Swedish Survival Manual 229 PG

Handbok
0VER-
LEVNA0
Central lagerhllning:
Frsvarets bok- och blankettfrrd
CHEFEN FR ARMN 1988-03-28 804
TFD 88012
Handbok verlevnad, 1988 rs utgva (M7734-472091),
faststlls.
ERIK G BENGTSSON
Chef fr armn
Larske Paulsson
Inledning
En extrem verlevnadssituation i krig uppstr nr soldater
och frband inte har tillgng till sin utrustning eller inte
kan utnyttja underhllsorganisationen.
Fr att klara en verlevnadssituation krvs kunskap om
sig sjlv och kunskap om hur man utnyttjar sin utrustning,
tillfllig materiel, naturen och dess tillgngar etc. Dess-
utom r viljan att verleva av avgrande betydelse.
Grunden fr boken r den militra verlevnadssituatio-
nen. Allmnt knnetecknas en verlevnadssituation av
- brist p vatten och fda,
- brist p utrustning,
- trtthet och nedkylning samt
- ensamhet och svrighet att hitta i terrngen m m.
Den militra verlevnadssituationen prglas dessutom av
rdsla fr fienden och rdsla att bli skjuten, t ex vid flykt
undan fngenskap.
Boken riktar sig till befl och vrnpliktiga. Den behandlar
grunderna i verlevnadsteknik och kan anvndas som
underlag fr vningar eller som uppslagsbok vid sjlvstu-
dier. Boken bygger p mngrig forskning samt praktiska
studier vid frsvarets forskningsanstalt (FOA) och jgar-
frband, frmst armns fallskrmsjgarskola (FJS).
En stor del av verlevnadstekniken bygger p att naturens
resurser utnyttjas. Under vningar mste dock alltid hn-
syn tas till vxtlighet, djurliv och brandrisk. En del av de
jakt-och fiskemetoder som beskrivs i boken r dessutom
frbjudna och fr inte anvndas i fredstid.
PRAEPARATUS SUPERVIVET
DEN FRBEREDDE VERLEVER
Framstllt av: Frsvarsmakten och Frsvarsmedia
Projektledning och Eva Hgberg och
redaktionell Marie Stenport, Frsvarsmedia
bearbetning:
mnesexperter: Frn frsvarsmakten har medverkat kn Lars Flt,
Armns verlevnadsenhet och frn frsvarets
forskningsanstalt (FOA) i huvudsak fil dr Stefan
Kllman
Sakgranskning: Inf/Kav C
Teckningar: Alf Lannerbck
Margareta Jakobsson (vxter)
Foton: Lars Flt (sid 103, 172, 174)
Stefan Kllman (vriga foton)
Formgivning: Lars-Ove Davidson, Frsvarsmedia
Bildmontage: Gunnel Landergren, Frsvarsmedia
Bestllningsnummer M7734-472091
ISBN 91-38-12172-7
Bestllningsadresser Fr frsvarsmaktens myndigheter:
MFD SUB/FBF
Box 1501
172 29 Sundbyberg
Tfn 08-628 02 85
Fax 08-628 30 61
Fr vriga:
Armns verlevnadsenhet
54681 Karlsborg
Tfn 0505-85 609
Fax 0505-85 439
Fjrde tryckningen
1988 Frsvarsmakten, Stockholm
Almqvist & Wiksell Tryckeri, Uppsala, 1995
Omslagsbild: Under en verlevnadsvning fick en sol-
dat sina skor frstrda. Han lste problemet genom att
stta sina handskar p ftterna och kunde sedan fullflja
vningen. (Foto Lars Flt)
Innehll
Psyk|ska reakt|oner 6
Utrustn|ng 14
Vatten 32
Fda 40
Jakt och f|ske 112
Frf|yttn|ng och or|enter|ng 132
|vack 148
E|den 164
Egenvrd 180
Frsksverksamhet 204
Reg|ster 223
6
7
Psyk|ska
reakt|oner
Rds|a 8
Lngtrk|ghet och kns|a av
ensamhet 9
Trtthet - utmattn|ng 9
u|ra|||gre|sprov 11
8vra avgranden 12
Ngra rd 13
Kontro||era d|g sj|v 13
Kunskap om psykiska reaktionsmnster vid onormala p-
frestningar r av vital betydelse fr att ha en god hand-
lingsberedskap. Att kunna identifiera dessa psykiska
"varningssignaler" hos dig sjlv och andra r ett villkor
fr att du skall kunna vidta rationella tgrder.
Detta kapitel behandlar en del psykiska reaktioner som
ofta uppkommer i verlevnadssituationer och ger dig sam-
tidigt ngra rd hur du kan frebygga och behandla dessa
reaktioner.
8 Psykiska reaktioner
Rdsla
Rdsla r en mycket naturlig reaktion i en ovan och
hotande situation. Rdsla r kroppens stt att mobilisera
alla krafter till ett frsvar. Om du frnekar att rdslan
finns kan ditt upptrdande bli irrationellt och leda till
panik som ytterligare frsvrar mjligheterna att ver-
leva.
Nr du blir rdd kan du reagera p olika stt. Du kanske
frtrnger det hotfulla och blir blockerad, s att du inte
uppfattar situationen som allvarlig. Du kan ocks bli ver-
aktiv, vilket innebr att du engagerar dig s hrt, att
varken tankar eller knslor fungerar p ett rationellt stt.
Ytterligare ett reaktionsstt kan vara att du bara tnker p
att frflytta dig framt och struntar i allt annat. Ett sdant
beteende gr att uppmrksamheten mot omgivningen och
dina kamrater minskar. Detta innebr att du tar strre
risker n normalt, vilket kan medfra att du skadar dig
eller rjer bde dig och gruppen.
Fr att frebygga reaktionsmnster av de slag som
nmnts r det viktigt att du koncentrerar dig p det arbete
som mste utfras och p de rutingroml som skall kla-
ras av. Rutinerna ger dig trygghetsknsla och frhindrar
apati och verklighetsflykt.
Genom att intala dig sjlv att rdsla r ngot normalt som
det gr att handskas med och genom att tro p dig sjlv, p
din utrustning och dina kunskaper, har du gjort en hel del
fr att komma till rtta med din rdsla.
Nedanstende minnesregel kan vara till hjlp fr dig i en
stressad situation:
S - Stanna. Gr inget frhastat.
T - Tnk igenom din situation. Hur r upptcktsrisken?
O - Orientera dig. Var r du i terrngen? Vad har du fr
hjlpmedel?
P - Planlgg din frflyttningsvg.
Psykiska reaktioner 9
Lngtrkighet och knsla
av ensamhet
Detta r tv mycket svra fiender att brottas med i en
verlevnadssituation. Lngtrkighet och ensamhet med-
fr ofta att det r svrt att hlla humret uppe och knslor
av uppgivenhet kan frekomma. Botemedlet mot sdana
knslor kan vara att lta hjrnan arbeta konstruktivt. Fun-
dera t ex p hur det kan se ut bakom nsta terrngavsnitt
eller hur du skall gra om "det eller det" intrffar. Med
andra ord vad som helst fr att frtrnga dina negativa
knslor.
Ett annat stt att skingra tankarna r att noga planera
tiden och att hlla igng med olika uppgifter.
Trtthet - utmattning
Vid marscher under mnga dagar och under hrda beting-
elser r det oundvikligt att du ngon gng drabbas av
trtthet. En trtthet du kanske inte knt frut. Vid fr-
flyttning r det drfr ndvndigt att hlla en jmn takt fr
att alla skall orka hnga med och fr att irritation inte skall
uppst. Den som fr tillfllet befinner sig i en trtthets-
svacka mste f bestmma tempot.
Det r lttare att hlla en jmn takt om ni inte r fler n
8-10 i gruppen. r ni flera kan ni dela upp er i flera
smgrupper.
En reaktion p stark trtthet r intvndhet. Den som
lider av intvndhet vill inte ha kontakt med kamrater och
r ointresserad av omgivningen. Lt inte den som reagerar
s vara ensam. Se till att han r med i det gemensamma
arbetet. Om du sjlv drabbas br du frska tvinga dig till
aktivitet. D slpper blockeringen.
Med trtthet kan flja en stark irritation och till synes
omotiverade knsloutbrott. Om ngon i gruppen drabbas
av sdana trtthetssymtom, kan botemedlet vara att visa
vederbrande p ngot som kan fnga hans uppmrksam-
het. Detta mste best av ngot som uppfattas som ett
naturligt inslag i den gemensamma situationen. Spela inte
roller- var kta!
Rasterna skall vara gemensamma. terhmtandet av kraf-
ter ligger till stor del i gemenskapen.
Det r ocks viktigt att du knner till att ditt psyke kan
komma att frndras drastiskt i en situation av stor fysisk
och psykisk pfrestning. Den mask som du mer eller
mindre br p i mnga av vardagens situationer orkar du
inte behlla. "Det verkliga jaget" kommer fram och oftast
dina negativa egenskaper. Frsk drfr tnka positivt i
alla lgen!
Sjlvupptagenhet r vanlig i samband med stark utmatt-
ning. Ett botemedel r att erbjuda hjlp till kamraterna.
Givandet r mycket viktigt i en grupp. Hmta allts kraft
till detta och du kommer att uppleva att du sjlv knner
dig stark.
Uthllighetsprov
Vid vissa militra frband, speciellt jgarfrband, vas
soldaterna i att klara de "kriser" som uppkommer i sam-
band med utmattning. Soldaterna beskriver upplevelserna
som en berg-och dalbana mellan utmattning och okuvlig
styrka.
Du orkar dubbelt s mycket som du sjlv tror
F har dtt av att kmpa vidare.
Fler dremot av att ge upp!
Din totala frmga
Jag orkar mer...
Vad du sjlv tror
Vad beflet tror
Vad din mamma
tror
100%
90
80
70
60
50
40
30
20
10
Svra avgranden
Din grupp kan komma att utsttas fr srskilt svra psyki-
ska pfrestningar som t ex nr ngon i gruppen blir sjuk
eller skadad. Du och dina kamrater i gruppen kan d st
infr det svra avgrandet att stanna kvar hos kamraten
eller lmna honom. Kanske gr det att vid nrmare efter-
tanke finna en lsning p situationen genom att ndra
planerna.
Ett annat exempel p en svr psykisk pfrestning r en
kamrats dd. Att bde tvingas lmna kvar den dde och
att eventuellt komplettera utrustningen med kamratens
persedlar kan knnas oerhrt svrt. Det kan emellertid
vara ndvndigt att gra detta fr din egen verlevnad.
Fr att psykiskt komma igenom en sdan svr situation
kan det bsta vara att grta ut. Detta befriar och strker
infr nya pfrestningar. Spelad tuffhet eller likgiltighet ger
smre uthllighet.
Ngra rd
Frsk att alltid tnka positivt.
Gr en handlingsplan utifrn omstndigheterna. Be-
stm vilken tid p dygnet som r lmplig fr frflytt-
ning och vlj om mjligt sdan terrng dr du finner
fda, vatten, dolda bivackplatser mm.
Hll dig sysselsatt med ndvndiga groml.
Frsk att ha en jmn arbetstakt i allt du gr.
Lt inte ngon vara "utanfr" gruppen.
Visa en naturlig omsorg om dig sjlv och andra.
Hjlp andra, det strker sjlvknslan.
Uppmuntra goda egenskaper.
Kontrollera dig sjlv
Hur kan du komma till rtta med din rdsla?
Vad betyder "O" i minnesregeln STOP?
Hur kan du frtrnga negativa tankar?
Hur gr du nr intvndhet uppstr hos dig sjlv
eller andra?
Hur motverkar du sjlvupptagenhet?
14
Utrustn|ng
0ver|evnadsask 1-1Z
As|ers |rrera|| 1
"A|ternat|v||sta" 18-22
Exempe| p t|||verkn|ng av
d|verse utrustn|ng
Kasa av raver
23
23
Va|oes||c| 23
Ryggsac| 21
Fo||appar 25
3|or 25
3|oro 2
3 ra| 2
3ros|or 2Z
8ar 28
T|||ver|r|rg av srorer rr 28
En vlsktt utrustning r den bsta frutsttningen fr att
du skall klara dig i en verlevnadssituation. Allt slarv med
utrustningen kommer att drabba dig hrt. Ersttning och
komplettering i en sdan situation r bde svr och tids-
krvande. Det gller d att ha fantasi och i frsta hand
frska anvnda det du har p flera olika stt.
I detta kapitel fr du frslag p lmpliga saker som kan
ing i din verlevnadsask. Dessutom ger kapitlet exempel
p hur du kan anvnda din utrustning p alternativa stt
och hur du kan erstta brister i din utrustning med natur-
material eller med lump och skrot som du ofta kan hitta i
naturen. Kapitlet beskriver ven tillverkning av viss ut-
rustning.
16 Utrustning
verlevnadsask
Fr att ka dina mjligheter att klara en verlevnadssitua-
tion kan du gra i ordning en s k verlevnadsask. Den br
innehlla sdant som r svrt att erstta och tillverka och
som har avgrande betydelse fr din verlevnad. Asken
br inte vara strre n att den kan frvaras i fickan.
En verlevnadsask erstter inte kunskaper men r ett
hjlpmedel i en svr situation.
Hr beskrivs tio saker som du skulle kunna ha med dig i
verlevnadsasken. Mnga av dessa ingr inte i den milit-
ra utrustningen utan fr infrskaffas p annat stt.
Du som r beroende av glasgon br ta med dig ett extra
par. Glm inte heller att ta med eventuell medicin.
Askens innehll
1. Fllkniv
2. Elddon
3. Kompass
4. Vattenreningstabletter
5. Nl och trd
6. Fiskedon
7. "Godis" fr att snabbt f energi
8. Trdsg
9. Tvl
10. Soda fr urlakning av lavar
Utrustning 17
18 Utrustning
"Alternativlista"
Nedan fljer frslag p hur du kan "meranvnda" din
utrustning och vad du kan erstta den med.
Utrustning Kan ocks anvndas till Kan ersttas av
Ansikts- - Behllaren kan anvndas till - Jord
maskeringsfrg frvaring av smsaker - Kol
- Insektsmedel
Byxblte - Rem - Rep av vxter,
- Spnnet kan anvndas som se sid 28
drag vid fiske - Snre
Dricksflaska - Frvaring av smsaker - Burk
- Vrmekrus - Hjlm
- Plastpse
- Termos
- Tom rdspritsflaska
Enmanskk - Vrmeklla (obs - Burk
koloxidrisk, se sid 157) - Hjlm
- Kokgrop, se sid 96
- Plastpse, se sid 60
Ficklampa - Batteriet kan anvndas fr att - Eld
gra upp eld, se sid 168 - Kdklump
- Fodralet kan anvndas
fr frvaring av smsaker
- Gldlampan kan anvndas som
flte vid fiske
Fltbyxor - Extra tyg finns p benfickorna - Sck av tyg (egen
och kan anvndas vid lagning tillverkning)
- Flythjlp - Trja
- Knapparna och krokarna kan
anvndas vid fiske
- Remmarna kan anvndas
- Ryggsck
Fltmssa - Att samla saker i - Halsduk
- Yllemssa
Utrustning 19
Fltskjorta - Frbandsmateriel - Sck av tyg (egen
- Knapparna kan anvndas tillverkning)
- Pse - Tidningspapper
Frsta frband - Skall ej anvndas till - Tyg frn klder
ngot annat - Vitmossa, se sid 200
Halsduk - Att binda med - Tygbit
- Fotlappar, se sid 25
- Frbandsmateriel (mitella)
- Mssa
- Strumpor
- Vantar, muff
Handduk - Fotlappar, se sid 25 - Klder
- Frbandsmateriel - Tygbit
Hjlm - Hink
- Kokkrl
- Spade
Hjlmduk - Fisksump
Hudsalva - Behllaren kan anvndas - Djurfett
fr frvaring
- Insmrjning av skor
- Skidvalla
- Stekfett
Inlggssulor - Axelskydd - Kaveldun, se sid 72
- Skoh, se sid 26
- Sulor gjorda av
liggunderlaget
- Tidningspapper
Kompass - Klocka, se sid 143 - Provisoriska
kompasser,
se sid 141
Konservbrytare - Drag och snke vid fiske - Diverse verktyg
20 Utrustning
Kniv - Eldstl, se sid 167 - Pltbit
- Rakblad
- Tunnband
- Vass sten
Ksa - Grvverktyg - Burk
- Egen tillverkning,
se sid 23
Liggunderlag - Axelskydd - Granris, se sid 158
- Flythjlp - Kaveldunsblad,
- Sulor se sid 72
- Pappkartonger
Matbestick - Diverse verktyg - Egen tillverk-
- Fiskdrag, se sid 128 ning, se sid 23
Myggstift - Behllaren kan anvndas till - Pors
frvaring av smsaker - Rlleka
- Smrjmedel fr verktyg och - Skvattram
vapen
Persedelpse - Flythjlp, se sid 136 - Plastpse
- Ryggsck Tyg (egen till-
verkning)
Regnkappa - Br, se sid 28 - Plastskynke
- Ryggsck
- Tckmaterial vid bivackbygge,
se sid 153
Ryggsck - Flythjlp - Egen tillverk-
- Sovscksfrstrkning, se sid 161 ning, se sid 24
Sjukvrdsartiklar - Se kap. Egenvrd
Skidor - Att grava med - Snskor, se sid 27
- Bivack, se sid 151
- Br, se sid 28
Skor - Frvaring av saker - Bildck, se sid 25
- Snrena kan anvndas - Handskar
- Nver
Utrustning 21
Snre - Halsduk
- Remmar
- Rep av vxter,
se sid 28
- Rtter, se sid 30
- Senor
- Skinn
- Skosnren
- Tyg m m
Sovsck - Frstrkningsplagg - Ryggsck och
frstrknings-
plagg, se sid 161
- Sck med vxt-
material
Stavar - Bivackbygge, se sid 151 - Egen till-
- Isbil verkning
- Isdubbar
Strumpor - Axelskydd - Fotlappar, se
- Halsduk sid 25
- Pse - Halsduk
- Rep - Kaveldun
- Sil/filter - Skoh, se sid 26
- Vantar - Tidningspapper
- Vantar
Sydon (nl och trd) - Nlen kan anvndas som - Nlen kan er-
kompass, se sid 141 sttas av ben-
och krok bit, metalltrd,
- Sytrden kan anvndas som se sid 26
fiskelina - Trden kan er-
sttas av senor,
rtter, se sid 28
Termos - Frvaringskrl - Flaska inlindad
i tidningspapper
och/eller strum-
por
22 Utrustning
Toalettartiklar
Rakdon - Rakbladet kan anvndas som - Tvl och kniv
kniv och kompass, se sid 142
Tandborste - Trpinne, se sid 184
Tandkram - Frsk kda
Toalettpapper - Vitmossa, skgg-
lavar
Tvl och tvtt- - Sand
medel - Asklut
Tvttsvamp - Vitmossa
Trja - Byxor - Tidningspapper
- Ryggsck - Tyg
Tumvantar och - Psar - Halsduk
handskar - Sil/Filter - Psar
- Skor - Strumpor
- Strumpor
Vapenrock - Br, se sid 28 - Sck med fyll-
- Extra tyg finns i fickorna ning
och kan anvndas vid lagning
- Knapparna kan anvndas
- Ryggsck
- Sovsck
Vattenrenings- - Srtvtt - Kokning, se sid 38
tabletter - Vattenrenings-
filter, se sid 38
Utrustning 23
Exempel p tillverkning av
diverse utrustning
Ksa av nver
Skr av en bit nver, ca 15 x 15 cm. Skr
ut en rund cirkel och vik den frsiktigt,
s att du fr en trattformad mugg. An-
vnd en frsk gren som handtag och fr
att hlla ihop nvermuggen. Skr en sk-
ra i grenen och tr in fliken p muggen i
skran.
Matbestick
Nedan ser du exempel p olika tred-
skap som du kan tillverka av t ex enetr.
Gaffel
tpinnar
Enetr
Sked
24 Utrustning
Ryggsck
Du kan tillverka en primitiv ryggsck enligt fljande:
Kapa av 3 frska slanor av gran till brmesen. Lmplig
lngd fr att passa din rygg framgr av mtten p
bilden. Tag bort barken p slanorna, s att brmesen
blir ltt och smidig.
Fst ihop slanoma med hjlp av snren, stltrd etc.
Som ersttning fr brremmar kan du anvnda t ex
snre eller vidja och som axelskydd strumpor, hals-
duk, nver eller grs.
Scken fster du p enklaste stt enligt bilden.
Alternativ
fstpunkt
Smsten
Axelskydd
Brmes
Brrem
Utrustning 25
Fotlappar
Som ersttning fr strumpor kan du anvnda fotlappar,
som du tillverkar av tyg, skinn eller liknande. Skr till en
fyrkantig bit, ca 60 x 60 cm. Stll foten diagonalt p tygbi-
ten och vik upp kanterna i den ordning som bilden visar.
Om du skall anvnda fotlapparna som skor, fster du ett
snre runt vristen.
Skor
Ett par provisoriska skor kan du tillverka av dck. Du kan
ocks anvnda nver, handskar etc.
Plastpse
26 Utrustning
Synl
Synlar kan du tillverka av benbitar, jrntrd mm.
Skoh
Skoh r en mycket bra ersttning fr
strumpor. Det grs av ett speciellt grs,
flaskstarr, men de flesta starrarterna gr
att anvnda. Flaskstarren har emellertid
de mjukaste fibrerna. Starrartema vxer
i fuktiga omrden.
Skohet bereds efter torkning p samma
stt som vid tillverkning av nsselrep, se
sid 29. Om skohet blir fuktigt kan det
torkas och anvndas p nytt.
Flaskstarr
Utrustning 27
Snskor (modell Tom Roycraft)
Som ersttning fr skidor kan du tillverka snskor. Till en
snsko anvnder du 5 frska granslanor som br vara
lika lnga som din egen lngd. Den smala nden p slanor-
na br inte vara tjockare n en penna. Fr att gra sn-
skorna ltta och smidiga kan du ta bort barken p slanor-
na.
Snskor kan du ocks anvnda nr du mste g ver
myrar. Det r d tillrckligt med 3 slanor.
Tag ut tyngdpunkten genom att balansera
snskon ovanp handen
Gr tv tvrslar av trbitar och fst den
ena, den bakre, ngra cm bakom tyngdpunk-
ten p snskon
Stt hlen p tvrsln och mrk ut var du
har trampdynan. Dr fster d u den andra.
den frmre, tvrsln
Fst en lina i spetsen p snskon och
drag linan hrt bakt, s att spetsen p
snskon ker upp. Gr fast linan i den frmre
tvrsln. Du kan spnna linan efterhand
fr att f upp spetsen p snskon ytterli-
gare
Nr tret har torkat efter ca ett dygn kan du
ta bort linan helt
Bindningen tillverkar du p enklaste stt
av ett rep, en rem eller liknande
1.
Bind ihop framtill
Bind ihop baktill
3-5 knutar
Lika mnga, s att
mellan rummet blir
lika brett
2.
Tyngdpunkt
Lina
3.
28 Utrustning
Br Som tillfllig br kan du anvnda slanor med vindrock,
vapenrock eller regnkappa.
Vintertid kan skidor anvndas som slanor.
Tillverkning av snren,
rep m m
I rtusenden har innerbarken frn linden
anvnts till bast. Fibrerna r starka och
anvndbara utan ngon omstndlig be-
redning. Samma sak gller brnnsslans
stam. ven barken frn vissa slgarter
kan anvndas och ger bra rep.
Rtter frn bjrk och gran r mycket
anvndbara att binda med, liksom rtter
frn ljung och blbrsris. En smal rot av
bjrk eller gran kan ocks bli en bra
fiskelina vid mete.
Ngra av de starkaste och mest prakti-
ska materialen att binda med i grvre
sammanhang, t ex vid bivackbygge, r
bjrkvidor.
Frn djurvrlden kan ocks anvndbara
fibrer hmtas. De mest betydelsefulla r
senorna. Nr de r fuktiga gr de att dela
och tvinna till lnga, starka trdar. Den
bsta senan r renens eller lgens rygg-
sena, som kan ge mnga meter bra
sytrd. ven bensenorna p de stora
djuren kan anvndas som trd.
Mnga andra saker kan anvndas att
binda med, som t ex strimlor av skinn
och tyg.
29
Snren
Fr att f ett lngt och hllbart snre kan du gra
enligt fljande:
Tag en bunt grs.
Fst det runt en grenklyka. (1)
Tvinna ihop grsstrna. (2)
Flta ihop de tvinnade
strna till ett snre. (3)
Flta in ytterligare grs
fr att f ett lngre
snre. (4)
Rep av brnnssla
1. Samla in ett stort fng med lnga ns-
selstjlkar och tag bort bladen.
2. Bltlgg stjlkarna ett dygn (har du
varmt vatten rcker det med cirka 5
timmar).
3. Bnka snder dem med en sten s att
de krossas ordentligt.
4. Hng upp den fibriga massan s att
den fr torka. Det r mycket viktigt
att den torkar ordentligt.
5. "Kamma" de krossade nsselstjl-
karna. "Kammen" kan best av en
brda med islagna spikar eller kam-
pinnar gjorda av tr. Nr nsselstjl-
karna dragits genom "kammen" t-
skilliga gnger fr du en trdig och
seg fiber.
6. Flta ihop buntar av fibern till ett rep.
Du kan frlnga repet till nskad
lngd genom att flta in ytterligare
buntar i den pbrjade fltan.
Stjlkarna kammas
Frdigt rep
30 Utrustning
Rep och linor av rtter
Vid myrkanter och andra fuktiga platser finner du de
rtter som r lttast att dra upp. Gran och bjrk r bst att
anvnda, d deras rtter r lnga och smala.
En grov rot kan du dela p lngden. Dra lika hrt med
bda hnderna, s att inte ena halvan blir fr tunn och gr
av.
Om du inte anvnder rtterna omedelbart mste du frva-
ra dem i vatten, annars torkar de. Du kan spara rtterna
fr senare anvndning om du frst rullar ihop dem och
drefter torkar dem. D du sedan skall anvnda dem
mste du lgga dem i blt ngra timmar.
Fr att testa om en rot r anvndbar kan du frska
kncka den genom att bja den och klmma till. En bra rot
skall inte g av utan bara vecka sig.
Skala av barken med hjlp
av tv sm pinnar som du
hller enligt bilden
Utrustning 31
Vilka r de tre viktigaste sakerna i din verlevnads-
ask?
Vad kan du anvnda som ersttning fr tandborste
och tandkrm?
Vilken trdbark kan du anvnda som ersttning fr
rep?
Vilka rtter r bst att binda med?
Rep av bjrkskott (vidja)
Tag ett rakt, lngt och smalt bjrkskott. Det kan vara
drygt l meter lngt, fingertjockt i grova nden och
ngra millimeter tjockt i smala nden.
Avlgsna kvistarna, (l)
Hll fast den smala nden med foten mot t ex en sten.
Knck den tjocka nden 10-15 cm in p stammen.
Anvnd den knckta stumpen som vev och vrid. (2) Se
till att hela bjrkskottet blir vridet. Skottet r nu fibrigt
och repliknande.
Drag det ngra gnger fram och ter runt en smal
trdstam, s blir det smidigare. (3)
Skrapa bort barken.
1. 2. 3.
32
33

Var f|nner jag anvndbart vatten? 31
Vatten
Vatten som kan vara d||gt 3
8a|tvatten och brckt vatten 3Z
Vattenren|ng 38
Torv- ocr |o|l|||er 38
Vatten r livsviktigt fr mnniskan.
Kroppen kan inte lagra vatten p samma
stt som den kan lagra nringsmnen.
Frrdet av vatten mste drfr hela ti-
den fyllas p.
En vuxen mnniska behver normalt
cirka 2,5 liter vtska per dygn. I vrme
och under hrt arbete kan behovet av
vtska ka avsevrt. Om kroppen inte
fr tillrckligt med vtska frsmras all-
mntillstndet snabbt. Den ndstllde,
som endast kan bra med sig det allra
ndvndigaste, mste drfr alltid leta
efter anvndbart vatten.
I detta kapitel fr du anvisningar om var
i naturen du kan finna bra vatten och
vilka vattentkter som kan ha otjnligt
vatten. Kapitlet beskriver ocks hur du
kan rena vatten p olika stt.
34 Vatten
Var finner jag anvndbart
vatten?
De flesta sjar och vattendrag i Sverige har anvndbart
vatten om de ligger hgre n bebyggelsen och inte fr nra
strre ttorter eller fabriker. Dessa vattentkter r ltta
att finna om du har tillgng till karta.
Saknar du karta kan du hitta sjar och vattendrag genom
att studera landskapet. Det gr du lttast frn en hjd dr
du kan se markanta frndringar i skogens utseende och
trdsorternas sammansttning.
Om du fljer djurens stigar kan du ocks hitta vatten, d
de ofta leder till vattenhl.
ven myrstackar kan hjlpa dig att lokalisera vatten,
eftersom de ofta ligger i nrheten av vattentkter.
Sm tjrnar inne i myrmarker med gles blandskog av
smbjrkar och smtallar har ofta anvndbart vatten.
ven om det r gulfrgat och har smak och lukt av humus-
mnen r det fullt drickbart efter rening.
Dr mager tallskog plts-
ligt gr ver i granskog
med kraftigt inslag av
lvtrd, kan du finna bra
vatten
Vatten 35
Vintertid kan du hugga en vak i en bck eller skogsj och
ta vatten. Lyckas du inte sl hl p isen eller p annat stt
hitta anvndbart vatten fr du smlta is eller sn.
Drick inte kallt vatten hastigt och t inte sn! Det kan
medfra att du fr magkramper.
Nr du samlar in sn fr smltning skall du tnka p att
inte ta den finkorniga snn som "dansar" med vinden
ovanp sntcket. Vid kall vderlek har den nmligen stor
frmga att "fila" p sopor och avfring som ligger ovan-
p snn. Froreningar av olika slag kan d hamna i det
finkorniga vre sntcket. Skrapa drfr alltid bort det
versta skiktet innan du tar sn fr smltning.
P myrar kan du finna
drickbart vatten i vatten-
hl, eftersom vattnet dr
har filtrerats och renats
genom tjocka lager av
torv
Smlt sn och is r saltfattig men anvndning under en
kortare tid ger ingen saltbrist. Fr att emellertid f ett
salttillskott kan du lta barr koka i smltvattnet. Bst r
tallbarr. Denna dryck ger ocks ett C-vitamintillskott (till-
lagning, se sid 85).
Befinner du dig ute p havsisarna kan du f vatten genom
att smlta havsis. Nr saltvatten fryser till is frsvinner
nmligen saltet (omkristallisation). Det r de vre skikten
av isen som anvnds. ven smltvattensamlingar ovanp
isen kan anvndas.
Isen p berghllar i skogen kan ocks smltas och ge
anvndbart vatten.
P vren, mnaden fre lvsprickningen, kan bjrkar tap-
pas p sav i litermngder. Se kap. Fda, sid 63. Denna
dryck behver inte renas och r nringsrik.
Glm inte att ven regnvatten r drickbart!
/ en verlevnadssituation br du alltid
rena vattnet innan du anvnder det. Du har
nmligen inte "rd" med att bli magsjuk
Vatten som kan vara dligt
Intill friliggande fastigheter och grdar inom ttorter kan
brunnarna ofta vara igenlagda eller inte ha anvnts p
lnge. Uppruttnade brunnslock och annan dlig tckning
kan ha resulterat i att ytvatten har runnit ner och frore-
nat vattnet. Diverse skrp, grodor, rttor mm kan ha
hamnat i brunnen. En sdan brunn mste tmmas flera
gnger och tckningen lagas innan brunnen kan anvndas.
Trots detta r det inte skert att vattnet terfr sin ur-
sprungliga renhet.
Var uppmrksam p var det finns soptippar, verkstder,
fabriksanlggningar, slakterier, upplag av konstgdnings-
medel mm. Intill och nerstrms dessa kan vattnet vara
otjnligt.
36 Vatten
Vatten 37
I jordbruksomrden kan vattnet vara frorenat av ytvat-
ten frn gdselanlggningar eller liknande. ven kemiska
medel som bnderna anvnder i jordbruket kan pverka
vattnet.
Tag inte vatten frn vattenplar i djupa traktorspr. Det
kan innehlla upplst skogsgdning, olja frn maskiner
mm.
Undvik ocks att ta vatten frn dyplar, om vattnet luktar
och smakar illa och har kaffeliknande frg. Detta tyder p
att jsningar pgr i dyn under vattnet.
Mnga vattendrag och sjar har mycket riklig vxtlighet
p grund av kraftig nringstillfrsel. Detta kan medfra att
vattnet blir en gynnsam milj fr sjukdomsalstrande orga-
nismer. Dessutom r sjarna, om det r grunda och vassri-
ka, flitigt beskta av sjfgel som tillfr en riklig mngd
exkrementer. Dessa kan innehlla skadliga organismer
och vattnet mste drfr renas fr att bli drickbart.
Saltvatten och brckt
vatten
Drick helst inte saltvatten, eftersom det
kan torka ut kroppen. Inte ens ster-
sjns brckta vatten, som har lgre salt-
halt n vattnet lngs Vstkusten, skall
drickas.
Trots att det brckta vattnet p sina stl-
len har lga salthalter, br du i allmnhet
nd inte dricka mer n ngra deciliter
varje dygn. Om du dricker strre mng-
der leder det till samma skadliga verk-
ningar som om du dricker vanligt
havsvatten. Dessutom har det brckta
vattnet frhjda halter av vissa salter,
som kan ge upphov till diarr.
Principskiss ver Skandinavien och salthal-
terna i %. Halterna r de som terfinns i
ytskiktet.
38 Vatten
Vattenrening
Det enklaste sttet att rena vatten r att anvnda de
vattenreningstabletter som du medfr i din utrustning.
Har du inte tillgng till tabletter fr du rena vattnet p
annat stt, t ex genom kokning. Fr att rena vattnet frn
bakterier och andra organismer som kan frekomma i det,
mste vattnet koka i 20 minuter.
Du kan ocks rena vattnet i ett torv- och kolfilter. Detta r
ett skert stt att f rent vatten, eftersom filtret binder
skadliga froreningar av olika slag. Det skraste sttet att
f rent vatten r att frst hlla det genom filtret och sedan
koka det.
Fr att tillverka ett enkelt vattenfilter
behver du vitmossa, torv, kol, smsten
och en pltburk eller vattenhink. Till
varje liter vt torv behvs 1/2 liter fint
kolpulver. Kolpulvret fr du genom att
krossa trkolsbitar. Ett torv-och kolfil-
ter kan rena en vattenvolym som r
100-200 gnger strre n filtrets volym.
Du kan anvnda burken med filtret som
en skopa nr du tar vattnet.
Den torv du skall anvnda till filtret ms-
te vara lghumifierad, dvs frmultningen
fr inte ha gtt alltfr lngt. Sdan torv
finner du under vitmossan p myren frn
ngra decimeter ner till en halv meter.
Lghumifierad torv r brun. Om du
kramar en bit av denna torv i handen
rinner det ut ett klart men gulfrgat vat-
ten.
Torven lngre ner i marken har hgre
humifieringsgrad och r mindre lmplig
att anvnda fr detta ndaml. Det vat-
ten som kommer ut nr du kramar sdan
torv r grumligt och ser ut som mrk
senap.
Torv-
och kolfilter
Vatten 39
Du kan ocks stlla en hink i vatten. Det
renade vattnet kommer upp underifrn.
Denna reningsmetod passar i en mer sta-
tionr situation.
Egenskaper hos torv och kol
Torven kan fnga upp och vid sin yta
binda olika froreningar. Den har ocks
s k jonbytaregenskaper och kan drfr
binda joner frn bl upplst radioaktivt
nedfall och joner av tungmetaller. Nr
vattnet lngsamt rinner genom torvfilt-
ret, blir det rent frn det mesta som kan
gra oss sjuka.
Kolet kar frmgan hos torven att bin-
da alla olika slags gifter och dmpar
dessutom humussmaken.
Om du har ont om vatten kan du spara
vtska genom att
undvika att svettas,
arbeta lugnt och
ta vattenrika vxter som blad, br
och svamp.
Hur mycket vatten behver du normalt dricka per
dygn?
Varfr skall du inte anvnda det vre lagret av snn
nr du smlter sn till dricksvatten?
Varfr br du undvika brunnar inom tttbebyggt
omrde?
Varfr skall du inte dricka saltvatten?
Vilket r det effektivaste sttet att rena vatten i
naturen?
Hur lnge skall du koka vattnet fr att rena det frn
bakterier och andra organismer?
40
41
Fda
Hat och vtska 12
Kroppers uppoyggrad 13
Kroppers oerov av va|s|a 15
Kroppers oerov av loda 1
Rad v|d or|s| pa loda 1Z
v|||er loda s|a|| jag va|ja | er
over|evradss||ua||or? 1Z
Tva |ar|oara over|evrads-
s||ua||orer 51
V||da vxter 5
0erere||| rar|rgs|rrera|| | 5
lrsar||rg av vax|er 58
T|||agr|rg av vax|er 59
Tor|r|rg av vax|er 1
Larp||ga lodovax|er 1
8ar 91
3varp 91
V||da djur 95
T|||agr|rg av |o|| ocr l|s| 95
Nagra sa|| a|| oevara |o|| ocr
l|s| 9
Vas|ar ocr |rse||er 9Z
Vuss|or 98
3r|g|ar 98
Kral|djur 99
Rep|||er 99
F|s|ar 100
Fag|ar 100
0aggdjur 102
Nar|rgs|rrera|| | v||da vax|er
(|aoe||) 10
Nar|rgs|rrera|| | v||da djur
(|aoe||) 109
3arrarla||r|rg 110
I en verlevnadssituation mste du rkna med att inte
alltid ha tillgng till vatten nr du r trstig och inte kunna
ta dig mtt. Dricker du inte eller har brist p fda kom-
mer kroppen att reagera p flera olika stt. Effekterna
intrder redan inom ett dygn. Om du vet ngot om hur
kroppen reagerar vid brist p mat och vatten kan du med
ganska enkla medel avsevrt frbttra dina verlevnads-
mjligheter. Frmgan att tnka klart och samtidigt kunna
utfra anstrngande arbete kommer drfr att betyda
mycket fr hur du klarar dig.
Detta kapitel handlar i korthet om kroppens uppbyggnad
och behov av vtska och fda. Det ger exempel p lmplig
fda frn naturen och beskriver hur du insamlar, tillagar
och frvarar sdan fda. I kapitlet fr du ocks veta
nringsinnehllet i olika vxter och djur.
42 Fda
Mat och vtska
Det som kommer att vara grnssttande fr din fysiska
frmga att verleva r frmst tillgngen p vatten. Utan
vatten klarar du dig bara ngon dag. Vidare r det avg-
rande hur du klarar kylan samt hur mycket mat du kan
hitta. Emellertid behver du inte ta lika mycket som
normalt fr att klara dig i flera veckor och nd utfra hrt
arbete, frutsatt att du tillfr kroppen rtt typ av nrings-
mnen. Du kommer visserligen att tra p din kropp och
minska i vikt, men du verlever och terhmtar dig snart.
Nr du befinner dig i en verlevnadssituation r det viktigt
att du ransonerar din ordinarie mat, s att du fr en
energimngd p ca 2000 kJ (500 kcal) per dygn. Energi-
mngden finns angiven p matfrpackningarna.
Nr din ordinarie mat r slut och du saknar mjligheter att
komplettera med annat livsmedel eller odlade grdor,
skall du veta att det faktiskt finns mycket i naturen som
gr att ta. Det gller bara att du inte har frdomar. Vad
som r mat r, som s mycket annat, en frga om vanor
och kultur. Du br emellertid veta vilken fda som skall
vljas i frsta hand fr att kroppen skall f de rtta n-
ringsmnena i den anstrngande situation det hr r frga
om.
Var medveten om att det r de tgrder du vidtar under de
frsta dagarna som r avgrande fr utgngen av din ver-
levnadssituation.
Hll stndigt utkik efter vatten och mat
under frflyttningen!
H
o
m
I
&
g
!
1
o
1
1
o
n

