En dag brjar Eva f dessa fasansfulla mejl frn ngon oknd person

som i detalj redogr fr vad hon har gjort dagen innan. Han eller hon verkar
ha koll p Evas privatliv in i minsta detalj. Men vem r denna digistalker?
r det hennes ex, r det den dr hantverkaren hon blivit ovn med, eller
kanske de dr kriminella typerna hon skrivit om i sitt jobb som journalist?
Evas liv blir snabbt ett helvete och hon brjar brytas ned psykiskt.
Denna bok inleds med scenariot om Eva, och sedan frs ett resonemang
om vervakningssamhllet: Var de elektroniska fotspren uppstr, hur da-
tabaser lcker, hur man kan skydda sig och vilka nya integritetsrisker som
vntar i framtiden. Varfr har integritetsfrgan dtt i svensk debatt? Och
hur pverkas mnniskor, samhlle och nringsliv av amerikanska NSA:s
spionage p vrlden?
Den Nya Vlfrden r en opinionsbildande tankesmedja
som arbetar fr demokrati, vlfrd och fretagande.
Den r partipolitiskt obunden. Ls mer p: www.dnv.se
PR STRM


V
a
d

p
r
i
v
a
t
l
i
v
?

O
m

d
e
t

f
r
a
m
v

x
a
n
d
e

v
e
r
v
a
k
n
i
n
g
s
s
a
m
h

l
l
e
t


P

r

S
t
r

m
PRIS: 79 KR
Vad privatliv?
Om det framvxande vervakningssamhllet
BOK Vad privatliv_4._stor-ljus u-rubrik.indd 1 2013-10-19 08:24:19
5
Pr Strm
Vad privatliv?
Om det framvxande vervakningssamhllet
6 Vad privatliv?
Frfattaren & Stifelsen Den Nya Vlfrden
www.dnv.se
Omslag: Vikman kommunikation, Vllingby
Layout och sttning: Desktop Ateljn AB, Finnerdja
Tryck: D Tryck AB, Bromma, 2013
ISBN 978-91-977488-5-8
7
Innehll
1. Introduktion ................................ 9
2. Evas mardrm ................................ 13
3. Hur kan kartlggningen av Eva ske? ...... 33
4. Betydelsen av NSA:s spionage ............ 57
5. Integritetshot som vntar runt hrnet ....... 65
6. Varfr dog integritetsfrgan i svensk debatt?.......... 71
7. Exempel p intrng och datalckor ...... 77
8. Hur kan man skydda sig? .. 89
9. Guide till bombsker surfning .101
Appendix 1: Exempel p skyddande programvaror
och tjnster ..... .107
Appendix 2: Kllfrteckning ..113
9
1. Introduktion
Mnniskor lmnar efer sig stndigt kande mngder elek-
troniska fotspr. Till exempel fr vi allt fer vardagsapparater
som r digitala och uppkopplade, vilket innebr att fotspr
skapas och att vi kan vervakas.
Samtidigt utvecklas i rask takt nya verktyg fr att analysera
de elektroniska fotspren och drmed kunna dra slutsatser
om hur vi r och hur vi lever vra liv. Det kan rra sig om
relationsanalys, personlighetsanalys, siktsanalys, automatisk
ansiktsigenknning p gator och torg och andra mer eller min-
dre orwellianska metoder. Det r symboliskt fr utvecklingen
att det var ett digitalt verktyg avsett fr terrorbekmpning
som anvndes av polisen fr den olagliga registrering av romer
som avsljades nyligen.
1
Denna bok inleds med ett scenario, Evas mardrm, som
visar hur de elektroniska fotspren enkelt kan gra en mn-
niskas liv till en fasa om det vill sig illa. Drefer utvecklar jag
p ett antal stt problematiken kring elektroniska fotspr och
vervakningssamhllets framvxt.
Trots ivriga frskringar frn de politiska och kommer-
siella etablissemangen om att vra data r skra mste man
konstatera att den digitala vrlden kryllar av datalckor. ven
frn de mest osannolika kllor, ven frn de databaser man
tror r allra mest skyddade. Sdan r verkligheten, och det
visar jag exempel p i ett av bokens kapitel.
10 Vad privatliv?
I ett annat kapitel tar jag upp tankar kring vilka integri-
tetshot som nnu inte riktigt har materialiserat sig, men som
lurar runt hrnet. Jag fr ocks en diskussion om varfr inte-
gritetsfrgan idag r s lgt prioriterad av mnniskor och det
politiska etablissemanget, trots att hotet r vrre n ngonsin.
Nr en folkrkning skulle genomfras p 1980-talet var pro-
testerna stora. nd var informationen som d samlades in
ett spott i havet jmfrt med vad som samlas in idag utan
att (srskilt mnga) mnniskor bryr sig.
Avslutningsvis ger jag ett antal tips p tgrder som en
vanlig mnniska relativt enkelt kan vidta fr att skydda sig
mot intrng, digistalking, IT-baserade bedrgerier och an-
dra former av IT-relaterade problem. En lista p skyddande
programvaror och tjnster fnns ocks.
En bok om vervakningssamhllet som kommer ut hsten
2013 hade inte varit komplett om inte den amerikanska av-
lyssningsmyndigheten NSA:s massvervakning avhandlades.
Man kan konstatera att NSA-spionaget skakar IT-samhllet
i sina grundvalar, en utveckling som vi bara har sett brjan
av. Nr fretag, myndigheter, politiker och privatpersoner
fullt ut har hunnit ta till sig det faktum att det knappt fnns
en sladdstump som inte har ron uppstr viktiga problem.
Detta behandlas i kapitlet Betydelsen av NSA:s spionage.
Syfet med denna bok r att vcka liv i integritetsfrgan.
Att f enskilda mnniskor att engagera sig, att f politiker att
prioritera integritetsfrgan och att f fretag att respektera
integriteten i sina produkter och tjnster. Allt mste starta
underifrn, i en eferfrgan p personlig integritet. Om mn-
niskor inte uppskattar och kmpar fr bevarandet av privat-
livets helgd kommer denna snart att vara ett minne blott.
11
Tidigare skrifter om integritet
Tidigare har jag skrivit nedanstende skrifer om personlig
integritet och vervakningssamhllet fr Den Nya Vlfrden.
Samtliga fnns fr gratis nedladdning i pdf-version p Inte-
gritsombudsmannens sida p www.dnv.se. En del fnns fort-
farande kvar i pappersversion och kan bestllas utan kostnad.
Storebror p Facebook (2011)
Storebror tar fram munkavlen (2009)
Integritetens lilla rda (2008)
Med storebror i byxfckan (2007)
Med storebror i uppfnnarverkstan (2006)
Med storebror i bakstet (2006)
Ett pdf-utdrag ur min bok vervakad frn 2003, som
behandlar amerikansk digital vervakning av andra lnder,
fnns gratis tillgngligt p samma sida. Titeln r Amerikansk
avlyssning frn Echelon till Prism.
Video- och podcastintervjuer
P Integritetsombudsmannens sida under www.dnv.se fnns
ocks ett antal video- och podcastintervjuer om personlig
integritet som jag gjort med olika intressanta personer, till
exempel Alexander Bard, Leif GW Persson och Annie Lf.
Pr Strm
September 2013
par.strom@dnv.se
12 Vad privatliv?
13
2. Evas mardrm
verallt och ingenstans
I takt med att Eva gled ver frn drmmarnas vrld till va-
ket tillstnd kade hennes ngest. Hon kastade en blick p
klockradion, som visade 05.12. Det var fortfarande mrkt,
men en snabb handrrelse kunde bekrfa att maken lg dr
alldeles intill. Kurt. Det var egentligen sjlvklart, men gjorde
henne nd en aning lugnare.
Fr hundrade gngen gick hon fr sitt inre igenom vilka
fender hon hade. Egentligen tyckte hon det var mrkligt att
hon ver huvud taget skulle ha fender hon var ju en vanlig
journalist med ett Svenssonliv. Men efer vad som hade hnt
mste hon ju ha det.
Eva hade tre ider om vem som kunde ligga bakom de
skrmmande mejl hon ftt de senaste veckorna. Den frsta
tanken var hennes ex, som hade blivit vldigt aggressiv nr
hon gjorde slut. Det var visserligen fem r sedan, men Eva
hade en obehaglig knsla nr det gllde honom. Medan de var
ihop hade han varit vansinnigt svartsjuk det var faktiskt en
viktig anledning till att hon lmnade honom. Han hade gng
p gng snokat i hennes mobil, och p ngot stt misstnkte
hon att han hade lyckats ta sig in p hennes Hotmail-konto
trots att hon aldrig lmnat ut lsenordet. Exet var IT-kunnig
och jobbade som programmerare p ett stort IT-fretag.
Nrd.
14 Vad privatliv?
Fr ett par mnader sedan hade exet hrt av sig till Eva
och ville trfas. Hon hade dragit p svaret av rdsla fr att
reta upp honom, men till slut svarat nej. Sedan hade hon inte
hrt ngot.
Nsta tanke gick till den dr hantverkaren som Eva hade
anlitat fr att renovera badrummet. Kakla, lgga klinker,
stta upp nya skp och montera lckra LED-belysningar. Han
hade inte gjort frdigt detaljerna, trots ihrdigt tjat frn Eva,
och dessutom hade hennes bror (som var i byggbranschen)
upptckt att underlaget var felaktigt utfrt. Jobbet uppfyllde
inte kraven fr vtrum.
Hantverkaren hade skickat faktura, men Eva krvde na-
turligtvis att allt skulle fxas innan hon betalade. D hade han
gtt i taket, brjat skrika i telefon och sagt att han minsann
knde folk som kunde trycka p. Ja, s hade han sagt trycka
p. Med ett otckt tonfall.
Eva hade spontant ftt associationer till Hells Angels-
indrivning, men ngra motorcykelkillar hade inte dykt upp.
Det hade dremot dessa hemska mejl. Men var det verkligen
troligt att en vtrumshantverkare hade frmga att dra igng
en sdan lngtgende digital kartlggning av hennes liv?
Hennes tredje tanke var nog den otckaste. P redaktionen
hade Eva varit huvudansvarig fr ett grvande projekt dr
de underskt korruption och svarta pengar i Stockholms
restaurangbransch. Den ena trden gav den andra, och efer
ett tag hade Eva trngt s djupt in i problemet att det brjat
knnas riktigt obehagligt. Hon hade insett att det var stora
pengar p spel och drmed mktiga krafer hon utmanade.
Och personer som defnitivt inte var ngra mysfarbrder.
Klockradion visade 05:39 nr Eva steg upp den morgo-
nen. Hon hade bara en kvarts resa till jobbet, men hon hade
15
kommit p att ngesten var som vrst nr hon lg overksam
i sngen. Lika bra att stiga upp allts.
Eva satte upp det lnga mrkbruna hret i en hstsvans,
tog p sig sin laxrosa morgonrock, gick ut i kket och fyllde
vattenkokaren. Nr hon tryckte p startknappen tnkte
hon p att den digitala och trdlst uppkopplade elmtaren
skickade ivg information om aktuell elfrbrukning s ofa
att det var tekniskt mjligt fr personal p elbolaget att se
hur dags mnniskor i ett visst hushll steg upp p morgonen.
Och ngra forskare hade visst kunnat anvnda elfrbrukning-
ens variation fr att analysera vilken flm som visades p en
teveapparat.
Visst var Eva medveten om att man r klart paranoid
om man tnker s. Men sedan hennes helvete brjade hade
hon gnat mycket tid t att lsa p om digitala metoder fr
vervakning och snokande, och d kunde man faktiskt inte
bli annat n paranoid.
Alltihop hade brjat tre veckor och tv dagar tidigare
i form av ett mejl med avsndaren Oculus. I mejlet stod:
Skrholmen 18.08, Jennifer 20.34, BBC News 20.43, Bonde-
gatan 20.57. Oculus
Det var allt. Egentligen var det en mrklig slump att Eva ens
lste det, mot bakgrund av spamfdet, men nu gjorde hon
det.
Mejlet hade legat i inboxen nr Eva kom till jobbet p
morgonen, och det var fyra saker som gjorde det s speciellt:
Kvllen innan hade hon kt tunnelbana till just Skr-
holmen, dr hon stmt mte med sin bror kl 18. Men hon
hade kommit fram ngot frsenad...
16 Vad privatliv?
P vgen hem hade hon ringt sin dotter Jennifer, som
numera bodde i USA. Det mste ha varit runt halv nio hon
ringde det samtalet...
Efer att ha pratat en liten stund med Jennifer hade Eva
slsurfat med mobilen, och brjat med den engelska nyhets-
sajten BBC News...
Eva hade kommit hem till lgenheten som lg p
Bondegatan precis i tid fr att hinna se sitt favoritprogram
Eferlyst p TV3. Eferlyst brjar kl 21.00...
Creepy r bara frnamnet, hade Eva sagt till Kurt nr hon
ringde frn jobbet och berttade det hela. Sedan dess hade
det bara blivit vrre. Mycket vrre. Oculus hrde nmligen
av sig varje morgon. S gott som prick klockan 8, och alltid
med rapporter om vad Eva hade gjort dagen innan.
Och det stmde. In i minsta detalj.
Naturligtvis hade Eva kontaktat polisen. De tog mycket
serist p det, och satte Eva i kontakt med en specialist p
stalking. Men dr tog det stopp. Polisen kunde inte gra
ngot, sa de, och de hade ingen aning om hur Oculus fck
sin information.
Vet du att Oculus r latin och betyder ga?, hade
stalkingexperten frgat. Det hade Eva inte vetat.
Hur kunde polistjejen veta det? Var hon insyltad i en
konspiration? Tanken hade farit genom huvudet p Eva,
innan hon insg att hon mste se upp s hon inte blev tokig
p riktigt.
Om Eva istllet hade haf ngon efer sig som skuggade
henne p gammaldags vis s hade det varit otckt nog, men
nd mycket bttre. En gubbe i trenchcoat och hatt som str
och vntar under gatlyktan var nd ngot ptagligt, ngot
man kunde se, ngot man kunde skydda sig mot. Men det
17
som drabbat Eva var av en annan art hennes skugga var
verallt och ingenstans.
Magen vrkte av oro medan hon hllde kokande vatten
ver den bl keramikmuggen med en pse Darjeeling-te. Hon
var ocks ltt illamende. Eva tittade p sitt armbandsur fr
att se hur lng tid det var kvar till klockan 8. Hennes liv hade
numera en daglig kulmen vid det klockslaget en nervsli-
tande, vidrig kulmen som successivt brt ned henne.
Fr s kndes det. Eva hll p att g under.
Samtidigt som Eva slog sig ned vid kksbordet hllde en
annan person, p en annan plats, upp en kopp hett kafe. Den
personen bar en vinrd trja av feece. Kafekoppen placera-
des p ett enkelt bord i ett litet rum som var ganska dunkelt
efersom en tjock mrkbrun gardin var frdragen.
Eva hllde en skvtt mjlk i tekoppen och tog en frsta
klunk av sitt te, vilket numera var det enda hon konsumerade
p morgnarna. Frr hade hon alltid tit tre skivor rostad P-
gens jttefranska med ost, helst Havarti, men sedan hennes
inferno brjat hade matlusten frsvunnit. Alldeles srskilt
p morgonen. Och Havarti-ost ville hon nog aldrig mer ta,
efer att Oculus i en rapport ppekat att hon kpte sdan.
Hur kunde han veta det? Vad visste han mer? Frgan
gnagde sig allt djupare in i henne.
Inget ont som inte har ngot gott med sig Eva hade gtt
ned tre kilo p dessa veckor. Men den hr bantningsmetoden
ville hon inte ens att hennes vrsta fende skulle drabbas av.
Fiende, dr dk ordet upp igen. Vem kunde det vara? Eva
slog bort tanken.
Hon tog nnu en klunk te.
Eva drog laddarsladden ur sin iPad och satte igng den.
Knappade in dn, varp webblsaren fyllde i resten och
18 Vad privatliv?
strax hade hon Dagens Nyheters startsida framfr sig. Hon
klickade p en artikel om skuldkrisen i Europa och funde-
rade p om den skulle komma med i Oculus nsta rapport
frn hennes liv.
Eva hade blivit vldigt restriktiv med vilka artiklar hon
lste, och inte bara det, utan ver huvud taget med vad hon
gjorde i den digitala vrlden. Vilka hon ringde och messade,
vilken musik hon lyssnade p i Spotify, vilken flm hon strea-
made p kvllen, och s vidare. Hon tnkte infr varje klick
och varje digital handling p vilket intryck det kunde ge och
hur det eventuellt skulle kunna misstolkas, frvrngas eller
anvndas mot henne. Skuldkrisen borde vl vara rtt harmls
att lsa om?
En kvll, ngra dagar efer att helvetet brjat, hade Eva som
en del av sin research om stalkingen googlat storebror ser dig
metoder. Dagen efer stod det storebror ser dig metoder,
kl 17:13 i Oculus mejl. Och s var det en vidrig leende smi-
ley efert. Det var enda gngen Oculus visat prov p humor,
eller ver huvud taget ngon slags knslorrelse. Sedan dess
hade Eva anvnt DuckDuckGo instllt fr Google men
hon visste inte om det gjorde ngon skillnad.
Eva gick fram till fnstret, drog undan den skira ljusbl
gardinen och tittade ned p gatan ngot hon gjorde ofa
nufrtiden. Naturligtvis helt frgves. Inte en enda gng hade
hon sett ngon trenchcoatfrsedd snok med hatt st och rka
under lyktstolpen, eller ver huvud taget ngon som skilde ut
sig frn alla stressade Svenssons. Hennes mardrmsskugga var
digital en digistalker. Men det hade nd blivit rutin att se
sig omkring, titta ver axeln, hlla koll fr numera var Eva
otrygg dygnet runt.
19
Samtidigt som Eva noga drog fr gardinen igen klickade
personen med vinrd trja igng en applikation p sin dator.
En stor ruta som sg ut som ngon slags kontrollpanel dk
upp p skrmen. Det rykte ur kafekoppen.
Fr Eva kndes det som en evighet innan hon hrde att
Kurt brjade vakna till liv. Hon gick mot sovrummet, men
mtte sin man p vgen och de slog sig ned tillsammans vid
kksbordet.
Vad du ser blek ut, sa Kurt.
Hon suckade. Har du hrt av den dr skerhetsfrman?
Ja. Det gav inget.
Vad sa de d?
De skulle kunna g igenom vra apparater, och det kostar
skjortan fr det frsta, men det r bara lokala grejer de kan
hitta.
Lokala?
Ja, spr i sjlva apparaterna?
Och?
Nn verkar ju samla in data p andra stllen, och dr har
frman ingen befogenhet.
Eva suckade igen. Kurt fortsatte:
Och frresten verkar de inte nt vidare pigga p att ha
privatpersoner som kunder ver huvudtaget.
Eva satte armbgarna p bordet och begravde ansiktet
i handfatorna. Hennes fngertoppar masserade nervst de
stngda gonen. Kurt fyttade stolen nrmare och la armen
runt henne. S satt de, under tystnad, en lng stund. Man
kunde hra den mekaniska klockan i kksfnstret ticka det
var arvegods frn Kurts farmor. Frn den predigitala tiden.
Eva lyfe p huvudet.
Tur att han inte har brjat frflja dig i alla fall, sa hon.
20 Vad privatliv?
Kurt nickade. Tanken hade slagit honom, och han insg
att det kunde varit vrre. Mycket vrre.
Och det kunde det fortfarande bli.
Hittills hade Oculus bara intresserat sig fr Eva. Inte fr
Kurt, och inte fr Jennifer.
Eva reste sig upp.
Jag gr tidigt, sa hon. Kan lika grna sitta p jobbet.
Kurt tnkte att hon sg gammal ut. Sliten. Du borde
ringa lkaren, sa han.
Den triumfen vill jag inte han ska f.
Kurt visste inte vad han skulle sga, s han frblev tyst.
Men han hade i alla fall lyckats s ett tankefr hos Eva, och
hon grubblade lnge p mjligheten att g till lkaren. Kanske
bli sjukskriven. Eller f ngestdmpande medicin. Men, insg
hon, d skulle Oculus f negativ information om henne fr
sitt arkiv.
Arkiv var det ord som makarna hade brjat anvnda
om Oculus data. Vad ska han gra med arkivet, tror du?,
frgade Eva.
Kurt funderade i ngra sekunder.
Frr eller senare fr vi vl veta.
Det gick en ilning genom magen p Eva. Pltsligt kndes
det som om hon skulle krkas, men det gick ver.
Kurt hade lmnat tvtt i torkrummet kvllen innan, och
Eva kilade ned fr att hmta den. Nr hon hll fram nyckel-
kortet mot lsaren fr att lsa upp tvttstugan kastade hon en
blick p sitt armbandsur, och noterade tiden 06.37. Det var
fr att kunna kontrollera Oculus klockslag, om detta skulle
dyka upp i hans nsta mejl.
Eva packade ihop de saker hon skulle ha med till jobbet.
Bland annat boken Healingkoden: sex minuter fr att lka
21
