Ja eller nej tillfrsla-

get om bonus-malus
(premie eller straff-
skatt beroende p
utslpp av koldioxid)
vid kp av ny bil?
Ja eller nej till hjda
bensin och diesel-
skatter?
Ja eller nej tillmer
pengar till supermilj-
bilsfonden?
Ja eller nej till nya
miljbilsregler?
Ja eller
ng 51379
regler fr -=-.-_;-5.
bilar?
Ja, om det kan infras p ett Nej, vi ser i dagslget att vi Det fr prvas inom arbetet
Ja, det r regler som krver Nej, inte i dagsiget ca
K I
:g if ! a f l
effektivt stt. Frgan bereds nr de uppsatta miljmlen med vriga regler. Det . stndig versyn och omprv- . frmnsvrdet mois. ara'
Q W
i regeringskansliet. Trafiken utan ytterligare hjningar. viktiga r mlet om mins- ning fr att mta bland annat marknadsvrdet, vrker a'
'f_: _ s
str fr en stor del av kade utslpp, sedan fr 5 teknologiska framsteg. rimligt.
*W
_'
" '

Moderaterna koldioxidutslppen och

j teknikerna prvas och f Samtidigt r det viktigt
*
,_
2
detta r en frga som I
jmfras utifrn resultat 5 att p EU-niv skrpa
\'
-
~*
regeringen tar p stort och effektivitet. . _ kraven fr att driva fram
_
i,
jag
-
allvar.

teknikutveckling.


Folkpartiet
Ja, vi r ppna fr det. Fr
att stimulera vergngen till
klimatneutrala brnslen och
energieffektiva fordon
styrmedeldrvarje
tra nsportslag successivt
br en allt strre del av
Det r inte aktuellt.
C02-skatten
r ett viktigt
styrmedelfr minskade
utslpp, men eventuella
hjningarbehvervgas
-"
mot andra insatser, samt
behovet av rrlighet fr
Superpremien omfattar 200
miljoner kronor ver tre r,
och gller till och med i r.
Fortsatta styrmedel
behvs fr ! e r klimat-
vnliga personbilar.
Utformningen terkom-
sina miljkostnader.
I
mnniskor och varor.
|
mer vi till.
.Q . Q,
Centerpartiet
Krist-
demokraterna
Ja, det r ett bra frslag, det
br infras snarast. Det r vik-
'
tigt att frmja omstllningen
till fordon med lga eller
5 Tack vare att oljepriset stigit g
har priset p bensin och diesel ,
gtt upp under de senaste
ren. Vi ser drfr inget
Ja, som en vergngslsning
tills ett bonus- malussystem
r infrt, behvs det p minst
dagens niv fr att
Vi har inte ngra frslag p
ndrade/nya miljbilsregler.
Generellt r det rimligt att
miljbilsreglerna kon-
, vid behov skrps s att
de bsta teknikerna hela
tiden gynnas.
Vi har inte ngot sdant fr-
slag, men vervger allmnt
olika styrmedel fr mindre
utslpp frn fordons-
tinuerligtsesveroch
g
! t r a k e n .
Ja, miljbilsreglerna skrptes
1 2013, och br stndigt
utvecklas. inte minst r det
viktigt med utslpp-
Ja. Dagens regler fr
formnsbilar r gamla och
j behver utvecklas.
inga utslpp. Det mste
i
behov av hjda bensin-

stimulera nya bilar med skrav ven fr tunga
bli en reell skillnad mel- eller dieselskatter under
W
lga eller inga utslpp. lastbilar i framtiden.
lan bilar med hg och
i
kommande mandat-
i
lg miljbelastning.

period.

