3/2004

Bank-, post- och vrdetransportrn

En analys av rnen under 1990-talet

BR centrum fr kunskap om brott och tgrder mot brott Brottsfrebyggande rdet (BR) verkar fr att brottsligheten minskar och tryggheten kar i samhllet. Det gr vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsfrebyggande arbete och rttsvsendets reaktioner p brott.

Produktion: Brottsfrebyggande rdet, Information och frlag, Box 1386, 111 93 Stockholm. Telefon 08-401 87 00, fax 08-411 90 75, e-post info@bra.se BR p Internet www.bra.se Frfattare: Robert Svensson Brottsfrebyggande rdet

Innehll
FRORD SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och disposition Underskningsmaterial GRNINGSMNNEN Kn och lder Seriebrottslighet Brottsbelastning F rnare i SPO:s register Tre grupper i Rikskriminalpolisens register NR, HUR OCH VAR BEGS RNEN Nr begs rnen Hur begs rnen tillvgagngsstt Var sker rnen? ORSAKER TILL MINSKNINGEN Hypoteser En teoretisk referensram Analys av orsaker verflyttningseffekter AVSLUTANDE DISKUSSION REFERENSER BILAGA. TABELLER 5 6 11 12 13 14 14 14 14 15 16 17 17 19 28 31 31 33 34 36 38 39 40

Frord
Antalet bank- och postrn lg under brjan av 1990-talet p en historiskt sett mycket hg niv. Frn mitten av 1990-talet har dessa rn emellertid minskat kraftigt. Rapporten redovisar en kartlggning av bank-, post och vrdetransportrnen under 1990-talet med avseende p nr, var och hur rnen sker. Olika orsaker till varfr bank- och postrnen minskat har diskuterats: att det skett en minskning av antalet bank- och postkontor, att skerhetsarbetet intensifierats och att polisen gripit ett antal hgfrekventa rnargng. I denna studie analyseras minskningen utifrn empiriska data med syfte att finna den huvudsakliga frklaringen till nedgngen. Rapportens mlgrupper r, frutom anstllda inom rttsvsendet, politiska beslutsfattare, branschorganisationer och alla andra som arbetar fr en kad skerhet mot bank-, post- och vrdetransportrn. Rapportens frfattare r Robert Svensson, utredare vid BR. Den slutliga redigeringen har Jan Ahlberg, enhetschef vid BR, svarat fr. Vrdefulla synpunkter har lmnats av Bertil Ellvn, skerhetsansvarig vid Freningssparbanken, Anders Ericsson, Bankfreningen, professor Johannes Knutsson, vid Polishgskolan i Oslo och professor Eckart Khlhorn vid Stockholms universitet. Stockholm i september 2004 Jan Andersson Generaldirektr

Jan Ahlberg Enhetschef

Sammanfattning
Antalet bank- och postrn minskade kraftigt under 1990-talet. Under decenniets frsta r skedde dock frst en ptaglig kning av antalet anmlningar om dessa brott. Denna hga niv bibehlls fram till r 1994. Drefter kom en minskning som var n mer ptaglig n den tidigare kningen. Den lga nivn har sedan bibehllits och r i dag den lgsta sedan jmfrbar statistik brjade fras vid mitten av 1970-talet. Under senare r har dremot de s kallade vrdetransportrnen kat relativt kraftigt, vilket leder till frgan om det skett en verflyttning till denna typ av rn. Underskningen har tv syften. Det primra syftet r att gra en kartlggning av bank-, post- och vrdetransportrn i Sverige under 1990talet. Kartlggningen innebr en beskrivning av nr, var och hur rnen sker. En viktig del r att studera om det skett ngra frndringar i dessa avseenden som en konsekvens av att bank- och postrnen minskat s ptagligt. Det andra syftet r att ska orsakerna till den kraftiga nedgngen av antalet bank- och postrn i Sverige under den senare delen av 1990-talet. Underskningens resultat presenteras i tv delavsnitt. I det frsta grs beskrivningen av nr, var och hur rnen sker och om det skett ngra frndringar i dessa avseenden. Det sistnmnda baseras p jmfrelser mellan frsta delen av 1990-talet, d bank- och postrnen lg p en hg niv, och den andra delen, d den kraftiga minskningen intrffade. I det andra delavsnittet analyseras orsakerna till den kraftiga minskning av bank- och postrn under senare delen av 1990-talet. Hr tas ven frgan om eventuella s kallade verflyttningseffekter upp.

Underskningsmaterial
Underskningen baseras frmst p en analys av samtliga brottsanmlningar rrande bank-, post- och vrdetransportrn under ren 19902000. En frhllandevis stor del av polisanmlningarna utgrs av frberedelser till brott. Dessa anmlningar ingr inte i kartlggningen. Dremot inkluderar redovisningen anmlningar om frsk till rn. Majoriteten av de rn som ingr r fullbordade rn och detta gller fr svl bank-, post- som vrdetransportrn. Uppgifter om rnarnas tidigare brottsbelastning r hmtade ur registret ver lagfrda personer. En klassificering av de misstnkta grningsmnnen har gjorts av SPO och Rikskriminalpolisen.

Grningsmnnen r ofta kriminellt belastade

Av de personer som misstnktes fr bank-, post- eller vrdetransportrn hade 92 procent lagfrts tidigare vid mer n ett tillflle och 39 procent hade lagfrts 10 gnger eller mer. Detta r extremt hga andelar i jmfrelse med andra grupper av brottsbelastade personer. (Motsvarande andelar i en underskning av en rskull, fdda 1960, var 43 respektive 7 procent). Generellt gller sledes att grningsmnnen vid dessa brott r extremt brottsbelastade.

De personer som frekom flera gnger vid de aktuella rnen str fr ungefr en tredjedel av samliga brott dr det finns en misstnkt person, vilket talar fr att seriebrottslighet r relativt vanligt. Vid upprepad brottslighet r det ocks vanligare att rnet riktats mot samma typ av objekt n att man alternerat mellan olika objekt. Kontrollen mot SPO:s register tyder p att personer som har koppling till extremistisk verksamhet eller till terrororganisationer endast str fr en marginell andel av bank-, post- och vrdetransportrnen i landet.

Nr begs rnen?
Det finns inga tydliga ssongkillnader med avseende p vilken mnad som bank- och post- och vrdetransportrnen begs. Det r heller inga tydliga skillnader mellan vilka veckodagar de begs p, ven om det finns en svag tendens till koncentration av post- och bankrn till fredagar. Nr det gller tidpunkt p dagen framtrder tv tydliga mnster fr bankrnen. Dels sker inte mindre n en tredjedel av samtliga bankrn p tider nr flertalet banker inte har ppet, det vill sga fre klockan 10 och efter klockan 15. Dels utfrs drygt hlften av de bankrn som begs under normala ppettider timmen efter ppning (klockan 10 11) eller timmen fre stngning (klockan 14 15). ven fr postrnen kan man se en viss koncentration till ppnings- och stngningsdags, det vill sga mellan klockan 10 11 och mellan 16 18. Majoriteten av vrdetransportrnen dremot begs vid andra tidpunkter, oftast nattetid mellan klockan 00 och 05. Det har inte skett ngra frndringar i dessa avseenden under 1990talet.

Hur begs rnen?

Vid bankrnen under 1990-talet frekom ensamma grningsmn vid 59 procent av rnen. I en fjrdedel av de bankrn dr rnarna var flera rrde det sig om tre rnare. Fler n tre rnare r mer ovanligt. Mnstret r detsamma fr postrn. Till skillnad frn bank- och postrn r ensamrnare mer ovanliga vid vrdetransportrn. Vapen r r vanligt frekommande vid denna typ av rn. I omkring 80 procent av samtliga bank- och postrn anvnde rnaren ngon typ av vapen. Vapen frekommer emellertid i nnu hgre utstrckning (96 procent) vid vrdetransportrnen. Handeldvapen (pistol och revolver) r de vapen som oftast anvnds. Automatvapen frekommer vid knappt 10 procent av rnen. Dremot frekommer det frhllandevis sllan att vapen anvnds i skottlossning. I knappt 10 procent av fallen under 1990-talet frekom skottlossning, detta gller samtliga tre rntyper. ven annat fysiskt vld r frhllandevis ovanligt vid svl bank- som postrn. Det har frekommit i 13 respektive 20 procent av rnen under 1990-talet. Det fysiska vldet frekom dremot ngot oftare vid vrdetransportrn (32 procent av fallen).

Vld i form av fysiskt vld eller skottlossning har tenderat att minska under 1990-talet. Det ekonomiska utbytet ligger p en ngot lgre niv fr postrnen (median = 36 270) n fr bankrnen (median = 70 000). Vid vrdetransportrn (median = 500 000) handlar det om betydligt strre belopp. I majoriteten av bank- och postrnen flyr grningsmannen med bil (48 respektive 38 procent) eller till fots (34 respektive 46 procent). ven vid vrdetransportrn flyr majoriteten av grningsmnnen med bil. Tendensen under 1990-talet har varit att det blir vanligare att rnarna flyr med bil.

Organiseringsgraden tenderar att ka

Utifrn tre faktorer har skapats har ett index som avser att mta hur vl organiserade rnen r. Dessa tre faktorer, som kan sgas vara indikatorer p organiseringsgraden, r: antal rnare frekomst av skjutvapen frekomst av maskering Relevansen i indexet testades genom att andelen rn i olika kategorier som stannade vid frsk studerades. Fljande kategorisering efter sjunkande grad av organisering anvndes i analyserna. A. Flera maskerade rnare med skjutvapen (13 procent stannar vid frsk) B. En maskerad rnare med skjutvapen (23 procent stannar vid frsk) C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen (26 procent stannar vid frsk) D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen (57 procent stannar vid frsk) E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen (61 procent stannar vid frsk) Analyserna visar att det finns en mycket tydlig tendens till att minskningen i antalet bank- och postrn var strst bland de mindre organiserade rnen och minst bland de mer organiserade. Rnen med den hgsta graden av organisering enligt indexet (A) minskade med 30 procent samtidigt som de minst organiserade rnen (E) minskade med 65 procent. Utvecklingen har drmed inneburit en viss kning av den genomsnittliga graden av organisering nr det gller bank- och postrn.

De flesta rnen begs i Stockholms ln

Majoriteten (68 procent) av vrdetransportrnen sker i Stockholms ln. Fr bank- och postrnen finns dremot inte denna starka koppling till Stockholms ln (38 respektive 45 procent har skett i lnet), ven om det fortfarande rr sig om en relativt stor verrepresentation med hnsyn tagen till befolkningen. (Cirka 20 procent av landets invnare bor i Stockholms ln.)

I de tv vriga storstadslnen, Skne och Vstra Gtaland, ligger andelen bank- och postrn i niv med deras befolkningsandel medan vrdetransportrnen r underrepresenterade i detta avseende. Bank- och postrnen i lnen utanfr storstadslnen har en hgre grad av organisering jmfrt med rnen i Stockholms ln. Det har dock skett en utjmning hrvidlag i och med att de mindre organiserade rnen minskat mer ptagligt Stockholms ln n i lnen utanfr storstadslnen. Fortfarande r dock organiseringsgraden hgre utanfr storstadslnen.

Tre hypoteser om orsaken till minskningen

Nr det gller frklaringar till den kraftiga minskningen av bank- och postrn under andra hlften av 1990-talet har frmst tre hypoteser diskuterats. Den frsta r att bankerna gjorts skrare och drmed blivit svrare att rna. Den andra r att minskningen r en konsekvens av att antalet bankoch postkontor i landet har minskat, det vill sga det har blivit frre objekt att rna. Den tredje hypotesen r att nedgngen beror p att polisen under frsta delen av 1990-talet lyckades gripa ett antal hgaktiva ligor som specialiserat sig p bank- och postrn. Det kan naturligtvis vara s att samtliga dessa tre frndringar har bidragit till nedgngen i antalet bank- och postrn, varfr huvudfrgan snarare r vilken frndring som dominerar som frklaring.

