gldje, mnniskor, arbete och relationer. Men skapa ocks tid d du resolut stter allt detta t sidan, tid dr du uppehller dig p de flimrande frnimmelserna niv. Osund fixering vid ettdera perspektivet orsakar garanterat problem. Arahants har ocks en frunderlig frstelse fr allt detta, som r unikt fr dem och buddhor (ven om det kan finnas antydningar av det p Tredje Vgen), och som kallas sambhogakaya . De vet att hela verkligheten av fenomen och ven hela det emotionella livet kan uppskattas djupt fr vad det r. De ser att vrlden av begrepp, sprk, symboler, visioner, tankar och drmmar i grund och botten r samma som den materiella vrlden p s stt att de har samma grundlggande natur ur upplevelsemssig synvinkel. Frsta raden i Johannes evangelium I begynnelsen var ordet, och ordet var Gud r ett fint stt att uttrycka det. Fr dem som tycker att denna fras r alltfr kryptisk skriver jag om det till Frn frsta brjan har begrepp, ord, drmmar, visioner och tankar varit en aspekt av den yttersta verkligheten . Dessutom har p ngot underligt stt ven det smsta i vrlden en strukturrikedom som i sig kan vara mycket njutbar, och en mystisk och ibland respektingivande glans inblandat och inneboende i sig. Det man sker efter genomsyrar alla frnimmelser som utgr vrlden, hela tiden, utan undantag. Vilken hpnadsvckande ironi detta r, och vilken stilla gldje det r att upptcka detta till sist. Det r vad som menas med Nirvanas salighet . Det r en mer subtil frstelse n nirmanakaya men motsger det inte. Utver till och med detta frstr arahants i realtid vad som menas med dharmakaya, att inget av detta r de , och att vad de r inte p ngot stt kan skadas, stras eller pverkas i grunden av fenomenvrlden. Dharmakaya tycks samtidigt genomsyra allt, utan att vara allt, och r fullstndigt bortom allt. Det verkar vara permanent och nd omjligt att finna, r tomt och nd medvetet. Till och med detta paradoxala sprk r hopplst grovt och ur en viss synvinkel obehvligt, eftersom en arahant direkt skulle veta vad som avses. Det r detta som menas med att g bortom fdelse och dd , Samsara r Nirvana , en arahant r sprls hr och nu , Sant Jag , och icke-jag . Det finns

278

ngot vackert och nd tragiskt i detta, en svart komedi som en vn till mig uttryckte det. Att ens sga att dharmakaya r en mycket subtil frstelse gr det inte begripligt eftersom frstelsen uppstr mer ur det som r obefintligt n ur en knsla av nrvaro av ngot. andra sidan br nrvaron av allt vittnesbrd om det. Alla de tre insikterna (nirmanakaya, sambhogakaya och dharmakaya) kan ns av en arahant nr som helst enbart genom rrelsen mot dem, vilket innebr att dessa perspektiv uppstr beroende p orsaker vid olika tillfllen. De r tre kompletterande perspektiv p samma sak. Det r som att kunna se giltigheten i perspektivet hos alla de tre personerna i den klassiska taoistiska mlningen Vingerprovarna , dr Konfucius med sina lagar fr att leva i vrlden relaterar till nirmanakaya, Lao Tzu och hans djupa uppskattning av livet till sambhogakaya, och Buddha med sin betoning av Nirvana och att g bortom lidande, fdelse och dd relaterar till dharmakaya. De flesta ser denna tavla som en taoistisk slng r de tv andra traditionerna, men jag tror att den djupare meningen r mer anvndbar. Lran om de Tre Grundlggande Dharmas materialitet, mentalitet och Nibbana r nra beslktade med de tibetanska begreppen om de Tre Kayas eller aspekterna av det fullt upplysta tillstndet; Nirmanakaya relaterar till form, Sambhogakaya till den gldjefyllda, stilla och vidstrckta friden i det fullt upplysta sinnet som frenar det mentala och det fysiska i samma upplevelseflt, och dharmakaya relaterar till Nibbana. Om enbart nirmanakaya vore sann kunde vi sga att frenande upplevelser r svaret och att vi r hela upplevelsefltet. Om enbart dharmakaya vore sann kunde vi sga att transcendenta upplevelser r svaret, att vi skapar och knner hela upplevelsefltet, att vi inte existerar, och att vi r oddliga eller Gud. Ingen av dessa ramar kan ensamma frklara saker tydligt, och drfr, som nmndes i kapitlet Icke-Jag kontra Sant Jag, hller ingen av dem riktigt fr enskild verklighetsprvning. Att presentera de Tre Kayas tillter mig ocks att obevekligt fortstta angripa detta med mnniskor som vill hitta en andlig verklighet annan n den hr. Den stora frestelsen p den andliga vgen r att desperat frska hitta ett stt att n den enkla lttheten i sambhogakaya och den ofrstrbara, transcendenta och oddliga glansen hos dharmakaya medan man i hemlighet hoppas att den jordnra, ordinra, vlbekanta, fysiska, srbara och ofta besvrande nirmanakaya bara liksom ska krla ivg och d eller tminstone radikalt ndra sig. Nirmanakaya behandlas ofta som om det vore det okta styvbarnet till det fullt upplysta tillstndet, men man kan inte ha det ena utan det andra. Frtrogenhet med verkligheten kps till priset av att

279

uppn transcendens bortom verkligheten. Transcendens kps till priset av att uppn frtrogenhet med verkligheten. Dessa oundvikliga fakta fr
inte glmmas bort. Den alltfr vanliga lockelsen frn dem som erbjuder och sljer andlighet r att sjunga lovsnger om sambhogakaya och dharmakaya medan de frsker skyla ver den djupgende och nd jordnra innebrden av nirmanakaya. Kpare, akta er! Om inte upplysta personer knner sin fulla mnsklighet och den vanliga vrlden, skulle medknsla med dem sjlva och andra vara omjlig. Ur tibetansk synvinkel r det fr att upplysta mnniskor gradvis frlorar sina artificiella frsvar mot nirmanakaya som de inte har ngot annat val n att bli bodhisattvas, vilket leder oss p ett bra stt till nsta modell

OddlighetsModeller
OddlighetsModellerna r betydligt mer utbredda i tibetansk buddhism n i vriga riktningar, men de frekommer ven i Rena Landet-buddhism och ibland i andra sammanhang. Medan alla riktningar inom buddhism ena sidan kategoriskt frnekar oddlighet som mlet baserat p standardinnehllet i buddhistisk logik, r det nd mnga som gr tvrt emot och sljer oddlighet p ett stt som om de var frsljare av begagnade bilar. S mnga buddhister vill vara uppe i himlen som kallas Nirvana, i form av tomma och nd avskilda vsen som inte existerar och nd lever fr evigt som Bodhisattvas och rddar vrlden. Medan det finns massor av bra saker med Bodhisattvalften r detta nd ett helt annat erbjudande dr resultatet r lite mer jordnra n de flesta tnkt sig. Men mnga buddhister r s hjrntvttade med idealet att bli Hpnadsvckande Supermnniskor att de r redo att ge upp frestllningen att de verkligen kan frst ngot i den hr livstiden i utbyte mot drmmen att ngra billioner livstider lngre fram kunna bli Andliga Superstars. Hur som helst, eftersom deras mentalitet r i grunden lik den hos mnniskor som gtt in i ngon underlig sekt, rekommenderar jag inte att frska vertyga dem om ngot annat eftersom det oftast bara gr dem frbannade. Gr bara dina vningar, ta vara p din egen frstelse och se sedan vad du kan gra utifrn det. Nu som tidigare finns det ngra underliga sanningar i oddlighetsmodellerna, p tv fronter. Fr det frsta, ur en teknisk synvinkel, det som traditionellt kallas Dharmakaya, Oddlighet, Nirvana, Tao, Tomhet, Buddha, Naturen med mera r ofrstrbart och tidlst, men det r fr att det inte r ngot specifikt. Detta har redan diskuterats, och enkelt uttryckt r ur denna synvinkel frestllningen om dd eller obestndighet inte tillmpbar. Motsatta sidan av detta, den vanliga, obestndiga vrlden, Nirmanakaya med mera, r att

280

orsakssammanhang sprider sig och fortgr fr evigt. Detta r ett intressant stt att se p saker; ett mycket praktiskt, insiktsorienterar stt. Ur en synvinkel av tid, orsak och verkan sprider sig allt ut i universum liksom regndroppar krusar vattnet. Denna process, det vill sga vrlden och vi, har alltid varit tom. Om vi r ngonting alls, r det ett mnster av vgformade frnimmelser som uppstr ur orsaker och effekter och leder till orsaker och effekter. S vi snder vgrrelser av vad n och hur n vi r ut i den orsaksmssiga framtiden. Om vi r upplysta, r detta en aspekt av det som strmmar ut i de mnster vi kallar tid, och dessa vgrrelser pgr utan definierbart slut. Lror om reinkarnation blir vid denna punkt ngot problematiska. Vi ser allts att det finns ngot i OddlighetsModellerna, men de r inte till stor nytta fr insiktsvningar frutom med att frmja uppskattning av kausalitet. Jag tycker de r mycket mer anvndbara vid vning i moral, trots deras uppenbara paradigmproblem. En bermd traditionell analogi lyder s hr: Om du tnder ett ljus, sedan tnder ett annat ljus med den lgan och blser ut det frsta, vad har verfrts? Detta r orsakssammanhang utan en permanent existens, resonans utan kontinuitet, ett artificiellt men anvndbart igenknnande av ett mnster, och ingenting annat.

TranscendensModeller
Relaterat till modellerna fr Oddlighet och Lycka har vi TranscendensModellerna. De lovar frmst att du kommer att f det bsta av tv vrldar: du kommer att vara i vrlden men inte tillhra den, kunna njuta av allt trevligt men vara immun mot smrta och svrigheter, och p s stt leva i ett beskyddat tillstnd av partiell, selektiv transcendens. En massa mnniskor frsker efterlikna ett sdant tillstnd i sin utvning: stllda infr lidande antingen bortser de frn det eller frsker gra sin uppmrksamhet s vid eller vag att de inte mrker det, och nr trevliga saker uppstr frsker de hnga fast vid dessa upplevelser och ka dem. ven om detta r fullstndigt naturligt r det raka motsatsen till insiktsvningar, och nd kanske de knner djupt att detta r att va fr den transcendens de har blivit lovade. Som sagts tidigare r den frutsgbara och uppenbara sanningen att transcendens kps till priset av en mycket djup, direkt frtrogenhet med livet, hela livet, bde gott och ont. P samma stt kps denna djupa frtrogenhet med livet till priset av transcendens. Medan alla nstan automatiskt ser den goda sidan hos bda, reflekterar f ver att frverkligande medfr en djup, direkt upplevelse av allt som r smrtsamt och ven den motvilliga frstelsen av hur tomma och kortlivade gldjemnena r. Man mste vara frsiktig hr, och jag fresprkar inte att man tar till sig ngon av ytterligheterna. Vra vanliga

281

liv har redan allt detta, s titta inte efter ngot annat n det som pgr. Se istllet in i ditt liv som det r och se De Tre Knnetecknen hos det direkt, gonblick fr gonblick. Detta r vgen till svaret p den underliga paradoxen som allt detta pekar mot.

UtslocknandeModeller
P baksidan av OddlighetsModellerna, och delvis som motsats till TranscendensModellerna hittar vi UtslocknandeModellerna. De r i huvudsak ett lfte att insiktsvningar gr att du antingen aldrig terfds, eller att du blir icke-existerande p ngot stt i en vardaglig betydelse. Den frsta grundlggande sprickan i dessa modeller r att de frutstter en existens som dessa saker kan hnda fr, vilket ur insiktssynvinkel redan r ett problem. Insiktsvningar frutstter tomhet som det som alltid har gllt, och drfr strider detta att anta att det finns ngot som terfds direkt mot deras grundpremisser. S antagandet att det finns ngon som antingen inte kommer att terfdas eller kommer att upphra att finnas (givet att de fanns tidigare), r absurd och hr inte hemma i den yttersta visdomens sprk. Men sida efter sida lovar buddhismen att det inte kommer att finnas fler intrden i ngot tillstnd av varande, ingen mer terfdelse, inget mer jag, och att detta p ngot stt ska f ngon bort frn lidandets hjul. Hr kommer vi in i en zon s gr som den kan bli i det andliga sprket. Mellan de knepiga lftena i OddlighetsModellerna och de knepiga lftena i UtslocknandeModellerna kan vi verkligen rka in i paradigmproblem. P ngot stt r vi skra p att ngon av dessa mste vara rtt, eller kanske bda, eller kanske ingen, eller att ngon annan kombination som vi fr nrvarande inte kan tnka ut mste vara den rtta. Men alla dessa modeller grundar sig p ett fundamentalt fel: missuppfattningen av frnimmelser, och slutsatsen som grundar sig p denna missuppfattning att det finns ett separat, permanent jag som alla dessa dualistiska begrepp kan knytas till. Det finns det inte, eller har ngonsin funnits, men frnimmelser uppstr nd. Det r en bekvm, praktisk arbetshypotes, en konvention, ett stta att uttrycka sig, men inget annat. Drfr gr inte alla dessa egendomliga frestllningar att tillmpa. Att helt enkelt va och uppfatta frnimmelser klart visar vgen ut ur dessa paradoxer.

