Brnds framtid

En studie av skrgrdsungdomars syn p en skrgrdskommuns utsikter

Simon Holmstrm 28.08.2013 P uppdrag av Brnd kommun

Brnd har vldigt mnga mjligheter infr framtiden. Det gller bara att se till att ta ngon av dem.
Respondent

Jag nskar att det fanns en realistisk mjlighet till terflytt, fr det r ett underbart stlle att bo p.
Respondent

Innehllsfrteckning
Innehllsfrteckning ..................................................................................................................... 2 1. Inledning .................................................................................................................................. 3 1.1. Syfte och frgestllningar .................................................................................................. 3 1.2. Tidigare forskning och exempel ......................................................................................... 4 2. Metod ...................................................................................................................................... 5 3. Teori ........................................................................................................................................ 5 4. Analys ...................................................................................................................................... 6 4.1. Ungdomars erfarenhet av Brnd ..................................................................................... 8 4.2. Flytta eller stanna? ......................................................................................................... 11 5. Diskussion .............................................................................................................................. 14 5.1 Insatsomrden................................................................................................................. 18 6. Referenslista .......................................................................................................................... 19 7. Bilaga (enkt) ......................................................................................................................... 20

1. Inledning
Den europeiska urbaniseringen av idag hotar tanken om en levande glesbygd. Med ett stndigt vikande underlag fr skattebasen och vikande underlag fr konsumtion av varor och tjnster fr den privata sektorn, hamnar regionen i en negativ spiral av nedskrningar och nedlggningar vilket franleder vidare utflyttning. Ocks den lndska skrgrden erfar negativa befolkningssiffror till frmn fr frmst boregionen, Helsingfors, flera svenska centralorter1 samt fasta land2. Invnarantalet i den lndska skrgrdskommunen Brnd har sedan dess hjdpunkt p 1920-talet till 2010-talet minskat med mer n 700 invnare3 vilket ses nedan i diagrammet, varfr Brnd kommun r 2012 satte upp en framtidsstrategi fr att ka antalet inflyttare.4

Invnarantalet i Brnd 1920-2010

1400 1200 1000 800 600 400 200 0 1920 1950 1980 2010

Brnds avtagande befolkningsantal beror idag delvis p att de bortflyttande ungdomarna stannar p annat stlle och inte terflyttar och skriver sig i kommunen.5 Efter grundskolan sker sig de flesta till en gymnasieutbildning och mnga stannar kvar i studieomrdet av olika orsaker. Morgondagens frldrar kommer sledes att saknas. Varfr flyttar inte mnga av de bortflyttade ungdomarna tillbaka till Brnd?

1.1. Syfte och frgestllningar

Migrationsfrgor handlar oftast inte om enstaka orsaker utan ett komplext samspel med olika faktorer. Denna undersknings syfte r att reda ut dessa faktorer. Hur ser Brndungdomar p sina egna framtidsmjligheter? Hur ser de p Brnds framtidsmjligheter? Gr dessa tv frgor att kombineras? Genom att ge ungdomarna talan i
1

Nordberg, K., Eklund, E. De finlandssvenska regionernas karaktr De tv senaste decenniernas frvaltningsreformer i historisk belysning, 50 ff. 2 Se kom.ful. 15.11.2012. 3 Moring, B. Befolkningsutvecklingen i Skrgrdshavet under 300 r. Samt statistik frn lands statistik- och utredningsbyr. 4 Se kom.ful. 15.11.2012. 5 Enligt kommundirektr John Wrede.

viktiga frgor om Brnd kommuns framtidsfrutsttningar s finns ocks mjligheter fr kommunen komma t insatsomrden, vilket i sin tur kan medverka till att stimulera terinflyttningen av ungdomar till Brnd kommun. Arbetets frgestllningar r sledes fljande. 1. Hur trivs eller trivdes Brnd-ungdomar i sin kommun? 2. Varfr finns viljan fr flertalet ungdomar att flytta frn Brnd kommun? 3. Vilka faktorer r viktiga fr ett eventuellt terinflyttande till Brnd kommun?

