Sdan r kapitalismen

(Socialistisk Debatt 3 1993) Marx publicerade frsta bandet av Kapitalet r 18 !" #etta pr$%ekt k$m sedan att s&sselstta '$n$m till 'ans dd sext$n r senare" #et var 'ans livs strate(iska missta(" )& inte n$( med att det k$m att binda $c' avleda 'ans krafter* s$m b$rde 'a anvnts till n($t n&tti(are n denna museip%s (n($t annat r den inte* t& det mesta av bestende ek$n$miskt+vetenskapli(t intresse 'ade Marx be'andlat redan i Kritiken av den politiska ekonomin)" #et k$m $cks att (e marxismens vetenskapli(a arbete $c' 'ela arbetarrrelsen en i (rund felakti( inriktnin(" ,rnsett en del brev* Inbrdeskriget i Frankrike(18!1) $c' Kritiken av Gothaprogrammet (18!-)* allt pr$v$cerat av &ttre impulser $c' 'ndelser* var Marx frn $c' med mitten av 18 .+ talet i praktiken dd fr den vetenskapli(a traditi$n 'an s%lv (rundat" /n(en annan* inte ens 0n(els* frmdde ln(re k$rri(era den frestllnin( Marx s%lv uppammat med sitt pr$%ekt* frestllnin(en att kapitalismen i frsta 'and mste kritiseras utifrn ek$n$miska ut(n(spunkter (ek$n$miska i $rdets mest inskrnkta bemrkelse)" 1enerati$ner av marxister k$m att frnta sin tid p akademiska detal%anal&ser $c' ett fruktlst mun'u((ande med b$r(erli(a vul(rek$n$mer s$m nd var $em$tta(li(a fr ar(ument* efters$m de sedan ln(e ver(tt frn vetenskap till ide$l$(i" Samtidi(t lmnades fltet fritt fr en annan ek$n$mism* nmli(en fackpamparnas" Teori utan praktik och praktik utan teori blev p s stt marxismens $c' 'ela rrelsens tv k$mplementra s%ukd$mar" 2raktikens te$ri kan i s%lva verket inte 'rledas ur en strikt ek$n$misk anal&s av kapitalismens funkti$nsstt" #en mste k$mma ur den 'ist$riska materialismen" )& i fem rtusenden 'ar den ena mnniskan expl$aterat den andra* den ena klassen levt av den andras arbete" /n(a av de 'ist$riska pr$dukti$nsstten 'ar brutit samman bara drfr att de vilat p expl$aterin(" #e 'ar (tt ur tiden + med en skrll eller med ett (nll + drfr att de inte (ett rum fr n&a pr$duktivkrafter" 3c' detta r inte n($n 4ek$n$misk4 $rsak* t& s ln(e dessa krafter inte kunnat utvecklas 'ar de ver 'uvud ta(et inte till'rt ek$n$mins $mrde utan tvrt$m 'llits utanfr detta" 5ilka ek$n$miska arran(eman( s$m 'elst 'ar varit acceptabla fr de undertr&ckta klasserna* s ln(e de (t det bestendes aut$matiska le(itimitet* det vill s(a s ln(e de f$rtsatt att fun(era" #etta r sklet till att %a( inte drar mi( fr att publicera dessa tankar $m kapitalismen* tankar %a( tnkt inte s$m ek$n$m (vilket %a( aldri( varit) utan s$m 'ist$riker (vilket %a( r utbildad till)" Kapitalismen r ett 'ist$riskt betin(at fen$men" #en 'ar sin uppk$mst* sin tid $c' sin under(n(* liks$m var%e annat anta($nistiskt pr$dukti$nsstt" /da(* nr man frsker p k$nstlad v( infra privatkapitalismen i det tidi(are statskapitalistiska 6st+ $c' 7entraleur$pa* 'ar fr($rna $m kapitalismens uppk$mst $c' sam'lleli(a funkti$n sitt srskilda intresse" 3c' nr samtidi(t vnsterns likvidati$nister br%at tr$ p kapitalismens evi(a bestnd* r fr($rna $m dess dd $vanli(t aktuella"