KrleksModeller
P en helt annan linje hitar vi KrleksModellerna. De r svra att relatera till ngon av de tidigare kategorierna utom kanske Emotionella Modeller, men de innebr i huvudsak att vi lskar alla, knner krlek hela tiden, sjlva blir Krlek, blir lskade av alla, eller ngot slags

282

kombination av dessa. De tv frsta finner man vanligtvis i olika hnvisningar, som Sri Nisargadatta Maharajs bermda citat: Visdom sger mig att jag r ingenting. Krlek sger mig att jag r allting. Mellan dessa bda fldar mitt liv. Detta r verkligen inget dligt citat eftersom det frsker ringa in de uppenbara paradoxerna i andlig frstelse . Det r i frsta hand ett uttryck fr den tibetanska frestllningen om att balansera tomhet och medknsla, och jag gillar det av denna anledning. Men mnga mnniskor tror att upplysta personer utstrlar krlek hela tiden, gr omkring och sger krleksfulla saker och knner djup krlek fr allting alltid och liknande. Dessvrre kan detta inte vara lngre frn sanningen. Medan det ibland r lttare att ta strre delen av mnskligheten i beaktande nr man genomskdar mittpunkten r detta mycket lngt frn att g omkring i ett oavbrutet tillstnd av krlek. Mer lmsk, djup, sllan uttalad och nd vertygande r frestllningen att vi p ngot stt ska bli upplysta och sedan ska mnniskor inte bara tycka om oss, de kommer att lska oss. Oj, vad detta har svrt att tla verklighetsprvning. Ta en historia om vem som helst av dina favoriter bland andliga superhjltar, som Buddha, Jesus, Johannes av Korset eller Rumi, och lgg mrke till hur mnniskor reagerade p dem. Uppfattningen att man ska bli omsluten, accepterad, uppskattad, respekterad, beundrad eller ens omtyckt av ngon enbart p grund av frverkligandet r tragiskt nog bara ytterligare en vacker, illusorisk drm. Kort sagt, tnk tv gnger innan du sger upp dig p jobbet, eller gr nerfr gatan i din gurukostym och deklarerar ditt frverkligande fr att alla ska lska dig. Det r sant att du kan lna en massa frprogrammerad respekt frn vissa mnniskor enbart genom att bli ordinerad, vilket sett p ett annat stt betyder att ordination kan skaffa dig samma respekt som ditt frverkligande skulle ge dig i ett idealiskt universum. Men detta skulle vara infr en udda utvald publik, och spelen du mste delta i fr att vara en del av den gruppen r betydande. Du kan ocks f en massa respekt genom att hamna i rullorna ver hgre lrare, men det finns subtila krafter som d kommer att tvinga dig att frneka mycket av din egen mnsklighet nr du r offentlig, vilket leder till de avigsidor jag nmnde ovan. Dessa punkter anspelar ocks p de Sociala Modellerna som fljer strax.

EnhetsModeller
Relaterat till KrleksModellerna finns EnhetsModellerna, som utlovar en ptaglig knsla av din frbindelse med allt annat. Det r ytterligare en av de modeller som innehller ett slags sanning, men den r i sjlva verket en ytterlighet av enhet/utslocknandeparadoxen. Det vi i

283

allmnhet frestller oss hr r att vi kommer att frbli en aktr, en avskild, medveten, kontrollerande varelse och nd en del av allt hela tiden, eller nnu mer skrattretande, att vi har kontroll ver allt hela tiden. Jag har redan lagt massor av tid p den hr modellen i avsnittet Icke-Jag kontra Sant Jag och i fregende modeller, s jag gr vidare med det enkla konstaterandet att tro p enhetsmodeller r att missa ngot fundamentalt.

Sociala Modeller
P samma spr som KrleksModeller finns Sociala Modeller. De brukar omfatta alla slags sociala konsekvenser eller problem kring upplysning. Bland annat kan vi tro att upplysning automatiskt har vissa nskvrda sociala fljder, som att vara accepterad i en speciell social roll, till exempel som lrare, guide, mentor, andlig vn, guru, ledare, avatar eller liknande. Det innebr oftast att ngon vagt definierad grupp av mnniskor accepterar oss. Medan andliga uppnenden och fristende egenskaper ibland kan inspirera mnniskor att se oss p dessa stt finns det absolut ingen garanti. Som jag ppekat tidigare har massor av visa mnniskor blivit frljligade, utfrysta, trakasserade, attackerade, fngslade och mrdade nr de talat utifrn denna position. Kort och gott, alla sociala konsekvenser av frverkligande (under frutsttning att pstendet eller frvissningen om detta r korrekt) kommer att vara utlmnade till barmhrtigheten i ordinr orsaksmssig verklighet, precis som allt annat, och ordinr orsaksmssig verklighet kan verkligen vara t skogen ibland. Dessutom har den stora majoriteten av mnniskor inte en aning om vad upplysning handlar om, tror inte att upplysning verkligen frekommer idag, har inte upplysning som en del av sin uppfattning om vad som r mjligt eller ens nskvrt, eller kanske till och med tycker att frestllningen att du tror du r upplyst r ett hot mot deras religisa tro, eller ett tecken p storhetsvansinne, arrogans, frvirring eller psykos hos dig. Jag har levt med dessa frgestllningar i ver ett decennium nu och kan bertta att dessa reaktioner r lika tnkbara att stta p i sociala kretsar inom buddhismen som i andra grupper inom meditativa eller icke-meditativa, religisa eller icke-religisa traditioner. Andra Sociala Modeller innebr att upplysning har att gra med andra mnniskors sikter om vi r eller inte r upplysta, vilket betyder att upplysning enbart r en social verenskommelse eller kollektiv utnmning som inte har ngot att gra med verkligheten eller individens uppfattning av den. I den hr modellen kan upplysning liknas vid det som hnder nr vi vljer en regering (eller lgger vr rst fr en). Detta r ganska vanligt i ett antal vsterlndska buddhistkretsar, inklusive ngra stora retreatcenter, dr alla bugar fr de hgre lrarna och nd

284

har i sin vrldsbild att ingen blir upplyst p riktigt. ven om modellen frmst r en neuros hos andliga personer finns det faktiskt ngra verkliga, praktiska sanningar gmda i den. Medan vr direkta perception av verkligheten beror p vr utvning och vra insikter, kommer alla frsk att skapa insikt om detta hos andra att i hg grad gynnas eller hindras av vad mnniskor tnker om oss, antingen vi har ngon titel eller inte, antingen ngon tradition accepterar oss som lrare eller inte, och oavsett om de begrepp och sprk vi anvnder fr att beskriva och slja vrt frverkligande passar i de kulturella frvntningarna och normerna i vra sociala kretsar. Dessutom finns det en del som felaktigt tror att de r upplysta fr att ngon annan tror det, och mnga mnniskor i rullorna ver hgre lrare borde frmodligen inte vara dr. P ett eller annat stt r det vrt att underska vra djupaste frestllningar betrffande de sociala konsekvenser vi tror ska intrffa nr vi blir upplysta eller mer upplysta. De kan ha stor inverkan p vr utvning, vr motivation att va, och vilka slags framgngar och misslyckanden vi har med att sprida insikterna nr vi vl ftt dem sjlva. Olyckligtvis tenderar de flesta av vra frestllningar att vara ngot orealistiska, med ursprung i de frsteliga mnskliga behoven av bekrftelse, roll och social status. terigen, ju lngre bort frn den rdande verkligheten vra drmmar r desto mer mste vi se p vad som hnder just nu, och att dessa drmmar och behov bara r en liten del av de vergende, orsaksmssiga frnimmelser som uppstr och frsvinner. Uttryckt i praktiska ordalag och med exempel frn vardagen skulle du kunna vara en utlndsk medicinstuderande som hade studerat flitigt i ngon utlndsk skola, fullfljt en bra utlndsk specialistutbildning, blivit fullt kvalificerad att praktisera utifrn den kunskap, erfarenhet och talang du uppntt, och nd inte vara kvalificerad att praktisera i Sverige frrn du gtt genom alla stegen igen. Samma problem kan uppst nr mnniskor hller sig utanfr en tradition eller delvis utanfr och nd arbetar vl med insiktsvningar. De har kunskapen men inte det sociala erknnandet. Liksom Pltmannen i Trollkarlen frn Oz som saknar examen kan de som r upplysta men inte har fljt ngot standardspr f problem. Men det ger ocks friheten att tala utan att oroa sig ver om ngon instans gillar det du sger, och det finns mycket annat att sga om standardfrorna. Jag befinner mig sjlv i en sdan grzon, liksom mnga andra lrare idag. Jag har uppntt mycket genom att anvnda tekniker frn Theravada, en tradition som uttryckligen sger att bara munkar kan veta det jag vet och vanligen bara erknner munkar som traditionsbrare. Detta r ett kulturellt och socialt problem, och belyser den sanning som finns i de sociala modellerna. Jag misstnker att det kommer att finnas

285

mycket mer av detta efterhand som dharma sprider sig i modern tid och fler mnniskor lyckas. Vi behver hitta lsningar p det hr problemet, lsningar som varken upphjer mnniskor artificiellt eller hindrar dem frn att dela med sig av det de vet till nytta fr andra.

De Tre Yanas
Jag r en inbiten supporter av Theravada, men jag uppskattar ocks mycket i resten av buddhismen och vrldens vriga stora mystiska traditioner. I den andan bjuder jag p fljande: Traditionell tibetansk utvning r uppdelad i Tre Yanas eller medium: Hinayana, Mahayana och Vajrayana. De mter mycket vl behoven hos utvare p olika niver i den Enkla Modellen som presenterades tidigare. Hinayana r en uppsttning tekniker och vningar som r mycket lika mnga av de traditionella vningarna i Theravada, och de frvxlas ofta av denna anledning (det finns en viss historisk koppling mellan de tv som jag inte gr in p hr). Hinayanas betonar grundlggande moral, att stabilisera sinnet och att se in i De Tre Knnetecknen, det vill sga alla de grundlggande vningar jag nmnde i Del I. Det r utformat fr att leda en person till frsta stadiet av uppvaknande, eller frsta vgen vilken tibetanerna skulle kalla tredje vgen i Den Tibetanska FemvgsModellen, eller att uppn frsta bhumi. Att komma till nsta stadium i den enkla modellen eller tredje vgen innebr en djup frstelse av inbrdes beroende i realtid och en villighet att verlmna sig t det. Mahayana tillhandahller metoder fr stor frstelse av detta med sin starka betoning p att hjlpa andra och p den inneboende tomheten ( shunyata ) i fenomen. Bodhisattvalftet, en grundlggande del av Mahayana, uttrycker inte bara en djup vilja att verlmna sig till och frst inbrdes beroende. Betoningen p att inte bli en fullstndig Buddha kan hjlpa mnniskor att komma bort frn lockelsen i helt framtidsorienterade ml och storslagna visioner om perfektion som fortfarande kan vara en stor utmaning p det hr stadiet. Fr att komma till nsta stadium mste man fullstndigt frst den inneboende klarheten hos alla fenomen utan undantag. Vajrayana, med dess tonvikt p inneboende klarhet och tantriska tekniker som arbetar med den uppvaknade naturen hos rikedomen p det emotionella omrdet, gr mycket bra samman med behoven hos den som frsker uppn den slutliga frstelsen att tomhet r form. Dzogchens lror betonar ocks uttryckligen inneboende klarhet, och att alla ting har sanningens natur. Jag r sjlvklart fortfarande en stor supporter av Theravada, men jag uppskattar mycket den strikta sknheten i systemet De Tre Yanas

286

hos tibetanerna. Det har en frunderlig frfining och r en del av det som hnder naturligt ven om man fljer Theravadatekniker. Jag tycker ocks mycket om Zen, srkilt dess starka tonvikt p att hlla saker p jorden, som i citatet Efter upplysning, tvtten . Om du lr dig ngon av dessa traditioner vl kommer du att se att var och en innehller de andra. Som alltid r det inte traditionen som r viktig, utan att den fungerar fr dig. Kort och gott: modellerna fr icke-dualitet r de enda modeller fr uppvaknande som hller utan frsvar, frbehll eller undantag. Resten av modellerna har allvarliga problem, ven om var och en kan innehlla en viss mngd sanning - om n dligt uttryckt. Under frutsttning av tillrcklig erfarenhet av den verkliga vrlden kommer de som tror p bokstavliga tolkningar av sdana frvirrade modeller som de som talar fr begrnsad emotionell spnnvidd och mjliga handlingar att antingen: 1) Tvingas komma till slutsatsen att ingen levande varelse motsvarar deras definition av upplysning, 2) Tvingas in i ett mrkt hrn av borderline-psykotiska rationaliseringar av det som faktiskt hnder, eller 3) Vara p vg mot ett riktigt grymt uppvaknande, fr att vitsa till det. Det finns bara en enda sak jag kan tnka mig som r vrre n elever som blir fngade i dogmatiken i de smsta modellerna, och det r frverkligade lrare som blir fngade i dem. ven om det r beklmmande nr folk med lng erfarenhet av retreat men ingen fundamental insikt vill sprida glans ver sin vackra tradition genom att upptrda som om de visste mer n de faktiskt gr, r det dubbelt beklmmande nr upplysta mnniskor fngas i dessa ohllbara modeller och beter sig som om de arbetade p samma fantasibetonade stt som de flesta mnniskor tror att de gr. Jag vet exakt var de kommer frn och hur frestande detta r, men jag drmmer om den dag nr sdant aldrig hnder. Dharmavrlden skulle fungera s mycket bttre om lrare var rliga om vad frverkligande r och inte r, bde infr sina elever och sig sjlva. Tro inte att detta slags orlighet inte finns. Jag har sett ngra av mina allra bsta och mest frverkligade lrare falla i den hr fllan och har ven gjort det sjlv fler gnger n jag kan rkna. Lr dig frn dem som ftt lra sig den hrda vgen och r villiga att erknna det.

