De dolda riskerna med mikrovgsmatlagning

Forskning visar att mat som tillagas i mikrovgsugn utstts fr allvarliga molekylra skador. Nr maten frtrs orsakar den onormala frndringar i mnniskans blod- och immunsystem. Det r inte srskilt frvnande att allmnheten har undanhllits detaljer angende dessa betydande hlsorisker.
Utdrag frn NEXUS Magazine, Volume 2, #25 (April-May 95) Ursprungligen tryckt i aprilnumret 1994 av Acres, USA. http://www.nexusmagazine.com/microwave.html versttning gjord av SIEM ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Redan i maj 1989, efter det att (journalisten) Tom Valentine frst flyttat till St. Paul, Minnesota, hrde han i bilradion ett kort meddelande som fick honom att stta sig kpprak i frarstet. Meddelandet var sponsrat av Young Families, the Minnesota Extension Service of the University of Minnesota [ung. Unga familjer, Minnesotauniversitetets populrvetenskapliga frelsningsverksamhet. .a.]: ven om mikrovgor hettar upp fdan snabbt r de inte att rekommendera fr uppvrmning av babyflaskor, sade man i meddelandet. Flaskan kan verka kall vid berring, men vtskan inuti kan bli extremt het och skulle kunna brnna babyns mun och strupe. ngbildningen i en sluten behllare, ssom i en babyflaska, skulle ven kunna f den att explodera. Upphettning av flaskan i en mikrovgsugn kan frorsaka mindre frndringar i mjlken. I modersmjlksersttning kan det uppst frlust av vissa vitaminer. I utpressad brstmjlk kan vissa skyddande egenskaper bli frstrda. Rapporten fortsatte. Att vrma en flaska genom att hlla den under varmvattenkranen eller genom att stta den i en skl med varmt vatten, och sedan testa den p handleden innan matningen, kanske tar ngra minuter lngre, men r mycket skrare. Valentine frgade sig sjlv: Om en etablerad institution likt universitetet i Minnesota kan varna fr frlusten av speciella nringsmnen i mikrad mjlkersttning eller modersmjlk, d mste ngon veta ngonting om mikrovgsuppvrmning som de inte berttar fr alla. EN RTTEGNG I brjan av 1991 lckte det ut information om en rttegng i Oklahoma. En kvinna som hette Norma Levitt genomgick en hftoperation, bara fr att ddas av en enkel blodtransfusion, nr en sjukskterska vrmde blodet infr transfusionen i en mikrovgsugn! Logiken antyder att om upphettning, eller tillagning, r allt som ingr i det hela, d spelar det ingen roll vilken sorts upphettningsteknologi man anvnder. Men, det r helt uppenbart att det finns mer i frgan om upphettning med mikrovgor n vi har blivit frledda till att tro. Blod fr transfusioner vrms rutinmssigt men inte i mikrovgsugnar! I fallet med fru Levitt frndrade mikrovgsugnen blodet och ddade henne. Borde det drfr inte flja hrav att denna form av upphettning faktiskt gr ngonting annorlunda med substanserna som upphettas? r det inte vlbetnkt att bestmma vad detta ngonting annorlunda skulle kunna gra? En lustig sak hnde p vgen till banken med alla dessa inkomster frn mikrovgsugnar: ingen tnkte p det uppenbara. Endast hlsofantaster, som stndigt r medvetna om vrdet p nringstillfrselns kvalitet, uppmrksammade ett problem med den vitt utbredda denatureringen av vr fda. Hans Hertel trder in.

