Sderskolan Alfa

Vt 2011 Handledare: Marie-Louise Rohdin-Elofsson

Rasism

Chitralekha Abel

Sammanfattning/Abstract
Nr vi hr ordet rasism, vad tnker vi p d? Vad r det frsta som dyker upp i huvudet? r det ngot som knns vldigt avlgset. Ngot som kanske inte ens har med dig att gra. Man stller sig frgan; vem r det som r rasist? Hur vet man att man r rasist? Hur blir man rasist? Jag har under detta arbete tagit reda p vad ordet rasism verkligen betyder. Vad fr rasistiska, historiska gonblick har hnt. Finns det raser? Vilken ras r den bsta eller r vi alla mnniskor en och samma ras? Sedan undrar man sig hur det ser ut med rasismen idag? Vad lr sig barnen av sina frldrar och samhllet? Allt detta har jag tagit reda p och tnker ocks lta dig ta del av. When we hear the word racism, what do we think then? What is the first thing that pops up in the head? Is it something that feel very distance?. Something that doesnt touch you. But there is question you may wonder. Who is racist? How can you be sure about youre not a racist? Can anybody be a racist? In this work have I found out what racism really is. What is it for old historic moments back in the history? Then do we have this with all the different races. Are there diffrenent races of human beeings? And if so; wich race is the best or maybe are we all human beeings one and only race? Then I wonder a little bit, how does the racism looks like now in this days? What get the children learn from their parents and the society? All this information have I found and now I want to share it with you.

INNEHLL
Inledning Metod Defination av rasism
Ordet rasism, vad betyder det? Hur uppkommer rasism? Ord och begrepp

SIDA
4 5 6 7 8 9

Rasismens historia
Europerna och indianerna De nya slavarna
Triangelhandeln Slavarna Det amerikanska inbrdeskriget Rosa Parks Martin Luther King

Judarna
Bibeln och judarna Judarna och USA Antisemitism Frintelsen

10 11

Hur sg det ut i den vriga vrlden? De olika raserna

Rastnkandets historia Gobineau Blumenbach Kant Linn

12 13 14

16

Hur ser det ut i Sverige idag?

Sverigedemokraterna

Egna reflektioner Kllfrteckning

18 19 22

Inledning
Nr jag fick reda p att ett det skulle gras ett specialarbete var jag rtt sker p vad jag ville frdjupa mig i. Rasism var sjlvklart eftersom detta r ngot som berr mig vldig mycket. Rasismen r en stor del av vrldshistorien. Jag knner att det r viktigt att veta vad som har hnt och vad det r som sker nu. Jag r en femtonring flicka som kommer frn Indien. Eftersom jag inte har ngot europeiskt ursprung knns det p ngot stt nnu mer viktigt att jag gr detta arbete. Speciellt nr jag sjlv upplevt diskrimineringen i vissa sammanhang och kommer antagligen f uppleva det mer i mitt liv. Jag har lrt mig att bortse ifrn att jag inte har ett svenskt utseende och ser mig sjlv som vilken svensk som helst. Men jag vet att det finns dem som inte alls gr det. Men rligt talat bryr jag mig inte. Det r bara att inse att personen som reagerar p andra kulturer gr det av okunskap. Rasismen r ngot som gr mig rent ut sagt frbannad. Ngot jag har svrt att tolerera. Att ngon r elak mot en annan person p grund av kanske utseendet. Det finns ingen logik i det egentligen, enligt mig. Jag tnker ta reda p vad r det som stter igng mnniskors hat till varandra? Hur kommer det sig att man inte kan acceptera varandra oavsett etniskt ursprung? Jag har valt att ta reda p tre stora hndelser i historien, indianers utrotning, hur de svarta behandlades och judarna. Jag r ocks vldigt intresserad angende det hr med rasfrgan. Om mnniskan r uppdelad i olika raser eller inte. Jag hoppas detta blir en lrorik lsning till er alla, Chitralekha Abel

Metod
S fort det var dags att dra igng med arbetet satte jag igng med att leta lite fakta p internet angende detta med rasism. Men det var svrt. Med tanke p att det r rtt rrigt p internet och man vet inte vad som r kllkritiskt eller inte, s jag kte in till biblioteket i stan och lnade alla bcker jag kunde komma ver om rasism. Man kan vl sga att det var frst d jag kom igng med arbetet ordentligt, trots att en vecka redan hade frsvunnit. Jag fann det vldigt roligt och lrorikt att sitta och lsa i bckerna och f en inblick p hur rasismen verkligen var. Mnga fundersamma och okunniga knutar knts upp. Det var roligt att skriva in det p datorn, det jag kom fram till. Mnga funderingar sattes i mitt huvud och ville grna dela med mig av detta med ngot. Jag diskuterade en hel del med mina frldrar. Men jag glmde att skriva ner mina funderingar. Nu kommer jag knappt ihg mina funderingar som jag hade i brjan. Men det gr antagligen inte s mycket eftersom jag ftt nya funderingar som jag kommer att skriva ner. Mitt problem med detta arbete r att det har varit rtt svrt att begrnsa sig. Det finns s mycket jag ville ta reda p och skriva ner. Men min pappa rdde mig till att begrnsa mig s mycket som jag kunde. S jag har ftt sitta och skriva upp de punkter jag vill ha med och sedan vlja de allra viktigaste enligt mig. Problemet med mig r att jag letar upp alldeles fr mycket fakta och sdant, jag har massor med tankar i huvudet men hinner i f ner det p dokumentet. Jag blir liksom i extas och up in the blue. Stter helt enkelt fr hga ml som jag inte kan n. Men jag har verkligen anstrngt mig fr att inte lta arbetet spra ut och hoppas att jag lyckats med det. Tiden har ocks varit en stor fiende i detta arbete. Det varit mycket annat skolarbete vid sidan om detta. Det har blivit att jag skjutit allt annat i sidan d jag s grna ville gra bra i frn mig p detta arbete. S den sista veckan har verkligen varit stressad och det har blivit sena kvller inp natten. Men det har varit vrt varenda minut. Jag bestmde mig fr att ta reda lite p hur det var med rasism i skolan och hur det r nu fr tiden. Men jag hittade inte s mycket information om det s jag valde att istllet skriva mina egna tankar och funderingar angende detta.

