Handlingar

Riksrsmtet 2013 Rda Korsets Ungdomsfrbund

Innehll
Information
Vlkommen 3 Praktisk information 4-5 Schema (vergripande) 6 Frslag p fredragningslista 7-8 Frslag p arbetsordning 9-13

Propsitioner
Proposition 1 Policyhgen 14-15 Policyhgen i sin helhet 16-36 Proposition 2 Medlemsavgift 37

Motioner och motionssvar

Motion 1 Sprkknapp 38 Motionssvar motion 1 39 Motion 2 Engelska 40 Motionssvar motion 2 41 Motion 3 ndring av humanitrpolitiska programmet 42 Motionssvar motion 3 43 Motion 4 Ledamotsrapport 44 Motionssvar motion 4 45 Motion 5 Ordfrandeval 46 Motionssvar motion 5 47 Motion 6 RM 48 Motionssvar motion 6 49 Motion 7 Feminism 50-51 Motionssvar motion 7 52-53 Motion 8 Lathund 54 Motionssvar motion 8 55 Motion 9 Dysfunktionell styrelse 56 Motionssvar motion 9 57

Motion 10 Medlemskap 58 Motionssvar motion 10 59 Motion 1 1 Styrelseutbildning 60 Motionssvar motion 1 1 61

Valberedningens frslag och ordlista

Nominerade 64-78 Utanfr valberedningens nominering 79-81 Vanliga termer p Riksrsmtet 82

Bilagor
Bilaga 1 Beslutsuppfljning 83-92 Bilaga 2 rsberttelse fr 2012 93-140

Vlkommen
Vlkommen till Riksrsmtet 2013!
Vi har vntat, planerat, skrivit motioner och vntat lite till. Men nu fr vi ntligen samlas i kulturmeckat Ume! Fr att du ska kunna vara med och ta bra beslut och f en riktigt engagerande och spnnande helg fr du hr handlingarna till Riksrsmtet (RM 2013). Ls igenom och skicka alla dina eventuella frgor till riksarsmotet@rkuf.se. Du har makten P Riksrsmtet r det du och din lokalfrening som har makten. Under helgen kommer vi att skratta tillsammans, diskutera viktiga frgor och fatta beslut som kommer att f ringar p vattnet flera r framver. Det r ocks du som avgr vilka som ska leda Rda Korsets Ungdomsfrbund det kommande ret. Under helgen kommer vi att vlja ledamter till frbundsstyrelsen, valberedning och verksamhetsrevisorer. Frutom alla viktiga motioner som kommit in frn medlemmar och lokalfreningar har frbunds styrelsen ocks lagt propositioner som vi tillsammans kommer att ta beslut om under helgen. Tillbakablick p 2012 Eftersom vi r s mnga samlade under rsmtet passar vi p att se tillbaka p ret som gtt. Du fr en presentation av vad som hnt under ret och kan stlla alla dina frgor direkt till frbunds styrelsen. Fr att kunna stlla de bsta frgorna tipsar vi om att lsa rsberttelsen och sen skriva upp alla kluringar innan presentationen brjar.

Ume och Sollefte har ordet

Vi frn lokalfreningarna i Sollefte och Ume vill vlkomna er lite extra till Ume, Norrlands och bjrkarnas huvudstad som nu r i full blom. Hr i Ume sprudlar det av liv och rrelse! Inte minst med tanke p frberedelserna infr Kulturhuvudstadsret 2014, men ocks p grund av Universitetets drygt 35 000 studenter och det starka kulturlivet med en djuprotad musikscen och med de mnga frivilligorganisationerna dr Rda Korsets Ungdomsfrbund r en av alla rster. I r har Riksrsmtet kommit till Ume och vi r glada att kunna sga att Rda Korsets Ungdomsfrbunds rst den hr helgen kommer vara starkast i Ume nr vi frmedlar vrt budskap Krlek och Respekt, ska det vara s jvla svrt?! Samuel Karlstrm Ordfrande Ume lokalfrening Florence Muzito-Bagenda Ordfrande Sollefte lokalfrening Hala Mohammed Ordfrande Rda Korsets Ungdomsfrbund

Praktisk information
Fr att bli riktigt laddad infr riksrsmtet r det bra att ha lite koll p allt det praktiska. Om ngonting fortfarande r oklart efter att du lst detta ska du inte tveka inte att hra av dig till riksarsmotet@rkuf.se.

Konferensstllet
I r kommer vi att vara p Midgrdsskolan som ligger i det gamla Regementet och Umestans Fretagspark. Hit kommer du med en kort promenad frn Ume city eller med buss linje 3. Midgrdsskolan har hiss mellan alla planen, hrslinga finns i aulan samt handikappanpassad WC.

Boendet
Vi bor i r p Umes tv vandrarhem, STF Vandrarhem Ume och KFUMs Vandrarhem-YMCA Hostel. Vilket som just du kommer att bo p kommer du att f kommer information om i din bokningsbekfftelse. Bda vandrarhemmen ligger p bekvmt promenadavstnd till buss- och tgstation. Om du bor i Ume kommer du inte bo p vandrarhem. Det hr beror p att vi alltid mste frska gra rsmtet s kostnadseffektivt som mjligt och kunna gra andra viktiga saker fr pengarna. Tillgnglighet p boendet Vi strvar efter att Riksrsmtet ska vara tillgngligt fr alla. Alla behov du angav i anmlan kommer vi se till att bemta. Om du knner att du inte ftt tillgng till de hjlpmedel du behver hr du av dig till riksarsmotet@rkuf.se s snart som mjligt.

Kollektivtrafik
ker du fjrrtg till Ume landar du mitt i stan och mitt emellan Midgrdsskolan och boendet. Allt ligger inom promenadavstnd i Ume. Vill man ka kollektivtrafik finns Ultra-bussarna som tar dig ltt mellan vra olika platser. Ultra skter lokaltrafiken (de skter ven flygbussarna i Ume fr de som flyger). Lsa biljetter kostar 25 kr fr vuxen och 19 kr fr ungdom (upp till 25 r). De tar inte emot kontanter p bussarna, men man kan kpa biljett med visa/mastercard eller sms*.

Viktigt nummer
Det viktigaste numret under RM att ha koll p (tips: lgg in i telefonboken redan nu) r RMjourtelefonen som ns p 070 531 71 60. Det gr att ringa till telefonen redan nu om du har en frga som behver tas p telefon. Om ingen svarar kan du lgga ett SMS s ringer vi upp. Du kan ocks maila till riksarsmote@rkuf.se.
*OBS! Fr att kunna kpa via sms mste kpa biljetten via en app som heter Ultra Vill Mer som gr att kpa via App store eller Android market. Det gr ven att kpa kort med minimum 6 resor. All info finns p http://tabussen.nu/sv/ultra/. Bde boende och konferenslokalen ligger centralt belgna s ni kommer inte att behva ka speciellt mycket kollektivtrafik under helgen.

I sociala medier
Facebookgruppen Riksrsmtet 2013 ger en mjlighet att dela material, tankar och diskutera med andra det som hnder kring rsmtet. Fr du inte tillgng till gruppen kan du maila till kommunikation@rkuf.se s hjlper vra kommunikatrer dig. Vr egen RM-bloggare kommer att uppdatera vad som hnder innan, under och efter rsmtet p Riksrsmtesbloggen 2013 http://rkuf.se/riksarsmotet2013 P Twitter och Instagram r det hashtagen #RKUF13 som gller. WiFi finns p bda boendena och konferenslokalen

Packning
Ksa/mugg/vattenflaska (fr att vi ska anvnda s f engngsmuggar som mjligt och spara p miljn) Du behver inte ta med lakan och handduk (finns p plats) Ta med lsplatta ect om du har en sn f(r att kunna lsa handlingar) Manifestationen kommer att vara utomhus p lrdagen s se till att med klder att kunna vara ute en stund i oavsett vder (men det blir ju sklart soligt)

Kartor
Kartor ver Ume och konferensstllet hittar du p http://rkuf.se/blog/artiklar/allt-omrikarsmotet-2013/

Schema RM 2013

Fredag 7 juni
9.00-1 1.00 1 1.00-12.00 12.15 13.30 14.00-15.45 16.00-19.00 19.00 incheckning och mingel p Midgrdsskolan med fika Workshop om hur ett rsmte gr (till fr alla nya deltagare samt de som vill) rsmtet inleds och ppnas (val rsmtesfunktionrer och beslut av formalia) Matigt fika med wraps eller liknande Presentation av motioner, propositioner samt valberedningens frslag till styrelse rsmtet fortstter med pverkanstorg Middag och kvllsaktivitet

Lrdag 8 juni
8.30-9.30 10.00 Ordfrandentverket (kanske gemensam frukost) rsmtet forstter (fika under frmiddagen)

12.00-13.15 Lunch 13.30-17.15 17.30 Utfrgning av samtliga kandidater till styrelsen rsmtet fortstter (fika under eftermiddagen) Inledning manifestation

18.00 Middag 19.30 Transport till manifestation

20.00 Manifestation

Sndag 9 juni
8.30 rsmtet fortstter (fika under frmiddagen) 12.00 Avslutning 13.0014.00 Lunch

Fredragningslista
Frslag till fredragningslista RM 2013
1 2 3 4 Mtet ppnas Mtets behriga utlysande Ombudens behrighet (justering av rstlngden) Val av mtesfunktionrer Val av mtesordfrande Val av justerare Val av rstrknare 5 6 Att faststlla fredragningslistan Att faststlla arbetsordningen Att vlja diskussionspunkter till pverkanstorget Att vlja diskussionsledare till pverkanstorget Att vlja diskussionssekreterare till pverkanstorget 7 8 9 Rapporter Godknnande av verksamhetsberttelsen Att faststlla resultat- och balansrkning fr 2012

Beslut med anledning av Ungdomsfrbundets redovisade resultat 10 Att godknna revisionsberttelse 11 Att bevilja ansvarsfrihet fr frbundsstyrelsen fr 2012 rs frvaltning 12 Beslut angende propositioner Proposition 1 Policyhgen

13 Beslut angende inkomna motioner Diskussionspunkt Tillgnglighet & transparens Motion 1 sprkknapp Motion 2 engelska Motion 3 ndring av humanitr politiska programmet

 Diskussionspunkt Frbundsgemensam niv Motion 4 ledamotsrapport Motion 5 ordfrandeval Motion 6 RM Motion 7 feminism Diskussionspunkt Std t lokalfreningar Motion 8 lathund Motion 9 dysfunktionell styrelse Motion 10 medlemskap Motion 1 1 styrelseutbildning 14 Faststllande av medlemsavgiften Diskussionspunkt Medlems- och Freningsutveckling (frn pverkanstorgsdiskussion) Proposition 2 Medlemsavgift 15 Val av frbundsstyrelseledamter Faststllande av antal ledamter Val av ledamter 16 Val av revisorer Val av auktoriserad revisor Val av verksamhetsrevisor samt ersttare 17 Val av valberedning 18 vriga frgor 19 Mtet avslutas

Arbetsordning
Frslag p arbetsordning
Arbetsordning s funkar det!
Eftersom ett rsmte kan g till p flera olika stt ska Riksrsmtet i brjan av mtet fatta beslut om arbetsordningen, som beskriver hur mtet ska g till. Detta frslag p arbetsordning delar upp hela mtet i tv delar, pverkanstorg och plenumfrhandlingar. Arbetsordningen skapar bra underlag fr beslut och gr att mtet blir effektivt. Det ska vara roligt att vara med och pverka!

Pverkanstorg forum fr diskussion och frslag

Pverkanstorg r en form fr diskussioner och yrkanden som skapar strre mjlighet fr alla som kommer till Riksrsmtet att delta aktivt i beslutsprocessen. Mlet r att tankar frn alla deltagare ska tas tillvara och inte bara sikter frn de som vgar tala infr en stor grupp mnniskor. Ju fler som deltar i diskussionerna, desto mer frankrade blir besluten. Varje deltagare vljer sjlv vilka diskussioner den vill vara med i och hur lnge. P pverkanstorget kan ombuden komma med yrkanden. Yrkanden r formella tillggsfrslag eller motfrslag till de motioner och propositioner som kommit in till Riksrsmtet. Alla propositioner och motioner som skickats in till Riksrsmtet grupperas i diskussionspunkter utifrn de mnen de berr. Diskussionspunkterna fr var sin fysisk plats p pverkanstorget, en skrmvgg dr motionerna och propositionerna finns uppsatta. Varje diskussionspunkt fr ocks en egen frg och utmrks med frgen i handlingarna, p hemsidan och under pverkanstorg fr att gra det enklare att snabbt hitta rtt. Fr att underltta diskussionerna finns det torgfunktionrer p pverkanstorget - diskussionsledare och diskussionssekreterare. Dessa vljs av rsmtet efter frslag av frbundsstyrelsen. Frslaget r att rsmtet ajourneras fr pverkanstorg p fredagen klockan 16.00 och avslutas samma dag klockan 19.00. Yrkanden kan lggas fram till klockan 18.30 d yrkandestopp infaller. Drefter tillts enbart diskussion. Efter pverkanstorget sammanfattas diskussionerna till ett beslutsunderlag som finns tillgngligt p mail fr deltagarna till frukosten p lrdagen (alternativt finns det utskrivet till dem som franmlt detta). Inga beslut fattas p pverkanstorget. Besluten tas senare, i plenum.

Pverkanstorg
Nr diskussionspunkterna har presenterats r det dags fr deltagarna p Riksrsmtet att diskutera de motioner och propositioner som finns. Man kan nr som helst vlja att lmna en diskussionspunkt p pverkanstorget fr att g till en annan och diskutera denna punkts frgor.

Efter en diskussion kanske ombuden vill lgga nya yrkanden i den sakfrga som motionen eller propositionen har tagit upp. De nya yrkandena ska vara kopplade till sakfrgan i de motioner och propositioner som redan finns. Man kan allts inte lgga fram ett yrkande med ett helt nytt mne som inte har benmnts i motionerna eller propositionerna. Diskussionsledarna och diskussionssekreterarna kan hjlpa ombuden att formulera yrkanden till sprkligt korrekta attsatser. Efter detta uppstr yrkandestopp, vilket betyder att inga fler tillggs- eller motyrkanden till motioner eller propositioner kan lggas fram, varken under den tid av pverkanstorg som r kvar eller i plenum. Deltagarna ska ha tid att stta sig in i och diskutera eventuella tillggsyrkanden och motyrkanden som kommit upp. Ombud, motionrer och frbundsstyrelsen kan ocks enas om jmkningsyrkanden, vilket innebr att flera yrkanden sls ihop. Ombuden kan nrsomhelst under pverkanstorget markera vilka yrkanden de vill sttta vid de respektive motionerna och propositionerna. Eftersom det r ombuden som valts till representanter fr lokalfreningen r det bara ombuden som fr sttta yrkanden med sin rst. De yrkanden som fr flest rster r de som kommer att lyftas som huvudyrkanden i plenum. Under de sista 30 minuterna fr inga nya yrkanden lggas p Pverkanstorget. Endast diskussion om befintliga yrkanden fr frekomma under denna tid.

Roller p pverkanstorget Ombudens ansvar r att:

Representera lokalfreningen genom att delge och diskutera lokalfreningens sikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrgorna. Bidra till en ppen och konstruktiv diskussion. Lmna eventuella tillggsyrkanden eller motyrkanden.

Frbundsstyrelsens ansvar r att:

Representera frbundsstyrelsen genom att delge och diskutera frbundsstyrelsens sikter. Bidra med sina kunskaper och erfarenheter i sakfrgorna. Bidra till en ppen och konstruktiv diskussion.

10

Diskussionsledarnas ansvar r att:

Se till att diskussionerna r konstruktiva och leds framt. Vara neutrala i sakfrgan och se till att alla fr komma till tals. Hjlpa till med formuleringar p nya yrkanden som kommer fram under pverkanstorget. Tillsammans med diskussionssekreteraren sammanstlla de yrkanden som uppfattats ha mest std frn pverkanstorget.

Diskussionssekreterarnas ansvar r att:

Hjlpa till med formuleringar p nya yrkanden som kommer fram under pverkanstorget. Stta upp frslagen p diskussionspunktens skrmvgg. Tillsammans med diskussionsledaren sammanstlla de yrkanden som uppfattats ha mest std frn pverkanstorget.

Efter pverkanstorg frn diskussion till beslut

Nr pverkanstorget avslutas sammanstller torgfunktionrerna huvudyrkanden, allts det frslag som ftt flest rster. Ibland kan inte diskussionspunkten sammanfattas i ett enda yrkande, d presenteras ett huvudyrkande och ett eller flera motyrkande. De ursprungliga motionerna och propositionerna kommer automatiskt att finnas med som motyrkande, om det inte r dessa som ftt mest std och blivit huvudyrkanden till plenumfrhandlingarna.

Plenum forum fr beslut

Vissa renden, som till exempel verksamhetsplan och budget, eller frgor av ideologisk karaktr kan behva diskuteras i en strre grupp. Frbundsstyrelsen freslr och stmman beslutar under punkten arbetsformer vilka renden som fr tid till plenidebatt. Den inflytandepunktsansvarige leder diskussionen och dr kan frslagsstllare, styrelseledamter, ombud m fl ges utrymme till frtydliganden och debatt. Den andra delen av rsmtet, plenumfrhandlingarna, r mer traditionell. Plenumfrhandlingarna gr ut p att alla sitter tillsammans och beslutar om de yrkanden som diskuterats p pverkanstorget. P lrdagen terupptas frhandlingarna i plenum fr att fatta beslut. Utgngspunkten fr plenifrhandlingarna r att frhandlingarna redan har skett. P detta stt kommer plenifrhandlingarna bara att vara en formell bekrftelse av vad som i princip har framkommit i diskussionerna under pverkanstorget. Varje inflytandepunkt har ett huvudyrkande. Ombudens vriga yrkanden kan vara tillggsyrkanden, avslag eller modifieringar av frslaget. Dessa yrkanden mste vckas av en ett ombud nnan stmman gr till beslut. Det rcker allts inte att det str skrivet i beslutsunderlaget.

11

Funktionrer under plenum - presidiet

Under plenumfrhandlingarna finns det tv personer som ska hlla ordning p mtet en mtesordfrande och en vice mtesordfrande. Det finns ven en eller flera mtessekreterare som har till uppgift att skriva protokoll under mtet. Det r mtesordfrandena som leder mtet i plenum men ombuden och alla andra med allmn frslagsrtt har naturligtvis mjlighet att lgga fram frslag till mtesordfrandena om de vill att ngonting ska gras p ett annat stt n vad mtesordfrandena freslr.

Vilka yrkanden finns att ta stllning till?

Det gr bara att rsta p lyfta yrkanden. Huvudyrkandena frn pverkanstorget r automatiskt lyfta, men fr att kunna rsta p ett tillggs- eller motyrkande mste ett ombud meddela presidiet att de vill lyfta ett yrkande. D gr yrkandet att rsta p i plenum. Presidiet frgar innan varje omrstning om det r ngon som vill lyfta ngot tillggs- eller motyrkandena i den aktuella frgan. Om ingen lyfter ngot tillggs- eller motyrkande s finns bara huvudyrkandet att bifalla eller avsl, det vill sga att rsta ja eller nej till.

Vem fr prata och bestmma i plenum?

Alla som kommit till Riksrsmtet fr sitta med i plenum och lyssna. De som har yttrandertt fr begra ordet och prata till de som sitter i plenumsalen. Frslagsrtt innebr att personen i frga har rtt att framfra yrkanden till Riksrsmtet. Rstrtt ger en person rtt att rsta i de beslut som tas i plenum. Fljande gller p Riksrsmtet: Ombuden har yttrande-, frslags- och rstrtt. Frbundsstyrelsen har yttrande- och frslagsrtt. Presidiet har yttrande- och frslagsrtt. Generalsekreteraren har yttrandertt. Valberedningen har yttrande- och frslagsrtt endast i frgor om personval. Motionren (personen som skrivit den aktuella motionen) har yttrandertt. Revisorerna har yttrande- och frslagsrtt endast i frgan om ansvarsfrihet. rsmtet kan ocks ge andra deltagare med sakkunskaper yttrandertt i vissa frgor, till exempel till frbundsekonomen om man diskuterar ekonomifrgor. Om ett ombud inte har mjlighet att nrvara vid plenumfrhandlingarna har de rtt att verlta sin rst t en av freningens ersttare. Ersttaren vertar d ombudets rstkort och rstrtt. Den som vill sga ngot i plenum mste begra ordet. Det gr ombudet genom att rcka upp rstkortet tills presidiet signalerat att de har noterat detta. Personen som begrt ordet stts upp p en talarlista och de som satts upp dr fr i tur och ordning prata.

12

Som Riksrsmtets beslut gller det frslag som fr flest antal rster. Vid beslut om ndring av stadgar ska 2/3 av de rstberttigade vara eniga om beslutet. Vid lika antal rster sker avgrandet genom lottning. Omrstningen sker ppet.

Personval
Flera frtroendeposter kommer att vljas under Riksrsmtet. I mteshandlingarna presenteras valberedningens frslag, samt personer som valt att kandidera utver valberedningens frslag. P plats p Riksrsmtet finns mjlighet att nominera ytterligare personer inklusive att nominera sig sjlv. Nomineringsstopp, allts sista tidpunkt fr att lmna in nomineringar till personvalen, bestms av mtets ombud. Nomineringsstoppet fresls vara klockan 12:00 p lrdagen. Valen genomfrs under plenumfrhandlingarna. Personval sker ppet om inte rsmtet beslutar om sluten omrstning. Rstsiffror vid sluten omrstning redovisas i protokollet. Till en sluten omrstning anvnds valsedlar dr ombuden skriver namnet/namnen p den/de kandidater de rstar p. Den blir vald som fr flest antal rster av det totala antalet giltiga rster. Om valet gller fler poster n en och antalet kandidater verstiger antalet poster vljs de kandidater som fr flest antal rster. Fr tv kandidater lika mnga rster sker en ny omrstning mellan dessa. Om inget avgrande mellan de tv kandidaterna sker i en andra omrstning lottar man mellan dessa tv. Giltig rstsedel ska innehlla hgst det antal personer som ska vljas. Presidiet ansvarar fr att leda processen kring valen med utfrgningar, valfrfarande och ansvarar fr att diskussionen hlls relevant, konstruktiv och fri frn personangrepp.

Reservation
Det ombud som vill reservera sig mot ett beslut som rsmtet fattat mste lmna in en reservation i direkt anslutning till beslutet. Motiveringen mste lmnas in skriftligen till mtessekreteraren innan rsmtet avslutats.

13

Proposition 1 - Policyhgen
Frslag till Policyhg fr Rda Korsets Ungdomsfrbund
Vart tredje r uppdaterar Rda Korsets Ungdomsfrbund ett av sina styrdokument. I r har turen kommit till Policyhgen, och i dina hnder hller du just nu frbundsstyrelsens frslag p reviderad policyhg! S vad freslr vi fr ndringar d? Nedan fljer en kort summering av huvudsakliga ndringar i de olika policyerna. I vrigt fr ni sjlva jmfra med den gamla Policyhgen om ni vill underska ndringarna mer i detalj. Frivilligpolicyn: Sjlva innehllet r i princip detsamma som tidigare i denna policy, men vi har gjort en del sprkliga- och layoutmssiga ndringar. Exempelvis har vi frskt att skapa en lite mer lttverskdlig struktur, med bland annat punktlistor som tydligare klargr rttigheter och skyldigheter fr den frivillige. Inspiration till detta har hmtats frn SRK:s frivilligpolicy. Hllbar utveckling: I denna policy har vi gjort en hel del frndringar. Vi har frskt att korta ner den och gra den mer koncis och praktiskt inriktad. Det har inneburit att vi klippt bort en hel del av den text som inledde policyn. Att ett hllbar utvecklings-tnk alltid ska flja med oss i vr verksamhet ska inte krva ett frsvarstal, utan vara en sjlvklarhet. Nu r policyn, precis som en policy ska vara, fokuserad p att tala om hur vi rent konkret ska agera i vr verksamhet. En mer precis textndring som frbundsstyrelsen gjort r att ta bort alla formuleringar som har med ekologiskt och nrproducerat att gra. Detta eftersom forskningen p omrdet hela tiden utvecklas, och det har visat sig att det inte per definition alltid r bst att kpa ngot som producerats nra. Livscykelkedjan fr en produkt r (tyvrr!) betydligt mer komplicerad n s, och vi vill drmed lmna utrymme fr detta i policyn och gra den mer flexibel. Vi ska ju handla p det stt som r bst fr miljn och som policyn r formulerad i denna reviderade version finns mer utrymme fr detta. Samtidigt lgger det ocks mer ansvar p aktiva sjlva att ha koll p vad som i dagslget anses vara trovrdiga miljmrkningar och vad som har s liten miljpverkan som mjligt. Policy fr mngfald och tillgnglighet: I denna policy har frbundsstyrelsen inte gjort ngra ndringar. Detta r inte p grund av att vi tycker att den r perfekt som den r, lngt ifrn. Som ni skert vet finns det inom Rda Korsets Ungdomsfrbund just nu en Likabehandlings-grupp som jobbar med att utveckla frbundets likabehandlingsarbete. Frbundsstyrelsen tycker att det enda vettiga r att invnta resultatet av deras arbete innan man ndrar i Policy fr mngfald och tillgnglighet. Policy fr valberedning och valfrfarande: P Riksrsmtet 2012 fick frbundsstyrelsen bland annat i uppdrag att tillsammans med valberedningen utarbeta ett frslag p Policy fr valberedning och valfrfarande. Detta har gjorts genom att vissa ndringar och

14

frtydliganden infrts i den gamla policyn. Bland annat har det lagts till att det i handlingarna ska framg hur mnga personer som kandiderat till de valbara posterna, ett nskeml frn frra riksrsmtet. Efter frra rets stadgendringar har ocks valberedningens sammankallande istllet ftt namnet valberedningens ordfrande. Layouten i policyn har strukturerats om en aning om det har exempelvis infogats ett stycke om att stlla upp som fristende kandidat, samt ett om dokumentation och verlmning av uppdraget. Viktiga principer om tystnadsplikt och ppenhet i valprocessen, som vi vill ska prgla hela valfrfarandet, har nu ocks ftt egna stycken och drmed frhoppningsvis lite extra tyngd. Eftersom Policyn fr valberedning och valfrfarande r tnkt att kompletteras med riktlinjer/introduktion fr valberedningen har frbundsstyrelsen nd frskt att inte gra policyn allt fr detaljerad nr det gller valberedningens arbetsstt. Tystnadspolicy: Policyer ska inte ndras fr ndrandets skull. Frbundsstyrelsen tycker att Tystnadspolicyn r bra som den r, och har drmed inte ngra frslag p revideringar. Alkoholpolicy: Samma resonemang som fr Tystnadspolicyn. Inga ndringar freslagna. Vidare har frbundsstyrelsen valt att lyfta ut Policyn fr fretagssamarbeten frn Policyhgen. Detta d det uppdagades att den version som fanns i Policyhgen inte var tnkt att anvndas p lokal niv, utan var specifikt utformad fr kansliet och den frbundsgemensamma nivn. Frbundsstyrelsen har drfr gett generalsekreteraren i uppdrag att utforma riktlinjer fr fretagssamarbeten som r anpassade fr lokal niv och infoga dessa i Freningshandboken istllet. Sist men inte minst har frbundsstyrelsen tillfogat Arvoderingspolicyn, som Riksrsmtet 2012 beslutade om, till policyhgen. Enligt Riksrsmtesbeslutet 2012 ska Arvoderingspolicyn lyftas upp igen nsta r, och frbundsstyrelsen har drmed valt att inte gra ngra ndringar i detta mycket nya dokument i r. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet: Att anta policyhgen.

15

Bilaga till proposition 1 Policyhgen Policyhgen

Rda Korsets Ungdomsfrbunds policyhg innehller regler och riktlinjer fr hur vi som frbund ska skta vr verksamhet samt hur vi som medlemmar br och ska agera. En policy som Riksrsmtet har bestmt gller fr hela Rda Korsets Ungdomsfrbund. Drfr r det viktigt att alla lser igenom policyhgen och fljer det som str i den.

Frutom de regler och riktlinjer som finns i vra stadgar och i policyhgen s fljer vi sjlvklart ven svensk lag. Detta gller svl i Sverige som nr vi representerar Rda Korsets Ungdomsfrbund utomlands, dr vi naturligtvis ven fljer det aktuella landets lagar.

I policyhgen anvnds begreppen frbundsgemensam niv fr att benmna vra gemensamma resurser p nationell niv och lokal niv fr att benmna vra lokalfreningar och verksamhetsgrupper.

Policyhgen innehller vra riktlinjer om fljande: 1. Frivilligpolicy 2. 3. 4. Hllbar utveckling Policy fr mngfald och tillgnglighet Policy fr valberedning och valfrfarande 17 20 23 26 30 32

5. Tystnadspolicy 6. Alkoholpolicy 7. Policy fr arvodering av frbundsordfrande i Rda Korsets Ungdomsfrbund

33

16

1. Frivilligpolicy
Rda Korset ger hjlp frivilligt och osjlviskt. Frivillighet gller bde givare och mottagare. Den frivilliga hjlpen fr inte innebra att man ger avkall p kvaliteten. Med osjlvisk hjlp menas att Rda Korset inte har ngra egna intressen att tillgodose. Frivillighet r en av Rda Korsets sju grundprinciper. All verksamhet i Rda Korsets Ungdomsfrbund bygger p arbete som frivilliga utfr. I enlighet med Rda Korsets Ungdomsfrbunds ndaml ska det som frivilliga gr i vrt namn lindra och frhindra mnskligt lidande, skapa respekt fr mnniskovrdet, frmja msesidig frstelse och vnskap samt verka fr samarbete och varaktig fred mellan mnniskor . Alla frivilliga omfattas av frivilligpolicyn. Uppgifter fr frtroendevalda och verksamhetsgrupper regleras ocks i Rda Korsets Ungdomsfrbunds stadgar.

