Livet p en pinne

(Opublicerad, februari-mars 1995) I den frra artikeln (Ddsspiralen) frde jag ett resonemang om det jag anser vara kapitalismens mest fundamentala inre motsgelse, den ofrenliga konflikten mellan det kortsiktiga egenintresset - girigheten, om ni s vill - och det lngsiktiga klassintresset. enna inre konflikt !lir farlig fr kapitalismens fort!estnd, drfr att nr de enskilda kapitalisterna ser till sina egna, omedel!ara fretagsintressen, !ervar de sig, !de enskilt och kollektivt, tillgngen till den kpkraft som de !ehver fr att hlla sitt cirkulations- och ackumulationsmaskineri i gng. en mogna, vermogna och senila kapitalismen lider inte !ara av ett allmnt frvirringstillstnd - det har kapitalismen s"n!arligen alltid gjort - utan ocks av kronisk cirkulationssvikt. Lt mig kort rekapitulera hur jag menar att kpkraftspro!lemet prglat kapitalismens olika utvecklingsstadier# $. Den tidiga kapitalismen (%handelskapitalismen%)# kapitalisterna utn"ttjar en kpkraft som alstrats p icke-kapitalistisk vg, i fr- och ickekapitalistiska produktionsstt som feodalism, sjlvhushllning och enkel varuproduktion (sm!ourgeoisins produktionsstt). &. Den dominerande kapitalismen (%industrikapitalismen%)# 'trre delen av samhllets produktion sker i kapitalistisk regi, och s alstras ocks den mesta kpkraften. en sprids till folkets majoritet drfr att denna deltar i den kapitalistiska produktionen, inklusive distri!utionen av produkterna. (. Senkapitalismen (den %postindustriella% kapitalismen)# )ndast en minskande minoritet av !efolkningen r s"sselsatt med materiell produktion. en vriga delen producerar samhlleliga tjnster som undervisning, vrd, infrastrukturella tjnster och s vidare. *esurser till detta transfereras via statliga och kommunala !udgetar. +r kapitalisterna vgrar acceptera denna skamlsa utplundring av dem sjlva - som de uppfattar saken - frstr de samtidigt den kpkraft de r !eroende av. ,an !rjar se tecken till en gr"ende insikt om att varuproduktionens omstrukturering, frn en majoritetss"ssla till ett minoritetsgra, r ett sekulrt fenomen och inte en tillfllig a!normitet. ,an !rjar !egripa att vi inte kommer till!aka till jultomtens verkstad, dr alla r h"steriskt s"sselsatta med att sga, fila, !orra, spika och mla, ens om kapitalherrarna fr fullstndigt fria hnder. enna insikt r dock hittills !egrnsad till en del fristende de!attrer. en har svrt att trnga in i penningherrarnas, deras hantlangares och deras skrivkuliers hjrnor. -ch detta r frsteligt# .arje frsk att komma tillrtta med situationen, att dra sig ur det funktionella dilemmat, om ocks inom s"stemets ramar, mste inne!ra att en del av deras makt och en icke o!et"dlig del av deras pengar tas frn dem. etta skulle i

deras gon vara ett !rott mot sjlva vrldsordningen. /apitalets terupprttade a!soluta diktatur fr inte naggas i kanten av eftergifter t pack och sn"ltare, s som skedde under den d"stra tid d rdslan fr revolution inifrn och fr kosacker utifrn tvang dem att l"ssna till folkvalda politiker, i stllet fr att diktera politiken fr dem. (0tt denna d"stra tid ocks var kapitalismens period av ma1imal e1pansion har de glmt.) Den demokratiska parentesen 2" nr penningherrarna och deras ideologer hll anletsdragen i st"r och pstod sig vara goda demokrater - de enda demokraterna - och uteslutande drivna av sin osjlviska passion fr att gra folket l"ckligt, s !erodde detta p att de inte vgade annat. )tt vrldskrig, en stor revolutionr rrelse som svepte genom vrlden, en depression av sdant format att den som promenerade p nedre ,anhattan lpte verklig risk att !li ihjlslagen av frn fnstren nedstrtande !ankdirektrer, s ett vrldskrig till och s till sist en fred under krnvapenhot under vilken tv tredjedelar av )uropa och halva -rienten !ehrskades av regimer som tminstone pstod sig vara %socialistiska% (och herrarna var varken villiga eller kapa!la att nrmare granska dessa ansprk i smmarna) - allt detta satte skrck i dem. +r nu diverse politiker och professorer talade vnligt till dem och sade att katastrofen kanske kunde avvrjas genom vissa eftergifter inom kapitalismens ram, med en formell rstrtt (som sjlvfallet inte gav ngon rtt att ndra egendomsfrhllandena), med lite hgre lner och !ttre ar!etsvillkor (som naturligtvis inte naggade profiterna nmnvrt i kanten), med viss "ttrandefrihet (som givetvis inte innefattade rtten att kalla saker vid deras rtta namn) och rtt att !ilda fackfreningar och partier (som a!solut inte fick ifrgastta kapitalherrarnas makt ver produktionsprocessen) - d var de villiga att l"ssna. -ch detta var i allt vsentligt vad !de den reformistiska ar!etarrrelsens ledare, den p den tiden nnu e1isterande demokratiska li!eralismens ideologer och den !orgerliga reformekonomins teoretiker - stockholmsskolan, ke"nesianerna - sade till dem. (,er om ke"nesianismen i nsta artikel.) 'uckande satte herrarna p sig den demokratiska tomtemasken. 3nder ett jmmer som ekade frn ledarsidor till rev"scener accepterade de ocks de n s lnge "tterst !l"gsamma skattehjningar och transfereringar som lade grunden till vlfrdsstaten, frmst en hjning av folkpensionerna ver den rena ihjlsvltningsnivn. ' smningom lrde de sig spela rollen (%den demokratiske kapitalisten%) utan alltfr mnga terfall i den gamla 4rand 4uignol-stilen.($) ' stlldes scenen i ordning fr den halvsekellnga demokratiska parentesen. Den borgerliga mentaliteten 2" en parentes var den. *eplikerna kom inte frn hjrtat utan var dikterade utifrn.

/apitalisten (och de vriga medlemmarna i hans flje som delar hans vrderingar) kan aldrig !li demokrat, annat n som ett undantag frn den allmnna regeln, som klassfrrdare. etta !eror inte p ngon i generna nedlagd ondska utan p att hans sociala e1istensform r helt annorlunda n fr de mnniskor som lever av eget, inte andras ar!ete. -ch den sociala e1istensen formar medvetandet.(&) )gentligen e1isterar inte kapitalisten. .are sig som enskild eller social individ, inte som mnniska et som e1isterar r kapitalet, konkret som realvrden och tillgodohavanden, a!strakt som den helige ande som r i honom d han framtrder som representant fr sin klass. 5an r detta kapitals !ihang. .i vanliga, ofullkomliga mnniskor drivs av andra, primitivare krafter. .i glds t solen och grnskan6 kapitalisten !e!or ett d"stert universum som uteslutande !estr av !"tesvrden, av pengar, och som mest liknar ett dataspel, ett slags digitalt ,onopol. .i har vr trevnad i den milj vi i all !l"gsamhet skapar kring oss6 fr honom r den endast en demonstration av hans ekonomiska potens, och om den drar denna potens i tvivelsml mste den genast !"tas ut. .i nrs knslomssigt av vra relationer till make, !arn, vnner och kollegor6 fr honom r hustrun en statusm!el som, likt ,ercedesen, !"ts mot en senare modell nr hon !rjar se solkig ut, !arnen r uteslutande framtida !ihang till hans kapital och andra mnniskor r antingen idioter som ska e1ploateras, underhuggare som ska l"da order eller konkurrenter som man kan ing tillflliga allianser med men som i sista hand !r frintas. 