Skrare bank- och postkontor r den huvudsakliga frklaringen till minskningen

Flera faktorer talar fr att det r den kade skerheten vid bank- och postkontoren som r den dominerande frklaringen till nedgngen. Dels har minskningen varit strst i Stockholms ln dr skerhetsarbetet var mest ptagligt och dr samtidigt antalet bankkontor minskat i lgre grad n i vriga landet. I sistnmnda fall talar sledes skeendet i motsatt riktning mot vad som varit fallet om det minskade antalet kontor varit frmsta frklaringen. Nr det gller den tredje hypotesen, gripandet av ett antal rnargng under brjan av 1990-talet, tyder analyser utifrn graden av organisering p att denna endast kan frklara en mindre del av nedgngen. Rn utfrda av dessa gng torde kunna hnfras till den mest organiserade kategorin (A) och i denna har minskningen av antalet rn varit strst. Ytterligare analyser utifrn graden av planering pekar ven de p att det r den kade skerheten som dominerar som frklaring till bank- och postrnens minskning under 1990-talet.

Inga stora verflyttningseffekter

En verflyttningseffekt som diskuterats nr det gller bankrn r om kningen av skerheten vid kontoren i Stockholms ln skulle resultera i att rnarna flyttade ut sin verksamhet utanfr storstadsregionerna. Denna

hypotes fr inte ngot direkt std i underskningen. Utifrn en relativt ny studie om butiksrn gr det dock att dra slutsatsen att det kan ha skett en viss verflyttning frn bank- och postrn till rn av vissa speciella butiker. Det gller butiker dr man hanterar stora vrden, till exempel hos urmakare och guldsmeder. En annan frga i samband med denna underskning var om det gick att finna tendenser till att det skett verflyttningar frn bank- och postrn till de kande vrdetransportrnen. Analyser p individniv tyder p att sdana verflyttningar sannolikt existerar, men de tyder ocks p att det i s fall inte rr sig om s stora verflyttningseffekter. Resultaten ger inte ngon antydan om att verflyttning frn de minskade bank- och postrnen skulle vara ngon mer ptaglig orsak till att vrdetransportrnen kade i slutet av 1990-talet. Det br emellertid ppekas att en verflyttningseffekt ocks kan ske genom att personer, som fr frsta gngen beslutar sig fr att beg dessa rn, i hgre grad n tidigare tenderar att vlja vrdetransportrn fre bankeller postrn. Det har dock inte funnits mjlighet att underska detta.

10

Inledning
Under 1990-talet minskade antalet bankrn och postrn kraftigt. Utvecklingen fr bde de anmlda bankrnen och de anmlda postrnen kan sedan r 1975 i huvudsak delas in i tre perioder (figur 1). Under den lnga perioden frn mitten av 1970-talet till slutet av 1980-talet hll sig de anmlda brotten p en relativt konstant niv. Vissa avbrott med pltsliga toppar intrffade dock, dels under r 1977, dels under ren 19841985. Under 1990-talets frsta r kom sedan en ptaglig nivhjning av anmlningarna om bank- och postrn. Denna hga niv bibehlls fram till r 1994. Drefter kom en minskning som var nnu mer ptaglig n den tidigare kningen. Denna lga niv har sedan bibehllits. r 2003 anmldes 58 bankrn och 34 postrn, att jmfra med toppret 1994 d det anmldes 136 bankrn och 80 postrn. I dag r niverna de lgsta ngonsin sedan jmfrbar statistik brjade fras vid mitten av 1970talet.
250 Bankrn Postrn 200 Vrdetransportrn

150

100

50

0
75 80 85 90 95 19 19 19 19 19 20 00

Figur 1. Antal polisanmlda bank-, post- och vrdetransportrn, ren 19752003

Under senare r har dremot de s kallade vrdetransportrnen kat relativt kraftigt, vilket leder till frgan om det skett en verflyttning till denna typ av rn. Fr vrdetransportrn r det historiska perspektivet betydligt kortare eftersom denna brottstyp infrdes i brottsstatistiken frst r 1994. Utvecklingsmnstret fr dessa brott r att antalet anmlningar efter ngra r p en konstant lg niv kade ptagligt under ett par r. kningen frde upp till den hgre niv vi har i dag. Den dolda brottsligheten fr dessa typer av brott r mycket litet och ofrndrat ver tid. Det innebr att den brottsniv som redovisas i den officiella statistiken antalet brott under ett r ocks visar den verkliga

11

nivn. Dessutom speglar utvecklingen i statistiken den faktiska utvecklingen mycket vl. I statistiken ver de polisanmlda brotten grs ven en uppdelning av om brottet genomfrts med eller utan skjutvapen. I majoriteten av brotten har skjutvapen frekommit och detta gller fr samtliga tre brottstyper. Andelen rn med skjutvapen tenderar ven att vara frhllandevis konstant ver tid. Detta str i kontrast till situationen vid butiksrn dr anvndandet av skjutvapen kat relativt kraftigt de senaste tjugo ren (BR, 2002). Frmsta sklet till denna skillnad r naturligtvis att skjutvapensandelen vid bank-, post- och vrdetransportrn generellt ligger betydligt hgre n vad som r fallet vid butiksrn. Utrymmet fr kningar fr de frstnmnda brottstyperna blir drmed betydligt mindre. Ungefr vartannat bank- och postrn klaras upp; uppklaringsprocenten r i genomsnitt cirka 50. Under 1990-talet fluktuerade uppklaringsprocenten fr dessa brott kring denna niv, sledes utan ngon kande eller minskande trend. Det innebr att dessa brott, till skillnad frn flertalet andra, inte drabbades av den kraftiga nedgngen i uppklaringsprocenten som skedde vid mitten av 1990-talet. Frmsta sklet till att bank- och postrnen inte drabbades torde vara att dessa grova brott har hg prioritet i utredningshnseende. Oavsett resurssituation hos polisen satsar man frhllandevis stora resurser p att klara upp dessa brott. Uppklaringsprocenten fr vrdetransportrn r ngot lgre, ungefr vart tredje anmlt brott klaras upp.

Syfte och disposition

Underskningen har som primrt syfte r att gra en kartlggning av bank-, post- och vrdetransportrn i Sverige under 1990-talet, med ett fokus p bank- och postrnen. Kartlggningen innebr en beskrivning av nr, hur och var rnen sker. En viktig del r ocks att studera om det skett ngra frndringar i dessa avseenden som en konsekvens av att bank- och postrnen minskat s ptagligt. En frga som drvid tas upp r om det skett ngon verflyttning till andra liknande typer av brott som vrdetransportrn och butiksrn. I underskningen grs ven en analys av orsakerna till den kraftiga nedgngen av antalet bank- och postrn i Sverige under den senare delen av 1990-talet. Det finns ett antal rimliga frklaringar till nedgngen och dessa diskuteras och stlls mot varandra med hjlp av empiriska data.
RAPPORTENS DISPOSITION

Underskningens resultat presenteras i tv delavsnitt. I det frsta grs beskrivningen av nr, var och hur rnen sker, samt om det skett ngra frndringar i dessa aspekter mot bakgrund av den kraftiga nedgngen under 1990-talet. I det andra avsnittet analyseras orsakerna till den kraftiga minskningen av bank- och postrn. Hr tas ven frgan om verflyttningseffekter upp.

12

Underskningsmaterial
BROTTSANMLNINGAR

Under ren 1990-2000 anmldes 1 253 bankrn, 894 postrn och 212 vrdetransportrn. Underskningen baseras frmst p en analys av dessa brottsanmlningar. Totalt har 2 178 anmlningar bestllts in frn landets polismyndigheter. Av dessa har 1 798 kunnat bearbetas och analyseras.
BORTFALL

Det totala externa bortfallet (beroende p att vissa polismyndigheter inte kunnat tillhandahlla alla anmlningar) r 17 procent under 11 rs-perioden 1990-2000. Andelen tenderar att vara ngot hgre under brjan av 1990-talet n under senare delen av decenniet. I de fall anmlningarna inte kommit in beror det i huvudsak p att de blivit bortgallrade och inte funnits tillgngliga. Majoriteten av de uppgifter som presenteras i denna studie r baserade p information frn den fritext som finns p brottsanmlan. Hur innehllsrik denna information r varierar dels frn anmlan till anmlan, dels mellan olika variabler. Det frekommer drfr ett visst internt bortfall p vissa av variablerna, det vill sga det saknas information om vissa frgor. I statistiken ver polisanmlda rn separeras inte frsk eller frberedelse till rn frn de fullbordade rnen. Genomgngen av materialet visar att en frhllandevis stor del av de polisanmlda brotten utgrs av frberedelser (tabell 1). I den fortsatta redovisningen ingr inte dessa frberedelsebrott. Dremot inkluderar redovisningen svl fullbordade rn som frsk till rn. Majoriteten av de rn som ingr r fullbordade rn och detta gller fr svl bank-, post- som vrdetransportrn1.
Tabell 1.Olika rntyper, frdelade p fullbordat, frsk och frberedelse. Rntyp Bankrn N (%) 690 581 109 221 911 (76) Postrn N (%) 603 374 229 104 707 (85) Vrdetransportrn N (%) 135 104 31 45 180 (75)

Rn Fullbordat Frsk Frberedelse Total

(24) (100)

(15) (100)

(25) (100)

UPPGIFTER OM GRNINGSMNNEN

I materialet finns det uppgifter om misstnkt person i 994 anmlningar, det vill sga i 51 procent av fallen. Totalt finns det uppgifter om 1 361 personer i dessa anmlningar. Uppgifter om rnarnas tidigare brottsbelastning r hmtade ur registret ver lagfrda personer.2 En klassificering av de misstnkta grningsmnnen har gjorts av SPO och Rikskriminalpolisen.
Med vrdetransportrn menas direkt rn mot vrdetransportfordon eller mot person som befordrar vrde till eller frn vrdetransportfordon. 2 Att bli lagfrd innebr att man antingen blir dmd i domstol, eller godknner straffrelggande som utfrdas av klagare eller meddelas talsunderltelse, ven detta ett klagarbeslut.
1

13

Grningsmnnen
Kn och lder
En vervgande majoritet, 93 procent, av de misstnkta r mn. lder vid det frsta knda rnet varierar mellan 13 och 66 r. Det freligger inga strre ldersskillnader mellan de tre rntyperna. Den genomsnittliga ldern vid bankrn r 27 r och vid post- och vrdetransportrn 26 respektive 24 r.

Seriebrottslighet
En intressant frga r i hur hg grad denna typ av brott tenderar att vara seriebrottslighet. Av samtliga misstnkta personer var det 82 procent som misstnktes fr endast ett rn under den aktuella perioden, 12 procent misstnktes fr tv rn och 6 procent fr 3 eller fler rn. D det rr sig om en begrnsad tidsperiod och en exklusiv och ovanlig typ av brott tyder dessa resultat p en frhllandevis stor seriebrottslighet bland personer knda fr denna typ av grova rn. De personer som frekom flera gnger str fr ungefr en tredjedel av samtliga brott dr det finns en misstnkt person. En vanlig frga i samband med seriebrottslighet r i vilken grad grningsmnnen r specialiserade p en viss typ av brott. Rent generellt, om man exempelvis ser till stld respektive vldsbrott, brukar det vara svrt att finna ngon typ av specialister. Resultaten fr dessa rnare indikerar att det finns tendenser till en viss specialisering. Av de 177 personer som misstnks fr mer n ett rn har tv tredjedelar hllit sig till samma typ av objekt, det vill sga bank-, post- eller vrdetransportrn.