I
r
s
1
,
s
o
U
o
n
m
o
1
Fda 43
Den mat du ter under normala frhllanden ger dig van-
ligtvis all den nring du behver fr att kunna fungera.
Frn maten fr du frutom vatten, de tre huvudbestnds-
delarna fett, kolhydrater och protein samt mineralnrings-
mnen och vitaminer. Dessutom innehller maten fibrer,
som hller mag-tarmfunktionen igng. Det r frn fettet
och kolhydraterna kroppen fr brnslet (energin), medan
proteinet frmst anvnds fr att bygga upp cellvvnader,
t ex musklerna. Om du ter mer n vad du frbrukar,
omvandlas fettet, kolhydraterna och proteinet till fettvv-
nad och du kar i vikt. andra sidan, om du frbrukar
mer energi n vad du fr i dig via fdan, brjar kroppen
tra p energireserverna och du gr ner i vikt.
Ungefrliga energibehov fr en del olika aktiviteter i flt
Smn 280 kJ/timme (70 kcal)
Marsch (4 km/timme slt mark) 1 020 kJ/timme (240 kcal)
Marsch med packning (ltt terrng 4 km/timme,
27 kg) 2 280 kJ/timme (545 kcal)
Hrd marsch, tungt arbete 2 900 kJ/timme (700 kcal)
Ltt arbete 10 500 kJ/dygn (2 500 kcal)
Normal militr verksamhet i flt 18 350 kJ/dygn (4400 kcal)
Stationr verlevnadssituation, dag 1 18 765 kJ/dygn (4 500 kcal)
dag 2 12 510 kJ/dygn (3 000 kcal)
7-dagars verlevnadsvning i 30-40kyla 25 000 kJ/dygn (6 000 kcal)
Energifrbrukningen anges i joule eller kalorier. 1 kcal 4kJ (k = kilo = 1000)
De olika nringsmnena
Kolhydraterna lagras i kroppens muskler och lever samt
finns ven i mindre mngd i blodet. De ger energi till
hjrnan och nervsystemet. Dessutom anvnds de som
energiklla vid muskelarbete, srskilt vid hrt och inten-
sivt arbete. Kolhydraterna r ven ndvndiga fr fettets
omvandling till energi.
Kolhydraterna i fdan frekommer som enkla och sam-
mansatta sockerarter. De enkla sockerarterna tas ltt och
snabbt upp av blodet frn tarmkanalen. Exempel p enkla
sockerarter r glukos (druvsocker) och i viss mn sacka-
Kroppens
uppbyggnad
44 Fda
ros ("vanligt" socker). De sammansatta
tas upp lngsammare, d de frst mste
omvandlas till enkla sockerarter. Exem-
pel p sammansatta sockerarter r str-
kelse och cellulosa (fibrer). Cellulosa r
viktigt fr mag-tarmfunktionen, men ger
ingen energi. Kolhydrater finns i vxter.
l gram kolhydrat ger vid frbrnning ca
17 kJ (4 kcal).
Fett finns jmnt frdelat ver hela krop-
pen. Det fungerar som energireserv vid
fdobrist. Underhudsfettet gr ven att
du tl kyla bttre. Fettet behver kol-
hydrater fr att effektivt kunna omvand-
las till energi. Det anvnds som energi-
klla av musklerna i frsta hand vid
lngvarigt och monotont arbete. Fett
finns frmst i mat frn djur, men kttet
frn vilda djur har i allmnhet lg fett-
halt. Fett finns ven i vxtoljor och nt-
ter.
1 gram fett ger vid frbrnning 39 kJ (9
kcal).
Kroppen bestr av (ung. vrden):
Kolhydrater 1%
Fett 20%
Protein 9%
Mineralnringsmnen 4%
Vatten 65%
Kroppen bestr av ca 65% vatten. Vattenin-
nehllet i kroppen mste hllas ofrndrat
Protein bygger upp muskler och enzymer, bl a de enzymer
som bryter ner maten i mag-tarmkanalen och de som
svarar fr energiomsttningen i kroppens olika organ.
Protein finns i ktt och fisk.
1 gram protein ger vid frbrnning ca 17 kJ (4 kcal).
Mineralnringsmnen (salter) och vitaminer behvs fr
mnga viktiga kroppsfunktioner som t ex musklerna, ner-
verna och energiomsttningen. De finns i bde vxter och
djur.
Fda 45
Vatten r absolut ndvndigt fr att du skall verleva.
Nst efter luft r vatten det viktigaste mnet fr kroppen.
Utan vatten r du helt utmattad och orkesls efter ca tre
dagar.
Kroppen har inga frrd av vatten. Du frlorar vatten hela
tiden genom urinen, svetten och utandningsluften. Efter
ett dygn har du frlorat ca 2,5 liter vatten. Kroppen r
mycket knslig fr vattenbrist. En vtskefrlust motsva-
rande 3% av kroppsvikten (ca 2,5 liter) frsmrar arbets-
frmgan med minst 25%! Vtskefrluster motsvarande
10-15% av kroppsvikten ger svra skador och kan leda till
dden.
En vtskefrlust motsvarande 1-5% av kroppsvikten ger
fljande effekter:
trst
orkeslshet
lngsamt arbetsstt (kroppen hushllar med rrelserna)
pulskning vid vila
illamende
ingen aptit
obehagsknslor
mrkfrgad urin
Du skall knna till, att om du inte hittar fda, kan du
faktiskt verleva fysiskt i flera veckor genom att enbart
dricka vatten. Du blir visserligen svag och orkesls, men
du klarar dig om du minskar din aktivitet till stillaliggande.
Kroppens behov av vtska r cirka 2,5-3 liter per dygn.
Vid stark vrme eller om du svettas mycket kar vtske-
behovet. Du mste d dricka mer n normalt, ven om du
fr i dig vtska i den mat du ter. Ditt absolut minsta
behov av vatten, om du ligger helt stilla, r 1,5 liter per
dygn.
Trstknslan motsvarar inte den mngd vatten du verkli-
gen behver. Dricker du enbart fr att slcka trsten kan
det leda till minst 0,5 liters vtskefrlust varje dygn. Av
erfarenhet vet vi, att man dricker fr lite i flt. Drick
drfr ofta och mycket och kontrollera mngden.
Vintertid r det srskilt vanligt att man slarvar med att
dricka. Orsaken r bl a att det tar tid att smlta ndvndi-
ga mngder sn till dricksvatten. Pors sn ger bara 1/10
mngd vatten.
Kroppens
behov av
vtska
46 Fda
Kroppens
behov av fda
Saltvatten liksom salt mat kar vtskebehovet. Om du
ndvndigtvis mste dricka saltvatten, br du inte dricka
mer n 2 dl per dygn. Kttrik kost kar vattenbehovet.
Har du ont om vatten br du allts undvika att ta alltfr
mycket ktt. Koka inte heller mat i saltvatten. Maten tar
d t sig saltet. Kolhydratrik fda dremot sparar vatten i
kroppen.
Nr maten r slut och kroppen utnyttjat de sista matres-
terna i tarmkanalen, tcks energibehovet av kroppens
egna energifrrd. Kolhydraterna frbrukas frst (inom
ett dygn), men sedan svarar fettet fr huvuddelen av
energifrsrjningen. ven proteinet bidrar i viss mn.
Fettreserverna omvandlas till energi och rcker i ca fyra
veckor vid mttligt anstrngande arbete. Mat r drfr
inte lika ndvndigt som vatten under verlevnads situa-
tionen. Naturligtvis skall du ta om det r mjligt, men
samtidigt fr inte skandet efter fda krva fr stor energi-
tgng eller ta allt fr lng tid.
ven om kroppens energifrrd rcker lnge, kommer
den anstrngande verlevnadssituationen att medfra att
det uppstr problem nr kroppen brjar omstta de egna
frrden. Frmsta orsaken till dessa problem r bristen p
kolhydrater och redan efter ett dygn utan mat mrks
fljande effekter:
Mngden socker i blodet minskar ("blodsockerhalten
sjunker"). Hjrnan och nervsystemet fr d inte till-
rckligt med energi, vilket medfr att tanke- och reak-
tionsfrmgan frsmras.
Fettet frbrnns ofullstndigt. Drmed anvnds fettet
smre som energiklla, och restprodukter (ketoner) bil-
das som utsndras frn kroppen med energifrluster
som fljd.
Proteinet i musklerna brjar omvandlas till brnsle fr
hjrnans behov.
Dessutom frsmras matsmltningen om du inte ter fast
fda. Efter ngra veckor kan du ocks f brist p vitami-
ner och mineralnringsmnen.
Ovanstende effekter kan du emellertid motverka genom
att ta ganska lite fda inledningsvis, frutsatt att den
innehller kolhydrater.
O
r
I
c
R
o
I
U
r
I
g
u
r
I
n
!
Fda 47
Frsk att ta kolhydrater motsvarande 2000 kJ (500
kcal) per dygn (= ca 130 gram strsocker eller 40
sockerbitar). Detta r den minsta energimngd som har
visat sig ha gynnsamma effekter p kroppsfunktionerna
vid fdobrist.
Ransonera din ordinarie mat, s att du fr en energi-
mngd p ca 2000 kJ (500 kcal) per dygn. Komplettera
med mat frn naturen.
t ngot fiberrikt fr att hlla magen igng.
Arbeta lugnt och monotont s att musklerna vljer fett
som energiklla.
t alltid innan du vilar eller sover.
Nr kroppens fettreserver brjar ta slut mste du tillf-
ra mer energi och s smningom hela energibehovet,
antingen frn kolhydrater eller frn fett. Fett r lmpli-
gast, eftersom det ger mer energi. Kom ihg att du
nd behver ditt minsta behov av kolhydrater (2000
kJ).
Det r gynnsamt om du dagligen fr i dig vitamin B och
C. Vitamin B behvs fr kroppens energiomsttning.
Vitamin C r ndvndigt fr att motverka skrhet hos
slemhinnor och hud samt fr att sr skall lka bttre.
Dagsbehovet av vitamin C r ca 60-100 mg.
Rd vid brist
p fda
Vilken fda skall
jag vlja i en
verlevnads-
situation?
I en verlevnadssituation mste du ta tillvara allt som gr
att ta. Allt tbart du hittar r till nytta fr dig. Vilka
fdokllor som du kan utnyttja, bestms emellertid av hur
verlevnadssituationen ser ut och vilken naturtyp du be-
finner dig i.
I verlevnadssituationens frsta skede r vxterna den
lmpligaste fdan.
Frdelarna med att anvnda vxter som fda r:
att de r lttillgngliga,
att de innehller de ndvndiga kolhydraterna,
att de innehller fibrer och bl a vitamin C och
att vxtdelarna kan tas frska utan tillredning om du
inte kan elda.
48 Fda
t grna vxter medan du gr och nr du mste hlla dig gmd
Nackdelarna med att anvnda vxter som fda r:
att artantal och mngd varierar stort inom landet och
mellan olika omrden,
att vintern begrnsar antalet tillgngliga arter,
att flertalet av de bsta vxterna vxer p ppna plat-
ser som ngsmarker och strnder, dr upptcktsrisken
r stor och
att du lmnar spr efter dig vid insamlingen.
Frdelarna med att anvnda djur som fda r:
att de innehller fett som r energirikt och utmrkt att
anvnda som fda, nr kroppens egna energireserver
brjar ta slut,
att du fr viktmssigt stor mngd mat om du fller ett
strre villebrd,
att du ocks fr mnga andra nringsmnen om du ter
inlvor och
att du knner igen smaker frn din normala fda, vilket
r psykologiskt viktigt.
Fda 49
Nackdelarna med att anvnda djur som fda r:
att fiske och jakt r tids- och energikrvande,
att kolhydratinnehllet r lgt,
att du mste ha redskap eller vapen,
att upptcktsrisken r stor om du avlossar skott och
att risken fr att du avsljar dig kar, d du mste rra
dig ver stora omrden vid jakt och fngst.
Saknar du vanliga fiskeredskap eller vapen finns det dock
ldre jakt- och fiskemetoder som du kan anvnda. Du
mste emellertid vara medveten om att det r svrt att
jaga med fngstredskap.
Fiske och jakt r enklast och lmpligast att utfra om du
stannar ngon dag eller helst lngre tid p samma plats.
Orsaken r bl a att det tar tid att lyckas med fiske och jakt
och att viltet mste vnja sig vid att du vistas i omrdet.
verlevnadssituationen kan emellertid medfra att jakten
blir enklare n normalt genom att du smlter in och lever
p ett helt annat stt i naturen jmfrt med en vanlig
situation.
Glm inte att de djur som vi normalt inte ter r mjlig
fda. Grodor och ormar t ex kan vara betydligt enklare att
f tag p n vanligt vilt.
Sammanfattningsvis kan sgas att vxterna r bra fda i
bljan av en verlevnadssituation, men att djuren r
ndvndiga p sikt. Tag drfr vara p alla chanser fr att
f tag i all slags fda. Det r alltid situationen som fr
avgra vilken fda du kan skaffa. Ju mer du kan om olika
stt att skaffa mat, desto strre blir chansen att du klarar
en lngvarig och krvande verlevnadssituation.
50 Fda
Citat frn "verlevnadslivet"
S hr berttar en krigsfnge som var
nra svltgrnsen och tillsammans
med en kamrat skickades ut fr
skogsarbete. Trots att det var mitt i
vintern fick de tag p ngra frusna
lingon under snn: "Det var tack
vare denna dagliga dos av en handfull
levande vitaminer som vi lyckades
bevara vr hlsa ngorlunda. Yrseln
blev mindre och det av skrbjuggen
uppluckrade tandkttet brjade blda
mindre!" (Ur Krigsfnge)
"Den enda frdkost vi hade var tall-
barrste p termos. Tallbarrsteet kn-
des som en oerhrd energikick, men
nr det var urdrucket brjade det bli
krvt." (Ur verlevnadsmarsch-vin-
ter)
"Samlade och beredde mat fr att ha
i frrdet fr resten av marschen. Nu
brjade kroppen vnja sig vid fdo-
bristen och trots att man helt klart var
matt, s brjade rutinarbetena g
mycket lttare." (Ur verlevnads-
marsch-vinter)
"En rding satt i ntet och avts av
jakt/fiskegnget under andakt. Frst
kokades alla delar och sen ts fisken
fr att drefter skljas ner med bul-
jongen. 100 procents anvndande av
maten." (Ur verlevnadsmarsch-vin-
ter)
"Vi knde av en ltt huvudvrk. Vi
stoppade i oss mngder av blbr fr
att snabbt f i oss ngra kalorier."
(Ur verlevnad i kustmilj)
"Vi iordningstllde observationsplat-
sen och vgade oss p en liten eld ett
stycke bort i terrngen. Te p lggrs
och tallbarr kokades. Det vattnades i
munnen p oss vid bara tanken. Vi t
ocks ngra vassrtter p kvllen, ef-
tersom dessa ej behvde kokas. P s
stt slapp vi ha en rjande eld lnge.
Upptcktsrisken var stor." (Ur ver-
levnad i kustmilj)
"Eftersom vi t tuschlav p morgo-
nen blev det hundkxrtter komplet-
terat med vass till middag. Vi hittade
ngra fina krl som flutit iland." (Ur
verlevnad i kustmilj)
"Vrt att notera var, att nr vi purra-
des p morgonen var Heyman i rtt
dligt skick. Omtcknad minst sagt.
Han fick d mera mat n vi andra,
och detta kurerade honom ganska
snabbt. Sjdin var dlig i magen, men
botade sig med kol ur elden. Det fun-
gerade utmrkt." (Ur verlevnad i
kustmilj)
Fda 51
Tv tnkbara verlevnadssituationer
En jmfrande beskrivning av vad som hnder i
kroppen d du bara dricker vatten (situation A)
och d du dessutom ter en mindre mngd fda
(situation B)
Jmfrelsen mellan situation A och B skall ses som fr-
enklad och utgr ingen exakt beskrivning av hur det kan
bli. Individuella skillnader kan frekomma. Det har ocks
stor betydelse hur vltrnad du r. Dessutom r det avg-
rande fr utgngen om du har viljan att verleva.
Frutsttningen fr de bda situationerna r fljande: din
kroppsvikt r ca 70 kg, du frflyttar dig 10 km per dag, du
bygger bivacker och har tillgng till eld. Det rder bar-
marksfrhllanden.
Situation A vill visa vad som hnder i kroppen nr du inte
ter mat utan enbart dricker ditt dagsbehov av vatten, ca 3
liter.
Det r nmligen viktigt att du knner till att du kan ver-
leva en viss tid genom att enbart dricka vatten. Det kan
faktiskt uppst situationer, d du har sm mjligheter att
hitta vxter eller annan fda. Anledningen till detta kan
vara fljande:
du saknar kunskap om tliga vxter och fngst av djur,
det r ont om vxter eller djur i det omrde dr du
befinner dig,
det rder strnga vinterfrhllanden med stark kyla
och mycket sn,
du r skadad och kan inte sjlv ordna matinsamlingen
eller
upptcktsrisken gr att du mste ligga helt stilla och
gmd.
Situation B beskriver vad som hnder i kroppen d du
dricker 3 liter vatten och dessutom ter vxter som ger dig
minsta behovet av kolhydrater - ca 2000 kJ (500 kcal) per
dag. Du kommer d att klara din verlevnadssituation
betydligt bttre n om du enbart dricker vatten.
A
B
52 Fda
Situation A
- Du har endast tillgng till vatten och dricker ca 3 liter varje dag
Dag 2
Kroppens kolhydrater slut. Medfr
mycket lg blodsockerhalt.
Symtom:
Frsmrad tanke-och reaktionsfr-
mga
Trtthet
Huvudvrk
Irritation
Du fryser lttare
Situation B
- Du dricker ditt vtskebehov och ter dessutom vxter som ger dig
kolhydrater, minst 2000 kJ (500 kcal) varje dag
Dag 2
Kroppens kolhydrater nstan slut.
Blodsockerhalten normal.
Symtom:
Inga eller mycket sm symtom p
nedsatt tanke- och reaktionsfrmga
vergende trtthet, huvudvrk och
irritation
Dag 4
Blodsockerhalten mycket lg.
Fettfrbrnningen omfattande och
ofullstndig. Fettet utnyttjas smre
som energiklla. Stor utsndring av
restprodukter (ketoner) i urin, svett
och utandningsluft. Medfr energifr-
luster.
Proteinnedbrytningen hg fr att bil-
da blodsocker. Normalnivn uppns
ej. Omvandlingen gr lngsamt.
Symtom:
Tidigare symtom frvrras
Tankar p att vilja ge upp kan fre-
komma
Du blir fumlig
Acetonlukt i utandningsluften
Svrt att utfra intensivt arbete
Hungerknslorna frsvinner
Det r svrt att dricka ndvndiga
mngder vatten
Efter ca 1 vecka
Blodsockerhalten, fettfrbrnningen
och proteinnedbrytningen lika som
dag 4.
Mag-tarmfunktionen kraftigt fr-
smrad. Svrt att bryta ner mat du
hittar.
Symtom:
Tidigare symtom frvrras
Muskelkramper och stelhet kan fre-
komma
Du kan knna dig omtcknad
Fda 53
Dag 4
Blodsockerhalten normal.
Fettfrbrnningen omfattande. Fettet
frbrnns nstan fullstndigt. Sm
mngder restprodukter (ketoner) ut-
sndras.
Proteinnedbrytningen avtar och ger
litet kolhydrattillskott.
Symtom:
Inga eller mycket sm frndringar
sedan dag 2
Hungerknslor
Efter ca 1 vecka
Ofrndrad blodsockerhalt och fett-
frbrnning.
Proteinnedbrytningen avtar ytterliga-
re.
Mag-tarmfunktionen bra.
Symtom:
Inga frndringar sedan dag 4
Matfantasier
54 Fda
Dag 10
Blodsockerhalt, fettfrbrnning, pro-
teinnedbrytning och mag-tarmfunk-
tion lika som efter en vecka. Kraftig,
lngvarig utsndring av ketoner med-
fr kaliumfrlust. Kan leda till smre
nerv/muskelfunktion. I extremfall p-
verkas hjrtfunktionen.
Brist p vitamin B och C uppstr suc-
cessivt.
Symtom:
Symtomen frvrras
Viktminskning ca 8,5 kg (ca 3 kg
muskler och 5,5 kg fett)
Tnk p att:
Du br minska din aktivitet om du
kraftigt knner av beskrivna symtom.
Det r mycket svrt att genomfra
hastiga uppbrott och snabba frflyttning-
ar.
Vtskefrlust kan drabba dig. Det
blir svrare att dricka ndvndig mngd
vatten.
Dag 10
Ofrndrad blodsockerhalt, fettfr-
brnning och mag-tarmfunktion.
Antydan till nnu lgre proteinned
brytning. Lg ketonutsndring med-
fr sm kaliumfrluster.
Inga nmnvrda frluster av vitamin
C och andra vitaminer.
Symtom:
Tidigare nmnda symtom ofrndra-
de
Viktminskning ca 6 kg (ca 1 kg musk-
ler, 5 kg fett)
Tnk p att:
Du har god tanke- och reaktionsfr-
mga.
Intensivt och hrt arbete knns tungt.
Hastiga uppbrott och snabba frflytt-
ningar kan bli svra att genomfra.
Du br nu ka energiintaget med kol-
hydrater eller fett, om verlevnadssi-
tuationen verkar bli lngvarig. Fett r
lmpligast, det ger mest energi. Du
mste dock tcka ditt minsta kolhyd-
ratbehov, 2000 kJ (500 kcal).
Pbrja fiske och jakt om du inte re-
dan gjort det fr att f fett.
Starka knslor av att vilja ge upp kan
frekomma. Frsk att inte lta dessa ta
verhanden.
Efter ca 2 veckor
Inga frndringar i blodsockerhalt,
fettfrbrnning, proteinnedbrytning
och mag-tarmfunktion.
Symtom:
Som tidigare. Arbetet knns nu myc-
ket svrt
Viktminskning ca 8 kg (ca 1,5 kg
muskler, 6,5 kg fett)
Tnk p att:
S hr lnge klarar du dig med enbart
vxter!
Nu r det ndvndigt att du skaffar
fett genom att fiska eller jaga.
Undvik allt ondigt arbete.
Om du fortstter att frflytta dig p sam-
ma stt som tidigare kommer du snart att
bli orkesls. Kroppen stller dessutom
om sig till en fr dig omedveten lgre
aktivitet.
Din mycket frsmrade tankefunktion
kar riskerna markant fr skador, lik-
som risken fr att du rjer dig fr fien-
den.
Ett lngvarigt arbete med hg aktivitet
och avsaknad av fda kan leda till inre
kroppsliga skador.
Rd
Det bsta fr dig i den hr situationen
r:
Stanna kvar p en lmplig plats.
Utfr endast absolut ndvndiga
sysslor.
Frsk att skaffa fda, t ex genom att
fiska med stndkrok och samla de f
vxter som kan finnas.
Om du vilat ngra dagar och tit lite mat
kan du brja frflytta dig igen under ng-
ra dagar.
Fda 55
Om du lever p enbart vatten br du
observera:
Eftersom du efterhand fr svrt att
fatta snabba och rationella beslut r
det bra om du har frberett flera
handlingsalternativ.
Allt tbart r bra oavsett mngd.
Om du hittar mat mste du dela upp
den i smportioner ver dygnet. Det
tar minst ett dygn fr magen att vnja
sig vid fast fda.
Barrte ger dig ett litet men betydelse-
fullt kolhydrattillskott.
Tag inga ondiga risker.
Efter ca 3 veckor
Inga frndringar i blodsockerhalt
fettfrbrnning, proteinnedbrytning
och mag-tarmfunktion om du fortst-
ter att insamla och ta ndvndig
mngd fda.
Symtom:
Du r mycket trtt och kan nu bara
vidta livsndvndiga tgrder
Viktminskning ca 12,5 kg (ca 2,5 kg
muskler, 10 kg fett)
Tnk p att:
Fettreserverna brjar ta slut. Det
brjar bli kritiskt. Fr du inte tag p
ngot djur eller annan fettrik fda,
mste du kraftigt minska din aktivi-
tet.
Efter ca 4 veckor
Hr ungefr gr "grnsen" fr din
verlevnadsfrmga, d fettreserver-
na r slut. Viktminskning ca 16-20
kg. Har du inte lyckats fiska eller jaga
och f tag p energirik fda, klarar du
dig inte lnge till. Arbete r omjligt.
Du blir stillaliggande och r oerhrt
trtt.
Om du lever p vatten och vxter br
du observera:
Kroppsfettets mngd begrnsar lng-
den fr din verlevnadstid.
Du har en tillfllig nedgng i allmn-
tillstndet efter ca tre dagar.
Pbrja fiske och jakt senast efter en
vecka fr att f tag p energirikt fett.
56 Fda
Vilda vxter
Vilda vxter har mer eller mindre alltid
anvnts av mnniskorna som fda. P
stenldern utgjorde vilda vxter och fisk
huvuddelen av fdan. Nr man vergick
till att odla, minskade emellertid an-
vndningen av vilda arter.
I Sverige finns det ca 250 vilda vxter
som kan anvndas som fda. De fre-
kommer ver hela landet, men vxtlig-
heten varierar betydligt, dels p grund
av de stora skillnaderna i klimatet, dels
beroende p jordmn, skogstyp mm.
I sdra och mellersta Sverige gr det att
finna tliga vxter ret om, eftersom
sntillgngen och istckningen brukar
vara sparsam. ven i norra Sverige finns
det tillrckligt med vxter p vren,
sommaren och hsten, men p vintern r
f arter tillgngliga.
Generellt nringsinnehll
i vxter
Vxterna r jordens producenter. Detta
innebr att de producerar energi som
djuren lever av. Med hjlp av solljuset
omvandlar de luftens koldioxid till kol-
hydrater, som sedan anvnds som bygg-
nadsmaterial (cellulosa) eller energi i
vxten. Dessutom lagras kolhydraterna i
vissa vxters rtter fr nsta rs tillvxt.
Nringsinnehllet i vxterna varierar un-
der ret hos olika vxtgrupper. Lavar
och ormbunkar har i stort sett samma
nringsinnehll under hela ret. Frvx-
ter dremot har varierande nringsinne-
hll beroende p om de r ettriga eller
flerriga.
Ettriga vxter vxer upp och blommar
samma r. Blad och skott har det hgsta
nringsvrdet (proteiner, vitaminer och i
viss mn kolhydrater). ven frna har
bra nringsvrde.
Flerriga vxter lagrar strkelse eller
andra kolhydrater i sina rtter under
sensommaren-hsten. Denna nring ut-
nyttjas ret drp fr tillvxt och blom-
ning. Strsta nringsinnehllet har dessa
vxter allts p hsten/vintern och innan
de brjar sin blomning.
Br har lgt nringsvrde och innehller
diarrframkallande organiska syror. Du
br drfr inte ta fr mycket av dem
(hgst 2 liter per dygn). r du trtt och
helt slut kan det dock vara bra att ta
litet br. De innehller nmligen enkla
sockerarter som ger ett snabbt men
kortvarigt energitillskott.
Svamp har mycket litet energiinnehll
och skall inte anvndas som huvudsaklig
fda. Som smaksttning och utfyllnad i
anrttningar r dock svamp utmrkt.
H
u
v
u
d
s
a
k
l
i
g
t

n
r
i
n
g
s
i
n
n
e
h
l
l

i

o
l
i
k
a

v
x
t
d
e
l
a
r

(
r
k
n
a
t

p
r
s
k
v
i
k
t
e
n
)
R
t
t
e
r
N
r
i
n
g
s
m
n
e
n
G
r
n
a

v
x
t
d
e
l
a
r
F
r
u
k
t
,

b
r
F
r
n
B
a
r
k
E
t
t
-
r
i
g
a
F
l
e
r
-
r
i
g
a
*
V
a
t
t
e
n
8
5
-
9
5
%
6
0
-
7
5

%
5
0
-
7
5

%
c
a

9
0

%
5
0
-
6
5

%
c
a

5
0

%
K
o
l
h
y
d
r
a
t
e
r
L
g
t

(
f
r
m
s
t
L
g
t
H
g
t

(
h
s
t
-
L
g
t
-
m
t
t
l
i
g
t
H
g
t
L
g
t
s
t
r
k
e
l
s
e
)
v
i
n
t
e
r
-
v
r
)
(
f
r
m
s
t

e
n
k
l
a
(
f
r
m
s
t
s
o
c
k
e
r
a
r
t
e
r
)
s
t
r
k
e
l
s
e
)
P
r
o
t
e
i
n
L
g
t

(
f
r
m
s
t
L
g
t
L
g
t
L
g
t
L
g
t
L
g
t
i

b
l
a
d
)
F
e
t
t
M
y
c
k
e
t

l
g
t
L
g
t
L
g
t
L
g
t
l

v
i
s
s
a

f
r
n
L
g
t
k
a
n

f
e
t
t
f
r
e
k
o
m
m
a
s
o
m

u
p
p
l
a
g
s
-
n
r
i
n
g
M
i
n
e
r
a
l
-
L
g
t
L
g
t
L
g
t
L
g
t
L
g
t
n
r
i
n
g
s
-
(
j
r
n
,

k
a
l
i
u
m
(
f
r
m
s
t
(
f
r
m
s
t
m
n
e
n
z
i
n
k

o
c
h
k
a
l
c
i
u
m
)
k
a
l
c
i
u
m
)
m
a
g
n
e
s
i
u
m
d
o
m
i
n
e
r
a
r
)
V
i
t
a
m
i
n
e
r
R
i
k
l
i
g
t

m
e
d

C
-
L
g
t
L
g
t
L
g
t
S
t
o
r
a
L
g
t
v
i
t
a
m
i
n

i

v
i
s
s
a
(
B

o
c
h

C
)
v
a
r
i
a
-
b
l
a
d

u
n
d
e
r

v
r
e
n
t
i
o
n
e
r
o
c
h

i

b
a
r
r

u
n
d
e
r
(
B
)
h
s
t
e
n

-

v
i
n
t
e
r
n
F
i
b
r
e
r
R
i
k
l
i
g
t
R
i
k
l
i
g
t
R
i
k
l
i
g
t
M
t
t
l
i
g
t
R
i
k
l
i
g
t
M
y
c
k
e
t
r
i
k
l
i
g
t
*