orsaken till dina problem, som skulle tillbaka till biblioteket.
Hon funderade p att linda in boken i aluminiumfolie, med
tanke p vad hon lst om att en frmling med en antenn under
jackan kunde lsa av bibliotekets lilla radiochip i boken om
han kom tillrckligt nra. Metall skrmar av radiovgor. Eva
kom dock fram till att boken inte var tillrckligt knslig fr
att motivera omaket, och frresten kndes det osannolikt att
Oculus skulle stta sig intill henne p tunnelbanan.
Det tog runt fem minuter att g till stationen. Eva vnde
sig om fera gnger under promenaden dit, men sg inget
onormalt. Solen sken och det var ljumt i lufen, men det
dofade avgaser. Nr Eva hll fram sitt kollektivtrafkkort i
sprren tnkte hon n en gng mrker han detta?.
Hon var inte sker p om Oculus hade tillgng till kol-
lektivtrafkens data om nr och var mnniskor anvnder sina
Accesskort. Mnga gnger hade han lmnat information
om hennes geografska uppehllsort i sina mejl, men det var
oklart om dessa baserade sig p kortavlsning i tunnelbana
och bussar eller avlsning av mobilens position. Eller ngot
annat. En gng hade Oculus kommenterat en bilfrd som
Eva gjort s att hon ftt intrycket att han hade tillgng till
biltullarnas databas. Nu hade Eva stngt av den dr appen
som registrerade var hon befann sig och delade informationen
med hennes vnner.
Samtidigt som Eva gick in i tunnelbanan tog personen i det
dunkla rummet en klunk av det svarta kafet, och greppade
sedan musen. Markren gled lngsamt fram ver bildskrmen,
stannade till en kort stund vid knappen Hear surroundings,
fr att sedan glida vidare till Website monitoring. Dr hov-
rade markren i ngra sekunder, tvekande, fr att sedan rra
22 Vad privatliv?
sig till Track location. Man hrde ett klick, och efer ngra
sekunder dk det upp en karta upp med en bl prick i mitten.
Nr tunnelbanans strlkastare syntes i tunneln tnkte Eva
att det nog var s hr sjlvmordskandidater knde sig. De stod
p perrongen och tittade in i tunneln och tnkte att livet r
ett helvete. Vntande. Tvekande. Eva ryste till.
Tget nrmade sig i hg fart och hon tog instinktivt ett
steg bakt. Ngra suicidala tankar hade hon inte, s lngt
hade det inte gtt. Dock hade hon brjat fundera p vad som
ligger bakom mnniskors sjlvmord, och hon hade ftt en ny
frstelse fr dem som tar steget.
Ont krut frgs inte s ltt, hade Evas farmor haf fr
vana att sga, sdr lite skmtsamt. Talesttet kndes just nu
vldigt relevant fr Eva. Hon mste hrda ut.
S ltt frgs inte ont krut! tnkte hon och steg in i tun-
nelbanevagnen. Farmor var en lyckans ost som fck leva sitt
liv i det predigitala samhllet. Inga elektroniska fotspr. Ingen
Oculus.
Eva hll fram sitt passerkort fr att komma in i tidnings-
huset, och tnkte den dr tanken igen. Noterar han detta?
Nr hissen gick uppt verkade frilarna i magen ha be-
stmt sig fr att hlla fyguppvisning. Hon brjade andas
hfigt och knde sig yr. Nr hissdrrarna gick upp strtade
hon ut, missade att besvara hlsningen frn Linus p mark-
nadsavdelningen och sprang till sitt rum. Bara fr att hinna
stta sig ned innan hon svimmade.
Morgnarna var mardrmmar numera, efersom hela hen-
nes kropp fasade fr 8-slaget.
Nr Eva suttit p sin stol ngon minut kndes det lite
bttre. Inte med magen, den var ett upprrt inferno, men
23
svimningstendensen hade gtt ver. Hon stngde det fnster
hon tidigare vrkt upp fr att f riktig luf.
Pltsligt stod Linus frn marknadsavdelningen i drren.
Hans ljusgula lugg och klarbl trja fck henne att tnka p
seriefguren 91:an Karlsson.
Hur r det med dig, Eva?, frgade Linus. Frnvaron av
leende och sttet han sa det p vittnade om att det inte var
ngon artighetsfras.
En kort sekund vervgde Eva att tala ut.
Jor, det r bra, hrde hon sig sjlv sga, och insg att
hon n en gng tackat nej till ett potentiellt std. Det var p
slutet mnga som p olika stt hade frgat henne hur det var.
Men hon orkade inte sitta och bertta fr sina arbetskamrater
och knna sig dum och misslyckad.
Linus tvekade en sekund, drog sedan ett lite krystat leende
ver sina lppar och frsvann.
Eva kom att tnka p det dr reportaget frn frskolan
som hon hade lovat redaktionssekreteraren. Han hade p-
mint henne tv gnger, och den andra gngen anade hon en
terhllen irritation i hans rst. Skrp dig Eva, du sitter lst!
tnkte hon. Problemet var bara att ngesten lg som en vt
flt ver hela hennes existens, och bde arbetskapacitet och
kreativitet var nere p ett minimum.
Men hon visste hur arbetsmarknaden sg ut fr journalis-
ter, s hon insg att hon mste skrpa sig. Hon och Kurt hade
ju stora ln p lgenheten, och marginalerna var minimala.
Det hgg till i magen av oro.
Eva tnkte p sin kompis sa, som hon lrt knna p
Journalisthgskolan. sa hade kt ut frn en konkurrerande
tidning i en av branschens mnga neddragningar. Hon hade
sedan letat jobb hela dagarna, men det var som att leta oxfl
24 Vad privatliv?
p en roslagsklippa. Hon kunde inte ens fxa ngot frilansupp-
drag, trots att hon var bde duktig och uppskattad. Nyligen
hade Eva lst p Facebook att sa tagit ett stdjobb.
Lyckans ost!
Ja, precis den tanken fg genom Evas huvud. Hon hade
varit verlycklig om hon kunnat byta liv med sa.
Nr klockan var fem ver tta, och Eva tog tag i musen
fr att tmma sin e-post, var hon s nervs att den svettiga
handen skakade. Magen var ett hav i storm och hon andades
sttvis.
Efer en massa spam dk det upp, mejlet frn Oculus, och
Eva stlsatte sig. Lngsamt, lngsamt frde hon musen mot
den vidriga raden. Hon var kallsvettig. Det var som en gol-
gatavandring. Till slut kunde hon inte skjuta upp det lngre
utan dubbelklickade snabbt p rubriken.
Den hr gngen var det ingen text i mejlet, utan bara en
bilagd fl. Den hade namnet klicka- hr.mp3. Eva dubbel-
klickade.
Det tog ngra sekunder, och sedan brjade det brusa svagt
om datorns hgtalare. Strax hrdes en avlgsen mansrst som
lite otydligt sa Hur r det med dig, Eva?. Efer ytterligare
ngra sekunder svarade en kvinna med starkare rst Jor,
det r bra.
Eva satt som frstenad. Det hr var ju hennes dialog med
Linus tio minuter tidigare!
Yrseln kom ver henne igen, och det kndes som om hon
skulle svimma. Eva fg upp frn stolen och la sig p golvet
fr att inte falla omkull och sl sig. ngesten var vldsam och
hon andades fsande, ja hon hyperventilerade. Det brjade
sticka i hnder och ftter som om de hade somnat. Yrseln
25
blev allt vrre. Jag hller p att d, tnkte hon. Jag knner det.
Infarkt. Det mste vara en infarkt.
Eva skrek p hjlp. Sedan knde hon hur krafen att ropa
frsvann. Rsten fungerade inte. Det gav panikknslor. Hon
fsade vldsamt medan omvrlden frsvann i dimmor.
Hennes nsta upplevelse var att ngon hll en tratt ver
ansiktet p henne, och tv personer i grnt bjde sig ned
ver henne. Andas normalt, hrde hon en lugn och trygg
manlig rst sga. Eva kunde inte rra p armar och ben, och de
verkade vara fulla av tusen nlar. Andas normalt. Hon blev
medveten om att hon faktiskt fsade och tvingade sig sjlv
att flja uppmaningen. Den ena grnkldda stllde sig upp.
Bra ansiktsfrg, hrde hon honom sga. Eva koncentrerade
sig p andningen: Andas in vnta lite andas ut. Inte fr
fort. Andas in vnta lite andas ut.
Vrlden brjade lngsamt tervnda. Eva tittade sig om-
kring och upptckte att halva redaktionen stod i hennes rum
och sg ut som om de var p begravning. Allas blickar var rik-
tade p henne. Det kndes konstigt att se sina arbetskamrater
underifrn. Fia hade en maska p strumpbyxorna inne under
kjolen, noterade Eva, och pltsligt kndes hela situationen
vldigt pinsam. Med stor mda inledde hon frsk att stta
sig upp. Hon ville upp, upp, upp.
Ambulanspersonalen tog henne med till sjukhuset, men
utan blljus, fr hon knde sig nstan lika stark som vanligt
och kunde till och med sjlv knppa spnnet p brens blte.
Efer att ha tillbringat halva dagen med att genomg diverse
underskningar, inklusive skiktrntgen av huvudet fr att
upptcka eventuella tecken p stroke, fck hon komma in till
en lkare fr besked.
26 Vad privatliv?
De fula landstingspersiennerna i fnstret var neddragna
men vinklade ppna, och Eva kisade i motljuset.
Det r inget fel p dig, sa doktorn, en ltt verviktig
kvinna i vre medelldern med vit rock och en rdaktig
pagefrisyr. Fysiskt.
Det dr sista ordet tog som en pil. Eva frstod naturligtvis
vad lkaren insinuerade, och hon tittade ned.
Vitrocken satte huvudet p sned, tittade underligt p Eva
och frgade:
Hur mr du EGENTLIGEN?
Hon visste inte vad hon skulle sga, hon bara satt dr och
tittade p doktorn. S, pltsligt, slppte alla hmningar. Eva
brjade grta vldsamt. Kroppen skakade och trarna fdade.
Lkaren hll om henne, lite tafatt, men det hjlpte inte. Eva
grt bara nnu mer.
Och hon kunde inte sluta.
Efer en stund tog lkaren upp den trdlsa telefonen ur
fckan och ringde ett samtal, och snart kom en skterska med
en sng. Eva fck en gul landstingsflt ver sig och rullades
ivg. Hennes grt brjade avta, och snart upphrde den det
fanns ingen kraf kvar. Istllet brjade hon tnka, men det var
knappast ngot steg framt.
Skterskan svngde med sngen frn en korridor in i nsta
d Eva rkade se en vervakningskamera p vggen. Snabbt
drog hon upp flten ver ansiktet. Hon var rdd fr Oculus.
Eva hamnade i ett enkelrum, och knappt hade hon blivit
lmnad ensam frrn hon somnade. Och dr sov hon i fera
timmar. Nr hon till slut vaknade var Kurts ansikte det frsta
hon sg. Han log stort mot henne.
lskling, hur r det med dig?
27
Eva log svagt. Jotack, sa hon. Bttre nu. Vet inte vad
som hnde.
Kurt tog Evas hand. Vi ska ta oss igenom det hr, tillsam-
mans, sa han. Det ska vi!. Eva kramade hans hand hrt och
log stort.
En skterska kom in i rummet, och hon sken upp nr hon
sg att Eva hade vaknat. Vad bra, d ber jag doktorn komma
strax, sa skterskan och gick.
Den hr gngen var det en annan lkare, en mager man i
60-rsldern med ett jovialiskt stt.
Han satte sig intill sngen p en rund sjukhuspall av blank
metall med hl i.
Det r inget fel p dig, egentligen, sa han till Eva. Du
r utarbetad helt enkelt. Jag rekommenderar en riktigt lng
och hrlig semester!.
Lkaren erbjd Eva att stanna en natt p sjukhuset, men
efer att ha konfererat med Kurt tackade hon nej. Eva satte sig
lngsamt upp i sngen. Kurt erbjd sig att stdja henne, men
hon klarade sig sjlv sa hon. De gick mot sjukhusentrn med
avsikt att ta en av de taxibilar som vntade utanfr.
Nr paret kommit in i bakstet sg Kurt lite konstig ut.
Du Eva..., brjade han. Aningen spnd berttade han s
fr henne att medan hon sov hade han ringt chefredaktren
p tidningen dr hon jobbade och skllt ut honom. Ja, Kurt
anvnde de orden. Han hade anklagat tidningen fr att cy-
niskt spela med en anstllds liv och hlsa bara fr att f fram
en bra story, utan att ens stlla upp med hjlp nr det gick
snett. Chefredaktren hade tagit det p stort allvar. Samtalet
slutade med att ett mte bokades in med Eva, Kurt och chef-
redaktren klockan 16 samma dag. D skulle det ven fnnas
en teknisk expert frn ett IT-skerhetsfretag nrvarande
28 Vad privatliv?
tidningen skulle bekosta en utredning fr att g till botten
med digistalkingen.
Eva blev lttad av att hra detta, samtidigt som hon inte
visste hur hon skulle orka med mtet. Men efer att hon och
Kurt suttit ett par timmar p ett riktigt fnt caf, dr de t
napoleonbakelser och drmde om olika semesterml, knde
hon sig mogen att ta tjuren vid hornen.
Ngra minuter efer klockan fyra visades Eva och Kurt
in i tidningens styrelserum. Chefredaktren satt redan dr
tillsammans med tv andra mn, alla tre gravallvarliga. En av
de oknda mnnen, en ovanligt lng lintott i 30-rsldern,
gick genast fram till Eva och tecknade t henne att lmna
ver mobilen. Ngot frvnad gav hon den till honom, varp
mannen tog bort baksidan och plockade ut batteriet. Eva fck
tillbaka delarna.
Det visade sig att lintotten var teknisk expert frn ett
fretag specialiserat p det som kallas computer forensics,
allts att fnna spr efer brottslighet i digitala system. Den
andra, en mogen gentleman i brun blazer, var privatdetektiv.
Ja, just det, privatdetektiv. Eva och Kurt tittade p varandra
och log i smyg nr de hrde denna titel. I deras frestllnings-
vrld fanns den yrkeskren bara p flm.
Tidningens chefredaktr var riktigt spak. Han var frfrad
ver vad som hnt Eva och lovade all hjlp, bde med den
tekniska utredningen och Evas hlsotillstnd. Kanske var
han rdd fr att Eva skulle g till facket eller p annat stt
orsaka skandal.
Lintotten frgade ut Eva om hennes anvndning av IT-
resurser, medan deckaren frgade ut henne om hennes rela-
tion till olika mnniskor som hon hade haf kontakt med.
29
Han stllde ocks frgor om Kurts bekantskapskrets. Bda
mn gjorde anteckningar.
Nr mtet nrmade sig sitt slut bad den tekniska experten
att f med sig Evas dator och mobiltelefon. Fr analys p
labbet, sa han. Eva lt blicken g mellan experten och Kurt,
vilket chefredaktren uppenbarligen sg.
Nu tar du tv veckor tjnstledigt med full ln, sa han
med pondus och log. Var nu ofine och of-the-radar ett
tag. Det behver du.
ven om Eva frst var ltt frfrad ver tanken p att inte
vara elektroniskt nbar insg hon ganska snabbt, efer mild
pverkan frn Kurt, att hennes chef hade rtt. En stor frdel
var fr vrigt att hon garanterat inte skulle drabbas av ngra
mejl frn Oculus s lnge hon var ofline.
ven deckaren fck med sig material nr de skildes t. I
hans fall var det en lng lista med namn och fakta om perso-
nerna. Det var en stor del av bde Evas och Kurts vnkrets
och slkt, inklusive en del personer de inte hade haf ngon
kontakt med p ett decennium.
Vi grejar det hr!, sa den tekniska experten nr han
skakade hand med Eva. Deckaren log och nickade instm-
mande. Tillsammans med deras sjlvskra utstrlning ingav
uttalandet Eva ett visst lugn.
Kurt lyckades ordna en veckas semester frn sitt jobb
efer att ha berttat om Evas kollaps, och redan dagen efer
reste paret ivg p en sista-minuten-resa till Kreta. Faktum r
att Kurt fljde Evas exempel avseende digital frnvaro, och
lmnade dator, iPad och mobil hemma. Hans chef knorrade,
men Kurt var obeveklig. Han och Eva var allts kommuni-
kationsmssigt frfyttade tillbaka till 1980-talet och efer
den initiala abstinensen visade det sig att de lskade det! De
30 Vad privatliv?
blev inte strda ideligen, som de var vana vid, utan kunde
frdjupa sig i sin relation och njuta av mat, vin, vgor och
vind. Hand i hand gick de lngs strnder och genom sm
byar, som var helt underbara med undantag fr de undernrda
vildkatterna. Bda tv var djurvnner och det skar i sjlen att
se hur dessa djur led.
P den femte dagen lg det ett meddelande till Eva i hotel-
lets reception. Ring mig, stod det bara, fljt av ett namn som
Eva knde igen som deckarens. Det var som ett telegram man
sett i gamla flmer, tnkte Eva det fattades bara ordet stop.
Naturligtvis var hon nervs s hon skakade. Kurt fljde
med Eva in p hotellets kontor, dr de fck lna en sdan dr
gammaldags telefon som sitter fast i vggen med en sladd.
Svart.
Vill du att jag ringer t dig?, frgade Kurt. Eva, fullt
sysselsatt med att bita p naglarna, nickade.
Jag gr ut, sa hon.
r du sker?
Ja jag vntar dr ute, sa hon och gick.
Kurt tog luren och slog numret.
Nr han knappt tio minuter senare kom ut i lobbyn fann
han Eva sitta i en av ftljerna med ett glas whisky i handen.
Hon sg ut som om hon vntade p ett ddsbud. Kurt gick
fram under tystnad, slog sig ned intill henne och tittade
henne i gonen.
Det r lst, sa han hgtidligt.
Eva andades hfigt. r det lst? Vem var det?
Kurt drog p det innan han till slut sa: Anna.
Eva hll p att spilla ut sin whisky p den vita klnningen.
Var det Anna???, sa hon hgt.
Ja Anna.
31
Hon tittade ned i sitt glas med en blandning av frvning
och lttnad ver ansiktet. Anna var Kurts fre detta fru. Vis-
serligen visste Eva att Anna varit svartsjuk p henne nr hon
blivit ihop med Kurt, men det var fera r sedan. Och d hade
Kurt och Anna redan separerat. Eva hade inte kunnat drmma
om att taggen satt s djupt och att mnskan uppenbarligen
var psykiskt sjuk.
Spren ledde till henne, deckaren kte dit och hon er-
knde p en gng. r vldigt ngerfull nu. Du fr bestmma
om du vill polisanmla eller inte. Deckaren sger att han inte
tror att Anna ngonsin stller till med problem igen.
Eva bara stirrade framfr sig. Herregud, sa hon, och
fortsatte stirra. Sedan svepte hon resten av whiskyn.
Eva satte ned glaset p det lilla sofordet och tittade p
Kurt. Men hur fck hon reda p allt om mig?, frgade hon.
Det var en spionprogramvara p din mobil. Allt kom frn
den. S det dr andra vi pratade om, biltullar och tunnelbana
och bredbandsbolag och snt, det var aldrig inblandat.
Allt bara snurrade fr Eva. Hon tittade ned. Tnk att det
var Anna! De hade ju faktiskt setts p en fest ngra mnader
tidigare. D hade de till och med pratat en stund, och Anna
hade verkat ganska normal.
Pltsligt lyfe Eva blicken och tittade intensivt p Kurt.
Nu kommer jag ihg. Hon bad att f lna min mobil fr
hennes hade laddat ur. Och s var hon borta en stund...
A-ha, sa Kurt, hgt och utdraget, och sg ut som om han
hade funnit Ljuset.
Det blev ingen polisanmlan, fr Eva tyckte att Annas
psykiska ohlsa var straf nog. Och det kom aldrig mer ngot
mejl frn Oculus. Det mesta tergick till vardagen fr Eva
och Kurt.
32 Vad privatliv?
Men p en punkt blev det aldrig som frr. Paret kunde inte
glmma hur underbart det varit att befnna sig of-the-radar,
s fortsttningsvis blev det varje r en veckas semester utan
en enda elektronisk pryl i bagaget!
Efterord
I det hr scenariot hade Eva bara en vanlig Svensson efer sig.
Inte en teknisk expert, inte en insider anstlld vid ngon stor
databas, inte ngon frn den organiserade brottsligheten med
mycket pengar och stora resurser. nd blev hon s vervakad
och avkldd som hon blev. Hade Evas digistalker varit en an-
nan person mera kunnig, mktig eller vlplacerad hade
den personen kunnat f fram nnu mer detaljer om Eva och
hennes liv. Hur det skulle kunna g till, och hur datalckor
har gtt till i verkligheten, beskrivs i de fljande kapitlen.
Dr fnns ocks tips p hur man skyddar sig. Fr vrigt, om
du vill se krafen i spionprogramvaror fr mobiltelefoner
kan du till exempel ta dig en titt p produkterna FlexiSpy
2

