Herr Medel Svensson Bor i Sverige.

Han frvntas ta stllning mot revolutionra rrelser eftersom folket klms mellan gerillan och militren.

P. Chidambaram. Indiens inrikesminster. Han har ansvar att se till att alla inhemska uppror sls ner

DK1-2012

Vrldens mest

stridbara
vad kmpar de fr?
Svlten kar

Journalisterna i storbolagsmedia beskriver Indien som en framgngssaga samtidigt som svlten kar. Vilka r det egentligen som har ekonomisk framgng i Indien?
2 DK1-2012

befolkning?
Ett mycket vanligt pstende r att Indien r vrldens strsta demokrati Emellertid . har levandsfrhllandena fr de allra flesta av de 1,2 miljarder mnniskor som lever i Indien inte frndrats till det bttre frn kolonialtiden till idag. Enligt en studie frn 2008 lever tre fjrdedelar av befolkningen (836 miljoner) lever p mindre n 3 kr per dag.

DK1-2012

Ledare

LEDARE

Som kanske i inget annat land finns i Indien ett vitt spann av folkliga motstndsrrelser. ver hela Indien pgr uppror mot storbolag och godsherrevlde. Mnga lokala protestrrelser har lyckats blockera storbolagsprojekt som ofta innebr frdrivning att tusentals personer. P bilden protesterar aktivister mot krnkraftsverksbygget i i Koodankulam p Indiens sydspets. Bygget pbrjades 1997 och brjar frst nu bli frdigt.

Vlkommen till en
SAMMANFATTNING

dold vrld av folkliga uppror

Tidningens har en framsida som frmodligen r helt obegriplig fr de flesta. Vad sandwichteori? Och serverar militren en sandwhich? Mannen som hller tallriken heter som synes Chidambaram och r Indiens inrikesminster. Han r den som leder de polisstyrkor som just nu brnner och ddar sig fram genom centralindiens skogar. Men den indiska statens krig mot folket utkmpas inte bara i skogar och stder. De frsker ocks vinna vrldsopinionen fr sitt krig som syftar till att rensa skogarna p mnniskor och sl ner allt motstnd mot storbolagens framfart. I storbolagens indiska tv-kanaler och tidningar r det demonisering och uppdiktade historier som skall vertyga befolkningen att alla motstndskmpar r skurkar. Men all propaganda tar inte den formen. Det finns en srskilt listig form av propaganda som tycks rikta sig till intellektuella som p sina luftkonditionerade kontor kanske inte automatiskt identifierar sig med vrldens fattigaste mnniskor. Det r en propaganda som nr oss hr i Sverige t.ex. genom Sveriges Radio och Kunskapskanalen och Al Jazeera och det r denna propaganda som r temat fr detta nummer. En dold vrld? Fr de allra flesta som inte anstrnger sig
Life should be great rather than long - B. R. Ambedkar

Sandwichteori r ett av imperialismens viktigaste ideologiska vapen. Vra protester fr direkt verkan genom att den indiska regeringen saktar ner farten i kriget mot folket. Vi har under ret lyckats sprida oss en aning runt om i Sverige. Vi har ftt fasta frbindelser med vra politiska vnner i Indien. Bokcafer runt om i Sverige som en lngsiktig mlsttning fr oss? USA deltar i kriget mot folket. Vem r mannen med sandwichen? Detta r det frsta numret av Dandakaranya. Namnet Dandakaranya r taget frn den stora skog som strcker sig ver delstaterna Chhattisgarh, Orissa, Maharashtra och Andhra Pradesh i centralindien. Dandakaranya har en viktig roll i hinduisk mytologi och har i rhundraden varit ett omrde dr frtryckarna mtt srskilt hrt motstnd, frn de urgamla kungadmena till de brittiska kolonialisterna och till dagens storbolagsvnliga regeringar. 4 DK1-2012

fr att hitta information utanfr mainstreammedierna existerar inte den inspirerande vgen av uppror och motstnd i Indien. Istllet r det stndigt upprepningar av den indiska regeringens mantran om rekordtillvxt och en vxande medelklass som vi matas med. Visste du att folkliga protester p flera hll har lyckats stoppa storbolagens miljardprojekt? Visste du att det finns stor en illegal militant kvinnorrelse med hundratusentals medlemmar som framgngsrikt frsvarar sina intressen i centralindien? Visste du att det finns en snabbt vxande revolutionr vnsterrrelse som genomfr jordreform och bygger upp vlfrdsinrttningar helt av egen kraft? Ja, kanske det. Men hur mnga i Sverige vet det? Det talas ofta om mediabrus precis som om problemet r att folk fr fr mycket information. I sjlva verket r informationsfldet mycket homogen. Vi har fr avsikt att motverka detta. Gr vi ngon nytta?

Ja, den internationella kampanjen och era protester mot det folkmordiska kriget i Indien tvingade regeringen i Indien att brja fundera ver folkmordskampanjen. Det har de allts redan brjat gra. Till exempel, protestdemonstrationer framfr indiska ambassader i flera lnder i Europa, USA och Sydamerika satte press p den indiska regeringen. Initialt under 2009 planerade den in-

LEDARE
diska regeringen att slutfra kriget mot folket p tre r. De ville vrka folk frn tiotusentals byar inom tre r med hjlp av armn, paramilitra grupper och andra krafter. Men kampanjen i Indien och utanfr, i synnerhet den internationella kampanjen, tvingade den indiska regeringen att g lngsamt fram med sina planer.. Ur intervjun med G.N. Saibaba G.N.Saibaba som r sekreterare i Revolutionary Democratic Front menar att den indiska regeringen r s rdd om sitt rykte att de p grund av de internationella protesterna har tvingats att dra ner p takten i kriget mot folket. Det innebr att de manifestationer som vi har gjort har varit en del det internationella tryck p regeringen som har ftt en direkt effekt i sjlva kriget. Om vi studerar vad som hnt i Sverige under det senaste halvret s tycks indienfrgan ha ftt en viss uppmrksamhet. Folket i Bilds notiser om vr verksamhet har betytt mycket, att Clart har publicerat Arundathi Roys viktiga artikel r mycket bra. Kommunistiska Partiets frstamajtalare i Ume och Uppsala lyfte fram indienfrgan vilket var viktigt. Men det allra viktigaste r att vra vnner i Uppsala och Gteborg nu officiellt har bildat indiengrupper och i Ume finns sedan ett r tillbaka en grupp. Vra vnner runt om i landet frn Lund/Elsv till Ume har gjort ett banbrytande arbete i att f ut material om indienfrgan. Kulturgruppens mnga framtrdande har strkt oss mycket politiskt och sngen Dandakaranya har spelats nra 1000 gnger p ntet. Jan Myrdals brev till Carl Bildt bidrog kraftfullt till fra ut indienfrgan och hela debatten om Jan Myrdals besk i Indien har debatterats p hgsta niv i Indien. ven detta visar hur knslig den indiska regeringen r fr internationella protester. De beklagar sig offentligt ver att minstrarnas mejlboxar har fyllts av utlndska mejl med protester mot ddsdomen mot protestsngaren Jetan Marandi som psts ha deltagit i ett bakhll mot indisk militr. De diskuterar i kongressen hur de skall undvika att deras rykte svrtas ner. I artiklar om Indien upprepas det stndigt att Indien r vrldens strsta demokrati och mnga journalister ger dem verkligen god hjlp att upprtthlla fasaden. Vrt jobb r att fortstta att avslja dem. En stor solidaritetskram till alla indienvnner som har bidragit till att lyfta indienfrgan och visat att solidariteten r starkare n storbolagens tnk-psjlv-kampanjer. Vra frbindelser med de folkliga krafterna i Indien har strkts. Intervjun med G.N. Saibaba frn Revolutionary Democratic Front var viktigt. Det var denna stora paraplyorganisation bestende av ungdoms-, kvinno- och kulturorganisationer med hundratusentals medlemmar som var med och arrangerade Jan Myrdals fredragsturn i Indien och det r de som driver fram protestkampanjen mot den indiska statens krig mot folket. Information om vad vi gr kommer att n vra vnner i Indien och strka dem n mer i frvissningen att de har ett grundmurat std p olika hll jorden runt. Vad hnder framver? Under vren genomfrde vi en offentlig studiecirkel med en hel mngd fredragshllare. Cirkeln har varit mycket bra fr ka vra kunskaper men cirkeln tog nstan all tid i ansprk s att vi inte han vara ute p gatorna. Vi mste gra regelbundet fotarbete ute p gatorna innan vi drar igng en offentlig cirkel igen. Det blir ingen vxande organisation om vi inte ger oss p gator och torg och pratar med folk och det blir definitivt ingen rrelse utan en kraftfull demokratisk organisation. Vr nybildade interimsstyrelse har gjort en planering fr arbetet i Stockholm under hsten men vi behver lngsiktiga mlsttningar och ml fr hela landet. Vad tror ni om att hlla en kongress fr hela landet i brjan av nsta r? Och tnk om vi skulle brja strva efter att bygga upp anti-imperialistiska bokcafer p olika hll i landet? En samlingspunkt dr man kan sprida den stora mngd av intressanta bcker som kommer varje r och dr man regelbundet kan hlla fredrag? Det saknas en sdan samlingspunkt i Stockholm och det gr det skert p de flesta hll i landet. Lget i Indien ver hela Indien pgr som bekant massor av olikartade kamper, fr daliternas sak, fr kvinnofrgor, mot hindufascimen, dammbyggen och tvngsfrflyttningar. Men av alla kamper som vi stdjer r naxaliterna verkligen i stormens centrum och den indiska regeringen fortstter att genomfra massakrer p befolkningen djupt inne i skogarna. Den 29 juni mrdades 17 kvinnor och barn i djupt inne i Dandakaranyaskogen. Mannen p omslaget, Chidambaram menar att militren mste sttas in offensivt eftersom de utkmpar en citat, loosing battle mot naxaliterna. USA hetsar p och USA:s specialstyrkor opererar i Indien och de deltar i planeringen av den indiska militrens kampanjer. Alvslutningsvis! -Nr fngelserna fylls av vra vnner, inlsta utan rttegng p obestmd tid, -Nr skotten ekar mellan trden efter nnu en avrttning av aktivister, -Nr konstnrer som avbildar politiker arresteras och folkliga protester sls ned med massivt vld, -Nr den indiska militren mrdar och brnner sig fram genom skogarna i Dandakaranya med svenska raketgevr, D r det dags att vi gr ut och protesterar mot den indiska statens krig mot folket!

I am strongly in favour of using poisoned gas against uncivilised tribes - Winston Churchill

DK1-2012

DK1-2012

Imperialist capital demands the arrest of communists as a precondition before investing - Charu Mazumdar

DK1-2012

TEMA SANDWICH TEORI

Ovan finns tre exempel p sandwichteori i praktiken. USA:s Human Rights Watch r en ofta citerad klla ven hr i Sverige. En annan internationell aktr r Aljazeera som mnga fortfarande har frtroende fr eftersom de under en period hade en USA-kritisk hllning. Numera stdjer de ppet USA:s krig och de har frmodligen gjort den mest raffinerade filmen p sandwichtema hittills i historien. Aljazeeras film Indias silent war har uppmrksammats i Sverige och r ett verkligt propagandamsterverk som varvar kritiska kommenterar om det indiska samhllet med frfinad sandwichteori.

Sandwichteori och Operation Green Hunt

SAMMANFATTNING Oavsett vilket land det handlar om gr sandwichteori ut p att plgget (folket) r klmt mellan brdskivorna (statens styrkor och upprorsrrelsen). Mnga gillar denna teori eftersom den uppfattas som neutral. Praktiserad blir teorin ett frsk att tvinga fram ett val mellan vld och icke-vld. Sandwichteorin utmlar de frtryckta som passiva offer. Attityden som medfljer sandwichteorin r genomgende auktoritr men den dljs i medknsla fr de fattiga Sandwichteorin hvdar att upprorsrrelsen utnyttjar befolkningen fr sina egna syften och utesluter att befolkningen frivilligt har anslutit sig. En stor del av de intellektuella i Indien r mycket kritiska till sandwichteori trots att de har blivit bombarderade med dessa budskap i ratal. Teorin uttrycker i sjlva verket den indiska medelklassens egen knsla av vara mitt emellan den upproriska underklassen och den indiska statens vpnade styrkor.

Radha DSouza arbetar p den juridiska fakulteten vid universitetet i Westminster i Storbrittanien.

Av Radha DSouza fr Sanhati. December 15, 2009. Sandwichteorin Jag snappade frst upp termen sandwichteori nr jag hrde den diskuteras bland studenter i Delhi. De syftade p att

antal sikter som inflytelserika och artikulerade medelklassindier hade om de uppmrksammade och kontroversiella (militra kampanjerna .a.) Salwa Judum och senare Operation Green Hunt. Teorin, om vi nu ska benmna den som sdan, menar att adivasierna och landsbygdens fattiga r fngade i korselden mellan vpnade maoistiska terrorister ena sidan och den militariserade indiska staten den andra (se rapporten av oberoende invnare i Chattisgharh). Det r medelklassindiens plikt, enligt teorin, att rdda de hjlplsa adivasierna och landsbygdsbefolkningen undan dessa vpnande sammansttningar. De stridande parterna har sina baktankar: maoisterna vill ervra den politiska makten med gevrspiporna och den indiska staten vill ta adivasiernas land och naturresurserna dri och ge dessa till storbolagen, bde inhemska och utlndska. P detta stt ses medelklassindien i sandwichteorin ssom nationens rddare, som man ven kan lsa i konstitutionen (grundreglerna fr den indiska staten, .a.).

DK1-2012

I cannot teach you violence, as I do not myself believe in it. I can only teach you not to bow your heads before any one even at the cost of your life. Mahatma Gandhi

TEMA SANDWICHTEORI
Teorins skenbara neutralitet tilltalar mnga. Likvl, tycker mnga att teorin r problematisk, inte minst fr att den ramar in allt som om det vore en frga om vld mot ickevld och tvingar fram ett ja- eller nej-svar och ger litet utrymme fr debatt (se NDTV, The buck stops here, 090923, 091007, 091020). Den upphjda status och privilegier som denna teoris fresprkare har och allt utrymme de fr i media, p universiteten, i regeringsorganen gr att mnga medelklassindier har blivit skeptiska mot dem och denna skepsis har strkts sedan oberoendet (frn Storbritannien 1947 .a.). ven om det finns en bred opposition mot Salwa Judum och Operation Green Hunt s r Indien nd delat i uppfattningen om dessa. Det r drfr vi behver begrunda sandwichteorin. De demokratiska vrderingarna och sandwichteorin Medelklassindien vrnar demokratin och de flesta hller med om att demokratin fordrar principiell respekt fr varje man, kvinna och barn, rika och fattiga, stadsoch landsbygdsbefolkning och folk av varje kast och nationalitet. En respekt som alla mnniskor skall tnjuta just fr att de r mnniskor. Demokrati grundas p uppfattningen att alla mnniskor har frmgan att sjlva bestmma sina den. Om detta r sant blir termen sandwichteorin fundamentalt odemokratisk. De flesta medelklassindier hller idag med om att adivasierna och den fattiga landsbygdsbefolkningen har legitima klagoml mot regeringarnas ekonomiska politik. Enligt sandwichteorin utnyttjar maoisterna dessa klagoml fr sina egna mlsttningar. Den utesluter mjligheten att en del av adivasierna och den fattiga landsbygdsbefolkningen av egen fri vilja har anslutit sig till maoisterna. Teorin frnekar adivasierna och den fattiga landsbygdsbefolkningen en egen agenda och mjlighet att sjlva vlja vad som r bst fr dem sant att de har en grundlggande frmga att sjlva bedma vad som r bra eller dligt fr dem och fljaktligen vilka de vill stdja. Attityden som medfljer sandwichteorin r genomgende auktoritr men den dljs i medknsla fr de fattiga. Givetvis uttrycker inte adivasierna och den fattiga landsbygdsbefolkningen sin politiska uppfattning p ett sprk som passar i Harvard och Oxfords universitetskorridorer, eller p IIT och JNU (indiska universitet .a.). De anvnder inte ens termer som demokratisk utveckling eller postkommunism eller civilt samhlle men det betyder inte att de r passiva offer som saknar frmga till sjlvbestmmande. Genom att utmla dem bde som maoisternas hjlplsa offer och som offer fr staten kan medelklassindierna undvika att se adivasierna och den fattiga landsbygdsbefolkningen som politiska jmlikar. Att se dem som rstlsa offer r inte ett nytt fenomen. Det r en id som utvecklats och frfinats sedan oberoendet (frn Storbritannien, 1947, .a.). Utvecklingsdebatten har sedan andra vrldskriget handlat om fattigdom. Det r ett simpelt begrepp. Snart blev det klart att marknadens osynliga hand och andra mystiska utvecklingsvgar berikade de f och kastade ner de flesta i fattigdom. Med tiden byttes termen fattiga ut mot en annan, mer nyanserad och exotisk term, de subalterna, de underordnade. De subalternerade r oberrda av moderniteter och str utanfr samhllet, de r oskyldiga, ett koncept som liknar kolonialisternas nobla vildar. De subalternerades tankar kan inte frsts om de inte tolkas av medeklassindierna. Steget frn subalternerad till offer r litet. S lnge adivasierna och landsbygdens fattiga frblir offer behver inte medelklassinderna tala i eget namn om sina egna intressen och frhoppningar, istllet talar t den andre. Hur sann r bilden att adivasierna r fngade mellan tv sidor i Operation Green Hunt? Vem ligger egentligen i sandwichen? Genom Indiens moderna historia, efter kolonialtidens slut, har tv motsatta ider sttt mot varandra. Under kolonialtiden och efter oberoendet har stamfolksuppror och bonderesningar varit de vulkaner som ftt utbrott d och d och som skakat staten. D dessa tv sammanstrlade och fortsatte att bubbla under ytan i det skenbart lugna landet. Adivasierna har alltid visat en anmrkningsvrd konsekvens. Deras krav har aldrig vacklat frn: jal, jangal, jameen (vatten, skog, land). Landsbygdens fattiga har som ett eko ropat ut sina krav p samma konsekventa stt. Det r vl vrt att notera att ursprungsbefolkningar vrlden ver aldrig vacklat i frga om kraven p: jal, jangal, jameen. Mot detta har staten, bde den koloniala och efterkoloniala, visat anmrkningsvrd konsekvens i sina svar p adivasiernas och de fattiga landsbygdsbornas krav. De
DK1-2012 9

TEMA SANDWICHTEORI
som upproriska och terrorister och gtt adivasiernas mte till des. Andra har lika klart valt statens sida, bde den koloniala och drefter och deltagit i mobiliseringen av statsmaskineriet mot extremister, upprorsmakare, terrorister och gud vet vad. Andra har knt att de hamnat i en flla och lagts i en sandwich. Det r medelklassindien som r plgget i sandwichen och som upplever sig vara klm mellan de tv stridande. Angende det som skedde i Kalinganagar, eller i Singur eller Nandigram och Lalgarh och nu i Narayanpatna, s gr de i traditionens fotspr, men medelklassindien velar i frgan om de skall kalla dessa ursprungsbefolkningsuppror eller bonderesningar. Debatten som rasar nu r ett eko av liknande debatter under frihetskampen: ssom M.N. Roys (en av grundarna av Indiens Kommunistiska Parti .a.) gnabb med Lenin angende agrarfrgan, Aurobindos (nationalist i kampen mot britterna .a.) omvndelse frn vld till ickevld, debatten om Bhagat Singh (en populr revolutionr i kampen mot britterna .a.) och Chauri Chaura (en incident som intrffade 1922 nr 22 poliser brndes ihjl efter att ha skjutit p en icke-vldsdemonstration, .a.) bara fr att nmna ett ftal. Sandwichteoretikerna struntar fullkomligt i historien. Mnga av dem hakar p statens snack om att maoisterna uppstod 2004, en hndelse som har att gra med frndringar inom rrelsen. Alla som inte faller fr klurigheterna vet att maoisterna, oavsett vad man tycker om dem, har en lngre historia n s. Fr medelklassindien finns det dock en skillnad mellan dagens Indien och kolonialperioden och det r globaliseringen. Medelklassindien och frihetskampen Boerkriget, kampen om Afrika och andra koloniala strider kulminerade i vrldskrigen mellan de imperialistiska nationerna och med Storbritannien vid rodret. Frihetskampen var riktad mot den brittiska imperialismen, i en tid d Storbritannien var militrt starkt men en ekonomisk makt p nedgng. Ett brett spektrum, mellan staten och adivasierna, bestende av olika klasser, sammanslutningar, nationaliteter och kaster i Indien gick med frihetskampen, var och en med sina egna krav och sina egna ambitioner. En industriell expansion skedde under vergngsperioden mellan vrldskrigen. En framvxande industriell klass som gynnades av vrldskrigen aspirerade ocks politisk makt och anslt sig till frihetskampen. Debatten om vld och icke-vld, extremism och liberal demokrati, social rttvisa och rttsskerhet, och andra sdana frgor var del av en strre process fr skapa ett socialt kontrakt (med socialt kontrakt avses frestllningen att olika delar av samhllet har slutit verenskommelser som kommer till uttryck i konstitutionen, statens grundregler .a.) mellan de mnga olika klasserna, sammanslutningarna, kasterna, stammarna,

Bokens framsida sger vl ngot om innebrden av ordet subaltern?

har svarat med gevr och bajonetter, de har mobiliserat statens fulla makt, de har fngslat, torterat, vldtagit och plundrat adivasierna och den fattiga landsbygdsbefolkningen och dmt mnga till dden. Kanske r Kista Gowd och Bhoomiah (revolutionra bnder som hngdes 1975 .a.) levande minnen fr mnga av oss? Staten har konsekvent begrt mer land, resurser och billig arbetskraft. Denna extraordinra beslutsamhet hos de tv stridande har kastat in alla, inklusive medelklassindierna, i lite politisk oro d och d. Ngra har klart valt de fattiga och adivasiernas sida. Dessa har brnnmrkts

Det finns en omfattande frteckning ver ursprungsbefolkningsgrupper som anvnds fr avgra vilka som officiellt skall erknnas som urspungsbefolkning. De som r med p listan kallas Scheduled Tribes och berknas till drygt 8 % av befolkningen i Indien. 10 DK1-2012

TEMA SANDWICHTEORI

Jal, djungel, Jameen Hamara hai! Skogen r vr! Vr rtt till skogsprodukter r okrnkbar!. Denna paroll genljuder ver hela det vidstrckta skogsomrdet och bergsregionerna som strcker sig frn Indiens nordstra hrn till vstra delen av Indiens sydspets.

