seller Typen av grupper som beskrivs i artiklarna kan definieras pA manga olika satt. | allmant tal kallas de ofta for sekter kort och gott, ett ord som dock kan betyda olika saker far olika man- niskor. | artiklarna anvander intervjupersonerna sina egna definieringar: slutna andliga grup- per, slutna grupper med en andlig agenda och manipulativa grupper. Socialtjtinsten maste agera, men pai ett ansvarsfullt siitt Jalerie DeMarinis var tidigare verksam som psykolog ach psy koterapeut i Kalifornien i USA. Dir var hon med om evi olika typer av utredningar som berirde slut ‘na grupper med en andlig agenda. Dels psykosociala utredningar som gillde anmilningar om missbruk, vild och att barn inte midde bra, dels proaktiva uutredningar dir en grupp utreddes i barjan av sin etablering med sy ate ca eda pi om det iframtiden kunde upp- sti problem. ~ Dethade inte uppkommit pro- blem men samballet ville underséka gruppernas normer och virderingar proaktive vilket innebiir at aktive samla in kunskap om grupperna frat vara beredd pi vad som kunde komma att hinda. 1 den proaktiva verksamheten som {ortfarande pigir i Kalifornien samar- betar socialgjinsten och universitets- fotskare inom ftimst beteendeveten- skap med religionspsykologi/sociologi som inriktning, Samarbetet sker pl tre nivier. Del en informationsverksam- het fir allmiinheten med méjlighet ate diskutera i smgrupper. Des olika typer av stédinsatser med bland annat psyko- tempi fr personer som géte ar slutna arupper och fr anhdriga till medlem- saat i grupperna, Sutligen arbetar man ‘rate skapa en dialog med olika typer ww slutna grupper, en dialog som enligt Valerie DeMarinis har som mal at bide appticka det som kan vara farigt och setavdramatisera det som inte ir farlige ‘cionomen « 8/2006 Socialtjanstpersonal far inte vara rédda for att undersoka forhdllandena i slutna grupper. Samhallet har ett ansvar for hur manniskorna mar dar, sdger Valerie DeMarinis (bilden), pro- fessor i religionspsykologi och kulturell psykologi vid Uppsala universitet, psykolog och psyko- terapeut. Samtidigt varnar hon for att myter och fordomar om dessa grupper kan leda till fel- aktiga beslut och hon efterlyser samarbete melian socialtjanst- personal, forskare och féretra- dare for trossamfund. Text: Kenneth Westberg. — Det ir viktigt at frst skillnaden mellan detsom kan vara fiimmande och udada och det som ae farlig. Vi byggde en neutral grund si att sami Jet och myndighecerna kunde fi en dialog med grupperna och i minga fall framgick dee ate det inte var nigot farligt, bara att minniskorna levde pi ext fr det omgivande sambillt frim- smande sit. Vad kan vara farligt? ~ Eee farligetecken ar at gruppleda- ren siger ne) rir vi vill gvidare med ‘en neutral diskussion, di kan de ha nigot att dja och di har vi ett ansvar att gi vidare med kritska frdgor och i slutinden ocksi konkreta itgirder fer ate skydda minniskor och di sir- skilt barnen, vilkeeValerie DeMarinis ‘menat kan bli nddvindige i situationer dir gruppen isolerar sina medlemmar. I grapper med en auktoritir ledning ‘och en stark isolering frin samhillet, kan den information medlemmarna fir vara si manipulerad att personen saknar kontakt med den ytere virlden. ~Ten sidan mili flereras nistan all information, En person har da inte til- ging till objektiv information utan fir den ien extremt omtolkad form frin sgruppens ledning Hur br soiljonsten Berta en sidan mils? ~ De mise ga st jobb och frsbka 6a ensi objektiv undersékningsom ea) 39sekter "Ingen har ratt till ett helt slutet samhdlle” iéjligt. Om det finns bevis for at nigon gite ver grinsen, bratit mot lagen eller gjort Svergrepp ska situatio- nen hanteras som jalla andra fall, Reli- gionsfrihet fir aldrig vara en grund for vld eller évergrepp. Var medveten om de férdomar som finns i samhallet Vid psykosociala utredningar som berdr ‘medlemmar slutna grupper med en andlig agenda menar Valerie DeMarinis att ingenting fir tas for givet. Medvetet eller omedivetet kan olika myter och fSrdomari samhille som fSrussitter like typer av problem i denna typ av _gtupper piverka ens handlande. ~ Jog forsbker vara sf medveten jag kan om vad sambillet och di sirskilt ‘media har sagt och om de olika myter, fSrestillningar och virderingar som finns eftersom de ofa dr gjorda pa «ett opalilige och okunnige sitt, Soci- aljinstpersonal br anvnda samma kriterier och begrepp som pa vilket fall som hels vid en utredning, Kriterier kring barnens has, frihet, anvindning av makt och si vidare, siger Valerie DeMarinis och riknar upp en rad fr- domar som hon anser finns om med- Jemmari slutna grupper med