och Mobile Spy
3
. Fr vrigt avsljades det i september 2013
att den amerikanska avlyssningsmyndigheten NSA har en
bakdrr in i de festa mobiltelefoner, bland annat iPhone och
Android-baserade telefoner.
4
Nsta kapitel har viss karaktr av lista, efersom jag dr
gr igenom vilka elektroniska fotspr som uppstr och var.
Drefer kommer fera kapitel som r av resonerande karaktr.
33
3. Hur kan kartlggningen
av Eva ske?
Det beskrivna scenariot Evas mardrm r tekniskt mjligt
redan idag. Det hade som sagt kunnat bli mycket vrre om
Evas stalker till exempel hade varit en hackare eller en anstlld
vid ett fretag eller en myndighet med en stor databas.
I detta kapitel listas ett antal exempel p elektroniska fot-
spr i vardagen och hur/var de uppstr. Jag har valt att organi-
sera framstllningen efer typ av information istllet fr efer
apparat/teknologi, efersom det ju r informationsslaget som
avgr hur en mnniska kan pverkas. Ngra kllor till data r
dock generella och kan ge mnga typer av information, och fr
att undvika upprepningar nmns dessa inledningsvis separat.
Se ven avsnittet Ngra specialfall sist i detta kapitel, ven
dessa av generell karaktr.
Generella kllor
Spionprogram. Den som lyckats f in ett spionprogram i en
mnniskas dator eller mobiltelefon har mjlighet att komma
t allt. Alla fler kan lsas, e-post och chatt kan lsas, surfande
kan vervakas och s vidare (gller det en mobiltelefon kan
ven geografsk position vervakas). Drfr kan i stort sett alla
typer av information som behandlas i detta kapitel inhmtas
34 Vad privatliv?
av den som kontrollerar spionprogrammet. Ett sdant kan till
och med avlyssna rummet och titta in i det (om webbkamera
fnns).
Internetleverantren/teleoperatren. Av tekniska skl kan
internetleverantren se vilka sajter deras kunder besker och
vad de gr p sajterna, vilket i frlngningen ger mjlighet
att inhmta mnga av de informationsslag som nmns i detta
kapitel. Om man ansluter till en webbplats med https- proto-
kollet (istllet fr http) r frbindelsen dock krypterad, vilket
medfr att internetleverantren bara kan se vilken sajt som
besks och inte vad som utrttas dr. Internetleverantren
har ocks tekniska frutsttningar att lsa e-post och chatt,
vilket exempelvis avsljar vnkretsen men ocks mycket annat.
Trdlsa ntverk. Om du kopplar upp dig mot ngon annans
trdlsa ntverk, exempelvis i ett kpcentrum eller en restau-
rang, fr ntverksgaren samma tekniska frutsttningar fr
avlyssning som ovan beskrivs fr internetleverantren. Om
ntverket inte r krypterat kan dessutom andra personer som
befnner sig i nrheten av ntverket ta del av vad du gr och
eventuellt, om de vill, styra om trafk som inte r krypterad.
Den som kopplar upp sig har ocks lmnat ifrn sig det geo-
grafska fotspret jag var hr.
Var du befinner dig
En modern mnniska lmnar p mnga stt efer sig elektro-
niska fotspr som rjer hennes geografska position, allts
latitud och longitud p jordklotet. En del kllor lmnar kon-
tinuerlig positionsinformation, andra bara vid passage av vissa
35
datainsamlingspunkter eller i vissa situationer. Hr fljer ett
antal kllor till geografska data om mnniskor:
Mobiltelefonen. Mobiler kan p fera stt anvndas av obe-
hriga fr att kartlgga mnniskors geografska position
och frfyttningar. Bland annat har de festa mobiler GPS-
mottagare, men ven andra positioneringsmjligheter fnns.
Teleoperatrer. Ett mobilnt skulle inte fungera om inte tele-
operatrerna varje sekund knde till var varje mobil befnner
sig. Samtal och datatrafk ska ju kopplas via den nrmaste
antennmasten. Genom att samtidigt knna av en mobils
signalstyrka frn fera master kan teleoperatren f fram en
noggrannare geografsk position n bara vilken mast som r
nrmast (detta kallas triangulering).
Enligt EU:s datalagringsdirektiv mste teleoperatrerna
lngtidslagra vissa data om sina kunder, bland annat mobil-
telefoners geografska position nr de anvnds.
Appar. De festa mnniskor har mngder av appar instal-
lerade p sin mobil, och dlig koll p vad dessa gr. En del
appar snder ver geografsk position till appens utgivare,
vanligen baserat p den inbyggda GPS-mottagaren. Detta ska
visserligen godknnas av mobilens gare d appen installeras,
men mnga gr sdant slentrianmssigt. Dessutom har det
vid upprepade tillfllen visat sig att appar inte sllan lcker
och gr saker de inte skulle gra. Ett specialfall av appar r
spionprogram med ett sdant kan den som kontrollerar
programmet flja telefongarens rrelser.
36 Vad privatliv?
Kollektivtrafik. Kollektivtrafikfretagen lagrar vanligen
information om plats, tidpunkt och kortets nummer varje
gng ett resekort anvnds fr att pbrja en resa. Man kan
vara anonym, men mnga vljer att registrera namn och per-
sonnummer fr att f frlustgaranti och andra frdelar. Ifall
resekortets har laddats med hjlp av ett betal- eller kreditkort
fnns en identiferande koppling ven om kortgaren inte
registrerar sitt namn. Vid brottsutredningar har polisen mj-
lighet att f ut data frn kollektivtrafkens register ver resor.
Biltullar. Varje gng en bil passerar en av Stockholms eller
Gteborgs sammanlagt 54 biltullar lagras information om
registreringsnummer, klockslag och vilken plats det handlar
om. I en rapport
5
har Trafkverket skrivit om anvndning av
data frn biltullarna fr identifering av unika fordon fr
analys av resmnster och restider. Regeringen har beslutat
att polisen i vissa fall ska f tillgng till data frn biltullarna
fr brottsutredningar.
6
Motsvarigheter till biltullar fnns vid
vissa broar.
Restidssystem. I Stockholm, Gteborg och Malm fnns sys-
tem med automatisk inlsning av bilars registreringsnummer i
syfe att mta restider. Dessa kallas restidssystem.
7
Kamerorna
sitter ofa vid viktiga gatukorsningar och trafkknutpunkter,
allts vid andra platser n biltullarna.
Biltjnster. Det frekommer kommersiella digitala tjnster
fr bilister som bygger p att bilens geografska position
(GPS-baserad) verfrs till tjnstefretaget.
37
GPS-baserad vgskatt. P fera hll frekommer det, eller har
frekommit, debatt om infrande av GPS-baserad vgskatt.
Det innebr att fordonsgaren beskattas efer var och hur
mycket han/hon kr. Myndigheterna fr allts tillgng till
den informationen. Detta har bland annat diskuterats i Ne-
derlnderna
8
och den amerikanska delstaten Oregon.
9
vervakningsfrskring. Utomlands frekommer bilfrsk-
ringar som bygger p att bilens geografska position (GPS-
baserad), hastighet och klockslag verfrs till frskrings-
bolaget via mobiltelefonntet. I Sverige har Folksam ftt
Datainspektionens acceptans fr att introducera en sdan
frskring.
10
Syfet r att kunna erbjuda kunderna rrliga
frskringspremier (att betala efer tagen risk).
Bilnavigatorer. De GPS-navigatorer som sitter i allt fer bilar
lagrar genomfrda resor dr apparaten har anvnts.
Fartkameror. Sveriges 1077 fast monterade fartkameror har
idag inte automatisk inlsning av nummerpltar p alla passe-
rande fordon (vilket skulle innebra registrering av geografsk
position). Dock rapporterade media 2011 om funderingar
frn polisens sida p att infra just detta.
11
I Storbritannien
fnns ett mycket omfattande system av kameror i stder och
lngs landsvgar som automatiskt lser in alla passerande
bilars nummerpltar och lagrar informationen i tv r.
Inkp. Varje gng ett konto- eller lojalitetskort anvnds i en
butik, restaurang, ett parkeringshus eller p annat stlle har
innehavaren lmnat ifrn sig sitt digitala fotspr, vilket inne-
br geografsk positionering.
38 Vad privatliv?
Bankomater. Samma sak gller anvndning av bankomater.
Passerkort och digitala nycklar. Varje gng ett kort anvnds som
nyckel lagras passagen, och drmed innehavarens geografska
position vid det aktuella klockslaget. Inpasseringssystem r
mycket vanliga p arbetsplatser, men brjar frekomma ven
i bostadshus och krvs d ofa ven fr tkomst till biutrym-
men ssom tvttstuga och vindskontor. Datainspektionens
granskning har visat att fera bostadsfretag och bostadsrtts-
freningar brister i sin behandling av de personuppgifer som
uppstr i de digitala lsens loggfler.
12
Andra kort. S snart ett personligt kort anvnds fr ngon
slags digital avlsning kan man utg ifrn att geografska
fotspr uppstr. Ett exempel ur mngden r de system fr att
lna cyklar som fnns i vissa stder, till exempel Stockholm
City Bikes.
Facebook. Den stora sociala sajten Facebook driver omfattande
kartlggning av vad deras medlemmar gr med sin dator eller
mobil. En analys har visat att anvndarens geografska posi-
tion r en av de saker som eferfrgas mest, och drfr anvnds
som underlag fr riktad annonsering.
13
En grov geografsk
positionering gr att gra via internet, utan anvndning av
GPS-data eller inblandning av ngon mobiltelefon.
Positioneringstjnster. Den som ansluter sig till en positio-
neringstjnst fr att andra ska kunna se var man befnner sig
(och vice versa) blir naturligtvis positionerad. Exempel p
sdana tjnster r Google Latitude och den svenska tjnsten
LociLoci.
39
Beskta sajter
Efersom mnga slutsatser kan dras om en mnniska baserat
p vilka sajter hon ver tid brukar beska r sdan infor-
mation knslig. Vissa sajtbesk kan vara av mycket knslig
karaktr. Information om mnniskors surfande fnns lagrad
p mnga stllen och skulle kunna lcka p olika stt. Hr
fljer de viktigaste (utver de generella som redan nmnts):
Appar. Det fnns mnga appar som rapporterar till sin utgivare
vilka webbplatser som besks med den aktuella mobiltele-
fonen.
Facebook. Den som klickar p lnkar till webbplatser inifrn
Facebook lmnar efer sig information om det i Facebooks
databas. ven om man r utloggad sprar Facebook i viss ut-
strckning surfandet nrmare bestmt registreras besk p
de sajter som p ngot stt r kopplade till Facebook (exem-
pelvis genom att ha en gilla-knapp). Enligt den amerikanska
tidskrifen Business Insider har Facebook mer n 200 metoder
fr att spra vad Facebook- anvndarna gr p internet (och
d avses surfande som sker utanfr Facebook).
14
En kvinna
som anvnde sin rtt att begra registerutdrag om sig sjlv
frn Facebook fck en rapport p 880 sidor.
15
Twitter. S lnge man r inloggad p Twitter registreras alla
besk som grs p sajter som har en Tweet-knapp (en knapp
fr att skriva Twitter-inlgg).
Google. Den som surfar med Googles webblsare Chrome och
r inloggad hos Google lmnar efer sig hela sin surfistorik
hos Google. Ett annat exempel: I brjan av 2012 avsljade
40 Vad privatliv?
tidningen Wall Street Journal
16
att Google och en del andra
annonseringsfretag hade sidosatt de integritetsinstllningar
som mnniskor gjort p sina iPhones, i syfet att spra deras
surfande. Detta stadkoms genom en programvarukod som
lurade webblsaren Safari. Google kan ocks vervaka surfares
aktivitet via Google Analytics, en tjnst som mnga sajtgare
anvnder fr att f statistik om hur beskarna rr sig p sajten.
Annonsntverk. De stora ntverk som placerar ut annonser p
en mngd olika webbplatser registrerar mnniskors surfande
med hjlp av exempelvis cookies. Drmed bygger de upp en
allt strre knnedom om varje surfares intressen och vanor,
ngot som anvnds fr att kunna visa personligt anpassade
annonser. Metodiken kallas behavioral targeting. I de festa
fall har annonsntverken frn brjan inte knnedom om
mnniskors identitet, bara anonyma profler, men den ano-
nymiteten r ganska brcklig. Exempelvis gr besk p sociala
sajter ofa att det blir mjligt att stta namn p proflerna. Nya
teknologier som supercookies och digital fngerprinting gr
det svrt fr anvndarna att stta stopp fr annonsntverkens
sprning, det rcker inte lngre att radera cookies.
17
Webbplatserna sjlva. Det fnns mnga knep fr gare till
webbplatser att lgga samman tv och tv fr att f knnedom
om vilka som besker deras sajt. Webblsare lmnar ofa efer
sig ett fngeravtryck som r unikt. Du kan testa uniciteten
hos din egen webblsare med hjlp av en tjnst som tillhan-
dahlls av medborgarrttsorganisationen Electronic Frontier
Foundation.
18

41
E-post, sms och ringande
Information om vem man ringer, mejlar och sms:ar avsljar
frsts vilka vnner man har, men den kan avslja mycket mer
n s. Det kan exempelvis rra sig om sjukdomar, politiska
preferenser och andra sikter. Innehllet i meddelandena sger
frsts nnu mer. Denna typ av information kan fnnas hos
dessa aktrer (utver de tidigare nmnda generella):
Globala internetfretag. Internationella jttar som Google,
Yahoo, Microsoft, Apple och Facebook har naturligtvis
tillgng till sina kunders e-postmeddelanden, sms-substitut,
direktmeddelanden liksom andra meddelanden som de han-
terar, vad n de kallas.
Arbetsgivare. Sjlvklart har arbetsgivare mjlighet att ta del
av e-post som gr till och frn sina anstlldas konton. De
har ocks teknisk mjlighet att ta del av privat e-post som
anstllda skickar eller tar emot via exempelvis Gmail eller
Hotmail, om det sker frn arbetsgivarens dator.
Skype. Vilken tillgng har Skype till sina kunders ringande
och sndande av meddelanden? Kan de till exempel avlyssna
samtalen? Frgan vcktes i brjan av 2013 av 45 medborgar-
rttsgrupper, som i ett brev till Skypes gare Microsof begr
besked.
19
Klart r i alla fall att vissa lnkar som Skype-anvn-
dare skriver i sina chattmeddelanden verfrs till Microsof.
20

Efer Edward Snowdens avsljanden mste man utg frn att
NSA har tillgng till Skype-konversationer (liksom till det
mesta p ntet).
42 Vad privatliv?
Vad mnniskor kper
Det r knappast knsligt om det kommer ut att en mnniska
kpt en pse potatis, men det fnns mnga andra inkp som
kan vara av knslig karaktr. Hr fljer exempel p hur infor-
mation om inkp samlas in, lagras och skulle kunna avlyssnas.
Surfande. Den som skafar sig tillgng till en mnniskas
surfande fr ocks knnedom om vilka varor hon kper i
e-butiker. Se avsnittet Beskta sajter ovan.
Bonuskort i butiker. Den som drar sitt bonuskort i kassan ger
butikskedjan mjlighet att spara identiferad information om
inkpen i databasen.
Kortbetalning. ven om det r ett steg omstndligare har
butiken teknisk mjlighet att koppla ett inkp till en viss
person om personen betalar med kort, ven om ngot bo-
nuskort inte dras.
E-handel. Kper man p ntet r det nrmast en sjlvklarhet
att e-butiken lagrar information om dina inkp. De lagrar
vanligtvis ocks data om vilka varor du har tittat p, samt i
vrigt vad du har gjort p deras sajt.
Kortfretag. Kortfretagen har frsts tillgng till information
om varje gng kortet anvnds: Inkpsstlle, tidpunkt och
belopp. Dock inte exakt vad som kptes. Handlar man i en
stormarknad kan kortfretaget dra f eller inga slutsatser om
vad man kpt, men handlar man i en specialbutik r situatio-
nen en annan. Den som handlat i Asiatiska matmarknaden
har frmodligen kpt asiatisk mat.
43
Facebook. Ett samarbete med datainsamlare ger Facebook till-
gng till viss information om mnniskors inkp, inte bara p
webben utan ven inkp gjorda i fysiska butiker (tminstone
gller detta i USA).
21
Vad mnniskor lser
En mnniskas lsande av artiklar, tidskrifer och bcker kan
ibland sga vldigt mycket om henne. Det kan rra sig om
sikter, vrderingar, intressen och planer. Hr fljer exempel
p hur elektroniska fotspr om mnniskors lsande kan
uppst.
Surfande. En mnniskas surfande sger ofast mycket om vad
han eller hon lser (se Beskta sajter).
Facebook. Facebook har som nmnts ett stort intresse av in-
formation om vad anvndarna lser. De lagrar data om vilka
lnkar deras anvndare klickar p. Mer om detta fnner du i
min skrif Storebror p Facebook, som fnns kostnadsfritt
tillgnglig p ntet som pdf.
Bokldor. Kper man en viss bok i en fysisk bokhandel eller
internetbokhandel, och gr det p ett identiferande stt, lm-
nar man naturligtvis fotspr efer sig. Den informationen gr
att det kan betraktas som sannolikt att du lser den aktuella
boken (men det kan frsts vara en present).
E-bcker. Den som lser e-bcker p en srskild e-boksplatta
lper risken att utstta sig fr snokande. Det fnns mnga
lsplattor och de fungerar olika, men i varierande utstrck-
ning frekommer bde registrering av vilka bokskningar en
44 Vad privatliv?
anvndare gr och vilka bcker han/hon verkligen lser. I en
del fall registreras till och med vilka understrykningar lsaren
gr under lsningen. Mnga e-boksrelaterade fretag delar
med sig av insamlade data till andra fretag. Den amerikanska
medborgarrttsorganisationen Electronic Frontier Founda-
tion har gjort en ambitis sammanstllning av hur nyfkna
de olika lsplattorna r.
22
Biblioteksln. Bibliotek lagrar naturligtvis mnniskors ln i
sina datasystem. Via hackning eller korrupt personal skulle
den informationen kunna hamna i ortta hnder.
Radioetiketter. Mnga bibliotek har numera satt radioetiket-
ter (RFID) i sina bcker. Under vissa omstndigheter kan det
vara mjligt fr en tekniskt avancerad person att med hjlp
av en antenn lsa av radioetiketterna (om han eller hon lyckas
komma nra, exempelvis p bussen) och drmed f informa-
tion om vilka biblioteksbcker en annan person har i sin
vska. Det kan till och med rcka med en mobiltelefon fr
att gra en obehrig avlsning av RFID-chip.
23
Dock krvs i
de festa fall tillgng ven till bibliotekets databas, dr bokens
nummer matchas mot dess titel.
Musiklyssnande och tevetittande
Frr hade ingen annan mnniska ngon aning om vilken
musik du tyckte om, i alla fall inte efer att du hade stoppat
ned den nyinkpta LP-skivan i psen i afren. P samma stt
var tevetittandet av helt privat karaktr. Nr bde musik och
teve nu har digitaliserats r situationen en annan. Hr fljer
45
ett antal aktrer/metoder som skulle kunna sprida knnedom
om ditt musiklyssnande och tevetittande.
Spotify. Om du anvnder Spotify fr att lyssna p musik har
de naturligtvis data om dina spellistor och val av ltar/artister.
Facebook. Om du anvnder bde Spotify och Facebook in-
formeras dina Facebook-vnner om vilka ltar du lyssnar p,
svida inte den funktionen stngs av. D har dock Facebook
sjlva nd tillgng till ditt musikval.
iTunes. Kper du musik frn Apples tjnst iTunes har natur-
ligtvis Apple tillgng till ditt val av ltar/artister.
Teve: I mnga fall kan leverantren av tevekanaler via digi-
talboxen se exakt vilka teveprogram man tittar p i ett visst
hushll vid en viss tidpunkt.
Streamad flm. Fretag som streamar flm till hushll kan ha
mjlighet att se vilka program/ flmer ett visst hushll tittar
p.
Elmtare. Tv forskare kunde i ett forskningsprojekt anvnda
mtdata frn en elmtare fr att analysera vilken flm som
visades p en teveapparat.
24
Det hela bygger p att en teveap-
parats momentana elfrbrukning beror p hur ljus bild som
visas, och ljushetens variation som funktion av tiden r unik
fr varje flm.
46 Vad privatliv?
Umgnge och vnkrets
Vilka vnner man har och vilka man i vrigt umgs med r
information av mycket privat karaktr. Hr fljer ett antal
stt p vilka den informationen idag lagras digitalt eller/
och skulle kunna avlyssnas (utver de inledningsvis nmnda
generella stten):
Mobilen. En mobiltelefon r en guldgruva fr den som r
intresserad av att kartlgga en persons vnkrets och umgnge.
Adressbok och loggen ver tidigare kontakter via telefon, sms
eller e-post utgr mycket goda kllor. Via elaka eller lckande
appar, liksom via spionprogramvaror, kan informationen
komma i ortta hnder. Fr ngra r sedan lyckades ett s-
kerhetsfretag i USA bygga ett s kallat Bluetooth-gevr som
kunde avlsa en mobiltelefons adressbok p 1.600 meters
avstnd (utan spionprogram eller app).
25
Avlyssning av dator. Via spionprogramvaror eller anvndning
av icke-krypterade trdlsa ntverk kan obehriga komma t
adressbok och annan detaljerad information om umgnge
och vnkrets.
Sociala ntverk, srskilt Facebook, har information om sina
anvndare som mjliggr en mycket lngtgende kartlgg-
ning av deras umgnge och vnkrets.
Trafkdatalagring. Det av EU beslutade Datalagringsdirek-
tivet innebr att teleoperatrer/ internetleverantrer lggs
att lagra s kallade trafkdata frn sina kunders trafk, vilket
inkluderar information om vilka personer som har haf kon-
47
takt via telefon, e-post eller sms. Detta utgr ett mycket bra
underlag fr vnkretskartlggning.
Webbmejl. Globala internetfretag ssom Google, Microsof
och Yahoo har mjlighet att kartlgga sina anvndares um-
gnge om dessa anvnder fretagens respektive e-posttjnst.
sikter och vrderingar
Genom att flja en mnniskas digitala liv gr det ofa att dra
slutsatser om hennes sikter och vrderingar. Det kan bland
annat ske p dessa vis:
Via surfande. Valet av sajter sger ofa mycket om vilka sikter
och vrderingar en mnniska har. Se Beskta sajter.
Via lsande. Digitalt lsande kan ske p annat stt n genom
att surfa, och r mnga gnger avsljande fr mnniskors
sikter och vrderingar. Se Vad mnniskor lser ovan.
Via Facebook. Mnga mnniskor lter sina sikter och vrde-
ringar tydligt avspeglas i sin aktivitet p Facebook och andra
sociala ntverk. Det handlar inte bara om vad de skriver i sina
statusuppdateringar, utan ven vilka grupper de r med i, vad
de gillar, vilka vnner de har och vilka lnkar de klickar p.
Via Google. Internetgiganten Google har ver tid stora mjlig-
heter att sammanstlla en detaljerad profl ver de anvndare
som har fera av fretagets tjnster och dessutom hller sig
inloggade hos Google. Skningar, surfande, mejlande till/
frn Gmail (bde innehll och mottagare/avsndare) och
48 Vad privatliv?
anvndning av Facebook-konkurrenten Google+ hr till
de aktiviteter som kan ligga till grund fr sdan proflering,
som sannolikt ger information om sikter och vrderingar. Ju
fer av Googles tjnster en person anvnder desto strre blir
fretagets profleringsmjligheter.
Kontokortsnummer
I USA har det visat sig att kortnummer och annan informa-
tion p kreditkort i vissa fall kan stjlas trdlst med hjlp av
en mobiltelefon. Det gller kort som har berringsfri kom-
munikation. Mediefretaget CBC News bevisade vren 2013
att en sdan informationsstld r mjlig, fr den som kommer
nra ofret, genom att anvnda en mobiltelefon med NFC
(Near Field Communiation) och en kostnadsfri app. Stlden
tog ungefr en sekund att genomfra.
26
Kortnummer kan
naturligtvis ven stjlas p mera traditionella vis, exempelvis
via bedrgliga webbplatser och ntfske.
Hlsa och sjukdomar
Information om hlsa och sjukdomar r ofast av knslig
karaktr. Sdan information fnns eller kan fnnas tillgnglig
p ett antal stllen. Hr fljer exempel p var och hur informa-
tionen skulle kunna komma ut (utver de generella kllorna).
Patientjournaler. Sjukvrdens journaler r numera digitala,
och tyvrr lmnar skerhetstnkande och integritetsskydd
en hel del i vrigt att nska. Allt fer polisanmls fr data-
intrng skrev exempelvis tidningen Vrdfokus i april 2013,
49
och syfar d p vrdpersonals obehriga lsande av patient-
journaler.
27
Surfande. Via mnniskors surfande fnns ofa mjligheter att
dra slutsatser om deras hlsa och sjukdomar, eller tminstone
gra intelligenta antaganden om detta. Se Beskta sajter
ovan.
Sociala medier. Mnga mnniskor skriver sjlvmant om
sina sjukdomar och hlsoproblem p Facebook och andra
sociala medier. Medlemskap i Facebook-grupper om vissa
hlsotillstnd kan ocks vara avsljande, liksom gillande av
hlso- eller sjukdomsrelaterade freteelser. Den helhetsbild
detta ger kan gra det sannolikt att en viss person har ett visst
hlsotillstnd.
Trafkdata. Att exempelvis ringa eller skicka e-post till en
psykoterapeut eller hjrtklinik resulterar i elektroniska fotspr
som kan ligga till grund fr antagandet att personen ifrga har
vissa typer av hlsoproblem. I en underskning som gjordes i
Tyskland 2008 sger 52 procent av de intervjuade att de med
anledning av trafkdatalagringen hos tele/internetfretag
frmodligen inte skulle anvnda telekommunikation fr
kontakter med drogavvnjningsrdgivare, psykoterapeuter,
relationsrdgivare och liknande.
28
Google. Ett fretag som Google har som nmnts stora mjlig-
heter att sammanstlla en profl ver de anvndare som har
fera av fretagets tjnster och dessutom hller sig inloggade
hos Google. I denna kan sannolikt hlsoinformation ing.
50 Vad privatliv?
Lyssna och titta in i bostaden
Dator. Med hjlp av ett spionprogram kan den inbyggda
mikrofon och kamera (webcam) som mnga datorer har an-
vndas av en obehrig fr att lyssna och titta in i rummet dr
datorn str. Det gller s lnge den r p och har internetupp-
koppling. I maj 2013 talades en fnlndsk man fr att ha
fotograferat unga kvinnor med den inbyggda webbkameran
i deras datorer, efer att ha installerat spionprogramvaror, s
kallade Remote Administration Tools, p deras datorer.
29

