CanChild Centre for Childhood Disability Research Institute for Applied Health Sciences, McMaster University, 1400 Main

Street West, Room 408, Hamilton, ON, Canada, L8S 1C7, Tel 905-525-9140 ext 27850 Fax 905-522-6095 E-mail: canchild@mcmaster.ca Website: www.canchild.ca

Svensk versttning av Gross Motor Function Classification System Extended & Revised (GMFCS-E&R)
GMFCS-E&R 2007 CanChild Centre for Childhood Disability Research, McMaster University Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Doreen Bartlett, Michael Livingston GMFCS 1997 CanChild Centre for Childhood Disability Research, McMaster University Robert Palisano, Peter Rosenbaum, Stephen Walter, Dianne Russell, Ellen Wood, Barbara Galuppi (Reference: Dev Med Child Neurol 1997;39:214-223) Svensk versttning av: Annika Lundkvist Josenby, Leg sjukgymn,MSc Eva Nordmark, Leg sjukgymn,Dr med vet Institutionen fr Hlsa, vrd och samhlle, Avdelningen fr Sjukgymnastik, Lunds Universitet och Barn- och ungdoms sjukhuset, Universitetssjukhuset i Lund. Alan Crozier, auktoriserad versttare. Tillgnglig p www.cpup.se

Introduktion & instruktioner till anvndare

Gross Motor Function Classification System (GMFCS), Klassifikationssystemet fr grovmotorisk funktion vid cerebral pares, baseras p sjlvinitierade rrelser med tonvikt p sittande, frflyttningar och rrelsefrmga. Nr klassifikationssystemet med fem niver utformades var konstruktrernas frsta kriterium att skillnaderna mellan niverna mste vara meningsfulla i dagliga livet. Grnsdragningarna mellan de olika niverna r baserade p funktionsbegrnsningar, behov av handhllna frflyttningshjlpmedel (s som rollatorer, kryckor eller kppar) eller hjulburen frflyttning och till mycket mindre utstrckning rrelsekvalitet. Skillnaderna mellan niv I och II r inte s uttalade som skillnaderna mellan de andra niverna, speciellt fr barn som r yngre n tv r. Den utvidgade versionen, GMFCS (2007) inkluderar ett ldersintervall fr ungdomar i ldrarna 12 till 18 r och betonar koncept och innebrd i Vrldsorganisationens Internationella klassifikation av funktionstillstnd, funktionshinder och hlsa (ICF). Vi uppmuntrar anvndare att vara medvetna om den pverkan omgivnings- och personliga faktorer har p det som barn och ungdomar observeras och rapporteras gra. Tyngdpunkten med GMFCS har lagts p att bestmma vilken niv som bst representerar barnets eller ungdomens nuvarande frmgor och begrnsningar i grovmotorisk funktion. Tonvikten ligger p barnets vanligast frekommande utfrande hemma, i skolan och ute i samhllet (vad de gr), snarare n

det man vet r deras bsta mjliga frmga (kapacitet). Drfr r det viktigt att klassificera nuvarande utfrande av grovmotorisk funktion och inte vga in bedmningar om rrelsekvalitet eller prognos till frbttring. Huvudrubriken fr varje niv r den frflyttningsmetod som utgr det mest karakteristiska utfrandet efter sex rs lder. Beskrivningarna av funktionsfrmga och begrnsningar fr varje ldersgrupp r vida och syftar inte till att beskriva alla aspekter av enskilda barn/ungdomars funktion. Ett barn med hemiplegi som t.ex. inte kan krypa p hnder och knn, men annars passar in p beskrivningen inom niv I (exempelvis kan dra sig upp till stende och g), blir klassificerad i niv I. Skalan r en ordinalskala och avsikten r inte att avstndet mellan niverna ska betraktas som lika stora eller att barn och ungdomar med cerebral pares frdelas lika mellan de olika fem niverna. En sammanfattning av grnsdragningarna mellan intilliggande niver har tagits fram fr att hjlpa till att bestmma den niv som nrmast liknar barnets/ungdomens aktuella grovmotoriska funktionsfrmga. Konstruktrerna ppekar att de r medvetna om att hur den grovmotoriska funktionen yttrar sig r beroende av lder, speciellt under spdbarnsldern och under tidig barndom. Fr varje niv ges drfr srskilda beskrivningar fr olika ldersgrupper. Barn under 2 rs lder ska bedmas utifrn korrigerad lder om de r prematurfdda. Beskrivningarna fr ldersintervallen 6 till 12 r och 12 till 18 r terspeglar mjlig pverkan av omgivningsfaktorer (t.ex. avstnd i skolan eller ute i samhllet) och personliga faktorer (t.ex. energitgng och val pga. sociala skl) vid frflyttningsmetoder. Anstrngningar har gjorts fr att betona frmgor istllet fr begrnsningar. Drfr kommer i princip den grovmotoriska funktionen, hos barn och ungdomar som klarar att utfra de beskrivna funktionerna i en speciell niv, att klassificeras inom eller ovanfr denna niv. I motsats till detta br den grovmotoriska funktionen hos barn och ungdomar som inte utfr funktionerna p en given niv klassas under denna niv.