en andlig agenda ~Tll exempel att de som sker sig till de hr grupperna ir de som hat psykiska problem fin bérjan och att sfilva fSrekomsten av ett andligt behov lrett bevis pa psykiska problem. Andra vanliga myter a att barn oavsett vilken sluten grupp det gilleraldrig kan mi bra dir och att ingen medlem cir kan vara en tlltickligforilder,sigerValerie DeMarinis, Maste vaga stalla krav pa gruppen Samtidigt Srckommer det problem i slutna grupper och samhillet fir di inte veka at ingripa fir atta itu med dessa, 1 Sverige finns det ibland en tendens ate vara fr Rorsiktig tyckerValerie DeMa- ~ Man vill bland inte komma in i det privata, men vi har et ansvar att forstl vad som hinder gch att se tll att ‘minniskor dir inte blir skadade, 40 ‘Mens om en grupp frsoker halla socialtnsten ifn sig? ~ Jag skulle aldrig acceptera att man. inte fi, vi har ett ansvar for vira med- smiinniskor och vira barn. Oavsett vilken grupp det giller miste alla Sha samma lagar, de har grupperna ir inget undantag, Ingen har rit tll ett hele slutetsamhille, Den som utreder ska gi viidare men pé ett ansvarsfull sit. Det ic viktigt at skaffa sig en bild av gruppens tro och vieldsbild menar Valerie DeMarinis som skaffar sig information frin si manga olka hall som méjligt vid en utredning, bide fein personer som r med i gruppen och fin personer som varit med i gruppen. En metod hon frordar fr ate vara pi plats och observera,vilket var ett krav hon stillde vid utredningar i USA. ~ Nir dt har en dialog med min- niskori en sluten geupp, vid tll exem- pel en interyju, fir du information pi ett ganska medveter site. Distr bbehdver du vara dir och observera, olika typer av observationsmetoder ska absolut vara en del av en ordentlig utredaing. Valerie DeMarinis var forsknings- ansvarig i ett nyligen avslutat projekt ‘om kultur och genus i missbruks- och bbchandlingsforskning vid Beroende- centrum Stockholm kopplat tll Karo~ linska instirutet och Harvard Medical School. Hon skulle i famtiden vija se cect tvirvetenskaplige samarbete mel- Jan socialtjnstpersonal, forskare inom beteende- och religionsvetensksp, soci almedicin och psykiatri rérande pro- blem kring slutna grupper pa samma sit som det idag finns tvirvetenskaplige samarbete runt missbruksproblem. Vi behiver arbeta proaktive si att dt finns beredskap niir en utredning ligger pa bordet. Da beh6ver det inte ‘uppstipanik pa grund av en ofirbe- red situation, Utanforskap vanligt efterat Personer som limnar slutna grupper med just en andlig agenda upplever oft skamn vilket Valerie DeMasinis anser delvis orsakas av det omgivande sam- hill. = Manga upplever ett uranférskap kopplat till en sorts skam.De upplever att de miste vara valdige frsikeiga med vad de berittar darfor att sambillet har cn sf rdomsfoll instilling sill min- niskor som varit med i denna typ av grupper. ‘Om personen varit med ien starkt hicrarkisk grupp kan det efterit vara svirt att fatta egna beslut vilket oftare get kvinnor problem eftersom de festa ‘grupperna ar patriarkaliska och styrda = [mycket hierarkiska' grupper kan de haftsvirt att first vad en egen rést &r och de kam ha blivie saffade om de still kritiska flgor, sigerValerie DeMarinis som menar at straffsyste- ‘men ken ha gett posttraumatiska tau man eftersom det kan ha frekommie bide psykiskt och fysise vald ~ Du sersamma ménster som i det stora samhillet men pi en mer extrem nivi dinfr att det dr st instingt, det kommer inte in nigon ffisk laf, En viktig dimension som ofta glims bore Sverige ér den andliga menar Valerie DeMarinis, dir kan djupa sir ha skapats ir dem som vuxit upp i grup- perna, ~ Minga som varie med har en smycket totalitir bild av Gud och en svartvitbild av vad som ir rite och fe Nir en gruppledare siger nigot som gruppledare ar det en sak. Men om du som barn fitt hora ate det ir nigot som Gud sage gir det pa en djupare nivi som handlar om makt och kraft och di kan stora skador uppsti beroende pi vilken minniskosyn som ir undetlig sande, Hur kan de skadorna yttra sig = Det ir ofta kiinslor kopplade till sjalvbild och sjalvutveckling. Du kan inna dig oilskad av Gud, Kinna skuld, skam och en Kiinsla av att vara en nega- tiv person, att du inte borde leva, Jag har haftflera patienter i Kalifornien di det vatit en del av den terapeutiska pro- ccessen att hjilpa personerna att skapa en annan gudsbild som inkluderar at se sig gilv i relation ell Gud pi ete positive sit, sigerValerie DeMarinis som anser ‘Scionomen «8/2006at det ocksl finns et store behov av att hjilpa personcena act hitta ett nyt sami- smanhang i livet.Annars kan de hamna i ett permanent utanforskap