http://www.dn.se/DNet/jsp/Crosslink.jsp?

p=DNet&d=191&a=114715
19 Juli 2001, 00:24

"Mnnen i Rosengrd vissnar"

Fr en invandrare kan Sverige framst som paradiset. Den som saknar jobb fr
bidrag. Men arbetslsheten r livsfarlig, srskilt fr en muslimsk man. Han
lper stor risk att frlora anseendet, sjlvknslan och familjen.
Varje muslimsk pojke uppfostras till att arbeta. Att frsrja familjen r
enligt islam en manlig plikt av samma dignitet som att be. Och familjen r i
alla lgen verordnad individen; det r frst och frmst i rollen som
framgngsrik frsrjare som mannen kan tnjuta allmn respekt.
Om han till exempel har flyttat med sin fru och sina barn frn Mellanstern
till Sverige och lever som arbetsls bidragstagare i Rosengrd i Malm eller
i ngon annan av landets invandrartta frorter - d kan han ytligt sett
tyckas ha det vldigt bra. Pengar strmmar in ven om han sitter och fikar
med sina landsmn hela dagarna eller zappar mellan de 70 arabiska
tevekanaler som han ltt kan f in.
Men sysslolsheten frter som syra p hans sjlvknsla. I slktens,
vnnernas och hustruns gon blir han allt mindre vrd. Och fr barnen blir
han allt mindre aktuell som frebild - vem vill ha en arbetsls frlorare
som idol? Kaos rder i hans inre.
Ayoub Chibli knner mnga sdana mn; flera har suttit i hans soffa och
grtit. Han r familjerdgivare inom den muslimska frsamlingen vid den
stora, vita moskn vid Rosengrds internationellt frgade kpcentrum.
S hr beskriver Ayoub Chibli de muslimska invandrarmnnens speciella
svrigheter:
- Idealmannen i Mellanstern gr upp klockan sex p morgonen fr att med
stolthet arbeta och frsrja sin familj. Nr han kommer hem efter
arbetsdagens slut vntar alla p honom. Hans barn kysser honom och ger honom
varmt vatten s att han kan tvtta sina hnder. Hans hustru serverar maten
och visar honom sin respekt. Hans liv har ett vrde. Han ser p sig sjlv
med stolthet. Men de mn som flyttar till Sverige blir med stor skerhet
arbetslsa. Och en arbetsls muslim knner sig som en nolla. Han har
frlorat sin status som familjens frsrjare, frsvarare och verhuvud. Han
gr ansikte mot ansikte med sin hustru hela dagarna och ser till sist bara
hennes brister. Hon har i sin tur brjat frakta honom, och hans barn bryr
sig inte lngre om vad han sger. Risken fr konflikter och vld som
sprnger familjen r stor. Och en skilsmssa r en total katastrof fr en
muslimsk man - om nu ordet katastrof rcker.
Ayoub Chibli r en lgmld man med milda gon. Liksom mnga av sina grannar
i Rosengrd r han palestinier. Han fddes och vxte upp i en liten stad i
Libanon.
- Dr r skilsmssor s ovanliga att frnskilda mn blir frfljda och