Brottsbelastning
Debutldern (lder vid frsta lagfringen) fr dessa grova rnare r 18 r (median).3 Fr att gra en jmfrelse kan nmnas att denna grupp av misstnkta rnare drmed debuterar i brottslighet betydligt tidigare n vad som generellt r fallet fr brottsbelastade personer. Dremot debuterar de ngot senare n vad fallet r fr personer som betecknats som s kallade kroniska brottslingar (personer som lagfrts 10 gnger eller mer). Dessa personer debuterar i genomsnitt vid 16 rs lder. Jmfrelserna baseras p uppgifter frn en studie av en rskull, fdda 1960 (BR, 2000). Fr att inledningsvis beskriva rnarna utifrn deras totala brottsbelastning4, svarar denna grupp om 1 255 rnare fr totalt 41 120 lagfrda brott och 14 244 lagfringar. Det genomsnittliga antalet lagfringar r 11,35.
Av de 1 361 misstnkta personerna fanns uppgifter om brottsbelastning fr 1 255 personer, det vill sga i 92 procent av fallen. 4 Med total brottsbelastning menas de brott som personerna lagfrts fr frn 15 rs lder och fram till r 2000, sledes svl fre som efter det avsedda rnet.
3

14

Detta medeltal kan betecknas som mycket hgt. I den tidigare nmnda svenska studien av en hel rskull (fdda 1960) var motsvarande medeltal fr brottsbelastade personer 2,8. Av de lagfrda personerna hade 92 procent lagfrts vid mer n ett tillflle (tabell 2). Dessutom hade 39 procent av dem som misstnktes fr dessa rn lagfrts 10 gnger eller mer. Detta r extremt hga andelar i jmfrelse med andra grupper av brottsbelastade personer. Motsvarande andelar fr brottsbelastade personer i den tidigare nmnda rskullen var 43 respektive 7 procent. Det handlar sledes generellt sett om extremt brottsbelastade personer.
Tabell 2. Frdelning ver antal lagfringar. Antal lagfringar 0 14 59 1014 1524 25+ Totalt N 106 404 360 198 163 130 1 361 % 8 32 29 16 13 10 100

F rnare i SPO:s register

En viktig frga, inte minst ur skerhetssynpunkt, r i vilken omfattning bank-, post- och vrdetransportrnen begs av knda hgerextremister, terrororganisationer eller av andra knda kriminella gng. Fr att belysa den frgan har de knda grningsmnnen (misstnkta) skts dels i SPO:s register, dels i Rikskriminalpolisens register ver personer som tillhr knda kriminella gng. Skningarna gjordes vid SPO respektive Rikskriminalpolisen. BR erhll uppgifterna i form av tabeller utan identifikationsuppgifter. Bland de kategorier som registreras av SPO terfinns 1,3 procent av bank-, post- eller vrdetransportrnarna i kategorin dr personer har koppling till hgerextremistisk verksamhet och endast 0,1 procent i kategorin terrororganisationer. Resultaten tyder sledes p att dessa typer av organisationer endast stod fr en liten del av bank-, post- och vrdetransportrnen i landet. Resultaten tyder allts p att mindre n vart femtionde rn begs av personer tillhrande ngon av dessa grupper. Dessa uppgifter kan dock vara underskattningar eftersom skert inte alla personer som tillhr dessa grupper finns registrerade hos SPO. andra sidan r det inte omjligt att personer tillhriga dessa grupper lper strre risk att ka fast (misstnkas) n andra typer av grningsmn, vilket i s fall skulle innebra att deras andel verskattas. En faktor som tyder p detta r att en genomgng visar att ett pfallande stort antal personer, som har koppling till extremistisk verksamhet och personer tillhrande terrororganisationer, r misstnkta fr frberedelse till rn. Det tyder p att de har gonen p sig p ett annat stt n andra grupper.

15

Tre grupper i Rikskriminalpolisens register

I Rikskriminalpolisens register ver andra typer av knda kriminella gng terfanns 161 personer bland de misstnkta rnarna, vilket motsvarar en andel p 12 procent. Dessa gng snderfaller i tre huvudkategorier som i grova drag svarat fr vardera en tredjedel av dessa rn. Det handlar dels om mc-gng, dels gng som terfinns i Stockholms sdra frorter (ej mc-gng) samt en kategori vriga. I kategorin vriga ingr dels gng frn vriga Stockholmsregionen, dels frn vriga riket och dessutom mer organiserade knda gng. Rnare som tillhr dessa gng r mer kriminellt belastade n den genomsnittlige bank-, post- och vrdetransportrnaren. Det genomsnittliga antalet lagfringar bland dessa personer var knappt 16, att jmfra med drygt 11 fr bank-, post- och vrdetransportrnarna generellt. Dessutom hade inte mindre n tv tredjedelar lagfrts 10 gnger eller mer, vilket kan jmfras med 39 procent av samtliga misstnkta fr dessa brott. De rn som begtts av dessa kriminella gng tenderar att vara betydligt mer vlorganiserade n vad rnen generellt r.5 Frekomsten av vld och skadegrelse r ocks hgre nr rnen utfrts av dessa grupper.

Jmfrelser har gjorts utifrn det index ver organiseringsgrad som anvnds i det fljande. Enbart bank- och postrn anvnds i dessa jmfrelser.

16

Nr, hur och var begs rnen

I detta kapitel analyseras de aktuella 1990-talsrnen efter nr, hur och var de begtts. En viktig del i dessa analyser r att studera om det skett ngra frndringar i dessa avseenden som en konsekvens av den kraftiga minskningen av bank- och postrnen under 1990-talet. Dessa analyser genomfrs p s stt att den frsta delen av perioden, ren 19901994 d bank- och postrnen lg p en historiskt hg niv, jmfrs med periodens andra del, ren 19952000, d den kraftiga minskningen skedde. I dessa beskrivningar och analyser lggs visst fokus p att studera bankoch postrnens grad av organisering, dvs. hur vl planerade de framstr som. Graden av organisering relateras till olika faktorer som beskriver hur och var rnen begtts. I vissa fall grs detta i form av en profilanalys dr avsikten r att utifrn graden av organisation som den initialt ter sig kunna bedma risken (sannolikheten) fr att vissa saker ska intrffa, till exempel att rnaren eller rnarna ska ta sig ver disken och in i personalutrymmet.

Nr begs rnen
INGA TYDLIGA SSONGSVARIATIONER FR BANK- OCH POSTRN

I den internationella litteraturen har ett antal hypoteser lyfts fram om orsaker till eventuella ssongsvariationer. I Holland ligger exempelvis antalet bank- och postrn p en hgre niv under vintermnaderna november, december, januari, februari och mars (Koppen och Jansen, 1999). Man frklarar detta med att mrkret under vintermnaderna infaller tidigt, vilket kar rnarnas mjligheter att frsvinna frn platsen. En annan hypotes r att denna typ av rn skulle vara vanligare runt jultid d det r en strre mngd pengar i rrelse. Ett tredje antagande r att toppen under vintermnaderna egentligen genererats av att antalet rn av ngon orsak ligger p en lg niv under sommarhalvret. I detta svenska material ver 1990-talet framkommer emellertid inte ngra signifikanta skillnader med avseende p vilken mnad de olika rnen begs (bilaga, tabell 2). Inget tydligt mnster utkristalliseras fr varken bank- eller postrn. Nr det gller vrdetransportrnen framkommer emellertid ngra skillnader, bland annat en viss koncentration till december mnad. Detta skulle kunna frklaras av det som tidigare nmnts, det vill sga att det r just under denna mnad som julruschen ger rum och det finns en stor mngd pengar i omlopp.
VRDETRANSPORTRN KONCENTRERAS TILL MNDAGAR

En annan frga r om det finns ngot veckodagsmnster. Den tidigare nmnda hollndska studien fann att post- och bankrn var vanligare p fredagar. Detta frklaras med att grningsmnnen tenderar att vara mer

17

motiverade infr helgens aktiviteter eller att man frutstter att banken eller posten har mer pengar infr helgen. Inte heller i detta avseende visade resultaten frn denna svenska studie ngra tydliga skillnader betrffande vilken veckodag de olika rnen begs, ven om det finns en svag tendens till koncentration av post- och bankrn till fredagen (bilaga, tabell 3). Vid vrdetransportrn finns emellertid en tydlig tendens till en koncentration till mndagar. Nrmare en tredjedel (31 procent) av vrdetransportrnen begs p denna veckodag.
TID P DYGNET

Nr det gller vid vilken tidpunkt p dagen bankrn begs framtrder tv tydliga mnster (bilaga, tabell 4). Dels visar det sig att inte mindre n en tredjedel av samtliga bankrn sker p tider d flertalet banker inte har ppet, det vill sga fre klockan 10 och efter klockan 15. ven om det inte gtt att f fram ngra bastal torde det finnas en kraftig verrepresentation vid dessa speciella ppettider (kvllsppet etc.). Ser man till de tider d bankerna normalt hller ppet finns ven hr ett tydligt mnster. Drygt hlften av rnen begs timmen efter ppning (klockan 1011) eller timmen fre stngning (1415). ven fr postrnen kan man se en viss koncentration till ppnings- och stngningstiderna, det vill sga mellan klockan 1011 och mellan klockan 1618. Majoriteten av vrdetransportrnen dremot begs vid andra tidpunkter. Omkring en femtedel av samtliga vrdetransportrn utfrdes under natten mellan klockan 00.00 och 08.00. Majoriteten av dessa infll mellan klockan 00.00 och 05.00. Att bank och postrn oftare begs vid ppning och stngning har ven konstaterats i andra lnder (Maree, 1999; Koppen och Jansen, 1999; Vardalis och Cox, 1998). En av orsakerna till varfr bankrn oftare begs vid ppningsdags antas vara att mer pengar r tillgngliga just d (Koppen och Jansen, 1999). Andra orsaker som lyfts fram r att de bankanstllda kan vara mindre observanta vid ppningsdags och att det d kan finnas frre kunder i banken. Samma frklaring har framfrts till varfr bankrn r vanligare vid stngningsdags; de anstllda frbereder sig fr stngning och r drfr mindre observanta (Maree, 1999).
INGA TIDSMSSIGA FRNDRINGAR

Inga strre frndringar har skett mellan perioden 19901994 respektive 19952000 vad gller vilken mnad, som bank- och postrn begtts. Inte heller gr det att finna ngra skillnader mellan vilka veckodagar rnen begs. Detsamma gller vid vilken tid p dygnet, bank- och postrnen begs under bda perioderna. Den ptagliga minskningen av antalet bank- och postrn under 1990-talet har allts inte frndrat mnstret i dessa avseenden.

18

Hur begs rnen tillvgagngsstt

ENSAMMA RNARE VANLIGAST VID BANK- OCH POSTRN

I det fljande redovisas i vilken utstrckning det handlar om en ensam rnare eller om det r flera grningsmn inblandade. De redovisningar som grs avser antalet grningsmn som varit synliga i samband med rnet. Vid bankrnen frekom ensamma grningsmn i 59 procent. I en fjrdedel av de rn dr rnarna var tv eller fler var det tre synliga bankrnare, fler synliga rnare r mer ovanligt. Mnstret r detsamma fr postrn. Till skillnad frn bank- och postrn r ensamrnare mer ovanliga vid vrdetransportrn. Ensamrnare frekom endast i 16 procent av samtliga dessa rn. I de fall av vrdetransportrnen som hade en ensamrnare tyder brottsbeskrivningarna p att det tenderar att handla om frhllandevis oorganiserade rn. Att rnarna oftare r tv eller fler vid vrdetransportrnen beror med stor sannolikhet p att tv vktare (de r vanligtvis tv) utgr ett strre hot mot rnarna n vad personalen i banker eller p postkontor gr.
VAPEN R MYCKET VANLIGA VID DESSA RN

Vapen r vanligt frekommande vid dessa typer av rn. Det br noteras att dessa andelar avser frekomst av vapen och inte anvndning av vapen. I omkring 80 procent av samtliga bank- och postrn var rnaren utrustad med ngon typ av vapen. Vapen frekommer emellertid i nnu hgre utstrckning (96 procent) vid vrdetransportrnen. Enligt Maree (1999) r frmsta anledningen till att vapen figurerar vid dessa rn att det tydligt ska framkomma att det r frga om ett allvarligt menat hot. Rnarna vill sannolikt ocks visa att det finns risk fr att vapnen anvnds om inte de anstllda verlmnar pengar. Vapen tenderar att vara vanligare vid de rn dr grningsmnnen r flera, vilket gller fr svl bank-, post- och vrdetransportrn. Av ensamrnarna r 75 procent utrustade med vapen, vilket kan jmfras med 95 procent i de fall det r tv eller fler rnare. Motsvarande andelar fr post- och vrdetransportrn r 73 respektive 94 procent och 81 respektive 98 procent.
Tabell 3.Typ av vapen (frdelning dr vapen frekommit) fr bank-, post och vrdetransportrn Vapen Bankrn N (%) 322 (63) 72 (14) 38 (8) 20 (4) 60 (12) 56 (12) 545 Postrn N (%) 307 (68) 38 (8) 21 (5) 27 (6) 42 (9) 71 (16) 483 Vrdetransportrn N (%) 78 (67) 16 (14) 8 (7) 5 (4) 34 (29) 16 (15) 121