nationaliteterna, religionerna, sprkgrupperna. Det sociala kontraktet kom senare uttryck i konstitutionen nr Indien blev en republik. Det sociala kontraktet baserades p en vision om den indiska nationen. Det var en vision som inkluderade alla och inleddes med orden vi folket. Det lovade alla rttvisa: social, ekonomisk och politisk, det lovade adivasierna skydd fr sitt vatten, sina skogar och mark, jordreformer till de fattiga p landsbygden, och den erbjd srskild status fr olika nationaliteter i Assam, Meghalaya, Mizoram, Kashmir. Den lovade arbete och kollektiv frhandlingsrtt fr stdernas arbetare, sprklig omorganisation av staten och den utlovade en rttsstat och konstitutionell demokrati, och viktigast av allt, den antog som sitt motto: Satyam eva jayate (sanningen ensam rder). Denna vision av en nation r i fokus fr det dilemma som Indien konfronteras med idag. Indiens sjlvstndighet inleddes med en delning av nationen och upproret i Telangana. Telanganaupproret, liksom andra adivasi- och bondeuppror, slogs ner av den indiska armn, och mnga torterades, fngslades och avrttades. Medelklassindierna var vertygade om att med en ny konstitution p plats s skulle orsakerna till adivasi- och bondeupproren frpassas till historien. Kommunistpartiet i Indien, det strsta oppositionspartiet i Indiens konstituerande frsamling som utarbetade Indiens konstitution,

pverkade kraftigt det sociala kontraktet. Medelklassindien trodde p sin vision av nationen. Med tiden skulle Indien bli en nation som bygger p social rttvisa, jmlikhet och icke-diskriminering. Nr Naxalbari- och Srikakulamupproren utbrt tv decennier senare, stod det klart att ngot hade gtt fruktansvrt fel med denna vision. De brt avsiktligt med det sociala kontrakt som det moderna Indien grundades p. Nr polisen och armn slog till mot Naxalbari- och Srikakulamadivasierna och bnderna, som de alltid gjorde, motiverade staten sitt agerande i samma anda som i dag. Kampen var inte mot adivasier och bnder, utan mot bevpnade maoistiska rebeller och det handlade det om vld och icke-vld. Men medelklassindien vgrade att lgga sig i sandwichen. Tusentals studenter och ungdomar anslt sig Naxalbaris och Srikakulams adivasier och bnder. De rvades bort, fngslades, torterades, ddades och indisk engelska fick en ny betydelse av verbet sammansttning genom morden som begicks vid fejkade sammansttningar. ven de som motsatte sig maoisternas ideologi och metod vgrade att lgga sig i sandwichen. Personer som t.ex. Jayaprakash Narayan, V. M. Tarkunde, Sathyaranjan Sathe, Samar Sen, fr att nmna ngra, insisterade i att maoisterna var idealister, otliga men ideologiskt missledda - de var allt annat n brottslingar och terrorister. Framfr allt menade de att rttsstaten skall fungera fr maoister lika mycket som ngra an-

dra. Ingen anklagade dem fr att vara terroristsympatisrer av den anledningen, inte ens staten. Med Naxalbari blev medelklassindien bestrt, frustrerat, argt och besviket fr att staten brt det sociala kontraktet. De hll fortfarande p visionen om den nation som smiddes under frihetskampen, ven nr visionen gled ivg. Detta r inte det Indien vra frldrar och farfrldrar kmpade fr tycktes generationen efter frigrelsen sga. Mnga sociala rttviserrelser uppstod. Rrelsen fr demokratiska rttigheter vxte och expanderade nr allt fler mnniskor rkade ut fr sammansttningar. De insisterade i att domstolarna som konstitutionens vktare var skyldiga att se till att den skulle glla mot samtliga parter i det sociala kontraktet. Lagen r under prvning varnade domaren Bhagwati, f.d. verdomare i Indien, i sina tal p Law Day (dagen d konstitutionen antogs, den 24 november .a.). En ny rttsvetenskaplig teori som kallas korrespondens jurisdiktion uppfanns. Ngon kunde utan hjlp skicka ett vykort till hgsta domstolen klaga p krnkningar av hennes konstitutionella rttigheter och de skulle besvaras. Paradoxalt nog ledde dessa insatser till att befsta en systematisk diskriminering och uteslutning av adivasierna och landsbygdens fattiga frn den konstitutionella demokratins hjrta: rttsvsendet. Ingripanden frn medelklassindien bygDK1-2012 11

TEMA SANDWICHTEORI
gde p uppfattningen att adivasierna och de fattiga p landsbygden frnekades handlingsfrihet. De var olyckliga offer, rstlsa subalterna, s vi nationens frlsare var tvungna att gra ngot, och naturligtvis skulle vi, medelklassindien, bevisa att rttstatens principer och konstitutionen kunde utformas s den fungerade fr dem. Ta Public Interest Litigation (PIL). Stmning efter stmning har utfrdats av domstolar fr att se till attt vanliga lagar tillmpas. Upprop uppmanade staten att utfrda lagar om minimiln, hlsa och skerhet, lagar mot livegenskap och barnarbete, frdrivning och rehabilitering av flyktingar. Domstolarna blev involverade i administrationen och brottsbekmpningen men sllan straffades ngon statstjnsteman fr att inte gra sina lagstadgade och konstitutionella plikter. Nr grnserna mellan den verkstllande och den dmande makten blev vaga skickades ett tydligt budskap om att statliga tjnstemn kunde komma undan med krnkningar av konstitutionella och lagstadgade rttigheter. PIL fungerade inte fr de subalterna och deras jal, jangal och jameen beslagtogs fr att bygga det moderna Indien. P s vis agerade offentliga fretag som National Thermal Power Corporation, Narmada Dam eller Konkan Railroad. Samtidigt gav PIL-stmningarna prejudikat om ensidiga rttsliga tgrder. Det var tydligt att domstolarna tminstone inte skulle vara ett hinder fr staten i dess syn p utveckling, ven om den uteslt halva befolkningen. Ta t.ex. Lok Adalats (en alternativ enklare domstol i Indien .a.), en id som medelklassindien har agiterat fr och som senare lagstiftades in i lagbckerna. I Lok Adalats kan man undvara processuella bevisregler, civil- och straffrttsliga frfaranden i fall som rr de fattiga, till synes fr att minska antalet icke avgjorda ml och pskynda rttvisan fr de fattiga. I sjlva verket har det frskansat sig som ett system med olika frfaranden fr rika och fr de fattiga. De rika skulle f en ordentlig rttslig frhandling med bevisfrgor och civil- och straffrttsliga frfaranden men de processrttsliga lagarna kan undvaras fr de fattiga. Nr allt kommer omkring handlade de fattigas fall nd om ynkliga summor. Strunt samma att dessa futtiga summor var stora fr de fattiga. Jmstlldhet infr lagen? Perioden efter upproret i Naxalbari och undantagstillstndsperioden uppstod en enorm mngd NGO:s, frivilligorganisationer och civil society-organisationer tillsammans med en kriminalisering av politiken. Nstan 40 procent av de indiska parlamentsledamterna och MLA:s (Member of Legislative Assembly .a.) finns i kriminalregistret fr allvarliga brott som mord, utpressning, kidnappning och vldtkt. Allt enligt medborgarrttsgrupper som National Election Watch och Association of Democratic Reform. Satyam eva jayate (Indiens nationalmotto r Alltid sanning .a.)? Adivasiernas och landsbygdens fattigas politiska utrymme togs bort genom den politiska kriminaliteten och detta ifrgasattes av

Att vara en Dongria Kondh r att bo i Niyamgiri Hills i delstaten Orissa - de lever inte ngon annanstans. Det londonbaserade fretaget Vedanta Resources r fast beslutet att bryta snder deras heliga berg som r rikt p bauxit. 12 DK1-2012

TEMA SANDWICHTEORI

En mycket stor del av naxaliternas gerillarm i det stora skogsomrdet Dandakaranya bestr av adivasis. Det r inte s konstigt eftersom det r adivasis som befolkar Dandakaranya sedan urminnes tider. Kvinnornas andel av gerillarmn r 40 % och strikt jmlikhet tillmpas.

NGO:s och frivilligorganisationerna. nomiskt svagt och drfr beroende av Medelklassindien kom med ett annat militarismen. fantastiskt frslag: all politik var mot de fattiga, den var korrupt och kriminell, terigen erbjuder imperialisterna att drfr kunde vi vara en demokrati utan lossa sina tyglar p den indiska industrin politik. Naturligtvis, eftersom adivasierna och finansvrlden s de fr mjlighet att och landsbygdens fattiga, expandera sin verksamhet. de subalterna, kunde inte 40 procent av de Genom tio procents tilltala och drfr fll det indiska parlament- vxt baserad p mnga fler p NGO:s eller frivillig- sledamterna ... finns krnkraftverk, gruvfretag, organisationer att tolka i kriminalregistret fr industrier, srskilda ekonoallvarliga brott som miska zoner, och spekulativa dem. mord, utpressning, investeringar lovar man dem kidnappning och en helt ny vrld. Om de bara Nr medelklassindien vldtkt. desperat frskte rdda skulle vga ervra den. Den visionen av en nation nya tidens drmmar krver smidd under frihetskampen s kollapsade att de ervrar adivasierna och landsbygBerlinmuren och Time Magazine med- dens fattiga. Vart ska de ta vgen? Hur delade p framsidan att kommunism var blir det med det sociala kontraktet? S dd och Fukuyama (ledande liberal ide- mycket r klart ven fr medelklassinolog frn USA .a.) frklarade att sjlva dien. historien var slut. Globaliseringen urholkar idn om naFrestll dig nationen i tionen. I sjlva verket r den grundad p globaliseringens tid frestllningen att nationer inte betyder terigen r Indien i en situation som ngot. Om de alls spelar ngon roll s r jmfrbar med det tidiga nittonhun- gr de det bara p villkoret att de hodratalet. Liksom Storbritannien i brjan mogeniseras och anpassas till den gloav nittonhundratalet, vertog USA led- bala marknaden. Det finns inte lngre en ningen fr de imperialistiska nationerna industriell, besutten elit i Indien, drfr efter andra vrldskriget men USA r eko- r de intresserade av att sluta leden med

medelklassindien och omfrhandla makten med imperialisterna. Istllet har alla frhandlingar om makt frskjutits till den internationella arenan och de kommer hdanefter att genomfras i FN, WTO, G8-toppmtena och World Economic Forums. De irriterande adivasierna envisas med sina jal, jangal och jameen. Efter att medelklassindien har accepterat den oundvikliga globaliseringen lmnar man de konceptuella verktygen fr att frestlla sig en nation och fyller ut den med sjlvbestmmande. Hur skall deras drmmars Indien se ut? Och hur stor r den handpenning de r villiga att erlgga (fr att anvnda sprket WTOfrhandlarnas sprk) fr att skra sina drmmars Indien? FN:s vrldstoppsmte om social utveckling i Kpenhamn 1995 var en vndpunkt. Al Gore, USA:s dvarande vicepresident frklarade vid toppmtet att std och bistnd till tredje vrlden skulle frn och med d kanaliseras genom enskilda organisationer som arbetar fr god frvaltning. Gott styre pminde om den koloniala tidens ansvarsfulla frvaltning. Och vad gjorde Al Gore och Kpenhamnsfrklaringen om social utveckling fr adivasierna och landsbygdens fattiga?
DK1-2012 13

My vision of a poverty-free India will be an India where a vast majority, something like 85 percent, will eventually live in cities. P. Chidambaram, 2008.

TEMA SANDWICHTEORI
Sprket i diskursen har frndrats i Indien. Indiska NGO:s och frivilligorganisationer r fullproppade med pengar. nnu viktigare r att de bevpnats med nya ideologiska och konceptuella resurser som utvecklats av internationella organisationer: ider om egenmakt, demokratisk utveckling, god frvaltning, det civila samhllets delaktighet och liknande. I rttvisans namn skall sgas att mnga anvnde sina medel fr att rdda det sociala kontraktet. Men det sociala kontraktet handlade aldrig om demokratisk utveckling, egenmakt och gott styre. Det sociala kontraktet handlade om sjlvbestmmande, jmlikhet, omfrdelande rttvisa, rttvis maktfrdelning, om Satyam eva jayate, inte om ppenhet. Fler frivilligorganisationer och NGO:s, mer pengar till den icke-statliga sektorn och fler program fr egenmakt och gott styre motsvarade inte mer politisk representation fr adivasierna och landsbygdens fattiga. Istllet var det tvrtom. Ju mer medel som blev tillgngliga fr NGO:s och frivilligorganisationer desto mer kade det maoistiska inflytandet. nd finns det inga sociala teorier, inga kvantitativa eller kvalitativa forskningsmetoder som kan etablera ngot samband mellan de tv. NGO:s och frivilliga grupperna tog upp alla de krav som adivasierna och landsbygdens fattiga har angende: utvecklingsmodell, traditionella vattensystem, markfrvaltning, skogsskydd, korruption, kriminaliseringen av politiken. De drog sig fr en central frga: frgan om den politiska makten. Detta var den enda frga som maoisterna tog upp. Medelklassindien vill att adivasierna och de fattiga p landsbygden ska lita till deras ord nr de sger att medelklassindien r p adivasierna och landsbygdens fattiga sida. Men hur skall adivasierna och landsbygdens fattiga kunna tro p detta nr de reduceras till rstlsa subalterna, nr de inte lngre r politiska subjekt med en egen agenda? Dessutom, utan en vision av en nation, r mnga medelklassindier inte srskilt frestende angende det frtroende som frutstts. Har medelklassindien hamnat i korselden? Den indiska staten har terigen inramat frgan som det alltid har gjort, som en frga om vld mot icke-vld. I en globaliserad, privatiserad vrld, befolkad av NGO:s, behver den indiska staten inte ta till statlig propaganda genom Doordarshan (indiskt storbolag i mediebranschen .a.) fr att gra sina ansprk. I en privatiserad och globaliserad vrld utkrvs statliga fordringar genom privata aktrer som har tagit sig att globalisera. Tnk till exempel p sandwichteorin. Talrika NGO:s och privata organisationer har frmjat teorin. Till exempel, i januari 2005 hll Observer Research Foundation som en del av dess Internationell

Vedantas anlggning i Lanjigarh i delstaten Orissa som ligger i nrheten av Kondhernas heliga berg Niyamgiri. Nr den hr typen av anlggningar stts upp blir ofta tusentals mnniskor frdrivna utan ersttning och luft, vattet, jordbruks- och jaktmjligheter frstrs fr mnga fler. 14 DK1-2012

TEMA SANDWICHTEORI
Terrorism Watch-program en tvdagars workshop om naxalitutmaningen. Frvaltarna av denna stiftelse r framstende journalister som har varit en del av Kongresspartiets och BJP:s (Indiska Folkpartiet .a.) regeringar vid olika tillfllen. De publicerade en bok frn workshopen med titeln The Naxal Challenge: orsaker, kopplingar och politiska alternativ. Redaktren fr boken, vid Institutet fr Frsvarsstudier och Analyser, r specialiserad p Naxalism och r verksam i forskningscentrat fr Terrorism och intern skerhet. Sammanfattningen av boken r skriven av den frre guvernren i Jharkhand (delstat .a.) och en personalchef i armn. Frgan om huruvida maoisterna ska ses som terrorister r frutbestmd genom det stt de har ramat in debatten p. tfinansiering och NGO:s utlndska bistndsgivare som krver av dem att de ska anpassa sig till den liberala demokratin, parlamentariska processer och rttsliga normer. Var finns utrymme att sga dessa processer prvades, om och om igen under minst sex rtionden och att de har de misslyckats, och att parlamentet, rttsvsendet och den verkstllande makten har kastat det sociala kontraktet fr globaliseringens vindar? Vilken ny frestllning om nationen kan medelklassindien skapa? utan kolonisering. Det har aldrig funnits, och kan aldrig finnas kapitalism utan kolonier, men dess former kan frndras, och de har frndrats sedan den desdigra dagen nr Columbus seglade fr att finna Indiens rikedomar. Globaliseringen tvingar medelklassindien att kolonisera sitt eget folk. Detta r inget nytt. Det hnde under det brittiska styret ocks. nda sedan Siraj-ud-Daula (indisk 1700-tals furste .a.) har olika Nawaber (furstar .a.) och Rajas (prinsar .a.), en del av den indiska eliten, orubbligt sttt vid imperialisterna sida och hjlpt dem att skta imperiet och gjorde en slant t sig sjlva. J.S. Mill (brittisk nationalekonom p 1800-talet .a.) konstaterade att Indien var imperiets stora experimentlaboratorium. Nr imperiernas lge frndras tvingas medelklassindien att ta stllning. Det r det som hnder idag. Nationalstatens struktur och konstitutionalismen gr det svrt fr medelklassindien att frst koloniseringen av vrt eget folk. Vad ska medelklassindien gra? Starta en ny frihetskamp? Skapa ett nytt socialt kontrakt? Det r med alla mttstockar svra frgor. Hur mycket lttare r det inte att dlja sin egen ofrmga att finna en framtid fr nationen med att kasta imperialistiska etiketter som kriget mot terrorismen p maoisterna? Hur mycket lttare r det inte att rida p globaliseringsvgen och p det hga och moraliska icke-vldets tidvattenvgor? Medelklassindien r vemodigt. Om bara den vulkaniska skiljelinje som det moderna Indien bygger p frsvinner, om bara adivasierna kunde sluta med sitt insisterande i jal, jangal, jameen. P.S Det r till heder fr indiska folket och medelklassen att de, trots att de bombarderas fysiskt, moraliskt och intellektuellt, till stora delar frblir djupt skeptiska till sandwichteorier.

Adivasierna och landsbygdens fattiga insisterar i att det r en frga om jal, jangal och jameen som de alltid har gjort. Maoisterna, deras ideologiska, politiska och militra brister till trots, och det finns mnga av dem (se debatten mellan Sumanta Banerjee och CPI-maoist, EPW Organisationer med stora resursers fast- 090902, 090919, 091114), str otvetydigt stller de antaganden som ligger till grund p adivaisiermas och landsbygdens fatdebatten, de debattvillkor medelklassin- tigas sida, oavsett deras motiv. Medelkdien mste flja, inte minst eftersom de lassindien insisterar i att det r mjligt att bombarderas med forskning, stta ett mnskligt ansikte publikationer, medier, allt p globaliseringen. det utlndska bistndet baserat p de antaganden Tvrtom, den nya vgen till NGO:s som krver av som presenteras av tankesav kamp i Kalinganagar, dem att de ska anpassa medjorna. Det oberoende Singur, Nandigram, och sig till den liberala demedborgarinitiativets rapLalgarh utmanar dem att mokratin, parlamenport om Salwa Judum som omfrhandla det sociala tariska processer och gjordes av inflytelserika kontraktet, en utmanrttsliga normer. Var finns medborgare, av vilka ngra ing som en frnyad friutrymme att sga att desstr makten nra, ger eko t hetskamp krver och att sa processer prvades, en sandwichteoriliknandesmida nya allianser och om och om igen under uppfattning. Deras upnya frestllningar om minst sex rtionden och pfattning r ngonstans utveckling och avkoloatt de har de misslyckats jmfrbar med Jayaprakash nisering. Vi kmpade Narayans (indisk politiker ocks fr friheten, sa som dog 1979) eller V.M. Tarkunde (in- en santhal (en adivasifolkgrupp .a.) disk advokat och mnniskorttsaktivist). nyligen i en film om Lalgarh. Det gjorde De sistnmnda baserade sitt motstnd de verkligen. Men hur besvarar vi detta mot icke-vld p frestllningen att na- pstende? Genom att sga maoisterna tionen bygger p frihetskampens sociala r onda typer? Genom att sga att sankontrakt, dr maoisterna ingr lika myck- thalerna r subalterner som behver meet som adivasierna. Idag r motstndet delklassindien som sina tolkar? mot icke-vldet byggd p en uppfattning om Indien som en framvxande vrldsEn djup spricka i Indiens fundament? makt som behver stta ett mnskligt anDet sociala kontraktet smiddes under frisikte p globaliseringen. hetskampen och det byggde p en felaktig frestllning. Den byggde p frestllninTill detta kan vi lgga att villkoren fr gen att det var mjligt att bygga en modmnga forskningsanslag och projekern liberal demokrati, kapitalistisk nation

DK1-2012

15

JAN MYRDALS BREV TILL BILDT

Till utrikesminister Carl Bildt

Jan Myrdal, 2012-05-20 versttning och kommentarer, Lars Linnersten
Detta r inte ett personligt brev utan ett brev till dig i egenskap av Sveriges utrikesminister. Sdana brev tcks inte av det som med ett engelskt sprkbruk kallas a freedom of information act (1). Men eftersom detta brev bara innehller information som tillhr eller borde tillhra offentligheten lter jag publicera det i Indien. Jag gr som Gunnar Myrdal brukade gra i fall som detta och skriver direkt p engelska. Jag frmodar att vr ambassad i Indien har hela texten till det tal om mig till the Upper House (2) som framfrdes av Jitendra Singh, Minister of State for Home Affairs (3). Jag behver en exakt kopia av det, s att jag

SAMMANFATTNING
Jan Myrdal beskte under 2010 naxalitkontrollerade omrden i Indien och skrev en bok om det. Boken har getts ut p flera indiska sprk och Jan kte till Indien fr att tala om boken under vren 2012. P mten i flera strre indiska stder talade han om den och viktiga och trngande politiska frgor. Den indiska regeringen har efter detta bannlyst honom frn Indien med innebrden att han inte fr ka tillbaka mer. Frevndningen fr bannlysningen r bl.a. att han skulle ha gett rd till de indiska revolutionrerna. I detta ppna brev till utrikesminstern argumenterar han fr att den egentliga anledningen till bannlysningen r att regeringen strs av det internationlla solidaritetsarbetet. 16 DK1-2012

inte bara behver frlita mig p tidningsartiklar. Jag hoppas slunda att ambassaden kan snda det till mig. Drtill, han citeras sga i rapportens sista mening: Regeringen fljer situationen uppmrksamt. Saker som denna tas regelbundet upp med berrda lnder p den diplomatiska nivn. Betyder detta att den indiska regeringen har kontaktat vr ambassad om detta? Jag anskte om och fick ett (ganska dyrt) konferensvisum p en mnad infr utgivningen av min nya bok (Red Star over India) (4). Bifogat visumanskan fanns en skriven ekonomisk garanti frn min svenska frlggare (Leopard i Stockholm) och inbjudningsbrev frn min frlggare i Kolkata (5) (Setu Prakashan) och frn Kolkata

