Innehll Inledning ...................................................................... .......................... 1 Guds vgledning till Israel ...................................................... ............................... 1 Mngfald ......................................................................... .......................................

2 Det gemensamma ................................................................. .................................. 3 Den hebreiska bibeln och dess apokryfer ........................................ .......... 4 Septuaginta .................................................................... ......................................... 4 Tanak respektive Gamla testamentet ............................................. ......................... 5 Den muntliga Toran ............................................................. .................... 6 Bruk av ordet Tora ............................................................. ..................................... 6 Om Toras krna ................................................................... ................................... 7 Frn muntlig Tora till Talmud .................................................... ............................ 7 Tolkningstyper ................................................................. ........................ 8 Midrash ........................................................................ .......................................... 8 Halakha ........................................................................ .......................................... 9 Haggada ........................................................................ .......................................... 9 Tidsramarna .................................................................... ...................... 10 Indelning i perioder ........................................................... ................................... 10 Mishna tar form ................................................................ .................................... 10 Talmud tar form ................................................................ .................................... 11 Talmudisk och midrashisk litteratur ............................................ ............. 11 Mishna ......................................................................... ......................................... 11 Exempel ........................................................................ ................................... 11 Avdelningar..................................................................... ................................. 12 Tosefta ........................................................................ .......................................... 13 Talmud ......................................................................... ......................................... 13 Kommentarer .................................................................... ............................... 14 Midrashim ...................................................................... ....................... 14 Halakhiska midrashim ........................................................... ............................... 14 Haggadiska midrashim ...........................................................

.............................. 14 Talmud idag .................................................................... ...................... 14

En kort introduktion till Talmud och Midrash AV DIETER MITTERNACHT

Nr din son frgar dig... (5 Mose 6:20)

Inledning Mose hade kallat samman hela Israel fr att frmana dem till att bevara de stadgar och freskrifter som Herren hade befallt honom att lra dem. De skulle fra dem vidare till barn och barnbarn, inprnta dem i sina barn, tala om dem nr de satt i sitt hus, nr de var ute och gick, nr de lade sig och nr de steg upp. De skulle lska Herren sin Gud av hela sitt hjrta, med hela sin sjl och med all sin kraft (5 Mose 6:5) och vara rttfrdiga infr Herren sin Gud genom att troget flja hela denna lag, s som han har befallt oss (5 Mos 6:25; ls hela 5 Mos 5-6). Guds vgledning till Israel Tora, Guds vgledning, verlmnades till Mose fr Israels folks rkning p berget Sinai. Enligt rabbinsk tradition hade denna vgledning dessfrinnan endast funnits i himmelen. Nu fick Mose den p tv stt, som en nedskriven del, de fem Mosebckerna ocks kallad den skriftliga Tora, och en muntlig del, den skallade muntliga Tora. Den muntliga Tora skulle fras vidare frn mun till mun, frn generation till generation, frn lrare till elev (mAvot 1:1ff). Med tiden systematiserades den muntliga Tora av lrda traditionsbrare och bevarades i en textsamling som kallas Mishna (omkr. 200 v.t.). P den tiden levde mnga judar i Babylonien, medan andra efter rtionden av krig och delggelse hade tervnt till landet Israel. Bde i Babylon och i Jerusalem med omnejd vxte det fram skallade lrohus, rabbinskolor, dr en omfattande tolkningsverksamhet pgick. Tv samlingar av Mishnatolkningar vxte fram och bevarades var fr sig. De fick namnen Den babyloniska Talmud och Den jerusalemitiska Talmud. Talmud bavli, som den babylonska Talmud ocks kallas, frdigstlldes omkring r 700 v.t., den jeru-