Tidningen Hufvudstadsbladet skriver: Ratting har blivit
mnnens och pojkarnas nya olagliga hobby p ntet. De tit-
tar p unga kvinnor genom deras webbkameror, samlar in
lttkldda bilder och spelar dem spratt.
Mobil. En mobiltelefon som frsetts med en spionprogram-
vara kan som nmnts anvndas av en obehrig fr att avlyssna
inte bara telefonsamtal utan ven rummet dr telefonen
befnner sig.
Teveapparat. Samsungs sljer en serie teveapparater vid namn
Smart Hub som har inbyggd kamera och mikrofon. r 2012
hittades en svaghet som gjorde det mjligt fr hackare att
aktivera dessa och drmed lyssna/titta in i rummet.
30
Ett antal
fretag har eller planerar teveapparater och digitalboxar med
inbyggd kamera, bland annat Intel.
31
De amerikanska kabel-
tevefretagen Verizon och Comcast har patentskt varsin
teknologi som bygger p att mnniskor observeras framfr
teven med hjlp av en digitalbox innehllande kamera, mik-
rofon och sensorer.
32
51
Dataspel. Microsofs nya (2013) spelkonsol Xbox One har
mikrofon, mrkerseende kamera och internetuppkoppling.
Rent tekniskt r det drmed mjligt fr Microsof att titta
och lyssna in i de bostder dr apparaten str ven nr den
inte anvnds (frutsatt att sladdarna inte dras ut).
33
Och kan
Microsof titta s kan frmodligen NSA...
Biltjnst. Vissa bilar har en digital tjnst med internetupp-
koppling, navigering och mjlighet att f hjlp frn en central.
Volvo On Call r ett sdant system. I USA har polisen vid
minst ett tillflle frmtt fretaget bakom den typen av bil-
tjnst att aktivera bilens inbyggda mikrofon s att de resande
kunde avlyssnas. Det skedde p distans, utan ingrepp i bilen.
34
Elfrbrukning. Genom att kontinuerligt registrera elfr-
brukningen hos ett hushll gr det att notera vilka elektriska
apparater som anvnds, efersom varje apparat har sitt unika
elektriska fngeravtryck. Tekniken kallas Residential Power
Line Surveillance.
35
Andra digitala apparater. Explosionen av antalet digitala
apparater i bostder ger stora tekniska mjligheter att ver-
vaka vad mnniskor gr hemma, ngot som bland annat har
uppmrksammats som en stor mjlighet av den amerikanska
underrttelsetjnsten CIA.
36
Utskrifter och fotokopior
Man skulle kunna tro att utskrifer frn skrivare och kopior
gjorda i kopieringsmaskiner r anonyma, men s r ofa inte
fallet. Ett antal skrivarmodeller och kopiatorer r frsedda
52 Vad privatliv?
med en halvhemlig teknologi som frser varje utskrif/kopia
med en kod, osynlig fr blotta gat, som innehller informa-
tion om bland annat apparatens serienummer och datum/
klockslag fr utskrifen.
37
Detta mjliggr i en del fall spr-
ning av ett papper till en viss mnniska, eller tminstone till
ett hushll eller en arbetsplats.
Ngra specialfall
P grund av sin speciella karaktr av att vara mer eller mindre
allomfattande har jag brutit ut ngra vervakningsinstanser
och informationskllor ur ovanstende genomgng. Dessa
skulle annars terkomma under samtliga ovan frekommande
rubriker.
FRA. Frsvarets Radioanstalt har teknisk mjlighet att i
detalj g igenom all data- och telefontrafk som passerar
landets grnser. Detta ger, rent principiellt, mjlighet att ta
del av mnga av mnniskors innersta hemligheter (srskilt i
kombination med programvaror fr exempelvis mnsterigen-
knning). Myndighetens digitala vervakning r omgrdad
av ett detaljerat regelverk med mnga restriktioner. FRA har
exempelvis inte tilltelse att anvnda sig av information som
uppstr i Sverige, skickas utomlands fr bearbetning (ex-
empelvis hos en utlndsk internetbaserad tjnst) och sedan
skickas tillbaka till Sverige. Den positivt sinnade utgr ifrn
att FRA fljer regelverket, men det saknas inte indikationer
p motsatsen.
38
NSA. Den amerikanska myndigheten fr global avlyssning,
National Security Agency, svvar som en osynlig ande ver
53
allt som har med digital integritet att gra. De har som bekant
mycket stora mjligheter att avlyssna och vervaka digital
kommunikation, internettjnster, databaser med mera, och
de har knckt (eller skafat sig bakdrrar till) viktiga krypte-
ringprodukter och krypteringsprotokoll.
Allt detta underlttas av det faktum att de festa program-
varor och IT-tjnster som anvnds ver hela vrlden r av
amerikanskt ursprung. Bland annat underlttas skapandet av
bakdrrar (hemliga ingngar). Begreppet bakdrrar anvnds
ofast i samband med programvaror, men ven hrdvara kan
ha bakdrrar. Drfr r det av betydelse att ocks en hel del
hrdvara (som routrar, mobiltelefoner och datorer) r av
amerikanskt ursprung. P de amerikanska myndigheter som
hanterar hemlig information fr inte datorer av det kinesiska
mrket Lenovo anvndas, efersom de anses kunna ha bakdr-
rar inbyggda i sjlva hrdvaran.
39
Den misstnksamme kan
tolka detta som en varning om att amerikanerna kanske sjlva
bygger in bakdrrar i sin egen hrdvara.
Kasserade apparater. Mnga mnniskor kasserar datorer, mo-
biltelefoner och andra digitala apparater utan att genomfra
en ordentlig datarensning. Det rcker inte med att radera
materialet p vanligt stt, en srskilt raderingsprogramvara
mste anvndas. En dator eller mobiltelefon som har anvnts
under en tid r en veritabel guldgruva fr en nyfken obehrig
om den inte rensats p ett adekvat stt.
40
Observera att ven
skrivare/kopiatorer av mera avancerad modell ofa innehl-
ler en hrddisk som kan ha kvar utskrivet/kopierat material.
Om appar. Appar r en stor riskfaktor nr det gller datas-
kerhet p mobiltelefoner. Appar kan innehlla virus, spion-
54 Vad privatliv?
program och andra slags elak kod. Det r vanligt att appar
verfr data frn mobilen till den som ligger bakom appen.
I december 2010 gjorde den amerikanska tidningen Wall
Street Journal en underskning av 101 appar fr att se vilka
som verfrde information frn telefonen till annonsrer.
Det visade sig att 56 av apparna verfrde mobilens unika
ID-nummer, 47 verfrde telefonens geografska position
och 5 verfrde anvndarens lder, kn och andra personliga
data (som telefonnummer och kontaktlista).
41
teridentifering och mnsterigenknning
Mnga gnger avfrdas integritetsanhngares oro infr insam-
ling av detaljerade personliga data med att de anonymiseras
innan de lagras. De tillhrande identiteterna tas allts bort.
Detta skydd av den personliga integriteten r dock inte alltid
s starkt, efersom det ibland r mjligt att teridentifera
personerna bakom informationen.
Exempelvis sger Peter Eckersley, som r doktor i datalogi
och verksam vid den amerikanska medborgarrttsorganisa-
tionen Electronic Frontier Foundation, att det rcker med
knnedom om en mnniskas kn, postnummer och fdelse-
dag (rtal krvs inte) fr att unikt kunna identifera honom
eller henne. Generellt r det s att nr fera urvalskriterier
kombineras blir det ofa bara en enda person kvar i den grupp
som uppfyller alla krav.
Ett exempel: Om en person skulle skafa en ny och anonym
mobiltelefon, tillsammans med ett nytt och anonymt SIM-
kort, och sedan fortstter att ringa och skicka sms som vanligt
s r det tekniskt mjligt fr teleoperatren att identifera per-
sonen via kontaktmnstret. Samkrning med tidigare lagrad
55
information om identiferade kunders kontaktmnster visar
d att det bara fnns en enda person fr vilket kontaktmnstret
verensstmmer. Frfarandet kallas mnsterigenknning.
Man behver inte ens ringa. Forskare vid Massachusetts
Institute of Technology har kommit fram till att mnniskors
frfyttningar, s som de kan mtas via deras mobiltelefoner,
r s unika att det rcker med fyra mtningar (bestende av
tid och plats) fr att identifera en viss mnniska.
42
Vid avsljandet av den av skerhetsskl mycket knsliga
krleksfrbindelsen mellan den dvarande amerikanske CIA-
chefen och fyrstjrnige generalen David Petraeus och frfat-
taren Paula Broadwell lyckades FBI knyta komprometterande
e-postmeddelanden till Broadwell trots att hon vidtagit lngt-
gende frsiktighetstgrder fr att anonymisera sig. Hon
anvnde ett anonymt Gmail- konto, och hon loggade aldrig
in p det frn sin bostad eller arbetsplats, utan bara nr hon
var anonymt uppkopplad via ett trdlst ntverk p ngot av
de hotell hon bodde p. Via Gmail hade FBI tillgng till de
IP-nummer som anvnts fr att komma t kontot. Dessa gick
till ett antal hotell, dock helt utan personlig information. Men
FBI samkrde de aktuella hotellens gstlistor fr de dagar d
inloggning p Gmail hade gjorts, och det var bara ett namn
som hela tiden terkom: Paula Broadwell.
43

56 Vad privatliv?
57
4. Betydelsen
av NSA:s spionage
Under 2013 har vrlden skakats av en serie avsljanden om
hur lngtgende den amerikanska vervakningen och av-
lyssningen r. Det handlar om USA:s myndighet fr global
avlyssning, National Security Agency (NSA), som genom
visselblsaren Edward Snowdens frtjnst har avsljats som
en global blckfsk vars ron- och gonfrsedda tentakler
trnger in i de festa av IT- samhllets skrymslen och vrr.
Mnga kanske tnker att NSA utgr ett hot fr terrorister
och grov organiserad brottslighet och det r bra men att
vanliga mnniskor knappast berrs. Det r emellertid fel,
av fera skl.
Fr det frsta kan man konstatera att det amerikanska
spionaget riktar sig mot en mycket bredare mlgrupp n terro-
rister och mafagrupper. Politiker och politiska institutioner
i mnga lnder str skerligen under amerikansk vervakning,
liksom fretag som r eller kan bli intressanta i ett strre sam-
manhang (genom att vara stora p marknaden eller genom att
ha ngon srskild tillgng, ssom spetsteknologi).
Fr den som tnker med ett par stegs framfrhllning r
det uppenbart att detta strker USA och amerikanska intres-
sen, och att det ofast sker p bekostnad av andra lnder och
deras intressen. Om USA exempelvis kan n bttre resultat
58 Vad privatliv?
i en politisk frhandling med andra lnder p grund av sitt
spionage s blir ju avtalet smre fr de andra lnderna, vilket
i frlngningen drabbar deras medborgare.
Om NSA gr dataintrng hos icke-amerikanska fretag
som r med och bjuder i stora internationella upphandlingar
och sedan delar med sig av de inhmtade afrshemligheterna
till de amerikanska fretag som kmpar i samma upphand-
ling s kar naturligtvis sannolikheten fr att ngot av de
amerikanska fretagen tar hem ordern. Och d drabbas de
avlyssnade fretagen av ett ekonomiskt bakslag, som i fr-
lngningen fortplantar sig i de aktuella lnderna. Det handlar
allts om att verfra sysselsttning och vlstnd frn andra
lnder till USA. Efekten blir densamma om NSA inhmtar
information om icke-amerikanska fretags eller forsknings-
institutioners spetsteknologi och lmnar ver materialet till
amerikanska fretag.
Den som tvivlar p att NSA:s dataintrng, spionage och
avlyssning riktar sig mot andra lnders politiska institutio-
ner/ledare och andra lnders fretag rekommenderas att
lsa dokumentet Amerikansk avlyssning frn Echelon till
Prism. Detta utgrs av tv kapitel ur min bok vervakad,
som utkom p Liber frlag men nu r slut p frlaget. Det
fritt tillgngliga dokumentet fnns p Den Nya Vlfrdens
webbplats under fiken Integritetsombudsmannen (du kan
ocks googla fram det).
Efersom NSA:s verksamhet delvis handlar om verfring
av vlstnd berr den oss alla. Det blir inte mindre sant av
att efekten inte kan mtas, vilket dremot tyvrr skapar ett
pedagogiskt problem. Det r lttare att bortse frn det man
inte tydligt kan se och mta.
59
NSA:s ohemula nyfkenhet och avsaknad av moral orsakar
dock ven andra typer av skador. Vad de har gjort r inget
mindre n att angripa IT-samhllets sjl. De har frsvagat
internationella standarder fr kryptering, vertalat eller pres-
sat teknikfretag att bygga in bakdrrar eller frsvagningar
i sina krypteringsprogram och andra produkter, frsett gi-
gantiska undervattenskablar med avlyssningsanordningar,
byggt avlyssningsgrnssnitt mot de digitala ntverken p
mnga andra platser, och skafat sig tillgng till innehll som
mnniskor ver hela vrlden i frtroende har lmnat ver till
fretag som Facebook och Google.
Som ett resultat av detta har nu frtroendet fr det mo-
derna samhllets digitala infrastruktur till stor del fallit
bort. Det stller till med stora problem fr fretag, stater
och andra. Hur ska databehandling, kommunikation och
datalagring egentligen g till nr nstan varenda sladdstump
kan misstnkas ha ron? Nr man inte ens kan lita p de
stora vrldsledande leverantrerna av hrdvara, mjukvara
och tjnster? Nr det verkar vara p grnsen till omjligt att
snda konfdentiell information utan risk fr att den snappas
upp av obehriga?
Resultatet kan bli kade kostnader fr de enskilda freta-
gen och organisationerna, och en bromskloss p all verksam-
het som r av knslig natur. I frlngningen kan det leda till
lgre tillvxt. Allt gr helt enkelt trgare i en vrld dr man
mste misstro den digitala infrastrukturen. I skrivande stund
(september 2013) har vi knappt hunnit se resultaten av detta,
men tv exempel har nyligen visat sig.
I Frankrike har premirministerkontoret frbjudit mi-
nistrarna att anvnda andra mobiltelefoner n Toerem, som
tillverkas av det franska fretaget Tales, nr de avhandlar
60 Vad privatliv?
konfdentiella frgor.
44
Reaktionen r naturlig, men sorglig.
I frlngningen kan man ana risken fr en slags avlyssnings-
betingad protektionism, dr sm fretag i mnga olika lnder
tillverkar dliga produkter (eller dliga tjnster) till hga
priser. Alla r frlorare p den utvecklingen.
Det andra exemplet kommer frn Brasilien, dr president
Dilma Roussef frbereder lagstifning om att utlndska IT-
fretag mste frlgga sina datacentraler till Brasilien om de
vill vara verksamma i landet.
45
Att p det viset frska skydda
sin information genom att hlla den inom landet r en natur-
lig reaktion. Tyvrr gr den helt p tvrs mot IT-samhllet
sjl. Internet och den digitala infrastrukturen blir efektiv
bara nr grnser fritt kan korsas och geografn helt enkelt
ignoreras. Det r s IT fungerar. Lnders och fretags bert-
tigade strvan efer att undg den amerikanska blckfsken
riskerar allts att driva fram en utveckling som fyttar oss tio
eller tjugo r bakt i tiden, och frsmrar mjligheterna till
tillvxt och innovation. Detta r en viktig del av den skada
som NSA har frorsakat vrlden.
Nationalism, protektionism och en bromskloss p ekono-
miska aktiviteten r allts freteelser som vi kan komma att
ha NSA att tacka fr.
Men det rcker inte med detta. Ytterligare en skada som
NSA frorsakat r att de aktivt har frsmrat skerheten p
internet. De svagheter i krypteringsprotokoll och krypte-
ringsprodukter och andra slags bakdrrar som NSA har drivit
fram kan komma att upptckas och utnyttjas av organiserad
brottslighet, terrorister och andra ljusskygga grupper. Om s
sker har vi verkligen hamnat ur askan i elden.
Det brustna frtroendet fr internet och den digitala
vrldens vriga infrastruktur kan ocks f andra konsekvenser
61
n de ovan nmnda. I mnga lnder har man exempelvis dis-
kuterat infrandet av s kallad e-rstning (e-demokrati), allts
att rsta via internet. r det efer NSA- skandalen verkligen
mjligt att skapa det frtroende fr de tekniska lsningarna
som krvs fr att mjliggra detta? Vgar mnniskor exem-
pelvis lita p att valhemligheten r garanterad vid e- rstning?
Lt oss g till nsta risk med NSA:s vervakning. Tnk
om Edward Snowden istllet fr att lmna ut information
om vervakningssystemen till pressen hade anvnt avlyss-
nad information om mnniskor fr att berika sig sjlv? Om
man har tillgng till stora delar av vrldens e-post, surfande,
sms:ande, facebook:ande och liknande har man ocks vl-
diga mjligheter att gna sig t exempelvis utpressning. Den
information som NSA:s olika system kan ta fram skulle
ocks kunna anvndas av en omoralisk person fr att gra
exceptionellt goda afrer p brsen (med hjlp av insider-
information). Uppfnningar skulle kunna stjlas och kanske
sljas. Listan kan nog gras lng. Via bakdrrar r det ocks
mjligt att frrstyra mnniskors datorer, vilket exempelvis
skulle kunna anvndas fr att stta dit mnniskor fr brott
de inte har begtt.
Detta aktualiserar frgan hur mnga personer det fnns
som kan koppla in sig till blckfskens ron och gon. Edward
Snowden kunde det, trots att han hade en relativt lg position
hos NSA:s underentreprenr Booz Allen Hamilton. Enligt
nyhetstjnsten ZDnet fnns det ungefr 1000 personer inom
NSA (inklusive dess underentreprenrer) som liksom Edward
Snowden har behrighet som systemadministratr. Enligt
ZDnet har dock ven personer som saknar denna behrig-
het en strre grupp tillgng till NSA:s hemliga data.
46

