VETENSKAP & KLINIK

Fyllningsbyte verkar inte hjlpa amalgamsanerade patienter

AUTOREFERAT Hos patienter med hlsoproblem som de kopplar till amalgamfyllningar framstr inte fyllningsbyte som ngot som ger en tydlig hlsofrbttring, visar denna avhandling. Dock kan man inte helt utesluta risker frknippade med kvicksilverexponeringen hos tandvrdspersonal p 1960-talet.
Godknd fr publicering 7 juni 2013

Aron Naimi-Akbar tdl, med dr, Institutionen fr odontologi, Karolinska institutet E-post: Aron.NaimiAkbar@ki.se

Amalgam har sedan det introducerades under tidigt artonhundratal varit ett av de mest anvnda materialen fr att laga tnder. Det r ett material med frdelaktiga egenskaper vid teruppbyggande av skadade tnder, men anvndandet har omgrdats av debatt och misstankar om att vara hlsovdligt nstan lika lnge som det har anvnts. I historien har flera omfattande kontroverser som ofta benmns som amalgamkrig startat. Den svenska debatten tog fart i slutet av 1970-talet och har bland annat lett till flera statliga utredningar. I dag framstr det som att den hller p att ebba ut. Att amalgam innehller kvicksilver, som r vlknt fr sin giftighet, r den stora orsaken till oron som omgrdat materialet. Oron rr inte bara patienter med amalgamfyllningar i tnderna, utan ocks tandvrdspersonal som utstts fr kvicksilvernga i sitt arbete med amalgam. Bde tandvrdspersonal som arbetar med amalgam och patienter med amalgamfyllningar i munnen andas in kvicksilvernga som passerar ut i blodbanan och leder till kronisk kvicksilverexponering. Kvicksilvret kan i sin grundform bland annat passera blodhjrnbarriren in i hjrnan och via navelstrngsblodet in i ett oftt foster. Kvicksilvret oxideras framfr allt i blodet, men troligtvis ven i de flesta andra vvnader i mnniskokroppen. Det r det oxiderade kvicksilvret

DISPUTATION
ee (Ph. D.) 2013

Thesis 2013 for doctora l deg

Thesis for doct

ree (Ph

.D.)

Den 22 mars 2013 frsvarade tandlkare Aron Naimi-Akbar sin avhandling Health implications of dental amalgam vid Institutionen fr odontologi p Karolinska institutet. Fakultetsopponent var professor Urban Janlert, Folkhlsa och klinisk medicin, Ume universitet. Huvudhandledare var professor Gunilla Sandborgh Englund p Institutionen fr odontologi vid Karolinska institutet.
oral degr HEALTH IMPL ICATIONS OF DEN TAL AMA LGAM

HEALT

H IM DENTA PLICATION S OF L AM ALGA M

Aron Naimi-A

kbar

FAKTA. ANTAL FORSKNINGSPERSONER

I delarbete I skickades enkter ut till 515 patienter, 280 svarade och inkluderades i studien. I delarbete II ingick 505 forskningspersoner i patientkohorten och 1 496 i jmfrelsekohorten. I delarbete III ingick 365 sner till tandlkare, 3 181 sner till tandskterskor, 378 sner till lkare och 12 667 sner till underskterskor. I delarbete IV ingick 1 690 sner till tandlkare, 10 420 sner till tandskterskor, 2 683 sner till lkare och 44 908 sner till underskterskor.