Kan se frdelar men vi avvak-
tar den pgende remissbe-
handlingen av utredningsfr-
slaget om bonus-malus.
:*f'f':~.
s -_


"
! . a
! * s a a
Social-
demokraterna
Miljpartiet
Ja. Vi vill att ett bonus-malus
system infrs under nsta
mandatperiod. Maximal pre-
Nej, vi ser inte att det r
aktuelltjust nu. Skatter p
drivmedel ska utformas p ett
. sdant stt att de inte
motverkar fr boende
och fretagare p lands-
bygden.
Vi freslr
Ja, det r lampligt att
frlnga supermiljobilspre-
mien, med befintliga belopp
och avgrnsningar, nr
regelverket lper ut vid
rsskiftet.
Vi vill istllet ha bonus-malus
dr de energieffektivaste nya
bilarna fren bonus och de
Ja, de br skrpas vart tredje
r, s att andelen nya bilar
som omfattas av fordonsskat-
tebefrielsen blir ungefr
konstant. Vilka krav som
ska glla frn 2016 br
ses ver under 2014.

Vi vill infra bonus-malus.
Regeringen har ett ml om
fossiloberoende fordons-
sa, reglerna r icrmnsbilar
bo' successrxt skarpas.
Vi inga planer p att ndra
systemet fr frmnsbilar.
Det r viktigt att systemet
mie blir 40 OOO kr. inga hjda mest brnsletrstiga fr
flotta. men med 95 5 frmjar bde skra,
bgngjn. och

en avgift. Det pverkar
procents fossilandel av
energieffektiva pilar
dieselskatter
hela bilmarknaden _ nybilsfrsljningen r och aven amnening av
'
_ .Superpremien pverkar
det tydligt att man har
_
alternativa dvmeoel. i
g
bara ett par promille.
'
misslyckats.
\
Det vill vi infra omgende.
Energitgng och brnsle ska
styra. Den hgsta bonusen
br minst motsvara
dagens supermilj-
bilspremie, ca 40 000
kr. Kraven ska skrpas
successivt.
Vnsterpartiet kat niver men anser att
Sverige-
demokraterna
Det r ett effektivt styrmedel
fr att f ned utslppen frn
nya bilar. Vi har inte spi-
det ska vara ett tydligt
incitament fr rnilj-
i>riar,srsi

Nej! Det finns inga planer p
att stdja ett sdant frslag.
Det skulle straffa de som inte
har rd att kpa en ny
Fr att minska klimatutslp-
pen och oljeberoendet sger
vija till det. Hjningen mot-
svarar ca 100 krlmna-
den fr en snittbilist och
gr till att satsningar p
bland annatjrnvg och
! k o l i e k t i v t r a k .
Ja, bensinskatten behvs
r bttre fr klimat och
milj. I hstens budget i
riksdagen freslog vi en
hjning som innebr att
literpriset p bensin blir
20 re hgre per r.
_-_
,;.
Vi motstter oss alla ansatser
till att hja bensin och
dieselskatten d detta slr
orttvist hrt framfr
de som bor i glesbygd
och behver bilen fr att
ta sig tilljpbbet.
och dyrare bil.
I
allt p barnfamiljer och
Ja. Det br skyndsamt infras.
2 fr att ka transporter som
Miljpartiet vill erstta den
med bonus-malus som bttre
kan skynda p omstllningen
av den svenska bilpar-
ken. Till skillnad frn su-
permiljpremien rvrt
bonus-malus-frslag
! s j l v n a n s i e r a t .
Nej. Dejer inga miljef-
fekter. I stllet vill vi infra en
bonus-malus modell.
Nej. Vi vill vnta p att
tekniken blir mogen och kan
st p egna ben och drfr
snarare lgga pengarna
p forskning och ut-
veckling.
Alliansen har krnglat till
reglerna och skapat ett svr-
verblickbart system. Vi vill
ha en tydlig skala som
anger energitgng frn
A till E. Detta system
! n n s redan fr vitvaror.
Den nya definitionen r ett
steg i rtt riktning men vi
anser inte att C02-utslppen
ska vara kopplade till
tjnstevikten. Vi vill ha
en platt grns som grad-
; vis snks fr att f fram
fler energisnla bilar.
Ja. Systemet mste bli mer
genomtnkt och br inte
premiera drivmedel som ska-
par mer miljproblem
n vad de lser, som
exempelvis etanol.
W
.arg
Vi vill se ett -,ft s,s:em | linje
med vad kli':::e'eoningen
presenterade. Systemet inne-
br att beskattningen av
frmnsbilar utgr frn
bilens koldioxidutslpp
och att kraven skrps
successivt.
Ja. Vi vill andra frmnssys- i
temet s det har en tydligare