Handeldvapen (pistol) Hagelgevr Automatvapen (kulspruta) Gevr ej hagel Yxa/kniv/stilett vriga vapen Total N

19

Mycket tyder p att frekomsten av vapen blir allt vanligare i samhllet och att det drigenom blivit lttare att komma ver vapen fr att anvnda vid rn. Handeldvapen (pistol och revolver) r de vapen som oftast anvnds (tabell 3). Automatvapen frekommer i knappt 10 procent av de vpnade rnen. Jaktvapen, det vill sga vapen som kan hrrra frn inbrott hos personer som innehar jaktvapen, r mindre vanliga i samband med bankoch postrn. Vid knappt en femtedel av de vpnade rnen har antingen ett hagelgevr eller ngon annan typ av gevr frekommit. Andelen r ngot hgre i samband med vrdetransportrn. Yxa, kniv eller stilett frekommer frhllandevis sporadiskt vid bank- och postrnen men r mer vanligt frekommande vid vrdetransportrnen. Det gller framfr allt yxor. Handeldvapen och yxa r en kombination som rnarna inte sllan anvnder sig av vid vrdetransportrn. Yxan ska kunna anvndas till att sl snder bilrutorna fr att kunna ta sig in i transportbilens frarhytt. En kombination som ibland frekommer vid bankrn r handeldvapen och hagelgevr. Ensamrnaren anvnder oftare handeldvapen n de som agerar i grupp (67 respektive 36 procent) medan hagelgevr och automatvapen r vanligare nr det r tv eller fler grningsmn. Dessa resultat gller fr svl banksom postrn.
MAJORITETEN AV RNARNA R MASKERADE

I majoriteten (70-80 procent) av svl bank- post- som vrdetransportrn r rnarna maskerade. Den vanligaste maskeringen r hel ansiktsmask (bilaga, tabell 1). Mc-hjlm anvnds frhllandevis sllan vid bank- och postrn men frekommer i 14 procent av vrdetransportrnen. Det r ocks betydligt vanligare med maskering nr rnarna r tv eller fler n nr grningsmannen r ensam (92 respektive 66 procent).
GRAD AV ORGANISERING

I detta avsnitt grs en analys av bank- och postrnens organiseringsgrad. Tv viktiga detaljer att studera r om det skett frndringar i det avseendet mot bakgrund av den minskning som skett och dessutom att relatera organiseringsgraden till andra faktorer. Utgngspunkten fr dessa analyser r att utarbeta ett mtt p graden av organisation. Detta grs genom att skapa ett index utifrn faktorer som kan sgas vara indikatorer p densamma. Tre faktorer som kan antas uppfylla ett sdant krav r: antal rnare frekomst av skjutvapen frekomst av maskering Ett rn, som begs av flera skjutvapenfrsedda och maskerade rnare, kan antas vara betydligt mer vlorganiserat n ett rn som begs av en ensam omaskerad rnare utan skjutvapen. Mellan dessa ytterligheter varierar graden av organisering.

20

Inledningsvis studeras relevansen i om dessa faktorer verkligen kan sgas vara indikatorer p organiseringsgraden. Det grs genom att studera hur stor andel av de rn som begtts av en eller fler rnare, dr rnarna var maskerade eller inte eller dr rnarna anvnde skjutvapen eller inte som resulterade i att rnet stannade vid frsk. Andelen rn som stannade vid frsk kan antas vara en frhllandevis bra indikator p graden av organisering. De som begr denna typ av rn har ett uppst att beg ett rn de rn som d stannar vid frsk visar sledes en viss grad av misslyckande. Resultaten av dessa analyser framgr av tabell 4.
Tabell 4. Indikatorer och andel bank- och postrn som stannar vid frsk Indikatorer Andel som stannar vid frsk (%) N Z-test
a

Antal rnare 1 2 eller fler Skjutvapen Nej Ja Maskering Nej Ja

a

6,96*** 34 16 11,84*** 59 18 7,18*** 45 22 262 854 208 926 718 494

Detta avser ett test fr att studera om det finns signifikanta skillnader mellan proportionerna. *** p < .001.

Av tabellen framgr att det finns tydliga och statistiskt skerstllda skillnader mellan de tv alternativen i respektive faktorer. Inte mindre n drygt hlften av bank- och postrnen som utfrdes utan skjutvapen stannade vid ett frsk. Motsvarande andel vid rn dr skjutvapen frekom r 18 procent. Bankrnen utfrda av ensamma grningsmn stannade oftare vid frsk n vad fallet var nr flera grningsmn var inblandade. Mindre n en tiondel av rnen med flera synliga grningsmn stannade vid frsk, att jmfra med en femtedel nr rnaren var ensam. Nr det gller frgan om maskering kan ses som en indikator p organiseringsgraden, tyder resultaten p att s r fallet. En femtedel av de maskerade rnen stannade vid frsk, att jmfra med 45 procent av de omaskerade rnen. Tabellen visar ven att det r frekomst av skjutvapen som r den viktigaste faktorn, vilket togs hnsyn till vid konstruktion av indexet.
KATEGORISERING EFTER ORGANISERINGSGRAD

De tre faktorerna ger upphov till tta kombinationer som sledes kan antas spegla graden av organisering. Alltifrn rn som begs av flera skjutvapenfrsedda och maskerade rnare till sdan som begs av en ensam omaskerad rnare utan skjutvapen. I tabell 5 presenteras de tta kombinationerna relaterade till andelen bank- och postrn som stannat vid frsk.

21

Tabell 5. Organiseringsindex fr bank- och postrn, andel av totala antal som stannar vid frsk (procent). Kombinationer Skjutvapen, flera rnare, maskering Skjutvapen, flera rnare, ej maskering Skjutvapen, en rnare, maskering Skjutvapen, en rnare, ej maskering Ej skjutvapen, flera rnare, maskering Ej skjutvapen, flera rnare, ej maskering Ej skjutvapen, en rnare, maskering Ej skjutvapen, en rnare, ej maskering Andel som stannar vid frsk (%) 13 26 23 26 53 60 59 61 N 375 19 343 80 15 5 46 123

Bortser man frn udda resultat, sannolikt uppkomna beroende p sm bastal (ovanliga kombinationer), tyder uppgifterna om andelen som stannat vid frsk p att denna kategorisering vl fljer en rangordning efter graden av organisering6. De mest organiserade rnen flera skjutvapenfrsedda och maskerade rnare stannade vid frsk i endast 13 procent av fallen. Vilket ska jmfras med den minst organiserade kategorin en ensam omaskerad rnare utan skjutvapen dr inte mindre n 61 procent stannade vid frsk. Generellt r tendensen tydlig, ju hgre grad av organisering enligt indexet, desto lgre andel stannade vid frsk. I de fortsatta analyserna anvnds en aggregering av kategorierna baserad p resultaten i tabell 5. Fljande kategorier, som innebr en rangordning efter sjunkande grad av organisering, kommer drvid att anvndas: A. Flera maskerade rnare med skjutvapen (13 procent stannar vid frsk) B. En maskerad rnare med skjutvapen (23 procent stannar vid frsk) C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen (26 procent stannar vid frsk) D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen (57 procent stannar vid frsk) E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen (61 procent stannar vid frsk). Frdelningen p dessa kategorier r nrmast identisk om man studerar bankrn och postrn separat. Det talar sledes fr att dessa bda typer av rn r tmligen likartade nr det gller organiseringsgrad (tabell 6).

Det freligger ett visst internt bortfall i kategoriseringen efter grad av organisering. I de fortsatta analyserna antas att bortfallet inte r styrt det finns inte ngot skl att anta att s skulle vara fallet utan bortfallet frdelar sig p samma stt som de observerade vrdena.

22

Tabell 6. Organiseringsgrad vid bank- och postrn, procent. Kategorier A. Flera maskerade rnare med skjutvapen B. En maskerad rnare med skjutvapen C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen C. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen % N Bankrn % 38 35 9 6 12 100 533 Postrn % 36 33 11 7 13 100 473 Total % 37 34 10 6 13 100 1006

ORGANISERINGSGRADEN VID BANK- OCH POSTRN HAR KAT

Det har skett en generell frndring av organiseringsgraden vid bank- och postrn i riktning mot en genomsnittlig kning. Detta framgr av tabell 7 ver antalet fall av bank- och postrn under de tv perioderna och den procentuella frndringen. Antalet rn inom samtliga kategorier har minskat i antal, men det finns en tydlig tendens till att de mer oorganiserade rnen minskat i hgre grad n de mer organiserade. Medan en dryg tredjedel av de mest vlorganiserade rnen (A) frsvunnit har de mest oorganiserade rnen (E) minskat i betydligt hgre grad. Ungefr tv tredjedelar av dessa rn med omaskerade rnare utan skjutvapen har frsvunnit frn den frsta till den andra delen av 1990-talet. Minskningen i vriga kategorier fljer ocks frhllandevis vl graden av organisering.
Tabell 7. Organiseringsindex fr bank- och postrn, antal, procent och procentuell minskning. 19901994 N (%) A. Flera maskerade rnare med skjutvapen B. En maskerad rnare med skjutvapen C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen Totalt 233 232 73 37 95 (35) (35) (11) (5) (14) 19952000 N (%) 142 110 26 24 33 (43) (33) (8) (6) (10) Procentuell minskning 39 53 64 35 65 50

670 (100)

335 (100)

Trots det tydliga mnstret att de mindre organiserade rnen har minskat i betydligt hgre grad n de mer organiserade har nd inte den genomsnittliga organiseringsgraden kat s mycket mellan de tv perioderna. Det som i princip skett r att de mest vlorganiserade rnen (A) kade sin andel frn 35 till 43 procent samtidigt som de minst organiserade (E) minskade frn 14 till 10 procent.
GROVT VLD R VANLIGAST VID VRDETRANSPORTRN

Fysiskt vld r frhllandevis ovanligt vid svl bank- som postrn. Det frekom i 13 respektive 20 procent av rnen under 1990-talet. Det fysiska

23

vldet frekom dremot ngot oftare vid vrdetransportrn (32 procent av fallen). Att vld r ovanligt vid bankrn har ven pvisats i studier frn USA (Vardalis och Cox, 1998). Nr rnaren vl anvnder fysiskt vld r det oftast lindrigt i form av knuff, slag eller spark (bilaga, tabell 7). Grvre vld (vld som leder till blodvite) r mycket ovanligt vid bank- och postrn. Det frekom i 23 procent av rnen under 1990-talet. Dremot r grvre vld vanligare vid vrdetransportrnen dr det frekom i 10 procent av fallen. Nr det gller risken fr fysiskt vld finns ett samband stillvida att risken kar med rnens organiseringsgrad. I samband med den mest vlorganiserade kategorin, flera skjutvapenfrsedda rnare (A), innehll 25 procent av bank- eller postrnen ett moment av fysiskt vld. Motsvarande andel nr det gller de minst organiserade rnen, en eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen (E), r 6 procent. I vriga kategorier r andelen mellan 11 och 18 procent. Dessa resultat skiljer sig markant mot vad som gller fr butiksrn. Fysiskt vld r vid den typen av rn betydligt vanligare vid mer oorganiserade rn n vid mer organiserade (BR, 2002). Det finns en tendens till att frekomsten av fysiskt vld minskade under 1990-talet. Ngot som sledes str i motsatsfrhllande till den kade organiseringsgraden vid bank- och postrn. Att en minskning av vldet nd skett talar fr att de personalutbildningsinsatser som genomfrts har medfrt att anstllda ftt strre kunskap om hur de ska agera och drmed blivit bttre p att undvika olika former av vld. Eftersom rnarna ofta i s stor utstrckning som mjligt frsker undvika vldshandlingar frefaller det rimligt att en kad kunskap bland personalen nr det gller att hantera situationen kan vara givande. Rnarna undviker vldshandlingar d de ger en kad uppmrksanhet och kan frorsaka komplikationer svl inne i banken som under flykten (Rrhus, 2000). Det finns dremot en viss tendens till att det under senare delen av 1990talet blivit vanligare att rnaren slr snder ngot i bank- eller postlokalen. Ngot som kan antas vara en naturlig fljd av att rnen frsvrats genom bankernas kade tekniska skydd.
SKOTTLOSSNING FREKOMMER SLLAN