S
a
m
m
a
n
s
a
t
t
a

s
o
c
k
e
r
a
r
t
e
r

d
o
m
i
n
e
r
a
r
,

f
r
m
s
t

s
t
r
k
e
l
s
e
.
Fda 57
58 Fda
Vid insamlingen av vxter br du tnka p upptcktsris-
ken, srskilt vid sjstrnder och liknande omrden, dr du
ltt syns. Om ni r flera, br alltid ngon avdelas som
hller uppsikt ver omgivningen.
Har du tillgng till spade r den utmrkt att anvnda fr
att grva upp rtter med. Anvnd aldrig din kniv till detta.
Den frlorar sin skrpa och blir d oanvndbar.
Du kan ocks anvnda dig av en s k grvkpp, som fr-
modligen r ett av mnniskans ldsta redskap. Grvkp-
pen gr du av en ca 1/2 m lng och 3-5 cm grov frsk gren,
som du spetsar i den grvre nden. Nr du grver upp
rtter med den, skall du frst hacka/skrapa runt roten.
Drefter bryter du loss jordklumpen och plockar fram
sjlva roten. Spar grvkppen och anvnd den sedan varje
gng nr du behver peta eller hacka i marken.
Rkna med att du behver ca 3 timmar per dag fr
att insamla och tillreda ndvndiga mngder vxter.
Insamling
av vxter
Tnk p upptcktsrisken!
Lt alltid ngon hlla vakt
nr ni samlar in vxter
Fda 59
Alla vxter som redovisas i artfrteckningen kan tas
frska utan ngon tillagning. Du br emellertid strva
efter att alltid koka vxterna, eftersom din kropp d ltta-
re kan tillgodogra sig nringsmnena.
Nr du kokar blad, frukter, knoppar och innerbark lakas
olika mnen ut i vattnet. Detta gller t ex vitaminer, mine-
ralnringsmnen och sockerarter som glukos, fruktos och
sackaros. Tag drfr ocks tillvara kokvattnet, s fr du
ett strre intag av nringsmnen.
Vid kokning av rtter lses inte nringen ut i vattnet. Av
den orsaken kan man t ex urlaka bittra mnen frn rtter
utan att de frlorar srskilt stor del av nringsvrdet.
Undantaget r rotstockar frn vass, som innehller sacka-
ros. Detta mne lakas ut i kokvattnet, som drfr skall tas
till vara.
Det enklaste sttet att tillaga vxter r att koka en soppa
eller gra en "gryta". Genom att blanda olika vxtdelar,
grna med ngot ktt, fr du frutom olika smaker ven i
dig flera olika nringsmnen. Anvnd svamp som utfyll-
nad. Riv alltid snder vxtdelarna i mindre bitar nr du
skall koka dem.
Vissa vxtdelar r goda att blanda i soppan/grytan fr att
ge bttre smak t beska vxter som t ex vissa rtter och
lavar. Du kan t ex smakstta med blad frn harsyra och
med stjlkar av kvanne. Tag ganska stor mngd av dessa
vxtdelar. ven unga granskott ger fin smak t olika
anrttningar. Andra exempel p smaksttare r rot av
stensta samt br och svamp. Genom att smakstta sop-
pan/grytan kan du ta betydligt strre mngder av vxter
med besk smak.
Urlakning
Vissa vxter innehller s bittra och be-
ska mnen att det inte rcker med att
koka och smakstta dem fr att du skall
kunna frtra dem i strre och ndvn-
diga mngder. De mste frst urlakas.
Urlakningen gr till s att du lgger vx-
ten, frsk eller torkad, i vatten (l tim-
me-1 dygn). Byt vatten ngra gnger
under denna tid. Sklj sedan vxten och
koka den. Fr att effektivare avlgsna
bittra mnen kan du lgga vxten i en
lsning av asklut.
En sdan lsning gr du p fljande stt:
Blanda lika delar lvtrdsaska (frn ex-
empelvis bjrk) och vatten. Lt st och
dra ett dygn. Om du kokar lsningen
frst, rcker det om den fr dra ett par
timmar. Sila drefter bort askan och du
har en asklutlsning.
Tillagning
av vxter
60 Fda
En annan form av urlakning r frvll-
ning. Detta innebr att vxtdelen kokas
upp och vattnet hlls bort. Vissa gnger
rcker det inte med frvllning utan vx-
ten mste dessutom urlakas en lngre
tid. Urlakningen gr snabbare om du fr-
vllt vxten frst.
Ett annat stt att f bort en del bittra
mnen i vxten r att rosta den. Vxten
hettas d upp i en panna eller fr ligga p
en upphettad sten tills den blir torr och
knaprig. Drefter kan den urlakas i vat-
ten.
Upphngningsanordning fr kokkrl
Kokning med hjlp av heta stenar
Saknar du kokkrl kan du med hjlp av
heta stenar koka vxterna i en grop. Du
kan anvnda en plastpse eller annat
vattenttt skynke, t ex din regnkappa,
som "krl".
Vrm ett tiotal knytnvstora stenar i
elden under minst 2 timmar.
Ordna under tiden en grop genom att
grva eller vlta undan en sten.
Placera en plastpse eller liknande i
gropen. Vik ut kanterna p psen och
fixera med stenar eller motsvarande.
Fyll psen med ett par liter vatten
och lgg i vxtdelarna.
Tag 3 stenar ur elden och fr ver
dem till psen med hjlp av pinnar.
Snk ner stenarna frsiktigt i vattnet
utan att de kommer i kontakt med
plasten ovanfr vattenytan.
Nr stenarna slutat frsa lgger du i
en ny omgng heta stenar. Upprepa
detta tills vattnet brjar koka.
Kokning kan ske i vilka krl som
helst, ven i din hjlm!
Att vrma vatten med heta stenar r ett
utmrkt stt att alltid ha varmt vatten
tillhands. Ha drfr alltid fr vana att, s
fort en eld grs upp, placera ett antal
lmpliga stenar i elden, s att de snabbt
kan tas i bruk.
Fda 61
Grna vxtdelar har en begrnsad hllbarhet efter plock-
ning. De blir vattniga och dliga. Detta gller ocks br
och svamp. Om du funnit en strre mngd vxter kan du
spara dem genom att frst lta dem torka.
Lgg det som ska torkas p lmpligt avstnd frn elden,
ungefr dr du ntt och jmt kan hlla hnderna kvar p
grund av hettan. De torkade vxterna kan sedan frvaras
krossade i burkar, psar eller fickor fr att senare anvn-
das till fda. Torkning medfr ett frsmrat nringsvrde,
frmst nr det gller vitaminer och i ringa omfattning
enkla sockerarter.
De 36 vxter som tas upp i artfrteckningen (sid 62-93) r
utvalda mot bakgrund av deras nringsinnehll, frekomst
och tillgnglighet. Bland dessa r 14 vxter srskilt utval-
da mot bakgrund av att de r vanligt frekommande ver
hela landet och dessutom nringsrika. De utgr de arter
som du frst och frmst br lra dig, men ju fler tliga
vxter du knner till desto bttre r det.
Bland de prioriterade vxterna finns ett antal med kolhyd-
ratrika rtter som ur nringssynpunkt r bst att anvnda
vintertid. Om inte marken r fr hrt frusen, gr det
faktiskt att grva upp rtterna under snn.
Bland de vxter som finns i Sverige frekommer ett antal
giftiga arter som i mnga fall r ddligt giftiga i sm
mngder. Undvik drfr att plocka och ta vxter du inte
knner igen. I artfrteckningen har endast de giftiga vx-
ter tagits upp som kan sammanblandas med de tliga. Det
kan tillggas att ovanfr trdgrnsen frekommer inga
giftiga vxter alls.
I litteratur om vxter anges ibland att de vxter som har
vit mjlksaft r giftiga och skall undvikas. Likas beskri-
ver man att detta ven gller vxter med skarp och bitter
smak. S enkla regler fungerar inte i verkligheten! Sprng-
rten t ex smakar och luktar gott men r ddligt giftig.
Maskrosen har vit saft men r tlig.
Torkning
av vxter
Lmpliga
fdovxter
De 14 prioriterade
vxterna r:
Bjrk Lavar Maskros Tall
Hundkx - Islandslav Mjlkrt Ullig kardborre
Kaveldun - Skgglavar Nypon Vass
Krleksrt - Tuschlavar Ormrot
62 Fda
Artfrteckning
De prioriterade vxternas frekomst under ret
Teckenfrklaring till artfrteckningen
De 14 prioriterade
vxterna r marke-
rade med grn frg
De giftiga vxterna
r markerade med
rd frg
Allmn
Mindre allmn
Ovanlig
Hundkx
Kaveldun
Krleksrt
Lavar
Nypon
Tallbarr
Vass
Bjrksav
Hundkx
Kaveldun
Krleksrt
Lavar
Mjlkrt
Nypon
Tallbarr
Ullig kardborre
Vass
Hundkx
Kaveldun
Krleksrt
Lavar
Maskros
Mjlkrt
Nypon
Tallbarr
Ullig kardborre
Vass
Hundkx
Kaveldun
Krleksrt
Maskros
Lavar
Mjlkrt
Nypon
Ormrot
Ullig kardborre
Vass
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December
Artfrteckning
Fda 63
Bjrk Betula-arter
Lvtrd. Vanlig ver hela landet. Vit-
aktig bark (nver) och grenar med ngot
vrtig och gulprickig bark. Hos bjrken
anvnder du frmst saven.
Nringsinnehll: Saven r rik p
kolhyd-
rater. Den ger ca 20 g kolhydrater (enkla
sockerarter) per liter sav.
Du behver dricka 6-7 liter sav fr att
tcka minsta dagsbehovet av kolhydra-
ter (2100 kJ = 500 kcal). Fr att inte
behva dricka s stora mngder sav kan
du koka bort en del av vattnet.
Bsta anvndningstid: P vren stiger
bjrkens sav som du kan tappa av och
dricka. Savstigningen brjar i sdra Sve-
rige i mars/april och startar nr tjlen gr
ur marken. I Norrland brjar savstig-
ningen i brjan av maj och r intensiva-
re. Du kan p ett par timmar tappa 2-3
liter sav frn en medelstor bjrk. Sav-
stigningen upphr nr bladen slr ut.
Insamling (savtappning): Rista ett djupt
V i barken i brsthjd. I V:ets spets
sticker du in kniven s att du fr ett litet
hl, dr du kan stta en uppsamlingsrn-
na fr saven, t ex ett kluvet vasstr. Du
kan ocks kapa en gren och samla upp
saven.
Glm inte att plugga igen hlet eftert.
Annars kan bakterier och svampangrepp
skada och ta dd p trdet.
Tillagning: Saven kan drickas frsk men
du kan ocks koka bort en del av vattnet
och p s stt f en koncentrerad dryck
som r st och god.
tliga delar:
Innerbark: Det inre grna skiktet (inner-
barken) anvnds sedan ytterbarken skra-
pats av. r lttast att gra p unga gre-
Savtappning
nar och om vren. r dock tidsdande.
Skr snder barkstrimlorna i sm bitar.
Koka dem i 15 minuter i vatten. Drick
vtskan. Lgt nringsinnehll. Innerbar-
ken kan anvndas hela ret.
Knoppar: ts frska eller kokta. Smakar
ngot beskt. Lgt nringsinnehll. Fiber-
rika. Knopparna finns under oktober-
maj.
Blad: De nyutvecklade bladen anvnds.
ldre blad smakar beskt. ts frska el-
ler kokta. Hg C-vitaminhalt, i vrigt
lgt nringsvrde. Maj-juni.
vrigt:
Bjrkens unga, smala skott kan anvn-
das fr att tillverka vidjor. Nvern r
utmrkt som tndmaterial och att gra
ksor av. Stora nverstycken kan du
tcka taket p bivacken med. Frusen,
frsk ved frn bjrk gr att elda med (se
kap. Utrustning och Elden).
64 Fda
En Juniperus communis
Stor eller liten buske. Vanlig i hela lan-
det, i skog och hagmarker. Frekommer
ocks i fjlltrakterna som lgt krypande
ris.
tliga delar:
Barr; Du kan koka te p barren eller
blanda dem i granbarrs- eller tallbarrste
fr att f en bttre smak. Barren r C-vi-
taminrika. Kan anvndas hela ret men
r bst under vinterhalvret.
Br: De bl bren ts och blandas helst i
andra anrttningar som smaksttning.
De innehller nmligen starka smakm-
nen. t inte fr mnga br, d du kan bli
illamende. Har hg kolhydrathalt. Kan
anvndas hela ret.
Hela busken: Grenar och tvttade rtter
kan kokas i vatten. Avkoket dricks.
Mttlig kolhydrathalt. Hela ret.
vrigt:
Enetr r utmrkt fr tillverkning av t-
redskap. Av smala engrenar kan du till-
verka fiskestickor (se kap. Jakt och fis-
ke). Enens bark r utmrkt som tndma-
terial (se kap. Elden).
Bren kan anvndas i medicinalsamman-
hang (se kap. Egen vrd).
Fjllglim Silene acaulis
Liten fjllvxt med rdaktiga blommor.
Flerrig. Vxer som rosetter, ca 5 cm
hga. Under varje rosett finns en huvud-
rot.
tlig del:
Rot: ts frsk eller kokt. Hg kolhydrat-
halt. Kan anvndas hela ret men r bst
i juli-oktober.
Fda 65
Fjllkvanne Angelica archangelica
Vxer p fuktiga platser och vid bckar i
fjllen och Norrlands inland. Fjllkvan-
ne tillhr de flockblomstriga vxterna,
dit ocks hundkxet hr. Kvannen r
flerrig och blomstjlken blir 1-2 m hg.
Hela vxten luktar starkt. Har runda
bladstjlkar.
OBS! Frvxla inte fjllkvannen med den
mycket giftiga sprngrten!
tlig del:
Unga stjlkar: Det yttre trdiga skiktet
skalas av som p rabarber och den inre
delen ts, helst frsk. Mttlig C-vitamin-
halt i brjan p sommaren. I vrigt lgt
nringsvrde.
Sprngrt Cicuta virosa
Mycket giftig
Sprngrten kan frvxlas med gruppen
kvannevxter och till vissa delar ven
med hundkxet, men en skillnad r att
sprngrten alltid vxer i vatten. Den r
ganska vanlig i sjar och vattendrag i
hela landet. Hela vxten r giftig.
Vxten r slt utan hrbildningar. Bla-
den r flikiga och taggiga. Roten r grn-
aktig till frgen, luktar stt och r stor
som en palsternacka. Den har stora hl-
rum som tydligt syns vid ett snitt.
Sprngrten har en vit mjlksaft som
trnger fram ur roten nr den snittas.
Vtskan gulnar efter en kort stund. Rt-
terna r mycket giftiga. En rotstock kan
rcka fr att en vuxen mnniska skall
d.
Rot av sprngrt
66 Fda
Getrams Polygonatum odoratum
Vanlig i sdra Sverige. Vxer p stenig
skogsmark. Flerrig. Har ett par upp-
rttstende flerbladiga blad. Blommorna
r vita och klockformade.
OBS! Hela vxten ovan jord r giftig.
ven de bl bren r giftiga.
tlig del:
Rotstock: Rotstocken eller egentligen
den underjordiska stammen r gulaktig
och mycket kolhydratrik. Den ts med
frdel kokt. ven kokvattnet tas tillva-
ra. Kan anvndas hela ret men r bst i
augusti-maj.
Rotstock
Gran Picea abies
Granskogar r fuktiga omrden med
mossvegetation och blbrsris.
tliga delar:
Barr: C-vitaminrika i mars-april. An-
vnds till te. Hur du gr te p barr kan
du lsa om p sid 85 under Tall.
Skott: De unga ljusgrna skotten ts. In-
nehller mttliga halter vitamin C men i
vrigt r nringsvrdet lgt. Om du blan-
dar unga granskott i tallbarrste fr du en
utskt god dryck. Maj-juni.
vrigt:
Unga smala granrtter r utmrkta att
anvnda som snren, fisklinor m m (se
kap. Utrustning). Kdan kan anvndas
som tandkrm och fr medicinskt bruk
(se kap. Egen vrd). Den kan ven an-
vndas som tndmaterial. Det torra,
dda riset p grangrenarna r ett ut-
mrkt tndmaterial (se kap. Elden).
Fda 67
Gsrt Potentilla anserina
Allmn i hela Sverige p krar och grs-
marker. En liten rosvxt med gula blom-
mor som sitter p lnga skaft. Flerrig.
Har en smal gul huvudrot. Bladen r
flikiga och tydligt silverfrgade p
undersidan. De vxer som en rosett frn
marken.
tlig del:
Rot: ts frsk eller kokt. Smakar som r
potatis. De gula-gulbruna rtterna an-
vnds. De mrka svarta r vissna och
smakar illa. Hg kolhydrathalt. Kan an-
vndas hela ret men r bst i augusti-
maj.
Harsyra Oxalis acetocella
Allmn i hela Sverige. En liten klverlik-
nande, tunnbladig vxt som frekommer
p skuggiga platser frmst i granskog.
Den vxer vanligtvis under granarnas
tta grenverk. Den har vita klockliknan-
de blommor.
tlig del:
Hela vxten: Den har en syrlig smak och
lmpar sig bst som smaksttning i and-
ra anrttningar. Smaken beror p att
harsyran innehller oxalsyra. Oxalsyran
kan i stora doser orsaka utfllning av
stenar i urinvgar och njurar, men fr att
detta skall ske mste mycket stora
mngder frtras.
I bljan p sommaren innehller harsy-
ran mttliga halter vitamin C, men i v-
rigt r nringsvrdet lgt.
68 Fda
Hundkx, hundloka
Anthriscus silvestris
r mycket vanlig i hela landet och vxer
p ngsmark. Flerrig. Frsta ret har
den en morotsliknande blast och en kol-
hydratrik rot. ret drp vxer det upp
en meterhg blomstngel, som i juni
blommar med sm vita blommor. Den
nring som den lagrade upp i roten ret
innan, har d frbrukats. Nr blom-
stngeln vissnat, gulnar den och blir torr
och spretig (vinterstndare). Denna str
kvar under vintern och du kan d anvn-
da den fr att hitta hundkxets vxtplats
trots sntcket.
Bladen r djupt flikiga. Gnuggar du dem
mellan fingrarna knner du en svag lukt
av morot.
Bladskaften r hjrtformade med en sk-
ra p ovansidan. De r inte ihliga som
bladskaften hos odrt och vildpersilja.
Nertill r de rdaktiga och smhriga
(knns strvt).
Blomstjlken r ihlig, frad och ibland
strv.
Blommorna sitter i flockar som kallas
allmn flock (samtliga blommor p en
gren) och smflockar (de mindre blom-
samlingarna i den allmnna flocken).
Vid basen p smflockarna har
hundkxet 3 sm tunna blad, sk svepen.
(enskilt svepe). Den allmnna flocken
saknar svepen (allmnt svepe).
Frukterna (frkapslarna) r avlnga och
bruna.
Ls mer om hundkxet p sid 70.
Varning!
Frvxla ej hundkxet med de
tv liknande vxterna odrt och
vildpersilja. Dessa r mycket
giftiga. De r dock mindre
vanliga
Frukter
Enskilt svepe
Bladskaft
Blomstjlk
Fda 69
Odrt Conium maculatum
Ovanlig. Frekommer frmst i ttorter
och runt bebyggelse i sdra Sverige t o m
stra Svealand. Den minskar starkt i an-
tal. r mycket ovanlig i Norrland och i
skogsmarker. Odrten r flerrig.
Bladen liknar hundkxbladen men r
inte s djupt flikiga. De luktar unket.
Lukten sitter kvar lnge om bladen
gnuggas mellan fingrarna.
Bladskaften r runda, ihliga och slta
samt har rda flckar.
Blomstjlken r kal, rdflckig och ih-
lig.
Bde de allmnna blomflockarna och
smflockarna har svepen (allmnt och
enskilt).
Frukterna r runda och bruna.
Vildpersilja Aethusa cynapium
Inte s vanlig. Frekommer p samma
stllen som odrten men ofta p avskr-
desplatser. Vildpersiljan r ettrig.
Bladen r flikiga, tunna och glansiga p
undersidan. Gnuggar du bladen knner
du en svag lukt av lk.
Bladskaften r runda, ihliga och slta
utan flckar.
Blomstjlken r ihlig, slt och utan
flckar.
Endast blommornas smflockar har sve-
pe (enskilt svepe), som bestr av tre
lnga, nedtriktade, smala blad.
Frukterna r ggformade och grnakti-
ga.
Enskilt svepe
Frukter
Blomstjlk
Bladskaft
Allmnt
svepe
Frukter
Enskilt svepe
Blomstjlk
Bladskaft
70 Fda
Fortsttning: hundkx, hundloka
tlig del:
Rot
r avlng och ca 10-15 cm. Den r n-
got gul i frgen och liknar moroten.
ven smaken pminner ngot om mo-
rot, men r besk. Det r endast roten
hos icke blommande exemplar som skall
anvndas. Nr vxten blommar r nm-
ligen den nring frbrukad som upplag-
rats i roten ret innan.
Nringsinnehll: Roten r nringsrik hela
ret utom under blomningstiden. Den
har en kolhydrathalt p 15% av
frskvikten. Strkelse dominerar, 1 kg
rtter innehller 150 g kolhydrater.
Du behver ta 15-20 rtter fr att tcka
minsta dagsbehovet av kolhydrater
(2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Roten har det
hgsta nringsvrdet september-maj,
men kan anvndas hela ret.
Insamling: Dra inte i blasten nr du skall
ta upp roten, d den ltt kan g av. Grv
eller hacka istllet loss en strre jord-
klump och plocka drefter fram roten.
Vintertid, nr du hittat hundkxets vin-
terstndare, skrapar du bort snn ner till
markytan. Om du tittar noga, kan du d
se sm hundkxblad. Under dessa finner
du den kolhydratrika roten som skall ge
en blomstngel nsta sommar. Om inte
marken r alltfr hrdfrusen, kan du
grva upp roten.
Tillagning: D roten r besk br den fr-
vllas s att de bittra mnena urlakas.
Hacka den i mindre bitar och frvll
den, dvs koka upp den i vatten, lt
koka ngon minut och hll sedan bort
vattnet. Detta br upprepas 3 gnger.
Frsta ret har hundkxet en morotsliknande
blast
Rot av hundkx
Vinterstndare
Fda 71
Kaveldun Typha latifolia
r vanlig upp t o m Svealand och lngs
norrlandskusten. Vxer p fuktiga stl-
len lngs diken och vid eller i sjar och
vattendrag. Knns lttast igen p sina
hga blomstnglar med de bruna "cigar-
rerna". Bladen r lnga och styva. Vx-
ten kan utnyttjas hela ret.
tliga delar:
Rotstock
r lng, brun och krypande. Nya skott
vxer ut frn rotstocken under hela
vxtssongen. Inuti roten finns en
fingergrov mrg som ts. Den yttre
svampaktiga vvnaden tas bort. Rot-
stocken kan anvndas under hela ret.
Nringsinnehll: Kolhydrathalten i rot-

