You are on page 1of 13

At Kaci Mohamed Arab

Amakra Amakra
(tullist) tullist)

Tizrigin Internet

Amakra

sers-as Ssa id Malcuns afus-is ef tayett-is, yenna-yas : - A Mennad, ur ttaggad ara, imawlan n wexxam uen ar tmera. Steqsa-ed. Bedden er tewwurt ubatimu, seddaw tiseddain. Ttmuqulen er baa ma yella ulac win i ten-id-yettmuqulen. Mennad, yellan yettergigi am yifer, yeqqar-as i Ssa id yirzhar : - A Ssa id, tikelt-agi temxallaf. ulfa am akken illa kra ara yerun. Ttxilek, yya ad nual, mazal ur ifut ara lal. Tezri dayen gulla ef takera. Mi d-usi er dagi, i ke kan i ddi di lebi. Tura mi-d-wwa, faqa takera dayen i eddan. hatan a iebbek wul-iw, ad as-tini d ddakem i la yekkaten deg-s!. - Seg asmi i k-sne d amagad, d axewaf a tayazi n iu. Ief-it-id Ssa id si tayett n tjaki-is, anzaren deg anzaren, allen deg allen, yettmuqel deg umeddakel-is am win i iban ad tye. Yenna-yas: -Laqen-iyi yedrimen, a Mennad. Ilaq tameddit-agi ad ten-idskefla ula seg uru ueffay. Yak tezri, azekka ad d-tas Wahiba. Azekka ad nru ad d-na taxatemt. Ggulle-as 2

Isusem cwi, imuqul ar baa ma yella ulac win i d-i eddan syin. Iwala yiwen n wemcic aberkan iel-ed abidun iuman akken ad ye, yettmuqul-ed deg-sen. Ula d netta, yugad-iten. Ikemmel Ssa id awal-is : - Taxatemt-nni ttakken i teslit, ilaq-iyi aggur ixeddim akken ad izmire ad tt-id-ae. Rnu-yas snat smanat aya-gi i ttnadi amkan ixeddim ur ufi ara. Ini-yi-d da amek tebi ad xedma tura? Makken i s-ed-ihedder Ssa id, imekta-d Mennad taqcict-nni taleqaqt, s wallen-nni-ines mecuen, igan am t eqqayin n wail azegzaw yersen ef udem mesruren; tente ef tqadumtis yiwet n tasa i s-yettakken yiwen n sser ninen am teqcict uerbaz alemmas. Izzakken-as-tt-id Ssa id tikelt tamezwarut deg yiwet n tikli ukabar izelmaen. Ddukklen akken di tlemmast n laci. Tettuu yidsen s zhu, ger iduan-is yeran akarun yuran Kenwi terwam texesem, arrac mazal-iten lluen. Imekta-d makken ara s-tegge i Ssa id yirzhar idrimen er lib akken ad ixelle leqhawi-nni swan. Netta mi ifaq ad yerfu, ad iu ad ten-id-iddem si lib-is akken ad as-ten-yer, da ad asteef afus-is. Ad as-tini seb-iten d areal kan. Iza belli Ssa id ibeddel yark tikli seg asmi i tt-yessen; yual itt asa ayen yettlusu, dima zeddig am ufrux. Iaxe i tkera, inuda-d ixeddim deg ucani. Yal mara yee Mennad i temlilitnsen, irenu awham di tdukli-nsen; amek ccian icban Ssa id yirzhar yemyufa netta d lmelk am tin-a; nettat teckene deg-s, tettak-as azal am ugellid. Da segmi i tt-iwala amek akken i stxeddem yual iemmel-itt anect imel ameddakel-is Ssa id. Akken iwala ameddakel-is it ewel i tkera, iga Mennad cwi lkura i yiman-is; ihuz aqerruy-is am win iqeblen. Ulin s la qel 68 nni n tseddain yessawaan er sqef wis kuz (4) ubaimut, alla-nsen ittfurru as akken idamen-nsen, win ara ten-isamin, ad ten-yaf semit am wegris. Ugaden, lemmer win i d-tefen seg axxam-is, ad ten-id-ya qel deg udmawen-nsen. U ayen-nni dirit-yasent. Wwen er tewwurt-nni i d-qesen, isufe-ed Ssa id, si zdaxel n tbalu-is, sselk akw d yiwen n lmus rqiqen am tsegnit, imudd-iten i Mennad. 3