Skjutvapen frekommer ofta vid bank-, post- och vrdetransportrn. Dremot r det frhllandevis sllan som de anvnds i skottlossning (bilaga, tabell 6). I knappt 10 procent av fallen frekom skottlossning, vilket gller samtliga tre rntyper. I de fall skottlossning frekom skts vid bankrnen oftast mot en vervakningskamera. Detta var frhllandevis ovanligt vid postrn dr det i stllet var vanligare att man skt mot ett fnster eller en kassalucka. Det var endast i tio fall av samtliga vrdetransportrn (7 procent) som rnaren skt, men i sex av dessa var det mot mnniskor: personal, polis och vktare. I fem fall (1 procent) av bankrnen och sju fall (2 procent) av postrnen har man skjutit mot mnniskor. Det finns ett tydligt samband mellan rnens organiseringsgrad och risken fr skottlossning. Ju hgre organiseringsgrad, desto strre risk. Nr bank- eller postrn begs av flera skjutvapenfrsedda rnare kan risken fr

24

skottlossning skattas till 11 procent. Den r dremot nrmast obefintlig, en (1) procent nr det handlar om en eller flera omaskerade skjutvapenfrsedda rnare. Bland de ngot mer planerande maskerade skjutvapenfrsedda ensamrnarna r risken 7 procent. Det finns en tendens till att risken fr att en rnare ska skjuta mot mnniskor skulle vara ngot strre nr rnaren r ensam. Skottlossning har blivit mindre vanlig under senare delen av 1990-talet. Ngot som mot bakgrund av ovanstende kan tyckas motsga den ovanstende tendensen, att risken fr skottlossning var strre ju mer organiserade rnen var. Frklaringen till att skottlossning blivit mindre vanlig under senare delen av 1990-talet, trots att organiseringgraden generellt blivit hgre, kan i likhet med det fysiska vldet ligga i de utbildningsinsatser som genomfrts.
RNHOTET FRAMFRS OFTAST MUNTLIGT

Hur hotet framfrs i samband med rnen ger en viss bild av rnarna. En frhllandevis liten grupp av samtliga rnare hotar genom att verlmna en lapp till kassrskan dr det str att det handlar om ett rn och ibland anges ven vilket belopp som ska verlmnas (bilaga, tabell 5). I vissa av dessa s kallade lapprn frekommer vapen men i majoriteten av dem finns inget vapen. Den vervgande majoriteten av samtliga rn genomfrdes genom att rnaren framfrde ett muntligt hot och samtidigt uttalade hot som gav sken av att ett vapen fanns med. Ju mer organiserade rnen r desto mer sllan anvnder sig rnarna av metoden att framfra rnhotet p en lapp. Nr det dremot gller de minst organiserade rnarna r lapptekniken dremot den dominerande. Av resultaten framgr vidare att bde andelen och antalet bankrn, dr hot framfrdes via en lapp, minskat ptagligt mellan de tv perioderna; en konsekvens av att de mindre organiserade rnen minskat s ptagligt. Fr postrnen har det dremot inte skett ngon frndring i detta avseende.
RNARE TILLGRIPER OFTAST PENGARNA VER DISK

En viktig frga i samband med preventiva tgrder r frn vilken position i bank- eller postkontoret som rnaren kommer ver pengarna. Den vanligaste situationen vid fullbordade bank- och postrn r att rnarens position varit framfr disken (kassan), det vill sga att rnaren ftt personalen att lmna ver pengarna eller att han lyckats plocka t sig pengar ur kassaldan (bilaga, tabell 8). Nr det gller bankrn r det dock nstan lika vanligt att rnaren tar sig ver disken och tar pengarna nr han befinner sig bakom kassan inne i personalens utrymme. Vid postrnen r denna situation ngot mindre vanlig. En s stor andel som omkring 20 procent av bankoch postrnen genomfrdes genom att rnaren eller rnarna anvnde hot fr att komma in i bankvalvet. Att det r s frhllandevis vanligt att rnare tar sig ver disken i samband med rn vcker naturligtvis frgan om man genom ombyggnader skulle kunna eliminera denna mjlighet. Effekten skulle emellertid kunna bli att rnen genomfrs enbart genom hot, vanligtvis d vapenhot, riktat

25

mot kassren eller kassrskan. En situation som kan vara farligare fr personalen. Personalens och kundernas skerhet mste sledes vgas in vid resonemang om sdana tgrder. En liknande situation gller vid vrdetransportrn. Det r frhllandevis vanligt att dessa genomfrs p s stt att rnarna krossar rutan till vrdetransportbilen (ofta med en yxa) fr att i ett frsta skede kunna iscenstta det direkta hotet mot vktarna. Rnarnas syfte r ocks att f bilen att st still och med hjlp av vktarna f tillgng till vrdevskorna. Detta vcker naturligtvis frgan om en del vrdetransportrn skulle kunna frhindras om transportbilen var utrustad med okrossbart och skottskert glas. En sdan tgrd skulle sannolikt nedbringa antalet rn men den skulle samtidigt innebra ett risktagande nr det gller vktarnas skerhet. Det r inte osannolikt att de grningsmn som nd skulle beg vrdetransportrn skulle ta till grvre metoder, som att exempelvis anvnda sprngmedel. Huruvida en rnare tar sig ver disken i samband med bank- eller postrn sammanhnger i hg grad med rnens organiseringsgrad och srskilt med om rnaren r ensam eller ej. Frn rnarens synpunkt kar riskerna fr att han ska frlora kontrollen ver situationen om han ger sig in i ngot personalutrymme. Detta torde till stor del frklara varfr rnarna vid mindre oorganiserade rn r mindre bengna att ta detta steg. Nr det handlar om den mest planerande kategorin (A. En eller flera skjutvapenfrsedda rnare) r det nstan skert att ngon av rnarna tar sig ver disken och in till personalen. Det hnder i 80 procent av fallen. I nstan hlften av dessa tvingar de ven till sig tilltrde till valvet. Detta frfarande r sledes mer ovanligt nr det gller ensamrnaren. I den nst mest planerande kategorin (B. Maskerad skjutvapenfrsedd ensamrnare) sker det nd i drygt 40 procent av fallen och i en fjrdedel av dessa skaffar rnaren sig tilltrde till valvet. Nr det dremot gller den minst planerande kategorin rn (E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen) r sannolikheten liten fr att ngon tar sig ver disken. Detta sker endast i 12 procent av fallen. Det br hr noteras att dessa rnare, ven om de inte har skjutvapen, ofta har ngon annan typ av vapen. Eftersom det finns ett samband mellan organiseringsgraden och hur vanligt det r att rnarna tar sig ver disken, borde en konsekvens av den kade organiseringsgraden vara att detta beteende blivit ngot vanligare under senare delen av 1990-talet. S har ocks blivit fallet bde vid bankoch postrn. Resultatet kan ocks sgas tala fr att det med ren blivit svrare att komma t pengarna framfr disken.
SKADEGRELSE FREKOMMER IBLAND

Olika former av skadegrelse frekommer frhllandevis sllan (bilaga, tabell 9), men r ngot vanligare vid postrn n vid bankrn. Det har frekommit i 14 respektive 7 procent av dessa rn. I de fall rnarna slog snder ngot var det oftast en ruta till lokalen. ven skadegrelse r betydligt vanligare vid vrdetransportrn dr det frekom i en tredjedel av fallen.

26

DET EKONOMISKA UTBYTET R STRST VID VRDETRANSPORTRN

Det ekonomiska utbytet ligger p en lgre niv fr postrnen (median = 36 270 kr) n fr bankrnen (median = 70 000 kr). Vid vrdetransportrn (median = 500 000 kr) rr det sig om betydligt strre belopp (tabell 8). Bortfallet, som r stort nr det gller denna uppgift, varierar mellan 50 och 77 procent. Eftersom det finns risker fr en viss selektion, exempelvis mot strre belopp, nr det gller bortfallet br dessa resultat tolkas med viss frsiktighet. Mnstret att vrdetransportrnen ger det genomsnittligt strsta utbytet och att bankrnen i genomsnitt ger strre utbyte n postrnen skulle dock skerligen st sig ven om uppgifter fanns om samtliga fall.
Tabell 8. Byte i pengar, fullbordat bank-, post- och vrdetransportrn. Belopp Bankrn N (%) 61 (21) 55 (19) 107 (37) 38 (13) 14 (5) 15 (5) 290 (100) 2004 460 787 70 000 291 (50) Postrn N (%) 60 (32) 54 (29) 46 (25) 20 (11) 2 (1) 3 (2) 185 (100) 2071 937 723 36 270 189 (51) Vrdetransportrn N (%) 1 2 (8) 3 (12) 8 (32) 4 (16) 5 (20) 2 (8) 25 (100) 2012 867 000 500 000 79 (77)

120 000 21 00050 000 51 000200 000 201 000500 000 501 0001 000 000 1 001 0005 000 000 5 001 00015 000 000 Total N (%) Variation Median Framkommer ej

Ser man till graden av organisering av bank- och postrn framkommer ett tydligt samband mellan organisering och ekonomiskt utbyte. Detta innebr att ju mer organiserade rnen r desto strre r det ekonomiska utbytet. Ett resultat som skerligen ocks skulle st sig om uppgifter utifrn det stora bortfallet funnits tillgngliga (se ovan). P grund av det stora bortfallet i denna faktor har det inte varit mjligt att empiriskt studera frndringen ver tid i detta avseende.
RNARE FLYR OFTAST MED BIL

I majoriteten av bank- och postrnen flyr grningsmannen med bil (48 respektive 38 procent) eller till fots (34 respektive 46 procent) (bilaga, tabell 10). Vid vrdetransportrn flyr majoriteten av grningsmnnen med bil.7 Man kan dock inte med skerhet sga om de som flydde till fots inte hade haft ngon annan typ av frdmedel, till exempel en bil, placerad p ngon annan plats. Resultaten tyder dock p att det r frhllandevis hga andelar av bank- och postrnarna som flyr till fots, vilket ger en antydan om vikten av att frkorta tiden frn det att polisen larmas till det att polis r p plats. Mjligheterna att gripa denna typ av rnare torde i hg grad sammanhnga med dessa tidsrymder.

Det br noteras att det i denna studie freligger ett frhllandevis hgt (cirka 30 procent) bortfall p denna variabel. Detta innebr att resultaten br tolkas med viss frsiktighet.

27

Det r inte s vanligt att rnaren grips redan p platsen. Det gr hrvid av naturliga skl en tydlig skiljelinje mellan rnare med respektive utan skjutvapen. Vid 3 procent av de rn dr skjutvapen frekommer grips ngon rnare p platsen. Motsvarande andel nr skjutvapen inte frekommer r 14 procent. Flyktsttet varierar i hg grad efter graden av organisering. Vid de mest vlorganiserade rnen (A. Flera maskerade rnare med skjutvapen) r det nstan skert att rnarna tar sig frn platsen med bil eller motorcykel; detta sker i nrmare fyra femtedelar av fallen. Nr det gller de minst organiserade rnen (E. Omaskerade rnare utan skjutvapen) r frhllandet det omvnda; tre fjrdedelar lmnar platsen till fots. ven bland andra mindre organiserade rnare (D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen) r det vanligt att man flyr till fots, 73 procent. Det kan sledes vara klokt att redan i ett initialt skede vidta tgrder utifrn dessa frutsttningar. De tre faktorer som hr anvnts som mtt p organiseringsgraden r ju knda i ett tidigt skede vid rnsituationen. Att flyktsttet p detta stt sammanhnger med graden av organisering har ven visats i andra studier (Maree, 1999). Enligt Rrhus (2000) ger flyktsttet ven en viss indikation p hur vl rnarna knner till omrdet omkring banken. Den kade organiseringsgraden vid rnen under senare delen av 1990talet har medfrt att det blivit mindre vanligt att rnare flyr till fots eller per cykel och vanligare att man flyr med bil eller motorcykel.