Definition av rasismen
En person som r emot en annan folkgrupp r rasist. En person som anser att det finns olika raser och tycker att vissa raser ska f ha det bttre n andra raser r rasist. Det kan vara hudfrg, etnisk bakgrund och nationalitet tillexempel som gr att man blir utsatt fr rasism1.

Ordet rasism, vad betyder det?

Ordet rasism kommer frn dem tv orden ras och ism. Ras betyder rftligt srtyp inom en art och Ism betyder ytterlighetsriktning. Den svenska akademiska ordlistan sger s hr om ordet ras; En s. skdning som hvdar att olika mnniskoraser har olika vrde o. br ha olika stllning i samhllet. 2

Vad beror rasism p?

Rasister finns verallt. Det vill sga, dr mnniskor finns. Rasismen har dessutom funnits s lnge som mnniskan har funnits men i olika former. Det finns massor med olika anledningar till att rasism. Vi pratar nu om till exempel en annan hudfrg, en annan religion, ett annat utseende med mer. Rasismen uppstr av tre anledningar; 1. Man r rdd. Man har ingen aning om vem denna person r. Nummer 2; Okunnighet. Eftersom att man inte vet vem personen verkligen r drar man egna slutsatser, den ena vrre n den andra. Till sist som nummer 3; dumhet. Eftersom man bde r rdd och dessutom inte kan ngonting om personen s knner man sig ganska dum. Fr att bli av med den knslan blir han istllet elak mot den annorlunda. Dessa tre punkter har ingenting med Den annorlunda att gra. Rdslan, okunnigheten och dumheten sker bara inom dig. 3

1 2 3

www.umo.se SAOL Jelloun, 1998

Ord och begrepp

Etnisk grupp
Man brukar sga etnisk bakgrund vilket man d menar att en personen kommer ifrn en speciell folkgrupp. En grupp som har samma historia, samma kultur. En intern solidarisk stmning uppstr oftast. Det sker att man blir diskriminerad frn jobb, eller illa behandlad p grund av den etniska bakgrunden.

Nazism
Ett annat ord fr nazism r nationalsociologi. Det var nazismen som lade grund fr nazistpartiet (NSDAP) dr Hitler var ledare. Grundideologin fr detta r bl.a. att den starkaste rasen skulle verleva. Mlet var att skaffa mer livsrum fr arierna, den tyska rasen.

Xenofobi
Xenofobi menas att man har en rdsla fr frmlingar.

Frmlingsfientlighet
Frmlingsfientlighet r en synonym till rasism. Man tar avstnd frn andra grupper. Men inte fysiskt.

Nationalism
Huvudiden r att man vill att alla som pratar samma sprk, har samma sprk och samma utseende ska ha ett eget land. S r det ju ungefr nu i det flesta lnderna. Men detta har lett till hat och brk. Sverige r en nationalstat sedan 1500-talet. Vilket ocks kan menas att Sverige r ett sjlvstndigt land.4

Apartheid
Detta r en synonym p rasskillnad.

www.ne.se

Rasismens historia
Europerna och indianerna (1400-1600)
P fjortonhundra talet fanns det en man vars namn var Christofer Columbus. Han fddes i Spanien. Christofer var en upptckare och ven en kpman. Han bestmde sig fr att med hjlp av bt s skulle han segla till Indien. Han fick std av det spanska kungaparet fr att kunna gra detta. Columbus fick denna id eftersom handeln mellan Europa, Indien och Kina var speciellt viktig. Det var vrdefulla varor som kryddor och siden. Eftersom frakten tog lng tid hade man brjat att ska efter vgar ver vattnet fr att kunna n till Asien med bt. Columbus kom d p att man kunde ka till vnster om Europa. Han bestmde sig fr att gra den resan till Indien. D han kte ver Atlanten ndde han en dag land. Han trodde d att han kommit p en vg vsterut till Indien. Det han inte visste var att han hade kommit p land i Nordamerika. Eftersom det fanns mnniskor i landet s kallade han dem fr Indianer. Senare s kom man p att landet som Columbus trodde var Indien, inte var Indien utan Amerika. Pltsligt hade en helt ny vrld ppnat sig fr europerna. Det visade sig att det fanns gott om varor dr som tillexempel bomull och socker.5 Detta var ngot som intresserade europerna vldigt mycket. De bestmde sig d fr att ta ver landet. Vad dom inte tog hnsyn till d var urinvnarna som bodde dr. En stor och brutal ervring skedde d. Man anvnde indianerna till slavar, och lt dem arbeta. De indianerna som vgrade kunde f kroppsdelar avhuggna. Mna indianer grillades bokstavligen till dds av de kristna europerna. Det visade sig ocks att det fanns guld dr som europerna absolut var tvungna att ha. De tyckte att indianerna stod i vgen fr deras letande och skt dem helt enkelt. Mnga frskte gra motstnd men det var rtt omjligt. De fanns en del europerna som beslutade sig fr att f indianerna att tro p Gud och bli kristna. Man menade att indianerna faktiskt var mnniskor och frtjnade kristendom. Men s fanns det dom som ville ervra och som inte hade ngon medknsla. Europerna diskuterade ocks mycket om indianerna verkligen var mnniskor eller om de var djur. Beteendet indianerna hade med sina danser och deras levnadstt pmindes vldigt mycket om ett djurs stt. S man tyckte att det var bttre att indianerna levde i slaveri som mnniskor n i frihet som djur. Man sa att indianerna var fdda till att vara slavar. Bartoleme de las Casas var en man som gnade den strre delen av sitt liv till att kmpa fr indianernas frihet. Han ville bevisa fr folket att indianerna var riktiga mnniskor. Han fick den spanska kungen Karl V att stifta nya lagar angende indianerna. Hr kommer en del av lagarna: Indianerna r den spanska kronans fria understar och ska behandlas vl Ingen indian fr frslavas eller tvingas till farligt arbete ssom prlfiske, osv Man fr inte lngre sl ihjl dem hursomhelst r 1520-1530 s tror man att det fanns ungefr 25 000 000 mnniskor i Mellanamerika (dagens Mexico) Men sedan r 1600 s finns det endast 1 000 000 kvar. Dessa mnniskor har d dtt av sjukdomar, svlt, tvingat arbete och slaveri, eller s enkelt som ihjlslagna av spanjorerna.6

5 6

www.wikipedia.se www.ur.se

De nya slavarna - afrikanerna

Man kunde ju tro att europernas girighet stoppades d indianerna utrotades men istllet brjade man ska efter ett folk som uppfyllde kriterierna: stark, tlig och gratis. Det var d man kom p afrikanerna. Detta folk var starka, stora och tliga. De skulle bli perfekta att ha som arbetare.