salemitiska Talmud omkring r 400 v.t., men tolkningsprocessen fortsatte rhundraden igenom. Vissa tolkningar infogades i Talmud som kommentarer, andra samlades i andra textsamlingar. Tolkning och samling har pgtt genom rhundraden och pgr idag s att det r praktiskt taget omjligt att verblicka den omfngsrika judiska textkorpusen och ingen enskild person knner till innehllet i allt som har samlats. Mngfald Liksom andra folk och religioner bestr judendomen av mnga grupperingar med skiftande intressen och prioriteringar vad gller trosfrestllningar, trospraxis och vrdesttande av traditioner och skrifter. Fr judarnas del tillkommer att de i tusentals r har varit utspridda till vrldens alla hrn. Av de ungefr 15 miljoner judar som finns i vrlden idag, lever en tredjedel i Israel, ungefr hlften i Nord- och Sydamerika och ungefr 15% i Europa. Judar gestalter sina liv och uppfattar sin religisa tradition p mnga olika stt. Ortodoxa judar i Brooklyn skiljer sig frn andra judar i samma stad. Judar i Ryssland bevarar andra traditioner n judar i Etiopien eller Australien. Judiskt liv i Frankrike relaterar till en annan kultur n i Argentina, o.s.v. P nytt finns en vxande judisk befolkning i Tyskland som anknyter till det humanistiska och kulturella arv som deras frfder fre kriget och Shoan (frintelsen) har varit med om att bygga upp och gestalta. En blick bakt i historien lgger mrke till tv huvudgrupperingar. Frst har vi den sefardiska judendomen som fram till 1492 levde huvudsakligen i Spanien och Portugal, men sedan frdrevs och bosatte sig framfr allt i det ottomanska rikets huvudorter, ssom Kairo, Thessaloniki, Istanbul och Damaskus. Mnga flyttade ocks till Amerika och vissa till Europas nordligare regioner. De sefardiska judarna lste den babyloniska Talmud. Den askenasiska judendomen som frst finns i Mellaneuropa och sedan i steuropa, berknas i brjan p 1800-talet ha utgjort majoriteten av judarna vrlden ver. Inom den askenasiska judendomen uppkom p den tiden ocks den skallade Chassidismen. Fr vrigt ville man dock anpassa sig till europeisk kultur och skte samfrstnd med kristendom. Mnga tog intryck av upplysningen och ville bli delaktiga i de europeiska lndernas bildningssystem och sprk. Samtidigt fanns de som varnade fr att integration skedde p bekostnad av identitet.

Nr integrationsstrvanden fick sitt abrupta och fruktansvrda slut d miljoner judar frintades i koncentrationslgren uppkom flera flyktingvgor till Palestina. Frn 1940 och framt invandrade huvudsakligen askenaser frn Medel- och steuropa och vid staten Israels grundande bestod befolkningen till 80% av askenaser. De sefardiska judarna som hade bosatt sig i Nordafrika, Mellanstern, Sydvstasien kallas ocks fr orientaliska judar. De tenderar till att hrleda sina frsamlingars uppkomst nda frn det frsta templets tid (10:e till 6:e rh. f.v.t.). De orientaliska judarna har aldrig levt i Europa och utgr idag minst hlften av staten Israels befolkning. Det finns ocks grupper av judar i Indien och Kina med egna traditioner. Idag uppdelas judendomen utifrn rabbinska och religis-filosofiska kriterier i liberal judendom, ocks kallad reformjudendom, ortodox och ultraortodox judendom, och konservativ judendom. Inom dessa grupperingar rder oenighet ifrga om gudstjnstens utformning, de rituella freskrifternas giltighet, kvinnors roll och den rabbinska traditionens betydelse. Sedan finns den judiska mystiken och chassidiska grupperingar som fokuserar p att utforska Toras hemligheter. Det gemensamma I mngfalden finns det gemensamma, det som alla kan enas kring, det som binder samman judar och judendom vrlden ver. Grundlggande r att man med undantag fr reformjudendomen, ger ett gemensamt svar p frgan om vem som r jude: den som r fdd av en judisk mor eller har konverterat till judendomen. Till skillnad frn beteckningarna kristen eller muslim betecknar jude tillhrighet bde till en religion och till ett folk. En del skulle tillgga att samhrigheten med landet Israel r en tredje komponent som frenar alla judar. Judar som praktiserar sin religion r i stort sett eniga om att Tora ssom den r representerad i Talmud r Guds fullkomliga vgledning och frpliktigande ord till sitt folk bde i det frgngna, i nuet och i framtiden. Till skillnad frn kristendomen som stller trosbeknnelsen i centrum str inom judendomen troheten mot Guds vgledning i centrum. Om kristna kan kmpa fr den rtta tron, ortodoxin, kmpar judar hellre fr det rtta handlandet, ortopraxin.