Definitioner Kroppsstdjande rollator Ett frflyttningshjlpmedel som stdjer bcken och bl. Barnet/ungdomen r fysiskt placerat i rollatorn av en annan person. Handhllna frflyttningshjlpmedel Kryckor, kppar och rollator framfr eller bakom sig som inte stdjer blen under gng. Fysisk hjlp En annan person hjlper till manuellt fr att barnet/ungdomen skall rra sig. Eldriven frflyttning Barnet/ungdomen kontrollerar aktivt joysticken eller den elektriska kontakten som gr sjlvstndig frflyttning mjlig. Frflyttningshjlpmedlet kan vara en rullstol, skoter eller annan typ av eldrivet frflyttningshjlpmedel. Kr manuell rullstol sjlv Barnet/ungdomen anvnder aktivt armar och hnder eller ftter fr att driva hjulen och att rra sig. Transporteras En person kr ett frflyttningshjlpmedel manuellt (t.ex. rullstol, sittvagn eller barnvagn) fr att frflytta barnet/ungdomen frn en plats till en annan. Gr om det inte specificeras p annat stt, ingen fysisk hjlp av annan person eller av handhllet frflyttningshjlpmedel. En ortos (t.ex. stdbandage eller skena) kan anvndas. Hjulburen frflyttning avser vilken annan sorts utrustning som helst med hjul som gr frflyttning mjlig (t.ex. sittvagn, manuell rullstol, eller elrullstol).

Huvudrubriker fr varje niv NIV I Gr utan begrnsningar NIV II Gr med begrnsningar NIV III Gr med ett handhllet frflyttningshjlpmedel NIV IV Begrnsad sjlvstndig frflyttning; kan anvnda eldriven frflyttning NIV V Transporteras i manuell rullstol

Grnsdragningar mellan niverna Grnsdragningar mellan Niv I och II Jmfrt med barn och ungdomar i Niv I, har barn och ungdomar i Niv II begrnsningar i att g lngre strckor och hlla balansen; kan behva handhllna frflyttningshjlpmedel nr de lr sig att g; kan anvnda hjulburen frflyttning nr de frflyttar sig lngre strckor utomhus och ute i samhllet; behver anvnda ledstng fr att g uppfr och nedfr trappor; och har inte samma frmga att springa och hoppa. Grnsdragningar mellan Niv II och III Barn och ungdomar i Niv II klarar att g utan handhllna frflyttningshjlpmedel efter 4 rs lder (ven om de kan vlja att anvnda det ngon gng). Barn och ungdomar i Niv III behver handhllna frflyttningshjlpmedel fr att g inomhus och anvnder hjulburen frflyttning utomhus och ute i samhllet. Grnsdragningar mellan Niv III och IV Barn och ungdomar i Niv III sitter sjlvstndigt eller behver mycket lite yttre std fr att sitta, r mer sjlvstndiga i stende frflyttningar, och gr med handhllna frflyttningshjlpmedel. Barn och ungdomar i Niv IV fungerar i sittande (vanligtvis med std) men frmga till sjlvinitierade rrelser r begrnsad. Barn och ungdomar i Niv IV transporteras vanligtvis i manuell rullstol eller anvnder eldriven frflyttning. Grnsdragningar mellan Niv IV och V Barn och ungdomar i Niv V har stora begrnsningar i huvudoch blkontroll och behver omfattande assisterande teknik och fysisk hjlp. Egen frflyttning kan endast uppns om barnet/ungdomen kan lra sig att anvnda en elrullstol.

