Ritteknik

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
Karin Spets Institutionen fr Samhllsteknik
1

Ritteknik
Utkast nr 6

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
2
Innehllsfrteckning
1 Inledning............................................................................................................................. 3
2 Redovisningsstt................................................................................................................. 3
2.1 Vyer............................................................................................................................ 3
2.2 Snitt, planer, sektioner, elevationer och detaljer........................................................ 3
2.2.1 Planer.................................................................................................................. 3
2.2.2 Speglad parallellprojektion K-ritningar .......................................................... 4
2.2.3 Redovisning av snitt........................................................................................... 5
2.2.4 Sektioner............................................................................................................. 5
2.2.5 Exempel p sektioner......................................................................................... 6
2.2.6 Detaljer............................................................................................................... 7
2.2.7 Situationsplaner.................................................................................................. 9
3 Ytmarkeringar med materialbetydelse............................................................................... 9
4 Symboler .......................................................................................................................... 10
4.1 Avbildning av inredning........................................................................................... 10
5 Linjer................................................................................................................................ 11
6 Text................................................................................................................................... 12
6.1 Teckenhjd............................................................................................................... 13
6.2 Textens placering..................................................................................................... 13
7 Skalor ............................................................................................................................... 13
8 Mttsttning...................................................................................................................... 13
8.1 Mttenheter............................................................................................................... 14
8.2 Definitioner .............................................................................................................. 14
8.3 Kedjemttsttning..................................................................................................... 15
8.4 Mttuppgifternas placering...................................................................................... 16
8.5 Sekundrnt.............................................................................................................. 16
8.6 Sekundrlinjer och systemlinjer............................................................................... 17
9 Ritningsrevideringar, ndringar ....................................................................................... 19
9.1 Enstaka revideringar................................................................................................. 19
10 Armeringsritningar....................................................................................................... 21
10.1.1 Bockad armering.............................................................................................. 22
11 Ritblanketten................................................................................................................ 24
11.1 Namnruta.................................................................................................................. 24
12 Ritningsdisposition....................................................................................................... 25
13 Ritningsnumrering enl. SS 03 22 71 Byggritningar................................................. 25
13.1 Ritningsnumrets uppbyggnad................................................................................... 25
13.1.1 Ansvarig part.................................................................................................... 25
13.1.2 Klassificering................................................................................................... 25
13.2 Numrering................................................................................................................ 27
13.3 Exempel p ritningsnumrering................................................................................. 27
14 Ritningsexempel........................................................................................................... 28
15 Frkortningar................................................................................................................ 28

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
3
1 Inledning
Detta hfte r en hjlp fr vra studenter vid ISt att komma igng med att skapa ritningar p
ett ritningstekniskt korrekt stt.

Observera att de bilder och ritningar som ingr i kompendiet inte r skalenliga.
2 Redovisningsstt
Nr man ska beskriva en byggnad, byggdel eller en detalj s kan man beskriva den p flera
stt (Bygghandlingar 90).
Genom avbildning med olika detaljeringsgrad
Med symbol
Med hjlp av text
Med beteckning

Nr man gr ritningar s sker dessa skalenligt i en skala som r beroende p
detaljeringsgraden. Avbildningen sker med olika projektionsmetoder dr parallellprojektion r
den vanligaste.
2.1 Vyer
P byggritningar brukar man avbilda freml rakt framifrn, rakt frn sidan osv i olika vyer.
Man visar ven fremlen i genomskrning det som ven kallas snitt.

Vyer frn byggnadens utsida kallas fr fasader. Men det mesta som visas p
byggnadsritningar r olika typer av snitt som beskriver byggnadens uppbyggnad.