Den hebreiska bibeln och dess apokryfer Som bakgrund till diskussionen om Talmud och Midrash ska ngra ord sgas om Den hebreiska bibeln och dess apokryfer. Bland judendomens mnga traditioner intar Den hebreiska bibeln, ocks kallad Tanak, en central stllning. Tanak r en akronym p orden Tora ( Vgledning ), Nevi im (Profeterna) och Ketuvim (Skrifterna). Den innehller 24 bcker som i stort sett verensstmmer med det kristna Gamla testamentets 39 bcker (se faktaruta). Efter Tanak r den skallade rabbinska eller talmudiska litteraturen av strsta vikt fr alla former av rabbinsk judendom. Av mindre betydelse fr traditionsbildningen rhundraden igenom men nd en del av den, r den stora mngden apokryfa skrifter. En del av dem r samlade i Tillgget till Gamla Testamentet i Bibel 2000. Det r ett unikt fenomen att tv helt skilda religionsgemenskaper har en vsentlig del av sina heliga skrifter gemensam. Det pminner de kristna om att deras tro har vuxit fram ur judendomen och stter sin prgel p relationen mellan judar och kristna idag. Nr det sgs att Gamla testamentet var Jesu Bibel fr man komma ihg att de p Jesu tid inte fanns ngon frdig Bibel och att beteckningen Gamla testamentet kom i bruk frst d man brjade tala om Nya testamentet som andra delen i den kristna skriftsamlingen, vilket skedde tidigast i mitten p 100-talet. Septuaginta Lngt innan Den hebreiska bibeln hade ftt sin slutgiltiga utformning versattes de hebreiska texterna till den tidens lingua franca, grekiska, frst de fem Mosebckerna (200-talet f.v.t.) sedan fram till mitten p frsta rhundradet v.t. resterande skrifter som r samlade i den skallade Septuaginta (LXX). Liksom all versttning r ven LXX en tolkning. Nr versttarna tyckte att det hebreiska idiomet var obegripligt fr hellenistiska greker valde de terge innebrden ganska fritt. Et exempel p detta r Guds sjlvpresentation till Mose i den brinnande busken (2 Mose 3:14), dr det str hy<+h.a,( rv<a] hy<h.a,( ( bokstavligt tergivit: Jag ska vara den jag ska vara . versttarna skrev p grekiska: ... e.. . .. (ung. Jag r den varande ) och gjorde en svrbegriplig formulering tillgnglig fr hellenistiska frestllningar om Gud, samtidigt som det frmmande gick frlorat.

Krnan fr Israels heliga skrifter bestr av Tora och Profeterna. I mitten p 100-talet f.v.t. brjade man tala om ytterligare en tredje del som de vriga skrifterna , ibland som Davids Psalmer . I evangelierna refereras det till Israels heliga skrifter med beteckningarna Mose lag, profeterna och psalmerna (jfr Matt 22:40; Luk 24:27, 44). Tanak respektive Gamla testamentet Nr LXX (senare Gamla testamentet med tillgg) omkring r 200 stlldes samman med ngra av de 27 texter som senare skulle ing i Nya testamentet brjade den kristna bibeln ta form. I LXX tillmpas en indelning i fyra delar och samlingen avslutas med profeten Daniel. Den profetiska avslutningen behlls i det kristna Gamla testamentet, kanske fr att det upplevdes som en bra vergng till Nya testamentet. Nya testamentet inleds ju med berttelser om att profetior om den utlovade Messias har gtt i uppfyllelse. Den hebreiska bibeln utformas dremot tredelad och avslutas med en historisk text, Krnikeboken. Vissa av texterna som ingick i LXX uteslts och upptogs istllet bland de texter som kallas fr apokryfer. Med tiden utvecklas akronymen Tanak fr tredelningen Tora, Nevi im och Ketuvim i Den hebreiska bibeln.