Bli av med vrt stoff kontra bli av med Delningen

ven om jag redogjort underfrsttt fr dessa tv modeller ovan tnker jag summera dem igen fr att frskra mig om att jag klargjort denna viktiga punkt. Det finns modeller fr uppvaknande som innebr

287

att gra sig av med allt sitt stoff , det vill sga vra problem, skavanker, konstigheter, smrtor, negativa knslor, trauman, personlighetsdrag, kulturellt bagage, barndomsrr, relationstrassel, oskerhet, rdsla, underliga ider och s vidare. Sdana modeller ligger bakom de flesta av de konventionella visionerna om andligt uppnende. Det lustiga r att massor av mnniskor lgger mycket tid p att bli av med allt sitt stoff men tror att upplysning, det vill sga att gra sig av med illusionen om den dualistiska delningen, r i stort sett ouppneligt. Jag har precis den motsatta uppfattningen: att bli av med delningen r mycket mjligt men att bli av med allt vrt stoff r totalt omjligt. Nr jag hr om sdana som vill uppn en typ av buddhaskap som definieras som att inte ha ngot stoff tnker jag ofta fr mig sjlv att de orkneliga eoner som man vanligen sger r ndvndigt fr att uppn detta r en stor underskattning. Den verkliga vrlden handlar om stoff, och upplysning handlar om den verkliga vrlden. Det riktigt trevliga med att bli sig av med delningen, bortsett frn det faktum att det kan gras, r att vi d kan bli vnner med vrt stoff p ett naturligt stt, ven om det r rena pesten. Vi kan arbeta med det s bra som det r mjligt frn en position av stor klarhet och frstelse. Stadium fr stadium gr detta att verge delningen den lngsamma men ndvndiga lkningen mycket lttare eller tminstone mer drglig. Ta dig drfr tid att arbeta med ditt stoff, eller frsk lta bli om du vill. Vrt stoff finns och mste hanteras i alla fall. Men vervg allvarligt att ocks gra de vningar som kan ta bort delningen, det vill sga de som fr oss att se den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr allt vrt stoff - och vra frsk att hantera det. Prva dessa tv scenarios fr bedmning och se vilket som verkar passa fr dina livsml, med din vision av ett vl levt liv: I det frsta ska du frestlla dig att jobba med ditt stoff s gott du kan under strre delen av ditt liv, utan att egentligen veta vad som bara r ondigt sinnesbrus och mental press orsakat av brist p grundlggande klarhet. P gamla dagar brjar du med vningar som leder till frverkligande. Vinsten med den nivn av frstelse kan du sedan anvnda till nytta fr dig sjlv och andra under de terstende ren av ditt liv. I det andra scenariot brjar du tidigt i din andliga utvning att strva efter frverkligande och fljer de bestmda instruktionerna och rekommendationerna i en vlutvecklad insiktstradition. Sedan anvnder du nivn av kad klarhet, acceptans, frtrogenhet med livet och transcendens till att arbeta med ditt stoff och till nytta fr andra i resten av ditt liv. Denna andra taktik ser verlgset bst ut i mina gon, men det r fortfarande mjligt att det r en smakfrga. Men ta p ett eller annat stt ansvar fr det val du gr.

288

Lrorna om Inget att Gra och Du r Redan Dr

P detta alldeles speciella omrde knner jag behov av att ta itu med, det vill sga krossa med varje del av den retoriska kraft jag har, den frestllning som fresprkas av vissa lrare och ven traditioner att det inte finns ngot att gra, inget att uppn, inget ml att n, ingen upplysning annat n det normala tillstndet i tillvaron, ingen utvning eller tradition som r av vrde, ingen teknik som kan hjlpa. Den andra sidan av detta falska mynt r synpunkten att du redan r upplyst, redan dr, redan helt fullndad, och att du i grund och botten bara behver f reda p detta av de som frstr det, vilket hade varit mycket vnligt av dem om det vore sant frutom att det r rent skitprat. Lrorna om Inget att Gra och Du r Redan Dr r bda helt vrdelsa ytterligheter inom samma grunduppfattning att om man anstrnger sig fr att uppn bemstrande har man inte frsttt vad det handlar om. Bda motsger ocks den fundamentala frutsttningen fr denna bok; att det finns ngot fantastiskt att uppn och frst och att det finns specifika, reproducerbara metoder som kan hjlpa dig att gra detta. Hr kommer en detaljerad analys av vad som r galet med dessa och liknande perspektiv. En del frsvarare av de hr synstten hvdar att de r de hgsta, mest omedelbara, kompletta och direkta lror man kan verka fr, men jag frskrar att de inte leder till mycket gott som inte kan uppns inom andra begreppsmssiga ramar som inte r tillnrmelsevis lika problematiska eller ltta att misstolka. Fr det frsta uppmuntrar de mnniskor att inte va. Frsvararna kan sga vad de vill, men om och om igen har jag sett mnniskor som anslutit sig till den hr sortens frestllningar vila p sin smarthet och sina stora bakar och drfr inte ftt det som mina fullt ut mediterande vnner fr. Den verkar s lugnande, den hr uppfattningen att du redan r ngot som du faktiskt inte r, eller att det inte finns ngot du kan gra som skulle vara till nytta. Idn att mnniskor redan r ngot kringgr sakfrgan: Vad r de? I de hr synstten brukar psts att de redan r ngot sdant som perfekta, upplysta, frverkligade, uppvaknande, eller ngot nnu vrre som Medvetenhet, Kosmiskt Medvetande, Atman, en aspekt av Det Gudomliga och s vidare, begrepp som man faktiskt inte kan hitta motsvarigheter till i verkligheten. ven buddhismen hemfaller t sdant ibland med termer som Dharmakaya och buddhanatur; dessa r mycket undanglidande, upphjda begrepp som tillkommit senare och som krver ett ton frklaringar och praktisk erfarenhet fr att frhindra att de bli de monster de nstan alltid blir i hnderna p mindre erfarna personer. Uppvaknande innebr att klart uppfatta universella egenskaper hos fenomen. Visst kan man frska vila bekvmt i den intellektuella uppfattningen att dessa universella egenskaper finns dr nd, och lta

289

sig lugnas av lror med ltt missfrstdda pstenden som Jag har inte uppntt ngonting genom fullkomlig och overtrffad upplysning . Men hela den innersta, essentiella grundpongen i allt detta r att det finns ngot att uppn genom att bli en av dem som direkt kan uppfatta den sanna naturen hos tingen klart nog fr att i grunden ndra hur verkligheten uppfattas i realtid. Den raka sanningen r att den stora majoriteten i brjan inte kan gra ngot som ens kommer i nrheten av detta, och de flesta har tur om de kan sitta genom tre andetag i rad innan de vandrar ivg i sitt neurotiska skrp. S mycket mindre chans att de uppfattar ngot befriande i dessa andetag. Pstendet att alla redan kan uppfatta verkligheten utan anstrngning i realtid p samma stt som mstarna r en hpnadsvckande orlighet, lgn, osanning och kort sagt en stor hg med apatiskapande vanvett. Om man gr omkring och frgar mnniskor utan mycket god insikt i dessa ting, det vill sga som inte r upplysta, om grundlggande delar i dharma; detaljer som r uppenbara fr de som lrt sig vara mycket uppmrksamma, finner man att alla inte redan uppfattar saker p en niv som gr den skillnad dharma utlovar. Dessutom har till och med de p lgre niver av upplysning generellt svrt att sga att de verkligen kan uppfatta tomheten, klarheten, jaglsheten, obestndigheten, orsaksmssigheten och flyktigheten hos verkligheten i realtid hela tiden utan att verkligen vara tvungna att gra ngot. Uppfattningen att detta r s ltt som att bara vara det du alltid varit r helt av banan, eftersom den stora majoriteten r sorgligt outvecklade p den perceptuella fronten. Alla verklighetstester avsljar allts att de tv lrorna missar en mycket viktig punkt: Medan de universella knnetecknen alltid manifesterar sig i alla ting och alltid, finns det mnniskor som kan uppfatta detta tydligt och sdana som inte kan det. vningar i meditation, begreppsmssiga ramar, tekniker, lrare, texter, diskussioner och liknande kan alla bidra till att utveckla den inneboende frmgan att till sist frst vad som r mjligt vilket tusentals utvare genom tiderna har upptckt. Jag knner sjlv till bde fre och efter, i meningen att jag vet vad jag hade frmga att uppfatta och frst innan jag brjat meditera och efterhand. Att bli matad med ider om att jag redan var s utvecklad som jag kunde bli, redan var upplyst, redan var dr, inte hade ngot kvar att gra, inget att utveckla, redan var s klar som jag kunde bli och redan var perfekt uppvaknad, kunde inte gra den skillnad som utvning under tusentals timmar under mnga r kunde gra. Det skulle vara som att sga att du redan r konsertpianist men bara inte har insett det, eller du redan r krnfysiker men bara mste fatta det, eller att du redan talar alla sprk, du mste bara frst det. Det skulle vara som att sga till en tvring: Du frstr redan allting du

290

behver veta s sluta omedelbart lra dig nya saker; eller till en allvarligt paranoid schizofren person: Du r redan lika mentalt frisk som vem som helst och behver inte ta ngra mediciner, och du ska bara flja de rster som sger att du ska dda folk; eller till en person med hjrtsjukdom: Bara fortstt du rka och ta friterad flsksvl och du kommer att bli frisk; eller till en analfabet utan matematisk frstelse som har svrt att klara sig i den moderna vrlden och stndigt blir lurad: Det finns ingen anledning att lra sig lsa och rkna, du r bra som du r; eller sga till en girig korrumperad finanshaj och manschettkriminell fascistisk alkoholiserad hustrumisshandlare: Hej polarn, du r en vacker perfekt blomma i Nuet, redan upplyst, du klarar dig bara fint, wow liksom, s fortstt bara med det du hller p med, kompis. Skulle du lta en blind och halvt frlamad otrnad strokepatient utfra ppen hjrtkirurgi p ditt barn grundat p idn att han redan var en fullndad kirurg men bara behvde inse det? Skulle du flja dharmaundervisning frn mnniskor som matar andra med sdant hr skrp? De som tror att alla ngon gng i sin utveckling ska bli s klara och perceptiva som de kan bli bara genom att leva missar ngot mycket djupt. Tror de att ngon bara behver pminna dem om de hr sakerna och pltsligt uppenbarar sig all visdom och klarhet? Jag har uppntt s mycket bra och blivit av med s mycket dligt genom att lra mig va vl, lra mig koncentration, lra mig teori, lra mig insiktsvningar, genomg den organiska processen i stadierna ver decennier, lsa historierna, lsa om stora mstares liv, diskutera dharma med dharmavnner, debattera detaljer, brottas med svra begrepp och hur jag ska anvnda dem i mitt dagliga liv, undervisa, lra, studera, leka med de mentala krafterna, skriva, grva djupt i frnimmelsevrlden och inse hur saker r, att jag blir frbluffad ver att ngon vill frska reducera ngot s storslaget, underbart, djupt, rikt, hpnadsvckande och grundlggande till en s usel, ljlig frestllning som pstendet att allt redan finns dr i alla oavsett vad de gjort eller inte gjort. Alla dessa frtjnster, frdigheter, frmgor, krafter, tillstnd, stadier, erfarenheter, insikter och fundamentala perceptionsfrndringar var helt enkelt inte tillgngliga innan jag gjort jobbet, tagit mig tid, deltagit i processen, och ingenting som ngon sagt om att det var annorlunda kunde ha hjlpt eller ftt det att hnda. Jag knner inte till ett enda exempel dr det som r ndvndigt och tillrckligt fr att dessa frtjnster ska uppst inte innebar ngot slags arbete. Jag sger helt enkelt till dem som framhrdar i att fresprka lrorna om Inget att Gra och Du r Redan Dr: SLUTA!! Ni sprider galenskap, och det r en galenskap som mnga mnniskor inte kommer att kunna se r galen, vilket tycks inkludera dem som talar fr dessa vanfrestllningar. Jag brukar sllan g s lngt att jag sger t mnniskor att det r ngot fullstndigt fel med det de tnker och hur de

291

sprider det vidare att de borde sluta med det omedelbart och fr evigt, men detta speciella fall r ett strlande exempel p ngot jag anser s motbjudande att det borde revideras i grunden. Oavsett vilka avsikter som finns utnyttjar dessa lror en halvsanning som verkar ytterst behaglig och frfrisk fr oss neurotiska utvare som knappt kan st ut med nnu en omgng anstrngningar och har det svrt med sjlvacceptansen, och frvandlar vrngbilden till ett sockrat gift. Det finns ingen anledning att begrnsa de tre anvndbara begreppen 1) icke-jag, 2) sjlvacceptans i den vardagliga meningen, och 3) uppfattningen att de frnimmelser som leder till frstelse om de uppfattas klart om och om igen manifesterar sig just hr, just nu, till ett s perverst vridet och nd skenbart gynnsamt och vlgrande koncept som det de olyckligtvis fresprkar.