Figur 1 Fasadritningar (AQ arkitekter)
2.2 Snitt, planer, sektioner, elevationer och detaljer
Fr att visa byggnadens uppbyggnad s snittar man igenom den p olika stt. Fr
byggritningar finns det regler om hur man ska gra och ven vilka benmningar de olika
snitten har.
Planer r horisontella snitt genom byggnaden
Sektioner r vertikala snitt genom byggnaden
Elevationer r speciella vertikala snitt genom byggnaden vanligast p K-ritningar
Detaljer horisontella eller vertikala snitt i strre skala
2.2.1 Planer
Nr man tar ett horisontellt snitt genom byggnaden kallar man denna typ av ritning fr plan.
Planer visar vggar och pelare genomskurna.
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
4

P arkitektritningar visar man oftast ett snitt som r tagit 1,2 m ver frdigt golv. Detta
innebr att man skr genom fnster och drrar. Nr man ritar planritningar s tnker man sig
att man str ovanfr snittet och tittar nedt. Denna typ av snitt kallas direkt parallellprojektion
och r den man anvnder sig av p de flesta planritningar frutom p konstruktrens
planritningar som anvnder sig av speglad parallellprojektion.

Figur 2 Bilden till hger visar hur en typisk planritning r uppbyggd snittad 1,2 m ver golvet.
2.2.2 Speglad parallellprojektion K-ritningar
Nr man skapar sina konstruktioner som konstruktr s vill man se sambanden mellan
bjlklagen och vggarna som de str p upplagen. Drfr s visar man vggen och det
ovanp liggande bjlklaget p samma planritning. Hur kan man visa bde bjlklaget och de
brande delarna som ligger under? P konstruktionsritningar anvnder man sig av speglad
parallellprojektion som visar spegelbilden av den sida som r vnt mot projektionsplanet.

Detta innebr att bjlklagets undersida ritas med heldragna linjer och de vggar som ligger
ovanfr ritas med streckade linjer, d de r skymda. Se ritningen nedan som visar
kantbalkarna p plattan heldragna och de ovanfrliggande brande vggarna som skymda
streckade linjer.

Observera att konstruktionsritningarna ger en bild av ovanfrliggande bjlklag till skillnad
frn arkitektritningen i samma lge, detta kan vara en stor risk fr missuppfattningar.

Figur 3 Bottenplatta sedd underifrn - Speglad parallellprojektion

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
5
2.2.3 Redovisning av snitt
Snitt visar en genomskrning p ett bestmt stlle i huset. Man mste visa var snittet r taget
snittlge, och ven visa t vilket hll snittet r taget blickriktningen.

Man brukar anvnda en huvudfigur som visar var man har tagit snitten. Snittlget markeras
med en punktstreckad linje. Man ska vlja snittlget s att man visar s mycket som mjligt.
Ofta s snittar man genom fnster och drrar fr att kunna visa deras mtt. Nr man gr snitt
kan de vara raka eller brutna. Se figuren snitt A-A r rakt och snitt B-B r brutet.

Varje snitt markeras med en stor bokstav dr A r frsta snittet B andra osv, se figuren nedan.

Blickriktningen visar man med en pil.
Man ritar helst t vnster p en planritning
t vnster eller nedt nr man visar snittet p en vy eller en sektion

2.2.4 Sektioner
Ett vertikalt snitt genom en byggnad kallas fr sektion. Med sektionen visar man hur de
brande delarna i byggnaden ser ut, d ritar man i skala 1:100. Vill man visa innehllet i t ex
vggarna s ritar man i skala 1:20.

A
A
B
B
Figur 4 Sektion (AQ arkitekter)
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
6
2.2.5 Exempel p sektioner
(AQ arkitekter Ritad fr Komunfastighet)

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
7

2.2.6 Detaljer
Byggdelar som behver visas tydligare redovisas som detaljer snitt i en strre skala, 1:10,
1:5 eller 1:1. Dessa snitt kan vara vertikala eller horisontella. Tnk p att beskriva vad snittet
innehller och ven vilka mtt de olika materialen har. Nedan visas ngra exempel p detaljer.

