Vetenskapliga sanningar och feministiska myter

I en nyligen publicerad bok presenterar och avfrdar samhllsdebattren Pr Strm vad han betraktar som sex olika feministiska myter. I denna artikel granskas framstllningen. Vi nner att den p en rad punkter vilar p en mycket svag empirisk grund. Pr Strm anvnder sig av statistik och citat p ett selektivt vis och verkligheten r mer komplicerad n vad han vill ge sken av.
I vras kom det ut en bok som mrkligt nog inte har blivit freml fr ngra sakkunniga recensioner utan bara fr arga (eller entusiastiska) kommentarer av diverse debattrer. Boken heter Sex feministiska myter och r skriven av ingenjren och IT-experten Pr Strm.1 Syftet med boken r i hgsta grad vllovligt. Pr Strm vill frdjupa diskussionen om kvinnors och mns position i samhllet, en diskussion som enligt honom kommit att bli alltmer snedvriden och orealistisk. Han menar att den feministiska rrelsen har lyckats sprida en massa felaktiga myter om knen, om deras egenskaper och stllning i samhllet och drmed lyckats kapa t sig problemformuleringsprivilegiet. Det hr r naturligtvis viktiga frgor och varje frsk till frdjupning av denna diskussion mste vlkomnas. Men lyckas Pr Strm verkligen frdjupa diskussionen, eller kommer han bara med lika enkla pstenden som den frmenta motstndaren? Boken r uppdelad i sex kapitel, vart och ett gnat t en feministisk myt som belyses och avfrdas med hjlp av diverse ltt tillgngligt material. Myterna r fljande:

ANNE BOSCHINI, ASTRI MUREN, MRTEN PaLmE OCH MaTS PERSSON Anne Boschini r docent i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, och forskar om ekonomisk jmstlldhet. anne.boschini@ ne.su.se Astri Muren r docent i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, och forskar inom experimentell ekonomi. astri.muren@ne.su.se Mrten Palme r professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, och forskar om socialfrskringar. marten. palme@ne.su.se Mats Persson r professor i nationalekonomi vid Institutet fr internationell ekonomi, Stockholms universitet, och forskar om offentlig ekonomi. mats.persson@ iies.su.se Vi tackar Emma von Essen fr kommentarer.

nr 6 2011 rgng 39

Kn r en social konstruktion Kvinnor fr lgre ln fr samma jobb Kvinnor har svrare att gra karrir Mn slr kvinnor Kvinnor dubbelarbetar Kvinnor fr smre sjukvrd

Enligt Pr Strm har dessa pstenden inget std i verkligheten. Eftersom de esta av myterna berr nationalekonomiska omrden s kan det vara intressant att se vad den nationalekonomiska forskningen sger om dem. ven fr de pstenden som inte r direkt nationalekonomiska (som Mn slr kvinnor) kan vi nationalekonomer relativt ltt bedma halten hos den statistik som nns, fast vi inte har kriminologisk utbildning. Vi ska drfr i
1 Pr Strm: Sex feministiska myter, Stiftelsen Den nya vlfrden, 2011, 89 sidor, ISBN 978-91977488-3-4.
vetenskapliga sanningar och feministiska myter

denna artikel kortfattat granska Pr Strms myter och det vetenskapliga stdet fr dessa.