Akken i ten-id-yeef, ianez er lqa a, yebda asferfec deg usekun. Ma d Ssa id, ibdded zdat umddakel-is, ium-it; yettak yiwet n ti er tewwurt n liran, ma d tiu-nnien tettmuqel er teddarin i dyettawin er ef i deg-i yellan. Amecwar telli-d tewwurt, nesren er zdaxel am sin ierdayen. U qbel ad d-medlen tawwurt ief-itt Mennad s uaris, yenna-yas i umeddakel-is : Ayen yellan fell-i dayen xedma-t. Ilaq ad ua mulac tura ad ak-xesfa dagi. Ma yehwa-yak. Ittif ad k-aru ukessar. Irfa Ssa id . Iser-as afus-is ef temgat n Mennad, ixneq-it. Yenna-yas s z af, s tumas yemyemaen: -Dima akka i teu yid-ek a axewwaf, ayen i k-ed-nni ad d-tini ih. Umba d mi d-tewwe tidett tettuale er deffir am yir taqcict. Ili-k, xerum d yewwas d argaz. Inal ddin yemma-k a win iseben tilewin, yeznuzu-tent s ssuma i teleb ssuma n llu-nni s yiman-is. Ddunit-ik yark ad a k-tru akka d tacalawt. Tezri, ur ri ara ma yella kra ara n-refda, ru-iyi ukessar, ahat ad k-wie. Iffe-ed Mennad seg uxxam s lecayem. Aqerru-s yene er tuyat-is, iubb-ed 68 nni n teddain. Ma d Ssa id, imdel-ed tawwurt, yarra-yas-ed asekun si zdaxel. Ibda anadi ger lewal s teftilt ufus yewwi di lgib-is. Tamuli tamezwarut ye qel taxxamt n tguni, imi yu tannumi, yezra deg-s i tefren laci ayen s an lay. Ikcem isersed tibalizin si suffela n texzant ef usu n tguni. Inuda-tent s lir ta deffir taye, ayen yufa deg-sent ad t-yerr deg idis. Mi yekfa si tbalizin, yual as texzant yellan teu d lewaye. Issekcem afus-is, inuda ger-asent armi yufa tabbewa n wuzzal. Yelli-tt. Yufa deg-s izurar d snasel d txutam, yexle uwra d lfea. Iddem-ed yiwen uculli aberkan si lib, ismar ur-es ayen yellan di tsendduqt, ilqe daen ures ayen akken yea ef usu. Ikker ad d-yeffe da iwala taxzant tamectut i ef ters taftilt n tguni, seg idis-nnien umera. Iwehha ures taftilt-is. I e amek ad tt-id-yelli, ur as yufi yara abrid. Imi tella tsekke. Da, yerra aar-is er deffir, iwet-itt s arkel. Teereq tewwurt-is, teba d iceqfan. Ikemmel-as-ed i 4