Triangelhandeln
Det behvdes ett stt att f ver afrikanerna till Amerika och d utvecklades iden om ett handelsutbyte. Ngot som kallades fr transatlantiska handeln, ocks kallad fr triangelhandeln. Det gick till p s stt att man skickade ner tyger och annat gods ner till Afrika som man bytte till afrikanska slavar och tog till Amerika dr slavarna i sin tur fick arbeta p bomullsplantagen och annat hrt arbete. Varorna som fixades i Amerika kte i sin tur till Europa. Detta bildades p s stt en triangel, en triangel av handel.

Slavarna
Europerna tjnade massvis med pengar p detta stt. Dom enda som inte tjnade ngot p det var slavarna. Man tittade p hur stark slaven var, om slaven var frisk och sdana saker. Sedan s bestmde man ett pris och kpte slaven. Varje slavgare brnde in sina initialer p slavens axel fr att visa vem det var som gde slaven. ldersgruppen som var mest eftertraktad var barn och mnniskor upp till 35 rs ldern. Dessa var starkast och frschast. Man tog framfr allt mn. Frn tio rs ldern och uppt rknades man som en hel slav vilket betydde att dessa barn kunde d arbeta upp till 40 fr att sedan vara utslitna. Det var p detta sttet som Amerika byggdes upp, av de svarta slavarna. Precis som med indianerna tvivlade de vita mnniskorna p att de svarta verkligen var mnniskor. Eftersom som de ansgs vara djur s tyckte man inte att detta var fel att anvnda deras arbetskraft. En man vars namn var Winterbutton var emot det hr med slaveriet frskte lnge vertyga de andra om att dessa ocks var mnniskor. Snart fick han som han ville och under 1800 talet avskaffades slaveriet sakta med skert.7

Det amerikanska inbrdeskriget

P 1860-talet s skedde det stora inbrdeskriget i USA. En av anledningarna till detta var slaveriet. De Nordstaterna ville avskaffa slaveriet medan Sydstaterna var emot denna iden. Men nordstaterna vann kriget och slaveriet avskaffades.8

Tv legendariska personer som str p de svartas sida

Rosa Parks
Rosa Parks var en svart kvinna som fddes 4 februari 1913 i Alabama. Hon gjorde ngot som kom att frndra saker och ting i USA under femtiotalet. Trots att man inte anvnde sig av slavarna lngre s behandlades de svarta vldigt illa. Precis som med judarna s sattes det upp regler fr vad de svarta fick och inte fick gra, som att anvnda samma toalett som de vita, och liknande saker. De svarta var diskriminerade. Det samma gllde p bussarna. Det fanns reserverade platser fr de vita
7 8

www.ur.se www.wikipedia.se

och fr de svarta. Om det skulle vara s att det inte fanns ngon plats fr en vit man s var den svarta mannen skyldig att flytta sig fr den vita. Detta var ngot Rosa Parks hade svrt att acceptera. S hon sa nej till att flytta sig d busschauffren bad henne att gra detta. Dessa ord var vad hon sa "I'm not movin', you may arrest me if you need to. Detta var ocks vad som hnde. Tv poliser arresterade henne och en bojkott fljde med 381 dagar, vilket betydde att hon inte fick ka med buss under dessa dagar. Rosa Parks agerande ledde till att det bildades en kampanj som kallades fr motstndarrrelsen. I denna rrelse var det meningen att de svarta skulle ha rtt att pverka de grymma reglerna som fanns. Till exempel bestmde man sig fr att inte ka buss efter som det fanns s mnga regler dr. Istllet kte man tillsammans i de f bilarna som fanns. Denna hndelse har frndrat mycket hos folk. Rosa fick tv av USAs finaste utmrkelser; frihetsmedaljen r 1996 och amerikanska kongressens guldmedalj 1999. Rosa dog 2005 d hon var 93 r. 9

Martin Luther King

Det var nr King var tre r som han fick sin frsta kontakt med diskrimineringen. Han hade ftt avbryta kontakten med en vit kille, hans frldrar hade frklarat fr honom att de var olika. Detta medfrde att Martin brja hata alla de vita. Men Kings frldrar som var kristna var fyllda med krlek och berttade fr honom att det skulle leda ngon vart med hatet. Nr Martin blev ldre och skulle g i skolan var reglerna s att de svarta skulle sitta lngst bak i bussen ven om det fanns plats dr framme. Detta var ngot Martin tyckte var mycket konstigt. Det var ocks en del vita som tyckte s. S istllet fr att hata varandra brjade man att samarbeta med varandra mot det rasistiska sikterna. Martin var mycket aktiv i Rosa Parks motstndarrrelse. De bestmde sig fr att alla svarta skulle bojkotta bussarna helt. Det skulle ga rum den 5 december 1955. Martin och dem andra oroade sig lite fr om de skulle f med sig andra svarta att g med p att bojkotta bussarna. De hade tur, det var nstan hundra procent som valde att inte ta bussen. Senare den kvllen var det mnga som kom fr att lyssna p Martins tal och hr r en del av det; Vi r hr p grund av vr krlek till demokratin, p grund av vr djupa tro att demokratin frvandlad frn papper till handling r den frnmsta formen av styrelseform p jorden .... Detta meddelande skulle senare spridas ver vrlden. Men denna bojkott upprrde mnga vita. Man ansg att proteserna var illegala och flera av dem hamnade i fngelse, inklusive Martin. En elva mnaders kamp skedde och Hgsta domstolen ansg att bussegregationen stred mot konstitutionen. r 1965 demonstrerade de svarta fr att f rstrtt. Detta skedde i fyra dagar med ver 50 000 som var med och demonstrerade. Lyndon B. Johnson som d var president uppskattade att de svarta hade haft modet att vcka landets samvete s undertecknade han rstrttslagen. Den 4 april 1968 mrdas Martin i Memphis.10