1. Kn r en social konstruktion
Enligt Pr Strm nns det ett feministiskt synstt: det existerar inga biologiska skillnader mellan kvinnor och mn de skillnader vi kan iaktta, tminstone vad gller beteende, r resultatet av inlrning och sociala roller. Den tanken brukar fras tillbaks till den franska losofen Simone de Beauvoir (Man fds inte till kvinna, man blir det) och Pr Strm anfr mngder av biologisk och medicinsk forskning som tyder p att det visst nns skillnader mellan kvinnor och mn. Hr anvnder han sig av ett gammalt beprvat debattknep: han bygger upp bilden av en motstndare som egentligen inte nns och utrustar denna med extrema sikter. Ingen seris mnniska anser vl att alla knsskillnader uteslutande kan frklaras av sociala faktorer.2 I slutet av kapitlet lmnar Pr Strm dock retoriken och gr in p en sakfrga, nmligen hur begvningsfrdelningen ser ut fr mn respektive kvinnor. Enligt honom nns det hr en rent biologisk skillnad: mn och kvinnor har samma genomsnittliga intelligens, men intelligensen har strre spridning hos mn. Det innebr att det nns er trskallar och genier bland mnnen, medan kvinnorna r mera samlade i mitten av skalan (s18). Detta synstt blev bermt i massmedia 2005 nr Harvard Universitys dvarande rektor, Lawrence Summers, pstod att en av anledningarna till att s f kvinnor var professorer inom naturvetenskap och teknik vid toppuniversiteten var att mn har en strre varians n kvinnor vad gller intelligens och matematisk frmga.3 Summers uttalande vckte stor uppmrksamhet och det har under de senaste fem ren gjorts mycket forskning p omrdet. Bilden r splittrad. Somliga forskare har funnit att mn har strre varians oavsett vilket land eller vilken kultur man undersker.4 Det skulle i s fall kunna tolkas som ett std fr Pr Strms pstende: den strre manliga variansen r biologiskt, snarare n kulturellt, betingad. Andra forskare har dock funnit motsatta resultat: det eventuella verskottet av hgpresterande mn beror p tid och plats, vilket motsger att det skulle handla om biologiska skillnader. I synnerhet verkar det som om verskottet av mycket matematiskt begvade pojkar minskar eller rent av frsvinner i samhllen som knnetecknas av hg jmlikhet mellan knen.5 Tanken att mn uppvisar strre variabilitet (i bde positiv och negativ mening) r fascinerande och tycks ha funnits under lng tid. Men att
2 Att Pr Strm (s9) nd lyckas hitta en skrivelse frn Margareta Winbergs kansli frn 2002 som eventuellt kan tolkas p detta stt r inte ngot bevis fr att regeringen, ens r 2002, hade den sikten. 3 Talet kan hittas p http://web.archive.org/web/20080130023006/http://www.president. harvard.edu/speeches/2005/nber.html. 4 Se Machin och Pekkarinen (2008). 5 Se Pope och Sydnor (2010).

anne boschini, astri muren, mrten palme och mats persson

ekonomiskdebatt

detta skulle vara ett entydigt biologiskt faktum, vilket Pr Strm pstr, r inte allmnt accepterat bland forskarna. Angende idn om mns verlgsna matematiska frmga i toppen av intelligensfrdelningen nns det en intressant studie som visar hur ltt kvinnors och mns testresultat kan manipuleras att anpassa sig till samhllets frvntningar. I studien lt man kvinnor och mn lsa ett matematiskt problem rrande sk spatial rotation vanligtvis sinnebilden fr manlig verprestation. Det visade sig att om man fre testet ppekade fr frskspersonerna att det inte nns ngra genusskillnader s blev testresultatet i stort sett detsamma fr kvinnorna som fr mnnen.6 Detta antyder att ven de mest vedertagna knsskillnaderna kan vara socialt konstruerade.

nr 6 2011 rgng 39

2. Kvinnor fr lgre ln fr samma jobb

Fr att sl hl p denna myt inleder Pr Strm med en helt rimlig diskussion av vad man egentligen menar med lgre ln. Han ppekar att man naturligtvis inte kan jmfra inkomster rtt av; man mste ta hnsyn till arbetstidens lngd (under frutsttning att den anstllda sjlv kan vlja sin arbetstid) liksom till de anstlldas erfarenhet och utbildning och ven till mer svrbedmda faktorer som arbetsuppgifternas art och svrighetsgrad mm. Endast om det kvarstr ngon lneskillnad, till kvinnornas nackdel, sedan man tagit hnsyn till alla dessa faktorer kan man sga att kvinnor fr lgre ln fr samma jobb. Men sedan kommer han inte s mycket lngre. I stllet brjar han med att citera ett antal rapporter frn arbetsgivarnas organisationer (fr statsanstllda Arbetsgivarverket, fr kommunaloch landstingsanstllda Sveriges kommuner och landsting, fr privatanstllda Svenskt Nringsliv). Dessa organisationer r helt samstmmiga: deras medlemmar diskriminerar inte sina kvinnliga anstllda. Detta lter ju betryggande men r det troligt att arbetsgivarnas organisationer skulle sga ngot annat om sina medlemmar? Konstigt nog frgar inte Per Strm vad arbetstagarnas organisationer anser om saken. Sedan redogr Pr Strm fr en studie av Eva Meyersson och Trond Petersen (1997) som omfattar ett stort antal anstllda inom privat sektor, med detaljerade data om arbetsplats och om arbetsuppgifternas art. Det r en mycket ambitis studie och genom en omfattande analys av dessa data nner frfattarna att de ofrklarade lneskillnader som nns r ganska sm dvs att kvinnor diskrimineras inte srskilt mycket i lnesttningen. Pr Strm citerar en strategisk mening hos Meyersson och Petersen: direkt lnediskriminering r inte lngre ett problem (citatet ternns p s23 i Meyersson och Petersen). Det r ett mycket selektivt citat. Fr det frsta visar Meyersson och Petersen att direkt lnediskriminering inte alls har upphrt: fr LO-kollektivet r den ofrklarade lneskillnaden faktiskt 1,5 procent och fr tjnstemannakollektivet r den 5 procent (siffrorna avser r 1990). Man kan naturligt6 Se McGlone och Aronson (2006).
vetenskapliga sanningar och feministiska myter