7r det s mrkligt att de stora penningmatadorerna omvrvs av en sdan monumental d"sterhet, en sdan klart s"nlig leda! e framlever sitt liv i ett ekonomiskt 5ades, under en !l"tung pekunir himmel, dr de enda tecknen till liv i det a!strakta landskapet r det torra rasslandet av pengar som likt kackerlackor kilar frn det ena kontot till det andra. .arje ansats till mnsklighet frn kapitalistens sida skulle t"das som ett tecken p upplsning, p att han inte r "omo oeconomicus i renodlat skick. 5an skulle frlora sin trovrdighet, sin kredit. et som hos andra r sjlva personligheten r hos honom endast en irriterande, kletig rest av ett frhistoriskt !iologiskt su!strat som tills vidare hindrar honom frn att restlst intrda i sin egentliga tillvaro, ett slags 8illiam 4i!sonsk virtuellecospace - 0lla !orgare r naturligtvis inte ekonomiska matadorer eller ens kapitalister. ,en det r inte de sm medlparna som formar en klass9 medvetande. et r dess ledande, hegemoniska grupper. Borgarens mnniskosyn )ftersom kapitalisten i allt vsentligt r sitt kapital, tillv1er han och frminskas med detta. 0tt ta ifrn honom ens en del av detta kapital r allts vrre n ett rn, som ju !ara !ervar oss ngot som kan ersttas# det r ett vergrepp p hans personliga integritet, en vldtkt. : samma stt r mnniskor strre och mindre i frhllande till sin egendom. en egendomslse r vrdels. 'jlv r han vrdefull drfr att han r full av !"tesvrde. ;restllningen om mnniskors lika vrde r allts !okstavligen ofatt!ar fr honom. en ter sig fr honom som en perversion, en onaturlighet. ,en denna frestllning r sjlva grunden fr demokratin och fr ett !e!oeligt samhlle

ver huvud taget. en m vara en appro1imation, rentav en fiktion, men alla frsk till preciseringar och nrmare !estmningar av vad 0 socialt sett r vrd i frhllande till < r omjliga, eftersom en !edmning kan ske endast i historiens perspektiv, i efterhand - om vi r intresserade d. ,en fr kapitalisten (och fr hans sm medlpare, som inte ger nmnvrt kapital i funktionell !emrkelse men kan f"lla p med !ankkonton, villor, !ilar och hustrur) finns inte detta pro!lem. ,nniskovrdet r klart kvantifier!art, nmligen i pengar. ;r honom r drfr mnniskors lika vrde och lika rttigheter, socialt och politiskt, en frvillelse. :enningherrarna har knipt kft i tre generationer, men i grunden har de inte accepterat denna perverst jmlika demokrati - hur !l"gsam omfattning den n haft. ,an har njt sig med att den informella makten, den som verkar !akom samhllets rider, str i direkt proportion till egendomen. en r dock den viktigaste. ,en i grunden har penningherren aldrig frlikat sig med den allmnna och lika rstrtten, eftersom den inne!r en inskrnkning i hans naturgivna personlighet. en knns som att tvingas dela sng med det som den viktorianska epokens !ourgeoisi och aristokrati kallade t#e great un$as#ed en som vill mana fram !ilden av ngot riktigt odemokratiskt och ruggigt !rukar fram!esvrja minnet av den f"rtiogradiga skalan, det s"stem enligt vilken den rike kunde ha f"rtio rster medan den vanlige med!orgaren hade en (och den fattige ingen alls). et r d !l"gsamt. 2" det var endast i stderna som skalan var f"rtiogradig. I landskommunerna var den#undragradig, och !da skalorna var i sjlva verket eftergifter fr jmlikhetstanken. Innan de infrdes var rstrtten helt proportionell mot frmgenheten. et lr under senare delen av $=>>-talet ha funnits en kommun i norra 'kne dr en enda person - en patron av ngot slag - innehade alla rsterna och allts var lokal diktator. I !orgarens gon r detta helt rttvist. 