mrgen r hg, 21% av frskvikten.
Strkelse dominerar, l kg rotmrg inne-
hller 210 g kolhydrater.
Du behver ta 15 st bitar av rotstocks-
mrgen, ca 15 cm lnga, fr att tcka
(2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Rotstocksmrgen
har det hgsta nringsvrdet september-
maj, men kan anvndas hela ret.
Kaveldunets "cigarrer"
72 Fda
Insamling: Rotstocken med skotten dras
upp genom att du stoppar ner hnderna i
dyn, tar tag i rotstocken och gungar loss
den frsiktigt. Ryck aldrig i rotstock el-
ler skott. Vintertid kan du komma t
rotstocken om du har mjlighet att sl
hl p isen.
Tillagning: Rotstocken skalas och
mrgen ts frsk eller kokt. Koktiden r
ca 15 minuter. Mrgen r d till stora
delar upplst i vattnet, varfr ven detta
mste tas tillvara.
Rotskott
Sitter p rotstocken. Bildas under hela
ret och vxer upp till grna blad under
sommaren. Rotskotten kan anvndas
under hela ret.
Nringsinnehll: Mttliga kolhydrathal-
ter, 5% av frskvikten. l kg rotskott ger
50 g kolhydrater (frmst sackaros).
Du behver ta drygt 30 rotskott fr att
ter (2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Rotskotten har
lika hgt nringsvrde hela ret.
Insamling: Se rotstock
Tillagning: Rotskotten bryts loss frn
rotstocken och de yttre mycket tunna
och brunaktiga bladen skalas av. Rot-
skotten ts frska eller kokta. Koktiden
r ca 15 minuter.
vriga tliga delar:
Stjlkbas: Ca 10-15 cm lnga stjlkbaser
frn icke kolvbrande exemplar kapas
av. De yttre omslutande grna bladlag-
ren tas bort och den inre vita mrgen ts
frsk. Smakar som gurka. Lgt nrings-
vrde. Maj-augusti.
vrigt:
Dunet i "cigarren" kan anvndas som
vrmeisolering i skor och klder efter att
det torkats. Bladen som r kiselrika och
styva kan anvndas fr fltning av tak,
till liggunderlag, m m.
Stjlkbas
Rotskott
Rotstock
Fda 73
Kolsv, Kolvass Scirpus lacustris
Vanlig i hela Sverige vid och i vatten
men srskilt vanlig i nringsfattiga
skogssjar. Kolsv r ett halvgrs som
hr till familjen sv. Den r flerrig. Kol-
sven har lnga, smala, bladlsa och
runda strn. I toppen sitter sm svart-
bruna, kotteliknande blommor.
tliga delar:
Strbas: Stret kapas av ca 15 cm frn
basen och skalas. Mrgen ts frsk. Lgt
kolhydratinnehll. Juni-augusti.
Rotskott: De unga rotskotten ts frska
eller kokta. Mttlig kolhydrathalt. An-
vnds hela ret.
vrigt:
Starrarterna, som ocks r halvgrs,
kan anvndas p liknande stt. Det r
frmst strbasen som utnyttjas. Mnga
starrarter kan anvndas fr att tillverka
skoh (se kap. Utrustning).
Kvickrot Elytrigia repens
Mycket vanligt ogrs i hela Sverige p
odlad mark. Ca 0,5 meter hg. Flerrig.
Den vxer med lnga krypande rotstoc-
kar. Smaxen i strtoppen har den platta
sidan vnd mot huvudstret.
tlig del:
Rot: r hgst 1/2 cm tjock och gulaktig.
Den r mycket kolhydratrik och vlsma-
kande. Roten kan tas frsk men kokar
du den fr du en sockerrik, sirapsliknan-
de lag som kan drickas. Rostad rot r ett
bra kaffesurrogat. Kan anvndas hela
ret.
Blommande kolsv
Rotskott
74 Fda
Krleksrt Sedum telephium
Vanlig upp tom Svealand och vidare
lngs kusten norrut. Vxer p torra stl-
len bland stenrsen och klippor. Fler-
rig, ca 30 cm hg. Har mnga sm
grn-gula blommor och tjocka saftiga
blad. Vxten kan utnyttjas hela ret.
Vintertid kan den lokaliseras med hjlp
av sina vinterstndare.
Vinterstndare
Fda 75
tliga delar:
Blad
r kttiga och smakar friskt. Bladen har
hg vattenhalt och kan vid brist p vat-
ten ge ett vattentillskott.
Nringsinnehll: Unga blad innehller
mttliga mngder av vitamin C men i
vrigt r nringsvrdet lgt.
Du behver ta ca 100 blad fr att tcka
dagsbehovet (60 mg) av vitamin C.
Bsta anvndningstid: Bladen har den
hgsta halten C-vitamin i maj-juli.
Tillagning: Bladen kan tas frska men
smakar ngot beskt. Om de kokas blir
emellertid smaken mildare.
Rot
Under varje planta sitter en samling sm
rotknlar, 10-15 stycken. De har en
strv ntsmak.
Nringsinnehll: Kolhydrathalten r
10% av frskvikten. l kg rtter innehl-
ler 100 g kolhydrater.
Du behver ta rtterna frn 10-15 plan-
tor fr att tcka minsta dagsbehovet av
kolhydrater (2100 kJ = 500 kcal).
hgsta nringsvrdet i september-maj,
Insamling: Roten dras upp eller grvs
fram. Rtterna sitter ofta ttt samman-
vxta i jorden och mste brytas isr och
rensas frn jord fr att du skall komma
t dem.
Tillagning: Roten ts frsk eller kokt.
Koktid 15 minuter.
Rotknlar
76 Fda
Lavar Lichenes
Lavar bestr av tv organismer, en svamp och en alg.
Svampen och algen samarbetar. Svampen tar upp vatten
och algen bildar nring i form av kolhydrater. Lavarna r
oftast torra och vxer nra marken p stenar och stubbar
eller p trd. Lavarna kallas ofta mossa. Den grvita
laven, fnsterlav, som anvnds i ljusstakar p julen, kallar
mnga felaktigt vitmossa. Vitmossa r den torvbildande
vxten i myrmarker. Den r inte en lav.
De flesta lavar r tliga men vissa r att fredra ur n-
ringssynpunkt. Dessa r islandslav, skgglavar och tusch-
lavar. En giftig lav finns, varglav, men den r ovanlig.
Den r grn till frgen och vxer p hustak och dda
trdstammar.
Nringsinnehll: De lavar som r att fredra som fda
producerar kolhydrater som pminner om strkelse. Des-
sa lavar kan best av s mycket som 60% lavstrkelse.
Lavstrkelse r inte lika ltt att tillgodogra sig som vanlig
strkelse, men efter en tids anvndning kar kroppens
frmga att bryta ner den. Underskningar har visat att
kroppen kan tillgodogra sig ca hlften av lavarnas n-
ringsinnehll. De r rika p fibrer.
Du behver ta 1/4 kg lav (1/2 10-litershink) fr att tcka
minsta dagsbehovet av kolhydrater (ca 2100 kJ = 500
kcal).
Skgglavarna vxer p
trd i gamla skogar
Fda 77
Bsta anvndningstid: Lavarna har lika hgt nringsvrde
under hela ret.
Beredning: Lavarna innehller beska mnen, lavsyror,
som kan avlgsnas genom urlakning. Lavsyrorna r inte
giftiga men medfr att du inte kan ta ngon strre mngd
p grund av den beska smaken. Tuschlavar dremot inne-
hller inte ngra beska eller bittra lavsyror och kan drfr
tas direkt utan urlakning.
Ett stt att urlaka lavar r att anvnda sig av asklut. Se
urlakning sid 59.
Det snabbaste sttet dremot r att urlaka dem med hjlp
av kemikalier.
Den kemikalie som r lmpligast vid urlakning r soda
(natriumkarbonat Na
2
CO
3
). Du tar ett par matskedar per
liter vatten. Det gr ven att anvnda vanlig bikarbonat
(NaHCO3) eller bakpulver, men d mste du gra en
starkare lsning.
Nr du gjort i ordning urlakningsvtskan fyller du krlet
med lav och blter upp den ordentligt. Har du asklut br
laven ligga i minst 8 timmar, men har du gjort den ovan
beskrivna natriumkarbonatlsningen, rcker det med 1-2
timmar. Drefter skall du sklja laven 3 gnger i nytt
vatten och d krama ur den ordenligt i varje tvttomgng.
Du kan ven avlgsna de bittra och beska mnena till viss
del genom att bara lta laven ligga i vatten, men ven efter
2 dygn smakar den strande beskt.
Tillagning: Frst rensas barr och annat skrp bort. Efter
eventuell urlakning kokas laven sedan i vatten eller bul-
jong till en grtliknande massa som r kolhydratrik.
Laven br koka i 30-40 minuter. Ju lngre den fr koka
desto mer ltttlig blir den. Om vattnet som laven har
kokats i fr svalna bildas en gelliknande massa som kan
tas som den r eller anvndas som frtjockningsmedel i
soppor och stuvningar.
Lavarna r lttast att behandla och hantera i torkat och
krossat skick. Fr att gra lavarna och andra beska vxter
mildare kan du t ex blanda i rot av stensta vid kokning.
Du kan blanda lavpulver (krossade och torkade lavar) och
strkelserika rtter till en massa, forma den till bullar eller
tunna kakor och grdda i en panna eller p heta stenar.
78 Fda
Islandslav Cetraria islandica
Allmn i hela landet. Vxer bland mossa och andra lavar i
glesa skogar och hllmarker. Buskformig, lst tuvad. I
torrt tillstnd grgrn till brungrn, i fuktigt tillstnd grn-
aktig. Mste urlakas. Hela vxten anvnds.
Skgglavar, hnglavar slktena Alectoria och Bryoria
Vanliga i Norrland. Vxer p trd framfr allt i gamla
skogar. Grvita eller bruna. Vissa grvita arter innehller
mycket lavsyra och br inte anvndas. Endast de mrka
bruna till brunsvarta skgglavarna br anvndas. Hela
vxten anvnds.
Vintertid i karga skogsomrden i Norrland kan skgg-
lavarna vara den enda fda du har tillgng till.
Fda 79
Tuschlavar, navellavar slktena Lasallia och Umbillicaria
Frekommer i hela landet. Vanligast i kust-och fjllomr-
den p stenar, klippor och bergvggar, som r utsatta fr
vder och vind. De har tunna, gra till svarta, lderartade
"blad", i mitten fastade vid underlaget. I fuktigt tillstnd
skiftar de i grnt. Hela vxten anvnds. Vintertid kan du
finna dem p snfria klippbranter.
En expedition i Kanada p 1800-talet, verlevde under
vintern i 30 dagar med dessa lavar som enda fda.
80 Fda
Maskros slktet Taraxacum
Vanlig i hela landet, ven i fjllen. Vxer
p de flesta typer av mark, dock ej inne i
skogen. r flerrig. Maskrosen har en
vitaktig och besk mjlksaft.
tlig del:
Rot
Flerrig, fingertjock rot. Hela roten an-
vnds.
Nringsinnehll: Kolhydrathalten i roten
r hg, 23% av frskvikten. En viss
sorts sammansatt kolhydrat (inulin) do-
minerar. l kg rot innehller 230 g kol-
hydrater.
Du behver ta 20-30 rtter fr att tcka
(2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Roten har lika
hgt nringsvrde hela ret.
ta upp roten. Grv eller hacka istllet
loss en strre jordklump och plocka se-
dan fram roten.
Tillagning: Skala av det yttre bruna lag-
ret p roten. Den br urlakas, eftersom
den smakar beskt. Gr d p fljande
stt: skr den i sm bitar och lt den
ligga i kallt vatten ngon timme. Hll
bort vattnet och koka drefter roten i
nytt vatten i ca 15 minuter.
vrig tlig del:
Unga blad: ts frska. Har hg C-vita-
minhalt. I vrigt lgt nringsvrde.
Maj-juni.
Maskrosens bladrosett
Fda 81
Mjlkrt, Rallarros
Epilobium angustifolium
Vanlig p alla kalhyggen och p torra
stllen i hela landet. Rda blommor i
klase, rdaktig stjlk. Flerrig, underjor-
diskt krypande rotstock. Vxten r mest
vrdefull genom sin rikliga frekomst.
tlig del:
Rotstock
De unga, vitaktiga, smala, mjuka rot-
stockarna anvnds.
hg, ca 16% av frskvikten. Strkelse
dominerar, l kg rotstock ger 160 g kol-
hydrater.
Du behver ta mycket stora mngder
rtter eftersom de r s sm och smala.
Fr att tcka minsta dagsbehovet av kol-
hydrater (2100 kJ = 500 kcal) behver
du ta drygt 0,8 kg rtter.
Bsta anvndningstid: Rotstocken har
Insamling: Plantan dras upp frsiktigt
med hjlp av grvpinnen, s att inte rot-
stocken gr av.
Tillagning: Rotstocken smakar mycket
beskt men drar du bort den bruna, triga
mittstrngen blir smaken mildare.
Rostar du rotstocken och drefter ur-
lakar den blir smaken bttre. S hr gr
du: Upphetta rotstocken s att den blir
brunfrgad och torr. Frvll den sedan
genom att koka den ett par minuter och
drefter hlla bort vattnet. Koka den se-
dan i nytt vatten i 15 minuter.
vriga tliga delar:
Skott: ts kokta i soppor. Ganska hg
C-vitaminhalt. I vrigt lgt nringsvr-
de. April-maj.
Blad: Frska eller torkade blad smakar
gott som te. Tag 1/2 nve blad per liter
vatten. Lgt nringsvrde. Maj-septem-
ber.
Skott av mjlkrt
82 Fda
Nypon Rosa-arter
Frekommer i hela landet. Nypon r
frukterna p rosenbuskar. Frekommer
i mnga arter. Alla sorter kan tas. Ny-
ponen sitter kvar p buskarna under vin-
tern. Blir d svartbruna men kan nd
anvndas.
Nringsinnehll: Mycket hg C-vitamin-
halt. 100 g nypon ger ca l g vitamin C.
Ganska bra nringsvrde i vrigt. Kol-
hydrathalten r 8% av frskvikten. Enk-
la sockerarter dominerar, l kg nypon ger
80 g kolhydrater.
Du behver ta 5-10 frska nypon eller
20 kokta nypon (tillsammans med vt-
skan) fr att f i dig dagsbehovet (60 mg)
av vitamin C.
Du behver ta fruktkttet frn ca 300
nypon fr att tcka minsta dagsbehovet
av kolhydrater (2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Nypon kan anvn-
das hela ret.
Tillagning: Frukten "krnas" ur. Frukt-
kttet kan tas frskt men smakar bttre
kokt. Lgg de urkrnade nyponen i vat-
ten (l nve nypon per 3 dl vatten) och
koka dem i 15 minuter. Allt ts.
Nypon, vintertid
Fda 83
Ormrot Polygonum viviparum
Vanlig i Norrland i svl inland som
fjll. Vxer p ngsmarker och hedar.
Har en ca 15 cm hg blomstjlk med sm
vita blommor. Flerrig. Bladen r av-
lnga. Trots sin litenhet ger vxten ett
viktigt tillskott som fda.
tliga delar:
Groddknoppar
r rdaktiga och sitter nedanfr blom-
morna p stjlken.
hg, 17 % av frsk vikten.
Strkelse dominerar. 1 kg groddknoppar
ger 170 g kolhydrater.
Du behver ta ca 30 nvar (750g)
groddknoppar fr att tcka minsta dags-
behovet av kolhydrater (2100 kJ = 500
kcal).
Bsta anvndningstid: Groddknopparna
har hgsta nringsvrdet juli-oktober.
Insamling: Groddknopparna insamlas
lttast genom att du repar av dem med
handen, l dl groddknoppar (2 nvar) v-
ger ca 50 g.
Tillagning: Groddknopparna ts frska
eller kokta. Koktiden r 15 minuter. De
har en ntliknande smak.
Rotknl
Stor som ett halvt lillfinger, U-formad.
Nringsinnehll: Mycket hg kolhydrat-
halt, 24% av frsk vikten.
Strkelse dominerar, l kg rotknl ger
240 gr kolhydrater.
Du behver ta 50 rotknlar fr att tc-
ka minsta dagsbehovet av kolhydrater
(2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Rotknlarna har
hgt nringsvrde under hela ret. Vin-
tertid r de svra att hitta under snn.
Insamling: Dra inte i blomstjlken nr du
skall ta upp rotknlen. Stjlken kan ltt
g av och d hittar du inte den lilla rot-
knlen i jordklumpen. Grv eller hacka
upp den istllet.
Tillagning: Se groddknoppar.
vrig tlig del:
Blad: ts frska eller kokta. Smakar syr-
ligt. Mttligt innehll av C-vitamin. I v-
rigt lgt nringsvrde. Juni-juli.
Rot av ormrot
Blomma med
groddknoppar
84 Fda
Rosenrot Sedum rosea
Vanlig i fjlltrakterna i fuktiga raviner
och bergsskrevor. r slkt med och
liknar krleksrten. Flerrig. Blommor-
na r gula eller rdaktiga. Bladen r
grgrna.
tliga delar:
Blad: r kttiga, saftiga och smakar
friskt. Har hg vattenhalt. Unga blad
innehller mttliga mngder vitamin C,
men i vrigt r nringsvrdet lgt. ts
frska. Maj-september.
Rot: Unga rtter kan tas frska men har
besk smak. Urlakas i vatten ngon tim-
me. Kokas drefter i 15 minuter. Har en
svag doft av rosor. Kolhydratrik. Kan
anvndas hela ret.
Stensta Polypodium vulgare
Vanlig i hela landet. Den r grn hela
ret och vxer bland mossa i tall-och
granskog.
Stenstan r en ormbunke. Ormbunkar
frkar sig genom sporer, som sitter p
undersidan av bladen i sm bruna sam-
lingar. Stenstan r den enda tliga
svenska ormbunken. I en del skrifter an-
ges en annan ormbunke, rnbrken,
vara tlig men den r troligen cancer-
framkallande och orsakar dessutom illa-
mende.
tlig del:
Rot: Smakar stt och lakrits. Kan tas
frsk eller blandas i anrttningar med
vxter som smakar beskt, t ex lavar, fr
att f en godare smak. Har mttlig kol-
hydrathalt. Kan anvndas hela ret.
vrigt:
Roten kan ven anvndas fr medicinskt
bruk (se kap. Egen vrd).
Fda 85
Tall Pinus sylvestris
Vanlig i hela landet. Tallskogar r torra
omrden med lavar, lingon och ljung
som markvegetation. Hos tallen r det
frmst barren som du anvnder. Av des-
sa kan du gra en god och vitaminrik
dryck.
Nringsinnehll: Tallbarrste gjort enligt
receptet nedan innehller 1/3 av ditt
dagsbehov av vitamin C (60 mg) om
drycken r gjord av barr under hs-
ten-vintern-vren. Samtidigt fr du i dig
kolhydrater motsvarande en sockerbit.
Bsta anvndningstid: Barren har den
hgsta halten C-vitamin under hs-
ten-vintern-vren men kan anvndas
hela ret.
Insamling och tillagning: Samla ihop ett
par nvar frska barr. De bsta barren
sitter p grenspetsarna. Koka upp 1/2
liter vatten, lgg ner barren och lt koka
ca 20 minuter under lock eller liknande.
Fr att f en frisk och god smak p
drycken kan du lta ngra unga gran-
skott koka med i vattnet.
vriga tliga delar:
Nya rsskott: Utvecklas i slutet av maj.
ts frska. I juli blir barren hrdare och
br tas bort innan skottet ts. Smakar
syrligt. Mttligt nringsvrde. Maj-juli.
Ungbark: Barken p unga grenar (rs-
skott) rivs av intill veden. Barken skrs i
sm bitar och kokas i 15 minuter, s att
sockret lses ut. Vtskan dricks. Lgt
nringsvrde. September-maj.
Innerbark: Den ldre, hrda barken
skrapas av intill det ljusgrna, tunna
skiktet (innerbarken). Tidsdande. Be-
reds p samma stt som ungbark. Frr i
tiden nr det var missvxt och svlt var
det vanligt att man blandade bark i br-
det. Lgt nringsvrde. September-maj.
Unga rtter: Unga tallplantor (10-50 cm
hga) dras upp med roten. De smala,
mjuka rtterna kokas och ts. Lgt n-
ringsvrde. Hela ret.
vrigt:
Kdan kan anvndas fr medicinskt
bruk, (se kap. Egen vrd) samt som tnd-
material (se kap. Elden). Sm kdklum-
par kan ven anvndas som kortvarig
belysning (se kap. Utrustning).
rsskott
86 Fda
Ullig kardborre Arctium tomentosum
Allmn upp till mellersta Sverige. Vxer oftast vid odlade
eller tidigare odlade omrden. Flerrig vxt. Frsta ret
bildas en stor, grov, nringsrik rot och stora blad, ca 0,5 m
i diameter. ret drp bildas en ca 2 m hg blomstngel
med blommor i sm korgar som blir kardborrar med sm
hullingar. Den nring som vxten lagrade upp i roten ret
innan har d frbrukats.
Fda 87
tlig del:
Rot
Grov och stor, ca 10 cm i diameter upp-
till och 20-30 cm lng. Har en mild och
god smak.
Nringsinnehll: Roten har en hg kol-
hydrathalt, 21 % av frskvikten. En viss
sorts sammansatt kolhydrat dominerar
(inulin). l kg rtter innehller 210 g kol-
hydrater.
Du behver ta 5 medelstora rtter fr
att tcka minsta dagsbehovet av kolhyd-
rater (2100 k J = 500 kcal).
ta upp roten. Grv eller hacka istllet
loss en strre jordklump och plocka dr-
efter fram roten. Tnk p att du mste
grva djupt om du vill ha upp hela roten.
P platser dr det r gott om ullig kard-
borre och dr marken r lttgrvd, kan
du p en timme med ltthet samla in 6 kg
rtter.
Tillagning: Roten kan tas frsk eller
kokt. Kokar du den skall den frst sk-
ras i mindre bitar och sedan kokas i 15
minuter.
Tistlarna, som tillhr samma familj, kan
anvndas p liknande stt. ven den lju-
sa inre mrgen p unga blomstjlkar kan
tas.
Frsta ret bildas en stor
bladrosett med en stor,
nringsrik rot
88 Fda
Vass Phragmites australis
Ett vanligt grs ver hela landet, utom mot fjllkedjan.
Vxer i stora bestnd p fuktiga stllen och i vatten.
Frekommer ven lngs kusterna i salthaltigt vatten. Det-
ta pverkar dock inte vxtens anvndbarhet. Har en kry-
pande rotstock som skickar ut skott hela ssongen. Fler-
rig. P vintern kan du ocks hitta vassen, d de gula,
bambuliknande strna str kvar.
tliga delar:
Rotstock
r vitgul och ihlig. Den kan bli flera
meter lng. De unga mjuka delarna av
rotstocken anvnds.
Nringsinnehll: Kolhydrathalten r 7%
av frsk vikten. Roten innehller socker-
arter som snabbt tas upp av kroppen
(frmst sackaros). l kg rotstock ger 70 g
kolhydrater.
Du behver ta 25 rotstockar om de r
10 cm lnga fr att tcka minsta dagsbe-
hovet av kolhydrater (2100 kJ = 500
kcal).
Fda 89
Bsta anvndningstid: Rotstocken har
Insamling: Rotstocken med skotten dras
upp p fljande stt: Stoppa ner hnder-
na i vattnet, ta tag i rotstocken och
gunga loss den frsiktigt. Ryck aldrig i
rotstock eller skott.
Vintertid kan du komma t rotstocken
om du har mjlighet att sl hl p isen.
P vren, nr isen gtt upp, hittar du
ofta rotstockar som flyter p vattnet.
Tillagning: Rotstocken ts frsk eller
kokt. ter du den frsk skall du tugga ur
den ordentligt, s att du knner den sta
smaken. Spotta sedan ut fibrerna eller
svlj dem.
Kokar du roten br du frst skra den i
sm bitar och sedan koka den i 15 minu-
ter. Drick kokvattnet, d sockerarterna
lses ut i vattnet vid kokning.
Rotskott
Sitter p rotstocken och r 10-15 cm
lnga. Rotskotten bildas under hela ret
och vxer upp till grna blad under som-
maren.
Rotstock med skott
Nringsinnehll: Mttliga kolhydrathal-
ter, 5% av frskvikten. 1 kg rotskott ger
50 g kolhydrater (frmst sackaros).
Du behver ta minst 30 rotskott fr att
ter (2100 kJ = 500 kcal).
Bsta anvndningstid: Rotskotten har
lika hgt nringsvrde hela ret.
Insamling: Se rotstock.
Tillagning: Rotskotten ts med frdel
frska. Smakar stt och gott.
vrig tlig del:
Strbas: Strbasen p grna strn som
inte blommar, kapas av ca 10 cm frn
basen. Lga kolhydrathalter. Maj-
augusti.
vrigt:
De bambuliknande, vissna vasstrna
som r ihliga kan anvndas som t ex
sugrr, rnna vid savtappning (se Bjrk)
och byggnadsmaterial vid bivackbygge.
90 Fda
Vtarv, Nate, Sarv Stellaria media
Vanlig i hela Sverige. Vxer runt bebyg-
gelse och p tidigare odlad mark. Vtarv
frekommer ofta i nrheten av gamla ut-
hus. Ettrig. Den r en liten krypande
nejlikvxt, som trivs i skugga. Lngs
stjlkens ena sida sitter sm hr som
syns tydligt om vxten hlls upp mot
ljuset. Blommorna r vita och vxten r
grnvxande nda tills snn kommer.
tlig del:
Hela vxten: r protein- och kolhydrat-
rik. Blad och stjlk har hgt nringsinne-
hll i jmfrelse med andra vxters gr-
na vxtdelar. C-vitaminhalten r hg i
maj och under hsten. ts frsk eller
kokt. Kan anvndas under hela bar-
marksperioden.
lgrt, lggrs Filipendula ulmaria
Vanlig i hela landet ven i fjlltrakterna. Vxer p fuktiga
marker i skogen och vid strnder. Vxten blir ca l m hg.
Blommorna r sm och vita. Bladen r sammansatta av
mindre blad. Karaktristiskt fr lgrten r de sm blad-
liknande bildningarna p bladskaften. Bladen r grvita p
undersidan.
Bladen och blommorna luktar starkt som mentol om du
gnuggar snder dem mellan fingrarna. I tta bestnd av
lggrs knns denna doft ven i luften.
tlig del:
Blommor och blad: P dessa kan du gra ett mycket gott
te. Tag 1/2 nve blommor eller blad per liter vatten. Lt
koka 10 minuter. C-vitaminrika i maj men kan anvndas
hela sommaren nda tills de vissnar.
vrigt:
lgrten kan anvndas i medicinalsammanhang (se kap.
Egen vrd).
Fda 91
Br
Br frekommer p bde ris och trd. Mnga r anvnd-
bara som fda, men ett stort antal r mycket giftiga. Att
rkna upp alla tliga och otliga br skulle gra artlistan
fr lng. Enkelt beskrivet gller att alla br som frekom-
mer p ris som pminner om blbr, lingon, hallon, hjort-
ron etc r tliga. Brris och brbuskar r flerriga.
Br och andra frukter innehller frmst enkla sockerarter.
Rknat p torrvikten r kolhydrathalten hg, men per
frskvikt blir den betydligt lgre p grund av att bren
innehller mycket vatten. Skall du tcka ditt kolhydratbe-
hov i en verlevnadssituation med t ex br, mste du ta
ca 7 liter! ter du emellertid s mycket, kommer du att f
ont och bli ls i magen p grund av att bren innehller
organiska syror. Du kommer d att frlora bde vtska
och energi. Blanda drfr br med annan fda och t inte
mer n 2 liter br per dag. Br innehller i regel lga halter
vitaminer.
Kolhydrat- och C-vitaminhalten hos br och rtter kar
lngre norrut.
Blbr Vaccinium myrtillus
Vanliga i hela landet i granskogar. Bren har mycket lga
C-vitaminhalter. De mognar i juli. Unga blad och blom-
mor kan tas frska. Du kan ocks koka te p blbrsblad.
Tag d 1 nve blad per 1/2 liter vatten. Lt koka i 10
minuter. Juli-september.
vrigt:
Blbr kan anvndas i medicinalsammanhang (se kap.
Egenvrd). Blbrsriset kan anvndas fr att binda med.
Hallon Rubus ideus
Vanlig buske ver hela landet p torra och soliga stllen.
srskilt p kalhyggen. Bren har lga halter C-vitamin.
Det finns ett antal hallonliknande buskar som har br som
r bla eller svarta. De gr ocks att ta. P hallonbladen
kan du ocks koka te, se Blbr. Juli-september.
H
o
I
y
U
ro
1-
o
c
C
-v
I1o
-
m
In
o
I1o
n
R
o
r I
n
g
-
ro
n
o
rru
1
92 Fda
Hjortron Rubus chamaemorus
Vxer p myrar frmst i norra Sverige men frekommer
ven i sdra Sverige. Gula-gulrda br. Hjortron har den
hgsta C-vitaminhalten av skogsbren. Juli-september.
Krkbr Empetrum nigrum
Vanliga i hela landet, ven i fjllen. Vx-
er p hedar, kalhyggen och myrar. Kry-
pande ris med barrliknande blad. Svarta
br. Mycket lg C-vitaminhalt. Smaken
r strv och slcker trsten effektivt.
Juli-oktober.
vrigt:
Riset kan anvndas som disktvaga.
Lingon Vaccinium vitis-idea
Vanliga ver hela Sverige i tallskogar. Lingon har lg halt
av C-vitamin men r det br som har den hgsta socker-
halten av de vilda skogsbren. P bladen kan du gra te,
se Blbr. Torkar eller rostar du bladen vid stark vrme
fr du ett godare te. September-oktober.
Fda 93
Odon Vaccinium uliginosum
Vanlig i hela landet. Vxer p myrar
men frekommer ven p fjllsluttning-
ar. Odon pminner om blbr men riset
r hgre och har en mer vedartad stjlk.
Bladen r ocks ngot grgrnare n hos
blbret. Har dock hgre C-vitaminhalt.
Juli-september.
Ripbr Arctostaphylos alpinus
Vanlig i fjllen p hedar och ger fjllet
dess rdbruna frg om hsten. Bren r
rdsvarta. Riset pminner om lingonris.
Lg C-vitaminhalt. Juli-oktober.
Stenbr Rubus saxatilis
Vanlig i hela landet. Vxer p fuktiga
stllen srskilt vid skogskanter och p
sydsluttningar i fjllen. Rda br, som
sitter flera tillsammans i ett litet "hu-
vud" som ett glest hallon. Krypande
stjlk. Bladen pminner om hallonblad.
Lg C-vitaminhalt. Juli-september.
Tranbr Vaccinium oxycoccus
Vanliga upp till Norrbotten. Vxer p
myrar och runt skogssjar. Krypande li-
tet ris med rdbrun stam. Mycket sm
blad som r ljusa p undersidan. Svagt
rd-vinrda br. De kan tas hela ret,
eftersom de sitter kvar ver vintern. Lg
C-vitaminhalt. Bren smakar bttre om
de r frostbitna. Augusti-maj.
Svamp
Svampar frekommer med stor artrikedom i Sverige. De
anvndbara matsvamparna frekommer framfrallt p
hsten. Dessa svampar bildar fruktkroppar ovanfr mar-
ken men sjlva svampen dljer sig i marken.
Nringsvrdet hos svamp r mycket lgt. Svampens vrde
ligger i dess anvndning som krydda och att den kan ge
mttnadsknsla och psykiskt vlbefinnande.
t bara svamp du absolut skert knner igen
Tillagning av svamp
Svamp br beredas, antingen genom kokning, stekning
eller torkning. Hela svampen kan tas. Halvruttna, grak-
tiga eller masktna exemplar kasseras. Genom att dela
dem med kniv ser du om de r angripna. Du kan gra en
enkel svampstuvning genom att blanda svamp med kros-
sade rtter av vxter med hgt kolhydratinnehll, tillstta
litet vatten och sedan lta allt koka.
94 Fda
Fda 95
Vilda djur
Djuren frser oss med protein och fett. Om Du ter andra
delar n bara kttet som t ex levern och andra inlvor, fr
du dessutom i dig de flesta mineralnringsmnen och vita-
miner utom vitamin C. Dremot fr du inga betydande
mngder kolhydrater eftersom dessa finns inom vxtriket.
Strsta vrdet har djurens fett. Kroppen kan nmligen
anvnda fettet effektivare n proteinet som energiklla.
Dessutom r energiinnehllet i fett mycket hgt. Det r
allts de fettrika partierna p djuret som du skall anvnda
i frsta hand.
Tnk ocks p att ta tillvara djurens skinn, senor och
benrester, som kan erstta brister i din utrustning.
Tillagning av ktt och fisk
Nstan allt p djuret kan tas, allts ven inlvor som
lever, njure och hjrta. Dock skall lngvarig frtring av
njure och lever frn strre vilt undvikas. Underskningar
har nmligen visat att det ofta finns hga halter av milj-
gifter i dessa organ.
t aldrig sjlvdda djur!
Ktt frn vilt br alltid tillagas, eftersom rtt ktt kan
innehlla trikiner och andra parasiter. I en verlevnadssi-
tuation r kokning det bsta sttet att tillaga ktt, efter-
som du d kan ta tillvara buljongen och drigenom alla
nringsmnen som kokas ur kttet. Om du spar benrester-
na kan du senare koka buljong ven p dessa.
Ur nringssynpunkt kan du med frdel blanda ktt med
olika vxtdelar, t ex lavar i buljongen. D ktt i regel inte
har mycket smak i sig kan du smakstta det med t ex
enbr eller engrenar, som lggs direkt i kokvattnet. Kttet
kan ocks kokas med ngon syrlig vxt.
Ett annat stt att tillaga kttbitarna r att svepa in dem i
ett lager av frska grna vxtdelar och placera dem p
glden.
96 Fda
Du skall alltid stycka upp kttet i mindre
bitar vid tillagningen, eftersom det redu-
cerar tillagningstiden avsevrt. I allmn-
het br ktt tillagas i ca l timme. Dr-
emot br ktt frn msar, krkfglar och
gamla hnsfglar tillagas under lngre
tid, frn ca 4 timmar och mer, d kttet
r mycket segt och dessutom kan inne-
hlla parasiter.
Fisk kan tillagas p samma stt som
ktt. En variant r att lgga fisken i blt
mossa, drefter svepa in alltsammans i
blt bjrknver och sedan placera ' Tisk-
paketet" p glden. Ett annat stt att
ngkoka fisk r att lgga den p en ca 30
cm tjock bdd av smala grenar av asp
eller al med ett lika tjockt lager grna
vxtdelar ovanp. Alltsammans lggs se-
dan direkt p glden.
Drick inte blod frn vilt! Det kan
innehlla parasiter.
Om du saknar kokkrl kan du anvnda
dig av en s k kokgrop, dr maten vrms
med heta stenar. Kttet kokar i sin egen
saft och i vtskan frn vxtdelarna. Till-
lagningen av t ex en fisk tar ca 1-1 1/2
timme.
S hr gr du en kokgrop:
Grv en grop, ca 30-50 cm djup. Dia-
metern br vara lika stor.
Packa till gropens botten och vggar.
Tck botten med knytnvstora gld-
heta stenar (ca 2 timmar i elden) och
lgg ett tunt lager jord ovanp.
Bdda in den fda som skall tillagas i
frska grna vxtdelar, exempelvis
blad eller mossa. Placera "paketet" i
gropen.
Lgg ett tunt lager jord ovanp och
drefter heta stenar.
Tck alltsammans med jord och/eller
sand.
hgre stt ett bevere ktt
cch fisk
Kttet hller sig vanligtvis inte frskt
srskilt lnge. Det ruttnar och bakterie-
tillvxten kommer snabbt igng. Du
skall inte ta ktt som r dligt, eftersom
det kan innehlla mnen som gr att du
blir mycket sjuk.
Vill du spara kttet br det lmpligtvis
torkas. Torkning sker vid elden, och tar
ca 24 timmar. Skr kttet i tunna skivor,
ca 1-2 cm tjocka, och lgg dessa p
lmpligt avstnd frn elden, dvs dr du
ntt och jmt kan hlla hnderna kvar p
grund av hettan. Det r endast vtskan
som skall drivas ur kttet. Det skall allt-
s inte brnnas eller stekas.
Torkat ktt vger lite och r ltt att ta
med sig. Nr du sedan skall ta det br
det tillagas genom kokning.
Fisk kan ocks torkas, s att den kan
sparas fr senare tillagning. Du av-
lgsnar d huvudet, skr upp fisken
lngs ryggen och tar bort ryggbenet och
inlvorna. Sedan spnner du ut fisken
med pinnar och lter den torka vid el-
den.
Vintertid, om det r tillrckligt kallt, kan
du frysa ktt och fisk en lngre tid. Det
br emellertid helst vara minst 10-15C
kallt.
Fda 97
Observera att du aldrig fr tillmpa detta om du inte
befinner dig i en verklig verlevnadssituation.
Artfrteckning
Yesker cch insekter
Maskar och insekter r i allmnhet inte giftiga att ta. Men
p grund av att de kan innehlla parasiter skall du undvika
att anvnda dem som fda. Undantaget r myror.
Myrorna kan utgra ett bra fdotillskott tack vare sitt
stora antal. De kan tas frska eller rostade. Myror r en
riktig delikatess.
Du kan samla in myror genom att lgga ett freml p
myrstacken. D kommer myrorna genast fr att ta hand
om detta. Eller ocks kan du helt enkelt lgga handen p
myrstacken och slicka av myrorna. Vintertid fr du grva
dig djupt ner i myrstacken fr att f tag i dem.
Myrggen r ocks nringsrika och frekommer p fr-
sommaren. Lt myrorna sjlva samla ihop dem. Bred ut
ett skynke i solen och lgg ris lngs kanterna. Vik sedan
upp kanterna ver riset fr att f skugga. Drefter fr du