Syftet med Rda Korsets Ungdomsfrbunds frivilligpolicy r att:

tydliggra Rda Korsets Ungdomsfrbunds grundlggande syn p och vrderingar fr frivilliguppdrag faststlla vilka rttigheter och skyldigheter som frivilliga och Rda Korsets Ungdomsfrbund har gentemot varandra

Definitioner p aktrer inom Rda Korsets Ungdomsfrbund

Frivillig, volontr eller aktiv r en person som arbetar tillflligt eller regelbundet i Rda Korsets Ungdomsfrbunds verksamhet som ideell, det vill sga utan att f betalt i pengar fr den tid man lgger ner. Frivilliga br vara medlemmar i Rda Korsets Ungdomsfrbund. Verksamhetsledare och ledare r frivilliga som har tagit ett ledaransvar i en verksamhet. Verksamhetsledare och ledare ska vara medlemmar i Rda Korsets Ungdomsfrbund eller Svenska Rda Korset. Medlem r en person som r under 31 r och som har betalat medlemsavgift till Rda Korsets Ungdomsfrbund eller Svenska Rda Korset. Endast en medlem kan vljas till frtroendeuppdrag i Rda Korsets Ungdomsfrbund samt rsta p stadgeenliga mten. Frtroendevald kallas en medlem som har valts till ett frtroendeuppdrag i Rda Korsets Ungdomsfrbund. Frtroendevalda r ocks frivilliga . Verksamhetsdeltagare r en person som deltar i verksamhet som Rda Korsets Ungdomsfrbund bedriver, till exempel gr p lxhjlpen en gng i veckan. Anstlld eller tjnsteperson r en person som arbetar fr Rda Korsets Ungdomsfrbund

17

och fr ln fr sitt arbete. Rda Korsets Ungdomsfrbund kan ocks vlja att anstlla personal som fr ln fr att skta administration och andra lpande uppgifter. Anstllda r inte en del av frbundets demokratiska struktur och kan inte vljas till frtroendeuppdrag. Anstllda fr inte ha ngot frtroendeuppdrag i Rda Korsets Ungdomsfrbund samtidigt som de r anstllda. Anstllda kan dock vara frivilliga i verksamhet parallellt med sin anstllning. Anstlldas arbete ska underltta frbundets verksamhet och de frivilligas arbete.

Rttigheter som frivillig

att f tydlig information om vad frivilliguppdraget innebr och vilka krav som stlls att f utbildning om Rda korset, vra grundprinciper, vrderingar samt ytterligare utbildning som krvs fr frivillig-uppdraget att f std i utvandet av frivilliguppdraget att kunna avbja ett frivilliguppdrag att omfattas av lmpligt frskringsskydd att f ersttning fr i frvg godknda utlgg

Skyldigheter som frivillig

att dela vra grundlggande vrderingar att handla enligt Rda Korsets grundprinciper att inte ta emot pengar eller gvor fr eget bruk att delta i ndvndiga utbildningar att strva efter och verka fr hg kvalitet i det ideella arbetet att flja Rda Korsets Ungdomsfrbunds tystnadspolicy bde under och efter avslutat uppdrag och inte fra vidare saker man ftt veta om en individs situation eller liv att flja frivilligpolicyn, styrdokument och de riktlinjer som finns inom Rda Korsets Ungdomsfrbund att aldrig diskriminera ngon enskild person eller grupp, oavsett kn, lder, etnisk tillhrighet, religion, sexuell lggning, knsidentitet och knsuttryck, funktionsnedsttning, privatliv

18

och socioekonomisk status, eller annan bakgrund att upptrda utan att krnka mnniskor eller skada sin egen eller organisationens trovrdighet att g vr grundlggande kurs om Rda korset, vra grundprinciper och vrderingar. En frivillig som bryter mot ngon av ovanstende skyldigheter kan bli avstngd frn verksamheten eller som medlem utesluten frn frbundet. Att ta p sig ett uppdrag inom Rda Korsets Ungdomsfrbund r frivilligt, men du frvntas fullflja ditt uppdrag och har rtt att f std i det frn freningsstyrelsen. Att ett uppdrag r frivilligt r inte ngon urskt fr att man skter det dligt eller lmnar uppdraget mitt i. Eventuell avstngning frn verksamhet eller Rda Korsets Ungdomsfrbund regleras i frbundets stadgar.

ldersgrnser inom Rda Korsets Ungdomsfrbund

Rda Korsets Ungdomsfrbunds verksamhet bygger p principen av unga, fr unga. Detta innebr att vi strvar efter att unga i s stor utstrckning som mjligt sjlvstndigt ska utveckla, leda och driva verksamheten p lokal och frbundsgemensam niv. Rda Korsets Ungdomsfrbund tillmpar i vissa fall ldersgrnser. ldersgrnser inom verksamhet ska utformas utifrn de behov som mlgruppen fr verksamheten har och ska anvndas restriktivt. Fr att kunna vljas till ett frtroendeuppdrag (undantaget revisorer) krvs att du r medlem i Rda Korsets Ungdomsfrbund och r under 31 r. Detta innebr att alla vra frtroendevalda r unga under 31 r vilket r en av de grundlggande principerna fr att vara ett ungdomsfrbund. Frn denna princip grs inga undantag. Verksamhetsledare och ledare ver 31 r ska endast i undantagsfall finnas inom Rda Korsets Ungdomsfrbund och d som en vergende lsning. Dessa skall i sdana fall vara medlemmar i Svenska Rda Korset. Fr att vara frivillig i vra verksamheter finns ingen vre ldersgrns, det vill sga personer ver 31 r r vlkomna att vara frivilliga inom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Om antalet platser till frivilliguppdrag r begrnsade ska de under 31 r ges fretrde till att bli aktiva.

19

2. Hllbar utveckling
Detta r Rda Korsets Ungdomsfrbunds policy fr hllbar utveckling. Policyn finns fr att medlemmar och anstllda ska f hjlp att bedriva den dagliga verksamheten i enlighet med en hllbar utveckling.

Varfr arbetar vi med hllbar utveckling

Uppdraget att lindra och frhindra mnskligt lidande r Rda Kors-rrelsens huvuduppgift. Idag sker mycket av produktionen av de varor vi kper under omstndigheter som skapar stort lidande fr mnga mnniskor och ven fr frdande konsekvenser fr vr milj. Rda Korsets Ungdomsfrbund arbetar enligt principen av unga, fr unga. Vi r unga mnniskor i Sverige som ser hur vrt agerande som organisation eller som unga konsumenter pverkar andra unga i vrlden. Vi vill att alla unga ska ha mjlighet till en trygg framtid, ngot som frnekas de som lever i fattigdom p grund av miljfrstring, konflikter eller naturkatastrofer. Vr policy fr hllbar utveckling r ett stt att i vrt vardagliga freningsliv frmja en social trygghet vrlden ver.

Hur ska vi arbeta med hllbar utveckling?

Vi arbetar med hllbar utveckling p tv stt. Det ena sttet r att genom vissa verksamheter sprida information och pverka individer, i synnerhet ungdomar, men ven andra aktrer i samhllet om hur de kan bidra till en mer hllbar utveckling. Det andra sttet r genom vrt eget interna agerande i organisationen. Policyn fr hllbar utveckling beskriver hur vi bde p den lokala och frbundsgemensamma nivn ska tnka kring detta. P alla arrangemang p frbundsgemensam niv informerar vi om vr hllbarutvecklingspolicy i anmlningsformulret. De val vi gr idag kan gra skillnad fr vad som kommer att hnda med vrlden i framtiden. Rda Korset r en stor organisation, dr frivilliga i sitt engagemang och anstllda i sitt arbete gr mnga inkp och resor. Om alla i organisationen tnker p konsekvenserna av sina val kan vi gra stor skillnad. Frivilliga och anstllda inom Rda korsets ungdomsfrbund ska drfr inom ramen fr verksamheten handla medvetet, resa miljmedvetet och frska pverka i samhllet.

Att handla medvetet

Vi tar vrt ansvar genom att kpa varor och tjnster som tar hnsyn till sociala och miljmssiga aspekter. Men det stannar inte bara vid inkp. Hur vi anvnder varan och vad vi gr med den nr den r frbrukad r ocks viktiga aspekter. Idag finns det mnga svra val att gra om man vill konsumera hllbart. Rda Korsets Ungdomsfrbund r medlemmar i Fairtrade Sverige. Fairtrade-mrkningen garanterar att produkten uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna. Detta r ett exempel p varor som bidrar till en hllbar utveckling.

20

Vilket val av produkt som r bst fr miljn r inte alltid ltt att veta men Rda Korsets Ungdomsfrbund uppmuntrar medlemmar och lokalfreningar att handla produkter som har en trovrdig miljmrkning. Vi avstr ocks i mjligaste mn frn livsmedel som inte lever upp till vr hllbarhetspolicy vid arrangemang i Svenska Rda Korsets regi. Detta r ngra exempel: Livsmedel som vi kper p frbundsgemensam niv, och i den mn det r mjligt ven p lokal niv, ska vara Fairtrade-mrkta eller ha motsvarande likvrdig mrkning om sdana alternativ finns. Livsmedel som vi kper p frbundsgemensam och lokal niv br ha s en liten miljpverkan som mjligt. P mten och utbildningar p frbundsgemensam och lokal niv ska vegetarisk mat serveras som huvudalternativ eftersom vegetarisk mat krver betydligt mindre energi och resurser att producera n ktt. Rengringsmedel och tvttmedel som vi kper ska vara miljmrkta. Nr vi kper till exempel datorer, papper och kontorsmaterial ska vi vlja miljmrkta och socialt hllbara alternativ om det finns. Vrt PR- och informationsmaterial, t.ex. t-shirts och broschyrer ska ven de vara producerade med hnsyn till miljn och de mnskliga rttigheterna. Fr att minska slseri br produkterna grna kunna anvndas i flera sammanhang, och vi tnker drfr igenom budskap p t-shirtar och tryckt material noga. Vi ska kllsortera avfall. Detta ska vara ett krav p den frbundsgemensamma nivn och p lokal niv s lngt det r mjligt. Vi strvar ocks efter att i s liten utstrckning som mjligt anvnda oss av engngsfrpackningar. Gamla datorer och kontorsmbler ska tervinnas eller teranvndas, inte slngas. Vad gller tjnster ska vi i frsta hand arbeta med fretag som sjlva gynnar en hllbar utveckling.

Att resa miljmedvetet

Resande pverkar miljn, och medlemmar i Rda Korsets Ungdomsfrbund reser mycket till och frn mten och arrangemang. Det r viktigt att resa p det stt som r bst fr miljn, s lnge inte priset blir allt fr hgt eller resan tar orimligt lng tid. Vi vljer enbart porrfria hotell/vandrarhem d vi menar att exploatering och objektifiering inte r frenligt med hllbar utveckling. I strsta mjliga utstrckning ska vernattningsstllet vara miljanpassat. Policyn fr

21

hllbar utveckling kompletteras av reseriktlinjer fr frivilliga som frbundsstyrelsen beslutar om varje r. Detta r ngra exempel: Vi ska alltid vlja att resa med tg svida kostnaden eller restiden inte blir orimlig P korta resor ska vi cykla, ka med kollektivtrafik eller samka nr det gr. Vi ska inte ka bil om det inte r ndvndigt. Vi ska vlja att ha telefonkonferens i stllet fr fysiskt mte d det r lmpligt/mjligt.

Att pverka i vrlden

Ungdomsfrbundet r en liten del av en stor organisation, men vi har goda mjligheter att pverka andra. Det r viktigt att vi utnyttjar dessa mjligheter. Vi kan pverka Svenska Rda Korset att ta strre ansvar fr hllbar utveckling, s att de till exempel ocks kper in produkter som tar hnsyn till milj och mnskliga rttigheter. Vi kan ocks i olika sammanhang belysa hur individen kan bidra till en hllbar utveckling genom sitt handlande. Detta r ngra exempel: Vi ska ha med oss vr policy fr hllbar utveckling i vra samarbeten, srskilt i samarbeten med Svenska Rda Korset. I offentlig debatt om hllbar utveckling samt i vr kontakt med andra organisationer och myndigheter ska vi belysa hur t.ex. miljproblem och en orttvis frdelning av resurserna hnger samman med fattigdom, handel, krig och brott mot mnskliga rttigheter.

22

3. Policy fr mngfald och tillgnglighet

Rda Korsets Ungdomsfrbund r en del av en vrldsomspnnande organisation. Inom denna organisation finns en hrlig mngfald av bakgrunder, drmmar, erfarenheter, personligheter och kunskaper. Denna mngfald gr Rda Korset till en stark och klok organisation och r ndvndig fr vr utveckling. Rda Korsets grundprinciper, srskilt humanitet och opartiskhet, innebr ett tagande att arbeta mot diskriminering och fr mngfald. Principen om opartiskhet har sin motsvarighet i artikel 2 i FN:s allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna som innebr ett frbud mot diskriminering. De mnskliga rttigheterna gller alla mnniskor utan undantag.

Vrderingar och definitioner

Mngfald innebr att vr organisation tar tillvara mnniskors kunskaper, frdigheter, erfarenheter och personligheter oavsett var de kommer ifrn. Det r viktigt att alla ska ses som individer och inte som representanter fr olika grupper. Mngfald innebr ocks en ppen och bejakande kultur inom alla omrden och p alla niver i organisationen. Vi arbetar aktivt fr att motverka alla former av negativ srbehandling och diskriminering.

Anvndningsomrde
Denna mngfalds- och tillgnglighetspolicy ska ses som en vgledning och ett verktyg frmst vad gller Rda Korsets Ungdomsfrbunds freningsarbete, aktiviteter och verksamheter. Mngfaldspolicyn ska vara ett styrinstrument fr alla de som delar Rda Korsets Ungdomsfrbunds grundlggande vrderingar och som nskar engagera sig som frivillig, frtroendevald eller r anstlld inom organisationen.

Drfr r mngfald viktigt fr Rda Korsets Ungdomsfrbund

kad mngfald inom Rda Korsets Ungdomsfrbund r strategiskt viktigt fr att vi ska kunna n vra ml. Detta d det r en frutsttning fr att arbetet ska kunna utg frn de behov som mnniskor upplever i samhllet, samt fr att Rda Korsets Ungdomsfrbund ska kunna vara en arena fr mnniskors engagemang och delaktighet. Mngfald r ven en frutsttning fr att Rda Korsets Ungdomsfrbund ska vara tillgngligt fr alla mnniskor i Sverige. Genom kad mngfald inom organisationen kan vi ocks tillg mnniskors olika erfarenheter och bakgrunder.

Vrt ml med arbete fr mngfald

Rda Korsets Ungdomsfrbund vill vara en vlkomnande och medmnsklig organisation, dr alla mnniskor, utan tskillnad, ska f std och kunna bidra med sitt engagemang.

23

Genom att aktivt verka fr att mngfalden ska f utrymme inom vr organisation, bidrar vi till att minska segregation och utanfrskap och till att ka integrationen mellan mnniskor i samhllet. Vi vill inte bara spegla samhllet utan ocks aktivt pverka samhllsutvecklingen. Rda Korsets Ungdomsfrbunds ml med mngfaldsarbetet r att eliminera diskriminering och bidra till lika rttigheter och mjligheter fr alla mnniskor genom en kultur dr personliga olikheter bidrar till organisationens och individens utveckling. Rda Korsets Ungdomsfrbund ska vara ett fredme i samhllet genom vrt mngfaldsarbete.

S hr ska vi arbeta
1. Varje mnniska som sker Rda Korsets Ungdomsfrbunds std eller vill bidra med sitt engagemang ska bemtas med respekt och vrdestts som en aktiv aktr. Mlgruppen fr en verksamhet ska ses som potentiella frivilliga och uppmuntras att engagera sig som ledare. Vi ska tro p individer, lta dem ta ansvar och genomfra egna ider. 2. Vi ska medverka till kad samhllsgemenskap genom att vara en vlkomnande och medmnsklig mtesplats i lokalsamhllet. 3. Vi ska frmedla trovrdiga och respektfulla bilder och budskap som inte frringar, marginaliserar eller krnker mnniskor. Vi vill lyfta fram det fantastiska med mngfald. 4. Vi ska hja kompetensen och kvalitn i verksamheten genom att se, frst, vrdestta och tillvarata individens olika erfarenheter och kunskaper i vr verksamhetsplanering och rekrytering. Vi behver ocks ha en bredd p vra verksamheter s att olika intressen och bakgrunder kan komma till nytta. En frivillig ska t.ex. ha mjlighet att delta i verksamhet i sitt lokalomrde ven om denne pratar annat sprk n svenska.

Ansvar
Det yttersta ansvaret fr att policyn efterlevs ligger p frbundsstyrelsen. Det r dock alla frtroendevaldas, frivilligledares, och medarbetares ansvar att se till att mngfaldspolicyn fljs. De frivilliga ansvarar fr att mngfaldsarbetet levandegrs i verksamheterna.

Tillgnglighet
Hga ml inom mngfald stller ocks krav p oss som organisation fr hur vi rent konkret kan arbeta fr att mnniskor ska knna sig inkluderade. Tillgnglighet r drfr en frutsttning fr att uppn mngfald inom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Denna text finns som std fr att medlemmar och personal ska kunna utforma verksamheter och arrangemang p ett tillgngligt stt.

Definition
Med tillgnglighet inom Rda Korsets Ungdomsfrbund menar vi: Att alla i Rda Korsets Ungdomsfrbunds samtliga arrangemang ska kunna delta p lika villkor.

24

Verksamhet
Rda Korsets Ungdomsfrbunds information, utbildningar, seminarier, rsmten, verksamhet eller liknande p alla niver inom organisationen ska alltid strva efter tillgnglighet enligt ovanstende definition. Fr att skapa tillgnglighet mste vi allts titta nrmare p fljande inom vr organisation: Verksamheten Informationen Lokalerna Nr vi jobbar fr tillgngliga verksamheter, information och lokaler ska vi i all planering och allt genomfrande utg ifrn att alla mnniskor r olika med olika frutsttningar, behov och nskeml. Vi ska synliggra och tgrda de hinder som eventuellt finns fr att alla ska kunna delta i verksamheten, samt se till att inte nya hinder uppstr. Grundtanken i detta r att skapa verksamhet dr alla kan vara med.

Vi kan konkret jobba fr tillgnglighet genom att exempelvis se till att:

inbjudan fr ett arrangemang r skrivet s att alla knner sig vlkomna lokalerna alltid kan anpassas och gras tillgngliga vid behov, exempelvis vara tillrckligt rymliga s att man ska kunna manvrera en rullstol eller ha de verktyg som krvs fr tillfllet. innehllet i vra arrangemang alltid kan anpassas vid behov vra texter r lttlsta utifrn dess mlgrupp eventuella externa arrangrer r medvetna och informerade i dessa frgor layouten i vr information r tydlig och ger bsta mjliga lsbarhet vr information finns i flera alternativa format, exempelvis bde digitalt och i tryckt form

25

4. Policy fr valberedning och valfrfarande

Olika organisationer ser p val, rsmten, demokrati och inflytande p olika stt. Denna policy syftar till att tydliggra hur Rda Korsets Ungdomsfrbund ser p valberedning, personval och valberedningens arbetsformer. Policyn avser valberedningen p frbundsgemensam niv, men kan ven fungera rdgivande fr den lokala nivn. Valberedningens tillsttning, sammansttning och uppdrag regleras ocks i Rda Korsets Ungdomsfrbunds stadgar.

Valberedningens vergripande uppdrag

Valberedningens uppgift r enligt stadgarna att ta fram frslag p lmpliga personer fr frtroendeuppdrag p den frbundsgemensamma nivn fr att ombuden ska ha ett s vl frberett frslag som mjligt att besluta om p Riksrsmtet.

Mlet fr valberedningen r att, som en del av ett helhetsfrslag, presentera en kandidat till varje valbar post i ledningen fr organisationen, inklusive valberedningsposter samt posten som verksamhetsrevisor Detta fr att mildra de negativa effekterna av personvalskampanjer med fokus p individerna snarare n gruppen och organisationen som helhet. Valberedningen kan i srskilda fall presentera flera alternativa kandidater till frbundsordfrande, d organisationen str infr ett vgskl mellan strategiska inriktningar och kandidaterna representerar tydliga alternativ.

Valberedningens sammansttning
Valberedningen leds av en ordfrande, och ska vidare vara sammansatt p ett stt som mjliggr ett brett perspektiv och givande diskussioner. Exempelvis br bostadsort, styrelseerfarenhet (bde mycket och lite erfarenhet r ndvndigt) och tid i organisationen (bde nya och gamla) vara en grund fr sammansttningen.

Valberedningens arbetsformer
Utver vad som regleras i stadgarna och denna policy vljer varje valberedning sina egna arbetsformer. Till valberedningens frfogande ska ven finnas riktlinjer och en introduktion till uppdraget. I vrigt grundar valberedningen sitt arbete p: Tystnadsplikt och sekretess (ej juridisk) bde under och efter avslutat uppdrag Att deltaga p introduktionskurs fr valberedningen Att tnka strategiskt och lngsiktigt kring organisationens ledning

26

 Att intervjua sittande frbundsstyrelse om sammansttning, brister, styrkor och behov i styrelsen Att ta fram kravprofiler p samtliga valbara poster Valberedningen ska nr de arbetar fram sitt frslag strva efter ett mngfaldstnkande som speglar bde samhllet och den egna organisationen. Detta ska vgas emot att ka p stereotypa frestllningar om egenskaper utifrn tillhrigheter till kategorier Att ta in nomineringar p personer under hela ret samt att sjlva ska lmpliga kandidater internt och externt Att flja upp samtliga nomineringar som inkommer till valberedningen Att informera alla kandidater gllande mottagning av nominering, intervjukallelse, samt valberedningens urval av nomineringar till Riksrsmtet Valberedningen informerar alla nominerade om mjligheten att stlla upp som fristende kandidat till valberedningens frslag och hur man gr tillvga Att i god tid kommunicera med lokalfreningar och andra organisationer om hur valprocessen ser ut Att intervjua nominerade personer systematiskt och grundligt fr att kunna mta de behov som identifierats Mtet med den nominerade personen ska prglas av msesidighet d det ska vara ett tillflle fr henne eller honom att stlla sina frgor och valberedningen ska i sin tur ge information om frvntningar p posten, tiden uppdraget frvntas ta med mera

Om tystnadsplikten
Fr valberedningen gller tystnadsplikt (ej juridisk) fr all information som framkommer under mten, intervjuer, interna samtal eller liknande. Tystnadsplikt gller ven efter avslutat uppdrag. Frgan om tystnadsplikt ska tas upp p frsta mtet som valberedningen har och alla i valberedningen ska vara medvetna om att tystnadsplikten mste respekteras fr att som valberedning upprtthlla frtroendet i organisationen och gra ett bra jobb. vriga i organisationen uppmanas respektera att valberedningen inte fr lmna ut uppgifter och br drmed avhlla sig frn att frga om information som valberedningen inte fr lmna ut.

ppenhet i valprocessen
Valberedningen har ett stort demokratiskt ansvar och det r drfr viktigt att valberedningen ppet redovisar sitt arbetsstt (utan att bryta tystnadsplikten), och vljer sina arbetsformer p ett stt som gr att medlemmarna frstr hur de ska g tillvga fr att kontakta valberedningen, nominera kandidater och kandidera. Redan under hsten br valberedningens arbete ha

27

kommunicerats ut i freningarna. I handlingarna till Riksrsmtet ska valberedningen tydligt redovisa tankarna bakom sitt frslag, till exempel vilken kompetens som frbundsstyrelsen frlorar genom avgende ledamter och hur det nya frslaget kommer att fylla organisationens och styrelsens behov. Valberedningen ska ocks i riksrsmteshandlingarna redovisa hur gruppen har arbetat under ret s att ombuden fr kunskap om hur det slutliga frslaget tagits fram. Det ska ven tydligt framg i riksrsmteshandlingarna totala antalet personer som skt till ngon av de valbara posterna p frbundsgemensam niv, deras medellder och regionstillhrighet samt antalet personer som deltagit p en intervju med valberedningen. P Riksrsmtet ansvarar valberedningen fr att presentera och motivera sitt frslag infr plenum, svara p frgor kring frslaget och arbetet under ret. Valberedningen plderar fr sina kandidater utan att prata om varfr andra inte br vljas.

Att stlla upp som fristende kandidat

De kandidater som valberedningen inte vljer att g vidare med som en del av sitt frslag, men som likvl vill stlla upp som valbara alternativ till Riksrsmtet, ska ven de f tillgng till visst utrymme i handlingarna i form av en skriftlig presentation. Valberedningen ansvarar fr att dessa kandidater fr information om detta samt hur texten ska utformas. Att stlla upp som fristende kandidat till valberedningens frslag under riksrsmtet r sjlvklart tilltet och uppmuntras inom tidsramen fr nomineringsstoppet. Valberedningen gr dock ingen bedmning av nytillkomna kandidater och kommenterar normalt heller inte dessa.

Det praktiska frfarandet under Riksrsmtet

Ansvaret fr planeringen av det praktiska kring val, utfrgningar, omrstningsfrfarande under Riksrsmtet med mera ligger p frbundsstyrelsen och de som ansvarar fr planeringen av mtet. Sjlva valfrfarandet samt mtesformer fr Riksrsmtet regleras i arbetsordningen som mtet beslutar om varje r. Under Riksrsmtet r det presidiets uppdrag och ansvar att leda utfrgningar, plderingar och diskussioner i plenum kring val. Presidiet ansvarar ocks fr att dessa diskussioner blir relevanta, konstruktiva och hlls i en positiv och god ton utan krnkande personangrepp. Andra i organisationen uppmanas ocks att anvnda sig av positiv pldering, dvs. pldera fr sina kandidater snarare n varfr andra kandidater inte br vljas. Kandidater br nrvara p riksrsmtet. Alla kandiderande skall erbjudas mjlighet att bli utfrgade under riksrsmtet. Om en kandidat mot all frmodan ej kan nrvara p riksrsmtet skall denne, med hjlp av tekniska lsningar, erbjudas mjlighet att utfrgas p distans.

28

Dokumentation och verlmning av uppdraget

Valberedningens ordfrande ansvarar fr att se till att ngon ur valberedningen dokumenterar alla mten och beslut som tagits, samt att detta verfrs vidare till den nstkommande valberedningen. Innan den avgende valberedningen avgr r den ansvarig fr att verlmna samtliga relevanta dokument till ansvarig fr valberedningsintroduktionen.

29

5. Tystnadspolicy
Detta r Rda Korsets Ungdomsfrbunds tystnadspolicy. Tystnadspolicyn finns till fr att underltta fr Rda Korsets Ungdomsfrbunds frivilliga som i verksamheterna mter barn och unga och tar del av deras personliga livshistoria och levnadsfrhllanden. Alla aktiva som arbetar med barn eller ungdomar ska informeras om tystnadspolicyn.

Definitioner
Fr myndigheter och andra offentliga verksamheter, ssom hlso- och sjukvrd, socialtjnst och skola, finns lagar gllande tystnadsplikt och sekretess. Dessa gller inte frivilligorganisationer som Rda Korsets Ungdomsfrbund. Vi vljer istllet att formulera vr egen tystnadspolicy. Tystnadsplikt och sekretess r ocks starkt kopplat till skyldighet att anmla. Personer som professionellt arbetar med barn och unga har enligt socialtjnstlagen skyldighet att anmla till socialtjnsten om det finns misstanke att ett barn eller en ungdom under 18 r far illa. Dremot omfattas ideella organisationer endast av de rekommendationer som gller allmnheten: Var och en som fr knnedom om ngot som kan innebra att socialnmnden behver ingripa till ett barns skydd br anmla detta till nmnden. (Socialtjnstlagen 2001:453, 14 kap. 1) Detta motiveras med att det mste finnas forum i samhllet dit unga kan vnda sig utan rdsla fr att de uppgifter som de lmnar ska lmnas vidare till olika myndigheter.

S hr ska vi arbeta
Varje frivillig i Rda Korsets Ungdomsfrbund r bunden av en moralisk tystnadsplikt som innebr att vi inte frmedlar vidare nr vi fr ta del av kring en enskild individs livshistoria eller levnadsfrhllanden. Tystnadspolicyn gller ven efter att man slutat att vara aktiv inom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Varje verksamhet tar sjlv stllning till om tystnadspolicyn ska uppmrksammas vidare och regleras i en skriftlig frbindelse mellan verksamhetsledare eller freningsstyrelse och den frivilliga. Detta rekommenderas i verksamheter som ofta mter barn och unga i utsatta situationer. Om en person bryter mot tystnadspolicyn medfr detta omedelbar avstngning frn verksamheten. Beslut om avstngning fattas av freningsstyrelse eller av frbundsstyrelsen. Vi kan och br anvnda oss av information och statistik frn vra verksamheter i vr externa kommunikation fr att lyfta samhllsfrgor, ptala missfrhllanden och driva opinionsbildning i det svenska samhllet. Nr vi gr s ska uppgifterna vara avidentifierade och inte g att spra till individer.

30

Anmlan om missfrhllanden
Vr styrka som ideell organisation r att de barn och unga vi mter ska kunna bertta om sina problem fr oss utan att vara rdda fr att informationen frs vidare. Om vi i vr verksamhet mter barn som far illa ska anmlan till socialtjnsten drfr alltid gras i samfrstnd med den drabbade. Man br alltid vara tv personer som beslutar att gra en anmlan och det br alltid ske i samrd med frtroendevald. Kontakt ska ven tas med berrd personal p Rda Korsets Ungdomsfrbund innan anmlan grs. Varje gng en anmlan grs ska en uppfljning ske och rapporteras till frbundsstyrelsen. Den frivillige uppmuntras att vid behov ta kontakt med passande person eller instans utanfr Ungdomsfrbundet fr rdgivning eller information. I de verksamheter dr barnet eller ungdomen r anonym i relation till den frivillige har vi inte mjlighet att anmla eventuella missfrhllanden. Det vi d kan gra r att hnvisa personen att sjlv ta kontakt med andra instanser med anmlningsskyldighet, till exempel skolsjukskterska, kurator eller hnvisa direkt till nrmsta socialtjnst.

Tystnadspolicyn gller inte

Tystnadspolicyn gller inte vid interna samtal inom verksamhetsgruppen eller vid handledningssituationer. Dessa samtal ska ske respektfullt och i lmpliga slutna sammanhang, inte p offentliga platser eller med obehriga personer. Tystnadspolicyn gller inte krnkningar som begs av frivilliga inom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Detta anmls alltid till polisen.

31

6. Alkoholpolicy
Rda Korsets Ungdomsfrbund tycker det r problematiskt att aktiviteter knutna till alkohol utestnger de som av olika anledningar inte vill dricka eller enligt lag inte tillts. Med detta som bakgrund har vi en policy som beskriver hur vi ska tnka nr vi str som vrdar fr arrangemang. Denna policy gller p bde frbundsgemensam och lokal niv.