vis tycka att s sm skillnader r inte lngre ett problem men likafullt nns de dr. Fr det andra kan dessa siffror svl verskatta som underskatta de verkliga skillnaderna. Ett skl till att de verskattar de verkliga skillnaderna diskuteras av Meyersson och Petersen vad gller tjnstemannakollektivet. Det nns ocks skl till att siffrorna kan underskatta de verkliga skillnaderna. Ett sdant skl r naturligtvis att om en arbetsgivare godtyckligt vill ge en viss anstlld (tex en man) mer betalt, kan arbetsgivaren helt enkelt tilldela honom en lite tjusigare titel, utan att fr den skull ndra arbetets innehll. D fr den kvinnliga och den manliga lntagaren tv helt olika befattningar i Meyersson-Petersens statistik och ngon ofrklarad lneskillnad nns drfr inte. Exemplet visar hur svrt det r att avgra vad som egentligen r lika arbete. ven om tv personer har exakt lika arbete kan de av olika skl ha olika titlar. Drmed har problemet sopats under mattan och lnestatistiken blir missvisande. Ytterligare en frga r relevant i detta sammanhang. Meyersson och Petersen ppekar i sin artikel att lika ln fr lika arbete (om man nu kan mta vad som menas med lika arbete) inte ndvndigtvis utesluter diskriminering p arbetsmarknaden. Kvinnliga brs-vd:ar fr kanske lika hg ln som manliga brs-vd:ar men ytterst f kvinnor fr dessa jobb. Diskrimineringen tycks sledes ligga i karrirmjligheterna, snarare n i sjlva lnesttningen nr man vl gjort karrir (se punkt 3 nedan).7 Bakgrunden till den yrkesmssiga segmenteringen som missgynnar kvinnorna i lnehnseende forskas det om p mnga nationalekonomiska institutioner runt om i vrlden. Pr Strm ger dremot intrycket att Meyerssons och Petersens artikel r sista ordet i frgan. Men s r det inte alls.

3. Kvinnor har svrare att gra karrir

I detta kapitel vnder sig Pr Strm mot uppfattningen att det nns ett sk glastak som gr det svrt fr kvinnor att n de hgsta positionerna i samhllet med andra ord att kvinnor diskrimineras p arbetsmarknaden fr hgt betalda arbeten. Han hvdar i stllet att den lgre representationen av kvinnor p karrirposter kan frklaras av att kvinnor inte r intresserade av att gra karrir. Om detta nns mycket att sga. Till exempel nns det ingen motsgelse mellan frekomsten av diskriminering och knsbundna preferenser: kvinnor kan faktiskt vara diskriminerade ven om de i genomsnitt r beredda att lgga mindre tid p att arbeta. Hur ska man d kunna avgra hur stor del av kvinnornas underrepresentation8 p hga poster som beror p deras eget val och hur stor del som beror
7 Fr en bra versikt av forskningen om knslneskillnader se Altonji och Blank (1999). 8 Underrepresentationen varierar naturligtvis mellan olika samhllssektorer beroende p hur massmedialt synliga dessa r. I exempelvis regeringen tycks kvinnor inte alls vara underrepresenterade, medan kvinnorna r starkt underrepresenterade i brsbolagens verkstllande ledningar.