JAN MYRDALS BREV TILL BILDT

Book Fair (6). Nr jag anlnde till Kolkata ombads min frlggare att informera myndigheterna om var jag bodde och var jag framtrdde infr publik i Indien. Vilket de gjorde. Boken slpptes p olika mten som organiserades av olika organisationer i Kolkata, Hyderabad, Ludhiana och Delhi. Det jag sade trycktes och/eller slpptes p ntet. Det som Minister of State for Home Affairs Jitendra Singh sade till Rajya Sabha (7) och det som enligt Zeenews 2012-05-20 inrikesministeriets talesperson Ira Joshi sade om mitt besk i Indien under januari/ februari 2012 r som du ser inkorrekt faktamssigt. Fr att sga det med andra ord s sger de det som inte r av politiska skl. Vilka r d de politiska orsakerna till detta? Fr att frst dessa skl br man lsa The Telegraph frn Kolkata (8), fr fredagen 18 maj: Maoister spammar PCs mailbox (9 ). NISHIT DHOLABAI (10 ) New Delhi, 17 maj: Nr faxar inte fungerar, bomba inrikesministern med email frn utlandet. P Chidambarams email har bombarderats med meddelanden frn Vst, som yrkar p frislppandet av en aktivist och en pstdd maoistsympatisr, vilket har vckt undran ver denna begran frn utlandet om ngot s lokalt. Den indiska regeringen strs tydligen mer och mer av den vxande internationella kunskapen om och intresset fr frhllandena i Indien. Den 12 juni frra ret talade Arundhati Roy och jag i London om behovet av internationell solidaritet med det indiska folket. Vi talade bda om den mrkliga nyhetsblockaden av Indien. Den intensiva debatten och diskussionerna i Indien reflekteras inte i media i Vst. Detta beror inte p ngon officiell indisk censur (som den brittiska i Indien under andra vrldskriget). Den beror p tidningsredaktrernas grindvaktsfunktion i vra media (och p sjlvcensur hos vra korrespondenter i Indien). Detta r inget nytt. I den nyligen utkomna rsboken till Oriental Society (11) i Sverige skrev jag om hur nyheter frn Indien (ven om Quit India rrelsen (12), den folkmordslika hungersnden i Bengalen (13), och Indian National Army (14)) undertrycktes i det neutrala Sverige. Du r fr ung fr att komma ihg, men du br lsa det jag skriver i den kommande volymen. (Ocks om hur jag ppnade drren fr Adam von Trott zuSolz (15) nr han kom till vrt hus i juni 1944fr att f min far att informera den amerikanska och sovjetiska skerhetstjnsten i Sverige om 20 juli-kuppen. Du terfinner allt detta i Utrikesdepartementets arkiv och vet allts varfr de allierade nekade att hjlpa till. Men kanske har du inte funderat p varfr det brittiska MI6 skulle ha beslutat om likvidering av Adam von Trott zuSolz om han hade lyckats som de gjorde med Subhas Chandra Bose (16) nr han flydde frn Indien.) I alla vra lnder har den vxande solidaritetsrrelsen med Indiens folk lett till ett kat informationsflde om Indien. Jag skulle fresl att du eller tminstone ambassaden fljde www.indiensolidaritet.org p ntet. En bred och icke sekteristisk nyhetstckning av Indien (och konkreta, ppna diskussioner mellan olika medlemmar om den internationella ndvndigheten av ett sdant brett och icke sekteristiskt synstt). Mycket kommer att pminna dig om Vietnamsolidaritetsarbetet fr nstan femtio r sedan och hur detta arbete frndrade de officiella mediernas dominerande proamerikanska hllning p femtiotalet till en mera ppen och liberal policy tjugo r senare. (Kom ihg hur stora tidningar som Dagens Nyheter frndrades och kom ihg hur denna information utgick frn basen, underifrn, genom att slja Bulletinen (17) utanfr Systembolagen och slutligen frndrades hela den svenska utrikespolitiken!) Jag knner inte ngon p ambassaden i Delhi nu. Nr allt kommer omkring r jag gammal nog att vara deras farfar eller morfar. Men jag r rdd att de mer eller mindre delar de svenska korrespondenternas hmningar. Det skulle vara bra fr vrt land om de kunde ta till sig ett bredare och mera vittgende synstt. Informationen finns dr i Indien. Indien r inte som Chile under diktaturen eller Sovjetunionen.
DK1-2012 17

Carl Bildt p resa i Indien i november 2011.

JAN MYRDALS BREV TILL BILDT

Den indiska regeringens reaktion mot mig nu r en normal men irrationell regeringsreaktion nr man mrker att man r freml fr en informerad internationell opinion. Men det finns ocks en annan orsak till den indiska regeringens ngot hysteriska frhllningsstt. Ngot som jag hoppas att ambassaden noterar. Om du gr tillbaka till det jag skrev fr en trettio r sedan kommer du att se att scenen frndras. D var vnstern- politiska rrelser inspirerade av Naxalbari (18), striderna i Telangana (19) och andra folkliga resningar djupt splittrad och splittringarna fortsatte. (Det fanns skl fr detta. Det har jag skrivit om.). Idag r situationen annorlunda. De strre maoistiska partierna och grupperna har bildat ett allindiskt parti, CPI(maoist) (20). Inte bara det, trots olika ideologiska motsttningar s r andra grupper ense om de stora frgorna som de indiska folken str infr. De sociala motsttningarna r ocks sdana att stora delar av studenterna och medelklassen krver demokratisk och social frndring. Ta ett konkret exempel. I Hyderabad mtte jag gamla vnner frn 1980. Nr vi d gick under jorden i Andra Pradesh fr att flja de bevpnade enheterna bodde vi i deras hus i av regeringen frbjudna omrden. Nu r de legala. De deltar i val. Det finns slunda stora ideologiska och politiska skillnader mellan dem och CPI(maoist). Hetsiga debatter frekommer. Men de r inte fiender. I intervjun med generalsekreterare Ganapathy (21) kan du se hur han diskuterade allt detta. (Idn om att detta r ngot som jag har rtt mina indiska vnner om r s oinformerat att det inte ens r roligt!) (Du kan se samma frhllande hos stora delar av CPI (22). Det r inte av en slump att den masscirkulationstidning i Europa som skrivit mest om min bok och mitt arbete i Indien r Neues Deutschland (23). Varfr? Frr i tiden, under den sena18 DK1-2012

re delen av Sovjeteran, var jag frsts i den tidningen ngon man inte talade om. Nu har frhllandena i Europa frndrats och fr nrvarande har Die Linke (24) i Tyskland mycket nrstende Neues Deutschland partirelationer med CPI.) Att den indiska regeringen har bannlyst mig r inte srskilt betydelsefullt. Jag har bannlysts av andra regeringar tidigare (minns vad Moskva brukade kalla mig!). Om du ser efter i akterna kommer du att finna att jag av och till har bannlysts av USA sedan 1944 (nr jag nekades inresa d jag talat p YCLs kongress) (25) och av och till sedan blivit officiellt inbjuden. Naturligtvis eftersom jag r 85 r kan det drja lngre n min terstende livstid men det r inte srskilt viktigt. Det som r viktigt r att du mste se till med hnsyn till Sveriges nationella intresse att dina tjnstemn p Utrikesdepartementet som arbetar med Sydasien anlgger ett bredare synstt n de trngsynta svenska medierna. Din Jan Myrdal ____________________________ Frklaringar 1. ung.: Lag om rtt till information 2. verhuset, en av det indiska parlamentets tv kamrar 3. ung.: Indiens inrikesminister 4. Rd Stjrna ver Indien 5. Calcutta 6. Bokmssan i Calcutta 7. Hindi fr verhuset 8. Ledande dagstidning i stra Indien 9. PC: i Indien vanlig frkortning fr Palaniappan Chidambaram, unionsinrikesminister i Indien, stamfolkens statliga motpart i kampen fr lokalt sjlvstyre och rtt till den egna jorden mot markexploaterande multinationella bolag (mineralbrytning, dammbyggen mm)

10. Journalistens namn 11. Orientsllskapet (i Sverige, grundat 1922) 12. Lmna Indien rrelsen tillkom 1942 fr att frm England att lmna landet 13. Miljontals mnniskor dog 1943 av svlt i Bengalen under brittisk verhghet 14. Den nationella arm, verksam 194245, som upprttades av Subhas Chandra Bose (indisk revolutionr som krvde fullstndig och omedelbar frihet frn brittiskt styre i Indien, i konflikt med Gandhi) i samverkan med Japan och som riktade sig mot britternas vlde i Indien 15. Tysk diplomat, advokat och antinazist, avrttades i augusti 1944 efter deltagande i den misslyckade kuppen mot Hitler 20 juli 1944. Von Trott zu Solz ansvarade fr Subhas Chandra Bose i Tyskland (Bose skte dr allierade i befrielsekampen mot England) och upprttandet av antibrittiska indiska styrkor i Tyskland samt ordnade med att Bose 1943 kunde lmna Tyskland fr att n Japan i tyska och japanska u-btar 16. Ang. Subhas Chandra Bose se ovan under pkt 14 och 15 17. Vietnambulletinen , utgavs av 19651979 av DFFG, de frenade FNLgrupperna 18. By i Vstbengalen, vlknt bondeuppror dr 1967 som gav upphov till begreppet Naxaliter (vnsterrrelse) 19. Omrde i Andra Pradesh, bondeuppror 1946-51 20. Communist Party of India(maoist), grundat 2004 21. fr CPI(maoist) 22. Communist Party of India, grundat p 1920-talet (det finns olika uppgifter om var och nr) 23. Nya Tyskland, dagstidning i Tyskland, tidigare ledande dagstidning i DDR (sttyskland), betecknar sig som socialistisk 24. Vnstern, partisammanslagning frn 2007; vnsterparti i Tyskland 25. Young Communist League, hr: Sveriges Kommunistiska Ungdomsfrbund, d tillhrigt SKP, Sveriges Kommunistiska Parti

DRNARE I KRIGET MOT FOLKET

DK1-2012

19

FRAMTIDSDEBATT

En epok gr mot sitt slut?

Texten r hmtad frn bloggen http://bjornbrum.blogspot.se. Bjrn Nilsson utvecklar i denna text hur han uppfattar naxaliternas revolution i ett historiskt perspektiv. Bilderna och bildtexterna r hmtade frn bloggen.

1900-talet var en tid som kan beskrivas som allt mjligt. ven som de stora folkkrigens era. Kommunister i Kina och Indokina ledde miljonarmer av fattiga bnder till segrar i lngdragna krig. Man kmpade p

Folkkrigets grundtanke: du har en svag politisk styrka men tror att den har stora mjligheter att samla masstd, samtidigt som din motstndare r en stark och brutal, men p sikt svag och ddsdmd stat med vidhngande verklass. Svaret p den ekvationen r att skapa en politisk bas bland missnjd lokalbefolkning och starta vpnad kamp. Ur sm och dligt utrustade, men politiskt skrpta styrkor, skall s smningom vxa fram en stark folkarm som kan fullborda revolutionen, strta den gamla makten och upprtta en ny folklig regim. Politiken styr gevret, samtidigt som politisk makt vxer ur gevrspiporna. S gick det till i Kina, varfr skulle det inte kunna fungera p annat hll?

del starka gerillazoner i svrtillgngliga glesbefolkade skogstrakter, men kan man inte bryta inringningen och f ut upproret p sltterna dr strre delar av befolkningen finns, och in i stderna, r det svrt att se hur man skall lyckas. Knnaren pekade p hur dagens revolutionrer i Indien ser tillbaka p de upproriska traditionerna frn 1940-talet och de tidiga ren efter Indiens sjlvstndighet, samt traditionerna frn 1967. Kanske en del av problemet ligger dr. man ser fr mycket t fel hll? Att se tillbaka och lra av historien r nyttigt, men vad hnder nr samhllet runtomkring ndras och det blir allt svrare att kopiera metoder rtt av? Det kanske r viktigare att se framt? Det gr fortfarande att f ihop milisgrupper i Indien (och skert p andra hll ocks) bevpnade med pil och bge eller hemgjorda gevr, och s smningom trna upp dem till att anvnda automatvapen och minor. Men r inte den epoken p vg att ta slut, och det genom flera samverkande tendenser? Dels genom att den statliga vldsapparaten blir alltmer rrlig och tekniskt avancerad och fr strre kapacitet att sl ven i avlgsna omrden, dels genom att samhllena dr kampen frs omvandlas. Mobiltelefoner, radio, TV, motorfordon och annan teknik kommer ut ven i omrden som verkar hopplst fattiga, och det pverkar hur folk uppfattar sin verklighet och tankar om mjligheterna att f det bttre och vad man skall gra fr att f det bttre. D kanske mjligheterna fr politisk mobilisering finns kvar, men inte ndvndigtvis genom att

Det verkar vara svrt att gra kinesernas framgngsrecept till universiellt undermedel. Beror det av att det r dligt, eller spelar andra faktorer in? - Jag antar att det var alldeles utmrkt i Kina, och att det likaledes kan fungera bra i situationer som Medlem i Gerillaarmn fr Folkets Befrielse pminner om den kinesiska p PLGA - i Indien 1920-30-40-talen. Men d kommer det omvnda: om vi har det sttet p Balkan och i p st- situationer som inte pminner ...? fronten under Andra vrldskriget - de bermda partisankrigen. Algeriet, de I ett kort meningsutbyte med en knportugisiska kolonierna, Cuba, Nica- nare av befrielsekamp i Tredje vrlden, ragua r knda men inte unika. Lgg bland annat i Indien hvdade jag att till Kenya, Aden, Malaya, och listan r de maoistiska bonderevolutionrerna nnu inte slut. Sega gerillakrig pgick, dr (naxaliterna) mest misslyckats och pgr fortfarande, i mnga ln- sedan det frsta upproret 1967. Visder. Kanske afghanerna vinner en serligen har rrelsen vxt till sig ungng till? der senare r och lyckats upprtta en
20 DK1-2012

std och med utsikt att lyckas? Vad har man fr tankar om frhllandet mellan mnniskoliv och ider om man driver den linjen? Hur realistisk r folkkrigstanken ver huvud taget lngre? (Hr rknar jag bort toknissar/provokatrer som pratar om att starta krig i Europa eller Nordamerika och hller mig till mer realistiska omrden i Tredje vrlden.) Jag kan ha fel men gissar att det rr sig om ett mindre antal lnder, som Indien och Filippinerna, dr man kan fortstta den hr linjen ett tag till tack vare vl frankrade rrelser, men frmodligen inte s lnge. Kan lngvariga folkkrig utkmpas p landsbygden nr nu minst halva Jordens befolkning bor i stder? En epok gr mot sitt slut tror jag. Kanske det hr r dess sista rtionde. Sedan fortstter kampen, med med annorlunda former. Det r alltid rtt att gra uppror. Men finns det inget att bevara? - Jo, det viktigaste, nmligen den grundlggande tanken att kampen mste ha djup folklig frankring, vilka kampmetoder som n tillgrips. Vapen kan behvas fr att f ned folkfientliga regimer, men eftersom vapen r den sak som dessa regimer r bra p br revolutionrerna hellre frska agera p omrden dr regimen r srbar och har svrt att frsvara sig. Nr regimen ser ut att frlora fotfstet men vgrar att inse faktum kanske det r dags att plocka fram bssorna.
Bjrn Nilsson: Hur mycket r man beredd att lta civilbefolkningen komma i klm? Hr beskriver en indisk tecknare hur bybor kryper omkring fr att inte hamna i korseld mellan paramilitrer och gerilla. Gerillan brukar klara sig rtt bra i striderna, men det r vrre fr skyddslsa bybor i gerillaomrden nr det halvmilitra CRPF kommer fr att ta hmnd.
DK1-2012 21

Bjrn Nilsson: Bild frn begravningen nyligen av en av de hgsta ledarna fr Indiens Kommunistiska Parti (Maoisterna). Har automatvapenhjltar av den hr typen framtiden fr sig om/nr Indien gr revolution?

upprtta gerillafrband och stta fart p en svrkontrollerbar spiral av vld. (Vldet finns frmodligen redan dr, i den mn regeringens representanter uppenbarar sig.) Parollen folkkrig fram till kommunismen kanske snarare verkar som ett hot n ett lfte? Vad jag vet s uppfattar ledarna fr den vpnade maoistiska rrelsen i Indien det hr, men kan de gra om frstelsen till praktisk politik, eller tittar man fortfarande fr mycket bakt p den egna historien och p vad kineserna gjorde fr lnge sedan? Hur mycket r man beredd att lta civilbefolkningen komma i klm? Hr beskriver en indisk tecknare hur bybor kryper omkring fr att inte hamna i korseld mellan paramilitrer och gerilla. Gerillan brukar klara sig rtt bra i striderna, men det r vrre fr skyddslsa bybor i gerillaomrden nr det halvmilitra CRPF kommer fr att ta hmnd. I Peru r folkkriget i stort sett slut. Partiet r borta. Kvar av folkarmn finns ngra isolerade grupper lngt borta i skogarna, och tminstone en av dem frsker prata sig till amnesti. I Nepal ndde man inte nda fram, folkarmn kunde ta ver landsbygden men inte de stora stderna. En del vill ta upp kampen igen i bda lnderna.

r det verkligen realistiskt att tro att man dr kan terstarta rtiondelnga utdragna folkkrig med brett folkligt

DEBATT

Tankar kring Bjrnbrums blogginlgg En epok gr mot sitt slut?

I frhllande till upproret har tekniska och samhlliga frndringar alltid skapat tre olika pstende och/eller svar. En del struntar i vad som skett och fortstter som man alltid har gjort, andra deklarerar hgljutt att alla frsk nu r meningslsa, medan en tredje grupp frsker se vad som lyckats, vad som inte lyckats och frsker uppdatera sina upprorsteorier utifrn de nya frhllandena. Bjrnbrum frsker maskera sitt inlgg i frgan om folkkriget som om han tillhrde den tredje kategorin, men hela syftet med inlgget r att argumentera fr det meningslsa i att ens hysa hopp infr pgende och framtida uppror. Historiskt har armborstet, det tunga rytteriet, kanonen, telegrafen, det ltta infanteriet och en uppsj andra saker stllt samma gamla frgor till upprorsmnnen. Den d ver 60 r gamle Auguste Blanqui skriver ren innan Pariskommunen om hur det oorganiserade upproret ntt vgs nda, hur man i en tidslder av bakladdade gevr och kulsprutor inte kan gra som frr. Pariskommunen blir ett himlastormande frsk att centralisera upproret, att vervinna tidigare brister och sknker framtida generationer erfarenheter man inte kunnat vara utan. Engels efterlyste p 1890-talet nya former fr upproret, den gamla barrikadtaktiken dg inte lngre (anledningarna var nu kopplade till samhlleliga frndringar snarare n tekniska), men redan drygt 10 r senare kunde Kautsky skriva om hur det ryska revolutionsfrsket hade teruppfunnit och uppdaterat upproret (vad de erfarenheterna ledde till 1917 r oomtvistat). Motstndsrrelsens implementering av gerillakrigfrening i det ockuperade Europa gjorde att de mnga gnger lyckades dr de reguljra
22 DK1-2012

armerna gtt bet. Folkets logik har alltid varit att gra uppror, misslyckas och frska igen (fr att tala med Mao), frhoppningsvis med nyvunna erfarenheter, och det kommer de att fortstta gra hur mnga internetkrigare som n frklarar deras uppror vara meningslsa. En andra punkt som r genomgende i Bjrnbrums inlgg r synen p vldet. Revolutionrerna skapar en vldsspiral som man inte kan kontrollera psts det. D glmmer herrn ppassligt att upproren alltid har skett, men att de utan organisering alltid har slutat med nstintill ensidiga blodbad p de fattigaste och mest frtryckta. Revolutionrerna skapar inte situationen som franleder upproret, de organiserar upproret. En annan aspekt som helt frbises r att varje stat i sig r en vldsapparat, och att just den indiska upprtthller ett vlde dr nstintill halva befolkningen r undernrda samtidigt som man r en av vrldens ledande exportrer av jordbrukprodukter; ett vlde dr runt 3000 barn dr av undernring varje dag; ett vlde dr fattiga mnniskor tvingas d p gatan i hndelse av sjukdom, mitt ibland ofantlig rikedom och stora naturresurser. Allt detta vld r en av det utlndska och inhemska kapitalet syniskt kontrollerad vldsspiral; att d frukta att de upproriskas vld mot detta ska leda till en okontrollerbar vldsspiral r fr mig lite vl magstarkt. Som en tredje punkt kan tillggas att Bjrnbrum inte har frsttt mnga av de mest vsentliga delarna av folkkrigets teori, utan lyfter ut vldet frn dess verklighet. Byggandet av parallell statsmakt, folkkommitter av olika slag och ett otal olika typer av massorganisationer r alla delar av folkkriget. Det finns ett msesidigt beroende mellan

massmobiliseringar och gerillaaktioner; mellan strejker och avrttningar; mellan det legala och illegala arbetet; mellan det vgledande och basen; etc. Det motsatta och skenbart ofrenliga bildar en enhet. Att se frgan om folkkriget endast som frgan om landsbygden r ett exempel p samma ensidiga syn, en syn som bde de indiska, filippinska, peruanska och mnga andra revolutionrer vervunnit sedan r tillbaka. Det r sant att nepaleserna inte hade ngot utvecklat arbete i stderna, men ven deras misslyckade har hjlpt andra att vervinna sitt ensidiga fokus p landsbygden. Vldigt f lnder, om ngot, ser ut som Kina p 30-40-talen; revolutionrerna runt om i vrlden r ocks fullt medvetna om detta. Avslutningsvis, som en bisak, vill jag frga Bjrnbrum vem han tror han tjnar med att frska s tvivel angende de pgende upprorens mjlighet till seger. Jag menar inte att man alltid mste tro att det r lge att ta till vapen, men jag fr en knsla av att Bjrnbrum tvrs igenom sitt inlgg inbillar sig att han modigt stller de obekvma frgorna. Min motfrga blir, obekvma fr vem? Fr kapitalisterna? Fr godsherrarna? Fr vem? Rosa Luxemburg var mot en resning av den tyska arbetarklassen 1919, liksom Marx varnade parisarna fr upproret 1870-71, men nr upproret var ett faktum tvekade de inte en sekund vad gllde hyllningar och understd med alla medel de frmdde. D blev det en frga om att frsvara klassens moral. Mot vems moral siktar Bjrnbrums obekvma frgor? Rickard Bjrk

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

Saibaba r sekreterare i Revolutionary Democratic Front (RDF) som r en paraplyorganisation fr revolutionra kvinno-, ungdoms-, arbetar-, bonde- och kulturorganisationer med hundratusentals medlemmar. RDF har hemsidan www.rdf-india.org

Intervju med G.N. Saibaba

SAMMANFATTNING Naxaliernas kamp r en del av den strre anti-feodala och anti-imperialistiska kampen och man br inte stdja enbart naxaliterna som om de existerar utanfr den strre kampen. Indien r inte en demokratisk stat, utan en envldig och totalitr stat. De tillter inte oliktnkande och det finns ingen intern demokrati i Indien. Den indiska statens militra kampanj Operation Green Hunt pminner mycket om Red Hunt i Nordamerika nr de utrotade indianerna. Imperialister frn USA och Europa vill komma t naturresurserna i centralindien men de behver inte skicka soldater eftersom den indiska staten krigar t dem. De partier som p 70- och 80-talet fresprkade fas-teori som innebr man tnkte sig inleda den vpnade kampen i senare skede har reducerats till obetydliga partier medan de som inledde vpnad kamp med en gng har vxt och ftt stort inflytande. Naxaliternas folkregering finns srskilt statk i distriktet Bastar i sdra Chattisgharh men den finns ocks i delstaterna Orissa, Andrah Pradesh, Jharkandh och Bihar.