2" han lever ju i ett universum som !estr av !"tesvrden, av ting som kps och sljs. 7ven samhllena !estr av !"tesvrden och av ekonomiska transaktioner. :olitiska rttigheter, om de e1isterar, r drmed ocks satta !"tesvrden, och rstrtt r ngot som man kper med den skatt man !etalar. en som !etalar mer skatt mste ha fler rster, allt annat strider mot naturens och ekonomins lagar (och den egna vittgende immuniteten mot !eskattning r ett faktum som !orgaren utan svrighet l"ckas frtrnga). Kavajfascisterna irekt tillfrgad svarar !orgaren indignerat att han visst inte vill ha den graderade rstrtten till!aka, han r en god demokrat osv. osv. 5an har lrt sin roll utantill, i!land s vl att han inte ens !ehver ska efter replikerna. ,en hr p, !orgare, vi vet hur snacket gr ver martinin. -ch skrapar vi p den sjlvproklamerade demokraten s visar det sig att demokratin i hans version har genomgtt en mrklig omformulering# den anses odemokratisk, ja rentav direkt antidemokratisk om den i praktiken skulle strida mot penningherrarnas nskningar. <eslut som gr dem emot har herrarna full rtt att ignorera eller upphva, om de nu inte l"ckats frhindra dem. <eslutet om krnkraftens avveckling r ett utmrkt e1empel.

+r 3'0 trdde in i frsta vrldskriget frklarade president 8ilson att dess ml var att %make t#e $orld safe for democrac&% et var d, det. I dag fljer den vsterlndska !ourgeoisin en tmligen konsekvent linje som siktar till att %make the ?orld safe against democrac"% - att se till att man inte vidare !esvras av demokratiskt tjafs. 'jlvfallet sger man inte s. et var p trettitalet som 5itler et consortes kunde hlla offentliga hatpredikningar mot demokratin. .r tids avskaffande av demokratin sker givetvis i demokratins namn# det r sjlva demokratin. ;olk som vill ha demokrati r odemokratiska. +ej, det r den skadliga och omoraliskapolitiken som ska avskaffas, eller tminstone inskrnkas. 0ktionsplanen har nmligen tre steg. 'teg $ inne!r att politikerna ska dresseras att l"da %marknaden%, det vill sga de se1 eller sju mktigaste %aktrerna% i finansvrlden. et steget har vi redan !akom oss. :olitikerna har l"tt %marknaden% i ver ett rtionde nu, med knt resultat - ddsspiralen. 'teg &, som vi !efinner oss mitt i, gr ut p att inskrnka politiken, eller i verkligheten att inskrnka !efogenheterna fr all sdan politik som p ngot stt pverkas av folkets nskningar. 5errarnas politik ska givetvis inte inskrnkas (liksom det indignerade avstndstagandet frn klasskampen inte gller den klasskamp som drivs av !orgarklassen). )tt viktigt led i detta r ideologiskt# all ppet redovisad politik ska utmlas som ngot fult, ovetenskapligt, omoraliskt och onaturligt, och politiker ska framstllas som korrupta clo?ner. : s stt ska folket fs att acceptera att alla viktiga !eslut fattas i hemlighet av en klick anon"ma herrar som givetvis vet !st, och vilkas privata girighet r det enda sanna samhllsintresset (de vriga tta miljonerna mnniskor r som !ekant ett %srintresse%). +r denna ordning r allmnt accepterad r vi mogna fr steg (# formaliseringen av det som redan r verklighet. en !orgerliga mentaliteten krver detta, den kan i lngden inte vara tillfreds med sin roll i det skendemokratiska apspelet. et rcker inte att stta demokratin ur funktion6 den mste ocks fr!judas. Inskrivningen av kapitalets okrnk!arhet i grundlagen var en preliminr framstt i den riktningen, men lugn, kraven p graderad rstrtt och avskaffandet av de med!orgerliga rttigheterna fr den on"ttiga verflds!efolkningen kommer nr man anser tiden mogen. et !rdstrtade insparkandet av 'verige i )3 ingr ocks i denna taktik. en centrala tanken !akom )3 - och den enda, !ortsett frn hoppet om en nerfr"st och evigt konserverad kapitalism - r just att en gng fr alla koppla !ort folken frn politiken och vrida klockan till!aka till tiden fre franska revolutionen, till de envldiga furstarnas ancien r'gime -ch det var !rttom6 folk !rjade inse att de !livit lurade och risken fanns att de skulle frska terta den makt de frlorat. -m du nu vill ha ngot att sga till om, vad tror du att du kommer att f fr svar@ etta r fascismens politik. 