Kapital och marknad , av $ss r kapitalister" 8et&dli(t fler av $ss k$mmer i k$ntakt med en marknad" Marknaden (er drfr en '(re (rad av le(itimitet i mnnisk$rs ($n n kapitalismen" Men kan man alls (ra denna distinkti$n9 / kapitalets pr$pa(anda$r(an* frn )imbr$+skrik$rna till rikstidnin(arna $c' riksradi$n* svarar man ne% p den fr(an" Marknad $c' kapitalism r samma sak" :r det sant9 ;r de stalinistiska k$mmand$ek$n$mierna visade si( livs$du(li(a* var det i $c' fr si( rimli(t att man i ett ver(n(sskede ersatte dem med marknads'us'llnin(* tminst$ne i k$nsumti$nsvarusekt$rn" #et (%$rde redan <enin med ;02+p$litiken" Men likvl var man dr likavl s$m 'r $frm(en att (ra den ndvndi(a distinkti$nen mellan marknad $c' kapitalism= man infrde inte marknader (sdana lter si( inte dekreteras fram* tr$ts 'err >slunds pstenden) utan privatkapitalism" 3c' nr man nu inte 'ade n($n klass av privatkapitalister* s fick man 'lla till ($d$ med maffian $c' n$menklaturan i stllet" Sdana drattanden p rumpan ner i 'ist$riens diken stmmer till eftertanke" 3c' k$mbineras denna eftertanke med n($n 'ist$risk kunskap* s leder den till insikten att kapitalismen in(alunda r identisk med marknaden* eller ens dess '(sta stadium" #en r snarare dess ne(ati$n" S$m %a( ppekat redan i en tidi(are artikel (sedermera kapitlet $m 'ist$riematerialismen i Hade Marx el!" 199?) r marknaden in(alunda kapitalismens e(et mnster fr ek$n$miska relati$ner" Marknaden r i stllet framvuxen tillsammans med den enkla varupr$dukti$nen* 'antverkar+* smb$nde+ $c' sm'andlarklassens (4smb$ur(e$isins4) pr$dukti$nsstt" 3c' denna klass kan existera* kan pr$ducera var$r $c' 'andla p marknaderna utan att ver( till kapitalism* det vill s(a utan att fri(ra sina pr$dukti$nsresurser frn sitt e(et arbete $c' frvandla dem till ett an$n&mt* rntebrande (mervrdestill(nande) kapital" S 'ar i s%lva verket $cks skett@ %a( k$mmer senare till den saken" Kapitalismens 'ist$riska framvxt 'ar naturli(tvis en vikti( frutsttnin( i existensen av en marknad* $c' dessut$m av pennin('us'llnin(" #et r frst pennin(en s$m (r det m%li(t att an'$pa vrden i sdan skala att de kan (ras till kapital" Men frutsttnin(arna r inte samma sak s$m det s$m de (er upp'$v till" Str&parlianen r inte identisk med det trd s$m den str&per" 3c' vid nrmare pseende finner man att kapitalismens framvxt alltid $c' verallt r frbunden* inte med marknadskrafter $c' k$nkurrens* utan med m$n$p$lism" Kapitalets uppkomst Ska man rkna upp de 'ist$riska fakt$rer s$m frmst r frknippade med den

ursprun(li(a kapitalan'$pnin(en* s r de $ktr$%erad 'andel* slav%akt $c' slavdrift p planta(er* privatiserin( av fe$dal %$rde(end$m* expr$prierin( av privat sme(end$m (en$m vld eller bedr(eri (de svenska 4sk$(sb$la(en4A) $c' statssubventi$nerad rustnin(sindustri + i intet fall tin( s$m direkt kan frknippas med fredli(a transakti$ner mellan %mlika aktrer p en marknad st&rd av an$n&ma* $pers$nli(a 4krafter4" )ill $c' med den mest ursprun(li(a f%rr'andel frutstter $%mlika ek$n$miska relati$ner* (rundade p ut$mek$n$miskt tvn(* det vill s(a i sista 'and p vld" / 'andelsv(ens bda ndar mste det finnas ett s$cialt versk$tt s$m klmts ur de $medelbara pr$ducenterna av det* en merpr$dukt i f$rm av $stindiska kr&dd$r* kinesiskt siden $c' p$rslin* eur$peiskt silver* afrikanska slavar* amerikanskt s$cker $c' t$bak $c' s vidare* '$pade '$s en 'rskande min$ritet s$m (rna b&ter en in'emsk l&x m$t en ex$tisk sdan (f%rr'andel med da(li(var$r r en m#cket sen freteelse)" Kampen $m m$n$p$let p dessa 'andelsv(ar bildar sedan ett ledm$tiv i 0ur$pas 'ist$ria" Med '%lp av $ktr$%er* kun(li(a privile(iebrev* 'll man ill$%ala k$nkurrenter b$rta* i frek$mmande fall (en$m att lta kun(ens rl$(smn sk%uta deras skepp i sank" Slaveriet $c' planta(edriften + en mrkli( f$rm av slavpr$dukti$n inbddad i kapitalistisk vrlds'andel + var en av det vsterlndska kapitalets vikti(aste kll$r" 0n annan var landsb&(dens avfe$daliserin( i 5steur$pa= nr adelsfl%ena upplstes blev de existensmedel s$m fl%esmnnen tidi(are k$nsumerat till var$r s$m deras tr$lsa 'errar kunde sl%a* nr %$rdbrukarna av'&stes $c' allmnnin(arna privatiserades blev fe$dal %$rde(end$m till kapital s$m 'errarna kunde frf$(a ver* $c' fl%esmnnen $c' bnderna drevs ut p v(arna $c' bildade den vldi(a armB av lsdrivare* ti((are* smt%uvar* nasare* (&cklare $c' banditer s$m var ett (issel fr det frindustriella 0ur$pa* $c' ur vilken industriernas arbetskraft sedermera rekr&terades" 3c' nstan verallt i 0ur$pa r industrikapitalets uppk$mst nra frknippad med kri(spr$dukti$nen (liks$m finanskapitalets uppk$mst r frbunden med kri(sspekulati$nen)" 5i be'ver bara tnka p 'ur den svenska bruksindustrin uppk$m under st$rmaktstiden fr att f&lla statens be'$v av unif$rmsklde* kan$ner* muskter $c' vr%$r* $c' 'ur vikti(a statens inkpsta(anden* privile(ier $c' direkta std var fr den" ,rst efter sters%vldets fall skedde en successiv $mstllnin( fr civil pr$dukti$n" /nte 'eller var detta ett fen$men be(rnsat till industrikapitalismens stenlder= 5ickers* Sc'neider+7reus$t* Krupp* Sk$da* 7$lt* CusDvarna + den m$derna masspr$dukti$nen var i eminent (rad militr pr$dukti$n" 3c' den s$m frskte anal&sera den nutida rustnin(sindustrin med sina (en$mp$litiserade fl&(plans+* stridsva(ns+ $c' r$b$tpr$%ekt i marknadstermer skulle f k$nsumera m&cket #ispril" / det tidi(aste skedet av kapitalismens uppk$mst var m$n$p$lismen 4extern4= den berrde vikti(a delar av utb&tess&stemet men lmnade pr$dukti$nens mekanismer i st$rt $rrda ($m vi undantar slaveriets terupplivande i den vsterlndska kapitalismens periferi)" /ndustrikapitalismens intrde p scenen bet&dde d$ck ett n&tt ste( i m$n$p$liserin(spr$cessen" Cantverkspr$dukti$nen var alltid ursprun(li(en en enmans+ eller famil%epr$dukti$n= pr$dukti$nspr$cessen kunde be'rskas $c' verkt&(en (as av pr$ducenten s%lv* $c' i princip frblev det $cks s" )ill $c' med manufakturerna led av denna sva('et (ur

(arnas s&nvinkel)= s ln(e 'antverksteknik anvndes* kunde den enskilde 'antverkaren i princip ls(ra si( frn sitt ber$ende av kapitalisten" 8de manufakturs&stemet $c' 'emindustrins 4frla(ss&stem4 vilade i stllet p en m$n$p$liserin( av tillfrseln av rmaterial $c' avsttnin(en av pr$dukterna" #et var detta s$m kapitalisten 'ade k$ntr$llen ver" Men nr tillverknin(en mekaniserades* blev $cks s%lva pr$dukti$nspr$cessen m%li( att m$n$p$lisera" Eedan vattenkraft kunde m$n$p$liseras" #r de (&nnsamma l(ena fr vatten'%ul var f* lade l$kala %$rd'errar eller staten illa kvickt besla( p dem" #r bnderna kunde b&((a e(na sm skvaltkvarnar* frde 'errarna en frbittrad kamp m$t dem $c' fr sitt e(et frmalnin(sm$n$p$l" Fnder medeltiden var 5steur$pas bnder