1.2. Tidigare forskning och exempel

Inga tidigare underskningar har gjorts dr Brnd-ungdomar hrts om sina erfarenheter och sikter, utan politiken gentemot Brnds ungdomar har slunda grundat sig i beprvad erfarenhet, vilket givetvis har sina fr- och nackdelar. Det finns dremot mnga mer eller mindre vetenskapliga exempel som hr anvnds till std fr underskningen. En viktig utgngspunkt r att ungdomars goda frhllande till deras uppvxt- och levnadsmilj r av stor betydelse fr omrdets framtida utveckling, visar svensk forskning och ppekar vidare att det finns en bred uppfattning om att ungdomar inte bryr sig, trots att mnga unga de facto visar sitt samhllsengagemang genom andra former.6 Ett omrde som tog fasta p detta r den norska smstaden Porsgrunn, som lyckades vnda sin avfolkningstrend genom att p flera stt ta med ungdomarna i olika beslutsprocesser.7 P s vis kunde deras frhllande till smstaden frbttras och trskeln att terinflytta blev lgre. 8 I takt med att vi gtt in i det moderna IKT-samhllet minskar arbetsmarknadsmotivens inflytande ver valet av bostadsort, argumenterar ett flertal forskare.9 Orsakerna r att antalet distansjobb kar, mjligheter till pendling vidgas och arbetsmarknadens flexibilitet kar. Informationssamhllets arbetsskapande roll till trots har man konstaterat att ungdomar vanligtvis fr gott flyttar frn glesbygdsomrden, fastn dr finns jobb.10 [] ven om det finns indikationer p att sysselsttningsfaktorer kan underltta terinflyttning r terflyttning till stor del driven av social hnsyn.11 S vad r den avgrande faktorn fr ungas val av bostadsort enligt dagens forskning? sikterna gr isr, dels p grund av kulturgeografins flera inriktningar, dels p grund av de glesbebyggda omrdenas skillnader och sregenheter. Allmnt kan likvl sammanfattas att
6 7

Svensson, L., Vinna och frsvinna?: drivkrafter bakom ungdomars utflyttning frn mindre orter . Laine, V. och Viikko-Riihel, A. vers. Dahla, E. och Vesterback, M. Psykologins grunder, 4. 8 Staden har cirka 35 000 invnare, men likvl r exemplet troligen tillmpbart i ocks sm kommuner eftersom mnniskan, oavsett bostadsort skapar positiva psykologiska band med det omrde hon ftt mjlighet att pverka. 9 Se exempelvis Reinhold E., Sondn, K. Flyttningar och val av bostadsort: Orust och Sverige, 26 eller Thomas Niedomysls forskning. 10 Bukve, O. Regional change, discourse and governance the case of Norway,. 11 Fri versttning av abstract i Niedomysl, T., Amcoff, J. Why return migrants return: survey evidence of motives for internal return migration in Sweden.

det frn samhllets sida gller att skapa en positiv och attraktiv bild av omrdet, p samma stt som marknadsfring fr turister och nringslivet bedrivs.12

2. Metod
Genom en surveystudie har jag frskt komma t underskningens syfte. Konfidentialiteten har skrats i och med att enkten delgivits via en internettjnst (Surveymonkey) som kunde svara fr utformningsbehovet av enkten. Dessutom erbjd internettjnsten goda mjligheter fr spridning tillsammans med en attraktiv layout. ppna svarsalternativ har funnits fr att komplettera oskra svar. Se bilagorna fr mer information om enktens utformning. Urvalet r ungdomar som r fdda 1984-1996, eftersom dagens 1729-ringar str nrmare flyttningsfrgorna n de yngre ungdomarna. Ett ytterligare kriterium r att respondenterna r eller ngon gng har varit skrivna i kommunen. Med hjlp av befolkningsstatistiken och avgngsklasserna i Brnd grundskola har de flesta respondenternas namn tagits reda p. Av de 89 namn som listats har 5 varit onbara. Respondenterna har kontaktats frmst via det sociala mediet Facebook fr information om enkten, dels i privata mail och genom Brnd kommuns sida p Facebook. Informationsspridningen har skerligen ocks skett mun mot mun. Det kan vara frdelaktigt att ta ocks yngre ungdomars tankar och funderingar som std i vissa frgor, ven om det inte primrt r denna studies mlgrupp. Eftersom svl det interna som externa bortfallet i vissa frgor kan medfra risk fr missfrstnd i tolkningen av de resultat som fs av enktunderskningen, har en mindre metodtriangulering skett med hjlp av en studie av barn- och ungdomsprojektet i skrgrden Young Voices, utfrd r 2013.13 Enkten svarades av 75 femte- till niondeklassister frn den lndska skrgrden, av vilka 18 var frn Brnd.

3. Teori
De kanske mest betydelsefulla begreppen inom migrationsforskningen r de s.k. push- och pullfaktorerna, dr push-faktorer str fr individens uppfattning om vilka negativa faktorer som skjuter ifrn (pushar) individen frn ifrgavarande omrde medan pullfaktorerna str fr de uppfattade frdelarna av att flytta till omrdet.14 Inom kulturgeografi pratar man ven om mentala kartor som olika beteendemssiga eller psykologiska frhllningsstt till ett visst geografiskt omrde. Kulturgeografen Niklas Bergstrm frklarar de mentala kartornas kraft med ett exempel.

12

Kostela, J., Naarttijrvi, P. & Jansson, J. Varfr flytta? En studie av in- och utflyttning fr kommunerna i Region Siljan. 13 Lfgren, S., Arlid, L., Young voices enkt 2013. 14 Olsson, K., Vilhelmson, B. Geografiska begrepp och termer.

