Wind Power

Anslutning av vindkraftpark till befintligt nt
Examensarbete civilingenjrsprogrammet Elektroteknik, inriktning Elkraft
ANDERS NUTTI
Institutionen fr Energi och Milj Avdelningen fr Elteknik CHALMERS TEKNISKA HGSKOLA Gteborg, 2007
Anslutning av Vindkraftpark till Befintligt Nt
Anders Nutti
Fortum Service AB, Fortum Distribution AB Kungsbacka, Sverige Institutionen fr Energi och Milj Avdelning Elteknik Chalmers Tekniska Hgskola Gteborg, Sverige
Anslutning av Vindkraftpark till Befintligt Nt Anders Nutti
Anders Nutti, 2007
Fortum Service AB, Fortum Distribution AB Kungsbacka, Sverige Institutionen fr Energi och Milj Avdelning Elteknik Chalmers Tekniska Hgskola S - 412 96 Gteborg Sverige
II
Sammanfattning
Detta examensarbete r utfrt p Fortum Service AB samt Fortum Distribution AB i Kungsbacka. Nr en frfrgan om anslutning av en produktionsanlggning kommer till elntsgaren r det elntsgarens skyldighet att gra berkningar om huruvida ntet behver frstrkas eller inte. Uppgiften fr examensarbetet var att se p vilket stt en planerad vindkraftanslutning kan pverka elkvaliteten samt att se p kabelstrckningar. ven alternativa anslutningar och grov kostnadskalkyl skulle presenteras. Fr elkvalitetsberkningarna anvndes AMP och ASP som r riktlinjer fr anslutning av produktionsanlggningar till elntet. Data om kraftverken fljde med uppdragsbeskrivningen. Det presenteras olika kabelstrckningsalternativ i rapporten. Fr de olika strckningarna grs ven en jmfrelse mellan konstruktionsspnningsalternativen 12 och 24 kV. Vid val av den hgre spnningsnivn tillkommer kade kostnader fr ombyggnation eller nybyggnation av frdelningsstation. Vid val av 24 kV minskar frlusterna i nten men anlggningskostnaderna kar vilket sammantaget gr att det ekonomiskt r frdelaktigast att anvnda konstruktionsspnningen 12 kV vid anslutning av vindkraftparken. I rapporten framkommer det att vid val av kabel r det frdelaktigast att anvnda kablar med ledararean 240 mm2 trots att andra ledarareor r fullt tillrckliga fr distribution av el frn vindkraftverken. Resultatet grundar sig p en kombination av investeringskostnader, effektfrluster i kablarna och vindkraftverkens berknade livslngd. Elkvalitetsmssigt finns det inget hinder fr anslutning av vindkraftverken till samma skena som elkunder r anslutna till. Det r dock lmpligt att vid en ombyggnation av frdelningsstationen i Fjrs lgga till en skena s att en separation mellan konsumtion och produktion av el kan ske.
III
Frord
Jag vill tacka Fortum fr att jag fick gra mitt examensarbete hos dem. Det har varit otroligt givande att f se verksamheten frn insidan och lra knna mnga av medarbetarna. P Fortum Service vill jag framfrallt tacka min handledare Carl- Axel Corneliusson som inte bara hjlpte mig med arbetet utan ven introducerade mig i det vardagliga arbetet. Jag vill ven tacka Bo Larsson p Fortum Distribution fr att han gav mig det intressanta och givande uppdraget att se p anslutningen av vindkraftparken. P Chalmers vill jag tacka min handledare Robert Carlsson som tog sig an mig trots den arbetsbrda som redan vilade p hans axlar. Om jag skulle nmna alla som p ett eller annat stt har hjlpt mig med arbetet skulle det i sig kunna bli en hel rapport. Drfr riktar jag bara ett stort tack till alla medarbetare p Fortum som jag har haft njet att arbeta med och ven lra knna. Det har varit ett stort nje och jag hoppas vi kommer att trffa p varandra ven i framtiden. Tack ven till vriga anstllda p Chalmers som hjlpt mig med att ta fram fakta och kontrollrknat mina uppgifter, ni r ovrderliga fr era studenter, fortstt med det.
Anders Nutti Gteborg 2007-06-15
IV
1. 2.
Inledning ......................................................................................................................1 Bakgrund ......................................................................................................................1 2.1. Uppdraget ..............................................................................................................1 2.2. Avgrnsningar .......................................................................................................1 3. Elkvalitet ......................................................................................................................2 3.1. Kvalitetsansvar ......................................................................................................2 3.2. Avvikelser i elkvalitet ...........................................................................................2 4. Riktlinjer fr anslutning av produktionsanlggning till elntet ...................................3 4.1. AMP ......................................................................................................................3 4.1.1. Bakgrund ........................................................................................................4 4.1.2. Inmatning till elntet ......................................................................................4 4.1.3. Faskompensering ...........................................................................................4 4.1.4. vertoner och mellantoner.............................................................................4 4.1.5. Skydd .............................................................................................................5 4.1.6. Anslutning och mtning.................................................................................6 4.1.7. Berkningar ....................................................................................................6 4.2. ASP........................................................................................................................8 5. Kablar...........................................................................................................................9 6. Vindkraftverk .............................................................................................................13 7. Vindkraftdata Vestas V90 - 2,0 MW .........................................................................14 8. Beskrivning av omrdet fr vindkraftparken.............................................................16 9. Befintliga och freslagna frdelningsstationer ..........................................................18 9.1. Frdelningsstation Fjrs ....................................................................................18 9.1.1. Effektbehov i Fjrs 2006 ............................................................................18 9.2. Frdelningsstation i Idala ....................................................................................20 9.3. Ny frdelningsstation..........................................................................................20 10. Frslag p kabelstrckningar och frlggningar .....................................................20 10.1. Frn vindkraftverken till Fjrs via Hallandsleden .........................................21 10.1.1. Alternativ 1, 12 kV ...................................................................................21 10.1.2. Alternativ 2, 12 kV ...................................................................................22 10.1.3. Alternativ 3, 24 kV ...................................................................................23 10.1.4. Alternativ 4, 24 kV ...................................................................................24 10.2. Frn vindkraftverken till Fjrs via Eneliden ..................................................25 10.2.2. Alternativ 5, 12 kV ...................................................................................25 10.2.3. Alternativ 6, 12 kV ...................................................................................26 10.2.4. Alternativ 7, 24 kV ...................................................................................27 10.2.5. Alternativ 8, 24 kV ...................................................................................28 10.3. Frn vindkraftverken till Idala .........................................................................29 10.3.2. Alternativ 9, 24 kV ...................................................................................30 10.4. Frn vindkraftverken till nrmsta hgspnningsledning .................................30 10.4.2. Alternativ 10, 24 kV .................................................................................31 11. Elkvalitetsberkningar med hjlp av AMP .............................................................32 11.1. Lngsamma spnningsvariationer ...................................................................32 11.2. Snabba spnningsvariationer ...........................................................................33 11.3. Strmvertoner ................................................................................................35
11.4. Simulering av spnningsvariation med hjlp av PSS/E...................................35 11.5. Spnningsvariation vid kraftverken.................................................................37 12. Vindkartor ...............................................................................................................37 13. Frlustberkningar ..................................................................................................38 13.1. Effektberkning utifrn vindkraftdata .............................................................38 13.2. Energifrluster .................................................................................................40 14. Investeringsberkning .............................................................................................42 15. Frlustkostnader och investeringskalkyler .............................................................44 15.1. Framtida prisutveckling ...................................................................................45 15.2. Nuvrdesanalys ................................................................................................47 15.3. Investeringskalkyl............................................................................................47 16. Dimensioneringsoptimering av alternativ 2 ............................................................49 17. Slutsatser och frslag..............................................................................................52 Referenser ..........................................................................................................................54 18. Bilagor .....................................................................................................................55 18.1. Ordlista ............................................................................................................55 18.2. Bilaga 2 ............................................................................................................57 18.3. Bilaga 3 ............................................................................................................58 18.4. Excelark ...........................................................................................................64
VI
1. Inledning
Det hr examensarbetet grs fr Fortum Service AB och Fortum Distribution AB i Kungsbacka. Examensarbetet r en del av civilingenjrsutbildningen Elektroteknik med inriktning Elkraft som utfrs p Chalmers Tekniska Hgskola i Gteborg. Omfattningen p examensarbetet r 20 pong. Fortum r ett fretag inom energibranschen. Koncernen r uppdelad i 7 affrsomrden varav Fortum Distrib ution och Fortum Service r tv. Fortum Distribution r ett av Nordens ledande elntsfretag med verksamhet i Sverige, Finland, Norge och Estland. Fortum service utfr drift och underhll av elnt t industrier och energifretag i framfrallt Norden.
2. Bakgrund
Fortum Distribution har ftt en anskan om anslutning av en planerad vindkraftpark till deras elnt inom Kungsbacka elntsomrde. En vindkraftpark med sammanlagt fem vindkraftverk planeras i ett omrde vster om Skrsjn. Vindkraftverken ska ha en mrkeffekt p 2 MW vardera. Det finns inga befintliga ledningar i direkt anslutning till den planerade vindkraftparken som anslutning kan ske till. Den nrmast belgna frdelningsstationen, Fjrs, ligger ca 4 km frn omrdet fr etableringen.
2.1. Uppdraget
Effekt- och frlustberkningar ska gras utifrn tillgngliga data om kablar, vindkraftverk och vindfrhllanden. Frslag p kabeldragningar frn vindkraftverken till frdelningsstationen ska tas fram. Berkningar av elkvalitet ska gras. Resultatet ska tillsammans med grov kostnadsberkning redovisas i form av en rapport.
2.2. Avgrnsningar
Rapporten ska vara klar och redovisad innan juni mnads utgng 2007. Fr kostnadsbe rkningar ska i mjligaste mn EBRs kostnadskataloger anvndas. Kontakter med markgare som kan berras av kabeldragningar kommer inte att ske inom ramen fr projektet.
3. Elkvalitet
Fr att god elkvalitet ska uppns i privata och publika elnt krvs att god samverkan finns mellan ntgare och elanvndare [1]. Det kan tolkas som att de som ansluter elektrisk apparatur till ntet inte fr frsmra elkvaliteten utan mste betala s att kvaliteten kan hllas p en hg niv. Elkvalitet r ett sammanfattande kva litetsbegrepp med olika kriterier fr att i huvudsak bedma den tekniska kvaliteten p en elleverans. Elkvalitetsbegreppet beskrivs i huvudsak som tv delar: leveransskerhet, graden till vilken elanvndaren kan frlita sig p att f elleverans och spnningsgodhet, graden till vilken spnningen tillhandahlls inom specificerat omrde. Nr en avvikelse frn standard intrffar s kallas det bristande elkvalitet. O m avvikelsen pverkar utrustning som r ansluten till elntet eller nr mnniskor besvras, r det elkvalitetsstrning. Bristande elkvalitet pverkar ansluten utrustning p ett flertal stt, bl.a. frkortad livslngd, prestandafrsmringar, stopp/avbrott eller frstrelse/bestende skada.
3.1. Kvalitetsansvar
Elntsgaren anses fr det me sta ha ansvaret fr att kvaliteten i det nt han frvaltar och driver motsvarar de riktlinjer fr elkvalitet som finns. Elntsgaren r sledes ansvarig fr att elkvaliteten i anslutningspunkten till kund r den rtta.
3.2. Avvikelser i elkvalitet

Spnningsdippar: Med kortvarig spnningsdipp menas att spnningen snks med mer r 10 % av den nominella spnningen och att varaktigheten r mellan 10 ms och 90 s. Spnningen tergr drefter till ett vrde som r strre n 90 % av nominell spnning. Kortvariga avbrott: Dessa definieras med att spnningen gr ner till eller nra 0 V med en varaktighet mellan 10ms och 90 s. Spnningsniver: Spnningsnivn i ntet varierar med belastningen. I lgspnningsnt, dr spnningsgodheten uppfyller kraven enligt SS421 18 11 och SS-EN 50 160, kan spnningen variera frn 207 V till 244 V i leveranspunkten. vertoner: vertoner r spnnings- eller strmkomponenter med en frekvens som har heltalsmultipel av ntfrekvensen 50 Hz och som verlagrade p den ordinarie spnnings- och strmkurvan r ett mtt p en periodiskt terkommande deformation av sinuskurvan. Den totala harmoniska distorsionen THD r ett annat begrepp som r av vrde vid mtning av
vertoner. Olinjra belastningar ger upphov till vertoner genom att frhllandet mellan strm och spnning inte r konstant under en period. Flimmer: Flimmer (eng. flicker) r snabba variationer i spnningens effektivvrde. Variationerna ger upphov till ljusflimmer frn belysningskllor. Flimmer mts med flimmerinstrument och mtresultatet baseras p en typkurva som motsvarar det subjektiva intrycket av hur gat uppfattar ljusflimmer frn en gasfylld 60 W gldlampa ansluten till spnningen 230 V, 50 Hz. Frn flimmerinstrumentet fr man ett Pst (short time severity)-vrde var 10 : e minut. Om Pst r strre n 1 sger man att flimmer irriterar och om Pst r mindre n 1 s r det inte strande. Frenklat sger man att det r frhllandet mellan variationerna i belastningen och kortslutningseffekten som r avgrande fr flimmernivn i punkten. Vindkraftverk kan ge upphov till flimmer. Spnningsosymmetri: En symmetrisk trefasspnning har samma amplitud p faserna och den inbrdes fasfrskjutningen r lika stor. I hgspnningsnt kan osymmetri bero p osymmetriska motstnd och/eller impedanser i luftledningar. Transienter: En transient r en snabbt vergende frndring av spnningsamplituden, ofta kallad spnningsspik. Transienter kan dels komma frn verliggande elnt genom sknedslag eller genom till- eller frnkoppling av tyngre elutrustningar.
4. Riktlinjer fr anslutning av produktionsanlggning till elntet

Fr anslutning av produktionsanlggning till elntet finns det riktlinjer att flja. Fr mindre produktions anlggningar, upp till 1,5 MW, finns "Anslutning av mindre produktionsanlggning till elntet" (AMP) [4]. Fr de anlggningar som r strre n 25 MW s finns "Anslutning av strre produktionsanlggning till elntet" (ASP) [5]. Fr de anlggningar som har en effekt frn 1,5 till 25 MW finns inga skrivna riktlinjer vilket gr att hnsyn mste tas till bde AMP och ASP. I det hr kapitlet kommer riktlinjerna i respektive dokument att refereras.
4.1. AMP
Anslutning av mindre produktionsanlggning till elntet (AMP) r en guide fr den som vill ansluta ett eller flera kraftverk, med sammanlagd effekt p mindre n 1,5 MW, till elntet. Den innehller riktlinjer och kravspecifikation fr att ntgaren ska ha ett fullgott skydd vid fel p produktionsanlggningen eller i elntet.
4.1.1. Bakgrund
Enstaka eller begrnsade grupper av vindkraftverk kommer att anslutas till 10 och 20 kVnten, strre parker med vindkraft kommer att behva anslutas till regionnten. Det r elntgarens skyldighet att berkna huruvida ntet behver frstrkas. Kostnaderna fr frstrkningen ska ligga till grund fr den anslutningsavgift som vindkraftsgaren ska erlgga. Den som vill ansluta vindkraftverk till ntet ska lmna in offertfrfrgan till elntgaren som drefter meddelar anslutningskostnad och andra ndvndiga krav och frslag.
4.1.2. Inmatning till elntet