ense $m att m%lnare var de vrsta av alla f'undar* efters$m de var ver'etens e(na f'undar" ;r maskinindustrin $c' n(maskinerna sl$( i(en$m var l$ppet krt" /n(en enskild arbetare kunde (a sdana pr$dukti$nsmedel" Cantverkarna sl$(s ut frn marknaderna en masse i 0ur$pa* $c' i katastr$fal skala i lnder s$m /ndien" #en indiska textiltillverknin(ens sammanbr$tt ledde till $er'rd nd $c' s$cial misr" 3c' de marknader 'antverkarna pr$ducerat fr k$m i 'nderna p kapital'errarna $c' upp'rde drmed i allt '(re (rad att vara marknader (annat n i den mest intets(ande av alla vul(rek$n$miska bet&delser)" #e blev $li($p$l $c' m$n$p$l" Spontan kapitalism? Fppst$d d inte kapitalismen (radvis ur smpr$dukti$nen* s$m man psttt9 #r det frek$m var det en mar(inell pr$cess" #en var dessut$m knappast sp$ntan" 5isst 'nde det att en 'antverksmstare kunde ls(ra si( s%lv frn det pr$duktiva arbetet $c' frvandla si( till en expl$atr av andras arbete" Men under vilka frutsttnin(ar9 #en vikti(aste frutsttnin(en var att kapitalismen redan existerade" Kate($rier s$m kapital* pr$fit* rnta $c' lnarbete (det vill s(a kapitalistens la(stad(ade m$n$p$l p arbetspr$dukten) mste redan tidi(are 'a etablerats i rtt $c' sedvn%a" 3c' detta kunde sm'antverkare inte (en$mfra" 0ndast en mkti(* resursstark $c' ansedd k$mmersiell $li(arki var kapabel att (en$mdriva en sdan $mvlvnin(" #etta krvde till sist en rev$luti$n* den franska* s$m bervade de fe$dala $c' skrmssi(a relati$nerna deras kvarvarande le(itimitet" ;r s vl skett* kunde mster frvandla si( till kapitalist* nmli(en $m 'an s%lv kunde skaffa si( m$n$p$l p utb&tet med kunderna" #essa mste finna det mer praktiskt att 'andla med '$n$m n med enskilda pr$ducenter" # kunde 'an berva lrlin(arna deras rtt att bli (esller* $c' (esllerna '$ppet att bli mstare* $c' frvandla bdadera till pr$letariserade arbetare" Men intet av detta var m%li(t* $m inte statens makt (aranterade de n&a pr$dukti$nsrelati$nerna" #r s inte skedde* blev ver(n(en till kapitalism $m%li(" / antikens (rekiska $c' r$merska slavsam'llen + de i st$rt sett enda dr slaveriet blev det d$minerande pr$dukti$nssttet + frvandlades varken slavma(naterna eller de fria 'antverkarna till kapitalister" #e frra blev vettlst rika* men s%lva slavs&stemet satte (rnser fr

m%li('eten att terinvestera mervrdet* det vill s(a (ra det till kapital $c' lta pr$fiter avkasta nnu strre pr$fiter" #e senare frblev fatti(a* l(pr$duktiva $c' mar(inaliserade" #en marknad* s$m slav(arna i viss mn $c' 'antverkarna 'uvudsakli(en pr$ducerade fr* stannade p ett s $utvecklat stadium att slav'errarna aldri( fann det mdan vrt att l((a den under si(" Men det intressantaste exemplet r n$( nd Kina" Senast under m$n($ld&nastin (1?..+talet) ndde stderna en sdan utvecklin( att de kunde bilda underla( fr en livskrafti( marknadssekt$r* frmst d (en$m att (e avsttnin( fr lantbrukspr$dukter" Fnder senmedeltiden var Kina vrldens mest utvecklade nati$n" #en tekniska nivn var '(" :nd uppst$d aldri( n($n industrikapitalism i Kina" 3rsaken 'ar debatterats m&cket* men $tvivelakti(t 'n(er den samman med att 'andelskapitalismen var s sva(t utvecklad" #etta i sin tur ber$dde p avsaknaden av naturli(a 'andelspartners ((rannarna var f$lk p alltfr