Regionstyrelsen

YTTRANDE Mats Petersson Enhetschef 044-309 33 01 mats.petersson@skane.se

Datum Dnr

2013-09-12 1301617

1 (13)

Nringsdepartementet 103 33 Stockholm

Remiss. Frslag till nationell plan fr transportsystemet 2014-2025 (Dnr N2013/2942/TE)

Region Skne har beretts mjlighet att lmna synpunkter p ovan rubricerad remiss. Med anledning av detta vill Region Skne framfra fljande Sammanfattning Trafikverket redovisar i sitt frslag mnga viktiga tgrder som r ndvndiga fr att upprtthlla tillgngligheten och skapa frutsttningar fr utveckling och omstllning av transportssystemet. Region Skne delar i allt vsentligt de prioriteringar som redovisas i frslaget, men vill att frslaget kompletteras och att vissa strategiska utredningsarbeten initieras. Planfrslaget innehller satsningar p drift, underhll och effektivare utnyttjande av befintlig infrastruktur. Detta r bra och ndvndigt fr att kunna upprtthlla bra kvalitet i trafiken i Skne. Trafikverket redovisar, bde i remissmaterialet och den tidigare Kapacitetsutredningen, analyser och slutsatser kring mnga fr Skne och Sverige viktiga utmaningar. Bland planfrslagets tgrder saknas dock tillrckliga framtidsinriktade satsningar fr att mjligra effektiv och hllbar arbetspendling i Skne och samtidigt ta hand om vxande internationella godsflden. Fr att klara detta mste frslaget kompletteras med betydande investeringar p Sdra stambanan, Vstkustbanan, mindre kapacitetstgrder genom mtesplatser, trimning, ombyggnader av stationer mm samt omstllning av transportsystemet frmst genom infrastrukturtgrder fr ny kollektivtrafik.

C:\pactdok\NP\52\2013-10-10\200\Yttrande_RS_1301617.docx

Postadress: 291 89 Kristianstad Besksadress: Sknehuset, J A Hedlunds vg Telefon (vxel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: www.skane.se

Organisationsnummer: 23 21 00-0255

Datum

2013-09-12

2 (13)

Trafikverkets material innehller inga satsningar som p allvar stller om transportssystemet mot klimatneutralitet. Det r anmrkningsvrt att det inte sker i ett s omfattande transportpolitiskt underlag, ven om detta motiveras av de avgrnsningar som fljer av planeringsdirektiven. Sammantaget r det avsevrd skillnad mellan det frslag Region Skne presenterat, och som de sknska kommunerna och Region Skne r beredda att medfinansiera, och remissmaterialet. Trafikverkets frslag innebr att andra delar av landet prioriteras nr det gller utvecklingen av transportsystemet, trots att mnga fr landet viktiga utmaningar finns i tranportsystemet i Sydsverige och resundsregionen. Vi freslr att regeringen initierar utrednings- och utvecklingsarbeten kring transporterna i resundsregionen med bl a en fast HH-frbindelse samt av det framtida stomjrnvgsntet mellan Stockholm, Gteborg och Malm. Region Skne har tillsammans med de sknska kommunerna freslagit ett samlat Sknepaket. Det r en besvikelse att ngot sdant frslag inte ingr i remissmaterialet. Vi freslr att regeringen uppdrar t Trafikverket att i samarbete med Region Skne och de sknska kommunerna terkomma till regeringen med ett frslag till inriktning och finansiering av en samlad verenskommelse fr att mta de utmaningar som Sknes infrastruktur och transportsystem lngsiktigt str infr. Inledning Region Skne lmnar yttrandet som samordningsansvarig fr regionalt tillvxtarbete i Skne, planupprttare av lnsplanen fr regional transportinfrastruktur och som ansvarig fr den regionala kollektivtrafiken. Yttrandet bygger p dialog med kommunerna, nringslivet och andra intressenter i regionen under den genomfrda tgrdsplaneringen. Transportsystemet i Skne har stor betydelse fr Sveriges transportfrsrjning och utveckling. Fr nringslivet r plitliga, effektiva och hllbara transporter till vra viktigaste exportmarknader avgrande fr konkurrenskraften. Som grnsregion hanterar Skne en stor del av de svenska fretagens transporter till och frn utlandet. Transittrafiken r mycket omfattande och vntas ka kraftigt. Regionens strategiska betydelse framgr tydligt genom den europeiska transportpolitiken med bl a de beslut som nu r p vg om de fr Europa viktigaste transportnten. Den faktiska utvecklingen av transporterna, nringslivets investeringar, kommunernas utvecklingsarbeten och frberedelserna fr en fast frbindelse mellan Danmark och Tyskland understryker denna bild. Vl fungerande storstadsomrden r en frutsttning fr en bra ekonomisk utveckling. D mste infrastrukturen fungera, i stderna och i deras omland. Fortsatta frbttringar av infrastruktur och kollektivtrafik inom storstadsomrdena r ndvndiga. Men det rcker inte. I ett internationellt perspektiv r Sveriges storstder var fr sig sm och fr att skapa bsta mjliga tillvxtfrutsttningar krvs att Stockholm/Mlardalen, Gteborg
Region Skne