Om personen i frga ser landsbygden som ett stlle dr ingenting hnder och dr det endast bor mnniskor som inte vill umgs med varandra, r det mindre troligt att han/hon flyttar dit. Men om frestllningen om landsbygden istllet r att det p dessa platser r renare milj, begs mindre brott och dr livet i allmnhet gr i ett lugnare och behagligare tempo n i en stad, r sannolikheten strre att denna person kan tnka sig att bo dr.15

4. Analys
Analysen r indelad i de underkategorier som ocks enkten r uppdelad i. Men frst kommer grundlggande information om respondenterna. Enkten hade totalt 41 respondenter, av vilka 20 mn och 21 kvinnor. Respondenternas fdelser ses hr nedan i ett stapeldiagram. Konstateras kan att de tre ldersgruppernas svar inte skiljer sig mrkbart frn varandra.

15

Bergstrm, N. Kontraurbanisering i Umeregionen, 11.

25 (61 %) uppgav att de fortfarande var skrivna i Brnd kommun, medan 16 (39 %) uppgav att de var skrivna p annan ort. En av alla svarande har uppenbarligen gjort ett misstag, eftersom diagrammet hr ovan innehller ytterligare en svarande (borde vara 16 dr ocks).

Vad sysselstter sig de svarande ungdomarna med? De flesta arbetar (16) och p andra plats kommer universitetsstudier. En markerade i annat men kan lika bra frflyttas till universitetsstudier eftersom personen just ftt antagningsbeskedet under sommarlovet. Slr

vi ihop alla som studerar p olika stt blir antalet 24, vilket skulle ge oss informationen att majoriteten av de svarande (58,5 %) studerar. Flera av dessa kan vara skrivna i Brnd kommun och i sdana fall studera p distans, pendla eller s har de helt enkelt valt att inte skriva sig i studieorten, vilket r mest troligt p grund av de svrare omstndigheterna fr de fregende frslagen.

4.1. Ungdomars erfarenhet av Brnd

Bortfallet vid enktens andra del r i genomsnitt 11 svarande, vilket kan frsvra generaliserbarheten. Likvl r resultaten av intresse. Det mest oskra svaret i hela enkten handlar om att f pverka sin utbildning och skolgng. Antingen r sikterna delade eller s r frgan fr luddigt framstlld, trots att en parentes med std skulle gra betygssttningen lttare (stden var lrare, innehll, scheman, skolevenemang...). I Young Voices enkt svarar som jmfrelse hlften av respondenterna att elevrden ftt mycket stora eller stora mjligheter att pverka i skolan.16 Kan det tyda p att elevrdets och pverkansarbetets roll minskar nr barnen blir ungdomar? Med de vriga kommunala tjnsterna i kommunen (dagis, sjukvrd, bibliotek, idrottshall, kollektivtrafik

16

Frgorna r givetvis av olika karaktr men pverkansmjligheterna som ges genomsyrar hela skolans tnkande och handlar inte bara om hur elevrd tillmtesgs, utan ocks om hur den enskilda elevens fri- och rttigheter beaktas.

mm) var de allra flesta mycket eller ganska njda. Mest slende r frgan om trygghet och skerhet, dr drygt 80 % svarar mycket positivt och 20 % ganska positivt. Orsaken till nsta frgas uppkomst var den utbredda uppfattningen om att det ingenting finns att gra i skrgrden. Respondenterna har generellt sett en avvikande sikt. Hr ovan ses en kurva ver hur svaren frdelar sig. ven om det uppenbarligen fr de flesta finns (eller fanns) saker att gra, gav respondenterna ett flertal frslag till vad som skulle kunna arrangeras eller ordnas fram i kommunen. Delaktigheten med andra ungdomar menar ett flertal att borde frbttras och fyra ppekar bristen p gemensamma evenemang fr ungdomar i kommunen, det finns enligt dem inget centralt stlle dit alla kan fara, trffas och umgs. Att starta upp en ungdomsgrd vore kanske ocks frdelaktigt fr de sex vriga som indikerar p att det kan vara svrt att hitta umgnge. Sju svarande menar p olika stt att fritidsutbudet borde utkas och inte bara handla om bollsporter. I Young Voices enkt svarar majoriteten att det borde finnas fler organiserade aktiviteter fr skrgrdsungdomar, grna ocks med sommargster. Andra frslag som i det hnseendet togs upp av denna studies respondenter var dans, aerobics, fler motionsspr, crossbana, konstnrliga aktiviteter och strre hopptorn. Det saknas ocks, enligt ngra respondenter, lokala fretagare som vgar testa p ngot strre s att de kunde anstlla och skapa sysselsttning fr ungdomar. vriga nskeml som