Faktaruta om Tanak och Gamla Testamentet TANAK GAMLA TESTAMENTET Tora Genesis, Exodus, Leviticus, Numeri, Deuteronomium

Profeterna (Nevi im) de tidiga Josua, Domarboken, Samuelsboken (en bok), Konungaboken (en bok) de senare Jesaja, Jeremia, Hesekiel, De tolv (en bok): Hosea, Joel, Amos, Obadia, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefania, Haggaj, Sakaria, Malaki

Skrifterna (Ketuvim) Pentateuken 5 Mosebcker

Historiska bcker Josua, Domarboken, Rut, Frsta och andra Samuelsboken, Frsta och andra Kungaboken, Frsta och andra Krnikeboken, Esra, Nehemja, Ester

Poetiska bcker Job, Psaltaren, Ordsprksboken, Predikaren, Hga Visan

Profeterna de strre

Job, Psalmerna, Ordsprksboken, Rut, Hga Visan, Predikaren, Klagovisorna, Esther, Daniel, Esra-Nehemja (en bok), Krnikeboken (en bok) Jesaja, Jeremia, Klagovisorna, Hesekiel, Daniel de mindre Hosea, Joel, Amos, Obadia, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefania, Haggaj, Sakaria, Malaki Tillgg till Gamla testamentet (i Bibel 2000): Tobit, Judit, Ester enligt den grekiska texten, Frsta och Andra Mackaberboken, Salomos Vishet, Jesus Syraks vishet, Baruk, Jeremias brev, Tillgg till Daniel, Mana sses bn. Dessa skrifter ingr i Septuaginta (LXX) och r integrerade i katolska utgvor av Gamla testamentet. Texterna uteslts frn Tanak av den palestinska judendomen.

Den muntliga Toran Bruk av ordet Tora Ordet Tora anvnds p flera olika stt, vilket beror p att den betecknar en central religis storhet som kan terges med lra , undervisning eller vgledning , samtidigt som den omskriver en del i den judiska traditionens textkorpus. Som den judiska traditionens textkorpus kan innebrden skifta mellan: - en samlingsbeteckning fr hela uppenbarelsen till Israel en skriftlig och en muntlig Tora - de frsta fem Mosebckerna - en samlingsbeteckning fr budorden som Gud gett till Israel vid Sinai berg - enskilda bud (hebr. mitzva, -ot) som reglerar konkreta livssituationer Enligt traditionell rkning omfattar Tora 613 bud (mitzvot) som har till syfte att vgleda Israels folk i alla livets situationer. Siffran 613 sgs vara sammansatt av 365 negativa bud, ett fr varje dag p ret, och 248 positiva bud, ett fr varje ben mnniskan har i sin kropp. Att verstta Tora med lag r missvisande, eftersom Tora innehller och handlar om mycket mer n det som vanligtvis menas med lag , dvs. regler och freskrifter som tillmpas vid rttsskipning. Troende judar ser Tora som Guds gva och vgledning fr hela livet.

Om Toras krna Det berttas att en sneherde gonblicklig undervisning i ses tillbringade 40 dagar och dig Tora i ett gonblick? Men nsta det du sjlv hatar. bad Rabbi Akiva (omkr. 50- 135 v.t.) om en Tora. Rabbi Akiva svarade: Vr lrare Montter p Sinai berg, hur ska jag kunna lra Tora har en grundregel: Gr inte mot din

Vid sidan om denna skallade gyllene regel finns andra frsk att reducera Tora till en krna. Ett sdant frsk tillskrivs profeten Amos som lyfte fram ordet: Sk mig s ska ni leva (Am 5:4). Andra har sett ordet Den rttfrdige ska leva av tro centrum. (Hab 2:4) som ett