anne boschini, astri muren, mrten palme och mats persson

ekonomiskdebatt

p diskriminering? Som alltid nr data pverkas av individernas egna val r detta ett mycket svrt empiriskt problem. Man kan naturligtvis g och frga folk vad de tror om saken; Pr Strm citerar en rad fretagsledare (s41) och dessa hvdar att de minsann inte alls stoppar kvinnor i karriren snarare tvrtom. Som vetenskaplig metod r detta inte alls vertygande. Trots de svra metodologiska problemen p detta omrde (hur ska man veta om en viss persons lngsamma karrir beror p eget val eller p yttre hinder?) nns det ngra vetenskapliga studier som mste sgas visa att knsdiskriminering frekommer. Ett knt exempel frn Sverige r Wenners och Wold (1997) som nner att kvinnliga skande missgynnas vid tilldelning av forskningsmedel. En om mjligt nnu mer vertygande amerikansk studie r Goldin och Rouse (2000) som analyserar effekten av ndrade procedurer vid provspelningar hos amerikanska symfoniorkestrar. Nr de personer som skulle fatta beslut om anstllning inte ck veta knet hos de skande musikerna placerades bakom en skrm under provspelningen blev resultatet att er kvinnor n tidigare anstlldes. Bgge dessa studier r speciellt intressanta eftersom det inte fanns ngon skillnad i ambitioner och karrirval mellan kvinnor och mn; samtliga hade skt de utlysta musikertjnsterna (respektive de utlysta forskningsmedlen). Tendensen att anstlla (tilldela medel till) relativt f kvinnor nr de skande inte var anonyma kan drfr inte frklaras med hnvisning till kvinnornas egna val. Frgan om karrirmjligheter r allts fylld av svra empiriska problem och bortsett frn ett litet antal specialfall (som de tv exemplen ovan) torde det vara nra nog omjligt att bevisa att kvinnor frivilligt vljer bort att satsa p hgre befattningar. nd kan det kanske frhlla sig p det viset, vilket Pr Strms sagesmn i kapitel 3 pstr. Eller ocks kan det vara s att kvinnorna faktiskt diskrimineras och utestngs frn hgre befattningar, vilket de studier vi hnvisade till ovan tyder p. P grund av dessa svra empiriska problem kan det nd vara intressant att frga forskare p omrde vad de tror om saken ven om de inte kan veta skert. Och det r den metoden Pr Strm har valt: han har frgat folk vad de tror. Vi vill dock hvda att hans urval av sagesmn i denna frga r ensidigt. Ett par sagesmn som han av ngon anledning inte valt att frga r forskarna Eva Meyersson och Trond Petersen, som Pr Strm ju hnvisade till som auktoriteter vad gllde myt 3 ovan. Dessa har nmligen ven skrivit om sk glastak i karrirmjligheterna fr kvinnor. Deras uppfattning r att det faktiskt existerar ett sdant glastak och att tminstone en del av glastaket inte beror p ett eget val (dvs att kvinnorna sjlva skulle vlja att inte gra karrir), utan p diskriminering.9 Men av ngon anledning hnvisar inte Pr Strm till dessa forskare och det kan inte grna bero p att han anser Meyersson och Petersen vara oplitliga och illasinnade representanter fr den feministiska rrelsen. I fregende kapitel ansg han ju att de var plitliga auktoriteter och att deras bedmningar var vrda att tas p allvar.
9 Se tex Meyersson och Petersen (2006).
vetenskapliga sanningar och feministiska myter

