Julio Fuentes Verksamhetssekreterare julio.fuentes@sios.

org 08-55 69 33 64; 0705-38 29 59

2012-01-23

SIOS styrelse

Frgan om de utlandsfddas pension

SIOS styrelse fresls besluta Att anta de frslag till tgrder som beskrivs i punkt 7 i denna skrivelse.

Inledning Sedan frslaget om det nya lderspensionssystemet och dess infrande frn och med den 1 januari 1999 har SIOS hvdat att det nya systemet missgynnar utrikesfdda. Denna sikt har inte ftt ngot gehr. P sistone har dock frgan om pensioner fr utrikes fdda uppmrksammas i tre rapporter som freslr att ngot br gras eftersom personer fdda utomlands riskerar att f lgre pension n inrikes fdda. Syfte fr denna skrivelse r att redogra fr innehllet i dessa rapporter och fresl styrelsen ett antal tgrder. Dispositionen i denna skrivelse r fljande: 1. Det nya pensionssystemet 2. lderspension fr invandrare frn lnder utanfr OECD-omrdet (SOU 2010:105) 3. Artikeln Pensionsreformen och invandrarna (Jan Ekberg och Thomas Lindh, 2011) 4. Rapporten Varning fr lgpension (Folksam, 2011) 5. Cirkulr migration och utveckling frslag och framtblick (SOU 2011:28) 6. Slutsatser 7. Frslag till tgrder

1. Det nya pensionssystemet Det nya pensionssystemet r avgiftsbaserad och grundar sig p att hela livsinkomster ligger till grund fr den framtida pensionen. Fr varje r man tjnar in till sin pension fr man pensionsrtt fr inkomster som r maximalt 7,5 inkomstbasbelopp (inkomstbasbeloppet r 52 900 kr fr 2011). Pensionsrtt rknas ocks bl.a. fr den som varit sjuk, arbetsls eller har haft frtidspension. ven frldraledighet, vrnplikt och studier ger pensionsrtt. Man kan srskilja tre typer av pension: - Allmn pension - Tjnstepension - Privat pension

Den allmnna pensionen bestr i sin tur av tre delar: - Inkomstpension - Premiepension - Garantipension Dessutom kommer ldrefrsrjningsstdet och bostadstillgg att redogras. Inkomstpension Inkomstpensionen r den strre delen av den allmnna pensionen. Hr rknas alla inkomster som en person har under sitt liv. Pensionen kas tas ut redan vid 61 rs lder, men ju senare man gr i pension, desto hgre blir den rliga pensionen. Inkomstpensionen betalas alltid fr hela livet och berknas lika fr kvinnor och mn. Den allmnna pensionen r kopplad till inkomstutvecklingen fr frvrvsaktiva. Detta bidrar dels till systemets finansiella stabilitet, dels ger det mjlighet till realt hjda pensioner eftersom de utvecklas med inkomstutvecklingen. Pengarna till pensionssystemet betalas av den enskilde, dess arbetsgivare och i vissa fall av staten genom pensionsavgifter. Hela pensionsavgiften r p 18,5 procent och r en del av de sociala avgifterna. Av de 18,5 procent av inkomsten avstts 16 procent till en individuell inkomstpensionsrtt i frdelningssystemet. Resterande del av avgiften, 2,5 procentenheter, stts in p ett individuellt premiepensionskonto. Premiepension Premiepensionen r den del av pensionen som var och en sjlv fr placera i fonder. Den inbetalda avgiften (premien) fonderas. Den enskilde kan sjlv vlja kapitalfrvaltare. 57 procent av spararna har gjort aktiva val inom systemet. Pensionens storlek beror bland annat p utfallet av kapitalfrvaltningen. D strre delen av premiepensionen r placerad i aktier s frndras premiepensionens vrde i enlighet med brskurserna. Prognoser visar p att utbetalningarna frn premiepensionen kommer att st fr en allt strre del av pensionssparandet i framtiden. Premiepension fr tas ut frn och med den mnad d pensionsspararen fyller 61 r. Den behver inte tas ut samtidigt med inkomstpensionen och ngon tidpunkt nr pensionen senast mste tas ut finns inte. Premiepensionen varar livet ut och berknas lika fr kvinnor och mn. Garantipension Garantipensionen r grundskyddet fr dem som har haft lg eller ingen inkomst alls. Den som inte sjlv har arbetat ihop en tillrcklig pension garanteras en utfyllnad med garantipension. Utfyllnaden finansieras via statsbudgeten och kan tidigast betalas ut frn 65 rs lder. Full garantipension uppgr till 2,13 prisbasbelopp fr ensamstende och 1,90 prisbasbelopp fr gifta. Prisbasbeloppet fr 2011 r 42 800 kr. Full garantipension fr 2011 uppgr drmed till 7 780 kr per mnad. Garantipensionen r ngot lgre om man r gift (6 931 kr per mnad). r man fdd senare n 1937 r full garantipension 7 597 kr per mnad (6 777 kr per mnad fr gifta). Ca 670 000 pensionrer (avser 2010) har garantipension i ngon form. Ca 218 000 av dessa har endast garantipension till fljd av att deras inkomstgrundade lderspension r s lg att deras garantipension avrknades 100 procent mot deras inkomstgrundade pension. Om man