TTNINGSLIST
DREVNING
SMYGLIST
DROPPBLECK
120 TEGEL
30 LUFTSPALT
9 GIPS GU
190 MINERALULL
45*190 REGLAR s 600
0,2 PLASTFOLIE
13 GIPS

Figur 5 Yttervgg med fnster Anslutning till skalmur (Cad detalj frn Skogsindustrin -
http://www.traguiden.se)

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
8

Figur 6 Detalj yttervgg/ platta p mark. Tnk p att ven marknivn r inritad och att det drnerande
lagret och drneringsrret finns med p ritningen. Tnk p 2 Panelen ska avslutas minst 300 mm
ovanfr mark, fr att skydda panelen fr vattenstnk, detta mtt kan vara mindre vid stora taksprng
eller skyddade lgen. (Cad detalj frn Skogsindustrin - http://www.traguiden.se)

>
1
3
0

Figur 7 Detalj yttervgg vindsbjlklag (Cad detalj frn Skogsindustrin - http://www.traguiden.se)
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
9
2.2.7 Situationsplaner
Situationsplanen r en sammanstllning av mark och hus. Den visar fastighetsgrnser och
fastighetsbeteckningar den visar ven var byggnaden r belgen p fastigheten och dess
orientering, visas med norrpil. Man ritar in byggnadens fasadliv och utskjutande delar t ex
trappor och skrmtak. P ritningen visar man markanlggningar ssom gator, parkeringar,
murar mm. Man ska ven visa befintliga och planerade planteringar.

Figur 8 Exempel p en situationsplan
3 Ytmarkeringar med materialbetydelse
Nr man skapar sina snitt markerar man de material man skr igenom. Materialen nedan visas
med vedertagen ytmarkering.

Mineralull

Cellplast

Lttbetong

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
10
Tegel
eller
Tr
Tr vinkelrtt resp. parallellt mot fibrerna
Betong, platsgjuten

Betong, befintlig

Makadam

Singel

4 Symboler
4.1 Avbildning av inredning
WC-stol Tvttstll

Dusch

Fnster
Drr med trskel
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
11

Kk med:

verskp streckprickad linje
Diskbnk
Spis markerad med blixt
Skp Hgskp
Vitvaror Kyl och Frys

Trappa
Gnglinjen ritas in. Pilen visar riktningen uppfr trappan. Ringen visar var trappan brjar. I
skala 1:100 behver man inte visa trappstegen.

Figur 9 Trappa

Figur 10 Trappa i skala 1:100. Del av trappa som ligger ovanfr snittet markeras med punktstreckad
linje. (Snittet ligger p 1,2 m, se kapitel 2.2.1).
5 Linjer
En linje kan varieras med olika linjebredder eller olika linjekaraktrer. Dessa olika linjetyper
anvnder man fr att ge linjen olika betydelser.

Punktstreckad grov linje enligt
BH90

Konturer av dolda linjer ovanfr snittytan
ex verskp
Markering av frdig yta
Snittlinjer

Punktstreckad extra grov linje
enligt BH90

Utgngslinjer fr mttsttning
(sekundrlinjer)

Punktstreckad fin linje enligt BH90

Systemlinjer
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
12
Centrumlinjer
Symmetrilinjer

Heldragen fin linje enligt BH90

Mttlinjer, mttpilar
Text
Hnvisningslinjer fr text
Modullinjer
Konturer av delar med underordnad
betydelse i redovisningen
Angrnsande delar
Materialgrnser
Konturer av bifigurer

Heldragen grov linje enligt BH90

Synliga konturer den vanligast
frekommande linjetypen

Heldragen extra grov linje enligt
BH90

Konturer av snittytor p sektioner i vissa
fall.
Konturer som ska framhvas

Streckad linje - grovlekar enligt ovan

Skymda konturer

Linjebredder:
Smal linje: 0,13
Bred linje: 0,25
Extra bred 0,5
Grafiska symboler: 0,18

Tillmpning p linjebredder i CAD:
Armering 0,5
Yttervggar 0,5
Innervggar 0,25
Drrar, fnster, inredning, mbler 0,18
Mttsttning, text, ramar 0,13

6 Text
Nr man anger text p ritningarna ska denna vara lttlst, enhetlig och tydlig. Standarden
anger hur bokstverna ska se ut, vilken teckenhjd som ska anvndas i olika sammanhang och
hur texten ska placeras.