HANS HERTEL I den lilla staden Wattenwil, nra Basel i Schweiz, bor en vetenskapsman som r orolig ver bristen p renhet och naturlighet i den moderna mnniskans mnga verksamheter. Han arbetade under mnga r som livsmedelsforskare hos ett av de strre schweiziska livsmedelsfretagen som driver affrsverksamhet p global niv. Fr ngra r sedan fick han sparken frn det jobbet,

eftersom han ifrgasatte procedurer i livsmedelsfrdlingen p grund av att de denaturerade den. Vrlden behver vr hjlp, sade Hans Hertel till Tom Valentine medan de delade en utskt mltid p ett semesterhotell i Todtmoss, Tyskland. Vi, dvs vetenskapsmnnen, br huvudansvaret fr de nuvarande oacceptabla frhllandena. Det r drfr vrt jobb att rtta till situationen och ge gottgrelse till vrlden. Jag strvar efter att fra mnniskan och tekniken tillbaka till harmoni med naturen. Vi kan ha fantastiska teknologier utan att frgripa oss p naturen. Hans r en mlmedveten man, som drivs av en personlig kunskap om hur fretagsmnniskan och hennes statsunderstdda monopol inom vetenskap, teknologi och utbildning vldfr sig p naturen. Men samtidigt som de tv talades vid sprack hans intensitet upp i ett varmt leende och han berttade om hur saker och ting skulle kunna vara, om mnniskans enorma talanger fick arbeta med naturen och inte emot henne. Hans Hertel r den frste vetenskapsman som tnkt ut och genomfrt en kvalitetsunderskning av effekterna hos mikrade nringsmnen p mnniskors blod och fysiologi. Den hr lilla, men vl kontrollerade underskningen, pekar stadigt p en degenerativ kraft hos mikrovgsugnar och fdan som produceras i dem. Slutsatsen var klar: mikrovgstillagning frndrade nringsmnena s att frndringar gde rum i deltagarnas blod - och det var inte hlsosamma frndringar, utan frndringar som kunde orsaka frsmringar i de mnskliga systemen. Hertel inte bara tnkte ut underskningen och genomfrde den, han var en av tta deltagare tillsammans med Bernard H. Blanc frn Swiss Federal Institute of Technology and the University Institue for Biochemistrydet [ung. det Federala schweiziska institutet fr teknologi och Universitetsinstitutet fr biokemi. .a.] Fr att kontrollera s mnga variabler som mjligt, valde vi ut tta individer som var strikta makobiotiker frn det Makrobiotiska institutet i Kientel, Schweiz, frklarade Hertel. Vi var alla inkvarterade i samma hotellmilj under tta veckor. Det frekom ingen rkning, ingen alkohol och inget sex. Man kan med ltthet se att detta protokoll var frnuftigt. Nr allt kommer kring, hur skulle man kunnat mrka subtila frndringar i en mnniskas blod efter att ha tit mikrad mat ifall rkning, sprit, snabbmat, froreningar, insektsmedel, hormoner, antibiotika och allting annat i den vanliga miljn ocks funnits dr? Vi hade en amerikan, en kanadensare och sex europer i gruppen. Jag var den ldsta med 64 r, de andra var mellan 20 och 40, lade Hertel till. Valentine publicerade resultaten av den hr underskningen i Search for Health [Ska efter hlsa], under vren 1992. Men informationen frn uppfljningen finns endast tillgngligt i ett senare nummer, och ven i Acres [Areal], USA. I intervaller p tv till fem dagar fick frskspersonerna i underskningen en av fdovarianterna p fastande mage. Fdovarianterna var: (1) rmjlk frn en biodynamisk bondgrd; (2) samma mjlk konventionellt uppvrmd; (3) pastriserad mjlk frn Intermilk Bern; (4) samma ra mjlk uppvrmd i en mikrovgsugn; (5) ra grnsaker frn en biodynamisk odlare; (6) samma grnsaker tillagade konventionellt; (7) samma grnsaker frysta och upptinade i mikrovgsugnen; (8) och samma grnsaker tillagade i mikrovgsugnen. Hela experimentet hade vissa knnemrken gemensamma med Pottengers kattstudier, frutom att nu var mnniskor testobjekten, experimentets tidsram var kortare och en ny upphettningsform testades. S snart som frskspersonerna isolerats p kurhotellet brjade testerna. Blodprov togs frn varje frsksperson omedelbart innan fdointaget. Sedan togs blodprov vid frutbestmda intervaller efter det att man tit frn de ovan numrerade mjlk- eller grnsakspreparaten. Signifikanta frndringar upptcktes i blodet hos frskspersonerna som konsumerade fda tilllagad i mikrovgsugnen. Dessa frndringar inkluderade en snkning av hemoglobin- och kolestrolvrdena, speciellt i vrden och frhllanden fr HDL (bra kolestrol) och LDL (dligt kolestrol). Lymfocyter (vita blodceller) visade p en mer distinkt kortvarig nedgng efter intaget av mikrad fda n efter intaget av alla de andra varianterna. Var och en av dessa indikatorer pekar i en riktning bort frn robust hlsa och mot degeneration. I tillgg s fanns det en hgst signifikant associering mellan mngden av mikrovgsenergi i testfdan och den lysande frmgan hos sjlvlysande bakterier utsatta fr serum frn testpersoner som tit denna fda. Detta ledde Hertel till slutsatsen att sdana tekniskt erhllna energier verkligen kan fras vidare till mnniskan induktivt via konsumtion av mikrad fda.