Ingen sifra anges. Man kan ocks konstatera att det i USA
62 Vad privatliv?
fnns 1,4 miljoner mnniskor med skerhetsklassningen top
secret, vilket r den hgsta klassningen och den som Edward
Snowden hade.
47
Det fnns allts vldigt mnga potentiella lckor, och det
rcker egentligen med en enda fr att orsaka stor skada fr de
mnniskor vars avlyssnade data blir missbrukade. Ngot som
kar oron r att Edward Snowden kunde ladda ned ett s stort
antal topphemliga dokument utan att systemets inbyggda
varningsklockor ringde. Det tyder p en lg skerhetsniv p
en plats dr skerheten borde vara extremt hg.
Nsta risk r att NSA:s framspionerade information ham-
nar i ortta hnder genom intrng utifrn; hackerattacker.
Den som helt avfrdar mjligheten att en myndighet som
NSA skulle kunna bli hackad rekommenderas att lsa kapitlet
Exempel p intrng och datalckor lngre fram i denna bok.
Det fnns en diskussion om huruvida vi i vrlden utanfr
USA ska bemta det amerikanska spionaget mot oss med
tekniska eller politiska medel. Det senare har frslagits av
vissa europeiska politiker, som vill trfa en verenskom-
melse med amerikanerna om att de ska sluta spionera p oss.
Sdana tankar mste avfrdas som ljevckande. Kanske rr
det sig bara om ett spel fr gallerierna, som syfar till att lugna
medborgarna och f slut p debatten. Till saken hr att en del
lnders skerhetstjnster har fngrarna i syltburken tillsam-
mans med NSA, som de samarbetar med (dit hr Sverige).
Dessa verkar ha en dubbel roll som bde ofer och partner.
Jag skulle vilja avsluta detta avsnitt med att mla upp ett
riktigt skrckscenario. Det resonemanget vill jag inleda med
att pminna om den legendariska FBI-chefen J. Edgar Hoover.
Han var chef fr den amerikanska federala polisen FBI i 48
r, frn 1924 till 1972, under tta presidenter. Varfr satt han
63
s lnge? Jo, alla var rdda fr honom efersom han satt p
s mycket komprometterande information om i princip alla
makthavare. Inte ens presidenter vgade utmana J. Edgar Hoo-
ver, s han blev kvar p sin post tills han avgick med dden.
48
Tnk om denne psykopat hade levt idag och varit chef fr
NSA? Tanken svindlar. Han hade sannolikt kunnat skafa
sig tillgng till mycket strre mngder komprometterande
information n Hoover gjorde under 1900-talet. Kanske hade
J. Edgar Hoover i 2000-talsversion, som chef fr NSA, i det
frdolda mer eller mindre kunnat styra hela USA genom hot
och utpressning. Vid nrmare efertanke, skulle det verkligen
krvas att han eller hon var chef fr NSA? Och vid nsta efer-
tanke, r det bara USA som han eller hon skulle kunna styra?
Man kan frga sig har ens amerikanerna sjlva frsttt
vilket monster de har skapat?
64 Vad privatliv?
65
5. Integritetshot
som vntar runt hrnet
Som om inte de befntliga hoten mot den personliga inte-
griteten skulle vara nog kan man konstatera att ett antal nya
sdana kan anas runt hrnet. Bakomliggande drivkrafer r
den tekniska, marknadsmssiga och politiska utvecklingen.
Hr fljer ngra freteelser som jag i det sammanhanget skulle
vilja fsta uppmrksamheten p.
Det kontantlsa samhllet. Man har lnge pratat om det
kontantlsa samhllet som en tnkbar (fn) framtidsvision,
men nr det nu har brjat dyka upp kontaktlsa butiker knns
scenariot inte lngre s avlgset. Om och nr mnniskor
inte lngre kan genomfra vardagliga betalningar med den
anonymitet som sedlar och mynt ger s r den personliga
integriteten dd. D kan man inte ens kpa en veckotidning
eller en dosa snus utan att det registreras i databaser. Vra
betalningar utgr en nrmast total spegelbild av vra liv.
Big data. Big data r information som uppstr i riktigt stora
databaser med riktigt stort underlag. Det kan rra sig om
telebolags data om kundernas trafk, stora e-handelssajters
data om vad kunder tittar p och vad de bestller, och biltul-
lars information om passerande fordon. Ett paradexempel
66 Vad privatliv?
r frsts Googles information om skningar, ett annat r
Facebook. Genom att samkra olika big data-register,
och/eller anvnda programvaror fr mnsterigenknning,
kan ovntade och lngtgende integritetshot uppst. kad
anvndning och tilltagande kommersialisering av big data
betraktas inom IT-branschen som en av de s kallade me-
gatrenderna. Frskringsbolag, banker, kreditbedmare,
skattemyndigheter och frskringskassan hr till dem som
skulle ha mycket att vinna p anvndning av personuppgifer
sprungna ur big data.
Smarta kameror. Dagens vervakningskameror, som i de
festa fall r dumma, r enligt mitt frmenande aningen
vervrderade som integritetshot. Situationen frndras
dock radikalt nr kamerorna blir smarta och kopplas till
databaser, en utveckling som redan kommit en bra bit p vg.
I Sverige har vi redan p vissa hll (bland annat i biltullarna)
automatisk inlsning av bilars nummerpltar, vilket gr att
mnniskors frfyttningar automatiskt, i masskala, hamnar i
databaser. Vid horisonten kan man ana ett tnkbart samhlle
dr kameror med automatisk ansiktsigenknning p motsva-
rande stt lagrar information i databaser om var mnniskor
befnner sig.
vervakade bilar. Risken r verhngande att vra resor med
bil kommer att vara vervakade och registrerade i framtid
som inte ligger s lngt bort. De ovan nmnda smarta ka-
merorna r inte det enda hotet. Ett minst lika stort hot r
GPS-baserad vgskatt, frskring och fartvervakning att
bde plats och fart kontinuerligt samlas in med GPS-hjlp
och via mobiltelefonnten snds ver till myndigheter och
67
andra aktrer. Ytterligare ett stort hot r de kommersiella
digitala tjnster som inom kort kommer att vara en integre-
rad och sjlvklar del i nya bilar. Mnga av dem kommer att
innehlla geografsk positionering, vilket tillsammans med
bilens mjlighet att snda data via mobiltelefonntet skapar
ett stort integritetshot.
Radioetiketter. S kallade radioetiketter (RFID) brjar f stort
genomslag i samhllet. Sdana fnns, eller kommer snart att
fnnas, p exempelvis kollektivtrafkkort, kreditkort, diverse
inpasseringskort och biblioteksbcker. Tester grs med RFID
i klder.
49
Det farliga med dessa kretsar r att de r trdlsa
(viket frsts ocks r hela vitsen med dem). Som nmnts
har larmrapporter kommit om att bedragare i situationer dr
trngsel rder kan lsa av nummer och andra data p mnnis-
kors kontokort genom att ha en apparat med en liten antenn
under jackan.
50
Vad hnder om snokar p motsvarande stt
kan lsa av vilka bcker personen intill p bussen har i sin
vska? Eller om butiker stter upp antenner vid ingngen som
lser av kundernas RFID- frsedda freml? En grupp IBM-
anstllda har skt patent p en teknologi fr att gra det.
51
Uppkopplade apparater. Marknadsekonomi och framvx-
ten av allt fer internetuppkopplade apparater r en fatal
kombination fr den personliga integriteten. Fretagens
vldiga (och fullt berttigade) strvan efer kad lnsamhet,
vilket vanligtvis sker via kad frsljning, skapar oerhrda
incitament fr att samla in detaljer om konsumenter. Det r
ju lttare att slja om man vet vad kunden r intresserad av.
Nr insamling och lagring av nya slags elektroniska fotspr
blir mjlig genom att vi anvnder fer och nya slags apparater
68 Vad privatliv?
som r internetuppkopplade kan frestelsen fr fretagen bli
vermktig. Vad kan det vara fr apparater? Tnk badrums-
vgen, bilen, kameran, mikrovgsugnen, tvttmaskinen,
vrmepumpen, teveapparaten...
Kroppsmtning. En freteelse i tillvxt r kroppsmtning, vil-
ket utgr en del i det som p engelska kallas quantifed self
(egenmtning). Det handlar om att sensorer mter exempelvis
hjrtrytm och blodets syresttning, lagrar informationen fr
framtiden och i mnga fall erbjuder mjligheten att dela den i
sociala ntverk. Smnmtning gr till p ungefr samma stt
djupet i smnen mts minut fr minut, ofa kombinerat med
snarkningsdetektor och g-p-toaletten-registrering. Tala om
intim information! Tnk om frskringsbolag eller arbetsgi-
vare fr tillgng till sdana kroppsdata? I USA frekommer
det redan att anstllda uppmuntras att ladda upp data frn
sin egenmtning till arbetsgivarens databas.
52
Livsloggning. En annan framvxande freteelse som r be-
slktad med kroppsmtning r livsloggning; att stndigt bra
en kamera som automatiskt tar ett par bilder i minuten och
lagrar dem komplett med geografsk position. En av mnga
intressanta frgor r hur rttsvsendet pverkas om livslogg-
ning blir vanligt. Tnk om det kommer att anses suspekt att
stnga av livsloggningen (du mste ju ha ngot att dlja)?
Det svenska fretaget Memoto hller p att utveckla en livs-
loggningskamera med tillhrande lagringstjnst. Alla bilder,
komplett med geografsk position, ska lagras p Memotos
servrar.
53
Kommer NSA att ha fngrarna i den syltburken?
69
Google Glass. Hr passar det att som ett exempel nmna
Google Glass, ett slags glasgon utan glas som projicerar in-
formation p gat. Produkten testas nu och ska slppas under
2014. Med kamera, mikrofon, internetuppkoppling och s
kallad augmented reality ger Google Glass vldiga mjlighe-
ter, inte bara att nstan omrkligt fotografera och flma mn-
niskor. Skulle man lgga till automatisk ansiktsigenknning
vore integritetsmardrmmen total. Kanske kommer man p
sikt att kunna f namn och inkomstuppgif om frmlingar
man trfar p krogen, hngande som sm skyltar ver deras
ansikten, diskret projicerat av glasgonen mot gat?
Europeisk brottsbekmpning. I ett nytt betnkande, Euro-
pardets konvention om IT-relaterad brottslighet, kommer
Europardet med ett mycket integritetsfarligt frslag. Tanken
r att systemoperatrer, allts personal i datacentraler, skall
kunna tvingas att lmna ut information ur systemen till po-
lisen i hemlighet, utan rtt att avslja detta fr sina arbets-
givare.
54
Hemliga och munkavlefrsedda polisspioner allts.
Detta r bara ett exempel p integritets- eller frihetshotande
frslag frn de olika europeiska institutionerna. Tidigare har
vi bland annat begvats med det starkt integritetskrnkande
Datalagringsdirektivet. Fler, och vrre, frslag kan frvntas.
Nya terrorattentat. Ett nytt terrorattentat av en magnitud lika
stor som eller strre n 11 september-attackerna skulle kunna
skapa en politisk situation dr vervakningstgrder av dra-
konisk karaktr infrs; vervakningstgrder som idag vore
otnkbara. Och d lever vi nd idag med en vervakning som
i sin tur hade varit otnkbar fre 11 september-attentaten...
70 Vad privatliv?
Automated law enforcement. Ett bra begrepp p svenska sak-
nas, men det engelska automated law enforcement innebr
en automatisering av polisens arbete: Att programvaror
hela tiden gr igenom alla mnniskors elektroniska fotspr
p stndig jakt efer brott och regelvertrdelser. I vissa ut-
lndska poliskretsar framstlls detta som framtidens melodi.
Ett exempel: Den som passerar biltullarna samma tid varje
morgon och kvll trots att vederbrande r sjukskriven kan
misstnkas fr fusk.
NSA. Kommentarer verfdiga. Se fr vrigt separat kapitel
om NSA.
71
6. Varfr dog integritetsfrgan
i svensk debatt?
Integritetsfrgan i svensk politik dog efer FRA-debatten.
Varfr, kan man frga sig? Den digitala revolutionen rullar
ju vidare, loggflerna bara kar i antal och det politiska intres-
set fr att anvnda dem i vervakningssyfe tilltar. Digitala
fotspr uppstr p allt fer omrden, samtidigt som de blir
allt djupare och intimare till sin karaktr. Den matematiska
nrden skulle kalla det en kvadratisk tillvxt fr Storebror.
nd r frgan dd, tminstone p den stora nationella
scenen. Ingen politiker tar lngre upp saken, n mindre ngot
politiskt parti (frutom Piratpartiet), och inga organiserade
protester eller demonstrationer frekommer. Vad kan det
bero p?
Fr det frsta mste man konstatera att integritetsfrgan
inte bara dog efer FRA-debatten, den fddes ocks med
FRA-debatten. tminstone i de breda kretsarna. Fre FRA-
debatten var det f som tnkte p Storebror, s vi har ingen
tradition av integritetsdebatt att falla tillbaka p. Om man
inte gr riktigt lngt tillbaka i tiden, frsts.
De som varit med ett tag minns de stora protesterna p
1980-talet nr svenska myndigheter skulle genomfra en s
kallad folkrkning. Debattens vgor gick hga, och mnga
bojkottade folkrkningen. Den ansgs vara djupt integritets-
72 Vad privatliv?
krnkande. Men de data som d samlades in utgr ett spott i
lands hav jmfrt med de digitala data som idag samlas in
om oss av myndigheter och fretag.
Hr fljer ngra tnkbara frklaringar till det bristande
intresset fr de tilltagande hoten mot den personliga inte-
griteten.
Tillvnjning. Utvecklingen har gtt successivt, och vi fung-
erar kanske som grodan i det kinesiska talesttet: Om en
groda slngs i varmt vatten hoppar den ur, men slngs den i
kallt vatten som sedan vrms upp blir den allt slare tills den
slutligen blir kokt.
Bekvmlighet. Det r bekvmt och spar tid att strunta i sin
integritet. All form av anonymisering, ven enkel sdan, r
omstndlig. Att radera cookies, logga ut frn olika tjnster
mellan anvndningstillfllena, kryptera information och
vidta andra skyddstgrder tar tid. Vidare r det bekvmt att
webbplatser knner igen mig sedan frra besket och snabbt
visar information som r relevant fr just mig. Det r tryggt
att registrera kollektivtrafkkortet med namn och personnum-
mer (och drmed gra mig geografskt sprbar) efersom jag
d fr ett nytt om jag tappar kortet. Och s vidare...
Snlhet. Om man fr ngon procents rabatt p sina inkp vill
man frsts grna dela med sig av inkpsvanorna, in i minsta
detalj, till Den Stora Detaljistkedjan. Eller hur? Fr integritet
fr vl inte kosta pengar? Urskta raljerandet, men snlhet r
en av integritetens stora fender. Hr passar det bra att nmna
det kloka talesttet: Om ngot r gratis p ntet r det du
som r produkten. Det r mitt i prick. Lite hrdraget kan
73
man sga att vi mnniskor fr den personliga integritet vi r
beredda att betala fr.
Delande. Sociala ntverk som Facebook erbjuder anvndarna
stora frdelar, och lockar drmed mnniskor att strunta i
hotet mot integriteten. Detta skapar i sin tur en tillvnjning.
Generationsvxling. Sjlv tillhr jag de digitala immigran-
terna, mnniskor som inte r fdda i IT-samhllet. Vra
referensramar utgrs av en vrld dr man exempelvis kunde
g in i en telefonhytt var som helst och ringa ett samtal under
100 procents anonymitet. Verkligen hundra procents anony-
mitet, ngot som r mycket svrt att uppn idag. En allt strre
del av befolkningen r emellertid digitala infdingar de r
uppvxta i internetsamhllet dr allt loggas. Och den hemska
sanningen (?) kanske r: Tey dont care. Tecknen r mnga
p att unga mnniskor ofa tar mycket ltt p integritetspro-
blemet om de ver huvud taget ser det som ett problem.
Det hnder inte mig. De festa r nog medvetna om att man
kan rka illa ut med anledning av sina elektroniska fotspr,
men de festa undrar: Varfr skulle det hnda just mig? De
festa av oss knner ingen som blivit allvarligt drabbad, eller
ver huvud taget drabbad, p integritetsomrdet. D r det
vl ingen stor grej?
Staten r snll. Vi svenskar har av tradition ett vldigt stort
frtroende fr staten. Skillnaden r stor gentemot mnnis-
kor som har bott i lnder som har, eller har haf, krig eller
diktatur. Varningen att dagens IT-samhlle hade varit rena
paradiset fr Stasi eller Gestapo, och att vi inte vet hur snll
74 Vad privatliv?
den svenska staten r imorgon, bemts ofa med ett skratt
och en anklagelse om att vara foliehatt.
Uppgivenhet. Ibland tror jag att ren uppgivenhet r en vsent-
lig del i frklaringen till det bristande intresset fr personlig
integritet. Det r nd krt, resonerar mnga. Man kan kon-
statera att det resonemanget r sjlvfrverkligande.
Rdsla for terrorism. Mnniskor r rdda fr terrordd, och
den rdslan har underblsts av politiska och polisira krafer
som redan fre de spektakulra terrordden 2001 ville infra
kad vervakning, inskrnka medborgerliga rttigheter och
ver huvud taget lta staten breda ut sig p medborgarnas
bekostnad. Delvis r rdslan rentav skapad av vra politiska
ledare. Observera att jag inte frnekar existensen av hotet
frn terrorismen, men jag tror att risken verdrivs, att vrdet
i digital massvervakning som skyddsmedel vervrderas och
att regeringar har utnyttjat situationen. Psykologer har lnge
vetat att mnniskor har en tendens att verskatta spektakulra
men osannolika risker medan de underskattar vardagliga
risker som r betydligt mera sannolika.
Om svenska politiker
Hsten 2013 fck vi en del av frklaringen till svenska politi-
kers bristande intresse fr integritetsfrgan, nr den grvande
journalisten Duncan Campbell
55
avsljade att Sverige r
NSA:s viktigaste samarbetspartner i Europa efer Storbritan-
nien. Ett nnu viktigare skl till att de politiska partierna i
Sverige inte driver integritetsfrgan r dock sannolikt att de
inte knner ngot tryck underifrn. De tror inte att ett reellt
75
engagemang i integritetsfrgan skulle hjlpa dem att vinna
nsta val. Och det r nog, tyvrr, en korrekt bedmning.
76 Vad privatliv?
77
7. Exempel p
intrng och datalckor
Aningen frenklat kan man sga: Alla databaser lcker.
Kanske har du som lser detta knslig information i en data-
bas som blivit hackad de festa intrng kommer aldrig till
allmnhetens knnedom.
Det fnns tre huvudstt p vilka informationen kan f
spridning till obehriga: Genom intrng utifrn (hackning),
genom personalens tgrder (avsiktliga eller oavsiktliga) och
genom tekniska fel (buggar). Ett antal exempel ur de tre ka-
tegorierna listas nedan. Observera att det bara rr sig om ett
axplock. Medborgarrttsorganisationen Privacy Rights har
lagt ut en skbar databas ver stora datalckor som kommit
ut i ofentligheten.
56
A. Angrepp utifrn
Obehriga personer, ofa kallade hackare, kan lyckas ta sig in i
databaserna utifrn. Detta sker hela tiden. Stora fretag tystar
ofa ned dataintrng (liksom andra datalckor) av rdsla fr
att tappa image.
57
P senare tid har hackare i kande utstrck-
ning brjat genomfra dataintrng i ekonomiskt syfe, istllet
fr att bara visa sig p styva linan. Mer n ngonsin tidigare
r databrottslingarna i dag ute efer dig personligen skriver
78 Vad privatliv?
exempelvis Svenska Dagbladet (16/4 2013) i en artikel med
rubriken Kartlgger allt du gr p ntet.
En underskning som presenterades sommaren 2013 visar
att svenska myndigheter har dlig IT- skerhet. Dels r skyd-
det mot attacker utifrn dligt, dels fnns ett stort problem i
att personalen inte fljer skerhetspolicyn.
58