Vid Jan Myrdalsllskapets rliga sammankomst i Varberg i april hade vi gldjen att kunna intervjua G.N. Saibaba som sitter med i ledningen fr Revolutionary Democratic Front (RDF) i Indien. Saibaba r lrare i engelska vid universitetet i Dehli och r sedan mnga r tillbaka engagerad kampen mot storbolag och feodalism. I intervjun ger han svar p flera viktiga frgor. Vilken betydelse har egentligen solidaritetsarbetet och vad r egentligen naxalitrrelsen? Intervjun r lng och den andra delen kommer i nsta nummer.

Indiensolidaritet: Kan du bertta ngot om det politiska arbete du gr i Indien? Saibaba: Jag arbetar fr en organisation som heter Revolutionary Democratic Front (RDF). Det r en paraplyorganisation fr revolutionra massorganisationer som arbetar bland olika frtryckta klasser och delar av det indiska samhllet. RDF bestr av revolutionra student- och ungdomsorganisationer, revolutionra bondeorganisationer, revolutionra arbetarorganisationer, revolutionra kulturorganisationer samt revolutionra kvinnoorganisationer frn olika regioner ver hela Indien. RDF r allts ett stort ntverk av revolutionra organisationer som nr ut till alla delar och skikt i samhllet. Frn och med r 2009 och framt brjade Operation Green Hunt, den indiska statens folkmordiska krig mot de fattigaste av de fattiga i Indien. Alla i vr organisation arbetar med andra partier, grupper, demokratiska organisationer och enskilda fr att hja vr rst kollekDK1-2012 23

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

tivt och enigt mot de nuvarande militra angreppen och mnniskor har den indiska regeringen skickat mer n 250 frintelsekampanjen mot folket i Indien. Vi ser denna 000 av sina vpnade styrkor till dessa regioner och de massiva militra operation som det senaste tillskottet i backas upp av flygvapnet och flottan. Dessa siffror sger en rcka av de hrskande klassernas krig mot folket p ngot om kampens betydelse. Sjlvklart r de revolutionden indiska subkontinenten under senaste rtiondena - ra styrkorna r inblandade - de arbetar i dessa omrden och organiserar folket, men frgan r mycket det m vara i Kashmir, nordst, Punjab och strre. Det r en folkets anti-imperialistiska nu i centrala och stra Indien. S p en niv deltar vi i folkets grundlggande kamp och I Europa fokuserar kamp, ledd av de revolutionra maoisterna. p en annan arbetar vi tillsammans med ett ngra p maoismen Men det r en strre frga eftersom detta stort ntverk av politiska krafter fr att ge- i solidaritetsarbetet. motstnd inte bara finns i de centrala och stra delarna av Indien dr den maoistiska nomfra en landsomfattande kampanj mot Vad anser du om rrelsen har stark nrvaro, kampen pgr i den indiska statens anti-folkliga politik, srdetta? alla delar av Indien, ven dr maoisterna inte skilt Operation Green Hunt. finns. S enligt vr mening mste vi ta hnIndiensolidaritet: Som vi ser det finns det tv olika syn till den anti-imperialistiska kampen som helhet. Vi politiska linjer i frga om solidaritetsarbetet i Eu- mste inse att denna r del av en strre kamp som det ropa. En linje frsker ena folk p en anti-imperi- indiska folket utvecklar som inte verallt leds av revolualistisk och anti-feodal grund och en annan som tionrerna eftersom de inte existerar i alla delar av landet. fokuserar mer p maoismen. Vad anser du om detta? S den internationella solidariteten br riktas mot hela rrelsen. Den andra riktningen inom folket som uppSaibaba: Ja, det finns uppfattningar och frstelser lever att den revolutionra rrelsen ocks r ett ml har angende hur man br utveckla solidaritetsrrelsen fr inte fel. Ja, den revolutionra rrelsen ett ml fr deras folkets kamp och srskilt mot den militra attacken mot angrepp. I sjlva verket har den indiska premirministern folket som pgr i Indien. S vad jag kan se r att det benmnt den som det strsta inre skerhetshotet remnga som menar att stora delar av folket i Indien r dan 2005 vilket terspeglar de hrskande klasserna mlinbegripna i en strre konfrontation och att det r vikti- sttning att gr slut p den revolutionra rrelsen. Men gare att fokusera p detta, att beskriva detta fr vrlden det r viktigt att frst att den anti-feodala och anti-impeutanfr Indien. Det finns andra organisationer som rialistiska kampen som spnner ver hela Indien och den menar att den indiska statens pgende kampanj riktar revolutionra rrelsen som finns i en stor del av landet sig mot revolutionrerna i Indien och att revolutionr- hnger ihop. Vi kan inte skilja dessa tv. Den strre antierna drfr br stdjas direkt. Vad som r viktigt idag r imperialistiska och anti-feodala kampen r mycket viktig att folket i Indien - de fattigaste av de fattiga, 80 procent och vi fr inte glmma det. Vi mste verka fr solidaritet av landets befolkning, lever i en extremt utsatt tillvaro med den anti-imperialistiska och anti-feodala kampen och hoppas p en grundlggande frndring i sina liv. som vanligt folk utvecklar i Indien. De indiska hrskande Det r den fattigaste delen av mnskligheten och de fr klasserna och imperialisterna har planerat mnga folken trotsig kamp i Indien under ledning av de revolution- mord och massakrer men folket har hittills framgngsrikt ra maoisterna som rr sig som fisken i vattnet bland motsttt dem genom samordning och kollektiv kamp folket. S om du tar den strre bilden av vad som hn- och inte ltit storbolagen att trnga sig in och ta ver der i Indien, kan du se att dessa utgr en stor motkraft deras mark och resurser. mot storbolagens markrofferi fr mineralutvinning. Monopolkapitalet frsker i sin desperation att lgga beslag S i Indien menar vi att om man ger std till folkets antip vrldens naturresurser och de vill vervinna sin kris imperialistiska och anti-feodala kamp s r det ocks ett genom att exploatera billiga rvaror i Indien och andra std till den revolutionra rrelsen. Drfr behver vi frtryckta lnder. Det r ett frsk frn imperialisterna, inte och br inte skilja dessa tv och endast ge endast av monopolkapitalet p vrldsniv, att flytta brdan av till revolutionrerna som om revolutionrerna existerar den ekonomiska krisen upp p de fattigaste av de fattigas utanfr och separat frn denna kamp. Den revolutionra kampen i Indien r en del av den strre antiimperialistisaxlar i Indien. ka och anti-feodala kamp som pgr p subkontinenten. Frdrivningen av folk frn sina hem och hrdar har blivit viktigt fr fretagen som stds av regeringen i frsken Indiensolidaritet: Hur kan vi stdja folkets kamp att lgga beslag p vrdefulla mineraltillgngar som mot exploatering i allmnhet och mot Operation berknas till ett vrde av flera biljoner dollar. S mot- Green Hunt i synnerhet? stndsrrelsen byggs upp av ursprungsbefolkningen, de fattigaste av de fattiga, miljontals av jordens frdmda. Saibaba: Frst mste jag ge dig en strre bild av den Fr att krossa denna de fattigas rrelse och att tysta alla nuvarande situationen hemma i Indien och fr detta
24 DK1-2012

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

krvs en lngre frklaring. Operation Green Hunt r som leder Operation Green Hunt till Afghanistan och utstuderad och vlplanerad militr kampanj mot folket drefter till USA och snart efter sin terkomst proklai Indien. Denna operation r den indiska statens och merades denna operation Green Hunt. Han kallade inte de imperialistiska krafterna som leds av USA och den operationen uttryckligen fr Green Hunt. Han sa att det har utarbetats med frebilden av vad som kallades Red var en paramilitr operation. Senare frnekade samma Hunt i 1700-talets Nordamerika. Genom Red Hunt- minister att det finns ngot som kallas Operation Green kampanjen stals de inhemska stamfolkens mark med Hunt. Men p lgre tjnstemannaniv i varje region dr vld av europeiska upptcktsresande och inkrktare. De operationen genomfrs har de avsljat denna lgn geplanerade och genomfrde en systematisk utrotning nom att ofta hnvisa till Operation Green Hunt. Indiens av indianstammarna som valde att gra motstnd mot regering frnekar fortfarande att det finns ngot som folkmordet. USA:s historia lr oss att denna utrotning- heter Green Hunt. Anledningen till detta frnekande r sprocess av hela ursprungsbefolkningen i Nordamerika inte svrt att se. 2009 efter att den Indiens inrikesminister kallades Red Hunt. De invaderande europerna ansg proklamerat denna operation genomfrde intellektuella att en bra indian r en dd indian. Indianerna frintades och demokratiska krafter massiva protester ver hela fr att grunda det land som kom att kallas i USA. Det Indien. De slutade genast anvnda denna terminologi fanns ingen plats fr de stamfolken i den nya vrld som men verksamheten har fortsatt med allt strre intensitet skapats av de koloniala upptcktsresande frn Europa. i olika delar av Indien nda till idag. Likheten mellan InAllts har USA byggts p indianernas dda kroppar. diens Operation Green Hunt och USA:s Red Hunt r Samma frintelse och utrotning av en hel befolkning mer omfattande n bara namnet. I frga om avsikt, syfte pgr i den militra operation som kallas Green Hunt. och intensitet de r mycket lika. Herr Chidambarams De hrskande klasserna i Indien kallar den Green Hunt krig (inrikesministern) r en ess av Arundhati Roy som av tv skl. Fr det frsta sger de militra experter, strat- beskriver hur Operation Green Hunt har tre ml: 1. Ockupera 2. Dominera 3. Befsta. Om man tar eger och frfattare som r p den indiska en titt p Indiens inrikesdepartements hemstatens lnelista att jakten (eller i mer politiska termer den indiska statens krig Samma typ av folkmord sida kan man se att de anvnder dessa ord. mot folket) sker i de grnaste omrdena som genomfrdes p Det r intressant att notera att det r samp den indiska subkontinenten. Centrala indianerna i Norda- ma terminologi som USA anvnder fr att beskriva sin strategi i Afghanistan. Det spelar Indien och stra Indien har hga berg och vidstrckta skogar och r fljaktligen merika genomfrs nu ingen roll om indiska delstaten erknner eller ett av de grnaste omrdena p subkon- i Indien genom Opera- frnekar vissa termer eller sjlva kriget de uttion Green Hunt kmpar mot folket eftersom kriget i hgsta tinenten. Ur ett miljperspektiv kan vi r verkligt. Hela det indiska folket kallar det kalla detta jordens lungor. Ekosystemet i denna region, bergen, skogarna, floderna, mineralerna, fr Operation Green Hunt. har en srbar ekologi som upprtthller livet p jorden och r i denna mening en beskyddare av oss alla. Detta r Vi kan allts frst Operation Green Hunt som ett krig en av de mycket f regioner i vrlden som fortfarande har mot folket i Indien och detta r kampanjens (som RDF frblivit orrd av imperialismen/kapitalismen och drfr utvecklar, vers. anm.) huvudfokus. De hrskande klasser de mycket viktiga fr vr verlevnad och fr sjlva rna leker med ord, men sanningen r att det r ett krig jordens verlevnad. S det r allts i denna grna region mot folket i Indien. Vad handlar detta krig om? USA som Operation Green Hunt genomfrs. Om de lyckas och imperialistmakter frn EU har skickat militra styrs kommer denna operation att frvandla grnska till kor till Irak, Afghanistan, Libyen och andra platser och ofruktsamhet. De kommer tvngsvis frdriva eller utrota de utkmpar imperialistiska ockupationskrig mot folket stamfolken (adivasierna .a.) och p s stt underltta fr i dessa lnder. I Indien utvecklar imperialisterna kriget de multinationella, privata eller statliga fretagen. Detta efter samma mnster som i Afghanistan och Irak, och p krig kommer att frstra vra lungor och hotar vr ex- andra hll. Det vill sga att de tar alla naturtillgngar, vare istens i sig. P s stt kan man ltt frestlla sig Green sig det gller naturgas, olja, bauxit, kol eller ngon annan tillgnglig resurs. De har nnu inte skickat sina milHunts sjlvdestruktiva natur. itra styrkor till Indien men imperialisterna hjlper den Fr det andra, p en annan niv hvdar skerhetsanaly- indiska regeringen med militra strateger, armgeneraler, tikerna att Operation Green Hunt kallas s eftersom de underrttelser, vapen, vervakningsutrustning etc. Dessa revolutionra kmparna br en olivgrn uniform och att imperialistiska krigshetsare tror att naturresurserna som jakten riktar sig mot dem. Detta stt att tnka speglar tillhr folket i Indien kan hmtas utan att de direkt insamma 1700-talsideologi som lg bakom Red Hunt i volverar sig i ett krig. Det beror p att de indiska hrUSA. Det r intressant att notera att i september-okto- skarna r helt underordnade de imperialistiska krafterna ber 2009, kte en av ministrarna i den indiska regeringen och de utkmpar detta krig p uppdrag av imperialisteDK1-2012 25

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

rna. Den indiska regeringen utkmpar ett krig fr USA:s ursprungsbefolkningen (adivasis) i stra och centrala Inoch europeiska imperialisternas rkning med hjlp av dien som de indiska hrskarna inriktar sig p med aktiv den indiska armn och paramilitrer. De servila indiska hjlp frn de imperialistiska krafterna och fretagssekhrskarna skickar vr egen arm mot vrt eget folk. Im- torn. De strsta bolagen frn Europa och USA har starka perialisterna planerar och genomfr detta krig i Indien intressen i detta omrde. Men de vet att deras nskningar genom att sitta i sina egna lnder och lta den indiska inte kommer att frverkligas om inte befolkningen, hunregeringen fra deras krig. Detta r imperialismens sanna dratals miljoner mnniskor, drivs bort frn sina frfders natur sedan brjan av 1900-talet. Den indiska regerin- mark. Det r ingen tillfllighet att dessa omrden har den gen, de hrskande i landet och Indiens storbolag dansar starkaste motstndskampen i vrlden idag. Imperialisteivrigt efter imperialisternas pipa med frhoppningen att rnas och de indiska hrskarnas massiva krig mot folket hotar att massakrera befolkningen och imperialisterna skall kasta ngra smulor av krigsbytet till dem. Det r en pinsamt fr Dagens solidaritet- som demokrater i vrlden kan vi inte lta detta ske. P 1700-, 1800- och 1900-talet alla oss medborgare i Indien att armn och sarbete kommer att utrotade den europeiska bourgeoisien urde paramilitra styrkorna som r tnkta att skydda den indiska suverniteten och det strka motstndskam- sprungsbefolkningen i Afrika, Nord- och indiska folkets frihet anvnds fr att slja pen p samma stt Sydamerika, Australien och Nya Zeeland i vr suvernitet och dda vrt eget folk i som solidariteten fr miljoner. Detta kunde hnda p den tiden eftersom de demokratiska krafterna och miljoner genom folkmord och massakrer. Vietnam gjorde den internationella solidariteten var ickeexisterande eller mycket svag. Men i dagens Allts, detta upplevs som en mrklig sak fr folket i vr del av vrlden, men det r verkligheten av vrld har det, tminstone nda sedan andra vrldskriget, i dag. Jag skulle vilja sga att kampanjen fr de fattigaste funnits en medveten internationell demokratisk solidarav de fattiga i Indien som kmpar och motstr det im- itet som effektivt hjt sina rster mot det amerikanska perialistiska angreppet r viktig fr mnniskor ver hela kriget i Vietnam. De stdde det demokratiska motstnvrlden, eftersom de fattigas kamp i Indien inte bara r det mot den amerikanska militra kampanjen i Vietnam en kamp fr att frsvara dem sjlva. Det r en kamp mot och lanserade flera kampanjer som hjlpte det vietnamimperialismen och mot monopolbourgeoisin. Och i er esiska folket att vinna styrka och sjlvfrtroende. P kamp mot monopolkapitalet och i vr kamp mot deras samma stt kommer en internationell kampanj i dag att lakejer i Indien kan vi bygga solidaritet och mtas fr att strka det indiska folkets motstndskamp och den komrdda mnskligheten sjlvt. Detta r inte en kamp inte mer att ge dem sjlvfrtroende. Kampanjen kommer att fr att rdda mnniskorna i ett visst land utan en kamp frmedla att de demokratiska rsterna i vrlden r med fr att rdda mnskligheten och hela jorden, den enda dem och att folket i Indien inte r ensamt i sin kamp knda platsen fr mnsklig existens och som hotas av mot imperialismen och feodalismen och i kampen fr att monopolkapitalet. S vi har ett strre skl till enighet och skapa ett nytt samhlle. Faktum r ett nytt samhlle reen vidare grund fr solidaritet. Vi fr inte se de nationella dan tagit form i dessa kampomrden i Indien och det r grnserna som hinder fr vr gemensamma kamp efter- vr skyldighet att informera hela vrlden om det. Sdan som frgan om frstrelsen av naturen, naturresurserna r betydelsen av den internationella solidaritetskampanoch folken r av global betydelse i dag. Solidaritet ver jen. Dessa r det indiska folkets behov och det r ocks grnserna och att bygga en gemensam kamp r ngot ett behov fr folket i det demokratiska samfundet p insom det internationella samfundet av demokratiska ternationell niv. Det r en historisk uppgift fr de demokratiska krafterna i vrlden att frsvara och verka fr krafter verkligen behver idag. solidaritet med dessa kmpande styrkor. Indiensolidaritet: S vad betyder solidaritetsarbetet Indiensolidaritet: Kan du bertta ngot om solidarfr folkets kamp och fr den indiska regeringen? itetsarbetet i frhllande till den indiska regeringen? Saibaba: Solidaritetsrrelsen fr de indiska folkens r det p ngot stt strande fr dem att denna solikamp som kommer att etableras (formellt, vers. anm.) daritet existerar? p internationell niv r mycket viktig och har samma betydelse idag som solidaritetsrrelsen fr folket i Vietnam Saibaba: Ja, den indiska regeringen r skrmd av den under sextio- och sjuttiotalet och fr folket i Irak och Af- internationella kampanjen fr det kmpande folket i Inghanistan under de senaste decennierna. Den indiska re- dien. Det beror p att kampanjen gr klart att den ingeringen planerar fr ett storskaligt krig mot folket med diska statens otroliga pstenden - att det r en av de omsorgsfullt planerade folkmord p ursprungsbefolknin- strsta demokratierna i vrlden, att ekonomin i landet gen i Indien som utgr en befolkning som r strre n vxer snabbare n i andra lnder och att Indien kombefolkningen i Tyskland och Sverige tillsammans. Det r mer att bli nsta supermakt i Asien efter Kina, och s
26 DK1-2012

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

vidare, r falska. Alla dessa falska pstenden kommer fram i ljuset i samband med att den internationella kampanjen pvisar sanningen att Indien egentligen inte r en demokratisk stat, utan en envldig och totalitr stat. Det tillter inte oliktnkande och det finns ingen intern demokrati i Indien. Och ven den s kallade hga ekonomiska tillvxten i Indien sker p bekostnad av miljontals mnniskor. Idag lever 80 procent av befolkningen i Indien p mindre n en halv dollar om dagen genomsnittligen under ett r. Detta r vrre n sjlvhushllningsekonomi eftersom du inte ens kan verleva och f tillrckligt att ta fr den summan. Med andra ord r levnadsfrhllandena fr den stora majoriteten av indier smre n fr den afrikanska befolkningen sder om Sahara med den skillnaden att befolkningen i Indien r strre n befolkningarna i alla lnder sder om Sahara sammanlagt. Vi hvdar att Indien inte r den strsta demokratin i vrlden men att Indien har vrldens strsta fattigdomsdrabbade, exploaterade och frtryckta befolkning. finns en bred allmn opinion som vet vad som verkligen hnder i Indien bakom alla dessa lgner.