Klassifikationssystem av grovmotorisk funktion utkad och reviderad version (GMFCS-E&R)

FRE 2-RSDAGEN Niv I Barnen tar sig i och ur sittande och sitter p golv med bda hnderna fria att handskas med freml. Barnen kryper p hnder och knn, drar sig upp till stende och tar steg med std av mbler. Barnen gr mellan 18 mnader och 2 rs lder utan behov av ngot frflyttningshjlpmedel. Niv II Barnen bibehller sittande p golv men kan behva anvnda sina hnder som std fr att hlla balansen. Barnen lar p mage eller kryper p hnder och knn. Det kan frekomma att barnet drar sig upp till stende och tar steg genom att ta std av mbler. Niv III Barnen bibehller sittande p golv med std fr lndrygg. Barnen rullar och lar sig fram p mage. Niv IV Barnen har huvudkontroll men behver blstd fr att sitta p golv. Barnet kan rulla till rygglge och kan mjligen rulla till maglge. Niv V Fysiska nedsttningar begrnsar viljemssig kontroll av rrelse. Barnen kan inte bibehlla huvud- och blstllning mot tyngdkraften i magliggande och sittande. Barnen behver hjlp av en vuxen fr att rulla. MELLAN 2:A OCH 4:E FDELSEDAGEN Niv I Barnen sitter p golv med bda hnderna fria att handskas med freml. Frflyttningar till och frn sittande p golv och till stende utfrs utan hjlp av en vuxen. Barnen fredrar att frflytta sig genom att g och har inga behov av ngra frflyttningshjlpmedel. Niv II Barnen sitter p golv men kan ha svrt att hlla balansen nr bda hnderna r fria fr att handskas med freml. Frflyttning till och frn sittande utfrs utan hjlp av en vuxen. Barnen drar sig upp till stende p ett stabilt underlag. Barnen kryper p hnder och knn i ett reciprokt mnster, gr i sidled utmed mbler och fredrar att frflytta sig genom att g med frflyttningshjlpmedel. Niv III Barnen bibehller sittande p golv, ofta i "W-sittande" (sittande med bjda och introterade hfter och knn) och kan mjligen behva hjlp av en vuxen fr att komma till sittande. Barnen lar p mage eller kryper p hnder och knn (ofta utan reciproka benrrelser) som sin frmsta metod att frflytta sig sjlv. Barnen kan mjligen dra sig upp till stende p ett stabilt underlag och gr i sidled korta strckor. Barnen kan mjligen g korta strckor inomhus med handhllet frflyttningshjlpmedel (rollator) och fr hjlp av en vuxen med att styra och vnda. Niv IV Barnen sitter p golv, nr de har blivit placerade dr, men kan inte hlla sig upprtta eller hlla balansen utan att anvnda hnderna som std. Barnen behver ofta anpassad utrustning fr att sitta och st. Sjlvstndig frflyttning korta strckor (inom ett rum) utfrs genom att rulla, la p mage eller krypa p hnder och knn utan reciproka benrrelser. Niv V Fysiska nedsttningar begrnsar viljemssig kontroll av rrelser och frmgan att bibehlla huvudoch blstllning mot tyngdkraften. Alla omrden av motorisk funktion r begrnsade. Funktionsbegrnsningar i sittande och stende kan inte helt kompenseras genom att anpassad utrustning och tekniska hjlpmedel anvnds. Vid niv V har barnen inga som helst sjlvstndiga rrelser och transporteras. Ngra barn uppnr egen frflyttning med hjlp av eldriven rullstol med omfattande anpassningar.

MELLAN 4:E OCH 6:E FDELSEDAGEN Niv I Barnen tar sig till och frn en stol och sitter p stol utan att behva anvnda hnderna som std. Barnen reser sig frn golv och frn sittande p stol till stende utan att behva freml som std. Barnen gr inomhus och utomhus samt gr i trappor. Kanske hller barnen p att utveckla frmgan att springa och hoppa. Niv II Barnen sitter p stol med bda hnderna fria att handskas med freml. Barnen frflyttar sig frn golv till stende och frn sittande p stol till stende men behver ofta ett stabilt underlag fr att med armarnas hjlp skjuta ifrn eller dra sig upp. Barnen gr utan handhllna frflyttningshjlpmedel inomhus och korta strckor p jmnt underlag utomhus. Barnen gr i trappor med hjlp av ledstng men kan inte springa eller hoppa. Niv III Barnen sitter p vanlig stol men kan behva bcken- eller blstd fr att optimera handfunktionen. Barnen tar sig till och frn sittande p stol genom att anvnda ett stabilt underlag, fr att med armarnas hjlp skjuta ifrn eller dra sig upp. Barnen gr med handhllna gnghjlpmedel p jmnt underlag och gr i trappor med hjlp av en vuxen. Barnen transporteras ofta vid frflyttning lnga strckor eller utomhus i ojmn terrng. Niv IV Barnen sitter p en stol men behver anpassad sits fr blkontroll och fr att optimera handfunktionen. Barnen tar sig till och frn sittande i stol med hjlp av en vuxen eller av ett stabilt underlag fr att med armarnas hjlp skjuta ifrn eller dra sig upp. Barnen kan i bsta fall g korta strckor med rollator under tillsyn av en vuxen men har svrt att vnda och bibehlla balansen p ojmnt underlag. Barnen transporteras ute i samhllet. Barnen kan mjligen utfra sjlvstndig frflyttning genom att anvnda eldriven rullstol. Niv V Fysiska nedsttningar begrnsar viljemssig kontroll av rrelser och frmgan att bibehlla huvudoch blstllning mot tyngdkraften. Alla omrden av motorisk funktion r begrnsade. Funktionsbegrnsningar i sittande och stende kan inte helt kompenseras genom att anpassad utrustning och tekniska hjlpmedel anvnds. Vid niv V har barnen inga som helst sjlvstndiga rrelser och transporteras. Ngra barn uppnr egen frflyttning med hjlp av eldriven rullstol med omfattande anpassningar.