Slutponger
Andlighet som ignorerar eller frsker dlja vra oundvikliga mrka eller onskade sidor r dmd att misslyckas. Modeller fr frverkligande som innebr hga ideal fr mnsklig perfektion har orsakat s mycket missmod, frtvivlan och missriktad anstrngning genom tiderna att jag inte har ngra betnkligheter infr att gra mitt allra bsta fr att sl dem i bitar mot verklighetens skarpa klippor. De r inte alltid fullstndigt vrdelsa, och det finns ett visst vrde i att hlla en hg standard fr det vi strvar emot som vi kommer att se i nsta kapitel, men fr det mesta tolkas de alltfr allvarligt fr att alls vara till nytta. Det r tydligt att de som hller fast allra mest stelbent vid modellerna fr sjlvperfektion ofta ocks r de som minst tror att upplysning r mjligt och knner sig mest missmodiga i sin utvning och sitt andliga liv. Inte srskilt frvnande r att de med hgst standard fr vad upplysning kommer att innebra ofta har den lgsta standarden fr sin egen utvning och vad de faktiskt hoppas p att uppn under denna livstid . De r lktarspelare1 p den andliga vgen. Att verka storslagen genom att strva mot hga ideal verkar vara en vanlig verlevnadsmekanism fr att hantera brist p sjlvfrtroende och insikt. Som Christopher Titmuss, en av mina bsta och mest rliga lrare, ofta sger: Vi hrstammar inte frn traditioner av sjlvperfektion . Det finns sdana som hrstammar frn traditioner av sjlvperfektion. Jag nskar dem lycka till. De kommer att behva det.

Eng.: Armchair quarterback

292

31. S VAD R FULL UPPLYSNING ?*

Detta har varit en klla till en massa diskussioner, frvirring och splittring inom buddhismen, speciellt mellan de tre huvudtraditionerna Theravada, tibetansk tradition och Zen. Jag ska ge mig in i striden eftersom det r min typiska stil, men du mste inse att det r en invecklad historia. Diskussionerna brukar mynna ut i arahants kontra buddhor; en distinktion jag hoppas kunna klargra. Inom Zen hller man i stort sett p buddhorna, ven om dess frbryllande vaghet i mnet ibland kan gra det ngot oskert vad de menar med buddha . Fr det mesta verkar barn av Zen i sjlva verket mena arahant nr de sger buddha , fast det br du inte g omkring och sga om du vill vara omtyckt. I mina mer cyniska gonblick tnker jag att deras modeller slutar vid fldets intrde. andra sidan r de mest mytiska beskrivningarna av arahants i Theravada ofta mer lika en stiliserad beskrivning av buddhor, s problemet r uppenbarligen utbrett och gr i bda riktningarna. Alla slags absurda spnningar och splittringar har uppsttt kring denna enda punkt mellan Theravada och Mahayana nr det, tminstone i termer av faktiska dogmer, i verkligheten inte finns ngon konflikt. Hur dessa ideal relaterar till icke-buddhistiska traditioner r komplext, och jag freslr den enkla stndpunkten att de hr sakerna strlar samman snarare n att g isr p denna niv. Theravada bekrftar tydligt att en arahant r ett stadium under buddhaskap, och nytibetaner verkar speciellt glada ver detta. (Fr att avvika frn mnet ett gonblick: Det cirkulerar en tvivelaktig och dum historia om att nr man frst brjade undervisa i lrorna om tomhet dog en massa arahants pltsligt av hjrtattack. Detta brukar ge upphov till inbilska skratt och leenden hos nyblivna tibetanska buddhister, ngot som r den sjukaste reaktion jag kan tnka mig. Nr ska den hr sortens avskyvrd och absurd nedsvrtning av andra vrdefulla traditioner upphra?) En arahant har uppntt den totala och yttersta elimineringen av illusionerna om bestndighet, tillfredsstllelse och dualitet (separat jag) och uppfattar verkligheten icke-dualistiskt. De knner gldjen och klarheten i friheten svl som rikedomen i sin mnsklighet. Drfr r frestllningen om en arahant som sjlvfrverkligad en oxymoron vidmakthllen av vanliga frskallar1. Arahantskap kan korrelera med sjtte bhumi eller ttonde bhumi i den tibetanska modellen beroende p informationskllan. Det finns ocks anledning att associera det med tionde bhumi, men jag har en avvikande sikt. En del tibetanska buddhister skulle sga att de fyra vgarna och de tio bhumis r tv olika spr mot uppvaknande, men
1

Ordvits: Oxymoron = retorisk term bestende av tv skenbart motsatta begrepp, ung. samma som paradox. Moron p engelska = frskalle.

293

detta r inget annat n skitsnack. Upplysning r exakt detsamma oavsett vilken tradition man fljt fr att uppn det. Detta r inte frhandlingsbart, och de som sger ngot annat gr det enbart fr att vrva anhngare eller fr att de inte vet bttre, eller bdadera. Emellertid r det klart fastslaget av bda traditionerna att arahants kanske inte har integrerat sin frstelse fullstndigt i sina liv och drfr kanske inte har eliminerat alla terstende onyttiga vanor, ven om det i sammanhanget r lika problematiskt att definiera onyttigt som det r att definiera lagom . Det finns mnga historier i The Vinaya och i modern tid om arahants som beter sig underligt, och detta gller tio gnger om fr buddhor i Mahayana- och Vajrayanalitteratur och i nutid. Oavsett hur man definierar onyttig ses tagandet att eliminera alla resterande onyttiga vanor av mnga buddhistiska skolor som ett orimligt och opraktiskt ideal. Likvl finns det utrymme fr s hga principer om de kombineras med mycket stora doser realism, tlamod och sinne fr humor. Buddhor definieras att ha bemstrat alla koncentrationstillstnden och de mentala krafterna, vilket arahants kan ha gjort eller inte gjort. (Det ska noteras att ven icke upplysta mnniskor kan bemstra nstan alla de mentala krafterna och alla koncentrationstillstnden.) Buddhor definieras att ha frsttt lrorna och sanningen om tingen nda till slutet , under det att arahants bara har frsttt dem till fullo. Distinktionen hr gr mig fullstndigt frbi. Vidare slr bda sidor tydligt fast att det finns bodhisattvor som kanske en dag blir buddhor. terigen; att hlla sig kvar p banan krver att man inte r ngot annat n tom medvetenhet eller dharmakaya (i termer av Sant Jag), eftersom detta r det enda som r bestndigt men inget ting eller lokaliserat p en srskild plats, och s vidare som tidigare. Denna frstelse r utan tvivel befintlig hos arahants, bodhisattvor av ttonde bhumi och drver, och buddhor. S hela den hr bodhisattvagrejen och pratet om att Buddha manifesterar sig som en bodhisattva r enbart en upplyst del av lran om Sant Jag eller dharmakaya, som tidigare, och egentligen inte i konflikt med Theravada utom fr de som missfrstr vad de hr lrorna faktiskt talar om. Det r den hr sortens frvirring som startar alla slags orimliga och totalt vrdelsa konversationer om terfdelse, som stjl tid frn faktisk utvning och nyttiga frgestllningar. Allt tal om buddhanatur r i sjlva verket samma som lran om Sant Jag, som tidigare. Balanserad och stark frstelse av bde tomhet och medknsla r ndvndig fr att frst Medelvgen och fr att vara till gagn fr andra, och denna punkt kan man finna i alla buddhistiska traditioner jag knner till. Kommer du ihg, i brjan av Del II, att jag frklarade att pongen med allt detta r att bemstra det relativa och det yttersta? Nr man blir

294

en arahant, vilket ur en viss synvinkel kan anses vara att bemstra det yttersta, frstr man till fullo att den relativa vrlden av fenomen ocks r den yttersta. Detta leder sedan naturligt till idealet av buddhaskap som nsta logiska norm att strva efter, eftersom man nu inte kan vara en sann mstare ver det yttersta utan att ocks bemstra det relativa. Jobba p att bli en arahant och se sjlv vilka slutsatser du drar av erfarenheten. Det finns en historia om en thailndsk arahant som avgav bodhisattvalften. Genom att gra detta retade han upp massor av inbitna Theravadafantaster, och mnga brjade tro att han egentligen aldrig hade varit ngon arahant. Detta r en riktigt sjuk reaktion p en vacker och nobel bekrftelse av att vi alltid kan lra oss mer om hur vi kan gra positiv skillnad i den hr vrlden. Kommer du ihg fr lngesedan nr jag nmnde att den frsta vningsformen ocks r den sista? Vi mste fortstta hitta bra stt att leva i vrlden ven efter frverkligande, precis som alla andra. andra sidan, uppnendet av arahantskap r den slutliga frstelsen av att hela processen bara hnder av sig sjlv, s vilken utveckling som n sker i riktning mot buddhaskap och att leva vl i vrlden, hur detta nu definieras, r frn och med detta gonblick fullkomligt naturligt och oundvikligt. Nr man lser de gamla texterna blir det mycket tydligt att inte bara arahants har mycket kvar att lra om att leva i den vanliga vrlden, utan ven Buddha hade detta. Han lrde sig oavbrutet mer och mer om att undervisa, kommunicera med mnniskor och driva en stor organisation. Kort och gott, tro inte att du ngonsin kommer att bli fri frn att behva lra dig att leva vl i vrlden. Det r ett tagande utan slut. Till sist mste jag motvilligt erknna att slutlig och full upplysning innebr dden hos en hgt upplyst mnniska; ngot som kallas paranirvana eller nirvana utan terstod . Jag menar inte att vara ondigt morbid, men medan det fortfarande finns en kropp och ett sinne finns det fortfarande lidande som vr gamle vn Buddha definierade det, och drfr r det inte frrn en hgt upplyst mnniska dr som processen r fullbordad. Detta r inte p ngot stt tnkt som std fr sjlvmord hos hgt upplysta mnniskor, utan enbart som ett erknnande av konsekvensen av att ha blivit fdd, och fr att vara lrorna trogen. Emellertid faller detta terigen offer fr diskussionen om frbindelse kontra fullstndig transcendens p samma stt som diskussionen om arahant kontra buddha gr, s ur en viss synvinkel kan inte frgan om vad full upplysning r besvaras utan att alla mnniskor9 blir upplysta och sedan dr. Det r uppenbart osannolikt att detta ska intrffa den nrmaste tiden. Ur en annan synvinkel r alla mnniskor redan upplysta men har nnu inte insett det, och drfr r diskussionen

295

meningsls. Men nu har du en viss frstelse fr varfr de hr ljliga diskussionerna har pgtt s lnge, och varfr jag tydligen inte kommer att reda ut dem hr. Som i alla logiska system som innehller falska antaganden om dualitet (som de alla gr) gr alla argument som frs tillrckligt lngt antingen i cirklar, motsger sig sjlva, eller bdadera. Lgg din tid p ren praktik och inte p att tnka fr mycket p de hr sakerna.