P byggritningar anvnder man sig av stora bokstver, versaler. Stilen ska vara rak, inga
lutande bokstver.
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
13
6.1 Teckenhjd
3,5 mm - normal teckenhjd, fr mttsttning, figurtexter och beskrivande text
5 mm - normal teckenhjd, fr rubriker och sektionsbeteckningar
7 mm - littera p elementritningar
10 mm - detaljbeteckning till figurer i skala 1:1
6.2 Textens placering
Text ska helst skrivas horisontellt p ritningarna. Om man mste skriva vertikalt ska den vara
lsbar frn ritningens hgerkant, nedifrn och uppt.

Text vid mttlinjer och hnvisningslinjer skrivs parallellt med och en mm ovanfr linjen.
7 Skalor
I CAD ritar man alltid i skala 1:1. Nr man sedan ska skriva ut ritningarna mste man
frminska dessa. Tabellen nedan visar de skalor som man brukar anvnda sig av i olika
skeden av projekteringen och p olika typer av ritningar.

Frslagshandlingar 1:200 eller annan
lmplig skala

Huvudhandlingar Situationsplan 1:500
Planer, fasader 1:100
Sektioner 1:100, 1:50

Entreprenren Arbetsritningar
Planer
1:50
Sektioner 1:50,1:20, 1:10
Elevationer 1:50
Detaljer 1:10, 1:5

8 Mttsttning
Mttsttningen beskriver byggnadens och byggnadsdelarnas lge och storlek. Mttsttningen
ska vara tydlig, entydig och lttlst. Mttsttningen ska ritas med fin linje och mttuppgiften
ska ha en texthjd p 3,5 mm.

Mttsttning p ritningar behvs fr hela byggskedet. I projekteringen anvnder man sig av
funktionsmtt, t ex fnsterstorlek och placering av fnster, vggarnas placering i frhllande
till varandra. Detta beskriver man bst genom att anvnda sig av kedjemttsttning.

Vid byggskedet s vill man ha en mttsttning som r anpassad till utsttningen som sker p
byggarbetsplatsen. Bsta sttet har visat sig att vara anvndandet av sekundrlinjer frn vilka
mttsttningen utfrs.
FIGUR 1
F
I
G
U
R

2

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
14

8.1 Mttenheter
Ange alltid mtt i millimeter. Enheten stts inte ut.
Exempel: 220 MINERALULL

Gr ett litet avstnd mellan tusental och hundratal men stt inte ut ngon punkt
Exempel: 11 400

Vid mttsttning i millimeter anvnder man sig inte av decimaler

Niver anges alltid i meter, med tre decimaler och med plus eller minustecken framfr
mttsiffran
Exempel: +12,300

Ange modulmtt i hela multiplar av basmodulen M ( 1 M =100 mm)
Exempel: 6M
8.2 Definitioner

Mttgnsmarkeringen r en snedlinje 45grader 2-3 mm lng
Mttgrnslinjen ritas 2 mm frbi mttlinjen
Mttgrnslinjen pbrjas ett kort avstnd (2-3 mm) frn konturen som ska mttsttas
mttuppgift
mttgrnslinje
mttgrnsmarkering
mttlinje
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
15
8.3 Kedjemttsttning
Rita mttlinjer och mttgrnslinjer med heldragna fina linjer. Mttlinjer ska flja p varandra.

Figur 11 Exempel p mttsttning med mttlinjer anvnd s f mttlinjer som mjligt samla mtten
till en linje om mjligt.

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
16

8.4 Mttuppgifternas placering

Placera mttuppgifterna 1 mm ovanfr mttlinjen samt att de kan lsas frn ritningen nedre
hgra kant.