Var sker rnen?

VRDETRANSPORTRNEN R KONCENTRERADE TILL STOCKHOLMSOMRDET

En stor del av rnen sker i Stockholmsomrdet. Majoriteten av vrdetransportrnen (68 procent) sker i Stockholms ln (tabell 9). Fr bank- och postrnen dremot finns inte samma stora koncentration till Stockholms ln; 38 respektive 45 procent skedde i huvudstadslnet. Det rr sig dock fortfarande om en relativt stor verrepresentation med hnsyn tagen till befolkningen. (Cirka 20 procent av landets invnare bor i Stockholms ln.) Ser man till de tv vriga storstadslnen, Skne och Vstra Gtaland, ligger andelen bank- och postrn i niv med deras befolkningsandel medan det finns en stor underrepresentation nr det gller vrdetransportrn.
Tabell 9. Geografisk frdelning fr bank-, post- och vrdetransportrn, i procent. Ln Bankrn N (%) 256 86 71 260 673 17 (38) (13) (11) (39) (100) (2) Postrn N (%) 266 76 76 175 593 10 (45) (13) (13) (29) (100) (2) Vrdetransportrn N (%) 92 5 6 32 135 (68) (4) (4) (24) (100) -

Stockholm Skne Vstra Gtaland Lnen utanfr storstadslnen Total N (%) Framkommer ej

28

Nr det gller postrnen finns inga strre regionala skillnader i tillvgagngsstt och flyktstt mellan storstad och landsbygd (Stockholm respektive lnen utanfr storstadslnen). Dremot framkommer skillnader i dessa avseenden nr det gller bankrnen. Den regionala strukturen pverkar det stt p vilket man flyr frn banken. Ungefr hlften av rnarna i Stockholms ln flydde till fots, vilket kan jmfras med knappt en femtedel i lnen utanfr storstadslnen. Det r naturligtvis utifrn grningsmnnens synpunkt mindre vlbetnkt att frska fly till fots i glesbygden n det r i exempelvis Stockholms innerstad. Drfr r det betydligt vanligare att rnare flyr med bil i vriga landet jmfrt med i Stockholm (66 respektive 27 procent). Under senare delen av 1990-talet minskade bankrnen i samtliga ln. Minskningen var dock ptagligt strre i Stockholms ln n i lnen utanfr storstadslnen. Den procentuella minskningen av bankrnen i Stockholms ln var s stor som 74 procent, vilket kan jmfras med 44 procent fr lnen utanfr storstadslnen.
MER VLORGANISERADE RN UTANFR STORSTADSLNEN

Sett till hela 1990-talet r det skillnader i organiseringsgrad mellan de bankrn som begs i Stockholms ln och de som sker utanfr storstadsregionerna. Rnen utanfr storstadsregionerna var generellt sett mer vlorganiserade. Detta framgr av tabell 10 dr bankrnen i Stockholms ln jmfrs med bankrnen i lnen utanfr de tre storstadslnen med avseende p organiseringsgradsindexet.
Tabell 10. Organiseringsgradsindex fr bankrn i Stockholms ln respektive lnen utanfr de tre storstadslnen. Perioden 19902000. Kategorier Stockholms ln N A. Flera maskerade rnare med skjutvapen B. En maskerad rnare med skjutvapen C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen Totalt 63 83 23 9 36 214 % 29 39 11 4 17 100 Lnen utanfr storstadslnen N % 100 59 15 10 19 203 49 29 7 5 9 100

Bankrnen med den hgsta graden av organisering (A) utgr hlften av bankrnen i lnen utanfr storstadslnen jmfrt med en tredjedel i Stockholms ln. I stllet r bankrnen med den lgsta graden av organisering (E) vanligare i Stockholms ln.
REGIONAL UTJMNING AV ORGANISERINGSGRADEN

Av tabell 11 framgr att det skett en relativt ptaglig regional frndring av organiseringsgraden. De mest organiserade rnen (A) har i stort sett frdubblat sin andel i Stockholms ln samtidigt som de mindre organiserade rnen (CE) minskat avsevrt. De har i princip nstan frsvunnit i Stockholms ln. Det har sledes skett en utjmning mot att organiseringsgraden

29

(den genomsnittliga) i Stockholms ln nrmat sig den i lnen utanfr storstadslnen. Fortfarande r rnen i lnen utanfr storstadslnen genomsnittligt mer vlorganiserade n rnen i Stockholms ln. Skillnaderna har dock minskat ganska ptagligt.
Tabell 11.Organiseringsgradsindex fr bankrn, procent, antal och procentuell minskning. Kategorier 1990-1994 N % 1995-2000 N % Procentuell minskning

Stockholm ln: A, Flera maskerade rnare med skjutvapen 46 B. En maskerad rnare med skjutvapen 66 C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen 21 D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen 9 E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen 32 Totalt 174 Lnen utanfr storstadslnen: A. Flera maskerade rnare med skjutvapen 64 B. En maskerad rnare med skjutvapen 43 C. En eller flera omaskerade rnare med skjutvapen 9 D. En eller flera maskerade rnare utan skjutvapen 7 E. En eller flera omaskerade rnare utan skjutvapen 13 Totalt 136

(26) (38) (12) (5) (18)

17 17 2 0 4 40

(43) (43) (5) (0) (10)

63 74 90 100 88 77

(47) (32) (7) (5) (10)

36 15 6 3 6 66

(54) (23) (9) (4) (9)

44 60 58 57 54 51

30

Orsaker till minskningen

Hypoteser
Nr det gller frklaringar till den dramatiska minskningen av bank- och postrn under andra hlften av 1990-talet har frmst tre mjliga frklaringar diskuterats. Den frsta r att bankerna gjorts skrare och drmed blivit svrare att rna. Den andra hypotesen r att minskningen r en konsekvens av att antalet bank- och postkontor i landet har minskat, det vill sga det har blivit frre objekt att rna. Den tredje hypotesen r att nedgngen beror p att polisen under frsta delen av 1990-talet lyckades gripa ett antal hgaktiva ligor som specialiserat sig p bank- och postrn. Det kan naturligtvis vara s att samtliga dessa tre frndringar bidragit till nedgngen i antalet bank- och postrn. Huvudfrgan r i s fall snarare vilken av frndringarna som r den dominerande frklaringen. Nedan beskrivs bakgrunden till dessa tre hypoteser.
KAT SKYDD SEDAN MITTEN AV 1990-TALET

Som en konsekvens av den stora kningen av rnen under brjan av 1990talet intensifierades det preventiva arbetet avseende bank- och postkontor under mitten av 1990-talet. Det var i brjan av 1990-talet som den s kallade Rnpreventionsgruppen bildades. I denna ingick representanter fr banker, polisen och fackliga organisationer. r 1993 lmnade gruppen frslag och rekommendationer till frbttring av det fysiska skyddet och till hur arbetsrutinerna p bank- och postkontor kunde frndras fr att minska risken fr rn. Gruppen freslog ven personalutbildning fr att de anstlldas skerhet. De skerhetshjande tgrder som freslogs var bland annat tidls, dagls, uttagsbegrnsningar, sedelutmatare och videovervakning.
TIDLS

Att anvnda tidls innebr att kontoret har lsta vrdefrvar, kassor, valv med mera och att man har en frinstlld tidsrymd frn det ppning begrts till dess att upplsning sker. Den frinstllda tidsperioden kan inte pverkas av den som begr ppning.
DAGLS

Dagls innebr att det finns en lst entrdrr, oftast kombinerad med ringklocka och dessutom en entrsluss. Entrdrren kan ppnas med fjrrppning.
UTTAGSBEGRNSNINGAR

Uttagsbegrnsningar kan ven ha rnfrebyggande effekter. tgrden innebr att uttag av strre belopp ska frhandsaviseras till banken. Bankens uttagsberedskap kan drigenom minskas, vilket medfr att ven kassahllningen kan minskas. Det potentiella rnbytet nedbringas drmed.

31

SEDELUTMATARE

Nr sedelutmatare anvnds frvaras kontanterna i en lst behllare. Pengar kan d enbart fs ut i samband med en bofringstransaktion. ven om Rnpreventionsgruppens frslag kom redan r 1993 drjde det ett par r innan de fick ett ordentligt genomslag. Samtal med skerhetsansvariga inom bank- och postvsendet visar att det var frst under mitten av 1990-talet som man mer aktivt kom att arbeta fr att minska rnen och drmed i strre omfattning brjade anvnda de olika skyddstgrderna. En central tgrd, enligt uppgiftslmnarna, var infrandet av tidls. ven om tidls frekom redan tidigare fanns inga rekommendationer om att infra det. En annan tgrd, kameravervakning fanns ocks tidigare, men det var frst under mitten av 1990-talet som man brjade anvnda kameravervakning med video. En annan central tgrd i det frebyggande arbetet r utbildning och information till personal. Bankerna bestmmer centralt nr och var man br stta in dessa tgrder. tgrderna infrs enligt skerhetsansvariga utifrn en riskanalys som avgr vilka kontor som ligger i riskzonen fr rn. Posten hade under 1990-talet (nu r organisationen frndrad) en central skerhetsavdelning dr man faststllde skerhetspolicyn. Det operativa skerhetsarbetet genomfrs p regionniv under regionchefens ansvar medan postmstaren ansvarar fr skerheten p enskilda postkontor. De direktiv som tas p central niv r rekommendationer. En viktig del i postens skerhetsarbete under 1990-talet r, liksom i bankernas, utbildning av personal. Tidls och sedelutmatare r tgrder som ven posten infrt successivt. Det fysiska skyddet vid bank- och postkontor har sledes genomgtt en generell frstrkning, vilket innebr att det blivit svrare att genomfra bank- och postrn. Den konsekvens detta kan antas f p potentiella grningsmn torde frmst vara den upplevda kningen av svrighetsgraden nr det gller att genomfra ett bank- eller postrn. Risken att misslyckas knns strre samtidigt som det mjliga utbytet minskat.
ANTALET BANK- OCH POSTKONTOR MINSKAR

En annan faktor som kan ha pverkat bank- och postrnens utveckling r den s kallade exponeringsfaktorn, det vill sga antalet bank- och postkontor. Bde antalet bank- och postkontor (i egen regi) har minskat under 1990-talet (tabell 12). r 1990 fanns 3 251 bankkontor, r 2000 fanns 2 026 bankkontor kvar. Minskningen av postkontor har varit n mer ptaglig. r 1990 fanns det 1 934 postkontor i egen regi, det vill sga exklusive butiker som inrymmer postverksamhet p entrepenad. r 2000 hade antalet postkontor i egen regi reducerats till 851.

32

Tabell 12. Antal bank- och postkontor under 1990-talet. r 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Bank 3 251 3 061 2 910 2 835 2 690 2 601 2 527 2 522 2 195 2 140 2 026 Postkontor i egen regi 1 934 1 882 1 773 1 473 1 341 1 289 1 177 1 075 1 019 922 851

Klla: Svenska bankfreningen och Postens rsredovisning fr respektive r.

REDUCERANDET AV POTENTIELLA GRNINGSMN

Hypotesen om att nedgngen skulle bero p att polisen under den frsta delen av 1990-talet grep ett antal relativt professionella rnargng har framfrts i en tidigare diskussion om orsakerna till minskningen (Andersson, 2001).