296

32. INTEGRERING*
En av mina vnner lste genom en tidigare version av mitt arbete och tyckte att det inte fanns s mycket om integrering i boken, det vill sga den process genom vilken meditatrernas liv blir en naturlig spegling av deras insikter. Jag svarade att jag skulle skriva ngot om integrering nr jag visste ngot om det, vilket han fann lustigt eftersom han knde mig. Men efterhand har jag lrt mig ett par saker om det ondligt komplexa, mystiska och nd egendomligt vardagliga mnet integrering, och om att leva i vrlden under och i insikternas strm. Det finns mnga kllor, som A Path with Heart och After the Ecstasy, the Laundry, bda av Jack Kornfield, som behandlar mnet mycket bttre n det som fljer hr, men frhoppningsvis kan en del av mina enkla synpunkter vara till nytta. Den frsta r ngot som jag har ltit vara underfrsttt tidigare, men vill tydliggra hr: Se frst och frmst till att f ngra djupa insikter att integrera. Jag har massor av vnner p den andliga vgen som tycks gra saker som jag associerar med integrering, nr de nnu inte har ngra fundamentala insikter att integrera. Detta knns fr mig som ett mycket underligt stt att agera. De verkar jobba med sina problem utan den klarhet och det perspektiv som kommer frn insikter i sanningen om tingen. Se till att bli upplyst! Bli tminstone en Fldets Intrdare, och helst en arahant. Utan dessa insikter r det mycket svrt att avgra vad som behver bearbetas och vad som bara r verdrivet sjlvbedrgeri och sinnesbrus skapat av den illusion om dualitet som nnu terstr. Drfr, nr du r p retreat eller gr formella vningar br du noga tnka ver vad du vill uppn. Vill du arbeta med dina problem eller med fundamentala insikter? Inse att det inte alltid r ltt att gra ngot av det, och att det drfr kan vara nnu svrare att gra bda delar samtidigt. Vill du f djupa insikter och sedan arbeta med dina problem utifrn den basen av grundlggande klarhet, eller vill du arbeta med dina problem tills, tills - tills nr? Tills du inte har ngra problem? Lycka till! Detta fr mig till nsta punkt vilket r att vlja sina strider. Vi kan inte gra allt. Vi kan inte f allt. Vi har helt enkelt inte den tiden eller energin. Andliga tekniker kan inte ndra dessa enkla fakta om livet. Vi kan bara arbeta p ett visst antal saker samtidigt om vi ska kunna utfra dem vl. Vi behver pauser, arbetsfri tid och balans. Dock kan vi, om vi r kloka och omdmesgilla, utforma en prioriteringslista som gynnar vra unika behov av andlighet, relationer, karrir, rekreation och familj, svl som andras behov. Vi kan gra detta p ett realistiskt stt som lter

297

oss fortstta anvnda vra liv p ett bra stt utan att brnna ut oss eller stagnera. Ingen kan ngonsin tala om fr dig exakt hur du ska gra detta. Du har dina egna behov och din egen livssituation. Arbeta med detta s bra du kan. Den tredje punkten om integrering och att leva i vrlden som jag ftt lra mig den hrda vgen r en princip som jag nyligen hrde uttryckas mycket vl av min vn Tom med frasen Rtt tg, rtt tid , vilket var hans stt att sga Anvnd den rtta begreppsmssiga och paradigmmssiga ramen fr varje situation . Liksom de enkla listorna i del I kunde den hr frasen utgra grunden fr en hel bok (se den svra men frtrffliga The Spectrum of Consciousness, av Ken Wilber, som lgger en massa tid p att frklara hur man hller sina paradigm rena utan att blanda ihop dem). Ur den hr synvinkeln av integrering betyder det i frsta hand att man generellt ska nrma sig en situation eller ett problem p ett stt som passar just den situationen eller det problemet. Man ska vara medveten om den begreppsmssiga ram man anvnder i olika aspekter av sitt liv, eftersom vissa begreppsramar eller stt att vara inte alltid r till nytta eller lmpliga i vissa situationer. Jag ska illustrera detta med ngra exempel. Nr man gr insiktsvningar r det nyttigt att anta vissa saker. Man br anta att ngot sdant som kroppen inte existerar, inte heller ngot sinne, inte heller finns det naturliga grnser inneboende i frnimmelser. Det finns frnimmelser som uppstr och frsvinner snabbt, som inte har frmgan att tillfredsstlla p grund av illusionen om dualitet, och r tomma i meningen att de inte innebr ngot jag eller ngot tskilt som kan kontrolleras. Det r inte riktigt s nyttigt att bli verdrivet intresserad av vad de hr frnimmelserna faktiskt r eller varfr de uppstr. Nr man gr vad som helst annat n insiktsvningar kan det orsaka enorma problem att anta samma saker. Nr man till exempel kr bil mste man anta att bilen r en separat enhet som inte br kollidera med andra bilar p vgen. Man mste utg frn soliditet och att man kan kontrollera bilen; man mste ta hnsyn till grnserna hos olika saker och vara noggrann med innehllet i trafikmiljn, trafikreglerna och destinationen. Problem i den verkliga vrlden ska bemtas med motsvarande lsningar. Rtt tg, rtt tid. Det mste ocks sgas att mer uppmrksamhet p vr frnimmelsevrld r till nytta bde i insiktsvningar och i det dagliga livet . Ett annat exempel som motsats till det paradigm som r lmpligt vid insiktsvningar r mnskliga relationer. Tnk dig att ngon sger till dig Du r s tom. Du r s otillfredsstllande. Du r s obestndig. Det fungerar bara inte. Tnk dig att du gr in p en bank dr du just vertrasserat ditt konto och sger Jag existerar inte som en separat enhet. Det finns inget jag eller mitt som kan hittas. S allt det hr

298

pratet om att jag r skyldig er ngot r bara trams. Vi r inbrdes beroende klarheter. Det hr kommer du bara inte undan med. Rtt tg, rtt tid. Det r fniga exempel, men om du brukar vara i andliga kretsar och lgger mrke till vilka begreppsmssiga ramar mnniskor anvnder, och nr de anvnder dem, kommer du att stta p massor av liknande missgrepp. Exemplen illustrerar ocks den viktiga principen att vara frsiktig nr man pratar om sin utvning. Anvnd rtt ord eller grad av tystnad fr mnniskor omkring dig och den situation du befinner dig i, speciellt strax efter dramatiska hndelser. Jag kan inte sga hur mnga gnger jag har upptrtt som en totalt tankls dre nr jag ppnat min stora klapprande trut fr fel personer strax efter att en intensiv insikt eller hnryckning intrffat. Som en numera dd fransk ockultist en gng sa:

Att bertta fr ngon ngot som de inte kan frst r lika illa som att ljuga. Visa ord. Utveckla ett ntverk av vnner som du kan dela de hr
sakerna med, eller fr dagbok om det inte r mjligt, eller gr bdadera. Det finns en nytta med att kunna tala om ovanliga hndelser i en sker och lmplig omgivning. Det r inte ovanligt fr mnniskor som kommit djupt in i utvningen att stta p tv problem: att det r svrt att lra sig att ltt vxla mellan olika stt att vara, frn en begreppsmssig ram till en annan, och att utvningen och vrlden verkar st i direkt motsats. Mot bakgrund av vr grundlggande dualistiska illusion verkar det ofta som att vi mste slppa taget i bokstavlig mening, som att sluta p ett jobb, fr att kunna slppa taget i en mening av insikt, fr att se den sanna naturen hos de frnimmelser som utgr processen. Detta r helt klart inte sant, men en sdan felaktig logik kan vara mycket lockande. Vad betrffar integrering i vrigt; om vi har insikter att integrera tycks det helt enkelt bara hnda. Det r ungefr vad jag har att komma med. Livet hnder som frut, och s fortstter det. Vi vxer, vi lr oss, vi blir sjuka och vi dr. Fr att citera en sng frn en Bogartfilm: The fundamental things apply as time goes by . Ls ngra omfattande bcker i mnet och tala sedan om fr mig om de inte sa samma sak medan de anvnde en hel massa andra ord fr att uttrycka det. Men sdana bcker kan nd vara till nytta.

299

33. DET R MJLIGT!

Varfr berttar jag om alla de hr tillstnden och stadierna som mnga anser vara till stor del mytiska och ouppneliga? Jo, eftersom de r det absolut motsatta. Mnniskor uppnr verkligen de hr tillstnden idag, men de brukar bara tala om det med sina lrare och med nra vnner som har tillrckligt med erfarenhet i mnet fr att frst och inte reagera negativt p frtroendena. Jag kan frskra att jag inte skulle ha gjort mig omaket att skriva allt det hr om jag inte trodde att det var mjligt fr dem som lser boken att bemstra mnet. En av mina vnner var p retreat i Burma och hade uppntt andra vgen, vilket bekrftats av U. Pandita. Till sist var retreaten slut och han krdes till flygplatsen av en av medarbetarna p klostret, vilken hndelsevis sjlv hade ntt fldets intrde. Nr min vn kte ivg ropade medarbetaren tvrs ver terminalen Kom tillbaka fr nummer tre! i betydelsen Kom tillbaka och uppn tredje vgen! . Lgg mrke till p hur mnga stt det som ligger bakom det hr uttalandet skiljer sig frn det paradigm som man troligtvis finner hos vstvrldens buddhister. Fr det frsta tror de flesta vsterlndska buddhister inte riktigt p att man efter ett par mnaders grundlig vning kan bli upplyst, eller mer upplyst. De tror inte p att det helt enkelt r frga om att flja enkla instruktioner, att frflytta sig genom de klart definierade insikterna och pricka av ett varv. Jag berttar ofta det hr fr vsterlndska buddhister; mnga av dem har varit p ett antal insiktsretreater ledda av lrare utbildade av de bsta burmesiska mstarna, och nd sger de saker som Vad menar du, tredje vgen? Det fr mig att vilja skrika nr de inte ens knner till de grundlggande lrorna om upplysning, och nnu mindre ngot praktiskt om det. De flesta vsterlndska lrare skulle inte ha mod nog att st upp och sga Jaaa, han klarade det, han har ntt andra vgen (under frutsttning att de ens r i stnd att bedma en persons utvning). ven om de r det skulle det troligen vara en stor tabubelagd hemlighet. Hr r min syn p saken: det kan ske, det sker, det kan gras, och det finns mnniskor som kan hjlpa dig att gra det! vning, vning, vning! Detta r den stora skillnaden mellan de som mest r inne p lpparnas beknnelse av buddhismen och de som verkligen nr det som den gamle gossen pratade om. k p retreat och flj verkligen instruktionerna till punkt och pricka, dagen lng. Se till att hitta mnniskor som vet hur man gr och hll dig till dem. Gr det enkelt. Undvik magiskt tnkande och att ge upp sunda frnuftet. Det enkla faktum att du lst den hr boken betyder att bollen r hos dig. Det finns mer n tillrckligt av information hr om enkla tekniker med fantastiska meriter i att fungera som utlovat. Som en stor

300

och vis kkschef p en gourmetrestaurang en gng sa till mig: Jag har tv ord jag vill sga: ihrdighet hjlper .

301

34. MER OM SVAMPFAKTORN *

En av anledningarna till att mnniskor som gjort framsteg inte talar om detta kan vara det faktum att efterhand som utvningen djupnar faller den verdrivna vikten av tankar som mitt uppnende , jag r upplyst och s vidare gradvis bort och antar sina rtta proportioner, sin rtta plats i sammanhangen. Men detta betyder inte att man inte kan tala om det. Medan det i vanliga fall inte finns ngon bra anledning att prata om uppnenden, eller rentav goda anledningar att inte prata om dem, finns det en lng och rorik tradition av medknnande meditationsmstare och upplysta mnniskor som trotsat konsekvenserna och berttat fr vrlden att det kan gras, att de har gjort det, och de talade om fr alla som inte hade gjort det hur de ocks kunde gra det. Resultaten av detta har varierat mellan att grunda stora religioner till att bli avrttad, eller bdadera, men sdana r tillvarons nycker. Det r intressant att buddhismen brjade som en tradition dr de som var hgt upplysta mycket ofta blev hgljutt utropade att vara detta, av dem sjlva och andra, och dr de specifika detaljerna i deras frdigheter och insikter ppet deklarerades. Anledningen till detta var att sdana individer var vrdefulla resurser fr andra och detta skulle vara knt till nytta fr alla. Detta allmnt utbredda kulturella fenomen att meditationsmstare var offentliga beskrivs mycket tydligt i gamla texter och frekommer i varierande grad i asiatiska lnder n i dag. I vst r situationen oftast markant annorlunda jmfrt med denna tidiga praxis. Det tycks finnas tv grundstilar av normer som anvnds nr man gr reklam fr dharmalrare. Den frsta r att helt enkelt anvnda en sttlig titel som Wazoo Tulku, Ojmfrlig och Lysande Dharmakonung . Den andra typen liknar en meritfrteckning: Lena Regnbge har skrivit tre bcker. Hon har ocks varit meditationslrare internationellt i sjutton r och r medlem i Buddhistiska BlomsterSamfundet . Lgg mrke till att ingen av dessa biografier sger ngonting om vad de faktiskt vet vilka traditioner de kommer frn deras attityd till lrdom och standarddogmer vilka tekniker de r mstare i eller lr ut vad de har uppntt eller pstr sig ha uppntt hurdan personlighet de har vad som r deras styrkor och svagheter som lrare och person vem som var deras lrare