wayen i d-mazal deg-s s ufus-is. Ifre mi iwala deg-s tiyemmusin n wedrim, ta ters ef taye. Inna ger-as d yiman-is dayen ur yettual ara ad yaker. Ma drus 30 n cehriyat uxxeddam deg uceni. Yerra-d kulec er uculli. Ielles ad dyeffe. Akken i d-yewwe er tewwurt n wefrag, isla asfarfec deg usukun, yual ar deffir, ixmet. Ibda wul-is a iebbek am nnaqus n lama iumyen. Iwala tameut, sin yergazen akked sin warrac. Mi d-Kecmen, iban-ed eggu d nadam ef allen-nsen. Ssaen tafat, da walant-id. Ye weq Ssa id acu ara yexdem. Lfar-nni n sgelli-nni yual-as tura d tagdi. Nutni, akken i twalan wedes, neggzen yergazen-nni fellas ad t-id-fen. Tameut tebda ssuat, arrac imecta ttrun seg uxei i ten-yulin deg yiwen umecwa. Yerwel Ssa id er texxamt-nni n tguni. Imdel-ed tawwurt, yerra-yas-d ayen yark yufa din. Yerra-yas-ed amera-nni n wuzzal. Syin iuer-ed taxzant tameqrant seg iaren-is, iel-itt fella-s. At wexxam iffe-iten la qel. Iddem babat-nsen issawel i yimsulta Di tilifun. Umba d mi t-id-etet-en, sfehmen-as-ed s la qel belli ur zmiren ara ad d-assen ar temna-nsen, imi rrebrab ihed ussan-agi ineggura, u d lmual ad qamen tawiin-nsen diddra n takera. Nnan-as-ed ad issiwel i liran ad t-id fen, ad tcudden. Azekka-nni tafejrit ad d-uen ur-es ad t-awin. Isers bab n wuxxam tilfun, ihuz aqerru-yis, yenna-yas: Wellah ar d mmis n lelal, wagi i d iyi-d yerran. Ttuaen msakit. Nettat, tameut-nni, uqbel ad isers wergaz-is tilifun, tu tessawel i la-nsen. Imir-en kan yeffe-ed netta d warraw-is, ger ifasen-nsen ifassen n tfelluct. Akken kan isers bab n wexxam tilifun, yezzi-d er deffir-es, yufa-d zdat-es lar-is. een imir-en amek ara yaren tawwurt, ur zmiren ara. Da ceg en sin seg seg arrac-nni n liran s agara ad d-awin amenas akked ddakum . . .. 5

II

Ssa id yirzhe, ur t-yeffi ara la qel, imuqel s wezmumeg s aculi-is yeuen. Inna ger-as d yiman-is, wellah ar d yirzhe. Iffe s abalkut, ifka ti d akessar. Yual-ed ar zdaxel n texxamt. Idem-ed snat n tduliwin tirqaqin isemlal-itent s tyarist ger sin yexfawen-nsent. Timiqit n tidi ulac-itt ef uksum-is, ad as-t-ini d afella mara ileqqem s leder tinuqlin-is. Yual yeffe daen s abalkut, iserre-as i yiwen n yiri n tamrart-nni n tduliwin, ma d ixef-nnien ief-it deg ufus-is. Syin yual-ed ar texxamt anda yesla i wesebeb azuran ef tewwurt akked lehdu n widak iban ad tt-id-azen. Inuda di texzant-nni yelen ef umera ef tduli-nnien. Cwiya kan yufa yiwet, ixdem-as tiyerrist, nettat d snat-nni timezwura. Yual s abalkut, Imuqel d akessar. Da iddem-ed icudd yiwen n yixef er wuzzal, isal-ed iaren-is er baa ubalkut; yebda ad d-ittsubbu s la qel. Akken d-iwwe er yiri n temrartnni, ye re amek ara d-isami s iaren-is abalkut n sqef wis qrad (3). Ur yewwi ara. Ija luleq azgen n dqiqa ger igenni d tmurt, da ineggez-ed er zdaxel s wayen is a yark n tezmert. Deg uneggez-is iuza yiwen uceqquf ijeigen yellan yers ef yiri, da yeli-d. Akken isuma uceqquf-nni taqa att iereq d iceqfan s yiwen n ut ifruza en deg uzniq irkeli. Yers-ed er lqa a ubalkut ef tgucrar. Da akken i d-ikker iwala ifassen-is jeren si ssima n li i ef yetekka umba d mi d-ineggez, daen iulfa i lqar di tgucrart-is tazelma imi d nettat i isuman taqa att d tamezwarut. Yua s usizel er tewwurt ubalkut, imuqel-itt, yufa-tt telli. Syin ikcem er zdaxel n wexxam, aculi abarkan ger ifassen-is. Ibda illeu er tewwurt s lexmata imi iulfa yella walba ies deg usu. Ima ad d-yeffe syin mebla ma ifaq-as. Akken iwwe 6