kanske inte matchar frgestllningen till fullo var billiga hyreslokaler, bankautomat, apotek17, simhall18, glasskiosk p sommaren, fler jobb och fler invnare. Sex svarar att inget saknas. Om respondenterna fick vara ensamma diktatorer ver Brnd, vilka tre saker r viktigast att satsa p? Svaret var rtt s vntat. Stimulera till fler arbetstillfllen fick flest antal ikryssningar (21) fljt av fixa stllen dr ungdomar kan trffas (19). Att kommunen ska anordna fler bostder r ocks nskat, vilket kan visa p att det kanske ocks finns en nskan om att framver bo i kommunen. Mnga vill ocks att transporter och skjutsar ska frbttras. Lydelsen att stimulera till fler arbetstillfllen kan tyckas luddig. Drfr frgades de som fyllt i detta alternativ att redogra fr hur de skulle gra det om de fick bestmma. Bortfallet blev genast 6 personer, med andra ord svarade 15 av alla 21 p frgan, troligen fr att det var enklare att kryssa i n att tnka ver varfr man kryssat i. Fem av dessa 15 i sin tur ger ett bristande svar p frgan (t.ex. vet inte eller kontakter) och de vriga ger bara en kort motivering frutom tv. En av dem ppekar att antalet servicejobb naturligt kommer att ka om befolkningen kar samt att fyrtio- och femtiotalisterna kommer att lmna en del arbetstillfllen efter sig. En utkad skrgrdstrafik skulle ocks stimulera arbetsmarknadens rrlighet. Andra sikter r att satsa p IT-sektorn, ska fler EU-pengar till nringslivsprojekt, frbttra frutsttningarna fr unga att starta eget (frelsningar, info osv), g ihop med
17 18

Detta finns redan i kommunen. Frf.anm. Respondenten som skrev simhall insg ven svrigheten med frslaget.

10

Kumlinge fr att skapa en lkartjnst, ge gratis annonsplatser fr fretag, profilera sig p specifik nisch och att ka turistaktiviteterna samt -attraktionerna. Det r som sagt ltt att ha sikter om vad som borde frbttras, men frgan r om ungdomarna sjlva skulle kunna tnka sig att vara med i arbetet att frbttra kommunen? Hr r uppdelningen vldigt jmn. 40 % (12) svarar ja och 16,7 % (5) svarar nej medan de flesta, 43,3 % (13), inte vet. Den pyskologiskt uppbyggda mentala karta som de flesta ungdomarna innehar fr sin ursprungskommun visar sig med detta se frhllandevis bra ut. De flesta r njda med de kommunala tjnster som erbjuds, r trygga och skra, har fritidssysselsttningar s det rcker till och en stor del av dem har ocks sikter om hur frbttringsarbetet skulle kunna framskrida. Men fortfarande r de mentala kartorna fr Brnd inte positiva nog fr att de flesta ungdomar sedan skulle flytta tillbaka till kommunen. I nsta avsnitt gr vi igenom de mest framtrdande push- och pullfaktorerna fr stadslivet kontra skrgrdslivet.

4.2. Flytta eller stanna?

De respondenter som redan r skrivna i kommunen har varierande frhllningsstt till flyttningsfrgan. 8 (40 %) mnar flytta frn Brnd av olika anledningar och 6 (30 %) mnar stanna kvar. Eftersom denna underskning riktade sig till upp till 29-ringar kan man anta att tminstone ngon av dessa 6 r ldre och klarutbildade, vissa har kanske ocks skaffat sig familj hr. Dessutom svarar 4 att de kanske ska flytta frn kommunen, och 2 vet inte hur de

11

ska tackla frgan, vilket man skulle kunna sl ihop till 6 oskra fall (30 %). Allt med frgornas snvare karaktr, blir underlaget mindre. Nsta frga riktar sig ocks mot de som redan r skrivna i Brnd, med frgestllningen om vilka orsakerna skulle vara om de potentiellt flyttade bort frn kommunen. Antal svarande r verraskande 14, vilket inte verensstmmer med fregende resultat som visade att 8 mnade flytta frn Brnd kommun. Vid nrmare anblick r lydelserna olika i sjlva frgan, den frsta skriver flytta och den andra skriva dig p annan ort, vilket givetvis inte behver betyda samma sak. Varje respondent ombads att kryssa i de tre viktigaste orsakerna till bortflytten och de flesta menar att arbetet r den starkasta kraften fr bortflytt (71,4 % tyckte detta var viktigt), ttt fljt av studier av olika slag (57,1 %). Alternativet prva p ngot nytt kan tyckas missvisande, eftersom alla andra alternativ rent filosofiskt sett r att prva p ngot nytt. Tanken var emellertid att fnga den hela emotionella upplevelsen av att mta ett nytt omrde i sig med allt vad det innebr. Ett slende resultat kan tyckas vara att slkten, familjen och vnnerna inte lockar ungdomarna att komma tillbaka. Det skulle kunna vara ett tecken p individualisering och en uttunning av de personliga banden.19 Arbete lockar bort men arbete lockar ocks tillbaka. Det svarar de flesta av de 16

19

Ls exempelvis sociologer som Durkheim och Tnnies.