Mttuppgifterna ska placeras mitt p mttlinjen

Undvik korsande mttlinjer
8.5 Sekundrnt
Vid utsttning av byggnader kan man anvnda sig av sekundrnt vars koordinatsystem r
parallellt med byggnadens huvudriktningar. Fr att skilja sekundrntets koordinatsystem frn
primrntets s benmner man dess koordinataxlar fr a och b istllet fr x och y.

Figur 12 Sekundrnt
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
17
8.6 Sekundrlinjer och systemlinjer
Mttsttning frn sekundrlinjer
Vid sekundrlinjemttsttning anvnder man sig av pilmtt som utgr frn referenslinjer.
Dessa referenslinjer kallar man fr sekundrlinjer. Referenslinjerna ingr i sekundrntets
koordinatsystem.

Sekundrlinjer ritas med extra grov punktstreckad linje enligt bygghandlingar 90.

Figur 13 Mtt fr romben vid utskrift r h = 30 mm och b = 15 mm

Sekundrlinjerna ska placeras s att de r tillgngliga s lngt det r mjligt under hela
byggskedet fr utsttning.
De frsta sekundrlinjerna placeras 2-3 m utanfr fasadliv
Andra sekundrlinjerna placeras ca 0,5 m innanfr yttervggens insida. Efterfljande
sekundrlinjer placeras valfritt med ett strsta avstnd av 25 m.
Sekundrlinjerna lgesbestms med koordinater i meter och tre decimaler.
a- och b-koordinaterna vljs s att de ligger inom olika hundratal meter t ex a =100
och b =200
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
18

Figur 14 Mttsttning som utgr frn sekundrlinjerna

Mttsttning frn systemlinjer
Systemlinjer anvnder man sig av fr att markera byggnadens stomsystem. Ofta s placerar
man dessa systemlinjer centriskt ver pelare.

Man kan anvnda sig av bde sekundrlinjer och systemlinjer, d mttstter man
systemlinjerna frn sekundrlinjerna.

Systemlinjerna ritas med punktstreckad fin linje enligt Bygghandlingar 90. Systemlinjen
markeras med en cirkel, cirkelns diameter vid utskrift r 15 mm.

Figur 15 Systemlinje

I cirkeln anges beteckningen fr varje linje. Systemlinjerna betecknas med A1, A2, A3 o s v i
ab systemets a-riktning och B1, B2, B3 o s v i b-riktningen. Systemlinjernas beteckningar
har en texthjd p 5 mm vid utskrift.
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
19

Figur 16 Exempel p ritning som innehller systemlinjer och kjedjemttsttning
9 Ritningsrevideringar, ndringar
Under projekteringen s kan ndringar ske som berr ett flertal parter. Dessa ndringar mste
alla uppmrksammas p.

Under produktionsskedet ska revideringar endast gras i begrnsad omfattning. Det r hr
vldigt viktigt att veta vilka ritningar som gller, vilket medfr att revideringarna mste gras
vldigt noggrant.
9.1 Enstaka revideringar
Ange vid revideringar varje revidering p fyra stllen:
P ritningen, intill revideringsstllet
P ritningen, i tabellen fr revideringar
P ritningen, i namnrutans utrymme fr ritningsnummer
I ritningsfrteckningen

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
20
P ritningen - vid revideringsstllet

Frsta revideringen: Rita en pil med spetsen riktad mot revideringen och skriv in
revideringsbokstaven i pilen.
A fr frsta revideringen
B fr andra revideringen
Pilspetsen ska vara svrtad

Revideringsomrdet ska ringas in, moln.

Alla fljande revideringar: Ta bort den svrtade pilspetsen p den tidigare revideringen och
sudda ut revideringsomrdet.

Genomfr sedan samma procedur som ovan men nu med en ny
revideringsbokstav.

Figur 17 Exempel p ritningsrevidering

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
21
P ritningen - i tabellen fr revideringar se ritningshuvudet

I tabellen ska man fra in fljande uppgifter:
Revideringens beteckning
Antalet revideringsstllen
Uppgift om vad revideringen avser
Signatur av den som har granskat revideringen
Datum

Figur 18 Tabellen fr revideringar

P ritningen i namnrutan
I namnrutan ska man fra in den senaste revideringens beteckning efter ritningsnummret.