2" fascism !estr inte av s"m!oler frn trettitalet, av kulrta skjortor och rituella gester. en inne!r den plebiscitra diktaturen# att folket accepterar att !ervas sina med!orgerliga och mnskliga rttigheter.(() et fascistiska hotet kommer drfr inte frn gaphalsar i upprullade jeans och oc ,artens-kngor. e kan nog !li n"ttiga i vissa lgen, inklusive kngorna, men i sig r de ofarliga. 5otet kommer frn kavajfascisterna, frn !ourgeoisins partier, propagandaorgan, mediaredaktioner, !ransch- och intresseorganisationer, och frn deras hussar i

utlandet. e har resurserna. -ch de har redan makten. Lysande utsikter .ad r det d fr samhlle som r idealet fr herrarna@ ;rgan r fel stlld6 den utgr ifrn att herrarna sjlva !egriper situationen, att de vet vilka medel som ger vilka resultat. -ch det gr de inte. et vore egendomligt om de gjorde det. ,nniskans kapacitet fr c"nism r hgst verskattad. 7ven de vrsta charlataner mste i praktiken, p ngon niv och i ngot avseende, ocks lura sig sjlva. Aag tvivlar till e1empel inte p att vulgrekonomins versteprster tror att deras pstenden r sanna i ngon !emrkelse, kanske till och med sannare n sanningen (vilket naturligtvis inte gr pstendena ett d"ft mer trovrdiga6 ett pstende r inte sant drfr att den som framfr det r vert"gad eller ens vlmenande utan drfr att det verensstmmer med verkligheten). ,ar19 ppekande att mnniskornas medvetande formas och !egrnsas av deras sociala e1istensformer gller fortfarande. ,entalitetshistorien knner inte heller ngot enda e1empel p att en e1ploaterande klass frsttt vare sig sin egen situation eller vartt utvecklingen gtt. 0lla har de intalat sig att deras makt och privilegier var nedlagda i sjlva vrldsordningen och att de skulle vara fr evigt, eventuellt med vissa fr!ttringar6 t" alla privilegierade klasser har sett sig sjlva som !eklagligt underprivilegierade. +r ngon gng en individ i ett anfall av klars"n l"ckats !licka ut frn detta mentala fngelse, har utsikten aldrig kunnat inspirera sjlva klassen till handling. %)fter oss s"ndafloden,% muttrade madame :ompadour fr sig sjlv. 7n sen@ '"ndafloden kommer kanske inte i vr tid. en kommer kanske inte de nrmaste ren. I varje fall inte fre nsta kvartalsrapport. -ch fr gon!licket har man intressantare ting fr sig n att !rja snickra p arken. 0tt det inte r n"a l"sande tider som vntar oss, utan att kapitalismen tvrtom r p vg frn sin stagnationsfas och in i sin kontraktionsfas, sin fas av kr"mpning, r drfr o!egripligt fr herrarna. e ser tecknen men lugnar sig med att konstatera att det fortfarande finns mjlighet att gra klipp, att man p !rsen kan spela p !aisse lika vl som p hausse. 0tt varje kap tfljs av en nnu strre frstrelse av realvrden, att produktionens skapande av olgenheter och frdelse, av antin&tta !rjar verstiga skapandet av n"tta, att sjlva samhllenas strukturer !rjar upplsas i ett kaos av vld, !lod och !rand, det har de drfr inga frutsttningar fr att inse. e tror i sin oskuld att det r det stora, det ultimala klippet som nrmar sig. -ch sedan ska alla klipparna leva l"ckliga i alla sina dagar, och deras efterkommande intill tredje, fjrde, n... te led. .erkligheten ser ngot annorlunda ut. 0lla de tgrder som kapitalister, fretagsledare och statsherrar vidtar fr att komma till rtta med den permanenta krisen rationaliseringarna, avskedandena, frsken att hja ar!etsintensiteten - frvrrar den !ara, eftersom alla andra gr likadant. ;ljaktligen skrps kpkraftskrisen. e som har frfog!ara verskott spenderar dem inte utan sparar dem, eftersom de med all rtt