Denna process baseras p fysikaliska principer och har redan blivit konfirmerad i litteraturen, frklarade Hertel. Det mrkbara tillgget av energi som uppvisades av de sjlvlysande bakterierna blev blott och bart en extra bekrftelse. Det finns en omfattande vetenskaplig litteratur angende de riskfyllda effekterna av direkt mikrovgsstrlning p levande system, fortsatte Hertel. Det r drfr hpnadsvckande att inse hur lite man har anstrngt sig fr att erstta denna skadliga mikrovgsteknik med en teknologi mer i samklang med naturen. Tekniskt producerade mikrovgor baseras p vxelstrmsprincipen. Atomer, molekyler och celler som trffas av denna hrda elektromagnetiska strlning, tvingas att vxla polaritet mellan 1 - 100 miljoner gnger i sekunden. Det finna inga atomer, molekyler eller celler inom ngot organiskt system som frmr att st emot en sdan vldsam, destruktiv kraft under ngon lngre tidsperiod, inte ens inom den lga energiomrdet av milliwatt. Av alla naturliga substanser vilka r polra s reagerar syret i vattenmolekyler knsligast. Det r s hr mikrovgsupphettning genereras friktion frn detta vld i vattenmolekylerna. Molekylstrukturer slits snder, molekyler deformeras kraftfullt (kallas strukturell isomerism) och blir allts frsmrade till beskaffenheten. VRMA MAT Det hr gr tvrt emot konventionell uppvrmning av fda, i vilken hettan verfrs konvektionellt utifrn och int. Upphettning genom mikrovgor brjar inne i cellerna och molekylerna dr det finns vatten och dr energin omvandlas till friktionsvrme. Frgan uppstr d naturligtvis: Hur r det med mikrovgorna frn solen? r inte dom skadliga? Hertel svarade: Mikrovgorna frn solen baseras p principerna om pulsstyrd strm. Dessa strlar skapar ingen friktionsvrme i organiska substanser. Som tillgg till hftiga friktionsvrmeeffekter (kallade termiska effekter), finns det ven atermiska effekter vilka knappast ngonsin tagits med i berkningen, lade Hertel till. Dessa atermiska effekter r fr nrvarande inte verskdliga, men de kan ven deformera molekylstrukturer och har kvalitativa konsekvenser. Till exempel frsvagande av cellmembraner genom mikrovgor anvnds inom den genfrndrande teknologins omrde. P grund av den kraft som involveras, bryts cellerna faktiskt snder, varigenom de elektriska potentialerna neutraliseras sjlva livet hos cellen mellan ytter- och innersidan av cellmembranen. Frsvagade celler blir ltt byten fr virus, svampar och andra mikroorganismer. De naturliga reparationsmekanismerna undertrycks, och cellerna tvingas att anpassa sig till ett tillstnd av energikris: de vxlar om frn aerobisk till anaerobisk [en nedbrytande process] andning. Istllet fr vatten och kolsyra produceras vteperoxid och koloxid. Det har lnge ppekats i litteraturen att ngon slags omkastning av hlsosamma cellprocesser kan ske p grund av ett antal olika skl, och vra celler tergr d frn en robust oxidation till en ohlsosam jsning [fermentation]. Samma hftiga friktion och atermiska deformeringar, som kan ske i vra kroppar nr vi utstts fr radar- eller mikrovgor, rkar molekylerna ut fr i fdan som hettas upp i en mikrovgsugn. Faktum r att nr ngon mikrar mat, s krver ugnen ett kraftintag av ca.1000 watt eller mer. Denna strlning resulterar i frstrelse och deformering av fdomnenas molekyler, och i bildandet av nya freningar (kallade radiolytiska freningar) oknda fr mnniskan och naturen. Dagens etablerade vetenskap och teknologi plderar kraftfullt fr att mikrad mat och bestrlade fdomnen inte innehller ngra signifikant hgre radiolytiska freningar n grillade, bakade eller andra konventionellt tillagade fdomnen men mikrovgstillagning producerar verkligen mera av dessa missfoster. Besynnerligt, varken den etablerade vetenskapen eller vr stndigt beskyddande regering har lett tester p blodet hos personer som ter p effekterna av att ta olika slags tillagad fda. Hertel och hans grupp testade verkligen det, och indikationerna r tydliga p att ngonting r snett och att strre underskningar borde finansieras. De uppenbart toxiska verkningarna av mikrovgstillagning r nnu ett i den lnga raden av onaturliga tillsatser i vr dagliga diet. Men, etablissemanget har inte tagit emot detta arbete srskilt ndigt.