ver delar av myrstacken till mitten av skynket. Myrorna
kommer d att bra ggen till skuggan under de uppvikta
kanterna fr att skydda dem frn uttorkning. Efter ett par
timmar samlar du upp ggen som kan vara av betydande
kvantitet.
Exempel p insamling av
myrgg
Musslor
Musslor finns endast i vatten, stt eller salt. De r alla
tliga me1n av vissa orsaker mste du nd vara frsiktig.
Musslorna r nmligen sk vattenfiltrerare, dvs de filtrerar
vattnet fr att uppta fda. P det sttet kan det upplagras
gifter och sjukdomsalstrande parasiter i dem. Undvik
musslor frn vatten som kan tnkas vara frorenat frn
bondgrdar eller andra stllen med giftiga utslpp.
I stvatten finns dammusslan och mlarmusslan. I vat-
tendragen i Norrland finns den ovanliga flodprlmusslan.
I havet finns ett strre antal musslor, vanligast r bl-
musslan. Blmusslorna sitter fstade p stenar eller r
nedgrvda i sanden.
Tillaga musslorna genom att lgga dem i kokande vatten
och koka dem i minst 15 min. Observera att skalen ska"
vara stngda. Musslor med ppna skal kan nmligen vara
sjlvdda och skall inte tas.
I maj-juni och i augusti-september innehller musslorna
giftiga mnen som orsakas av algblomning. t drfr inte
musslor, srskilt inte havsmusslor, under denna tid.
Sniglar
Sniglar finns p land och i vatten (snckor). De lever av
frska och frmultnade vxtdelar men ven av dda djur.
De fungerar ofta som mellanvrdar fr parasiter, vilka kan
angripa mnniskor och orsaka sjukdomar som simmarkl-
da och tom paratyfus. I Sverige brukar man i allmnhet
ta vinbergssnckan, som r vanlig p grsmark och i
trdgrdar. Sniglar behver dock en speciell och lng
behandling (ca en vecka) fr att bli av med parasiterna
innan de kan tas.
t inte sniglar och snckor i en verlevnadssituation.
98 Fda
Fda 99
Krftdjur
I stvatten och p land vid fuktiga stllen finns en mngd
olika arter av krftdjur, men de flesta ger sm mngder
fda. Strst r krftorna som lever i bckar och p botten
av sjar. I en verlevnadssituation kan krftor lockas
fram med hjlp av ficklampa eller annan typ av ljusklla
och sedan fngas.
I havet finns ocks en mngd olika arter som t ex hummer,
krabba, och rkor. Krabbor kan du fnga med beten av
kttbitar o d fastade vid snren. Alla krftdjur skall kokas.
Reptiler
Till reptilerna hr grodor, paddor, ormar och dlor. De r
endast aktiva under sommaren.
Grodor lever alltid p fuktiga stllen och har fuktig hud.
Bakbenen r lnga. Huden r vt och hal. Alla grodor kan
tas. Skinnet mste tas av. Mesta fdan sitter p bak-
benen, framfr allt p lren och vaderna. De kokas 15
minuter och smakar som kyckling.
Paddor lever p torrare stllen men sker upp vatten vid
parningen. Huden r torr och rynkig. De har tv gift-
krtlar p ryggen nedanfr halsen. Dessa avsndrar giftet
vid berring. Alla paddor kan tas men framkroppen med
giftkrtlarna mste avlgsnas, liksom skinnet. Bakbenen
ger ven hr den mesta fdan. De kokas 15 minuter.
Tvtta alltid hnderna efter att ha hanterat grodor
och paddor. Du kan annars f svidande utslag!
Ormar finns p de flesta stllen och kan ven simma. Det
finns tv dominerande arter, huggormen och snoken. De
kan vara svra att skilja t men snoken r oftast svartare.
Huggormen har ett sick-sackband lngs ryggen. Frgen
varierar frn grtt till svart. Eftersom huggormen r giftig
skall du vara frsiktig vid alla mten med ormar.
Alla ormar kan tas. Nr du skall tillaga ormen mste du
frst fl den och kapa huvudet ca 5-10 cm bakom sjlva
huvudet, p g a att eventuella giftkrtlar finns i detta omr-
de. Ormen kokas ca 15 minuter sedan du skurit den i
mindre bitar.
dlor lever p fuktiga stllen och bland stenrsen, dr de
brukar ligga och vrma sig i solen. I Sverige finns ett par
arter. Alla kan tas nr skinnet har avlgsnats. De kokas i
15 minuter.
Fiskar
Alla vra fiskar kan tas. Fisk innehller mycket protein
och fett. Levern innehller dessutom stora mngder vita-
min D. Efter fngsten skall fisken snarast rensas, eftersom
den kan ha inlvsparasiter. Drfr br den ocks kokas
ordentligt.
Fljande fiskar r "lttast" att fnga i en verlevnadssi-
tuation:
Abborre r mycket vanlig i alla vatten. I skogstjrnar finns
den ofta i stor mngd men r d mycket liten.
Gdda finns bde i stvatten och lngs kusterna. Fr att
fnga gddan r det lttast att agna med smfisk, t ex
mrt.
Lax lever i havet och vandrar upp i lvarna p vren fr
att leka.
Mrtfiskar r en stor grupp fiskar som kan vara svra att
skilja i arter. De innehller mycket ben. r lmpliga att
anvnda som betesfisk.
Rding frekommer i djupa, kalla sjar och vattendrag.
Sik frekommer frmst i djupa, stora sjar med syrerikt
vatten men kan ocks frekomma lngs ostkusten.
ring frekommer i havet eller i insjar. I september/ok-
tober gr den upp i vattendragen och leker.
Fglar
Alla fglar kan tas. Kttet br alltid tillredas, d det r
vanligt att fglarna innehller parasiter. Sdana frekom-
mer ven i fjderskruden och blodet. Tvtta drfr alltid
hnderna efter hanteringen av fgeln och drick inte fgel-
blodet.
100 Fda
Fda 101
Fljande fglar r "lttast" att fnga/skjuta i en verlev -
nadssituation:
Jrpe r den minsta av skogsfglarna och r inte s vanlig.
Frekommer i blandskog. Ofta sitter den i bjrkar vinter-
tid och ter knoppar. Blir den skrmd flyger den inte lng
vg utan stannar snart. Ltet r en hg vissling.
Orren frekommer framfr allt i barrskogsomrden och r
ganska allmn. Orren sitter i trdtoppar under vintern och
kan d ltt skjutas. Orren spelar p ppna myrar under
vrvintern och r d skygg. Ltet r ett duvlikt kuttrande.
Ripa frekommer i tv former, dalripa och fjllripa. Den
senare frekommer hgre upp mot fjllet. Bda har vit
drkt under vintern och r brunsprckliga p sommaren.
De r mycket skygga sommartid. Under januari-april dr-
emot samlas de flockvis i bjrkskogen och ter knoppar
och skott och gr d att fnga med snaror.
Tjdern r den strsta av skogsfglarna och kan vga upp
till 6 kilo. Den frekommer framfrallt i barrskogsomr-
den men r inte lika allmn nu som tidigare. P vintern
sitter den i gran- eller talltopparna och ter knoppar. D r
det lttast att skjuta den.
Andfglar lever vid och i vatten och har sina reden vid
strnderna. Under hgsommaren ruggar dessa fglar, dvs
de byter sina vingpennor. Eftersom de mister flygfrm-
gan under denna tid, kan de fngas utan skjutvapen om du
smyger frsiktigt.
Krkor och skator kan tas men ldre exemplar mste
kokas lnge (ca 4 tim) p g a att de ofta innehller mnga
parasiter.
Lavskrika finns hela ret, framfrallt i Norrland. Den r
mycket nyfiken och ordd.
Ntskrika har ett jamande lte och r ordd av sig. Den
finns ver hela landet, dock inte i fjllen.
Skator, krkor, ntskrikor och lavskrikor kan lockas att
komma nra om du lgger ut bete. Du kan dda dem med
en kpp.
Msar br undvikas som fda. Men unga exemplar kan i
ndfall tas. De innehller liksom krkor och skator para-
siter och br tillagas lnge (ca 4 tim). Fngas som krkfg-
larna.
102 Fda
Fr att ta tillvara fgeln gr du p fljan-
de stt:
Skr av vingarna intill benet och bryt
av dem. (1)
Bryt av benen i leden. (2)
Gr ett ppningssnitt i buken, s att
du fr in fingrarna. (3) Drag av skin-
net och tag ur inlvorna.
Detta stt att fl fgeln gr fortare n att
plocka den. Dessutom slipper du den
fiskaktiga smak som finns hos sjfglar
om skinnet lmnas kvar.
Tnk p att ven gg och fgelungar kan
tas. De r dessutom ltta att f tag p.
Detta r ngot som endast fr praktiseras
i en verklig verlevnadssituation.
Dggdjur
Smvilt
Det fngstbara smviltet r framfr allt
hare och ekorre. Men ven lmlar, rv
och till och med hundar och kattor r
smvilt som r tnkbara byten nr f-
dobristen r mycket svr. Allt smvilt
kan tas men det finns frbehll. Har-
pest kan nmligen frekomma hos alla
dessa arter. Plsen r d skabbig och
djuret upptrder onormalt. Dessutom
kan parasiter frekomma i kttet hos
gnagare och rvar.
Tm alltid djurets urinblsa innan du flr och
styckar diuret
Fda 103
S hr flr och styckar du smvilt:
Snitta runt bakbenen s att benet
blottlggs. Gr ett snitt i lren upp till
magen, (1)
Snitta upp skinnet till buken. (2)
Skr bort svanskotan. (3)
Drag av hela skinnet med hnderna.
(4)
Skr av vid huvudet.
ppna bukvggen och tag ur
inlvorna.
Strre vilt
Hjorten finns i tv arter i Sverige:
kronhjort och dovhjort. Kronhjorten r
begrnsad till Skneomrdet och fre-
kommer i vilt tillstnd endast i ca 1000
exemplar. Den r det strsta hjortdjuret.
Den mindre dovhjorten r spridd ver
Gtaland och Svealand och dess antal r
ca 5 000.
Renen vistas i fjllen och i de fjllnra
skogarna. Den r ett halvtamt flockdjur,
som sommartid hller till p kalfjllet
och p vintern i skogsomrdena.
Rdjuret r ett litet hjortdjur. Det har
spritt sig norrut lngs Norrlandskusten
och i inlandet och frekommer i stort
antal. P vintern samlas rdjuren i
flockar och driver runt och betar skott
och knoppar.
lgen r det strsta landviltet i Norden
och vger ca ett halvt ton. lgen har
kat kraftigt i antal de senaste ren. P
sommaren r den mycket skygg men
kommer fram till skogstjrnar p
morgnar och kvllar fr att dricka och
beta sjgrs, vattenklver och nckros-
rtter. P vintern driver den omkring i
grupper fr att beta knoppar och skott i
tta lvtrdsbuskage. Den hller d gr-
na till lngs vgarna. Kan vara aggressiv
under brunstperioden p hsten.
Du slaktar och styckar strre vilt p fljande stt:
Skr upp halsskinnet. Frilgg mat-och luftstrupe samt
kapa av dem. Gr en knut p matstrupen, (1)
Sprtta upp buken frn brstbenet till anus, men fr-
siktigt s att inte inlvorna skadas och tarminnehllet
rinner ut. (2)
Skr upp bukvggen och drag frsiktigt ut hela mag-
och tarmpaketet s att inte galla och tarminnehll
rinner ut. (3) Mage och tarmar lossar du bst med
hnderna. Vid slakt av strre djur r det lttare om du
lgger djuret p sidan.
Gr ytterligare tv knutar lite lngre ner p matstru-
pen. (4) Kapa strupen mellan avsnmingarna. Tag ur
inlvorna.
Gr snitt runt knsorganen. Skr loss ndtarmen. (5)
Avlgsna blodet i kroppshlan.
Gr snitt runt benen fr att kunna avlgsna huden. (6)
Avlgsna huden genom att med nven dra huden frn
kttet. Kan vara svrt med strre djur. Anvnd kniven
s lite som mjligt.
Styckningen av kttet behver du inte utfra "slakteri-
mssigt". Du skr helt enkelt ut de bitar du vill ha. Tag
grna vara p ryggsenoma. Dessa r mycket anvndbara
som snren och sytrd.
Det kan ibland vara svrt att ta av ben. Bryt leden t "fel"
hll och kapa sedan av senan. Var rdd om kniven. Skr
aldrig rakt mot ben utan mellan muskelbuntarna, s att
kttet s mycket som mjligt ligger kvar i sina naturliga
psar av bindvvshinnor.
Djur som skjutits s att mag- och tarminnehll runnit ut i
stora kroppshlan mste omedelbart rensas p g a av bakte-
rierisken. Insidan mste rengras noga med vatten och
skrubbas med vitmossa (ej mossa med jord i) i flera om-
gngar. Kttet blir annars frstrt. Detta gller om du
skall anvnda hela djuret.
Tvtta hnderna efter slakt!
104 Fda
Fda 105
Hll kniven med eggen uppt
som bilden visar
106 Fda
Nringsinnehll i vilda vxter
Vatten, kolhydrater och proteiner presenteras i procent
av frskvikten. Vitamin C anges i mg/100 g frskvikt.
Art Tid- Vatten- Enkla Samman- Total Pro- Vita-
punkt halt sockerarter satta kolhydrat- tein min C
inkl. socker- halt
sackaros arter
Lavar
Islandslav hela ca 10-40 3,8 1,2 5,0 ca 3,0 0
Skgglavar ret (beror p (+ ca 80 %
Tuschlavar fuktighet) sk lav-
strkelse)
Ormbunkar
Stensta
rot aug 77,0 2,0 3.0 5,0 1,4 0
Frvxter
Bjrk
blad maj 70,2 1,3 0,2 1,5 4,5 200,0
innerbark april 45,1 1,8 2,6 4,4 - -
knoppar mars 37,7 3,5 0,9 4,4 - -
sav april 97,5 2,0 - 2,0 - 0
En
barr dec 57,0 - - - - 98,0
br sept 45,3 18,0 0,6 18,6 - 1,7
Fjllglim
rot juli 80,8 1,7 4,0 5,7 - -
Fjllkvanne
ung stjlk aug 84,8 3,6 0,3 3,9 0,6 2,1
Getrams
rotstock aug 75,2 1,3 13,5 14,8 1,3 -
Gran
barr mars 57,0 - - 190,0
skott juni 81,9 0,4 0,2 0,6 2,6 48,2
Gsrt
rot sept 69,3 0,8 12,5 13,3 3,2 -
Harsyra
hela vxten juni 82,0 0,6 0,2 0,8 3,0 34,8
Fda 107
Art Tid- Vatten- Enkla Samman- Total Pro-
Vita-
punkt halt sockerarter satta kolhydrat-
tein min C
inkl. socker- halt
sackaros arter
Hundkx
rot aug 72,9 0,5 14,6 15,1
1,1 11,3
Kaveldun
rotskott nov 78,3 1,3 3,7 5,0
- -
rotstocks-
mrg nov 64,5 1,7 19,4 21,1
3,7 -
stjlkbas juli 89,8 1,6 0,4 2,0
0,4 -
Kolsv
rotskott aug 75,3 2,7 2,8 5,5
0,8 -
strbas juni 93,0 0,9 0,2 1,1
0,8 -
Kvickrot
rot aug 68,1 1,2 17,7 18,9
1,2 -
Krleksrt
blad juni 94,4 0,2 0,1 0,3
0,9 50,8
rot aug 79,0 0,6 9,4 10,0
1,5 -
Maskros
rot sept 73,6 1,1 22,0 23,1
2,2 -
unga blad maj 92,0 2,0 2,1 4,1
1,4 21,0
Mjlkrt
rotstock aug 61,0 1,6 14,5 16,1
1,0 -
skott maj 82,3 0,8 0,5 1,3
- 0,8
Nypon
frukt sept 89,3 6,5 1,5 8,0
4,0 1.110,0
Ormrot
rotknl aug 62,8 2,7 21,3 24,0
1,5 -
groddknoppar aug 56,6 2,5 14,6 17,1
6,4 -
Rosenrot
blad aug 90,0 0,6 0,2 0,8
1,0 -
rot aug 75,9 0.8 4.7 5,5
0,9 -
Tall
barr mars 59,4 - -
- 260,0
innerbark april 59,6 2,8 2,1 4,9
- -
skott juni 80,4 2,4 0,3 2,7
2,3 53,0
unga rtter nov 70,0 2,9 3,2 6,1
- -
ungbark nov 62,4 3,6 0,7 4,3
2,3 -
Ullig
kardborre
rot sept 74,9 1.4 19,6 21,0 1,0 -
108 Fda
Art Tid- Vatten- Enkla Samman- Total Pro- Vita-
punkt halt sockerarter satta kolhydrat- tein min C
inkl. socker- halt
sackaros arter
Vass
rotskott nov 78,4 3,8 0,7 4,5 - -
rotstock nov 79,9 6,2 0,1 6,3 1,7 -
strbas juni 86,1 1,2 0,3 1,5 - -
Vtarv
hela vxten juni 88,1 0,6 1,1 1,7 1,5 40,0
lgrt
blad juni 72,2 - - - - 161,3
Br
Blbr sept 87,3 6,6 0,2 6,8 - 2,1
Hallon juli 83,9 7,1 0,2 7,3 1,0 21,8
Hjortron aug 89,9 4,6 0 4,6 - 34,9
Krkbr aug 89,0 5,4 0,3 5,7 - 1,3
Lingon sept 85,8 9,5 0 9,5 - 5,4
Odon aug 85,4 6,1 0,1 6,2 - 19,9
Ripbr sept 82,4 6,7 0,5 7,2 - 2,6
Stenbr sept 87,6 4,3 0 4,3 - 4,9
Tranbr nov 87,8 4,8 0,1 4,9 0,5 8,7
Fda 109
Nringsinnehll i vilda djur
Vattenhalten anges i %, protein och fett i g/kg frskvikt
ktt, B-vitaminer (tiamin, riboflavin, niacin) i mg/kg
Art Vatten Protein Fett Tiamin Riboflavin Niacin
Abborre 74,8 220 17 0,7 1,0 -
Gdda 78,5 191 69 0,8 0,3 -
Lax 64,2 213 135 2,0 2,0 -
Sik 74,0 217 30 0,7 0,7 -
Krftor 83 150 5 0,2 0,5 18
Musslor (tlig del) 78,6 144 22 1,6 2,1 -
Grodor (lren) 82,0 164 3 1,4 2,5 12
Msgg 73,9 130 100 - - -
Orre 73,0 222 10 3,4 3,5 120
Ripa 72,0 240 50 3,8 5,0 73
Tjder 72,3 230 54 3,1 3,1 55
Hare 67,0 210 63 0,9 0,7 90
Hjort 74 210 40 2 5 60
Ren 73,0 220 32 1,0 2,0 40
Rdjur 72,5 200 35 2,0 4,4 58
Alg 72,4 250 25 5,0 10,0 50
Tamdjur som jmfrelse
Art Vatten Protein Fett Tiamin Riboflavin Niacin
Hna, ktt 70,5 216 70 0,8 1,4 101
Gris, bogflsk 59 160 250 7 3 35
Ntlever 69 210 30 3,10 33 135
Sammanfattning
Arbeta lugnt och lngsamt.
Ransonera mat som r kvar s att du fr 2000 kJ
(500
kcal) per dygn.
Drick minst 2.5 liter vtska dagligen.
Insamla vxter i frsta hand.
t grna vxter under tiden du gr.
Fiska och jaga s snart du har mjlighet.
Fiske r enklare n jakt.
Att insamla exempelvis gg eller fnga grodor och
sdana djur som inte krver jaktredskap eller stora
arbetsinsatser r lttare n att skaffa fda genom
fiske och jakt.
Vlj i vrigt den fda som krver minst arbetsinsats
eller tid fr insamling.
Strva efter att ta ofta.
Grdor och potatis r ocks bra fda.
Tnk p upptcktsrisken.
110 Fda
Fda 111
Hur gr du med din ordinarie mat i en verlevnads-
situation?
Hur lnge klarar du dig utan a) vatten, b) mat?
Hur mycket vatten mste du dricka varje dygn?
Vilken r den minsta energimngd du br ta varje
dag?
Varfr r det bra att ta kolhydrater och fibrer vid
brist p mat?
Nmn ngra frdelar respektive nackdelar med vx-
ter eller djur som fda!
Hur lnge (ungefr) klarar du dig p enbart vxter?
Hur mnga tliga vxter finns det i Sverige?
Nmn tio bra tliga vxter som finns i ditt krigspla-
ceringsomrde!
Vilka vxtdelar r nringsrikast?
Hur kokar du tallbarrste?
Vad anvnder du fr redskap nr du skall grva upp
vxter?
Hur kokar du vatten med heta stenar?
Vad r det viktigaste att ta vara p hos djuren?
Nmn ngra djurgrupper som inte skall tas!
Varfr r t ex grodor och myror viktiga som fda
trots det lilla fdotillskottet?
Vilket tillredningsstt r det bsta fr vxter och
djur?
112
113
Jakt och f|ske
Jakt 114
Jakt med eldhandvapen 114
Fngst med snaror 116
Fiske 122
Ntfiske 122
Mete 126
Stndkroksfiske 129
Kastfiske 130
Kontrollera dig sjlv 131
Om du befinner dig i en krigssituation
eller i en verklig ndsituation r det till-
ltet att jaga och fiska fr att skaffa fda.
Under normala frhllanden dremot
gller speciella bestmmelser, som
strngt reglerar nr och hur du fr bedri-
va jakt och fiske.
De jakt-och fiskemetoder som du kan
anvnda under en verlevnadssituation
utgr till stor del frn den kunskap du
har och den materiel du frfogar ver
eller kan tillverka.
I detta kapitel presenteras olika jaktme-
toder, dvs jakt med eldhandvapen och
jakt med fngstredskap.
Kapitlet beskriver ocks ngra olika stt
att fiska, dels med hjlp av den utrust-
ning du medfr, dels med de fiskered-
skap som du sjlv kan tillverka.
114 Jakt och fiske
Fr att lyckas med jakt och fiske krvs
bde kunskap och erfarenhet. Du kan
ltt lra dig att tillverka redskapen men
att placera snarorna p rtt stlle och att
fiska p rtt plats krver erfarenhet. Du
kan emellertid lra dig mycket genom att
ta vara p andras erfarenhet och genom
att sjlv vara uppmrksam p olika tec-
ken i naturen som t ex djurens spr,
spillning och uppehllsplatser.
Under fredstid gller srskilda lagar och
bestmmelser som reglerar jakt och fiske
Jakt
Jakt med eldhandvapen
I frsta hand skall du anvnda ditt eld-
handvapen vid jakt om du kan skjuta
utan risk fr upptckt. Om du har till-
gng till speciella prickskyttevapen br
du utnyttja dessa. Du kan d skjuta p
lngre avstnd n vid vanlig jakt. Ut-
nyttja ocks kamrater med tidigare jakt-
erfarenhet. Lmpliga villebrd att skjuta
p r lg, ren, rdjur, hare och skogsf-
gel.
r du orutinerad r det bst att sitta dold
vid en ppen plats, t ex vid ett kalhygge
eller uppe i ett trd och vnta p djuret.
Den lmpligaste tidpunkten fr jakt r i
gryningen och skymningen.
Studera bilderna som visar var p ville-
brdet du skall rikta. Nr djuret travar
hller du riktpunkten med bedmd fram-
frhllning.
En liten eld skrmmer inte villebrdet.
Dremot r det olmpligt att hugga ved
och kncka pinnar.
Jakt och fiske 115
Spring inte fram omedelbart efter skottet
utan ligg kvar och var beredd att skjuta
ett andra skott fr den hndelse det fr-
sta inte var ddande.
Efter en stund kan du nrma dig djuret
frsiktigt, helst mot vinden, och vara
beredd att skjuta. Blundar djuret r det
antagligen bara skadat och kan d has-
tigt rusa upp nr du kommer nra. r
gonen ppna r det frmodligen dtt.
Vlj riktpunkt (rd frg) fr att snabbt dda villebrdet. Hur stor
sannolikheten r fr att du skall trffa de blodkrlrika organen
(hjrta och lungor) r angiven i procent
15%
45%
100%
80%
60%
10%
40%
80%
100%
45%
116 Jakt och fiske
Fngst med snaror
Att fnga djur i snaror r en gammal och
vl beprvad metod som fortfarande an-
vnds i mnga lnder. Det effektivaste
sttet att fnga vilt r att gra en sk
fngstrunda. Den r lmplig att gra om
du blir tvungen att stanna en lngre tid
p samma plats.
Vlj ut en runda (3-5 km lng) som gr i
varierande terrng. Tnk p upptckts-
risken! Gr mrken i trden med kniv,
s att du kan hitta ven vid dlig sikt.
Exempel p s k fngstrunda och mrkning
Jakt och fiske 117
Stt ut snaror p de
stllen dr du ser
att djuren passerat
Vittja fllorna varje dag i gryningen. De djur som fastnat
blir annars ltt byte fr rovdjur. Du lr dig rundan efter-
hand och upptcker nya spr dr du kan stta ut snaror.
Efter ngra dagar kanske du har placerat ut ett hundratal
fllor.
Anvnd ocks rundan fr bevakning och passa samtidigt
p att samla in vxter.
118 Jakt och fiske
Tillverkning av snara Till snaror kan du anvnda snubbeltrd som r 0,5 mm
tjock eller gldgad mssings- eller koppartrd som du tar
fram ur el- och telefonkablar. Du kan ocks anvnda en
grov fiskelina. Den typ av snara som beskrivs hr kan du
anvnda fr att fnga alla sorters smvilt. Det r bara
Exempel p snartrd
trdens lngd som varierar beroende p djurets storlek.
Gr en snara p fljande stt:
Klipp till rtt lngd p trden.
Gr en gla i varje nde. (1) (2)
Tr den ena glan genom den andra
s du fr en snara. (3)
Fst om mjligt en tafs av snre, ca
15 cm, i den fria glan fr att frhind-
ra att trden gr av vid ett hftigt
ryck. (4) (5)
Dessa tgrder kan du frbereda redan i
bivacken och sedan frvara snarorna s,
att de inte trasslar sig.
Harsnara
Haren r det djur som r lttast att fnga
med snara. Du kan fnga den under hela
ret men det r lttast p vren, d den
rr sig lnga strckor.
Om du lgger dig ner p marken dr det
finns harspillning, ser du harens nstan
osynliga stigar och kan lttare placera ut
snaran. Tnk p att inte stnga in den
med ris och annat som i regel skrmmer
haren eller gr att den springer runt sna-
ran. Vlj istllet en ppen plats dr ha-
ren r mer ofrsiktig och springer fort
fr att inte bli upptckt av rovdjuren.
Jakt och fiske 119
S hr stter du ut en harsnara:
Tryck ner en ca l m lng kpp i mar-
ken bredvid en harstig.
Fst snaran med tafsen vid kppen.
Snaran skall sitta 30 cm ovanfr mar-
ken mellan kppen och en stdpinne.
Gr ett litet jack i stdpinnen med
kniv och hll snaran p plats vid
pinnen med hjlp av barr, hrstr el-
ler liknande.
Nr haren skuttar in i fllan dras snaran
ihop, och kppen rycks upp ur marken
och fljer med. Haren stryper sig sedan
snabbt nr kppen fastnar.
Fst inte snaran i ett trd, eftersom tr-
den ltt kan g av d haren gr ett hftigt
ryck.
Vippsnara
Fr att frhindra att rovdjuren tar fngs-
ten, om du inte vittjar fllan varje dag,
kan du anvnda en sk vippsnara. Snar-
trden br vara ett snre eller en lina av
grov kvalitet.
S hr stter du ut en vippsnara:
Bj ner en ung bjrk och skr av en
bit av toppen. Gr ett jack enligt bil-
den.
Fst bjrktoppen i ett annat trd eller
i en kpp som du slagit ner i marken.
Kr ner en stdpinne lst i marken en
bit ifrn den nerbjda trdtoppen.
Fst snaran vid bjrken med tafsen
och hll snaran p plats vid std-
pinnen med hjlp av barr, hrstr el-
ler dylikt.
Nr haren skuttar in i snaran lossnar den
nerbjda trdtoppen och snaran dras t.
Haren stryps och blir hngande ovanfr
marken utom rckhll fr rovdjuren.
120 Jakt och fiske
Ekorrsnara
S hr stter du ut en ekorrsnara:
Luta en kpp mot ett trd. Kppen skall luta ca 45.
Surra fast snartrden p kppen.
Gr en ca 15 cm lng bge och placera glan lodrtt
mitt p kppen.
Placera grna flera snaror p samma kpp. Nr ekorren
springer uppfr kppen fastnar den i snaran och faller ner.
Den stryps d av sin egen tyngd.
Jakt och fiske 121
Ripsnara
S hr stter du ut en ripsnara:
Skr till en grenklyka frn en vxan-
de bjrk.
Fst snartrden p ena stdbenet och
placera snaran mitt i ppningen.
Gr ett jack i det andra stdbenet
med kniven och fst snaran dr med
hjlp av ett hrstr, barr eller liknan-
de.
Liksom alla andra fgelsnaror skall rip-
snaran inhgnas med ris och liknande.
Eftersom ripan grna ter bjrkknoppar
br snaran placeras dr det finns gott om
bjrkris. Ripan lockas d till platsen fr
att ta knopparna och fastnar nr den
passerar genom "ppningen".
Exempel p utsatta ripsnaror
122 Jakt och fiske
Att fnga fglar med nt
Nt av olika slag kan ocks anvndas fr att fnga fglar.
Vid t ex strandkanter, dr fglar ofta flyger p lg hjd,
kan du spnna upp ntet.
De jaktmetoder som beskrivits hr r frbjudna
att anvnda under normala frhllanden
Fiske r lttare att improvisera och lyckas med n jakt.
Kunskaper i fiske r ocks mer utbredda n kunskaper i
jakt. Fr att lyckas med fiske mste du dock knna till
ngot om fiskarnas beteende. Generellt kan sgas, att nr
fisken leker p vren vljer den grna omrden med vass
och nra grsbevuxna strnder. Hst och vinter dremot
hller den mest till p djupt vatten och nra botten.
Det r lmpligt att i en gemensam ndutrustning fr grup-
pen ta med ett ca 10 m lngt fisknt. Ett sdant ryms i en
ytterficka till en ryggsck.
Ntfiske r det effektivaste sttet att fiska p och kan
bedrivas ret om i sjar och vattendrag.
Ett stt att snabbt f fisk r att skrmma den mot ntet
genom att kasta sten i vattnet. P detta stt kan du ltt
fiska av en sj p kort tid.
I gamla sjbodar kan du skert hitta bde nt och andra
fiskeredskap.
Du kan ocks sjlv tillverka nt av en tunn lina.
S hr gr du:
Fst en lina mellan tv trd.
Fst alla hngande linor dubbelt enligt bilden.
Brja hgst upp och knyt enligt bilden. Maskstorleken
br vara omkring 25-35 mm.
Fst stenar lngst ner p ntet.
Ntets lngd och djup beror p tillgng till lina. Lngden
kan variera frn 2-15 m och djupet frn 0,3-1,5 m.
Fiske
Ntfiske
Jakt och fiske 123
Exempel p tillverkning
av nt
Att knyta fisknt r mycket rogivande. Detta r en stor
frdel nr oron ver hur du och dina kamrater skall klara
er ur ndsituationen brjar ta verhanden.
10 cm
25-35 mm
Snken
Flytblock, dunkar o dyl
124 Jakt och fiske
D du troligtvis inte har tillgng till bt mste du lgga ut
ntet frn land. r ni flera i gruppen kan ni gra p
fljande stt:
A sitter dold vid vattnet med ntet.
B tar hela ntlinan och gr runt viken
och ser till att den inte trasslar sig. (1)
Nr B kommit ver till andra sidan
vattnet drar han ut ntet. (2)
Bda strcker linan och fster den
nr ntet r mitt ute i vattnet. (3)
I bckar kan du improvisera ntfiske ge-
nom att anvnda hnsnt. Lgg ntet
dubbelt fr att minska maskorna.
Vintertid r problemet ofta att f hl p
isen om den r tjock. Is som r ver 10
cm tjock krver tillgng till yxa eller lik-
nande. Saknar du verktyg kan du leta i
gamla sjbodar, dr du kanske kan hitta
en isbil eller isborr.
Tunn is kan du sl hl p med en grov
str.
Jakt och fiske 125
Ntfiske under is
Lgg ut ntet p fljande stt:
A skjuter ner en str (3-5 m lng)
genom hlet med en lina fst i bakre
nden och riktar in stren mot B: s
hl. (1)
Med hjlp av en klykkpp fr B st-
ren mot C, som tar tag i stren och
drar upp linan. (2)
A lgger ner ntet och C drar ut n-
tet. (3)
Nr ntet r ute fixeras det med hjlp
av kppar. Stng igen mellanhlet
med sn. I de bda andra hlen lgger
du granris fr att de inte skall frysa
igen. Slutligen kastar du lssn ovan-
p granriset. (4)
126 Jakt och fiske
Mete
Den mest knda fiskemetoden r mete.
Till det behver du lina, krok, litet bly-
snke eller en liten sten, ett 3-4 m lngt
smidigt sp samt bete. Ett sp tillverkar
du av lvtrd (bjrk, rnn eller asp).
Skala spet fr att gra det smidigare
och minska vikten. Linan skall inte vara
lngre n spet.
Vid mete kan du anvnda en barkbit som
flte fr att hlla betet p lmpligt av-
stnd frn botten. I bckar och i grunt,
strmt vatten kan du dremot fiska utan
flte.
Du br veta hur du knyter fast kroken
med glatt, helgjuten nylonlina. En sdan
lina hller bttre mot fiskens tnder n
spunnen lina.
Enkel fiskeknut
med glidskring
Stensnke
10-15 cm
Lina och sp
samma lngd
Jakt och fiske 127
Ett effektivt stt att fiska dolt i en bck
r fljande:
Spnn upp en lina mellan tv kppar.
Fst ett par korta linor med krokar p
den spnda linan. Linorna med
krokar fr inte vara s lnga att de
kan trassla in sig i varandra.
Tryck ner kpparna i botten p bc-
ken s att linan hnger just under vat-
tenytan.
Bete
Om du inte finner mask i jorden kan du
ska efter den p stllen, dr lv blst
samman och multnat eller under stenar.
I skogen kan du, under barken p rutt-
nande trd, finna stora larver som r
utmrkta som bete. Vidare kan du efter
frsta fisken ocks meta p fiskga och
fiskinlvor. ven kttbitar frn dda
djur duger, om kttet inte r ruttet.
Var frsiktig s att du inte skrmmer
ivg fisken genom ljud och skuggbild-
ningar. Rovfiskarna str ofta p skydda-
de platser, i vassruggar, i bckar, i sel
och bakom stenar, och vntar in mindre
fiskar. ven om du inte fr ngra stora
fiskar p mete kan du f mindre fiskar
som t ex abborre eller mrt. Dessa sm
fiskar kan du anvnda som bete.
128 Jakt och fiske
Bilden visar ngra exempel p drag som du kan tillverka
sjlv. Draget skall vara s utformat att det lockar rovfiskar
till hugg, dvs likna skadad smfisk.
Fiskesticka Om du saknar krok eller inte kan tillverka en sdan, kan
du prva att fiska med en fiskesticka. Detta r en fiskeme-
tod som man anvnde redan p stenldern.
Gr s hr:
Tlj till en hrd trpinne s att den
blir ca l cm lng och 1,5 mm tjock.
Spetsa bda ndarna p pinnen.
Gr ett grunt spr i mitten p pinnen
och knyt fast en tunn lina runt pinnen
i spret. Knuten skall vara dubbelt
halvslag.
Agna med en metmask genom att
vika in pinnen mot linan. Se till att
masken dljer hela pinnen.
Ryck till nr fisken svljer stickan.
Pinnen stller sig d p tvren i
munnen och fisken fastnar.
Du metar utan flte. Smmrt r den
lmpligaste fisken att fnga.
Jakt och fiske 129
Stndkroksfiske
Denna typ av fiske r egentligen ett pas-
sivt stt att meta, vilket innebr att du
inte behver uppehlla dig vid strand-
kanten. Upptcksrisken blir drfr min-
dre. Det r bara nr du placerar ut
stndkroken och nr du vittjar den som
du behver vara vid vattnet.
Vintertid fiskar du utan trklyka, eftersom den ltt flyter
upp till ytan och fryser fast.
Fr att inte riskera att sl av linan nr du vittjar, kan du
gra ett hl bredvid och vittja genom detta.
130 Jakt och fiske
Kastfiske
Fr att kunna fiska lngre ut i vattnet
kan du prva kastfiske. Anvnd en burk
som haspel och en cirka 20 m lng fiske-
lina. Gr fast linan p burkens mitt och
linda sedan upp den p burken. Fst ett
drag med krok i nden.
Brja med att fiska av omrdet nrmast
stranden och kasta efterhand lngre ut.
Gr s hr nr du kastar:
Fatta burken i vnster hand och rikta
den mot den plats, dr du vill att dra-
get skall hamna.
Hll vnster tumme p linan fr att
slppa eller bromsa den.
Hll frsta metern av linan med hger
hand.
Gr kastet samtidigt som du slpper
vnster tumme p linan.
Med lite vning blir du snabbt skicklig i
att kasta p detta stt.
Jakt och fiske 131
Vilka djur r lmpliga att skjuta p med eldhandva-
pen?
Hur lng br en fngstrunda vara?
Vilka trdar kan anvndas som snartrd?
Varfr r ntfiske den bsta fiskemetoden?
Nmn tre saker som du kan anvnda fr tillverkning
av fiskeredskap och som du alltid br ha med dig i
utrustningen!
133
Frf|yttn|ng och
or|enter|ng
Frf|yttn|ng 131
va|j rall lerrarg 131
Vor|rel sor s|ydd 135
urdv|| oeoodda lra|ler 135
Nar du vadar over ell vallerdrag 135
0r du rasle s|rra over ell
vallerdrag 13
Nar |ser ||gger 13Z
0r|enter|ng 139
All |a||a rarsc|r||lr|rger 139
All laslsla||a vaderslrec|er 111
Kontro||era d|g sj|v 11Z
Frflyttning i en flykt- och verlevnadssituation mste
ibland ske i mrker och svr terrng fr att du skall undg
upptckt. Saknar du karta och kompass mste du knna
till hur du kan orientera dig p annat stt.
Detta kapitel beskriver vilken terrng du skall vlja fr att
frflytta dig p bsta stt och samtidigt hlla dig dold. Det
ger ocks ngra rd hur du tar dig ver vattendrag som-
mar- och vintertid. Kapitlet handlar ven om hur du kan
hlla marschriktningen om du saknar kompass och hur du
kan faststlla vderstrecken med hjlp av provisoriska
kompasser och tecken i naturen.
134 Frflyttning och orientering
Frflyttning
Frflyttning i en militr verlevnadssi-