Detta r Rda Korsets Ungdomsfrbunds alkoholpolicy

Vi kper aldrig alkohol fr Rda Korsets Ungdomsfrbunds pengar. Aktiviteter anordnade av Rda Korsets Ungdomsfrbund ska vara fria frn alkohol. Detta innebr att ingen alkohol fr frtras av deltagare under utbildning, mte eller annan liknande aktivitet som arrangeras av Rda Korsets Ungdomsfrbund, detta innefattar svl utbildningar och mten p frbundsgemensam niv som lokala utbildningar, verksamheter, styrelsemten eller kick-off mten. ven gemensamma kvllsaktiviteter som anordnas av Rda Korsets Ungdomsfrbund ska vara fria frn alkohol. Om Rda Korsets Ungdomsfrbund deltar p arrangemang som arrangeras av andra eller samarrangeras med andra organisationer gller alkoholpolicyn fr de som representerar Rda Korsets Ungdomsfrbund. Dock kan dessa arrangemang ga rum p platser och i sammanhang dr alkohol kan frekomma, men Rda Korsets Ungdomsfrbund ska i strsta mjliga mn strva efter att ven samarrangemang ska vara alkoholfria. Arrangrerna ska i denna anda prioritera att planera kvllsaktiviteter (alkoholfria sklart) dr alla knner sig vlkomna och dr det finns utrymme fr olika aktiviteter. De kvllsaktiviteter som planeras ska strcka sig ver strsta delen av kvllen, s att detta blir den naturliga samlingspunkten fr alla deltagare p arrangemanget. Rda Korsets Ungdomsfrbund r ibland ven arrangr fr arrangemang som inte endast riktar sig till vra medlemmar. Vid dessa arrangemang ska vi stlla samma krav p oss som arrangr. Utanfr schemalagda aktiviteter gller eget ansvar. Om en deltagare bryter mot alkoholpolicyn under aktivitet arrangerad av Rda Korsets Ungdomsfrbund ska arrangren skicka hem deltagaren p deltagarens egen bekostnad. Detta gller ven i det fall en person intagit alkohol utanfr de schemalagda aktiviteterna och p grund av detta inte kan delta p det stt som frvntas av deltagarna. D medlemmar representerar Rda Korsets Ungdomsfrbund p utbildning, mte eller annan liknande aktivitet anordnade av annan arrangr ska de strva efter att flja alkoholpolicyn. Om man nd vljer att i detta sammanhang dricka alkohol ska man ha i tanke att man representerar Rda Korsets Ungdomsfrbund och man ska handla p sdant stt s att Ungdomsfrbundets anseende inte kan skadas. Den som ansvarar fr en aktivitet i Rda Korsets Ungdomsfrbund ansvarar ocks fr att informera om alkoholpolicyn. Alkoholpolicyn gller svl i Sverige som utomlands.

32

7. Policy fr arvodering av frbunds ordfrande i Rda Korsets Ungdoms frbund

1. Ideologisk grund fr arvodering av frbundsordfrande
Del 1 utgr grunden fr hur Rda Korsets Ungdomsfrbund ser p arvodering av frbundsordfrande i frhllande till frivillighet. Rdakorsrrelsens grundprincip frivillighet Rdakorsrrelsens arbete vgleds av sju grundprinciper. Frivillighet r en av dem och innebr att Rda Korset ger hjlp frivilligt och osjlviskt. Med osjlvisk hjlp menas att vi som r engagerade i Rda Korset inte har ngra egna intressen att tillgodose. Rda Korsets Ungdomsfrbunds verksamhet bygger p unga mnniskors ideella engagemang och det arbete som frivilliga utfr. I enlighet med Ungdomsfrbundets ndaml ska det som frivilliga gr i vrt namn lindra och frhindra mnskligt lidande, skapa respekt fr mnniskovrdet, frmja msesidig frstelse och vnskap samt verka fr samarbete och varaktig fred mellan mnniskor. Utgngspunkten fr det frivilliga engagemanget r att det r ideellt. Det innebr att frivilliga och frtroendevalda inte erstts med arvode fr den tid de lgger p Rda Korsets Ungdomsfrbunds verksamhet. Dremot har man rtt till ersttning fr vissa av sina omkostnader och till std och utbildning fr sitt uppdrag. En stark ideologisk nrvaro internt och externt Frbundsordfrande r ytterst ansvarig fr Rda Korsets Ungdomsfrbunds frbundsgemensamma verksamhet. Frbundsordfrande vljs av medlemmarna p Riksrsmtet och leder organisationen och frbundsstyrelsen mellan Riksrsmten. S som uppdraget som frbundsordfrande ser ut idag r det s omfattande i tid att det krver att en person har det som sin huvudsakliga sysselsttning. Rda Korsets Ungdomsfrbunds frbundsordfrande frutstts avst frn inkomster frn annat frvrvsarbete och stta organisationens intressen frmst. Syftet med att arvodera frbundsordfrande r att tillfra resurser till Rda Korsets Ungdomsfrbund. Genom en ordfrande som har tid och mjlighet att ha kontakt med lokalfreningar och medlemmar skerstller Rda Korsets Ungdomsfrbund en stark ideologisk nrvaro och lnk mellan medlemmarnas vilja och frbundsstyrelsens arbete. P grund av uppdragets omfattning och krav r drfr uppdraget som frbundsordfrande heltidsarvoderat. Uppdraget kan drmed inte direkt jmfras med andra frtroende- eller

33

frivilliguppdrag inom organisationen. Frbundsordfrande omfattas i vrigt av Rda Korsets Ungdomsfrbunds frivilligpolicy. Frbundsordfrandes uppdrag Frbundsordfrande ansvarar fr att fullgra de uppdrag och uppgifter Riksrsmtet respektive frbundsstyrelsen tilldelar denna. Frbundsstyrelsen faststller rligen en uppdragsbeskrivning fr frbundsordfranden som baseras p verksamhetsinriktningen och humanitrpolitiska programmet. Frbundsordfrande leder frbundsstyrelsens arbete och planerar fr Rda Korsets Ungdomsfrbunds lngsiktiga och strategiska utveckling. Frbundsordfrande utgr en sammanhllande kraft i vr demokratiska medlemsorganisation och ska genom en god kontakt och regelbundna ideologiska samtal med medlems- och frivilligorganisationen arbeta fr den lngsiktiga utvecklingen av Rda Korsets Ungdomsfrbund. Frbundsordfrande verkar ocks inom sitt uppdrag fr en god nrvaro och representation gentemot Svenska Rda Korsets frivillig- och frtroendeorganisation.

2.

Ramar fr arvodering av frbundsordfrande

Del 2 utgr de praktiska ramarna fr arvoderingen och fastslr villkor fr och niv p arvodet. Om uppdraget som frbundsordfrande Frbundsordfrande har ett heltidsarvoderat frtroendeuppdrag. Arvodering omfattas inte av lagstiftning om arbetstid, anstllningstrygghet eller kollektivavtal. P arvodering dras inkomstskatt enligt gllande skattetabell. Frbundsordfrande r i princip alltid i tjnst och frvntas ha en hg tillgnglighet fr medlemmar, frbundsstyrelsen, generalsekreteraren, Svenska Rda Korset och allmnheten. Detta innebr oreglerad arbetstid, vilket inkluderar kvll och helger, dr frbundsordfranden mste utg ifrn organisationens och frbundsstyrelsens behov. Frbundsordfrande har inte rtt till de ersttningar som anstlld tjnsteman har vilket exempelvis kan vara semesterersttning. Beslut om arvoderingar Riksrsmtet fattar beslut om arvodering av frbundsordfrande samt ramar fr detta p frslag frn frbundsstyrelsen eller frn medlem. I samband med att styrelsen lgger frslag om trerig verksamhetsinriktning och humanitrpolitiskt program till Riksrsmtet lgger styrelsen ocks fram frslag om arvodering av frbundsordfrande. Frbundsstyrelsen ger utver detta rtten att ven vid andra tillfllen, om behov finns, lgga frslag om arvoderingar till Riksrsmtet. Medlemmar har rtt att motionera i frgan om arvoderingar till varje Riksrsmte.

34

Arvoderingsniv Arvoderingen ska st i relation till det ansvar och de krav som uppdraget som frbundsordfrande innebr samt tcka levnadsomkostnader fr en sklig levnadsstandard. Frbundsordfranden fr drfr ett rsarvode 6,5 prisbasbelopp varav en tolftedel betalas ut varje mnad. Med 2012 rs prisbasbelopp innebr det ett arvode till frbundsordfrande p 23 883 kr i mnaden innan skatt. Fr att skerstlla frutsgbarhet fr den individ som fr arvode ska inte arvodesutvecklingen vara negativ. Arvoderingsnivn justeras drfr inte nert om prisbasbeloppet frndras negativt, utan arvodet kvarstr vid den tidigare hgre nivn. Arvoderingsnivn ligger fast ven om frbundsordfrandes uppgifter och ansvar frndras tillflligt till exempel om frbundsordfrande behver trda in i generalsekreterarens stlle. Tjnstepension Frbundsordfrande fr tjnstepension enligt samma villkor som anstllda tjnstemn p Rda Korsets Ungdomsfrbund. Om ordfrande avgr eller avstts eller om Riksrsmtet snker arvodet Om frbundsordfranden blir avsatt av Riksrsmtet under mandatperioden utgr tre mnaders arvode frn dess att beslut om avsttning fattas. Ordfranden fr d arvode p den redan gllande arvodesnivn under dessa tre mnader. Om frbundsordfrande vljer att avg innan slutfrd mandatperiod hlls arvode inne med omedelbar verkan frn den dag ordfrande meddelat sin avgng. Om Riksrsmtet snker arvodet med mer n 20 procent under sittande frbundsordfrandes mandatperiod eller vid omval fr ordfranden arvode p den tidigare hgre nivn under en vergngsperiod p tre mnader. Syftet med detta r att ordfranden ska ges mjlighet att gra de omstllningar som krvs fr att ekonomiskt kunna frsrja sig. verlmning till ny frbundsordfrande Avgende frbundsordfrande frvntas dokumentera sitt arbete och frbereda en verlmning till inkommande frbundsordfrande. verlmningen sker under en mnad. Avgende frbundsordfrande fr arvodering p samma villkor som i frtroendeuppdraget ven under verlmningen. Utlgg i uppdraget Fr utlgg inom uppdraget, samt resor, kost och logi erstts frbundsordfrande i enlighet med Rda Korsets Ungdomsfrbunds riktlinjer fr frtroendevalda och frivilliga p frbundsgemen-

35

sam niv. Frbundsstyrelsen faststller riktlinjerna varje r vid sitt frsta ordinarie styrelsemte efter Riksrsmtet. Arbetsmilj och frebyggande av sjukdom Frbundsstyrelsen ansvarar fr att lpande flja upp ordfrandens arbete och skerstlla en god arbetsmilj. Rda Korsets Ungdomsfrbund str fr inkp och underhll av de arbetsverktyg som krvs fr att frbundsordfrande ska kunna utfra sitt uppdrag p ett bra stt samt ha en god fysisk och psykosocial arbetsmilj. Fr att frebygga sjukdom och arbetsskador fr frbundsordfrande friskvrd p samma villkor som anstllda tjnstemn p Rda Korsets Ungdomsfrbund. Arvodering av andra i frbundsstyrelsen Nr frbundsordfrande r frnvarande en lngre tid, till exempel vid sjukskrivning, har frbundsstyrelsen mjlighet att arvodera i frsta hand vice ordfrandena eller annan ledamot i ordfrandens stlle fr att utfra ordfrandes uppgifter. Beslutet ska fattas av frbundsstyrelsen och protokollfras. Eventuell arvodering fr inte verstiga Riksrsmtets beslutade ramar och ska st i relation till den uppskattade tidsomfattningen fr de uppgifter som delegeras till personen. Om ngon annan n frbundsordfrande ska arvoderas ska det finnas srskilda skl fr det, som frbundsstyrelsen ska presentera och motivera vid nsta Riksrsmte. vriga rutiner och villkor Frbundsstyrelsen ansvarar fr att faststlla vriga rutiner och riktlinjer vad gller arvodering och villkor fr frbundsordfrandes uppdrag.

36

Proposition 2 - medlemsavgift
MEDLEMSAVGIFT
Medlemsavgiften i Rda Korsets Ungdomsfrbund tycker frbundsstyrelsen ska spegla den mlgrupp organisationen vnder sig till unga mnniskor. En lg medlemsavgift kar mjligheterna fr fler unga i olika ldersgrupper att vara medlemmar i Ungdomsfrbundet. Drfr vill vi att medlemsavgiften ven under 2014 ska vara 50 kronor. Frbundsstyrelsen vill att hela medlemsavgiften ska fortstta g till lokalfreningen. Medlemsavgifter r ett bra stt fr lokalfreningen att f in extra intkter till att driva sin verksamhet. Det r lokalfreningen som gr det mesta jobbet fr att vrva medlemmar och drfr r det ni som ska f hela intkten.

Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet:

Att Att medlemsavgiften fr r 2014 faststlls till 50 kr hela summan tillfaller lokalfreningen

37

Motion 1
Motion om ndring av Vlj Sprk-knappen p RKUFs hemsida till Language
Vi i RKUF Vxj Styrelse anser att vi mste jobba mer med integration inom frbundet och ska drfr ha tydliga och ppna kommunikations kanaler gentemot alla mnniskor oavsett sprkkunskaper. Vlj Sprk kan gra det svrt fr icke svensktalande och lokalisera var de kan byta sprk till engelska.

Vi yrkar darfor: Att Vlj Sprk-knappen byts ut mot Language p Roda Korets Ungdomsforbunds hemsida. Styrelsen i RKUF Vaxj Vaxjo lokalforening har pa sitt mote den 9/4 2013 beslutat att stalla sig bakom motionen. Sophie Gripenberg, Ordfrande fr Rda Korsets Ungdomsfrbund Vxj Medlemsnr: 6397945

38

Motionssvar motion 1
Svar till motion om sprkknappen p Rda Korsets ungdomsfrbunds hemsida
Motionrerna menar att vi br jobba med integration inom organisationen och br drfr ppna upp vra informations kanaler till alla oavsett sprkkunskap och vill drfr att sprk knappen som vi har p hemsidan byts ut mot language Rda Korsets ungdomsfrbund ska vara tillgngligt fr alla oavsett sprkkunskap. Vi jobbar aktivt med att f vr hemsida att bli mer tillgnglig och ett led i det har varit att man kan hitta all information p hemsidan ven p engelska. Sjlvklart br sprk knappen bytas ut mot language s att engelsksprkiga beskare enkelt ska kunna navigera sig. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet: Att bifalla motionen

39

Motion 2
Motion om marknadsfringsmaterial och utbildningar p engelska.
Vi i RKUF Vxj Styrelse anser att vi mste jobba mer med integration inom frbundet och anser drfr att det ska vara enkelt fr lokafreningarna att anvnda befintligt material fr att kommunicera till alla mnniskor oavsett om de kan svenska eller inte. Det finns en stor efterfrgan p frivilliga som ej kan svenska och drfr vill vi att de knner sig lika inkluderade, att delta i utbildningar r drfr viktigt fr att lra sig mer om RKUF och knna sig delaktig i RKUFs arbete.

Vi yrkar darfor: Att material som gr att f tillgng till central och utbildningar som anordnas av konsulenter lokalt och regionalt ska kunna hlla p engelska. Styrelsen i RKUF Vaxjo Vaxjo lokalforening har pa sitt mote den 9/4 2013 beslutat att stalla sig bakom motionen. Sophie Gripenberg, Ordfrande fr Rda Korsets Ungdomsfrbund Vxj Medlemsnr: 6397945

40

Motionssvar motion 2
Svar till motion om marknadsfringsmaterial och utbildningar p engelska
Motionrerna anser att vi br jobba mer med integration inom organisationen och anser drfr att vi br ha kommunikations och utbildningsmaterial tillgngligt ven p engelska. Motionrerna har identifierat att det finns en stor efterfrga bland icke svensktalande och anser att detta skulle vara mycket mer inkluderande. Motionrerna vill drfr att allt material som anvnds till utbildningar p regional och lokal niv ska ven finnas p engelska. Under hsten 2012 och vren 2013 har vr likabehandlingsgrupp sett ver hur vr organisation ska jobba mot att vara mer inkluderande. Detta arbete kommer sedan att presenteras och ligga till grund fr en likabehandlingsplan som organisationen ska jobba utifrn. I detta arbete kommer tillgnglighet i form av sprk ven att behandlas. Vi kan redan idag erbjuda vr ideologiutbildning p engelska och Frbundsstyrelsen anser att detta har varit ett viktigt steg d denna utbildning handlar om vra grundfrgor och vrderingar. Frbundsstyrelsen anser att vi i dagslget br vnta p likabehandlingsplanen och utifrn den se ver vilka utbildningar/material eller verksamheter som skulle kunna vara p andras sprk. Om vi ska sikta mot att vara mer tillgngliga mste vi gra en strukturerad versyn av detta, dels fr att hitta de mest relevanta delarna men ocks s att vi r skra p att vi lgger vra resurser p rtt saker.

Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet:

Att avsl motionen till frmn fr Att ge Frbundsstyrelsen i uppdrag att utifrn likabehandlingsplanen se ver vilket material eller utbildningar som r relevanta fr versttning till fler sprk.

41

Motion 3
Motion om ndring i det humanitrpolitiska programmet
Bakgrund I det humanitrpolitiska programmet listas Rda Korsets Ungdomsfrbunds viktigaste frgor. En av dessa berr jmlik vrd och skola fr alla: Alla barn och unga i Sverige ska garanteras mnskliga rttigheter, ssom trygg sjukvrd och skolgng, oavsett om de har legal rtt att uppehlla sig i Sverige eller inte. Vi vill problematisera ordvalet legal. Genom att skriva legal rtt kriminaliserar en mnniskor eftersom motsatsen till legal r illegal. Illegal r ett ord som dessutom anvnds av hgerextrema och frmlingsfientliga grupper. Vidare kan det ifrgasttas vem som bestmmer om en mnniska r legal eller illegal. Migrationsverket r den myndighet som beslutar om en mnniska ska f uppehllstillstnd eller inte. Migrationsverket har frn bland annat Rda Korset ftt kritik fr att asylprocessen inte r rttssker. Att anvnda frasen legal rtt att uppehlla sig i Sverige innebr att legitimera Migrationsverkets arbete eftersom det r dem som beslutar om en person ska f stanna i Sverige eller inte. Vi menar att pappersls r ett bttre uttryck. Detta eftersom en d inte lgger vikt vid Migrationsverkets beslut och inte kriminaliserar mnniskor. Med pappersls menas: en person som saknar uppehlls- eller arbetstillstnd, inte har visum och inte aktuellt r asylskande eller har ftt avslag p sin asylanskan. Vi yrkar drfr att: Att Att frasen legal rtt att uppehlla erstts med ordet pappersls. stndpunkten drfr skrivs om till Alla barn och unga i Sverige ska garanteras mnskliga rttigheter, s som trygg sjukvrd och skolgng, oavsett om de r papperslsa eller inte Rda Korsets Ungdomsfrbund aldrig ska anvnda frasen legal rtt, utan alltid pappersls

Att

Rda Korset Ungdomsfrbund Malmstyrelsen genom ledamot Camilla Landin samt Diana Iskra, medlem i Malmfreningen Sanna Kyllsen, medlem i Malmfreningen

42

Motionssvar motion 3
Svar till motion om ndring i det humanitrpolitiska programmet
Motionrerna lyfter en viktig och i allra hgsta grad relevant frga. Under de senaste mnaderna har vi i Rda Korsets Ungdomsfrbund arbetat intensivt med papperslsas rttigheter. Bland annat har vi arbetat tillsammans med andra organisationer fr att offentligt ptala vikten av en humanare migrationspolitik i Sverige. D vi kommunicerar utt anvnder vi oss i Rda Korsets Ungdomsfrbund av just ordet pappersls. Motionrerna ifrgastter vem som bestmmer om en mnniska r legal eller illegal. Inom Rda Korsets Ungdomsfrbund anvnds inte illegal/legal om individer, utan med hnvisning till en individs rttsliga status enligt Sveriges lagar. Sveriges lagar lyder alla freningar under, och r ngot vi alltid mste frhlla oss till. Vissa av dessa lagar arbetar vi aktivt fr att frndra. Frbundsstyrelsen anser inte att ndringen som motionrerna freslr skulle gra skrivelsen i det humanitrpolitiska programmet tydligare. Den formulering som idag finns i programmet tydliggr att Rda Korsets Ungdomsfrbund arbetar fr att alla barn och unga ska garanteras grundlggande rttigheter, oavsett om de enligt Sveriges lagar har rtt att vistas i landet eller ej. Frbundsstyrelsen freslr drfr riksrsmtet: Att avsl motionen i sin helhet.

43

Motion 4

Motion om att ka frstelsen fr frbundsstyrelsens arbete

Fr ngot r sedan rapporterade ledamterna i frbundsstyrelsen mnadsvis genom ett dokument som lades upp p rkuf.se, detta fr att effektivisera frbundsstyrelens mten men ocks fr att vriga i organisationen skulle f en chans att stta sig in i frbundsstyrelsens arbete. Dessa rapporter var mycket uppskattade av frivilliga inom organisationen och information r vsentlig fr det erknnande som frbundsstyrelsen frtjnar fr sitt hrda arbete. Det r ven viktigt fr att ka frstelsen av uppdragets omfattning, detta r srskilt viktigt fr personer som r intresserade av att sitta i frbundsstyrelsen. Om mer information om vad en frbundsstyrelse-position innebr skulle n ut till vriga i organisationen tror vi att eventuella avhopp frn frbundsstyrelsen skulle kunna undvikas och tilltrdande ledamter skulle vara mer insatt i frbundsstyrelsen tidigare arbete vilket underlttar en verlmning. Vi yrkar drfr att: Att var och en i frbundsstyrelsen ges i uppdrag att mnadsvis avrapportera om fregende mnads arbete

Rda Korsets Ungdomsfrbund Gteborgs Styrelse

44

Motionssvar motion 4
Svar till Motion om att ka frstelsen fr frbundsstyrelsens arbete
Motionren vill att frbundsstyrelsen skall terinfra det som tidigare kallades ledamotsrapporten. Frbundsstyrelsen hller med motionren om att det r viktigt att frbundsstyrelsen r transparant och tydliggr vad ledamter och ordfrande faktiskt gr inom ramen fr sitt uppdrag. Frbundsstyrelsen frslr drfr riksrsmtet: Att bifalla motionen.

45

Motion 5
Motion om valfrfarandet vid val av freningsordfrande
Rda Korsets Ungdomsfrbund r en frening med demokrati som en av dess starkaste grundvalar. Nr det kommer till vra val av freningsordfrande r frfarandet fr tillfllet sdant att valberedningen tar fram en kandidat som de freslr till positionen. Naturligtvis finns fortfarande mjligheten att kandidera utan att vara valberedningens frslag men i realiteten tror vi att detta r svrt, ngot som rimmar illa med strvan efter ett omfattande demokratiskt inflytande fr freningens medlemmar. Mot bakgrund av detta vill vi fresl att valfrfarandet avseende val av freningsordfrande ndras p s stt att valberedningen ska ha som ml att vid varje ordfrandeval presentera tminstone tv olika kandidater som de anser vara lmpliga till positionen. Samtidigt som det r positivt fr den demokratiska processen tror vi att det kan leda till att valberedningen fr strre spelrum i sitt arbete. De fr hrigenom mjlighet att lyfta fram flera kandidater som de tror kan fra freningen framt p olika stt. Vi anser dock inte att valberedningen ska vara bundna vid detta. Det ska sledes inte utgra ett krav utan endast ett ml fr valberedningen.

Drfr fresls Riksrsmtet besluta: Att den nationella valberedningen ska ha som ml att vid varje freningsordfrandeval nominera tminstone tv kandidater

46

Motionssvar motion 5
Svar till motion om valfrfarandet vid val av freningsordfrande
Motionrerna anser att organisationens demokratiska process skulle m bttre av att riksrsmtet erbjds fler alternativ till frbundsordfrande. Drfr yrkar motionrerna att den nationella valberedningen ska ha som ml att vid varje freningsordfrandeval nominera tminstone tv kandidater. Frbundsstyrelsen delar motionrernas sikt om att det r viktigt med valmjligheter fr organisationens medlemmar vad gller frtroendevalda. Detta gller sklart p alla niver inom organisationen, men r kanske av strst vikt just i val av frbundsordfrande. Valet av frbundsordfrande har ju en avgrande inverkan p vilken riktning organisationen tar. Att ge valberedningen det uppdrag som motionrerna nskar skulle dock ta bort en viktig bit av idn bakom valberedningen: dvs. att avgra den ofta kluriga frgan vem som r den mest lmpliga kandidaten. Valberedningen har en unik mjlighet att intervjua alla kandidater och mnga medlemmar vill grna hra dess utltande ven om de skulle komma till annorlunda slutsats i slutndan. Vi har full frstelse fr att det finns personer som skulle tycka att det var svrt att motkandidera till frbundsordfrande om de inte blev nominerade. Samtidigt innebr frbundsordfranderollen en hel del ansvar som r minst lika svrt. Det finns en risk att motionrernas frslag skulle stta en orimlig press p framtida valberedningar att presentera tv ordfrandefrslag. Det skulle kanske inte alltid leda till att valberedningen gr de mest sjlvstndiga eller vlgenomtnkta besluten. I slutndan handlar det ven om att det r bttre att frska bota sjukdomen istllet fr att bota symptomen. Vi mste alla hjlpas t att leta efter, identifiera och uppmuntra personer som vill ska till frtroendeposter. Problemet r inte att valberedningen nominerar fr f frslag till frbundsordfrande utan snarare att det borde komma in nnu fler nomineringar till valberedningen. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet: Att avsl motionen

47

Motion 6
Motion om riksrsmte vartannat r
Rda Korsets Ungdomsfrbund str infr en allt svrare ekonomisk situation. Detta gr att organisationen behver rusta fr att klara av att finansiera framtiden och fr att samtidigt kunna fortstta minska lidande och frmja humanitet runt om i Sverige. Mot bakgrund av detta vill vi att frbundsstyrelsen undersker om det r berttigat att anordna riksrsmte vartannat r istllet fr varje r som man gr just nu. Om man har riksrsmten mer sllan skulle detta frigra tid t personal och frbundsstyrelsen att i strre utstrckning behandla freningens krnverksamhet samt ge riksrsmtets vrdfrening lngre tid p sig att frbereda infr att anordna ett riksrsmte. Samtidigt ser vi ocks att riksrsmtet r en skola i demokrati och att mtet frenar hela ungdomsfrbundet rent socialt. Det finns klara tidsmssiga och finansieringsmssiga frdelar med att ha riksrsmtet vartannat r men vi ser ven att det finns vissa nackdelar d det kommer till det sociala och lrandet. Drfr anser vi att frgan br verlggas genom att frbundsstyrelsen utreder frgan. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att frbundsstyrelsen i uppdrag att utreda om riksrsmtet br anordnas vartannat r eller varje r.

48

Motionssvar motion 6
Svar till motion om riksrsmte vartannat r
Motionren vill att frbundsstyrelsen utreder mjligheten att ha Riksrsmtet vartannat r istllet fr som det r nu; varje r. Frbundsstyrelsen r medveten om den ekonomiska situationen och vlkomnar drfr motionrens motion om att se ver hur vi kan gra organisationen mer kostnadseffektiv. Frbundsstyrelsen uppdrog vren 2012 Generalsekreteraren att gra en ekonomisk versyn. I detta uppdrag igr bland annat att se ver Riksrsmtet. Eftersom frslaget redan r under utredning s freslr frbundsstyrelsen att anse den besvarad. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet Att anse motionen besvarad

49

Motion 7
Motion Feminism i Rda Korsets Ungdomsfrbund
Vi i Rda Korsets Ungdomsfrbund verkar fr ett humant Sverige dr vi vill frhindra och minska mnskligt lidande oavsett vem det drabbar. Vi jobbar fr ett samhlle som r lika tillgngligt fr alla och dr mnniskovrdet stts i frsta rummet. Tyvrr ser Sverige inte ut s. Samhllet r inte lika tillgngligt fr alla. Det existerar idag strukturer i samhllet som gr att tjejer och killar behandlas olika p grund av sitt kn. Sett till samhllet i stort s har tjejer inte samma makt att pverka samhllet och sina egna liv, som killar. Sverige r ojmstllt. Hr r ngra exempel som illustrerar ojmstlldheten i Sverige (klla: Sveriges kvinno- och tjejjourers riksfrbund): I brsfretag r 4 procent av styrelseordfranden kvinnor Kvinnor tar ut mer n 75 % av frldraledigheten Kvinnor tjnade generellt 85,2 % av mns lner r 2009 Under 2010 anmldes 27301 fall av misshandel mot kvinnor Hr r ngra exempel som illustrerar ojmstlldheten i vrlden (klla: Sveriges kvinno- och tjejjourers riksfrbund): Kvinnor utgr 18,6 % av parlamentarikerna i vrlden Kvinnor tjnar 10 % av alla vrldens inkomster Mellan 15- 71 % av kvinnor i vrlden har utsatts fr fysiskt eller sexuellt vld av sin partner Jmstlldhet innebr att kvinnor och mn har samma mjligheter, rttigheter och skyldigheter. Att vara feminist r att erknna att vi lever i ett ojmstllt samhlle, dr kvinnor strukturellt missgynnas p grund av sitt kn, och att vara beredd att agera fr att n det jmstllda samhllet. Vi r vertygade om att RKUF:s medlemmar delar denna analys av samhllet och fr att RKUF ska kunna vara en trovrdig aktr inom jmstlldhetsrrelsen i Sverige r det av strsta vikt att RKUF kallar sig fr en feministisk organisation. Tidigare hade RKUF en skrivning om jmstlldhet i sitt humanitrpolitiska program och det r beklagligt att en sdan skrivning saknas idag. I takt med att feminismen glmts i det humanitrpolitiska programmet s har denna frga ftt allt mindre utrymme i organisationen. En tnkbar frklaring till det minskade utrymmet fr diskussion om feminism r att man inte ansett att det existerar en jmstlldhetsproblematik inom RKUF, kanske pga vervikten av kvinnliga medlemmar i organisationen. Men det gr det. RKUF r inte immun mot samhllet i stort och de patriarkala (=kvinnodiskriminerande) strukturerna som exiterar dr kan i vissa fall terfinnas i RKUF. Detta syns t.ex. i tillgngen till ledande positioner, bde p lokal och nationell niv, och vid frdelning av ordet under diskussioner. Fr att motverka att patriarkala strukturer existerar i samhllet och inom RKUF r det viktigt att alla vra frtroendevalda har kunskap om feminism. Delvis fr att kunna knna igen om man sjlv eller andra utstts fr diskriminerande behandling.

50

Vi yrkar drfr: Att Rda Korsets Ungdomsfrbund tar stllning fr att vara ett feministiskt ungdomsfrbund Att varje styrelseutbildning som anordnas inom RKUF ska ha ett pass om feminism

Motionrer: Sara Kukka-Salam, Stockholm Nord, Erika Charpentier, Stockholm Sydvst, Nathalia Guaje, Stockholm Nord Louise Borling, Stockholm Nord Anna Forsberg, Stockholm Nord Caroline Nabavieh, Stockholm Nord .