er tlemast n webrid ger ubalkut d tewwurt, ar tama iaren n umera, bdant ssuat n sin-nni yellan sen deg usu. Akken isen yesla, yebda-yasen: - Ur ttaggadet, ur ttaggadet. Ulac d acu ara ken-xedma! Susmet, d a eddi kan ara eddi. Ccet, ccet, ccet, aa-is ef yimi, tura a fe, acema ur yeri. Ur ttaggadet, d a eddi kan. Slan i lehdu-nni deg-i yemlal cwi n uellel d cwi n leqse, da susmen at texxamt. Yerna-yasen Ssa id yirzhar: - Llah aleb, ilaq iyi ad eddi. Semmet-iyi. Ne... ur ttaggaduet ! Iwwe er tewwurt, illi-tt-id. Ikker ad yeffe, da yezzi-d udem-is er sin-nni yesen di lam s lmuziga n teglizit yuen, ineq-ed s reffu n yiles iccarwen: - Sne ut-agi, anida-tt tqefalt n teftilt? Anida-tt?. Inuda-tt s lir, afus-is yesferfic di li amzun d tiyta i tyekkat, anida ara tt-yaf deg-s. Da akken i tt-yufa, issa-ed tafat, ibren ti wetwal s usu. Yelli imi-s, da yenna-d: -D kem. Ixea. Issers aqerru-yis deg ufus-is. Ium yess allen-is, ikemmel ameslay s yiwet n taect iqemen: -D kem, a Wahiba! Tum teqcict ula d nettat udem-is ger ifassen-is, Teereq d imeawen. Iwala-tt akken, izzi udem-is er li, isers anyir-is ef ssima tasema. Yemekta-d acmume-is seddaw ugeffur, s ucebbub i s-d-yelin ef tuyat-is, yellexs am lecic n wasif. Aqerru-yis yettfuu, ya ggez ad imeyyez, u tuli-t-id imir-en targagayt si tfednin arma d aqerru. Ibda izehher am uccen yuen tiyta zdaxel n tafa-is. Amar-nni yellan yesen netta d Wahiba. Isenqed yark ayen ieun imir-en s wallen-nni-ines timeca n bururu. Netta d yiwen umar n ugar n 60 isseggasen di le mer-is. I eleq-as-ed yiwen ucekri is-ed yewwe-en armi i s-ium tama ufella imesan-is. Aksum-is iur d talexlat d-iellin si yal tama si tfekka-s. Ikmec wudem-is am tcufett mara texsi. Mi ten-iwala akken ssusmen ineq-ed : -Tura iwerra-yi-d ebbi tban. Izzi-d ur-es Ssa id, aad-is ef yimi, yenna-yas : ccet,ccet! 7

as akken ikemmel wemar: -Ke iban fell-ak d acu-k, mai ittif-ak ad trewle ef yiman-ik. Umba d mi t edda taluft ad temlilem, syin ad temsefhamem. Ineggez ur-es Ssa id s usu, iegger-it-id er tqa att s wejbad si temggat-is. Ikker ad ibdded wemar akken ad yar ef yiman-is, iwet-it Ssa id s arkel er lexsaf s wayen is a yark n lahdd. Da mi yekna, is edda-yas-ed iil-is deffir temga. Iwwit-id akken s abalkut-nni anda id as-iserre Ssa id. Amar-nni di tazla-s ikka akkin i ubalkut, yeli-d er lqa a ubatimut. Imuql-ed Ssa id, ur nenwa yara akken ara teu, d akessar, yenna-yas s idamen yeman: Ccah! d ke i tt-idyewwin i yiman-ik. Yual-ed er texxamt, iqqim ef yiri umera. Umba d cwiya n tsusmi i sen-d-ibanen d lqen yugin ad yekfu, ineq-ed: -Ugi ad amna! Kem a Wahiba, tin akken ileun s la qel ammer ad te fes tiwefin ileun deg akal, ufi-kem-id dagi. Ugi ad amna! Ief aqerruy-is ger tgecrar-is. Ikemmel lehdur am win ara dyerren: -S an laq wid i yi-semman yirzha. Ddunit-iw maa, s eddatt d tikli nek d tullas ur nem in ara. Ass amezwaru d nitenti i dyettazzalen ar uri; ulac amek ur xeddement ara akken ad tentwali. Yal yiwet amek i d-tu. Llant tidak i d-ieggi en imeddukal-iw, llan tidak i d-yettarun tibratin, llant ula tidak i dyettuun s axxam-nne. Umba d mi s-nni waqila tikelt-agi ufi tin id i-yura wenin, ad aa ures. Da, din ara yemmet usirem-iw. Regglent felli am akken una tabuci. Ta tbeddel tamurt, ta tual ur d-teffa ara seg uxxam; llant ula d tidak, ri rant felli, acu kan akken bdi bi-tent, ruent ddant d tislatin er yiwen ur ssinent ula deg udem. Isusem. Ifka yiwet n tamuli nnien ar ur-es, yufa-tt mazal teef udem-is ger ifasen-is am tin isean. Tettru. -Asmi i d iyi-d-tesi tikelt tamezwarut, ri imir-en belli d kem ara iyi-d-yawin zha-iw as semman-iyi yirzha, uale d buzha. Kem, ur nettqari ula d aru deg ubrid mara tleu, ri turiiyi deg wenyir. Ayen ulfa s tareg n tudert, kem tsef- s 8