I ritningsfrteckningen
Ritningsfrteckningen som r en lista som beskriver alla ingende ritningar i projektet. I den
anges ritningens nummer, innehll och ndringsbokstav. Med denna frteckning kan man se
om man har de aktuella ritningarna.

Nr man ndrar en ritning ndrar man i ritningsfrteckningen:
Revideringsbeteckningen
Datum fr revideringen fr respektive ritning
Infr i ritningsfrteckningen datum fr den senaste revideringen av ngon av de
ritningarna i ritningsfrteckningen.
10 Armeringsritningar
Betongkonstruktioner mste armeras fr att klara av de dragspnningar som de utstts fr. Fr
att veta hur mycket armering det ska vara i konstruktionen gr konstruktren berkningar.
Drefter s ritar han ut armeringen p sina konstruktionsritningar.

Armeringssymbol fr raka stnger ritas med extra grov linje och ndmarkering fr att
tydligt visa var stngerna brjar och slutar.

Armering kan antingen placeras i verkant eller i underkant av t ex ett bjlklag. Armering i
underkant, UK, ritas streckad.

K-armering
UK-armering
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
22
Armering i t ex en platta kan best av ett flertal lika stnger. Fr att underltta s ritar man
inte ut alla stnger utan beskriver dessa symboliskt:
En armeringssymbol fr gruppen
Text som anger antal, dimension mm
En omrdesmarkering som visar utbredningen av stngerna i gruppen

Exempel 24 stycken vertikala stnger med lngden 9 meter, avstndet mellan centrum stnger
200 mm och diametern p stngerna 10 mm

Texten 2410 s200 9000 anger:
antal stnger 24 stycken
stngernas diameter - 10 mm
avstndet mellan stngerna - 200 mm
lngden p stngerna 9000 mm

Omrdesmarkeringen visar inom vilket omrde stngerna ska frdelas. Den ritas som en
mttlinje med en ring som visar vilken armering som hr hop med detta omrde.
10.1.1 Bockad armering
Bockade armeringsstnger anvnds bland annat fr att binda ihop vgg med ett bjlklag eller
tv vggar i ett hrn.

En stng som bockas mot betraktaren markeras med en punkt, medan en som bockas frn
markeras med ett kryss.

Omrdesmarkering
2
4
1
0

s
2
0
0

-

9
0
0
0

B1
B2
A A
A - A
B2
B1
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
23
Stngerna B1 och B2 gr frn ett bjlklag och bockas ned respektive upp i de anslutande
betongvggarna.

Typblad fr bockning av stnger

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
24
11 VVS-ritningar
12 El-ritningar
13 Ritblanketten
13.1 Namnruta
En namnruta p en ritning i format A0-A1, ska innehlla fullstndiga uppgifter om projekt,
ritningen och dess innehll. Ritningar i format A3 och A4 kan ha frenklad namnruta under
frutsttning att de r bundna eller samlade i en prm och frsedda med frsttsblad som
kompletterar namnrutorna p de enskilda ritningarna med generella uppgifter om projektet.

Namnrutor frekommer i olika format, men de vanligaste har bredden 100 mm eller 170 mm,
se figurerna.

De vanligaste uppgifterna i en namnruta r
fljande:
1. ritningens innehll (t.ex. Yttervggsdetaljer)
2. skala
3. ritningsnummer (se avsnitt 12)
4. ndringsbeteckning (se avsnitt 9)
5. uppdragsnummer
6. ritad/konstruerad av
7. handlggare
8. datum
9. underskrift
10. utrymme fr ritningens status t.ex.
BYGGHANDLING
11. benmning p uppdraget, eventuellt med
lokaliseringsfigur
12. projektr (t.ex. konsultfretag

Figur 19 Namnruta med bredden 100 mm

Uppgifterna 1-4 br ha den bsta placeringen s att de genast uppfattas nr ritningen ska
studeras.