302

vilken tillhrighet de gr ansprk p att ha deras niv av tillgnglighet fr sina elever ( undervisat internationellt r ofta en illavarslande ledtrd) varfr de undervisar vad de frvntar sig av sina elever, srskilt nr det gller pengar, lften och obnhrlig lojalitet hur mnga elever de redan har om de kommer att tala rakt p sak om verklig utvning om du fr problem med lraren, finns det en vergripande organisation att vnda sig till Det r frbluffande hur f elever som ngonsin kommer att frga sina lrare om ngot av dessa specifika praktiska omrden. Men detta r de frgor som borde vervgas i brjan nr man letar efter en lrare, och nd ser du dem nstan aldrig besvarade i en broschyr frn ngot retreatcenter. Tnk dig ett universitet dr ingen av professorerna informerade om sin forskning, vem som finansierar deras arbete, var de fick sin utbildning, vilka kurser de undervisar i, vem som lrde dem detta, vilken deras specialitet r, eller till och med varfr de tycker om att vara professor. Detta skulle vara inte s lite underligt, eller hur? Den hr sortens information r typiskt tillgnglig fr allmnheten p universitetets hemsida. Det ligger ngot mycket balanserat och rimligt i detta. Nr jag r nrvarande vid en presentation p en skola jag besker talar ngon vanligen om exakt vem personen r, vad de hller p med, hjdpunkter i det de publicerat tidigare, vilka positioner och grader de innehar och varfr de r kvalificerade att tala i mnet fr dagen. Kanske r jag synnerligen naiv och idealistisk, men jag frestller mig en andlig vrld dr detta ocks skulle vara standard. Jag drmmer om att denna vrld samtidigt skar ner p verklighetsfrmmande andliga ideal, skapade tilltro till att det kan gras, avmystifierade uppvaknandeprocessen och frde alltsammans ner p jorden. Det r helt klart en lng vg att g innan en sdan drm kan bli verklighet, men frhoppningsvis kan den hr lilla boken vara ett litet steg p den vgen. Det r hftiga saker vra sinnen kan gra och uppfatta, och det finns definierbara tekniker som leder oss till de hr hftiga sakerna. Varfr behver det vara mer komplicerat n s? I mina mer cyniska gonblick har jag ibland tnkt att vsterlndska lrares biografier lika grna kunde lyda Lena r en vattuman frn Kalifornien. Hennes favoritfrg r turkos och hon r en medioker kock , eller Wazoo r gammal med ett ansenligt midjemtt. Hans favoritfilm r Djurfarmen . Detta skulle ge ungefr lika mycket praktisk information som de flesta lrarbiografier ger i vst. Tydligen r antagandet att om de har praktiserat i ett visst antal r, har ett fantasifullt namn, eller om ngon ltit dem publicera en bok

303

eller undervisa internationellt mste de p ngot inbyggt stt vara en bra lrare i ngot. Det kan ocks vara ett outtalat antagande att det finns en namnls men tillfrlitlig massa av bedmare av lrare ngonstans som har kontrollerat den hr personen. Allt detta kan vara sant eller inte, och vissa traditioner r mycket bttre n andra p att vara tydliga och uppriktiga om de hr sakerna. Andra orsaker till att fler inte talar om sitt bemstrande nr det faktiskt intrffat eller tydligt ger sig sjlva tillknna r att de inte vill gra andra avundsjuka eller oskra. Att tala om stadierna i insiktsvning kan ocks lta verdrivet och bisarrt. Dessutom finns det mystik i klarheten och ibland kan det knnas olmpligt att tala om ngot som verkar s undflyende och oskert. Den store Achaan Chah sa en gng att till och med arahants ibland kunde vara oskra p om de r arahants eller inte. (Andra, inklusive en av mina favoritlrare, har sagt att alla arahants alltid vet att de r arahants. Detta andra synstt r ganska extremt, och r en begrnsad men mjlig tankemodell. Du vet vad jag tycker om sdana!) En huvudanledning till sekretess eller kryptiskhet verkar allts vara sjlvbevarelsedrift, fast inte i meningen att bevara egot . Det r goda motiv, men de vidmakthller ocks den atmosfr av hemlighetsfullhet och frvirring som r s vanlig i den moderna mystiska vrlden. Men den olyckliga sanningen r att tal om uppnenden brukar orsaka mycket fler onyttiga n nyttiga reaktioner. Det brukar gra personen som uppntt dessa ting isolerad och f folk att tnka p dem som alltfr fantastiska eller som kompletta idioter (eller bdadera) och generellt projicera alla slags naiva och onyttiga saker p dem, som en begrnsad emotionell rckviddsmodell eller nnu vrre en begrnsad handlingsmodell. Vad betrffar de bisarra och fantasirika projektioner som vanligen associeras med lrare, guruer och alla andra potentiellt upplysta personer brukar de uppst fr att det inte finns tillrckligt med allmnt spridd information om hur vilseledande de begrnsade emotionella rckviddsmodellerna r och vilken befngd smrja de begrnsade handlingsmodellerna r, fr att inte nmna bristen p information om det absurda i den stora mngden av andra magiska attribut som man frestller sig uppstr ur detta att helt enkelt upphra med att identifiera sig med vardagliga fenomen. Jag vervgde att skriva ett helt kapitel kallat Vuxna i Fantasyland , men frhoppningsvis kan det rcka med fregende mening. Denna brist p information om vanligheten hos frverkligade individer skapar en ond cirkel dr de som vet inte sger jag r upplyst och vanlig , eftersom om de gjorde det skulle de bli betraktade p mycket konstiga stt trots det de sa; och, eftersom de inte berttar, r det ingen annan som vet. Drfr bibehlls den starka tendensen till meningslsa projektioner och reaktioner. Medan massorna ibland

304

utfodras med gdsel och hlls kvar i mrker, kan de ibland om de inte utfodras alls uppfinna gdsel fr att utfodra sig sjlva. Ingen tycker om att hra att perfektion i en vardaglig mening r omjlig, och en del kommer att fortstta ska efter den perfekta gurun, det perfekta samhllet eller till och med det perfekta jaget r efter r trots det faktum att inget av det existerar. Jag har inga betnkligheter mot att klandra dem som faktiskt vet fr att inte gra mer fr att avslja de hr myterna, och fr att inte vilja ta tydlig stllning mot den stora mngden meningslst, magiskt tnkande som finns. Men jag kan lika ltt frst varfr de kanske inte har lust att ta p sig den pressen. Som saker ser ut just nu kan all den uppmrksamhet och frvirring som ofta fljer med att avslja sin visdom och frstelse gra att det ofta inte verkar vara vrt det, oavsett hur mycket man n vill hjlpa andra. Detta kan vara srskilt sant om man inte vill vara en guru eller medlem av Dharma Jet Set utan bara vill hjlpa mnniskor att knna till det hr, utan att bli ngot slags konstigt objekt fr verdriven beundran eller kritik. Jag tror att du bara kan hjlpa sdana med mycket tydlig, stark och del motivation som r villiga att verkligen lyssna, och ven r intelligenta och realistiska betrffande sin relation till dig som medmnniska och med vilka din personlighet tycks passa ngorlunda. Vidare kan du bara hjlpa sdana som faktiskt vill va, engagera sig och underska. Det brukar fr det mesta visa sig vara en mycket liten grupp. Man kan ocks sga att du bara kan lra dem som egentligen inte behver det eftersom de skulle lra sig nd. Det r mjligt, fast inte ndvndigtvis tillrdligt, att slppa ifrn sig alla mjliga verkligt igonfallande och till och med smaklsa antydningar om att man uppntt bemstrande i ngon aspekt av de fantastiska tillstnden och stadierna p den andliga vgen utan att ngon visar minsta tecken p att ha uppfattat det. nnu mer bisarrt r det hur f mnniskor av de som direkt och otvetydigt blivit informerade om att de r i nrheten av ngon som med standardmetoder har uppntt djupa niver av bemstrande p de hr omrdena som faktiskt stller vettiga frgor om hur de kan gra detsamma. Och nnu mer verraskande r det hur f av de som stller bra frgor som sedan kommer att anvnda denna praktiska information p ett klokt stt. Som Bill Hamilton uttryckte det: Jag har en klenod av oskattbart vrde som ingen vill ha . Han verdrev inte mycket, till och med betrffande mnga av dem som anser sig vara meditatrer och buddhister . Allts r det av praktisk sjlvbevarelsedrift och en motvillig respekt fr det faktum att de flesta inte tycks vilja hra om faktiskt bemstrande av det hr omrdet som majoriteten av de som bemstrar koncentrations- och/eller insiktsvningar inte brukar tala om det, eller bara med ett litet ftal (se Saints and Psychopaths av Bill Hamilton fr

305

en intressant diskussion om ngra av de hr mnena, speciellt upplysningens etikett). Allt detta bidrar till Svampfaktorn . Slutligen tycks det finnas en ganska underlig brist p std fr lovande mjliga lrare. En av mina vnner har kommenterat att det kan vara mycket lttare att bli upplyst n att bli erknd , det vill sga officiellt bekrftad som kvalificerad lrare och en tillrckligt frstndig person fr att tilltas undervisa, att f elever hnvisade till dig, att vara en del av processen som fr lrare att komma vidare och andra liknande saker. Tv av mina allra bsta, mest hngivna och tillgngliga lrare var inte officiellt sanktionerade, trots att de ntt mycket hgt, var mycket skickliga i att undervisa och hade en omfattande kunskap i andlig utvning. Det talas inte heller mycket i klartext om vilka roller som finns i mellanskiktet, det finns ingen utvecklad frestllning om lrlingsskap eller knsla fr omrdet mellan fullt erknd lrare och elev. Graden av vikt vid dessa mnen varierar dock med traditionerna. Det r sant att det kan finnas bra anledningar till att det ldre lraretablissemanget r trgt eller ovilligt att slppa in nya lrare i de omsorgsfullt vervakade inre kretsarna. Det finns vissa individer som besitter det msterskap som krvs fr att vara lrare men inte r ett bra val av andra skl, dr mental sjuklighet och udda personliga egenskaper r de viktigaste. Det finns de vars politiska skicklighet har varit sdan att de har lyckats bli godknda trots det faktum att de inte varit kvalificerade att undervisa p den niv de hvdat, med frutsgbara associerade problem som snar fljd. Men dagens ldre lrare, dr mnga fortfarande tillhr den frsta generationen av sdana i vstvrlden, tycks inte vara riktigt lika villiga att sanktionera nya lrare som deras egna asiatiska lrare var att godknna dem sjlva. Kanske kommer detta att rtta till sig sjlv med tiden, eftersom det finns massor av oanvnd talang dr ute , och massor av ouppfyllda behov av tillfrlitliga lrare. andra sidan; att leva p att vara lrare kan vara svrt nog, och vem behver mer konkurrens om de knappa donationerna eller platserna p podiet p verbokade meditationscenter? Det r ocks sant att inom mnga meditationstraditioner som kommit till vst r det mnga som undervisar utan den minsta aning om att de verhuvudtaget inte r kvalificerade till det. (De gamla texterna slr fast att man tminstone ska ha passerat U&F-Utfall fr att undervisa, men den tradition jag kommer frn anser att andra vgen r minimikrav som standard fr ngon som helst undervisning. I grund och botten r ett genombrott imponerande, men att kunna stmpla in p ett till bevisar reproduktiv kompetens.) Jag skyller ven detta p Svampfaktorn, eftersom jag misstnker att om mnniskor visste vad som r en rimlig standard fr lrare och att det faktiskt finns sdana

306

som motsvarar denna, skulle mnga inse att de inte borde undervisa och diskret dra sig tillbaka. Utver detta finns det ocks goda anledningar att ifrgastta sjlva begreppen lrare och elev , och den strande men oftast inte ifrgasatta rigiditet som de ibland tillmpas med. En person kan ha en viss frstelse som de delar med sig av till ngon annan, och sedan sjlv stlla en frga om ngot annat som personen som nyss var elev r bra p. Jag har kommit till slutsatsen att mycket av den bsta undervisningen sker i samtal mellan vnner, och inte i en kontext av mycket korta, formella frgestunder med erknda lrare som kommit kande ver veckoslutet. Klimatet av hemlighetsfullhet som omger samtal om bemstrande, begrnsningar i vem som godknns som lrare och det bristande intresset hos stressade och verbelastade Jetset-Dharmalrare fr lnga, djupa samtal samverkar till att skapa ngot jag kallar Dharma Underground . Detta syftar p lsa sammanslutningar av sdana som r i kunskapen men inte r officiellt erknda, vilka frsiktigt sker varandras sllskap, stdjer varandra och utbyter tankar om hur man kan g djupare, p ett stt som enbart har att gra med vnskap och egen styrka och inte med formell tillhrighet eller rigida begrepp som lrare och elev . Ofta uppstr sdana samtal p tysta retreatcenter, eller p andra stt som innebr att bryta mot en del regler som kan vara till nytta ur ett visst perspektiv, men som ven bevarar de halvt godtyckliga privilegierna hos den erknda eliten medan de hmmar och marginaliserar andra som har vrdefulla och relevanta kunskaper att dela med sig av. Intressant nog fr jag ofta nr jag lser gamla texter en knsla av att en betydligt mer jmlik, balanserad och vnskaplig stil var den modell som rdde i den tidiga buddhistiska gemenskapen, och jag lngtar ofta efter dess terkomst. Det r intressant att Theravada, till skillnad frn tantriska traditioner och mnga andra, inte har ngra formella lften om sekretess betrffande detaljerna i bemstrande av dess utvning. De skulle frmodligen bara vara till meningslst frdrv.