Saibaba: Ja, den internationella kampanjen och era protester mot det folkmordiska kriget i Indien tvingade regeringen i Indien att brja fundera ver folkmordskampanjen. Det har redan brjat hnda. Till exempel, protestdemonstrationer framfr indiska ambassader i flera lnder i Europa, USA och Sydamerika satte press p den indiska regeringen. Initialt under 2009 planerade den indiska regeringen att slutfra kriget mot folket inom tre r. De ville vrka folk frn tiotusentals byar inom tre r med hjlp av armn, paramilitra grupper och andra krafter. Men kampanjen i Indien och utanfr, i synnerhet den internationella kampanjen, tvingade den indiska regeringen att g lngsamt fram med sina planer. ven om den indiska regeringen fortsatte med placera ut soldater s snkte de takten i den militra kampanjen och under dessa tre r fick det folkliga motstndet vrdefull tid att konsolidera, bygga sitt frsvar och skaffa sig mer styrka. Som en fljd blev det under det senaste tre ren mycket svrare fr S Indiens regering r redan orolig fr internationella den indiska regeringen att genomfra den militra kamsolidaritetskampanjen som har potential att belysa den panjen. Motstndet vxte och expanderade under denna verklighet som de vill dlja fr vrlden. Nr den inter- period och drmed har den internationella kampanjen haft direkt effekt fr folkets motstnd. nationella kampanjen tar fastare form kommer det att bli mycket svrt fr den r solidaritetsarbetet Den gav ocks folket sjlvfrtroende och indiska regeringen att upprtthlla lgnen strande fr den in- styrka. Ett annat exempel som jag minns r att Indien r en demokratisk stat. Historien diska regeringen? fljande. I mars frklarade den indiska regeringen infr parlamentet att kampanjen om Indiens tillvxt r historien om kolosom drivs fram av vissa organisationer i Inniala ekonomier som vxte fram genom inhemsk och utlndsk exploatering. Tillvxttakten r myck- dien och utomlands har framstllt den indiska regeringen et srbar eftersom den upprtthlls genom exploatering, i dlig dager och att det inte finns ngot krig mot folket frtryck och massakrer p majoriteten av befolkningen i Indien. Det kallade kampanjen fr falsk propaganda till frmn fr en liten minoritet. Denna ekonomiska till- och en smutskastning av den indiska regeringen. Detta vxt r omnsklig och temporr eftersom endast ett ftal visar att Indiens regering inte har kunnat motverka vr familjer i Indien skrdar dess frukter medan majoriteten gemensamma internationella kampanj politiskt och de av folket fr det allt svrare. Och denna verklighet kom- tvingas pst att det r en falsk propagandakampanj. Remer fram nu. De vsterlndska medierna frde aldrig ut geringstjnstemnnen i parlamentet sger att kampanjen denna verklighet till det internationella samfundet. Den har verkat avsljande p den indiska regeringen. Detta indiska regeringen undertrycker sdan information och visar hur den indiska regeringen r oroad ver hur den imperialisterna vill lyfta fram Indien som ett land i ut- skall kunna upprtthlla sin image som den knner r veckling eller en lukrativ destination fr investeringar. hotad p grund av kampanjen. Den indiska regeringen Det r ett faktum att imperialisterna inte vill att fakta om har brjat knna tyngden i den internationella kampanIndien skall komma ut. Endast den internationella kam- jen. Allts, den internationella kampanjen verkar till frpanjen kan f ut dessa fakta och presentera dem infr det mn fr folket och fr att skydda folkrrelsen. Den r p stt och vis en gva frn vrldsfolken. internationella samfundet. Indiensolidaritet: Du nmnde tidigare att det kan vara s att den indiska regeringen kommer att vara mer frsiktig i sina folkmordiska kampanjer om det
DK1-2012 27

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

Indiensolidaritet: Av alla kamper vi stder r naxalitrrelsen mycket viktig. Vad r naxalitrrelsen av idag? srrelsen. Men detta tillstnd har inte uppkommit utan enorma upp- och nedgngar. Indiensolidaritet: Som jag frstr det s finns det Saibaba: Du kanske knner till naxalitrrelsens historia. flera partier eller grupper som man kan sga tillhr Det frsta vpnade adivasiupproret under perioden efter naxalitrrelsen. Vilka r dessa partier? 1947 gde rum 1967 i byn Naxalbari i Nordbengalen. Det ppnade en ny arena fr klasskampen och kom att bli Saibaba: P 1970-talet pgick massuppror p cirka 600 knd som naxalitrrelsen. En viktig egenskap hos denna stllen efter splittringen i den kommunistiska rrelsen i rrelse r att den r ett vpnat bondeuppror som leds Indien. Den odelade kommunistiska rrelsen represenav proletariatet. Den r frmst en agrarrevolution och terades av Communist Party of India (CPI) som delades liknar den rrelse som utvecklade sig i Kina under tret- i CPI och CPI (marxist) 1964. Under 1968 genomgick tiotalet och fyrtiotalet under frra seklet. Den kamp som CPI(marxist) ytterligare en delning och CPI (marxistbrjade i Naxalbari inspirerade ungdomar, intellektuella leninist) bildades under Charu Mazumdars ledning. Men och arbetare i alla delar av landet eftersom de frstod under 1970-talet blev den marxist-leninistiska rrelsen att kampen i Indien mste grundas p bnderna som uppdelad i flera partier p grund av siktsskillnader i de utgr den stora majoriteten av befolkningen. Strax frgan om hur man skulle genomfra den revolutionra efter 1967 skickade den indiska regeringen sin arm fr kampen, instllningen till det indiska parlamentet och att undertrycka rrelsen och de krossade rrelsen i byn instllningen till de imperialistiska krafterna och de hrNaxalbari helt och hllet. Men Naxalbaris uppstod skande klasserna i Indien. En stark tendens p 70-talet verallt i Indien under 70-talet och 80-talet. I 600 re- var en uppsplittring av det marxist-leninistiska partiet gioner i Indien utvecklade sig rrelsen lngs den vg som och av rrelsen i sm fraktioner. Men p 1980-talet konupproret i byn Naxalbari hade utstakat. Idag r den revo- soliderades stora marxist-leninistiska partier i viktiga lutionra vpnade rrelsen som pgr ver stora delar av regioner i landet. Bildandet av de stora partierna gde landsbygden i Indien en fortsttning p naxalbariuppro- rum under denna tid. Man kan se tre riktningar i parret. Naxalbari har gett det indiska folket en vision och en tibyggandet - partiet i Sydindien kallade sig CPI (ML) framtida modell fr kamp lngs den agrarrevolutionra (Peoples War) medan tv partier framkom i norra Indien vgen. Den har ocks gett en frstelse av att agrarrevo- - Maoist Communist Centre (MCC) och CPI (ML) Party lutionen kommer att frigra den stora majoriteten av be- Unity. Dessa tre partier arbetade i tre olika omrden och i isolering frn varandra och utan att veta srfolkningen i enlighet med den proletra skilt mycket om varandra. Men de expandideologin, marxismen-leninismen-maoVad r erade de revolutionra omrdena kraftigt och ismen, som senare kom att kallas maoisnaxalitrrelsen fr senare slt de sig samman. men och som spreds bland massorna.

ngot idag?

Om man r en hngiven forskare i den folkliga kampen p den indiska subkontinenten efter 1947 s ser man att vgen som naxalibariupproret utstakade blev den dominerande trenden i den folkliga kampen efter undertryckandet av naxalbariupproret i slutet av 60-talet. Det r drfr det sgs att Naxalbari r den enda vgen fr kampen i Indien. Detta r den slogan som synts p varje gata, p varje vgg under de senaste 40 ren. Det r skriften p subkontinentens vgg trots alla anstrngningar av indiska och vsterlndska, europeiska historiker att dlja detta faktum i historieskrivningen. Det rder ingen tvekan om att den revolutionra rrelsens ideologiska stndpunkt i Indien och dess utvecklingsbana har formats av naxalbarirrelsen. Idag har stora delar av den indiska landsbygden inspirerats av naxalbari-ideologin -ett revolutionerande genombrott som i Kina under Maos ledning trffande kallades Vrska i Indien. S vrskan fortstter och det r den grundlggande politiska linjen fr kamp i dagens Indien och den utgr den strsta revolutionra motstnd28 DK1-2012

Men jag vill ocks sga att det finns andra ML-partier som inte tror p att utveckla vpnad kamp. De menar att de skall inleda den lngt senare under kampens gng. Detta r vad som kan kallas fasteori som mnga revolutionra partier i Indien anslutit sig till. Enligt denna teori skall man i den frsta fasen frbereda massorna genom ppna och legala masskamper. I den andra fasen skall rrelsen utveckla en underjordisk organisation och i den tredje fasen skall den vpnade kampen inledas. ven om dessa partier hade stort inflytande frn brjan s blev de mindre och mindre p grund av sin felaktiga uppfattning. Fas-teorin fungerade inte. Men det frsta av de tre revolutionra partierna som jag nmnde inledde den vpnade kampen omgende eftersom de inte trodde att revolutionen har faser. De kom fram till att en revolutionr situation som redan frelg i det indiska samhllet och att folket kan organiseras fr den vpnade rrelsen. De insg att vpnade former av kampen fregick deras egen existens. De menar att de behver vgleda dem med den marxist-leninist-maoistiska ideologinb i fokus. De lyckades medan resten av

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

grupperna blev svagare och alienerades frn de frtryckta massorna. De revolutionra klasserna och individerna i samhllet samlades i de strre revolutionra grupperna och dessa grupper har vxt med tiden. andra sidan, de grupper som trodde att de skulle sprida de revolutionra iderna genom att g till parlamentet eller de som trodde att de skulle brja den vpnade kampen lngt senare, de kunde inte fra den revolutionra rrelsen framt. De stannade p samma frberedelsestadium i 40 r och r nu sm krafter - nstan obefintliga - och de har ven upphrt att vara revolutionra krafter. Men de som frn brjan insg att fas-teorin r felaktig, att parlamentet inte r relevant i Indien och att folkrrelsen kan och br inleda vpnad kamp blev stora revolutionra krafter. De gick samman 2004 fr att bli Communist Party of India (maoist) - den strsta och den mest formidabla revolutionra kraften i Indien. Tio mindre ML-partier existerar fortfarande, men de har ingen relevans och de leder ingen strre kamp och de r i sort sett pappersorganisationer. En sdan organisation r CPI (ML) Liberation som deltar i parlamentsvalet p vissa stllen i landet. Folk anser att det r en revisionistisk grupp precis som CPI och CPI(M) som inte har ngon relevans eller ngot radikalt eller revolutionrt innehll. andra sidan har CPI (maoist) blivit det enskilt strsta marxist-leninist-maoistiska partiet i landet efter att alla revolutionra krafter i Indien har gtt samman. Rrelsen som de leder kallas fortfarande naxalitrrelsen eftersom den har sitt ursprung i byn Naxalbari. Saibaba: De Revolutionra Folkrden (RFR) har uppsttt gradvis, srskilt i Bastar som r den sdra delen av delstaten Chattisgharh. Det finns ett par tusen av dessa Revolutionra Folkrd i Bastar, och ngra av dem har ocks byggts upp i Orissa, Andrah Pradesh, Jharkandh och Bihar. Men i Bastar har de Revolutionra Folkrden och Folkregeringen utvecklats till en hgre niv. I vriga omrden utvecklas de ocks i samma riktning. De Revolutionra Folkrden kallas Janatana Sarkars p det lokala sprket i Bastar. Janatana betyder av folket och Sarkar betyder regering - allts folkregeringen. Med revolutionens politiska terminologi kallas de Revolutionra Folkrd. De utformas och vljs av folket genom direktval dr hela byn sitter tillsammans och vljer. De styrande klasselementen i byn har ingen rstrtt medan alla personer ur de frtryckta klasserna har rstrtt. Nr Folkregeringen vl r vald fungerar som en styrelse fr byn och flera kommitter, ssom utvecklingsutskott, hlsoskyddsnmnd, utbildningsnmnd, skerhetskommitt och folkmilis. Folkmilisen arbetar under Folkregeringen/ det Revolutionra Folkrdet i byn. Regeringen har full politisk makt och den verkar fr folket. Om ngon vald medlem inte agerar enligt frvntningarna och i folkets och byns intresse ger de Revolutionra Folkrdens konstitution ger folket rtt att avstta honom och vlja en annan person i hans eller hennes stlle.

Folkregeringen/de Revolutionra Folkrden frmjar och utveckla inhemsk teknik inom industri och jordbruket. De r inte beroende av den teknik eller den s kallade Indiensolidaritet: Ok, men jag har hrt att det finns utvecklingsmodell som infrts av imperialisterna och ett par partier som heter CPI (Naxalbari) och CPI den hrskande eliten. Sjlva idn om utveckling utifrn (ML) (Janashakti) som fortfarande finns och som- folkets egen teknik, kunskap och skicklighet r en del av detta experiment. De Revolutionra Folkrden anstrnliga kallar dem progressiva. ger sig fr r att hja befolkningens medvetande och Saibaba: Som jag sa, det finns cirka tio parter, drib- kulturella niv. Tekniken de anvnder r i samklang med aktuell medvetandeniv och den kulturella land CPI (Naxalbari) som r en liten grupp med en revolutionr anda. De har inte gtt verskottet anvnds niv som folkets kultur har s att det inte fr byns vlfrd uppstr en knsla av frmlingskap mellan samma vg som de andra parlamentariska arbete och kunskap. I processen, frkastar marxist-leninistiska grupperna. De str CPI (maoist) nrmre n de revisionistiska ML-grupperna. de helt den teknik utvecklas och frmjas av imperialiLikas finns tv eller tre andra mycket sm partier som sterna och kompradorbourgeoisin som r frtryckande har ett revolutionrt innehll som str CPI (maoist) nra. och exploaterande. Allts, utvecklingen i byarna med Men resten av partierna, CPI (ML) New Democracy, Revolutionra Folkrd bygger p en sjlvstndig ekoCPI (ML) Kanu Sanyal och ngra mindre knda partier nomi. Dessa tusentalas kommitter och rd har etablerat som heter CPI (ML) Provisional Committee, CPI(ML) en sjlvstndig ekonomi utifrn sina egna behov, egna Second Central Committee etc. har inget revolutionrt resurser och egen teknik. Detta r motsatsen till den innehll kvar och de r mer eller mindre som de revi- utvecklingsmodell som r beroende imperialismen, sionistiska partierna. De har knappast ngot inflytande imperialistisk teknik och imperialistisk finansiering som de indiska hrskarna har infrt efter 1947. Det r genom bland folket. denna imperialistiska teknik och imperialistiska investerIndiensolidaritet: Vi anvnder de Revolutionra ingar som exploateringen av vrt land och vra resurser Folkrdens fana som logotyp fr vr organisation. har gt rum. Det revolutionra folket och de RevolutionKan du sga ngot om hur och var denna folkreger- ra Folkrden frkastar helt detta. S, i dessa omrden i centrala och stra Indien dr jordbruket har utvecklats ing utvecklas?
DK1-2012 29

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

endast till en rudimentr niv har folket genom de Revolutionra Folkrden utvecklat jordbruk och fiske, smskalig industri och s vidare. Som ett resultat av detta har befolkningen fr frsta gngen i dessa regioners historia lyckats att skapa ett verskott och frsamhlleliga verskottet s att det inte frvandlas till kapital. De Revolutionra Folkrden har systematiskt genomfrt en jordreform bland ursprungsbefolkningen och andra frtryckta folk s att det nu inte finns ngra jordlsa i de Revolutionra Folkrdens omrden. Folkrden fr verskottet tillbaka till det kollektiva jordbruket dr alla frivilligt bidrar med sitt arbete. Folk producerar sina grdor och en del av det gr till den gemensamma fonden som vervakas av Folkregeringen. Resten av produkterna frdelas bland folket enligt deras nskeml. Det r inte bara jordbruksprodukter som folket kontrollerar kollektivt. Folkrden reglerar all handel och kommersiell verksamhet och de r behriga att upprtta och skerstlla ett icke-exploaterande utbyte. Men de behver fortfarande t.ex. mediciner och andra produkter som Folkrden inte sjlva producerar. S verskottsproduktionen som terstr efter att en del har anvnts fr byns behov skickas till marknaden. S det verskott som skapats i byn anvnds fr byns vlfrd, man frsamhlleligar det. Detta r vlfrd ur ett revolutionrt perspektiv och har ingenting att gra med regeringens sociala system som lanseras fr att hlla det sociala missnjet under kontroll. Det verskott som genereras p detta stt tjnar folket genom att Folkrden anvnder det fr hlsa, utbildning och andra behov och att terinstta resurser fr att utveckla jordbruk och industri, det vill sga fr att ytterligare revolutionera produktionen. P detta stt byggs ett nytt samhlle upp i Indien av den mest frtryckta delen av folket. Som en del av denna process kastar man av sig feodala och reaktionra kulturella sedvnjor medan man gr motstnd mot den imperialistiska kulturen och exploateringen. Folkrden r grunden fr detta nya samhlle. Den revolutionra rrelsen utvidgar Folkrden frn byniv till omrdesniv och gradvis kommer en strre stat att bildas p distriktsniv. Med utvecklingen av folkrd i olika delar av Indien kommer de indiska hrskarna strtas och folkmakt upprttas i deras stlle. Folkmakt r de Revolutionra Folkrdens fokus. Liksom parollen All makt t sovjeterna anvndes i det revolutionra Ryssland, anvnds parollen All makt t folket av den revolutionra rrelsen i Indien. Som r en tillmpning av parollen All makt t folket har folkrden hela makten. Det r den princip som vgleder folkrden p alla omrden av det sociala livet i de revolutionra regionerna. Indiensolidaritet: Vet du hur det maoistiska partiet frhller sig till den nya frvaltningen?
30 DK1-2012

Saibaba: Frvaltningen har en partikommitt i dess krna. Det r inte s att alla mnniskor i frvaltningen r partimedlemmar men en del av dem r det. I valen till folkrden vljs bde partimedlemmar och icke-partimedlemmar. Partiet fungerar genom dessa partikommitter inom folkrden. S man kan frst folkrden som en enhetsfront eftersom det finns kommunister, icke-kommunister och vanligt folk. CPI (maoist) anser inte att de revolutionra folkrden br utvecklas av partiet ensamt. I folkrden arbetar partimedlemmar tillsammans med vanligt folk som har traditionell visdom och kamperfarenheter. Precis som i en enhetsfront sluter sig maoistiska partistyrkor och partilsa krafter sig samman fr att bygga upp folkregeringen. De partimedlemmar som valts till frvaltningen arbetar fr att fra ut partiets ideologi och p det sttet utveckla det revolutionra medvetandet hos de andra medlemmarna i de revolutionra folkrden. Indiensolidaritet: Hur ser sambandet mellan Gerillaarmn fr Folkets Befrielse (GFB) och folkmilisen ut? r folkmilisen ryggraden i GFB? Saibaba: Den uppfattning som jag har ftt genom mina studier av denna stora rrelse r att milisen utgrs av ett stort antal mnniskor i byarna och drfr kallas milisen fr grundstyrkan. Bakom milisen agerar Gerillaarmn fr Folkets Befrielse. S GFB r i hgsta grad beroende av milisen. Folkmilisen r grundstyrkan och GFB r den revolutionra huvudarmn. Men alla grundlggande frgor som rr frsvaret av de revolutionra omrdena och den revolutionra rrelsen tas om hand av milisen eftersom den r den strst i antal och de br drfr vara den huvudsakliga kraften. Dremot kan tillvxten av folkmilisen endast brja nr GFB har etablerat sig i ett omrde. Nr folkmilisen utvecklas trder GFB in i bakgrunden. Sen kallar man endast p GFB nr milisen behver frstrkning. Annars har GFB inte huvudrollen i den vpnade kampen. S i den revolutionra vpnade kampens frsta frontlinje str folkmilisen fljt av GFB. Det r s jag har uppfattat uppkomsten och utvecklingen av folkmilisen i olika delar av centrala och stra Indien under de senaste tv decennierna. Indiensolidaritet: Somliga sger: h, partiet styr allt. Vad anser du? Saibaba: Folk som inte vet hur ett revolutionrt parti som CPI(maoist) fungerar eller de som vill baktala det maoistiska partiet kan sga sdana saker. Men det finns s klart stllen dr fel saker praktiseras eller dr man gjort fel. Men man skall inte frst det som den politik som CPI(maoist) har. Om man studerar verkligheten och

h, partiet styr allt?

INTERVJU MED G.N.SAIBABA

nra fljer rrelsen s kan man se att CPI (maoist) i sina omrden lgger strsta vikt vid vanligt folks medverkan. Det r befolkningen sjlvt som tar initiativ till kamp. Det finns mnga exempel p detta. Planeringen fr hur man utvecklar en by p ett revolutionrt stt eller hur man kan utvecklar gerillakrig skts inte centralt av CPI (maoist). Folket vet hur man skall gra genom sin egen praktik och genom sin egen historia av strider. Till exempel s har ursprungsbefolkningen en lng historia av gerillakamp. De bekmpade mughalkejsarens armer och de brittiska kolonialisterna i hundratals uppror under de senaste 300 rens historia som r knd eller nnu lngre tillbaka. Det r sannolikt lika sant fr deras tidigare historia ocks en folkets historia som nnu inte har skrivits. De kanske inte har kallat det gerillakrig men historien om folkets uppror i dessa omrden har alltid varit en av gerillakamp. Stamfolken genomfrde omkring 150 vpnade uppror mot britterna som finns beskrivna men mnga fler som nnu inte har nedtecknats gde rum. I var och en av dem de vann folket medan britterna besegrades. Den mktiga kraft som de brittiska imperialisterna utgjorde besegrades av stamfolk med verlgsen kunskap om terrngen och med enkla bgar och pilar. De ervrade de imperialistiska inkrktarnas vapen och anvnde dem mot britterna. Det r inte alltid s att det mer avancerade samhllet har vunnit ver mindre utvecklade samhllen. Ett sdant stort uppror r Bhumkalrevolten i Bastarregionen, 1910. De upproriska stamfolken anvnde sofistikerade gerillametoder mot de brittiska styrkorna och besegrade dem. I folkminnet r alla dessa metoder fortfarande levande eftersom de har lrt av varandra och verfrt erfarenheterna av gerillakriget frn en generation till en annan. Drfr r det inte CPI (maoist) som har lrt ut gerillakrigets tekniker till ursprungsbefolkningen. Snarare r det ursprungsbefolkningen som lrde dem hur man fr gerillakrig. En knd intellektuell i Indien som heter B.D. Sharma som har arbetat med adivasis de senaste 50 ren pminner oss alltid om detta i sina offentliga frelsningar och skrifter. I detta exempel kan vi se att initiativet och kreativiteten i varje skede av kampen kommer frnfolket, inklusive den utvecklingsmodell som de sjlva har utformat. I den revolutionra rrelsen r folket i centrum. Maoisterna lgger yttersta vikt vid att folket skall delta och ta initiativ och lgger srskild vikt vid folkets krav i revolutionen. Varje aktr som stller sig sjlvt i centrum kan inte vara ett instrument fr revolutionr frndring eftersom det r folkets krav som mste utvecklas fr att samhllet i sin helhet skall frndras. S folket och dess parti fr tillsammans rrelsen framt. Det r s partiet har spelat sin roll, genom att skapa frutsttningar fr folket att ta initiativ och slppa fram dess fulla potential till kreativitet och frnyelse i skapandet av ett nytt

I april 2009 attackerade indisk militr fr andra gngen byn Badepalli i Bastar i delstaten Chattisgharh och brnde ner husen. Det r i Bastar folkregeringen r srskilt stark s man kan frmoda att de angriper detta omrde med extra ursinne.
DK1-2012 31

INTERVJU

Intervju med Anders Sundelin

Frfattaren Anders Sundelin gjorde p 60- och 80-talen resor till Indien och gav sig lngt ut p landsbygden dr mycket f journalister ngonsin satte sin fot. Vl drute bekantade han sig med den radikala bonderrelsen och hans beskrivningar av frtryck och kamp r starka och levande och hans berttande sker i ett hgt tempo vilket gr att det knns som man befinner sig i en slags stormvirvel av bondestrider och godsherrars fruktansvrda grymhet. Att han har lyckats f intervjuer med personer som var med och frberedde och startade upproret i byn Naxalbari 1967 bidrar till att boken Vgen till Champaran r den bsta boken p svenska fr den som vill f en inblick i den radikala bonderrelsens natur och livet i godsherrarnas lokala diktaturer. Vi har genom frfattaren lyckats kpa de sista bckerna som finns att tillg och vi sljer dem fr 50 kr st.