Det frsta blodprovet togs p fastande mage kl. 07.45 varje morgon, frklarade Hertel. Det andra blodprovet togs 15 minuter efter fdointaget. Det tredje provet togs tv timmar senare. Frn varje prov anvndes 50 mm blod fr kemiska analyser och 5 mm fr hematologin [=lran om blodet] och luminescensen [=kallt ljus]. De hematologiska underskningarna gde rum omedelbart efter provtagningarna. Man mtte erytrocyter [=rda blodkroppar], hemoglobin, den genomsnittliga hemoglobinkoncentrationen, den genomsnittliga hemoglobinhalten [=Hbvrden], leukocyter [=vita blodkroppar] och lymfocyter [=en typ av vita blodkroppar]. De kemiska analyserna bestod av jrn, totalt kolesterol, HDL-kolesterol och LDL-kolesterol. Resultaten av erytrocyt-, hemoglobin-, hematrocrit- och leukocytbestmningarna hamnade vid den lgre normalgrnsen hos dem som testades efter att ha tit de mikrade proven. Dessa resultat visar anemiska [=blodbrist] tendenser. Situationen blev n mer uttalad under den andra underskningsmnaden, tillade Hertel. Och med dessa avtagande vrden uppstod det en korresponderande kning av kolesterolvrdena. Hertel medger att stressfaktorer, som t.ex. frn att bli utsatt fr blodprov s ofta varje dag, inte kan uteslutas, men den etablerade baslinjen fr varje individ blev nollvrdes-markren, och endast frndringar frn nollvrdet blev statistiskt bestmda. Men endast en avslutad omgng av testsubstanser, s blev de olika effekterna mellan konventionellt tillagad fda och mikrad fda marginella ven om de observerades som definitiva tendenser. Allt eftersom testerna fortskred blev skillnaderna i blodmarkrerna statistiskt signifikanta. Frndringarna anses vanligtvis vara tecken p kroppslig stress. Till exempel s tenderade erytrocyterna att ka efter att man tit grnsaker frn mikrovgsugnen. Hemoglobinet och bde de genomsnittliga koncentrationerna och halterna hos hemoglobinmarkrerna tenderade ocks att sjunka signifikant efter att man tit mikrade substanser.

LEUKOCYTOS Leukocytos [=kning av vita blodkroppar], frklarade Hertel, som inte kan frklaras genom normala dagliga avvikelser ssom intagande av fda, tas p allvar av hematologer. Leukocytreaktioner r speciellt knsliga fr stress. De r ofta tecken p patogeniska effekter p levande organismer, ssom frgiftning och cellskador. kningen av leukocyter med mikrad fda blev mer uttalad n med alla de andra varianterna. Det verkar som om dessa markanta kningar helt och hllet frorsakades genom intaget av mikrade substanser. Kolesterolmarkrerna var mycket intressanta, pongterade Hertel: Vedertagna vetenskapliga trosfrestllningar slr fast att kolesterolvrdena vanligtvis frndras sakta ver lngre tidsperioder. I den hr underskningen kade markrerna snabbt efter konsumtionen av mikrade grnsaker. Men, med mjlk frblev kolesterolvrdena p samma niv och t o m minskade markant med den ra mjlken. Hertel anser att hans underskning tenderar till att bekrfta nyare vetenskapliga data som antyder att kolesterol snabbt kan ka i blodet sekundrt till akut stress. Dessutom, lade han till, blodkolesterolniver pverkas mindre av kolesterolinnehllet i fdomnen n av stressfaktorer. Sdana stressorsakande faktorer kan uppenbart best av fda som innehller s gott som inget kolesterol alls mikrade grnsaker. Man kan tydligt se att denna individuellt finansierade och ledda underskning har tillrckligt med substans i sig fr att f alla med ett minimum av sunt frnuft att kippa efter andan. Fda frn mikrovgsugnen frorsakade att onormala frndringar, representerande stress, uppstod i blodet hos alla testpersoner. Biologisk srprgel, en nyckelfaktor som gr narr av mnga pstdda vetenskapliga underskningar, var gott och vl medtagen i berkningen genom de etablerade baslinjerna. Hur har d den hgt begvade vrlden med modern teknik och medicin och skydda allmnheten-regeringen reagerat p denna utomordentliga satsning? EN ORDER OM MUNKORG