51

Motionssvar motion 7
Svar till motion om feminism i Rda Korsets Ungdomsfrbund
Motionrerna menar att sedan den skrivning om feminism som tidigare funnits i det humanitrpolitiska programmet togs bort 2007, tycks Rda Korsets Ungdomsfrbund ha glmt bort att svl Sverige som vr egen organisation lider stor brist p jmstlldhet. Motionrerna yrkar drfr fr att Ungdomsfrbundet tar stllning fr att vara en feministisk organisation samt att varje styrelseutbildning ska ha ett pass om feminism. Precis som motionrerna skriver handlar feminism om att vara beredd att agera fr att n det jmstllda samhllet. Frbundsstyrelsen tror att Rda Korsets Ungdomsfrbund bst agerar genom att leva som man lr, att se till helheten och genom att bygga en organisation dr alla r vlkomna och kan bidra. Dr r det pbrjade likabehandlingsarbetet ett steg i rtt riktning och i detta ingr jmstlldhet som en viktig del. Att endast deklarera att vi r en feministisk organisation anser frbundsstyrelsen inte tillrckligt. Vi mste frndra oss och de strukturer som kartlagts av likabehandlingsgruppen. Med tanke p det stora samhllsproblem som motionrerna pekar p kan det dock finnas en pong i att tydliggra att Ungdomsfrbundet str upp fr jmstlldhet. Drfr vill frbundsstyrelsen fra in en skrivning om detta i stycket om Mngfald och medmnsklighet i vrt humanitrpolitiska program. Frbundsstyrelsen menar ocks, att eftersom likabehandling br genomsyra hela organisationen, r det bttre att jmstlldhet uppmrksammas p ideologiutbildningen, vilken har vra styrdokument som grund, och inte enbart begrnsas till styrelseutbildningen dr endast styrelseledamter deltar. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet 2013: Att Att avsl motionens tv att-satser till frmn fr: skrivningen Drfr vilar vr organisation p en feministisk grund. Med feminism menar vi en strvan efter att alla mnniskor skall ha samma frutsttningar oavsett kn - en strvan efter jmstlldhet. Med kn avser vi svl biologiskt kn som knsidentitet och knsuttryck. infrs i stycket om Mngfald och medmnsklighet i vrt Humanitrpolitiska program fr 2012-2014. Rda Korsets Ungdomsfrbunds ideologiutbildning, som har det humanitrpolitiska programmet som grund, skall lyfta fram feminism och jmstlldhet inom ramen fr mngfald och medmnsklighet, som en del i utbildningen.

Att

52

2 exempel p hur det kan se ut i det Humanitrpolitiska Programmet: 1. Mngfald och medmnsklighet Rda Korsets Ungdomsfrbund vill att alla unga vid riksdagsvalet 2014 rstar p ett parti som stller upp fr mnskliga rttigheter och alla mnniskors lika vrde. Vi vill se ett samhlle dr mnniskor ses som individer och inte som representanter fr olika grupper. Oavsett kunskap, erfarenhet eller bakgrund har alla en personlighet som br tas tillvara i samhllet. Drfr vilar vr organisation p en feministisk grund. Med feminism menar vi en strvan efter att alla mnniskor skall ha samma frutsttningar oavsett kn - en strvan efter jmstlldhet. Med kn avser vi svl biologiskt kn som knsidentitet och knsuttryck. Att skapa ett sdant samhlle ansvarar bde det offentliga och varje enskild individ fr. Rda Korsets Ungdomsfrbund krver att: Alla samhllsinstitutioner ska arbeta mot frmlingsfientlighet och rasism och fr att diskrimineringslagstiftningen efterlevs. Alla skolor ska arbeta aktivt med planer fr likabehandling och mot krnkande behandling och diskriminering. Elever ska vara delaktiga i framtagandet av planerna. Barn och unga i Sverige ska ta sitt ansvar som goda frebilder och vara med och skapa ett medmnskligt samhlle dr alla mnniskor respekteras. 2. Mngfald och medmnsklighet Rda Korsets Ungdomsfrbund vill att alla unga vid riksdagsvalet 2014 rstar p ett parti som stller upp fr mnskliga rttigheter och alla mnniskors lika vrde. Vi vill se ett samhlle dr mnniskor ses som individer och inte som representanter fr olika grupper. Oavsett kunskap, erfarenhet eller bakgrund har alla en personlighet som br tas tillvara i samhllet. Drfr vilar vr organisation p en feministisk grund1. Att skapa ett sdant samhlle ansvarar bde det offentliga och varje enskild individ fr. Rda Korsets Ungdomsfrbund krver att: Alla samhllsinstitutioner ska arbeta mot frmlingsfientlighet och rasism och fr att diskrimineringslagstiftningen efterlevs. Alla skolor ska arbeta aktivt med planer fr likabehandling och mot krnkande behandling och diskriminering. Elever ska vara delaktiga i framtagandet av planerna. Barn och unga i Sverige ska ta sitt ansvar som goda frebilder och vara med och skapa ett medmnskligt samhlle dr alla mnniskor respekteras.

1 Med feminism menar vi en strvan efter att alla mnniskor skall ha samma frutsttningar oavsett kn - en strvan efter jmstlldhet. Med kn avser vi svl biologiskt kn som knsidentitet och knsuttryck.

53

Motion 8
Motion om lathundslda
Vi i RKUF Vxj Styrelse anser att just nu ligger ansvaret fr struktur inom lokalfreningarna allt fr mycket p lokalfreningarna. Det blir upp till varje frening att strukturera upp och ta reda p ny information varje gng styrelsen byts ut om inte frgende styrelse smidigt lmnar ver den informationen. Det skulle underltta om varje frening hade en lda med lathundar som berr mjlig rsplanering, mjliga aktiviteter inom verksamheterna, mjliga stt att rekrytera, lathundar som berr Orion etc. Visserligen finns en del information p hemsidan men en lda med det mest grundlggande och generella dr ven kontaktpersoner och vem man vnder sig till fr diverse frgor hade underlttat vertagandet fr den nya styrelsen. Vi anser att det r viktigt att den hr informationen fysiskt finns utskriven och utgr drfr basen fr lokalfreningens funktion. Vi yrkar darfor: Att en RKUF lda ska tillsttas i varje lokalfrening med den mest grundlggande informationen om RKUFs sturktur och arbete. Styrelsen i RKUF Vaxjo Vaxjo lokalforening har pa sitt mote den 9/4 2013 beslutat att stalla sig bakom motionen. Sophie Gripenberg, Ordfrande fr Rda Korsets Ungdomsfrbund Vxj Medlemsnr: 6397945

54

Motionssvar motion 8
Svar till motion om lathundslda
Motionrerna anser att samtliga lokalfreningar br tilldelas en lda med bl.a. lathundar och tips fr sktseln av en frening och att detta br finnas fysiskt utskrivet. Detta skulle underltta arbetet i lokalfreningarna, vilka idag br fr stor del av ansvaret fr strukturen inom lokalfreningen. Frbundsstyrelsen hller med motionrerna om vikten av att styrelser i lokalfreningar har tillgng till allt material som kan behvas och som underlttar arbetet. Det finns redan idag material som tagits fram fr alla lokalfreningar, som t.ex. organisationens Freningshandbok. Den innehller information och ovrderliga tips om saker som verksamhetsplanering, utbildningar, marknadsfring och ekonomi. Frbundsstyrelsen ser grna att lokalfreningar ansvarar fr att sjlva samla viktigt material som kan vara till vgledning fr framtida styrelser i freningen. Vldigt ofta bestr detta material av handlingar eller rutiner som finns p lokal niv och som frbundsstyrelsen har dlig insikt i. Frbundsstyrelsen tror ocks att det finns vissa konflikter mellan den policy om hllbar utveckling som organisationen antagit och en tradition dr vi alltid skriver ut alla viktiga dokument som istllet kan tillgodogras p digitalt vis. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet: Att anse motionen besvarad.

55

Motion 9
Frbundsstyrelsen ansvarig nr en styrelse r dysfunktionell
Att vara aktiv i en lokalfreningsstyrelse r ofta bde roligt, inspirerande och lrorikt. En fr lra sig mycket om freningsdemokrati och de viktiga frgor som Rda Korsets Ungdomsfrbund driver. En fr ocks nya vnner och bekanta och har frmnen att f jobba tillsammans med engagerade och inspirerande mnniskor. En frutsttning fr att en lokalfrenings verksamheter ska fungera bra och att freningen ska kunna utvecklas r att lokalfreningsstyrelsen r en fungerande grupp. Styrelsen mste kunna arbeta tillsammans mot gemensamma ml. Det krvs ven att det r tillrckligt mnga personer i styrelsen fr att den ska kunna genomfra det som styrelsen r lagd att gra. Ibland finns dock inte de frutsttningar som krvs fr att en lokalfreningsstyrelse ska kunna fullflja sitt uppdrag. Interna konflikter kan uppst och en lokalfreningsstyrelse kan drabbas av s stora avhopp att den inte lngre kan genomfra det den r lagd att gra. Nr en sdan situation uppstr r det i nulget oklart vem som har ansvar fr att hjlpa till att lsa den uppkomna situationen konsulenterna eller frbundsstyrelsen. Vi anser att d frbundsstyrelsen r ytterst ansvarig fr den verksamhet som sker i Rda Korsets Ungdomsfrbund, samt d ledamterna i frbundsstyrelsen r valda av medlemmarna och drfr har ett tydligt mandat att leda organisationen, br ansvaret att kliva in nr en sdan problematisk situation uppstr ligga p frbundsstyrelsen. Att frtydliga detta ansvar r av strsta vikt d hela ungdomsfrbundets utveckling bygger p att vi har vlfungerande lokalstyrelser. Vi har inte rd att ha dysfunktionella styrelser d detta kan resultera i mindre verksamhet p lokal niv, vilket leder till ett mindre humant Sverige. Drfr yrkar vi fljande: Att frbundsstyrelsen som ytterst ansvarig fr RKUF:s verksamhet ska kliva in nr en lokalfreningsstyrelse r s pass dysfunktionell att den har svrt att fullflja sitt uppdrag. Frbundsstyrelsens uppdrag r d att identifiera problematiken och att hjlpa till att lsa det problem som finns. Motionrer Erika Charpentier, Stockholm Sydvst Sara Kukka-Salam, Stockholm Nord Nathalia Guaje, Stockholm Nord

56

Motionssvar motion 9
Svar till motion angende frbundsstyrelsens ansvar nr en styrelse r dysfunktionell
Motionrerna menar att det i nulget r oklart vem som har ansvar fr att hjlpa lokalstyrelserna nr dessa har problem som de sjlva inte kan hantera, ssom interna konflikter och stora avhopp i styrelserna. De anser att frbundsstyrelsen, d denna r ytterst ansvarig fr den verksamhet som sker inom Rda Korsets Ungdomsfrbund, ska vara de som identifierar problemen i lokalfreningarnas styrelser och hjlper till att lsa dessa. Frbundsstyrelsen hller helt och fullt med motionrerna om att hela Rda Korsets Ungdomsfrbunds verksamhet bygger p att vi har vlfungerande lokalstyrelser. Dessa utgr en del av basen i hela organisationen och just drfr har Rda Korsets Ungdomsfrbund valt att lgga resurser p att ha anstllda konsulenter som kan stdja dessa. Rollfrdelningsfrgan mellan frtroendevalda och tjnstemn i organisationen kan dock ibland verka oklar och frbundsstyrelsen vlkomnar drfr att motionrerna lyfter detta s att frtydliganden kring roller kan gras. Precis som motionrerna skriver r frbundsstyrelsen ytterst ansvarig fr utveckling och frvaltning av organisationen. Fr att kunna fullflja detta uppdrag anser frbundsstyrelsen det oerhrt viktigt att ha en god relation till lokalfreningarna. Drfr har man utsett regionala kontaktpersoner i frbundsstyrelsen till lokalfreningarna. Dessa ska i huvudsak fungera som ett naturligt bollplank fr lokalfreningarna nr det gller ider och verksamheter p svl lokal som frbundsgemensam niv, och vara en kanal fr dialog mellan dessa niver. Frbundsstyrelsen menar att man frn frbundsgemensam niv naturligtvis kontinuerligt ska ha regelbunden kontakt med lokalfreningarna, inte minst nr dessa upplever sig ha problem. Ansvaret fr att kliva in och identifiera problemen och hjlpa till att lsa dessa ligger dock p konsulenterna i egenskap av att de r anstllda tjnstemn med detta i sin uppdragsbeskrivning. Frbundsstyrelsens uppdrag r, till skillnad mot tjnstemnnens operativa uppdrag, strategiskt. Drmed utgrs frbundsstyrelsens arbete inte av det som motionrerna beskriver, ven om den naturligtvis ska vara inbegripen i processen och vad som sker. Frbundsstyrelsen hoppas att det i och med detta blivit klart var det ansvar som motionrerna hittills upplevt som oklart ligger och varfr. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet: Att avsl motionen

57

Motion 10
Motion om att medlemskapet ska vara giltigt ett r frn och med registrering
I nulget utgr vrt medlemssystem frn kalenderr, en r medlem i frbundet frn den dag en registreras till och med 31 december innevarande r. Ett alternativ till detta vore att en istllet r medlem frn det att registrering sker och ett r framt. Vi ser flera frdelar med detta system. Medlemskapet skulle vara i ett helt r och inte som nu bara fram till rsskiftet-, samtidigt som -det skulle underltta fr lokalfreningen som infr freningsrsmtet skulle ha tillgng till aktuella medlemslistor och inte som nu tvingas frlita sig p medlemslistor frn fregende r. Vi ser dock att det skulle kunna freligga problem med denna frndring, exempelvis eventuella tekniska begrnsningar i medlemsregistret. Drfr anser vi att frgan br belysas genom en att frbundsstyrelsen utreder frgan. Drfr fresls Riksrsmtet besluta: Att Att frbundsstyrelsen utreder om medlemskapet skall vara p kalenderrs basis eller utg frn det datum medlemskapet tecknas frbundsstyrelsen rapporterar resultatet av utredningen p Riksrsmtet 2014

Rda Korsets Ungdomsfrbund Gteborgs Styrelse

58

Motionssvar motion 10
Svar till motion om att medlemskapet ska vara giltigt ett r frn och med registrering
Motionren anser att det nuvarande medlemskapets regler inte r optimala p grund ut av att medlemskapet utgr sista december innevarande r (allts det r som medlemmen betalade sin medlemsavgift) och att det drfr blir svrt fr lokalfreningen att ha uppdaterade medlemslistor infr freningsrsmtena i februari. Drfr vill motionren att Frbundsstyrelsen skall utreda om medlemskapet skall vara som det r nu eller om det br glla i exakt 1 r frn och med att medlemskapet tecknats. Regler fr hur medlemskap fungerar r en stor och viktig frga i alla ideella medlemsburna organisationer, och framfrallt en frga som r ideologisk och drfr krver stor eftertnksamhet. I Rda Korsets Ungdomsfrbund r du medlem till och med 31 december avgiftsret2. Frbundsstyrelsen ser dock grna att man betalar sin medlemsavgift s tidigt som mjligt under ret. Till exempel; Om du blir medlem och betalar din frsta medlemsavgift 23 oktober 2013 s kommer du vara medlem i organisationen till och med sista december 2014. Skulle man tolka stadgarna p det sett som motionren har valt att gra det skulle vi inte ha en nda medlem 1:a januari varje r. Dessutom s skickas den sista pminnelsen om att betala medlemsavgiften ut i mars, allts efter alla freningsrsmten. Om vi skulle ndra medlemskapet s att det gller i exakt ett r, frn och med betalningsdatumet, skulle detta vara vldigt kostsamt och dels skulle det krvas vldigt mycket tjnstemannatid att administrera ett sdant system. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet Att avsl motionens bda attsatser.

2 Detta regleras i Rda Korsets Ungdomsfrbunds stadgar 6.1: ()Medlem som inte har betalat sin medlemsavgift senast den 31 december avgiftsaret har da uttratt ur organisationen.

59

Motion 11
Motion angende omstrukturering av styrelseutbildning
Bakgrund P grund av att regionshelgen inte lngre r en del av Rda Korsets Ungdomsfrbunds utbildningsutbud anser vi, styrelsen i Lund, att det finns ett behov av att styrelseutbildningen ska inriktas p att strka styrelsens arbete framt. Vi efterfrgar en utbildning med fokus p team-buildning, rollfrdelning, kommunikation inom och mellan styrelser samt genomfrande av verksamhetsplan fr ret. Vi nskar en styrelseutbildning med fokus p utveckling, dr egna ider fr mjlighet att diskuteras. Vi finner att praktisk information rrande organisationen br utelmnas under styrelseutbildningen fr att ge mer plats t de ovannmnda sakerna. P grund av detta anser vi att det br finnas en ideologiutbildning frlagd innan styrelseutbildningen dr nya styrelsemedlemmar kan lra sig om organisationens grundlggande policy. Om en ny styrelsemedlem inte har ngon tidigare kunskap om Rda Korsets Ungdomsfrbunds policyomrden och inte har mjlighet att g p en ideologiutbildning innan styrelseutbildning s r det upp till hen att p egen hand finna denna information. Nr regionshelgen inte lngre finns, finner vi att efterfrgan p en styrelseutbildning med fokus p motivation, framtidsvisioner och team-building kar. Vi yrkar drfr: Att styrelseutbildningen br omstruktureras dr fokus ligger p motivation, framtidsvisioner och team-buildning. Att det som vanligtvis tas upp p ideologiutbildningen inte br behandlas p styrelseutbildningen. Styrelsen i Rda Korsets Ungdomsfrbund i Lund Lund den 1 1 April 2013

60

Motionssvar motion 11
Svar till motion om omstrukturering av styrelseutbildning
Motionren tycker att styrelseutbildningen br lgga mer fokus p team-buildning och gruppdynamik istllet fr information om Rda Korsets Ungdomsfrbunds styrdokument och organisationskunskap. Dessutom freslr motionren att ideologiutbildningen skall vara innan styrelseutbildningen s att ledamter som redan r vl insatta i organisationen inte behver upprepa detta varje r. Vi ser det som mycket positivt att styrelserna jobbar med intern team-buildning fr att skapa en teamknsla och vnskap. Dock tycker frbundsstyrelsen inte att styrelseutbildningarna r rtt plats fr detta. Styrelseutbildningarna r till fr att ge styrelserna kunskapen och verktygen fr att kunna arbeta p ett bra stt under ret och ha kunskap om vilka dokument som styr organisationen och vilka policys de behver flja. Vi freslr istllet att lokalfreningsstyrelserna sjlva arrangerar kick-offer och team-buildningsdagar dr man fokuserar p den lilla gruppen vilket r svrt att gra nr flera lokalfreningsstyrelser r i samma lokaler samtidigt. Nr det gller ideologiutbildningen s frstr vi att vissa ledamter som har suttit i styrelsen lnge tycker att det r upprepning varje r p styrelseutbildningen. Frbundsstyrelsen tycker dremot att det r viktigt med den ideologiska frankringen bland vra lokalt frtroendevalda och att de drfr r bra att den ingr i styrelseutbildningen. De lokalt frtroendevalda r Ungdomsfrbundets fretrdare ute i landet och det r drfr viktigt att ha uppdaterad och frsk kunskap om vad organisationen str fr och vilka frgor vi jobbar med. Frbundsstyrelsen freslr drfr Riksrsmtet: Att avsl motionen.

61

Valberedningens nomineringar
Valberedningen har ordet
Hej, valberedningen hr! Vi som suttit i valberedningen under perioden 2012-2013 r Hanna Svantesson, Camilla Andersson Bonnevier, Ragnar Hedenskog och Rojin Shamlou. P riksrsmtet 2012 fick vi det rofyllda uppdraget att finna kandidater till frbundsstyrelse, valberedning och revisorsposter. ret har varit fyllt av spnnande mten och lnga diskussioner. Fr att ta reda p vilka kompetenser som efterfrgas i styrelsen har vi dels skickat ut en enkt till alla lokalfreningar och ven intervjuat sittande styrelse. Utifrn svaret tog vi fram kravprofiler fr de olika posterna som vi sedan utgick ifrn nr vi tog fram vrt frslag. Fr att uppmuntra till fler nomineringar tog vi hjlp av konstnren Jonas Laouini som hjlpte oss att skapa en affisch som vi spridit framfrallt via digitala medier. Ramazan Mem Basaran hjlpte oss med att layouten till de annonser som vi har ocks har anvnt oss av i marknadsfringen. Vi har annonserat p Rda Korsets Ungdomsfrbunds hemsida svl som p volontrbyrn och i sociala medier, samt varit i kontakt med LSU fr att finna lmpliga kandidater. Vi deltog under MOVE dr vi fick tillflle att prata med medlemmar och fick ven mjlighet att delta under likabehandlingsworkshopen som anordnades av likabehandlingsgruppen. En workshop som var mycket givande d vi fick inblick i Rda Korsets Ungdomsfrbunds frivilligas syn p aspekter som genus, makt och diskriminering. Totalt inkom 41 nomineringar; 21 stycken till frbundsstyrelsen, 7 till valberedning, 6 till verksamhetsrevisor samt 7 till mtesordfrande. Av dessa kallades 22 stycken till intervju. I valet av uppdragstagare har vi tagit hnsyn till geografisk spridning, de aspekter som framkom under likabehandlingsworkshopen, erfarenheter samt frmga att tidsmssigt fokusera p uppdraget. Det r tack vare er som valberedningen har lyckats finna de fantastiska kandidater som frgyller dessa handlingar och Rda Korsets Ungdomsfrbunds framtid. Tack fr frtroendet ni gav oss! Fortstt kmpa fr demokrati, likabehandling och ungas delaktighet! Ni r fantastiska, kom ihg det!

62

Val av frbundstyrelse
Valberedningen har till uppdrag att fresl fr Riksrsmtet hur mnga ledamter som ska sitta i frbundsstyrelsen. Valberedningen vill rekommendera Riksrsmtet att faststlla ledamter till 9 personer. Fr tv av de nuvarande ledamterna, Lisa Magnusson och Thorngy Arwidsson, samt ordfranden, Hala Mohammed, strcker sig mandatperioden fram till Riksrsmtet 2014. Detta innebr att om Riksrsmtet vljer att faststlla antalet ledamter i frbundsstyrelsen till 9 personer kommer Riksrsmtet att vlja in ytterligare 6 ledamter, eftersom 3 platser redan r tillsatta. Valberedningen freslr Riksrsmtet Att faststlla antalet ledamter i frbundsstyrelsen till 9 personer medrknat ordfranden.

Val av valberedning
Valberedningen har till uppdrag att fresl Riksrsmtet hur mnga ledamter som ska sitta i valberedningen. Valberedningen vill rekommendera Riksrsmtet att faststlla antalet ledamter till 5 inklusive ordfranden fr valberedningen. Valberedningen freslr Riksrsmtet Att faststlla antalet ledamter till 5 medrknat ordfranden

Personval
Nadine Ghawi har under ret lmnat sin plats i frbundsstyrelsen. D hennes mandattid lper till Riksrsmtet 2014 har valberedningen tagit hnsyn till detta och freslagit en kandidat fr fyllnadsval p ett r fr hennes plats. ven Jesper Sandlund har valt att lmna sin plats i frbundsstyrelsen. D detta besked ndde Valberedningen efter att ett frslag tagits fram, har valberedningen beslutat att inte lmna ngot frslag till hans plats. Ett antal kandidater finns dock med som stllt upp utanfr valberedningens nominering till denna plats.

63

Vi vill stolt presentera vra nominerade

Frslag till ordinarie ordfrande p Riksrsmtet 2013: Katarina Gustafsson Frslag till vice ordfrande p Riksrsmtet 2012: Linda Norberg Frslag till frbundsstyrelseledamter: Anna Stjernlf (nyval p tv r) Diana Iskra (nyval p tv r) Dilem Gler (omval p ett r) Jim Bengtsson (omval p tv r) Klara Eck (fyllnadsval p ett r) Frslag till verksamhetsrevisor: Lisa Nilsson (nyval p tv r) Frslag till vice verksamhetsrevisor: Jonathan Beck (nyval p tv r) Frslag till ordfrande fr valberedningen: Joakim Henriksson (nyval p ett r) Frslag till valberedningsledamter: Moa Sellin-dling (nyval p ett r) Sanna Kyllsen (nyval p ett r) Jessica Zhang (nyval p ett r) Malin Bohlers (nyval p ett r) Frslag till ersttare till valberedningen: Camilla Andersson Bonnevier (nyval p ett r)

64

Valberedningens frslag till ordinarie och vice mtesordfrande

Om Katarina Gustafsson Katarina Gustafsson r 33 r gammal, utbildad i statsvetenskap och jobbar idag som kommunikatr p Ideell Arena. Hon har tidigare erfarenhet av att vara ordfrande fr Rda korsets Ungdomsfrbund i sin hemstad Stockholm. Efter att ha varit aktiv i ideell sektor under nio r har hon tillgnat sig stor mtesvana. Katarina Gustafsson har ven varit frbundssekreterare i Vi Unga. Om Linda Norberg Linda r ordfrande i Juridiska freningen i rebro och har drifrn erfarenhet av att vara mtesordfrande vid svl styrelsemten som rsmten. Hon r 23 r gammal och kommer ursprungligen frn Gteborg, men bor idag i rebro dr hon studerar till jurist. Tidigare har Linda varit aktiv i Scouterna och har ven drifrn erfarenhet av att leda mten. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Katarina till mtesordfrande och Linda till vice mteordfrande D dessa kandidater kompletterar varandra tror vi att presidiet p Riksrsmtet kommer att prglas av ambition, ett pedagogiskt frhllningsstt och framfrallt en hrlig framtanda. Till fljd av Katarinas och Lindas kompetens, lyhrdhet och engagemang kommer Ni, kra frivilliga, att ledas genom RM p ett galant stt! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Katarina Gustafsson till ordinarie mtesordfrande till Riksrsmtet 2013 Att vlja Linda Norberg till vice mtesordfrande till Riksrsmtet 2013

65

Valberedningens frslag till frbundsstyrelseledamot

Om Anna Stjernlf Anna r 25 r, utbildad i medie- och kommunikationsvetenskap vid Mittuniversitetet och r bosatt i Sundsvall. Till vardags arbetar hon med rekrytering och som jobbcoach. Anna har varit aktiv som styrelseledamot i Rda Korsets Ungdomsfrbunds lokala styrelse i Sundsvall i tre r. D hon brinner fr organisationen har hon deltagit i mnga utbildningar fr att genom detta lra sig om Rda Korsets Ungdomsfrbunds organisation och omvrld. Senast i raden deltog hon i LSUs Europautbildning i Stockholm/Bryssel. Anna har drtill deltagit i framtagandet av en nationell medlemsrekryteringsutbildning fr vr organisation. Under sina r som engagerad har hon deltagit i den lokala verksamheten fr ensamkommande flyktingbarn. Anna har valt att kandidera till frbundsstyrelsen d hon verkligen brinner fr Rda Korsets Ungdomsfrbund och vill vara ett std fr mnniskor att uppn ett drgligt liv. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Anna Valberedningen anser att Anna skulle passa bra som ledamot i frbundsstyrelsen d hon har kunskaper inom medie- och kommunikationsvetenskap, har ett starkt driv och str fr sina sikter. Annas starkaste egenskaper r att hon r social, har ltt fr att kommunicera med andra och motiverar grna sitt arbetslag. Hennes hjrtefrgor r humanitet och likabehandling och hon har som ml att likabehandlingsarbetet implementeras i Rda Korsets Ungdomsfrbund. Valberedningen anser ven att Anna r en tillgng till frbundsstyrelsen d hon har erfarenheter bde frn lokala verksamheter och Sundsvalls styrelse och p nationell niv, vid framtagandet av en nationell utbildning fr Rda Korsets Ungdomsfrbund. Annas egna ord Det som jag tror gr mig till en bra ledamot i RKUFs frbundsstyrelse r att jag r en social person som verkligen brinner fr vr frenings frgor och sedan innan vet att jag trivs bra med sdant arbete som ett uppdrag som ledamot i en styrelse innebr. D jag r utbildad kommunikatr tror jag ocks att jag kan bidra en hel del med mina kunskaper kring kommunikation bde inom RKUF och utt mot andra fr att ta oss framt och gra freningen nnu strre och bttre! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Anna Stjernlf som frbundsstyrelseledamot med mandattid p tv r.

66

Valberedningens frslag till frbundsstyrelseledamot

Om Diana Iskra Diana r 23 r och bor i Malm. Hon studerar statsvetenskap vid Lunds Universitet med genusvetenskap som sidomne. Till sommaren r Diana klar med sin kandidatexamen och tnker till hsten flytta till Stockholm dr hon vill jobba med ngot relaterat till hennes utbildning. Diana har varit aktiv i RKUF sedan 201 1 d hon blev invald som ledamot i styrelsen i Malm lokalfrening. Hon gick ven med i Mosippan, en aktivitetsgrupp fr barn i ldrarna 9-12 p ett transitboende, dr hon blev verksamhetsledare. Under 2012 och 2013 satt Diana som ordfrande i Malm lokalfrening. Diana har tidigare ocks varit elevkrsordfrande p sin gymnasieskola S:t Petri, och suttit med i Sveriges Elevrds Centralorganisations (SECO) styrelse 2007-2009. Hon har jobbat p Caf Element dr hon ven varit bitrdande chef. Under hsten 2012 var hon med och teruppstartade UN Women Malm. Diana vljer nu att kandidera till frbundsstyrelsen d hon vill bidra med sina kunskaper och erfarenheter vid utformandet av de nya verksamhetsomrdena och det humanitrpolitiska programmet 2014. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Diana Valberedningen anser att Diana passar mycket bra som ledamot i RKUF:s styrelse eftersom hon har stor erfarenhet frn diverse olika tidigare engagemang. Hon visar att hon r stresstlig, vilket inte bara visar sig frn hennes frtroendeuppdrag utan ven frn restaurangbranschen. Drtill r Diana initiativtagande och har ett stort driv. Dessutom har hon bde erfarenhet frn RKUF samt frn andra organisationer och fretag vilket r en bra kombination eftersom det bde betyder kunskap om RKUF samt intryck frn andra sammanhang. Hon har mnga tankar och ider om organisationen, samtidigt som hon har instllningen och erfarenheterna som visar att hon r handlingskraftig. Dianas egna ord Jag kommer att passa som styrelseledamot i Rda Korsets Ungdomsfrbund fr att jag r driven, engagerad och har en brinnande krlek fr RKUF. Vra verksamheter r det viktigaste vi har, en vertygelse som jag skulle ta med i styrelsearbetet. Jag knner ett enormt ansvar fr RKUF och en frhoppning om att jag kan vara med och gra bra nnu bttre. Min hjrtefrga r att vi som organisation mste vga g till handling, vga vara politiska, vga ta debatten och vga synas mera. Srskilt i och med valet 2014 vilken chans att pverka! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Diana Iskra som frbundsstyrelseledamot med mandattid p tv r.