uttrycker detta i procent innebr det att 43 procent av pensionrerna har garantipension i ngon form. 81 procent av garantipensionrerna r kvinnor. Garantipensionen rknas ocks av mot vissa andra pensionsinkomster och utbetalas i frhllande till hur mnga r man varit bosatt i Sverige. Fr rtt till garantipension krvs minst tre rs bosttning och fr full garantipension krvs minst 40 rs bosttning. Fr den som varit bosatt kortare tid n 40 r reduceras garantipensionen med 1/40 del fr varje r. Garantipensionen r kopplad till prisbasbeloppet. Det innebr att garantipensionen fljer med prisutvecklingen och inte lneutvecklingen. En ny lag som infrdes 2006 ger emellertid flyktingar som beviljats uppehllstillstnd i Sverige rtt att tillgodorkna ren frn och med 25 rs lder till och med ankomsten till Sverige som frskringstid fr garantipension (SFS 2005:728). ldrefrsrjningsstd ldrefrsrjningsstdet infrdes 2003 och garanterar personer som r bosatta i Sverige och r 65 r eller ldre en viss lgsta levnadsniv. Utgngspunkten fr denna reform var att permanent frsrjning fr folk ver 65 r inte br tryggas genom frsrjningsstd (socialbidrag) eftersom det r avsett fr personer med tillflliga ekonomiska problem. Vid prvning av rtten till ldrefrsrjningsstd berknas frst de totala inkomsterna. Frn inkomsterna grs avdrag fr sklig bostadskostnad och det som blir kvar av inkomsterna jmfrs med ett faststllt belopp fr sklig levnadsniv. Sklig bostadskostnad r en bostadskostnad som inte verstiger 6 200 kronor fr ogift och 3 100 kronor fr den som r gift eller ingtt registrerat partnerskap. Som sklig levnadsniv rknas 4 831 kronor per mnad fr ogifta och 4 044 fr gifta. Siffrorna avser 2010 och berknas med hjlp av prisbasbeloppet. Om inkomsten efter avdrag fr sklig bostadskostnad understiger sklig levnadsniv utbetalas ldrefrsrjningsstd med mellanskillnaden. ldrefrsrjningsstdet omgrdas av ryktesspridning som gr gllande att invandrare fr hgre pensioner n svenskar. Detta r felaktigt. Var tredje mottagare r fdd i Sverige. ldrefrsrjningsstd finns som ett skyddsnt fr de pensionrer som inte ens kvalificerar sig till garantipension. Det kan vara fretagare som inte betalat sina pensionsutgifter, det kan vara personer (ven fdda i Sverige) som levt utomlands under mnga r, det kan vara personer med lg lderspension som pbrjar sitt uttag tidigt. Detta statliga std finns drfr att kostnaden annars hade vervltrats p kommunerna i form av socialbidrag och det vill vi undvika. ldrefrsrjningsstdet omfattar alla och kan ven komplettera garantipensionen om den r tillrckligt lg. Enda mjligheten att f lgre pension n ldrefrsrjningsstdet r om man har en frmgenhet. Bostadstillgg (BTP) De ndrade reglerna fr bostadstillgg fr pensionrer (BTP) brjade ocks glla 2003. Frskringskassan faststller frst rtten till bostadstillgg. Boendekostnaden faststlls beroende p vilken typ av bostad man har. Mot bakgrund av bostadskostnaden faststlls sedan vad som r hgsta mjliga bostadstillgg och drifrn dras en viss del av inkomsten. Vad som d blir ver r det bostadstillgg som ska betalas ut. Cirka 300 000 pensionrer uppbr idag BTP.