l( utvecklin(sniv fr %mbrdi( 'andel* $c' fr kri(iska $c' elaka fr att kunna utplundras) $c' den inre marknadens st$rlek $c' e(entillrckli('et" )ill skillnad frn 5steur$pas 'alvsvultna kustf$lk 'ade kineserna f skl att bedriva s%'andel" Cur s$m 'elst* st$rkpmnnen blev aldri( tillrckli(t mn(a $c' mkti(a fr att vinna le(itimitet t sina specifika ek$n$miska intressen $c' relati$ner" Kapitalet $c' lnarbetet sattes drmed aldri( p den kinesiska kartan" 8lev st$rkpmnnen tillrckli(t st$ra fr att ke%saren skulle l((a mrke till dem* betraktades de s$m ett sla(s st$rt%uvar $c' expr$prierades" #et 'ar 'vdats att detta var medveten p$litik= stdernas frsr%nin( var ber$ende av fun(erande marknader $c' staten frde drfr en antim$n$p$listisk p$litik + s$m aut$matiskt fick antikapitalistiska fl%der" #e rika fann det i var%e fall skrare att pl%a ner sina resurser i %$rdinne'av eller att investera dem i att lirka in n($n av sina sner i mandarinklassen (en ln(vari( $c' d&r pr$cedurA) s att slkten fick del i statens till(nande av det s$ciala versk$ttet" Marknad utan kapitalism 'ar det allts funnits i 'ist$rien" :r kapitalism tnkbar utan en marknad9 Finns det tv slags kapitalism? Eelati$nerna mellan den m$n$p$listiska kapitalismen $c' marknaderna r $er'rt k$mplicerade $c' intressanta $c' 'ar i s%lva verket underskts rtt lite utifrn den 'r s&nvinkeln* s vitt %a( vet" / re(el 'ar man ven in$m den marxistiska traditi$nen utan vidare accepterat b$r(arnas e(en framstllnin( av dessa relati$ner + allts att det i praktiken skulle rda en nstan fullstndi( identitet mellan marknad $c' kapitalism + tminst$ne vad kapitalismens tidi(are skeden anbelan(ar" 3c' s%lv r %a( knappast den s$m ska (ra denna undersknin(* $c' detta r knappast platsen att publicera den p" 0tt str d$ck klart= kapitalismen r marknadens m$tsats* men upp'ver den in(alunda" )vrt$m* en kapitalist kan definieras s$m en pers$n s$m l&ckats is$lera

si( s%lv frn marknaden men tvin(ar andra att stanna kvar p den= arbetsskande* rvaru+ $c' underleverantrer* k$nkurrenter $c' alla andra s$m 'an antin(en expl$aterar eller sker 'lla nere" Kapitalisterna r ber$ende av att det existerar en arbetsmarknad* en rvaru+ $c' t%nstemarknad $c' en pr$duktmarknad fr smpr$ducenter* efters$m dessa marknader tvin(ar sina aktrer att bete si( p ett sdant stt att 'an kan be'rska dem" #eras priser $c' ansprk pressas ner av de vlsi(nade 4marknadskrafterna4 s$m 'an s%lv alltid i viss utstrcknin( r immun m$t eller s%lv manipulerar" Man kan till exempel se 'ur an(el(na industrikapitalisterna i slutet av 18..+talet var $m fri'andel med %$rdbruksvar$r + s att marknaden skulle 'lla livsmedelspriserna $c' drmed lnerna nere" #rem$t var de inte alls entusiastiska fr fri'andel med industripr$dukter" #r ville de 'a sk&ddstullar" M$n$p$listernas l$vsn(er till den fria marknaden r allts fullt upprikti(a" Marknadskrafternas fria spel r till st$r frdel fr dem + s ln(e de s%lva inte utstts fr dem" Skulle n($t s $tillstndi(t 'nda* vet de 'ur de ska undandra si( dem" #etta be'ver inte ske (en$m ppet $la(li(a karteller $c' truster (ven $m sdana r m&cket vanli(are n vad marknadernas $fficiella* blinda* dva $c' tandlsa vktare vill fatta) utan sker (en$m det kapitalistiska