Nedan fljer ett antal exempel p hackerintrng:
Svenskt jttehack. Sommaren 2013 dmdes Gottfrid Svart-
holm Warg till fngelse fr tv dataintrng. I det ena intrnget
skafade han sig via IT-fretaget Logica (numera CGI) till-
gng till Skatteverkets SPAR-register (ett register ver hela
den svenska befolkningen) och Kronofogdens register. Han
skafade sig ocks tillgng till information om mnniskor med
skyddade personuppgifer, liksom knslig information om
20.000 poliser och en del annat. Det andra intrnget gjordes
hos Nordea, och syfade till att verfra pengar frn andra
mnniskors bankkonton. Gottfrid Svartholm Warg har ver-
klagat domen.
59
Han misstnks ocks av den danska polisen
fr att via IT- drifsfretaget CSC ha tagit sig in i databaser
tillhriga fera danska myndigheter. Exempelvis ska han ha
kommit ver ett register ver mnniskor som r eferlysta
genom EU:s grnssamarbete Schengen.
60
Gottfrid Svartholm
Warg sger sig vara oskyldig till alla intrng han hvdar att
dessa visserligen skett frn hans dator men att datorn blivit
kapad av ngon annan som frrstyrt den.
Tysk teleoperatr hackad. I september 2013 stals personupp-
gifer fr mer n 2 miljoner kunder till den tyska teleopera-
tren Vodafone Germany. Det rr sig om namn, adresser,
bankkontonummer och fdelsedatum. Vodafone varnar nu
79
sina kunder fr att den stulna informationen kan anvndas
fr ntfske.
61
Twitter hackat. Twitter drabbades 2013 av ett intrng varvid
angriparna kan ha kommit ver 250.000 personers anvn-
daruppgifer.
62
Jttehack mot Apple. En grupp hackare verkar r 2012 ha
kommit t data om 12 miljoner Apple-anvndare genom
att ta sig in i FBI:s datorer. Apple kommenterar inte uppgif-
terna och FBI dementerar att deras datorer skulle ha utsatts
fr ett intrng, men fera experter p cyberbrott bekrfar
uppgiferna.
63
Jttehack mot Sony. Det japanska fretaget Sony drabbades
2011 av ett stort dataintrng dr 100 miljoner anvndare av
spelkonsolen Playstation fck sina konton hackade. Dessutom
stals 12.700 kredit- och kontokortsnummer.
64
Spionprogramvara p bibliotek. En oknd person installerade
under 2011 en spionprogramvara, en s kallad keylogger,
p fera datorer p biblioteket i Sunne. Drmed kunde den
obehriga exempelvis komma t alla inloggningsuppgifer
som anvndare matade in.
65
Hundratusentals patientuppgifer hackade. Det avsljades
2012 att hackerntverket Anonymous genomfrt ett intrng
hos Vstra Gtalandsregionen och kan ha kommit t hund-
ratusentals patientuppgifer. Det handlar om sekretessbelagd
information frn tidigt 1990-tal och fram till 2009.
66
80 Vad privatliv?
Jobbskarsajt hackad. Den svenska jobbskarsajten Monster
har drabbats av tv stora dataintrng. r 2007 stals uppgifer
om 1,3 miljoner jobbskande som lagt in sin CV i databasen.
r 2009 skedde ett nytt intrng.
67
Kortfretag hackat. Det amerikanska kortfretaget Citi Credit
Card, tillhrigt Citigroup, drabbades 2011 av ett dataintrng
dr obehriga kom ver namn, kontonummer och kontakt-
information om 360.000 kunder.
68
100 miljoner kortnummer hackade. En attack mot fnans-
fretaget American Heartland Payment ren 2005-2007
exponerade 170 miljoner kreditkortsnummer fr obehriga.
Det r ett av vrldshistoriens vrsta dataintrng.
69
Pojke hackade Pentagon. En brittisk 16-ring lyckades 1995
hacka sig in hos Pentagon, nrmare bestmt United States
defence and missile systems. Han fck bland annat tillgng
till forskning om ballistiska vapen, fygplanskonstruktion,
lnelistor, data om anstllda samt e-post, och han raderade
fler om stridsledning och artifciell intelligens. Amerika-
nerna trodde frst att angreppet gjorts av frmmande makt,
och sa att den aktuella spionen hade orsakat mer skada n
KGB. Hackaren beskrevs som det frmsta hotet mot USA:s
skerhet.
70
Pojke hackade NASA och Pentagon. En 15-rig pojke hackade
sig 1999 in i datorerna hos den amerikanska rymdfygstyrel-
sen NASA, vilket orsakade 21 dagars stillestnd fr datorer
som stdde den internationella rymdstationen. Bland annat
laddade han ned den programvara som reglerar temperatur
81
och luffuktighet i rymdstationen. Pojken tog sig ocks in i
ett vapensystem hos Pentagon.
71
UFO-entusiast hackade NASA och Pentagon. En arbetsls
autistisk 42-ring som skte bevis fr existensen av s kallade
UFO:n (fygande tefat) hackade sig 2001-2002 in i datorer
hos Pentagon och NASA. Intrnget, som pgick under 13
mnader, har kallats det strsta militra dataintrnget n-
gonsin
72
.
B. Lckor orsakade av personalen
Den personal som r satt att skta en databas kan vara kor-
rupt, nyfken eller slarvig med skerhetsrutinerna. Anstllda
kan frestas att anvnda knslig information fr egna syfen,
eller slja den. Ibland r det istllet misstag frn personalens
sida som ligger bakom lckorna. Det frekommer ocks att
fretagsledningen missbrukar databaser. Hr fljer ett antal
exempel p lckor orsakade av personal eller fretagsledning.
Soldat bakom historiens strsta datalcka. Den amerikanska
soldaten Bradley Manning (numera Chelsea Manning)
lmnade r 2010 ver fera hundra tusen hemliga militra
och diplomatiska dokument till Wikileaks. Det har kallats
historiens strsta lcka av information till allmnheten. Det
faktum att Manning trots sin lga militra rang hade tillgng
till sdana enorma mngder topphemligt material, liksom att
det var tekniskt mjligt fr honom att helt enkelt kopiera ver
dem till sin kameras minneskort och g hem med detta, visar
hur lg skerhetsnivn var.
82 Vad privatliv?
Jttelcka drabbade NSA. Underrttelseanalytikern Edward
Snowden lmnade sommaren 2013 ver ett mycket stort antal
topphemliga NSA-dokument till bland annat den brittiska
tidningen Guardian.
Teleoperatr missbrukade egna loggfler. Nr styrelsen fr
den stora tyska teleoperatren Deutsche Telekom, Tysk-
lands motsvarighet till Telia, trodde att en styrelseledamot
lckte afrsinformation till pressen tog de till extraordinra
tgrder. Fr att f reda p vem det var analyserades loggfler
fr styrelseledamter och knda journalister, fr att ta reda
p vilka nummer de ringt och vilka de blivit uppringda av.
Styrelsen anvnde ocks Deutsche Telekoms lagrade data om
mobiltelefoners geografska position fr att frska avslja
eventuella mten mellan styrelseledamter och journalister.
73
Kvinnojourens dator glmdes i butik. Sommaren 2013 glmde
verksamhetschefen vid en kvinnojour i Skne en brbar dator
med sekretessbelagd information i en butik. Nr det upp-
tcktes var datorn borta. Den sprr som fnns p datorn kan
kringgs med viss datakunskap, skriver tidningen Metro.
74
Missbruk p Frskringskassan. Fyra anstllda p Frsk-
ringskassan prickades 2013 fr dataintrng i interna register.
De gjorde sammanlagt 57 skningar i renden de inte hade
behrighet fr.
75
Socionom missbrukade register. En socionom vid stadsdelsfr-
valtningen i Malm har 2013 polisanmlts misstnkt fr att
vid ett 20-tal tillfllen under ett rs tid ha gtt in i register
83
och tagit del av information som inte hade med hennes tjns-
teutvning att gra. Kvinnan har avskedats.
76
Polis missbrukade register. En polis i Bohusln dmdes 2013
fr att vid tre tillfllen ha anvnt olika polisregister fr att
ska information om en kollega och dennes familj.
77
Lkare polisanmld fr dataintrng. En lkare i Vrmland
polisanmldes under 2013 fr att vid minst 30 tillfllen ha
gjort sig skyldig till dataintrng i vrdens system.
78
Vrdchef polisanmld fr dataintrng. En chef vid en av lands-
tingets vrdinrttningar i Linkping polisanmldes 2013 fr
dataintrng.
79
Lkare dmd fr dataintrng. En lkare i Kronobergs ln
dmdes 2012 till bter fr att vid minst 21 tillfllen ha
tagit del av en patients journal trots att de inte hade ngon
vrdrelation.
80
Lkare talas fr dataintrng. En lkare vid Akademiska
Sjukhuset i Uppsala talades 2012 fr att ha skt information
i patientjournaler i syfe att smutskasta en patient.
81
Lkare snokade i rivalens gynjournal. En verlkare som lg i
skilsmssa dmdes 2012 fr dataintrng efer att ha gtt in i
den gynekologiska journalen fr hennes exmans nya kvinna.
82
Lkare frskte kartlgga invandrarkvinnors sexliv? En lkare
dmdes 2013 fr att ha gjort 177 olagliga skningar i unga
invandrarkvinnors journaler p kvinnokliniken. Han miss-
84 Vad privatliv?
tnks fr att p frldrars uppdrag ha frskt kartlgga deras
dttrars sexualliv.
83
ldreomsorgen i Laholm. En anstlld vid ldreomsorgen i
Laholms kommun anklagades 2013 fr att olovligen ha gtt
in i ldreomsorgens datasystem. klagaren ska inleda en
frunderskning.
84
Skmotor lckte skningar. r 2006 rkade det amerikanska
internetfretaget America Online (AOL) ut fr en spekta-
kulr datalcka. Det var personalen som av misstag la ut ett
register med 20 miljoner skmotorskningar p internet.
Filen togs bort snabbt men var d redan kopierad och spridd
ver ntet. Lckan innehll information om sktermer och
vilka kundnummer p AOL som gjort respektive skning.
Det tog inte lng tid fr tidningen New York Times att i re-
portagesyfe ta redan p namnet bakom ett av kundnumren.
85
Teleoperatr bestulen p datorer. Det irlndska telekomfreta-
get Eircom blev 2012 bestulet p tre brbara datorer, varav tv
stals frn kontoret och en frn en anstllds bostad. Drmed
fck obehriga tillgng till fnansiell information om 6.845
kunder och 686 anstllda.
86
Personuppgifer p stulna datorer. City Council i den skotska
staden Glasgow blev 2012 bestulet p tv brbara datorer
som innehll information om 17.692 fretag och 20.143 per-
soner (invnare som fr vinterbrnslestd och vrdbidrag).
Fr 6.069 av invnarna fanns bankkontoinformation p de
stulna datorerna.
87
85
25 miljoner mnniskor p tappad skiva. Brittiska myndigheter
frlorade r 2007 en CD-skiva med personuppgifer om 25
miljoner medborgare. Den frsvann i posten. Skivan innehll
bland annat fdelsedatum, adress, bankkonto och nationellt
frskringsnummer vilket franledde oro fr att informatio-
nen skulle anvndas fr identitetsstlder.
88
Jttelckor p Deutsche Telekom. I en insidesattack 2011 blev
Deutsche Telekom bestulet p information om en halv miljon
kunder. Och r 2006 tappade fretaget bort en lagringsenhet
som innehll personuppgifer om 17 miljoner kunder dessa
blev sedan utbjudna till frsljning p internet.
89
C. Buggar i systemen
Tekniska fel i ett system kan gra att skyddet pltsligt inte
fungerar. Mnga gnger har det hnt att knslig information
under en begrnsad tid varit helt eller delvis tillgnglig fr
obehriga p grund av fel i programvaror. Hr fljer ngra
exempel.
Parkeringar avsljade. Ett fel i systemet hos det svenska fre-
taget Easypark gjorde att vem som helst under en tid r 2012
hade mjlighet att f reda p var mnniskor hade parkerat sin
bil. Omkring 300.000 parkerare kan vara drabbade.
90
Tgpassagerare exponerade. Under fera veckor r 2012 var
personliga uppgifer om en miljon kunder till det belgiska
tgfretaget SNCB Europe tillgngliga fr obehriga via
internet.
91
86 Vad privatliv?
Facebook lckte. Facebook har fera gnger lckt information
p grund av buggar i systemen. Sommaren 2013 erknde
fretaget en lcka som drabbat 6 miljoner anvndare. Under
ett rs tid kunde obehriga komma t anvndarnas e-post
och telefonnummer. r 2011 lckte s kallade applikationer
(smprogram) p Facebook anvndares personuppgifer till
obehriga.
92
Mnga skatteparadis lckte. Under 2013 sammanstllde
organisationen Consortium fr Investigative Journalists
i Washington ett antal lckor frn s kallade skatteparadis
runtom i vrlden. Det framgr inte hur lckorna gtt till. Or-
ganisationen har ftt tillgng till 2,5 miljoner lckta datafler
frn mer n 120.000 s kallade ofshorefretag.
93
Svaghet i smart TV. r 2012 hittades som nmnts en teknisk
svaghet i Samsungs serie teveapparater Smart Hub, vilket
gjorde det mjligt fr hackare att aktivera tevens kamera
och mikrofon och drmed lyssna/titta in i mnniskors var-
dagsrum.
94
Bugg i dokumentdelning. En bugg hos dokumentdelnings-
tjnsten Dropbox gjorde s att under ngra timmar kunde
vem som helst logga in p vilken anvndares konto som helst
med vilket lsenord som helst. Obehriga kunde drmed
komma t samtliga dokument fr samtliga Dropbox- kunder.
Detta skedde 2011.
95
87
Slutsats:
Man kan konstatera att det enda sttet att garantera att kns-
liga data inte lcker r att ver huvud taget inte samla in dem.
88 Vad privatliv?