Datum

2013-09-12

3 (13)

och Malm/resundsregionen knyts samman med snabba, tillfrlitliga och miljvnliga resmjligheter. Frutsttningarna fr tillvxt och utveckling i Skne r i mnga avseenden goda. Befolkningen kar. Fram till 2020 vntas Skne ka med drygt 100 000 invnare. De funktionella arbetsmarknadsomrdena vidgas och integreras. Omfattande investeringar pgr och planeras i de internationella forskningsanlggningarna Max IV och ESS i Lund. Nrheten och tillgngligheten till Kpenhamn, Kastrups flygplats och de viktiga marknaderna i Tyskland, Polen och vriga Kontinentaleuropa r en specifik frutsttning. En analys som genomfrts av OECD 2012 visar dock att regionen underpresterar och bl a har lg sysselsttningsgrad och lg produktivitet. Insatser som ger fler tillgnglighet till en strre arbetsmarknad och som underlttar matchning p arbetsmarknaden r mycket viktiga. Sknes bidrag till landets BNP skulle ka med ca 40 miljarder per r om sysselsttningen och produktiviteten kommer upp i samma niv som genomsnittet fr Sverige. Skne r idag en sammanhllen storstadsregion. Regionens flerkrniga struktur med flera mindre och ngra strre centralorter r en tillgng men stller samtidigt specifika krav p transportsystemet. Det ger stora valmjligheter att bo, arbeta och driva verksamhet i Skne. Detta frutstter dock bttre kvalitet och kapacitet i kollektivtrafiken men ocks utbyggnad av ny tgtrafik, hgklassig busstrafik och sprvagnar. I mnga av de sknska kommunerna pgr ett aktivt arbete med att utveckla hllbara stder, byggt p miljvnliga och ytsnla trafiklsningar och attraktiva stadskrnor. Tillgngligheten med kollektivtrafik, gng och cykel str i frgrunden. Kapacitetsutredningen har pekat p betydande brister i transportsystemet. Skne knnetecknas redan idag av kapacitetsproblem i jrnvgsntet. Trafikverkets bedmningar pekar p kraftigt kande transporter i och genom Skne. Region Sknes inriktning fr utbyggnad av kollektivtrafiken med bl a frdubblat resande fram till 2020, bygger p effektivisering och komplettering av den befintliga infrastrukturen men frutstter ocks kad kapacitet fr tgtrafiken och kollektivtrafiken i stderna. Aktiv samverkan i det nya planeringssystemet Det r bra att Trafikverkets frslag i mnga delar trycker p samverkan mellan olika intressenter. Tillgnglighet, infrastruktur och omstllning mot ett hllbart transportsystem ingr som en mycket viktig del i samhllsbyggandet. De statliga insatserna och samspelet mellan stat, kommun och region r viktiga inte bara fr nationella transportpolitiska ml utan ocks fr utvecklingen och trafikfrsrjningen lokalt och regionalt. Genom 4-stegsprincipen och utvecklingen av tgrdsvalsprocessen ges stor betoning p tgrder som kommuner och region ansvarar fr. Detta r positivt och kar betydelsen av ett aktivt arbete i det lokala och regionala planeringssammahanget kring bebyggelseutveckling, kollektivtrafik,
Region Skne