S snart som Hertel och Blanc tillknnagav sina resultat, tog myndigheterna till storslggan mot dem. En mktig handelsorganisation, The Swiss Association of Dealers for Electroapparatuses for Households and Industry [ung. den Schweiziska sammanslutningen av handlande med elektriska apparater fr hushll och industri, .a.], enklare knda som FEA, slog till snabbt. De tvingade presidenten fr rtten i Seftigen, kantonen Bern, att utfrda en order om munkorg p Hertel och Blanc. Attacken var s vldsam att Blanc snabbt drog tillbaka sitt std men det var fr sent. Han hade redan satt p prnt sina synpunkter angende giltigheten av underskningarna, dr han instmde med sikterna om att mikrad fda frorsakade blodavvikelserna. Hertel stod p sig, och hvdar stndaktigt n i dag sin rtt till en juridisk prvning. Frunderskningar i fallet har hnvnts till hgre rttsinstanser, men det r helt uppenbart att de nuvarande myndigheterna inte nskar att en skdeprocess bryter ut om den hr frgan. I mars 1993 lmnade domstolen ut fljande beslut baserat p FEA:s klagoml: vervgande: 1. Krav frn kranden (FEA) att frbjuda svaranden (Dr Ing. Hans Hertel) frn att frklara, att fda tillagad i mikrovgsugn skall vara skadligt fr hlsan och leda till frndringar i blodet hos konsumenterna, samt att referera till patologiska besvr, som ven antyder en begynnande cancerutveckling. Svaranden skall frbjudas att upprepa sdana pstenden i publikationer och i offentliga fredrag genom bestraffning stadgad i denna lag. 2. Rttens domvrjo ges i enlighet med lag. 3. Krandens aktiva legitimitet ges i enlighet med lagen. Svarandens passiva legitimitet ges genom det faktum att han r upphovsman till meningsskiljaktligheterna [publicerad underskning] i frga, speciellt sedan den gllande nya och reviderade lagen tillter uteslutning av en ndvndig konkurrenssituation, drfr kan delinkventerna ven vara personer som inte r konkurrenter, men som kan skada konkurrerensstllningen hos den andre genom blott och bart deklarationer. (Uppenbart har schweiziska fretag via lobbying ftt in en lag som fngslar delinkventer som nedvrderar produkter och kan stadkomma skada fr handeln genom sdana yttranden. n s lnge frsvarar den amerikanska konstitutionen pressfrihet.) 4. Angende den relevanta situationen refereras det till tre publikationer: Det offentliga frnekandet (sic) frn den s kallade medfrfattaren Professor Bernard Blanc, expertutltandet frn Professor Tauber (expertvittne frn FEA) angende ovannmnda publikation, yttrandet frn de offentliga hlsovrdsmyndigheterna med avseende p det nuvarande forskningslget betrffande mikrovgsugnar, s vl som till de upprepade pstendena frn svarandens sida angende faran med sdana ugnar. 5. Det anses inte vara av betydelse om polemiken frn svaranden mter godknnande frn allmnheten eller inte, eftersom det r ofrnkomligt att det existerar mjligheten att ett sdant pstende skulle kunna finna godknnande hos mnniskor som inte sjlva r experter. Dessutom r annonsering som inbegriper fara inte tillten och r alltid frbjuden enligt lagen. Ndvndigheten av ett snabbt ingripande r i inget fall mera tillrdigt n i en konkurrensprocess. I stort sett har svaranden rttighet att frsvara sig sjlv mot sdana anklagelser. Denna rttighet kan emellertid frvgras i fall av verhngande fara, nr detta s krvs, med hnsyn tagen till om krandens rttigheter frsvagas. Domslut. Med anledning av denna pgende begran frn kranden, har domstolen ntt slutsatsen att p grund av speciella frutsttningar, som i detta fall, freligger det verkligen en otvetydig nackdel fr kranden, vilken inte ltt kan avhjlpas, och drfr mste anses utgra en omedelbar fara. Fallet motiverar sledes denna begran frn kranden att bli fritagen frn skuld, ven utan att hra svaranden. Likas p grund av att det inte r knt nr svaranden kommer att bringa ytterligare pstenden till allmnheten. Domaren r ocks av den sikten att p grund av att publikationerna r utformade s att de ger sken av att vara vetenskapliga, och drfr speciellt trovrdiga, kan de frorsaka ytterligare ogynnsamma frhllanden. Det mste tillggas att det uppenbarligen inte existerar ett rimligt skl fr denna publikation, p grund av att det inte finns ngot allmnt intresse fr