utb&tets inneb$ende tendens till m$n$p$lism" Car en marknad tillrckli(t f aktrer p utbuds+ eller efterfr(esidan upp'r den att vara $(en$mskdli(* $c' 4marknadskrafterna4 upp'r att vara an$n&ma* aut$matiskt verkande naturkrafter" #e blir enskilda* identifierbara pers$ners $c' instituti$ners beslut* $c' marknaden upp'r att vara en marknad i 4klassisk4 bemrkelse" #en lter si( st&ras* (en$m inf$rmella samfrstnd lika vl s$m (en$m kriminella avtal" 1en$m industrikapitalismens 4interna4 m$n$p$liserin( av pr$dukti$nss&stemet kan den (amla 'andelskapitalismens $fullstndi(a 4externa4 m$n$p$liserin( av utb&tet i sin tur (ras allt mer fullstndi( + det vill s(a s ln(t detta passar m$n$p$listerna" Gtt kapitalisternas tr$ p marknaden endast (ller sdana rent subsidira marknader ser man $cks p 'ur de st&r sina e(na freta(" #en kapitalist* s$m lt de 'eli(a marknadsmekanismerna re(lera relati$nerna mellan 'ans e(na divisi$ner $c' d$tterb$la(* skulle 'amna antin(en p fatti('uset eller dr'uset" /n$m freta( $c' k$ncerner rder i stllet en strn( plan'us'llnin(" / s%lva verket st&r drmed plan'us'llnin( ida( en strre del av vrldens ek$n$mi n nr Stalin startade sina femrsplaner* $c' avskaffandet av S$v%etuni$nen $c' 1$splan ndrar inte m&cket i detta" 2lan'us'llnin(ens tekniska redskap utvecklas i da( in$m de kapitalistiska freta(en" Gv rent ide$l$(iska skl mste frsts denna skamli(a s%ukd$m dl%as* $c' nr en divisi$n (r en annan en t%nst eller ett 'alvfabrikat fl&ttas frn ett k$ncernfreta( till ett annat* kallas drfr den red$visnin(stekniska transakti$nen ett 4kp4 $c' den balanserande pennin(summan ett 4pris4@ men $m verkstllande direktren frskte tillmpa de prismekanismer s$m predikas av nati$nalek$n$merna* skulle b$la(sst&relsen r&cka ut med tvn(str%a $c' lu(nande sprut$r" 0n preliminr slutsats kan vi dra" ;r <enin accepterade vissa b$r(erli(a ek$n$mers teser $m en tidi( 4k$nkurrenskapitalism4 s$m sedan trn(des ut av en 4m$n$p$lkapitalism4* s stllde 'an si( inte tillrckli(t kritisk till deras pstenden"

#en tidi(a kapitalismen var inte bara m$n$p$listisk* den var statsm$n$p$listiskA Eelati$nerna marknadm$n$p$l $c' marknadkapitalism r ln(t mer k$mplexa* m$ts(elsefulla $c' subtila n vad sdana simplistiska m$tsatspar lter pskina" #essa 'r 'emma i vra m$tstndares pr$pa(anda* inte i vrt e(et tnkande" Kapitalismens arte(na $mrden $c' mnster fr utb&te kan naturli(tvis kallas 4marknader4 $m vi s nskar* eventuellt 4m$n$p$listiska marknader4" 3rd bet&der vad vi lter dem bet&da" Men frvirrin( uppstr nr man tn%er be(reppen fr ln(t* $c' frvirrin( + en fr s$mli(a '(st n&tti( frvirrin( + 'ar definitivt uppsttt nr man (en$m $rdens ma(i lter ant&da att kapitalismens utb&tesmnster 'ar nmnvrt m&cket (emensamt med de klassiska ek$n$mernas marknadsbe(repp" 2r$dukti$nsstt lever inte i evi('et" #e r inte inb&((da i universums f&siska $rdnin(" #e uppk$mmer drfr att de bttre svarar m$t n&a* ndrade fr'llanden $c' pr$duktivkrafter n de (amla@ de bestr en tid drfr att de passar fr l(et $c' drfr att pr$duktivkrafterna frmr utvecklas eller tminst$ne best under dem@ $c' de (r under* inte drfr att man finner dem $(em&tli(a eller $m$raliska* $c' nnu mindre drfr att de 4avskaffats4* utan drfr att de inte ln(re frmr