yiwet n tmuli deg-i, tarri-iyi am wefrux yettuebsen acal, umba d seren-as s igenni ad yaffeg. Llan wussan kifkif-iten ar ur-i, ualen ban ef sin seg ass i degi i kem-sne; llan widak i deg-i telli, llan wiya amzun ulac-iten imi ur telli ara. Lli yal ass i eddan ad wehme deg-s. Qqae-as, amek mazal ur d iyitea yara. Amek tin yessarem yal amedyaz di ddunit, teggra-d er yiwen ukeluc am nek, ur cbia, ur s i adrim, ur ri; ulac acemma ifazen deg-i. Ttxilem sefhem-iyi-d acu i kem-iwwin ad tuale d Iea ad t-id-yini. ay deg imi-s. -A ssa id, tanzarin n Wahiba urent-ed d imeawen, baba yemmut, ia-d xemsa warraw-is i yemma akked nek. Nesqardec tau, nea ibrenyas, nelqe-ed azemmur, neqdec i medden, nexdem yark ayen i d-yelin ger ifassen-nne d wayen yark nufa. Yewwe-ed wass i deg-i zemre ad xedme, tcegge -iyi-d yemma er yiwen umakanti n taddart-nne. Ikellex fell-i s imeslayen n tayri d lemala. Asmi d-iwe e, iegger-iyi-d s abrid. Syin li-ed nek d laci ur nettaggad ara ebbi. Ur ri amek i d-msefarent tedyanin armi i d-ufi imaniw di tbernat akked isensiyen yerkan. Kelxen-iyi. Lli ttamna medden. Tikelt tamezwarut wala adrim yella, da nni-as xerum ad d-kkse atmaten-iw imeca si la d lmiziriya. Nnias wicqa felli, as nek ini-d dayen nzi . Texneq taect-is, tessusem. Teddem-ed s iudan-is yeran taduli tenser tanzarin-is ar ures. syin tkemmel awal-is: -Qeble liala-inu, fki ul-iw i ebbi, ma d leware-iw ssekruye-tent i wiya. Akken i d ailif-iw armi d asmi i k-idmlale. ur-ek ad ta le belli tikelt tamezwarut di ssinima i nemlal. a, nemlal di tberna; tkecme-ed yiwwas ke d Mennad, nek lli sserbaya, sbia teur udem-iw, nek qrib d tabu eryant. Akken i k-wala nni-as ger-i d yiman-iw belli d ke i bi. Muqle-en ar ur-ek ur d iyi-d-tefki ara lqima. Ceaak-en qrib azgen n ssa a ur d iyi-d-tgi ccan. Ula d tullas-nni ixeddmen yidi, tidak yuen tannumi d la eb, wehment deg-i amek i la k-tezzi. Nek imir-en tewwi la mer-iw, ke ur dtecli e deg-i. Nni-as imir-en i ebbi ninen ma yella ur i ara ccum-agi i deg lli as kkes-iyi. 9