Bostadstillgget hjdes av regeringen 2007 som en riktad frbttring till de allra lgsta disponibla inkomsterna. Bostadstillgg r maximalt 93 procent av bostadskostnaden per mnad av den del som inte verstiger 5 000 kronor fr den som r ogift och 2 500 kronor fr den som r gift. Det betyder att den hgsta mjliga ersttningen r 4 650 kronor fr den som r ogift och 2 325 fr den som r gift. Tjnstepension Tjnstepensionerna (kallas ven avtalspension) utgr ett komplement till den allmnna pensionen och grundar sig p en utfstelse fr arbetsgivaren gentemot arbetstagaren att ge olika frmner efter pensioneringen. Tjnstepensionen kan ha sin grund antingen i ett kollektivavtal eller i ett individuellt avtal mellan en arbetsgivare och en enskild arbetstagare. I Sverige omfattas omkring 90 procent av arbetstagarna av kollektivavtal om tjnstepension. Privat pension Den enskilde kan helt frivilligt avstta pengar fr ett privat pensionssparande. Avdragsrtten fr detta r 12 000 kr per r frn och med 2008. 2. lderspension fr invandrare frn lnder utanfr OECD-omrdet (SOU 2010:105) Bakgrunden till denna rapport, som r den sjtte av flera frn Sociala rdet, r oklarheter kring den ekonomiska situationen fr personer som kommit till Sverige och som saknas pensionsrttigheter frn det land eller de lnder dr de tidigare bott. Sociala rdets uppdrag var att agera som rdgivare till regeringen p hlso- och sjukvrdsomrdet samt i sociala frgor. Uppdraget omfattade de tre ren 20082010. I rdet ingr forskare frn olika vetenskapsomrden samt generaldirektrerna fr Frskringskassan och Socialstyrelsen. Rapporten r skriven av Lennart Flood, professor i ekonometri vid nationalekonomiska institutionen, handelhgskolan vid Gteborgs Universitet, och andra Mitrut, doktor i nationalekonomi frn Gteborgs Universitet. Syftet med denna rapport r att analysera frgor om frvntad inkomst frn det allmnna pensionssystemet fr en grupp av invandrare med en svag anknytning till arbetsmarknaden. Ett exempel p en sdan grupp r de individer som invandrat till Sverige frn ett icke OECDland. I rapporten jmfrs de ekonomiska frutsttningarna fr dessa utrikes fdda mn och kvinnor mot de villkor som gller fr inrikes fdda. Speciellt kommer skillnader mellan olika fdelsekohorter att uppmrksammas. Avsikten r inte enbart att kommentera dagens situation utan avsikten r framfrallt att uttala sig om den frvntade framtida pensionen fr dem som idag r i yrkesaktiv lder. Rapporten inleds med en internationell utblick dr frgor som samordning av pensioner och internationella regler och konventioner beskrivs. En konsekvens av denna beskrivning r att det r osannolikt att de utrikes fdda som ingr i vr studie har ngra pensionsrttigheter frn sitt hemland. Rapporten utgr drfr i fortsttningen vid berkningen av de utrikes fddas pension att denna enbart beror p intjnade pensionsrtter i Sverige. Sedan fljer en kort beskrivning av det svenska pensionssystemet. Som en utgngspunkt fr berkningarna av framtida frvntade pensioner ges en beskrivning, baserat p data frn 2007, av de ekonomiska variabler som har relevans fr den ekonomiska levnadsstandarden.