misstror s"stemets framtid. 2ron att ingen lngre hotar kapitalets diktatur gr att herrarnas skrik p "tterligare skatte!efrielser och su!ventioner !lir allt pstridigare. 'tatens ekonomiska lge fortstter drfr att frsmras. )ndast en radikal kr"mpning, det vill sga en nedlggning av i stort sett allt utom den interna vldsapparaten och statherrarna sjlva och deras palats, kan tills vidare rdda situationen6 men till priset av att "tterligare skrpa de faktorer - ekonomins stagnation, ar!etslsheten, !risten p skatteintkter, de trots alla nedskrningar stegrade sociala utgifterna - som frn !rjan orsakat den. ,an l"ckades lnge in!illa sig att detta !ara var en tillfllig konjunkturkris och att %nsta hgkonjunktur% skulle lsa alla pro!lem. -ch den kom6 den traditionella konjunkturc"keln har ju inte upphrt. ,en ngra pro!lem lste den inte, t" den visade sig en!art vara en tillfllig !romsning av nedgngen. +u vntar vi p nsta lgkonjunktur i stllet ... Du skna nya vrld .ad r det d fr samhlle som hller p att ta form i denna epok av nedgng och upplsning@ et r anti- samhllet, den gradvisa nedmonteringen av all socialitet, all sammanhllning mellan mnniskor utver den som ocks r vargflockens och maffiacosans. /nslan fr social anstndighet, den med!orgerliga sjlvknslan, hller redan p att helt avdunsta. 0tt allskns parasiter har lov att plundra allmn egendom, frstra fungerande s"stem fr att kunna stjla de lnsamma !itarna och gna sig t svindlerier i en skala som fr !ruttonationalprodukten att se o!et"dlig ut, det r redan helt accepterat. et r ven helt i sin ordning att folk tigger p gatorna. et kommer snart ocks, liksom i det !eundrade )3, att vara fullkomligt naturligt att folk fr"ser ihjl p vintrarna och svlter ihjl ret runt. ,en detta r s"mtom. 5ur ser sjlva sjukdomen ut@ <efriade frn statens kontroll (med!orgarnas ska vi inte tala om) !rjar de stora fretagen mer och mer likna feodala furstendmen med egen lagstiftning och rttsskipning. e har redan !rjat leja sina egna privatarmBer. Inom dem rder fullstndig rttslshet6 till och med de som nnu har fasta anstllningar - en kr"mpande minoritet - kommer i praktiken att !li livegna. +gra med!orgerliga frioch rttigheter inom fretagen har det ju aldrig varit frga om. essa stora fretag kommer, liksom nu, att motstta sig allt vad innovationer heter. e svenska storfretagarna, de mest inkompetenta p denna planet, har alltid hatat frn"else, produktutveckling och tankeverksamhet, kort sagt fretagsamhet, som pesten. +u ska de ntligen ing i sitt nirvana. 'tagnationen i ekonomin kommer allts att fortstta6 endast ett kapitalt misstag kan slppa fram n" teknologi som skulle kunna !lsa n"tt liv i den. e sm produktionsinriktade fretagen, dr innovationer riskerar att uppst, str"ps genom att de s"stematiskt avskrs frn finansiering, liksom nu. 3nder storfretagen, som allt mer liknar frmmande ockupationsmakter, kommer det endast att finnas ett skikt av hrt !undna legotillverkare. )n v1ande, delvis kriminell %servicesektor% kommer att liksom i 3'0 s"ssla med allt frn skoputsning och stdning till knarklangning och prostitution.