Datum

2013-09-12

4 (13)

finansiering mm. Den nya uppbyggnaden av den lngsiktiga planen, med ett mera successivt beslutsfattande frn statens sida, br innefatta en aktiv dialog och samordning med kommuner och region under genomfrandeperioden. Den genomfrda tgrdsplaneringen har innefattat omfattande dialoger. Trafikverkets frslag bygger till del p planer och strategier som Region Skne och de sknska kommunerna tagit fram och beslutat om. Samarbetet under tgrdsplaneringen har fungerat bra. Den stora vikt som getts till nationella utredningar, srskilt Kapacitetsutredningen, och riksdagens och regeringens lngtgende direktiv har dock gett ett strre fokus till det nationella beslutssammanhanget och mindre t det regionala och lokala n i fregende planeringsomgng. Som del i tgrdsplaneringen har Region Skne upprttat frslag till regional plan. Detta har skett integrerat med att den samlade prioriteringen fr Skne tydliggjorts. Ambitionen har varit att p bsta stt samordna nationell och regional plan. Vissa projekt r funktionellt sammanhngande i de bda planerna och r tidsmssigt samordnade. En ram p 500 Mkr har ocks avsatts i frslaget till lnsplan fr samfinansiering av nationella projekt. Region Skne, Trafikverket och berrda kommuner har tillsammans redovisat frslag till delad finansiering fr ett antal statliga projekt. Det har skett i form av avsiktsfrklaringar. P detta stt har tidigare verenskommelser kompletterats med 9 nya sam- och medfinansieringsprojekt. Frslagets huvudinriktning Remissmaterialet r omfattande men nd tillgngligt redovisat. I texterna finns mnga bra analyser och beskrivningar. Trafikverkets frslag har ett starkt fokus p att vrda den befintliga infrastrukturen och att anvnda den mer effektivt. De analysunderlag som presenteras har ocks fokus p dessa frgor. Det r utan tvekan angelget att skicket p infrastrukturen frbttras. Det gller srskilt fr jrnvgsystemet. Kollektivtrafiken i Skne och Sydsverige har utvecklats kraftigt, inte minst genom utkad regional tgtrafik. Det har skett genom nya fordon, ttare trafik, att nya stationer har ppnats p befintliga banor och i ngra fall genom nya bandelar. Efterfrgan frn resenrerna fortstter att ka i snabb takt. Det r tydligt att infrastrukturen redan i dagens situation r otillrcklig. Betydande kapacitetsutbyggnader mste ske. Men det behvs tgrder ven p kortare sikt. Det r drfr bra att Trafikverkets frslag innehller satsningar p frstrkt underhll och insatser fr effektivare trafikledning. Inte minst det senaste halvrets terkommande infrastrukturfel och frsmrade punktlighet i Skne visar att behovet av kraftfulla reinvesteringar och underhllstgrder r mycket stort.
Region Skne

Datum

2013-09-12

5 (13)