tuation r besvrlig. Om du dessutom r
p flykt undan frfljare och mste hlla
dig gmd under lng tid innebr frflytt-
ningen nnu strre pfrestningar. D
mste du kunna frflytta dig i mrker,
kanske med bristfllig utrustning och
utan tillgng till information om "vad
som hnder". Detta stller stora krav p
din uthllighet och ditt psyke.
Har fienden hundar mste du tnka p att g
i l, s att inte din vittring avsljar dig
Vlj rtt terrng
Din frflyttning br om mjligt ske ver
omrden med liten risk fr upptckt,
men som samtidigt ger dig fda, vtska
och bivackmjligheter. Undvik bebyg-
gelse, broar, hjder, kalhyggen, sjar
och andra ppna platser, dr du srskilt
nattetid kan avtecknas mot den ljusa ho-
risonten. Granskog ger bttre skydd n
tallskog. G grna i skuggiga partier.
Anvnd ocks de vilda djurens stigar.
De kan ibland visa en lttare vg genom
svr terrng. Djuren r nmligen noga
med att ska energibesparande vgar.
Du kan knna igen en sdan stig p att
den ofta r smal och att stenar och
kvistar ligger kvar p stigen. En viltstig
leder ofta till vattendrag, men sllan till
bebyggelse.
Anvnd en stdkpp under frflyttning-
en, speciellt under mrker och genom
besvrliga terrngpartier dr risken att
falla och skada sig r stor.
Frflyttning och orientering 135
Mrkret som skydd
Om omstndigheterna krver det skall du anvnda mrk-
ret som skydd fr din frflyttning, men glm inte att
fienden kan ha mrkerhjlpmedel. Studera eventuellt
kartmaterial under den ljusa tiden p dygnet. Rkna med
en marschhastighet av 1 kilometer per timme under ter-
rngfrflyttning i mrker. Anvnd d den ljusa tiden till
att vila, ta, torka klder, sova, mm.
Vintertid
Under vinterhalvret kan du oftast utnyttja hela dygnet
fr frflyttning, d snn gr att du fr ledljus. Du br d
vlja en sdan vg att dina spr inte gr att upptcka frn
luften.
Undvik bebodda trakter
Din farligaste fiende kan ibland vara du sjlv. Trots att du
vet att risken r stor att bli avsljad, frestas du kanske att
uppska bebodda trakter fr att underltta verlevnaden.
Du skall dock utg ifrn att civila kan vara utsatta fr
starkt hot. Under ett sdant hot kan mnga helt naturligt
knna att "man str sig sjlv nrmast". Du lper allts
risk att bli angiven.
Man skulle kanske tro att den vanligaste orsaken till att en
soldat blir gripen i en flyktsituation r att fienden upptc-
ker honom. Men s r inte fallet. All krigserfarenhet visar
nmligen, att det r civilbefolkningen och d framfrallt
barn och skllande hundar som avsljar honom.
Nr du vadar ver ett vattendrag
Det lmpligaste stllet att vada ver ett vattendrag r dr
det r brett och inte dr det r som smalast, vilket man
skulle kunna tro. P de breda stllena r i regel vattnet
inte s strmt och djupet inte s stort. Dessutom r botten
ofta jmn och fast.
Fr att hlla balansen och samtidigt knna efter hur djupt
det r skall du stdja dig p en kraftig kpp nr du gr i
strmt vatten. Vada helst snett uppstrms och se till att
du alltid har tv std samtidigt i botten (tv ben eller ett
ben och kppen). Genomfr vadningen lugnt och frsik-
tigt.
Vid vadning och d speciellt i kallt och strmt vatten, r
det viktigt att skydda ftterna. Dessa domnar i kylan och
ger drfr en osker "information" om gropar och stenar
p botten. Risken att skada sig r stor. Du kan skydda
ftterna genom att behlla skorna p nr du vadar ver
vattendraget. Tag dremot av dig strumporna. Nr du
kommit ver tar du p dig de torra strumporna och skor-
na. Har du tillgng till ett par plastpsar kan du dra dessa
ver strumporna innan du stter p dig de vta skorna.
Om du mste simma ver ett
vattendrag
Blir du tvungen att simma ver ett vattendrag skall du kl
av dig naken. Har du tillgng till en stor plastsck kan du
stoppa din utrustning i denna. Samtidigt som den hller
klderna torra, fungerar den som flythjlp. Det r viktigt
att du behller mssan p, s att du inte blir kall om
huvudet. Huvudet har nmligen ytliga blodkrl som inte
drar ihop sig vid kyla utan hela tiden avger kroppsvrme.
Simning med plastsck
som flythjlp
ven dina byxor, om du snr till dem vid benen, eller en
trdstock kan anvndas som flythjlp.
r ni flera i gruppen kan den bste simmaren frst simma
ver med en lina som de andra sedan hller sig i nr de
simmar ver.
Nr du skall ta dig ver en bredare bck, som inte gr att
hoppa ver, kan du utnyttja ett omkullfallet trd. Du kan
ocks flla ett trd om du har tillgng till verktyg.
Byxor som flythjlp
Nr isen ligger
Istjockleken kan variera kraftigt. Vid strnder, bckutfl-
den och i smala sund r isen ofta svag p grund av
strmdrag. Innan du ger dig ut p isen skall du frst
kontrollera tjockleken med en kpp eller dylikt. Isen ms-
te vara minst 5 cm tjock fr att den skall bra en person.
Anvnd hela tiden kppen som en ispik fr att knna efter
att isen br.
ker du skidor r det viktigt att du lossar bindningarna
innan du ger dig ut p isen.
Skidkning ver svag is
Brister isen under dig skall du alltid frska ta dig upp t
samma hll, varifrn du kom.
Anvnd stavarna som isdubbar
Orientering
Att hlla marschriktningen
Utan kompass och riktmrken avviker man ofta ur kursen
och gr i cirkel efter mindre n en kilometers gng. Orsa-
ken till att man inte gr rakt fram r troligen att kroppen
inte r symmetrisk. Benen r inte lika lnga, ryggraden r
sned och dessutom r de bda kroppssidornas muskler
inte lika starka.
Fr att du skall kunna hlla en bestmd marschriktning r det
viktigt att du fster blicken p freml framfr och bakom dig
Fr att du inte skall avvika frn marschriktningen nr du
passerar tta buskage, skjuter du den lnga stren frst
genom buskaget. Sedan kan du sjlv p enklaste stt ta dig
frbi och fortstta i strens riktning.
En gammal svensk metod att hlla riktningen, framfr allt
i mrker, r att anvnda en 3-5 meter lng str. Der
fungerar som ett roder och avvikelse frn kursen ger ston
motstnd.
Att faststlla vderstrecken
Kompassen r ett av dina viktigaste hjlpmedel under
frflyttningen, bde fr att hlla riktningen och rent psy-
kiskt fr att ha ngot att lita p. Var drfr noga med att
alltid bra med dig kompass.
Saknar du kompass kan du tillverka en primitiv sdan av
t ex en synl eller ett rakblad. Du kan ocks faststlla
vderstrecken med hjlp av solen, mnen, stjrnorna och
andra naturtecken.
Du kan ven orientera dig genom att studera kyrkornas
lge. Kyrkor har i regel tornet i vster och altaret i ster.
Synl som kompass
Synlen r av hrdat stl och kan drfr fungera som en
svag permanentmagnet. S hr anvnder du synlen som
kompass:
Gnid hastigt nlen i en riktning mot en tygbit fr att den
skall bli magnetisk. Hng sedan upp nlen i en trd och se
till att trden inte snor sig. Nlen stller d in sig i riktning
nord-syd. Eftersom magnetismen i nlen r svag br du
upprepa proceduren tre gnger fr att vara sker p att f
en nord-syd-linje. Vilken nde som pekar mot norr re-
spektive sder fr du avgra p annat stt, t ex genom att
studera tecken i naturen.
Du kan ocks placera synlen p en bit papper eller nver
som lggs p vattenytan av ett krl. Efter en stund riktar
nlen in sig mot nord-syd. Papperet med nlen kan ven
lggas i en vattensamling med plan sandbotten.
Om du gnider in synlen med ytterst lite
fett kan du lgga den direkt p vatten-
ytan. Den kommer d att flyta p ytan.
Rakblad som kompass
Ett rakblad kan ocks anvndas som
kompassnl. Gnid frsiktigt bladet mot
handflatan, s att det blir magnetiskt och
hng sedan upp det i ett snre. Efter en
stund stller rakbladet in sig i nord-syd-
lig riktning.
Klockan, solen och mnen
Solen och mnen r kanske de naturtec-
ken som syns tydligast och som du kom-
mer att ha mest nytta av. Drfr r det
viktigt att du lr dig hur du utnyttjar
dessa under hela dygnet.
Har du klocka r det enkelt att med hjlp
av solen faststlla vderstrecken. Vrid
klockan s att timvisaren pekar mot so-
len. Drag en tnkt linje mittemellan
"12" p urtavlan och timvisaren. Denna
linje ger nord-sydriktningen.
ven mnen kan hjlpa dig att faststlla
vderstrecken. Om du utgr frn m-
nens utseende (t ex fullmne, halvmne,
skra) kan du avgra solens lge. Ge-
nom klockmetoden ovan kan du sedan f
fram vderstrecken.
Klockan r 24
00
03
00
06
00
09
00
12
00
15
00
18
00
21
00
Solen str i N NO O SO S SV V NV
Kppen och skuggan
Har du gott om tid eller stannar en lngre tid p en plats,
kan du med hjlp av skuggan f fram vderstrecken.
Skuggan varierar nmligen i lngd under dagen och r
kortast mitt p dagen d solen str i sder. I exemplet
nedan visar vi principen fr hur du tar ut vderstrecken
enligt denna metod. Brja t ex p morgonen och gr s
hr:
Sl ner en ca l m lng, rak kpp i
marken dr platsen r slt.
Stt en pinne i marken dr skuggan
frn kppen slutar och markera denna
punkt med t ex en sten. Stt fast ett
snre i pinnen och fst den andra n-
den av snret i kppen.
Anvnd pinnen som en passare och
"rita" en halvcirkel i marken.
Gr en markering dr skuggan frn
kppen trffar halvcirkeln under
eftermiddagen.
Drag en rak linje mellan de bda mar-
keringarna p halvcirkeln. Denna lin-
je visar st-vstriktning.
Drag en linje frn kppens bas till
mitten p halvcirkeln och du fr fram
nord-sydlinjen.
Stjrnor och stjrnbilder
Med Polstjrnans hjlp kan du en stjrnklar natt ltt be-
stmma vderstrecken.
Leta upp Karlavagnen. (1)
Dra en linje mellan de tv bakre stjrnorna. Fortstt
denna linje 5 ggr detta avstnd s kommer du till Pol-
stjrnan, som r lite strre n de vriga stjrnorna. (2)
Dra en hjlplinje (3) frn Polstjrnan till horisonten.
Dra en linje (4) frn dig sjlv till den punkt dr hjlp-
linjen mter horisonten. Denna riktning r norr.
Myrstackar
Myrstackar r i regel byggda p sydsi-
dan av trd. De r dessutom oftast lng-
sluttande mot sydsidan.
Trdgrenar
Trdgrenar mot sder r oftast kraftiga-
re och lngre n de som vxer t andra
vderstreck, frutsatt att trdet ftt vxa
fritt. Du ser skillnaden tydligast om du
stller dig rakt under trdet.
Lavarnas vxtplats
Lavarna vxer mest p nordsidan av
trdstammar och stenar.
Ett enda tecken i naturen rcker
inte fr att du skert skall kunna
faststlla vderstecken. Fr detta
fordras att du studerar flera olika
naturtecken.
Hur kan du se skillnad p en djur- respektive mnni-
skostig?
Varfr skall du inte uppska bebodda trakter under
en flyktsituation?
Varfr skall du behlla mssan p, nr du simmar
ver ett vattendrag?
Hur tjock br isen vara fr att den skall bra en
person?
Nmn tv saker som hjlper dig att hlla en bestmd
marschriktning.
Nmn ngra exempel p provisoriska kompasser.
Vilket vderstreck kan du bestmma med hjlp av
Polstjrnan?
Kontrollera
dig sjlv
148
149
Ndbivack 150
Bivack i en mer
stationr situation 152
Skrmskydd 152
Kupolbivack 154
Eldhydda 155
Snkoja 156
Hur du ordnar din liggplats 158
Bivacken skall vara ett tillflligt hem som inger trygghets-
knslor ven om den r mycket enkel. Den skall ge dig
skydd under alla vderleksfrhllanden och vara en bra
plats fr arbete och vila. Under sommar och tidig hst
mste bivacken vara ett regnskydd och ofta ocks ett
skydd mot mygg. Senhst och vinter skall den skydda mot
blst och kyla.
Detta kapitel beskriver hur du bygger ngra olika typer av
bivacker. Dessa kan anvndas bde sommar-och vinter-
tid, antingen fr ett kortare uppehll i frflyttningen eller
fr en mer stationr situation. Du fr ocks ngra rd hur
du kan ordna en relativt bekvm och dragfri sovplats och
hur du kan utnyttja din utrustning p bsta stt.
150 Bivack
Ndbivack
Ndbivacken anvnder du i regel under en frflyttning,
nr du endast stannar ver natten eller fr att vila. Du kan
ocks bli tvungen att ordna en ndbivack om du blir
skadad eller verraskas av mrkret och inte hinner bygga
en mer stationr bivack.
En ndbivack br inte ta mer n en timme att bygga och
drfr r det enklast att du utnyttjar de skydd naturen
bjuder p. Det bsta skyddet r under en stor gran, som i
regel r regntt. Du kan ocks finna skydd i bergsskrevor,
under ett omkullfallet trd, i myrstackar mm. Vintertid,
d risken fr nederbrd r liten, kan ndbivacken t ex
vara en liggrop i marken.
Gran som ndbivack. Du kan frstrka
bivacken med extra ris, mossa etc
Bivack intill en bergvgg. Var frsiktig nr du
eldar nra bergvggen. Bitar av berget kan
sprngas loss av vrmen och rasa ver dig
Myrstack som ndbivack.
Sparka eller grv dig ner i
stacken upp till axlarna
Bivack 151
Omkullfallet trd som
ndbivack. Se till att tr-
den alltid r "skrat" med
stttor eller sten, s att det
inte faller ner ver dig
Liggrop som ndbivack.
Utnyttja skidor, stavar och
sndrkt som tak
Myrstack som ndbivack.
Sparka eller grv dig ner i
stacken upp till axlarna
152 Bivack
Bivack i en mer stationr situation
Om du mste stanna p samma plats flera dagar kan det
bli ndvndigt att bygga en mer konventionell bivack. En
sdan tar bde lngre tid att bygga och krver en strre
arbetsinsats n ndbivacken. Du br vlja en sdan plats
dr du bde kan vara dold och har tillgng till ved och
vatten.
Nr du vljer ut platsen fr bivacken skall du tnka p att
marken mste vara torr. Barr p marken brukar vara ett
skert tecken p detta. Sandig (stenig) mark med tunt
vxttcke r oftast den bsta platsen. Under dagen samlar
sdan mark solvrme som terges lngt in p natten.
Undvik platser med mossa, speciellt med inblandning av
vitmossa. Detta tyder p att grundvattnet nr markytan
och platsen kan bli blt och kall och samla dagg under
natten. Samma sak gller lglnt myrmark och platser
som solen inte kan vrma upp, t ex nordsluttningar.
En enkel typ av bivack som du kan bygga i en mer
stationr situation r det s kallade skrmskyddet. Det tar
ca 3-5 timmar att bygga. Fr att skrmskyddet skall vara
ett bra skydd mot regn och slppa in mycket vrme frn
elden br det ha en lutning p 45. Vintertid kan du hja
vinkeln till 70-80 fr att f in maximalt med vrme.
Risken r emellertid att det d snar och blser in.
Skrmskydd
Exempel p hur du ut-
nyttjar vrmen frn elden
genom att ndra vinkeln
p skrmskyddet
Bivack 153
En avgrnsningsstock skall ligga framfr skyddet s att
inte ftter och utrustning kommer fr nra elden.
Exempel p frstrkning av
bivack
Du kan tcka bivacken med granris. Flta in det s ttt att
du inte kan se ut igenom bivacken nr den r frdigbyggd.
Frstrk sedan med nver, ris och mossa. Om du har
tillgng till ett plastskynke r detta utmrkt att tcka
bivacken med. Vintertid kan du skotta upp sn som ytter-
ligare isolering.
30 cm
Ca 1,5 m
Schematisk bild av
skrmskydd
Granris
Nver
Ris
Sn
Lav
Mossa
154 Bivack
Till denna typ av bivack utnyttjar du unga vxande trd.
Du brjar med att flta ihop topparna p ngra stycken
trd. Drefter sticker du ner slanor i marken mellan trden
och bjer in dem, s att du fr en kupolliknande stomme.
Sedan trr du in granris vgrtt mellan slanorna och tc-
ker drefter kupolen med granris, nver och mossa.
Kupolbivack
Stomme till kupol-
bivack
Flta in granris.
Frstrk med ris
nver och mossa.
Bivack 155
Denna typ av bivack r vanlig bland folk som lever i
arktiskt klimat. Eldhyddan har samernas kta och indi-
anernas tipi som frebild. I denna hydda utnyttjar du
elden som kamin. D elden inte syns utifrn rjer den inte
heller bivackplatsen. r det extremt kallt ute kan rken f
svrt att komma ut upptill. Du mste d ventilera fr att f
drag.
S hr bygger du en eldhydda:
Tag ca 8 stycken slanor av gran. De br vara 3-5 m
lnga.
Stll ut 3 stycken slanor mot varandra. Stt ihop dem i
toppen med jrntrd eller vidja.
Staga upp dem med ytterligare ca 5 stycken slanor, s
att det bildas en cirkel.
Tr in grenar vgrtt mellan slanorna ungefr 50 cm
frn varandra. Brja tr ca l meter frn toppen, s att
en ppning lmnas fr rken.
Stick in granris mellan grenarna och slanorna. Frstrk
sedan hyddan med annat material, som t ex mossa och
nver.
Eldhydda
Schematisk bild av
eldhydda.
156 Bivack
Snkoja
Vintertid kan du bygga en snkoja om du har tillgng till
spade eller liknande. Det br emellertid vara kallare n
-10 om du skall kunna bygga den. Annars tar det fr lng
tid innan snkristallerna fryser ihop.
En snkoja bygger du p fljande stt:
Mrk ut en cirkel med skidstaven eller med en pinne.
Trampa till snn i cirkeln och brja skotta.
Bivack 157
Skotta upp en snhg, ca 1,5-2 m hg och klappa till
snn med spaden.
Stick in ca 10 stycken 30 cm lnga pinnar jmnt frde-
lat ver snhgen. Pinnarna skall hindra dig frn att
komma fr nra yttervggen nr du grver ur sn-
hgen.
Lt snhgen frysa ihop, vilket tar ca 4-5 timmar.
Grv ur snhgen tills du stter p
pinnarna. Om du inte har ngra
pinnar fr du grva mycket frsiktigt.
Brjar ljuset lysa igenom har du grvt
fr nra yttervggen. D mste du
frstrka kojan frn utsidan.
Gr ett ventilationshl med staven.
Frvara spaden p insidan
om bivacken skulle rasa ihop
Anvnd inte enmanskket utan
att ha ingngen ppen p g a
koloxidrisken
158 Bivack
Hur du ordnar din liggplats
Granris r det bsta naturmaterialet som vrmeisolering
mot markytan. Du kan ltt gra en mjuk och fjdrande
bdd av granris. Den br vara s tjock att du inte knner
marken under dig nr du ligger. Bryt av grenar av granris
och stick ner dem ttt i marken. Fyll p med ytterligare
ngra lager granris tills du fr en fjdrande bdd. ven ris
frn andra trd kan anvndas, liksom pappkartonger och
liknande.
Vintertid kan du trampa till snn med skidorna fr att f
en jmn yta att ligga p. Efter ca 30 minuter har ytan blivit
s hrd att du kan g p den. Drefter ordnar du din bdd
av granris.
Under vning fr du
inte bryta nrmare
stammen n en 10 cm,
s att inte trdet ska-
das.
Trampa till snn
med skidorna
Stick ner grenarna i marken
Bivack 159
Vid all vernattning utomhus r regeln:
Ha mycket under dig, lite p dig och mycket ver dig.
Fyll p med nsta
fjdrande lager
Avsluta med att lgga lst granris
verst i samma riktning
Nr du ligger p bdden skall du inte
knna marken under dig.
Stick ner grenarna i marken
160 Bivack
Innan du gr och lgger dig r det viktigt att du har vrmt
upp dig ordentligt. Gr ngra rrelser i 5-10 minuter s att
du blir genomvrm men inte svettig. Se ocks till att du
har utrttat dina naturbehov.
Fr att skydda de vitala delarna av kroppen (blen) br du
ligga i "fosterstllning". Du kan lgga handskarna eller
ngot annat kldesplagg under den mest utsatta kroppsde-
len.
Handskarna
under hftpartiet
Bivack 161
Tag alltid av dig skorna, s att ftterna luftas. Annars
bildas ltt kondens som vintertid fryser till is och kan ge
upphov till kylskador. Du kan utnyttja ryggscken genom
att stoppa in ftterna i den eller i granris vid kyla. Sn-
skyddet och locket p ryggscken kan du utnyttja som
frstrkning under dig. Vid strng kyla br du ta av stl-
mesen frn ryggscken.
Tag ocks av dig vapenrocken, vindrocken och sndrk-
ten och utnyttja dem som liggunderlag och "tcke". Un-
der "tcket" bildas ett luftlager som vrms upp av krop-
pen. Drfr r det viktigt att du frsker ligga still, s att
den uppvrmda luften inte frsvinner ut.
S hr kan du utnyttja din utrustning
om du saknar sovsck
162 Bivack
Det r viktigt att du alltid hller huvudet varmt. Ha drfr
mssan p dig nr du sover.
r ni flera skall ni ligga ttt tillsammans s utnyttjar ni
varandras kroppsvrme bttre. Den som r svagast och
fryser mest br ligga i mitten.
Ett bra stt att hlla dig varm nr du sover r att anvnda
varma stenar. Vrm knytnvsstora stenar i elden. Nr de
r s varma att du mste ha handskar p dig fr att kunna
ta i dem, placerar du dem som vrmeelement (utanp
klderna) i knveck, ljumskar och armhlor. Stenarna
hller vrmen i ungefr tre timmar, vilket innebr att du
fr en smn p ca fem timmar.
Nr du vernattar i sovsck, speciellt i strng kyla, br du
tnka p att inte dra igen sovscken ver munnen. Annars
bildar utandningsluften kondens som snabbt fryser till is.
Andas istllet i rmen till vindrocken.
Anvnd rmen p vapen-
rocken som ventil fr
utandningsluften
"
V
a
r
m
a
s
t
e
n
a
r
"
Bivack 163
Vilka krav skall en bra bivack uppfylla?
Vid vilka tillfllen utnyttjar du ndbivacken?
Hur lng tid br det ta maximalt att bygga en nd-
bivack?
Varfr sticker du in pinnar i snkojan?
Varfr skall grenen p granriset vara kvar nr du gr
din granrisbdd?
Varfr br du alltid ta av dig skorna vid vernatt-
ning?
Varfr skall du ligga i sk fosterstllning nr du
vilar?
Varfr skall du inte andas i sovscken vid strng
kyla?
Din frmga att gra upp eld kan vara av avgrande
betydelse fr din verlevnad. Elden ger dig frutom vr-
me och mjlighet att laga mat och torka klder, ocks ett
psykiskt och fysiskt vlbefinnande som strker sjlfr-
troendet.
Kapitlet beskriver var du vljer en lmplig plats fr elden
och hur du gr upp en eld. Du fr ocks lra dig vad du
skall anvnda fr tndmaterial och var du finner sdant.
Dessutom behandlas olika typer av eldar och fr vilket
ndaml de r lmpliga
165
E|der
Tndmede|
1Z
Tndmater|a| 18
R|s lrar doda grargrerar 18
Kada 19
Naver 19
Eroar| 1Z0
Va| f r ved 1Z0
Tjarved 1Z0
Arrar ved 1Z1
E|dstaden 1Z2
Exempe| p e|dar 1Z3
R|s- ocr srap|rree|der 1Z3
8|vac|e|der 1Z1
Vygge|der 1Z1
E|d | p|a||urra, s | |ullar|ar|r 1Z5
A|| u|ry||ja s|ra|r|rgsvarrer 1Z
3para g|od 1ZZ
Tar| pa upp|ac||sr|s|er 1Z8
Kontro||era d|g sj|v 1Z9
166 Elden
Ett felaktigt handlande kan kosta dig livet
Att sommartid gra en brasa fr korvgrillning tycker de
flesta inte r srskilt svrt. Trots denna instllning miss-
lyckas mnga ven om de anvnder tndvtska, torra
tidningar mm. Det gr nd ingenting, det r bara att
frska igen tills elden tar sig. Drfr tnker man inte p
svrigheterna.
En verlevnadssituation kan bjuda p helt andra villkor.
Det har varit ihllande nederbrd i flera dagar. Allting i
naturen r bltt. Dina hnder r blta och kalla. Vart du
n vnder dig ser du inte en torr pinne. Plnet p din
tndsticksask r mjukt av vta. Du tnkte dig inte fr nr
du stoppade de tliga blta lavarna och vassrtterna i
samma ficka som tndsticksasken. Du r genomfrusen
och trtt. Din lga blodsockerhalt ger dig pfrestande
huvudvrk. Det sista regnet gick ver i sn och nu r det
minusgrader. Du mste f varm dryck och vrma dig om
du ska kunna fortstta.
Elden 167
Den hr beskrivna situationen behver aldrig intrffa om
du r vl frberedd och har kunskap om hur du gr upp en
eld.
Dessa tv punkter utgr din "livfrskring":
Frvara alltid dina tndstickor och/eller din cigarettn-
dare fuktskyddade nra kroppen.
Ha alltid med dig en omgng tndmaterial i din utrust-
ning.
Tndmedel
I din militra utrustning ingr normalt tndstickor. Br
alltid med dig dessa och frvara dem fuktskyddade i t ex
en plastpse i fickan. En cigarettndare r mycket bra d
den inte r lika fuktknslig som tndstickor. Den tar dess-
utom liten plats men motsvarar 10-20 tndsticksaskar. En
risk r att den kan komma i klm eller p annat stt lcka
och tmmas p gasen. r gasen slut kan du nd anvnda
gnistan fr att starta en eld i ngot lttantndligt material,
som t ex torr enbark.
Ett utmrkt tndmedel r magnesiumeldstl, som r helt
oknsligt fr fukt och dessutom vertrffar tndstickor
och cigarettndare i livslngd.
Bra hjlpmedel fr att frlnga tndstickans brinntid r
t ex ett stearinljus, nver, kda, enbark, tjrved.
Slsa inte med tndstickorna - behandla varje
tndsticka som om den vore den sista
168 Elden
Du kan ocks stadkomma eld med hjlp av solen och t ex
kikare, frstoringslinser fr mtinstrument eller glasgon.
Ytterligare en metod att gra eld r att anvnda batterier
och kortsluta med hjlp av stlull.
Att tro att du ltt kan f eld genom att gnida tv pinnar
mot varandra, som man gjorde under stenldern, r en
villfarelse. De metoder som vra frfder anvnde krvde
s mycket kunskaper och erfarenhet under mnga r att
de inte r tillmpbara i en militr verlevnadssituation.
Tndmaterial
Det bsta tndmaterialet r det torra, dda och fina riset
som sitter i stor mngd p de nedersta grenarna av tta
granar. Samla in en rejl knippa av detta ris. ven om det
har regnat i veckor r detta ris s torrt, att det knastrar nr
du bryter det. Vid besvrliga vderleksfrhllanden, spe-
ciellt vintertid kan du gra en extra stor risknippa fr att
frskra dig om att den fuktiga veden tar sig.
Ris frn dda
grangrenar
Elden 169
Du tnder det torra riset p fljande stt:
Knck risbunten p mitten genom att vrida den. Vik
den dubbelt.
Peta isr litet i den knckta nden och gr ett hl.
Hll risbunten med hlet nert och tnd p den i hlet.
Lgg ner risbunten p eldstaden frst nr lgorna r
decimeterhga och lgg sedan p veden.
Kda
Ett annat bra tndmaterial r kda. Den brinner ven om
den r blt. Gnid in kdan p spda kvistar och tnd p.
Den brinner d som stearin utanp kvistarna. Kdan fin-
ner du framfr allt p granar. Du kan frvara den inrullad i
ett blad eller i en tygbit i fickan.
Nver
Bjrknver r ett utmrkt tndmaterial
som du alltid br ha en omgng av i dina
fickor. Anvnd den papperstunna
nvern som brjat flagna av. Den torkar
snabbt i fickan om den r fuktig.
Nver hittar du ibland i stora stycken
som pminner om stuprr. Dessa
nverstycken r kvar sedan veden i
bjrk ruttnat. Remsor av sdan nver
170 Elden
ger ett kraftigt vrmetillskott nr elden
r igng. Vrmevrdet fr nver r myc-
ket hgre n fr torr ved. ven fuktig
nver brinner bra och kan drfr ge det
ndvndiga vrmetillskottet fr att kun-
na tnda den grvre veden. Lgorna r
kraftigt sotande.
Enbark
Enbarken r ett lika bra tndmaterial
som nver. I fjllterrng r det kanske
det enda tndmaterial du kan finna.
Val av ved
Tjrved
Den ved som har det bsta brnslevrdet
r ved frn tallar och granar som dtt p
rot, sk tjrved. Dessa trd har tappat
barken helt eller delvis och r gr med
sprickbildningar. Veden luktar starkt av
kda och terpentin. Ofta finner du sda-
na trd vid myrkanter. Du klarar dig
utan verktyg nr du skall ta tjrveden,
eftersom det gr ltt att bryta av hela
smtrd eller grenar frn stora trd.
Tjrveden r framfr allt viktig som
brnsle under vintern. Den brinner nm-
ligen under alla vderleksfrhllanden
och r dessutom lttillgnglig ovanfr
snn.
Tjrveden r ocks ett utmrkt tndma-
terial. Tag loss bitar och stoppa ner dem
i din utrustning.
Fre tndning kan du spnta till en "tuppkam"
Elden 171
Annan ved
Under barmarksperioden klarar du dig
med de torra trdgrenar som fallit till
marken. ven torra grenar p vxande
trd kan anvndas. Observera att bjrk
som ligger p marken oftast r murken
och inte duger som brnsle.
Anvnd aldrig ved frn vxande trd
som brnsle, d den innehller mycket
vatten. Undantaget r bjrk som kan an-
vndas som brnsle nr det r kallare n
-10C. Du mste dock frst ha en
grundeld.
Stockar
Grova
grenar
Grvre
pinnar
Pinnar
Rishg
Nver
Enbark
172 Elden
Eldstaden
Nr du skall gra upp en eld under bar-
marksperioden br du om mjligt alltid
stenstta botten p eldstaden. Stenstt-
ningen skyddar marken mot jordbrand
och gr att det inte blir ngra spr p
marken efter eldningen. Stensttningen
bidrar ocks till att syretillfrseln kar,
vilket medfr att det r lttare att f en
bra grundeld. De upphettade stenarna
hjlper dessutom till att torka fuktig ved.
Vintertid kan du stampa till snn med
skidorna och placera frsk ved som bot-
ten i eldstaden. Detta hindrar att elden
sjunker ner genom snn. Dessutom fr-
bttras undervrmen p samma stt som
vid anvndningen av stenar.
Innan du tnder elden skall du ha samlat
in ved som rcker i ungefr 30 minuter.
Du tnder elden stegvis, dvs du brjar
med det torra och fina tndmaterialet
och lgger sedan p allt grvre ved. El-
den br ta sig ordentligt innan du lgger
p ytterligare ved. Ju besvrligare v-
derleksfrhllandena r, desto viktigare
r den stegvisa tndningen av elden.
Efter flera timmars eldning fungerar all
sorts ved som brnsle.
Tnk p brandfaran!
De lokala skerhetsbestmmelser
som finns fr eldning mste
alltid fljas
Stegvis tndning
Elden 173
Exempel p eldar
Vlj en plats som r skyddad mot insyn,
t ex i en ravin
Ris- och
smpinneelden
Vid ett kortare uppehll i din frflyttning, nr du t ex skall
laga mat eller torka klder, r ris- och smpinneelden
lmplig. Den gr fort att ordna och utvecklar snabbt vr-
me. Dessutom ryker den inte.
174 Elden
Bivackelden
Vid en vernattning mste du, helst fre
mrkrets inbrott, samla in ved som rc-
ker fr hela natten. Du br slpa fram
5-10 stockar beroende p tjocklek. Nr
din grundeld av ris- och smpinnar har
brunnit i ungefr 30 minuter, kan du lg-
ga stockarna som bilden visar. Du mste
ha minst tv stockar samtidigt, annars
slocknar elden. Ha ocks lite torr ved i
beredskap, s att du kan understdja el-
den.
Ved till denna typ av eld kan, framfr
allt vintertid, bli avgrande fr valet av
bivackplats.
Tnk p att fuktig ved ryker
och kan avslja dig
Myggelden
Varma sommarntter klarar du dig i re-
gel utan eld. I Norrland, dr mygg och
knott r en svr plga, r det ndvndigt
med en rkeld fr att skydda sig. Ett bra
stt r att lgga en fnskesvamp i elden.
Nr svampen pyr kan du placera den i
nrheten av dig. Fnskesvampen hittar
du p dda bjrkar.
Du kan ocks lgga lite torrt ris p bot-
ten i en pltburk och tnda p. Vnta
tills det r ordenligt vertnt och lgg i
en fnskesvamp. Lgg sedan en jord-
torva ovanp fnskesvampen s att luft-
tillfrseln till elden minskas, dock inte
helt. Frbrnningshastigheten minskar
och glden kan brinna i tskilliga tim-
mar. Rkutvecklingen r inte speciellt
stark men nd irriterande fr myggen.
Fnskesvamp
Elden 175
Eld i plttunna,
sk "luffarkamin"
Vid skrotupplag och liknande platser
kan du ibland hitta tomma pltfat som
gr utmrkt att anvnda som kamin. Gr
ngra hl i botten fr luftcirkulationen
och en stor ppning nedtill p sidan la-
gom stor fr att f in ved. Stll pltfatet
p ngra stora stenar. Med hjlp av yt-
terligare pltskrot kan du rikta vrmen
mot vilplatsen.
"Luffarkaminen" kan ocks anvndas som
spis
176 Elden
Att utnyttja
strlningsvrmen
Fr att utnyttja strlningsvrmen frn
elden kan en bergvgg, ett stenblock, en
vedtrave eller en snvgg anvndas som
vrmespegel. Den br ligga ca 1 meter
frn eldstaden.
Bergvgg som vrmespegel
Sten som vrmespegel
Snvgg som vrmespegel
Ca 1 m
Elden 177
Spara gld
Du kan spara gldande kol frn eldstaden i en pltburk
och anvnda glden nsta gng du skall gra upp eld. P
detta stt spar du tndstickor. Du kan ocks spara gld i
en grop i eldstaden.
En pyrande fnskesvamp kan ocks utnyttjas p motsva-
rande stt. Glden kan hrigenom sparas i upp till 24
timmar.
Exempel p frvaring
av gld
Ved som vrmespegel.
Kan ocks utnyttjas fr
att torka fuktig ved
Fnske-
svamp
Mossa
Aska
Gld
178 Elden
Tnk p upptcktsrisken!
Detta kan avslja dig nr du eldar:
rken och lukten p dagen,
skenet frn elden p natten,
vrmen frn elden (genom vrmeskning frn flyg-
plan),
spren efter eldningen och
om du har tagit ved frn ett och samma stlle.
Elden 179
Vilka tv saker skall du alltid ta med i din utrustning
fr att du skall kunna gra upp eld?
Nmn ngra olika tndmaterial!
Varfr skall du strva efter att stenstta eldstaden?
Vid vilka tillfllen anvnder du ris- och smpinneel-
den?
Tjrveden r bra att anvnda till bivackeld. Vad kan
den mer anvndas till?
Vad kan du anvnda fnskesvampen till?
Vad r en vrmespegel?
Hur sparar du gld frn elden?
180
181
Egenvrd
Hur du frebygger skador 182
Anpassa kldseln 182
Personlig hygien 183
Kldvrd 186
Om du blir sjuk eller skadad 187
Vxter som alternativ sjukvrds-
materiel 187
"Problemfrteckning" vid