Ikker-ed Ssa id s reffu, ineggez fell-as s usu, yeef-as imi-s. Nettat tettexbibi am uerur di tqila t. Yeqqar-as: - D lekdeb, ur umine ara. Ur umine ara, d idrimen kan i kemyewwin. Teddi kan i yiman-im d lebi; tunef kan i l a yellan deg-em ad icali. Tin ixuen ddin yemmat-kent ad d-taf ssebba d adrim, d lmiziya, d tawacult-is. e! Iserre-as, yua-d er deffir, imuqel ers s lenana, yenna-yas : - Ayer ihi i tkemle umba d mi d iyi-tesne. Yakk dima teqqare-ed ad ddre yidek ula s tleqimt n werum aerfi akked waman. Imekta-d imir-en amek akken i tt-ittwali meqbel; s tqendurtnni n teqcict tamecut, s tikli fessusen, tettsennid-ed ef tayettis deg webrid, tettecmumu-as. Da, yeli am ujebbad ef usu. Tua-d ur-es, tes edda-yas-ed taadect-is ef allen, tseffeas-ed timeqwa-nni imeawen i d-yefen s lers. - Umba d mi-k ri di tberna, ulac anda ur k-nuda ara armi d ass-nni i nemlal di ssinima. Wala-k-in mi teqqime deg ikersiyen ukessar, ke d Mennad. Nek lli iwsawen. Rri imaniw ur k-ssine ara makken i n-ubbe armi d ur-wen. Nni-aked imir-en ma yella ma lic ad qqime er tama-nwen. Am tin iffe la qel, nni-ak ugada arrac-inna ammer ad iyi-d-awen imi segmi i yi-d-walan i bdan adiqe. Tessea, tuale d azegga. Nesa deg usaru-nni i nwala tayett er tayett. Tekiiyi-d s tea ef Mennad iemlen aas ssinima, as ma dima ur is i yara s wacu ara ixelle. Tessusem cwi, syin s targagit terna-d: -Nek ass-nni kan wwe yemma, ki-as fell-ak. Nni-as dayen ur zmire ara ad kemle di cel-agi afuan. Tesbbehdel-iyi-d, tenna-yi-d ad yurar yessem am tcufett n warrac, syin ak kemye ad yerwel. Terna-yi-d belli d leam fell-i ad a atmateniw imeca i la. U ilaq azekka-nni ad uale s amkan-nni Ilaq dien ad tere belli tafamilt-iw emlen kan adrim-iw, nek ur d iyi-milen ara. 10

Ibbeher-itt er deffir, teli ef tsumtiwin. tmuqel-it-id s wallen yebaen am tin yesteqsayen ef acu i yez ef. Ikker seg usu, ibdded. Yual yeqqim ef yiri umera, yezzi-yas s uzagur, yebda la ihedde am win iheddren i yiman-is: -Seg asmi i d-cfi, tta ae ad amne s ebbi. Werin, wwe ad t-qebla, ne ad qebla ayen yellan di ddiyanat. Acu kan uliw imal wedes kan er ayen za ma i d-yenna di Ddin. uri tameut n lar-ik, d tameut n lar-ik, ur yessuref ara ad tttsami. Tameut-ik d tameut-ik; ur ilaq ara ad tt-isami lar-ik. Yal yiwen deg-ne is a kra n lewaye ines kan. Teli-d tsusmi ger-asen, tual texxamt teqbe, teu d tiliwin yettazzalen ef leyu. Zzren deg yiwet n teswi t iebsen tudert ger tuccar-is. Seg yiwet n tama ban ad ttun kulec, ad diwden tikli, ad cfun kan af tazla-nsen deg izenqan n temdint, laci ttmuqulen-d deg-sen am widak iwehmen. Ad cfun kan ef uegge n lgau ger-asen di leqhawi, ef umennu icuban amennu yettilin ger-asen yal mara walin asaru di ssinima. Ad cfun kan ef tirga-nsen ef yiri n yillel makken ad ten-tetthuzu tenga s ucexxe-ines igan am lmuziga; ad cfun kan ef cansen di tseddain n yal tamna. Si tama nnien, ran din i temmut targit-nsen; dayen acbayli-nni n tezdeg i ten-icerken yerre. Ur ttualen ara ad myesmuqalen s nniya-nni d tasa-nni n warrac mectuen; ran yezzer usirem di temda uzuli i dtettak tilawt. Ineq-ed Ssa id am win dima ihedden i yiman-is: - Nella mecu-it, nek d Mennad, nella nettqeir ef yiwet n tmeut yexdan argaz-is. Yeef-itt, yebra-yas. Ulac amek ur nesqerdec ara tamsalt. Taggara Mennad yenna-d, nek ad xedma am argaz-nni, ad as-bru. Ma yella d nek nni-as ad ne iman-iw, lemmer ad iyi-teru. Da yenna-yi-d Mennad, i lemmer ur tse u ara lkua imir-en. Da ggule-as s wayen yark ur ttamne ara belli lemmer ad iyi-teru ard a tt-xedma. Tura mai d lkua i d iyi-xuen, ur ugade ara lmut. Ugade ad kem-bu din-a am dag-i, umba d ad iyi-ye wul-iw, ad 11