Frslaget innehller f satsningar p de mera lngsiktiga framtidsfrgorna. Trafikverket anser att samhllsutvecklingen i vra stder r helt avgrande fr resandeutvecklingen och i frlngningen fr Sveriges mjligheter att bli fossiloberoende och klimatneutral. Man pekar ocks p kollektivtrafikbranschens gemensamma ambition att p sikt frdubbla kollektivtrafikens marknadsandel och att det finns en potential att lsa dagens kapacitetsproblem p vgar och jrnvgar genom satsningar p kollektivtrafik. Till denna beskrivning kan lggas att kollektivtrafikutbudet i Skne har utvecklats mycket snabbt och kollektivtresandet i Skne har frdubblats de senaste 10 ren. Detta har dock skett frn en lg niv jmfrt med frhllandena i mnga andra storstder t ex Stockholmsregionen. Det sknska Trafikfrsrjningsprogrammet har som ml att frdubbla resandet med kollektivtrafik nnu en gng fram till 2020. En konsekvens av Trafikverkets egen beskrivning borde vara en mera kraftfull satsning p infrastrukturen och dess anvndning fr kollektivtrafik. De frslag till tgrder som Trafikverket redovisar r otillrckliga fr att mta de satsningar som Region Skne och de sknska kommunerna vill gra p utvecklad kollektivtrafik. Det gller svl trafiken i stderna som den regionsammanbindande kollektivtrafiken. Trafikverket frvntar att resundsregionen, Skandinaviens strsta storstadsregion, kommer att f en kraftfull utveckling nr det gller svl gods- som persontransporter. Regionen r en av de funktionella arbetsmarknadsregioner som vidgas ver landets grnser. Fehmarn Bltfrbindelsen bedms komma att ka bde vg- och jrnvgstrafiken i och genom resundsregionen. Enligt Trafikverket kommer den fasta frbindelsen ver Fehmarn Blt att medfra bttre frutsttningar fr den lngvga jrnvgstrafiken. Den positiva effekten fr svenskt nringsliv kommer att bli betydande. Man bedmer ocks att tgrder kommer att krvas i det omgivande transportsystemet fr att skapa optimal nytta av frbindelsen och mjligen ven en fast frbindelse mellan Helsingborg och Helsingr. Trafikverkets slutsatser kring resundregionen och Fehmarn Bltfrbindelsen, pekar tydligt p att ett aktivt arbete br komma till stnd. Det handlar om att tydliggra och frbereda insatser som behvs fr att klara de kande handelsstrmmarna och fr att ta tillvara frbttrade transportmjligheter mot Tyskland och vriga Vsteuropa. Det r viktigt att se p bde mjligheterna att utnyttja och komplettera befintliga frbindelser och p tillkommande fasta frbindeler. Planen br innehlla medel bde fr utredning och genomfrande av tgrder. Fehmarn Bltfrbindelsen vntas st klar redan 2021 och ledtiderna fr stora infrastrukturprojekt r mycket lnga. Trafikverket konstaterar att det genom sdra Sverige passerar en betydande del av nringslivets transporter och med stor andel transittrafik till flera av landets viktigaste exportmarknader. Flera strk genom Skne samt hamnarna i Malm och Trelleborg ingr i det frslagna framtida TEN-TRegion Skne

Datum

2013-09-12

6 (13)