P frgan efter det frmsta budet svarade Jesus med orden ifrn Tora (5 Mos 6:4f; & 3 Mos 19:3): Viktigast r detta: Hr Israel, Herren vr Gud, r den ende Herren, och du ska lska Herren, din gud, av hela ditt hjrta, av hela din sjl, av hela ditt frstnd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du ska lska din nsta som dig sjlv. Ngot strre bud n dessa finns inte. (Mk 12:29-31). Frn muntlig Tora till Talmud Den rabbinska litteraturen har sin upprinnelse i den skallade muntliga Toran. Bakom detta ligger traditionen om att Gud p Sinai berg har gett Moses en dubbel uppenbarelse. Denna dubbla uppenbarelse en skriftlig och en muntlig sdan innehller den gudomlige arkitektens plan fr verkligheten, hans design fr hela universum (Jacob Neusner). Rabbinerna menar att Gud genom att ge Moses bde skriftlig och muntlig undervisning har visat hur Tora br undervisas. Moses, som anses vara den frmste rabbinen, fljde Guds exempel och rabbinerna fljer Moses frebild. Den skriftliga Toran r en del av uppenbarelsen. Frst tillsammans med den muntliga Toran blir uppenbarelsen fullkomlig. Ett annat stt att se p tillkomsten av den muntliga Toran r att den vxte fram allteftersom buden tolkades och aktualiserades i nya livssituationer. Efter andra templets frstrelse r 70 v.t. och en tid av oskerhet och delggelse som drabbade Jerusalem och hela landet, blev det allt viktigare att bevara ven den muntliga traditionen i skrift. Fram till omkring r

200 v.t. frdes de olika traditionerna ihop i en skriftsamling som kallas Mishna. Samtidigt med denna process och i synnerhet efter den hade ntt sin avslutning, diskuterade rabbinerna den rtta tolkningen och anvndningen av buden. De samlades i de skallade lrohusen och avgjorde den rtta tolkningen genom majoritetsbeslut. Tolkningar blev till lrosatser som samlades och bevarades. Mishna, som innehller de ursprungligt muntliga tolkningarna av den skriftliga Toran, frsgs med nya tolkningar och frklaringar som kallas Gemara. Mishna och Gemara fogades sedan ihop i en textsamling som fick namnet Talmud. I den moderna vetenskapliga diskursen refererar man ofta endast till Gemara nr man talar om Talmud. Tolkningstyper Ser man till sttet att tolka kan man urskilja tre tolkningstyper i den rabbinska litteraturen: midrash, halakha och haggada. Midrash anvnds dessutom som beteckning fr ett textkorpus som innehller tolkningar av skriften (se nedan). Midrash Termen midrash frekommer i 2 Krn 13:22 och 24:27 med betydelsen nedteckna , beskriva . Som tolkningsmetod r den ursprungligen en filologisk utlggning av den skriftliga torans bokstavliga innebrd. Med tiden utvecklas den till en metod att tolka skriften p djupet, dvs. att inte nja sig med den bokstavliga innebrden (peshat) och grva efter den andliga meningen. I Talmud jmfrs den typen av tolkning med en hammare som vcker slumrande gnistor i en sten. Ibland talas det ocks om att i en midrashtolkning uppfattas texten som ska tolkas som en interlokutrer i ett samtal som alltid pgr och aldrig nr en slutgiltig konklusion. En bermd midrash till frsta versen i bibeln ( I begynnelsen skapade gud himmel och jord ) lyder ungefr s hr: Nr ngon ska bygga ett palats, tar hon hjlp av en byggmstare. Byggmstaren i sin tur hller sig till ritningar och planer fr att f rtt p rummen och korridorerna. Den Helige, vlsignad vare han, gjorde likadant. Han tittade efter i Tora och skapade sedan vrlden. Rabbinerna kunde allts uppfatta Tora som sjlva frlagan fr hela skapelsen. De faktiska bokstverna och orden som vi kan se med vra gon

kan liknas vid en bekldnad i vilken bekldnaden finns drfr ett djup av famnas i sin helhet. Mjligen ligger ordet i Matt 5:18 om att inte minsta fullbordats.

den eviga vgledningen r gmd. I mjliga innebrder som aldrig kan detta tnkestt bakom det bermda prick i Tora ska frgs frrn allt har