307

35. VEM TUSAN R DANIEL M. INGRAM?

Jag antar att eftersom jag predikar om hur de flesta dharmalrare inte gr sitt jobb med att tydligt bertta vad de vet, vad de lr ut och s vidare, mste jag drfr fr att undvika att vara en komplett hycklare sjlv besvara ngra av frgorna. S hr skulle min vsterlndska lrarbiografi se ut p en broschyr fr ett retreatcenter: Daniel r en Vattuman frn North Carolina som vill bli kallad Dharma Dan , dude eller helt enkelt rade rkemystiker . Hans favoritfilm r Raising Arizona . (Jag skmtar bara!) Vi frsker igen: Daniel r en uttriktad intellektuell frn Generation X. Han r knd fr sin uttalade entusiasm, babblighet, storvulenhet och excentricitet, och han brukar visa folk p deras problem och skuggsidor antingen det r relevant och till hjlp eller inte. Han r en arahant, och bemstrar fullstndigt de grundlggande koncentrationstillstnden frn frsta jhana till Nirodha Samapatti, inklusive Rena Landet-jhanas. Han har ocks gedigen kunskap om buddhistisk teori och texter, och p grund av dessa tre omrden av expertis anser han sig vara en kvalificerad lrare. Han har ocks blivit sanktionerad och uppmuntrad att undervisa av en erknd abbot i Mahasi Sayadaws tradition. Vad betrffar insiktsvningar har han normer som r s hga, krvande och kompromisslsa att endast de som r hngivna utvare kan finna dem anvndbara. andra sidan har han en fast tro att om mnniskor bara var de grundlggande teknikerna som rekommenderades av Buddha kan de bli mycket framgngsrika och uppvaknade meditatrer. Han r en av de sllsynta lrare som talar direkt om insikt, och besvarar nstan alla frgor om dharmautvning utan att anvnda chiffersprk och dlja eller vattna ur saker. Daniel r en orubblig anhngare av Mahasi Sayadaw, men han blir mycket glad nrhelst han ser mnniskor frska bemstra ngon av vrldens stora mystiska traditioner och rknar drfr sig som en global mystikapostel. Han r ven en kronisk kartspridare och teknikdre eftersom detta har fungerat mycket bra fr honom sjlv. Han hvdar inte att han har specialkunskaper i hur man lever bra i den vanliga vrlden, men han har funnit att en positiv attityd, ansprksls godhet och sinne fr humor rcker lngt. Om du frestller dig att du vill ge dig in i seris utvning men i sjlva verket letar efter en pappa, en terapeut, en socialarbetare, eller ngon annan som kan hjlpa dig att sttta upp din sjlvknsla, r Daniel troligen inte, p den nivn han r i sin utveckling, den bste att fylla dina behov. Han anser sig vara en grym Dharmatuffing och fredrar likasinnat sllskap, eller tminstone sdana som strvar efter att bli det.

308

Jag utmanar, nej jag utmanar dubbelt upp alla andra lrare att vara s hr uppriktiga nr de skriver sin nsta biografi, inte fr att jag tror att de kommer att f tillrckligt med utrymme fr att avslja ngot liknande, med s mycket rlig och praktisk information. Ett par saker till: Jag passerade Uppstr och Frsvinner nr jag var omkring femton r, och gjorde det efter vad jag minns kanske fyra gnger till under de fljande tio ren utan formell vning, teknik eller ledning. Jag uppndde fldets intrde i slutet av frsta veckan p min fjrde retreat, den 13 januari 1996, p Thaiklostret i Bodh Gaya i Indien. Jag passerade ocks Uppstr och Frsvinner i andra cykeln p samma retreat. Jag uppndde genombrottet i andra cykeln i vardagen, medan jag arbetade p National AIDS Hotline med CDC i juli 1996. Jag var i pausrummet och bara slappade. Jag fick genombrott p tredje vgen i slutet av 1996, ocks detta i vardagen, efter en retreat ett par veckor tidigare d jag passerade Uppstr och Frsvinner i samma cykel. Jag uppndde Nirodha Samapatti (se Appendix) en mnad senare, men det skulle ta mig flera r att verkligen konsolidera fasta samatha jhanas och de formlsa vrldarna s att jag kunde n dem utanfr retreat. Jag var en anagami i nstan sju r, och genomgick varv efter varv med kad uppfattning av tomheten i vardagliga fenomen, dr antalet av vad som kndes som fulla cykler uppgick till 27. Jag skrev det mesta av den hr boken under den tiden. Jag skaffade mig ocks en tvrig Masters of Science in Public Health in Infectious Disease Epidemiology p UNC Chapel Hill, och fortsatte sedan med att slutfra min medicinska grundutbildning dr. Den 17 april 2003, p en 21-dagars retreat p Malaysian Buddhist Meditation Center mellan de medicinska studierna och min specialistutbildning, uppndde jag arahantskap. Det intrffade under gende meditation den dr strlande vrmorgonen. Jag var utled p cyklerna av insikt och djupt inspirerad av den orubbliga och stillsamma uppmaningen frn lraren, Sayadaw U Pandita junior, att helt enkelt se genom alltsammans som han hade gjort. Hans lugna leende tycktes sga Du kan gra det. Kom igen! Vilken dag som helst nu. Var i nrheten av arahants om du har mjlighet till det. Det r mitt rd i alla fall. Jag beslutade att jag inte skulle lta ngon frnimmelse ngonstans i hela det vida frnimmelsefltet passera utan att vara klart uppfattad som den var, under varenda enskild sekund av dagen. Det var en hg mlsttning, men underligt nog gr det att komma mycket nra det mlet. Jag klarade tricket efter en vecka av vning minst 20 timmar per dygn. Jag minns att jag uppndde ett Frverkligande, och ett par sekunder senare la jag mrke till ngot om ingngen till det och en omvandling av knslan av en iakttagare p baksidan av den, och sedan flg perceptionsdrrarna pltsligt upp; allt var som vanligt och nd var

309

perspektivet fullstndigt annorlunda, och mitt vipassanaproblem var lst nr jag vl stabiliserat mig i den frstelsen. Jag hade knappt undervisat alls de senaste sex ren eftersom min egen utvning hade tagit det mesta av den knappa fritid jag hade, men ngra f dagar efter detta berttade jag fr min lrare att jag funderade p att undervisa igen. Han sg p mig med ovanligt skarp blick och sa sedan med kraftfull och befallande rst Bra! Jag har lrt mig alla slags anvndbara och intressanta saker sedan dess, men att se genom mittpunkten var det essentiella. Mnga, mnga tack till alla och allt som gjort detta mjligt, frn de mnniskor som undervisade Buddha till dem som br hans kunskap vidare idag, frn de som lagat mat p de meditationscenter jag varit p till de ockrande kreditkortsfretag som lnade mig pengar till att kunna fortstta ka p retreat, och fr allt annat i hela denna vida vrld som ftt det att hnda: Tack, tack, tack! Som fljd av min framgng knde jag mig mycket trygg med att skriva om de mnga stt p vilka man kan trassla till det p den andliga vgen, antingen fr att jag gjort det sjlv, fr att en eller flera av mina respekterade dharmavnner gjort det, eller fr det mesta av bda sklen. Jag kan inte beskriva hur mnga dumma saker jag tnkt, sagt och gjort lngs vgen i desperat jakt efter ngot som fanns rakt framfr nsan hela tiden, och jag fortstter gra orkneliga misstag medan jag frsker sprida dharma och leva mitt liv. Det enda tillstnd, stadium eller uppnende jag skriver om utifrn teori istllet fr erfarenhet r Buddhaskap. Det finns vissa praktiska frdelar med sdan hr information. Det r potentiellt nyttigt att avslja att jag har gjort orkneliga misstag p den andliga vgen fr att motverka frestllningen att jag kommer frn ngon slags heligare-n-du -position, och ven motverka knslan hos andra att de r de enda som gr misstag p den andliga vgen. Men jag hoppas att det inte varit ndvndigt. Som en vis person en gng sa: En zenmstares liv r ett kontinuerligt misstag , och samma sak gller fr alla oss andra. Jag knner att det viktigaste positiva resultat som kan komma frn att konstatera jag kan det jag skriver om , r mjligheten att det kan skapa en knsla av att extraordinra saker kan frsts och uppns av fr vrigt vanliga mnniskor som du och jag. Jag har gjort det medan jag jobbat, haft relationer och bedrivit akademiska studier. Jag gjorde det under ngra f veckors eller mnaders retreat hr och dr med massor av dagliga vningar. Min totala retreattid frn brjan till arahantskap var ungefr tta mnader med en lngsta sammanhngande sittning p 27 dagar. Pongen jag frsker framhlla r att de hr teknikerna och vningarna r kraftfulla och effektiva fr de som tar sig tid all flja dem.

310

Om jag kan verfra knslan att detta r sanning genom att g p i det ondliga om vad jag har uppntt tjnar det ett gott syfte. En annan mjlig positiv fljd r knslan som kan skapas av att detta inte r en livls och teoribaserad tradition som bara serveras i ny form som en halvmytisk glorifiering av sedan lnge dda gurus och gamla skrifter, utan en levande tradition med giltighet i vr moderna tid. Den sista nyttiga pongen som kan komma ur att ngon som helt uppenbart inte har uppntt ngot som ens kommer i nrheten av perfektion sger jag bemstrar Buddhas lra i grunden, med stor kraft , r att det kan hjlpa till att fra tillbaka hela begreppet andlighet tillbaka till jorden. Jag tar grna p mig att verka ljlig och storvulen om det kan gynna den processen, fast jag inser att det lika ltt kan sl slint. Reflektera noggrant ver skillnaderna och likheterna mellan sjlvfrtroende, arrogans, och att hjlpa andra att inse att de ocks kan gra det. Men uppmaningen till den kloke r: tro inte p mig eller ngon annan! Ta dig tid att sjlv kontrollera det hr, genom egen direkt erfarenhet. Jag kan ltt lura dig, mig sjlv eller oss bda p mnga punkter och av alla slags anledningar, frn oskyldiga till onda. Det finns verkligen en vlutvecklad och gammal tradition av sdant. Men mina uppnenden br inte betyda s mycket fr dig eftersom den enda

frstelse som verkligen kan hjlpa dig r din egen.

Mina personliga erfarenheter av de mentala krafterna r nnu inte s fullt utvecklade som de mer grundlggande omrdena, men jag har tillrckligt med egen erfarenhet fr att kunna hjlpa alla utom de mest avancerade utvarna. Vad betrffar lrdom knner jag att lsa mycket och verkligen begrunda meningen i det man lser, och hur det faktiskt kan anvndas, r en mycket god id. Jag har sjlv lst omkring 150 bcker om dharma, bde traditionella och moderna. Medan jag blivit godknd och uppmanad att undervisa frn en erknd tradition, r detta med lsandet enbart en formalitet och inget skert tecken p verklig frstelse eller insikt, och nnu mindre p frmga att undervisa. Lyckligtvis r insikt inte beroende av frutsttningar som formell acceptans frn en erknd tradition. Jag har valt en lnsam karrir som inte har ngot med meditation att gra, och detta eliminerar ett ekonomiskt beroende av dharma och drmed frestelsen att vattna ur budskapet fr masskonsumtion och popularisering vilket annars r ganska vanligt. Jag har upptckt att om jag upprepade gnger frgar de som brjar prata med mig om Dharmautvning Vad vill du verkligen ha, och varfr? och Vad kan du tnka dig att gra fr att f det? kommer jag oftast fram till att de egentligen inte r intresserade av samma som jag (det vill sga, det jag berttat om i den hr boken), och p s stt kan jag styra samtalet mot andra mnen och undvika att slsa

311

bort vr tid. De f som faktiskt delar ngra av mina intressen r mina bsta vnner i det jag kallar Dharma Underground, och fr dem r jag ondligt tacksam. Men nog nu om mig, lt mig istllet bertta om min bok! Jag tror att jag gjort mina influenser och dmjuka sikter inom en mngfald av mnen mycket tydliga genom hela arbetet. Sanningen att sga har jag ibland plockat upp boken och tnkt Herregud, vilket skorrande svammel! Vilken massa inskrnkt dogmatik, falsk vertygelse, ansprksfullhet och eget neurotiskt skrp. Jag tycker synd om de stackars oskyldiga och patologiskt trevliga, vanliga, ritualistiska, kraftlsa buddhister som haft oturen att plocka upp den och helt enkelt blivit sparkade av den i sina mjuka och slappa bakar, utan ngon srskilt god effekt. Andra gnger har jag plockat upp den och tnkt Oj, det hr r verkligen den bok jag nskade att jag hade ftt lsa fr alla dessa r sedan, nr jag beslutade mig fr att ge mig in i det hela. Det skulle ha varit till oerhrt stor hjlp att f s mnga detaljer om utvning p hg niv beskrivna s hr tydligt, s mnga myter skingrade, s mycket uppriktighet om vad vgen r och vad den inte r. Vilken gldje att det finns bcker som frmedlar en sdan entusiasm och kraftgivande syn p de hr vningarna. Kanske det finns ngra mnniskor som bara behver sporras lite fr att inse sin fulla potential som skickliga och kraftfulla meditatrer. Skulle det inte vara fantastiskt om jag kunde komma p ett stt att stta den hr boken i deras hnder. Jag hoppas att du haft ngot som liknar bda reaktionerna, eftersom jag tror att bda synvinklarna har en viss giltighet. Tv intressanta och praktiska frgor till dig r: Vem r du, i termer av direkt erfarenhet? och Vem r det som vet? . Besvara dessa, och du kommer att veta allt direkt om dig sjlv. Den frsta och sista uppgiften fr var och en som mediterar br vara att gra sig sjlv verfldig. Den hr boken r det bsta jag har kunnat gra fr att hjlpa till att stadkomma detta, eftersom jag gjort mitt bsta fr att fylla den med allt av nytta som jag knner till.