67

Valberedningens frslag till frbundsstyrelseledamot

Om Dilem Gler Dilem r 29 r, bor i Stockholm och arbetar som VD fr det digitala mediebolaget Netric. Fr drygt fem r sedan brjade hennes engagemang i Rda Korsets Ungdomsfrbund genom verksamheten Vxthuset i Stockholm. Hennes engagemang ledde vidare till tv rs ordfrandeskap fr Stockholm Sydvst. I samband med detta arrangerade hon idutbildningar i Stockholm och p andra orter. Under denna tid deltog hon ocks i regionrdet i Stockholm. Efter sin tid som ordfrande fick hon ran att bli nominerad till frbundsstyrelsen dr hon nu har deltagit i tv r. Det frsta ret var hon adjungerad in i Svenska Rda Korsets styrelse och under sitt andra r har hon varit vice politisk ordfrande. Parallellt med detta har hon under ett flertal gnger hllit i kompisgruppsutbildningar i bland annat Stockholm och rebro. Dilem omkandiderar nu bland annat fr att delta i slutfrandet av de processer som hon har varit med om att starta. Dessutom vill hon fortstta att arbeta externt med pverkansarbete fr att infr valet 2014 framfra den kunskap som vi tillgodogr oss i vrt arbete. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Dilem Valberedningen anser att Dilem r mycket vl lmpad som ledamot i frbundsstyrelsen d hon har en ovrderlig kunskap om organisationen svl som om kommunikation och dessutom kan skerstlla att frbundsstyrelsen r prglad av kontinuitet. Dilems starkaste egenskaper r att hon r driven och alltid ger sitt yttersta. Hennes hjrtefrga r unga migranter med fokus p att alla barn och unga ska ha rtt till ett vrdigt mottagande samt bemtande av samhllet. Valberedningen anser ven att Dilem r en tillgng till frbundsstyrelsen d hon genom sitt tidigare deltagande i frbundsstyrelsen, erfarenhet frn vxthuset i Stockholm och engagemang i det Svenska Rda Korset har en helhetsfrstelse fr Rda Korset. Dilems egna ord Jag har varit engagerad i RKUF i snart 5 r. Jag tycker att detta en fantastisk organisation som gr fantastiska saker. Att f sitta nnu ett r i frbundsstyrelsen skulle vara en stor ra och en fantastisk mjlighet fr mig att f genomfra alla de saker som vi har jobbat s hrt med detta r fr att f p plats. Fortstta jobba med vr kommunikation och fortstta synas i nya sammanhang och p s stt gra oss mer tillgngliga fr grupper som annars inte ser oss och viktigast av allt fortstta visa upp alla vra fantastiska frivilliga som gr det verkliga jobbet! Jag vill att alla i Sverige ska veta att vi stller upp fr barn och unga och vill att alla ska frga sig sjlva: krlek och respekt- ska det vara s jvla svrt? Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Dilem Gler som frbundsstyrelseledamot med mandattid p ett r.

68

Valberedningens frslag till frbundsstyrelseledamot

Om Jim Bengtsson Jim r 22 r, studerar fr tillfllet freds- och konfliktvetenskap C och r bosatt i Malm. Jim pbrjade sitt medlemskap i Rda Korsets Ungdomsfrbund 2007 genom verksamheten Kosmos Kompis, en mentorskapsverksamhet fr ensamkommande flyktingbarn. Efter en termin engagerade han sig i verksamheten Vxthuset Mosippan. Under hstterminen 2010 var Jim adjungerad ledamot i Malmfreningens styrelse och under hela 2010 och 201 1 var Jim spelledare i rollspelet P Flykt. r 201 1 blev Jim invald i frbundsstyrelsen. Under hela perioden har han varit kontaktperson fr region Syd och dessutom haft en hel del varierande uppdrag bland annat delaktig i arrangerandet av RM 2012 samt kontaktperson fr Jourhavande Kompis. Jim har valt att omkandidera eftersom han brinner fr RKUF, har en stor kunskap om frbundsstyrelsearbete och kan tillfra kontinuitet i frbundsstyrelsearbetet. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Jim Valberedningen anser att Jim passar mycket bra som ledamot i frbundsstyrelsen d han under sin mandattid bidragit stort till freningens utveckling. Han har kunskap om internt organisationsarbete och kan dessutom skerstlla att frbundsstyrelsen r prglad av kontinuitet. Jims starkaste egenskaper r att han r noggrann, tlmodig och duktig p att uttrycka sig i tal och skrift. Hans tv hjrtefrgor r humanitr migration samt barn och ungas delaktighet. Valberedningen anser ven att Jim r en tillgng till frbundsstyrelsen d han genom sitt tidigare deltagande i frbundsstyrelsen, erfarenhet frn vxthuset Mosippan i Malm har en stor kunskap om RKUF. Jims egna ord Under de tv r jag suttit som ledamot i frbundsstyrelsen har jag ftt vara med om mycket. Det har p mnga stt varit en omvlvande tid fr mig, och jag har ftt ran att vara med och styra organisationen i vtt och torrt. Tv r i styrelsen r inte en lng tid. Frsta ret ger man allt fr att vara plst till mtena samt fr att frst hur arbetet dremellan fungerar egentligen. Nu str organisationen infr ett viktigt r, vi ska bestmma riktning infr framtiden. Vi r p rtt vg, men kan frbttra. Om ett r ska vi fatta beslut om vart vi ska, och jag tror att min knnedom om organisationen och styrelsearbetet kommer vara organisationen till hjlp i den fregende processen. Jag hoppas f bidra till det arbetet, med passion och engagemang fr Rda Korsets Ungdomsfrbund. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Jim Bengtsson som frbundsstyrelseledamot med mandattid p tv r.

69

Valberedningens frslag till frbundsstyrelseledamot

Om Klara Eck Klara Eck r 27 r, arbetar som socionom och r bosatt i Stockholm. 2006 inledde Klara sitt engagemang inom RKUF i samband med studier p Rda Korsets folkhgskola. Den ettriga kursen fokuserade p frverkligandet av FN:s barnkonvention. Hon fick ven mjligheten att under tv mnader praktisera p det Filippinska Rda Korset. I samband med studierna fick hon till uppdrag att undervisa om barnkonventionen i Stockholms grundskolor. Studieret lockade henne att inleda sitt tvriga engagemang inom Stockholms kompisgrupp. 2010 blev Klara invald som ordfrande i Stockholm nordvst lokalfrening, efter ett r som styrelseledamot och 201 1 vergick hon till att bli verksamhetsrevisor inom samma frening. Ett internationellt uppdrag som Klara har haft r som 2008 rs representant fr Rda Korsets Ungdomsfrbund p sommarkollot fr barn frn olika samhllsgrupper p Island. D hon r redo att ta nsta steg i hennes engagemang kandiderar Klara nu till frbundsstyrelsen. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Klara Valberedningen anser att Klara skulle passa bra som ledamot i frbundsstyrelsen d hon r utbildad i barnkonventionen, har deltagit i Rda Korsets Ungdomsfrbund i 7 r samt r van vid pappersarbete. Klaras starkaste egenskaper r att hon r positiv, rlig och r modig nog att lgga korten p bordet. Hennes hjrtefrga r frutom att frhindra och lindra mnskligt lidande att implementera barnkonventionen i Ungdomsfrbundets arbete. Valberedningen anser ven att Klara skulle vara en tillgng fr frbundsstyrelsen d hon har erfarenheter frn lokala verksamheter och Stockholm Nordvsts styrelse samtidigt som hon har insikt i utfrandet av Rda Korsets arbete utomlands. Klaras egna ord RKUF r fr mig en organisation som ger unga verktyg till att hjlpa varandra men ocks en organisation dr vi lyfter varandra och varandras kunskaper. Efter flera r i organisationen p lokal niv nskar jag att ven f ta del av framtida RKUF. Jag vill se att RKUF fortstter att finnas som ett sjlvklart alternativ fr unga som vill finnas i ett sammanhang dr man kan gra ngot gott fr andra och samtidigt finna en gemenskap. Jag vill ocks se att vi tillsammans utvecklar verksamhetsomrden som speglar det behov som finns hr och nu i vrt samhlle. Jag vill genom mitt engagemang ven ka tydligheten i varfr vi har de verksamheter vi har och ka frstelsen mellan mnniskor som frhoppningsvis genererar i mer krlek och respekt! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Klara Eck som frbundsstyrelseledamot med mandattid p ett rs fyllnadsval.

70

Valberedningens frslag till verksamhetsrevisor

Om Lisa Nilsson Lisa r 24 r och kommer ursprungligen frn Stockholm. Sedan 2008 bor hon i Ume dr hon studerar ekonomi med inriktning mot redovisning och finansiering. Det var i Ume som Lisa brjade sitt engagemang fr ungefr tv r sedan. Hon har under det senaste ret suttit som kassr i Ume lokalfrening och deltar i arrangerandet av rets RM. Lisa har ven erfarenhet frn revisionsarbete d hon satt som verksamhetsrevisor i Ume studentkr 201 1/2012 och KHS samma r. Lisa kandiderar nu till posten som verksamhetsrevisor d hon med sin erfarenhet och sitt engagemang vill fortstta bidra till att organisationen utvecklas. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Lisa Valberedningen anser att Lisa skulle passa som verksamhetsrevisor d hon har erfarenhet av revisionsarbete svl som freningen i helhet. Hon r dessutom utbildad inom revision och visar ett stort engagemang. Som kassr i Ume lokalfrening har Lisa kunskap om freningen och genom sitt engagemang i Ume studentkr ven erfarenhet om vad det innebr att sitta som verksamhetsrevisor. Hon r en ambitis tjej som arbetar noggrant och alltid stter kvalit frmst, detta r viktiga egenskaper i revisionsarbetet. Lisas egna ord Mitt engagemang i Rda Korsets Ungdomsfrbund startade under hsten 201 1. I lite drygt 1 r har jag varit kassr fr lokalfreningen i Ume. Jag tror att mina erfarenheter som verksamhetsrevisor fr Ume studentkr och krhusstiftelsen tillsammans med mina personliga egenskaper kommer gra mig till en bra verksamhetsrevisor. Jag tycker jag r noggrann och ser till att saker blir rtt redan frn start. r ambitis och tycker om att ha mycket p gng men oavsett hur mycket jag har att gra ser jag till att det jag gr blir riktigt bra. Att vara positiv kan sllan vara negativt d inget uppdrag r en dans p rosor. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Lisa Nilsson som verksamhetsrevisor fr mandatperioden 1 januari 2014 31 december 2015.

71

Valberedningens frslag till ersttare fr verksamhetsrevisor

Om Jonathan Beck Jonathan r 35 r och studerar vid Ume universitet. Parallellt med studierna driver han ven ett eget fretag, en bokhandel, samt r anstlld vid Securitas. Jonathan har en djup frankring i organisationen d han 1998 brjade engagera sig inom RKUFs verksamhet Frsta Hjlpen Skola fr barn. Samma r utsgs han till kassr fr dvarande freningen fr Hlso- och Olycksfallsvrd, en av tre freningar i Stockholm. Nr freningen lades ner fortsatte Jonathans engagemang, denna gng i den nybildade storfreningen fr Stockholms ln. Resan inom RKUF fortsatte nr han flyttade till Ume, d inom SRK Umekretsens styrelse som RKUF Umefreningens verksamhetsrevisor. Utver engagemanget fr RKUF har Jonathan bl.a. ven suttit i Ume studentkrs krfullmktige, i styrelsen fr sportfreningen IKSU, samt styrelsen fr studentfreningen fr ekonomer, HHUS. Jonathan vljer att kandidera som ersttare fr verksamhetsrevisor d han brinner fr RKUF och vill fortstta att bidra med sina kunskaper. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Jonathan Jonathan har ett brinnande engagemang fr RKUFs vrderingar och har fljt RKUF genom tider av utveckling, motgngar och framgngar. Hans starka personliga engagemang och kritiska men sunda framtoning samt hans vana av organisationsutveckling gr honom mycket vl lmpad fr uppdraget som verksamhetsrevisor. P ett personligt plan r Jonathan en plitlig och lyhrd person som har ltt till skratt. Hans goda analytiska frmga i kombination med hans lojalitet och starka intresse fr organisationen skulle innebra en frstrkning till verksamhetsrevisorn. Jonathans egna ord Fr mig r det viktigt att vara inkluderande, ppen fr Era synpunkter, diskussion och dialog, fr alla som vl vill, orkar, vgar och kanske mste lyfta sina synpunkter eftersom det r det viktigaste fr organisationen, bde p lokal niv som central niv. Vi kan vara Er rst, om Er egen av ngon anledning inte hrs. S tveka inte kontakta oss vid behov om svl litet som stort. Vi arbetar under tystnadsplikt. Vidare har jag varit verksamhetsrevisor flera gnger tidigare under de senaste 10-15 ren, tillsammans med en rad vriga frtroendeuppdrag inom och utanfr RKUF/SRK, som gett mig god insikt i organisationen samt en bred freningserfarenhet. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Jonathan Beck som ersttare till verksamhetsrevisor fr mandatperioden 1 januari 2014 31 december 2015

72

Valberedningens frslag till ordfrande valberedningen

Om Joakim Henriksson Joakim r 27 r, studerar till jurist och bor i Lund. Joakim brjade sitt engagemang i RKUF vren 2007 d han gick med i en lxhjlpsgrupp fr asylskande barn i Lunds lokalfrening. Redan samma hst tog han ver uppdraget som verksamhetsledare fr lxhjlpsgruppen och gick sedan vidare till att bli ordfrande fr lokalfreningen. Under Joakims snart sju r i RKUF har han som till synes ovanstende hunnit med ett flertal olika uppdrag. Dessutom har han under de senaste tre ren suttit som ledamot i frbundsstyrelsen, dr han bland annat varit med och tagit fram en ny arvorderingspolicy samt varit ansvarig fr de senaste tv riksrsmtena. Joakim har sedan tidigare erfarenhet av valberedningsarbete frn Utrikespolitiska frbundet. Joakim vljer nu att kandidera som ordfrande till valberedningen d han vill anvnda sina erfarenheter och sitt ntverk till att finna de bsta kandidaterna till nsta rs lediga poster. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Joakim Valberedningen anser att Joakim passar som ordfrande fr valberedningen d han har lng erfarenhet frn freningen samt styrelsearbete. Han vet vad arbetet innebr vilket r en frdel d framtida kandidater ska lggas fram som frslag. Joakim besitter ledaregenskaper svl som ett brinnande engagemang fr freningen. Han har ett brett ntverk som kan hjlpa nr vi sker nya kandidater och visioner om hur valberedningens arbete kan utvecklas framver. Joakims egna ord Under mitt ledarskap kommer valberedningen att genomfra en ambitis och visionr process dr en stabil och kompetent frbundsstyrelse tas fram. Vi kommer att lyfta p varenda sten och finkamma varenda vr i jakten p unga, ambitisa medlemmar som brinner fr vr organisation. Jag har varit medlem i RKUF i snart sju r. Under tiden har jag haft njet att f mta engagerade medlemmar i alla former av sammanhang. Det r uppenbart fr mig att vi har otroliga resurser inom organisationen som vi behver ta vara p bttre! Jag hoppas ni vill ge mig chansen att leda valberedningens arbete s att vi tillsammans kan upprtta en ambitis vision fr vrt frbund. Ta kontakt med mig under riksrsmtet s diskuterar vi Dina ider fr hur det hr kan bli en nnu bttre organisation! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Joakim Henriksson som ordfrande fr valberedningen med en mandattid p ett r.

73

Valberedningens frslag till valberedningsledamot

Om Moa Sellin dling Moa r 22 r och kommer ursprungligen frn Sundsvall. Sedan 2010 bor hon i Uppsala dr hon studerar till personalvetare. Hon jobbar ven extra p bemanningsfretaget Academic Work som bemanningsansvarig. Sedan hsten 2012 har Moa suttit i valberedningen fr RKUF i Uppsala. Hon sitter ven med i Akademikerfrbundet SSR dr hon arbetar till att frbttra studenters tillgng till information som exempelvis examinering. Moa kandiderar till valberedningen eftersom hon dr kan fortstta hennes arbete att utveckla organisationen p nationell niv. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Moa Valberedningen anser att Moa skulle passa utmrkt i nationella valberedningen d hon har de rtta kunskaperna och erfarenheterna. Hon har genom sin utbildning lrt sig om bde samtalsmetodik och intervjuteknik. Hon vet vad uppdraget innebr d hon idag sitter i valberedningen fr lokalfreningen i Uppsala. Moa har drfr goda frutsttningar att gra ett bra arbete i valberedningen. Utver hennes kunskap och erfarenhet s r hon positiv, lyhrd och bra p att ta initiativ, vilket naturligtvis r bra bde i intervjusammanhang och arbete i grupp. Moas egna ord Jag r en glad och lyhrd person och mnga ser mig som en god lyssnare. Jag skulle bidra med stort ansvar, engagemang samt med mina erfarenheter frn tidigare valberedningsarbete vid RKUF Uppsala. Jag skulle ven bidra med min kunskap frn mitt extrajobb p Academic Work, bland annat samtalsmetodik och kundkontakt. Jag har ven ftt erfarenheter frn mina studier till Personalvetare, ssom intervjuteknik. D jag kommer in externt skulle jag kunna bidra med nya stt att se p saker och ting. Jag vill sitta med i Valberedningen fr att utveckla mina erfarenheter vad gller intervjuer och rekrytering samt fr att f kunskap om hur valberedningsarbetet gr till hos er. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Moa Sellin dling som valberedningsledamot med mandattid p ett r.

74

Valberedningens frslag till valberedningsledamot

Sanna Kyllsen Sanna r 25 r, studerar Statsvetenskap i Lund och r bosatt i Malm. Sanna har sedan tonren varit intresserad av politik, makt och ojmlikhet, vilket r aspekter som hon genom sitt deltagande i likabehandlingsgruppen fr mjlighet att frdjupa sig i. Likabehandling r en av Sanna drivkrafter i vardagen och hon r villig att fokusera p denna aspekt i det arbete hon utfr. Genom sitt engagemang som verksamhetsledare fr transitboendet Mosippan i Malm blev hon medveten om vikten av de verksamheter som Rda Korset bestr av. Sanna vljer att kandidera till valberedningen eftersom hon tror p vikten av att alla perspektiv frs fram i en diskussion. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Sanna Valberedningen anser att Sanna r vl lmpad som ledamot i valberedningen d hon kan komplettera andra ledamter i valberedningen med hennes frmga att tnka utanfr det givna. Sannas starkaste egenskaper r att hon r stresstlig, snll och flexibel. Vid ett flertal tillfllen har Sanna ftt mjligheten att visa prov p sin frmga att hantera stress exempelvis d hon under en intervju fick hantera flertalet ovntade faktorer. Valberedningen anser ven att Sanna r en tillgng till valberedningen d hon har erfarenheter frn lokal verksamhet och arbete p nationell niv i form av likabehandlingsarbetet. Sannas egna ord Jag r en glad och positiv person som tycker om att jobba i grupp. Jag r lyhrd, lugn och tycker om att trffa och samtala med nya mnniskor. Jag har, genom min utbildning och mitt engagemang i samhllspolitiska frgor, ett tydligt normkritiskt perspektiv. Ett perspektiv jag tror r bra i en valberedning. Genom min erfarenhet frn Likabehandlingsgruppen kan jag bidra med nya tankar och ider om hur valberedningens arbete kan utvecklas och jag ser framemot att utveckla mina funderingar kring detta med den nya valberedningen! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Sanna Kyllsen som valberedningsledamot med mandattid p ett r.

75

Valberedningens frslag till valberedningsledamot

Om Jessica Zhang Jessica Zhang r 18 r, lser Natural science p Kungsholmens Gymnasium och r bosatt i Stockholm. Under de r som Jessica har varit aktiv i RKUF har hon haft mjligheten att prova allt frn administrativt arbete som att skriva budget och verksamhetsplan till en mer praktisk niv i form av engagemang i olika verksamheter. Jessicas engagemang brjade fr drygt tv r sedan i Stockholm Nord genom Kompisgruppen. Detta var startskottet fr ett flertal andra uppdrag som att hon i nulget har deltagit i Stockholm Sydvsts valberedning. Fr att finslipa sina ekonomiska kunskaper valde Jessica att bli ekonomisk revisor i Stockholm Nord. Hon har ven varit viceordfrande i Stockholm Sydsts verksamhet Henrys Vnner och bidragit med sina kunskaper i Svenska Rda Korsets projekt Under Ytan. Jessica har valt att kandidera till valberedningen d hon aktivt vill bidra till utvecklingen av RKUF. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Jessica Valberedningen anser att Jessika skulle passa bra som ledamot i valberedningen d hon kan komplettera andra ledamter i valberedningen genom sitt strukturerade men samtidigt kreativa frhllningsstt. Jessicas starkaste egenskaper r att hon utgr frn ett objektivt frhllningsstt i de val hon gr och hon r samtidigt noggrann. Valberedningen anser ven att Jessica r en tillgng till valberedningen d hon har erfarenheter frn Stockholms sydvsts valberedning och ven samarbetat med Svenska Rda Korset, vilket kan bidra till ett utomstende perspektiv p valberedningsarbetet. Jessicas egna ord Mitt engagemang i Ungdomsfrbundet brjade 2010, och sedan dess har jag varit aktiv bde inom olika verksamheter och med olika frtroendeuppdrag. Det vore kul att ta med dessa erfarenheter och gra ngonting nationellt, och att f lra knna och jobba tillsammans med fler frn andra lokalfreningar. Ungdomsfrbundet gr ett fantastiskt jobb, och jag tror och hoppas att jag som valberedare skulle kunna bidra till att vi fortstter med detta! Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Jessica Zhang som valberedningsledamot med mandattid p ett r.

76

Valberedningens frslag till valberedningsledamot

Om Malin Bohlers Malin r 25 r och har precis tagit sin kandidatexamen med Fred- och Utvecklingsstudier som huvudmne vid Linnuniversitetet. Under utbildningen har Malin studerat en termin i sdra Uganda och praktiserat en termin p Sveriges ambassad i Pretoria, Sydafrika. Tidigare har Malin ven volontrarbetat i Senegal och Zambia Idag pluggar hon franska och arbetar p Nya Trafikskolan i Falkenberg och till hsten planerar hon att lsa en masterutbildning. Malins engagemang i RKUF brjade i lxhjlpsgruppen i Vxj, dr hon snart blev verksamhetsledare. Hon har ocks suttit som kassr och verksamhetsrevisor i samma frening. Vid rsmtet 2013 blev hon omvald till revisor ven fr kommande verksamhetsr. Eftersom Malin vill frdjupa sig i Rda Korsets Ungdomsfrbund sker hon nu uppdraget som valberedningsledamot. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Malin Valberedningen anser att Malin r lmpad som valberedningsledamot d hon r lsningsfokuserad och van vid att mta olika mnniskor. Malin starkaste egenskaper r att hon r duktig p att samarbeta, kompromissa och r strukturerad. Valberedningen anser ven att Malin r en tillgng till valberedningen d hon r ihrdig, har erfarenhet frn verksamhetsniv s som lxhjlpare och verksamhetsledare fr lxhjlpen samt deltagit I uppbyggandet av Vxj freningen. Malins egna ord Jag tror att jag skulle passa som valberedningsledamot, d jag har erfarenheter frn olika positioner inom ungdomsfrbundet, vilket jag tror kommer komma mig till gagn som ledamot i valberedningen. Jag r ambitis, strukturerad och tycker om att samarbeta fr att n ett gemensamt ml. Dessa egenskaper tror jag gr mig till en bra valberedningsledamot. Om jag blir invald i valberedningen kommer jag gra mitt bsta fr att hitta de mest lmpade kandidaterna till de olika posterna. Det r viktigt att hitta kandidater som kompletterar varandra vl och som speglar ungdomsfrbundet i stort. Jag tycker att RKUF r en grymt bra frening och skulle vilja fortstta att engagera mig inom freningen och hjlpa till att forma morgondagens RKUF. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Malin Bohlers som valberedningsledamot med mandattid p ett r.

77

Valberedningens frslag till ersttare i valberedningen

Om Camilla Andersson Bonnevier Camilla bor i Arboga och arbetar som socionom. Camillas engagemang inom RKUF inleddes r 2009 i samband med Rda Korsets kampanjarbete fr svininfluensan. Hennes engagemang vxte i takt med att hon r 2010 utsgs till kassr fr rebros lokalfrening. ren 201 1-2012 var hon vice kassr fr att under 2013 terigen bli vald som kassr. Hsten 201 1 praktiserade Camilla vid Rda Korset i Peru och fick d mjlighet att prova p arbetet som fltassistent. Under 2012 ingick Camilla i den grupp som arrangerade tv modevisningar med secondhand klder frn Kupan. Camillas engagemang fr Rda Korset fortsatte ven vid hennes utbytestermin vid universitet i Brighton hsten 2012. Dessutom r Camilla sedan r 2012 ledamot i valberedningen. Camilla r ven folkrttsinformatr fr Rda Korset och spelledare fr det upplevelsebaserade rollspelet P Flykt. Valberedningens motivering till varfr Riksrsmtet ska vlja Camilla som ersttare i valberedningen Camillas engagemang inom RKUF har med tiden gett henne en bred och allsidig erfarenhet, svl p lokal som p frbundsniv. Camilla r en driven och resultatinriktad person som tycker om struktur och ordning. Valberedningen anser att hon som ersttare kan bidra med erfarenhet och kunskaper som kan underltta valberedningens arbete att hitta en vl sammanhllen frbundsstyrelse. Hon trivs som bst nr hon har mycket ansvar och ligger ofta i framkant med allt hon tar sig. Camilla r lyhrd, organisatorisk och har en fallenhet fr konkreta organisatoriska arbetsuppgifter. Camillas egna ord D jag vill att den nya valberedningen ska knna trygghet i sina uppdrag och vara medvetna om att det finns frivilliga som vill hjlpa dem, i det fall ett avhopp sker, sker jag nu uppdraget som ersttare. Dessutom kan min erfarenhet av valberedningsarbete vara ett std till de framtida valberedningsledamterna. Genom den erfarenhet som jag har tillgnat mig i form av mitt tidigare valberedningsledamotsuppdrag tror jag mig veta vilken typ av frbundsstyrelseledamter vi vill ha. Dock vill jag ge andra engagerade valberedningsledamter chansen att prova det spnnande uppdraget och drfr sker jag nu uppdraget som ersttare. Drfr fresls Riksrsmtet besluta Att vlja Camilla Andersson Bonnevier som ersttare i valberedningen med mandattid p ett r.

78

Kandiderar till frbundsstyrelsen utanfr valberedningens frslag

Om Sara Kukka-Salam
Jag heter Sara Kukka-Salam och r 24 r. Mitt engagemang i RKUF brjade med att jag som 15-ring, tillsammans med min bstis, ringde p hos Rda Korset och frgade om det fanns ngot vi kunde hjlpa till med. Lyckligtvis fanns RKUFs dvarande ordfrande i huset och kunde bertta om Ungdomsfrbundet. Mndagen efter befann jag mig p flyktingboendet Rda Villan tillsammans med kompisgruppen. Dr blev jag kvar i fem r, tills att jag flyttade till Tanzania fr att plugga sista terminen p gymnasiet. ret efter jag kom hem valdes jag till ordfrande fr RKUF Stockholm Nord. Under mina tv r som ordfrande har fokus legat p att bygga en strre och starkare lokalfrening som ska vara ltt fr nya att hitta till. Jag har bl.a. startat konceptet inspirationskvllar, dr medlemmar och allmnhet bjuds in till aktuella humanpolitiska frelsningar och infrt traditionen att alla freningsevent ska brja med en rekryteringstrff. Jag har ocks varit med och tagit fram frsta versionen av P Flykt som presenterades p URIX siktsfestival 2006. Idag r jag spelledare i Stockholm. Att vara partipolitiskt obunden betyder inte att man r opolitisk. Sveriges rasistiska riksdagsparti mobiliserar jrnet infr nsta val. Om jag blir vald till FS vill jag arbeta fr att RKUF ska vara en rst att rkna med i debatten om diskriminering - oavsett diskrimineringsgrund. Fokus mste ligga p att utbilda vra frivilliga i dessa frgor s att vi r rustade fr att ta debatten mot oliktnkande. Frsta mlet mste vara att sparka ut Sveriges rasistiska parti ur riksdagen r 2014.

79

Kandiderar till frbundsstyrelsen utanfr valberedningens frslag

Om Emilie Bystrm
Jag heter Emilie Bystrm, r 23 r och lser Programmet fr internationell kris- och konflikthantering vid Ume universitet. Jag har de senaste tv ren varit aktiv i RKUF-Sollefte dr jag varit verksamhetsledare fr en lxlsningsgrup, spelledare fr P Flykt och ven suttit som vice ordfrande. Jag har erfarenhet av att ha varit kassr i krsektionen och r aktiv inom SRK som praktiserande frsta-hjlpare (Ume) och skademarkr (Stockholm). Jag r i r p mitt andra RM som ombud och har ocks varit med p MOVE. Jag r engagerad, positiv och vrdestter RKUF hgt som organisation. Fr mig r engagemang och delaktighet viktiga grundstenar och jag tror p lokalfreningarnas frmga att motivera och skapa frutsttningar fr det hos alla frivilliga!

80

Kandiderar till frbundsstyrelsen utanfr valberedningens frslag

Om Felizia Wallier
Jag heter Felizia Wallier och r 20 r och pluggar p komvux p gymnasie-niv i Nynshamn dr jag bor. Till hsten s har jag planer p att flytta nrmare stan pga av studier och vnner som jag vill bo nrmare. Jag r intresserad av humanism, mnskliga rttigheter, dans, musik, mten mellan mnniskor, mngkultur och mycket mer. Sen januari sitter jag i Ung hums riksstyrelse samt Sthlms lokala frening, dr har jag uppgifter inom budskapsspridning samt r delaktig i evenemang och filosoficafe. Jag har drmed erfarenhet ifrn hur en ideell frening funkar vilket jag tror r en bra merit. Jag r ppen och sger vad jag tycker, och behandlar mnniskor lika ur en demokratiskt vinkel vilket brukar uppskattas. Inom Rda Korset r jag frivillig arbetare p Hornsgatan i er secondhand butik dr jag jobbat 2 ggr, vilket r kul och givande samt gr att kombinera bra med studier. Som student har man inte alltid s mycket pengar att ge till vlgrenhet, drfr uppskattar jag att man har mjlighet att praktiskt kunna hjlpa.