Midrashtolkningen nde sin hjdpunkt i Rabbi Ishmaels och Rabbi Akibas skolor. Ishmaels hermeneutik var primrt logiskt och skte efter likheter och analogier, Akibas hermeneutik var mera inriktad p det subtila. Hans intresse riktade sig exempelvis p ord och fraser som verkade verfldiga, eller p det som sades mellan raderna. Mnga Gemarapassager i Talmud r citat frn Midrashsamlingar, s att det sgs ibland att Talmud (Gemara) frhller sig till Mishna som midrash frhller sig till skriften. Halakha Termen halakha (hebr. pl. halakhot, praxis ) benmner den tolkningstradition som ger praktiska anvisningar om hur en regel ska tillmpas i vardagen, gudstjnsten eller i frhllande till seder och bruk. Man brukar indela halakha i en ldre och yngre tradition, men ngot frenklat kan man sga att halakha utgr frn en tora-tolkning (dvs en midrash) och tillmpar dess mening p en bestmd kontext och livssituation. Inte sllan anfrs tidigare halakhot som std fr en ny kontextualisering. Haggada Det hebreiska substantivet haggada r hrledd frn ett verb som betyder rapportera , frklara , bertta . Verbet frekommer ibland som inledning till en halakhisk frklaring, men som substantiv indikerar det alltid skillnaden mot halakha och syftar p de berttande delarna, ibland ven p aforismer i den rabbinska litteraturen. Haggadot fokuserar p de som inte r rena lagtexter i skriften. Bibliska berttelser illustreras, utkas, teman och ider utforskas. Haggadan par excellence r den utsmyckade rituella berttelse om uttget ur Egypten som framfrs av husfadern vid den judiska pskmltiden. Den kallas av utomstende fr pskhaggadan. Haggadiska inslag kan finnas i Nya Testamentet, t.ex. 1 Kor. 10:1 13.

Mishna och Talmud r allts namn p textsamlingar, midrash och halakha anger tolkningstyper som frekommer i de olika textsamlingarna, varvid midrash r den grundlggande och vergripande beteckningen fr bibeltolkning . Midrash anvnds dessutom fr en textkorpus (se nedan). Tidsramarna Indelning i perioder Rabbinerna delar in rhundraden utifrn sina intressen och perspektiv. Av central betydelse fr dem r relationen mellan tradition och undervisning. Tidsperioden frn r 0 till 200 tillordnas sledes de skallade Tannaim (aram. tanna av hebr. shanna upprepa , lra ut , lra ). Tannaim har ibland beskrivits som levande bokrullar eftersom de var knda fr att kunna citera de muntliga traditionerna ur minnet. De sg sin uppgift i att samla elever runt sig och lra dem traditionen genom oupphrlig upprepning. Eleverna var lrarens lrjungar och mlet med livsgemenskapen var att eleverna skulle kunna fatta sjlvstndiga beslut i religisa rttsfrgor. Drp fljer Amoraim (aram. aram, sga, kommentera) som dominerade perioden strcker fram till omkring r 500. Amoraim kommenterade och tolkade Tannaims undervisning. 500-talet tillskrivs Saboraim (sabar, tnka) som redigerare den Babyloniska Talmud, fljd av Genoim (ga on, framtrdande, eminent), akademiernas frestndare. Mishna tar form Efter det judiska kriget och Jerusalemtemplets frstrelse r 70 bildades ett centrum fr judisk lrdom i Javne i Juden. Dr lrde Rabbi Akiva ben Josef (50-135) och organiserade den muntliga traditionen i tre samlingar: Midrash, Mishna och Haggada. Efter det misslyckade Bar Kochba upproret (132-135) terinrttades Sanhedrin i Jerusalem, som judarnas hgsta domstol och frmsta akademi. Under Judah-ha-Nasis (prins Juda) ledarskap han bde frestod Sanhedrin och var en erknd rabbin fick Mishnasamlingen sin officiella legitimation. Judah ville samla ihop hela den muntliga traditionen, men omfngets storlek tvingade honom till slut att vara selektiv och utelmna nstan alla midrasher och allt haggadiskt material. Andra tog d p sig att samla ihop det exkluderade materialet, baraitot (=det utanfrliggande) i separata