nr 6 2011 rgng 39

4. Mn slr kvinnor
I kapitel 4 menar Pr Strm att kvinnomisshandel stjl uppmrksamhet i den offentliga debatten frn de egentliga offren, d det enligt honom r mn [som] r det kn som drabbas mest av vld (s51). Argumentet baseras p statistik frn BR som visar att 60 procent av dem som drabbas av vld r vuxna mn. Om man likstller alla typer av vld och inte tar i beaktande fysiska frutsttningar fr effektivt motvrn, s har han helt rtt i att det r mest synd om mnnen. Men detta r naturligtvis en grov frenkling av verkligheten. Mn och kvinnor utstts i genomsnitt fr olika typer av vld. Enligt offerunderskningar drabbas mn av vld utomhus och frvaren r typiskt sett obekant, medan kvinnor frmst drabbas av vld inomhus dr frvaren r nra bekant se BR (2008). Det r svrt att sga vem som drabbas vrst av vld, men om ngon slutsats ska dras fredrar nog ertalet att den baseras p mesta mjliga information. BRs studie frn 2009 med intervjuer av ett representativt urval av den svenska vuxna befolkningen (mer n 35000 personer deltog under tre rs tid) torde ge en god bild av situationen. Precis som Pr Strm citerar kommer den fram till att det vld som riktas mot kvinnor r oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grvre och resulterar i er negativa konsekvenser fr den som drabbas (BR 2009, s6). Vidare kan man frga sig om det vld som kvinnor utvar verkligen r s omfattande som Pr Strm pstr (s56). En snabb titt p statistiken visar att domstolarna inte delar hans uppfattning: under 2010 utgjorde mn 94 procent av de dmda fr grov misshandel se BR (2011, s16). Av de misstnkta fr alla typer av vldsbrott utgr vuxna mn 80 procent. S inte bara slr mn kvinnor, de slr ven mn och de str utan tvekan fr det grvsta vldet. Att mot den bakgrunden gra som Pr Strm och citera en lsryckt mening ur ett uttalande av en BR-forskare (Tre av fyra kvinnor som utvar vld anvnder sig av ngot att sl med. Fr mn r den siffran en av tre) fr att visa p att kvinnors vld r omfattande, blir bara ett ytterligare exempel p Pr Strms selektiva och manipulativa anvndande av statistik. Vi fr intrycket att han i detta kapitel frsker vrida statistiken fr att skapa en bild av att kvinnor minsann r minst lika vldsamma som mn. Innebr detta att han menar att det inte skulle nnas ngra knsskillnader vad gller vldsamhet? I s fall str detta kapitel i underlig kontrast mot den linje han driver i kapitel 1, nmligen att det faktiskt nns typiskt manliga och kvinnliga beteenden dr ett exempel p det senare r att kvinnor r mer empatiska och omhndertagande (s11)? Motsttningen mellan kapitel 1 och kapitel 4 r ytterligare en inkonsistens i Strms argumentation. Sammanfattningsvis: hur man n vrider och vnder p statistiken gr det inte att f till att det skulle vara en myt att mn slr kvinnor ssom Pr Strm hvdar. Mn slr nmligen mest, oavsett offrets kn.

10

anne boschini, astri muren, mrten palme och mats persson

ekonomiskdebatt

Sammanboende smbarnsfrldrar Kvinnor Mn Arbetstid (inkl arbetsresor) Hemarbete Totalt 7,23 5,46 13,09 8,37 3,56 12,33

Sammanboende med barn ldre n 7 r Kvinnor Mn 7,49 4,21 12,10 8,20 3,11 11,31

Tabell 1 Sysselsattas genomsnittliga tid fr frvrvsarbete respektive hemarbete r 2000/2001. Timmar och minuter per dygn. Befolkningen 2064 r

Klla: Tidsanvndningsunderskningen 2000/2001, SCB.