stomntet. En av EU Kommissionens nio utpekade jrnvgskorridorer fr gods - Stockholm-Palermo - via Malm, Kpenhamn och Hamburg passerar genom resundsregionen. Godstransporterna kommer generellt sett att ka kraftigt enligt Trafikverkets prognoser. Till detta kan lggas att de sknska hamnarna har genomfrt och planerar fr stora ytterligare stora investeringar. Copenhagen Malm Port har exempelvis investerat mer n en miljard kronor i Norra Hamnen i Malm. Frberedelser fr ytterligare insatser i infrastrukturen pgr och det br vara ett statligt ansvar att svara fr eller medverka i finansieringen av hamnens anslutningar till jrnvgsntet. Godsstrmmarna mot handelspartners i steuropa kommer enligt Trafikverket att ka dramatiskt. Betydande delar av dessa flden gr via hamnarna p den sknska Sydkusten och i Blekinge. Trafikverkets beskrivning pekar tydligt p att de lngvga godsfldena genom Skne och de sknska hamnarna kommer att ka kraftigt och p dessa transporters betydelse fr landet. Planfrslaget innehller vissa satsningar fr att mta detta, frmst p Godsstrket genom Skne. Fr att klara kvaliteten och kapaciteten fr bde person- och godstransporter behvs dock ytterligare utbyggnader i huvudstrken och i anslutning till de sknska hamnarna. Region Sknes slutsats av analyserna frn Trafikverket blir drfr att mer investeringar mste gras fr att mta de kande godsfldena och den allt viktigare arbetspendlingen. Region Skne och de sknska kommunerna har i brev till regeringen 201201-16 freslagit ett gemensamt arbete med staten kring ett samlat Sknepaket fr hllbara transportlsningar. Vissa frberedelser fr en sdan lsning har gjorts i regionen. Tyvrr har inte regeringen eller Trafikverket mtt upp mot detta frslag. Det planfrslag som nu presenteras innebr att sammanhllna och viktiga kraftsamlingar sker i Stockholms- och Gteborgsomrdena, men att Skne behandlas p traditionellt stt och att insatserna jmfrt med de andra storstadsregionerna blir mycket begrnsade. Region Skne freslr att regeringen i samband med sitt stllningstagande vren 2014 till den Nationella planen fr transportsystemet 2014-2025 uppdrar t Trafikverket att i samarbete med Region Skne och de sknska kommunerna terkomma till regeringen med ett frslag till inriktning och finansiering av en samlad verenskommelse fr att mta de utmaningar som Sknes infrastruktur och transportsystem lngsiktigt str infr. Prioriterade tgrder Region Skne har tillsammans med de sknska kommunerna tagit fram ett frslag till samlad prioritering. Den bygger p att Sknes transportsystem r viktigt fr Sverige och att insatser fr effektivare arbetspendling och effektivare internationella godstransporter prioriteras. Freslagna insatser i infrastrukturen tfljs av satsningar p utbyggd kollektivtrafik, insatser i de
Region Skne

Datum

2013-09-12

7 (13)

kommunala nten och att planeringen av bebyggelse och transporter fljs t. tgrderna kan finansieras av nationell plan, regional plan, kommunal och regional medfinansiering. Kostnaden berknas till 36.5 miljarder dvs 13% av den planeringsram riksdagen angivit fr utveckling av transportsystemet. Region Sknes grundinstllning r att staten ansvarar fr investeringar, drift och underhll av de nationella strken. Genomfrandet bygger ocks p att Region Skne gr ett kraftigt tagande i driften av kollektivtrafiken. De freslagna insatserna r etablerade i den kommunala samhllsplaneringen och i Region Sknes Trafikfrsrjningsprogram. Mnga projekt har funnits i planeringen under lng tid, men det finns ocks ngra satsningar som inte prvats i tidigare planeringsomgngar bl a utbyggnad av superbussar. En start p sprvagnstrafik i Skne fresls genom utbyggnaden till Max IV och ESS i Lund. Det r ett kombinerat nationellt, internationellt och regionalt intresse och br drfr medfinansieras via den nationella planen. Genomfrandet av insatserna bygger p ett nrmare partnerskap mellan stat, region och kommuner. De tgrder som ingr i Trafikverkets frslag till plan r ocks hgt prioriterade av Region Skne. Dremot r volymen i frslaget vldigt lg och utbyggnadstakten lngsam. En versiktlig bedmning pekar mot att tgrder fr endast ca 20 miljarder, av de 36.5 som freslagits av Region Skne, ingr i planfrslaget. Detta r anmrkningsvrt bl a mot bakgrund av att regeringen, liksom Region Skne, vill prioritera effektiv arbetspendling och effektiva lngavga godstransporter omrden dr det finns srskilt stora utmaningar i Skne. De viktigaste insatserna som saknas i frslaget r mera kraftfulla satsningar p huvudstrken Sdra stambanan och Vstkustbanan, jrnvgsinvesteringar fr att etablera ny tgtrafik och tydligare satsningar p stdernas kollektivtrafik och regionala superbussar. En jmfrelse mellan Trafikverkets och Region Sknes frslag redovisas i bilaga 1. Sammanfattningsvis br fljande tgrder tillfras till Trafikverkets frslag. Sdra stambanan, utbyggnad av frbigngsspr och partiella 4-spr p strckan Lund-Hssleholm. Aviserad utredning br kompletteras med att investeringsmedel avstts fr genomfrande under planperioden. Vstkustbanan. Freslagen utbyggnad br kompletteras med utredningsarbete och att genomfrande pbrjas p den terstende enkelsprsdelen Helsingborg C - Maria Sprvg Lund C-LTH-ESS. Aviserad utredning om finansiering och samhllsekonomi br genomfras snarast och en finansieringslsning tas in i den faststllda planen. Mtesspr p enkelspriga banor: Marieholmsbanan, sterlenbanan, Trelleborgsbanan och Sknebanan. Kapacitetsutbyggnad p Ramlsa station. Redovisad hantering av strckan Kristianstad-Hssleholm br kompletteras fr ett snabbare genomfrande av kapacitetstgrder. Superbussar. Sammanhllet utvecklingsprogram fresls med samfinansiering av regional och nationell plan samt kommunal finansiering.
Region Skne