samlingar. En annan frklaring r att Mishna representerar det som lrdes i de palestinska och de babyloniska akademierna, medan baraitot r sdant som endast lrdes i akademiernas privatskolor. Baraitot kan sgas frhlla sig till Mishna ungefr som apokryfer frhller sig till Den hebreiska bibeln. En av dessa samlingar var Tosefta (=tillgg). Talmud tar form Uttolkarna av Mishna var Amoraim (=utlggare). De bda Talmud, den palestinske Talmud och den Babyloniske Talmud innehller deras frklaringar, diskussioner och beslut. Efter Bar Kochba upproret hade mnga rabbiner flyttat till Baghdad i Babylonien och dr grundat judiska akademier, frst en i Hillels och en i Shammais anda tv inflytelserika rabbiner som hade bildat var sin skola under tiden fre r 70 sedan allt fler. Samtidigt uppkom nya skolor i Palestina, de viktigaste bland dem i Sepforis, Tiberias och Lydda. Utbytet mellan de olika skolorna var betydlig och mellan Palestina och Babylon fanns regelbundna kontakter. De bda Talmud som vxte fram p var sin plats vittnar genom de mnga likheterna dem emellan om utbytet. Amoraims ambition var att grundligt och uttmmande frklara Mishna och Baraitot. Motsgelser harmoniserades genom att tillskriva skillnaderna olika situationer eller olika personer. Diskussionerna pgick i rhundraden och inkluderades allt eftersom i de bda Talmud som hll p att ta form Palestina och i Babylon. Talmudisk och midrashisk litteratur Mishna Namnet Mishna hrstammar frn det hebreiska ordet shanna, vilket betyder upprepa , recitera . Mishna kan allts p ett ungefr versttas med den muntliga lran . Intrycket av muntlighet, av att man befinner sig mitt i ett pgende samtal, infinner sig redan nr man lser de frsta meningarna i frsta avdelningens frsta kapitel (Berakot). S hr brjar Mishna: Exempel Nr fr de brja recitera Shema p kvllen? Frn den stund d prsterna kommer hem fr att ta sitt offer.

Till dess att den tredje vakan tar slut. Men de lrda sger: Till midnatt.

R. Eliesers ord

Rabban Gamaliel sger: Till gryningen. M. SH S: Hans sner kom hem efter midnatt och sa till honom: Vi har inte sagt Shema n. Varp han svarade: Om gryningen inte har brjat n, mste ni sga Shema. Och detta gller inte bara i det hr fallet. I alla de fall dr de lrda sger att buden ska utfras till midnatt, gller det fram till gryningen. Till exempel: offer av inlvor krav till gryningen (Lev. 1:9; 3:3-5).

Och alla offer mste tas inom ett dygn. Kravet gller till gryningen. Men om s r fallet, varfr sa d de lrde Fr att bevara mnniskan frn synd. (not: M. SH S = ett tidigare fall, illustration) Avdelningar Mishna bestr av 6 avdelningar (hebr. sedarim) Seraim (sdden) Frsta avdelningen handlar framfr allt om jordbruk, livsmedelsproduktion och skrdeavgifter (tionde mm). Frsta avdelningens frsta kapitel (Berakot) handlar om vlsignelser och bner ssom det redan omnmnda Shema. Moed (festtider) fester. Andra avdelningen handlar om helgdagar och till midnatt ?

Nashim (kvinnor) Tredje avdelningen heter och handlar om ktenskap och skilsmssa. Nesikin (skadegrelser) Fjrde avdelningen heter och handlar om civilrtt, straffrtt, avgudadyrkan liksom hur man p ett grundlggande stt hanterar rtt och fel i den muntliga toran. Kodashim (heliga ting) hanteras. Femte avdelningen handlar om hur offer ska