312

36. AVSLUTNING OCH LYCKNSKNINGAR

Jag hoppas verkligen att mnniskor inte slr sig till ro med att frlora sig i dogmatiken i det hr arbetet, i buddhismen eller ngon annan mystisk tradition. Jag hoppas att de lr sig att verkligen gra vningarna som leder till frihet och till en djup integrering av den friheten i deras liv. Jag hoppas att de har tilltro till att bemstrande kan uppns. Jag hoppas att de lr sig att stlla bra frgor som hjlper dem att fullflja detta. Jag hoppas att den buddhistiska kulturen och vrlden i stort blir mindre sekteristisk istllet fr mer. Jag hoppas att meditationselever ska anvnda andliga begreppsmssiga ramar som verktyg och inte tillbe dem som heliga dogmer. Jag hoppas att den stora mngden magiskt och fantastiskt tnkande som tfljer andliga traditioner omedelbart ska frsvinna frn den hr planeten fr evigt. Jag hoppas att de som r p Vgen ska lra sig att tala med varandra p stt som bidrar till otvetydig utvning. Jag hoppas att de kontroversiella punkterna i den hr boken ska befrmja god debatt och konkret underskning snarare n begrnsning i riktning mot rdsla och dogmer. Jag hoppas att mnniskor kommer att arbeta fr faktiskt bemstrande av vgen s att de inte lngre behver bcker som den hr. Jag hoppas att mnniskor inte kommer att tillbringa sina liv frlorade i innehll utan ocks kommer att grva djupt ner i den befriande sanningen om De Tre Knnetecknen. Jag hoppas att nivn av frvntningar om vad som r mjligt kommer att hjas p ett stt som r till nytta, och att all avund eller frustration blir skickligt kanaliserad till noggrann utvning och gldje att det kan lta sig gras. M allt detta vara till nytta fr alla mnniskor. Om du inser att du vill vakna upp, vet att det ligger inom din frmga.

313

APPENDIX: UPPHRANDE AV PERCEPTION OCH KNSLA (NIRODHA SAMAPATTI)

Upphrandet av perception och knsla, Nirodha Samapatti p pali, r det hgsta av de temporra uppnendena. Enligt traditionen fr kommentarer har jag lagt till det p slutet. Det diskuteras p mnga stllen, bland annat i Sutta #44, The Shorter Series of Questions and Answers, Buddhas Medellnga Tal, i ett tal av en kvinnlig arahant vid namn Dhammadinna , och Path and Deliverance av Nyanatiloka. Detta uppnende kan varken sgas vara ett tillstnd eller ett stadium, inte heller kan det sgas vara ett rent uppnende i endera koncentration eller insikt, eftersom det saknar frutsttningar fr analys i betydelsen att det inte finns ngon upplevelse som kan analyseras. Ordet Nirodha (som betyder Upphrande ) anvnds ibland ven utan bestmningen Samapatti fr att hnvisa till Frverkligande, s var noga med att hlla isr begreppen nr du lser de gamla texterna eller talar med andra om de hr sakerna. Jag sjlv menar alltid upphrandet av perception och knsla nr jag anvnder order Nirodha , men det gr kanske inte andra. Det sgs att Nirodha enbart kan uppns av anagamis och arahants (frn tredje och fjrde vgen) som till viss del bemstrar de formlsa vrldarna. Men som Bill Hamilton en gng sa, om du r en anagami eller arahant kan du vara sker p att uppn Nirodha Samapatti till slut. Det finns anledning att frga sig om de p lgre uppvaknandeniver kan uppn det eller inte, eller hur frmgan att uppn det har samband med antal niver av uppvaknande. Men detta r inte ett mne som jag har lust att studera i detalj eftersom jag lrt mig den hrda vgen att sdana frgor inte r till ngon nytta i slutnden. Om du klarar att uppn Nirodha skulle jag inte fixera mig vid tanken att du uppntt minst tredje vgen. Men efter ett par mnader av idogt arbete och fokuserad intention klarade jag att uppn det efter att ha fullfljt min tredje cykel av insikt. Man uppnr Nirodha genom att frena insiktsvning och koncentrationsvning p ett ganska varsamt stt som r mycket mindre fokuserat och exakt n nr man vill uppn Frverkligande. Jag finner det lttast att uppn nr jag ligger ner, men frsta gngen satt jag upp. Det finns egentligen inget som faktiskt kan sgas om detta uppnende utom fr att nmna saker om intrdet, uttrdet och konsekvenserna av uppnendet. Man stiger upp genom samatha jhanas p ett mycket dmpat stt med ganska svag medvetenhet om deras sanna natur (De Tre Knnetecknen), gr in i ttonde jhana (Varken perception eller icke-perception) och trder sedan ut ur det tillstndet. Ibland kort drp, utan varning eller ytterligare meditation, kan man pltsligt

314

komma in i Upphrande av Perception och Knsla. Det ska noteras att en aktiv nskan under de fregende dagarna eller veckorna att uppn det brukar ka chanserna att det intrffar. Efterhand som man blir bttre p att komma dit kan man smyga in lusten (beslutet) att uppn det efter att man kommit ut ur ttonde jhana och sedan glmma bort det tills det dyker upp helt aprop. Som min kre gamle meditationsvn Kenneth s riktigt pongterar finns det mellan ttonde jhana och Nirodha ett antal tillstnd som r vl vrda att nmna ven om standardtexterna underligt nog inte gr det, av anledningar som jag inte kan fatta. Vi har kommit att kalla dem Rena Landet Ett och Rena Landet Tv eftersom detta kndes lika bra att kalla dem som ngot annat, det blir totalt tio jhanas plus Nirodha. Bda har som sin vervldigande egenskap knslan av djup tacksamhet i sin renaste och mest djupgende betydelse, dr Rena Landet Tv frdjupar och frstrker Rena Landet Ett, fast det samtidigt r ngot vidare och mer diffust. De r synnerligen lkande, fullkomliga, genomgripande, tillfredsstllande och innerliga tillstnd, och ordet ren passar mycket bra. Tidigare mrkte jag dem knappt och ville hoppa s snart som mjligt frn ttonde jhana till Nirodha. Nu vet jag bttre och tar mig tid att njuta av dem. De ristar in tacksamhet, sknhet, klarhet och frnjsamhet i sinnet. Det finns ocks ett tillstnd ngonstans i samma omrde som i frsta hand knns som ren nrvaro; som att vara en exceptionellt genomtrngande iakttagare, dr egenskapen perception eller medvetenhet r helt dominerande. Det skiljer sig mycket frn egenskaperna hos sjtte jhana, Grnslst Medvetande, och r enligt min mening mycket verlgset, mer grundlggande, och kan hvdas vara det hgsta av de tillstnd som innefattar upplevande. Emellertid, det faktum att tillstnd som r s tydliga s vitt jag vet aldrig beskrivits i de gamla texterna lyfter fram en annan viktig sak: omrdet mellan fjrde jhana och speciellt ttonde jhana r mycket anpassningsbara. Kenneth och jag har spekulerat i att grnserna fr vilka tillstnd som kan uppns enbart stts av vra frestllningar och vr koncentrationsfrmga. Jag har fantiserat om att arrangera en vnskapsmatch mellan utvare p hg niv i att komma p tillstnd som r nnu bttre n de vi knner till, s att vi kan roa oss med att uppn dem och se om det finns ngra grnser alls. Den lnga listan med exotiska himlavrldar som finns i de gamla texterna kar tilltron till denna vertygelse. Jag inser att detta kan verka som en motsgelse till de tidigare uttalanden jag gjort om att kunna bemstra koncentrationstillstnden fullstndigt. Det r det. ter till att beskriva Nirodha Texterna sger helt riktigt att vid intrdet i Nirodha upphr verbala gestaltningar frst, sedan kroppsliga frnimmelser, drefter upphr alla mentala funktioner nr nivn r fullstndigt uppndd. Detta

315

frklaras traditionellt motsvara frsta jhana, fjrde jhana och sedan intrdet i Nirodha, var fr sig. Men det ska noteras att strax fre upphrandet av perception (under det fullkomligt strmavbrottslika intrdet) upphr verbala gestaltningar, kroppsliga gestaltningar och mentala gestaltningar i den ordningen i tre p varandra fljande och urskiljbara moment, trots att alltsammans bara tar ungefr en tredjedels sekund. Allts kan texterna ha en dubbelmening, eller kan de ha misstolkats av lrda som aldrig uppntt Nirodha Samapatti. Jag nmner detta eftersom det fortfarande r typiskt fr mnga kroppsliga och verbala gestaltningar att uppst mellan ttonde jhana och intrdet i Nirodha, och drfr hller inte den traditionella tolkningen. Texterna sger ocks att detta uppnende kan vara i sju dagar eller nnu lngre, men jag knner inte personligen till ngon som upplevt detta. Det innebr inte att det inte kan hnda, men det krver frmodligen en fregende lng och ihllande retreat. Varaktigheten av sdana uppnenden har direkt samband med koncentrationsfrmgan, och denna r mycket beroende av lokala frutsttningar fr vning och i vilken utstrckning den nyligen har trnats. Till skillnad frn Frverkligande lmnar man Nirodha p ett omvnt stt mot hur man kom in i det; mentala gestaltningar uppstr frst, snabbt fljt av fysiska och sedan verbala gestaltningar p motsvarande stt som vid intrdet och inom samma tidsrymd. Efter uttrdet brukar sinnet vara djupt fridfullt och mycket klart, och kroppen brukar vara mycket avspnd. Ju lngre Nirodha varade, desto starkare och mer varaktiga blir effekterna. Drfr skulle jag inte rekommendera dig att frska uppn det omedelbart fre situationer som krver snabba beslut eller handlingar. Texterna sger att man visar en tendens till behov av avskildhet och stillhet eftert, och jag instmmer generellt. Jag nmner detta uppnende eftersom det r nnu en av de saker som finns men ofta frvisas till omrdet av myter och legender, eller har glmts bort helt. Det r inte s att Nirodha r ndvndigt, men det r definitivt en bra och nyttig sak att kunna uppn. Faktum r att jag har nnu inte talat med ngon som uppntt det som inte anser det vara den absoluta kungen av uppnenden i meditation frutom arahantskap, eftersom djupet i dess efterklang alltid r gripande och fantastiskt. Jag hoppas att nmna det kan hja standarden fr vad mnniskor knner att de rimligtvis kan frvnta sig, vilket i grund och botten r hela mlet med den hr boken. nnu en liten godbit till er modiga ventyrare jag har mrkt att det lttaste tillfllet att uppn Nirodha oftast r ngra f veckor efter ett genombrott, nr aspekten av vipassana jhana i utvecklingen av insikt blivit tydlig och en behaglig grad av bemstrande har uppntts i Frnyad Underskning. Men hur det n r med den saken, Nirodha har den trevliga/otcka vanan att hjlpa till att pskynda en ny utvecklingscykel

316

eftersom nivn av klarhet man fr i dess klvatten r effektfull. Drfr kan man snabbt g frn de bsta hjderna av Frnyad Underskning och Nirodhas strlande efterglans till tredje ana, U & F och Mrka Natten. I sjlva verket tycks detta vara en mycket naturlig del av mnga cykler hos anagamis som ocks knner samatha jhanas och de formlsa vrldarna. Jag nskar dig all lycka och va vl, Daniel

317