som kan orsaka skada genom att det binder till olika cellstrukturer och bland annat inaktiverar enzymsystem. Generellt r exponeringsniverna fr patienter med amalgamfyllningar lngt under det som har visat sig vara toxiskt. Dock har enstaka fall kunnat pvisas dr kraftigt frhjda niver frekommit. Mycket tyder dock p att det r andra faktorer n just kvicksilverexponeringen som finns bakom symtomen som patienter kopplar till sina amalgamfyllningar. Flera studier har visat sjlvskattade hlsofrbttringar efter ett fyllningsbyte, men orsaken har inte ndvndigtvis kopplats till minskad kvicksilverexponering. I svensk tandvrd i dag r exponeringsniverna hos personalen knappt hgre n hos den vriga befolkningen. Lngre bakt i tiden, nr amalgamanvndningen fortfarande var hg och innan medvetenheten kat och arbetshygienen frbttrats som den successivt gjorde i Sverige under 1970- och 1980-talen, lg exponeringsniverna nra det som visat sig ge skador som kan tyda p negativa effekter p nervsystemet. Studier som utreder tnkbara risker fr avkomman
TANDLKARTIDNINGEN RG 105 NR 10 2013

Aron

Naim

i-Akbar

76

Aron Naimi-Akbar: Amalgam och allmn hlsa

250

Frtidspension Sjukskrivning

200

150 Dagar 100 50 0 T-5 T-4 T-3 T-2 T-1 T0 T1 T2 T3 T4 T5 r

Figur i. rlig sjukskrivning och frtidspension hos patienterna som anskt om att f byta ut sina fyllningar fem r fre anskan, anskningsret och fem r efter anskan. T0 r ret de anskte om tandfyllningsbyte.

till kvicksilverexponerad tandvrdspersonal r knappa och tvetydiga. Syftet med den hr avhandlingen var att f mer kunskap kring patienter med hlsoproblem som de kopplar till tandfyllningsmaterial och att studera om barn till kvinnor som arbetat inom tandvrden har pverkats av att mamman arbetat med kvicksilver. delarbete i I studie I undersktes symtom, upplevda hlsofrndringar och hlsorelaterad livskvalitet bland skande om tandfyllningsbyte p grund av generella hlsoproblem. Vi anvnde ett frgeformulr fr att samla in informationen. Resultaten visade att de skande hade avsevrt lgre livskvalitet n befolkningen i Sverige i allmnhet och att de hade omfattande hlsobesvr. Resultaten indikerar att tandfyllningsbyte i sig r otillrckligt fr att hjlpa de hr patienterna till god hlsa. delarbete ii I delarbete ii kartlades anvndningen av samhllets skyddsnt hos patienterna som anskt om tandfyllningsbyte. Uppgifterna samlades in frn svenska register fr ren 1994 till 2006. Patienterna som anskt om att f byta fyllningar var i hgre grad beroende av frtidspension och sjukskrivning n den svenska befolkningen i allmnhet. Skillnaderna mot den vriga befolkningen kade under uppfljningen. Bland patienterna som anskt om att byta fyllningar kade antalet sjukdagar fram till det r de anskte om att f byta fyllningar. Efter det minskade sjukskrivtandlkartidningen rg 105 nr 10 2013

ningen men frtidspension fortsatte att ka i hgre takt n sjukskrivningen minskade (figur i). Slutsatserna var att patienterna med hlsoproblem som de kopplar till tandfyllningsmaterial i hg grad r beroende av ekonomiskt std frn samhllet. Tandfyllningsbyte framstr inte som en faktor som hjlper patienterna att komma i arbete. delarbete iii I studien undersktes intellektuella frmgor hos sner till kvinnliga tandlkare och tandskterskor som arbetat inom tandvrden under en tidsperiod d tnder i huvudsak lagades med amalgam. Tandskterskornas sner jmfrdes med sner till underskterskor och tandlkarnas sner jmfrdes med sner till lkare. Det som jmfrdes var snernas resultat p ett test av intellektuella frmgor som genomfrts d snerna mnstrat infr militrtjnstgring. All information till studien hmtades frn register som finns hos

Tandfyllningsbyte framstr inte som en faktor som hjlper patienterna att komma i arbete.
77

VETENSKAP & KLINIK

Aron Naimi-Akbar: Amalgam och allmn hlsa

HR (95 % CI)

1.83 (1.04, 3.22) 1960-talet

0.98 (0.61, 1.58) 1970-talet

0.68 (0.42, 1.09) 1980-talet

.31

3.22

Figur ii. Hazardkvoter med 95 procents konfidensintervall fr jmfrelsen mellan tandskterskekohorten och underskterskekohorten betrffande ddsfall under den frsta levnadsmnaden. Hazardkvoterna fr de tre decennierna presenteras separat. En hazardkvot ver ett innebr en relativ riskkning fr tandskterskekohorten.