En teoretisk referensram
De tre hypoteserna om orsakerna till bank- och postrnens minskning kan ses utifrn det s kallade rutinaktivitetsperspektivet (Cohen och Felson, 1979). Rutinaktivitetsperpektivet r en kriminologisk teori som ofta anvnds fr att frklara denna typ av frgor. Utgngspunkten fr att ett brott ska begs r enligt teorin att det finns: en motiverad grningsman ett lmpligt offer och frnvaro av kapabla vktare. Det centrala fr att ett brott ska komma till stnd r enligt teorin att dessa tre komponenter sammanfrs i tid och rum. Sker det ngon frndring i frekvensen eller frekomsten av dessa faktorer frndras ven sannolikheterna fr att ett brott ska ga rum. Motiverade grningsmn kan i detta sammanhang sgas vara individer i samhllet som r i stnd att beg dessa grova rn. Lmpliga offer r bank- och postkontor i landet och kapabla vktare kan sgas vara det skydd som finns inom kontoren. Sett till de tre hypoteserna stmmer dessa vl in i detta teoretiska ramverk. Att bank- och postkontoren frstrkt sitt skydd mot rn kan sgas innebra en minskad frnvaro av kapabla vktare. Minskningen av antalet bank- och postkontor innebr att antalet lmpliga offer har minskat och det faktum att polisen grep ett antal professionella rnargng innebr en reducering av antalet motiverade grningsmn. Samtliga tre frndringar gr i en riktning som utifrn teorin ska medfra att det sker frre sammanfringar av de tre komponenterna, det vill sga sannolikheten fr att ett

33

bank- eller postrn ska komma till stnd har minskat. I och med det ska sledes frndringarna ha medfrt att antalet bank- och postrn minskar, vilket ju ocks skett. En fljdfrga r dock vilken av faktorerna som mest bidragit till minskningen.

Analys av orsaker
Fr att inledningsvis analysera frgan om vilken av de tre faktorena som har strst del i den minskning som skett kan en terblick p utvecklingskurvan (fig. 1) ge viss vgledning. Nivn nr det gller antalet bankoch postrn var hg, men relativt konstant under den frsta delen av 1990talet. Frst drefter kom den ptagliga minskningen. Detta utvecklingsmnster skulle frmst ge std t hypoteserna om den kade skerheten som orsak och gripandet av hgfrekventa rnargng. I fallet med den kade skerheten genomfrdes ju tgrderna frmst under ren 19931994, varefter den ptagliga minskningen kom. P samma stt kan utvecklingskurvan ge std fr gripandet av rnargng i brjan av 1990-talet. Dremot fr hypotesen om minskningen av antalet bank- och postkontor som orsak smre std vid denna typ av analys. Minskningen av antalet objekt har ju skett successivt under hela 1990-talet, varfr minskningen av bank- och postrnen i s fall borde varit mer kontinuerlig under hela decenniet. Man skulle mjligen kunna tnka sig att en effekt av ett minskat antal objekt tidsfrskjuts, att det tar ngra r innan den pverkar. Det r dock svrt att hitta starka motiv fr en sdan effekt. Om man ser till de vriga nordiska lnderna ges ven visst std fr det kade skerhetsarbetet som orsak till nedgngen. Finland har haft i stort sett samma utveckling av antalet bank- och postrn som Sverige; en relativt kraftig uppgng frn slutet av 1980-talet och fram till brjan av 1990-talet varefter rnen minskade ptagligt. ven i Finland fick den kraftiga uppgngen till fljd att skerhetsarbetet intensifierades under frsta delen av 1990-talet. Danmark har dremot haft en annan utveckling. Dr har bankrnen fluktuerat kring en konstant niv under 1990-talet.
DEN KADE ORGANISERINGSGRADEN

En annan ingng i analyserna r att diskutera utifrn de frndringar som skett med hnsyn till bank- och postrnens grad av organisation. Det har allts varit de minst organiserade rnen som minskat mest samtidigt som minskningen varit betydligt mindre fr de mest organiserade rnen. En rimlig utgngspunkt r att om den kade skerheten hos bank- och postkontoren har varit orsak till minskningen s borde bankrnen minska verlag, vilket ocks skett (tabell 7). Fr denna hypotes talar ocks det faktum att minskningen i antalet rn varit som strst fr de minst organiserade rnen. Nr genomfrandet av rnen frsvras br de minst organiserade rnen pverkas mest eftersom det d krvs mer fr att kunna lyckas. Inom kriminologin r det ocks knt att situationella tgrder tenderar att pverka s kallade tillfllesbrottslingar i hgre grad n exempelvis vanebrottslingar (Wikstrm, 1994).

34

Emellertid kan samma effekt uppst om det minskade antalet kontor har frorsakat minskningen, men d av andra orsaker. Det r inte rimligt att tro att ett minskat antal bank- eller postkontor kontor i ngon hgre grad pverkar rnfrekvensen hos mer professionella och bilburna rnare. Dremot borde frekvensen av mer oorganiserade rn minska eftersom dessa kan antas vara mer lokalt betingade och grningsmannen ofta flyr till fots eller med cykel. Nr det gller den tredje hypotesen, det vill sga den polisira reduktionen av ett antal professionella gng, torde denna mot bakgrund av resultaten i tabell 7 endast kunna frklara en mindre del av minskningen. Effekten borde hr frmst bli synbar i den mest professionella gruppen (A) i tabell 7. Om man gjorde det hypotetiska antagandet att hela minskningen i den kategorin skulle ha sin grund i den polisira reduktionen skulle nd bara cirka en fjrdedel av minskningen av antalet bank- och postrn mellan de tv perioderna kunna tillskrivas denna hypotes. Nu r det ett orealistiskt antagande att samtliga brott som frsvunnit i kategorin A skulle tillskrivas detta. Den kade skerheten torde ju pverka ven denna grupp. Effekterna av den polisira reduktionen kan allts antas vara betydligt mindre n en fjrdedel av minskningen.
REGIONAL ANALYS

En viktig del i orsaksanalyserna r hur frndringsmnstret sett ut regionalt. (I dessa analyser studeras enbart bankrnen eftersom ndvndiga uppgifter saknats fr analys av postrnen.) Under senare delen av 1990-talet minskade bankrnen i samtliga ln men minskningen var ptagligt strre i Stockholms ln n i lnen utanfr storstadslnen (bilaga, tabell 11). Den procentuella minskningen av bankrnen i Stockholms ln var s stor som 74 procent, vilket kan jmfras med 44 procent fr lnen utanfr storstadslnen (bilaga, tabell 11. Att det r skerhetstgrderna och inte det minskade antalet bankkontor, som r den dominerande frklaringen till minskningen understryks av att det r i lnen utanfr storstadslnen som antalet bankkontor minskat som kraftigast. Reduktionen av bankkontor i Stockholms ln, dr allts bankrnen minskat mest, har varit mindre. Hade faktorn ett minskat antal kontor dominerat borde detta allts ftt konsekvenser i en motsatt riktning, det vill sga en strre minskning i lnen utanfr Stockholms ln. Dessutom r det s att skerhetsarbetet varit mest ptagligt i Stockholms ln (se ovan). Ett ytterligare belgg fr att det r den kade skerheten som varit den dominerande orsaken till minskningen av bank- och postrn erhlls om regionala frndringar relateras till frndringar i organiseringsgraden. (ven hr studeras enbart bankrnen). Antalet bankrn per bankkontor lg under brjan av 1990-talet p en betydligt hgre niv i Stockholms ln n i lnen utanfr storstadsregionerna. Rnrisken fr bankkontoren i Stockholms ln var drmed betydligt strre n i exempelvis lnen utanfr storstadslnen. Eftersom riskanalyser lg till grund fr var tgrder sattes in ska detta ha inneburit att tgrderna varit mer omfattande i Stockholms ln. Den kade skerheten har sledes varit mer ptaglig i Stockholms ln.

35

Resultaten i tabell 11 visar p att det finns stora regionala skillnader med avseende p hur antalet bankrn med olika grad av organisering frndrats. Det r mycket tydligt s att de mindre organiserade rnen minskat i betydligt hgre grad i Stockholms ln, dr de nstan frsvunnit, n vad fallet r i lnen utanfr storstadslnen. Eftersom en kade skerhet kan frvntas sl hrdast mot de mindre organiserade rnen och eftersom skerheten kat mest i Stockholms ln, talar det regionala frndringsmnstret ytterligare fr att den kade skerheten r den frmsta orsaken till minskningen. Slutsatsen r sledes att den alltigenom dominerande orsaken till att bank- och postrnen minskat s kraftigt under 1990-talet r den kade skerheten vid bank- och postkontoren.

verflyttningseffekter
BANKRNEN HAR INTE FLYTTAT TILL LANDSORTEN

En verflyttningseffekt som diskuterats nr det gller bankrn, r om den mer ptagliga kningen av skerheten vid kontoren i Stockholms ln skulle leda till att rnarna flyttade ut sin verksamhet utanfr storstadsregionerna. Denna hypotes fr inte ngot direkt std i data. Den kategori rnare som skulle kunna antas flytta ut sin verksamhet r de mer professionella, och drmed bilburna, rnarna. Ser man till antalssiffrorna i tabell 11 finns det dock inte ngot som direkt tyder p att det skulle ha skett en sdan utflyttning. De mest organiserade rnen har minskat med 63 procent i Stockholms ln, men samtidigt har det nstan skett en halvering av dessa rn ven i lnen utanfr storstadslnen. Om det skett en viss utflyttning under 1990talet kan det sledes knappast handla om ngra strre omfrdelningar. Resultatet ger sledes inga direkta indikationer p att de mer planerande rnarna flytt storstadsregionen fr att beg rn p landsbygden.
VERFLYTTNING TILL ANDRA TYPER AV RN

Enligt Andersson (2001) skulle det kunna vara s att bankboxsprngningar och vrdetransportrn i viss mn kommit att erstta de minskande bankoch postrnen. Det har ven diskuterats om det skulle kunna vara s att det finns en eventuell verflyttningseffekt frn bankrn till butiksrn (Ahlberg, 1998). I en relativt ny studie om butiksrn gr det att dra slutsatsen att det kan ha skett en viss verflyttning frn bank- och postrn till rn av vissa speciella butiker som hanterar stora vrden, till exempel ur- och juvelerarbutiker (BR, 2002). ven om dessa, relativt ovanliga former av butiksrn, kat ganska kraftigt och det sannolikt drmed skett en viss verflyttning, s r uppgngen antalsmssigt marginell i jmfrelse med det stora antalet bankrn som frsvunnit under senare delen av 1990-talet. Den marginella verflyttningen har dock inneburit kraftiga kningar av antalet rn mot guldsmeder och urmakare. En annan frga i underskningen var om det gick att finna tendenser till att det skett verflyttningar frn bank- och postrn, som allts minskat, till

36

de kande vrdetransportrnen. Analyser p individniv tyder p att sdana verflyttningar sannolikt8 existerar, men att det i s fall inte rr sig om s stora verflyttningseffekter. Av dem som registrerats fr vrdetransportrn har 12 personer (cirka 10 procent) tidigare registrerats fr bankeller postrn. ven om observationsperioden r begrnsad och knappt hlften av bank- eller postrnen klaras upp ger nd inte resultaten ngon antydan om att verflyttning frn de minskade bank- och postrnen skulle vara ngon mer ptaglig orsak till att vrdetransportrnen kade i slutet av 1990-talet. Till saken hr ocks att det i frsta hand r de mer oprofessionella rnarna som frsvunnit, det vill sga grningsmn som troligen inte ger sig p de mer svrhanterliga vrdetransportrnen. Det r emellertid viktigt att ppeka att en verflyttningseffekt ocks kan ske genom att personer som fr frsta gngen beslutar sig fr att beg dessa typer av rn, i hgre grad n tidigare tenderar att vlja vrdetransportrn fre bank- eller postrn. Det har dock inte funnits ngon mjlighet att underska detta.

Att en person begr ett vrdetransportrn efter att tidigare begtt ett bank- eller postrn mste inte skert innebra att det skett en verflyttning.