koppling till milj- och klimat-
pverkan. Det ska vara
koldioxidbaserat sa att
bilarnas koldioxidutslpp
ar kopplat till formans
vrdet
\.
beskattas lika
Ja eller nej till att
elbilar och laddhybri-
, der fr kra i ! b u s s l e r .
slipper trngselskatt
och fr parkera fritt?
Ja eller nej till srskild
nationell infrastruk-
_ tursatsning p ladd-
platser?
Ja eller nej till fort-
satt uppluckring av
pumplagen?
V
Ja eller nej till skrot-
premier fr att f bort
bilar utan katalytisk
avgasrening?
S
Ja eller nej till fortsatt
nedsttning av fr-
mnsvrdet fr milj-
klassade tjnstebilar
efter 2016?
Vilka konkreta tgr-
der vill ni stta in fr
att f fart p inhemsk
produktion av biodriv-
medel?
Rangordna de tre
viktigaste tgrderna
fr att klara mlet om
fossiloberoende for-
! d o n s o t t a r 2030.
! B u s s l e r n a r till fr kollek-
tivtrafiken odttrangselskat-
ten r frmst ett styrmedel fr
'
att minska cfngsel. Det
finns inga sdana frslag
fr narwarande.
e era a .~ frslagen r bra
.ewtyg som med frdel kan
anvandas p kommunalniv
for att gynna bilar med
lga utslpp. Vad gller
trngselskatten har
folkpartiet inte ngot
sdant frslag i nulget.
I
Ja tillattslippa trngselskatt.
nej till bussfiler, det kan gra
att kollektivtrafiken blir li-
dande. Det r viktigt att
stimulera frsljningen
av fordon som har lg
miljbelastning.
Ja och nej. Trngselskatt
Trngselskatt
br alla fordon betala
._ som bidrartill trangsel.
bor alla fordon
Reglerfr ! b u S $ _
betala 50m ler och parkering
bidrar till br avgras
trngsel.
ll
Nej, Det ! n n s bttre stt att
frmja elbilar och laddhy-
brider. Det r viktigt att titta
p vilka tgrder som
varit bra och dliga i
Norge som r en stark
elbiismarknad.
Nej. ven elbilar och laddhy-
brider tar stor plats i stder
och bidrar till trngsel. Frsk
i Norge att tillta elbilar
ikollektivkrflt har
lett till att bussarna inte
kommerfram.
Ja, det kan vara motiverat
men br beslutas p lokaloch
regional niv.
/
i 1 '
_ . Q
""
_ _ ge. *Sea M _
.~..:
i I
_ -r hr'
_ . . _

.

VVVV 4%
Alla ! f f m b l i ' bor
_ : Inte tagit stllning ifrgan.
V
\
_r
Nej, det finns inga sdana
frslag fr nrvarande. Det r
frmst en frga fr markna-
den. Energimyndighe-
ten jobbar med en rad
projekt dr man stder
byggandet av laddplat-
ser p olika hll.
Ja, en sdan satsning br
vervgas. Fr att klara prio-
riteringen om en fossilobero-
ende ! f o r d o n s o t t a och
lngsiktiga klimatml
kommer andelen fordon
med eldrift behva ka
markant.
f;
Ja, tminstone krvs nationel-
la och ven EU~gemensamma
insatser fr standardisering av
ladd-infrastrukturen.
Ja. Det r viktigt med goda
villkor fr landsbygden och
drfr behvs bensinmack-
arna ocks dr. Det r
orimligt att enskilda
nringsidkare ska gra
investeringar som inte
betalar fr sig.
Ja. Folkpartiet var emot
pumplagen nr den infrdes.
Den riskerar sl ut mackar,
srskilt i glesbygd.
Det var ett mycket viktigt steg
i att underltta fr sm mack-
ar, inte minst p landsbygden,
att gra avsteget, Vi
ser dock inga behov av
ytterligare lttnader i
dagslget
Nej, det ! n n s frnrvarande
inga sdana frslag men ge-
nom till exempel differentie-
rad fordonsskatc skyn-
dar vi p omstllningen
av vr fordonsflotta.
Vi har inte ngot sdant fr-
slag i dag. Det r inte skert
att skrotpremier r det mest
kostnadseffektiva sttet
att fasa ut gamla bilar. ~~
Nej fr personbilar. Fr att f
bort de mest skadliga lastbi-
larna vill Centerpartiet titta
p mjligheterna att
infra en skrotnings-
/' Detr fr _
tidigt att ta
0
stllning till.
det fr prvas
under nsta
'
HF.
Ja, om det ven fortstt-
ningsvis bedms vara ett
effektivt styrmedel vill vi
att nedsttningen ska
fortstta glla.
Ja. Inga exakta niver
bestmda, men ven bland
tjnstebilar br de fordon
som ha den bsta
miljprestandan fortsatt
premie p lastbilar som frmjas
tillhor Euro klass 1 och 2
Ja. Pumplagen var ett
feltnk som frn brjan brast
i teknikneutralitet. Nu str vi
i ett lge d det ! n n s
frnybara lsningar
pvg och som kan
anvnda konventionella
drivmedelspumpar.