81

Ordlista
Acklamation Istllet fr att rsta med rstsedlar rstar du som mtesdeltagare muntligt. Vid en acklamation gr det bara att sga JA och drfr stlls olika frgestllningar mot varandra. Fr den frgestllningen du vill godknna svarar du JA. Ajounering Nr mtesordfranden vljer att ta en paus i mtet. Ansvarsfrihet Om styrelsen har fullgjort sitt arbete under verksamhetsret p ett stt som du och de andra medlemmarna godknner fr de ansvarsfrihet. Arbetsordning Dagordningen som gller fr mtet. Avsl Sga nej till ett frslag, proposition eller motion som tas upp p mtet. Att-sats ndring eller tillgg som du vill gra till motionen, propositionen eller frslaget. Om infrandet av ktt istllet fr vegetarisk kost r ett huvudfrslag kan en att-sats till huvudfrslaget vara att infrandet av ktt-kost bara gller p lokal niv och att sammankomster p regional och nationell niv fortstter att ha vegetarisk kost som huvudalternativ. Beslutsunderlag De sammanstllda yrkandena som kommit in under pverkanstorget. Bifalla Sga ja till ett frslag, proposition eller motion som tas upp p mtet. Bikupa Arbete under mtet som innebr att du sitter med ngra andra representanter i en smgrupp och diskuterar. Bordlggning Ett beslut som skjuts upp till ett senare tillflle under mtet. Begra ordet Nr du som mtesdeltagare rcker upp din hand och fr ordet av mtesordfranden. Diskussionspunkt En fysisk plats p pverkanstorget som anvnds fr att diskutera motioner, propositioner och frslag. Demokrati En grundlggande tanke under riksrsmtet som innebr att en person r lika med en rst. Diskussionsledare Person som leder diskussionerna vid diskussionspunkterna. Diskussionsledaren ansvarar fr att samla in och sammanstlla det som kommer in vid de olika diskussionspunkterna som sedan blir beslutsunderlaget. Enkel majoritet Ett frslag, en motion eller en proposition som fr mer n hlften av rsterna i en omrstning.

82

Beslutsuppfljning
P Riksrsmtet 2012 fattade mtet ett antal beslut som sedan ska genomfras i organisationen. Mellan Riksrsmtena r frbundsstyrelsen ytterst ansvarig fr att de beslut som fattas av Riksrsmtet genomfrs. Nedan kommer frbundsstyrelsen att redogra fr hur de beslut som fattades under Riksrsmtet 2012 har fljts upp under ret som gtt och i vilken mn de har genomfrts. Detta grs s att alla medlemmar ska kunna knna sig trygga i att de beslut som har fattats under Riksrsmtet ocks genomfrs. Alla som r medlemmar i Ungdomsfrbundet kan fresl ngot till Riksrsmtet i en motion. Frbundsstyrelsen skriver sedan ett motionssvar med en rekommendation till Riksrsmtet. Om frbundsstyrelsen vill skriva frslag till medlemmarna i organisationen kallas det fr propositioner. Efter diskussion p Riksrsmtet fattar ombuden beslut, frbundsstyrelsen kommer sedan att vara ansvarig fr att besluten genomfrs. I beslutsuppfljningen nedan kommer vi att redogra fr: Vad frslaget handlade om En kort sammanfattning. Vad beslutet blev En kort sammanfattning av beslutets innehll. Hur har beslutet genomfrts En redogrelse fr vad som har gjorts under ret och om beslutet har blivit genomfrt eller inte. OBS! Motioner som fick avslag p Riksrsmtet 2012 finns inte med i beslutsuppfljningen eftersom de inte ledde till ngra tgrder.

Motion 1och 2
Kallelse till freningsrsmten Motionen handlade om: Enligt motionrerna vore det bttre om kallelsen istllet kunde skickas ut till medlemmarna senast tre veckor innan mtet, vilket motionerna uppmrksammar gller fr Svenska Rda Korsets lokala kretsar idag. Att ha samma bestmmelser skulle kunna underltta fr lokalfreningar och lokala kretsar som vill gra gemensamma kallelseutskick. En av motionerna ppekar ocks att dagens situation kan knnas stressig fr lokalstyrelser med alla frberedelser som ska hinnas med infr kallelseutskicket. Beslutet blev: Att kallelse till freningsrsmten skickas ut senast tre veckor fre freningsrsmtet och att handlingarna (inklusive revisionsberttelse) grs tillgngliga senast en vecka fre freningsrsmtet. Senast tre veckor innan freningsrsmtet fr revisorer tillgng till lokalfreningarnas bokslut och verksamhetsberttelse. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Stadgarna och freningshandboken har ndrats under 2012 och finns tillgngliga p hemsidan.

83

Motion 3
Infrande av autogirobetalning av medlemsavgiften Motionen handlade om: Motionrerna menar att det r oerhrt viktigt med enkla och varierande stt att betala sin medlemsavgift p, fr att underltta, bde att bli medlem och stanna som medlem, och freslr drfr att Ungdomfrbundet ska infra betalning av medlemsavgift via autogiro samt att kunna betala mindre gvor till sin frening. Beslutet blev: Att infra autogirobetalning som alternativ och att informera medlemmar och frivilliga om mjligheten att betala medlemsavgiften via autogiro. Frbundsstyrelsen fick ocks i uppdrag att kommunicera ut mjligheten att ge gvor. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Mjligheten att betala via autogiro har kommunicerats ut i medlemsaviseringar. Monetra gvor till Rda Korsets Ungdomsfrbund uppmuntras gentemot fretag men har inte p ett tydligt stt kommunicerats mot privatpersoner. Frbundsstyrelsen har i tidningen Henry, lyft att mjligheten finns.

Motion 4
Ekonomiska riktlinjer Motionen handlade om: Motionren anser att det finns behov av att se ver freningsekonomiska riktlinjer och av ytterligare riktlinjer fr lokalfreningarnas styrelsemedlemmars ekonomiska ansvar. Motionren vill ocks att frbundsstyrelsen ser ver hur, och att de freningsekonomiska riktlinjerna kommuniceras ut p ett tydligt stt. Beslutet blev: Att frbundsstyrelsen fick i uppdrag att frtydliga de enskilda ledamternas ansvar och att frtydliga begreppet ansvarsfrihet i freningshandboken och i styrelseutbildningen. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under 2012 uppdaterades svl freningshandbok som styrelseutbildning.

Motion 7 och 8
Policy Hllbar Utveckling Motionen handlade om: Tre motioner handlade om hllbar utveckling och besvarades gemensamt motion 6 avslogs dock vilket betyder att motion 7 och 8 fljs upp. I motion 7 menar motionrerna att kosten vid vra trffar mste bli bttre mer i enlighet med var vi str i hllbarhetsfrgor, samt agera tydligare mot Svenska Rda Korset i dessa frgor. I motion 8 anser motionrerna att Ungdomsfrbundet ska strva efter att kllsortera i s stor utstrckning som mjligt.

84

Beslutet blev: Frbundsstyrelsen fick i uppdra att ndra i Policyn fr Hllbar Utveckling och att uppdatera policyn utifrn att vi i Ungdomsfrbundet ska strva efter att inte kpa och anvnda oss av engngsmaterial samt att ndra formuleringen fika till formuleringen livsmedel. Frbundsstyrelsen fick ocks uppdraget att inkludera policyn ifr praktisk applicering i styrelseutbildning och verksamhetsutbildning. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Policyn fr Hllbar Utveckling har uppdaterats 2012 och kommunicerats ut. Policyn finns tillgnglig och ska anvndas som underlag vid alla nationella arrangemang.

Motion 9
Centrala utskick via mejl Motionen handlade om: Motionren menar att brevutskick av kallelse och handlingar r dyra bde ekonomiskt och i frhllande till Rda Korsets Ungdomsfrbunds strvan att arbeta fr en hllbar utveckling. Motionren vill drfr att medlemmar i alla nationella utskick uppmanas att anmla sin epostadress. Beslutet blev: Att vi alltid uppmanar Rda Korsets Ungdomsfrbunds medlemmar att ange sin mailadress och att kommunikation huvudsakligen sker med hjlp av digitala kanaler. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Medlemsaviseringar innehller alltid uppmaning om att ange mailadress. Kommunikationen sker i huvudsak digitalt. Vid slutet av 2012 hade drygt 51% av vra medlemmar angett mailadress.

Motion 11
Nationell marknadsfringskampanj Jourhavande kompis Motionen handlade om: Motionrerna vill att frbundsstyrelsen genomfr en underskning av vilka forum som r strategiska att marknadsfra Jourhavande kompis i. Fokus ska ligga p att lngsiktigt n mlgruppen. Utver detta vill motionrerna att gemensam niv skjuter till ekonomiska medel fr en nationell marknadsfringskampanj fr Jourhavande kompis. Beslutet blev: Att frbundsstyrelsen tillsammans med jourorterna fick i uppdrag att underska vilka plattformar som unga anvnder sig av p Internet och som skulle kunna vara aktuella fr en kampanj p nationell niv. Fokus r lngsiktig synlighet och mlgruppsanpassning. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: En underskning genomfrdes vren 2013, rapport presenteras senast i samband med RM 2013.

85

Motion 12
Ntverk fr lokalfreningar Motionen handlade om: Motionrerna vill infra ett ntverk fr lokalfreningarna dr de kan dela med sig av marknadsfringsmaterial, samarbetsavtal och andra dokument som andra freningar kan ha nytta av. Motionrerna vill minska tiden som idag gr t till administrativt arbete. De freslr drfr att upprtta ett verksamhetsntverk likt en databas dr varje lokalfrening kan ladda upp material och hmta inspiration frn varandra och p s stt avlastas arbetsmssigt. Beslutet blev: Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att infra ett digitalt forum eller ntverk p nationell niv dr lokalfreningar kan dela material och information. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: I samband med att hemsidan ses ver och arbetas om har ocks mjligheten till ett forum fr intern delning setts ver. Arbetet genomfrs under 2013.

Motion 13
Breddning av mlgrupp fr kommunikation Motionen handlade om: Motionrerna vill ka tillgngligheten fr de som vill delta i vr verksamhet. Motionrerna menar att Rda Korsets Ungdomsfrbund ska vlkomna barn och unga och ge dem mjlighet att utvecklas och kunnadeltai vra verksamheter, men att vr hemsida idag inte riktar sig till de som vill delta i verksamhet, utan endast de som vill engagera sig som frivilliga. Motionrerna vill drfr att Rda Korsets Ungdomsfrbund ska se ver hur vi kan gra information om vad vi erbjuder fr verksamhet mer tillgnglig fr alla, att hemsidan ska vara en naturlig vg in i organisationen och att hemsidan ocks ska innehlla information om hur man kan delta i en verksamhet. Beslutet blev: Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att underska hur vi ska gra vr information mer tillgnglig fr alla, inte bara frivilliga. Hemsidan ska vara en naturlig vg in fr alla som vill delta, vra aktiviteter ska synliggras. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: I samband med att hemsidan ses ver och arbetas om har ocks tillgngligheten setts ver. Delar av hemsidan finns nu p engelska. P Flykt-textbaserat rollspel, ideologiutbildning och kompisutbildning r versatta till engelska. Hemsida har renodlats och sprket har uppdaterats i enlighet med styrdokument. Lokalfreningarna har ftt hjlp med att gra sina verksamheter mer tydliga p hemsidan. Arbetet fortstter under 2013.

86

Motion 14
Ansvarsfrdelning mellan frivillig och anstlld Motionen handlade om: Motionrerna menar att det idag gr fr mycket av freningsstyrelsernas tid till administration. De vill drfr att konsulenterna ska ansvara fr till exempel medlemsregistrering och att skicka kallelser till freningsrsmtena, s att frivilliga kan gna tiden t mer inspirerande aktiviteter som att hlla utbildningar. Motionrerna yrkar drfr p att frbundsstyrelsen ska f i uppdrag att gra en frtydligad rollfrdelning i enlighet med motionens andemening. Beslutet blev: Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att se ver rollfrdelningen mellan frivilliga och anstllda och att administration r en del i versynen. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under vren 2013 har frbundsstyrelsen tagit fram en enkt och skickat ut till frivilliga. Enktsvaren kommer att presenteras senast RM 2013.

Motion 15
Ansvarsfrdelning mellan frivillig och anstlld Motionen handlade om: Motionrerna menar att det saknas en tydlig rollfrdelning mellan freningsstyrelserna, verksamheterna, verksamhetsledarna och konsulenterna. De upplever att tjnstemnnen lgger tid p saker som freningarna borde ansvara fr, och att det kan vara svrt att veta vad man kan be om av sin konsulent som lokalfrening. Motionrerna yrkar drfr p att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att se ver rollfrdelningen mellan frivilliga och personalen och att drefter kommunicera ut vad som gller. Beslutet blev: Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att se ver rollfrdelningen mellan frivilliga och anstllda och att administration r en del i versynen. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under vren 2013 har frbundsstyrelsen tagit fram en enkt och skickat ut till frivilliga. Enktsvaren kommer att presenteras i en rapport senast RM 2013.

Motion 16
Anpassning till personer med funktionshinder Motionen handlade om: Motionren menar att det r viktigt att mjliggra fr personer med funktionshinder att delta p olika utbildningar och mten inom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Motionren freslr drfr att vi ska underska de lokaler som styrelsemten och riksrsmten anordnas i, s att dessa r anpassade fr funktionshinder. Dessutom fresls att hemsida och material anpassas fr att underltta fr vra medlemmar med funktionshinder. Ungdomsfrbundet ska ocks komma ihg personer med funktionshinder i vra reklamkampanjer.

87

Beslutet blev: Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att se ver mjligheterna att anpassa vra mtesplatser, digitala och fysiska, s att de blir tillgngliga fr personer med funktionshinder. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under hsten 2012 och vren 2013 har jobbat med att ta fram en likabehandlingsplan, i likabehandlingsplanen ingr frslag p anpassning fr bttre tillgnglighet i flera av vra forum och utifrn alla aspekter.

Motion 17
Ansvarsfrdelning mellan frivillig och anstlld Motionen handlade om: Motionren vill verka fr att ka ppenheten i Rda Korsets Ungdomsfrbund och fr att ka valmjligheterna bland de kandidater som stller upp till val. Motionren freslr ett antal konkreta tgrder som till exempel att det i handlingarna ska framg hur mnga som har kandiderat till frbundsstyrelsen, att ombuden lttare ska kunna f information om alla kandidater och att mjligheterna till en ppnare och mer transparent valprocess ska ses ver. Beslutet blev: Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att tillse att det framkommer i handlingarna hur mnga som har kandiderat till frbundsstyrelsen frn brjan och att frbundsstyrelsen ser ver hur ombud lttare ska f information om alla kandidater. Frbundsstyrelsen ser ver hur valprocessen ska gras till en ppnare och mer transparent process samt att det knns vlkommet fr en kandidat att stlla upp som alternativ till valberedningens frslag. Frbundsstyrelsen och valberedningen ska tillsammans utarbeta ett policyfrslag fr valberedning och valfrfarande till RM 2013. Frbundsstyrelsen och valberedningen ska gemensamt ta fram rutiner fr introduktion till valberedningsuppdraget. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under hsten 2012 och vren 2013 har frbundsstyrelsen tagit fram frslag p policy fr valberedning och valfrfarande. Frslaget presenteras p RM 2013. Frbundsstyrelsen har formulerat ett frslag p rutiner fr introduktion till valberedningsarbetet. Frbundsstyrelsen har ocks diskuterat frhllningsstt till valprocessen och RM 2013.

Proposition 1 a och 1 b
Stadgeproposition Propositionen handlade om: Att frndra stadgarna med fokus p att frtydliga samt rtta till oklarheter och saker som r inkonsekventa i de d gllande stadgarna. Allmnt Sprket i hela stadgarna har setts ver. Ett exempel r att Svenska Rda Korsets styrelse har bytt namn, ett annat r att vi freslr att kalla den nationella nivn fr frbundsgemensam niv. Vi har ocks fokuserat p att byta ut begrepp fr att ndra ton och innehll,

88

t.ex. vill vi erstta ordet tolerans med frstelse. Vi har stuvat om ordningen p flera olika stycken s att de kommer i en mer logisk ordning. Ett exempel p detta r vilka uppgifter Riksrsmtet har, s att de nu fljer den ordning vi brukar behandla frgorna i. Grundstadgarna Grundstadgarna r annorlunda frn vriga delar av vra stadgar. Efter att Riksrsmtet antagit stadgarna i sin helhet i juni 2012 mste grundstadgarna faststllas av Svenska Rda Korsets styrelse. Det r viktigt att formuleringarna i grundstadgarna blir korrekta eftersom de mste verensstmma med att vi r en sjlvstndig organisation inom Svenska Rda Korset, och drmed hela rdakorsrrelsen internationellt. Hr har vi inte samma frihet som vi har i lokalstadgar och frbundsgemensam nivs stadgar. Beslutet blev: Att anta frbundsstyrelsen frslag p nya stadgar fr Rda Korsets Ungdomsfrbund. Frbundsstyrelsen fick ocks i uppdrag att, vid tv separata tillfllen, efter styrelseren 2013 och 2014, utvrdera den nya mandatperioden. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Stadgarna och frbundsstyrelsens mandatperiod r uppdaterad och i enlighet med beslutet. Stadgarna har lagts upp p hemsidan. Utvrdering av frndrad mandatperiod ligger i frbundsstyrelsens rskalender 2013.

Proposition 2
Policy fr arvodering Propositionen handlade om: Frbundsstyrelsen har arbetat med frgan om arvoderingar i olika arbetsgrupper de senaste tv ren. Frbundstyrelsen ansg att ett bra arbete med arvoderingar mste utg frn organisationens ideologiska grund. Drfr ville styrelsen utreda Rda Korsets Ungdomsfrbunds syn p arvoderingar i frhllande till frivillighet. Frbundsstyrelsens utgngsperspektiv: Ska Rda Korsets Ungdomsfrbund ha en arvoderad ordfrande och i s fall varfr? Frbundsstyrelsen anser ocks att organisationen behver ett lngsiktigt beslut om arvoderingsramar som tar hnsyn till de praktiska frgor som dykt upp under ren, som till exempel avtalsfrfarande och hur nivn p arvodet ska regleras. Beslutet blev: Att bifalla propositionen gllande arvodering men att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att utreda och frtydliga frgan om efterskyddsarvode.

89

S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Policyn fr arvodering r uppdaterad, infrd i policyhgen och finns p hemsidan. Frbundsstyrelsen utreder under 2013, frgan gllande efterskyddsarvodering.

Proposition 3
Medlemsavgiften Propositionen handlade om: Rda Korsets Ungdomsfrbunds frbundsstyrelse ansg att medlemsavgiften ska spegla den mlgrupp organisationen vnder sig till unga mnniskor. Drfr ville de att medlemsavgiften ven under 2013 skulle vara 50 kronor. Beslutet blev: Att medlemsavgiften fr r 2013 faststlls till 50 kr. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Medlemsavgiften r 50 kr.

Beslutsuppfljning frn tidigare r

90

RM 2010: Motion 9
Ideologiutbildning p engelska Motionen handlade om Motionren ville att den ideologiutbildning som hlls i Ungdomsfrbundet fr vra frivilliga ska erbjudas p engelska 1-2 gnger per termin. Anledningen var att de som engagerar sig i verksamheter inom Ungdomsfrbundet och inte har svenska som frstasprk inte kan delta p utbildningar som hlls p svenska. Motionren berttar om egna erfarenheter frn transitverksamheten i Gteborg dr det finns frivilliga som endast talar engelska. Beslutet blev Att ge frbundsstyrelsen i uppdrag att ta fram ideologiutbildningen p engelska och gra denna tillgnglig fr utbildare att hllas lokalt. Att underska vilka delar av organisationen som skall finnas tillgngliga p andra sprk an svenska och vilka sprk som r aktuella, och verstta till de sprk som behvs. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet 2013 finns Ideologiutbildning, i reviderad upplaga och versatt till engelska, p hemsidan.

RM 2011- Motion 3
versyn av Rda Korsets medlemssystem Orion Motionen handlade om: Motionren vill att vrt medlemshanteringssystem, Orion, ses ver eftersom det enligt motionren inte r tillrckligt anpassat fr att frivilliga ska kunna anvnda det. Beslutet blev: Att frbundsstyrelsen fr i uppdrag att jobba fr ett mer frivilliganpassat medlemssystem och att gra en utredning av vad lokalfreningarna nskar av ett medlemssystem. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under 2013 kommer ett nytt medlemssystem att implementeras och tas i bruk Orion kommer att fasas ut. Det nya systemen heter Reddy och bygger p underskning och utvrdering bland svl frivilliga som tjnstemn i hela Svenska Rda Korset.

RM 2011- Motion 11
Infrskaffande av sms-betalningstjnst Motionen handlade om: Motionren lyfter upp att det blir problem med en alltfr lng betalningsprocess nr vi medlemsrekryterar. Ett stt att lsa detta enligt motionren r att vi infr SMS som betalningsalternativ fr medlemsavgiften i Ungdomsfrbundet.

91

Beslutet blev: Att Rda Korsets Ungdomsfrbund utkar sitt betalningsalternativ med en SMS-tjnst fr medlemsregistrering. S har frbundsstyrelsen genomfrt beslutet: Under hsten 2012 och vren 2013 har en arbetsgrupp bestende av tjnstemn jobbat med att se ver hur andra organisationer, framfrallt ungdomsorganisationer har jobbat med att infra betalning av medlemsavgift via SMS. I och med teleoperatrernas nya rutiner och riktlinjer har mjligheterna med SMS-betalning begrnsats och det krvs nu ngon att form av konto eller s k wire-wallet kopplas till abonnemanget fr att betalningar med mobiltelefon ska kunna ske. Vi samarbetar med Svenska Rda Korset fr att komma fram till en lsning och fr att kunna ta fram ett bra alternativ till den tjnst som vi kallar SMS-betalning.

92

rsberttelse 2012

Innehll
VERKSAMHETSBERTTELSE

Krlek och respekt! Det hr r Rda Korsets Ungdomsfrbund Verksamhetsberttelse och rsredovisning - s funkar det Frbundsstyrelsens verksamhetsberttelse Det dr som gick riktigt bra Det som gick mindre bra Vr verksamhetsomrden Humanitr migration Barn- och ungas delaktighet Hllbar utveckling Globalt engagemang Medlemmar och frivilliga rets hyllarlista 2012

95 96 97 98 101 103 104 108 1 1 1 1 13 1 15 1 17

RSREDOVISNING

Frvaltningsberttelse 120 Resultatrkning 2012 Balansrkning 2012 126 128

Tillggsupplysningar 130 Nyckeltal 138 Revisionsberttelse 140

94

Verksamhetsberttelse 2012
Krlek och respekt, ska det va s jvla svrt?
Vi har en vision - ett humant samhlle som tar tillvara p barn och unga som en resurs och dr mnniskovrdet stts i frmsta rummet! I vr verksamhetsinriktning 2012-2014 kan man se att vi ska jobba med och fr unga! I vr verksamhetsberttelse syns hur vi jobbar och vad vi har uppntt under 2012. OCH det gr bra nu, vi kan se tillbaka p ett r d vi verkligen har hunnit gra mycket! Vi har fler medlemmar och vi har fler verksamheter n vi hade r 201 1. Vi genomfrde bsta MOVE hittills och Halas blogg fick fler kommentarer n ngon ordfrandeblogg ngon gng tidigare har ftt, det efter spontanbesket i Migrationsverkets korridorer. Vi har krt P Flykt i fler olika sammanhang n tidigare: Nollrasism, Tylsand, Almedalen, MR-dagarna med flera evenemang. Vi inledde ett samarbetsprojekt med Scouterna, Ungdom mot Rasism och Expo. Vi har fortsatt arbeta med SMS-betalning, vi fick vra frsta medlemmar utan lokalfreningstillhrighet och under hsten nr lxhjlpen diskuterades flitigt s valde vi tillsammans med flera andra organisationer att skriva en debattartikel fr att lyfta det frivilligarbete som vi bedriver runt om i Sverige med lxhjlpen. Vi har gjort s mycket mer n detta, ppna verksamhetsberttelsen och njut! I r r vi stolta ver Ungdomsfrbundet och det vi har stadkommit tillsammans! Tack till er allihop!

Hala Mohammed, ordfrande och Anna Nubck, generalsekreterare

95

Det hr r Rda Korsets Ungdomsfrbund

Vr vision ett humant samhlle

Rda Korsets Ungdomsfrbunds vision r ett samhlle som tar tillvara p barn och unga som en resurs och dr mnniskovrdet stts i frmsta rummet. Ett humant samhlle som respekterar alla barn och ungas mnskliga rttigheter och ger dem mjligheter till ett vrdigt liv. Vi vill ha ett Sverige dr barn och unga r delaktiga och kan pverka sin vardag.
Vi r det unga Rda Korset i Sverige

Rda Korsets Ungdomsfrbund arbetar fr att frhindra och lindra mnskligt lidande. Vi stller upp fr humanitet och mnskliga rttigheter, och kmpar mot intolerans, rasism och diskriminering. Vr verksamhet och vrt ledarskap utgr frn rdakorsrrelsens grundprinciper. Vi pverkar internationellt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi r den unga organisationen fr den som osjlviskt vill engagera sig i humanitrt arbete och vi r en del av Svenska Rda Korset.
Vi finns till fr barn och unga

Rda Korsets Ungdomsfrbund stller upp fr och tillsammans med barn och unga som befinner sig i utsatta situationer. Vi tar alltid barn och ungas perspektiv och utgr frn deras behov. Vi stller upp, oavsett vem du r. Rda Korsets Ungdomsfrbund r barn och unga som jobbar fr andra barn och unga. Vr viktigaste resurs r vra frivilliga. Vi erbjuder unga mjligheter till ledarskap och personlig utveckling genom sitt engagemang. Rda Korsets Ungdomsfrbund har 22 lokalfreningar runt om i landet. Vi har drygt 127 verksamheter med runt 1310 engagerade frivilliga som verkar enligt mottot unga fr unga.

Glada deltagare under Riksrsmtet i Gteborg 2012

96

Verksamhetsberttelse och rsredovisning s funkar det!

Verksamhetsberttelsen r en sammanfattning av de aktiviteter Rda Korsets Ungdomsfrbund gemensamt gjort bde lokalt och nationellt under 2012 fr att n upp till de ml som satts i vr verksamhetsinriktning. Grunden till verksamhetsberttelse och vr organisation som helhet r de aktiviteter lokalfreningarna genomfr i sina verksamheter. Detta har regelbundet rapporterats in, framfr allt till halv-och helrsuppfljning. (Under varje verksamhetsomrde i verksamhetsberttelsen finns en bild som sammanfattar hur det gick 2012. Bilden visar tumme ner om siffrorna r smre n frra ret. Ibland kan vi allts ha ntt upp till mlet men nd ha en tumme ner). rsredovisningen r en redovisning av pengarna som har anvnts fr att finansiera det som vi gjort under ret. En slags ekonomisk redovisning av verksamhetsberttelsen allts. rsredovisningen som bestr av frvaltningsberttelsen, tillggsupplysningar, balans- och resultatrkning handlar om var vra pengar kommer ifrn och hur vi har anvnt dem. Dr fr du ocks en versikt av vr ekonomi i dagslget.

97

Frbundsstyrelsens verksamhetsberttelse
Om styrelsens uppdrag och sammansttning Frbundsstyrelsen vljs p Riksrsmtet varje r och r Rda Korsets Ungdomsfrbunds hgsta beslutande organ mellan riksrsmtena. Frbundsstyrelsen ska intressera och engagera unga i vr organisation och skapa frutsttningar fr att frivilliga kan bedriva bra verksamhet som fyller behov i samhllet. Under 2012 har tv styrelsekonstellationer varit aktiva, som besttt av totalt femton personer varav tre personer suttit ver Riksrsmtet. Styrelsen har haft totalt 9 protokollfrda styrelsemten. Styrelsen har letts av tv ordfrande 2012, bda var kvinnor. Styrelsen bestod under vren 2012 av tta ledamter inklusive ordfrande varav hlften var mn och hlften kvinnor. De tv vice ordfrande, en politisk och en organisatorisk, var bda kvinnor under vren. Styrelsen som valdes p Riksrsmtet 2012 bestod av fyra mn och fem kvinnor varav en nyvald ordfrande. I sin konstituering valde styrelsen tv vice ordfrande, en politisk och en organisatorisk, varav bde r kvinnor.

Frbundsstyrelsen samlade i april 2013. Fotograf: Bo Hermansson, Svenska Rda Korset

Dialog med lokalfreningarna Styrelsen arbetar fr en bra dialog med lokalfreningarna Styrelsen var representerad p regiontrffarna i september och p Ungdomsfrbundets utbildningshelg MOVE i november.

98

Fr varje region i Ungdomsfrbundet har styrelsen utsett kontaktpersoner som r ansvariga fr att lpande hlla koll p och peppa lokalfreningarna i den regionen i sitt arbete. Styrelsen har ocks en kontaktperson till Jourhavande kompis, en verksamhet som samordnas frn nationellt hll. Ordfrande har utvecklat dialogen p Facebook, Twitter och p ordfrandebloggen (rkuf.se/ordforandebloggen) fr de som r intresserade av att flja Rda Korsets Ungdomsfrbund. Styrelsens arbetsgrupper Den styrelse som valdes p Riksrsmtet 2012 valde att konstituera sig p ett nytt stt. Den stora frndringen var att man skapade tv vergripande arbetsgrupper. Den ena arbets gruppen fick namnet Demokrati och dialog och leds av vice organisatorisk ordfrande. Den andra arbetsgruppen fick namnet Politik och pvekan och leds av vice politisk ordfrande. Under 2012 tillsatte frbundsstyrelsen en arbetsgrupp vid namn Likabehandlingsgruppen som har i uppdrag att ta fram en likabehandlingsplan med konkreta frslag p hur policyn fr mngfald och tillgnglighet ska implementeras. Gruppen har besttt av frivilliga, frtroendevalda och representanter frn frbundsstyrelsen. Extern representation Rda Korsets Ungdomsfrbund har varit representerade genom styrelsen i Ntverket fr barnkonventionen, Ntverket Rena Klder, Freningen Fairtrade och Ntverket fr rtt till vrd. Ordfrande har ocks ingtt i LSU:s ordfrandentverk. Ordfrande Hala Mohammed har gjort en del externa framtrdanden. P Almedalsveckan i Visby p Gotland i juli deltog hon i ett panelsamtal om Mngfald i ungdomsorganisation som LSU anordnade. Under hsten var Rda Korsets Ungdomsfrbund ven representerade i Oslo genom ordfrande p LNU (LSUs motsvarighet i Norge) seminariedag Ungdom, demokrati och deltakelse i norden dr hon deltog i seminariet Vaccin mot utanfrskap. Ordfrande deltog under hsten ven i ett panelsamtal anordnat av ett politiskt parti gllande integration och mngfald. Deltog ven i ett panelsamtal rrande att vara ung ledare i det civila samhllet m.m. Samverkan med Svenska Rda Korset Styrelsen har varit representerad i Svenska Rda Korsets styrelse genom ordfrande och en ytterligare adjungerad ledamot. Styrelsen r ocks representerad i styrelsen fr Rda Korsets folkhgskola och fonden fr verksamhetsutveckling. Styrelsen deltog ocks p Svenska Rda Korsets Regionalt Forum som arrangerades av Svenska Rda Korset.