Elleverans frn produktionsanlggning ska ha tillrckligt god elkvalitet fr att elntsgaren kan uppfylla kraven i SS 421 18 11 - Spnningsgodhet i lgspnningsntet fr allmn distribution - gentemot anslutna kunder. Fr inmatning p hgspnningsntet gller Sveriges Elleverantrers handling "Kriterier fr spnningsgodhet vid leveransspnning ver 1000 V". Om elntet tappar sin ordinarie spnningsmatning ska vindkraftverken stoppas. Om det finns behov s ska vindkraftverken ha en anordning som frhindrar fr mnga inkopplingsfrsk per tidsenhet. Inkoppling av asynkrongeneratorer som saknar begrnsare av inkopplingsstrm ska inkopplas vid 98-102 % av synkrona varvtalet.
4.1.3. Faskompensering
En verenskommelse om faskompensering och nivn p denna ska trffas mellan elntsgaren och kraftverksgaren genom avtal dr fljande beaktas: spnningsvariationer risk fr verspnning flickeremission vid in- och urkoppling av fasta kondensatorbatterier resonansfenomen med vertoner vertonsemission
4.1.4. vertoner och mellantoner

vertoner r definierade som periodiska strm- eller spnningskomponenter med en frekvens som r en heltalsmultipel av grundtonsfrekvensen. Mellantoner r ocks periodiska men inte heltalsmultiplar av grundtonsfrekvensen. ver- och mellantoner frekommer i huvudsak hos vindkraftverk som r utrustade med frekvensomriktare. I Tabell 1 framgr normen fr ver- och mellantoner dr nivn r satt relativt mrkstrmmen.
vertoner
Udda ton Jmn ton
4% 1%
Total (THD) 6 % Mellantoner 0,3 %
Tabell 1. Niv fr spnningens relativa ver- och mellantoner enligt SS 421 18 11
4.1.5. Skydd
Varje anlggning ska, enligt AMP, som skydd fr elntet ha fljande skyddsfunktioner: ver- och underfrekvensskydd, fr att frhindra onskad -drift 1 samt frhindra frvrrandet av uppkomna systemfel i ntet. Det rekommenderas att skyddet ska bryta aggregatets frbindelse med ntet vid 48 respektive 51 Hz med en halv sekunds frdrjning. Trefasigt ver- och underspnningsskydd, skyddar mot ver- och underspnning i elntet samt minskar pverkan p vindkraftverket vid fel i elntet. Det rekommenderas att det finns minst tv olika niver med separat tidsfrdrjning fr under- och verspnning. Ett lngsamt skydd med 60 sek unders tidsfrdrjning vid spnningsfrndringar under -10 och ver +6 % av nominell spnning samt ett snabbt skydd som frnkopplar anlggningen inom 0,2 sekunder nr spnningsvariationen r strre n 20%. Effektriktrel (bakeffektskydd) som skyddar mot negativa effekter samt mekaniska pfrestningar i vindkraftverket. Det rekommenderas att frnkoppling sker inom 5 sekunder efter att generatorn brjat g som motor. Osymmetriskydd ska vid bortfall av en eller flera faser frnkoppla aggregatet frn ntet innan frdelningsstationens ledningsskydd lser ut. verstrmskydd utgrs av smltskringar, maximalstrmbrytare eller effektbrytare i kombination med relutrustning. I rekommendationen str det att nr aggregattransformatorn r under 1MVA kan smltskring anvndas som verstrmskydd. Jordfelsskydd ska finnas om kraftverkets transformator r skild frn kraftverkets stllverk eller om risk fr -drift finns. Det rekommenderas att frnkoppling ska ske inom 5 sekunder. Skydd fr onskad -drift ska finnas fr att frhindra att kraftverket fortstter att g, ven fast verliggande elnt r frnkopplat.
-drift uppstr d en produktionsklla matar ett lokalt nt som r frnkopplat frn ett starkt frekvensstyrande nt.
4.1.6. Anslutning och mtning

Nr det r endast en gare till hela vindparken s ska: Anslutningsavgiften motsvara berknade faktiska kostnader fr anslutningen av vindkraftverken till elntet. Driftledningsgrnsen finnas i elkopplaren p de enskilda kraftverkens transformatoruppspnningssida. gogrnsen vara i elkopplaren fr in- och utgende hgspnningskablar. Mtning av leverans till och frn elntet ske i matande frdelningsstations kabelfack.
Nr det r flera gare ska mtningen genomfras i ntstationerna.
4.1.7. Berkningar
Fr berkningar av hur ntet ska dimensioneras finns i AMP ett fldesschema ver berkningsgng att flja. Den frsta berkningen r av lngsamma spnningsvariationer, drefter fljer berkning av snabba spnningsvariationer. Fr vindkraftverk som har variabelt varvtal grs ven en berkning av spnningsvertoner. Lngsamma spnningsvariationer: Lngsamma spnningsvariationer berknas genom att frst rkna ut den maximala effekten Pmax som r det maximala vrdet p avgiven effekt mtt som ett medelvrde under 10 minuter. Vrdet finns oftast med p databladet fr vindkraftverket. Drefter grs en berkning av ledningarnas spnningsfall fram till sammankopplingspunkten. Det totala spnningsfallet inklusive spnningsregulatorns ddband 2 ska i sammankopplingspunkten vara mindre n 2,5 %.
U R P + X Q 100 % U1 U12
(ekvation 1)
? U r skillnaden mellan spnningen U1 och spnningen i anslutningspunkten U2 . R r resistansen och X r reaktansen mellan knutpunkterna. P r aktiv och Q r reaktiv effekt som matas in i anslutningspunkten, dr P r Pmax. Snabba spnningsvariationerna: Fr berkning av de snabba spnningsvariationerna anvnds ekvationerna 2 och 3. Ntets kortslutningseffekt (S k, nt ) ska vara strre n den berknade erforderliga kortslutningseffekten (Sk,ber), ekvation 4. Flickeremissionen frn en enskild klla i sammankopplingspunkten ska understiga Plt = 0,25.
Sk 25 ku max (k ) Sref
(ekvation 2)
Spnningsregulatorns ddband bestms av storleken p stegen i transformatorns lindningsomkopplare. Fr lindningsomkopplare med stegen 1,67 % r ddbandet 1 %.
Sk 8
1 3, 2 k f ( k ) N120 Sref Plt
(ekvation 3) (ekvation 4)
S k , nt > Sk , ber
Sref r vindkraftverkets skenbara effekt, k u(? k ) r spnningsndringsfaktorn. Det strsta vrdet p spnningsndringsfaktorn ska anvndas. Om det saknas information om spnningsndringsfaktor ska ku(? k ) sttas till 3. N 120 r det maximala antalet inkopplingar under en tvtimmarsperiod, k f(? k) r flickerstegsfaktorn som funktion av kortslutningsvinkeln. Den sammanlagda flickeremissionen vid start frorsakad av flera kraftverk anslutna till samma punkt framgr av ekvation 5, dr Plt framgr av ekvation 6.
Plt , tot = 3 , 2 Plt3,,k2
k
(ekvation 5)
Plt, k r flickeremissionen frn kraftverk k.

1 3, 2 Plt 8 k f ( k ) N120
S ref Sk
(ekvation 6)
Vindkraftverket kan ve n frorsaka flicker under drift. Ntets kortslutningsvinkel har stor inverkan vid flickerberkning under drift. Utifrn tillverkarens uppgift om flickerkoefficienten cf(? k ) kan kortslutningseffekten berknas enligt ekvation 7.
Sk 1 c f (k )S ref Plt
(ekvation 7)
Den sammanlagda flickeremissionen frn flera vindkraftverk kan summeras med hjlp av ekvation 8.
Plt ,tot =
P
k
2 lt , k
(ekvation 8)
Plt, k r flickeremissionen frn vindkraftverk k. ven under drift ska ntets kortslutningseffekt vara strre n den berknade erforderliga kortslutningseffekten. Spnningsvertoner: Fr ett enstaka vindkraftverk anvnds ekvation 9 fr berkning av vertoner. Nr fler n ett vindkraftverk r anslutet till en anslutningspunkt s anvnds ekvation 11 fr vertonsberkningen.
in =
unU 2 Zn Smax
(ekvation 9)
Dr in r tillten amplitud p strmvertoner, un r tillten spnning fr vertoner av ordning n, U r nominell ntspnning, Smax r vindkraftverkets maximala skenbara effekt och Zn ntimpedansen fr vertoner av ordning n.
Z n n( X k + X l )
(ekvation 10)
Xk r transformatorns kortslutningsreaktans fr grundtonen, Xl r reaktansen i ledningarna fr grundtonen och n r vertonens ordningstal. Transformatorn som avses r inte vindkraftverkets transformator utan verliggande nts transformator.
in =
i
k
n ,k
(ekvation 11)
Exponenten a vljs frn Tabell 2 utifrn vertonsnumret, in ,k r verton av ordning n frn vindkraftverk k.
a 1 2
verton nummer n n<5 n > 10
1,4 5 = n = 10
Tabell 2. Summationsexponent fr vertoner.
4.2. ASP
Anslutning av strre produktionsanlggning (ASP) r en rapport som fokuserar p anlggningar som r strre n 25 MW anslutna till regionntet. Vid anslutning av strre produktionsanlggningar krvs mer omfattande studier n vid anslutning av mindre anlggninga r. Frgestllningarna kan handla om ntens verfringsfrmga, vilka spnningsvariationer som kan frekomma, vilka frluster som blir i nten, verkan av felstrmmar m.m. Skillnaden gentemot mindre anlggningar r att berkningarna ven mste gras p regio nnten. Vid inmatning av effekt frn en produktionsanlggning finns det i huvudsak tre frgestllningar som mste beaktas: Produktionsanlggningens pverkan p resulterande effektflde i anslutande elnt. Kravet p att de resulterande felstrmsniverna i ntet studeras. Enligt krav frn Svenska Kraftnt ska produktionsanlggningarna klara av olika typer av drift- och felfall.
5. Kablar
Kablar delas upp efter anvndningsomrdet fr kabeln. Rapporten kommer att behandla kablar fr spnningarna 12 och 24 kV. Informationen om kablarna r hmtad frn Kraftkabelhandboken [2] och PEXguiden [3]. Ledarmaterialet i de kablar som ska anvndas vid installationen av vindkraftparken r aluminium. Kablarnas isolering bestr av PEX (tvrbunden polyeten). Med PEX som isolatio nsmaterial r frdelarna bl.a. hg vrmeresistens, brett temperaturomrde fr anvndning (-40C till +90C) och tillten kortslutningstemperatur p 250C. Ur effektverfringssynpunkt r koppar bttre n aluminium eftersom resistiviteten fr koppar r lgre n den fr aluminium. Resistiviteten fr koppar r ungefr 2/3 av resistiviteten fr aluminium. I Tabell 3 framgr densiteten fr koppar respektive aluminium samt metallpriserna och vxelkurs 2007-04-23 [9]. Densitet kg/m3 Pris USD/ton Pris SEK/kg 1 USD = 6,77 SEK Koppar 8920 7995 2856 54,13 19,34
Aluminium 2700
Tabell 3. Densitet respektive pris fr koppar och aluminium.
Ur kostnadssynpunkt relaterat till verfringskapacitet r aluminium mycket billigare n koppar, se Tabell 4. Vid en mrkstrm p 450 A fr aluminium och 415 A fr koppar r metallpriset per meter 5,5 ggr strre fr koppar. Metallviktfrhllandet r ungefr 2:1 vid jmfrbar mrkstrm.
Material respektive ledararea 3 i mm2 , treledarkabel Koppar 95 Skrmarea mm av koppar Mrkstrm vid 65C [A] i mark Vikt i kg/m fr metallen i treledarkabeln exklusive skrm Metallpris i SEK/m exkl. skrm
4 2
Aluminium 240 35 415 300 35 470 400 35 550 95 25 205 150 25 260 240 35 340 300 35 380 400 35 450
150 25 325
25 250
2,54 4,01 6,42 8,03 10,7 0,77 1,22
1,94 2,43 3,24
137
217
348
435
579
15
24
38
47
63
Tabell 4. Kabelmetallkostnader per meter exklusive skrm.
Fr dimensionering av kabel mste hnsyn tas till olika faktorer ssom vilken strm som ska verfras, vilka frlggningsfrhllanden som rder, hur mnga kablar som ska frlggas och deras inbrdes avstnd. Dimensionering av kabel ska gras med hnsyn till de frhllanden som ger den smsta vrmeavledningen nr miljfrhllandena varierar. I Tabell 8 kan mrkstrm, strm vid 65C och korrektionsfaktorer fs fram. Vid frlggning i mark mste hnsyn tas till om det r vanlig belastningstyp eller kontinuerlig last som kommer att styra strmmen i kabeln. Vid kontinuerliga laster s ska yttemperaturen i kabeln inte verstiga 50C fr att frhindra markuttorkning, eftersom det kan leda till okontrollerad temperaturstegring. Om kabeln dimensioneras fr hgst 65C kommer kabelns yttemperatur inte att verstiga 50C. Fr kablar som frlggs i rr, t.ex. under vgar, s mste belastningen reduceras jmfrt med frlggning i mark drfr att det blir stillastende luft i rren. Luft leder inte vrme lika bra som mark. Korrektionsfaktor, kraftkabel: Om 2 eller fler kablar finns bredvid varandra s mste strmmarna korrigeras med en korrektionsfaktor som framgr av Tabell 5.
3 4
Med ledararea menas i rapporten fasledararea. Med skrmarea menas arean p skrmen fr varje kabel med tre ledare, om ej annat anges.
10
Inbrdes avstnd mm
Antal treledarkablar eller grupper av enledarkablar bredvid varandra 2 0,79 0,85 0,89 0,91 0,95 3 0,69 0,75 0,79 0,84 0,91 4 0,63 0,68 0,75 0,81 0,89 5 0,58 0,64 0,72 0,79 0,88 6 0,55 0,60 0,69 0,77 0,87 8 0,5 0,56 0,66 0,75 0,87 10 0,46 0,53 0,64 0,74 0,86
0 70 250 500 1000
Tabell 5. Korrektionsfaktor fr anhopning av kablar frlagda i samma plan.
Korrektionsfaktor fr kablar frlagda i rr framgr av Tabell 6.