Du har varit och rest i Indien vid ett par tillfllen, varfr kte du till Indien frsta gngen? Jag har varit dr flera gnger, ven om det r lnge sedan nu. Frsta gngen kte jag dit fr ventyrets skull. Det var flera r innan jag blev journalist. Sedan terkom du till Indien igen? Sedan kom jag tillbaka, ja. 1985. Vi ville se hur det stod till med bonderrelsen, tjugo r efter Naxalbari. Jag reste med Maria Sderberg som tog mnga flotta bilder. Boken Vgen frn Champaran, varfr heter den s? Drfr att i Champaran, som ligger i delstaten Bihar, startade Mahatma Gandhi befrielsekampen mot britterna. Sjuttio r senare hittade vi livegna dr. Den enda bcker som finns om naxalitrrelsen p svenska r din och Jans bok, Rd stjrna ver Indien. Varfr tror du att denna frhllandevis stora rrelse r s oknd? Lasse och Lisa Berg skrev ocks en bok, 1970. Ansikte mot ansikte. Jag vet inte om tre bcker p ett s litet sprk som svenska r s lite. Det finns knappt s mnga om Tensta. Vilket bemtande fick boken nr den kom ut? Rtt ljummet. Akademikerna tyckte inte de bnder vi skrev om var representativa, de flesta brydde sig inte. Men det fanns undantag. Och vi publicerade rtt mnga reportage, bde i Expressen och DN och FiB/Kulturfront. Du beskte Naxalbari. Vad var det som hnde dr? Fr de fattiga hade det vl inte hnt s mycket. Ledarna frn revolten 1967 hade supit ner sig eller s grlade de med varandra. Fast det dr vgade jag inte skriva. Hur upplevde du jordgarnas roll p landsbygden? Stor frga. Stort land. Ls boken! Ni samtalade med livegna bnder, hur upplevde du det? Fruktansvrt. S hr mnga r eftert r det minnet av dem som sitter starkast kvar. Jag tror jag aldrig har trffat s rdda, s hunsade, s frtryckta mnniskor. Du har trffat ett par ledare fr den ursprungliga naxalitrrelsen, vilket var ditt intryck av dem? Omvxlande. Jag visste inte riktigt vad jag skulle tro. Jag fick en knsla av att tiden runnit ifrn dem, och att de inte visste hur de skulle hantera denna nya situation. Vad fr du fr knsla nr du tnker p alla dessa kmpande fattiga mnniskor som du har mtt? Med stor vrme och respekt. De gr vad de flesta mnniskor inte vgar gra. De vgar livet. Vad jag frstr var du i ngon mn missnjd med boken. Den r fr ytlig. Jag borde ha stannat upp, stannat kvar, vgat lita p min intuition, inte greppa ver s mycket. Indien r s ofantligt stort.

32

DK1-2012

Dandakaranya: Tv utvecklingsvgar
Denna artikel r hmtad ur den indiska tidningen Peoples March som frbjds under 2007 och tidningens redaktr Govindan Kutty arresterades samma r. Govindan Kutty slpptes senare och drev en process fr att hva frbudet. Frbudet av den engelsksprkiga upplagan upphvdes 2009. Trots att frbudet av den engelsksprkiga upplagan upphvdes arresterades redaktren fr den bengalisksprkiga upplagan, Swapan Dasgupta. Swapan Dasgupta avled under 2010 i fngelse efter att myndigheterna hade vgrat honom livsndvndig medicin. Peoples March r officiellt en legal tidning men rapporter frekommer om att myndighterna fnglsar personer enbart p grund av innehav av tidningen. Artikeln nedan r hmtad ur Peoples Marchs decembernummer 2007. Artikeln beskriver lget som det var 2007.

Det maoisterna kallar specialzonen Dandakaranya r det stora skogsomrde som ligger p grnsen mellan fyra indiska delstater: Andhra Pradesh, Chattisgarh, Maharastra och Orissa. Maoisterna har dr en organisatoriska uppdelning p fem omrden - sder, vster, norr, Bastar och Maad Gadchiroli vilka tcker hela omrdet. Dessa omrden kallar de fr divisioner. En extremt primitiv ekonomi Adivasi-ekonomin hr bestr framfrallt av tv delar, jordbruk och insamling av mindre skogsprodukter. Sttet dessa adivasis brukar jorden p r primitivt med sm undantag hr och dr. Jordbruket r helt beroende av regnperioden, monsunen, (n idag finns inga bevattningsprojekt, utom de sm som maoisterna byggt). Dandakaranya r ett stort omrde med djup skog som flckas av sm kullar. rsnederbrden r inte jmn i hela omrdet men det r generellt sett hg nederbrd och omrdet har rikliga vattenresurser som floder och bckar vilka fldar nstan hela ret. Eftersom ingen regering, varken de brittiska kolonialisterna eller deras kompradora eftertrdare ngonsin byggt ngra projekt fr att bev-

ara monsunvattnet blir det mesta av regnvattnet bortkastat. Att bevattna flten frn brunnar eller sm dammar r ett sllsynt fenomen som inte ens de mer vlbrgade bnderna nyttjar. I sjlva verket r den vervldigande majoriteten av bnderna ovetande om systemet med konstbevattning frn brunnar. De ligger fortfarande rhundraden efter de som lrde sig att ta upp brunnsvatten med vattenhjul eller att bygga dammar och kanaler fr tusentals r sedan. Fr att sammanfatta, adivasi-bnderna saknar erfarenheten som de andra har nr de i kampen fr en stabil frsrjning genomfrde en grundlggande frndring i sina liv genom att utvecklas frn matsamlare till matproducenter och i och med det introducera mnga nya jordbruksmetoder. Att bygga vattenbehllare eller sm vattendammar frekommer, men sttet de byggs r helt annorlunda n i resten av vrlden. Bnderna hr vljer snkor dr vattnet samlas naturligt under monsunen och s bygger de runt i kring den. Sen odlar de p kanten av plen med det samlade regnvattnet. De vattnar grdorna manuellt med vattnet frn dessa dammar. De knner inte till att lagrat vatten kan bevattna fler flt om man

bygger slussar och kanaler. Det vatten som bevaras p detta stt rcker till januari i vissa omrden och lngre i andra, vilket garanterar tminstone en skrd. S lnge detta frblir deras mest plitliga bevattningsmetod frblir de motvilliga att grva kanaler och utka den odlingsbara marken eftersom de r oroliga fr att om man tar bort vattnet frn dammarna kanske de inte ens fr den frsta skrden. Hr finns ven religis vidskepelse som sger att om du brukar jorden fr en andra skrd s vredgas gudarna och skadar folket, detta frsvrar situationen ytterligare. En gradvis frndring fr att ndra deras attityder sker genom det intryck som utvecklingsprogrammen, under maoisternas ledning, gett under de senaste tv rtiondena. Byggandet av vattencisterner med kanalsystem och grvda bevattningsbrunnar sker om nnu i blygsam skala. Sdan r situationen fr adivasi-folket i omrdet, frutom kring Maad-kullarna dr man till stor del leva nnu mer primitivt. Nstan alla som bor dr anvnder svedjebruksmetoder (jhum) fr uppodling. Framfrallt fr att odla matgrdor. De odlar ven saker som ris, senap, majs etc. p sm landytor intill deras byar eller p slttmark mellan byarna. De vet inte hur man anvnder en plog. De grver
DK1-2012 33

i jorden med ett vasst freml och sr sina sdeskorn. ven om de har boskap s kan de inte anvnda dessa fr produktion. De har p vissa orter brjat anvnda plogar d de lrt sig tekniken frn de som invandrat frn slttlandskapen, detta r i sin linda och sker bara p ett ftal stllen. Sunt frnuft sger att alla anstrngningar som siktar mot att utveckla adivasi-ekonomin och genom detta ven utveckla deras liv och livsstil mste baseras p deras traditionella ekonomi. Det innebr att ge dem kunskap om moderna jordbruksmetoder och att skapa infrastrukturprojekt som direkt hjlper adivasi-massorna att modernisera sitt jordbruk. Fr detta krvs att det inleds en jordreform som steg ett. Det andra steget r att adivasierna fr skligt betalt fr sina jordbruks- och skogsprodukter. De nuvarande hrskarnas vg till utveckling ven om detta r det enda sttet att frbttra adivasi-ekonomin, s visade aldrig den kompradora hrskande klassen, som klev i de brittiska kolonialisternas fotsteg ngot intresse av att modernisera adivasi-jordbruket. Detta trots deras skrytsamma tal om framgngar fr deras vlfrdsprogram som sades lyfta adivasierna. Det lastgamla adivasi-jordbruket fortstter p samma stt de alltid gjort. Som vi tidigare sa, Dandakaranya har mnga floder och det finns vattenresurser med vatten ret runt. Till idag har ingen regering satt igng vare sig ngra stora eller sm bevattningsprojekt. Hrskarna som aldrig tagit upp ngot projekt fr att garantera uppehllet fr adivasierna och fr att ge dem grundlggande frbttringar i sina liv som hjlper dem utveckla produktivkrafterna, har nu skapat ett nytt program som istllet helt ska krossa adivasi-ekonomin. De har frckheten att implementera ett s.k. utvecklingsprogram fr total frstrelse. Som ett resultat kommer det att skapas en skev ekonomi.
34 DK1-2012

Adivasijordbruket, som redan r s efterslpande blir n mer frtt med detta slags infrastrukturprojekt som hrskarna driver fram som en del av deras globaliseringspolitik. Regeringarna i bde Chattisgharh och Maharastra har insisterat i att de kommer att genomfra utvecklingsarbete i de fem distrikten i Bastar och i Gadchirolidistriktet, och hvdar att industrialisering r det bsta sttet att utveckla lokalsamhllet. Lt oss nu se vad exakt vad detta utvecklingssystem r och vad slags folk som gynnas av det. Nstan alla adivasi-bebodda omrden i landet har stora naturresurser. Medan floder (och andra vattenresurser), skogar och land r frjder fr gat, s fattas ej heller mineraler hr. Bastaromrdet har i synnerhet ett stort verfld av olika mineraler. Det finns 610 miljoner ton av dolomit och 2,340 miljoner ton jrnmalm. Det uppskattas att det dr finns 3,580 miljoner ton kalksten i Devarapal, Larogi, Raikot och i Mangi Dogri omrdet. I Keskalomrdet finns 100 miljoner ton bauxit. Statsgruvfretag Madhya Pradesh har utvunnit tenn och korund (mineral bestende av aluminiumoxid, . a.) i Bastar. Jrnmalmen frn Bailadillagruvorna r av prima kvalitet. Bortsett frn detta, i skogen hr finns teaktrd, maddi, av finaste kvalitet och andra eftertraktade trdslag. Hela Dandakaranya har mnga stora bambuomrden och imperialiststyrkorna och deras indiska lakejer, de stora kompradorfamiljerna, har frenats fr att plundra dessa rikliga naturresurser. Hela det s.k. utvecklingsarbete som genomfrs, och det med full fart, bestr av byggandet av jttemotorvgar, jrnvgar och andra infrastrukturprojekt som underlttar utplundringen av de enorma rikedomarna. Bailadillas jrngruvor p sina branta kullar har tms dag fr dag under de

senaste 30 ren och sknkt enorm rikedom till de japanska imperialisterna d allt jrn har slts billigt till japanerna. Bredvid gruvan gr bygget av Nagarnar Stlverket fr full maskin. Bde den centrala- och delstatsregeringen har fullt upp med att bjuda in utlnska investerare (FDI) fr att bygga ett vattenkraftverk i Bodhghatomrdet i floden Indravathi. Detta projekt kommer att delgga mer n 13 750 hektar skog och runt 10 000 tunnland av adivasiernas jordbruksmark. Adivasier frn omkring 60 byar kommer att frflyttas. D Dalligruvorna, som frser Bhilais stlverk med jrnmalm, hller p att ta slut har Bharaths gruvbolag nu ftt upp gonen fr Raoghatgruvorna i Norra Bastar. De ppnar jrngruvor i Chargaon och Raoghat i Kankerdistriktet. Om gruvdrift startar p Chargaonkullarna kommer floderna som har sin klla i omrdet att frgiftas. Dessa fldar ner och frenar sig i Paralkot- och Mendkhi-floderna och blir dessa frorenade drabbar det tusentals av adivasis som lever p dessa floders strnder. Det kommer att undandra dem tillgngen till drickbart vatten. De drabbade mnniskorna har bildat organisationen Chargaon Khadan Virodhi Jana Sangharsh Manch fr att bekmpa dessa projekt. Byggandet av jrnvgslinjen Dalli-Jagadalpur-Raoghat, som lades p is p.g.a. folklig opposition mot den, kommer pbrjas nr som helst. Den stora koncernen Nicco har startat och fortstter gruvbrytning, under polisbeskydd, i Lohar och Chahar nra Raoghat. De stora koncernerna Godavari Isphat och Frenade Raipur utfr gruvbrytning i Pallemadi nra Manpur. En officiell delegation frn Asiatiska utvecklingsbanken beskte Pakhanjuromrdet 2004 och ledaren fr delegationen deklarerade att de var redo att spendera miljoner rupies fr att utvinna de stora mineralresurser som vntar p dem i omrdet. Samtidigt pgr snabba anstrngningar i Chamurshi-, Ahiri- och Soorjagarhomrdet i Gadchiroildistriktet fr att utvinna

miljontals ton av mineraler. Arbetet fr att bygga infrastruktur fr gruvbrytning av olika vrdefulla mineraler pgr ver hela Dandakaranya. Hastigheten i dessa arbeten har kat under det senaste rtiondet p grund av av globaliseringspolitiken. Det finns ngra s.k. utvecklingsprojekt, som de hrskande hvdar kommer att gynna den lokala adivasibefolkningen. Men sanningen r den motsatta. Eftersom alla dessa projekt r kapitalintensiva och drivs med modern teknik, kommer de inte och kan inte heller ge ngon sysselsttning till de lokala adivasierna, vilka inte ens knner till anvndningen av plogen. T.o.m. en FN-rapport om utvecklingsprojekten medger att dessa projekt inte gynnar lokalbefolkningen p ngot stt. Detta r vl vrt att notera. Rapporten uppmanade regeringen att vidta tgrder fr att utveckla adivasi-jordbruket genom att skapa konstbevattningssystem. Den utveckling de hrskade klasserna driver fram innebr frdelse fr adivasierna, som t.ex. nr tusentals av dem tvngsfrflyttats frn sina hus och hem fr att bereda vg fr denna s.k. utveckling. Lngre fram i artiklen beskrivs denna frdelse. De exploaterande, hrskande klasserna har satt upp turistanlggningar tillsammans med denna typ av industrialisering som del av den pgende globaliseringen. Eftersom ett stort omrde i Dandakaranya har en tt skog s lever mnga olika djur och fglar dr. Kommersiell jakt uppmuntras av hrskarna och drfr befinner sig mnga av dessa arter p randen till utplning. n s lnge r mnga av dessa platser populra turistml och mnga ttbefolkade omrden har deklarerats som nationalparker, Tiger Project Areas, Bison Parks, etc. Tusentals adivasibnder har frdrivits frn dessa parker. Industrialiseringen och turismen gr hand i hand nr det gller att frmja den nuvarande imperialistiska glo-

baliseringen. Bda efterfrgar bra vgar och jrnvgar, som r deras livlinor. De stora kompradorfretagen och MNC:s (multinationella fretag) har behov av bra vgar och jrnvgar fr att transportera rvaror frn skogen fr att tillhandahlla varor fr de som arbetar i skogen. ven turistsektorn r ett mste fr dem s att profiterna kan lta dem njuta av livets glada dagar. En bra vg mste byggas s att de profithungriga ltt kan beska olika turistcenter i skogarna. Landsvg nr 16, avskr praktiskt taget Dandakaranyaomrdet och byggs nu under skydd av skerhetsstyrkor till en kostnad av tiotals miljoner rupies och ringleder skall byggas runt de inre omrdena. Alla dessa r planerade endast fr att tjna de ovan nmnda grupperna och vgarna r ocks ndvndiga fr snabb utplacering av polis och paramilitra styrkor i kampen mot revolutionrerna. Nu kommer vi till frgan om jrnvgslinjen mellan Kirundul och Kothavalasa som byggs enbart fr att transportera Bailadillas jrnmalm till Visakhapatnams hamn fr vidare export till Japan. Jrnvgen tar p denna rutt 32 dagliga godstg men endast ett passagerartg trots att denna jrnvgslinje funnits i ett rtionde. Miljarder av folkets pengar spenderas och tusentals fattiga adivasibnders jord togs med vld utan kompensation, fr att bygga denna jrnvgslinjelinje. Detta r den utveckling som hrskarna skryter om. De stora kompradorgrupperna har genom fretaget ESSAR frdigstllt en underjordisk pipeline som frbinder Bailadilla med Visakhapatnams hamn fr transport av jrnmalm. Trots tusentals fattiga adivasiers envisa opposition mot pipelinen, som inte bara frstr tusentals tunnland av deras flt, utan ven en stor del av skogen, genomfrs den. De hrskande klasserna har frdigstllt detta arbete under skerhetsstyrkornas beskydd s att deras japanska imperialistherrar kan f sin jrnmalm till nnu lgre transportkostnader.

Effekten av denna vg av utveckling Vl, lt oss titta p vilka frdelar denna typ av industrialisering och turism ger till adivasierna. Industrialiseringen frstr deras hem och flt, och p det sttet slr den hrt mot deras livsstil och stter deras sjlva existens i fara. Deras kultur och traditioner trampas ner. Fr frsta gngen i historien har prostitution uppsttt bland dessa adivasimassor prostitution blivit big business. Okyldiga unga adivasiflickor tvingas in i ktthandeln antingen genom vld eller lurendrejeri. Adivasierna, som aldrig hrt talas om sexuellt verfrbara sjukdomar, faller nu offer fr dem. ven de mest ddliga av dessa, ssom AIDS, har drabbat dem. Som en naturlig fljd frslummas ungdomen i stor skala. Bailadilla r vittne till det onda industrialiseringen infrt i adivasimassornas liv. En poet och adivasivn i Bastar, Mr Brahmadev Sharma, blev s upprrd av att se dessa onda konsekvenser att han gav utlopp fr sina knslor i dikten om de Lurade smsystrarna i Bastar. Gruvdriften som pgr i Bailadilla har frgiftat floderna Shankini och Dhakini till den grad att dessa har blivit rdfrgade. Hundratals getter och annan boskap som adivasierna sktt och som lever p dessa flodbankar blev sjuka och dog efter att ha druckit vattnet. Det finns nstan ingen fisk kvar i floderna. Adivasijordbruket blir hrt ansatt av regeringens tgrder som de kallar fr utvecklingsinsatser. Kakonar- och Kadimeomrdena i norra Bastar str som tydliga exempel p detta. Det elndiga tillstnd bnderna i mer n 100 byar i dessa omrden lever under speglar detta faktum. En samhllsekonomisk underskning som gjordes 2004 av frfattaren till denna artikel bekrftar detta. Vi gjorde en detaljerad studie av de socio-ekonomiska frhllanden fr mer n 300 familjer i 10 byar och alla frsrjde
DK1-2012 35

sig genom att odla sitt mark och samla in skogsprodukter. Underskningen visade att personerna gradvis separerats frn bda dessa ekonomiska verksamheter. Eftersom regeringens industrialisering och kommersialisering av skogen fortstter att ka, sls folkets liv och frsrjningsmjligheter snder. Hittills r det jordbruk och insamling av skogsprodukter som har garanterat folkets frsrjning. Ngra hpnadsvckande fakta kom i dagen nr vi tittade p livsvillkoren fr dessa familjer. De senaste ren har deras liv hamnat helt i hnderna p regeringen/kapitalisterna. Andelen av deras inkomst som kommit genom insamling av skogsprodukter och av jordbruksproduktion har blivit marginell. Detta samtidigt som inkomster som de fr genom lnearbete har kat. Det r sant att det nu finns mer pengar i mnniskornas hnder p grund av detta, men faktum r att bnderna nu har blivit lnearbetare. Detta kan jmfras med de frndringar som ger rum i andra delar av vrt land. Jordbrukets andel av BNP minskar r fr r och 2005-2006 var denna sektors andel (som 60 procent av Indiens befolkningen r beroende av) bara 22 procent av BNP. Fr majoriteten av dessa 300 familjer vi bevakade kommer deras traditionella inkomst (jordbruksinkomster och inkomster frn frsljning av skogsprodukter) inte att vara tillrcklig fr att frsrja dem i mer n tv mnader. Lt oss ta information frn tv av dessa byar, Rampur och Warkad, fr att ge en mer exakt analys. Inte en enda familj av de 40 familjerna i dessa tv byar kan f ut mer n 15 kandies (1 Kandi = 15 kilo) spannml genom sitt jordbruk. Vi observerade ocks en grundlggande frndring nr det gller insamling av skogsprodukter. Traditionellt anvnder samlande mnniskor skogsprodukter som mat till hela familjen, inklusive barnen. Men vi kunde konstatera att de under rdande omstndigheter prioriterar de produkter som
36 DK1-2012

kan sljas p marknaden. Men eftersom handlarna kper dem till mycket lga priser, kunde inte en enda familj tjna mer n 300 rupies (1 US dollar = 40 rupier). Informationen de gett oss avsljar att deras huvudinkomst kommer frn arbete i skogskooperativ. Medan inkomsten fr en familj, nr man tjnade som mest p att samla tendulv var 1 500 rupies s tjnade en annan 3 000 genom arbete i ett bambukooperativ. I allmnhet innebr dessa arbeten mellan 15 till 40 dagars arbete per r. Vgbyggnadsarbeten och andra likande arbeten har en underordnad betydelse hr. Det innebr att mnniskor hr kan f en inkomst om 4500 rupies (de som tjnar mest) per r, men det innebr att de mste leva hela ret med de intkter som de tjnar under dessa tv mnader. Dessa arbetsdagar blir dessutom frre som ett resultat av detta utvecklingsarbete d fler och fler frdrivna bnder stts in i konkurrens om dessa arbetsdagar. Som nmnts tidigare r hela Dandakaranyaomrdet rikt p olika mineralfyndigheter. En tvling pgr mellan olika stora multinationella fretag som tillsammans med deras indiska kompradora agenter frsker ervra dessa stora rikedomar. De underdniga regeringarna, bde centralregeringen och delstatsregeringarna har beslutat att auktionera ut dessa resurser. Dessa regeringar gr lngt fr att behaga sina imperialistherrar och bedrar folket med falska lften och utvar brutalt vld fr att beslagta adivasiernas land. Exempelvis, fr att kringg lagen (tillgg nummer 73 i Konstitutionen) s har de bildat falska Gram Sabhas (byrd) dr polis, regeringsrepresentanter och den hrskande klassens hantlangare r de enda deltagarna och de slog d fast att de hade ftt frsamlingens std fr att konfiskera jord. Nr folket modigt gjorde motstnd frdrivningen anvnde staten brutalt vld, de slog och arresterade ett stort antal mnniskor, ven kvinnor. Detta hnde b.la.