37

Avslutande diskussion
Antalet bank- och postrn har minskat ptagligt under 1990-talet. Resultaten i denna underskning visar att det i frsta hand r de tgrder som vidtagits fr att ka bankers och postkontors skydd mot rn som har givit effekter. Naturligtvis kan ven minskningen av antalet tillgngliga objekt (bank- och postkontor) i ngon mn ha bidragit, men i s fall i avsevrt mindre grad. Det faktum att polisen grep ett antal frekventa och professionella rnargng i brjan av 1990-talet, har naturligtvis pverkat bankoch postrnsfrekvensen, men det r ingen huvudsaklig frklaring till nedgngen. En konsekvens av minskningen i antalet rn har blivit att de kvarvarande bank- och postrnen genomsnittligt sett r ngot mer vlorganiserade n tidigare. En effekt man br ha i tanke nr det gller tgrder fr att ka personalens skerhet. Samtidigt har frndringen frt med sig att vld i form av skottlossning eller fysiskt vld har anvnts mindre. En trolig frklaring till detta r att utbildning av bank- och postpersonal givit effekter. Det finns vissa belgg fr att verflyttningseffekter har frekommit, men inte i ngon strre omfattning. Vissa av de knda (misstnkta) vrdetransportrnarna har tidigare begtt bank- och postrn, men det gller bara ett tiotal individer. En underskning av butiksrn (BR, 2000) visar p en kraftig kning av rn mot butiker som hanterar stora vrden (urmakare och guldssmeder), men ven hr r omfattningen antalsmssigt relativt liten. Dremot, sett utifrn rnen mot urmakare och guldsmeder, har i s fall verflyttningen medfrt kraftiga kningar. Hypotesen att det skulle skett en utflyttning frn bankkontor i Stockholms ln, dr skerhetsarbetet varit mer omfattande, och till landsorten fr inte ngot direkt std i underskningen. Dremot kan en sdan utflyttning ha skett i ett tidigare skede, det vill sga fre 1990-talet. Underskningen visar ven att de bankrn som begs p landsorten har en genomsnittligt hgre grad av organisering n de som sker i exempelvis Stockholms ln. I och med de tgrder som vidtagits har utvecklingen dock gtt mot en utjmning i detta avseende. Den framtida utvecklingen r sannolikt att bank- och postkontor grs allt skrare. Hanteringen av pengar kan exempelvis frvntas minska n mer. Detta gr det sannolikt att bank- och postrnen successivt kommer att minska ven i framtiden. Vissa bakslag i form av kningar kommer att ske beroende p att brottslingar brukar finna metoder att vervinna nya hinder. Dessa kningar kan sannolikt bli temporra eftersom de brister i skerheten som d uppdagas kan antas bli tgrdade. Denna utveckling innebr att de rn som nd sker kommer att vara mer och mer vlorganiserade. De utfrs av en grupp av grningsmn som blir alltmer professionella, vilket r viktigt att ha i tanke nr det gller utbyggnaden av skyddstgrder. Dessa mste ju hela tiden vgas mot personalens och kundernas skerhet.

38

Referenser
Ahlberg, J. (1998). Rn. I: Ahlberg, J. (red). Brottsutvecklingen i Sverige 19951997. BR-rapport 1998:2. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Fritzes. Andersson, T. (2001). Rn. I: Ulriksson, B. (red). Brottsutvecklingen i Sverige 19982000. BR-rapport 2001:10. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Fritzes. Brottsfrebyggande rdet (2000). Strategiska brott. Vilka brott frutsger en fortsatt brottskarrir? BR-rapport 2000:3. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Fritzes. Brottsfrebyggande rdet (2002). Butiksrn. BR-rapport 2002:16. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Fritzes. Cohen, L. E. och Felson, M. (1979). Social change and crime rate trends: A routine activity approach. American Sociological Review, 44: 588608. Maree, A. (1999). Bank robbery in South Africa: The crime and the criminal. Security Journal: 5361. Rrhus, K. (2000). Ranare. En studie av raneres tenkemte og mentalitet. PHS Forskning 2000:2. Oslo: Polishgskolan. Van Koppen, P. J. och Jansen, R. W. J. (1999). The time to rob: Variations in time of number of commercial robberies. Journal of Research in Crime and Delinquency, 36: 729. Vardalis, J. och Cox, T. C. (1998). A descriptive analysis of bank robberies in Dade Country, Florida, during 1994. Journal of Security Administration, 21:118. Wikstrm, P-O. H. (1994). Brott, brottsprevention och kriminalpolitik. I: Wikstrm, P-O. H., Ahlberg, J. och Dolmn, L. (red). Brott, brottsprevention och kriminalpolitik. BR-rapport 1994:1. Stockholm: Brottsfrebyggande rdet. Fritzes.

39

Bilaga. Tabeller
Tabell 1.Typ av maskering (frekomst, bland dem som anvnt maskering) vid bank-, post- och vrdetransportrn. Maskering Bankrn N (%) 338 (76) Postrn N (%) 282 (73) Vrdetransportrn N (%) 68 (76)

Hel ansiktsmask (strumpa, rnarluva och dyl.) gonmask (ven skidglasgon) Del av ansikte (halsduk, kapuschong o dyl) Mc-hjlm Peruk/lsskgg vrigt Total N

45

(10)

43

(10)

10

(11)

43

(10)

50

(13)

10

(11)

14 2 19 455

(3) (0,4) (4)

16 2 19 399

(4) (0,5) (5)

9 3 7 97

(14) (8) (7)

Tabell 2. Bank-, post- och vrdetransportrn frdelat p mnad. Mnad Bankrn N (%) 54 51 46 50 59 54 79 62 64 59 55 52 685 5 (8) (7) (7) (7) (9) (8) (11) (9) (9) (9) (8) (7) (100) (1) Postrn N (%) 57 53 52 44 36 46 57 31 49 60 55 61 601 2 (9) (9) (9) (7) (6) (8) (9) (5) (8) (10) (9) (10) (100) (0,3) Vrdetransportrn N (%) 5 8 8 6 11 8 11 12 15 12 16 22 134 1 (4) (6) (6) (4) (8) (6) (8) (9) (11) (9) (12) (16) (100) (0,7)

Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Total N (%) Framkommer ej

40

Tabell 3. Bank-, post- och vrdetransportrn frdelat p dag. Dag Bankrn N (%) 109 135 110 161 141 4 1 661 29 (16) (21) (17) (24) (21) (0,6) (0,2) (100) (4) Postrn N (%) 92 115 111 98 134 36 0 586 17 (16) (20) (19) (17) (23) (6) Vrdetransportrn N (%) 41 17 13 25 29 3 3 131 4 (31) (13) (10) (19) (22) (2) (2) (100) (3)

Mndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lrdag Sndag Total N (%) Framkommer ej

(100) (3)

Tabell 4. Bank-, post- och vrdetransportrn frdelat p klockslag. Klockslag Bankrn N (%) 37 84 119 71 65 70 129 27 19 43 2 5 671 19 (5) (13) (18) (11) (10) (10) (19) (4) (3) (6) (0,3) (1) (100) (3) Postrn N (%) 39 45 63 49 32 46 35 40 66 98 74 8 595 8 (7) (8) (11) (8) (5) (8) (5) (7) (11) (16) (12) (1) (100) (1) Vrdetransportrn N (%) 24 9 11 10 7 4 15 7 4 5 16 19 131 4 (18) (7) (8) (8) (5) (3) (11) (5) (3) (4) (12) (14) (100) (3)

00.00-08.59 09.00-09.59 10.00-10.59 11.00-11.59 12.00-12.59 13.00-13.59 14.00-14.59 15.00-15.59 16.00-16.59 17.00-17.59 18.00-18.59 19.00-23.59 Total N (%) Framkommer ej

41

Tabell 5. Hottyp vid bank-, post- och vrdetransportrn. Hottyp Bankrn N (%) 68 22 42 406 3 14 48 28 567 123 (12) (34) (66) (72) (0,5) (2) (8) (5) (100) (18) Postrn N (%) 73 16 49 357 2 18 44 32 526 77 (14) (25) (75) (68) (0,4) (3) (8) (6) (100) (13) Vrdetransportrn N (%) 0

Hot via lapp Hot med vapen Hot utan vapen Muntligt hot och hot med vapen Hot via telefon Visande av vapen Muntligt hot utan vapen vrigt Total N (%) Framkommer ej

93 0 3 2 7 105 -

(89) (3) (2) (9) (100)

Tabell 6. Skottlossning i de fall dr skjutvapen frekommit, vid bank-, post- och vrdetransportrn. Skottlossning Bankrn N (%) Postrn N (%) Vrdetransportrn N (%)

Skottlossning Nej Ja Total N (%) Framkommer ej

442 39 (8) 481 21

(92)

373 37 (9) 410 14

(91)

95 8 (8) 103 1

(92)

(100) (4)

(100) (3)

(100) (0,9)

Skottlossning mot vad? (frekomst, bland dem som skjutit) Personal Kunder Kamera Fnster/kassalucka Polis Vktare vrigt Total N

2 0 13 5 3 0 22 39

(5) (33) (13) (8) (56)

3 3 2 10 4 0 24 38

(8) (8) (5) (26) (10) (62)

2 0 0 2 1 3 6 10

(20)

(20) (10) (30) (60)

42

Tabell 7. Fysiskt vld vid bank-, post- och vrdetransportrn. Fysiskt vld Bankrn N (%) Postrn N (%) Vrdetransportrn N (%)

Fysiskt vld Nej Ja Total N (%) Framkommer ej

521 80 601 89

(87) (13) (100) (13)

438 112 550 53

(80) (20) (100) (9)

79 37 116 19

(68) (32) (100) (14)

Typ av fysiskt vld (frekomst, bland dem som anvnt fysiskt vld) Tagande av gisslan 4 (5) Inlsning 3 (4) Fjttring 12 (15) Knuff/slag/spark lindrigt 25 (31) Knuff/slag/spark grovt (blodvite) 14 (17) Hot 18 (22) vrigt 16 (20) Total N 80

3 11 29 33 16 19 22 112

(3) (10) (26) (29) (14) (17) (20)

1 1 10 9 12 6 6 37

(3) (3) (27) (24) (32) (16) (16)

Tabell 8. Var stals pengarna, fullbordade bank- och postrn. Var stals pengarna Bankrn N (%) 84 186 175 19 464 117 (18) (40) (38) (4) (100) (20) Postrn N (%) 67 128 80 29 304 70 (23) (42) (26) (10) (100) (18)

Valv Framfr kassa Bakom kassa vrigt (t.ex. kunder) Total N (%) Framkommer ej

43

Tabell 9. Skadegrelse (slagit snder ngot) vid bank-, post- och vrdetransportrn. Slagit snder ngot Slagit snder ngot Nej Ja Total N (%) Framkommer ej Bankrn N (%) 601 48 649 41 (93) (7) (100) (6) Postrn N (%) 493 82 575 28 (86) (14) (100) (5) Vrdetransportrn N (%) 102 32 134 1 (76) (32) (100) (0,7)

Slagit snder vad? (frekomst, bland dem som slagit snder ngot) Kassalucka/ruta 5 (10) Bakdrr 3 (6) Bildrr/ruta 0 Ruta till lokalen 30 (62) Vrdevska med yxa 0 vrigt 10 (21) Total N (%) 48 (100)

31 7 2 32 0 10 82

(38) (8) (2) (39) (12) (100)

0 0 6 7 16 2 32

(19) (23) (52) (6) (100)

Tabell 10. Flyktstt (frekomst) vid bank-, post- och vrdetransportrn . Flyktstt Bankrn Postrn Vrdetransportrn N (%) N (%) N (%) Till fots Cykel Bil Med vrdetransportfordon Med mc Gripande p brottsplats vrigt Total N Framkommer ej 160 37 225 1 13 26 8 472 218 (34) (8) (48) (0,1) (3) (6) (2) (100) (32) 174 30 144 -9 15 6 378 225 (46) (8) (38) (2) (4) (2) (100) (37) 15 1 69 2 16 1 5 109 26 (14) (1) (63) (2) (15) (1) (5) (100) (19)

Tabell 11. Geografisk frdelning av bank-, post- och vrdetransportrn ver tid. Ln Bankrn Postrn Vrdetransportrn 19901994 19952000 19901994 19952000 19941998 19992000 N (%) N (%) N (%) N (%) N (%) N (%) 203 (43) 62 (13) (9) 53 (27) 24 (12) 27 (14) 93 (47) 197 (100) 158 (45) 44 (13) 49 (14) 99 (28) 350 (100) 108 (44) 32 (13) 27 (11) 76 (31) 243 (100) 35 (59) 4 3 (7) (5) 56 (74) 1 3 (3) (4)

Stockholm Skne

Vstra Gtaland 43

Lnen utanfr storstadslnen 166 (35) Total N (%) 474 (100)

17 (29) 59 (100)

15 (20) 75 (100)

(Chi-tv = 17,56, p = 0,000)

(Chi-tv = ns)

(Chi-tv = ns)

44