89
8. Hur kan man skydda sig?
Efer att ha tagit del av den mngfald av risker som fnns i IT-
vrlden uppstr den naturliga frgan: Hur skyddar man sig?
Tyvrr fnns inte ett enkelt och sjlvklart svar p den frgan,
men det fnns mnga tgrder man kan vidta som minskar
risken att drabbas av problem.
Frst mste man konstatera att skerhet inte r att infra
maximala skyddstgrder skerhet r istllet att vga de
olika risker som fnns mot det besvr och de kostnader som
fljer med olika tgrder. P grundval av den analysen gr
man sedan rimliga kompromisser. Skerhetstgrder har ju s
gott som alltid en kostnad, antingen i form av pengar eller i
form av besvr. Vad som r en rimlig kompromiss varierar frn
mnniska till mnniska och frn fretag till fretag, efersom
frutsttningarna r olika. Det kan ocks variera ver tiden.
Rimligt r att brja med att tgrda de mest uppenbara
skerhetsbristerna. Ingen kedja r starkare n den svagaste
lnken, och det r ingen id att ha pansardrr p villan om
fnsterhakarna r helt oskyddade, fr att ta till en liknelse.
Drefer kan man g vidare och strka sitt skydd, i mn av
att man anser det vara vrt kostnaderna. Exempel p low
hanging fruit nr det gller IT-skydd r god lsenordshygien
och att se till att programvaror fr skydd mot virus, trojaner
och annan skadlig kod r installerade och uppdaterade.
90 Vad privatliv?
Mycket beror p vilka slags risker man frmst vill skydda
sig mot. Ntfskare och andra kriminella? Riktade hackeran-
grepp frn ngon som vill t just dig? Personer i din nrhet
som kan vilja dig illa? Arbetsgivaren? Industrispioner? FRA
och NSA? Mjligheterna att skydda sig r mycket olika be-
roende p vilka hot man ser som primra. tgrderna skiljer
sig ocks t.
Ngra saker att tnka p: Skydd av stillastende (lagrad)
information r inte detsamma som skydd av information i
rrelse (kommunikation). Skydd mot stld/frlust av lag-
ringsenhet r inte samma sak som skydd mot risker som inte
bygger p stld/frlust. Skydd mot externa angrepp r inte
detsamma som skydd mot interna/nrstende hot. Skydd mot
hot som letar ofer p mf r inte samma sak som skydd mot
hot som riktas specifkt mot dig. Skydd mot amatrer r inte
samma sak som skydd mot IT-kunniga frvare. Skydd mot
FRA, NSA och liknande inrttningar str i en klass fr sig.
Vilka hot vill du frmst skydda dig mot? Dina tgrder
blir i hgsta grad beroende av svaret p den frgan. Skerhet
r ingen enkel vetenskap, och det r intressant att notera att
skyddstgrder till och med kan bli kontraproduktiva. Om
ett fretag infr oerhrt komplicerade skerhetsrutiner fr
tkomst till datasystemen fnns risken att personalen skapar
genvgar som lmnar systemen helt oskyddade. Och om man
installerar en amerikansk programvara fr att skydda sig mot
intrng kanske man i sjlva verket ppnar drren till sin dator
fr informationsanalytikerna p NSA.
Nedan fljer en genomgng av tnkbara tgrder fr att
minska risken att drabbas av intrng, avlyssning, virus, data-
stld, IT-baserade bedrgerier och liknande. I nsta kapitel
91
kommer en lista p programvaror och tjnster som syfar till
att ge IT-skerhet.
Anvnd inloggning
Stll in din dator och mobiltelefon s de krver lsenord varje
gng de startas, liksom efer en tids vila.
Tillmpa god lsenordshygien
En annan fundamental tgrd i IT-skydd r att tillmpa god
lsenordshygien. Hr fljer ngra grundlggande regler om
hur lsenord vljs och anvnds. En mera komplett lista fnns
hr.
96
Och hr
97
har Microsof en sida dr du kan testa ett
lsenord och f det betygsatt (fr den misstnksamma kan
jag nmna att det fnns de som betraktar den tjnsten som
NSA:s funktion fr lsenordsinsamling).
Anvnd inte samma lsenord i olika sammanhang, t-
minstone inte fr viktiga saker.
Anvnd inte fr ltta eller fr korta lsenord. Anvnd
inte lsenord som utgr vanliga ord eller namn, inte ens
med sifror efer, efersom lsenordsknckande program-
varor har listor p ord och namn. Anvnd absolut inte
ditt barns eller husdjurs namn eller ngot annat med
koppling till dig sjlv. Stoppa helst in ett par special-
tecken som ! och $. Ett lsenord som stockholm123
r svagt.
Tnk p hur lsenordet frvaras. Framfr allt, frvara
det inte tillsammans med dator/mobil. Skicka det inte
med e-post. Var mycket restriktiv med att lmna ut l-
senordet, och byt efert om du mste gra det.
92 Vad privatliv?
Ett knep fr att komma ihg sitt lsenord r att skapa
en ramsa. Lsenordet JtMgBSoSm$ kan kommas ihg
med Jag tycker min gula bil r snabb och sker men
dyr, om man ocks kommer ihg att gra varannan
bokstav stor.
Byt lsenord d och d. Hur ofa beror p vilken sker-
hetsniv som r ndvndig det kanske r rimligt att
byta lsenordet till banken ofare n lsenordet till en
tidning p ntet.
Lt inte webblsare eller mobiltelefon komma ihg
lsenord.
Uppdatera skyddande programvaror
Se till att alltid ha en aktuell version av antivirusprogram
(inklusive skydd mot spionprogram och annan skadlig kod).
Observera att det ven gller mobilen, om du har en s kall-
lad smartphone (vilket de festa har). Anvnd brandvgg. Se
ocks till att du har de senaste versionerna av alla vanliga
programvaror, efersom skerhetshl upptcks ibland och d
tpps till i en ny version.
Stll in webblsaren, och surfa smartare
Hr fljer ngra exempel p hur du kan surfa p ett skrare
stt, bde genom aktiva tgrder och genom en lmplig in-
stllning av weblsare.
Rensa historik. En bra tgrd r att rensa webblsarens historik
efer varje surfillflle. En mjlighet r frsts att surfa i privat
93
lge, varvid historiken inte sparas alls. I bda fall r det frsts
bara de lokala spren, i den egna datorn, som elimineras.
Neka ondiga kakor. En annan tgrd r att vara restriktiv
med vilka kakor (cookies) du lter webblsaren lagra p
din hrddisk, efersom kakor kan anvndas fr att spra dina
aktiviteter p ntet. Om du helt stnger av anvndningen av
kakor kommer mnga sajter inte att fungera fullt ut, och du
kanske fnner tgrden alltfr kostsam i termer av besvr. Ett
mellanting r att stlla in webblsaren p att frga om lov varje
gng den tnker lagra en kaka d kan du exempelvis neka
kakor nr du besker webbsidor dr du vill vara anonym.
Ytterligare en tnkbar instllning r att neka s kallade tred-
jepartskakor. Kakinstllningen brukar fnnas under Skerhet,
Sekretess eller Integritet i webblsarens instllningar.
Kolla https. Nr du r uppkopplad mot banker och liknande
tjnster dr hg skerhet krvs ska webbadressen brja med
https (ett s sist, allts) och det ska fnnas ett litet hngls
lngst ned p sidan. Det visar att frbindelsen r krypterad
(men NSA har knckt den krypteringen). Det frekommer
falska sajter som utgr kopior av exempelvis bankers sajter,
men bara syfar till att stjla inloggningsuppgifer, kortnum-
mer och liknande.
Logga ut. Fr maximal skerhet br du logga ut frn exem-
pelvis Facebook och webbmejl innan du besker andra sajter
eller gr skningar. Att frbli inloggad r en skerhetsrisk.
Surfa via anonymisering. Om du vill surfa anonymt, och
beska sajter utan att sajtens gare ser ditt IP-nummer (inter-
94 Vad privatliv?
netadress), kan du surfa via en anonymiseringstjnst. Graden
av skerhet beror p vilken tjnst/programvara du anvnder
och vilket hot du vill skydda dig mot.
Hantera e-post klokt
Det fnns ett antal saker att tnka p som minskar risken fr
att via e-post rka ut fr skadlig kod, ntfske, datastld eller
andra problem. Hr fljer ngra rd:
Lmna inte ut inloggningsuppgifer, lsenord, kortnum-
mer och liknande p begran frn ett e- postmeddelande.
Banker och liknande institutioner ber aldrig om sdan
information via e-post (och inte heller via telefon).
Du kan kontrollera ktheten i ett e-postmeddelande
genom att ringa det fretag som skickat mejlet (och d
ska du frsts inte anvnda det eventuella telefonnum-
mer som str i mejlet).
Klicka inte p bilagor i e-postmeddelanden frn oknda,
det kan initiera installering av skadlig kod p din dator.
Tnk p att ett e-postmeddelande som ser ut att vara
frn en av dina vnner kan vara frn en bedragare. Det
fnns skadlig kod som tar hela adressboken p en dator
och skickar mejl till alla med begran om ngon tgrd
som syfar till att berika bedragaren. Var misstnksam,
exempelvis om en vn via e-post ber att f lna pengar.
Betrakta e-post som vykort. Skriv ingen knslig informa-
tion i ett e-postmeddelande. Detsamma gller frsts
chattande och direktmeddelanden i sociala ntverk.
Det finns mnga kostnadsfria tjnster som gr det
mjligt att skicka e-post via en mellanhand s att din
95
e-postadress dljs fr mottagaren. Detta kan gras p
olika stt med olika grad av skerhet. Den engelska
termen fr denna slags tjnst r remailer.
Var frsiktig med surfzoner
Trdlsa ntverk p allmnna platser, s kallade surfzoner,
utgr en skerhetsrisk. Det fnns tv potentiella kategorier
avlyssnare: de som satt upp ntverket och de andra personerna
som r nrvarande.
Man br inte koppla upp sig mot en surfzon med oknd
upphovsman. Den som driver ntverket har stora mj-
ligheter att avlyssna trafken, och det kan vara ett elakt
ntverk vars hela syfe r att samla in knslig informa-
tion. Tnk p att en bedragare kan vlja ett namn p
ntverket som inger frtroende.
Ntverk utan kryptering utgr en stor skerhetsrisk.
Vem som helst som befnner sig i samma omrde kan
avlyssna din trafk via lufen. En bedragare behver inte
ens vara nrvarande ngon av de andra personerna som
r uppkopplad mot samma ntverk kan ha ftt sin dator
smittad av ett virus som samlar in dina kontokortsnum-
mer, lsenord och andra knsliga uppgifer.
Ett riktigt no-no r allts att ansluta sig till ett trdlst
ntverk som r bde oknt och okrypterat. Det utgr
en riktigt stor skerhetsrisk.
Det r ofa skrare att stlla in sin mobiltelefon som en
accesspunkt och lta datorn ansluta sig till den n att
anvnda en publik surfzon.
96 Vad privatliv?
Undvik generellt att gra knsliga saker, ssom att logga
in p din bank eller mata in kontokortsnummer, via en
surfzon. Om du nd mste gra det s se till att den
webbplats du r inne p har en adress som brjar med
https istllet fr http d r trafken som sagt krypterad.
Stng av funktionen Delning p din dator, annars kan
det vara mjligt fr andra personer som r anslutna till
samma surfzon att komma t fler som r lagrade p din
hrddisk.
God skerhet mot avlyssning vid anvndning av trdlsa
ntverk kan uppns genom att anvnda sig av en VPN-
tjnst (som krypterar kommunikationen).
Skydda dig p Facebook
Hr fljer ngra tgrder som minskar risken fr att via Fa-
cebook bli utsatt fr olika former av digital skada:
Acceptera bara vnfrfrgningar frn personer du verk-
ligen knner.
Stll in integritetsinstllningarna s att du inte delar med
dig information p ett bredare stt n du verkligen anser
vara ndvndigt.
Logga ut frn Facebook s snart du inte anvnder
tjnsten. Det rcker inte att stnga fiken eller ens hela
webblsaren.
Var misstnksam om det kommer uppmaningar att
klicka p meddelanden och lnkar frn en vn. Skadlig
kod kan ha tagit ver din vns konto.
Var misstnksam nr du installerar appar/program.
97
Om du r inloggad p Facebook och nd fr uppma-
ningen att logga in (igen) r det stor risk att du har blivit
ledd till en falsk sida som kommer att stjla ditt lsenord.
Klipp inte ut ett script du ftt och klistra in det i webbl-
sarens adressflt om du inte r helt sker p vad scriptet
(som r programkod) gr. Det r en mycket riskabel
handling.
Kontrollera att Facebook r instllt p att kryptera kom-
munikationen med protokollet https.
En annan skerhetstgrd som Facebook tillhandahller
r engngslsenord som skickas till din mobiltelefon.
Dessa r srskilt bra nr man anvnder ngon annans
dator.
Du kan ocks stlla in Facebook s att du fr ett med-
delande med e-post eller sms ifall ngon loggar in p ditt
konto med en annan enhet n den du brukar anvnda.
Funktionen gr det ocks mjligt att avsluta den ovn-
tade inloggningen.
Anvnd kryptering
Det fnns olika typer av kryptering:
Med en programvara kan hela eller delar av en hrddisk
krypteras. D r innehllet skyddat ven om datorn stjls
(eventuellt lsenordsskydd av datorer kan ju kommas
runt genom att helt enkelt ta ut hrddisken). Kryptering
ger dock inte ngot absolut skydd, graden av skerhet
beror p typ av kryptering och vem man frsker skydda
sig mot.
98 Vad privatliv?
Det fnns ocks programvara fr att kryptera sin e-post.
Om man besker en webbplats med en adress som br-
jar med https (istllet fr http) s anvnder man som
nmnts krypterad kommunikation.
Du kan kryptera din kommunikation (surfande, e-
postande och annan internetkommunikation) genom
att anvnda en s kallad VPN-tjnst.
Skydda ven mobiltelefonen
Hr fljer ngra tips om vad man kan gra fr att ka skyddet
p mobiltelefoner (vilket ofa r frsummat).
Stll in telefonen s den inte kan anvndas utan att mata
in lsenord.
Installera en skerhetsprogramvara som skyddar mot
virus och annan skadlig kod ven p din mobil, inte
bara p datorn.
Installera programvara som gr det mjligt att p distans
lsa telefonen eller radera dess innehll ifall den blir
stulen (funktionen ingr ofa i ovan nmnda typ av pro-
gramvara). Om du har en iPhone kan detta gras med
en tjnst som tillhandahlls av Apple och kan aktiveras
i Instllningar.
Lmna inte telefonen obevakad nr andra mnniskor
r i nrheten.
Tnk p att bilder du tar med mobilen och sedan lgger
ut p ntet kan innehlla geografsk information om var
bilden togs, vilket kan avslja dina frfyttningar och din
aktuella uppehllsort. Facebook tar dock automatiskt
99
bort sdana metadata. Du kan stnga av geotaggning,
som det kallas, i din mobiltelefon.
Appar utgr den vanligaste vgen fr skadlig kod in
i mobiltelefoner. Mnga appar skickar som nmnts
personliga data om dig till sin gare. Var frsiktig nr
du installerar appar, och bedm om utvecklaren verkar
vara trovrdig och seris. Appar kan exempelvis skicka
ivg telefonens unika ID-nummer, din geografska posi-
tion och hela din adressbok.
98
Till och med en simpel
fcklampsapp kan stjla data. En app kan innehlla ett
fullfdrat spionprogram. Om du anvnder en Android-
telefon kan du under installationen av en app se p instal-
lationsskrmen vilka data den fr tillgng till. Anvnder
du en iPhone kan du bestmma vilka appar som ska f
tillgng till din geografska position.
Den som vill veta mer om mobilt skydd kan lsa doku-
mentet Privacy in the Age of the Smartphone som har
publicerats av Privacy Rights Clearinghouse.
99
vrigt
Varning fr gratisprogram. Tnk p att mnga gratisprogram
i tysthet hmtar information frn anvndaren och skickar
till fretaget bakom programvaran. Dessa r allts, eller
grnsar till, spionprogram i frkldnad. De kan ocks vara
virussmittade.
Risker med molnet. Innan du lgger data i det s kallade mol-
net (cloud computing), betnk riskerna med detta. Din
information ligger lagrad hos en avlgsen aktr, och du r i
hnderna p dennas skerhetstnkande (och moral). Dina
100 Vad privatliv?
data frdas ocks ver internet till och frn molnaktren.
Srskilt tveksam till att lagra data i molnet br man vara om
man har knslig teknisk, afrsmssig eller politisk informa-
tion med ett internationellt vrde (NSA-varning!).
Sker radering. Tnk p att vanlig radering av en fl inte
innebr att informationen tas bort. Den ligger kvar, utan att
det syns fr en vanlig anvndare, och omrdet i minnet
markeras som fritt att skriva ver. Sker radering mste gras
med en srskild programvara som skriver ver den gamla
informationen med ny nonsensinformation.
Nr datorn kasseras. Om du sljer eller kastar bort din dator
(eller mobiltelefon), tnk p att den frmodligen r fylld med
knslig information om du inte genomfr sker radering.
USB-minnen. Anvnd inte ett USB-minne som du har hit-
tat ngonstans. Det kan installera skadlig kod p din dator.
Det har frekommit att avsiktligt smittade USB-minnen har
planterats p platser dr personer som arbetar med knslig
information ofa rr sig.
101
9. Guide till
bombsker surfning
Trots att det fnns mngder med verktyg fr att skydda sig
och anonymisera sin verksamhet i den digitala vrlden r det
vldigt svrt att bli sker p att man r skyddad mot alla frsk
till intrng, avlyssning och registrering. Men det kan g. Lt
mig ta surfande som exempel. S hr skulle jag g tillvga om
jag ville beska en webbplats under total anonymitet:
1. Jag skulle inte vga frlita mig enbart p en tjnst fr ano-
nymt surfande.
2. Jag skulle inte anvnda min egen dator eller telefon, eller
en dator/telefon som har ngon form av koppling till mig.
3. Istllet skulle jag g till ett bibliotek, internetcaf eller
annan ofentlig plats dr internetupppkopplade datorer
tillhandahlls utan krav p identifering. Fr att skapa
ett extra skyddslager skulle jag dr surfa via en anonymi-
seringstjnst. Intressant att notera r att vissa lnder har
frbjudit anonymt surfande i ofentliga miljer.
4. Jag skulle lta bli att betala eventuell avgif fr datorerna
med kontokort eller ngot annat betalningsmedel som har
ngon som helst koppling till mig. Kontanter r dremot
skert.
102 Vad privatliv?
5. Medan jag surfar skulle jag inte gra ngot som skapar en
koppling till mig sjlv. Det innebr exempelvis att jag inte
kan logga in p min Facebook, betala ngonting med kort
eller PayPal, boka en resa eller lsa min e-post. Undantag
frn frbudet att anvnda e-post freligger dock om det
rr sig om ett webbaserat e-postkonto som r skapat under
garanterat anonym surfning och som bara anvnds under
garanterat anonym surfning, och att jag konsekvent avstr
frn mejlkontakt med e-postadresser som kan kopplas till
mig (ssom vnner).
6. Om jag exempelvis skulle vilja starta en blogg fr att driva
anonym opinionsbildning kan jag inte vlja en som begr
att jag lmnar mitt mobilnummer (eller en e-postadress
om den har minsta koppling till mig) fr att snda mig
ett tillflligt lsenord.
De ovan nmnda tgrderna torde skydda min anonymitet
mot alla normala motstndare, om uttrycket tillts. Men om
jag vore Edward Snowden eller Usama bin Laden (medan han
levde) rcker tgrderna inte till. Fr att skydda sig mot ett
hgprioriterat intresse frn, lt oss sga, en samarbetskoalition
bestende av NSA och dess partner FRA mste man tillmpa
en frsiktighet som i sanning r extrem. Till de ovan nmnda
tgrderna skulle jag addera dessa:
7. Lmna mobilen hemma. Det sgs att NSA har utvecklat
en metodik fr att spra mobiltelefoner ven nr de r
avstngda.
100
Det sgs ocks att FBI kan aktivera en mo-
biltelefons mikrofon och avlyssna dess omgivningar ven
nr den r avstngd.
101
Borttaget batteri verkar dock vara
ett fungerande motmedel.
103
8. Se till att det inte fnns ngon form av registrering av min
nrvaro i den aktuella lokalen, allts ingen identiferande
intrdesavgif eller liknande. Detta gr exempelvis att
hotellrum inte kan anvndas.
9. Inte anvnda transportmedel som registrerar min resa p
ett sdant stt att det verkar sannolikt att jag har beskt
den aktuella lokalen vid den aktuella tidpunkten. Risk kan
exempelvis fnnas vid anvndning av digitala resekort fr
kollektivtrafken liksom vid anvndning av bil. Kameror
med automatisk nummerpltsinlsning fnns som nmnts
p vissa hll i stadsmiljn.
10. vervakningskameror utgr en fara fr min anonymitet.
Infr mitt superanonyma surfande skulle jag drfr vidta
lngtgende tgrder fr att frndra mitt utseende, sr-
skilt avseende ansiktet. Lsskgg, mustasch, stora glas-
gon, schal och peruk kan tillsammans krafigt frsvra
identifering via kamerabilder. Om jag vore kvinna skulle
jag naturligtvis nd satsa p skgget och anta skepnad
som man. Allra bst vore att kl sig i burka (oavsett kn).
11. Man mste tnka p att det gr att flja en persons fr-
fyttningar genom en stad frn vervakningskamera till
vervakningskamera. Drfr r det viktigt att ta p sig
frkldnaden p ett stlle dr detta inte kan registreras, och
dr det inte gr att koppla samman den nya personens
uppdykande med den gamla personens frsvinnande.
Beakta ven spionsatelliters existens.
12. Betrfande frsiktighetstgrderna avseende bruk av mo-
biltelefon br nmnas att anvndning av s kallat anonymt
kontantkort inte utan vidare innebr att man r anonym.
Det fnns fera stt p vilka en mktig motstndare kan
koppla ett anonymt kontantkort till en viss person. Det
104 Vad privatliv?
gr dock att upprtthlla en total anonymitet, tminstone i
Sverige (en del lnder har frbjudit anonyma kontaktkort),
men det krver ett antal tgrder som resulterar i en lika
lng lista som denna.
13. Det r faktiskt mjligt att identifera en person via hennes
stt att anvnda tangentbordet. Det r rytmen i hantering-
en av tangenterna som r unik fr varje mnniska. ven om
det knns lngskt till och med fr NSA att lyckas med
att jmfra rytmen i tangentbordsanvndningen under
besket p biblioteket (eller motsvarande) med ett stort
antal mnniskors rytm vid deras normala surfande (nr de
r identiferade, ssom i hemmet) s skulle min skerhet
ka om rytmen frstlls under det anonyma surfandet.
Detta skulle exempelvis kunna ske genom att bara anvnda
vnster hand (gller hgerhnta).
14. Hur r det med DNA? Den mktiga motstndarkoalition
som jag hr anvnder som utgngspunkt fr resonemanget
skulle nog kunna identifera den enskilda dator som har
anvnts fr surfandet. Datorn kommer att underskas mi-
nutist. Kan agenterna avslja mig via mina DNA- spr?
Jag r ingen DNA-expert, men mot bakgrund av att det rr
sig om en dator som anvnds av vldigt mnga mnniskor
frestller jag mig att DNA-spren r sammanblandade
och drfr obrukbara. Fr maximal skerhet anbefalls
dock gummihandskar, munskydd och hrskydd. terigen
ger allts burka en frdel. Fr vrigt aktualiserar resone-
manget vilken stor integritetsrisk ett nationellt DNA-
register skulle innebra (det krvs ju ngot att matcha den
hittade DNA- informationen med).
105
Jag tror att dessa tgrder skulle gra det omjligt att koppla
min person till det aktuella surfandet, till och med fr vrl-
dens mktigaste motstndares prioriterade intresse. Men om
man rr sig p den nivn krvs ett stndigt upprtthllande
av extrema frsiktighetstgrder. Det r oerhrt ltt gjort att
frr eller senare missa en lnk i den ndvndiga kedjan av
skerhetstgrder, och en enda miss kan vara tillrckligt fr
att motstndaren ska bryta igenom anonymiseringen. Betnk
hur Paula Broadwells lilla misstag att anvnda hotellrum
fck henne p fall (beskrivs i avsnittet teridentifering och
mnsterigenknning).
Fr den som vill veta mer: Organisationen Privacy Rights
Clearinghouse har publicerat ett stort antal faktablad om
integritetsskydd fr olika former av digitala aktiviteter.
102

106 Vad privatliv?
107
Appendix 1:
Exempel p skyddande
programvaror och tjnster
Hr fljer exempel p programvaror och tjnster som i skri-
vande stund fnns tillgngliga fr att skydda sin anvndning av
datorer och mobiler. Jag har inte haf mjlighet att genomfra
ngon utvrdering, och kan drfr inte g i god fr kvaliteten.
Vissa r gratis, andra kommersiella produkter. Ngra verlap-
par varandra. Ingen vrdering ligger i ordningen. Vid urvalet
har privatanvndares behov, snarare n fretags, legat i fokus.
Det r viktigt att ha klart fr sig att graden av skydd varie-
rar mellan de olika tjnsterna. Nr valet grs br man beakta
vilken typ av hot/motstndare man vill skydda sig mot, och
vilka uppofringar i form av besvr man kan acceptera. Att
skydda sig mot sin sambo eller mot virus krver inte samma
tgrder som om man vill skydda sig mot organiserad brotts-
lighet, vilket i sin tur inte stller samma krav som om det r
NSA man uppfattar som hotet.
Man br utg frn att skerhetsprodukter och skerhets-
tjnster, inte bara amerikanska, kan vara frsedda med bak-
drrar. Det enda sttet att frvissa sig om att en programvara
saknar bakdrr r att utg ifrn ppen kllkod, lsa igenom
hela koden och sedan kompilera den sjlv. Detta r tyvrr
108 Vad privatliv?
orealistiskt fr de festa mnniskor. Man br ocks tnka p
att gratisprogram ofa innehller spionliknande funktiona-
litet det frekommer att de ringer hem vilket innebr att
vissa data om anvndaren i tysthet snds ver till program-
mets utgivare.
Skydd mot virus, spionprogram med mera
F-Secure Internet Security 2013
Norton Internet Security
Microsof Security Essentials
Kaspersky Internet Security
McAfee (har fera produkter)
Comodo
Panda Cloud Antivirus
Online-Armor
MacKeeper
Avira Free Antivirus
Brandvggar
ZoneAlarm
Comodo
Online-Armor
Private Firewall
McAfee Next Generation Firewall
Norton Internet Security
Anonymt och/eller krypterat surfande
Integrity
Relakks
Dold
Anonymizer
109
Tor browser
Ipredator
Flashback
VPNtunnel
Anonine
Hide My Ass
AnonyMouse
Safe IP
Steganos (har produkter i fera skyddskategorier)
Tillgg till webblsare
Det fnns integritets- och skerhetshjande tillgg, s kallade
plug-ins, till de knda webblsarna. Dessa ger ett bttre skydd
n det som fnns inbyggt i webblsarna frn brjan. Bland de
funktioner tillggen har kan nmnas att motverka sajters och
annonsrers frsk till sprning av anvndarens surfning, att
blockera scripts (som kan vara farliga), att betygstta lnkar
ur skerhetssynpunkt innan man klickar p dem, att blockera
annonser och att automatiskt aktivera https-frbindelse nr
det r mjligt. Ngra sdana tillgg r:
Ghostery fr Firefox, Chrome och Internet Explorer
Adblock Plus fr Firefox, Chrome, Opera
Web of Trust fr Firefox, Chrome, Internet Explorer,
Safari
Disconnect fr Firefox, Chrome, Internet Explorer,
Safari
DoNotTrackMe fr Firefox, Chrome, Internet Explorer,
Safari - NoScript fr Firefox
Https Everywhere fr Firefox och Chrome Anonym
e-post, kryptering av e-post
110 Vad privatliv?
Anonym e-post, kryptering av e-post
Hushmail
Countermail
SilentSender
AnonyMouse
Waste project
10 Minute Mail
Send Email
Tor Mail
CenturionSof
PGP
Symantec Desktop Email Encryption
GnuPG
Poosty
Kryptering av hrddisk eller vissa fler
TrueCrypt
McAfee Endpoint Encryption
Symantec Drive Encryption
BitLocker Drive Encryption
NetLib
CheckPoint Full Disc Encryption
PC Encrypt
Sker radering
Eraser
CCleaner
PreventRestore
FileShredder
Dariks Boot And Nuke
111
Skydd fr mobiltelefoner
F-Secure Mobile Security
BullGuard Mobile Security
Lookout Premium
McAfee Mobile Security
Kaspersky Mobile Security
ESET Mobile Security
Trend Micro Mobile Security
vrigt
Anonyma betalningar. SpendOn r ett betalkort som fung-
erar som ett Mastercard, men r anonymt. Kan kpas p
Pressbyrn och 7-Eleven. Hr br ven Bitcoin nmnas,
en digital valuta med anonyma transaktioner som dock
bara kan anvndas p ett ftal platser.
103
Facebook-skydd. kat skydd p Facebook erbjuds av Nor-
ton via Facebook Privacy Protection.
Skra skmotorer. Det fnns integritetsinriktade skmo-
torer som inte placerar ut kakor p anvndarnas datorer
och sger sig inte logga deras IP-nummer. Dessutom r
uppkopplingen krypterad med https. Tre sdana skmo-
torer r DuckDuck Go, Startpage och Ixquick.
NSA-skra alternativ?
Den svenska tidskrifen PC fr alla publicerade i juni 2013
en lista p hur man kan erstta olika internettjnster som kan
misstnkas vara utsatta fr NSA:s spionage med s kallade
NSA-skra alternativ. De byten som fresls i artikeln
104