MELLAN 6:E OCH 12:E FDELSEDAGEN Niv I Barnen gr hemma, i skolan, utomhus och ute i samhllet. Barnen har frmgan att g upp och nedfr trottoarkanter utan fysisk hjlp och gr i trappor utan att anvnda ledstng. Barnen utfr grovmotoriska frdigheter s som att springa och hoppa, men hastighet, balans och koordination r nedsatt. Barnen kan delta i fysiska aktiviteter och sporter beroende p personliga val och omgivnings faktorer. Niv II Barnen gr i de flesta omgivningar. Det kan frekomma att barnen upplever svrigheter med att g lnga strckor och hlla balansen i ojmn terrng, sluttningar, folksamlingar, trnga utrymme eller nr de br freml. Barnen gr upp och nedfr trappor med std av ledstng eller med fysisk hjlp om det inte finns ngon ledstng. Utomhus och i samhllet kan det frekomma att barnen gr med fysisk hjlp, ett handhllet frflyttningshjlpmedel eller anvnder hjulburen frflyttning nr de frflyttar sig lnga strckor. I bsta fall har barnen endast begrnsad frmga att klara grovmotoriska frdigheter ssom att springa och hoppa. Begrnsningar i att utfra grovmotoriska frdigheter kan medfra att anpassningar blir ndvndigt fr att gra deltagande i fysiska aktiviteter och sporter mjlig.