12

respondenter som var skrivna p annan ort, i sjlva verket 81,3 % av alla bortflyttade, vilket r hgre n de 71,4 % som Brnd-skrivna ungdomarna frhll sig till arbete p annan ort. Skillnaden p de dryga 10 procentenheterna skulle kunna sga att det r viktigare att det finns arbete att tillg i Brnd n p annat stlle, men samtidigt r underlaget s pass litet hr att jag inte vgar uttyda ngra orsaker till skillnaden.

En annan viktig pull-faktor r nrheten till naturen, ett alternativ som 56,3 % av de svarande ansg betydelsefullt. Detta alternativ kan ocks pverka den hga svarsfrekvensen p 50 % fr alternativet bttre milj fr mina barn att vxa upp i.20 Anmrkningsvrt r att ingen kryssat i ltt att f bostad som en orsak till tillbakaflytt. Vad innebr ltt? Ltt som i billigt, lttillgngligt, stort utbud, nskvrt placerat, andra saker eller alla tillsammans? Orsaken till 0 svarande kan utver tolkningsaspekten ocks ha varit dlig information om bostadsutbudet eller mjligtvis att de helt enkelt ansg att bostadsfrgan fr komma senare. Hur ser d ungdomarna p Brnd kommuns framtid generellt sett? Antalet respondenter hr r 28, vilket borde kunna ge en god tendensfingervisning. 2 (7,1 %) respondenter ser
20

Skillnaden p levnadsmilj och natur r bara att miljn ocks inbegriper sociala element s som trevliga medmnniskor och god kommunal service.

13

mycket positivt p framtiden, 14 (50 %) ser ganska positivt p den, 7 (25 %) r ganska negativa och 5 (17,9 %) vet inte hur de ska frhlla sig. Delar man upp antalet svar i tre frenklade lger, blir resultatet kanske lttare att uttyda. Brnd har en ljus framtid 16 57,1 % Brnd har en mrk framtid 7 25 % Jag vet inte 5 17,9 %

Trots att kommunen, med alla kort p bordet, allts str infr stora framtidsutmaningar vad gller befolkningssiffrorna och dess fljdverkningar, vljer ingen av de svarande att anta en starkt negativ hllning till kommunens utsikter. 8 personer har ocks valt att ge ytterligare kommentarer fr att bland annat kunna komplettera sina svar och reda ut eventuella missfrstnd. Kommentarerna r varierande och handlar om allt frn skapandet av stabila arbetsplatser och fritidssysselsttningar till strre frgor om Brnds framtid och frutsttningar i det moderna samhllet. En del negativa upplevelser uttrycks ocks. En respondent uppvisar tydligt sin negativa mentala karta ver Brnd och skriver: Personligen s har jag mycket svrt att tnka mig att flytta tillbaka fr jag vill absolut inte att mina barn ska bli lika begrnsade som jag blev i uppvxten med val av umgnge samt fritidssysselsttning. En annan respondent ser att befolkningsutmaningen inte bara r ett led av omvrldens frndringar. Den kan ven ha interna orsaker. Dremot behver man jobba mer p gemenskapsknslan i kommunen fr att f alla att jobba mot samma ml och knna sig delaktiga. Det kommer leda till att terinflyttade och nyinflyttade knner sig vlkomna och inspirerade. Ytterligare en annan vill summera sin tanke om Brnds framtid enligt fljande. Jag nskar att det fanns en realistisk mjlighet till terflytt, fr det r ett underbart stlle att bo p. Och sist men inte minst, uttrycker en ungdom att denna realistiska mjlighet fr mnga kan finnas, fr Brnd har vldigt mnga mjligheter infr framtiden, vartefter personen fortstter: Det gller bara att se till att ta ngon av dem. I sina avslutande kommentarer finns verlag en optimistisk tendens bland respondenterna.

5. Diskussion
Denna underskning tycker jag har svarat p mina frgestllningar, men ibland har det bristande underlaget medfrt svrigheter fr generalisering. Det bristande underlaget har

14

jag frskt tcka med Young Voices studie, och eftersom den studien omfattar alla lndska skrgrdskommuners fem- till niondeklassister, har jag stundvis varit tvungen att anvnda vaga formuleringar. Resultaten kan ven med frdel i mitt tycke generaliseras fr den lndska skrgrden som helhet. Jag kan inte heller sticka under stolen med att detta arbete ju r finansierat av Brnd kommun, vilket givetvis i ngon mn har pverkat frgeformuleringarna. Jag har dremot frskt hlla mig objektiv och dmjuk infr de resultat som samlats in och inte suddat ut negativa kommentarer om kommunen.