pseudovetenskapliga obevisade pstenden. Slutligen, dessa beordrade tgrder befinnes inte vara oproportionerliga. Svaranden frbjudes, vid vite p hgt SF 5.000, eller hgst ett rs fngelse, att pst att fda tillagad i mikrovgsugn r skadligt fr hlsan och leder till patologiska besvr som ven antyder en begynnande cancerutveckling. Kranden svarar fr kostnaderna. (Undertecknad) Presidenten fr Domstolen i Seftigen, Kraemer. Om du inte kan frestlla dig att detta slags beslut skulle kunna komma frn en domstol i USA, har du inte lagt mrke till framstegen hos administrativ lagstiftning. Hertel trotsade domstolen och har hgljutt krvt ett rttvist frhr angende sanningshalten i sina pstenden. Domstolen har fortsatt att frdrja, komma med undanflykter, verklaga, och undvika alla slags konfrontationer som lockar media. Nr detta skrivs vntar Hans fortfarande p ett frhr under mediabevakning och han hller fortfarande p och talar och publicerar sina resultat. De har inte frmtt att skrmma mig till tystnad, och jag kommer inte att acceptera deras villkor, frklarade Hertel. Jag har framtrtt p stora seminarier i Tyskland, och forskningsresultaten har tagits vl emot. Dessutom tror jag att myndigheterna r medvetna om att vetenskapsmn p Ciba-Geigy [vrldens strsta lkemedelsfretag, med huvudkvarter i Schweiz] har lovat att stdja mig i rtten. Allt medan dessa mktiga specialintressen i Schweiz, som nskar att slja mikrovgsugnar fr miljoner, fortsatte med att undertycka en ppen debatt om denna livsviktiga frga fr den moderna civilisationen, s blommade nya mikrovgsexploateringar upp i USA. BABY-RISKER I journalen Pediatrics [Barnsjukdomar] (rg. 89, nr. 4, april 1992) fanns det en artikel med titeln Effects of Microwave Radiation on Antiinfective Factors in Human Milk [ung. Effekter av mikrovgsstrlning p antismittosamma faktorer i mnniskomjlk. .a]. Richard Quan, M.D. frn Dallas, Texas, var det ledande namnet i underskningsteamet. John A. Kerner M.D. frn Stanforduniversitetet fanns ven med i forskarlaget, och han citerades i en sammanfattande artikel om forskningen som fanns med i Science News [Vetenskapsnytt], 25 april 1992. Fr att f fullstndigare vink om vad som kan vara frestende angende mikrovgstillagning, s fljer hr den sammanfattande artikeln. Kvinnor som arbetar utanfr hemmet kan pressa ut och lagra brstmjlk fr matning nr de r hemifrn. Men frldrar och vrdnadshavare br vara frsiktiga med hur de vrmer denna mjlk. En ny underskning visar att om man mikrovgsuppvrmer brstmjlk ven vid en lg temperatur kan det frstra vissa av dess viktiga sjukdomsbekmpande egenskaper. Brstmjlk kan tryggt frvaras i kylskp under flera dager eller fryst p upp till en mnad; men, underskningar har visat att upphettning av mjlken till gott och vl ver 37 C kan bryta ner inte bara dess antikroppar mot smittosamma komponenter, utan ven dess lysozymer eller bakteriesmltande enzymer. S, nr barnlkaren John A. Kerner Jr. blev vittne till hur sjukskterskor inom den neonatalvrden rutinmssigt tinade upp eller teruppvrmde brstmjlk i mikrovgsugnen i pausrummet blev han bekymrad. I aprilnumret 1992 av Pediatrics (del 1) rapporterade han och medarbetarna frn Stanforduniversitet hur de fann att ouppvrmd brstmjlk som blev mikrad, frlorade lysozymaktiviteten och antikropparna samt att det gynnade tillvxten av mera potentiellt patogena bakterier. Mjlk upphettad till hga niver (72 C till 98 C) frlo rade 96% av dess Immunglobulin klass Aantikroppar [IgA], komponenter som avvrjer invaderande mikrober. Vad som verkligen frvnade honom, sade Kerner, var upptckten av vissa frluster av antiinfektiva egenskaper i mjlk mikrad till en lg temperaturniv och till ett medelvrde av bara 33,5 C. Skadliga frndringar vid s lga temperat urer tyder p att mikrovgstillagning i sig sjlvt faktiskt kan frorsaka vissa skador p mjlken utver upphettningen. Men Randall M. Goldblum frn Texasuniversitets medicinska gren, som r av annan mening, sger: Jag ser inga vertygande bevis fr att mikrovgor gr ngon skada. Det var sjlva upphettningen.

