Sammanfattning till provet

Stadsbyggnad
Medeltidsstaden. Stder anlades fr det mesta i anslutning till viktiga handelsvgar. Stadsplanen pminde om ekrarna i ett hjul som utgick frn en centralt placerad kyrka. Kamstaden frekommer ocks som Sigtuna dr tomterna utgr frn en centralt placerad gata. Gamla stan i Stockholm har kvar ett medeltida gatumnster, ven om f byggnader hrstammar frn medeltiden. Nytt byggmaterial var tegel. Det vanligaste materialet i huset var dock tr, med torvtak.

Rutntsstaden 1600-1850
Under framfrallt svenska stormaktstiden anlades flera nya stder som Gteborg (1621), Karlskrona. Gatorna skulle vara raka och placerade i ett rutmnster och inte anpassas efter terrngen. Torg skapades p tomma kvarter. Dit frlades rdhuset, kyrkan och andra officiella byggnader. Idealen bakom de raka gatorna var rationalitet och upplysning. Byggnadsmaterialet var fr det mesta tr, ibland med puts fr att minska brandrisken. Efter 1700 kom den begynnande industrialismen. Mnniskor flyttade in frn landsbygden fr att arbeta i de nya fabrikerna. Vid sidan av fabriker var andra nya byggnader i staden under den hr tiden Sjukhus, Skolor och fngelser. De dominerande arkitekturstilarna under den hr eran var romersk insp barock rokoko och imperiestil.

1850-1900 Industristaden
Industrialismen tog fart. Fler mnniskor flyttade in frn stderna och bostatte sig i oplanerade kkstder runt de vxande stderna. Det hr ledde till en ka risk fr stadsbrnder och problem med hlsovrden. 1874 fick Sverige sin frsta byggnadsstadaga som kompletterade med hlsovrdsstadaga. Byggnadsstadagens huvudsyfte var att minska brandrisken. Bredare vgar, lttare att ta sig fram i staden och plantering av lvtrd i brandgator. Fler nya byggnader kom till staden. Muser, Garnison, Bryggerier, Jrnvgsstation. Den moderna stadens byggnader brjade vxa fram.

1900-1950 Frorterna vxer fram

Villasamhllen brjade vxa upp en bit frn staden, tack vare att jrnvgen mjliggjorde pendling. Trngbodhet svr i stder. Sverige gick frn att vara fattigt till att bli rikt. Bostadsbyggande tog fart och standarden kade med centralvrme, baddum, wc i lgenheterna. Sopnedkast.

Under den hr eran sg vi tv vldigt olika arkitekturstilar. Frsta blev Storgrdskvarteret populrt. Storgrdskvarteret var en reaktion mot rutntsstadens ofta sm och mrk grdar. Istllet byggdes det friare med stora grnomrden mellan husen. Gator kunde flja terrngen. Tyvrr blev lgenheterna rtt mrka eftersom husen var tjocka. Funkisen kom som en reaktion mot Storgrdskvarteren och det som inte var rationellt. Funkisen betonade nyttan med arkitektur och frde fram ljusa lgenheter. Under slutet av den hr eran brjade frortscentra som Vllingby att byggas som kom att bli uppmrksammade ver Sveriges grnser.

1950-1975
Landsbygden avfolkas i allt hgre takt, mnniskor flockas till storstderna och det uppstr bostadsbrist. Vlstndet kar och Sverige blir ett av vrldens rikaste lnder. Biltrafiken kar lavinartat. Inom stadsplaneringen brjar man skilja mellan trafik och gende. Stora motorleder fr biltrafik drogs runt stderna. Bilen mjliggjorde nya kpcentrum utanfr staden som Willys. 1965 startades Miljonprogrammet. Syftet var att med rationella och industriella metoder bygga bort bostadsbristen genom att bygga 1 000 000 nya lgenheter mellan 1965-1975 Vanliga hus var punkthus och skivhus. Punkthusen var ofta 8-12 vningar hga. Skivhusen 8-11 vningar hga. Bostadsbyggandet var hgt industrialiserat. Det innebr att det traditionella hantverket i stort sett frsvann. Mot slutet blev mnniskor trtta p storskaligheten och slutet av miljonprogrammet markerades av en mer smskalig bebyggelse.

1975-2010
Offentliga sektoron som dagis, vrd expanderade kraftigt. Miljfrgor blev viktiga. Efter miljonprogrammet fanns inte lngre en akut bostadsbrist. Kpcentra och kontorsomrden utanfr stadskrnorna blev vanliga. Med globaliseringen frsvann en hel del industrier, eftersom enklare tillverkning flyttade till lglnelnder. Samtidigt transporterades mindre varor med bt. Det hr gjorde att attraktiva hamnomrden gjordes om till bostadsomrden.