1.

Hur trivs eller trivdes Brnd-ungdomar i sin kommun? Brndungdomar verkar verlag ha en god mental karta ver kommunen, vilket man kan frst av en verblick av enktsvaren. 90 % r mycket eller ganska njda med den kommunala servicen och alla tycker att Brnd r tryggt och skert. Dessutom verkar naturen uppskattas vid sidan av den unika gemenskapen. Har man haft, eller har man en god tid i Brnd, tror jag att man ocks tenderar att vara mer positiv till Brnds framtidsutsikter. Bara 25 % sg negativt p framtiden, men allt detta sger heller inte att det finns frbttringsmjligheter (se 5.1). verlag tycker ungdomarna om skrgrdslivet. I Young Voices studie svarar 96 % att skrgrden r en bra plats fr barn och unga att vxa upp p. I denna undersknings ppna svarsflt vill mnga ungdomar dela med sig av sina positiva upplevelser och tankar. Ungdomarna r allts verlag hoppfulla om kommunens framtid. Vad gller pverkansmjligheter finns en viss oskerhet i bde denna enktstudies resultat och i Young Voices enktstudie. Det verkar som om sikterna r delade, vilket tyder p att kommunen kan frbttra sig p mnga punkter. Det faktum att en del inte ens vet om de vill bry sig om kommunen, kan verka alarmerande.

2.

Varfr finns viljan fr flertalet ungdomar att flytta frn Brnd kommun? I analysavsnittet redogjorde jag fr respondenternas sikter och tankar om flyttningsfrgan. Vilka de mest framtrdande push-faktorerna ansgs vara, listas hr nedan tillsammans med sammanfattande kommentarer. Brist p utbildningsmjligheter Att Brnd kommun inte tillhandahller ngon utbildning efter grundskoleniv medfr att vldigt mnga flyttar bort. Speciellt vid Sverigestudier r det viktigt att skriva sig i studieorten, vilket gr att befolkningssiffrorna naturligt sjunker. Svrt att f attraktivt arbete P grund av lga befolkningssiffror, hller sig ocks antalet arbetstillfllen p en lg niv i Brnd kommun. Sker man ett arbete r sledes kanske inte Brnd det frsta stllet man sker upp, utan snarare ttortsregioner. Uppskattningsvis anses inte arbetstillfllen inom skrgrden fr mnga unga vara attraktiva nog (kan knnas obetydelsefullt eller fr lantligt), hellre vill unga komma upp till ansedda och

15

trvrda poster p ett kick, speciellt de med hgskole- eller universitetsutbildning.21 Mest bengna till comeback blir sledes de praktiskt lagda, om den frenklingen nu fr anvndas. Tidigare forskning visar ju ocks p att unga inte r beredda att terflytta trots att det i hemregionen nog finns jobb. Umgngesmjligheterna Flera respondenter menade att en av de strsta nackdelarna med kommunen var antalet mnniskor, eller snarare frnvaron av mnniskor. Att hitta umgnge som har samma intressen och livshllning kan vara svrt i ett litet samhlle, ocks att hitta sin livspartner. Detta r givetvis inget ltt att tgrda frn samhllets sida mer n att skapa mtesplatser och ka antalet invnare.

3.

Vilka faktorer r viktiga fr ett eventuellt terinflyttande till Brnd kommun? Storstadens ventyr r lockande. Mycket lockar till ttortslivet s som god tillgnglighet till en strre bredd p service, arbetstillfllen, utbildningsmjligheter, det utkade utbudet p marknaden, de varierade fritidssysselsttningarna och mjlighet till strre umgngeskrets. Glesbygden kan omjligtvis upprtthlla stadslivets frutsttningar, det vore knappast heller nskvrt. De glesbebyggda omrdena har dock andra konkurrensfrdelar, sina egna push-faktorer. Stadslivet kan inte p samma stt upprtthlla samma skerhet, trygghet och gemenskapsknsla som skrgrdslivet. Ungdomars mentala kartor ver sin ursprungskommun tenderar nmligen att vara vervgande positiva, ven om 39 % inte bor kvar i kommunen. Det finns sledes en stark dragningskraft tillbaka hos de flesta bortflyttade ungdomar. De mest framtrdande pull-faktorerna r: Arbete Arbetet r en viktig frutsttning fr de allra flesta, var man n bor, fr att kunna frsrja sig. Fr de allra flesta ungdomar verkar en terflytt till Brnd vara beroende av att dr finns arbete. Nrheten till naturen I och med den lndska hembygdsrtten och den (relativt) lga befolkningsmnden har Brnd kommun en stor andel oexploaterade landomrden. Detta tillsammans med den omedelbara nrheten till havet och artrikedomen, gr Brnd attraktivt. Nrheten till naturen r en stark pullfaktor som ocks ger sin verkan p andra pullfaktorer (lugnande, god uppvxtmilj fr barn, frmjar kreativitet och lrande). Gemenskapsknsla Mnga respondenter uppfattar att det finns en speciell gemenskapsknsla hos invnarna i kommunen, vilket grna uttrycks i de ppna svarsalternativen. Detta kommer ocks till uttryck d ungdomarna anser att de knner sig skra och trygga i kommunen. Jag tror att denna uppfattning kan vara satt i relation till storstadslivet,