nr 6 2011 rgng 39

5. Kvinnor dubbelarbetar
I kapitel 5 vnder sig Pr Strm mot den ofta framfrda sikten att kvinnor i hgre utstrckning n mn dubbelarbetar, dvs kvinnan frvrvsarbetar och br samtidigt det tyngsta ansvaret fr hemmet och barnen. Fr att vederlgga detta pstende anvnder han SCBs Tidsanvndningsunderskning. Enligt Pr Strm framgr av underskningen att kvinnor visserligen utfr mer hemarbete, men att detta mer n vervgs av att mn i genomsnitt gr en strre insats p arbetsmarknaden. Rknar man den totala genomsnittliga arbetsinsatsen fr befolkningen nner man att mn i genomsnitt arbetar 8 timmar och 16 minuter, medan kvinnor bara arbetar 7 timmar och 57 minuter. Mn arbetar sledes i genomsnitt 19 minuter mer om dagen n kvinnor mnnen borde vara mer missnjda n kvinnorna, men det r de inte. Man kan ha era invndningar mot detta resonemang. Till exempel r tidsanvndningen fr hela befolkningen inte relevant. Utver tidsanvndningen fr hela befolkningen (2084 r), som Pr Strms jmfrelser hnfr sig till, redovisar SCB ven data separat fr individer i olika stadier av livscykeln. Den grupp som har hgst relevans fr Strms pstenden r sysselsatta sammanboende med barn: denna grupp delar ju sin tid mellan frvrvsarbete och omfattande hemarbete. Tabell 1 ovan visar jmfrelserna fr smbarnsfamiljer respektive familjer med barn ldre n sju r. Det framgr tydligt av tabellen att kvinnorna i bda grupperna gnar markant lngre tid t hemarbete. Kvinnorna arbetar totalt nstan 40 minuter lngre i bda de studerade grupperna. Mot slutet av kapitel 5 medger Pr Strm en orttvisa mellan knen: mn kommer i kraft av att de yrkesarbetar i genomsnitt att f hgre pension i det allmnna systemet. Detta r inget problem om alla lever hela livet med samma partner, eftersom man i regel delar alla inkomster lika inom hushllet. En orttvisa uppstr om paret skiljer sig. Kvinnan kommer inte att f ta del av mannens hgre pension. Enligt Strm r dock denna lilla terstende orttvisa ltt xad: man kan ndra lagen s att alla pensionsrttigheter delas mellan makarna. Han glmmer att mnnen i genomsnitt under sitt yrkesliv hunnit bygga upp mer yrkesspecikt humankapital, vilket ger hgre arbetsinkomster under den terstende tiden p arbetsmarknaden. Denna orttvisa r inte lika ltt att xa genom att ndra i lagen.
vetenskapliga sanningar och feministiska myter

11

6. Kvinnor fr smre sjukvrd

Kapitlet inleds med att det nns en utbredd uppfattning att utprovning av lkemedel framfr allt grs p mn och hnvisar till att Lkemedelsverket informerar p sin hemsida att s inte r fallet. Som andra punkt tar Pr Strm upp att kvinnor ofta anses f smre hjrtsjukvrd och han citerar tv kllor som motsger detta: en DN-debattartikel skriven av 15 hjrtlkare och en TT-artikel som beskriver en doktorsavhandling vid Ume universitet. Hrnst refereras ett antal kllor som anger att kvinnor sker vrd, r sjukskrivna och fr lkemedel utskrivna i hgre grad n mn och att Cancerfonden ger dubbelt s mycket pengar till forskning om brstcancer som prostatacancer. Den slutsats som dras r att kvinnor inte diskrimineras i sjukvrd eller forskning, mjligen diskrimineras i stllet mn i forskning. Diskussionen om eventuell negativ srbehandling av kvinnor vid lkemedelsutprovning har varit livlig under mnga r och frgan r inte s enkel som Pr Strm vill gra gllande. I USA har sedan brjan av 1990-talet den amerikanska statliga medicinska forskningsmyndigheten National Institutes of Health verkat fr att ka andelen kvinnor som deltar i kliniska prvningar av lkemedel.10 Fr tester p friska frskspersoner ses en liknande utveckling i Sverige, vilket bla framgr av Lkemedelsverkets statistik ver knsskillnader i lkemedelsprvningar frn 1990, 1995 och 2000. Dock nns hr en obalans mellan knen och fortfarande r 2000 gjordes 30 procent av testerna p friska frskspersoner enbart p mn medan mindre n fem procent gjordes enbart p kvinnor de resterande 65 procenten gjordes p bde mn och kvinnor.11 Det r allts svrt att vertygas av Per Strms avfrdande av hela problemkomplexet som en myt. En mer rimlig bild r att kvinnor tidigare varit underrepresenterade i lkemedelsprvningar men att de senaste 20 rens utveckling framgngsrikt motverkat detta. Det rder dock fortfarande oenighet om vad som r rtt niv och huruvida denna ntts. Till exempel publicerade tidskriften Nature under sommaren 2010 era artiklar som argumenterar fr att kvinnor r underrepresenterade i biomedicinsk forskning (ven vid forskning p djur) och att de missgynnas av detta en av dessa menar ven att representationen av gravida kvinnor br kas.12 Utan att ta stllning till vad som r rtt och fel i denna frga kan man nd se att Strm inte ger en rttvisande bild av forskningslget. I kapitlet fr Pr Strm fram ett antal exempel som han anser visar att mn fr smre vrd n kvinnor, ssom att kvinnor fr mer antibiotika n mn fast infektioner r vanligare bland mn och att det skrivs ut dubbelt s mycket antidepressiva medel till kvinnor som till mn. Visar detta att mn missgynnas? Slutsatsen r inte uppenbar och vi har inte den medicinska kompetens som skulle gra det mjligt att granska detta. Svitt vi vet har inte Pr Strm det heller och givet hans selektiva argumentationsteknik i samband med de vriga myterna tvivlar vi p hans slutsats ven hr.
10 Se tex Drye m (2010). 11 Se Lkemedelsverket (2004). 12 Se Kim m (2010), Baylis (2010) och Zucker och Beery (2010).