www.wikipedia.se http://www.martinlutherking.se

10

Judarna
Bibeln och judarna
Nr det Nya testamentet ersatte det Gamla testamentet skedde det en stor frndring. Ett speciellt problem uppstod fr de kristna eftersom judarna inte ville erknna Jesus som Messias. Detta i sin tur gjorde att judarna automatiskt fick ansvaret fr Jesus korsfstelse. Det finns en falang av kristna som sger att judarna begick det strsta mordet en mnniska kan tnka sig, nmligen gudsmord. Som straff har varje jude som ftts ftt en frbannelse ngot som leder till frfljelse. I brjan avskydde man judarna fr vad de tyckte och tnkte. Man frskte ndra deras instllning men efter ett tag brjade ett stort hat vxa fram mot judarna. Nu ville man hellre dda judarna n att frndra dem. Man kom fram till att judarna inte bara hade fel instllning, nu var det ven onda i sig sjlva. Frfattaren Joshua Trachenberg skrev verket som handlade om kopplingarna mellan judarna och djvulen under medeltiden, kom fram till att; I det medeltida Europa betraktades inte juden som mnsklig varelse utan som ett demoniskt, diaboliskt odjur som bekmpade sanningens och frlsningens krafter med Satans vapen. Detta var ngot ven Jesus bekrftade i det nya testamentet. Detta sade Jesus om judarna: Ni har djvulen till fader, och ni vill gra vad er fader nskar (Joh 8:44). Man menade p att eftersom att judarna inte tog emot Guds (i detta fall Jesus) ord s levde dem sitt egna helvete.11

Judarna och USA

Mellan 1880 och 1924 brjade antijudiska rrelser verka i USA. Amerikanarna brjade att ifrgastta judarnas lojalitet. Detta var fr att judarna pratade ett annat sprk, jiddisch. De kldde sig annorlunda och s var det den strsta skillnaden; judarna sg aldrig Jesus som vrldens frlsare. r 1924 gjordes en underskning i landet och 41 procent ansg att judarna hade fr mycket makt i landet. Siffran var ngot som kade med 15 procent enheter, allts till 58 procent under Andra Vrldskriget.12

Antisemitism
Ordet antisemitism betyder anti betyder mot och sem r namnet p en av Noaks (inom bibeln) sner. Semiter r en folkgrupp som har semitiskt sprk som modersml vilket omfattar hebreiska, arabiska och liknande sprk. Men stter man ihop orden blir det till antisemitism vilket d blir hat mot judar (mot judar).13 Som tidigare nmnts s var den strsta anledningen fr antisemitismen fr att judarna anklagades fr att ha ddat Jesus. Under Andra vrldskriget var antisemitismen vldigt stor. En man vars namn var Adolf Hitler, hatade judarna fullt ut. Hans ider var en blandning mellan fanatisk, nationalism, rasism, socialdarwinism, antisemitism och antikommunism Nr Hitler satt i fngelse s skrev han ner de tio ktenskapsbuden:

11 12 13

Fredrickson, 2003 Gardell, 2003 SAOL

Nr Hitler satt i fngelse s skrev han boken Mein Kampf och i den har han bekrftat att han verkligen hatade judarna. Han skrev ocks ner de tio olika ktenskapsbuden; 1. Kom ihg att du r tysk. 2. Om du r genetisk frisk ska du inte frbli ogift. 3. Hll din kropp ren. 4. Du ska hlla ditt sinne och din sjl rena. 5. Som tysk ska du endast vlja en maka/make av samma nordiska blod. 6. Nr du vljer maka/make ska du frga om frfderna. 7. Hlsa r ocks frutsttningen fr fysisk sknhet. 8. Gift dig bara av krlek. 9. Sk inte efter en lekkamrat utan efter en ktenskapspartner. 10.Du ska vilja ha s mnga barn som mjligt.14 Hitler var en mycket god talare som fick nstan hela tyska folket g emot judarna. Hitler ville att Tyskland skulle bli det regerande landet i vrlden. Han ville att Arierna skulle bli det ledande folket. Arierna var det vackraste folk som fanns. De var bleka, blonda och hade ljusa gon, helst bl. Man sg dem som modiga krigare. Rasen var en stolt och sjlvmedveten ras som enligt mytologi liknar den skandinaviska mannen. Ju vitare den ariska mannen var, desto vackrare blev arien. 15

Frintelsen
Det fanns fortfarande dem i Europa som var fixerade p tanken att det vita folket var bst, vackrast och klokast. Detta ville man behlla s mycket som mjligt. S folk som var mentalt strda, handikappade, homosexuella och sdana som ansg hindra utvecklingen avlivade man helt enkelt.16 Judarna som levt ett ganska bra liv fick pltsligt uppleva sitt eget helvete d den stora frintelsen intrffade. Hitler och de andra nazisterna ville ha bort judarna frn vrlden. De ansg att det var judarna som var anledningen till att det gtt dligt fr tyskarna under frsta vrldskriget, det var judarnas fel att Tyskland hade en ekonomisk kris. Ja, det mesta var judarnas fel. Man kom fram till att den slutgiltiga lsningen skulle bli om man utrotade dem. I brjan av det Andra vrldskriget frstrde man judarnas hem och de tvingades att flytta till mindre lgenheter. Judarna fick begrnsade mjligheter i samhllet. De fick inte anvnda cykeln, de fick inte ka sprvagn, de fick inte vistas ute efter klockan tta p kvllen. De fick inte ta del av teater, bio eller andra njen. Det var mycket som var frbjudet fr dem.17 Man frstrde judarnas affrer och frn att ha varit en respektabel mnniska blir man pltsligt behandlad vrre n hundarna p gatan. Senare brjade den allvarliga frfljelsen. Judarna skickades till koncentrationslger och fick arbeta hrt. Man anvnde judarna som frskskaniner. En del officerare ddade dem bara fr skoj. Man gjorde lite som man sjlv ville med judarna. Man skadade judarna p alla stt som gick. Familjer slets isr. Allt blev ett enda stort kaos fr judarna. Flera miljoner judar gasades ihjl i gaskammare. ver sex miljoner judar ddades under Andra vrldskriget.

14 15 16 17

Jacobsson, 1999 Kramr, 2000 www.ur.se www.wikipedia.se

Hur sg det ut i vriga vrlden?