21

Svensson, L., Vinna och frsvinna?: drivkrafter bakom ungdomars utflyttning frn mindre orter .

16

som kan upplevas som mer anonymt och opersonligt, vilket ven i frbifarten sammanfaller med en uppsj sociologiska forskningar genom tiderna.22 God uppvxtmilj fr barn En kombination av naturens nrvaro, gemenskapsknslan och tryggheten r skerligen grundvalen till att respondenterna verkar anse Brnd som en god uppvxtmilj fr barn. ven en vervldigande majoritet, 96 %, av Young Voices studies respondenter rekommenderade skrgrden fr andra barn och ungdomar att vxa upp i.

Arbetet r inte, som tidigare forskning pekat p, avgrande fr val av bostadsort, men sjlvklart bidragande. Arbete var en av de starkaste pull-faktorerna fr ungdomarna som deltog i denna underskning, men ocks en push-faktor och drfr tror jag att man mste se frgan om terflyttning i ett strre perspektiv. Arbete lser inte allt. Det vore till nackdel att se bortflyttningsproblematiken bara ur en arbetssynvinkel. Vad lser d frgan om bortflyttande ungdomar? I sjlva verket handlar denna oundvikliga frga om ngot strre; hur en mnniska uppfattar ett lyckligt liv och hur hon anvnder sin mentala karta som navigation fr att n detta liv. Att frm bortflyttande att ha en god mental karta ver Brnd r ett lngsiktigt arbete som borde syfta till att frstrka pull-faktorerna till Brnd som hr tagits upp. Tidigare forskning instmmer och pekar p att detta arbete kan gras p samma stt som fr marknads-fringen fr turister och i nringslivet. Att f ungdomarna att inse dessa pulleffekters vrde kommer att medfra att den mentala kartan frndras, kanske s lngt att de nr den s.k. tipping-pointen. Med andra ord frndras verktygen fr att f ungdomars att lyckas med att frverkliga sin livsid, ch verktyget till det lyckliga livet kunde vara Brnd kommun.
23

22 23

Se exempelvis Durkheim, Tnnies, eller Simmel. Dessa bilder anvnds med upphovsrttsinnehavarnas tillstnd, de tv nedersta frn freedigitalphotos.net.

17

4.1 Insatsomrden
43,3 % av respondenterna vet inte om de bryr sig om Brnd kommun. Har dessa ungdomar getts tillflle att pverka? Har de mtts av tanken att de inte rknas med, eftersom man antar att de snart ska flytta? Fr att bedriva en adekvat ungdomspolitik mste alla regioner ta ungdomar p allvar och lta dem hras i viktiga frgor. Enligt exemplet i avsnitt 1.2. visade det sig att inflyttningen av tidigare bortflyttade ungdomar kade d den norska smstaden Porsgrunn startade insatser fr att ge unga mjligheter att pverka staden d de bodde dr. Ngra frslag som kunde anvndas fr Brnd vore att exempelvis strka elevrdets roll och ansl det medel fr att frverkliga sitt syfte, utlysa idtvling fr ungdomar med ett stort pris, skapa temadag/jippo p skolan i denna frga eller skapa ett ungdomsrd som fr reell beslutsmakt i den kommunala processen som obligatorisk remissinstans i flera viktiga frgor. Ngot som ocks skulle strka ungdomarnas vilja att pverka det samhlle de bor i r att skapa platser fr unga att trffas och umgs p. Gemensamma ntverk medfr att mnniskor har frtroende fr varandra, vilket skapar frutsttningar fr utveckling. nskan om ett gemensamt stlle, s som ungdomsgrd, r stor bland respondenterna, lika vl som ett strre utbud p fritidsaktiviteter. Dessa insatser skulle inte bara gra ungdomarnas liv mer meningsfulla och aktiva, de skulle ocks bilda forum dr kommunen naturligt kan fnga ungdomar fr att f veta vad de tycker om kommunen. Ungdomarna tar inte alltid sjlva det frsta steget fr att uttrycka sina tankar. Men intresset finns onekligen. Det r ocks mjligt, tror jag, att motverka de ovan nmnda pulleffekterna, om n att det kan krva strre insatser. Man kan hlla ungdomarna kvar efter att de gtt ut grundskolan genom att inrtta ett skrgrdsgymnasium i samarbete med andra svensksprkiga kommuner i Skrgrdshavet, vilken kunde fungera p halvdistans och med hjlp av nuvarande tekniska hjlpmedel. Detta skulle ocks ge arbetstillfllen. Frslag till att skapa arbetstillfllen har redan avgetts av respondenterna i avsnitt 4.1. Det jag skulle vilja hlla med om av de svar som dr gavs, r att Brnd stndigt behver nya frmgor d femtiotalisterna gr i pension och att en utvidgad skrgrdstrafik skulle stimulera arbetsmarknadens rrlighet. Men det finns ocks mindre och mer gripbara tgrder att tillg, s som att ska std fr flera kommunala nringslivsprojekt (EU-medel mm), vara med och utveckla ett nytt Skrgrdens fretagsbyr (alternativt Brnds egna) som kunde vara kopplad till lands nringsliv (info, inspirationsfrelsningar, bollplank fr ider, hjlp med formalia), ge fler gratis eller frmnligare annonsplatser fr fretag samt att ka turistaktiviteterna samt attraktionerna (hopptorn, racebana, fler strnder, utkikstorn, rastplatser, promenadstigar, informationsskyltar). Som tidigare ppekats r arbetet fr att omvandla mnniskors mentala kartor ett svrt groml. Men rivstarten fr kommunen skulle enligt min sikt vara att utarbeta en marknadsfringsprofil som inte bara talade till turisterna, utan ocks till invnarna och speciellt ungdomarna. Genom profilering bygger man upp frestllningen om vad det goda skrgrdslivet egentligen r. Fr skrgrden r ju sist och slutligen en social konstruktion som frverkligas i mnniskans tankeverksamhet.