i byn Nagarnar. Varhelst gruvdrift startar frlorar folk det land som de levt av under generationer och ven sina hem. Staten tvdde sina hnder genom att betala en nominell kompensation, varav lejonparten svaldes av korrupta statsmn och de styrande partiernas hantlangare. De flesta fick aldrig del av dessa ynkliga slantar d de inte gde land i sina namn, trots att de levt p marken i generationer. S ligger det till i omrden med mineralresurser men samma problem, om n i annan form, finns i omrden med omfattande bambuplantager. Dr kunde folk f arbete i bambukooperativ, om de lmnade sitt jordbruk och gick dit. Utan garanti fr grdan, som lmnats obevakad, och med det nyckfulla monsunregnet och det faktum att ingen regering ngonsin frskt att utbilda dem i bofast jordbruk i motsats till det traditionella svedjebruksmetoden. Drfr tvingas adivasibnderna i Beenagonda, Kuvvakodi, Godepari, Podevada, och Permilibattibyarna p Maadkullarna att gradvis minska sitt beroende av jordbruk och verg till andra arbeten och slja sin arbetskraft. Hade de kunnat ta till sig mer avancerade jordbruksmetoder och d kunnat tjna exta pengar p annat arbete under den icke-odlingsbara ssongen p ret och anvnda dessa extrainkomster till att frbttra jordbruket s hade detta till viss del hjlpt till att frbttra deras levnadsstandard. Men i omrden dr jordbruket inte alls r utvecklat rcker lningarna inte ens till att fylla magarna. Vad hnder om arbetet avstannar p sdana stllen? Bambuplantagen i de stora skogarna Kamalapur, Talvada, Koruparsi, etc, i Gadchirolidistriktet, som frser Ballarshapappersbruket frn Thapargruppen med rvaror, hller p utarmas och de som arbetat dr str infr mnga svrigheter nu. Skogen tms. Efter att i mer n hundra r ha frsett den indiska storbourgeoisien och imperialisternas industrier med rvaror blir den nu

som del av den imperialistiska globaliseringen n mer frstrd genom intensivare gruvdrift och byggandet av industrianlggningar, infrastrukturprojekt, gigantiska dammbyggen etc. P.g.a. detta frdrivs miljontals mnniskor och deras liv frstrs. Inte bara mnniskor utan ven djur och fglar utrotas genom rovdriften i skogen som sker i utvecklingens namn. Miljn blir frstrd. Befolkningens motstnd och ny makt i Dandakaranya Men befolkningen tar inte allt detta liggande. De som kom fram till slutsatsen att detta exploaterande samhlle r den grundlggande orsaken till den frvrngda ekonomin har stllt sig upp med en fast beslutsamhet att utplna det frflutna och inleda en ljusare framtid. De har under de senaste tre decennierna kmpat fr att upprtta ett alternativt system som garanterar verklig utveckling och folkets vlfrd. Skall de kompromissa med detta exploaterande sys-

tem och frlora all sin rikedom och gandertt och leva p utsugarnas barmhrtighet eller ytterligare intensifiera och konsolidera sin kamp och det nya framvxande alternativa system av folkmakt? Folket har valt det andra alternativet och str stadigt p den vpnade kampens vg. Detta har sltt hrt mot alla utsugarnas planer. S, fr att undanrja detta hinder och genomfra sin plundring, har de hrskande klasserna frklarat krig mot folket i Dandakaranya. De mnniskor, som inte kunde uppn betydande frbttringar i sina liv genom de gamla jordbruksmetoderna har med revolutionr nyfikenhet genomfrt jordbruksreformer. Denna frndring var inte pltslig utan kom p ett gradvis stt genom maoisternas mdosamma anstrngningar. I sjlva verket kom maoisterna till Dandakaranya och reste med slagordet jorden t dess brukare. Agrarrevolutionen var och r deras omedelbara program. S mobiliserade de och organiserade

folket fr att ockupera skogs- och godherremark. Senare, nr bondemassorna hade konsoliderat sig i massorganisationer, uppmuntrade och utbildade massorna att g in fr moderna metoder inom jordbruket. Maoisterna tilldelade vissa kadrer som var vl bevandrade i moderna jordbruksmetodermetoder ansvaret fr att utbilda bnderna. Maoisterna samlade in frn frn bnder i andra kampomrden och frdelade dem bland bnderna i Dandakaranya. De mobiliserade folket fr att bygga bevattningsanlggningar, men i mycket liten skala. De avsatte resurser i sin magra budget fr detta. De uppmuntrade folket att bilda revolutionra kooperativ. De har i synnerhet utbildat adivasibnderna p Maadkullarna om frdelarna med det stationrt jordbruk i motsats till svedjejordbruk, som frstr vidstrckta skogar. De har ocks vidtagit en del tgrder fr att lsa problem med folkhlsa och utbildning, som har tillmtts samma betydelse som jordbruket. Likas har de frhandlat med

En man talar p ett stormte i ett omrde dr naxaliternas folkregering r verksam i Dandakaranya
DK1-2012 37

mngfacetterade motstnd och stta stopp fr den skeva utveckling som har pgtt i decennier. Det mste klart att den mycket omtalade Salwa Judum och Naxalite Menace, etc, i Chhattisgarh inte handlar om terrorism, som det beskrivs, utan om tv skilda utvecklingsvgar. Den frsta vgen str fr storbolagens enorma gruvprojekt och andra storbolagsprojekt (bde inhemska och utlndska) och massiv frdrivning och frstrelse av adivasiernas frsrjning och livsmilj. Den andra vgen r fr vetenskaplig utveckling av jordbruket baserat p inhemska resurser och bevarande av skogarna och dess rika naturresurser. Detta tillsammans med ett slut p rovgiriga politikers, byrkraters, handlares och stamelitens exploatering av adivasierna. Det pgende kriget i Chhattisgarh skall klart ses mot bakgrund av dessa tv utvecklingsvgar. Alla mste besluta sig fr vilken sida de vill st p. Att ltsas vara neutral och tala om de stackars adivasis som fngas i vldet mellan tv onda krafter (som likstller naxaliternas vld med statens) r uppenbart falsk, hycklande och verkar i huvudsak fr att berttiga statlig terror i regionen. Det r dags fr alla verkliga demokrater att ta tydlig stllning till vilken sida str p - p rvarbaronernas sida eller p adivasiernas, fr utplundring av landet eller fr rttvisa t folket!

Ursprunsgbefolkningen i Nordamerika utrotades nstan helt under 1700 och 1800-talet. Kommer samma de drabba 90 miljoner adivasis i Indien?

handlarna om att justera upp priserna fr skogsprodukter och frmtt dem att minska exploateringsgraden. Med dessa och andra sdana tgrder har progressiva frndringar skett mnniskors liv som aldrig tidigare skdats. Alla dessa revolutionra utvecklingsprogram har ftt extra mycket fart sedan folket brjade att etablera sina egna organ fr politisk makt, Janatana Sarkars. Men allt detta hade inte varit mjligt utan att sl ett hrt slag mot det exploaterande systemet hegemoni p byniv. Kriget som utlstes av de hrskande klasserna i namn av Salwa Judum (godsherrarnas och statens kontrarevolutionra paramilitra band) hindrar utvecklingen av alla dessa saker. Som ett resultat av detta har adivasimassorna blivit
38 DK1-2012

helt och hllet engagerade i kampen mot kriget som den hrskande klassen startat. Kriget som inleddes av de hrskande klasserna pgr p alla fronter. Medan de frmst r beroende av den brutala kraften hos tusentals skerhetsstyrkor, lyfter de ocks fram reformprogram som de kallar utveckling. Men nstan alla dessa program r inget annat n system fr att bygga infrastruktur som kommer att bidra till att ytterligare utplundring av naturresurser och frbttra den fria rrligheten fr poliser och paramilitrer. De hrskande klasserna skapade Salwa Judum fr att ge legitimitet t alla dessa saker. Folket kan etablera en verklig demokratisk ekonomi genom att intensifiera sitt

Debatt om NGO:s

UNICEFs polisutbildningsprogram i delstaten Jharkhand syftar till att hinda ungdomar att engagera sig i kampen mot storbolagen

UNICEF nu en part i kriget mot folket

Indisk TV rapporterar idag om att UNICEF arbetar med ett srskilt trningsprogram fr poliser i delstaten Jharkhand. Det heter att man utbildar om barnens rttigheter men projektet syftar officiellt till att hindra ungdomar frn att engagera sig i naxalitrrelsen. Trningsprogrammet utbildar srskilda Child Welfare Officers och r organiserat av State Judicial Service och UNICEF-representanter. Deltar gr domare och poliser. Tanken r poliserna skall komma nra ungdomar och f dem att ansluta sig till ngot polisprojekt. UNICEF kallas p svenska FN:s barnfond och r ett organ inom Frenta nationerna, grundat 1946. Organisationen lyder under FN:s ekonomiska och sociala rd. Dess verksamhet skall utg frn FN:s konvention om barnets rttigheter, ven kallad Barnkonventionen. UNICEF har idag en egen generalsekreterare som heter Vronique Lnnerblad och som r frn Sverige. Barnkonventionen slr bl.a. fast att det r barnets bsta som skall komma i frsta hand. Att UNICEF nu understdjer dessa vpnade styrkor som begr massakrer, vldtar och bryter mot varenda grundlggande princip fr en parlamentarisk demokrati r verkligen anmrkningsvrt. Konflikten och naxaliternas kamp handlar bl.a. om att befolkningen vill bo kvar i sina hem. Hur skulle det vara om de tog upp folkfrdrivningen som drivs p av storbolagen eller bndernas rtt till jord eller ngon annan frga som verkligen kan frbttra utsatta ungdomar situation? Nej, istllet skall ungdomar till varje pris hindras frn att verka fr sina grundlggande rttigheter. Borde de inte skriva en ny Barnkonvention som slr fast att storbolagen gr fre barnen? Vi kommer att kontakta UNICEF.

DK1-2012

39

Debatt om NGO:s

Svar frn Caroline Sjlander p UNICEF

Vi fick ett snabbt informativt svar frn UNICEF med mycket information som vi inte har lyckats hitta sjlva. I informationen nedan s beskriver de den fruktansvrda fattigdomen i delstaten Jharkhandh och hur de genomfr en hel mngd projekt i "nra samarbete" med delstatsregeringen och hur de "nr ut till miljoner". De projekt som de genomfr syftar bl.a. till att minska den utbredda undernringen och bekmpa skadliga traditioner. Allt detta verkar mycket bra om man inte ser det i sitt sociala sammanhang. Hej! Tack fr ert mail. Tyvrr har vi inte mer ingende information n vad som fljer nedan. Ni r mer n vlkomna att kontakta Unicefs kontor i Ranchi fr ytterligare information. Caroline Sjlander Givarservice initiative that creates a cycle of assistance in each community, starting with childbirth, breastfeeding and babyhood and progressing to nutrition and health services for children and their families. Currently, to assist about half the states people who do not have safe drinking water, UNICEF is establishing clean water supplies, encouraging proper sanitation and promoting toilet building. To address high illiteracy rates, particularly in rural regions, education campaigns are successfully encouraging more children to enrol and stay in school. Challenges and Opportunities In Jharkhand, half the people live below the poverty line, and about half the children younger than three are considered malnourished. The state also has one of Indias highest mortality rates for children under five. Hilly terrain hampers outreach efforts in some areas of the state. Until recently, many families followed ancient breastfeeding traditions that unwittingly threatened childrens lives. Old traditions and beliefs required new mothers to discard their colostrum, the first, nutrient-rich breast milk instead of giving it to their newborns. Believing the colostrum to be dirty and useless they would give their newborns warm goats milk dripped into their mouths from a cloth. Colostrum is rich in antibodies and protects the baby against many infections and diseases. Other Challenges and Opportunities: Three quarters of young children and adolescent girls are anaemic, and many are deficient in vitamin A. About half of Jharkhands children do not have full immunization against childhood diseases. The states literacy rate is only 67 per cent. Dropout rate among poor, female and tribal children at the elementary education level is high. Child marriage is still prevalent in tribal communities. About half of Jharkhands households dont have toilet facilities. The common village practice of open defecation in neighbouring fields is responsible for much ill health and contaminated water supplies Safe drinking water is not available to nearly one quarter of the states population. Arsenic and other pollutants are present in many wells in some of the districts. About half the families in the state do not use iodized salt, which is important in preventing iodine deficiency that can result in physical and mental retardation. UNICEF in Action
UNICEF is prioritizing reducing the high malnutrition and child mortality rates, and reaching out to millions of families in Jharkhand to address these concerns. The Dular strategy, which trains village women to counsel new mothers about breastfeeding and proper nutrition, is a successful approach that is already expected to prevent about one quarter of newborn deaths and save the lives of thousands of older babies and children. The Dular initiative is of particular importance to tribal children who are most vulnerable to disease, malnutrition and education disparities, as prejudice, isolation and misunderstanding make it difficult for these families to access services. Water and education initiatives are also the focus of UNICEFs efforts in the state to help disadvantaged children attend school and ensure that all communities have access to safe drinking water. UNICEF initiatives include: Child Survival The Dular programme was successfully initiated a decade ago to train thousands of volunteer village women, called LRP (local resource people), to teach new mothers about the benefits of proper breastfeeding. These volunteers also help local anganwadi or female childcare workers provide information on health and nutrition for older children and mothers. Now, women in Dular villages are three times more likely than other women to exclusively breastfeed new-

Jharkhand

_____________________________

A leafy, rolling landscape gives Jharkhand its unique tribal name. Known as the land of forests, the state is rich in natural resources and native history. About three quarters of the states 27 million people live in rural areas, many in traditional tribal groups, planting crops and foraging from nature like their ancestors, who were likely among the earliest inhabitants of India. Lying beneath the forests of one of the poorest states in India, with one of the countrys highest child mortality and malnourishment rates, is some of the greatest mineral wealth in the country. Sophisticated steel and power plants also flourish here. UNICEF is working closely with the Government of Jharkhand through a variety of programmes designed to tackle the challenges facing the states people. One of these is the successful Dular (care and love)
40 DK1-2012

Debatt om NGO:s
borns and avoid traditional practices about colostrum. The percentage of underweight children is much lower, too. The programme has been so successful that plans are afoot to expand the Dular network across Jharkhand. UNICEF and the Government of India also started a three-year project in 2009 to further extend it to 22 million children across India. Parents and health care workers are learning lifesaving childhood diarrhoea treatment methods with oral rehydration salts and zinc tablets. UNICEF supports efforts to distribute iron folic acid supplements to adolescent girls at all schools in the state in an attempt to control anaemia. The Adolescent Anaemia Control Programme reaches 1.4 million girls through schools and anganwadi centres. Vitamin A supplementation for children aged one to five is helping to prevent blindness and disease. Families and children are learning about proper hygiene and toilet building through schools, community and government initiatives supported by UNICEF. UNICEF supports campaigns to promote handwashing and provides kits to test water for arsenic and microbiological contamination.

Frre kvinnor lider brist p viktiga nringsmnen i de omrden som kontrolleras av naxaliterna. Detta beror bl.a. p den omfattande jordreform som de har genomfrt t.ex. i Dandakaranya dr i stort sett varenda person har ftt en bit jord.

Frvrrar UNICEF hlostillstndet?

P dessa jordlotter odlar man frukt och grnsaker i en utstrckning som gr att hlsotillstndet r bttre dr n i nrliggande storstders slumomrden dr mnga dr av undernring. UNICEFs polisprojekt syftar till att hindra ungdomar att delta i naxalitrrelsen och jordreformerna s att jorden blir kvar i hnderna p storbolag, regering eller godsherrar. Hur pverkar Child Protection and Education deras verksamhet hlsotillstndet UNICEF is supporting a plan devel- hos befolkningen i frlngningen? oped by the Government of Jharkhand Shoma Sen professor vid Nagpur to eradicate child marriage and hu- University menar att:
man trafficking. UNICEF works to promote and strengthen education opportunities in the state, particularly for poor, tribal and female students.

markrofferiet sedan Columbus. Miljoner drivs frn sina hem utan ersttning fr att ge plats t storbolagens jtteprojekt. Naxalitrrelsen och mnga andra grupper kmpar fr att motverka detta s att befolkningen skall kunna bo kvar och inte behva leva i stdernas slumomrden dr de flesta hamnar efter att tvingats bort frn sina frfrders mark. Indiens inrikesminster har som vision att 85% av befolkningen skall bo i stder. Hur kommer UNICEFs projekt fr att f in ungdomar i polisprojekten pverka markrofferiprocessen och i frlngningen de antal mnniskor som tvingas bo i slummen och drmed deras hlsotillstnd? I en frsk artikel visar frfattarinnan Arundhati Roy hur NGOs och storbolagens vlgrenhet ver hela vrlden fyller den sociala funktionen att avradikalisera intellektuella och gra radikala rrelser ofarliga fr storbolagen. Det r i det ljuset som vi mste skrskda UNICEFs verksamhet. Arundhati Roys artikel mste bli startskottet p kritisk debatt om storbolagens korrumperande penningflden. En verkligt folklig rrelse tar inte emot en krona frn stater eller storbolag. De flesta svenska bistndsorganisationer fr 90 % av sina medel frn staten men de skall visa att de kan samla in 10 % sjlva. Att tala allmnt om svenska NGOs som oberoende framstr med tanke p finaniseringen som ett dligt skmt.

It is again an ironical, but well known fact that only a few kilometers from the financial capital Address for UNICEF State Office for Mumbai, in Thane district, as well Jharkhand as in Melghat in Vidarbha hundreds of women and children die UNICEF State Office for Jharkhand Viswa Hotel Complex, Ground Floor, of malnutrition, but in Naxalite Near IIC Complex, Jodapul, Kanke dominated Gadchiroli of the same Road, Maharashtra, there are no deaths Ranchi 834 006, Jharkhand, India due to malnutrition. Tel: 91 0651 245-0266, 245-0267
Fax: 0651 245-0268 newdelhi@unicef.org Med vnlig hlsning, Caroline Sjlander Givarservice/ fundraising assistant UNICEF Sverige och stolt Vrldsfrlder

Varfr verkar inte UNICEF fr jordreformer som verkligen skulle gynna utsatta barn situation?

Ett stort problem r det enorma markrofferi som pgr just nu Box 8161, 104 20 Stockholm Telefon 08-692 25 38 Vxel 08-692 ver hela Indien som en stor del Erik Jonsson av den mycket omskrivna till25 00 caroline.sjolander@unicef.se vxten bygger p. En statlig rapunicef.se port kallar fenomenet, det strsta

DK1-2012

41

Debatt om NGO:s

Svrt att frst Indiensolidaritet

Indiensolidaritet fr ett cyniskt resonemang
Indiensolidaritet fr ett cyniskt resonemang. De har skert i stort sett rtt nr de beskriver missfrhllandena i Jharkand, Chattisgarh, Orissa, Jangalmahal etc, d.v.s. det maoistiska omrdena. Men varfr r de emot UNICEFs verksamhet? Att ge kvinnor bttre hlsostatus, vaccinera mot olika sjukdomar, lra kvinnor att brstamma p rtt stt, att inrtta anganwadis m.m. r vl bra ven om det rder politiska och sociala David Sthl som har bidragit med debattinlgget nedan brukar presenteras som indienexpert och anlitas i media fr att kommentera utvecklingen i Indien. Han driver fretaget Indienspecialisten Empatum och arrangerar sedan mnga r tillbaka resor till Indien vilket fr tillfllet annonseras ut stort i Svenska Dagbladet. missfrhllanden? Men Indiensolidaritet sger att UNICEF bidrar till den katastrofala situationen och kallar det t.o.m. fr polisprojekt. Anledningen framgr klart av fljande citat frn nedan: ...att avradikalisera intellektuella och gra radikala rrelser ofarliga... . Javisst. Man fruktar att social och ekonomisk utveckling kan minska grogrunden fr maoism. Allts r man emot all utveckling och sociala insatser i de icke-maoistiska omrdena. Lt folk vara sjuka, lida och d, bara de hinner bli maoister innan de dr! Indiensolidaritet har exakt samma attityd som Talibanerna i Pakistan, som enl SvD den 20 juli motstter sig (och t.o.m. beskjuter) poliovaccineringsprogrammen s lnge USA bekmpar talibanerna i Pakistan och Afghanistan. Det r ungefr som att ta civilbefolkningen som gisslan eller anvnda dem som mnskliga skldar. Indiensolidaritet mste begrunda sin mnniskosyn. r de fr ett gott liv t mnniskor, eller vill de bara anvnda mnniskor som kuggar och kanonmat fr att gynna en viss ideologi? Andra mnniskor naturligtvis....det r ltt att sitta i Sverige och neka mnniskor i Indien hlsovrd och nringstillskott. Om Indiensolidaritet verkligen vill detta, d br de sluta vaccinera sig och sluta g till doktorn nr de r sjuka. Lev som ni lr! Med vnlig hlsning/David Sthl

Kartan frestller spridningen av det uppror som pgr i Indien. Det rda omrdena kallas i mainstreammedia fr den rda korridoren. Kartan r hmtad ur boken Rd stjrna ver Indien (2011).
42 DK1-2012

