Tänk om vi får en räntehöjning redan till våren

De senaste veckorna har duvaktigare centralbanksförväntningar internationellt och låg inflation i Sverige pressat tillbaka förväntningarna på när Riksbanken ska leverera sin första räntehöjning. Nu räknar marknaden med att den första höjningen kommer i december nästa år. Det är också i linje med Riksbankens senaste bedömning att ”räntan kommer att behöva höjas i slutet av nästa år”. Erfarenheten säger samtidigt att dessa förväntningar kan komma att ändras många gånger fram och tillbaka under det närmaste året. Mot den bakgrunden är det naturligtvis intressant att närma sig frågan kring tajmingen för den första höjningen från ett annat perspektiv än prissättningen på marknaden. En naturlig utgångspunkt är att se vad historien har att säga om när Riksbanken tidigare har valt att inleda en räntehöjningscykel. Eftersom penningpolitiken påverkar ekonomin med en relativt lång tidsfördröjning så är Riksbankens utmaning hela tiden att försöka anpassa förändringar av räntan idag till hur man tror att tillståndet i ekonomin kommer att vara på ett till två års sikt. Det gör att framåtblickande indikatorer för tillväxten har extra stor betydelse för räntesättningen. Den kanske viktigaste framåtblickande indikatorn för svensk tillväxt är Konjunkturinstitutets (KI) månadsbarometer. Det intressanta är att det finns en tydlig koppling mellan den första höjningen och nivån på KI-barometern. Alla tidigare höjningscykler (3 stycken sedan 1996) har startat samma månad som KI-barometern legat på 110!

MÅNDAG 4 NOVEMBER 2013

I den senaste noteringen från oktober ligger KIbarometern på 101.6 så det är fortfarande en bit upp till 110-nivån. Nästa fråga blir då hur lång tid vi ska tro att det tar innan vi når 110. Här blir det problematiskt. Hur ska man göra en prognos för en ledande indikator? Ett sätt är att försöka använda förväntningar i finansiella marknader som indikator men det vill vi ju i denna studie helst undvika. Ett annat sätt är att undersöka hur snabbt en motsvarande förbättring har skett historiskt. Under den tid som vi haft tillgång till KI-barometern på månadsbasis har det tagit mellan 5 och 7 månader för barometern att gå från 101 (eller strax under) till 110.
Första räntehöjning Nov 1999 Jan 2006 Jul 2010 KI-barometern 109.6 110.3 110.0 Tid att gå från 101.6* till 110 7 mån 5 mån 6 mån

* eller närmaste lägre no tering

I sammanhanget är det också värt att påpeka att detta bara skett tre gånger. Därtill finns ytterligare tre tillfällen då barometern först gått över 101.6 men därefter vänt ned igen innan den nått 110-nivån. INGEN PROGNOSÄNDRING MEN TÄNK OM.. Syftet med denna Veckans Tanke är inte att kommunicera att vi har ändrat vår prognos för när den första höjningen från Riksbanken ska komma. Vårt huvudscenario är fortfarande att det kommer att dröja till december 2014. Den senaste tiden har också marknaden rört sig allt mer i riktning mot att skjuta höjningar på framtiden och i det avseendet kan man också anföra förväntningar om en mjukare penningpolitik från ECB som kan bidra till att sätta viss press på Riksbanken. Tanken är snarare att trycka på att man ska vara öppen för att förändringar i förväntningar på centralbanker kan komma snabbt. Mot den bakgrunden gör man klokt i att aldrig bortse från historiska samband och speciellt inte de som visat sig vara stabila över lång tid. Om ekonomin tuffar på i snabb takt är det faktiskt inte helt omöjligt att vi kan få se den första räntehöjningen från Riksbanken redan i april eller juli. Johan Javeus +46 70 325 51 45

Sign up to vote on this title
UsefulNot useful