Hammarby sjstad. Den storskaliga och likformade arkitekturen frn miljonprogrammet brts upp till att innehlla mnga olika typer av hus.

Olika typer av hus

Enplansvilla

enplansvilla

Parhus

Radhus ldre stenstadens hus. Sammanbyggda flerbostadshus. 3-5 vningar. Innergrdar. Slutet kvarter. Nyare stenstadens hus. 1990-talet. Friare kvarter. Friliggande flerbostadshus.

Lamellhus. Friliggande flerbostadshus. Sk smalhus byggdes mycket p 30-talet. Byggdes oftas i grupper. Dr husen var vinkelrta mot varandra.

Lamellhus

Smalhus Punkthus med ett gemensamt trapphus. 4-5 vningar under 30-40 talet. 50-talet och framt 8-10 vningar. Skivhus. Oftast parallellstllda 8-9 vningar. Hela stadsdelar kunde best av liknande hus. Miljonprogrammet.

Skivhus.

Loftgngshus. 70-80 talet. 2-3 vningar.

Olika stadsplaner
Rutntsplan
Ltt att orientera sig i. Huvudgator bredare. P vissa stllen lpte gatorna som ekrar i ett hjul. (ett exempel p det hr r gatorna som strlar samman runt stureplan)

Storgrdskvarter
1910-20 talet. Slutna kvarter med trdgrdar inuti. Hushjd mellan 3-4 vningar. Ofta mrka lgenheter.

Funktionalism smalhus (modernism)

1930-40 Parallellstllda smalhus 3-4 vningar hga. Anonyma och likformiga.

Funktionalism storskalighet (modernism)

1960-70 Upp till 10 vningar hga. Punkthus och skivhus vanliga. Gautnt och gngnt separerades. Ofta anlades de nya stadsdelarna i utkanten av staden nra naturen.

Postmodernism
Slutet av 70-talet och 80-talet. Smskaligt. Slutna kvarter.

Nymodernism
2000-talet framt. Frttning med exklusiva bostder. Glas, svart fasad. Grna sjutsikt. Kvarteren ppnades upp. Strre arkitektonisk variation. Olika hjd och stil p husen. Viktigt med kontakt med vatten och natur.

Gaturummet
Gatan r golv, himmel tak och husen r vggar.

Grnska och vxtlighet i stderna fungerar att dmpa buller och frbttre klimatet genom att ta upp partiklar. Grnska har ocks frdelen att ett visst djurliv kan frekomma i en urban milj.

Arkitektur
Stilar inom arkitekturen byts ut sdr var 10-20 r. Mnga av vra arkitekturstila gr tillbaka till antikens rom och Grekland.

Stilar fre1800
Medeltiden Romanska och gotiska valvbgar. Visby har den bst bevarade medeltida bebyggelsen.

Barock
1600-talet Svensk stormaktstid. Barocken. Svulstiga rundade former. Symetriskt. De klassiska idealen med renhet balans. Pelare och kolonner.

Rokoko
1700-tal Nya former med ursprung i naturen. Assymetri blev vanligt. Stjlkar och blommor vanligt motiv. Kina slott r exempel p Rokoko.

Kina slott

Gustaviansk stil
Slutet av 1700-tal terigen stramare. En reaktion mot Rokokons svulstiga utsmyckningar. Gustavianska stilen var stram, ljus och gracil. Den gustavianska stilen sneglade p den klassiska arkitekturen.

1800-1880
Sverige inte lngre stormakt och fattigt av alla krig. Nya material var Gjutjrn. Fotogenlampa jrnspis. Hus frn den hr tiden mlades ofta i en gul eller mossgrn frg. Stramt utsmyckat. Flacka tak p byggnader. Symmetri. Nystilar, nygotik, nyrokoko, nyrenssans.

Blandning av stilar. Mycket inspiration hmtades frn England.

Karl-Johan stil. (svensk imeperie stil)

1880-klassicism Nyrenssans.
Symetriskt. Lika stora avstnd mellan fnster. Fasaderna anknyter till antiken. Fnster och portar drogs in en bit frn fasaden. profilerade lister mellan vningar ovanp fnster bildades ibland en stiliserad tempel (triforium) Industriell tillverkning av mnga detaljer som balkonger rcken. Etc.

1890-nystilar
Reaktion mot klassicismen. Bryter upp det symetriska. Ibland dk torn upp i hrnhus. Fnster placerades inte lngre symetriskt.

Jugend
Efter tyska ungdom. P franska kallades stilen Art Nevou. (nya konsten) Hmtade inspiration frn naturen. Vxter och blommor som slingrade sig. En reaktion mot det industriella och kantiga som brjat komma under slutet av 1800-talet.