J,
Offentlig upphandling av
elfordon i kombination med
utbyggladdinfrastrukturvara
'
mycket betydelsefull fr
elfordonens genom-
brott.
Ja, Miljpartiet vill stta
upp 10 000 laddstolpar fr
elbilar runt om i landet. iden
kommande vrbudgeten
satsarvi 200 miljoner
under fyra r p en
utbyggnad.
Ja. Sverige tappar kraftigt i
satsning p elbilarjmfrt
med tex Norge. Vi satsar 200
miljoner kr per r under
perioden 2014-2016
fr utbyggnad av ladd-
platser fr elbilar och
tankstllen fr biogas.
Nej, ! d e t n n s mer angelgna
satsningar att gra. Elbilar
kommer skert att dominera
iframtiden, men ngot
i Sverige pgrund av kli-
"
matet d krstrc|blir blir
mycket kort vintertid.
genombrottblirdetinte
.,;..
Nej ingen ytterligare upp-
luckring. Gas och E85 har en
roll ven i framtiden. Tyvrr
har den borgerliga
regeringen helt miss-
lyckats med sitt ml
om en fossiloberoende
! f o r d o n s o t t a .
Nej. Om vi ska klara av att n
mlet om en fossiloberoende
! f o r d o n s o t t a 2030 mste det
bli lttare tanka frny-
bart. Fr att underltta
fr mackarna att erbjuda
biogas freslr vi ett
std p 50 milj per r.
Nej. Regeringens senaste
mackar som inte r skyldiga
att ha frnybara drivme-
del. Vi anser att det r
att backa in i framtiden.
Ja. Pumplagen s|helstbort helst bort
helt och hllet. Som parti
anser vi att det r ett problem
att mac|< efter mack
tvingas lgga ner och d
oftast de som r lokali-
serade p landsbygden.
Det r ndvndigt att
skrotningen r kostnadsfri fr
bilgaren och systemet med
producentansvar r mer
i Ja, en nedsttning br finnas
'
kvar, men exakt hur skrpta
_ miljkrav fr en sdan ska
se ut, terstr att
Med Alliansregeringen har vi
lagt frslag om kvotpliict fr
biodrivmedel. som ska ka
lginblandningen av
frnybart i bensin och
diesel.
I
Folkpartiet stdjer regering-
ens satsning om 150 miljoner
kronortill pilotanlggningar
fr biodrivmedel. I v-
rigt ser vi potentialfr
mer biogasproduktion,
dr avfall, gdseloch
rest rodukteranvnds. -