En genomgng av ekonomiska resurser visar att invandrare frn ett land utanfr OECDomrdet har vsentligt smre frutsttningar att f en hg levnadsstandard som pensionrer n dem som r fdda i Sverige. En viktig frga r huruvida det allmnna pensionssystemet kommer att utjmna dessa skillnader nr pensionen tas ut. Sedan fljer ett kapitel som beskriver framskrivningen av pensionsgrundande inkomster, och baserat p dessa data genomfrs en konsekvensanalys av den allmnna lderpensionen. En sammanfattning av de resultat som redovisas i rapporten r att invandrarnas pensioner, och d i synnerhet kvinnornas, r alltfr lga fr att skapa frutsttningar fr en rimlig levnadsstandard. Fr att ka den disponibla inkomsten fr dessa grupper krvs bde ldrefrsrjningsstd och bostadsstd. En kning av pensionsniverna skulle ven kunna erhllas genom inkomstindexering av garantipensionen. En inkomstindexerad garantipension tillsammans med 40 bosttningsr skulle ge en allmn pension p 7080 procent av lderspensionen fr en inrikes fdd man. Den hgre garantipensionen skulle delvis vara sjlvfinansierad genom att detta medfr minskat behov av ldrefrsrjningsstd och bostadsbidrag. Det ska dessutom framhllas att en inkomstindexering ven skulle innebra en hgre pension fr de inrikes fdda kvinnorna. 3. Pensionsreformen och invandrarna Artikeln r skriven av Jan Ekberg, professor emeritus i nationalekonomi och verksam vid Centrum fr arbetsmarkandspolitisk forskning (CAFO) Linnuniversitetet och Thomas Lindh, professor i nationalekonomi med tjnstgring 50% vid Institutet fr Framtidsstudier och 52% vid CAFO Linnuniversitetet. Artikeln publiceras i tidskriften Ekonomisk Debatt, nr 5 2011 rgng 39. Artikeln granskar lderspension r 2008 fr invandrare som kom till Sverige fre 1970. Jmfrelsen sker med infdda med ungefr samma inkomstutveckling i arbetsfr lder. Fr ldre pensionrer, ver 70 r, r den offentliga lderspensionen fr invandrarna ungefr densamma som fr infdda. I ldern 6566 r r lderspensionen fr invandrarna klart lgre n fr de infdda. Sannolikt var tidigare regler fr berkning av offentlig lderspension mer gynnsamma fr invandrare n reglerna i det nya pensionssystemet. Statistik saknas om invandrare fr ngon pension frn hemlandet. Strre kunskaper behvs om hur pensionssystemen fungerar i och mellan olika lnder i tider med omfattande internationell migration. En sannolik frklaring till skillnaderna mellan ldersklasserna r att de tidigare reglerna fr berkning av offentlig lderspension var mer gynnsamma fr invandrarna n de nyare reglerna. Den grupp som underskts r invandrare som integrerades vl p arbetsmarknaden och i huvudsak varit stadigvarande bosatta i Sverige. I vad mn en individ d fr ngon pension frn sitt hemland har vi ingen samlad kunskap om. Utfallet r beroende av hemlandets regler p omrdet och kan drfr antas variera starkt mellan olika individer. Inom EU br dock sdana frmner finnas men olika lnder har anslutits till EU vid olika tidpunkter. Flyktingar och deras anhriga som anlnt till Sverige under de senaste 2030 ren har integrerats betydligt smre p arbetsmarknaden. Kombinationen med att livstidsinkomsten frn arbete efterhand fr allt strre betydelse fr berkning av offentlig pension gr att det kan