eller i andra slutna grupper. Du kan jobba tll vis del i psyko- terapi eller andra typer av individuelle stéd men frat hjilpa en person att hitea en relation tll ete nyee sociale nit- verk miste du samverka med instiutio- ner i sambillet som har ansvar fr den typen av grupprillhdrighet beroende pi (om det fr en religiés bas eller annan bas personen utgir frin. Det kan innebira till exempel PSrmedling av kontakter med olika trossamfiznd och socialynsten har hir cenligeValetie DeMarinis en stor uppgift i att hjilpa de hir minniskorna att hitea nya sammanhang men ocksi at firsti vad det innebir at leva i ett postmo- dernt Sverige eftersom de kommer fin sf annorlunda miljéer. ~ Jag eycker inte att det skulle vara hele fel ate socialjinscen ferstir den hie problematiken. Samarbete med andra typer av meningsskapande institutioner tycker jag vore en bra investering, Vid anser du om modellen att avhoppare ska tr varandta, gma fd sama grupp ‘ch gemensamt bli medina ons hur grap= ‘pen har manipulrat dem? ~ Jag tror den modellen kan vara bra fc vissa fr den fer tanken ate hitta ‘tt nytesammanhang. Jag tycker att den ijligheten ska finnas, Men de miste vilja ate vara med dir, fr om de blir twungna ir det samma upplevelse som de har varit med om tidigare, och det kan de ta skada av Jag tycker det ar en tendens i samhillet ate dee ska finnas ‘en modell som ska fungera fr alla. Det finns ingen enkel lésning som passar alla som kommer ut fein grupperna precis som det inte finns en enkel 15s- sekier ning fr problem 6verhuvudtaget Vi iste alld ha en individanpassad plan dir vi utgir fein individens herittelse, siger Valerie DeMarinis, FAKTA Wellspring retreat and resource center Ett behandiingshem i Ohio i USA som tar femat manniskor som var medlemmar | vad de kali "abusive groups”. Alla som arbetar pé Wellspring her sialvavarit med i abusive groups" viket de anser ar til ‘ordel i arbetet at behiandla Kienterna pa Wellspring. Wellspring ter bara emat personer som sjahva vat at ama en grupp. | et forsta test utesiuts psykos och depression for att fors8kra sig om att personens problem | forsta hand beror p8 upplevelsen | och av mupven Behandingenararvanietis id = = | sekier ae vveckor och inleds med ett batteri av forma liserade intervuer och olka psykologiska t test. Darefter bestir behandlingen av tv Ie timmars daglig individuaterapi och filmer | ‘och forelasningar tre timmar per dag. ‘Malet for behandlingen ar att Klienterna ska forst® sina upplevelser gruppen och 1p bi medvetna om hur manipulationen dar ba paverkat dem. Under behandlingen traf- far de aven personer som lémnat andra t "abusive groups" vilket anses vara en del i sjalva behendlingen 4 Wellspring erbjuds aven teologisk konsultation pa kristen basis for Ge Klienter som vill arbeta med sin kristna gudstro. Detta ar dock five. I Etttotalsvenskar har behandlats p mM ‘Wellspring som éven vid tv tlflen har haft 8d veckor langa rehabiliteringar| Sverige, I Hemside: wun wellsoringretreat.og FRI, Féreningen Radda Individen { ‘Svensk anhGrigforening for anhoriga tl medlemmar ivad de kallar destruktiva rbrelser Det finns aven en undertorening ‘FRI som heter SESAM, vilket ren stOd- fbrening for avhoppare frin destruktiva rorelser Hemsida: http/home.swipnet.se/—- 64518 Utredningen "| god tro” Utredningen "I god tro” genomfgrdes av Margo Ingvardsson 1998 p8 uppdreg av Socialdepartementet, dar granskades vad de kallar nya rligitsainyandiiga rorelser, Utredningen forordade inrttandet av en siitelse med arbetsnamnet KULT (Kun- ‘skapscentrum for Livsésk4chings- och ‘Trostrégor). KULT skulle: 1, Vara ett kunskapscentrum som informererallmanheten och utbildar nyc elpersoner inom vard och sociatianst som kan tankes mota ménniskor som hamnat i ksi samband med mediemskap i nyand- liga rorelser, 2. Verka for dialog med nya religidsa relser och minska polerisering mellan dem och samhalet, 2. Initiera och stimulera forskning 4, Kunna organisera mediing i kontik situationer mellan religidsa rorelser och individer. Utredningen freslog aven atten ny stratfoestimmetse, otilbérlig pSverkan, skulle infaras i Brottsbalken, Dessutom {Wreslogs att extra medel satsas pd saval kortsictig som l&ngsiktig forskning om bars situation i slutna samfund, samt at det utarbetas rid och anvisningar til lke personalkategorier inom skola, barnom- org, sociltanst och sjukvard. Det som féresiogs i utredningen har inte genom, Ar en natverkssammanslutning av forskar inom religionsvetenskap ach beteende- vetenskep, Verkar for att frémia forskning ‘ch bedriva informationsverksamhet om nyrelgiositet. Hemsida: www.finyarse