99

Internationellt Styrelsen var representerad med en ledamot i det 20th EYCM, European Youth Cooperation Meeting of Red Cross and Red Crescent societies, i Budapest. Delar av styrelsen deltog ocks p det nordiska styrelsemtet i mars som arrangerades av finska ungdomsfrbundet. I oktober deltog styrelsen p en nordisk klimatkonferens i Oslo. Frutom en styrelseledamot kte ven tv frivilliga med. Rda Korsets Ungdomsfrbund blev under hsten partner i ett samarbete med fem europeiska lnder som anordnade en fem dagar lng workshop vid namnet Together we can overcome the challenges for equal participation. Ordfrande var med och planerade workshopen i Budapest i november. P workshopen deltog en frivillig frn organisationen.

100

Det dr som har gtt riktigt bra

Exempel p stora framgngar fr Rda Korsets Ungdomsfrbund under 2012. Vi har blivit strre, strre och strre! Jmfrt med frra ret har Ungdomsfrbundet kat i antal verksamheter, frivilliga och direktmedlemmar (allts personer som vljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsfrbundet)! Det betyder nnu fler unga som kan gra skillnad i samhllet! Framfr allt kan vi se en kning inom omrdena Humanitr migration, Barn- och ungas delaktighet och Hllbar utveckling dr kning skett bde i antal verksamheter och i antal frivilliga som engagerar sig. Fler tar del av vra verksamheter Vi har ven kat i antalet deltagare i vra verksamheter. Den vldigt stora kningen jmfrt med frra ret beror p att vi nu redovisar siffror frn Jourhavande kompis i helrsrapporten, vilket vi inte gjort tidigare. Men ven utan dessa siffror skulle vi se en kning jmfrt med 201 1. Vi har verksamheter som jobbar mot vra ml Vi kan se att frbundet generellt har verksamheter som arbetar t samma hll fr att uppn de gemensamt satta mlen i verksamhetsinriktningen. Det r inte alla verksamheter som knner till mlen eller har en levande diskussion om dem, men i praktiken r det mot dem man jobbar. Vi kan se att utbildningarna r en avgrande faktor fr att skapa ideologisk frankring hos de aktiva och drmed i verksamheterna. Drfr r det extra roligt att se att bde antalet utbildningar och antalet utbildade kat jmfrt med frra ret det innebr fler frivilliga som har bra verktyg fr att kunna utfra sina uppdrag p ett bra stt! Vi har synts! Vi har synts i media totalt 134 gnger under ret. Frutom exemplen under respektive omrde kan det ocks nmnas att vi frekommit i 24 vriga artiklar som framfr allt handlat om att Rda Korsets Ungdomsfrbund ftt en ny ordfrande!

D nyvalde ordfranden Hala Mohammed sg till att fixa extra marknadsfring till Ungdomfrbundets P Flykt-rollspel under Almedalsveckan 2012

101

Vi tog fram en ny ideologiutbildning under ret!

Vrt likabehandlingsarbete r p gng Vi har brjat f koll p likabehandlingsarbetet inom organisationen. En arbetsgrupp bestende av frivilliga och frtroendevalda har byggt upp en mycket vl fungerande struktur och jobbar intensivt med att rekrytera deltagare till kartlggningen som kommer ga rum i februari 2013. D kommer likabehandlingsgruppen att lgga grunden till organisationens likabehandling. Vi har beviljats pengar till ett spnnande projekt Ungdomsfrbundet har skt och beviljats bidrag frn Allmnna arvsfonden till ett projekt om elevengagemang. Tanken r att erbjuda eleverna mjlighet att engagera sig fr humanitet och mnskliga rttigheter i skolan och gra en samhllsinsats genom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Elevernas verksamheter kommer att bygga p egna initiativ och drivkraft att jobba fr mnskliga rttigheter. Vi r bra p att skapa delaktighet under vra nationella trffar Under Riksrsmtet knde sig de flesta deltagare (75 %) delaktig i beslutsprocessen. I utvrderingen som genomfrdes efter MOVE-helgen uppgav 92 % att de knde sig delaktiga under helgen.

102

Det dr som har gtt mindre bra

Exempel p omrden dr Rda Korsets Ungdomsfrbund inte ndde nda fram under 2012. Vi har inte genomfrt ngon medlemsutredning ven om vi ftt mnga nya medlemmar kan vi se att det fortfarande finns en del personer som avslutar sitt medlemskap. Att underska varfr de valt att gra det r en del av medlemsutredningen som skulle gjorts under ret, men som nu kommer att gras under 2013 istllet. Vi har inte lyckats n lika mnga elever som under 2011 Under hela r 201 1 mtte vi 2725 elever med P Flykt. Motsvarande siffra fr 2012 r 2182 elever (2406 om Nollrasism rknas in). Trots lite smre siffror jmfrt med 201 1 har vi med rge uppntt mlen som sattes upp fr ret gllande P Flykt (att mta 2000 elever)! Dock har vi minskat i mtta elever inom alla verksamhetsomrden sammanlagt.

Vi har minskat i antal rrelsemedlemmar Vi har kat i antal personer som vljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsfrbundet (s kallade direktmedlemmar). Samtidigt har frre personer under 31 r valt att betala sin medlemsavgift till Svenska Rda Korset och vi har drfr tappat i antal s kallade rrelsemedlemmar. Lter det krngligt? En lngre frklaring till vad vi menar finns under rubrikenmedlemmar och frivilliga.

103

Humanitr migration
Under 2012 har vi kat med antal verksamheter, antal frivilliga och antal deltagare i verksamheter inom Humanitr migration! Vi har minskat ngot nr det gller skolbesk med P Flykt jmfrt med 201 1 men har fortfarande ntt upp till mlen som sattes fr 2012.

Siffror fr 2012

45

468

3734

364

2451

39

377

3062

748

2939

Motsvarande siffror fr 201 1

Vra verksamheter inom Humanitr migration strker unga migranter och bidrar till att de fr en bra start i Sverige. Detta sker bland annat genom kompisgrupperna som r en oerhrt populr verksamhet inom omrdet. Kompisgruppen i Linkping har ftt veta genom personalen p ett boende att ungdomarna verkligen uppskattar att kompisgrupperna finns och hur otroligt sknt det r att f komma ut frn boendet och gra ngot socialt. Just att komma ifrn boendet lyfts som ngonting vldigt viktigt det blir ett avbrott i en annars ganska monoton vardag och skapar mjligheter fr nya mten. Hr finns ocks en stor resurs fr Ungdomsfrbundet. Mnga av de som r med i kompisgrupperna vill skert kunna fortstta sitt engagemang i sin lokalfrening. Ngra som r extra bra p det hr r freningen i Pite dr flera av de som varit deltagare i verksamheten har blivit medlemmar och ven ftt frtroendeuppdrag i styrelsen. Det r ju verkligen ngot som fr en mnniska att vxa, skriver freningen. Utbildning har genomfrts lokalt p mnga hll under ret och vi mrker av att det i de grupper som genomgtt utbildning finns bttre rutiner och struktur. Det har ocks funnits ett behov av vidareutbildning. Under MOVE-helgen i Uppsala erbjds det drfr kompetensutveckling i form av en frelsning med flyktingpsykolog Lilian Levin, ngot som uppskattades mycket av deltagarna. Runtom i landet har det ven brjat startas upp en ny form av verksamhet inom omrdet grupper som riktar sig till papperslsa barn. Frivilliga frn en av dessa grupper hll en workshop p MOVE dr de presenterade sin verksamhet och hur man kan gra fr att starta upp. Fr att gra uppstarten lttare har det ocks tagits fram en utbildning anpassad efter den nya mlgruppen och en checklista fr freningar som r intresserade av att starta.

104

Sagt om P Flykt av elever som upplevt rollspelet

Det var en aha-upplevelse att jag ven under lekformen kunde frst att resan skulle innebra pfrestningar. Det mste vara ofattbart svrt att hamna i en sdan situation p riktigt Det suger att lmna sitt land p andras villkor

Det var jobbigt nr det gick fram och tillbaka och inte visste vad som skulle hnda beroende p vilket alternativ man valde

105

Vi pverkar ungas vrderingar och motverkar frmlingsfientlighet genom att ka frstelsen fr vad det innebr att vara p flykt. Detta arbete sker frst och frmst genom vrt textbaserade rollspel P Flykt. Jmfrt med 201 1 har vi kat stort i antal spelledare som hller i rollspelet. 70 frivilliga har varit aktiva i P Flykt-verksamheter ver landet (jmfrt med 28 under 201 1). Utbildning av nya spelledare skedde under den senare delen av ret vilket medfrde att mnga spelledare inte hunnit genomg hela utbildningstrappan. Trots att vi har mtt frre elever n frra ret mrker vi att fler och fler skolor fr upp gonen fr P Flykt. Information om spelet sprids till exempel genom medverkan p olika mssor. P MR-dagarna i Gteborg hll 5 spelledare frn olika delar av landet tillsammans ett mycket uppskattat pass med P Flykt. S uppskattat att de fick mota bort folk i drren d lokalen var helt full! Mnga skolor gr ocks terkommande bokningar r efter r, vilket tyder p att de r mycket njda med spelet och de frgor vi vcker hos eleverna. Kortversionen av P flykt - Dilemmaspelet har ocks anvnts flitigt p olika event. Det anvndes t.ex. under Nollrasism (en skolturn som Ungdomsfrbundet genomfrde tillsammans med TV4). TV4 bidrog genom frelsningar av Jens Assur och Leo Razzak och Ungdomsfrbundet bidrog med frivilliga som genomfrde Dilemmaspelet.

Nollrasism och frbundsordfrande Martina Anlr som avgick vid Riksrsmtet lyfts mot skyarna av gladiatorn Baron Samedi som ocks medverkade under Nollrasismturnn.

Inom omrdet r det viktigt fr oss att samarbeta med andra fr att utveckla vrt arbete. Lokalt finns det mnga bra samarbeten med Svenska Rda Korset och flera freningar lyfter fram hur bra det r att kunna anvnda sig av deras kontaktnt fr att n mlgruppen. P nationell niv har samarbeten inletts, till exempel i arbetet med papperslsa, men p grund av den omorganisation som moderorganisationen gjort har vi inte ntt nda fram.

106

Vi har synts! Under ret har Rda Korsets Ungdomsfrbund varit med i 34 olika artiklar som p olika stt berr omrdet Humanitr migration. Mnga artiklar har handlat om Vrduppropet rtt till vrd fr papperslsa som mnga lokalfreningar engagerade sig i, men det har ven skrivits en hel del om P Flykt. I kontakten med media och allmnhet anvnder vi oss av det vi ser i vra verksamheter. Det finns en stor styrka i att kunna uppmrksamma unga migranters situation utifrn det vi sjlva ser och genom detta vara en tydlig rst fr deras mnskliga rttigheter. Ordfrande Hala skrev till exempel ett uppmrksammat inlgg p sin blogg p Ungdomsfrbundets hemsida som handlade om vad hon upplevde under en dag p Migrationsverket.

Hala bloggade om en dag p migrationsverket som satte spr

Men nr det gller synlighet och pverkan handlar inte allt om att finnas med i tidningar eller sitta i nyhetssoffor. Det viktigaste pverkansarbetet r det vi gr varje dag i vra verksamheter, och genom att prata med andra om vad vi gr kan vi sprida medvetenheten ytterligare. Ngra som har jobbat med samhllspverkan, utan att egentligen kalla det s, r kompisgrupperna i Uppsala som tillsammans med sin lokalfrening och andra organisationer i Uppsala gick ihop nr ungdomsgrden fr nyanlnda ungdomar skulle lggas ner. De frivilliga utvade ptryckningar p kommunen och involverande ven deltagarna som p detta stt kunde se hur man jobbar med demokrati i praktiken p kommunal niv.

107

Barn- och ungas delaktighet

Under 2012 har Rda Korsets Ungdomsfrbund kat med antal verksamheter, antal frivilliga och antal deltagare i verksamheter inom Barn- och ungas delaktighet!
Siffror fr 2012

52

542

5184

1370

749

49

421

851

3695

120

Motsvarande siffror fr 201 1

Inom det hr omrdet finns det en mngd olika verksamheter ute i landet som har jobbat p hrt under ret fr att gra vardagen bttre fr barn och unga. Genom vra sociala verksamheter vill vi strka barn och unga som individer och ge dem en bttre sjlvknsla. Genom att finnas nrvarande i skolan ger vi ocks fler barn och unga mjlighet att klara sin skolgng. I vr lxhjlpsverksamhet har vi under ret haft 162 frivilliga som bidragit till att 487 barn och unga har ftt mjlighet att klara sina lxor. Det r en enkel, men otroligt uppskattad verksamhet, bde frn deltagare, lrare och frldrar! Utbildning r ven under det hr omrdet en viktig del fr att de frivilliga ska kunna bedriva bra verksamhet. En lxhjlpsutbildning efterfrgas och kommer att tas fram under 2013. Verksamheterna efterfrgar ocks tydlighet kring vad som gller med utdrag frn belastningsregistret versyn av detta fortstter under 2013. Vi har ocks en verksamhet som heter Frukostklubben som gr ut p att frivilliga frn Ungdomsfrbundet serverar frukost p skolor. Genom detta fr eleverna en bttre start p dagen och bttre frutsttningar fr att klara skoldagen. I vra frukostklubbar har 49 frivilliga bedrivit mtesplatser och serverat 6000 frukostar till barn och unga i 4 olika skolor. Frukostklubbarna bygger p samarbete med skolor och alla frukostar som serveras r fretagssponsrade. Fr att mta barnen och ungdomarnas upplevelse kring Frukostklubbarna gjordes en utvrdering dr eleverna fick svara p frgor om verksamheten. Eleverna som deltog i enktintervjuerna upplevde att de orkade mer i skolan nr de t dr och att de blev gladare med sina kompisar. De uppgav ven att de ftt en bttre frstelse fr att man behver ta frukost fr hlsans skull. Det framkom ocks att de frivilliga frn Ungdomsfrbundet blev som frebilder fr dem vilken hade en positiv effekt p eleverna i form av knnedom om vad frivilligt arbete innebr och det mervrde det ger att agera osjlviskt.

108

Vi strker barn och ungas rttigheter genom att lyssna p dem nr de behver ngon att prata med. Vi ger barn och unga hjlp till sjlvhjlp. Det sker framfr allt genom vr verksamhet Jourhavande kompis som r en telefon- och chattjour fr unga upp till 25 r. Under 2012 har 1 16 frivilliga tagit emot 3745 telefon- och chattsamtal frn unga som behvt ngon att prata med. De vanligaste samtalsmnena under ret har varit krleksrelationer, ngest och familjerelationer, men de jourhavande kompisarna finns dr fr att prata om allt mellan himmel och jord. Under hsten gjordes en anvndarutvrdering av Jourhavande kompis dr de som hr av sig till jouren fick mjlighet att svara p frgor om hur samtalet med oss hjlpt dem. P frgan Upplevde du Jourhavande kompis som ett std fr dig? svarade 91% att de ftt ett mycket bra eller okej std. Hur kndes det d efter samtalet? Hr r ngra av anvndarnas kommentarer: Jag knde mig lugnare och skrare. Mindre ensam. Mina problem kndes mer verkomliga. Lite bttre, jag knde mig lite modigare att vga prata med min kompis som jag var besviken p. Det kndes som att jag var mindre ensam och att livet var lttare. Jag fick lttat p hjrtat. Personen jag chattade berttade fr mig att det inte r farligt att be om hjlp och att jag mste vga ta tag i det jag knner och tycker r jobbigt. Att man inte ska behva m shr. Inom omrdet finns en stor mngd olika verksamheter. Allt frn besksverksamhet fr ldre till simskolor och hktesgrupper som besker intagna unga. Att lyssna och sttta r ocks en viktig del i dessa verksamheter. Och att f vra deltagare att vxa. Vxer gr de definitivt i vra vxthusverksamheter som riktar sig till barn och unga som vuxit upp i en tuff milj. En verksamhet som Ungdomsfrbundet inte lngre har kvar inom omrdet r tjej- och killgrupper. Beslutet att avveckla verksamheten baserades p en utredning genomfrd under 2012 och innebr att Ungdomsfrbundet frn och med 2013 inte lngre jobbar med tjej- och killgruppsverksamhet.

109

Vi har synts! Under ret har Rda Korsets Ungdomsfrbund frekommit i 32 olika artiklar som berr omrdet Barn- och ungas delaktighet. Mest har det skrivits om lxhjlp och Frukostklubben.

Vra Frukostklubbar blev uppmrksammade i SVT

Under hsten skrev Ungdomsfrbundet en uppmrksammad debattartikel tillsammans med andra organisationer om vr instllning till rutavdrag p lxhjlp. Men vi har ocks pverkat p andra stt! Vr moderorganisation, Svenska Rda Korset, har inspirerats av vrt stllningstagande fr att barnkonventionen ska bli svensk lag och har beslutat att det r ngot som de ocks ska jobba fr!

110

Hllbar utveckling
ven inom omrdet Hllbar utveckling kan vi se en positiv trend gllande antal verksamheter och frivilliga. Genom stora satsningar p informationsinsatser har de aktiva grupperna ntt ett mycket stort antal mottagare.
Siffror fr 2012

12

158

14875

665

10

127

2240

915

Motsvarande siffror fr 201 1

Genom vra rttvishandelsgrupper har 85 frivilliga ntt hela 14185 personer med information om hur de kan leva och konsumera mer hllbart. Andra uttriktade aktiviteter har ocks skett genom punktinsatser, frskna-grupper m.fl. som anordnat modevisningar och annat dr de visat hur man kan teranvnda gamla klder fr att skapa ngot nytt och spnnande. Vrt ml r att inspirera och engagera unga men vi inspirerar inte bara andra vi inspirerar ocks varandra! I Uppsala har det fungerat vldigt vl att utbilda inom gruppen d det kommit fram att alla br med sig vldigt mycket kunskap. Det r utvecklande bde fr individer och fr gruppen att dela med sig till varandra av sina kunskaper! Under ret har en utbildning i hllbar utveckling tagits fram och testats. Mnga grupper som jobbar med hllbar utveckling tycker att det r mycket positivt, men det r samtidigt viktigt att vi inte slutar att jobba inom organisationen fr att fortstta leva som vi lr och tnka p milj och arbetsvillkor d vi inhandlar varor till mten och aktiviteter. Vi fr inte glmma bort att hllbar utveckling ocks r en frutsttning fr att lindra och frhindra lidande. Det finns mnga bra exempel p lokala samarbeten mellan lokalfrening och krets nr det gller Hllbar utveckling, till exempel i Ume dr samarbete sker vid evenemang kring terbruk och hllbar utveckling. Infr kommande r r ambitionen att vi ven ska utveckla detta nationellt.

111

Vi har synts! Under ret har Rda Korsets Ungdomsfrbund frekommit i 29 olika artiklar som berr omrdet Hllbar utveckling. Framfr allt fick aktiviteter kopplade till kldbytardagar mycket uppmrksamhet. Men det har inte bara bytts klder. Norrkpingsfreningen blev omskrivna i lokaltidningen d de anordnade klappbytardagar fr att uppmrksamma den ondiga konsumtionen vid jul.

I rebro skrevs det om den klimatsmarta modevisning som freningen anordnat.

I Kalmar visade freningen att det inte bara r tanter som stickar och passade ven p att gra reklam fr den vintagehrna som de startat upp.

112

Globalt engagemang
Inom omrdet Globalt engagemang har antal verksamheter under 2012 minskat ngot jmfrt med 201 1. Dock r fler frivilliga engagerade i de verksamheter som finns.

Siffror fr 2012

54

790

32

12

534

745

Motsvarande siffror fr 201 1

Vilka grupper r det d som r verksamma inom omrdet? Framfr allt r det lokala grupper, med olika internationella inriktningar. Inom omrdet finns ocks goda mjligheter till samarbete med Svenska Rda Korset genom deras globalprojekt. Exempel p globalprojekt r: Std till barn och ungdomar med funktionsnedsttning i Palestina och Hlsa- och sjukvrd till utsatta kvinnor och barn i Afghanistan. Man kan jobba med dessa, och andra, projekt genom att starta globalgrupper, som har som syfte att medvetandegra om och samla in pengar till olika globalprojekt. Aktiviteterna genomfrs i Sverige och syftar inte till direkt samarbete eller utbyte. Vi har pbrjat att underskt behov, resurser och ekonomiska frutsttningar fr att utveckla och implementera ett internationellt samarbete eller utbyte inom Rda Korsets Ungdomsfrbund. Vi har kikat p hur andra jobbar inom omrdet fr att f inspiration till hur vi sjlva skulle kunna gra. Tv tjnstemn och en representant frn frbundsstyrelsen deltog ocks p European Youth Corporation Meeting i Bulgarien och fick genom detta en uppfattning om hur utbytena ser ut i Europa. Gteborgs lokalfrening tog ocks ett lokalt initiativ till utkat nordiskt samarbete genom att anordna en inspirationstrff med det norska ungdomsfrbundet. Deltagare under MOVE fick ven mjlighet att pverka den internationella Rda Korsrrelsen. P plats under helgen fanns danska ungdomsfrbundets ordfrande som ocks sitter i ungdomskommittn. Tillfllet togs d att samla ihop sikter frn alla deltagarna om frgor som drivs just nu i ungdomskommissionen fr att ordfrande skulle kunna anvnda sig av dessa i det internationella arbetet.

113

Vi har synts! Under ret har Rda Korsets Ungdomsfrbund frekommit i 13 olika artiklar som berr omrdet Globalt engagemang. Till exempel intervjuades ordfrande i Kalmarfreningen om sitt engagemang och det som fick henne intresserad av just Rda Korsets Ungdomsfrbund.

Region nord Region st Region vst Region syd

Kartan nedan visar i vilka stder tidningsartiklar som berr Rda Korsets Ungdomsfrbund har publicerats under 2012. En rd plupp i en stad innebr att (minst) en artikel som berr arbetsomrdet Humanitr migration har publicerats dr, en vit plupp i en stad innebr att Ungdomsfrbundet har omnmnts i en artikel, men att det inte gr att klassicera vilket specikt arbetsomrde den berr, o.s.v.

Humanitr migration Huma Barn och ungas delaktighet Hllbar utveckling Hllb Globalt engagemang Globa vrigt vrig

Pite Ume Sollefte stersund Sundsvall Hudiksvall Mora Uppsala Kristinehamn Eskilstuna Stockholm rebro Norrkping Hllekis Linkping Gteborg Jnkping Oskarshamn Kalmar Kristianstad Lund Malm Ystad

114

Medlemmar och frivilliga

Direktmedlem r alla medlemmar som betalar sin medlemsavgift direkt till Ungdomsfrbundet

Det kan knnas lite frvirrande att vi pratar om att vi kat i medlemmar samtidigt som vi tappar medlemmar, men shr hnger det ihop: 2009 infrdes det s kallade rrelsemedlemskapet som innebr att alla som r under 31 r numera r medlemmar i bde Svenska Rda Korset och Rda Korsets Ungdomsfrbund. Man fr allts gra ett aktivt val gllande vilken organisation man vill betala sin medlemsavgift till. Vi har kat i antal personer som vljer att betala sin medlemsavgift direkt till Ungdomsfrbundet (s kallade direktmedlemmar). Samtidigt har fler valt att betala till Svenska Rda Korset istllet och vi har tappat i antal s kallade rrelsemedlemmar. Vi brukar dock srredovisa de olika medlemsformerna eftersom rrelsemedlemmar inte r bidragsgrundande fr frbundet. Anledning till att vi r stolta ver den kning som skett av direktmedlemmar fastn det totala antalet medlemmar gtt ner beror p att vi inte kan styra ver medlemsvrvning och medlemsvrd av rrelsemedlemmarna p samma stt som vra direktmedlemmar. Direktmedlemmar r personer vi ntt fram till under ret och som gjort ett aktivt val att stdja oss. Det r allts ett resultat av vad vi i Ungdomsfrbundet har lyckats med under ret och hr har vi lyckats bra! Vi har lockat nya medlemmar men kan samtidigt se att fler avslutade sitt medlemskap n fregende r. Varfr s mnga valt att avsluta sitt medlemskap r en av de frgor medlemsutredningen ska svara p. Den hr utredningen kom dock inte igng under 2012 s som det var tnkt, utan planeras nu till 2013.

Rrelsemedlem Alla som blir medlem i Ungdomsfrbundet blir ocks rrelsemedlem i Svenska Rda Korset och alla som blir medlemmar hos dem blir rrelsemedlemmar i Ungdomfrbundet

Kort sammanfattning av 2012 i siffror (2011 inom parentes)

127
(124) (1194)

Verksamheter

22062
Mottagare (14682) Elever

Frivilliga i verksamhet

1310
(3925)

4355
(6069) Varav mtta P Flykt (2725)

Utbildningar (59)

Deltagare i verksamhet

8943

2182

22 78 862
Freningar (23) Utbildade (609) (2709)

3550

Direktmedlemmar

S hr sg ret 2012 ut i siffror

115

En ny form av medlemskap medlemskap utan lokalfreningstillhrighet har under ret lanserats fr att vi ska kunna anpassa freningsformen efter nya behov. Under Riksrsmtet 201 1 togs ett beslut att infra SMS-betalning av medlemskap, dr intresserade enkelt ska kunna betala sin medlemsavgift via telefonen. Under ret har vi fortsatt se ver hur vi ska erbjuda SMS-betalning som ett alternativ. Ngot som frsvrat arbetet r telefonoperatrernas tolkning av lagen gllande betalning med SMS dr man mste koppla ett konto till telefonen fr att kunna betala med den. Vi kommer att arbeta vidare med detta under 2013 fr att hitta en lsning. Nu r det ocks nnu lttare att f tag p mallar till freningsrsmtet eller tips p hur man kan gra sin frening mer synlig i staden. Freningshandboken har nmligen arbetats om och ligger nu uppe p hemsidan som en wiki. (rkuf.se/foreningshandboken) fr att s mnga frivilliga och intresserade som mjligt ska ha tillgng till den. Fr att bli starkare behver vi ocks anvnda oss av den stora kunskap som finns bland vra frivilliga och att sprida goda exempel s att fler kan inspireras. Detta gjordes under ret, bland annat genom en workshop p MOVE som tv frivilliga hll, dr de pratade om hur de gtt tillvga nr de startat verksamhet fr gmda barn.

Vi har vuxit! Rda Korsets Ungdomsfrbund har kat frn 2709 till 3550 direktmedlemmar frn slutet av 201 1 jmfrt med slutet av 2012. Dremot minskade vi i antal rrelsemedlemmar med 1 1 16 personer. Rda Korsets Ungdomsfrbund har kat frn 1 194 till 1310 frivilliga i slutet av 201 1 jmfrt med slutet av 2012. Vi har allts sett en kning bde i antal frivilliga som engagerar sig i vra verksamheter och direktmedlemmar som vill sttta vrt arbete!