Jugendport

Nationalromantik 1910-tal.
Under nationalromantiken i Sverige skulle arkitekturen likna medeltiden eller vikingatiden. Tunga slutna fasader. Ofta mrka och rdaktiga. Kantiga bursprk. Material var tegel som skulle se handslaget ut. Ibland natursten. Under nationalromantiken strvades efter kta material som tr, natursten. Branta tak. Fnstren var ofta smsprjsade fr att efterlikna medeltid. Ibland kunde drakhuvuden frekomma som dekorationer p trhus fr att likna vikingatid.

1920-tals klassicism.
ven kallad swedish grace. Bsta exemplet fr den hr stilen r Stockholms Konserthus. Var samtida med nationalromantiken.

Idealet fr den hr stilen var en mycket frenklad form av klassisk arkitektur. P den hr bilden syns det tydligast p de korintiska pelarna. I stadsplan gick man frn rutntsstaden och lt kvarter flja terrngen istllet. Ett typiskt kvarter frn 1920-talets klassicism var storgrdskvarteren med stora planterade grdar. Husen var ofta lga och djupa, vilket ledde till ganska mrka lgenheter.

Funkis = Funktionalism (modernism)

Fick sitt genombrott i Sverige under Stockholmsmssan 1930. En av de mer knda arkitekterna under funkis var Le Corbusier som vi talat om. Funkis fresprkade det rationella, allt skulle ha en funktion, inte ondig dekoration. Knnetecken p funkishus r bandfnster och fnster som gr runt hrn. Fasadfrgen var ofta ljus. Ljuset var viktigt.

Ofta platta tak och kantigt, enkla raka former.

Funkis hus. Lgg mrke till balkongen som gr runt ett hrn. Fnstren var osprjsade. (dvs fnstret var inte uppdelat i mindre fnster) Ett vanligt hus var lamellhuset, men vldigt smalt fr att slppa in maximalt med ljus. Det sk smalhuset. Husen ordnades i grupper dr det stlldes i vinkel mot varandra och ordnade fr att slppa in maximalt med ljus.

Rekordr och miljonprogrammet

Det rdde en stor bostadsbrist i framfrallt storstadsomrdena varfr riksdagen fattade beslut om att bygga bort bostadsbristen genom att under en 10-rs period bygga 1 000 000 nya bostder. 1965-1975. Det sk miljonprogrammet. Ofta byggdes hela stadsdelar med en likformad arkitektur. Ett vanligt hus var skivhuset. Parallellstllda hus upp till 10-vningar. (se tidigare) Mot slutet av den hr perioden frbyttes rekordren mot energikris. Det brjade ocks resas kritiska rster mot det storskaliga byggandet och de jttelika kvarteren.

1980 Kvarterstaden och postmodernism

Som en reaktion mot storskaligheten under miljonprogrammet och de upplsta kvarteren byggdes ter smskaligt. Bostadsbyggandet gick ner.

Postmodernsim vs modernism (svrt och finns inte i boken)

Postmodernism kan sgas vara en reaktion mot modernismens ideal. Reaktionen var frmst mot modernismens och funkisens betoning p nytta, och avsaknaden av dekorativa element. Kvarteren var ofta slutna. Fasaden fick en variation med synliga balkonger. De platta taken som var vanliga under funkis ersattes med sadeltak som r bttre lmpade fr svenskt klimat. Husen fick terigen dekorativa element.

1990 Stilblandning
Bostadsbyggandet har inte terhmtats trots akut bostadsbrist i mnga storstder. Arkitekturen under 90-talet knnetecknas av en rik variation av stilar. Inspiration hmtas frn 20-talets swedish grace och funkis bland annat.

Det blir vanligt med kvarter dr husen varierar kraftigt i svl hjd som stil. Miljfrgor brjar bli viktiga vilket pverkar arkitekturen och planeringen av kvarter. ( jmf hammarby sjstad) Efter globaliseringen har arbetsplatser flyttat till lglnelnder varfr det finns tom industrimark. Den tas tillvara under byggandet av nya bostadsomrden. Mnga hamnar blir ocks attraktiva bostadsomrden eftersom

2010
Nymodernism. IT-bubbla som sprack. Lgt bostadsbyggande trots att det fanns behov av bostder. Det som byggdes uppfrdes frmst i attraktiva lgen fr en kpstark grupp. ( sg 40+ och helst utan barn) Under nymodernismen sneglade man ter p funkis och modernismen med platta tak, stora fnster, sltputsade fasader. Stora balkonger och terrasser blev vanliga. Mot 2010-talet dk helt svarta fasader upp. Den slutna kvartersbebyggelsen verges fr en friare stadsplan.

exempel p modernistisk fasad. Ibland kallas det fr nyfunkis.

Exempel p en villa frn 2010-talet.