retade av barnen. Men hr i Rosengrd r det tvrtom. Det r ovanligt och

nstan konstigt om ett ktenskap hller.
Oftast r det kvinnan som tar kontakt med Ayoub Chibli nr giftet rinner i
hennes och mannens dror.
- Jag pratar med bda. Om jag tror att det gr att reda ut problemen ber jag
dem att komma hit tillsammans fr allvarliga samtal. Ibland fungerar det.
Men om mannen har blivit s frustrerad och desperat att han hvdar sig med
vld och slr kvinnan och barnen - d rekommenderar jag kvinnan att begra
skilsmssa. Det r bttre att de skiljer sig i tid n att mannen misshandlar
henne svrt och hamnar i fngelse eller kanske rent av slr ihjl henne.
Ayoub Chibli hejdar sig. Sedan visar han varfr han hr i Rosengrd har ett
rykte som feminist.
- rligt talat, sger han efter en stund, i vra lnder accepterar kulturen
att kvinnan blir slagen. Om hon klagar ver detta och vill skilja sig frn
mannen blir hon uppmanad av slktingar och vnner att tnka p barnen och
stanna kvar. Men hr i Sverige r det annorlunda. Hr r vninnor och
myndigheter genast beredda att stdja henne om hon vill polisanmla mannen
och lmna honom. Det r bra, tycker jag. Men man mste komma ihg att ven
mannen hamnar i en vldigt svr kris. Familjen r ju krnan i hans liv.
Nstan undantagslst r det kvinnan som behller bostaden, barnen och de
flesta av bidragen. Han flyttar.
Hon uppfostrar barnen och sliter med allt det jordiska. Han knner sig
utsttt och vrdels, chansls som han r att enligt sin muslimska plikt ta
ansvar fr barnen och vgleda dem i moraliska frgor.
- Barnen i en frstrd familj glider ltt i vg, sger Ayoub Chibli. Nr man
knner sig ensam och utanfr i samhllet blir man osker som frlder. Man
vgar inte stta grnser fr barnen. De kommer hem frn skolan med lappar om
Bris (Barnens rtt i samhllet), och fr mnga invandrare som inte har lrt
knna svenskarna och deras verkliga vrderingar betyder Bris att barnen fr
gra vad de vill utan att frldrarna har rtt att gra ngonting.
Risken r stor att barnen blir hngande ver avgrunden mellan tv olika
moralsystem. I vrsta fall lever de ut mammans och pappans bitterhet och
outtalade hmndbegr mot Sverige och svenskarna genom att ansluta sig till
ett kriminellt gng. Och snart r det gngets moral som gller.
Ayoub Chibli vet vart sdant kan leda. Han har i mnga r arbetat ideellt t
Sveriges muslimska rd som kontaktperson fr muslimer som sitter i fngelse
i sdra Sverige.
- Jag har trffat mnga kriminella invandrarpojkar som sger s hr: "Om
mina frldrar hade sagt nej och stoppat mig - d hade jag inte suttit hr".
Jag anser att mycket av elndet har med papporna - mnnen - att gra. Det r
bara om man p allvar frsker frst deras speciella situation som man kan
motverka kriminaliteten bland unga invandrare och trenden att familjer som
flyttar hit till Sverige sprngs i bitar, sger Ayoub Chibli.
Sjlv anade han i tid farorna med det passiva bidragslivet.
- Jag ltsades att jag inte var arbetsls. Jag sg till att jag var
sysselsatt, ven om jag inte fick ngon ln. Jag beskte muslimer i

fngelser varje dag, frmst fr att gra nytta men ven fr att inte bli
apatisk. Jag arbetade ocks fr Islamiska kulturfreningen i Malm och fr
Sknes islamiska frbund. P s stt kunde jag se mig sjlv i gonen. Mitt
liv frlorade inte sitt vrde.
Under sitt frsta r i Sverige levde Ayoub Chibli p bidrag. Men sedan tog
han studieln och brjade studera. Frst svenska, sedan elektroteknik p
hgskolan. Efter fyra r fick han sitt frsta avlnade jobb, som
kretskortsreparatr p Electrolux. Men sedan bytte han spr. Nu r han
anstlld vid moskn p heltid.
- Mnnen i Rosengrd vissnar, sger han. Hundratals r hgutbildade, men de
hittar inget vettigt jobb. Tusentals saknar utbildning, och de lever som
skuggor av de mn de kunde vara.
Han anser att Sverige ska stlla hgre krav p invandrarna. Myndigheterna
br i sin tur erbjuda rejla utbildningar som verkligen leder till jobb -
inga ltsaskurser. Och de som redan r yrkesutbildade nr de kommer mste
snabbt f chansen att arbeta och gra rtt fr sig.
- Ingen invandrare borde tilltas att leva som en parasit! Mnnen mste
frst att de ska kmpa hrt fr att lra sig svenska, utbilda sig och
skaffa jobb. Om de sjunker ner i passivitet frvandlas de till en brda fr
samhllet - men det r mnnen sjlva och deras familjer som betalar det
hgsta priset.