Lysozym- och antikroppsnedbrytningen i det kallaste provet kan helt enkelt terspegla utvecklingen av sm hotspots potentiellt 60 C eller ver under mikrovgstillagning, noterade Madeleine Sigman-Grant frn Pennsylvania State University, University Park. Och det kan man frvnta sig, sade hon, p grund av att mikrovgsupphettning r ojmn till sin natur och totalt ofrutsgbar nr volymer p mindre n 4 mm r inblandade, som var fallet i Kerners underskning. Goldblum anser att anvndning av en mikrovgsugn fr att tina mjlk r en synnerligen dlig id, eftersom det r troligt att den kokar bort en del av mjlken innan allt ens har smlt. Stanforduniversitetets medicinska gren mikrar inte lngre brstmjlk, noterar Kerner. Och det r riktigt, tror Sigman-Grant, p grund av de sm mjlkvolymer som sjukhusen typiskt nog serverar nyfdda speciellt fr tidigt fdda barn. FLJA UPP EN HISTORIA Efter att ha fljt upp den hr historien fann journalisten Tom Valentine det intressant att vetenskapsmn har s mnga vertygelser att ge uttryck fr hellre n bevisade fakta. Men fakta blser till slut ut meritgrundade gissningar. Forskaren Quan sade i en telefonintervju att han trodde att frsksresultaten s hr lngt motiverade ytterligare ingende underskningar av effekterna p mikrovgstillagade nringsmnen. Slutmeningen i ett kort sammandrag av forskningsuppsatsen r mycket klarlggande: Mikrovgsupphettning tycks vara kontraindikerande vid hga temperaturer, och frgor angende dess skerhet existerar ven vid lga temperaturer. Det sista pstendet i underskningen lyder: Den hr preliminra underskningen antyder att mikrad mnniskomjlk kan vara skadlig. Ytterligare underskningar r ndvndiga fr att bestmma om och hur mikrovgsupphettning kan gras p ett sker stt. Olyckligtvis finns inga ytterligare underskningar planerade fr tillfllet. Om det finns s mnga indikatorer p att effekterna av mikrovgor p fda kan frsmra fdan lngt ver de knda nedbrytningarna frn standardtillagning, r det d inte frnuftigt att utfra uttmmande underskningar p livs levande mnskliga varelser, fr att faststlla om det mjligen kan vara signifikant skadligt fr individens hlsa att fortlpande ta mikrad fda, som s mnga mnniskor gr? Om du nskar introducera ett rttillskott p den amerikanska marknaden och hvda ngonting i hlsovg om det, skulle du tvingas till en uttmmande dokumentation och dyrbar forskning. Men mikrovgsindustrin behvde endast bevisa att de farliga mikrovgorna kunde, minsann, inneslutas i ugnen och inte slinka ut i omgivningen dr strlningen skulle kunna skada mnniskor. Industrin var tvungen att medge att vissa mikrovgor slinker ut ven i de bst tillverkade ugnarna. S hr lngt har inte industrin gnat en endaste tanke t mjligheterna att nringsmnena skulle kunna bli s frndrade att de blir skadliga fr hlsan. Nvl, det hr verkar rimligt i ett land som uppmuntrar bnder att frgifta utsde och jord med enorma mngder syntetiska kemikalier, och uppmuntrar livsmedelsindustrin att anvnda tillsatser som kar livslngden p maten i hyllorna oavsett potentialen till att frsmra hlsan fr konsumenterna. Hur mnga hundratals kilo mikrad fda konsumeras per capita i Amerika varje r? Skall vi fortstta att svlja det frn etablerade myndigheter, utan att ifrgastta, under premisserna att de vet bst?