sjukdom och srskada 188
Verksamma mnen i
medicinalvxter 188
Artfrteckning 190
I en verlevnadssituation r det viktigt att du lyssnar p
din kropp och uppmrksammar dess signaler fr att du
skall kunna frebygga skador. Det r ocks viktigt att du
skter din personliga hygien och ser till att du alltid r
torr, varm och har tit kolhydratrik fda.
Detta kapitel handlar om hur du kan frebygga skador
genom att anpassa din kldsel till vder och verksamhet
samt skta din personliga hygien. Kapitlet beskriver dess-
utom hur du kan anvnda vxter som alternativ sjukvrds-
materiel om du blir sjuk eller skadad och saknar konven-
tionell sjukvrdsutrustning.
182 Egenvrd
Hur du frebygger skador
Ditt frmsta ml i egenvrden skall vara att undvika och
frebygga skador. Om din kropp mr bra r detta en god
hjlp.
Drfr r det viktigt att du r torr och varm. D minskar
risken fr avkylning med efterfljande frkylningar och
kylskador. Frsk ocks att dricka och ta s mycket som
mjligt fr att ge din kropp ndvndig energi, s att du kan
tnka klart och rra dig p ett skert stt. Det r annars
risk att du snubblar eller ramlar med skador som fljd.
Det r ocks viktigt att du sover och vilar, s att du
undviker skador som ltt uppstr vid trtthet. Innan du
lgger dig fr att sova eller vila efter en anstrngning, skall
du alltid ta ngot. D har din kropp chans att terhmta
sig och "reparera" eventuella frslitningar. Dessutom
"fyller" musklerna p brnsle och det gr lttare att ter
frflytta sig.
Att skta den personliga hygienen r en av de viktigaste
tgrderna fr att frebygga skador, eftersom smuts kar
risken fr infektioner och inflammationer.
Kontrollera hela tiden dig sjlv och dina kamrater fr att
upptcka eventuella trtthetssymtom, svltsymtom, kyl-
skador eller onormala psykiska reaktioner.
Anpassa kldseln
Den grundkldsel du normalt anvnder skyddar dig mot
kyla och vta om du skter den vl och anvnder den p
rtt stt.
Om du fljer nedanstende rd kommer du att ha strre
chans att klara av en verlevnad s situation.
Anpassa din kldsel efter verksamhet och vder.
Tag hellre p ytterligare plagg efterhand n fr mnga
frn brjan.
Anvnd flera tunna plagg istllet fr ett tjockt, efter-
som luftlagren mellan plaggen vrmer (flerskiktsprinci-
pen). Se till att klderna inte sitter t fr hrt.
Az
ocH
UrIcA!
1IIo!
BAIAz
Ir
sAIAz
Egenvrd 183
Ltta p kldseln och slpp ut verskottsvrmen eller
tag av ett plagg innan du brjar svettas. Var inte be-
kvm! Avkylning till fljd av svettning (vta klder) r
en mycket vanlig orsak till frkylning och kylskador.
Vid rast mste du vara noga med att ta p dig ett
vrmande plagg eller skynke, s att du behller
kroppsvrmen.
Se till att skorna r rymliga s att du fr plats med ett
extra par strumpor eller fotlappar.
Vta klder kyler kroppen (ven vid plusgrader). Byt
drfr till torra klder om du kan och utnyttja alla
tillfllen du fr till att torka dina persedlar.
Perscnlig hygien
Att skta kroppen under pressande frhllanden krver
sjlvdisciplin. Det r inte bra att vara smutsig d all smuts
r grogrund fr de flesta bakterier. Drfr r det viktigt att
du skter din personliga hygien och hller dig ren. D
minskar riskerna fr infektioner och det psykiska vlbe-
finnandet kar.
Tvtta och raka dig varje dag om du kan. Gr det helst p
kvllen s att huden hinner f tillbaka sitt naturliga fettla-
ger. Det r srskilt viktigt att du tvttar dig under armarna
och i skrevet.
Tvtta ocks ftterna noga. Bakterier frodas nmligen ltt
p sdana stllen dr du svettas och luftvxlingen r dlig.
Om du slarvar med att tvtta dig i stjrten, kan du drabbas
av s k infanterield som ltt kan uppst varma dagar under
en lng frflyttning. "Infanterield" innebr att skinnet
mellan dina skinkor blir rtt och inflammerat. Nr du gr
svider det och gr ont. Du kan ocks f klda som i sin tur
leder till sm sr nr du kliar dig. Om du har ont om vatten
r vitmossa utmrkt att anvnda som tvttsvamp. Vit-
mossan har frmga att ta upp mycket vatten och innehl-
ler dessutom bakterieddande mnen.
B
m
w
z
s
o
n
o
c
A
s
A
o
n
II!
184 Egenvrd
ven vintertid mste du frska hlla dig ren. Var inte
rdd fr att ta av dig klderna och frottera kroppen med
sn. Det r uppfriskande och ger eftert en knsla av
vlbehag.
Nonchalera inte kroppens olika signaler fr urinering och
tmning av tarmen. Frsk att alltid hlla magen igng s
att du undviker frstoppning. Som toalettpapper kan du
anvnda vitmossa eller skgglavar. Tvtta alltid hnderna
efter toalettbestyr.
Tandvrd
Borsta tnderna minst en gng per dag. Det r srskilt
viktigt att du borstar dem p kvllen d antalet bakterier
kar mest under natten. Tandvrk r bland det mest st-
rande som finns och drfr viktigt att undvika. En liten
pinne duger bra som tandborste. Tag bort barken p en
frsk pinne och bit snder den, s att den blir mjuk och
uppspjlkad. Som tandkrm kan du anvnda kda som
gnids mot tnderna eller tuggas.
Frutom att borsta tnderna r det viktigt att massera
Nr du tvttar dig kan du passa p att gnida
in kroppen med en vxt som har myggavvi-
sande verkan, som t ex pors, rlleka eller
skvattram
Egenvrd 185
tandkttet fr att undvika infektioner. Du kan massera
tandkttet genom att gnida det med fingret tills du hr ett
gnisslande ljud. Tlj ocks till en tandpetare s att du kan
gra rent mellan tnderna.
Fotvrd
Ftterna r ditt transportmedel och mste drfr vrdas
omsorgsfullt. tgrda genast minsta antydningar till
skavsr eller ntningar. De blir snabbt blsor och sr.
Detta gller fr vrigt alla begynnande skavsr p din
kropp. Tck ver det utsatta stllet fr att undvika ytterli-
gare ntning. ppna skavsr br tvttas. Punktera blsor-
na i kanten med en gldgad nl. Ha alltid tv par strumpor
p dig fr att undvika ntningar p huden. Glm inte att
klippa naglarna s att du undviker nageltrng. De skall
klippas rakt (anvnd kniven om du inte har sax).
Har du gtt lnge kan ftterna bli mjuka och svullna. Om
du kyler av dem eller tvttar dem i kallt vatten frsvinner
svullnaden och ftterna fungerar bttre. Tnk ocks p att
inte snra t skorna och byxbenen fr hrt s att blodcir-
kulationen hmmas.
D ftterna ltt blir fuktiga av svett under en frflyttning
r det viktigt att du tar av dig kngor och strumpor emel-
lant och luftar ftterna. Du fryser nmligen lttare om
ftterna nr de r fuktiga. Dessutom kan du brja frysa i
vriga delar av kroppen om ftterna r kalla. Om bivac-
ken r tillrckligt varm skall du drfr alltid sova utan
strumpor och kngor.
Strumporna br bytas och tvttas regelbundet. Efter ca 4
timmars anvndning i kngor och stvlar, r strumporna
vanligtvis mttade med fukt och br bytas eller luftas.
Anvnd fotlappar om du inte har ngra strumpor att byta
med. Fotlappar r ofta bttre n vanliga strumpor. Du kan
gra dem av tygbitar, sckar mm som du viker p ett
speciellt stt. (Se kap. Utrustning, sid 25).
Torka kngorna s ofta som mjligt men inte fr nra
elden, d de ltt kan krympa eller spricka av vrmen.
Varma stenar (obs ej fr heta), som du stoppar in i skorna,
r utmrkta skotorkare. Du kan ocks gra kngorna
vattenavvisande genom att smrja in dem med fett som du
smlt samman med grankda (tag 1 del kda och 3 delar
fett).
186 Egenvrd
Kldvrd
Frsk att tvtta dina klder vid lmpliga tillfllen. Ge-
nom att klderna tvttas, bibehlls deras olika egenskaper
som t ex vrmeisolerings- och svettupptagningsfrmgan.
Det r srskilt viktigt att du tvttar underklderna. Smut-
siga underklder gr att bakterierna frodas vilket kan ge
upphov till inflammationer vid knsorgan och stjrt.
Som tvttmedel kan du anvnda sand, asklut eller avskrap
frn din tvl. Asklut fr du genom att lta ngra nvar
aska frn lvtrd dra i ngra liter ljummet vatten. Sila
ifrn askan och anvnd vattnet. Det gr ocks bra att
tvtta klderna i enbart vatten om du gnuggar dem ordent-
ligt.
Man har testat olika vxter fr att frska f fram vilka
som skulle kunna erstta tvttmedel. Studien har visat att
bjrk och granris har relativt god skumbildningsfrmga.
Av dessa tv r srskilt bjrken intressant, d svl bark
som blad innehller verksamma mnen, vilket betyder att
bjrken kan anvndas ret runt.
Som tvttbalja kan du anvnda ryggscken eller en plast-
pse. Blanda varmt vatten med det tvttmedel som du har
tillgng till. D vxtdelar anvnds skall de finfrdelas och
lggas i tvttvattnet. Skaka sedan om allt. Nr det bildats
skum efter omskakningen tar du bort vxtdelarna och
lgger i klderna. Skaka och snurra runt psen s att allt
blandas. Gnugga klderna i tvttvattnet. Sklj dem sedan
flera gnger i rent vatten.
Om du har tillgng till en plttunna kan du ocks koka
tvtten.
Ryggsck som tvttbalja
Egenvrd 187
Om du blir sjuk eller skadad
Att bli skadad i en verlevnadssituation kan vara mycket
besvrligt, speciellt om du r ensam. Var drfr mycket
frsiktig nr du anvnder verktyg som du tillverkat av
skrot och liknande, s att du inte skadar dig. Se till att du
alltid har med dig frsta frband och plster fr smsr
som ltt kan uppst.
Om du blir skadad skall du i frsta hand anvnda din
vanliga sjukvrdsutrustning. Saknar du denna kan du
prva att anvnda vxter som alternativ sjukvrdsmate-
riel.
Vxter som alternativ
sjukvrdsmateriel
Frr i tiden var vxtdelar de vanligaste bestndsdelarna
nr man framstllde droger och mediciner. Numera grs
de flesta lkemedel syntetiskt. De sk rtmedicinerna upp-
lever i vr tid en renssans som ibland betraktas med
skepsis av mnga. Tveksamheten beror p att det inte
gjorts ngra omfattande vetenskapliga underskningar av
vxternas effekter p olika sjukdomar. En viss frndring
i instllningen till rtmediciner har dock skett p senare
tid, s att man numera kan kpa olika naturlkemedel p
apotek.
Nordamerikas indianer har i alla tider utnyttjat mnga
olika vxter mot sjukdomar. D artsammansttningen r
densamma i vissa delar av Nordamerika som i Norden,
kan studier av indianernas anvndning av vxter ge mnga
vrdefulla uppslag. De hr beskrivna vxterna hrrr
framfr allt just frn indianernas och ven frn samernas
anvndning av vxter som lkemedel.
188 Egenvrd
"Problem frteckning" vid sjukdom och srskada
Problem Kan avhjlpas/frbttras/lindras med
ABC-sanering (hud) Vitmossetorv
Brnnskador Grbo, Lavar
Feber Slg, lggrs
Frkylning
Inflammation i svalg och Al, Blodrot
munhla
Rethosta En
Slemlsande medel Stensta, Sileshr
Magbesvr
Diarr och krkningar Blbr, Blodrot, Gullris, Trkol (krossade bitar
frn elden kan svljas och har samma effekt som
koltabletter)
Frstoppning Stensta
Mygg Pors, Rlleka, Skvattram
Oro, smnproblem Ljung, Vnderot
Sr
Kompress och frband Vitmossa
Srtvtt och srlkning Al, Blodrot, Daggkpa, Grbo, Gullris, Kamomill,
Lavar
Tandvrk Tallkda
Verksamma mnen i medicinalvxter
Vxterna innehller ett stort antal mnen som kan identifi-
eras kemiskt. I texten anges emellertid frmst de olika
huvudgrupper av mnen som finns i respektive vxt.
Alkaloider:
Alkaloider r kvvehaltiga substanser med komplicerad
struktur. De verkar framfr allt p nervsystemet. Exem-
pel p alkaloider r atropin, morfin och stryknin.
Egenvrd 189
Eteriska oljor eller flyktiga oljor:
Oljorna r sammansatta av ett stort antal kemiska be-
stndsdelar, bl a kan terpener (se nedan) och senapsoljor
ing. Verkan r varierande: alltifrn aptitretande till be-
dvande och bakterieddande. De anvnds ofta som till-
satser i olika halstabletter. Eteriska oljor luktar starkt.
Garvmnen:
Garvmnen r en heterogen grupp av naturprodukter. De
ptrffas i strre eller mindre mngd i de flesta vxter.
Garvmnenas verkan r sammandragande och de har en
strv smak. Vid srbehandling t ex, flls proteiner ut och
blodfldet minskar. Garvmnen verkar ven p slemhin-
nekatarrer och infektioner. Garvmnen brukar ven kallas
fr tanniner.
Glykosider:
Glykosider r freningar som bestr av en sockerdel och
ngot annat kemiskt mne. Verkan bestms till strsta
delen av den till sockret bundna substansen. Beroende p
vilken denna r har glykosiderna en mycket varierande
verkan. Mnga av de mnen som har verkan p hjrtat r
glykosider. Glykosiderna i t ex Kamomill har effekter p
hudskrhet och bldningar.
Saponiner:
Saponinerna r en grupp bland glykosiderna. De utmrks
bl av att de snker ytspnningen hos vattenlsningar,
dvs de skummar (jfr tvl). Hrigenom verkar de bl slem-
lsande och har vid tvttning av t ex sr en tvleffekt.
Specifika mnen:
I texten anges vissa specifika mnen. Dessa kan ha en
verkan p bl nervsystemet (t ex valeriansyra), feber (t ex
salicylsyra), bakterier (t ex usninsyra) m fl.
Terpener:
Terpener r ett sammanfattande namn p en mycket stor
grupp mnen. De utgr utgngssubstans fr ett stort antal
naturprodukter. Det r vanligt att terpener frekommer i
eteriska oljor, kda och balsamer. Bland de verkningar
som terpener har, kan nmnas smrtstillande och vrman-
de som i liniment genom att blodgenomstrmningen i
huden kas.
190 Egenvrd
Artfrteckning
Urvalet av vxter i artfrteckningen r anpassat till de
anvndningsomrden som kan bli aktuella och de insam-
lingsmjligheter som kan genomfras i en verlevnadssi-
tuation. Antalet arter som kan anvndas som lkemedel r
annars mnga fler. Vxterna kan ocks anvndas p
mnga andra stt i medicinalsammanhang n som nmns
hr. Samtliga vxter i frteckningen r vanligt frekom-
mande i hela landet. Effixet sp. (species = art) str fr att
vilken som helst inom denna vxts slkte kan anvndas.
Du mste vara absolut sker p att du knner igen
den vxt du skall anvnda och inte frvxlar den
med ngon vxt som r giftig.
va aldrig med medicinalvxter utan sakkunnig led-
ning!
Vid beredningen kan antingen frska (snderrivna) eller
torkade och pulveriserade vxter anvndas. Te eller av-
kok grs p vxtdelarna. Fr torkning av vxter se kap.
Fda, sid 61.
Under vintern behver sntcket inte vara ett hinder fr
dig att hitta lmpliga vxter. P myrar kan du t ex hitta
vitmossa, om du skrapar undan snn. ven vxter dr
barken anvnds kan utnyttjas ret om.
De rekommendationer och effekter som anges
hr r att betrakta som ungefrliga och
r ej kliniskt testade!
!
Egenvrd 191
Al Trd. Vxer p fuktiga stllen. Bladen r tandade. Knns
Alnus sp. lttast igen p de kottliknande hngena. Verksamma
mnen r garvmnen.
Anvndning: Vid halsinflammationer och halskatarrer, srtvtt
Anvndbar del: Bark
Beredning: Koka upp ca 1/2 nve bark per dl vatten. Lt koka ca 10
min. Vtskan anvnds utvrtes som gurgelmedel och vid
srtvtt. Kompressen kan ven drnkas in med vtskan.
Dosering: Gurgla halsen vid behov (varannan timme).
Indianerna anvnde avkok av barken p sr fr snabbare
lkning.
192 Egenvrd
Blodrot Vxer p ngsmark. Flera smala, uppstigande stjlkar
Potentilla erecta med trefingrade, sgade blad. Roten (jordstammen) r
tjock och rdaktig inuti. Gula blommor. Verksamma
mnen r garvmnen.
Anvndning: Vid diarr, svalg- och munhleinflammationer, srtvtt
Anvndbar del: Rot
Beredning: Koka upp l matsked finskuren rot per dl vatten. Lt koka
15 min. Vtskan dricks vid diarr eller anvnds utvrtes
som gurgelmedel och vid srtvtt. Kompressen kan ven
drnkas in med vtskan.
Dosering: l kopp (1,5 dl) dricks 2-3 gnger per dag (vid diarr) eller
gurglas vid behov (svalg- och munhleinflammationer).
Frr i tiden anvnde samerna avkok av torkad rot ven p
brnnskador.
Egenvrd 193
Blbr Vaccinium myrtillus
Beskrivning, se kap. Fda, artfrteckningen. Verksamma
mnen r garvmnen.
Anvndning: Vid diarr
Anvndbara delar: Blad, br
Beredning: Tag 1 nve blad per liter vatten. Hll det kokande vattnet
ver bladen. Lt st och dra ca 5 min. Vtskan dricks.
Dosering: Drick 4-5 koppar per dag vid behov. Du kan ocks ta
frska br, ca 1-2 dl per dag.
Stora mngder frska br kan frvrra diarrn.
Daggkpa Alchemilla sp.
Vxer p ngsmark. Flikiga, grna blad formade som en
"skl". I bladen brukar en daggdroppe ligga p morgo-
nen. Sm oansenliga, gula blommor. Verksamma mnen
r garvmnen.
Anvndning: Vid srtvtt
Anvndbar del: Blad
Beredning: Koka upp ca 150 frska blad per liter vatten. Vtskan
anvnds utvrtes. Om du torkar bladen innan du kokar
dem, fr du en strre mngd verksamma mnen i vtskan.
Du kan ven drnka in kompressen med vtskan.
194 Egenvrd
En Juniperus communis
Beskrivning, se kap. Fda, artfrteckningen. Verksamma
mnen r eteriska oljor och druvsocker.
Anvndning: Vid rethosta
Anvndbar del: Br
Beredning: Ca 20 st br kokas ca 15 min i 1 dl vatten.
Dosering: Vtskan dricks vid behov.
Indianerna anvnde avkok av unga grenar (inkl barr) mot
magsmrtor.
Grbo Artemisia vulgaris
Vxer p torra ngsmarker. Grgrna blad, sm graktiga
blommor. Rdaktiga stjlkar. Verksamma mnen r ete-
riska oljor och garvmnen.
Anvndning: Som omslag (bandage) p brnnskador
Anvndbar del: Blad
Beredning: Koka upp 2 nvar blad per liter vatten. Lt koka 10-15
min. Vtskan anvnds utvrtes. Omslaget doppas i vt-
skan.
Egenvrd 195
Gullris Vxer p torra grsmarker i skogar. Ca 3-5 dm hg med
Solidago strdda, avlnga blad lngs stjlken. Gula blommor.
Virgaurea Verksamma mnen r garvmnen och saponiner.
Anvndning: Vid diarr, som
srlkningsmedel
Anvndbara delar: Blad, blommor
Beredning: Koka upp 1 nve
vxtdelar per 5 dl
vatten. Lt koka
10-15 min. Vt-
skan dricks vid di-
arr eller anvnds
utvrtes som sr-
lkningsmedel
(kompressen
drnks in med
vtskan).
Dosering: 1 kopp 4-5 gnger
per dag vid diarr.
Vxer p ngsmark. Blommorna liknar prstkragens. Har
ett toppigt och ihligt blomhuvud. St kryddoft. Verksam-
ma mnen r eteriska oljor och glykosider med olika
verkan.
Anvndning: Vid srtvtt
Anvndbar del: Blommor
Beredning: Tag 1 nve blommor per liter vatten.
Hll det kokande vattnet ver blommor-
na. Lt st och dra ca 5 min. Vtskan
anvnds utvrtes. Man kan ven drnka
in kompressen med vtskan.
Kamomill kan ltt frvxlas med bal-
dersbr som har ett platt och kompakt
blomhuvud. Baldersbr saknar verksam-
ma bestndsdelar fr srbehandling.
Kamomill
Matricaria recutita
196 Egenvrd
Lavar Beskrivning, se kap. Fda, artfrteckningen. Verksamma
Lichenes mnen r usninsyra och andra specifika mnen.
Den grvita skgglaven (Usnea) r den lav som innehller
mest av dessa mnen och skall drfr anvndas i frsta
hand. Usninsyra ingr ven i en del salvor mot brnnska-
dor.
Anvndning: Vid srtvtt, brnnskador
Anvndbar del: Hela vxten
Beredning: Koka upp 1 nve lavar per liter vatten. Lt koka 5-10 min.
Vtskan anvnds utvrtes. Kompressen kan ven drnkas
in med vtskan.
Ljung Vxer p torra stllen i tallskog. Litet ris med blrda
Calluna vulgaris blommor. Verksamma mnen r alkaloider och glykosi-
der.
Anvndning: Avkok p blommorna anses ha en smn- och rogivande
verkan
Anvndbar del: Blommor
Beredning: Koka upp 1 nve blommor i 2 dl vatten. Lt koka ca 5
min.
Dosering: 2 dl dricks vid behov.
Egenvrd 197
Pors Buske. Vxer vid strnder och p fuktiga stllen srskilt i
Myrica gale skogsmark. Stark doft. Tunglikt formade blad. Sm
brunglnsande "kottar" sitter p grenarna. Verksamma
mnen r nnu obekanta, frmodligen fettlsliga oljor.
Anvndning: Har myggavvisande verkan
Anvndbara delar: Blad, sm kottar
Beredning: Bladen eller kottarna gnids mot huden.
Rlleka Achitlea miltefolium
Vxer p torr ker- och ngsmark. Flikiga blad och sm
vita blommor. Ca 3 dm hg. Verksamma mnen r nnu
obekanta, frmodligen fettlsliga oljor.
Anvndbar del: Blad
Beredning: Bladen gnids mot huden.
198 Egenvrd
Sileshr Vxer p vitmossa p myrarna. Bladen r rdfrgade och
Drosera 1-2 cm lnga. P bladen sitter ett stort antal krtelhr som
rotundifolia avger sekret. Sileshret r en av de ftaliga ktttande
vxter som finns i Norden. I vxten frekommer flyktiga
oljor, garvmnen samt enzymer, men det r nnu inte
kartlagt vilka av dessa mnen som r verksamma.
Anvndning: Har slem- och hostl-
sande verkan
Anvndbar del: Blad (torkade)
Beredning: Tag 25 torkade blad
per dl vatten. Hll det
kokande vattnet ver
bladen. Lt st och
dra ca 5 min. Vtskan
dricks.
Dosering: 2 dl frdelas ver
dygnet.
Skvattram Buske, ca 0,5 m hg. Vxer p myrar och andra fuktiga
Ledum palustre stllen i skogsmark. Bladen r barrliknande och bruna p
undersidan. De sitter kvar under vintern. Blommorna r
vita. Hela vxten har en markant kraftig doft. Verksamma
mnen r en flyktig olja, ledol, som luktar starkt och ett
mycket bittert mne, glykosid. Vad som har effekt mot
insekter r nnu ej klarlagt.
Anvndbar del: Blad
Beredning: Bladen gnids mot huden.
Egenvrd 199
Stensta Beskrivning, se kap. Fda, artfrteckningen. Verksamma
Polypodium vulgare mnen: Vid kortare urlakning lakas frmst en lakritslik-
nande substans och socker ut. Vid en lngre urlakning
lakas dessutom saponiner m fl mnen ut.
Anvndning I: Har slem- och hostlsande verkan
Anvndbar del: Rotstock - torkad rot ger strre effekt
Beredning: Koka upp ca 20 cm rot per dl vatten. Koka 5 min. Lt st
och dra ngra minuter. Vtskan dricks.
Dosering: Drick en kopp 4-5 gnger per dag.
Anvndning II: Vid frstoppning
Anvndbar del: Rotstock
Beredning: Tag lika mycket rot och tillred den p samma stt som
ovan. Lt st och dra ngra timmar. Vtskan dricks.
Dosering: Drick en kopp ngra gnger per dag efter behov.
Slg Vxer som buskar och trd i hela landet. Mnga olika
Salix sp. arter finns. Bladen r grna till vitludna och gra p
undersidan. Barken r brun. Verksamma mnen r bl
salicylsyra.
Anvndning: Som febernedsttande medel
Anvndbara delar: Bark, blad
Beredning: Koka upp 5 dl vatten. Lgg i 3 dl vxt (blad eller bark).
Lt dra ca 30 min. Vtskan dricks.
Dosering: 2 dl dricks 4 gnger per dag eller efter behov.
200 Egenvrd
Tall Beskrivning, se kap. Fda, artfrteckningen. Verksamma
Pinus silvestris mnen r terpener.
Anvndning: Har bakterieddande och smrtlindrande verkan
Anvndbar del: Kda
Kdan tuggas fr att hlla munnen ren. Mjuk frsk kda
har dessutom smrtlindrande effekt vid tandvrk om k-
dan lggs runt den vrkande tanden eller stts runt tand-
kttet.
Vitmossa Vxer p mossa och myrmarker men ven p fuktiga
Sphagnum sp. platser i skogsmark. Finns i flertalet frgvarianter. Inne-
hller mycket vatten. Verksamma mnen r olika bakte-
rieddande mnen.
Anvndning I: Har bakterieddande verkan samt vtskeupptagande fr-
mga
Anvndbar del: Den grna delen av vxten (stam och blad)
Beredning: Tvtta ren vitmossan i vatten och krama ur vtskan. Tag
bort barr och annat skrp. Torka den helst innan den
anvnds. Lgg en ren tygbit nrmast sret och vitmossan
ovanp. Den torkade vitmossan kan sparas och anvndas
senare.
Anvndning II: ABC-sanering (hud)
Anvndbar del: Torv frn vitmossa
Beredning: Vt torv och lera kndas ihop. Torkas och pulveriseras.
Gnugga huden med pulvret.
Egenvrd 201
Vnderot Vxer p fuktiga marker ofta tillsammans med lggrs.
Valeriana edulis Rosa blommor. Bladen r flerbladiga och sitter parvis
motsatta p stjlken. Ca 1 m hg. Blommorna luktar svagt
av katturin om man mosar snder dem. Specifika verk-
samma mnen r valeriansyra, flyktiga oljor, isovalerian-
syra samt terpener, alkaloider m fl ej bestmda mnen.
Anvndning: Har rogivande verkan
Anvndbar del: Rot
Beredning: Blanda 10 gram rot
(= rtter frn 2 plan-
tor) direkt i fdan.
Verkan blir bttre om
roten torkas. Torka
den vid svag vrme
(hgst 40C) annars
frstrs de verksam-
ma mnena.
Dosering: Ca 10 gram per dag.
Strre mngd rot ger
strre effekt och r
inte farligt.
202 Egenvrd
lggrs Beskrivning, se kap. Fda, artfrteckningen. Verksamma
Filipendula mnen r salicylsyra och metylsalicylsyra, som r en mer
ulmaria verksam form av salicylsyra.
Anvndning: Som febernedsttande medel
Anvndbara delar: Blommor, blad
Beredning: Koka upp 3-5 dl vatten. Lgg i 7
nvar (2 dl) blommor eller 2 nvar
(2 dl) grna snderrivna blad. Lt
dra ca 30 min.
Dosering: Drick 5 koppar eller mer per dygn
efter behov (1 kopp = 1,5 dl).
Ignorera aldrig sm sr. Alla hud- och kttskador
br omedelbart tgrdas.
Anvnd aldrig frska vxter p ppna sr - det kan
ge svra infektioner. Koka istllet upp vxtdelarna i
vatten och anvnd vtskan (s k avkok).
Om du tar vatten frn sjar eller andra vattentkter,
skall du koka vattnet innan du anvnder det p
ppna sr.
Om du blir sjuk eller skadad, r det mycket viktigt
att du vilar och lter kroppen terhmta sig.
!
Egenvrd 203
Redogr fr ngra stt att anvnda vitmossan!
Nmn en srtvttvxt!
Nmn en vxt mot feber!
Vilka vxter/vxtdelar kan du anvnda vintertid?
Vad kan du avhjlpa med bitar av trkol?
Frsksverksamhet
Frsk har utfrts i form av s k verlevnadsmarscher i
syfte att p ett vetenskapligt stt testa den forskning som
gjorts vid Frsvarets forskningsanstalt (FOA).
Kapitlet omfattar tv av dessa frsk, varav det ena gde
rum i Norrland p vintern och det andra i kustmilj p
hsten.
Innehllet bestr dels av en deltagares dagboksanteck-
ningar, dels av frsksledarens rapport ver frutstt-
ningarna fr och resultatet av frsken.
Den som vill ha en fullstndig redogrelse frn frsken
hnvisas till FOA: s rapporter:
Kllman, 1985: verlevnadsmarsch - vinter. 9 dygn i
strng kyla. FOA rapport C 50025-H 1.
Kllman, 1985: verlevnad i kustmilj. Vxter som fda.
Flykt. Problem med salt vatten. FOA rap-
port C 50022-H 1.
204
Frsksverksamhet 205
verlevnadsmarsch - vinter
verlevnadsmarschen genomfrdes under 9 dagar med en
jgarpatrull i vre Norrland. Patrullen frflyttade sig p
skidor, och med reglementerad utrustning inklusive tv
pulkor, ca 13 mil.
En avsikt med verlevnadsmarschen var att testa om
innehllet i den planerade verlevnadsboken motsvarar de
krav som vinterfrhllanden stller p en militr verlev-
nadssituation. Frsket avsg ocks att studera frnd-
ringen av vissa fysiologiska frlopp, i kombination med
kraftig fysisk anstrngning, dr brist p fda uppstr i
samband med strng kyla.
Frndringar av frskspersonernas blodglukos, ketoner
och nedbrytningen av proteiner fljdes under frsket.
Dessutom studerades utnyttjandet av skgglavar som
fda. Vidare bedmdes effekterna av frtring av tall-
barrste i stora mngder, samt betydelsen av tallbarrsteet
som C-vitaminklla.
Patrullen var indelad i tv grupper. Den ena gruppen fick
endast ta vxter, medan den andra ven fick ta ktt om
det gavs tillflle till detta. Jakt med vapen och snaror
testades av denna grupp fr att utrna betydelsen av dessa
aktiviteter under en verlevnadssituation.
Frutsttningarna var fljande: Patrullen hade utfrt 30
dygns spaning och skulle enligt order ta sig till de egna
206 Frsksverksamhet
linjerna. Det som fanns kvar av utrustningen var, frutom
sprngmedel och ammunition, endast tltdelar och grytor.
Maten var slut. Tlt och kamin hade man varit tvungen att
lmna.
Medeltemperaturen under marschen var -31C, och un-
der fyra dagar sjnk temperaturen till under -41C.
Dag 1:
Efter en frmiddag fylld av frberedelser och en liten
kolhydratkick i form av en semla, var det s dags att ilasta
bussen som skulle ta oss till utgngspunkten. Vl framme i
terrngldan, s urlastade vi och sedan bar det av ut i
skogen. Den frsta etappen var inte s lng och eftersom
vi alla var fulltankade med kolhydrater, avverkade vi
snabbt den strckan.
Nr vi kom fram till den kartrekade basplatsen, s satte
arbetena snabbt igng. Vi skulle bygga en bivack per
omgng, och omgngarna var grupperade ca 2 km frn
varandra. Den bivacktyp vi bestmt oss fr att anvnda
var den sk "Aburken", dvs en tipi. Till den tgick 6
lngre stttor, granris till golvet, energi fr vedinsamling
samt snskottning.
Det tog mycket lngre tid fr oss att bli klara n vad vi
rknat med. Detta trots att vi hittade fin "tjrtall" nra
basplatsen, s att vedproblemet lstes relativt enkelt. S
snart bivacken brjade ta form, frigjordes s mnga som
mjligt av oss fr insamling av skgglav. Ca 1,5 km frn
basen fanns en dunge med massor av skgglav. ven hr
sttte vi p ovntade problem. Grenarna fljde med d
laven plockades, och p s vis blev det ett extra arbetsmo-
ment att rensa all lav. ven om detta var en tidsdande
process var det samtidigt en lsning p vra fritidspro-
blem den frsta kvllen. (Vi skulle snart upptcka att
varken fritid eller drtill hrande sysselsttningsproblem
existerade.) Vi samlade in mngder av lav och beredde
den, s att det skulle g lttare under marschdagarna att
snabbt f i sig fda. Samtliga var rrande verens om att
det ej var ngon gourmetmiddag som intogs s smning-
om, efter bde urlakning och kokning av laven. Lyckligt
ovetande om vad kung Bore hade i beredskap t oss,
somnade vi sedan rtt s mtta.
Frsksverksamhet 207
Dag 2:
Efter en natt med god smn, vaknade vi till liv framt
9-tiden. Framt morgontimmarna blev uppvakningsin-
tervallerna fr huttring allt ttare. Temperaturen hade
brjat sjunka ordentligt. Eld ordnades snabbt med ved
frn vrt rikliga frrd. Kvllen innan hade vi kokat tall-
barrste och hllt i vra termosar. S det gick snabbt att f
upp vrmen. Vi t en del av den redan urlakade laven och
s var det dags att fortstta insamlingsarbetena.
Nu gick allt betydligt tyngre och redan den lilla frflytt-
ningen till dungen med lavbestndet, gjorde att hjrtat
dunkade ordentligt och det susade i huvudet.
Kylan kndes ordentligt under plocket med laven och
effektiviteten var stundtals inte speciellt hg. Vl tillbaka i
basen, s bljade det mdosamma rensnings- och urlak-
ningsarbetet. Sn skulle smltas till urlaknings vattnet, se-
dan skulle laven dra i 2 timmar, innan det var dags att
sklja den i nytt smltvatten och slutligen s skulle den
kokas i ca 40 minuter. Hela processen frn lav p trdet
till den frdiga fdan r allts bde lng och tidskrvande.
Det gr t tid, ved, smltvatten och en hel del energi.
Den huvudsakliga fdan
under vintermarschen,
brun skgglav, skljs ef-
ter urlakning
208 Frsksverksamhet
P kvllen skidade vi bort till en samlingsplats dr prov-
tagning skulle ske. Den andra omgngen var dr nr vi
med dunkande hjrtan kom skidande ur skogen. De hade
haft svrigheter med jakten p g a kylan och hade, ven de
livnrt sig p lav- och tallbarrste. Stefan stod fr provtag-
ningen och uppmuntrande kommentarer.
Vgningen gick dock om intet, d vgen strejkade p g a av
kylan.
Efter provtagningen bar det snabbt av tillbaka till den
hgrande sovscken. Vi gjorde upp en eld och kokade lite
tallbarrste innan vi somnade in. Kylan lg som ett lock
ver vr "kta" och all rk vnde och kastade sig ver
oss i vldsamma attacker. Fr att inte kvvas var man
tvungen att hlla nsa och mun hgst 2 decimeter ver
marken. Ingen eldning under natten.
Dag 3:
Vckning 08.00 och det var nu ett mycket segt gng som
satte igng med morgonsysslorna. Trots att vi hade varmt
te i termosarna och urlakad lav frdig att kokas, s tog det
otroligt lng tid innan vi var packade och klara att brja
vr frflyttning. Vi jobbade alla mycket oorganiserat och
fick mycket litet gjort. Temperaturen var fortfarande lg
och s fort man stod still minsta lilla stund s brjade man
frysa.
S smningom var dock basen bruten och spren av vr
frlggningsplats utplnade. Thrn och Gahne som var
dom mest erfarna orienterarna kartrekade vr planerade
dagsetapp och nr vi tittade p kartan sg det inte s
farligt ut. S bar det d av.
Franzn och Gahne brjade med pulkan. Efter bara en
kort strcka stod det klart fr alla och envar att kroppen
redan hade tappat mycket av sin kapacitet. Vi hade beslu-
tat oss fr fljande indelning:
1 timme som skalmdragare, drefter 1 timme som lindra-
gare och s bytte vi par vid pulkan. Nr jag fr frsta