fun(era p sina e(na villk$r" Candelskapitalismen uppk$m p se(elfart&(ens tid* industrikapitalismen p n(maskinens" 8da ter si( ida( s$m (en(n(are frn en frfluten vrld* skrckdl$r s$m (lmt b$rt att d $c' s$m ra(lar krin( $c' trampar ner $c' slr snder* men s$m i (runden inte kan ta vara p si( s%lva" 5i 'ar sett dem klampa $mkrin( i vr tillvar$ i tv+tre sekler* $c' vi tr$r att detta r n($t 'elt n$rmalt $c' $undvikli(t" Men $m vi nrmare studerar* inte deras mnes$msttnin( eller eventuella tankepr$cesser utan deras ekologi" deras stt att vara i vrlden* d k$mmer vi n$( att upptcka att de r i '(sta (rad ddli(a* $c' att deras nuvarande beteende nrmast ber$r p ln(t framskriden senildemens" Den dda handen / mitt lilla 'fte Hade Marx el! dristade %a( mi( att ppeka att Gdam Smit'* den b$r(erli(a ek$n$mins frste st$re tnkare* varit dd nnu ln(re n Marx" #et var Smit' s$m i $n In%uir# into the &ature and 'auses o the (ealth o &ations (1!! ) lanserade en liknelse* s$m sedan dess utn&tt%ats intill illamendets (rns av b$r(erli('etens pr$pa(andamakare + den $m den $s&nli(a 'anden" #enna liknelse s(er att marknaderna fun(erar s* att nr deras $lika aktrer maximerar sin e(en frdel (4n&tta4 skulle de senare (rnsn&ttete$retikerna eller 4mar(inalisterna4 'a sa(t) s maximerar de drmed $cks den allmnna eller t$tala n&ttan" #etta sker enli(t Smit' 'elt aut$matiskt* utan deras medvetna medverkan= det r s$m $m en $s&nli( 'and st&rde allt till det bsta" Smit' var in(en ide$l$(" Can 'ade inte* s$m den 4ne$klassiska4 ek$n$min ett sekel efter '$n$m* abstra'erat b$rt 'ela sam'llet ur ek$n$min $c' reducerat den till en fni( r$bins$nad p en med tv invnare" :n mindre 'ade 'an* s$m de nutida fretrdarna fr den ek$n$miska pseud$vetenskapen* abstra'erat b$rt 'ela ek$n$min

ur ek$n$min* det vill s(a allt arbete* alla materiella pr$dukter $c' verkli(a t%nster* $c' reducerat den till enbart en vrdes&mb$lernas dans mellan k$nt$ G $c' k$nt$ 8" 2 Smit's e(en tid* i slutet av s%utt$n'undratalet* fanns det nnu en verkli('et bak$m liknelsen* ven $m den inte ln(re var 'ela verkli('eten"(1) 4Marknaden4 r s$m liknelse ursprun(li(en 'rledd ur t$r('andeln + the marketplace s(er man ibland p en(elska" 2 t$r(et samlades bnder $c' t$r(madammer fr att 4marknadsfra4 sina pr$dukter= ((* p$tatis* (rnsaker* la((krl* risvispar* trslevar* ste(ar* $c' dit (ick b$r(erskap $c' smf$lk fr att tillfredsstlla sina be'$v av sdana frnden'eter + en pr$cedur s$m i den smstad %a( vxte upp i p 193.+ $c' 19H.+talen nnu (de rum tv (n(er i veckan" #essa marknader var be'ftade med en e(end$mli( dubbel'et= de var bde $(en$mskinli(a $c' (en$mskinli(a" 2rissttnin(en var i '( (rad (en$mskinli(= Madam G blev snart varse att madam 8 slde ((en ti$ re billi(are t%$(et n '$n s%lv* $c' ville '$n slippa ta $melett 'ela nsta vecka fick '$n $cks ( ner i pris" <ika uppenbart var detta fr kparna" #e (ick till det stnd dr frska (( sldes billi(ast" 3mvnt (llde att $m priserna inte kunde rttfrdi(a resan till t$r(et* s nackade tanten n(ra av sina vrp'n$r $c' t upp dem" #etta var ett 'immelrike fr (rnsn&ttete$retiker" Samtidi(t var* inte priserna men de bak$mli((ande prismekanismerna $(en$mskdli(a" Madam G kunde inte fruts(a vad madam 8 t$( si( fr* n mindre