frvntas ett allt strre antal ldre invandrare med lga pensioner och drmed strre skillnader n i dag i lderspension mellan invandrare och infdda. Detta fr ocks std i nyligen gjorda berkningar av Flood och Mitrut (2010). En faktor som ocks kan bidra till kad olikhet r att vi vet att det numera ocks finns stora regionala skillnader inom Sverige i hur flyktingar har integrerats p arbetsmarknaden. Dessa regionala skillnader r mycket strre n i den infdda befolkningen. Flyktingar (invandrare) frn samma land och med samma vistelsetid i Sverige kan i framtiden f helt olika pensionsutfall beroende p var de hamnat (placerats) i Sverige. I vilken utstrckning andra transfereringar som garantipension, bostadsbidrag och (ldre)frsrjningsstd kommer att utjmna dessa skillnader vet vi inte. ven om en viss utjmning kommer att finnas frefaller det rimligt att anta att skillnaden i genomsnittsinkomst mellan utrikes och inrikes fdda pensionrer i framtiden blir strre n i dag. Dessutom kan det frvntas att inkomstspridningen bland utrikes fdda pensionrer kommer att ka med en strre andel fattigpensionrer. Vidare kommer det sannolikt att finnas stora skillnader mellan individer i mjligheten att f ngon pension frn sitt hemland, speciellt fr dem som kommer frn lnder utanfr EU. Fr att f ngon sdan pension krvs att en invandrare boende i Sverige ansker om pension hos hemlandets pensionsmyndigheter. Fr flyktingar kan dock bengenheten att ta kontakt med hemlandets myndigheter vara lg. Hur pensionssystemet fungerar p mycket lng sikt r ocks beroende av stllningen p arbetsmarknaden fr invandrares ttlingar fdda i Sverige. Studier av exempelvis Rooth och Ekberg (2003) och Hammarstedt och Palme (2006) visar att arbetslshet och inkomstniv tenderar att rvas ver generationer bland invandrare. Sammanfattningsvis behvs betydligt bttre kunskaper om hur pensionssystemen fungerar bde i och mellan olika lnder i en vrld med internationell migration.

4. Varning fr lgpension Rapporten r skriven av Hkan Svrdman, vlfrsanalytiker, p uppdrag av Folksams mngfaldsansvarige Mikael Petersson. En hygglig pension krver ett lngt arbetsliv. Det reformerade pensionssystemet, som infrdes r 2000, r inte lika frltande som det gamla ATP-systemet. Det blir vldigt tydligt i Folksam senaste rapport, Varning fr lg pension. I rapporten har studerats tre grupper av personer som r fdda utanfr Norden och som invandrade till Sverige under olika perioder. Den frsta gruppen r utrikesfdda 40-talister som bosatte sig i landet under ren 1965-1969. Den andra gruppen r utrikesfdda 60-talister som invandrade till Sverige under ren 1985 -1989. Och slutligen 70-talisterna som bosatte sig i Sverige under ren 1990-1995. I dag finns det drygt 200 000 utrikesfdda pensionrer. r 2030, d 60-talisterna har brjat g i pension, berknas antalet ha kat till 373 000. Folksams rapport visar att de utrikesfdda 40-talisterna fr 5 900 kronor mindre i pension per r n vad den genomsnittliga pensionren i samma rskullar fr. Den sammanlagda pensionen, det vill sga allmn pension och tjnstepension fr utrikesfdda var dremot betydligt lgre n riksgenomsnitt. Utrikesfdda 40-talister fr 21 000 kronor mindre per r n den riksgenomsnittliga pensionen.