Datum

2013-09-12

8 (13)

Utbyggnader fr ny Pgatgstrafik. Det br tydliggras hur utbyggnaden av Lommabanan fr persontrafik kan genomfras och hur finansieringen ska ske. Frberedelserna fr utbyggnaden av Simrishamnsbanan br fortstta, i ett frsta steg med etappen Malm-Dalby. Stationsombyggnader: Lund, Hssleholm, Eslv Kapacitets- och trimningspaket i jrnvgssystemet med bl a frlngningar av plattformar. Paketet br namnges i planen. E22, delen Fjlkinge-Gualv Malm godsbangrd, anslutning till Malm hamn Satsningarna p kollektivtrafiken i Malm och Helsingborg behver frstrkas. Frutsttningarna fr persontrafik p kontinentalbanan r utredda och redan gjorda frstudier fr sprvagnstrafik och andra sprburna lsningar r ngra av de tgrder som gr att samlade tgrsprogram fr de bgge stderna kan tas fram. Detta kan i sin tur genomfras inom ramen fr den nationella och regionala planen, kommunal medfinansiering och regionalt finansierad trafik. Fr att skapa ekonomiskt utrymme fr satsningarna ovan kan det bli ndvndigt med vissa omprioriteringar och senarelggningar. Exempelvis kan en senarelggning ngra r av ERTMS kan vara rimligt med tanke p de omfattande driftproblem infrandet av detta system inneburit p Botniabanan. Det r viktigt att infrandet i stor skala inte genomfrs frrn alla inkrningsproblem r vervunna. De negativa konsekvenserna kan annars bli stora, eftersom Skne har 50 gnger fler regionala tgresor n de fyra nordligaste lnen tillsammans, vilka drabbats av Botniabanans driftstrningar. Trafikverkets frslag innehller ett betydande ekonomiskt utrymmer fr mindre tgrder i sk tgrdsomrden. I Skne finns ett vl fungerande arbete med tgrdsomrden inom den regionala infrastrukturplanen. Det gller riktade tgrder fr cykel, buss, trafikskerhet mm p det statliga vgntet men ocks statlig medfinansiering av kollektivtrafiktgrder, trafikskerhets- och miljtgrder p de kommunala gatorna. Det r positivt att ett utrymme fr mindre tgrder nu skapas i den nationella planen. Statliga medel frn regional plan, nationell plan och kommunala medel kan tillsammans lsa mnga viktiga frgor fr trimning och utveckling av transportsystemet. Vi ser fram emot ett frdjupat samarbete mellan stat, region och kommuner under planens genomfrandeperiod kring planering, finansieringslsningar och prioritering av denna typ av tgrder. Region Skne lmnar ett gemensamt yttrande med Region Halland och Vstra Gtalandsregionen med gemensamma synpunkter p utvecklingen inom Vstkuststrket. Det bilggs till detta yttrande (bilaga 2). Strategiska utredningsarbeten och demonstration Transportsystemet i resundsregionen r av avgrande betydelse fr Sveriges utrikeshandel och fr att den grnsverskridande arbetsmarknaden ska kunna utvecklas. Viktiga nya frutsttningar kommer till genom utbyggnaden av Fehmarn Blt och EU:s prioriteringar av europeiska strk.
Region Skne