Nu kanske man undrar sig hur det sg ut i den vriga vrlden angende rasismen. Som i Asien till exempel? Rasismen har existerat hos egypterna, hos kineserna och indierna lngt innan vr tiderkning. Som i Kina till exempel, har kineserna alltid sett ner p de vita lngnsorna (arierna). De har ocks hyst frakt mot mongolerna, deras grannfolk. Japanerna har tillexempel ogillat koreanerna. I Indien fraktade indier med hgre kast, de mrka urinvnarna och beblandade sig helst inte med dem. I den afrikanska vrldsdelen var det fullt med etnocentriska (bengenhet att bedma andra kulturer efter sin egen18 ) frdomar som lett till utplning av hela folkslag och blivit till grymma och brutala raskrig dr flera miljoner dtt.19

18 19

www.svenskaakademin.se Kramar, 2000

De olika raserna
Det finns mnga olika svar angende det hr med raser. Det finns dem som pstr att det inte finns ngra raser, att alla r samma ras. Men det finns ocks dem som pstr att det visst finns raser. Frgan r, vad r sant egentligen? Kanske r det ngot vi aldrig kanske kommer f reda p.

Rastnkandets historia
Som jag tidigare skrev s ansg att man att indianerna och afrikanerna inte var ngra mnniskor. Det uppstod en slags politik angende detta. Det var mnga som var emot tanken p att de andra inte var ngra mnniskor. Man kom senare fram till att alla var mnniskor och att alla egentligen var lika mycket vrda. Men det var fortfarande mnga som hade svrt att kunna acceptera detta. Man sa att alla inte kunde vara likadana. Det var p s stt man brjade dela in mnniskorna i olika grupper och raser, beroende p deras kultur och utseende. Pltsligt blev indelningen av mnniskorna till vetenskap, rasbiologi. Vetenskapsmnnen satte igng att ta reda p det hr med de olika mnniskorna och dela upp dem. Det var frst nr de trovrdiga vetenskapsmnnen kom med en slutsats som man d kunde vara sker p att det visst fanns olika mnniskor, men i olika raser. 20

Gobineau
Den rasistiska ideologin framkom p 1800-talet d Gobineau fick fram en teori om vrldshistorien som var vldigt rasistisk. Gobineau kom fram till att ju mindre vitt blod man hade i befolkningen, desto mer fll den sociala och kulturella sammanhllningen fr endast den vita rasen kunde frbttra det. Man brukar kalla Gobineau fr rasismens fader och hans teori fick en stor betydelse under 1900-talet. Enligt Gobineau s fanns det tre olika raserna (vita, svarta och gula), alla var mycket olika och hade olika vrden. Gobineau var verens med vriga Europa om att de vita var verlgsna. Sedan kom det gula folket och s till sist kom det svarta folket. Han namngav de vita folket till arier, detta fick han efter ett folklag i Indien som han ansg att de vita hrstammade ifrn. Gobineau sa att det inte skulle ske ngon utveckling utan de vita och att arierna utsatte sig fr en stor risk om de beblandade med de andra raserna. Han ansg att nr man blandade raser ledde till degeneration (rasfrsmring). Om de vita fortsatte att blanda sig med de lgre raserna s skulle det i s fall leda till degeneration och till sist undergng. Det var inte s mnga som brydde sig om Gobineaus teori fr n p 1900-talet i Tyskland. Man frstrkte hans ider och tyskarna kom fram till att det var tyskarna och nordeuroper som var de verlgsna arierna. Det var ocks d man kom fram till att judarna var en egen ras och man trodde att judarna var emot arierna, detta ledde till att judarna ofta blev anklagade fr det olika samhllsproblemen som uppstod.

Blumenbach
Johan Blumenbach var en tysk forskare under 1700-talet. Tills skillnad frn Linn som sa att mnniskan tillhrde djurriket och var slkt med aporna, tyckte varje mnniska var en art fr sig. Han delade allts upp mnniskoslktet i fem olika raser. Detta gjorde han genom att titta p

20

www.ur.se

skeletten frn olika mnniskor. 21 Enligt honom var den vita mnniskan kaukasier den vackraste rasen p jorden. Han ansg att hela mnniskoslktet hrstammade frn kaukasierna. Han delade upp mnniskoslktet s hr:

Men att mnniskor frndrats berodde enligt honom p milj och klimatfrndringar. Det hr r citerat direkt frn Blumenbachs bok Om bildningsdriften och fortplantningen Fem huvudraser kan man rkna med inom mnniskoslktet [- - -] som kan utpekas och srskiljas frn varandra med namnen kaukasier, mongol, etioper, amerikan och malaj. Jag har tilldelat kaukasiern den frsta platsen, av sjl som angel nedan, som fr mig att betrakta den som ursprungliga rasen. [Hr ifrn sker gradvisa avvikelser] i bda riktningar, mot tv raser som str lngt ifrn varandra och r mycket olika; t det ena hllet nmligen och etiopiern och t och t andra mot mongolen. De vriga tv raserna upptar mellanpositionerna [...] amerikanen mellan kaukasiern och mogolen, och malajen mellan samma kaukasier och etiopern. DEN KAUKASISKA RASEN Frg vit, kinder rosiga [...] hr brunt eller kastanjefrgat [...] huvud nstan klotformigt [] ansikte ovalt, rakt, dess delar mttligt markerade, panna slt, nsa smal, ltt bjds, mun liten []. Framtnderna placerade vinkelrtt mot varje kke [] lpparna (speciellt den nedre) ltt ppna, hakan fyllig och rundad []. I allmnhet det slags utseende som, enligt for uppfattning om symmetri, vi anser vackrast och med passande. Till denna frsta ras hr invnarna i Europa (utom lapparna och kvarvarande ttlingar till finnarna) och de i stasier s lngt som till floden Ob, Kaspiska havet och Ganges, och slutligen de i Nordafrika. DEN MONGOLISKA RASEN Frg gul [ ] hr svart, styvt, rakt och tunt [] huvud nstan fyrkantigt [] ansikte brett, p samma gng platt och nedtryckt, delarna drfr mindre urskiljbara, som om de flt i varandra; panna platt, mycket bred; nsta smal, apliknande; kinder vanligt klotrunda, utputande; gonlockens ppning smal, som en linje; hakan ltt framtrdande []. Denna ras omfattar de terstende invnarna i Asien (utom malajerna lngst bort p halvn p andra sidan Ganget) och de finska folkgrupperna i den kalla delen av Europa, lapparna etc och eskimerna, s vida spridda ver Nordamerika, frn Berings hav till den obebodda delen av Grnland. DEN ETIOPISKA RASEN Frg svart [] hr svart och krulligt [] huvud smalt, hoptryckt frn sidorna [] panna knutigt, ojmn; kindben utskjutande; gon mycket framtrdande; nsa tjock, som om den hrde ihop med de breda kkarna []; de vre framtnderna snett utstende [] lpparna (speciellt den vre) mycket
21