Att den minskade ddlighe ten fljde minskningen av amalgam anvndning i tandvrden fr ses som ett intressant fynd

olika svenska myndigheter. Inga tecken hittades p smre intellektuella frmgor hos sner till kvinnliga tandlkare eller tandskterskor, d sner till tandvrdspersonal hade liknande eller hgre resultat jmfrt med kontrollgrupperna vars mdrar arbetat i sjukvrden. delarbete iv I den fjrde studien undersktes om det fanns en kad risk att d tidigt i livet hos snerna till tandvrdspersonal. Ddligheten jmfrdes med samma grupper som i studie iii. terigen samlades informationen in frn svenska register. Bland snerna som fddes under 1960-talet fanns en kad risk att d under den frsta levnadsmnaden fr snerna till tandskterskor jmfrt med underskterskesnerna. De relativa skillnaderna minskade de fljande decennierna (figur ii). Att den minskade ddligheten fljde minskningen av amalgamanvndning i tandvrden fr ses som ett intressant fynd som strker antagandet att det mjligtvis kan vara en effekt av amalgamanvndandet. Resultaten br dock tolkas med stor frsiktighet d det finns en oskerhet kring andra tnkbara frvxlingsfaktorer, men det stdjer antagandet att det fanns en mttligt kad risk fr ddlighet under den frsta levnadsmnaden hos sner till kvinnor som arbetat inom tandvrden under graviditeten, under den tidsperiod d de utsattes fr mest kvicksilver. slutsatser n Hos patienter med ohlsa som de kopplar till amalgamfyllningar framstr inte fyllningsbyte

som ngot som ger en tydlig hlsofrbttring. Inte heller framstr det som ngot som mjliggr en kad nrvaro p arbetsmarknaden. I Sverige anvnds inte amalgam fr att restaurera skadade tnder lngre och det mesta tyder p att det hr r ett problem som r p vg att frsvinna. n Det fanns inget som tyder p att avkomman till kvinnor som arbetat med kvicksilver i tandvrden lider av frsmrade kognitiva frmgor. Det finns dock kvar en frsiktig misstanke om en ngot kad risk fr barnen som fddes under den tidsperioden med hgst kvicksilverexponering att d under den frsta levnadsmnaden. I svensk tandvrd i dag r det hr inte ett tnkbart problem, men i andra delar av vrlden dr anvndandet av amalgam r stort och arbetshygienen r i niv med hur det var i Sverige p 1960-talet, kan det inte uteslutas.
DELARBETEN I. Naimi-Akbar A, Svedberg P, Alexanderson K, CarlstedtDuke B, Ekstrand J, Englund GS. Health-related quality of life and symptoms in patients with experiences of health problems related to dental restorative materials. Community Dent Oral Epidemiol. 2012 Sep 10. [Epub ahead of print] II. Naimi-Akbar A, Svedberg P, Alexanderson K, Ekstrand J, Sandborgh Englund G. Reliance on social security benefits by Swedish patients with ill-health attributed to dental fillings: a registerbased cohort study. BMC Public Health 2012; 12: 713. III. Naimi-Akbar A, Sandborgh Englund G, Ekbom A, Ekstrand J, Montgomery S. Cognitive function among sons of women who worked in dentistry. Scand J Work Environ Health 2012; 38(6): 54652. IV. Naimi-Akbar A, Sandborgh Englund G, Ekbom A, Ekstrand J, Nsman P, Montgomery S. Mortality among sons of female dental personnel a national cohort study. Submitted.

78

tandlkartidningen rg 105 nr 10 2013