r dessa:
112 Vad privatliv?
Microsof Ofce -> Libre Ofce
Chrome, Internet Explorer,
Safari -> Firefox
Windows och OS X -> Linux
Google Maps -> Open Street Maps
Instagram -> Vine
Android, IOS och WP -> Firefox OS (ej slppt nnu)
Dropbox, Skydrive etc -> Owncloud
Google Sk -> Duckduckgo
Gmail, Outlook etc -> Bitmessage
Sociala ntverk -> Diaspora
Skype -> Jitsi
En betydligt lngre lista har publicerats p den engelskspr-
kiga webbplatsen Prism-Break.
105
113
Appendix 2:
Kllfrteckning
I mnga fall hnvisas till artiklar i tidningar och tidskrifer.
Du kan enkelt hitta dessa genom att googla respektive artikels
rubrik.
1 Artikel Avancerad IBM-lsning driver polisens romregister, Computer
Sweden, 23 september 2013
2 http://www.fexispy.com/
3 http://mobile-spy.com/
4 Artikel Privacy Scandal: NSA Can Spy on Smart Phone Data, Der Spiegel,
7 september 2013
5 Trafkverkets rapport, sidan 12: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/
6984/2013_044_FOI_Trafkmatning_2012_Slutrapport_.pdf,
6 Polisen fr se trngselskattbilder, DN, 28 juli 2011
7 Trafkverkets rapport, sidan 19: http://publikationswebbutik.vv.se/upload/
6984/2013_044_FOI_Trafkmatning_2012_Slutrapport_.pdf
8 Artikel Nederlnderna planerar grn vgskatt, Svenska Dagbladet, 14
november 2009, artikel New Pay-as-You-Go Tax for Dutch Drivers, Der
Spiegel, 16 november 2009
9 Uppslagsordet Vehicle miles traveled tax p engelsksprkiga Wikipedia
10 Artikel Ledare: Varning fr GPS-vervakning , Expressen-GT, 12 okt 2012
11 Artikel Fartkamerorna ska registrera alla fordon, Teknikens Vrld, 31 maj
2011
12 Sida Vgledning fr elektroniska nycklar, Datainspektionen, 7 november
2007
13 Artikel Tis Is How Facebook Is Tracking Your Internet Activity, Business
Insider, 9 september 2012
14 Artikel Tis Is How Facebook Is Tracking Your Internet Activity, Business
Insider, 9 september 2012
114 Vad privatliv?
15 Artikel Facebook Keeps A History Of Everyone Who Has Ever Poked You,
Along With A Lot Of Other Data, Forbes, 27 september 2011
16 Artikel Googles iPhone Tracking, Wall Street Journal, 17 februari 2012
17 Artikel Race Is On to Fingerprint Phones, PCs, Wall Street Journal, 30
november 2010
18 https://panopticlick.ef.org
19 Artikel Can Skype eavesdrop on calls, ask privacy advocates, Global Post,
25 januari 2013
20 Artikel Skype with care Microsof is reading everything you write, Te
H Security (Heise Online), 14 maj 2013
21 Artikel How To Opt Out of Receiving Facebook Ads Based on Your Real-
Life Shopping Activity, Electronic Frontier Foundation, 7 mars 2013
22 https://www.ef.org/pages/reader-privacy-chart-2012
23 Artikel Mobilen smygkopierar kreditkortet, Ny Teknik, 29 april 2013
24 https://dataskydd.net/overvakning-via-elmatare/ samt Datainspektionens
tidskrif Integritet i fokus nr 1-2012, sidan 2
25 Artikel Rife Snifs Out Vulnerability in Bluetooth Devices, NPR, 13 april
2005
26 Artikel Credit card data can be stolen with a wave and an app, CBS News,
24 april 2013, artikel Mobilen smygkopierar kreditkortet, Ny Teknik, 29
april 2013
27 Artikel Allt fer polisanmls fr dataintrng, Vrdfrbundet, 3 april 2013
28 Notis Data Retention Efectively Changes the Behavior of Citizens in
Germany, Kreativrauschen.com, 4 juni 2008
29 Artikel Man spionerade p fickor via webbkamera, Hufvudstadsbladet,
15 maj 2013, och artikel Mn spionerar p unga kvinnor via webbkamera,
Hufvudstadsbladet, 17 mars 2013
30 Artikel Samsung TVs Can Be Hacked to Spy on Viewers, Infowars, 14 dec
2012, artikel Security Hole in Samsung Smart TVs Could Let Hackers Spy
On You, Betabeat, 13 december 2012
31 Artikel Intels new TV box to point creepy spy camera at YOUR FACE,
Te Register, 13 februari 2013, samt artikel TVs may soon be used to spy
on you, Smart Planet, 30 mars 2012
32 Artikel Verizon Wants to Track Your Movements While You Watch TV,
Mashable.com, 9 dec 2012
33 Artikel Kinect for Xbox One: An always-on, works-in-the-dark camera and
microphone. What could possibly go wrong?, ExtremeTech, 22 maj 2013
34 Artikel Court limits in-car FBI spying, SecurityFocus, 19 november 2003
35 http://www1.american.edu/ted/dataprivacy.htm
36 Artikel Te CIA wants to spy on you through your TV: Agency director
says it will transform surveillance, Daily Mail, 16 mars 2012
37 https://www.ef.org/issues/printers
115
38 Artikel FRA tjer p reglerna fr sitt arbete, Dagens Nyheter, 9 sep 2013
39 Artikel Spy agencies ban Lenovo PCs on security concerns, Financial Review,
27 juli 2013
40 Artikel Varning: Din smarta telefon kan rja hemligheter, Ny Teknik, 11
januari 2013
41 http://blogs.wsj.com/wtk-mobile/
42 Artikel Mobile location data present anonymity risk , BBC, 25 mars 2013
43 Artikel Paula Broadwells big mistake, Salon, 16 nov 2012
44 Artikel Ditch your personal phones, use govt hardware for state secrets
instead, French ministers told, ZDnet, 12 september 2013
45 Artikel Brasilien vill sl till mot it-fretagen, Svenska Dagbladet Nringsliv,
13 september 2013
46 Artikel How Snowden got the NSA documents, ZDnet, 26 aug 2013
47 Bloggpost p Washington Posts blogg Wonkblog About 500,000 private
contractors have access to top- secret info den 11 juni 2013
48 Artikel Te secret life of J Edgar Hoover, Guardian, 1 januari 2012
49 http://www.cunda.de/rfd, detta r bara ett exempel
50 Artikel Credit card data can be stolen with a wave and an app, CBS News,
24 april 2013, artikel Mobilen smygkopierar kreditkortet, Ny Teknik, 29
april 2013
51 Patentanskan Identifcation and tracking of persons using RFID-tagged
items p http://www.spychips.com/ documents/ATT00075.pdf
52 Artikel What if Your Boss Tracked Your Sleep, Diet, and Exercise?, Wired,
17 april 2013.
53 http://memoto.com/
54 Artikel Lagfrslag leder till angiverisamhlle, Computer Sweden, 2 sep-
tember 2013
55 http://www.duncancampbell.org/
56 http://www.privacyrights.org/data-breach
57 Podcast Bankernas mrklggning mste stoppas, Computer Sweden, 16
maj 2013
58 Artikel Dlig IT-skerhet inom ofentlig sektor, Dagens Nyheter, 28 augusti
2013
59 Artikel Personuppgifer har stulits i ratal, DN den 20 september 2012,
och artikel Svartholm Warg: Min dator har kapats, Expressen 20 maj 2013,
artikel Svartholm Warg dmd till fngelse, Dagens Nyheter, 20 juni 2013.
60 Artikel Svartholm Warg misstnkt fr nytt intrng i Danmark, IDG, 6 juni
2013
61 Artikel Vodafone Germany hack hits two million customers, BBC, 12
september 2013
62 Artikel Twitter Hack Hits 250,000 Users, PCMag.com, 1 februari 2013
116 Vad privatliv?
63 Artikel Datalcka frmrkar Iphone-lansering, Svenska Dagbladet, 5
september 2012
64 Artikel Sony-vd ber om urskt efer intrng, Veckans Afrer, 6 maj 2011,
och artikel nnu ett dataintrng mot Sony, Svenska Dagbladet, 3 maj 2011
65 Artikel Dataintrng p bibliotek, Nya Wermlands-Tidningen, 24 juni 2011
66 Artikel Anonymous hackade regionen - patientuppgifer kan ha lckt,
Sveriges Radio, 23 november 2012
67 Artikel Monster.com varnar fr datalcka, IDG.se, 27 januari 2009
68 Artikel Citi Credit Card Hack Bigger Tan Originally Disclosed, Wired,
16 juni 2011
69 Artikel Datalcka kostar Heartland 100 miljoner, IDG, 13 maj 2009, samt
uppslagsordet Albert Gonzalez p engelsksprkiga Wikipedia
70 Artikel Fine for boy who hacked into Pentagon, Independent, 22 mars 1997
71 Artikel 15-Year-Old Admits Hacking NASA Computers, ABC News, samt
uppslagsordet Jonathan James p engelsksprkiga Wikipedia.
72 Uppslagsord Gary McKinnon p engelsksprkiga Wikipedia
73 Artikel Te World from Berlin: Telekom Spying Accusations an Enormous
Scandal , Der Spiegel, 26 maj 2008, och artikel Deutsche Telekom Spy
Scandal: Testimony by Ex-Security Chief Piles Pressure on Former Managers,
Der Spiegel, 31 maj 2008
74 Artikel Kvinnojoursdator glmdes kvar i butik, Metro, 28 augusti 2013
75 Artikel Anstllda prickas fr dataintrng p Frskringskassan, Folkbladet,
2 juli 2013
76 Artikel Socionom misstnks fr 20-tal dataintrng, Sknskan, 24 juni 2013
77 Artikel Bohuslnsk polis dmd fr dataintrng, Bohuslnningen, 5 februari
2013
78 Artikel Lkare anmld fr dataintrng, IT i vrden, 16 maj 2013
79 Artikel Vrdchef polisanmld fr dataintrng, Corren, 29 maj 2013
80 Artikel Lkare dmd fr dataintrng, Lnstidningen, 11 december 2012
81 Artikel Lkare talas fr dataintrng, Dagens Medicin, 16 oktober 2012
82 Artikel Lkare snokade i rivalens gynjournal, Afonbladet, 3 juni 2011
83 Artikel Lkare kan ha lmnat ut kvinnors journaler, Expressen, 18 april
2013
84 Artikel Utredning om dataintrng tas upp igen, Tidningen Vision, 26 juni
2013
85 Artikel A Face Is Exposed for AOL Searcher No. 4417749, New York Times,
9 augusti 2006, samt uppslagsordet AOL search data leak p engelsksprkiga
Wikipedia.
86 Artikel Eircom laptop thef: 7,000 customers bank details at risk, Silicon
Republic, 10 februari 2012
87 Artikel Glasgow City Council fned 150,000 for loss of unencrypted
laptops, BBC, 6 juni 2013
117
88 Artikel Lost in the post - 25 million at risk afer data discs go missing, 21
november 2007, Guardian
89 Artikel Massive 500.000+ USB Data Breach Records Rocks Mobile Giant,
Blockmaster Security, 15 juni 2011, samt artikel Deutsche Telekom tystade
ned stor datalcka, IDG, 8 oktober 2008
90 Artikel Datalcka hos Easypark kan ha drabbat 300.000, Dagens Nyheter,
14 februari 2012
91 Artikel Major data leak at the Belgium railway company, European Digital
Rights Association, 16 januari 2013
92 Artikel Facebook admits year-long data breach exposed 6 million users,
Reuters.com, 21 juni 2013, artikel Facebook-pudel efer datalcka, Dagens
Nyheter, 4 november 2010
93 Artikel Secret Files Expose Ofshores Global Impact, International Con-
sortium of Investigative Journalism, 3 april 2013
94 Artikel Samsung TVs Can Be Hacked to Spy on Viewers, Infowars, 14 dec
2012
95 Artikel Dropbox-bugg ppnade fr intrng, idg.se, 22 juni 2011
96 https://www.privacyrights.org/ar/alertstrongpasswords.htm
97 https://www.microsof.com/security/pc-security/password-checker.aspx
98 http://blogs.wsj.com/wtk-mobile/
99 https://www.privacyrights.org/fs/fs2b-cellprivacy.htm
100 Artikel NSA growth fueled by need to target terrorists, Washington Post,
22 juli 2013
101 Bloggpost Can You Hear Me Now? p bloggen Investigative som tillhr
ABC News, den 5 dec 2006
102 https://www.privacyrights.org/Privacy-Rights-Fact-Sheets
103 http://bitcoin.org/en/
104 Artikel 11 stt att undvika NSA:s spionerier, PC fr alla, 19 juni 2013
105 https://prism-break.org/

118 Vad privatliv?
Utgivet av Den Nya Vlfrden
Vad privatliv? Om det framvxande vervaktningssamhllet (2013)
Den vermodiga beskyddaren hur vlfrdsstaten underminerar det civila samhllet
och urholkar dygderna (2012)
Skatteprocessen vad varje fretagare br veta (2012)
Storebror p Facebook integritet och risker p sociala medier (2011)
Sex feministiska myter sann jmstlldhet kan bara byggas p sanningens
grund(2011)
Skatteprocessen hotar rttsskerheten (2010)
Lt dem inte komma undan tio viktiga frgor till Sveriges politiker (2010)
Arbetslshetens rtta ansikte (2010)
Kommunala bolag laglst land (2009)
Bara fretagare skapar nya, riktiga jobb (2009)
Storebror tar fram munkaveln internetfltrering censur som hotar yttrande-
friheten(2009)
Hlso- och sjukvrdsfretagsmodellen (2009)
Den Nya Vlfrdens arbete gr nytta fr pengarna (2008)
Olagligt billigt kommunala underprisfrsljningar (2008)
Integritetens lilla rda (2008)
Regeringen har fel om arbetsrtten fretagarnas egen uppfattning (2008)
Frenkla reglerna fr smfretagare (2007)
Den stora obalansen hur lagarna missgynnar smfretagare (2007)
Varfr strafa den som frsker gra rtt (2007)
Vrsta krnglet (2007)
Mansfrtryck och kvinnovlde (2007)
Fullt fokus p fretagare europeiska fretagare ger rd till Sveriges regering (2007)
Med storbror i byxfckan integritetsrisker med RFID-chips (2007)
Roligt vrre (2007)
Med storbror i uppfnnarverkstan ny digital vervakning frn automatiska ron till
internetdammsugare (2006)
Med storebror i bakstet digital vervakning av dina bilfrder (2006)
Nya beska droppar korta kritiska krnikor (2006)
Frsta hjlpen
Om dina anstllda blir sjuka en liten handbok (2006)
Var tredje fr inte vara med en studie om arbetslsheten bland invandrare (2006)
Hur hg r arbetslsheten, egentligen? (2006)
Ole, dole, arbetsls nstan 3 av 10 ungdomar 16-24 r saknar jobb (2006)
Ge de arbetslsa en chans
150 000 nya jobb genom halverade arbetsgivaravgifer (2006)
S lyckas du som fretagare de bsta tipsen frn svenska entreprenrer (2005)
Bakom skurkar och skandaler (2004)
Vrsta krnglet ( 2004)
Jobbet r att mata puman hur och varfr frskringskassorna slarvar bort
40 miljarder om ret av skattebetalarnas pengar (2004)
119
Tankebok fr entreprenrer 222 citat frn Aristoteles till Ingvar Kamprad
(2003)
Entreprenren bakom allt 101 svenska succer frn ABBA till lburkar (2002)
Beska droppar korta kritiska krnikor (2002)
Skrp dig, Svensson med deklarationen om medborgerliga skyldigheter (2002)
Personvalsparti bot fr trtta partier (1999)
Berttelsen om jobben (1996)
Baksmllan frutsttningar fr politisk tillnyktring (1995)
Molnstoden en vision fr svenska folket (1994)
Den Nya Vlfrden har ven givit ut
Medborgarnas Offentliga Utredningar
MOU 2010:1 Trovrdig solidaritet frsvaret och solidaritetsfrklaringen
MOU 2000:1 Sveriges tv grnser om invandrarpolitiken
MOU 1999:1 Fr Sverige p tiden!
MOU 1998:1 Samhllsmoral i praktiken
MOU 1997:1 Entreprenren i hgstet
MOU 1996:2 Kommunala fretag hot mot demokrati
MOU 1996:1 Den nya arbetsrtten ett frslag
MOU 1995:3 Jrntrianglar frnyelsens fende nummer ett
MOU 1995:2 Irrfrdens slut fr sunda statsfnanser
MOU 1995:1 Nr folkhemmets barn blivit vuxna
MOU 1994:1 HSF-modellen patientmakt och kvalitet
MOU 1993:2 Charta Nova politik fr entreprenrskap
MOU 1993:1 Barnomsorg enligt kundvalsmodellen
MOU 1992:2 Hlso- och sjukvrd fr 2000-talet
MOU 1992:1 Eget val i ldreomsorgen handledning
MOU 1991:6 Hur man sljer allmnnyttehus handledning
MOU 1991:5 P egna ben reformera organisationsstdet
MOU 1991:4 Skolpeng hsten 92 en handlingsplan
MOU 1991:3 Sjlvstndiga kommuner
MOU 1991:2 Snkta skatter fr en ny vlfrd
MOU 1991:1 Fretagsamhetens frutsttningar
MOU 1990:3 En marknad fr bostder t alla
MOU 1990:2 Medborgarnas miljmanifest
MOU 1990:1 Minska statsskulden slj tillgngar
MOU 1989:1 Snkt skatt fr alla
MOU 1988:1 En ny grundlag ett frslag
En dag brjar Eva f dessa fasansfulla mejl frn ngon oknd person
som i detalj redogr fr vad hon har gjort dagen innan. Han eller hon verkar
ha koll p Evas privatliv in i minsta detalj. Men vem r denna digistalker?
r det hennes ex, r det den dr hantverkaren hon blivit ovn med, eller
kanske de dr kriminella typerna hon skrivit om i sitt jobb som journalist?
Evas liv blir snabbt ett helvete och hon brjar brytas ned psykiskt.
Denna bok inleds med scenariot om Eva, och sedan frs ett resonemang
om vervakningssamhllet: Var de elektroniska fotspren uppstr, hur da-
tabaser lcker, hur man kan skydda sig och vilka nya integritetsrisker som
vntar i framtiden. Varfr har integritetsfrgan dtt i svensk debatt? Och
hur pverkas mnniskor, samhlle och nringsliv av amerikanska NSA:s
spionage p vrlden?
Den Nya Vlfrden r en opinionsbildande tankesmedja
som arbetar fr demokrati, vlfrd och fretagande.
Den r partipolitiskt obunden. Ls mer p: www.dnv.se
PR STRM


V
a
d

p
r
i
v
a
t
l
i
v
?

O
m

d
e
t

f
r
a
m
v

x
a
n
d
e

v
e
r
v
a
k
n
i
n
g
s
s
a
m
h

l
l
e
t


P

r

S
t
r

m
PRIS: 79 KR
Vad privatliv?
Om det framvxande vervakningssamhllet
BOK Vad privatliv_4._stor-ljus u-rubrik.indd 1 2013-10-15 21:36:46