kunde '$n pverka det" ,r madam G tedde si( prisbildnin(en inte s$m pers$nli(a beslut fattade av madam 8* 7 $c' s vidare + vilket den %u e(entli(en var + utan s$m ett verk av m&sterisa* $pers$nli(a 4krafter4 + marknadskrafter" #et fanns allts in$m dessa (rnser ett ek$n$miskt $c' s$cialt $mrde dr transakti$ner kunde (en$mfras s$m i denna inskrnkta bemrkelse var rati$nella fr bda parter* efters$m in(en kunde pverka spelre(lerna" #$ck* detta mar(inalistiska paradis var lika strikt av(rnsat rumsli(t s$m ek$n$miskt" #et l( p de cirka tti$ meterna mellan Gmaliabr$n $c' trappan upp till 4stan4 med dess butiker" #r br%ade kapitalismen" 5isst var det p den tiden ($tt $m sm'andlare dr $cks* men inte $m smpr$ducenter" 3c' de priser s$m sattes dr sattes efter 'elt andra principer" 5ar du i trn(ande be'$v av en sc'&spend&l fick du vackert betala vad sc'&spend&lfabrikanten $c' 'ans terfrsl%are ans( att du b$rde betala@ $c' efters$m samma samfrstnd rdde i Cssle'$lm lnade det si( knappast att resa dit $c' frska f den billi(are dr" Smit's $c' ne$klassikernas $c' (rnsn&ttete$retikernas rati$nalitet fun(erade inte ln(re + marknaden fun(erade inte ln(re + efters$m den fundamentala spelre(eln* te$rins (rundbult upp'rt att existera" Ia( talar $m transakti$nens s&mmetri* %mlik'eten mellan sl%are $c' kpare" #enna s&mmetri 'ade frintats av kapitalismens e(en utvecklin(* av marknadernas m$n$p$liserin( respektive subsidiariserin(" Smit's $s&nli(a 'and 'ar frtvinat $c' dtt" #enna 'and* s$m p s%utt$n'undratalet maximerade den allmnna n&ttan + tminst$ne in$m ramen fr de kvarlevande marknaderna i ett faktiskt existerande sam'lle dr barn 'n(des fr att de stulit en limpa fr att stilla sin 'un(er med + 'ar ersatts av 'nder s$m visserli(en frsker frbli $s&nli(a* men s$m tidvis s&ns alldeles fr t&dli(t* till exempel under frspelet

till den innevarande ek$n$miska krisen" #essa 'nder maximerar* inte den allmnna men vl den enskilda n&ttan* vissa enskilda intressens $c' pers$ners n&tta" Cur det under den pr$cessen (r med den allmnna $c' (emenli(a n&ttan 'ar $cks blivit pinsamt uppenbart" #essa 'nders 'anterin( r m%li( %ust drfr att de ek$n$miska aktrerna* de aktrer s$m r tillrckli(t st$ra fr att kunna a(era p ett verknin(sfullt stt* r s f $c' s vl knda fr varandra $c' s ut$m$rdentli(t vl is$lerade frn den 4marknad4* s$m de titt $c' ttt kallar nr man krver att de ska rttfrdi(a sitt a(erande" Kapitalismen r inte vad den ut(er si( fr att vara" Men ett av dess pstenden $m si( s%lv + ett s$m vi nnu inte berrt + r att den r ett $vertrffat s&stem fr alstrin( av allmnt vlstnd* med andra $rd att den lnar si( inte bara fr kapitalisterna utan $cks fr $ss andra" Cur r det e(entli(en med den saken9 Svaret p den fr(an* eller tminst$ne det l%us vi kan kasta ver den* 'n(er nra samman med en annan fr(a* nmli(en $m kapitalismen 'ar evi(t liv" #etta r mnet fr nsta $lidli(t spnnande avsnitt i fl%et$n(en" J Noter
(1) Gtt den inte var 'ela verkli('eten var Smit' s%lv fullt medveten $m" / s%lva verket beskriver 'an in(ende 'ur redan 'ans e(en tids kapitalister frskte stta marknaderna ur spel" Can var s$m sa(t inte ide$l$( utan vetenskapsman* $c' det var drfr s$m Marx upprepade (n(er bet&(ade sin respekt fr '$n$m"