116

rets-lista 2013
Till den hr verksamhetsberttelsen har lokalfreningarna sjlva ftt vlja ut ngonting roligt eller inspirerande som hnt i freningen under ret fr att kunna inspirera andra. Hr kommer rets de luxe-lista 2012! rets lxhjlpare: Malm som deltog i en stor kampanj som hette Lxhjlp Malm tillsammans med andra freningar som ocks bedriver lxhjlp. Den fick stor genomslagskraft och var bde ett stt att lyfta frgan kring lxhjlp och rekrytera nya frivilliga. rets arrangrer: Lund som i december anordnade ett event som kallas Internationen tillsammans med ett gng andra arrangrer. Liveband, aktiviteter och gratis mat stod p programmet. Samarbetet var lyckat och Internationen otroligt vlbeskt och styrelsen r mycket glada med resultatet. Hr skapas det internationella mtesplatser! rets kllarsittare: Helsingborg som tycker att det varit roligt att komma igng med renoveringen av deras kllarlokal som tidigare inte var i speciellt gott skick. Den var ven inte lmplig att anvnda i syfte att utfra aktiviteter med utsatta barn och ungdomar p, men frhoppningsvis blir den det efter renoveringen. rets minglare: Kalmar som har anordnat tre mingelkvllar p Mtesplats Kupan under ret. Vid ett av tillfllena hade de en modevisning och visade upp Kupans klder. D kom hela ttio beskare! rets bryr-sig-om-andra: Freningen i Vxj som under Allkrsfestivalen fanns p plats fr att dela ut vatten, bananer, kondomer och plster. Festivalen r knd fr sin hga alkoholkonsumtion och de ville drfr vara en motpol. Att synas under tillfllen som exempelvis Allkrsfestivalen var inspirerande eftersom platsen skiljer sig frn andra de brukar beska (som skolor och liknande). Att anvnda kreativiteten och vara vandrande omtankes-personer uppskattades av bde styrelse och festivalbeskare. rets bio-mysare: Pites freningsstyrelse som vill lyfta sin verksamhet Valborgsbio som hade totalt 364 unika beskare under Valborgsnatten! Kvllen gr ut p att anordna drogfri filmvisning i samarbete med lokal bioverksamhet fr att ungdomar ska ha andra alternativ under Valborg n att dricka alkohol. rets ungdomsgrd: har Lule anordnat p Hertsn genom sina ungdomskvllar. D fritidsgrden privatiserades och fick smre ppettider tog freningen initiativ till att ta ver vissa dagar och hlla ppet med aktiviteter och trevligt hng. rets rmare: Umestyrelsen som r mycket stolta och glada ver att tillsammans med Sollefte ha blivit valda att anordna 2013-rs Riksrsmte. De hoppas att fler vgar ta steget frn ord till handling och skicka in sin anskan till nsta r. rets temadag: stod Solleftes freningsstyrelse fr d de mtte ca 200 gymnasieungdomar under en temadag som behandlade mnen som frdomar, rasism, diskriminering och krnkning. Mtet med dessa ungdomar var vldigt givande och

117

inspirerande, berttar de frivilliga, och det mest positiva var att de knde att eleverna som de mtte verkligen blev pverkade p ett positivt stt! rets Ungdomsfrbundet + Svenska Rda Korset = sant: stersund och deras jourverksamhet som har ett grymt samarbete med den lokala mtesplatsen dr Jouren ibland har bemannat cafet och vinsten av frsljningen har gtt till deras verksamhet. rets rekryterare: Freningen i Sundsvall som har funderat p det hr med rekrytering och r i full frd med att ta fram en medlemsvrvarutbildning som ska hllas fr alla freningar som r intresserade vid en gemensam trff under 2013. rets utbyte: stod Gteborg fr. Freningen berttar: Vrt bsta exempel p ngot inspirerande och spnnande som vi har gjort ret som gtt r definitivt att vi tagit initiativ till utkat nordiskt samarbete genom vr planering av den kommande inspirationshelgen med bde svenska och norska deltagare. rets frivilligutvecklare: rebro som lyfter att de har en utvecklingsbild fr sina frivilliga, hur de kan utbilda sig vidare, hur de kan g vidare inom lokalfreningen och organisationen. Genom det fr de frivilliga att stanna kvar lngre och utvecklas. rets motivator: Karlstad, som i sin lxhjlpsgrupp bjuder p smrgsar och frukt fr att deltagarna ska f bttre frutsttningar att orka med lxhjlpen efter en lng skoldag. De har ocks infrt en belning fr dem som visat p engagemang fr sitt skolarbete genom att komma p lxhjlpen regelbundet och vl dr fokusera p att gra sina lxor. rets gldjespridare: Bors, som trots ett tufft r bde lyckats vrva in nya i styrelsen och under hela ret behllit gldjen och engagemanget. rets globetrotter: Skaraborg, vars ordfrande blev uttagen till att delta i Youth Assembly 2012 i Bryssel, som en av 170 deltagare frn hela vrlden. Mlet med projektet var att ungdomar ver hela vrlden mellan 16-25 r skulle samlas och diskutera demokrati och ungdomar vilket sedan utmynnade i frslag p frbttringar som presenterades p World Forum of Democracy. rets sociala medie-moguler: Sthlm Sydst som under 2012 expanderade frn att bara kommunicera via rkuf.se och volontrbyrn, till att ven sprida information och budskap via sociala medier som Facebook och Instagram. De har ven brjat blogga p rkuf.se dr de gett tips om intressanta mnen och spridit information om saker som hnder i freningen och omvrlden. rets samarbetare: Linkping som r stolta ver sitt samarbete med andra freningar i projektet Nolla med Koll. Deras tips till andra freningar r att vervga samarbete med andra om det kan gynna projektet, fr att n nnu lngre. rets tips frn coachen: kommer frn Stockholm Sydvst som vill lyfta den rockad de gjort nr det kommer till styrelsemotivation och engagemang. De har gtt frn ett stadium dr flera personer, av olika skl, inte bidrog till styrelsearbetet och det nrmast sg ut att st still till att bli en vl arbetande styrelse med ider och planer om freningens framtid. De ger tre heta tips p hur man gr:

118

1. Ta de svra samtalen. Det r enormt viktigt att man vgar ta en diskussion med styrelsemedlemmar som halkat efter om varfr de halkat efter och hur man kan tnka sig att lsa det. Det r ltt hnt att styrelsearbetet blir en ngestladdad ond spiral ifall man halkar efter fr mycket och risken r d att man skjuter upp mer och mer. 2. Vga frga de svra frgorna: En styrelse fungerar inte ifall man har styrelsemedlemmar med stort ansvar som inte gr det de ska. Som en sista instans r det viktigt att kunna frga den svra frgan ifall personen verkligen har tid att sitta i styrelsen just nu (man fr g p en fin linje och undvika att trampa folk p trna fr mycket). 3. Formulera mlen tillsammans: Det absolut viktigaste dock r att man verkligen ser till att alla r med p de mlen man stter upp fr ret. Det r ltt hnt att man skenar ivg med ml och visioner som egentligen inte r realistiska, eller fr den delen uttrycker de andra personernas nskan. Ifall mlen stts upp p rtt stt s frebygger man dessutom ofta att behva ta itu med de tv tidigare punkterna. rets bortbytare: Norrkping som under sommaren anordnade en kldbytardag som blev mycket uppskattad och omskriven i lokala medier. Mnga beskare som kom dit visade uppskattning fr vad de gjorde och tyckte att det var ett vldigt bra initiativ. Detta kndes extra roligt fr freningen eftersom det var frsta gngen de gjorde ngot liknande. Grannfreningen Linkping blev ocks inspirerade till att anordna en liknande dag. rets upprepning av tidigare kategori: Str Uppsala fr som ven de haft en Svenska Rda Korset + Ungdomsfrbundet = sant-relation med kretsen. Dels genom att en frivillig frn kretsen var med som frivillig p MOVE. Dels genom att de allt oftare str p mssor tillsammans. rets samarbetare: Stockholm Nordvst som r vldigt stolta ver sommarkollot fr flyktingbarn som de anordnar tillsammans med de andra Stockholms-styrelserna. De knner att det r otroligt viktigt att ungdomarna ocks fr en rolig sommar och tycker drfr att det r ett viktigt projekt

119

rsredovisning
Frvaltningsberttelse
Verksamhetens syfte

Svenska Rda Korsets Ungdomsfrbund (Rda Korsets Ungdomsfrbund) ska engagera unga mnniskor och skapa respekt fr mnniskovrdet, ka frstelsen mnniskor emellan samt frhindra och lindra mnskligt lidande. (1.1 Rda Korsets Ungdomsfrbunds stadgar, reviderade p Riksrsmtet 2012).
Rrelsens grundprinciper

Hela rrelsen arbetar efter gemensamma grundprinciper; humanitet, opartiskhet, neutralitet, sjlvstndighet, frivillighet, enhet och universalitet.
Frbundets inriktning

Rda Korsets Ungdomsfrbund r till fr de som r engagerade och nyfikna och vill frndra samhllet omkring sig till det bttre. Organisationen arbetar p nationell basis, med en struktur som bygger p frbundsgemensam niv och med lokal frankring genom sjlvstndiga freningar. Organisationen r politiskt och religist obunden och r en del av Rdakors- och rdahalvmnerrelsens ntverk bestende av nrmare 100 miljoner frivilliga mnniskor och medlemmar i 187 lnder och som arbetar grnsverskridande. Rda Korsets Ungdomsfrbund arbetar fr att frhindra och lindra mnskligt lidande. Vi stller upp fr humanitet och mnskliga rttigheter, och kmpar mot intolerans, rasism och diskriminering. Vr verksamhet och vrt ledarskap utgr frn rdakorsrrelsens grundprinciper. Vi pverkar internationellt genom att arbeta lokalt i Sverige. Vi r den unga organisationen fr den som osjlviskt vill engagera sig i humanitrt arbete och vi r en del av Svenska Rda Korset. Rda Korsets Ungdomsfrbunds vision r ett samhlle som tar tillvara p barn och unga som en resurs och dr mnniskovrdet stts i frmsta rummet. Ett humant samhlle som respekterar alla barn och ungas mnskliga rttigheter och ger dem mjligheter till ett vrdigt liv. Vi vill ha ett Sverige dr barn och unga r delaktiga och kan pverka sin vardag. Rda Korsets Ungdomsfrbunds verksamhetsinriktning beslutas av Riksrsmtet, vrt hgsta beslutande organ, och gller under tre r. Verksamhetsinriktningen innehller de strategiska och lngsiktiga ml vi tillsammans ska uppn under ren 2012-2014 och gller fr bde frbundsgemensam och lokal niv.

120

Information om verksamheten
Externfinansiering De pengar vi fr frn andra organisationer, stiftelser och fretag

Under 2012 har vi arbetat mot kad lngsiktighet i vr ekonomi fr att skerstlla resurser till att bedriva bra verksamhet fr barn och unga. Vi har arbetat mot att effektivisera organisationen och verksamheterna mot kad externfinansiering. Tv av vra nationella verksamheter finansieras helt externt och till stor del av fretag, frukostklubben sponsras till stor del av Kelloggs och Jourhavande kompis av Telenor. Med hjlp av kad externfinansiering har Frukostklubbenen utkat sin verksamhet frn att servera frukost p 2 till 4 skolor under 2012. Vi har ocks arbetat mer mlinriktat med att ska strre bidrag till vr verksamhet och till projekt frn andra organisationer. Vi har ven inlett ett samarbete med fretaget Symbio som bidrar med tekniska lsningar till Jourhavande kompis fr att effektivisera verksamheten. I enlighet med allmnna ekonomiska riktlinjer och i enlighet med att vi p gemensam niv vill ha en lngsiktig hllbar ekonomisk situation har vi kommit fram till, att Rda Korsets Ungdomsfrbunds buffert ska tcka vra kostnader under sex mnader. Bufferten bygger hrmed p att Rda Korsets Ungdomsfrbund p gemensam niv, har medel som av givaren inte r ndamlsbestmda och tcker vra totala verksamhetskostnader under sex mnader. Detta framgr av verksamhetsinriktningen 2012-2014 som antogs p Riksrsmtet r 201 1. r 2012 verstiger bufferten sex mnaders verksamhetskostnader d bufferten motsvarar ngot mer n hlften av de totala verksamhetskostnaderna fr ret. Beloppen i tabellen nedan anges i tusental kronor.

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 2012 2011 53,10% 61,00% 46,90% 39,00% Verksamhetskostnader utver buffert Verksamhetskostnader inom buffert

Verksamhetskostnader inom och utanfr buffert i procent

2012

2011

Buffert Verksamhetskostnader fr hela ret Buffert i frhllande till verksamhetskostnader

6 401 12 060 53,1%

6 501 10 655 61,0 %

121

Resultat och stllning

rets ekonomiska resultat fre frdelning uppvisar ett underskott om -100 tkr (697 tkr). 100 tkr i fria medel har utnyttjats motsvande underskottet. Resultatet av rets verksamhet och freningens stllning framgr av frvaltningsberttelsen samt efterfljande resultat- och balansrkningar jmte noter och redovisningsprinciper. Belopp i samtliga tabeller anges i tusentals kronor om inget annat anges.

Medlemmar och lokal verksamhet

Medlemskap

P Riksrsmtet 201 1 antogs en stadgendring som innebr att medlemmar frn och med 2012 kan vlja om de vill vara knutna till en lokalfrening eller om de vill vara medlemmar utan lokalfreningstillhrighet.
Medlemsavgiften

P Riksrsmtet 2008 i Uppsala beslutades att frbundet skulle snka medlemsavgiften till 50 kr, den nya medlemsavgiften brjade glla rsskiftet 2008/2009. Medlemsavgiften gr direkt ut till den lokalfrening som respektive medlem tillhr. Medlemsavgiften fr medlemmar utan lokalfreningstillhrighet betalas ut till ungdomsfrbundet p gemensam niv och gr till lokal verksamhet.
Rrelsemedlemskapet

Under r 2009 infrdes det s kallade rrelsemedlemskapet som innebr att alla som r under 31 r numera r medlemmar i bde Svenska Rda Korset och Rda Korsets Ungdomsfrbund. Rrelsemedlemskapet bygger p att blivande medlemmar och medlemmarna vljer till vilken organisation de vill betala in sin medlemsavgift, detta innebr att medlemskapet r ett aktivt val. Medlemmarna som aktivt valt att tillhra Rda Korsets Ungdomsfrbund och rrelsemedlemmarna kan srredovisas. Detta sker genom att medlemmar som vljer att betala sin medlemsavgift direkt till Rda Korsets Ungdomsfrbund benmns direktmedlemmar. Endast direktmedlemmar med lokalfreningstillhrighet r bidragsgrundande fr frbundet. Den centrala administrationen gllande Rda Korsets Ungdomsfrbunds direktmedlemmar och rrelsemedlemmar sker i medlemssystemet Orion och skts av Svenska Rda Korsets medlemsadministration. Den rliga medlemsaviseringen (betalning av medlemsavgift) skickades ut i brjan av 2012. Det totala antalet medlemmar har succesivt minskat sedan 2009 men samtidigt r antalet direktmedlemmar fler 2012 n ngot annat r sedan infrandet av rrelsemedlemskapet (Se medlemsstatistiken p nsta sida).

122

Medlemsstatistik 2012

9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2012 2011 2010 2009 Rrelsemedlemmar Direk tmedlemmar

Frndringen av antalet medlemmar 2009 till 2012

Antal betalande medlemmar 2012

Antal betalande medlemmar 2011

Antal betalande medlemmar 2010

Antal betalande medlemmar 2009

Region Nord Region st Region Vst Region Syd Medlemmar utan lokalfreningstillhrighet Direktmedlemmer Rrelsemedlemmar Andel rrelsemedlemmar
Antal medlemmar totalt

574 21 14 1530 1238 193

608 2381 1596 1339 0

686 2688 1429 1403 0

785 3401 1972 1938 0

3550 2099 37 %

2709 3215 54 %

2991 3213 52 %

2679 5417 67 %

5649

5924

6206

8096

Trots en total minskning av antalet medlemmar frn 201 1 till 2012, kade antalet direktmedlem-

123

mar som betalar direkt till Rda Korsets Ungdomsfrbund med hela 841 personer!
Egna freningar och verksamheter

P balansdagen hade vi totalt 22 (23)1 lokalfreningar med sammanlagt 127 (124) verksamhetsgrupper. 1 310 (1 194) frivilliga har engagerat sig i vra verksamheter och vi har mtt totalt 4355 (6 069) skolelever varav 2 182 (2725) med vrt textbaserade rollspel. Under ret har 1(0) lokalfreningar startats upp och 2 (1) har lagts ner.
Frbundets engagemang i andra freningar och ntverk

Nr frbundsstyrelsen tar beslut om vilka freningar och ntverk Rda Korsets Ungdomsfrbund ska ing i ses nyttan med att ing i freningen eller ntverket alltid ver. Fljande organisationer r frbundet medlem i och betalar medlemsavgift till. Organisation Ledarinstitutet LSU Freningen fr rttvisemrkt (Fairtrade) IDEA Ntverket fr barnkonventionen
Summa Frvaltning

2012 8 7 15 1 1 2
42

2011 8 6 15 1 1 2
42

Rda Korsets Ungdomsfrbund styrs av medlemmarna via Riksrsmtet som hlls i brjan av juni varje r. Riksrsmtet vljer frbundsstyrelsen som leder organisationen mellan Riksrsmtena. Medlemmarna beviljar frbundsstyrelsen ansvarsfrihet p Riksrsmtet som sedan bekrftas av Svenska Rda Korsets styrelse. Under frbundsstyrelsen finns dels lokalfreningar (lokal niv) och dels generalsekreteraren med operativt ansvar fr ett kansli (gemensam niv). Frbundsstyrelsen har det strategiska ansvaret fr att driva Rda Korsets Ungdomsfrbund i den riktning som medlemmarna har bestmt. Generalsekreteraren och tjnstemannaorganisationen har det operativa ansvaret att genomfra de uppdrag som ges av frbundsstyrelsen.

Lokalfreningen i Helsingborg startade upp under 2012 och lokalfreningarna i Mlndal och Eskilstuna lades ner.

124

Kontakt med frbundet

Rda Korsets Ungdomsfrbund finns i fyra olika stder i Sverige: Tv freningskonsulenter finns i Malm p Drottninggatan 2 c. Tv freningskonsulenter och 1 nationell konsulent finns i Gteborg p Andra Lnggatan 19. Tv freningskonsulenter finns i Ume p Rdhusesplanaden 10. Tv freningskonsulenter och resten av tjnstemnnen p kansliet finns i Stockholm p Hornsgatan 54. Vi har en hemsida: www.rkuf.se Vi har en facebooksida: www.facebook.com/RodakorsetUF

125

Resultatrkning 2012
Att Rda Korsets Ungdomsfrbund r en ideell frening, utan vinstsyfte och utan externa gare gr att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebrd n i till exempel aktiebolag. Eget kapital definieras som de medel som tillstllts organisationen fr uppfyllande av dess syfte och som p balansdagen inte har utbetalats och dr det inte freligger sdan juridiskt bindande frpliktelse som klassificeras som skuld eller avsttning. Inom det egna kapitalet sker ett planerat uttag frn och avsttning till olika poster inom det egna kapitalet. Planerad disposition av det egna kapitalet framgr av den budget som varje verksamhetsr antas av frbundet. rets resultat, i enlighet med resultatrkningen, utgr skillnaden mellan kostnader och erhllna medel under ret.
Not INTKTER Anslag frn Svenska Rda Korset Bidrag frn SRK:s kretsar och interna bidrag Insamling, gvor frn allmnheten Medlemsavgifter Bidrag frn offentliga organisationer Bidrag frn fonder, stiftelse och andra organisationer vriga intkter S:a INTKTER 2 3 4 5 6 1 10 000 20 433 4 1 283 17 97 11 854 10 188 28 242 0 1028 13 51 11 550 2012 2011

126

KOSTNADER Freningsutveckling Verksamhetsutveckling Kommunikation Ekonomi och administration S:a KOSTNADER VERKSAMHETSRESULTAT FINANSIELLA POSTER Rnteintkter Rntekostnader Frvaltningskostnad engngskaraktr RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER RETS RESULTAT FRDELNING AV RETS RESULTAT rets resultat Utnyttjande av ndamlsbestmda medel Reservering av ndamlsbestmda medel

Not 7 8 9 10 11

2012 -6 331 -2 713 -1 760 -1 256 -12 060 -206

2011 -5 501 -2 559 -1 364 -1 231 -10 655 895

12 13

105 0 0 -100

41 0 -239 697

-100

697

-100 0 0 100

697 239 -288 0

Utnyttjande av fria medel

RETS RESULTAT EFTER FRDELNING

648

127

Balansrkning 2012
Not TILLGNGAR
Anlggningstillgngar Finansiella anlggningstillgngar Lngsiktigt vrdepappersinnehav S:a anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Kortfristiga fordringar Kundfordringar vriga fordringar Frutbetalda kostnader och upplupna intkter S:a kortfristiga fordringar Kassa och bank S:a omsttningstillgngar 15 16 22 1 071 217 1310 7 039 8 349 9 2 525 409 2 943 4 453 7 396 14 0 0 940 940

2012-12-31

2011-12-31

S:A TILLGNGAR

8 349

8 337

128

Not EGET KAPITAL

Grundkapital Reserverade av givaren ndamlsbestmda medel Reserverade av styrelsen ndamlsbestmda medel och fria medel Balanserat resultat S:a eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Leverantrsskulder vriga skulder Lneskatt Upplupna kostnader och frutbetalda intkter S:a kortfristiga skulder 21 20 19 17 18

2012-12-31
2738 390 2236

2011-12-31
2738 390 2236

1 427 6790

1 527 6891

1 13 508 129 809 1 559

259 473 73 640 1446

S:A EGET KAPITAL OCH SKULDER

Stllda skerheter Ansvarsfrbindelser

8349

8337

Inga Inga

Inga Inga

129

Tillggsupplysningar
Redovisnings- och vrderingsprinciper

Rda Korsets Ungdomsfrbunds redovisnings- och vrderingsprinciper verensstmmer med rsredovisningslagen (RL), samt bokfringsnmndens allmnna rd fr ideella freningar.
Intktsredovisning

Intkter redovisas till det verkliga vrdet av vad som erhllits eller kommer att erhllas. Intkter i form av gvor intktsfrs som huvudregel nr gvan sakrttsligt r genomfrd. Med gvor avses frmst insamlade medel frn privatpersoner och fretag. Begreppet bidrag anvnds frmst fr att beteckna medel som erhllits av externa bidragsgivare efter anskan. Gvor frn i frsta hand privatpersoner redovisas av naturliga skl normalt enligt kontantprincipen. ven bidrag frn fretag och organisationer redovisas normalt i den period d bidraget erhlles. I den mn det p balansdagen finns avtalade men ej erhllna bidrag frn fretag och organisationer intktsfrs dessa efter individuell prvning.
Kostnadsredovisning

Kostnader r det utflde av ekonomiska frdelar som r hnfrligt till rkenskapsperioden och som har gjorts fr frbundets egen rkning.
Upplysning om ndring av frdelningsprinciper

Under 2012 har en frndring skett gllande frdelningsprinciperna fr kostnaderna. Personal- och kontorskostnader r numera aplerade till hnfrligt verksamhetsomrde. Tidigare rknades dessa som en del av ekonomi- och administrationskostnaderna. 201 1 rs jmfrelsesiffror har rknats om utifrn den nya frdelningsprincipen.
Bidrag frn Sida och liknande myndigheter

Samtliga bidrag frn Sida och liknande myndigheter redovisas i enlighet med BFN R5 om statliga std, det vill sga de intktsfrs endast om det med hg grad av sannolikhet kan bedmas att stdet inte kommer att terkrvas, det vill sga att organisationen haft utgifter fr ndamlet.

Redovisning av frpliktelser
En utgift bokfrs i resultatrkningen nr organisationen har frpliktigat sig att utfra en viss tgrd eller liknande. Den frpliktigande hndelsen r mycket sllan endast ett styrelsebeslut eller liknande eftersom detta inte resulterat i en juridisk frpliktelse gentemot tredje man. I samband med bokslut periodiseras dessa utgifter till kostnader.
Donerade tillgngar

Tillgngar, framfr allt fastigheter, aktier och andra vrdepapper, som doneras till Rda Korsets Ungdomsfrbund vrderas till ett frsiktigt berknat marknadsvrde vid gvotillfllet. Gvan bokas som en omsttningstillgng om tillgngen ska avyttras snarast mjligt och som anlggningstillgng om avsikten r att behlla tillgngen i minst ett r. Intkten redovisas i posten Insamlingar/gvor frn allmnheten. I den mn det uppkommer en realisationsvinst/frlust vid avyttringen redovisas denna ocks i posten Insamlingar/gvor frn allmnheten om

130

tillgngen avyttras kort efter att gvan erhllits. Om gvan r av finansiell karaktr redovisas realisationsresultatet som en finansiell post om organisationen vntat med frsljningen i avsikt att erhlla ett bttre pris. Ett realisationsresultat vid avyttring av en annan tillgng som funnits i organisationen en lngre tid redovisas i den funktion dr tillgngen anvnts.
Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prvning berknas bli betalt.
rets resultat och eget kapital

Att Rda Korsets Ungdomsfrbund r en ideell frening utan vinstsyfte och externa gare gr att begrepp som resultat och eget kapital har en annan innebrd n i till exempel aktiebolag. Eget kapital definieras som: de medel som tillstllts organisationen fr uppfyllande av dess syften och som p balansdagen inte utbetalats och dr det inte freligger en sdan juridiskt bindande frpliktelse som klassificeras som skuld eller avsttning. rets resultat, enligt resultatrkningen, utgr skillnaden mellan kostnader och erhllna medel under ret. Som framgr av definitionen av eget kapital sker ocks ett planerat uttag frn, och avsttning till, olika poster inom det egna kapitalet och i den budget som faststlls fr varje verksamhetsr ingr en planerad disposition av det egna kapitalet.

131

Noter 2012
Not 1

Driftsanslaget frn Svenska Rda Korset r 10000 tkr och bygger p ett avtal mellan Rda Korsets Ungdomsfrbund och Svenska Rda Korset. Avtalet brjade glla 2012-01-01 upphr glla 2014-12-31 och berttigar Rda Korsets Ungdomsfrbund ett rligt anslag baserat p huruvida frbundet har ntt upp till i avtalet stllda krav.
Not 2 Gvoklla Privatperson Samarbetet med fretag ndaml Lokalt Std Barn- och ungas delaktighet Lokalt Std/Kommunikation 2012 2 430 0 433 2011 0 233 9 242

vriga bidrag frn allmnheten

Summa Not 3

Medlemsavgiften p 50 kr gr direkt ut till den lokalfrening som respektive medlem hr till. Beloppet nedan utgrs av medlemsavgifter fr medlemmar utan lokalfreningstillhrighet.
Medlemsavgifter Medlemsavgifter Summa Not 4 Gvoklla ndaml Ungdomsstyrelsen; Organisationsbi- Freningsutveckling drag till Ungdomsorganisationer Verksamhetsutveckling Kommunikation Summa Ungdomsstyrelsen; Organisationsbi- Freningsutveckling drag till std fr ungdomsorganisationers medlemsfreningar Verksamhetsutveckling Kommunikation Summa Sidas Informationsbidrag Ungdoms- Verksamhetsutveckling/ Hllstyrelsen; projektbidrag bar utveckling Summa Ungdomsstyrelsen; Projektbidrag Verksamhetsutveckling/ Likabehandlingsarbete 2012 239 142 28 409 444 1 13 261 817 30 2011 248 63 25 336 358 137 182 677 14 2012 4 4 2011 0 0

30 27

14 0

132

Summa

27

Not 5 Bidragsgivande stiftelse/fond Gustav V:s minnesfond Gustav V:s minnesfond Summa ndaml Folkrtt och flykting Lokalt std 2012 0 17 17 2011 13 0 13

Not 6 Intktsklla Egen frsljning, kurs- och prenumerationsintkter 2012 48 49 97 2011 41 10 51

vriga externa intkter

Summa Not 7

Freningsutveckling utgrs av personalens kostnader (8 freningskonsulenter p fyra olika kontor i landet, en nationell konsulent, kostnader fr Riksrsmtet 2012, valberedningen, verksamhetsrevisorer, frbundsstyrelsen (se separat redovisning), arbetsgrupper i anslutning till frbundsstyrelsen och dess arbete. Ordfrandens kostnader, lokalt std till freningar och verksamheter och utbildning ingr i denna verksamhet.
Not 8

Verksamhetsutveckling utgrs av personalkostnader (1 organisationsutvecklare, 1 operativt ansvarig fr Frukostklubben och 1 generalsekreterare) och nationella insatser inom fyra pverkansomrden (humanitr migration, hllbar utveckling, barn- och ungas delaktighet samt globalt engagemang). Under verksamhetsutveckling hamnar alla kostnader i samband med nationella projekt. Kostnaderna avser ocks metodutveckling, informationsinsatser och verksamhetsutbyten.
Not 9

Kommunikation utgrs av personalkostnader (2 Kommunikatrer), marknadskommunikation, distribution och kostnader fr profilmaterial och medlemsadministration.

133

Not 10

Ekonomi och administration utgrs av personalkostnader (1 frbundsekonom och 1 administratr) och kostnader fr revision, banktjnster och medlem-, ln- och redovisningsservice.
Not 11

Anstllda och arvoderade Vid rets slut hade vi totalt 18 anstllda tjnstemn. P gemensam niv finns en generalsekreterare som arbetar med att verkstlla frbundsstyrelsens beslut och en arvoderad frbundsordfrande. Styrelseordfranden r den enda i frbundsstyrelsen som r arvoderad, detta enligt avtal om 6,5 prisbasbelopp per kalenderr (2012 var ett prisbasbelopp 44 000 kr).
Antal tjnstemn 2012 Antal p Varav kvin- Varav mn balansdag nor 7 5 2 1 1 10 1 18 15 3 2011 Antal p balansdag 5 10 15 Varav kvinnor 4 9 13 Varav mn 1 1 2

Frbundssekretariat Regionalt Summa

Antal tjnstemn

2012

Antal tjnstemn Varav kvinnor Varav mn

2011

Antal anstllda i genomsnitt per r baserat p antal mnader/ r

Antal anstllda i genomsnitt per r baserat p antal mnader/r

Varav kvinnor

Varavmn

Summa

20

17

3 Summa

15

13

Styrelse-sammansttning

2012 Antal p balans-dag 9 1 Varav kvinnor 5 1 Varav mn 4 0

2011 Antal p balans-dag 9 1 Varav kvinnor 4 1 Varav mn 5 0

Frbundsstyrelse-ledamter (FS) Generalsekreterare (GS)

134

Summa Lner och andra ersttningar Styrelse och generalsekreterare

10

6 2012 700 4 545 5 246 1787 265

10 2011 814 3545 4359 1 573 252

vriga anstllda
Summa Sociala kostnader (varav pensionskostnader) Not 12 Rnteintkt Rnta bankkonto Reavinst frsljning av vrdepapper Summa

2012 37 68 105

2011 41 0 41

120 100 80 60 40 20 0 37 0 41 68 Reavinst frsljning av vrdepapper Rnta bankkonto

2012

2011

Rnteintkter i tkr 2012 och 2011

Not 13

En nedskrivning om 239 tkr av innehavet i Svenska Rda Korsets penningfrvaltning skedde 201 1 fr att anpassa portfljen till det totala marknadsvrdet.
Not 14 Lngsiktigt vrdepappersinnehav Kristianstad C4: SRK:s penningfrvaltning 74438 andelar (marknadsvrde 200304-30) infrda 2008 i balansrkningen Viljan Mlardalen: SRK:s aktiefrvaltning 60 andelar (marknadsvrde 2009-12-31) infrda 2009 i balansrkningen 2012 0 2011 555

386

135

Summa

941

Svenska rda korsets aktuella andelar i penning- och aktiefrvaltning sldes under 2012 och kommer att investeras hos den nya frvaltaren SEB under 2013. Innehavets vrde p balansdagen r bokfrda som vriga fordringar (se not 16)
Not 15

Kundfordringarna uppgr till 22 tkr och bestr frmst av fakturor som gller deltagande vid Move i november 2012.
Not 16

vriga fordringar bestr frmst av Ungdomsfrbundets andelsvrde i penningfrvaltingen, 582 tkr och i aktiefrvaltningen, 427 tkr och en fordran p Svenska Rda Korset, 30 tkr fr Sidas informationsbidrag som gller fr 2012 men betalas ut retroaktivt 2013.
Not 17 Reserverade av givaren ndamlsbestmda medel Vga mtas! Hugo Stenbecks minnesfond Kronprinsessan Margaretas fond Vrsolfonden Svenska Rda Korset Summa Not 18 Medel reserverade av frbundsstyrelsen Upplevelsebaserad metod Riksrsmte Verksamhetsutvecklings-fond Kill- respektive tjejgruppsfond Gemensam verksamhetsadministration och frvaltning Mlardalsfond Summa 2012 137 189 857 1 12 555 386 2 236 2011 137 189 857 1 12 555 386 2 236 2012 36 156 10 188 390 2011 36 156 10 188 390

136

Not 19 Eget kapital ingende balans ndamlsbes tmda medel Balanserat ka- Totalt eget kapital pital

Ingende balans Reservering Disponering av fria medel

2 626 0 0 0 2 626

4 265 0 100 -100 4 165

6 890 0 0 -100 6 790

rets resultat fre frdelning

Utgende balans Not 20 vriga skulder Ungdomsstyrelsen projektbidrag till Likabehandlingsarbetet Telenor till Jourhavande kompis Gustaf V minnesfond till P Flykt Kelloggs till Frukostklubben Sociala avgifter Kllskatt Summa Not 21 Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Kvar vertidsskuld Semesterlneskuld Revision Redovisning- och Administrationsservice Datalicenser

2012 58

2011 0

57 20 93 149 131 508

155 37 1 15 93 73 473

2012 83 529 60 77 45 16 809

2011 86 299 60 170 0 26 640

vriga upplupna kostnader

Summa

137

Nyckeltal

Nyckeltal anvnds fr att ge indikation p hur Rda Korsets Ungdomsfrbund utvecklas i frhllande till de ml verksamheten har satt upp. Medlemsavgift 2012: 178 tkr (135 tkr) Nedan belyses medlemsavgiften i frhllande till frbundets totala intkter vilket ger en indikation p hur det pverkar de totala intkterna att hela medlemsavgiften gr till lokal verksamhet. Medlemmarnas avgift i frhllande till totala intkter 2012: 1,5 % (1,2 %) Frndring i medlemsantal 2012 (egna ingngsmedlemmar): 31 % (-9,5 %) Betalningsberedskap: (eget kapital i frhllande till totala verksamhetskostnader) 56,3 % (64,7 %) Andel ndamlsbestmda medel (alla inkluderade): 38,7 % (38,1 %) Lngsiktig betalningsfrmga: (eget kapital i frhllande till summa tillgngar) 81,3 % (82,7 %)

138

139

140