Inbrdes avstnd mellan rren mm
0 70 250
1 0,80
2 0,75 0,75 0,75
3 0,65 0,70 0,70
Antal rr 4 5 0,60 0,60 0,65 0,60 0,70 0,70
6 0,55 0,60 0,65
8 0,55 0,55 0,65
10 0,50 0,55 0,65
Tabell 6. Korrektionsfaktor fr frlggning av kablar i rr, i mark eller betong.
Mrkstrmmen fr PEX-isolerad kabel AXCEL framgr av Tabell 7, areorna 300- och 400 mm2 r enledarkabel, de vriga r treledarkabel. Mrkstrm i A direkt i mark 12-36 kV Al- ledare 65C ledartemp 90C ledartemp 175 205 205 240 260 310 340 400 380 450 450 530 Mrkstrm i A i luft 12-36 kV Al- ledare 65C ledartemp 90C ledartemp 155 190 190 230 250 305 330 400 375 460 450 545
Area mm2 50 95 150 240 300* 400*
Tabell 7. Mrkstrm vid olika dimensioner och temperaturer i mark eller luft.
Fr vindkraftverk antas den levererade effekten vara konstant hg under lngre perioder vilket gr att temperaturen i kablarna br hlla sig under 65C i marken. Fr rr och anhopningar av kablar ska korrektionsfaktorerna anvndas. Mrkstrmmen fr luft r lgre n i mark fr ledartemperaturen 65C. O m inga andra korrektioner grs s redovisas den lgre mrkstrmmen i berkningarna. Maximal strm i ampere (A) vid olika ledarareor och konfigurationer med maximal ledartemperatur p 65C framgr av Tabell 8. De strmmar som redovisas r de lgsta vrdena. Frlggning antas vara i mark men strm i luft anvnds om den r lgre. Vid korrektion fr bde rr och mark redovisas i tabellen enbart korrektionen fr rr ty korrektion fr rr ger det lgsta vrdet. 11
Konfigurationer, strm i A Enkelkabel i mark Enkelkabel i mark och rr Tv kablar i mark med c/c 70 mm Tv kablar i mark med c/c 70 mm och rr Tre kablar i mark med c/c 70 mm Tre kablar i mark med c/c 70 mm och rr 50 130 116 123 109 109 102 95 190 164 174 154 154 144
Ledarareor i mm2 150 240 250 330 208 272 221 289 195 195 182 255 255 238
300* 375 304 323 285 285 266
400* 450 360 383 337 337 315
Tabell 8. Mrkstrm vid olika kabelkonfigurationer.
Tekniska data fr PEX-isolerad 3- ledarkabel med aluminiumledare vid olika dimensioner och spnningar framgr av Tabell 9. Driftinduktansen fr kabel med ledararea 300 och 400 mm2 gller fr tre enledarkablar lagda i triangel. Ledararea, Ledarresistans, Driftinduktans, mH/km mm2 ohm/km 12 kV 24 kV 50 0,641 0,34 0,38 95 0,320 0,31 0,35 150 0,206 0,29 0,32 240 0,125 0,27 0,30 300* 0,100 0,31 0,34 400* 0,0778 0,30 0,32 Driftskapacitans, F/km 12 kV 0,23 0,30 0,35 0,42 0,47 0,53 24 kV 0,17 0,21 0,24 0,29 0,32 0,36
Tabell 9. Tekniska data fr 3-ledarkabel med aluminiumledare.
12
6. Vindkraftverk
Ett vindkraftverk omvandlar vindens kinetiska energi till mekanisk energi via en vindturbin som verfr energin, via en vxellda, till en generator dr den omvandlas till elektricitet. Vindens energiinnehll fr en viss sveparea, A i m2, kan berknas med ekvation 12, dr P r effekten i Watt, ? r luftens densitet i kg/m3 och v r vindhastigheten i m/s.
1 (ekvation 12) P = A v3 2 Hela den teoretiska effekten P kan inte utvinnas, utan den maximala utnyttjandegraden r 59 % enligt Betz lag5 . Hela effekten kan dock inte utvinnas beroende p rotorns verkningsgrad och frluster i vxelldor, generatorer och andra komponenter. I praktiken blir verkningsgraden endast ca 35 %.
Den vindkraftverkstyp som r vanligast frekommande idag har en turbinaxel som r horisontell. Rotorn r placerad s att den mter vinden framfr tornet. Rotorn r frsedd med tv eller tre blad, energiproduktionen r i stort sett densamma men den mekaniska pfrestningen frn en trebladig rotor blir mycket mindre. Via en vxellda omvandlas bladens lngsamma rotation till en hgre hastighet i generatorn. Generatorns synkrona varvtal6 bestms utifrn hur mnga poler den har. Fr en tvpolig generator r det synkrona varvtalet 3000 rpm. Vindkraftverkens generatorer r konstruerade fr att klara av en viss garanterad effekt, drefter mste effekten begrnsas. Fr att begrnsa effekten frn turbinen finns det tv lsningar: Stallreglering/verstegringsreglering, dr rotorbladens aerodynamiska utformning gr att verkningsgraden minskar d en viss vindhastighet verskrids. Pitchreglering/bladvinkelreglering, dr rotorbladen vrids kring sin egen axel vilket optimerar utnyttjandet av vinden.
Startvindhastigheten fr vindkraftverk ligger p mellan 3-5 m/s, mrkvinden, dr vindkraftverket nr sin maximala produktion, ligger p 12-15 m/s. Den mekaniska pfrestning som kraftiga vindar har p vindkraftverk gr att dessa stoppas nr vindarna uppnr 25 m/s. Fr vindkraftparker med mnga kraftverk dr man vill undvika att alla verk stoppas samtidigt r det mjligt att individuellt stlla in stoppvinden fr varje enskilt kraftverk, stoppvinden stts d till mellan 24-28 m/s. Elsystemet i vindkraftverken kan delas in i tv huvudgrupper [10]: Konstant varvtal Variabelt varvtal
Konstantvarvtalsmaskinerna r utrustade med asynkrongenerator, konstruktionen r frhllandevis enkel, merparten av de vindkraftverk som tillverkats har
5
Betz lag, uppkallad efter den tyske fysikern Albert Betz, redovisar bland annat hur mycket relativ effekt som ett vindkraftverks rotor kan utvinna ur vinden. 6 Det synkrona varvtalet r relaterat till ntfrekvensen som i Sverige r 50 Hz.
13
asynkrongenerator. Elsystem med variabelt varvtal har frdelen att elproduktionen kan bli hgre och att bullret minskar. Fr att mjliggra variabelt varvtal kopplas en frekvensomriktare in mellan generator och nt. P det sttet frnkopplas generatorns varvtalsberoende frekvens frn ntets fasta frekvens. Vindkraftverk med variabelt varvtal kan delas in i tv kategorier: Fr vindkraftverk med mindre variationer i frekvens kan en frekvensomkopplare kopplas in p generatorns rotor fr att kompensera fr varvtalsskillnaden mellan rotorns och statorns varvtal. Fr vindkraftverk som tillter stora varvtalsvariationer likriktas vxelstrmmen frn generatorn fr att drefter vxelriktas till en ntstrm med fast frekvens.
Vid magnetiseringen av rotorn i en asynkrongenerator drar generatorn reaktiv effekt frn ntet. Den reaktiva effekten kan kompenseras med hjlp av kondensatorbatterier. Kompensationen vid vindkraftverken sker traditionellt dock bara fr det reaktiva effektbehovet vid tomgng vilket gr att reaktiv effekt kommer att konsumeras vid drift av vindkraftverk. Moderna kraftverk kan reglera det reaktiva efffektbehovet ner till 0, vilket ofta krvs av ntverksgaren fr att en anslutning ska tilltas. De mekaniska pfrestningar som finns i framfrallt vxelldan mellan rotornav och generator har bidragit till att det idag finns vindkraftverk dr vindturbinen r direktkopplad till generatorn, som i det fallet r frsedd med fler poler fr att rotorhastigheten ska kunna hllas p samma niv som med vindkraftverket frsett med vxellda.
7. Vindkraftdata Vestas V90 - 2,0 MW

Vid anslutning av vindkraftverk till elnt inkommer vindkraft verksleverantr tillsammans med vindkraftverksbestllare med en offertfrfrgan dr tekniska upplysningar ingr. De tekniska data anvnds fr berkningar av p vilket stt vindkraftverket/parken kan anslutas till befintligt eller nybyggt elnt. Data fr anslutning av Vestas V90 - 2,0 MW framgr nedan, Tabell 10.
14
Fabrikat Typ Effektreglering Vindkraftverkets nominella effekt Vindkraftverkets referenseffekt (Pref) Maximal effektproduktion (10 minuters medelvrde) Maximal effektproduktion (0,2 sekunders medelvrde) Upptagen reaktiv effekt vid mrkspnning - Vid tomgng - Vid referenseffekt med kompensering - Vid referenseffekt utan kompensering - Maximal frbrukning av reaktiv effekt under drift Vindkraftverkets mrkspnning Generatorns/generatorernas mrkeffekt Maximalt antal generatorinkopplingar under 2 timmar (N) - Inkoppling av generator/lindning 1 vid startvind - Inkoppling av generator/lindning 2 vid omkopplingsvind Generator/lindning 1 Inkoppling vid startvind eller stopp (hgsta vrde) Kortslutningsvinkel (? k ) Inkopplingsstrmfaktor (ki ) = Spnningsndringsfaktor (ku) = Flickerstegsfaktor (k f) = kmax Kortslutningsvinkel (? k ) Flickerkoefficient (c f) = 30 2,0 50 2,0 0,09 0,01 0,07 0,01 0,04 0,01 0,01 0,01 0,96 0,05 0,5 0,71 0,04 30 50 70 85
Vestas V 90 - 2,0 MW - Pitchreglering - Rotorstrmsreglering 2000 kW 2000 kW 2041 kW 2174 kW
50 kVAr 50 kVAr 50 kVAr 50 kVAr 690 V 2001 kVA
20 10 Generator/lindning 1 Inkoppling vid tillbakakopplingsvind 85 30 50 70 85
Generator/lindning 2 Inkoppling vid omkopplingsvind 30 50 70
0,39 0,04
0,16 0,04
0,24 0,02
0,18 0,02
0,10 0,02
0,24 0,02
70 2,1
85 2,1
Tabell 10. Vindkraftverksdata Vestas V90.
15
8. Beskrivning av omrdet fr vindkraftparken

Omrdet som vindkraftparken ska etableras i r mycket kuperat, se Karta 1. Hjdskillnaden mellan de lglnta delarna och tnkt lokalisering av vindkraftverken r uppemot 80 meter. Dremellan vxer tt granskog frutom p de hgsta hjderna som ser mer tallbevuxen ut. P vissa stllen syns det rena berget vilket gr att man kan misstnka att jordlagret inte r tillrckligt djupt fr enbart jordkabel. De befintliga vgarna i omrdet ser i frsta hand ut att ha konstruerats fr timmertransport, den vg som kallas Skrsjvgen r dremot en grusvg av god kvalitet. Genom omrdet gr en vandringsled kallad Hallandsleden. Den nrmsta strckningen mellan vindkraftparken och Fjrs innehller, enligt kartmaterial, fornlmningar. Dessutom finns det nringsverksamhet i form av grustag i omrdet vilket gr att kabelstrckningen inte kan g efter befintlig vg. Mellan Fjrs och vindkraftparken respektive Idala och vindkraftparken finns det en gasledning som hnsyn mste tas till vid nedgrvning av kabel. Vid val av lngre kabelstrckning kan hela kablifieringen fram till vindkraftsomrdet g efter befintliga vgar.
16
Karta 1. Karta ver omrdet dr vindkraftparken ska uppfras.
17
9. Befintliga och freslagna frdelningsstationer

9.1. Frdelningsstation Fjrs
Stllverket har tv transformatorer, en 15 MVA transformator frn 1976 och en 10 MVA transformator med tillverkningsr 1965. Respektive transformator r kopplad till 55 kV stllverksskena via brytare och frnskiljare. Det finns konde nsatorer som kopplas in alltefter behov av reaktanskompensation. Transformatorerna gr sllan eller aldrig samtidigt fr effektbehovet verstiger inte 10 MW med den frbrukning som finns idag. Stllverket r av ldre datum och utrustningen r ngot frldrad. Det finns tv lediga fack i stllverket. I kontrollrummet finns det plats fr anslutning av ett mtarskp fr vindkraftelen men i vrigt upplevs kontrollrummet som trngt med liten utbyggnadsmjlighet, ven hr r mycket av utrustningen av ldre datum. Fr anslutning av vindkraft s finns det ett flertal mjligheter nr det gller transformeringen: 1. Ansluta vindkraften via be fintliga fack till befintlig 10 kV-skena. 2. Bygga om befintligt stllverk med nya fack som tar mindre plats n de gamla och samtidigt lgga till en 10 kV-skena som r skild frn den frsta skenan. D kan den ena transformatorn frsrja den frsta skenan och den andra transformatorn anvnds fr distribution av strm frn/till vindkraftverken via den andra skenan. Vid transformatorunderhll kan en transformator anvndas fr bde vindkraft och vriga konsumenter av el om kvalitn p den levererade elen kan bibehllas. 3. Bygga om befintligt stllverk med nya fack som tar mindre plats n de gamla och samtidigt lgga till en 10 kV-skena som r skild frn den frsta skenan. Till den nya skenan kopplas en ny transformator som placeras p lmplig plats inom tomtgrnsen. 4. Bygga till stllverket med en tillbyggnad som innehller ngra fack fr anslutning av vindkraftverken och drifrn ansluta till ny eller befintlig transformator. Det r nskvrt att kontrollutrustningen ven fortsttningsvis finns i samma rum varfr kontrollrummet br byggas om, alternativt kompletteras, vid en anslutning av vindkraftverken till frdelningsstationen i Fjrs.
9.1.1. Effektbehov i Fjrs 2006

Effektbehovet i Fjrs varierar bde dygns- och rsvis. Det maximala effektbehovet finns vintertid mellan klockan 17 och 20. Effekterna per timme framgr av Figur 1. Dygnsenergifrbrukningen framgr av Figur 2.
18
Effekter i Fjrs
MW 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1 22 43 64 85 106 127 148 169 190 211 232 253 274 295 316 337 358 Dagar
Figur 1. Effektbehov i Fjrs under 2006
Energifrbrukning per dygn

MW*24h 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1 23 45 67 89 111 133 155 177 199 221 243 265 287 309 331 353 Dag
Figur 2. Dygnsenergi som levererats via Fjrs frdelningsstation under 2006
19
9.2. Frdelningsstation i Idala

Stllverket har en transformator p 15 MVA. Transformatorn r kopplad till 130 kV stllverksskena via brytare och frnskiljare. Det finns kondensatorer som kopplas in alltefter behov av reaktanskompensation. Effektbehovet fr omrdet som stllverket frsrjer r c:a 3 MW med den frbrukning som finns idag. Stllverket r byggt 1995 med modern utrustning. Stationen r placerat i ett inhgnat omrde dr utbyggnadsmjligheterna r begrnsade, vid en utbyggnad mste mark p utsidan av inhgnaden anvndas. En om/tillbyggnad av stllverket fr att rymma tv transformatorer kan jmstllas med en nybyggnation av ett stllverk. Det behvs transformator, brytare, frnskiljare, eventuellt kondensatorbatteri och en byggnad med kontrollrum och kabelfack fr anslutning av ny 10 eller 20 kV kabel till stllverket.
9.3. Ny frdelningsstation
En ny station som byggs i anslutning till vindkraftverken fr inkoppling p 130 kV ledningsnt finns i rapporten med som ett alternativ. I berkningarna fr kostnaderna av anslutningsalternativen kommer jmfrelser av verfringsfrluster att gras, vilket r till frdel fr korta kabelstrckor. Kostnaden fr uppfrande av ett nytt stllverk berknas vara 14 miljoner kr. Till kostnaden kan kostnader fr anslutningsvg och inlsen av mark tillkomma.
10. Frslag p kabelstrckningar och frlggningar

Den energi som produceras i vindkraftverken ska transporteras och transformeras upp till verliggande nt med minimering av frluster och anlggningskostnader. Det primra frslaget r att energin ska ledas till frdelningsstationen i Fjrs fr transformering till verliggande spnningsniv. I rapporten kommer tv alternativa kabelstrckningar mellan Fjrs och vindkraftverken att redovisas. Fr jmfrelser kommer ven en kabeldragning till stationen i Idala samt en nybyggnation av en frdelningsstation i anslutning till vindkraftparken att redovisas. Kabelstrckningarna kommer fretrdesvis att tangera befintliga vgar och gogrnser dr vgar saknas. Frn Fjrs stllverk kan ett flertal kabelstrckningar projekteras. I rapporten kommer tv av dessa att redovisas. Den frsta kabelstrckningen, kallad kabelstrckning via Hallandsleden, r den kortaste men kommer inte i sin helhet att dras efter befintliga vgar. Den andra kabelstrckningen kommer att dras efter befintliga vgar. I b gge kabelstrckningarna finns det ett parti som saknar vg. Dr fresls att kabeln har strckning som gr parallellt med Angsjn, nrmsta strcka mellan befintliga vgar. Alla berkningar av kabel kommer initialt att ske med kabeldimensionen 240 mm2 . Fr det fall som r ekonomiskt frdelaktigast kommer ven berkning med optimala kabeldimensioner att ske. I berkningarna anvnds kabelskpet QUICKSEC istllet fr Tkopplingar och/eller dubbel kabeldragning via vindkraftverk, om kabeln inte passerar i omedelbar nrhet av vindkraftverket. Frdelen med QUICKSEC jmfrt med en Tkoppling r att det r mjligt att sektionera kablarna vid reparation eller fel. Kabelfrlggningen kommer att gras i gemensam kabelgrav s lngt det r mjligt.
20
10.1. Frn vindkraftverken till Fjrs via Hallandsleden

Kabelstrckningen framgr av Karta 2. Kabellngden frn stationen i Fjrs till det vindkraftverk som ligger lngst bort r 7220 meter. Avstnd mellan punkter p kartan framgr av Tabell 11.
Karta 2. Karta ver freslagen kabeldragning mellan vindkraftverken och Fjrs.
Frn Till
Fjrs P1
P1 P2
P1 P3
P2 V1
P2 V2
P3 V3
P3 P4
P4 V4
P4 V5
Meter 4960
620 620 400 250 330 760 100 780
Tabell 11. Avstnd mellan punkter p kartan.
10.1.1.
Alternativ 1, 12 kV
Detta alternativ r det enklaste fr inkoppling till stllverket i Fjrs. Tre kablar ansluts till varsitt kabelfack i Fjrs stllverk. Tv kablar kommer vardera att leverera effekten frn tv vindkraftverk, den tredje frn ett verk. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 12 och elschema av Figur 3
21
3 kablar i 2 kablar i singelsamma samma kabel kabelgrav kabelgrav Antal meter 4960 Antal styck 620 3240
total QUICKSEC ntmngd frnskiljare station kabel 19980 2
Tabell 12. Tabell ver kabelmngd, ntstationer och frnskiljare fr alternativ 1.