De yngre utrikesfdda som bosatte sig i Sverige under ren 1985 och 1994 har smre frutsttningar att skaffa sig en pension i niv med vad de utrikesfdda 40-talisterna. Vra prognoser visar att de utrikesfdda 60-talisterna fr 29 000 kronor mindre i pension per r n inrikesfdda. Fr de utrikesfdda 70-talisterna blir skillnaden nnu strre, 36 000 kronor mindre i pension per r jmfrt med inrikesfdda 70-talister. Utrikesfdda 60-talister skulle behva g i pension mellan 67 och 68 rs lder fr att kompensera skillnaden gentemot de inrikesfdda. Och de utrikesfdda 70-talisterna i frortsomrdena behver lgga till ytterligare ett yrkesr fr att komma i jmfrbar niv som inrikesfdda. Ett annat stt att kompensera skillnaden i pension r att pbrja ett privat pensionssparande, men det krver ett mnadssparande p minst 3 000 kronor. Frvisso kan bda handlingsalternativen kombineras, men det r lngt ifrn ett alternativ fr alla. Mnga utrikesfdda har redan i dag stora svrigheter p arbetsmarknaden och det lr inte bli lttare nr de blir ldre och deras ekonomiska marginaler begrnsar mjligheterna att spara. Den bsta pensionsfrskringen fr utrikesfdda r att sysselsttningen kar och arbetslsheten minskar, men fr att kompensera de redan uppkomna pensionsfrlusterna ser vi tv mjligheter som statsmakten br utreda vidare. Fr det frsta lta lneindexera garantipensionen och drmed frhindra att pensionsgapet mellan utrikes- och inrikesfdda personer vidgas ytterligare. Fr det andra br skatteavdraget fr privat pensionssparande fr individer som riskerar lg allmn pension hjas. Det kan stadkommas genom att avdragsrtten kopplas till individens pensionsbehllning. En sdan reform skulle dessutom gra det mer lnsamt fr lg- och medelinkomsttagare att arbete mera. 5. Cirkulr migration och utveckling frslag och framtblick (SOU 2011:28) Regeringen beslutade 2009 att tillstta en parlamentarisk kommitt fr att identifiera faktorer som pverkar migranters mjligheter att rra sig mellan Sverige och sina ursprungslnder. I uppdraget ingick att kartlgga rrelsemnster och analysera hur kad rrlighet kan bidra till utveckling i migranternas ursprungslnder svl som ge positiva effekter i Sverige. I sitt slutbetnkande Cirkulr migration och utveckling frslag och framtblick (SOU 2011:28) analyserar kommittn frgan om det r mjligt att gra garantipensionen exportabel ven till tredje land, det vill sga att ta med sig garantipensionen till ett annat land n lnder som omfattas av EU och EES omrdet och Schweiz. Socialfrskringen i Sverige bygger p en grnsdragning mellan bosttningsbaserade och arbetsbaserade frmner. Bosttningsbegreppet i balken gr ut p att, om inget annat srskilt anges, en person ska anser vara bosatt i Sverige, om han eller hon har sin egentliga hemvist hr i landet. Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas hr under lngre tid n ett r ska anses vara bosatt hr, om inte synnerliga skl tar mot det. En i Sverige bosatt person som lmnat landet ska fortfarande anses vara bosatt hr om utlandsvistelsen kan antas vara lngst ett r. Garantipensionen rknas som en bosttningsbaserad frmn. Detta innebr att rtten till garantipension upphr efter ett rs utlandsvistelse. Det finns dock undantag till denna regel Den svenska garantipensionen r en exportabel frmn inom EU och EES-omrdet och Schweiz, det vill sga EU och Island, Liechtenstein och Norge. Genom avtal med Kanada kan garantipensionen under vissa frutsttningar betalas ut till den som bor i Kanada. EU har ven associationsavtal med Algeriet, Marocko, Tunisien, Kroatien, Israel och Makedonien och