etta r vargsamhllet. I detta stiger vldet fram ur det halvdunkel dr det tidigare dvalts som ultima ratio regium, hrskarnas "ttersta argument, och gr ut p gatorna. I en kvllstidning skrev hromsistens en amerikansk journalist, aprop ett svenskt knivdd, att i Los 0ngeles lngtade man nu till!aka till den tid d folk njde sig med att knivhugga varandra till dds. ,an skulle till och med kunna frlika sig med att ungdomar skt varandra, frutsatt att de slutade gra det med automatvapen. etta, mrk vl, r penningherrarnas stora fre!ild. 'ina egna liv kommer de att till!ringa !akom vpnade vakter och larmade murar, liksom deras klass!rder gr i 3'0. etta r den framtid som kapitalismen har att er!juda oss. et r den framtid som den har att er!juda till och med sina egna herrar. I det delvis ut!rnda ruinlandskap som ligger framfr oss kan inte m"cket livsdugligt spira. ;ramfr allt kommer det inte att tilltas spira frrn den rdande %ordningen% rjts ur vgen. .i kan se hur i vissa lnder i Latinamerika alla konstruktiva anstrngningar, varje form av hjlp eller sjlvhjlp eller rentav anstndighet per definition !etraktas som !rottsliga - eftersom de hotar den !estende makten - och sls ner, antingen ppet av den uniformerade polisen eller ocks av dess nattliga mordpatruller. ;rutsatt att hrskarna l"ckas !ehlla kontrollen, kommer deras s"stem och deras makt att lngsamt t"na !ort, omgivna av ett v1ande kaos, epidemier och okontrollerat vld. I vissa delar av 'verige och )uropa kommer det kanske att vara mjligt att !"gga upp fungerande, delvis underjordiska ekonomier utanfr herrarnas kontroll. ,en de kommer inte !ara att ha penningherrarna och staten, utan ocks den organiserade !rottsligheten att kmpa fr livet mot (i den mn som dessa tre kan skiljas frn varandra6 i delar av .steuropa r detta redan omjligt, som !ekant). CCC .ad gr vi d@ 5ur !r vi handla, om vi till vent"rs skulle f en chans att stoppa denna utveckling@ 5ur tar vi oss ur detta tillstnd om vi, som troligt r, nd hamnar dr@ et r mnet fr de fljande artiklarna. D

Noter
($) (rand (uignol, en teater i :aris som specialiserade sig p maka!ra skrckst"cken. (&) %'umman av (dessa) produktionsfrhllanden !ildar samhllets ekonomiska struktur, den reella !as, p vilken en juridisk och politisk ver!"ggnad reser sig och vilken motsvaras av !estmda former av det samhlleliga medvetandet. et materiella livets produktionsstt r !estmmande fr den sociala, politiska och andliga livsprocessen verhuvudtaget. et r inte mnniskornas medvetande som !estmmer deras e1istens utan tvrtom deras samhlleliga e1istens som !estmmer deras medvetande.% ,ar1, frordet i )ill kritiken a* den politiska ekonomin (() +lebiscitr, vilande p verkliga eller underfrstdda folkomrstningar (plebiscit), det vill sga utvad med folkets samt"cke. :ionjr fr denna form av auktoritrt st"re var +apoleon III (ven om hans far!ror +apoleon I var ngot av en fregngare). ,ussolini och 5itler var $E>>-talets virtuoser i !ranschen, men Fharles de 4aulle var inte heller fdd under en !"r.