400 m 240mm 2 250 m 240mm 2 VK2 VK1
5580 m 240mm
5910 m 240mm
VK3
780 m 240mm 6340 m 240mm

2
VK5
100 m 240mm 2 VK4
Figur 3. Alternativ 1.
10.1.2.
Alternativ 2, 12 kV
Det hr alternativet lik nar till stor del alternativ 1, skillnaden r att det tillkommit en ntstation dr frdelningen till vindkraftverken kan ske. Mellan Fjrs och ntstationen frdelas effekten p de tre kablarna fr att minimera effektfrlusterna vid drift. Att anvnda en ntstation innebr att effektfrlusterna minskar eftersom resistansen mellan stllverket och ntstation blir lgre. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 13 och elschema av Figur 4 3 kablar i 2 kablar i singelsamma samma kabel kabelgrav kabelgrav Antal meter 4960 Antal styck 620 3240 total QUICKSEC ntmngd frnskiljare station kabel 19980 2 1
22
400 m 240mm 620 m 240mm2 250 m 240mm

2
VK1 VK2
4960 m 2 3x240mm
950 m 240mm2
VK3
1380 m 240mm2
780 m 240mm
VK5
100 m 240mm
VK4
10.1.3.
Alternativ 3, 24 kV
I det hr alternativet kommer spnningsnivn att ligga p en hgre niv vilket leder till att samma effekt kan verfras samtidigt som effektfrlusterna blir lgre. Alternativet innebr ven att det krvs frre kablar fr effektverfringen. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 14 och elschema av Figur 5 2 kablar i singel- total QUICKSEC ntsamma kabel mngd frnskiljare station kabelgrav kabel Antal meter 4960 Antal styck 3960 13880 3

2
5580 m 2 240mm
400 m 240mm 250 m 240mm

2
VK1 VK2
330 m 240mm 5580 m 2 240mm
VK3 100 m 240mm

2
VK4
760 m 240mm 2 780 m 240mm

2
VK5
23
10.1.4.
Alternativ 4, 24 kV
Det hr alternativet liknar till stor del alternativ 3, skillnaden r att det tillkommit en ntstation dr frdelningen till vindkraftverken kan ske. Mellan Fjrs och ntstationen frdelas effekten p de tre kablarna fr att minimera effektfrlusterna vid drift. Liksom i alternativ 2 s minskar effektfrlusterna jmfrt med alternativet utan ntstation. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 15 och elschema av Figur 6. 2 kablar i singel- total QUICKSEC ntsamma kabel mngd frnskiljare station kabelgrav kabel Antal meter 4960 Antal styck 3960 13880 3 1

400 m 240mm 2 620 m 240mm2 250 m 240mm
2
VK1 VK2
4960 m 2 x240mm
950 m 240mm2
VK3
1380 m 240mm2
780 m 240mm
2
VK5
100 m 240mm
VK4
Figur 6. Alterna tiv 4.
24
10.2. Frn vindkraftverken till Fjrs via Eneliden

Kabelstrckningen framgr av Karta 3. Kabellngden frn stationen i Fjrs till det vindkraftverk som ligger lngst bort r 9070 meter. Avstnd mellan punkter p kartan framgr av Tabell 16.
Karta 3. Karta ver alternativ kabeldragning mellan vindkraftverken och Fjrs.
Frn Till
Fjrs P5
P5 V5
P5 P4
P4 V4
P4 P3
P3 V3
P3 P2
P2 V1
P2 V2
Meter 5990
100 680 100 760 330 1240 400 250
10.2.2.
Alternativ 5, 12 kV
I det hr fallet kommer kabelstrckningen helt att g efter befintliga vgar. Alternativet verensstmmer i stora delar med alternativ 1 frutom att strckorna har blivit lngre. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 17 och elschema av Figur 7.
25
total QUICKSEC ntmngd frnskiljare station kabel 23290 2
8670 m 240mm
400 m 240mm 250 m 240mm
VK1 VK2 VK3
6670 m 240mm
1090 m 240mm2
100 m 240mm 6090 m 240mm

2
VK4
VK5
10.2.3.
Alternativ 6, 12 kV
I det hr fallet kommer kabelstrckningen helt att g efter befintliga vgar. Alternativet verensstmmer i stora delar med alternativ 2 frutom att strckorna har blivit lngre. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 18 och elschema av Figur 8. 3 kablar i 2 kablar i singelsamma samma kabel kabelgrav kabelgrav Antal meter 5990 Antal styck 1440 2420 total QUICKSEC ntmngd frnskiljare station kabel 23290 2 1
26
2680 m 240mm2
400 m 240mm 250 m 240mm

2
VK1 VK2 VK3
5990 m 3x240mm2
680 m 240mm
1090 m 2 240mm 100 m 240mm

2
VK4
100 m 240mm
VK5
10.2.4.
Alternativ 7, 24 kV
I det hr fallet kommer kabelstrckningen helt att g efter befintliga vgar. Alternativet verensstmmer i stora delar med alternativ 3 frutom att strckorna har blivit lngre. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 19 och elschema av Figur 9. 2 kablar i singel- total QUICKSEC ntsamma kabel mngd frnskiljare station kabelgrav kabel Antal meter 7430 Antal styck 2420 17280 3

400 m 240mm 2 250 m 240mm 100 m 240mm 5990 m 240mm
2 2 2
8670 m 240mm
VK1 VK2
VK5 100 m 240mm

2
VK4
680 m 240mm
1090 m 240mm
VK3
27
10.2.5.
Alternativ 8, 24 kV
I det hr fallet kommer kabelstrckningen helt att g efter befintliga vgar. Alternativet verensstmmer i stora delar med alternativ 4 frutom att strckorna har blivit lngre. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 20 och elschema av Figur 10. 2 kablar i singel- total QUICKSEC ntsamma kabel mngd frnskiljare station kabelgrav kabel Antal meter 7430 Antal styck 2420 17280 2 1

400 m 240mm 2 250 m 240mm 2 VK2 1090 m 240mm
2
VK1
2680 m 240mm
5990 m 2x240mm2
VK3
680 m 240mm
100 m 240mm
VK4
100 m 240mm
VK5
28
10.3. Frn vindkraftverken till Idala

Kabelstrckningen framgr av Karta 4. Kabellngden frn stationen i Idala till det vindkraftverk som ligger lngst bort r 11540 meter. I rapporten redovisas enbart ett alternativ, 24 kV med ntstation. Om en byggnation med 12 kV skulle genomfras skulle den hamna i samma kostnadsniv som att bygga 24 kV. Avstnd mellan punkter p kartan framgr av Tabell 21.
Karta 4. Karta ver freslagen kabeldragning mellan vindkraftverken och Idala.
Frn Till
Idala P3 P3 V3
P3 V2
V2 V1
P3 V4
V4 V5
Meter 9400 330 1590 650 860 880

29
10.3.2.
Alternativ 9, 24 kV
Fr alternativ 9 kommer kabel att grvas ner frn stationen i Idala till punkt 3 p Karta 4 dr en ntstation uppfrs. Frn ntstationen grvs kablarna till vindkraftverken ner efter befintliga vgar eller nrmsta strcka mellan befintliga vgar. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 22 och elschema av Figur 11. 2 kablar i singel- total QUICKSEC ntsamma kabel mngd frnskiljare station kabelgrav kabel Antal meter 9400 Antal styck 3860 22660 2 1

2
1240 m 240mm
400 m 240mm 250 m 240mm 780 m 240mm

2 2
VK1 VK2 VK5
9400 m 2x240mm2
760 m 240mm
100 m 240mm
VK4
330 m 240mm
VK3
10.4. Frn vindkraftverken till nrmsta hgspnningsledning

Nrmsta hgspnningsledning passerar 300 meter frn tnkt placering av ett vindkraftverk. Med ett stllverk liggande under hgspnningsledningen blir kabellngden till det vindkraftverk som ligger lngst bort 3680 meter som l ngst. Avstnd mellan punkter p kartan framgr av Tabell 23. Kabelstrckningen framgr av Karta 5.
30
Karta 5. Karta ver freslagen kabeldragning till ny frdelningsstation.
Frn Till
Stllverket V1
V1 V2 650
Stllverket Stllverket V4 V3 2270 V4 2800 V5 880
Meter 300
10.4.2.
Alternativ 10, 24 kV
Det hr r det alternativ som kommer att krva strsta initiala investeringskostnad fr genomfrande, i gengld kommer kabelstrckorna och effektfrlusterna att minimeras. Kabelmngd, ntstationer och frnskiljare framgr av Tabell 24 och elschema av Figur 12.
total QUICKSEC mngd frnskiljare kabel 5160 2
31
1940 m 240mm
400 m 240mm
VK3 100 m 240mm

2
VK4
330 m 240mm2 780 m 240mm 650 m 240mm 300 m 240mm

2 2 2
VK5
VK2 VK1
Figur 12. Alternativ 10, kabelstrckning frn nytt stllverk.
11. Elkvalitetsberkningar med hjlp av AMP

Elkvalitetsberkningarna som redovisas i detta kapitel kommer uteslutande att vara fr en anslutning till stllverket i Fjrs. Vid de vriga alternativen kommer anslutningen att ske till betydligt starkare nt. En simulering av spnningsvariationen har gjorts med PSS/E, resultatet redovisas sist i detta kapitel.
11.1. Lngsamma spnningsvariationer

De lngsamma spnningsvariationerna vid sammankopplingspunkten i Fjrs som orsakas av vindkraftverken fr inte verstiga 1,5 %. Vid berkning av variationen anvnds verliggande nts impedans samt respektive befintliga transformators impedans. Fr verliggande nt r impedanserna givna i ohm men fr transformatorerna r dessa givna i per unit (p.u.). Spnningsvariationerna kommer att berknas med hjlp av p.u.berkningar. verliggande nts impedans kommer att gras om till p.u. I Tabell 25 framgr impedanserna fr verliggande nt och respektive transformator sedda frn nedspnningssidan. verliggande nts impedans kommer att rknas om i p.u. Resistans verliggande nt Reaktans
1,3645 ohm 7,6901 ohm 6,7041 p.u. 4,6482 p.u.
Transformator 10 MVA 0,4022 p.u. Transformator 15 MVA 0,4684 p.u.
Tabell 25. Resistanser och reaktanser vid Fjrs stllverk
Vid p.u.-berkningar anvnds baseffekt och basspnning. Fr transformatorerna har Sb=1000 MVA och U b=55 kV anvnts. verliggande nt kommer ocks att rknas om med hjlp av dessa baser. Effekten frn vindkraftverken kommer att rknas om med Sb=1000 MVA. I berkningarna fr ? U anvnds maximal effekt, Pmax=10,205 MW, Q max =-0,25 MVAr. I Tabell 26 framgr impedanser och effekter omrknade i p.u.
32
Total impedans med 10 MVA transformator Total impedans med 15 MVA transformator Total effekt fr 5 st vindkraftverk
Resistans p.u. 0,853 0,919
Reaktans p.u. 9,246 7,190
Aktiv effekt p.u. Reaktiv effekt p.u. 10,205E-3 -0,25E-3
Tabell 26. Impedanser och effekter i p.u.
Vid berkning av spnningsvariationen anvnds ekvation 13.
U R P + X Q 100% U ( R pu Ppu + X pu Q pu ) 100 % U1 U12
(ekvation 13)
Spnningsvariationen med 10 MVA transformator blir vid sammankopplingspunkten (nedspnningssidan Fjrs stllverk):
U = (0,853 10,205 103 9, 246 0, 25 103) 100 % = 0,64 %

Spnningsvariationen med 15 MVA transformator blir vid sammankopplingspunkten (nedspnningssidan Fjrs stllverk):
U = (0,919 10,205 10 3 7,190 0,25 10 3 ) 100 % = 0,76 %
Vid anslutning av en hel vindkraftpark krver Fortum att cosf ska vara 1 vilket ger en spnningsvariation p:
U = 0,853 10,205 100 % = 0,87 % respektive U = 0,919 10,205 100 % = 0,94 %
Som framgr av ekvationerna r spnningsvariationen klart under 1,5 % fr bgge transformatorerna. Spnningsvariationen mellan sammankopplingspunkten och det vindkraftverk som ligger lngst bort fr inte variera mer n -10-6 %, dock s anvnds av skerhetsskl -10-5 % p Fortum. Samtliga lsningsfrslag har en spnningsvariation som understiger 5 %, den hgsta spnningsvariationen, 4 %, terfinns i alternativ 5.
11.2. Snabba spnningsvariationer

Vid berkning av de snabba spnningsvariationerna anvnds kortslutningseffekten vid anslutningspunkten, i berkningarna som fljer kommer kortslutningseffekten vid Fjrs stllverk att anvndas. Flickeremissionen Plt kommer att berknas fr att visa att den inte verstiger vrdet 0,25. I de berkningar som fljer kommer dremot vrdet fr Plt att sttas till 0,25. Kortslutningseffekten vid Fjrs stllverk r 108 MVA, vindkraftverkens sammanlagda referenseffekt r 10 MVA. Kortslutningsvinkeln vid Fjrs stllverk r mellan 80 och 85 beroende p vilken transformator som r inkopplad. Vid berkningar kommer
33
kortslutningsvinklarna 70 och 85, frn vindkraftdata, att anvndas eftersom kortslutningsvinkeln i Fjrs ligger i det intervallet.
Vid startvind Kortslutningsvinkel ?k Spnningsndringsfaktor (ku) Flickerstegsfaktor (k f) Flickerkoefficient (c f) 30 0,09 0,01 2 50 0,07 0,01 2 70 0,04 0,01 2,1 85 0,01 0,01 2,1 Vid omkopplingsvind 30 0,96 0,05 50 0,71 0,04 70 0,39 0,04 85 0,16 0,04 Vid tillbaka kopplingsvind 30 0,24 0,02 50 0,18 0,02 70 0,1 0,02 85 0,24 0,02
Tabell 27. Faktorer som anvnds vid berkningar.
Flickeremissionen Pl t vid start: Fr ett vindkraftverk:

1 3, 2 Plt 8 N120 k f 1
Sref Sk
= 8 20 3, 2 0,01
2 = 0,00378 108
Fr 5 vindkraftverk:
Plt , tot = 3, 2 Plt3,,k2 = 3 , 2 0,00378 3 ,2 = 0,0063
k 1 5
Flickeremissionen Pl t vid drift: Fr ett vindkraftverk:

Plt = c f (70 ) Sref 2 = 2,1 0,04 Sk 108
Fr 5 vindkraftverk:
Plt ,tot =
P
k
2 lt , k
0,04
1
= 0,087
Startfrlopp: Kortslutningseffekten mste vid enkel inkoppling verstiga:

Sk 25 ku ( 70) S ref = 25 0,04 10 =10 MVA
I vrsta fall kan vindkraftverken starta 20 gnger under en tvtimmarsperiod. Fr att inkopplingarna inte ska orsaka flicker mste kortslutningseffekten verstiga:
Sk 8
1 1 3, 2 k f (70) N120 Sref =8 0,01 20 3, 2 10 9MVA Plt 0,25
34
Drift: Vid anslutning av flera vindkraftverk till samma anslutningspunkt ska kortslutningseffekten vara:
Sk 4c f ( 70) Sref k = 4 2,1 2 5 = 38 MVA
Den hgsta berknade kortslutningseffekten som fordras fr anslutning av vindkraftparken r 38 MVA. Detta vrde r klart under kortslutningseffekten i sammankopplingspunkten.
11.3. Strmvertoner
Den totala harmoniska strningen THD r enligt Tabell 28, 1,1 % av mrkstrmmen. Vid en jmfrelse med normen p maximalt 6 %, ligger THD fr Vestas V 90 klart under det vrdet.
Tabell 28. Tabell ver strmvertoner i Vestas vindkraftverk V90, 2MW.
11.4. Simulering av spnningsvariation med hjlp av PSS/E

PSS/E r en programvara fr simulering av strre elnt, det svenska elntet fanns representerat p versionen som fljande simulationer gjordes i. Elscheman ver 130 kVntet med Hanhals som frser Fjrs med strm och 55 kV-ntet med stllverket i Fjrs finns i bilaga 18.2. Simuleringen gjordes i Fjrs stllverk med transformatorernas spnningsreglering bortkopplad, ven kondensatorbatteriet var bortkopplat under simuleringen. Simuleringen, med en transformator i taget inkopplad, genomfrdes i tre steg. Frst med elkonsumenterna inkopplade och vindgenereringen bortkopplad, drefter med bde elanvndare och vindgenerering inkopplad, slutligen med elkonsumenterna bortkopplade och vindgenereringen inkopplad. Vid inkopplade elanvndare anvndes en konsumtion av 9 MW och 1 MVAr, vid inkopplad vindgenerering anvndes en tillfrsel av 10 MW och en konsumtion av 0,25 MVAr. Resultatet redovisas fr bde ned- och uppspnningssidan. Vid simuleringen har Full Newton-Raphson metoden anvnts, Bild 1.
35
Bild 1. Metoder fr lsning av problem i PSS/E.
Valet av hur simuleringen genomfrts framgr av Bild 2.
Bild 2. Val av lsningsoptioner i PSS/E.
Vid simuleringen anvndes frhllandet 1:1 mellan upp- och nedspnningssidan istllet fr de frinstllda vrdena. De simulerade spnningsvrdena framgr av Tabell 29. I tabellen framgr att den maximala spnningsskillnaden p nedspnningssidan r 2,8 % fr bda transformatorerna. Den maximala spnningsskillnaden p uppspnningssidan r 1,5 %.
36
Spnningsskillnaden r 1,3 % fr bda transformatorerna fr det fall att konsumtionen av el r konstant och vindkraftparken gr frn stillastende till maximal produktion. Spnning i per unit (p.u.) Elanvndare inkopplade Elanvndare och vindgenerering inkopplad Vindgenerering inkopplad Transformator 10 MVA 0,94672 0,95991 0,95976 0,96862 Transformator 15 MVA 0,94994 0,96306 0,96027 0,96862
Nedspnningssida Uppspnningssida Nedspnningssida Uppspnningssida
0,97513
0,97516
0,97813
0,97573
Tabell 29. Spnningar p upp- res pektive nedspnningssida i transformatorerna.
Vid simuleringarna var felvrdena fr simulering p hela systemet 0,25 MVA vid konsumtion av el, 2,85 MVA vid konsumtion tillsammans med generation och 1,7 MVA vid enbart generation av effekt.
11.5. Spnningsvariation vid kraftverken

Vid berkning av spnningsvariationen vid vindkraftverken var den inte i ngot av alternativen utanfr grnsvrdena. Den strsta skillnaden fanns fr alternativen 5 och 6 dr skillnaden, fr 12 kV, mellan frdelningsstationen och det kraftverk som lg lngst bort uppgick till knappt 4 %. Kraftverken ska utan problem klara en spnningsvariation p -6-10 % av nominell spnning.
12. Vindkartor
Nr vindkraftverk eller vindkraftparker ska byggas s r det av stor vikt att dessa byggs p platser dr vindfrhllandena r optimala. Vindenergikartorna som SMHI [6] sammanstller innehller bde vindenergiinnehll och vindstyrkor. Fr att kunna berkna framtida energiproduktion r det bra att ha tillgng till sdan information. I denna rapport kommer observationer frn Landsort utanfr Nynshamn att ligga till grund fr de frlustberkningar som redovisas. I Tabell 30 framgr den procentuella frdelningen av vindstyrka i perioden 1991-2001. Tabellen r komprimerad fr att passa data frn vindkraftverket.
37
Vindhastighet i m/s Frn 14,5 12,5 10,5 8,5 6,5 4,5 2,5 0 Till 25 14,4 12,4 10,4 8,4 6,4 4,4 2,4
% av perioden
2,01 3,17 7,7 13,9 20,57 24,99 20,82 6,84
Tabell 30. Procentuell frdelning av vindstyrka
13. Frlustberkningar
Med frluster avses i detta kapitel de resistiva frluster som uppkommer i kablarna mellan vindkraftverken och det stllverk dr transformation till verliggande spnningsniv grs. Fr frlustberkningarna har vindkraftdata anvnts.
13.1. Effektberkning utifrn vindkraftdata

Fr att f anvndbara vindhastigheter vid berkning av effekter och effektfrluster anvndes data frn Tabell 30. Frn dessa data togs medelvrdet fram vilket gav vrdena i Tabell 31. Effekten r framrknad utifrn inkopplingsvinden och mrkvinden fr vindkraftverket Vestas V90-2,0 MW. Med en mrkeffekt p 2000 kW vid mrkvinden 13 m/s och inkopplingsvinden 3,5 m/s fick man en faktor p 210 kW gnger vindhastigheter verstigande 3,5 m/s. De framrknade vrdena r inte exakta men kommer att anvndas fr att f fram ungefrliga vrden p energifrluster och energiproduktion. Vid jmfrelse med effektkurvan Figur 13, r de framrknade vrdena i Tabell 31 lgre vid vindar ver 7,5 m/s och hgre vid vind p 5 m/s.
38
Vindhastighet i m/s 13 11,5 9,5 7,5 5 0
% av perioden Timmar/r 3,1 7,7 13,9 20,6 35,3 19,4 271 675 1217 1805 3092 1700
Effekt i kW 2000 1680 1260 840 315 0
Tabell 31. Berknade effekter vid olika vindhastigheter
Vindkraftverkets effektkurva framgr av Figur 13.
Figur 13. Effektkurva Vestas V90-2,0 MW
39
13.2. Energifrluster
Vid berkning av energifrlusterna anvndes den momentana effektfrlusten vid de olika vindhastigheterna. Effektfrlusten beror p den totala resistansen i kablarna och vilken momentan strm som flyter i respektive kabel.
Pfrlust = R I 2
(ekvation 14)
Strmmen som anvnds i berkningarna beror p den momentana effekten.

Pmomen tan = 3 I momen tan U I momen tan = Pmomen tan 3 U
(ekvation 15)
Strmmen fr de olika effekterna frn ett vindkraftverk framgr av Tabell 32. Nr mer n ett vindkraftverk r anslutet via samma kabel r strmmen i berkningarna multiplicerad med antalet vindkraftverk. Effekt (kW) 2000 1650 1260 840 315 91 45 69 35 46 23 17 9 Strm (A) 10,5 kV 110 Strm (A) 21 kV 55
Tabell 32. Strm vid olika vindkrafteffekter
De momentana avrundade effektfrlusterna i kW framgr av Tabell 33. De olika kabelstrckningarna med nominell spnning 10,5 respektive 21 kV redovisas. Alternativ \ effekt (kW)/verk 2000 1650 1260 840 315 Alternativ 1 (10,5 kV) Alternativ 2 (10,5 kV) Alternativ 3 (21 kV) Alternativ 4 (21 kV) Alternativ 5 (10,5 kV) Alternativ 6 (10,5 kV) Alternativ 7 (21 kV) Alternativ 8 (21 kV) Alternativ 9 (21 kV) Alternativ 10 (21 kV)
Tabell 33. Effektfrluster i kW
250 235 88 82 314 296 106 102 144 24
170 160 60 56 214 202 72 70 98 16
99 93 35 33 125 118 42 41 57 9
44 41 15 14 55 52 19 18 25 4
6 6 2 2 8 7 3 3 4 1
40
Som framgr av Tabell 33 r effektfrlusterna starkt kopplade till vilken spnningsniv som valts och vilka vindfrhllanden som rder i omrdet fr vindkraftparken. I Figur 14 redovisas alternativen 1 och 3 vid olika vindhastigheter. I grafen kan man se att effektfrlusterna i kablarna r upp till 250 kW nr det blser 13 meter/sekund.
Effektfrlust vid olika vindhastigheter
kW 300 250 200 150 100 50 0 5 7,5 9,5 11,5 13 meter/sekund Alt. 1 Alt. 3
Figur 14. Effektfrluster i kablarna vid olika vindhastigheter.
Fr att f fram de rliga energifrlusterna anvndes data frn Tabell 31 dr det framgr hur mnga timmar per r som det blser i respektive vindstyrka. Berkningen framgr av ekvation 16.
E frlust = Pfrlust t
(ekvation 16)
De rliga energifrlusterna framgr av Figur 15, noterbart r att skillnaden i energifrluster mellan alternativ 1 och 2 r 24000 kWh (med eller utan ntstation). Ur figuren kan ocks utlsas att en hgre spnningsniv, jmfr alternativ 1 och 3, innebr att frlusterna minskar med 261000 kWh per r.
41
rlig energifrlust i kWh

600000 500000 400000 300000 200000 100000 0
Al t. 1 /10 ,5k V Al t. 2 /10 ,5k V Al t. 3 /21 kV Alt .4 /21 kV Alt .5 /10 ,5k V Al t. 6 /10 ,5k V Alt .7 /21 kV Alt .8 /21 kV Alt .9 /21 kV Al t. 1 0/2 1k V
Figur 15. rlig energifrlust i kWh
14. Investeringsberkning
Fr berkningarna av kostnader vid vindkraftparksanslutningen har arbets- och materialkostnader fr kablar tagits frn ebr-katalogen [7], planeringskatalog p1 och p2. Kostnader fr stllverk och transformatorer r tagna frn ebr-katalogen [8], p1 och p2. I Tabell 34 framgr de olika kostnaderna fr material och arbete. I summorna r alla kostnader inrknade. Vid tillbyggnation av stllverk ingr i kostnaden en liten byggnad, mtskp och 3 linjefack. En ombyggnation innebr i detta fall att det kommer att finnas tv utgende spnningsniver i stllverket. Vid ombyggnation ingr kostnader fr brytare, frnskiljare, kondensatorbatteri, mtutrustning, liten byggnad, 3 linjefack och transformator 15 MVA. Ett nytt stllverk berknas med avseende p transformering frn 130 till 24 kV. I kostnaden ingr markarbeten, linjefack, transformatorfack, transformator 15 MVA med kringutrustning, 5 linjefack, lokaltransformatorfack med transformator, kondensatorbatteri med utrustning, mtfack, liten byggnad, stationskontrollutrustning, mtskp och hjlpkraft.
42
Arbete/konstruktion Grvning av kabelgrav och nedlggning av 1 kabel, PEX 3*240 24 kV Kabel, PEX 3*240 24 kV Grvning av kabelgrav och nedlggning av 1 kabel, PEX 3*240 12 kV Kabel, PEX 3*240 12 kV Ntstation 800 kVA, utan transformator QUICKSEC frnskiljare Nytt stllverk Tillbyggnation stllverk Ombyggnation stllverk med trafo Transformator 55/24 kV 15 MVA Transformator 130/24 kV 15 MVA
Tabell 34. Kostnader fr arbeten och material
Enhet Kronor km km km km st st st st st st st 343 000 168 000 313 000 140 000 180 000 20 000 12 000 000 1 300 000 5 000 000 2 181 000 2 580 000
I Tabell 35 framgr de summor som r direkt hnfrliga till kabeldragning och installation av ntstation och/eller frnskiljare fr de olika alternativen. Alternativ \ kostnad Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Alternativ 8 Alternativ 9 Alternativ 10 204 3552 3552 3 kablar i 2 kablar i 1 kabel i QUICKSEC NtTotalsumma samma samma kabelgrav station i kkr kabelgrav kabelgrav 2941 2941 281 281 2535 2535 652 652 3797 3797 4803 204 1014 1014 1358 1358 757 757 830 830 1324 1187 40 40 60 60 40 40 60 40 40 40 180 180 180 180 180 4 276 4 456 3 953 4 133 5 002 5 182 4 687 4 847 6 347 1 635
Tabell 35. Kostnad fr de olika alternativen enligt EBR planeringskatalog p1 och p2 i kkr :s
43
Den totala kostnaden fr anslutning av vindkraftverken till respektive stllverkslsning framgr av Tabell 36. I tabellen redovisas valda lsningsfrslag. Det framgr i tabellen att anslutningskostnaden fr vindkraftverken va rierar kraftigt beroende p vilka tgrder som mste vidtas fr de olika alternativen. Anslutningskostnaden mste i sin tur stllas i relation till de effektfrluster som respektive alternativ kommer att orsaka. Nr det gller alternativ 1 och alternativ 2 s r skillnaden i anslutningskostnad 180 000 kr men de berknade frlusterna mellan de alternativen under 30 r med ett elpris p 30 re/kWh r 216 000 kr till alternativ 2:s frdel, utan hnsyn tagen till rnteeffekter.
Alternativ 1 inklusive tillbyggnation av stllverk, befintliga transformatorer behlles Alternativ 1 inklusive tillbyggnation av stllverk och en ny transformator Alternativ 3 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator Alternativ 5 inklusive tillbyggnation av stllverk, befintliga transformatorer behlles Alternativ 7 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator Alternativ 9 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator, omfattningen av ombyggnationen r strre n i ovanstende fall Alternativ 10, ny frdelningsstation
5 600 kkr 7 800 kkr 9 000 kkr 6 300 kkr 9 700 kkr 13 000 kkr 14 000 kkr
Tabell 36. Total kostnad fr anslutning av vindkraftpark till respektive stllverkslsning
15. Frlustkostnader och investeringskalkyler

Fr att kunna berkna den totala kostnaden fr energifrlusterna under ett vindkraftverks berknade livstid mste ett pris fr elen berknas. Under de senaste 4 ren har elpriset p elbrsen varierat mellan 18 re och upp till en krona per kWh, se Figur 16. Priset p elektricitet styrs av tillgng och efterfrgan. Historiskt kan sgas att lnga kalla vintrar driver upp elpriset. Tillgngen p vatten i vatten kraftmagasinen i norrlandslvarna r ocks en faktor som i stor grad pverkar priset.
44
Figur 16. Spotpriset p elektricitet i euro/MWh
15.1. Framtida prisutveckling