Debatt om NGO:s

David Sthl och den stora bilden

Att fska gra en pong genom att lyfta ur en frga ur sitt sammanhang r en gammal teknik. Om man vill kan man t.ex. skra bort samhllet ur en diskussion och skylla fattigdomen p individens moraliska brister. Om man lyfter ut storbolagens jakt p rvaror, statens militra kampanj och den enorma folkfrdrivningen ur diskussionen s finner man skert ingen anledning att kritisera att UNICEF utbildar poliser i delstaten Jharkhandh. En utbildning som officiellt syftar till att lgga band p kampen mot den enorma folkfrdrivning som pgr. Det r idag f utanfr storbolagssfren som ifrgstter att naxalitrrelsens kamp bl.a. handlar om att adivasibefolkningen skall kunna bo kvar i de omrden dr de har bott sedan urminnes tider. Men i David Sthls vrld finns inte folkfrdrivning, istllet handlar allt om maoismen och att de onda maoisterna vill frneka de stackars adivasierna sjukvrd. Utver UNICEFs polisprojekt finns det, som Arundhati Roy nyligen har avhandlat, ocks anledning att ifrgastta vilken roll UNICEF och andra allt mer inflytelserika NGO:s spelar i Indien och resten av vrlden. Sjlvklart s framstr UNICEFs folkhlsoprojekt som mycket bra om man inte ser dem i sitt sociala sammanhang, som vi skrev tidigare. Men om vi vill bidra till en debatt som leder till hitta lsningar p de problem som vrlden str infr s kan vi inte bara stanna vid det uppenbara, vi mste ocks se sammanhanget och de bakomliggande drivkrafterna. Lget i delstaten Jharkandh I delstaten Jharkhand dr UNICEF utvecklar sitt polisprojekt och folkhlsoprogram som nr ut till miljoner pgr en strid om kontrollen ver mineraltillgngar. Delstaten har enligt uppgift hela 40 procent av Indiens vrdefulla mineraler och det finns enorma mngder jrn, kol, koppar och bauxit m.m. Myndigheterna hade 2009 tecknat 102 samfrstndsavtal (Memorandum of understanding) om byggande av stlfabriker, kraftverk, industrier och utvecklande av gruvdrift som skulle ta cirka 200 000 hektar mark i ansprk och som skulle innebra frdrivning av cirka 1 miljon mnniskor. Skogar och skogsmark upptar mer n 29% av delstaten vilket r mycket fr indiska frhllanden och det r i dessa omrden som delstatens miljoner adivasis bor och mineralerna finns. Det strsta markrofferiet sedan Columbus Centralregeringen, storbolagen och media gra stora anstrngningar fr att vertyga omvrlden att storbolagens industrialisering r enda sttet att utveckla Jharkhand m.fl. delstater och de menar att byborna mste avst sin mark till storbolagsprojekt. Projekt som sgs ge befolkningen arbeten och infrastruktur. Men adivasibefolkningen tror (p goda grunder) inte p detta. Efter ett par decennier av tillvxt saknar 60 % av Indiens arbetskraft anstllning och 90 % av arbetskraften arbetar i den informella sektorn. Av adivasierna r ver 90 procent fortfarande beroende av jordbruk, skog och boskap fr sin verlevnad och de motstter sig frdrivningen, angriper bolagens tjnstemn och tillter dem inte att g in i byarna. Detta motstnd mot angrepp utifrn r inte nytt. Adivasibefolkningen har i rhundraden varit ett problem fr Indiens hrskare och det var bland dem som det mest hrdnackade motstndet mot de brittiska kolonialherrarna fanns. Idag kallas alla som motstter sig regerings- och storbolagrepresentanter slentrianmssigt fr maoister eller naxaliter men motstndet mot folkfrdrivningen pgr verallt oavsett om naxaliterna r dr eller inte. Det som naxalitrrelsen erbjuder r ett hrt organiserat motstnd mot folkfrdrivningen och deras kamp r frmodligen anledningen till att stora delar av skogarna inte redan r tmda p folk. 60 miljoner mnniskor har frdrivits p grund av olika storbolagsprojekt och en statlig rapport kallar den pgende utvecklingen fr det strsta markrofferiet sedan Columbus. Det r detta som David Sthl kallar fr utveckling och han skriver i sitt nyhetsbrev att adivasis mste tas om hand. Hela Indiens utveckling kan (inte) st tillbaka fr deras skull.. Lsningen r, skriver han, att man p olika stt mste kompensera och ta hand om Adivasis. Kompensationen skulle best i att de blir aktiegare i projekten eller f mjlighet att arbeta i projekten. Det r svrt att frst att en person som under mycket lng tid har rest och frelst om Indien kan presentera ngot s verklighetsfrmmande. Hur den indiska staten tar hand om adivasis Den indiska staten har historiskt uppfattat adivasiernas skogsomrden som statlig egendom och deras rtt till marken erknns inte i praktiken. Regeln r att befolkningen frdrivs frn omrden utan ngon som helst kompensation och hamnar i stdernas slumomrden dr mnga snart gr under i sjukdom och svlt. 2005 undertecknade delstatsregeringen i Chattisgarh ett stort antal avtal om exploatering av adivasiernas omrden och centralDK1-2012 43

Debatt om NGO:s
regeringen deklarerade passande att naxaliterna var det strsta interna skerhetshotet i landet. En militr kampanj, Salwa Judum, sjsattes och de brnde, vldtog sig genom hundratals skogsbyar, tmde 600 av dem, tvingade 50 000 att komma till polislger och 350 000 att fly. Delstatens chefsminister deklarerade att de som inte kom ut ut skogen skulle betraktas som maoistiska terrorister. P det sttet blir folk som sr och pljer sina krar till terrorister i propagandan. Den militra kampanj som pgr idag med ver hundra tusen soldater kallas Operation Green Hunt och dess fruktansvrda konsekvenser blir allt mer uppenbara. I slutet p juni kom det fram att militren nyligen, bland mnga andra ohyggligheter, hade genomfrt en massaker p ett tjugotal kvinnor och barn som hade samlats fr att be fr en lyckosam skrd. David Sthl r inte obekant med dessa fakta. Ryms detta krig mot adivasibefolkningen ocks inom den lsning han skriver om? r alla de hundratals nedbrnda byarna ett uttryck fr hur adivasibefolkningen mste st tillbaka? David Sthl och maoismen I sin korta text nmner David Sthl maoismen p olika stt fyra gnger. Eftersom jag vet att han i stora drag r bekant med markrofferiet och det pgende kriget mot folket i centralindien s kan man frmoda att detta syftar till att flytta fokus frn vad som faktiskt hnder dr till Mao och Kinas historia. Lsaren frvntas minnas allt hemskt som tillskrivs Mao och drefter kpa den indiska regeringens propaganda om att de bekmpar maoistiska terrorister som r mot utveckling. Men vad hnder om fakta presenteras? I sjlva verket r det sannolikt att de allra flesta kommer att vara motstndare till den indiska statens och David Sthls utveckling om de fr fakta p bordet. Nr man inser att den indiska staten bygger skolor som
44 DK1-2012

frn brjan utrustats till militrbaracker dr lrarna hmtar ut ln men aldrig dyker upp. Eller att de aldrig har brytt sig om att se till att det finns sjukvrd eller ngon annan service eller infrastruktur och sedan frsker berva folk allt vad de ger och har och slpper ls vad indiska mnniskorttsaktivister kallar folkmordiska militra kampanjer. D r det ltt att knna sympati fr de som kmpar fr att folk skall ha rtt att bo kvar. Detta, om ngot, skrmmer frmodligen David Sthl, drfr att sdana sympatier kommer bli till ett ifrgasttande av hela hans nyliberala vrldsskdning som beskriver utvecklingen i Indien som en framgngssagai ett lge nr antalet miljardrer vxer och en stor del av befolkningen svlter och 80 % lever p motsvarande 3 kr om dagen. Vad r det fr fel NGO-trenden? Visst r det skandalst att kritisera organisationer som bara vill hjlpa? Att ifrgastta bistnd r som att man nskar att folk skall svlta? Eller? Frfattarinnan Arundhati Roy har nyligen skrivit en artikel som belyser frgan om NGO:s roll i det indiska samhllet. Hon beskriver hur storbolagen som vill exploatera mineralfyndigheterna i centralindien ocks ger medierna och hur de frsker styra opinionsbildningen. De strsta amerikanska storbolagen finansierar och kontrollerar i varierande grad miljoner icke-vinstdrivande organisationer ver hela vrlden och hon menar att det vxande antalet NGO:s hnger samman med den vrldsomspnnande privatiseringsvgen. De fretagsfinansierade NGO-erna tar ver nr mnga stater skr ner p den offentliga servicen och de blir de globala finansmnnens stt att kpa sig in i motstndsrrelser. De fungerar avlyssnare som bevakar och rapporterar och blir en del i mnga staters allt hrdare vervakning. Ju oroligare ett omrde r, desto fler NGO:er finns dr.

Hur skall man se p en NGO som motverkar kampen mot folkfrdrivningen men samtidigt delar ut mediciner och vitaminer (vilket den indiska militren ocks gr)? Antingen kan man lsa Arundhatis artikel och frska frst det vxande antalet NGO:s sociala roll eller s kan man brja tala om utvecklingsfientlighet. Vad sger ni? Skall vi avfrda dessa tankar eller skall vi brja frga oss vilka det r som tjnar p nyliberalernas NGO:s och utveckling? _____________________________ Referenser: Arundhati Roys artikel om NGO:s finns p svenska i Clart nr 2, 2012 En rapport om adivasis situation i Jharkhandh finns hr: http://www.countercurrents.org/dungdung040809.htm David Sthls syn p utveckling. Ls under rubriken Jan Myrdals adivasis. http://www.empatum.se/nyhetsbrev/Nyhetsbrev_Indien_1-2012.pdf

Debatt om NGO:s

Slng sprutan och ta upp maskingevret!

David Sthl - Indienspecialisten Empatum Min kritik av Indiensolidaritet kvarstr. I deras svar upprepar de beskrivningarna av missfrhllanden och vanstyre, markrofferi etc. Ingen bestrider detta. Men det betyder inte att detta r det enda som man kan/fr beskriva eller motverka nr man sysslar med Indien. T.ex. har man utrotat polio i alla lnder utom Pakistan, Afghanistan och ett afrikanskt land. I resten av vrlden, dr man har utrotat polio rder det skert missfrhllanden av olika slag. Var det d fel att utrota polio? Enligt Indiensolidaritet skulle man ha lagt ner poliokampanjerna och i stllet arbetat politiskt mot missfrhllandena. Att bekmpa missfrhllandena i maoist-omrdena i Indien r ett lngsiktigt projekt. Att under tiden sluta/frhindra UNICEF:s verksamhet med brstamning, vaccinationer, nringstillskott m.m. r grymt och cyniskt. Om jag r lkare specialiserad p tropiska sjukdomar och kommer till maoist-omrdena, fr jag d inte bedriva medicinsk verksamhet dr? Mste jag slnga sprutan och ta upp maskingevret? Om jag forskar p fjrilar och kommer till Indien fr att studera en fjril som bara finns dr mste jag d slnga hven och ta upp maskingevret? Indiensolidaritet har kritiserat Nyhetsbrev Indien nr 3/2012 fr att det inte innehller ngot om maoismen, trots att flera tidigare Nyhetsbrev har haft artiklar om detta. Fr man inte skriva om ngot annat n maoisterna och problemen i Jharkhand m.m.? Fr man inte skriva om hinduismen eller om Taj Mahal? Analogt med detta var det vl fel av Arundhati Roy att skriva De Sm Tingens Gud och hemska tanke fel av sjlvaste Jan Myrdal att frelsa om Strindberg i Bombay? Allt medan kampen i maoist-omrdena pgr? Nej, detta r ett fundamentalistiskt resonemang som faller p sin egen orimlighet. Min liknelse med talibanerna i mitt frra inlgg kvarstr. Efter mitt frra inlgg har jag ftt ett mejl frn FiB/Kulturfront dr de skickar en bild (bifogas nedan) p UNICEF:s polisprojekt. Detta nmns inte i Caroline Sjlanders (UNICEF) svar. Det finns allts ett separat polisprojekt, som inte tycks ha med vaccinationerna m.m. att gra. Detta var nytt fr mig och jag hller nu p med att frska kontakta UNICEF i Ranchi fr att f information om detta. Jag terkommer om detta. Till sist: Vad r det fr fel med att kalla maoisterna fr maoister? Deras parti heter Communist Party of India (Maoist), eller hur? De visar fotografier av Marx, Engels, Lenin, Stalin och Mao i olika sammanhang. Jan Myrdal har ondgjort sig ver att folk ofta kallar dem fr andra saker, och i sin bok upprepar han partiets namn hur mnga gnger som helst. Soliga hlsningar David Sthl

DK1-2012

45

Debatt om NGO:s

Frst sprutor sedan ngra rejla massakrer

Erik Jonsson Indiensolidaritet

Nr man frst lser David Sthls senaste brev blir man lite fundersam. Skall man besvara pstenden som helt saknar grund? Det finns ingen text som vi har skrivit dr det ens antyds att alla mste kriga och att UNICEFs alla projekt i sig r dliga. Vi har heller aldrig hvdat att David Sthl skall skriva mer om maoismen. Men jag kanske har fel? S jag vill nd be honom att ta fram och mejla ver dessa texter s att vr lilla skara av lsare kan ta del av dem. Omtanke eller cynism? Vlj sjlv.

Den frga som vi dremot har lyft r att David Sthl (s vitt vi har sett) under en lng period aldrig i ngot sammanhang nmnt ngot om inbrdeskriget i centralindien (det r det han kallar maoismen). Vad betyder det om man har fresatt sig att informera om vad som hnder i Indien och inte en skriver en rad om detta? Nr flera hundra tusen soldater stts in mot Indiens allra fattigaste hller indienexperterna tyst. Men det r vl av omtanke om lsarna som vl inte skall belastas med en massa obehagligheter? Eller r det mjligen ett tyst medgivande till massakrer, vldtkter och brnda byar? NdDet nrmsta vi kan komma en vndiga offer fr utvecklingen? verklighetsnra beskrivning av vad som hnder i Indien r fljande Skyll dig sjlv som rader i nr 1 2011: Omrdena dr gjorde motstnd maoisterna verkar r eftersatta och Som sagt, han skriver inget om den negligerade av myndigheterna. En indiska statens krig mot folket, men konfliktorsak r att ett antal tunga det som han dremot gr i flera ny- industrier, fr.a. gruvindustier vill
46 DK1-2012

hetsbrev r att demonisera maoisterna. I nr 3 2010 r en hel sida gnad t de onda maoisterna. I nr 2 2010 r de onda maoisterna p tal igen. Det finns finns inte en enda rad i ngot nyhetsbrev om den indiska statens militra kampanjer. Det r alltid maoisterna som str fr vldet i David Sthls vrld. Han skriver att han lst rapporten Days and Nights.... Den rapporten berttar utfrligt om maoisternas verksamhet som inte huvudsakligen r vldsam, de driver skolor, sjukvrdstationer och en fungerande alternativ demokratisk frvaltning. Det r ocks knt att maoisterna arbetar i alla mjliga organistationer, med alla mjliga metoder, fredliga och vldsamma. Allt detta vet David Sthl men i hans senaste brev och i allt han skriver lter han pskina att sprutan och kulsprutan utesluter varandra. Hur kommer det sig? Vem r det som tjnar p den vanstllda bild av motstndet mot folkfrdrivningen. Att jmstlla den fattigaste delen av befolkningens motstnd med en av vrldens strsta och mest vlbevpnade armers krig mot folket mste betraktas som helt omoraliskt. Men David Sthl tar det hela ett steg lngre, i hans vrld r det bara de fattiga som r skurkar.

etablera sig eller redan har etablerat sig i omrdena. Detta har resulterat i att lokalbefolkningen har blivit av med sin mark och ven drabbats av froreningar. Att fra en kamp mot detta r givetvis helt legitimt. Frst sprutor sedan ngra rejla massakrer I omrden dr maoisterna verkar och som enligt David Sthl r eftersatta och negligerade av myndigheterna och dr gruvindustrier vill etablera sig delar den indiska militren delar ut mediciner till befolkningen i ett frsk att f befolkningen mindre fientligt instlld. Kanske r det ngon som r tillrckligt desperat fr att ge upplysningar i utbyte mot lite mat? Att frst brnna byar och sedan p andra hll dela ut mediciner och mat r en beprvat koncept inom upprorsbekmpningsteorin. Morot och piska helt enkelt. USA r som bekant delaktig i planeringen av den indiska statens upprorsbekmpningkampanjer och de beskriver i en av sina manualer tankegngarna kring detta: CONTRIBUTING LOCAL GOVERNMENT Psychologically, the populace must be assured continuously and effectively that conditions are becoming better to counter insurgent propaganda. NEUTRALIZE INSURGENT CAPABILITIES 2-13. Neutralize insurgent capabilities to exploit grievances. Work with local authorities and leaders to resolve the is-

Debatt om NGO:s
sues creating concern in order to legitimize governmental institutions. INFORMATION FLOW FROM LOCAL SOURCES 2-14. Facilitate and use information and intelligence obtained from local sources to gain access to the insurgents economic and social base of support, order of battle, tactics, techniques, and procedures. Vad r det fr fel p att utrota polio? Allts den indiska staten behver frdriva adivasibefolkningen i centralindien fr att kunna frverkliga de avtal som har skrivits med storbolagen. Fr att kunna gra detta mste man frst besegra alla adivasis som r organiserade och bevpnade i naxalitrrelsen. Eftersom det r nstan omjligt att lyckas med det uteslutande med militra medel frsker de neutralisera rrelsen genom att p kort sikt lsa vissa problem som befolkningen har. Fr att stadkomma detta anvnder de sig av storbolagsfinansierade NGO:s som bidrar med informationsinsamling till militren. Som Arundhati Roy beskriver i sin frska artikel s fungrar NGO:s ofta som avlyssnare och informationsinhmtare t myndigheterna. Detta beskriver ocks naxaliterna i en av sina skrifter om Low Intensity Conflict. Det betyder inte att alla tusentals NGO:s i det stora hela spelar en negativ roll men det finns helt klart de som (oavsett vad de sjlva tror) bidrar till folkfrdrivningen och markrofferiet genom att hjlpa indisk militr och polis. Tyvrr tycks UNICEF vara en av dessa (det skall verkligen bli intressant hra vad David Sthl fr fram i kontakten med UNICEF i Jharkhandh). r det fel att kalla maoisterna fr maoister? Motstndet mot folkfrdrivningen frs av en mngd olika rrelser som arbetar med olika metoder och som mnga gnger inte har s mycket med maoisterna att gra. Det passar drfr den indiska regeringen utmrkt att skribenter som David Sthl fr motstndet mot storbolagen att framst som om det bara bestr av bevpnade maoistiska terrorister som bara r ute efter att f slss med kulsprutor. Det r stt fr storbolagsanhngarna att rttfrdiga att den indiska staten gr fram med storslggan mot alla som vgar hja rsten mot den extrema nyliberala politiken. Den indiska myndigheternas terrormetoder drabbar ju nmligen all mjlig opposition ver hela Indien och inte bara de som r kopplade till naxalitrrelsen (ls t.ex. hr.). David Sthl har i sitt nyhetsbrev (nr 3 2010) en fakta-ruta med rubriken Vilka r naxaliterna? Dr visar han att naxalitrrelsen bestr av hel mngd organisationer varav det strsta r CPI(maoist). Det r just drfr vi vljer att skriva naxalitrrelsen istllet fr att fokusera p CPI(maoist) som r det parti som de oftast syftar p i mainstreammedia nr de skriver maoisterna. David Sthl fr grna skriva om maoister men problemet r att han konsekvent anvnder storbolagens stt att resonera. Folkfrdrivningen och jakten p rvaror plockas bort ur resonemanget och kvar blir det maoistiska hotet(maoist menace). En svensk Shining India-grupp? David Sthls skrivande r tyvrr inte unikt. Det fljer den allmnna trenden att inte ta upp ngra frgor som kan stra investeringsklimatet i Indien. Arundhati Roy har upprepade gnger uttryckt att hon har talat med ledande journalister som har order att inte skriva ngot negativt om Indien (no bad news about India). Nr den indiska statens representanter i Sverige skall presentera Indien s fr man bara hra hur bra ekonomin gr och hur medelklassen vxer (ls: marknaden fr utlndska fretag). Nr moderaten och PR-konsulten Anna Kinberg Batra skriver en av de frskaste bckerna som finns p svenska om Indiens ekonomi s r det idel lovord om den fantastiska utvecklingen i Indien. Nr Sveriges ledande indienjournalist (Per J Andersson) skriver bcker r det samma Shining India som presenteras. India Shining r en reklamkampanj som Indiens regering genomfrde 2004 fr att putsa upp bilden av Indien internationellt. Kan det mjligen finnas ett samband mellan den indiska regeringens strvanden och den bild som dess politiska vnner mlar upp i Sverige? Med vnliga hlsningar (Nej David, jag r inte sur, jag r bara indignerad) Erik Jonsson

DK1-2012

47

KALENDARIUM
Hjrtligt vlkommen till vra och vra politiska vnners aktiviteter!
29 september. LRDAG. Studiemte om sandwichteori utifrn artikeln i Dandakaranya. Kafferepet p Klarabergsgatan 35 i Stockholm kl. 13:00. 3-13 oktober. ONSDAG TILL LRDAG. Afghanistanvecka. 4 oktober. TORSDAG. Frelsning och ppet mte om situationen i Indien. 17:00-19:00. St:Olofsgatan 10b. sal 6-0031 p Engelska Parken. Mtet arrangeras av Indiensolidaritet i Uppsala och fredraget hlls p universitetet. 5 oktober. FREDAG. Tempelbesk. I Farsta i Stockholm ligger ett hinduiskt tempel av sydindisk karaktr, framfr allt tillgnat elefantguden Ganesha. 8 oktober. MNDAG. Styrelsemte 1800. 13 oktober. LRDAG. -PRELEMINRT- Mte p ABF med Clart utifrn Arundhatis artikel om NGOs. -SPIKAT- Flygbladsutdelning och manifestation samma dag. 27 oktober. TORSDAG. Studiemte om Bjrn Brums artikel och Rickards svar. 5 november. FREDAG. Styrelsemte 1830. 8 november. MNDAG. Irak i Mellanstern av idag talare: Mathias Cederholm, historiker 18:00 ABF Stockholm. Arr. IrakSolidaritet 8-10 november. MNDAG TILL ONSDAG. Right to Exist, Right to Resist: Responding to the criminalization of resistance and the attacks on the people. Konferens, Toronto, Canada. Jan Myrdal r inbjuden talare. 10 november. ONSDAG. Uttriktad aktivitet, flygbladsutdelning etc. 24 november. LRDAG. Stdkonferens fr naxalitrrelsen i Hamburg. http://indienkonferenz.tk. 3 december. MNDAG. Styrelsemte 1800. 8 december. LRDAG. Mte p ABF och manifestation.

Vill du spela musik eller sjunga? Teater? Kontakta Kulturgruppen Naxaliterna! kontakt: kamratseb@hotmail.se http://www.myspace.com/587741809

48

DK1-2012