18

6. Referenslista
Tryckta kllor
Brnd kommunfullmktiges protokoll 15.11.2012 med tillhrande strategidokument. Bukve, O. Regional change, discourse and governance the case of Norway, Nordic Conference on Gender, Intersectionality and Regional Development, Ume, 2008. Citerad i Nilsson, P. Kostela, J, P Naarttijrvi & J Jansson. Varfr flytta? En studie av in- och utflyttning fr kommunerna i Region Siljan, Dalarnas Forskningsrd, Borlnge, 2008. Citerad i Nilsson P. Tillbakaflyttare och inflyttare En studie av tillbakaflyttning till sm samhllen. Laine, V. och Viikko-Riihel, A. vers. Dahla, E. och Vesterback, M. Psykologins grunder. Helsingfors: Sderstrms frlag, 2005. Moring, B. Befolkningsutvecklingen i Skrgrdshavet under 300 r. Skrgrd nr. 2, 1986, citerad i Nordman, D. En boning i havet. Brnd: Brnd kommun, 2006. Niedomysl, T., Amcoff, J. Why return migrants return: survey evidence of motives for internal return migration in Sweden. Population, Space and Place v. 17, nr 5, 2011. Olsson, K., Vilhelmson, B. Geografiska begrepp och termer. 1. uppl. Stockholm: Natur och Kultur, 1997.

Elektroniska kllor
lands statistik- och utredningsbyr, befolkningsinformation ver Brnd kommun fr ren 1980, 2010 frn ett sjlvskapat formulr: http://korta.nu/ASUB-BRANDO (hmtat 28.07.2013). Lfgren, S., Arlid, L., Young voices enkt 2013 (hmtat 28.7.2013). Nilsson, P. Tillbakaflyttare och inflyttare En studie av tillbakaflyttning till sm samhllen. Lund: Geografiska Notiser nr 1, 2013, 1. http://www.geografitorget.se/gn/nr/2012/bil/1-09.pdf (hmtat 13-07-2013). Nordberg, K., Eklund, E. De finlandssvenska regionernas karaktr De tv senaste decenniernas frvaltningsreformer i historisk belysning, Helsingfors: Helsingfors universitet, 2011. http://www.kunnat.net/fi/palvelualueet/arttu/tutkimusraportit /Documents/finlandssvenskaregioner.pdf (hmtat 20.08.2013). Reinhold E., Sondn, K. Flyttningar och val av bostadsort: Orust och Sverige. Orust: 2012. http://www.orust.se/download/18.50ae254f10d9763610780006273/Flyttstudie.pdf (hmtat 20.08.2013) Svensson, Lotta, Vinna och frsvinna?: drivkrafter bakom ungdomars utflyttning frn mindre orter, Filosofiska fakulteten, Linkpings universitet, Diss. Linkping : Linkpings universitet, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6524 (hmtat 20.08.2013).

Muntliga kllor
Samtal med John Wrede, kommundirektr vid Brnd kommun (06.06.2013 och 17.06.2013).

19

7. Bilaga (enkt)

20

21

22