12

anne boschini, astri muren, mrten palme och mats persson

ekonomiskdebatt

7. Avslutande kommentarer
Vi har visat att forskningen inte r s entydig som Pr Strm vill gra gllande p ngot av de omrden som han tar upp. Vi kanske inte tolkar jmstlldhetsdebatten p samma stt som Pr Strm, men det r inte det vi tycker r problemet med boken. Tvrtom r det bra att olika frestllningar om samhllet granskas. Men om man ska hnvisa till vetenskapen som grund s br man vara noga med att dels ha ordentligt p ftterna, dels vara saklig och opartisk i urval och tolkning av vetenskapliga resultat. Pr Strm har tyvrr trots sina formuleringar om att sann jmstlldhet kan bara byggas p sanningens grund (se tex s7 och s81) brustit i bda dessa avseenden i sin bok.

nr 6 2011 rgng 39

Altonji, JG och RM Blank (1999), Race and Gender in the Labor Market, i Ashenfelter, O och D Card (red), Handbook of Labor Economics, vol 3C, Elsevier Science, Amsterdam. Baylis, F (2010), Pregnant Women Deserve Better, Nature, vol 465, s689-690. BR (2008), Brottsutvecklingen i Sverige fram till 2007, Rapport 2008:23, BR, Stockholm. BR (2009), Vld mot kvinnor i nra relationer, Rapport 2009:12, BR, Stockholm. BR (2011), Personer misstnkta fr brott. Slutlig statistik fr r 2010, BR, Stockholm. Drye, L T, J L Meinert och C L Meinert (2010), Gender Indexing in Publications of Clinical Trials: 1991-2008, Clinical Trials, vol 7, 677-685. Goldin, C och C Rouse (2000), Orchestrating Impartiality: The Impact of Blind Auditions on Female Musicians, American Economic Review, vol 90, s715-741. Kim, AM, CM Tingen och TK Woodruff (2010), Sex Bias in Trials and Treatment Must End, Nature, vol 465, s688-689. Lkemedelsverket (2004), Inte bara brandmn knsfrdelning och knsskillnader i kliniska lkemedelsprvningar, Information frn Lkemedelsverket, rg 15, nr 3, s9-10. Machin, S och T Pekkarinen (2008), Global

Sex Differences in Test Score Variability, Science vol 322, s1331-1332. McGlone, MH och J Aronson (2006), Stereotype Threat, Identity Salience, and Spatial Reasoning, Journal of Applied Developmental Psychology, vol 27, s486-493. Meyersson, E och T Petersen (1997), r kvinnor utsatta fr lnediskriminering?, Ekonomisk Debatt, rg 25, nr 1, s17-23. Meyersson, E och T Petersen (2006), Is There a Glass Ceiling for Women in Sweden? Life Cycle and Cohort Effects 1970-1990, i Blau, FD, MC Brinton och DB Grunsky (red), The Declining Signicance of Gender?, Russell Sage, New York. Pope, D G och J D Sydnor (2010), Geographical Variation in the Gender Differences in Test Scores, Journal of Economic Perspectives, vol 24, s95-108. SCB (2000/2001), Tidsanvndningsunderskningen 2000-2001, http://www.scb.se/ Pages/Product____12223.aspx. Zucker, I och AK Beery (2010), Males Still Dominate Animal Studies, Nature, vol 465, s690. Wenners, C och A Wold (1997), Nepotism and Sexism in Peer-review, Nature, vol 387, s341-343.

REFERENSER

vetenskapliga sanningar och feministiska myter

13