Det finns mnga faktorer som pverkar det framtida elpriset. Den klart viktigaste faktorn r tillgngen p elektricitet. S lnge det finns tillgng till elektricitet som kan produceras till en lg kostnad kommer inte heller priset att frndras alltfr mycket. Efterfrgan p el r beroende p hur konsumtionen av densamma ser ut, en hgre elektrifieringsgrad leder till att efterfrgan kar vilket i sin tur leder till att priset kar. Sverige har tagit beslut om att avveckla krnkraften vilket gr att den el som produceras krnkraftverken mste ersttas med annan produktion eller import. Krnkraften str idag fr 50 % av Sveriges elproduktion. Kostnaden fr produktion av el i befintliga anlggningar fr vattenkraft eller krnkraft r betydligt billigare n el frn nyproducerade anlggningar. En annan viktig faktor fr prisutvecklingen r inflationen, inflationen r i regel i niv med kningen av konsumentprisindex [11]. Konsumentpriserna i Sverige fr tiden 1980-2006 framgr av Figur 17 dr indexret 1980 har vrdet 100.
45
Konsumentprisindex 1980-2006
300 250 200 150 100 50 0
19 80 19 82 19 84 19 86 19 88 19 90 19 92 19 94 19 96 19 98 20 00 20 02 20 04 20 06
Figur 17. Konsumentpriser fr Sverige under tiden 1980-2006.
Som man kan utlsa av Figur 17 r inflationen inte konstant, under tiden 1980-1994 var inflationstakten mycket hgre n ren drefter. Det gr inte skert att sga om inflationen kommer att bli hgre eller lgre i framtiden. Det som dock kan sgas r att elpriset kommer att bli hgre n det r idag. I de kalkyler som fljer kommer elpriset att sttas till 30 re/kWh fr r 1. Den rliga elpriskningen stts till 5 %. Elprisutvecklingen fr de fljande 30 ren framgr av Figur 18.
Prisutveckling under 30 rs tid i kr/kWh
1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29
Figur 18. Prisutveckling fr elpris under 30 r.
46
15.2. Nuvrdesanalys
Nuvrdesanalys r ett stt att berkna framtida intkter eller kostnader och presentera dessa som om intkten eller kostnaden skulle ha intrffat idag. Vid en investering kan man anvnda frlusterna som genereras i kablarna fr att bestmma om investeringen r ekonomiskt frsvarbar. Vid berkningen tas hnsyn till vilken livslngd investeringen har, investeringens restvrde, inflationen, intktskningar samt fretagets kalkylrnta 7 . En minskning av frluster r ekvivalent med en kning av intkterna. En nuvrdeskalkyl av intkter under n r med b = vrdet av frsljningen r 1 och i = priskningen, framgr av ekvation 17. Prisutvecklingen dr grundpriset 30 re/kWh kar med 5 % varje r framgr av Figur 18.
b
k =1
dr bk = b (1 + i ) k 1
(ekvation 17)
Nuvrdet av en enstaka inbetalning beror p vilken kalkylrnta r som fretaget har, nuvrdesfaktorn, nv, framgr av ekvation 18.
nv k = 1 (1 + r ) k
(ekvation 18)
Inflationen antas ing i priskningen, restvrdet antas vara 0 kr. Den sammansatta ekvationens nuvrde (NV), framgr av ekvation 19.
b 1+i b n 1+i NV = bk nvk = = 1 + i k =1 1 + r k =1 k =1 1 + i 1 + r
n n k k
(ekvation 19)
Med en kalkylrnta p 7 %, rlig priskning p 5 % och en berknad livslngd p 30 r blir NV = b?21,61 dr b = priset per kWh r ett gnger energifrlusten.
15.3. Investeringskalkyl
De berknade frlu stkostnaderna kan vara ett incitament fr att genomfra en verdimensionering av kablarna redan initialt om kostnaderna som frlusterna orsakar kommer att verstiga investeringskostnaden som frstrkningen innebr. Livslngden p vindkraftverk berknas att vara mellan 20 till 30 r. I rapporten redovisas frlustkostnaderna fr de livslngderna samt fr 40 och 50 r. Ett vindkraftverks livslngd beror p vilka vindfrhllanden som rder p platsen och vilken konstruktion det r p kraftverket. Det r mjligt att livslngden p framtida kraftverk kommer att vara betydligt lngre n dagens berknade. Vestas vindkraftverk har en kalkylerad sker livstid p 20 r. I Tabell 37 framgr kostnaderna fr respektive alternativ. I kalkylerna redovisas endast en stllverkskonfiguration per alternativ. Alternativ 1 har den lgsta investeringskostnaden och alternativ 10 den hgsta.
Kalkylrnta r ett uttryck fr det krav p frrntning fretaget stller p satsat kapital.
47
Alternativ 1 inklusive tillbyggnation av stllverk, befintliga transformatorer behlles Alternativ 2 inklusive tillbyggnation av stllverk, befintliga transformatorer behlles Alternativ 3 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator Alternativ 4 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator Alternativ 5 inklusive tillbyggnation av stllverk, befintliga transformatorer behlles Alternativ 6 inklusive tillbyggnation av stllverk, befintliga transformatorer behlles Alternativ 7 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator Alternativ 7 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator Alternativ 9 inklusive ombyggnation av stllverk och ny transformator, omfattningen av ombyggnationen r strre n i ovanstende fall Alternativ 10, ny frdelningsstation
Tabell 37. Kostnad fr respektive alternativ
5 600 kkr Skillnad jmf alt1 5 780 kkr 9 000 kkr 9 180 kkr 6 300 kkr 6 480 kkr 9 700 kkr 9 880 kkr 13 000 kkr 180 kkr 3 400 kkr 3 580 kkr 700 kkr 880 kkr 4 100 kkr 4 280 kkr 7 400 kkr
14 000 kkr
8 400 kkr
20 r Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Alternativ 8 Alternativ 9 0 114 kkr
30 r 0 156 kkr
40 r 0 192 kkr
50 r 0 221 kkr 2 390 kkr 2 473 kkr -947 kkr -680 kkr 2 126 kkr 2 176 kkr 1 556 kkr 3 332 kkr
1 230 kkr 1 691 kkr 2 073 kkr 1 273 kkr 1 750 kkr 2 145 kkr -487 kkr -350 kkr -670 kkr -481 kkr -822 kkr -590 kkr
1 094 kkr 1 504 kkr 1 844 kkr 1 120 kkr 1 540 kkr 1 888 kkr 801 kkr 1 101 kkr 1 350 kkr
Alternativ 10 1 715 kkr 2 359 kkr 2 891 kkr

Tabell 38. Minskade frluster jmfrt med alternativ 1
48
De minskade frlusterna jmfrt med alternativ 1 framgr av Tabell 38. Vrdena presenteras fr 20, 30, 40 och 50 r. Ett negativt vrde indikerar en kad kostnad fr frluster, positivt vrde fr en minskning. Vid kalkyleringen av investeringarna kommer alternativ 1 att anvndas som jmfrelsevrde. Vrdena fs fram genom att rkna om kostnaderna fr de minskade frlusterna till ett nuvrde, drefter dras skillnaden i investeringskostnad jmfrt med alternativ 1 bort. Fr de redovisade alternativen, Figur 19, finns det inget i kalkylerna som tyder p att en investering i hgre spnning kan finansieras under verskdlig tid.
Nuvrdesanalys av investeringar
kV
Alt .2 /10 ,5k V Alt .3 /21 kV
kV
1000 0 -1000 -2000 -3000 -4000 -5000 -6000 -7000 -8000 20 r 30 r 40 r 50 r
Figur 19. Nuvrdesanalys av investering i kkr.
16. Dimensioneringsoptimering av alternativ 2

Fr att optimera dimensionerna p kablar behvs jmfrelser mellan de olika kabelalternativen kopplad till hur lnge vindkraftverken antas hlla. Fr Vestas V-90 berknas livslngde n vara minst 20 r. verfringskapaciteten framgr av Tabell 8, resistansen av Tabell 9 och kabelpriset av Tabell 39. Kostnaderna i graferna r summan av investering och frlust per km. Fr effektfrlusterna i kablarna har nuvrdesberkning anvnts. Vid berkningarna har vrdet p el per kWh satts till 30 re, den rliga priskningen har satts till 5 %. Inflationen har satts till 7 % vilket gr att nettopriskningen blir negativ.
49
Alt .1 0/2 1k V
Alt .7 /21 kV
Alt .8 /21 kV
Alt .9 /21 kV
Alt .4 /21 kV
Al t. 5 /10 ,5
Al t. 6 /10 ,5
Ledararea i mm 2
50 95 150 240 3008 4009 300
Pris per km i kkr 63 82 107 140 255

Tabell 39. Kabelpris per kilometer.
Vid optimeringen av en kabel fr verfring av effekt frn ett vindkraftverk rcker det dimensionsmssigt att stta en kabel med ledararean 50 mm2 . Resultatet av de berknade kostnaderna dr ven frlusterna r inrknade framgr av Figur 20. I figuren kan man se att valet av strre dimension innebr en besparing p lng sikt.
Kabel fr 1 vindkraftverk
450000 400000 350000 300000 50 mm2 250000 200000 150000 100000 50000 0 20 r 30 r 40 r 50 r 95 mm2 150 mm2 240 mm2
Figur 20. Kabel fr verfring av effekt frn ett vindkraftverk.
Fr verfring av effekten frn tv vindkraftverk framgr kostnaderna av Figur 21. ven hr r det kabelarean 240 mm2 som r den mest kostnadseffektiva.
8 9
Fr ledararean 300 mm 2 r priset berknat p 3 enledare. Fr ledararean 400 mm 2 r priset berknat p 3 enledare.
50
Kabel fr 2 vindkraftverk
600000
500000
400000 150 mm2 300000 240 mm2 300 mm2 400 mm2 200000
100000
0 20 r 30 r 40 r 50 r
Figur 21. Kabel fr verfring av effekt frn tv vindkraftverk.
Fr verfring av effekten mellan ntstationen och frdelningsstationen i Fjrs kan alternativt 3 kablar med ledararean 240 mm2 , 2 kabelfrband med ledararean 300 mm2 eller 2 frband med ledararean 400 mm2 anvndas. ven i detta fall r det mest ekonomiskt att anvnda 240 mm2 kabel, se Figur 22.
Kablar fr 5 vindkraftverk
1400000 1200000 1000000 800000 600000 400000 200000 0 20 r 30 r 40 r 50 r 3*240 mm2 2*300 mm2 2*400 mm2
Figur 22. Kablar fr verfring av effekt frn 5 vindkraftverk.
51
Sammantaget kan sgas att det r mest kostnadseffektivt att anvnda kablar med ledararean 240 mm2 ven nr den dimensionen inte behvs fr att skerstlla effektverfringen. Elschema med strckor och dimensioner fr det bsta frslaget framgr av Figur 23.
400 m 240mm 620 m 240mm2 250 m 240mm

2
VK1 VK2
4960 m 2 3x240mm
950 m 240mm2
VK3
1380 m 240mm2
780 m 240mm
VK5
100 m 240mm
VK4
Figur 23. Elschema.
17. Slutsatser och frslag