www.wikipedia.se

uppblsta; hakan vikande. Mnga r hjulbenta []. Till denna ras hr alla amerikaner med undantag av den i norr. DEN AMERIKANSKA RASEN Kopparfrgad [] hr svart, styvt, rakt och klent [ panna kort; gon djupt liggande; nsa ngot apliknande, men framtrdande; ansiktet alltid brett med framtrdande kinder []; dess delar - sedda i profil - mycket distinkta och som om de vore djupt utmejslade [] pannan och huvudet [] deformerade hos mnga DEN MALAJISKA RASEN Ljusbrunfrgad [] hr svart, mjukt, lockigt, tjockt och rikligt; huvud ganska smalt; panna ltt svllande [] nsa fyllig och ganska vid []; mun stor [] verkken ngot framskjutande; med ansiktets delar, sedda i profil, tillrckligt framtrfande och skilda frn varandra []. Denna ras omfattar borna i Stilla havet, tillsammans med invnarna p Marianerna, Filippinerna, Moluckerna, Sundaarna och Malackahalvn.

Kant
Immauel Kand, en bermd filosof i Europa under 1700-talet vill bidra till vetenskapen om rasism. Ett mne som intresserade honom vldigt mycket var mnniskans ursprung och hur det kom sig att det blev olika raser. Han kom fram till att det fanns en enda mnsklig art, som i sin tur var indelad fyra olika raser. Dessa fyra raser var den vita, den rda, den svart och s den gula. Anledningen till att det blivit olika raser berodde p klimatet och miljn. Kant gjorde upp en mnniskoskala dr han satte de svarta mnniskorna lngst ner. Han menade p att den svarta rasen var slapp, sl och lat. Han kom ocks fram till att dom var dumma, luktade illa och att dem saknade frfinade knslor. Trots att han gav detta utltande om den svarta rasen hade han inte mycket till bevis. Ur Kants boks; Om mnniskornas olika raser listade han upp raserna s hr; Det ursprungliga folkslaget: vitt med brunt hr Frsta rasen, mycket blond (norra Europa), av fuktig kyla. Andra rasen, kopparrd (Amerika), av torr kyla Tredje rasen, svart (Senegambia), av fuktig vrme Fjrde rasen, olivgul (Indier), av torr vrme.

Linn
Carl von Linn var en svensk vetenskapsman som levde under 1700-talet. Han gnade inte bara tid t att f ordning p alla vxter och f dem till sina grupper. Det gjorde ocks frslag p indelningar fr mnniskan och djuren. Detta citat kommer frn boken Carl von Linn: Naturens system Linn delade in mnniskorna i fem huvudgrupper: 1. Fyrfota, stum, hrig. Vilde

2. Kopparfrgad, hetlevrad, upprttgende. Amerikan Hr svart, rakt, tjockt; nsborrar breda; ansikte grovt; skgg glest; envis, njd, fri. Mlar sig sjlv med fina rda linjer. Styrd av vanor. 3. Ljus, rda kinder, muskuls. Europ. Hr gult, brunt, bljande; gon bl; vnlig, stark, uppfinningsrik. Tckt av tsittande klder. Styrd av lagar. 4. Gul, tungsint, stel. [Asiat.] Hr svart; gon mrka; otligt, hgdragen, girig. Tckt av lsa kldesplagg. Styrd av sikter. 5. Svart, trg, avslappnad [Afrikan] Hr svart, krusigt; hud silkeslen; nsa platt; lppar tjocka; listig, ofretagsam, vrdsls. Gnider in sig sjlv med fett. Styrd av infall.22

22

Jacobsson, 1999

Hur ser det ut i Sverige?

Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna r parti som har en vldigt nationalistisk och etnocentrisk ideologi. Men r inte uttalad som ett nazistiskt parti. Detta parti tog sin start 1979 d det var en grupp mnniskor som kom fram till att de ville ha Sverige fritt frn pverkan av andra lnder utanfr Europa och arvsmassa. De skapade d en grupp som kom sig att kallas fr Bevara Sverige Svenskt (BSS). BBS gick sedan ihop 1986 med framstegspartiet och det nya namnet blev Sverigepartiet. Men partiet splittrades tv r senare och det som blev kvar av partiet kallades sedan fr Sverigedemokraterna. SD:s huvudfrga var angende invandring och ett stopp fr andra frn Europa att flytta till Sverige. De invandrarna som redan bodde i Sverige borde flytta tillbaka genom ett terflyttningsprojekt. Man ville ven att Sverige skulle g ur EU, med en av anledningarna om att grnserna inte borde vara ppna. Det var ocks viktigt att vrna om den svenska kulturen. Den mngkulturism som fanns i landet skulle leda till att mnniskorna blev rotlsa, identitetslsa och olyckliga. SD ville att eleverna skulle f kade kunskaper om den lokala hembygden och att fornnordiska ord skulle dyka upp mer i undervisningen.23