bedms att detta avtal ska utvecklas till att ven innefatta rtten att f med sig garantipensionen till dessa lnder. Vidare, redogr kommittn fr de skl som kan finnas fr att gra det mjligt fr utlandsfdda att ta med sig garantipensionen till sitt ursprungsland. Kommittn menar att incitamenten och mjligheterna att flytta till tredje land skulle ka genom att gra garantipensionen exportabel, eftersom garantipensionen erbjuder en social trygghet. Eventuella inlsningseffekter p grund av att en pensionr inte har rd att flytta till tredje land skulle reduceras. Detta skulle framfr allt gynna kvinnor, som utgr den strsta gruppen med garantipension. tervandring av personer i pensionslder kan bidra till kunskapsspridning i ursprungslandet om frhllanden i Sverige. Det r ocks viktigt att underltta fr individen att ha mjlighet att tillbringa sina sista r i ursprungslandet. Att ta med sig garantipensionen kan ven motiveras utifrn att det handlar om en frmn som tjnats in i frhllande till antalet r som personen varit bosatt i Sverige. Kommittn valde dock att inte lgga fram ngot frslag om att gra garantipension exportabel. Kommittn anfr att denna skulle innebr en stor frndring i socialfrskringens grundlggande konstruktion med en grnsdragning mellan bosttningsbaserade och arbetsbaserade frmner.

6. Slutsatser P senare r har frgan om utrikes fddas pensioner uppmrksammats av tv rapporter och en artikel utifrn olika utgngspunkter och underskningsgrupper. Gemensamt fr dem r att deras slutsatser pekar p att det nya pensionssystemet som brjade glla frn och med den 1 januari 1999 missgynnar personer fdda utomlands och som migrerat till Sverige och r bosatta i landet. De tv rapporterna menar ocks att pensionsgapet mellan utrikes- och inrikesfdda vidgas ytterligare. Tv av dessa rapporter freslr att garantipensionen br inkomstindexeras, det vill sga flja lneutvecklingen, i stller fr att som idag flja prisutvecklingen. Folksams rapport kommer ocks med frslag om att skatteavdraget fr privat pensionssparande fr individer som riskerar lg allmn pension br hjas. Vid genomgngen av litteraturen framgr ocks att prognoser visar p att utbetalningarna frn premiepensionen kommer att st fr en allt strre del av pensionssparandet i framtiden. Detta innebr att allt strre ansvar lggs p individerna. En viktig frga fr SIOS r att underska hur detta berr vra medlemmar. Nr man i ett strre perspektiv tar hnsyn till den demografiska utvecklingen kommer frgan om pensioner fr utrikes fdda att f allt strre betydelse. Om Sverige vill locka arbetskraft br ven erbjuda bra villkor fr alla. Frgan om att gra garantipensionen portabel r ocks viktig. Mjlighet att vlja och den kad trygghet som innebr att ta med sig garantipensionen skulle betyda mycket fr de personer som vill tervandra till sina ursprungslnder.

SIOS styrelse fresls drfr anta ett antal tgrder fr att frska pverka utvecklingen av medlemmarnas pensioner och ven mjlighet att ta med sig garantipensionen till ursprungslnderna.

7. Frslag till tgrder 1. Att uppvakta de politiska partierna och berrda myndigheter fr att uppmrksamma problematiken om det kande pensionsgapet mellan utrikes- och inrikesfdda. I dessa uppvaktningar lggs fram frslagen att garantipensionen inkomstindexeras och att skatteavdraget fr privat pensionssparande fr individer som riskerar lg allmn pension hjs. 2. Att uppvakta de politiska partierna och berrda myndigheter om mjligheten fr utlandsfdda att ta med sig garantipensionen till ursprungslnderna. Dessa lnder br vara i frsta hand SIOS medlemmars ursprungslnder. En mjlig vg att n detta r att fresl att avtal ings med dessa lnder. 3. Att fresl Folksam att anordna informationsmten om pensioner med SIOS medlemsfrbund.