'
p
Fortsatt kad iginblandning
av frnybart i bensin och die-
sel. Fortsatt skattebefrielse
av frnybara drivmedel
och std till produktion
av avancerade frnybara
drivmedel.
Mer lngsiktiga och frutsg-
bara styrmedel r viktigare
n std och bidrag. Kraven p
frnybart i kvotpliktsys-
angelget att utvec|Vanalysera.temetbehverskruvas V analysera. temet behver skruvas
n att infra ny premie. I
-
upp, fr att ka efterfr-
I gan p mer avancerade
= biodrivmedel.
,;9
i dagslget freslr vi inte Vi vill se ett fortsatt nedsatt
ngon skrotningspremie. g frmnsvrde fr miljbilar.
Erfarenheterna frn de lnder
som haft skrotningspre-
mier r blandade.
Nej, men dremot freslr vi
en konverteringspremie fr
byte frn bensin till etanol,
biogas eller hybriddrift.
Vi har inte lagt ngot sdant
frslag innebr att det blir fler
'
frslag. Om en sdan premie
skulle visa sig vara
motiverad rvi beredda
att terinfra den.
frslag i vrt senaste budget-
Dagens systemet r alltfr
frmnligt och saknar
klimatfaktor. Vi vill koppla
frmnsvrdet till bilens
C02-utslpp. Det ska bli
mindre frmnligt med
en brnsletrstig bil.
! a d a g r frmnsbeskatt-
ningen knuten till teknik, inte
till koldioxidutslpp. Vi vill att
frmnsskattesystemet
helt ska baseras p bilar-
nas faktiska utslpp.
Fortsatt skattebefrielse fr
hginblandade biodrivme-
del. nedsatt frmnsvrde,
frmja anvndningen
av biodrivmedelveni
lastbilar och bussar.
Prisgaranti fr frnybara
brnslen fr att frskra pro-
ducenterna mot fallande pri-
ser p fossila drivmedel.
Metanreduceringsstd
till mindre grdar,
pumpstd p 50 milj kr
rligen fr gasmackar.
En miljard per r i ett klimat-

program, premie p 20 000

kr till bilar som konverteras
till biogas eller el, 7000

kr fr etanol. Mer std
; till gclselbaserad bio-
gas, kad kvotinbland-
Det krver en rad insatser,
dr en kad andel frnybara
drivmedelr en. Utredningen
"Fossilfrihet p vg"
innehller en mngd
frslag som vi efter re-
misstiden (lper ut i maj)
kommer ta stllning till.
1) Skra tillgngen p billig,
C02-fri el. 2) Ekonomiska
styrmedel med mlet att varje
transportslag gradvis br
en allt strre del av sina
miljkostnader. 3) Rik-
tade tgarder, tex sats-
ningar p laddstolpar.
1) Stll om till bttre fordon.
Bonus-malus fr personbilar,
premie till miljlastbilar. 2)
Frmja nya brnslen.
Skattebefrielse fr fr-
nybart, kvotplikt, std.
3) Bygg infrastruktur.
exempelvis fr elbilar.
kad forskning och teknik-
utveckling fr ! e l e k t r i e r i n g .
Lngsiktigt frutsgbara
spelregler fr produktion
av biodrivmedel frn
skogsrvara. Gradvis kad
andel frnybart i drivme-
delsdistributionen.
Bonus-malus system fr
nya bilar, skattebefrielse fr
hginblandade biodrivmedel,
utbyggd Laddinfra-
struktur.
1) Satsningar p jrnvg och
kollektivtrafik prioriteras. 2)
Minska biltrafiken i stderna.
2 3) ka energieffektivise-
ringen och stimulera fr-
nybara drivmedel genom
bonus-malus och prisga-
ranti p biobrnslen.
1) Styr ver till hllbara
! t r a k s l a g . 2). Skatter och
avgifter p det som belastar
milj och klimat. 3)
Samhllsplanering som
ger kad ! k o l l e k t i v t r a k
cykling och transporter
I I
rr,
5
ning avetanoltill10 %.
I
med hllbara drivmedel.

o Ja. Men en generell sdan.
Skrotningspremie r ett bra

verktyg, dels fr att frnya

Sveriges bilpark, dels fr
att bilar inte ska verges
i naturen.
Nej.
Det ! n n s inga rationella skl
att skattepengar fr bekosta
: en verksamhet som inte kan
st p egna ben. Dess-
; utom ! n n s starka mo-
raliska betnkligheter
att anvnda livsmedels
-
grdortill brnsle.
Orimligt mlatt genomfra
under de 16 r som terstr.
P kort sikt r det smartare att
satsa p mer brnsle-
snla diesel- och gas-
fordon och att satsa mer
resurser p forskning p
exempelvis batteriteknik.