23

Wigerfelt, 2001

Egna reflektioner
Av det jag tagit reda p s inser jag att rasismen finns lite verallt. P vissa stllet mer extrem n andra. Men den finns dr. Av egen erfarenhet s finns det nog en svag, vldigt svag xenofobi i oss alla. Jag upplever att man har en viss tendens att syna och dma den nya personen innan man knner henne. Som nr det kommer en ny till klassen. Det frsta man automatiskt brjar att gra r att syna personen uppifrn ner och medan man gr det bildar man sig sin egna uppfattning om personen. Kanske har personen en annorlunda kldstil, en annorlunda hrfrisyr etc. Att personen ser annorlunda ut till skillnad frn dem andra i klassen kan gra en lite stlld. Detta ser jag som en naturlig reaktion. Men det gller att man tar kontakt med personen innan man dmt denna fr hrt. Fr ju lngre tid det tar, ju mer man drar egna slutsatser om personen, ju mer fel kan det bli. Frgan r om vi kan kalla detta rasism? Knappast. Ja, s lnge jag inte dmer personen fr det som jag tog upp tidigare i texten. Men att kalla en person dum, behver ju inte vara ett rasistisk phopp, s lnge man inte sger Den hr personen r dum fr att han r svart till exempel. Eller kan man sga att det r rasistiskt att gra skillnad p mnniskor. Dumma mindre dumma. Smarta mindre smarta. Sexiga mindre sexiga. Kan det vara rasistiskt att gra skillnad? Ett barn brs nog vldigt mycket p sina frldrar. Man lr sig av dem, tar efter. Ngot man ocks gr r att ta efter deras sikter. S till exempel vad dem tycker om andra mnniskor. Sg att frldrarna ogillar fotboll starkt. D kommer de frmedla det till sina barn. Kanske inte medvetet, men deras kroppsuttryck, blickar och mjligtvis ord fr ju barnet att frst. Detta leder d till att barnet automatiskt (undantag finns) tar efter sina frldrar. Det kan ibland vara svrt att st upp mot sina frldrar och sga motsatsen. S frldrar som bestmt sig fr att ogilla svarta till exempel kommer antagligen lta barnen f veta det. Barnen som inte har hunnit skaffa sig en egen sikt brjar p s stt automatiskt att ocks ogilla de svarta utan att egentligen ha ngon anledning. S drfr gller det alla frldrar, ldre personer och frebilder att i frsta hand bli medvetna om allas lika vrde och i andra hand hlla sina sikter fr sig sjlv. Frska att inte lta ogillandet fras ver till barnen. Ger man barnet en lugn och krleksfull grund i brjan av livet, lr barnet att vara tolerant osv, s kommer barnet att ha lttare att acceptera och lra knna andra frmmande mnniskor bttre. Jag upplever att vi alla kan vara rtt giriga ibland. Precis s som europerna var d dem upptckte Amerika. D ville de ju absolut ha landet och de gjorde allting i sin makt fr att f det, men de gick ver grnsen. Alltfr mycket. Hur som helst s kan jag dra en parallell till girighet till mig sjlv. Speciellt d jag var lite. Jag hade vldigt svrt fr att kunna ta ett nej. Fick jag inte som jag ville s brt det ut ett internt krig i familjen. Jag kunde skrika, grta och sga elaka saker till mina frldrar, allt fr att f min vilja fram. Sjlvklart gjorde mina frldrar motstnd och jag fick ta ett steg tillbaka, besviken. Men det var ngot jag fick acceptera, att jag inte kunde f saker p det viset. Men europerna slog ner allt i sin vg, s hrt att det var omjligt att stoppa dem. P s stt fick dem den makt de ville plus landet. Det handlar om att det r viktigt att kunna ge motstnd, att vga sga nej. Fr jag tnker att om mina frldrar inte hade satt grnser utan hade gett med sig s hade jag ju pltsligt ftt min vilja fram och detta skulle bli en vana. Ngot jag i framtiden senare skulle kunna utnyttja. Det samma gller med europerna. Motstndet var alldeles fr svagt. S nr europerna fick som dem ville kunde man ju hoppas p att det skulle rcka. Men nej, sjlvklart inte. Istllet utrotade de ett helt folkslag och tog ver Amerika fullstndigt. Att de senare bestmde sig fr att hitta ett nytt folk som de kunde utnyttja fr arbete r verkligen to much. Jag funderar lite p vad det var med europerna som gjorde att dem var s starka och lyckades med den frdelsen som de lyckades med. Jag menar, var fanns motstndet? Jo, visst, folk gjorde skert motstnd men varfr

inte mer? Jag menar, de svarta tillexempel. De var ju stora och starka, skerligen bra mycket starkare n de vita, s d skulle de kanske kunna gra ett stort motstnd. Men jag ska inte sitta hr och sga vad de kunde ha gjort. Jag var ju inte dr och vet inte riktigt hur dem alla tnkte. Jag har ju svrt att frst att det ens blev s hr. Sen att man inte kunde se indianerna och de svarta som mnniskor r vldigt skrattretande. Det visar nstan hur lgt begvade de vita var. Men det r vl klart, man blev vl rdd. Rdd fr det som var annorlunda, rdd fr det som lg utanfr sin kunskapsniv. Detta pminner mig lite om de tre punkterna som var nyckeln till rasism som jag skrev om p sidan sex. Det ligger ngot i det som frfattaren berttade. Att ha lg en kunskapsniv leder till okunnighet, som i sin tur leder till rdsla och som d leder till dumhet. Att inte ha kunskap om vem den nya personen r visar hur lite man egentligen vet om personen och dess kultur. Kanske blir man rdd. Rdd fr det nya, tnk om den hr personen r farlig. Speciellt tnker man kanske s om personen r strre n vad du sjlv r. S drfr gr man ngot dumt, trycker ner den hr personen fr att f makt, vertag och kontroll. Det r det samma gllande mobbning. Man mobbar fr att man sjlv knner sig osker. Jag r som tidigare nmnt adopterad frn Indien och har kommit hit till Sverige. Att var mrkhyad i ett land dr nstan alla andra r vita r rtt speciellt. Men jag knner inte direkt att det har varit ngra problem, i alla fall inte brjan. Jag har blivit accepterad frn brjan och ftt bra vnner. Jag knner mig svensk nr jag r i deras nrhet, jag tnker knappt p min hudfrg eller bakgrund d. Nr jag frgade mina skolkompisar om dom upplevde ngon p skillnaden mellan oss s sa dem nej. De tnker inte p det, utan ser mig ocks som en svensk. Det knns bra att dom inte ser mig som annorlunda, att jag inte dms fr utseendet. Nr jag skulle brja p Sderskolan och skulle f en ny klass var jag rtt ngslig. Rdd fr vad folk skulle tnka om mig. Jag var vldigt glad att jag fick brja i samma klass som en vldigt nra vn. Jag visste d att jag aldrig skulle bli ensam. Jag blev glatt verraskad nr jag blev behandlad precis som en vanlig klasskamrat. Jag fick nya vnner och det mesta kndes vldigt bra. Jag r vldigt tacksam fr det. Men s hnde ngot vldigt konstigt i brjan i nian. Jag fick en del phopp frn ngra killar i ttan som tydligen tyckte det var kul att driva med mig. De sa aldrig ngot direkt till mig, men jag hrde vad de sa om mig. Jag kan ju knappast sga att jag blev ledsen, fr det blev jag inte. Anledningen var fr att jag knde inte dem, och de knde inte mig. S det dom sa tog jag inte direkt t mig. Jag tnkte mer att dom var sm skitungar som inte fattade ngonting. Men det var andra saker i samband med detta som srade mig djupt, och brt ner mig ganska mycket. Och det handlar om tystnaden frn de som jag hade frvntat mig skulle finnas fr mitt frsvar. D vrmer det i hjrtat att tnka p Martin Luther King och Rosa Parker. Vilka frebilder. Men jag vljer att inte skriva det hr. I alla fall, det var tack vare detta som jag brjade att fundera p det hr med rasism. Varfr finns det sdana idioter nu fr tiden som tycker det r kul att hacka ner p andra fr deras utseende och etnisk bakgrund och detta. Det var i det lget som jag verkligen nskade att jag bodde kvar i Indien dr jag var lik alla andra och ingen tittade konstigt p mig. Dr kunde jag istllet titta konstigt p de vita som kom dit. Men med mycket stttande frn lrare, frldrar och framfr allt vnner s kunde jag till sist slppa taget om den frbannade ilskan, ja, jag ville rligt talat skada dem dr killarna som ver huvudtaget vgade sga ngot sdant. S nu nr jag tnker, tog jag nog t mig i alla fall, trots att jag frsker intala mig motsatsen. Hat och hmnd r en stark drivkraft i rasism. Det vcker hat och hmd fr den som r utsatt att ge igen och f tillbaka sitt vrde. Ett kretslopp av hat. Ngot som verkligen har varit intressant att lsa r det hr angende raserna. En av anledningarna till detta var att jag ville ta reda p vad vi indier var fr ras, om det nu finns fr raser. Men det