bu ad d-uale. Tela-d teqcict ef tgecrar-is ef umera. Teel-ed afusis, tsers-it ef uqerru-yis. Mi t-twala ur imbbawel ara, tes eddayas-ed iudan-is ef ucebbub, tebda la teslufuy. Syin, teel s tedmarin-is ef uzagur n Ssa id, tes edda-yas-ed yiwen ufus seddaw teru-is. Afus nnien mazal-it yesferfic deg ucebbub-is. Tebda la s-thedde s ameu: -Ttaxe kra n wussan i yixeddim-agi ucmit. Nelli, nek d yiwet n tmeddakult-iw, taanutt n rria. Neba di snat a nettixe. Luma na taanutt-nni tugi ad telu, tea-ya yark idrimennne. Yugi ebbi anin ad telu, ternu-as alla aleqqaq tettberiz-it ddunit er yir abrid. Nuda ad xedme, ur ufi ala ayen ur nelha yara, d lqut lemmer lmut. Aas i deg-i ur ife ara. Imi Mi walan ur k-laen ara im elmen n ccum ad k-id-stixen. Yemma daen ur d iyi-tea yara ad henni. Teqqar-iyi-d belli zemre ad arnu kra n wussan melba ma teri. Da nni-as ad uale cwi n lwaqt s ixeddim-agi amcum akken ad d-jem e cwi n tedrimt s wacu ara nebdu tikli-nne di ddunit, nek yidek. Nni-as terra-yi tmara xedma anecten ef widak i ttuetma ad emle, ihi da tura, ke xtare, zemre ad xedme kulec diddra-k. Ikkes-as-ed ifassen-is yellan slufuyen-as, ief-itt seg-sen, yezzid ur-es yenna-yas: - Ini-d karha-k! Terra-yas-ed - emle-k. - Ini-d kerhe-k Ini-d karha-k! - emle-k, emle-k. - ttxilem, Ini-d kehe-k. S lenana i s-t-yenna : -Kehe, ma yehwa-yak! - iwed-as-ed, ttxilem. - Kehe-k. - iwed-as-ed! -Kehe-k. - ttxilem, iwed-as-ed tikelt taneggarut. 12

- Kehe! Kehe! Kehe! Iddem-ed aculli-is aberkan yellan yers di tqa att. Yuzzel s abalkut, iegger-ed iman-is am ifer yeqquen. Tsu Wahiba, tuzzl-ed s abalku, temmuqel er Ssa id yelen ukessar ef ssima tasemma, aqerru-yis ifelleq am tdellayt ef ukarlaj n webrid. Tulli-tt-d yiwet targagit icuban ar tisselbi . Tebda la teqqar: emle-k, emle-k, emle-k. Tual-ed ar texxamt, mazal-itt ad teqqar: emle-k. Tual teffe-ed s abalku, imeawen la d-ellin am iemmalen. Tmuqel ur-es d akessar, aqerru ifeddex, iban-as-ed icba am yitij makken ara yeli. Nettat mazal-itt teqqar : emle-k, emle-k, emle-k. Tual-ed er texxamt, te weq, teel d acu ara texdem. Tual s abalku nettat mazal-itt d ta eryant. Mi tmuqel Ssa id yelen tual-ed er taxxamt. emle-k Mazal-it deg imi-s am cahadda. Da tuzzel akken yuzzel umedakkel-is, tegger-ed iman-is seg ubalku. Teli-d fella-s.

13

You might also like