Niv III Barnen gr genom att anvnda handhllna frflyttningshjlpmedel i de flesta omgivningar inomhus. I sittande kan barnen behva ett blte fr att hlla bckenet p plats och hlla balansen. I frflyttningar frn sittande till stende och frn golv till stende behvs fysisk hjlp av en person eller stdjande underlag. Vid frflyttningar ver lnga strckor anvnder barnen ngon form av hjulburen frflyttning. Barnen gr mjligtvis upp och nedfr trappor genom att hlla i en ledstng, under uppsikt eller med fysisk hjlp. Begrnsningar i gngen kan krva anpassningar fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig, inkluderar att sjlv kra manuell rullstol eller eldriven frflyttning. Niv IV Barnen anvnder frflyttningsmetoder som krver fysisk hjlp eller eldriven frflyttning i de flesta omgivningar. Barnen behver anpassat sittande fr bl- och bckenkontroll och fysisk hjlp fr de flesta frflyttningarna. Hemma frflyttar sig barnen p golv (rullar, lar eller kryper), gr korta strckor med fysisk hjlp, eller anvnder eldriven frflyttning. Nr barnen placeras kan de anvnda kroppsstdjande rollator hemma eller i skolan. I skolan, utomhus och ute i samhllet transporteras barnen i en manuell rullstol eller anvnder eldriven frflyttning. Begrnsningar i rrelsefrmgan ndvndiggr anpassningar fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig, inkluderar fysisk hjlp och/eller eldriven frflyttning. Niv V Barnen transporteras i en manuell rullstol i alla omgivningar. Barnen har begrnsad frmga att bibehlla huvud- och blstllning mot tyngdkraften och kontrollera arm- och benrrelser. Tekniska hjlpmedel anvnds fr att frbttra huvudkontroll, sittande, stende och/eller rrelsefrmga men begrnsningar kan inte helt kompenseras med utrustning. Frflyttningar krver fullstndig fysisk hjlp av en vuxen. Hemma kan mjligen barnen rra sig sjlv korta avstnd p golv eller bli burna av en vuxen. Barnen klarar mjligtvis att frflytta sig sjlv med hjlp av eldriven frflyttning med omfattande anpassningar fr att uppn sittande och kontroll. Begrnsningar i rrelsefrmga krver anpassningar fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig, inkluderar fysisk hjlp och anvndning av eldriven frflyttning. MELLAN 12:E OCH 18:E FDELSEDAGEN Niv I Ungdomarna gr hemma, i skolan, utomhus och i samhllet. Ungdomarna klarar att g upp och nedfr trottoarkanter utan fysisk hjlp och i trappor utan att anvnda ledstng. Ungdomarna utfr grovmotoriska frdigheter s som att springa och hoppa men hastighet, balans och koordination r begrnsad. Ungdomarna kan delta i fysiska aktiviteter och sporter beroende p personliga val och omgivningsfaktorer. Niv II Ungdomarna gr i de flesta omgivningar. Omgivningsfaktorer (s som ojmn terrng, sluttningar, lnga avstnd, tidspress, vder och acceptans av kompisar) och personliga nskeml inverkar p val av frflyttningshjlpmedel. I skolan eller p arbetet kan det frekomma att ungdomarna gr med handhllna frflyttningshjlpmedel fr skerhetens skull. Utomhus och i samhllet kan ungdomarna anvnda hjulburna hjlpmedel vid frflyttningar ver lnga avstnd. Ungdomarna gr upp och nedfr trappor genom att hlla sig i en ledstng eller med fysisk hjlp om det inte finns ngon ledstng. Begrnsningar i att utfra grovmotoriska frdigheter kan medfra att anpassningar blir ndvndigt fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig. Niv III Ungdomarna kan g med handhllna frflyttningshjlpmedel. Jmfrt med individer i andra niver, visar ungdomar i niv III mer varierade frflyttningsmetoder beroende p fysisk frmga, miljmssiga och personliga faktorer. I sittande kan det frekomma att ungdomarna behver blte fr att hlla bckenet p plats och att hlla balansen. Vid frflyttningar frn sittande till stende och frn golv till stende behvs fysisk hjlp av en person eller stdjande underlag. I skolan kan ungdomarna sjlv kra en manuell rullstol eller anvnda eldriven frflyttning. Utomhus och i samhllet transporteras ungdomarna i rullstol eller anvnder eldrivna frflyttningshjlpmedel. Ungdomarna kan mjligtvis g upp och nedfr trappor och hlla i en ledstng under uppsikt eller med fysisk hjlp. Begrnsad gngfrmga kan medfra att anpassningar blir ndvndigt fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig, inklusive att sjlv kra en manuell rullstol eller eldrivet frflyttningshjlpmedel.

Niv IV Ungdomarna anvnder hjulburen frflyttning i de flesta omgivningar. Ungdomarna behver anpassat sittande fr kontroll av bcken och bl. Fysisk hjlp frn en eller tv personer behvs vid frflyttningar. Ungdomarna kan ta std p sina ben fr att hjlpa till med stende frflyttningar. Inomhus kan ungdomarna mjligen g korta strckor med fysisk hjlp, anvnda hjulburen frflyttning eller anvnda en kroppsstdjande rollator om de placeras dr. Ungdomarna har fysisk frmga att hantera en eldriven rullstol. Nr en elrullstol inte r lmplig eller tillgnglig transporteras ungdomarna i en manuell rullstol. Begrnsningar i rrelsefrmga ndvndiggr anpassningar fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig, inkluderar fysisk hjlp och/eller eldriven frflyttning. Niv V Ungdomarna transporteras i en manuell rullstol i alla omgivningar. Ungdomarna har begrnsad frmga att bibehlla huvud- och blstllning mot tyngdkraften och kontrollera arm- och benrrelser. Tekniska hjlpmedel anvnds fr att frbttra huvudkontroll, sittande, stende och rrelsefrmga men begrnsningar kan inte helt kompenseras med utrustning. Fysisk hjlp av en eller tv personer eller en mekanisk lyft behvs fr frflyttningar. Mjligtvis klarar ungdomarna av att ta sig fram sjlv med hjlp av eldriven frflyttning med omfattande anpassningar fr att erhlla sittande och kontroll. Begrnsningar i rrelsefrmga frutstter anpassningar fr att gra delaktighet i fysiska aktiviteter och sporter mjlig, inkluderar fysisk hjlp och anvndning av eldriven frflyttning.