konstiga var att det verkar som forskarna aldrig placera indierna i ngon speciell ras. Det finns ingen rasbeskrivning dr indierna passar in. Det r rtt konstigt. Angende det hr med raser s finns det dem som anser att det finns raser, och dem som anser att det inte alls finns raser, att vi alla r samma fast men med olika utseende. Tanken p att det inte finns olika raser, att vi alla r samma lter frsts vldigt bra. Jag fr en knsla av att vi alla r frenade tillsammans. Men jag tycker faktiskt det lter mer vettigare att Ngot som verkligen har varit intressant att lsa om vad det hr angende raserna. En av anledningarna till detta var att jag ville ta reda p vad vi indier var fr ras, om det nu fanns fr raser. Men det konstiga var att det verkar som forskarna aldrig satta indierna i ngon speciell ras. Det finns ingen rasbeskrivning dr indierna passar in. Det r rtt konstigt. Angende det hr med raser s finns det dem som anser att det finns raser, och dem som anser att det inte alls finns raser, att vi alla r samma fast med olika utseende. Tanken p att det inte finns olika raser, att vi alla r samma lter frsts vldigt bra. Jag fr en knsla av att vi alla r frenade tillsammans. Men jag tycker faktiskt det lter mer vettigare att vi mnniskor kanske r uppdelade i olika raser. r det inte lite samma sak som det r med hundar? Hundarna r uppdelade i olika raser, det samma med hstar och alla andra djur. Mnga sger ju att mnniskan ocks r ett djur, varfr skulle inte d vi kunna uppdelade i olika raser? Vi mnniskor r en art som lever hr p jorden, precis som med allting annat. Men det r nr man brjar jmfra de olika raserna som det gr ver grnsen. Om man sger till exempel, de vita r bst och de svarta r smst. Det r d det hela automatiskt gr ver till rasism. Sen s undrar jag, varfr behver man jmfra och hlla p? r det verkligen ndvndigt. Vem r det som vinner p det? En annan sak som jag har funderat p r det hr angende judarna. Judarna blev offer fr att bl a ha ddat Jesus. Men s slog det mig ju att Jesus sjlv var jude. Det hela gr emot varandra. Jesus var en vldigt stor och klok Messias och hela nya testamentet r uppbyggt p honom. Men s var det judar som ddade Jesus. S vad jag inte kan frst r varfr judarna blev s hatade fr att ddat Jesus, som sjlv var jude. Fr i ena stunden sger man att man lskar Gud och Jesus fr att i andra sekunden sga att man hatar alla judar. Det finns ingen logik i det anser jag. Men eftersom jag inte har dessa antisemitiska tankarna s vet jag ju inte vad de andra tnker, och r inte rtt person att dma dessa personer. Jag tycker att det hr arbetet har varit vldigt intressant och roligt att jobba med. Jag knner att jag har lrt mig vldigt mycket p detta arbete. Jag trodde till exempel att rasismen enbart handlade om rasismen mellan de veta och de svarta och det hr med slaveriet. Men jag insg ju vldigt snabbt att jag hade fel gllande det. Att rasismen rrde sig om allting var ngot jag senare lrde mig. Jag knner att jag ftt en djupare inblick p hur det r runt omkring i vrlden. Jag r vldigt njd med det hr arbetet, det knns som om det var vrt alla sena ntter, varje minut och sekund. Ngot jag ocks insg att det r vldigt viktigt att folk r medvetna om det hr med rasism. Man behver veta att det inte r okej att hacka ner p andra, det r inte okej. Drfr anser jag att det r viktigt att man tar upp detta i skolan. Tack fr mig, Chitralekha Abel

Kllfrteckning
Tryckta kllor Jelloun, Ben, Tahar, 1998, Vad r rasism? Samtal med min dotter. Stockholm, Alfabeta bokfrlag. Fredrickson M George, 2003 Rasism, en historisk versikt. Falun, ScandBook Gardell, Mattias, 2003 Rasrisk. Stockholm, Federatvis frlag Kramr Leo, 2000 Rasismens ideologier - Frn Gobineau till Hitler, Stockholm, Nordstedts frlag Wigerfelt, Berit och Anders. S, 2001 Rasismens yttringar - exemplet klippan, Lund, studentlitteratur Internet http://www.umo.se/Vald--krankningar/Rasism/ http://sok.saol.se/pages/P396_M.jpg http://sok.saol.se/pages/P806_M.jpg http://www.historylearningsite.co.uk/adolf-hitler.htm http://www.sub.su.se/forint/khit1.htm http://sv.wikipedia.org/wiki/Johann_Friedrich_Blumenbach http://sv.wikipedia.org/wiki/Christofer_Columbus http://urplay.se/152909 http://urplay.se/152917 http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikanska_inbrdeskriget http://sv.wikipedia.org/wiki/Rosa_Parks http://www.martinlutherking.se/MLKbiografi.htm http://sok.saol.se/pages/P189_M.jpg http://www.ne.se/enkel/nazism http://www.ne.se/etnisk-grupp http://www.ne.se/enkel/nationalism http://www.ne.se/lang/xenofobi