Toharot (rena ting) Sjtte avdelningen handlar slutligen om renhetsfreskrifter (kashrut). Det visar sig redan av denna avdelningsversikt att Mishna inte skiljer mellan religisa och sekulra livsomrden. Civilrtt och bnepraktik str

sida vid sida. Hela livet omfattas av samma identitet och ska helgas r Gud. Tosefta Muntliga traditioner som exkluderades frn Mishna eller hamnande utanfr av olika anledningar fick namnet baraitot (=exkluderade) och samlades till stor del i en skriftsamling som br namnet Tosefta (hebr. tillgg ). Tosefta r ordnat efter liknande principer som Mishna och tar upp liknande problem och frgestllningar. Tosefta r dock fyra gnger s omfattande som Mishna och redigerades troligen mellan 3:e och 5:e rh. v.t. Frr ansgs Tosefta ofta vara en kommentar till Mishna, men bde det faktum att den innehller diskussioner som inte finns i Mishna och att parallella frgor avhandlas p ett liknande stt fast utan hnvisningar till Mishnatolkningar talar fr att det r en oberoende samling. Samtidigt kan man konstatera att flera av de talmudiska baraitot r ordagranna citat frn Tosefta. Typiskt fr Tosefta som r skriven p hebreiska r ocks den stora mngden grekiska lnord. Talmud Sammanstllningsprocessen av Talmud r komplex. ver en tidsperiod p 500 r skapade rabbinerna i Jerusalem och i Babylon var sin samling, den jerusalemiska (Talmud Yerushalmi) och den babyloniska Talmud (Talmud Bavli). Bda Talmud innehller sammanstllningar av Mishna (ven ett antal baraitot) och Gemara (tolkningar av Mishna). Den babyloniska Talmud r mera omfattande n den jerusalemiska, som endast behandlar de fyra frsta avdelningar i Mishna och den del av sjtte avdelningen. Talmuden frdigstlldes i brjan p 700-talet. Men att en Talmud r frdigstlld betyder inte att tolkningen upphr. Livet fortstter att frndras och nya situationer krver nya beslut om hur Guds vilja och vgledning ska frsts. Fljaktligen frblev heller inte Talmud stngd utan fortsatte at expandera. Nr man ppnar en modern Talmudutgva, finner man ytterligare texter som har lagts som kommentarer till Gemara. Hr handlar det i frsta hand om den medeltida talmudexperten Rabbi Schlomo ben Jizchak (Rashi) som levde 1040-1105 v.t. Idag r Talmud en skriftsamling p ca. 20 000 sidor som i detalj reglerar den ortodoxe judens liv.

Kommentarer Talmudtolkningar tog fart nr akademier inrttades i Europa och Nordafrika p 900-talet och framt. Mest knd och vrdesatt r Rashis kommentarer (Rashi r en akronym fr Rabbi Shlomo Yitzhaqi). Rashi rknas som en mstare i att steg fr steg klargra en argumentation. Rashis kommentarer blev s populra att de i princip slog ut alla andra skolors frsk till att bifoga kommentarer till Talmud. Midrashim Halakhiska midrashim Halakhiska midrashim r exegetiska kommentarer till lagtexterna i andra till femte Mosebok. De fem knda samlingar r Mekhilta till 2 Mos, Mekhilta deRabbiShimon be Yohai till 2 Mos, Sifra till 3 Mos, Sifre till 4 & 5 Mos. Mekhilta betyder mtt , regel , Sifre (pl sifra) betyder skrift . Haggadiska midrashim Haggadiska midrashim tillkom i samband med lsningar och frklaring p synagogsgudstjnsten. Bevarade samlingar hrstammar frn 300-talet till 1000-talet. Mest knd r Midrash Rabba som r en sammanstllning av kommentarer till Hgavisan, Ruth, Predikaren, Esther och Klagovisorna. Den ldsta den r Genesis Rabba, en vers fr vers kommentar. Talmud idag Genom staten Israels fdelse och ett nytt kulturellt uppsving har ven Talmud ftt frnyad betydelse. Ortodox judendom har alltid hllit Talmud hgt och sett den som den ultimata halakhiska auktoriteten. I Israel hyser man nu frhoppningar om att Talmud upphjs till statens allmnna lag. ven konservativ judendom fljer den rabbinska tradition, ser den dock mera som del av en evolutionr process, dr halakha frndras allteftersom tiderna frndras. Klassisk reformjudendom har av hvd haft en avvisande hllning gentemot Talmud. Men ven dr har det p senare tid hjts rster som bejakar rituella seder och bruk igen. Till och med den rabbinska argumentationsstilen inklusive talmudisk kasuistik har brjat komma till heder igen.