gngen "selade fast" mig vid sklmarna, trodde jag inte
att det var sant nr vi brjade frflyttningen. Pulkan kn-
des som om den vgde minst l ton och jag var helt
vertygad om att Thrn inte bidrog alls till dragandet.
(Han sin sida var helt vertygad om att det var han som
Frsksverksamhet 209
drog bde pulka och mig!) Den enda frdkost vi hade var
tallbarrste p termos. Laven som vi samlat var inte kokt
utan lg urlakad och stuvad i pulkan.
Nr man drog pulkan svettades man oerhrt, men nr det
var dags att skida utan densamma frs man som en hund,
trots att kldseln frstrktes och att vi frflyttade oss med
packning. Vid varje rast kontrollerade vi varandras ansik-
ten s att inga kldskador uppsttt. Inga tendenser till
sdana syntes dock trots att temperaturen lg under
-35C. Tallbarrsteet kndes som en oerhrd energikick,
men nr det var urdrucket brjade det bli krvt. Vattnet i
vra vattenflaskor frs nmligen, trots att vi bar vatten-
flaskorna under ytterklderna fr att p s vis lta krop-
pen vrma dem. Det lilla vatten vi fick ur, fick drickas
med yttersta frsiktighet och vrmas ordentligt i munnen
innan det svaldes.
Allteftersom dagen led minskade frflyttningshastigheten
och vi var stundtals nere i mindre n 1 km/timme. Detta
trots att sndjupet inte var srskilt stort. Mrkret gjorde
det svrare att orientera och vgvalet var freml fr mer
n en diskussion. Nr vi slutligen kom fram till vr utsed-
da basplats var kroppens resurser helt tmda (kndes det
som).
Basarbetet med snskottning, huggning av stttor, gran-
ris- och vedinsamling gick mycket sakta och alla rrde sig
som drogade varelser. Nr bivacken sen var uppe brjade
en besvrlig fas: uppgrande av eld. Vi var s utpumpade
att vr vedskning begrnsade sig till ca 500 m ut frn
basen, och vi lyckades inte hitta ngon tjrtall, utan vi
beslutade oss fr frusen bjrk istllet. Den skulle ju g
utmrkt att elda med vid temperaturer lgre n - 10C. D
temperaturen nu var ca -40C var vi vertygade om att
det skulle fungera bra.
Arbetsuppgifterna frdelades och det beslts att jag skulle
svara fr kokningen av den urlakade laven och Franzn
skulle gra upp eld. I vntan p att elden skulle ta sig,
frsvann alla utom Franzn blixtsnabbt ner i sovsckarna.
"Vi skulle bara vrma oss och vila lite".
Tv timmar senare vaknade vi till liv och fann Franzn
sittande framfr den tnkta eldstaden. Han hade inte lyc-
kats med att gra upp eld och satt kraftigt nedkyld, ofr-
mgen att ens ta sig i sovscken. Vi fick med gemensam-
210 Frsksverksamhet
ma krafter bdda ner honom. I den rdande temperaturen
var det verkligen tur att ngon vaknade till, annars hade
det blivit krvt ... Efter ett par misslyckade frsk med
den frusna bjrken, beslt vi att hoppa ver middagen. Ett
dligt beslut, men vi var alla utmattade och apatiska.
Dag 4:
Vaknade och var lika trtta som kvllen innan. Hittade nu
i gryningsljuset tjrtall och fick upp en eld. Den frusna
bjrken brann bra nr det vl fanns en gldbdd, men var
allts vrdels att ha i ett "initialskede". Gjorde tallbarrs-
te och "lavsoppa" innan vi gav oss ivg. Vr mobiltelefon
hade frusit igen helt, s vi fick varken kontakt med Stefan
eller den andra gruppen. Vi frstod att de knappast hade
ngon jaktlycka, eftersom det var s extremt kallt.
Vr grupp skulle idag pressa och g extra lngt. Sanningen
att sga knde vi oss inte helt i form fr detta, men order
r order, s det var bara att hoppa i selen och pbrja
marschen. Innan vi kom ivg, fick vi leta fram en ver-
blst pulka, som vi inte hade tagit hand om som sig br
kvllen innan. Ingen hade orkat varken att stlla pulkan
p granris eller att stnga kapellet. Detta fick vi betala i
form av 15 minuters putsning.
Vdergudarna hade dagen till ra snkt temperaturen till
veckans lgsta (enligt senare uppgift -46C), samt satt p
flkten till vindstyrka upp emot en 7-8 m/s. Dessa faktorer
i kombination med att vi var i dligt skick, gjorde att vi
konstant fick kontrollera varandras ansikten. Gng p
gng fick vi med handflatan vrma bort vita flckar i
ansiktet. Mina hnder brjade nu bli utsatta, s jag fick
vid ett par tre tillfllen vrma upp dem i armhlan p
Thrn. Ftterna klarade sig dock och det kan vi tacka
kronans filtkngor fr. S hr eftert kan jag konstatera,
att denna dag var den, utan all jmfrelse jobbigaste i mitt
liv. Varje meter var en pina och man lngtade intensivt
efter nsta rast. Men nr den vl kom, var man p en halv
minut s frusen att man ville ivg igen. Turligt nog var
denna etapp relativt lttorienterad, s den biten var inget
som helst problem. Vi hittade dessutom ett hrdtrampat
renspr som gick "vr vg" en bra bit och detta underlt-
tade vsentligt fr pulkdragningen.
Frsksverksamhet 211
S smningom ndde vi en liten bilvg dr Stefan mtte
upp fr provtagning. Vra vrden var inte precis p topp,
men humret var det inget fel p nu nr den vrsta etap-
pen var ver.
Vi lyckades s smningom komma i bas och sov gott trots
den extrema kylan.
Dag 5:
Skulle idag mta den andra omgngen. Nr vi s smning-
om kom till basplatsen var de redan p plats. Basarbetena
sattes genast igng och nu nr vi var dubbelt s mnga
gick det rtt snabbt trots mattheten i kroppen. Vra frrd
var nu mer eller mindre tmda, s det blev till att stta
igng med insamlingsarbetena. Flt och hans "gubbar",
satte igng med att frska f ner ett nt under isen. De
lyckades s smningom och ven ett stort antal snaror
sattes ut lngs deras fngstslinga. Vdret hade blivit ngot
mildare och kvicksilvret krp upp emot 25-strecket.
Det kndes som rena sommarvrmen, men fortfarande
satt allt vilt stilla, fr bara gamla spr syntes i snn.
Dag 6-8:
Stannade ver dagen. Samlade och beredde mat fr att ha
i frrdet fr resten av marschen. Nu brjade kroppen
vnja sig vid fdobristen och trots att man helt klart var
matt s bljade rutinarbetena g mycket lttare. En r-
ding satt i ntet och avts av jakt/fiskegnget under an-
dakt. Frst kokades alla delar och sen ts fisken fr att
drefter skljas ner med buljongen. 100 procents anvn-
dande av maten. Vi andra hll tillgodo med vr lavsmet
och det var jakt/fiskegruppen ocks tvungna att gra i
fortsttningen, eftersom ntet frusit fast i isen och gick
snder vid brgningsfrsken.
De fljande dagarna rullade p mot det hgrande Jokk-
mokk. Rutinerna fungerade nu bra och vi knde oss hyfsat
starka.
212 Frsksverksamhet
Dag 9:
Dagen brjade med TV-filmning och sedan bar det av den
sista milen in mot Jokkmokk. Dr mttes vi av Korv-Inga
som bjd p varm korv med brd. Det var gott trots att
smaklkarna fungerade dligt.
Slutproverna togs och vgen visade att vi blivit mnga
kilon lttare under den gngna tiden. Efter att ha vrdat
materielen och oss sjlva bjds det p middag i Boden. Vi
t fil, pommesfrites och fet hrlig ss. Trots detta hftiga
omslag fungerade vra magar fint och ingen hade probem
med den nya kosten. Det kan vi tacka skgglaven fr.
Ja, s var man ter i civilisationen. Men fr en kort tid
uppskattade man de i vardagslag s sjlvklara sakerna,
som att f vatten d man vrider p en kran, att f vrme
utan att behva elda ...
S smningom blev allt som vanligt och alla civilisatio-
nens bekvmligheter togs ter fr givna.
Hans Alm
KJS
Frsksverksamhet 213
Resultat
Resultatet visade att gruppens verlevnadsutbildning
hade en avgrande betydelse fr att de klarade uppgiften.
Bl intrffade inga kldskador, och vriga praktiska ver-
levnadsgroml lstes enligt avsikterna. Jmfrt med tidi-
gare utfrda verlevnadsfrsk var produktionen av ke-
tonkroppar och nedbrytningen av kroppens protein hg.
Blodsockerhalten lg p en jmn niv, men under den
normala. En grov bedmning visar att skgglavarna gav
minst 1000 kJ (ca 250 kcal) per dygn. Fortsatta studier
behvs emellertid fr att f fram skra resultat p krop-
pens frmga att bryta ner och tillgodogra sig skgg-
lavarna. Skgglavarna hade dock betydelse fr magtarm-
funktionen. Tallbarrste gav p ett vertygande stt det
dagliga behovet av vitamin C, trots dessa extrema vinter-
frhllanden.
Jakt och fiske har klara begrnsningar som metoder att
anskaffa fda i en verlevnadssituation, dr frflyttning
ingr. Omstndigheterna visade att jakt och fiske krver
en lngre tids vistelse p samma plats. Dessutom avviker
djuren frn normala aktiviteter vintertid vid lga tempera-
turer. Inget villebrd erhlls under marschen. Fisket gav
med hjlp av sprngmedel och nt ett obetydligt tillskott
av fda.
214 Frsksverksamhet
verlevnad i kustmilj
En verlevnadsmarsch genomfrdes under 7 dygn i sep-
tember med kustjgare i Stockholms skrgrd. Frflytt-
ningen var 17 mil lng och genomfrdes till fots och med
kajak.
Syftet var att simulera en verlevnadssituation. Uppgiften
var att prestera en tersamling i av fienden behrskat
omrde. Fientlig spaning bedrevs mot gruppen frn heli-
koptrar, med hundpatruller och med andra spaningsresur-
ser. Frsksgruppen hade en mycket liten utrustning.
Kokkrl, tlt mm medfrdes ej.
Ett annat syfte med frsket, var att underska om insam-
ling av de vilda vxter som finns i omrdet kan ge den
kolhydratmngd som behvs under svra strapatser.
Gruppen skulle frska upprtthlla blodsockerhalten och
drigenom en fettfrbrnning utan fr hg bildning av
ketonkroppar. Drmed skulle ocks en hg nedbrytning
av kroppens proteiner motverkas. Man testade ocks en
svltdryck, fr att ta reda p i vilken grad den underlttar
fettfrbrnningen. Gruppen testade ven teknik fr att
undkomma sprhundar. Frsket omfattade ocks en ge-
nomgng av problem som kan uppkomma om man dricker
brckt vatten.
Frsksverksamhet 215
Dagbok
Vi har brjat samla vassrtter och hundkxrtter i vntan
p att klockan ska bli 14.00 d vningen brjar. Alla r ltt
spnda infr uppgiften. Det gller att ge jrnet frn brjan,
s att hundarna fr det jobbigt.
Onsdag 13.00
Vid kontroll av vad vi t till frukost visade det sig vara
stora variationer. Smsta fdointaget hade Sjdin som tit
fyra smrgsar och druckit en kopp choklad. Vi vriga
hade "normalfrukosterat" med fil, juice, smrgsar och
te eller choklad.
Onsdag 21.00
Vi har varit p tersamlingsplatsen i 2,5 timmar. Vi har
gjort en liten eld och druckit nyponte. Sjdin och Heyman
var framme nr vi kom och Svanberg och Geijer kom
strax drefter. Hljeskog och jag klarade oss frn hund-
patrullen, tack vare vr taktik. Alla patruller utom Sjdin
och Heyman klarade sig. De gjorde en del misstag tidigt.
Under dagen t vi hundkxrtter och rot av krleksrt.
Torsdag 08.15
Regn! Alla r genomvta trots regnklder. Natten var lugn
med bivack i nrheten av tersamlingsplatsen. Vi purra-
des kl 02.00 efter fyra timmars smn. Sedan gick vi till
kanotgmman. Kanoterna sattes ihop och vi paddlade till
mtesplatsen under de mrka morgontimmarna. Bde
paddlingen och ihopsttningen av kanoterna gick trgt.
Om det var pga smn- eller nringsbrist vet jag inte. Vid
framkomsten gjorde vi ett skrmskydd och tnde en eld.
Vi torkade klder i vntan p kontakt. En "stuvning" av
krleksrt, hundkx och morot tillagades ver elden.
Det kndes i kroppen att en hel del kalorier frbrukades
under grdagen. De flesta hade en ltt huvudvrk. Tillg-
gas kan att Hljeskog krktes nstan hela natten. Antagli-
gen av hundkxrtterna som vi inte lakade ur fre kok-
ning. Han blev dock terstlld.
216 Frsksverksamhet
Torsdag 17.15
Vi kom till Mja efter en seg paddling. Trots en relativt
kort strcka och bra kanotvder var det tungt. Vi knde
av en ltt huvudvrk. Vi stoppade i oss mngder av bl-
br, fr att snabbt f i oss ngra kalorier. Lingon fanns det
tyvrr inte s gott om. Maskeringen av kanoterna var
dligt gjord, s vi var tvungna att bttra p den. Ett
typiskt trtthetssymtom att slarva. Vi hittade en klippa
med massor av tuschlav. Vi samlade in stora mngder. S
mycket att det t o m blev ett litet frrd ver. Alla t
tuschlav smaksatt med skivor av vildpplen under sin
eldpost.
Provtagningen i morse visade inga direkt uppseendevc-
kande resultat. Sjlv hade jag det lgsta blodsockervrdet
och en rtt stor nedgng sedan sista provet, medan Sjdin
hade kat sitt blodsockervrde. Vi fick veta att vi haft
fyra hundar och ett antal poliser efter oss under onsdagen.
Det kndes rtt sknt att vi "bara" frlorade ett stridspar,
med tanke p vra ringa frkunskaper i att handskas med
situationer som dessa.
Fredag
Till frukost delade gruppen p ett krl med stuvade pplen
kokta i vatten. Drefter delade vi in oss i tv omgngar
och pbrjade frflyttningen till mtesplatsen. Vi miss-
tnkte att hundar kunde finnas i terrngen, s vi gjorde
taktiska vgval. Efter en ganska kort strcka knde vi alla
Trtthet och nedstmdhet
som tyder p lg blodsoc-
kerhalt avspeglar sig tyd-
ligt i soldaternas
ansiktsuttryck
Frsksverksamhet 217
att vi hade en hg fettfrbrnning. Minsta lilla uppfrsbac-
ke gav hg puls och susningar i huvudet. Vl framme blev
det provtagning i vanlig ordning och DN: s fotograf tog
bilder. Proven visade p frvnansvrt hga blodsoc-
kervrden fr ngra av oss. Fr en del av oss hade vrdet
sjunkit.
Stefan, frsksledaren, delade ut den s k svltdrycken,
som bestod av ett pulver att blanda i vatten och dricka 4
ggr om dagen. Psarna hade olika mrkning och det spe-
kulerades vilt i, vilka som hade ftt en verksam dryck
eller inte. Tron kan flytta berg sgs det, s det gllde att
tro p drycken. Vi fick dessutom en order fr de efter-
fljande tre dagarnas verksamhet. Omgngsindelningen
fick best fr att vi effektivare skulle kunna lsa vr
uppgift. Uppgiften var fast spaning mot -fjrden. Vi
paddlade med en timmes mellanrum mellan omgngarna
till -. Dr hittade vi en fin vassrugg att gra en kanot-
gmma i. Det underrttelseunderlag vi ftt visade att det
var stor risk fr att hundpatruller skulle sttas in emot
oss. Jag tycker att vi lyckades vlja en ganska bra vg
fram. Ngra brplockare hade vnligheten att vara ute i
terrngen. Vi drog vrt spr s nra dem vi kunde utan att
bli upptckta, i hopp om att hundfrarna skulle kpa
denna fint. Nr vi s nrmade oss "observationsplatsen",
s ville vi g in i den utan att lmna spr efter oss. Vi
hittade en brsthjdsdjup vik som lmpade sig vl fr
vadning, men just d vi skulle stta igng kom en segelbt
och la till i viken. Hr frlorade vi mycket tid d en viss
beslutsvnda uppstod. Detta pvisar faran i att man ltt
lser sig vid ett handlingsalternativ, och har svrt att hitta
andra alternativ snabbt. Speciellt nr man r trtt.
S smningom, efter fler vilseledande tgrder, hade vi
gtt runt och skulle g ut p halvn frn andra hllet.
Hljeskog och jag vadade ver frst och vi hann inte mer
n ver frrn en strandpatrullerande hundpatrull kom
fram till Heyman och Sjdin som vntade p sin tur.
Hunden upptckte inte oss tv eftersom vinden blste mot
oss. En blick frn hundfraren hade med all skerhet
avsljat oss, d terrngen endast bjd bristflligt skydd.
Ivriga som vi var att lsa uppgiften, s gick vi fram till
oplatsterrngen lite vl tidigt och blev dr tagna av samma
hundpatrull som rutinmssigt skte av strnderna. Det var
bittert att ka fast efter allt jobb i terrngen. Dessutom
218 Frsksverksamhet
blev vi helt verraskade bakifrn, eftersom alla i gruppen
hade sin uppmrksamhet riktad framt mot en polisbt,
som avspanade stranden frn sjn. Hr ser man vikten av
att ngon har uppmrksamheten riktad bakt.
Nvl, vi iordningstllde observationsplatsen och vgade
oss p en liten eld ett stycke bort i terrngen. Te p
lggrs och tallbarr kokades. Det vattnades i munnen p
oss vid bara tanken. Vi t ocks ngra vassrtter p
kvllen, eftersom dessa ej behvde kokas. P s stt slapp
vi ha en rjande eld lnge. Upptcktsrisken var stor.
Lrdag 21.30
Vi satt eldpost i vr bas p Y-, som r s k skert omrde.
Paddlingsstrckan bjd p bra skydd, eftersom det mesta-
dels var smala sund och mycket vass lngs strnderna. Vi
behll omgngsindelningen under frflyttningen fr att
lttare kunna ta oss fram oupptckta. I ena omgngen var
det Svanberg, Geijer, Rawlingsson och hman. I den
andra jag sjlv, Hljeskog, Sjdin och Heyman. I "min"
omgng var det uteslutande A-dykare, som dessutom var
tillsammans under utbildningstiden. Det r sknt nr
gruppen r ett, som den hr, dvs fungerade perfekt utan
att ngot behvde sgas. Alla tnker i ungefr samma
banor och rutinjobb gr drfr snabbt.
Nr vi kom fram, satte vi igng med matinsamling och
bivackarbeten. Vi hittade en glnta full med hundkx och
ett par vassruggar. Vassen satt dock mycket hrt, s det
var ett styvt arbete att f upp rtterna. Omgng 2 kom
fram ca tv timmar efter oss. De startade senare och
paddlade en annan vg.
Jag hade min hitintills strsta kris vid framkomsten. Det
kndes verkligen att blodsockerhalten var lg, och jag
hade liksom de vriga stndiga matdrmmerier. Vid sda-
na tillfllen r det suvernt att gruppen r s vl fungeran-
de. Basarbetet och matinsamlingen kom igng bra trots
min svacka. Eftersom vi t tuschlav p morgonen blev det
hundkxrtter kompletterat med vass till middag. Vi hitta-
de ngra fina krl som flutit iland, och vattenpatrullen
lyckades oupptckt fylla p vrt vattenfrrd frn en
brunn.
Frsksverksamhet 219
Sndag
Startade dagens etapp efter en frukost bestende av lg-
grste och ngra vassrtter. Vdrets makter var klart p
vr sida, och det var en underbar dag i ett vackert skr-
grdsomrde. Jag tyckte mig mrka att alla knde sig
starkare. P morgonen beslutade vi att omgngsvis paddla
in i ett frutbestmt basomrde och dr vernatta p tv
skilda ar, fr att dagen drp trffas vid en utsedd ter-
samlingsplats. Nr vi nrmade oss basterrngen gjorde vi
ett strandhugg och spisade vassrtter och lggrste. Den-
na gng hittade vi vass som var betydligt lttare att f upp.
Nr vi kom fram till basn hittade vi en vassrugge som
blev vr kanotgmma. Den blev nog den bsta kanotgm-
ma jag hitintills sett. Det var folk p n, s vi fick iaktta
strsta frsiktighet. All eldning var utesluten.
Vrt att notera var att nr vi purrades p morgonen, var
Heyman i rtt dligt skick. Omtcknad minst sagt. Han
fick d mera mat n vi andra och detta kurerade honom
ganska snabbt. Sjdin var dlig i magen, men botade sig
med kol ur elden. Det fungerade utmrkt.
Mndag
Vi brjade dagen med att gruppen tersamlades vid ter-
samlingsplatsen och drefter paddlade vi gemensamt in
mot kontaktplatsen p Vrmd. Vid framkomsten packa-
de vi ihop kanoterna enligt ordern, gmde brdorna och
vntade gmda, medan vra kontaktmn var p bestmd
plats. Det visade sig vara Kn Blomdahl som var kontakt-
man. Han frde oss till Stefan, som vntade med blod-
provsnlar och urinburkar. Proverna var ungefr som
vntat, dvs rtt bra, utom fr Heyman som hade ett klart
lgre vrde n tidigare. I vrigt knde alla sig starka och
det kndes som om vi hade kommit in i en andra andning.
Efter provtagningen bar det av till fots mot slutmlet. Som
vanligt krde vi som om vi skulle haft hundar efter oss.
Nr det sen dk upp en helikopter som lgsniffade i
omrdet blev vi oroliga. Det var inget annat att gra n att
trycka eftersom terrngen var rtt ppen. Hade vi haft
hundar efter oss, s hade vi nog aldrig hunnit undan, s
mycket som helikoptern sinkade oss.
220 Frsksverksamhet
Nr vi var framme i ett skogsparti byggde vi ett skrm-
skydd och gjorde det bekvmt fr oss. Vassrtter i mngd
samlades in och det var dags att utspisa.
Tisdag
Efter lng vntan och lite smn (!) blev det morgon ven
denna dag. Vi skulle passera egna linjer mellan
08.00-08.30, s det gllde att hinna med allt. Som frukost
tog vi det sista av svltdrycken. Dessutom gjorde vi vr
favoritdryck; te p lggrs och tallbarr. Efter ngon kilo-
meters marsch var vi ntligen framme vid det under vec-
kan s efterlngtade mlet. Det kndes nstan som ett
antiklimax att vara dr. Bde psyke och kropp hade an-
passat sig till rdande situation. Alltsedan i sndags kn-
des det som om vi blivit starkare och starkare fr varje
minut. Det kndes som om vi fungerade p normal flt-
kost.
Vi var helt p det klara med att det var en oerhrt nyttig
vecka. Framfr allt erfor vi att det naturen har att erbjuda
rcker gott och vl. I alla fall under barmarksfrhllan-
den. Jag anser inte att vi hann samla s stora mngder
fda, som vi hade kunnat gra i ett lugnare lge. Vi var ju
hela tiden frfljda. Psykiskt och fysiskt hade alla sina
"downs" men lyckligtvis intrffade de vid olika tidpunk-
ter. Det fanns drfr ngra som var starka nr andra var
svaga osv.
Fda
Vi samlade inte in s stora mngder vxter, men satsade
p vad vi ansg vara hgkvalitativ fda som snabbt gav
nring. Det vi t mest av var vassrtter fljt av tuschlav
och hundkxrtter. Krleksrt ts d vi hittade den. Dess-
utom t vi nr tillflle gavs, br, vildpplen och vildny-
pon, som vi mestadels anvnde som smaksttare t den
vriga fdan.
Vatten renades vid vissa tillfllen genom medfrt vatten-
filter. Det fungerade utmrkt.
Personliga
erfarenheter
Frsksverksamhet 221
Bivack
Ett tvistemne i gruppen. Ngra ville att frdiga skydd
ssom delador mm skulle utnyttjas hela tiden. Tanken
var i sig rtt, men d skulle vi "missat" ett arbetsmoment
som var viktigt i ett experiment som detta. Drfr utnytt-
jades skrmskydd och gran nr omgngarna var skilda
samt skrmskydd byggt i ppen fyrkant nr gruppen var
samlad. En natt utnyttjade vi en lada fr vernattning och
torkning av klder.
Bevakning
Enkelpost var standard. Hr var dilemmat att vga kravet
p vaktpost gentemot kravet p vila. Vi missade dock
arbetspost, d observationsplatsen iordningsstlldes. Vi
blev drfr verraskade av hundpatrullen. Annars funge-
rade vaktgngen, och vaktposten hade mestadels mycket
god kontroll ver basens nromrde. Tillggas kan att
basen alltid valdes i betckt terrng med svrigheter fr en
eventuell fiende att framrycka dolt och tyst.
Sjukdomar
Magsjuka fr tv av gruppmedlemmarna. Det frsta fallet
berodde troligtvis p verknslighet mot hundkxrtter,
men efter flera krkningar slppte symtomen. Fall nr 2
botades med kol ur elden, som p kort tid gav god effekt.
Fysisk prestation
Vi frskte medfra ett extra frrd av vassrtter, som vi
tuggade p med jmna mellanrum. Annars s mrktes det
tydligt att fotmarsch en viss strcka, var betydligt mer
anstrngande n paddling motsvarande strcka, vid nor-
mal vderlek.
Ledarskap
I en situation som denna r det angelget att gruppmed-
lemmarna sjlva knner ansvar. Drfr blev det ett ngot
annorlunda ledarskap n i en rent stridsmssig situation,
222 Frsksverksamhet
dr mycket liten tid ofta str till buds. Viktigt r dock, att
det finns en formell chef som fattar de avgrande beslu-
ten. Det mesta flt friktionsfritt under veckan, men i vissa
frgor var det delade meningar. Gruppchefen fick d fatta
beslut. Vi frskte redan frn brjan kra med en perma-
ment arbetsfrdelning. En del hmtade vatten, andra sam-
lade fda eller byggde bivack. P s vis sparade vi mycket
tid i vra basomrden. Alla arbeten flt helt perfekt vid
veckans slut.
Hans Alm
KJS
Resultat
Resultaten visade att frskspersonerna kunde erhlla ett
tillrckligt fdotillskott frn de vilda vxterna, d kust-
miljn har ett stort antal vxter som r lmpliga som fda.
Blodsockerhalten var ofrndrad och fettfrbrnningen
gav inte upphov till ngon hg produktion av ketonkrop-
par. Detta trots mycket kraftiga anstrngningar utan kon-
ventionell fda. Nedbrytningen av protein var mycket lg,
och utsndringen av kvve i urinen var lgre n vid en
fasta under en motsvarande tid.
Det krvs emellertid ytterligare frsk fr att utrna
svltdryckens effekt.
Enligt vra berkningar konstaterades att gruppen insam-
lade och frtrde vilda vxter till en mngd motsvarande
4800 kJ (ca 1200 kcal) per dygn. Eftersom tuschlavarna
kom att utgra en betydande del av fdan, har laven blivit
intressant fr vidare studier av dess nringsvrde.
Frsket med brckvattnets drickbarhet visar, att brckt
vatten inte skall anvndas som dricksvatten utan att det
spds ut med stvatten.
Tekniken att undkomma hundar visade sig fungera myc-
ket bra.
Ett inkpt elddon av magnesium fungerade utmrkt och r
bra i en milj, dr risken fr att blta ner utrustningen r
stor.
223
Register
ABC-sanering 200
abborre 100
al 191
alkaloider 188
andfglar 101
ansiktsmaskeringsfrg 18
apati 8
asklut 59, 186
avkok 202
avkylning 183
axelskydd 19, 20, 21
bakterieddande 200
bakterier 38
baldersbr 195
bandage 194
bark 28
barr 36
batteri 18, 168
bete 127
bildck 25
bivack 149
bivackeld 174
bjrk 63
bjrkrot 28, 30
bjrksav 36
bjrkskott 31
bjrkved 171
bjrkvidja 28
blodrot 192
blodsockerhalt 46
blbr 91, 193
blbrsris 28
brunn 36
brnnskada 194, 196
brnnssla 29
brnsle 170
byxblte 18
byxor 22
br 20, 28
bdd 158
br 56, 91
cellulosa 44
cigarettndare 167
civilbefolkning 135
daggkpa 193
desinficerande 189
diarr 192, 193, 195
djur 95
drag, fiske- 18, 19, 20, 128
dricksflaska 18
druvsocker 43
ekorre 102
ekorrsnara 120
eldar 173
elddon 16
eldhandvapen 114
eldhydda 155
eldstad 172
eldstl 20, 167
en 64, 194
enbark 167, 170
energi 43, 44, 46, 47
enmanskk 18
ensamhet 9
eteriska oljor 189
feber 199, 202
fett 43, 44, 46
fibrer i fdan, 43, 44
ficklampa 18
filter, vatten- 38, 39
fisk 100
fiske 122
fiskedon 16
fiskeknut 126
fiskelina28, 118, 126
fiskesp 126
fiskesticka 128
fisknt 123
fisksump 19
fjllglim 64
224 Register
fjllkvanne 65
flaskstarr 26
flerskiktsprincipen 182
flykt 134
flyktiga oljor 189
flythjlp 18, 20, 136
flte 126
fnskesvamp 174, 177
forskning 204
fosterstllning 160
fotlappar 19, 25, 185
fotvrd 185
frvxter 56
fglar 100
fngstrunda 115
flla 116
fltbyxor 18
fltmssa 18
fltskjorta 19
frbandsmateriel 19
frflyttning 134
frkylning 183, 188
froreningar 38
frsta frband 19, 187, 200
frstoppning 199
frstoringslins 168
frsksverksamhet 204
frvaringskrl 21
frvllning 60
garvmnen 189
getrams 66
glasgon 16, 168
glukos 43
glykosider 189
gld 177
gldlampa 18
godis 16
gran 66
granrot 28, 30
grodor 99
grbo 194
grvkpp 58
grvverktyg 20
gullris 195
gurgelmedel 191, 192
gsrt 67
gdda 100
hallon 91
halsduk 19, 21
halskatarr 191
handduk 19
handskar 22, 25
hare 102, 114
harpest 102
harsnara 118
harsyra 67
haspel 130
hink 19
hjort 103
hjortron 92
hjlm 19
hjlmduk 19
hjrnan 43 46
hosta 198
hudsalva 19
hudskrhet 189
hundkx 68
hundloka 68
hygien 183
hnglavar 78
illamende 45
impregnering 185
infanterield 183
infektion 182
inflammation 182
inflammation, hals- 191
inflammation, svalg och munhle- 192
inlggssulor 19
insekter 97
insektsmedel 18
insmrjning 19
intvndhet 9
irritation 9
is 35, 36
is, svag 137
Register 225
isbil 21
isdubbar 21,138
isfiske 129
islandslav 78
ispik 137
jakt 114
joule 43
jrpe 101
Karlavagnen 145
kalorier 43
kamin 175
kamomill 195
kamrats dd 12
kardborre 86
kastfiske 130
kaveldun 70
ketoner 46
kikare 168
klocka 19, 143
kldsel 182
kldvrd 186
kniv 16, 20
kokgrop 96
kokkrl 19, 60
kokning 60
kol 38
kolhydrater 43, 46, 47
koloxidrisk 18, 157
kolsv 73
kolvass 73
kompass 16, 19, 141
konservbrytare 19
krka 101
krkbr 92
krftdjur 99
kupolbivack 154
kvanne 65
kvickrot 73
kylskador 183
kyrka 141
kda 167, 169, 184, 200
ksa 20, 23
kta 155
knsloutbrott 9
krleksrt 74
lavar 76, 196
lavskrika 101
lax 100
liggplats 158
liggrop 151
liggunderlag 20
lina 30
lind 28
lingon 92
liniment 189
ljung 28, 196
luffarkamin 175
lngtrkighet 9
lkemedel, natur- 187
mag-tarmfunktion 43
magbesvr 188
marschriktning 139
maskar 97
maskros 80
matbestick 20, 23
medicin 16
medicinalvxter 187
mete 126
metkrok 128
metmask 127
mineralnringsmnen 44
mjlkrt 81
muskler 43
musslor 98
mygg 174 188
myggeld 174
myggmedel 197 198
myggstift 20
myr 35
myror 97
myrstack 34, 146,151
myrgg 97
mne 143
ms 101
226 Register
mrt 100, 127
mssa 19
nageltrng 185
nate 90
naturtecken 146
navellavar 79
nervsystemet 43, 46
nypon 82
nl 16, 21
nringsinnehll, djur 109
nringsinnehll, vxter 106
ntfiske 122
ntfiske frn land 124
ntfiske i bck 124
ntfiske under is 125
nver 25, 153, 167, 169
ndbivack 150
ntskrika 101
obehagsknslor 45
odon 93
odrt 69
orientering 139
orkeslshet 45
orm 99
ormrot 83
orre 101
Polstjrnan 145
paddor 99
persedelpse 20
plastpse 60
plster 187
pors 197
protein 43, 44, 46
pulskning 45
pse 21
rakblad 22, 142
rakdon 22
rakning 183
rallarros 81
rast 10
reaktionsfrmga 46
regnkappa 20, 28
regnvatten 36, 37
rem 18
ren 103, 114
rep 21, 28, 30, 31
reptiler 99
rethosta 194
riktpunkt 114
ripa 101
ripbr 93
ripsnara 121
ris 168
ris- och smpinneeld 173
rosenrot 84
rostning 60
ryggsck 18, 20, 22, 24
rdjur 103, 114
rdsla 8
rding 100
rlleka 197
rtter 28, 30
STOP-regeln 8
sackaros 43
salicylsyra 189
salt 46
saltbrist 36
salttillskott 36
saltvatten 37, 46
saponiner 189
sarv 90
senor 28
sik 100
sil 21, 22
sileshr 198
simning 136
sjukdom 187
sjukvrdsutrustning 181, 187
sjlvupptagenhet 10
skada 187
skata 101
skavsr 185
skidor 20
Register 227
skidvalla 19
skinn 25
skogsfgel 114
skoh 26
skor 20, 22, 25, 185
skotorkare 185
skugga 144
skvattram 198
skgglavar 78, 184, 196
skrmskydd 152
slakt 104
slemlsande 189
smaksttning 56, 59, 96
smvilt 102
smlt sn 36
smltvatten 36
smrtlindring 189, 200
smrjmedel 20
snara 116, 118
snartrd 118, 119
sniglar 98
snckor 98
sn 35
snkoja 156
snre 21, 28
snskor 27
snsmltning 35
sockerarter 44
soda 16
sol 143
sovsck 21, 22, 162
spade 19
specifika mnen 189
sprngrt 65
starrarter 73
stavar 21
stearinljus 167
stekfett 19
stenar, heta 60
stenar, varma 162, 185
stenbr 93
stensttning 172
stensta 84, 199
stjrnor 145
strumpor 19, 21, 22
strlningsvrme 176
styckning av fgel 102
styckning av smvilt 103
stlull 168
stndkroksfiske 129
strkelse 44
stdkpp 134
stdpinne 119
sula 20
svamp 56, 94
svettning 183
svullnad, ftter 185
sydon 21
sr 188
srbehandling 189
srlkningsmedel 195
srtvtt 22, 191, 192, 193, 195, 196
skerhetsnl 128
slg 28, 199
snke 19, 126
smnproblem 196, 201
tafs 118
tall 85, 200
tandborste 184
tandkrm 184
tandktt 200
tandpetare 185
tandvrd 184
tandvrk 184
termos 21
terpener 189
tillagning 59, 95
tipi 155
tjder 101
tjrn 34
tjrved 167, 170
toalettartiklar 22
toalettbestyr 184
toalettpapper 22, 184
torkning av ktt och fisk 96
torkning av vxter 61
torv 35, 38, 39
228 Register
torv- och kolfilter 38
tranbr 93
trygghetsknsla 8
trd 16, 21, 28
trdsg 16
trkol 38, 188
trja 22
trtthet 9, 182
tungmetaller 38, 39
tuppkam 170
tuschlavar 79
tvl 16
tvtt, klder 186
tvttmedel 186
tvttsvamp 183
tcke 161
tckmaterial 153
tnda eld 172
tndmaterial 168
tndmedel 167
tndstickor 167
trst 45
upptcktsrisk 135, 178
urin 46
urlakning 59
usninsyra 189
uthllighetsprov 11
utmattning 9
vadning 135
valeriansyra 189
vantar 19, 21, 22
vapenrock 22, 28, 161
vass 88
vatten 34
vatten, brckt 37
vattenbehov 46
vattenbrist 45
vattenplar 37
vattenreningstabletter 16, 22, 38
vidja 31
vildpersilja 69
villebrd 114
viltstig 34, 134
vindrock 28
vippsnara 119
vitamin B 47
vitamin C 36, 47
vitaminbrist 46
vitaminer 44
vitmossa 38, 183, 184, 200
vtarv 90
vderstreck 141
vnderot 201
vrmeisolering 158
vrmekrus 18
vrmeklla 18
vrmespegel 176, 177
vtskebehov 45
vtskefrlust 45
vxter 56
ytvatten 37
lg 103, 114
lggrs 90, 202
lgrt 90
dlor 100
ring 100
rtmediciner 187
verlevnad 16
vernattning 158

Swedish Survival Manual 229 PG

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Swedish Survival Manual 229 PG

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Handbok

Nringsinnehll: Kolhydrathalten i rot-

You might also like