En anslutning av vindkraftverken till frdelningsstationen i Fjrs gr att gra utan att elkvaliteten pverkas hos vriga kunder anslutna till Fjrs. Med en total anslutningseffekt p 10 MVA ligger strningsvrdena under rekommendationerna fr lngsamma och snabba spnningsvariationer samt fr strmvertoner. Anslutningen av vindkraftverken till frdelningsstationen i Fjrs med konstruktionsspnningen 12 kV r det ekonomiskt frdelaktigaste ur investerings och frlustsynpunkt. Med en kabeldragning enligt alternativ 1, via Hallandsleden, kommer den totala kabelmngden att vara ca 20 km. Som kabel fresls PEX-kabel med ledararea 240 mm2 fr hela strckningen. Det kabelalternativet r det lnsammaste med tanke p investeringskostnad och kalkylerade frluster inom verskdlig tid. Med tanke p att vindkraftverkens livslngd r berknad till 20 r br kablarna hlla minst lika lnge. Fr anslutningen fresls alternativ 2 med ntstation och QUICKSEC -brytare. Med en ntstation i nrheten av vindkraftverken kan kortare kabelstrckor brytas samtidigt som verfringen p strckan mellan ntstation och frdelningsstation bibehlls. Nr det gller frdelningsstationen i Fjrs mste den byggas om eller byggas till fr att en anslutning av vindkraftverken ska kunna ske. Vid anslutning av vindkraftelen kan den ske till samma 10 kV-skena som frbrukarna men vid ombyggnation br ett 2skensystem anl ggas. Frdelen med att ha tv separata 10 kV-skenor r att kunna ha elkonsumenterna p en skena och vindkraftverkens produktion p den andra om
52
ofrutsedda strningar intrffar. Med ett 2-skenesystem kommer bgge transformatorerna att kunna kras samtidigt. Den totala investeringskostnaden fr alternativ 2 med tillbyggnad av stllverk hamnar p ca 5,8 Mkr. Fr alternativet med ombyggnation blir kostnaden ca 7 Mkr. Kostnaderna frutstter att befintliga transformatorer behlls.
53
Referenser
[1] Elkvalitetsguide, Sven-Erik Berglund, SEB-Elkonsult, John kerlund, Avbrottsfria kraftnt UPN AB, 2004. [2] Kraftkabelhandboken, Ericsson Netwoork Technologies, 2004. [3] PEXguiden, Ericsson Cables, 1997. [4] Anslutning av mindre produktionsanlggningar till elntet, S vensk Energi, 2006. [5] Anslutning av strre produktionsanlggning till elntet, Elforsk rapport 06:79, 2006. [6] www.smhi.se [7] EBR, KLG 1:06, Svensk Energi, 2006 [8] EBR, KLG 2:06, Svensk Energi, 2006 [9] www.di.se, 2007-04-23 [10] Vind- Sol och Vgkraftverk, Ola Carlson, Institutionen fr elteknik Chalmers tekniska hgskola, 2002. [11] http://www.scb.se/templates/tableOrChart____33847.asp, 2007-05-02
54
18. Bilagor
18.1. Ordlista
Anslutningspunkt: Den punkt dr elektrisk energi verfrs till en installation. EMC (Elecromagnetic compatibility): "Elektromagnetisk frenlighet". P vardagssvenska kan det uttryckas som: "apparaters frmga att arbeta tillsammans utan att stra varandra". Flicker: Fluktuationer i ljusintensitet hos en gldlampa beroende p variationer i spnningen. Benmns ibland flimmer i svensk litteratur. Lindningskopplare: Varierande spnning i ntet kan kompenseras genom att omsttningen p transformatorer regleras. Fr att reglering inte ska ske kontinuerligt finns vissa triggningsniver fr nr lindningskopplaren ska stega om. Maximal avgiven effekt: Den maximala effekt, mtt som ett 10 minuters medelvrde, som vindkraftverken inte verskrider oberoende av vder- och ntfrhllanden. Pitchreglering (bladvinkelreglering): Metod fr att reglera momentet frn turbinen p generatorn i ett vindkraftverk genom att vrida vingarna. Referenseffekt: Referenseffekten r ett 10 minuters medelvrde av effekten vid en lufttemperatur p 15 C och ett lufttryck p 1013,3 mbar. Reservdrift (redundans): Alternativ driftlggning med andra ledningar n de som i normala fall nyttjas. Sammankopplingspunkt (PCC): Den punkt i ntet som r elektriskt nrmast till en specifik anlggning till vilken andra producenter eller konsumenter r eller kommer att anslutas. Spnningsregulatorns ddband: Bestms av storleken p stegen i transformatorns lindningskopplare. Fr en transformator vars lindningskopplare har stegen 1,67 % r ddbandet 1 %. Stallreglering (verstegringsreglering): Metod fr att begrnsa momentet frn turbinen p generatorn i ett vindkraftverk. Bladens aerodynamiska form stadkommer turbulens och drigenom en momentminskning vid hga vindhastigheter. Stoppvind: Avser hga vindhastigheter (>25 m/s) nr vindkraftverken stoppas fr att undvika orimlig mekanisk pknning.
55
Transmissionskabel: Elektrisk frbindelse mellan produktionsanlggning och anslutningspunkt. Vindkraftpark: Vindkraftverk inom ett geografiskt omrde som r anslutna till samma punkt i ntet. -drift: Uppstr d en produktionsklla matar ett lokalt nt som r frnkopplat frn ett starkt frekvensstyrande nt.
56
18.2. Bilaga 2
Elschema 1. Planlsning fr frdelningsstation
57
18.3. Bilaga 3
Elschema 2. Bild 1, 10,5 kV
Elschema 3. Bild 1b, 55 kV
58
Elschema 4. Bild 2, 10,5 kv
59
60
Elschema 9. Bild 4b, 55kV
61
62
63
18.4. Excelark
Lngsamma spnningsvariationer:
240 mm2 AXCEL-kabel ohm/km Resistans 0,125 Reaktans 12 kV 0,27 Reaktans 24 kV 0,3 Spnning kV 10,5 21 Maximal effekt kW Max reaktiv effekt kVar 2041 -50
Lngsta lngd frn Fjrs till vindkraftverk 2 // kablar 3 // kablar kabellngder i m 1 verk 2 verk 3 verk 5 verk 5 verk Alternativ 1 780 6340 Alternativ 2 780 1380 4960 Alternativ 3a 780 760 5580 Alternativ 3b 400 5580 Alternativ 4 780 1380 4960 Alternativ 5 400 8670 Alternativ 6 400 2680 5990 Alternativ 7a 400 8670 Alternativ 7b 1090 680 5990 Alternativ 8 400 2680 5990 Alternativ 9 400 1240 9400 Alternativ 10 780 330 1940 Resistanser Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7a Alternativ 7b Alternativ 8 Alternativ 9 Alternativ 10
Delta U i % kV 10,5 10,5 21 21 21 10,5 10,5 21 21 21 21 21 Resistans gnger 199 199 199 102 199 102 102 102 278 102 102 199 alt kV 3,02 2,60 1,04 0,65 0,87 3,99 3,48 1,00 1,11 1,14 1,44 0,40
alt DeltaU med 24 kV
24 24 24
0,80 0,50 0,67
24 24 24 24 24 effekt 3235 704 388 2847 704 4424 1367 4424 347 1367 633 168
0,76 0,85 0,87 1,10 0,30 Summa R*P 3434 3012 4858 2949 4067 4526 4017 4526 5210 5290 6730 1852
0,10 0,10 0,10 0,05 0,10 0,05 0,05 0,05 0,14 0,05 0,05 0,10
0,79 0,17 0,10 0,70 0,17 1,08 0,34 1,08 0,09 0,34 0,16 0,04
0,00 0,00 0,70 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,75 0,00 0,00 0,24
0,00 0,00 0,00 0,00 0,31 0,00 0,00 0,00 0,00 0,37 0,59 0,00
0,00 0,21 0,00 0,00 0,00 0,00 0,25 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
0 0 4271 0 0 0 0 0 4585 0 0 1485
0 0 0 0 3164 0 0 0 0 3820 5995 0
0 2109 0 0 0 0 2547 0 0 0 0 0
Reaktanser Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3a Alternativ 3b Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7a Alternativ 7b Alternativ 8 Alternativ 9 Alternativ 10
0,21 0,21 0,23 0,12 0,23 0,11 0,11 0,12 0,33 0,12 0,12 0,23
1,71 0,37 0,23 1,67 0,41 2,34 0,72 2,60 0,20 0,80 0,37 0,10
0,00 0,00 1,67 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1,80 0,00 0,00 0,58
0,00 0,00 0,00 0,00 0,74 0,00 0,00 0,00 0,00 0,90 1,41 0,00
0,00 0,45 0,00 0,00 0,00 0,00 0,54 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00
Reaktans gnger reaktiv effekt -21 -86 0 -11 -19 0 -12 -11 -251 -6 -84 0 -12 -21 0 -5 -117 0 -5 -36 0 -6 -130 0 -16 -10 -270 -6 -40 0 -6 -19 0 -12 -5 -87
0 0 0 0 -186 0 0 0 0 -225 -353 0
0 -112 0 0 0 0 -135 0 0 0 0 0
Summa X*Q -107 -141 -274 -90 -218 -122 -176 -136 -296 -271 -377 -104
Snabba spnningsvariationer:
240 mm2 AXCEL-kabel Resistans Reaktans 12 kV Reaktans 24 kV ohm/km 0,125 0,27 0,3 Spnning kV 10,5 21 Maximal effekt kW Max reaktiv effekt kVar Kortslutningsvinkel 2041 -50 65 Sref kVA Plt N120 N120 2000 0,25 20 vid start 10 vid omkoppling
Kortslutningsvinkel ?k Spnningsndr.fakt (ku) Flickerstegsfakt. (kf) Kortslutningsvinkel ?k Flickerkoeff (cf)
Vid startvind 30 0,09 0,01 30 2
50 0,07 0,01 50 2
70 0,04 0,01 70 2,1
85 0,01 0,01 85 2,1
Vid omkopplingsvind 30 50 0,96 0,71 0,05 0,04
70 0,39 0,04
85 0,16 0,04
Vid tillbakakopplingsvind 30 50 0,24 0,18 0,02 0,02
70 0,1 0,02
85 0,24 0,02
Erforderlig kortslutningseffekt i anslutningspunkt vid enkel inkoppling Sk >= 4500 3500 2000 500 48000 Erforderlig kortslutningseffekt vid upprepade starter av fem vindkraftverk Sk >= 2699 2699 2699 2699 10866 Erforderlig kortslutningseffekt vid drift Sk >= 16000 16000 16800 16800 Erforderlig kortslutningseffekt vid drift med 5 verk anslutna till samma punkt Sk >= 35777 35777 37566 37566
35500 8693
19500 8693
8000 8693
12000 5398
9000 5398
5000 5398
12000 5398
Effektfrlust:
64
240 mm2 AXCEL-kabel ohm/km Resistans 0,125 Reaktans 12 kV 0,27 Reaktans 24 kV 0,3
Spnning kV 10,5 21 24
Maximal effekt kW Max reaktiv effekt kVar DeltaP=3*R*i^2
2041 -50
Utrkning av strmmen per fas fr olika vindhastigheter och antal timmar med den vindhastigheten Timmar 271 675 1217 1805 3092 1700 8760 kilowatt 2000 1650 1260 840 315 0 strm (A) 10,5kV 110 91 69 46 17 0 strm (A) 21kV 55 45 35 23 9 0 strm (A) 24kV 48 40 30 20 8 0 Strm i A 10,5 kV i kvadrat 1 kabel 12094 2 kablar 48375 3 kablar 108844 5 kablar 302343 Strm i A 21 kV 1 kabel 2 kablar 3 kablar 5 kablar Strm i A 24 kV 1 kabel 2 kablar 3 kablar 5 kablar i kvadrat 3023 12094 27211 75586 i kvadrat 2315 9259 20833 57870
8231 32925 74082 205782
4800 19200 43200 120000
2133 8533 19200 53333
300 1200 2700 7500
2058 8231 18520 51446
1200 4800 10800 30000
533 2133 4800 13333
75 300 675 1875
1576 6302 14180 39388
919 3675 8269 22969
408 1633 3675 10208
57 230 517 1436 2//ledning 3// ledning kV 5 5 10,5 4,96 10,5 21 4,96 21 10,5 5,99 10,5 21 5,99 21 9,40 21 21
Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ Alternativ
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Antal vindkraftverk som tillfr effekt per km ledning 1 2 3 4 7,44 11,92 2,48 2,00 1,86 6,34 5,58 2,48 2,00 7,93 15,34 1,94 3,36 1,94 9,35 5,99 1,94 3,36 1,86 2,00 2,23 0,33 1,94
Resistans Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Alternativ 8 Alternativ 9 Alternativ 10
0,93 0,31 0,23 0,31 0,99 0,24 0,24 0,24 0,23 0,28
1,49 0,25 0,79 0,25 1,92 0,42 1,17 0,42 0,25 0,04
0,21 0,70 0,31 0,25 0,75 0,37 0,59 0,24
Frluster DeltaP=R*3*i^2 i watt 2000 kW 1650 kW 1260 kW 840 kW 315 kW Alternativ 1 249977 170141 99216 44096 6201 Alternativ 2 234981 159934 93264 41451 5829 Alternativ 3 87800 59759 34848 15488 2178 Alternativ 4 82177 55932 32616 14496 2039 Alternativ 5 314240 213880 124722 55432 7795 Alternativ 6 296130 201553 117534 52237 7346 Alternativ 7 105726 71960 41963 18650 2623 Alternativ 8 102330 69648 40615 18051 2538 Alternativ 9 144399 98282 57312 25472 3582 Alternativ 10 23821 16213 9455 4202 591 Alternativ 10/24kV 18238 12413 7239 3217 452
10,5 10,5 21 21 10,5 10,5 21 21 21 21
Effektfrlust per vindhastighet och timme 271 675 1217
Total energifrlust per r i kWh 1805 3092
65
DeltaU t.o.m nedsida trafo:

Transformatordata Sbas 1000 Ubas 55 Zbas 3,025 T15MVA R Zpu 0,4684 T10MVA Zpu 0,4022 MVA kV ohm iX 4,6482 6,7041 verliggande ntdata R iX Z 1,3645 7,6901 Zpu 0,451074 2,542182 Maximala vindkraftseffekter P Q S 2,041 0,05 Stot 10,205 0,25 Spu 0,010205 0,00025
Transformator 15 MVA R iX Zpu. tot 0,919474 7,190382
DeltaU =
Rpu*Ppu Xpu*Qpu i% 0,009383 0,001798 0,007586 0,758564
Transformator 10 MVA R iX Zpu. tot 0,853274 9,246282 Rpu*Ppu Xpu*Qpu i% 0,008708 0,002312 0,006396 0,639609
DeltaU =
66
Kostnadskalkyl frluster:
Total energifrlust per r i kWh Alt. 1/10,5kV Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV Alt. 4/21kV Alt. 5/10,5kV Alt. 6/10,5kV Alt. 7/21kV Alt. 8/21kV Alt. 9/21kV Alt. 10/21kV Alt. 10/24kV 20 r Alt. 1/10,5kV Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV Alt. 4/21kV Alt. 5/10,5kV Alt. 6/10,5kV Alt. 7/21kV Alt. 8/21kV Alt. 9/21kV Alt. 10/21kV Alt. 10/24kV 30 r Alt. 1/10,5kV Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV Alt. 4/21kV Alt. 5/10,5kV Alt. 6/10,5kV Alt. 7/21kV Alt. 8/21kV Alt. 9/21kV Alt. 10/21kV Alt. 10/24kV 402102 377979 141232 132186 505472 476341 170065 164603 232273 38317 29337 Total energifrlust per 20 r i Mvh 8042,031 7559,587 2824,6321 2643,7156 10109,44 9526,8109 3401,3035 3292,0605 4645,4693 766,34194 586,73055 Total energifrlust per 30 r i Mvh 12063,05 11339,38 4236,948 3965,573 15164,16 14290,22 5101,955 4938,091 6968,204 1149,513 880,0958 Alteranativ berkning
723,6661 7826,098 8097,473
7124,956 10913,53
20 re/kW 30 re/kW 40 re/kW 50 re/kW 1608 2413 3217 4021 1512 2268 3024 3780 565 847 1130 1412 529 793 1057 1322 2022 3033 4044 5055 1905 2858 3811 4763 680 1020 1361 1701 658 988 1317 1646 929 1394 1858 2323 153 230 307 383 117 176 235 293 20 re/kW 30 re/kW 40 re/kW 50 re/kW 2413 3619 4825 6032 2268 3402 4536 5670 847 1271 1695 2118 793 1190 1586 1983 3033 4549 6066 7582 2858 4287 5716 7145 1020 1531 2041 2551 988 1481 1975 2469 1394 2090 2787 3484 230 345 460 575 176 264 352 440 0,2 20 re/kW 144,733214 1565,21968 1619,49463 1424,99114 2182,70672 0,3 30 re/kW 217,09982 2347,8295 2429,2419 2137,4867 3274,0601 0,4 40 re/kW 289,46643 3130,4394 3238,9893 2849,9823 4365,4134 0,5 50 re/kW 361,833 3913,049 4048,737 3562,478 5456,767
Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV Alt. 4/21kV Alt. 8/21kV Alt. 10/21kV
723,66607 7826,0984 8097,4732 7124,9557 10913,534
67
Alternativa kostnader:
Total energifrlust per r i kWh Elpris r 1 Priskning/r Kalkylrnta 0,3 0,05 0,07 Alt. 1/10,5kV Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV Alt. 4/21kV Alt. 5/10,5 kV Alt. 6/10,5 kV Alt. 7/21kV Alt. 8/21kV Alt. 9/21kV Alt. 10/21kV 402102 377979 141232 132186 505472 476341 170065 164603 232273 38317 Skillnad
24122 260870 269916 -103370 -74239 232036 237499 169828 363784
nuvrdeP 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 Summa 20 r 30 r 40 r 50 r 0,98130841 0,9629662 0,94496683 0,9273039 0,90997112 0,89296231 0,87627143 0,85989252 0,84381976 0,82804743 0,81256991 0,79738169 0,78247736 0,76785161 0,75349924 0,73941515 0,7255943 0,71203179 0,69872279 0,68566255 0,67284642 0,66026986 0,64792836 0,63581755 0,62393311 0,61227081 0,6008265 0,5895961 0,57857561 0,56776111 0,55714875 0,54673476 0,53651542 0,52648709 0,51664621 0,50698927 0,49751284 0,48821353 0,47908805 0,47013313 0,46134559 0,45272231 0,44426021 0,43595628 0,42780757 0,41981116 0,41196423 0,40426396 0,39670762 0,38929253 1 1,05 1,1025 1,157625 1,21550625 1,27628156 1,34009564 1,40710042 1,47745544 1,55132822 1,62889463 1,71033936 1,79585633 1,88564914 1,9799316 2,07892818 2,18287459 2,29201832 2,40661923 2,5269502 2,65329771 2,78596259 2,92526072 3,07152376 3,22509994 3,38635494 3,55567269 3,73345632 3,92012914 4,1161356 4,32194238 4,53803949 4,76494147 5,00318854 5,25334797 5,51601537 5,79181614 6,08140694 6,38547729 6,70475115 7,03998871 7,39198815 7,76158756 8,14966693 8,55715028 8,98500779 9,43425818 9,90597109 10,4012696 10,9213331 nuvrdeP
Frlustper r Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV 0 0 7236,660695 78260,9838 7598,49373 82174,03299 7978,418416 86282,73464 8377,339337 90596,87138 8796,206304 95126,71495 9236,016619 99883,05069 9697,81745 104877,2032 10182,70832 110121,0634 10691,84374 115627,1166 11226,43593 121408,4724 11787,75772 127478,896 12377,14561 133852,8408 12996,00289 140545,4828 13645,80303 147572,757 14328,09318 154951,3948 15044,49784 162698,9646 15796,72274 170833,9128 16586,55887 179375,6084 17415,88682 188344,3889 18286,68116 197761,6083 19201,01521 207649,6887 20161,06598 218032,1732 21169,11927 228933,7818 22227,57524 240380,4709 23338,954 252399,4945 24505,9017 265019,4692 25731,19678 278270,4426 27017,75662 292183,9648 28368,64445 306793,163 29787,07668 322132,8212 31276,43051 338239,4622 32840,25204 355151,4353 34482,26464 372909,0071 36206,37787 391554,4575 38016,69676 411132,1803 39917,5316 431688,7893 41913,40818 453273,2288 44009,07859 475936,8903 46209,53252 499733,7348 48520,00915 524720,4215 50946,0096 550956,4426 53493,31008 578504,2647 56167,97559 607429,4779 58976,37437 637800,9518 61925,19309 669690,9994 65021,45274 703175,5494 68272,52538 738334,3269 71686,15165 775251,0432 75270,45923 814013,5954 79033,98219 854714,2752 Alt. 2/10,5kV Alt. 3/21kV 239287,0904 2587774,099 480795,3963 5199569,568 874186,9782 9453909,176 1514980,412 16383780,1
Alt. 4/21kV 0 80974,73156 85023,46814 89274,64155 93738,37363 98425,29231 103346,5569 108513,8848 113939,579 119636,558 125618,3859 131899,3052 138494,2704 145418,9839 152689,9331 160324,4298 168340,6513 176757,6838 185595,568 194875,3464 204619,1137 214850,0694 225592,5729 236872,2016 248715,8116 261151,6022 274209,1823 287919,6414 302315,6235 317431,4047 333302,9749 349968,1237 367466,5298 385839,8563 405131,8492 425388,4416 446657,8637 468990,7569 492440,2947 517062,3095 542915,4249 570061,1962 598564,256 628492,4688 659917,0922 692912,9468 727558,5942 763936,5239 802133,3501 842240,0176 884352,0185 Alt. 4/21kV 2677506,757 5379867,842 9781729,292 16951897,76
Alt. 5/10,5 kV Alt. 6/10,5 kV Alt. 7/21kV -31011,13368 -32561,69037 -34189,77489 -35899,26363 -37694,22681 -39578,93815 -41557,88506 -43635,77931 -45817,56828 -48108,44669 -50513,86903 -53039,56248 -55691,5406 -58476,11763 -61399,92351 -64469,91969 -67693,41567 -71078,08646 -74631,99078 -78363,59032 -82281,76984 -86395,85833 -90715,65124 -95251,43381 -100014,0055 -105014,7058 -110265,4411 -115778,7131 -121567,6488 -127646,0312 -134028,3328 -140729,7494 -147766,2369 -155154,5487 -162912,2762 -171057,89 -179610,7845 -188591,3237 -198020,8899 -207921,9344 -218318,0311 -229233,9326 -240695,6293 -252730,4107 -265366,9313 -278635,2778 -292567,0417 -307195,3938 -322555,1635 -338682,9217 Alt. 5/10,5 kV -1025412,723 -2060343,982 -3746137,948 -6492118,681 -22271,69869 -23385,28363 -24554,54781 -25782,2752 -27071,38896 -28424,9584 -29846,20632 -31338,51664 -32905,44247 -34550,7146 -36278,25033 -38092,16284 -39996,77098 -41996,60953 -44096,44001 -46301,26201 -48616,32511 -51047,14137 -53599,49844 -56279,47336 -59093,44703 -62048,11938 -65150,52535 -68408,05161 -71828,45419 -75419,8769 -79190,87075 -83150,41429 -87307,935 -91673,33175 -96256,99834 -101069,8483 -106123,3407 -111429,5077 -117000,9831 -122851,0322 -128993,5839 -135443,263 -142215,4262 -149326,1975 -156792,5074 -164632,1328 -172863,7394 -181506,9264 -190582,2727 -200111,3863 -210116,9556 -220622,8034 -231653,9436 -243236,6408 Alt. 6/10,5 kV -736434,9667 -1479705,993 -2690416,174 -4662535,482 69610,9128 73091,4585 76746,0314 80583,333 84612,4996 88843,1246 93285,2808 97949,5448 102847,022 107989,373 113388,842 119058,284 125011,198 131261,758 137824,846 144716,088 151951,893 159549,487 167526,962 175903,31 184698,475 193933,399 203630,069 213811,572 224502,151 235727,259 247513,621 259889,303 272883,768 286527,956 300854,354 315897,072 331691,925 348276,521 365690,347 383974,865 403173,608 423332,289 444498,903 466723,848 490060,04 514563,042 540291,195 567305,754 595671,042 625454,594 656727,324 689563,69 724041,875 760243,968 Alt. 7/21kV 2301751,25 4624868,82 8408982,55 14572905,1
Alt. 8/21kV 0 71249,55688 74812,03472 78552,63646 82480,26828 86604,2817 90934,49578 95481,22057 100255,2816 105268,0457 110531,448 116058,0204 121860,9214 127953,9674 134351,6658 141069,2491 148122,7116 155528,8471 163305,2895 171470,554 180044,0817 189046,2858 198498,6 208423,53 218844,7066 229786,9419 241276,289 253340,1034 266007,1086 279307,464 293272,8372 307936,4791 323333,303 339499,9682 356474,9666 374298,7149 393013,6507 412664,3332 433297,5499 454962,4274 477710,5487 501596,0762 526675,88 553009,674 580660,1577 609693,1656 640177,8238 672186,715 705796,0508 741085,8533 778140,146 Alt. 8/21kV 2355934,578 4733738,444 8606930,386 14915951,93
Alt. 9/21kV Alt. 10/21kV 0 50948,4257 109135,336 53495,847 114592,103 56170,6393 120321,708 58979,1713 126337,793 61928,1299 132654,683 65024,5364 139287,417 68275,7632 146251,788 71689,5513 153564,377 75274,0289 161242,596 79037,7303 169304,726 82989,6169 177769,962 87139,0977 186658,46 91496,0526 195991,383 96070,8552 205790,952 100874,398 216080,5 105918,118 226884,525 111214,024 238228,751 116774,725 250140,189 122613,461 262647,198 128744,134 275779,558 135181,341 289568,536 141940,408 304046,963 149037,428 319249,311 156489,3 335211,777 164313,765 351972,365 172529,453 369570,984 181155,926 388049,533 190213,722 407452,01 199724,408 427824,61 209710,629 449215,841 220196,16 471676,633 231205,968 495260,464 242766,266 520023,487 254904,58 546024,662 267649,809 573325,895 281032,299 601992,19 295083,914 632091,799 309838,11 663696,389 325330,015 696881,209 341596,516 731725,269 358676,342 768311,532 376610,159 806727,109 395440,667 847063,465 415212,7 889416,638 435973,335 933887,47 457772,002 980581,843 480660,602 1029610,94 504693,632 1081091,48 529928,314 1135146,06 556424,729 1191903,36
Nuvrdefaktor 0 0,934579439 0,873438728 0,816297877 0,762895212 0,712986179 0,666342224 0,622749742 0,582009105 0,543933743 0,508349292 0,475092796 0,444011959 0,414964448 0,387817241 0,36244602 0,338734598 0,31657439 0,295863916 0,276508333 0,258419003 0,241513087 0,225713165 0,210946883 0,19714662 0,184249178 0,172195493 0,160930367 0,150402212 0,140562815 0,131367117 0,122773007 0,114741128 0,107234699 0,100219345 0,093662939 0,087535457 0,081808838 0,076456858 0,071455008 0,066780381 0,062411571 0,058328571 0,054512683 0,050946433 0,047613489 0,044498588 0,041587465 0,03886679 0,036324103 0,033947759
Alt. 2/10,5kV 6763,23429 6636,8187 6512,76601 6391,03207 6271,57353 6154,34785 6039,31331 5926,42895 5815,65458 5706,95076 5600,27878 5495,60067 5392,87916 5292,07768 5193,16034 5096,09193 5000,83787 4907,36427 4815,63783 4725,62591 4637,29645 4550,61801 4465,55973 4382,09133 4300,18308 4219,80582 4140,93095 4063,53037 3987,57653 3913,04239 3839,90141 3768,12755 3697,69526 3628,57946 3560,75555 3494,19937 3428,88723 3364,79588 3301,9025 3240,1847 3179,6205 3120,18834 3061,86706 3004,6359 2948,47448 2893,36281 2839,28126 2786,21058 2734,13188 2683,02661
Alt. 9/21kV Alt. 10/21kV Nuvrdefaktor Alt. 2/10,5kV 1684658,31 3608664,01 113737,675 3384954,69 7250825,94 156398,309 6154558,32 13183523,9 191723,338 10665950,8 22847263,8 220974,138 Summa 20 r 114
68
Jmfrelse av kablar:
Utrkning av strmmen per fas fr olika vindhastigheter och antal timmar med den vindhastigheten Timmar 271 675 1217 1805 3092 1700 8760 kilowatt 2000 1650 1260 840 315 0 strm (A) 10,5kV 110 91 69 46 17 0 Strm i A 10,5 kV i kvadrat 1 kabel 12094 2 kablar 48375 3 kablar 108844 5 kablar 302343 Ledararea mm2 50 95 150 240 300 400 10,5 kV
8231 32925 74082 205782
4800 19200 43200 120000
2133 8533 19200 53333
300 1200 2700 7500
Ledarresistans 0,641 0,32 0,206 0,125 0,1 0,0778
Frlust = 3*R*I^2
Elpris r 1 Total frlust/km 1805 4102,4 2048 1318,4 800 3092 576,9 288 185,4 112,5 52994,71 26456,02 17031,06 10334,38 Total frlust/km 1805 5273,6 3200 2560 1991,68 3092 741,6 450 360 280,08 68124,25 41337,53 33070,02 25728,48 Total frlust/km 3092 937,5 1125 875,25 86119,85 103343,8 80401,49
0,3 kr/kWh 20 r 249873 124742 80303 48727 30 r 343596 171530 110422 67004 40 r 421202 210273 135363 82138 50 r 485464 242353 156015 94669
Frlust fr 3 ledare i kabel vid 1 kraftverk per km Timmar 271 675 1217 50 23256,24 15828,78 9230,4 95 11609,98 7902,041 4608 150 7473,923 5086,939 2966,4 240 4535,147 3086,735 1800 Frlust fr 3 ledare i kabel vid 2 kraftverk per km Timmar 271 675 1217 150 29895,69 20347,76 11865,6 240 18140,59 12346,94 7200 300 14512,47 9877,551 5760 400 11290,7 7684,735 4481,28
321210 194909 155927 121311
441689 268015 214412 166813
541452 328551 262841 204490
624060 378677 302942 235689
Frlust fr 3 ledare i kabel vid 5 kraftverk per km Timmar 271 675 1217 1805 3*240 37792,89 25722,79 15000 6666,667 2*300 45351,47 30867,35 18000 8000 2*400 35283,45 24014,8 14004 6224 Kabelkostnader Ledararea 50 95 150 240 150 240 300 400 3*240 2*300 2*400
406060 487273 379098
558365 670038 521290
684481 821377 639031
788911 946693 736527
pris/km 63500 82000 107000 140000 107000 140000 255000 300000 420000 510000 600000
Total kostnad per km och
20 r 30 r 40 r 50 r 313373 407096 484702 548964 206742 253530 292273 324353 187303 217422 242363 263015 188727 207004 222138 234669 428210 334909 410927 421311 826060 997273 979098 548689 408015 469412 466813 978365 1180038 1121290 648452 468551 517841 504490 1104481 1331377 1239031 731060 518677 557942 535689 1208911 1456693 1336527
69
Kostnader:
EBR-katalog P1 och P2 Arbete/konstruktion G14616 PEX 3*240 24 kV G14626 PEX 3*240 12 kV G15123 Ntstation 800 kVA 15316 PEX 3*240 24 kV 15416 PEX 3*240 12 kV QUICKSEC Frnskiljare Nytt stllverk Ombyggnation stllverk Transformator 3 kablar i samma kabelgrav km 4,96 4,96 2 kablar i samma kabelgrav km 0,62 0,62 4,96 4,96 5,99 1,44 5,99 1,44 7,43 7,43 9,4 0,3 0,4 280860 280860 2534560 2534560 652320 652320 3796730 3796730 4803400 204400 Enhet km km st km km st st Kronor 343000 313000 180000 168000 140000 20000 20000000
Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Alternativ 8 Alternativ 9 Alternativ 10 Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 Alternativ 4 Alternativ 5 Alternativ 6 Alternativ 7 Alternativ 8 Alternativ 9 Alternativ 10
1 kabel i QUICKSEC Ntsamma station kabelgrav km st st 3,24 2 3,24 2 3,96 3 3,96 3 2,42 2 2,42 2 2,42 3 2,42 2 3,86 2 3,46 2 1014120 1014120 1358280 1358280 757460 757460 830060 830060 1323980 1186780 40000 40000 60000 60000 40000 40000 60000 40000 40000 40000
Totalsumma kV 1 1 1 1 1 12 12 24 24 12 12 24 24 24 24 4 276 260 4 456 260 3 952 840 4 132 840 5 001 850 5 181 850 4 686 790 4 846 790 6 347 380 1 634 880 4 276 260 4 456 260 3 952 840 4 132 840 5 001 850 5 181 850 4 686 790 4 846 790 6 347 380 1 634 880
2941280 2941280 0 0 3552070 3552070 0 0 0 203700
0 180000 0 180000 0 180000 0 180000 180000 0
70

Wind Power

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Wind Power

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Anslutning av vindkraftpark till befintligt nt

Examensarbete civilingenjrsprogrammet Elektroteknik, inriktning Elkraft

Anslutning av Vindkraftpark till Befintligt Nt

Anslutning av Vindkraftpark till Befintligt Nt Anders Nutti

Anders Nutti, 2007

Anders Nutti Gteborg 2007-06-15

3.2. Avvikelser i elkvalitet

4. Riktlinjer fr anslutning av produktionsanlggning till elntet

4.1.2. Inmatning till elntet

4.1.4. vertoner och mellantoner

Udda ton Jmn ton

Total (THD) 6 % Mellantoner 0,3 %

Tabell 1. Niv fr spnningens relativa ver- och mellantoner enligt SS 421 18 11

4.1.6. Anslutning och mtning

Nr det r flera gare ska mtningen genomfras i ntstationerna.

1 3, 2 k f ( k ) N120 Sref Plt

Plt, k r flickeremissionen frn kraftverk k.

verton nummer n n<5 n > 10

Tabell 2. Summationsexponent fr vertoner.

Tabell 3. Densitet respektive pris fr koppar och aluminium.

2,54 4,01 6,42 8,03 10,7 0,77 1,22

1,94 2,43 3,24

Tabell 4. Kabelmetallkostnader per meter exklusive skrm.

0 70 250 500 1000

Tabell 5. Korrektionsfaktor fr anhopning av kablar frlagda i samma plan.

Korrektionsfaktor fr kablar frlagda i rr framgr av Tabell 6.

2 0,75 0,75 0,75

3 0,65 0,70 0,70

Antal rr 4 5 0,60 0,60 0,65 0,60 0,70 0,70

6 0,55 0,60 0,65

8 0,55 0,55 0,65

10 0,50 0,55 0,65

Tabell 6. Korrektionsfaktor fr frlggning av kablar i rr, i mark eller betong.

Area mm2 50 95 150 240 300* 400*

300* 375 304 323 285 285 266

400* 450 360 383 337 337 315

Tabell 8. Mrkstrm vid olika kabelkonfigurationer.

Tabell 9. Tekniska data fr 3-ledarkabel med aluminiumledare.

7. Vindkraftdata Vestas V90 - 2,0 MW

Vestas V 90 - 2,0 MW - Pitchreglering - Rotorstrmsreglering 2000 kW 2000 kW 2041 kW 2174 kW

50 kVAr 50 kVAr 50 kVAr 50 kVAr 690 V 2001 kVA

20 10 Generator/lindning 1 Inkoppling vid tillbakakopplingsvind 85 30 50 70 85

Generator/lindning 2 Inkoppling vid omkopplingsvind 30 50 70

Tabell 10. Vindkraftverksdata Vestas V90.

8. Beskrivning av omrdet fr vindkraftparken

Karta 1. Karta ver omrdet dr vindkraftparken ska uppfras.

9. Befintliga och freslagna frdelningsstationer

9.1.1. Effektbehov i Fjrs 2006

Figur 1. Effektbehov i Fjrs under 2006

Energifrbrukning per dygn

Figur 2. Dygnsenergi som levererats via Fjrs frdelningsstation under 2006

9.2. Frdelningsstation i Idala

10. Frslag p kabelstrckningar och frlggningar

10.1. Frn vindkraftverken till Fjrs via Hallandsleden

Karta 2. Karta ver freslagen kabeldragning mellan vindkraftverken och Fjrs.

620 620 400 250 330 760 100 780

Tabell 11. Avstnd mellan punkter p kartan.

total QUICKSEC ntmngd frnskiljare station kabel 19980 2

Tabell 12. Tabell ver kabelmngd, ntstationer och frnskiljare fr alternativ 1.

780 m 240mm 6340 m 240mm

100 m 240mm 2 VK4

Tabell 13. Tabell ver kabelmngd, ntstationer och frnskiljare fr alternativ 2.

400 m 240mm 620 m 240mm2 250 m 240mm