Datum

2013-09-12

9 (13)

Det r ndvndigt att de nationella svenska och danska organen aktivt frbereder hur dessa utmaningar ska mtas. Sdana initiativ br tas s snart som mjligt och innefatta svl tgrder i den befintliga infrastrukturen och dess anvndning som nrmare utredning av en fast frbindelse mellan Helsingborg och Helsingr och drefter utbyggd sprkapacitet MalmKpenhamn. Region Skne r beredd att medverka i sdana utvecklingsarbeten. En lngsiktig utmaning som mste adresseras r behovet av utbyggd kapacitet inom den nordiska triangeln och mellan Stockholm, Gteborg och Malm. Ett frslag behver tas fram till hur en kontinuerlig utbyggnad av ett nytt stambanesystem kan ske. Regeringen pekar p utbyggnaderna av Ostlnken och avsnittet Gteborg-Bors som delar i en ny stambana. Det r ett mycket starkt intresse att ven sdra Sverige och resundsregionen binds samman med Stockholmsregionen och Gteborgsregionen med hghastighetsbanor. Med tanke p de kapacitetsbrister som kan frutses relativt snart p Sdra stambanan norr om Lund r det angelget att tydliggra hur ytterligare kapacitet i denna del kan tillskapas och hur sdana tgrder samordnas med utbyggnaden av en ny stambana. En eventuell utbyggnad av Sydostlnken br analyseras nrmare vad avser, trafikfunktion, framtida efterfrgan och nyttoeffekter. Region Skne har fr avsikt att utveckla ett nytt trafikkoncept med superbussar, svl i regional trafik som i stadsbusstrafik. En satsning p sdan trafik kan bygga p medel som avsatts i frslaget till ny lnsplan, kommunala medel och regionala medel fr fordon och trafik. Vi freslr att ett utvecklingsprogram lggs fast dr medel avstts ven i den nationella planen och dr ven demonstrationsprojekt tillsammans med nringslivet kan ing. Synpunkter p miljkonsekvensbeskrivning Trafikverket har tagit fram en ambitis metod fr miljbedmningar och utarbetet en separat miljkonsekvensbeskrivning. Beskrivningen utgr bl a frn fokusomrdena klimat, hlsa och landskap. Beskrivningen r ambitis, men avgrnsning och struktur gr det inte helt ltt att verblicka de viktiga konsekvenserna. En jmfrelse grs med ett referensalternativ vilket innefattar tgrder i den gllande planen dvs fram till 2021, medan planfrslagets konsekvenser d endast avser de tgrder som tillkommer drutver. Trafikverket konstaterar ocks att mnga av de tgrder som r mjliga fr att begrnsa transportsystemets klimatpverkan ligger utanfr det som hanteras av den nationella planen. Som underlag fr de omfattande beslut som ska tas om den nationella planen och om ramar fr regionala planer vore det nskvrt med en redovisning av planens effekter som helhet.
Region Skne

Datum

2013-09-12

10 (13)

En slutsats frn Trafikverkets redovisningar r att planfrslaget i flera avseenden leder t fel hll eller ger begrnsade bidrag till miljmlen. Detta frhllande, och mjligheterna att f till stnd en annan utveckling, behandlas i mycket begrnsad omfattning i planfrslaget.

Pia Kinhult Ordfrande

Jonas Rastad Regiondirektr

Region Skne

Datum

2013-09-12

11 (13)

Bilaga 1

Region Skne

Datum

2013-09-12

12 (13)

Region Skne

Datum

2013-09-12

13 (13)

Bilaga 2

Region Skne