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
25
Figur 20 Namnruta med bredden 170 mm

Texthjden fr ritningens innehll (1) r 3,5 mm och fr ritningsnummer (3) och
ndringsbeteckning (4) 7 mm, versaler.
Texterna 5-12 anpassas till respektive textyta, men br ha samma storlek p alla ritningar.

14 Ritningsdisposition
15 Ritningsnumrering enl. SS 03 22 71 Byggritningar
Utgva 2. Ansluter till BSAB 96
15.1 Ritningsnumrets uppbyggnad
Ritningsnumret bestr av tre delar: 1. Ansvarig part, 2. Klassificering (som kan utelmnas)
och 3. Numrering.
15.1.1 Ansvarig part
Ansvarig part betecknas med versaler A-Z. De vanligaste beteckningarna fr projektrerna r:

A Arkitekt I Inrednings-
arkitekt
L Landskapsarkitekt S Styr- och ver-
vakningsprojektr
E Elprojektr K Byggnads-
konstruktr
R VA-projektr V VVS-projektr alt.
Ventilationsprojektr

Om det t.ex. finns olika arkitekter fr olika skeden av projektet betecknas de A1, A2 osv.
15.1.2 Klassificering
Den klassificerade delen av ritningsnumret anger dels ritningens innehll (tv siffror fljt av
en punkt), dels redovisningsstt (kategori av ritning) (en siffra).

Exempel p koder fr ritningens innehll:

Huvudgrupp Kod Delgrupp Kommentar, tillmpning
0 Sammansatt 01 Sammansatt redovisning Situationsplan, samordningsritningar
2 Brverk 20 Sammansatt redovisning
21 Platsgjuten betong
22 Armering i platsgjuten
betong

23 Frtillverkad betong
24 Stlkonstruktioner
25 Trkonstruktioner
26 Murverkskonstruktioner
4 Rumsbildning 40 Sammansatt redovisning Planer, sektioner, fasader av
husritningar
41 Yttertak och
ytterbjlklag
Inkl. luckor fnster o.d. i yttertak,
takskerhet
42 Yttervgg Inkl. fnster, drrar portar i yttervgg
43 Inre rumsbildande Inkl. innerdrrar, partier, luckor mm
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
26
byggdelar inomhus, golvkonstruktioner, undertak
44 Invndiga ytskikt Golvbelggningar, vggbekldnader
45 Huskompletteringar Balkonger, loftgngar, skrmtak, entr-
trappor, invndiga trappor, skyltning
46 Rumskompletteringar Fast och ls inredning, utrustning. Stor-
kk och liknande specialinredningar
49 vrigt

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
27
Koder fr ritningskategorier:

.0 Sammansatta ritningar .3 Fasadritningar .6 Detaljritningar
.1 Planritningar .4 Uppstllningsritningar .7 Samordningsritningar
.2 Sektioner (snitt, profiler) .5 Frteckningsritningar .8 Scheman

Exempel p klassificeringsnummer:
-43.5- Innervggstyper (frteckningar)
-43.6- Innervggar, detaljer
15.2 Numrering
Numrering kan antingen ske genom en systematisk lgeskodning eller med lpande
numrering. Den frsta principen lmpar sig fr strre byggnader i flera vningar och/eller hus
dr hela vningsplanet inte ryms p en ritning och drfr delas upp i olika delar. Ritningen
betecknas d efter den del av byggnaden som avbildas p den aktuella ritningen. Lgeskoden
skall vara lika uppbyggd p alla parters ritningar inom ett och samma projekt. Uppbyggnaden
av lgeskoden skall frklaras genom en tydlig lokaliseringsfigur p varje ritning.

Exempel p lgeskodning:
Lgeskod fr planritning: - 12 dr den frsta siffran anger vning 1 och
den andra anger vningsdel 2.

Lpnummer r lmpliga att anvnda fr ritningar som inte beskriver en avgrnsad del av
byggnaden.

Antal tecken i ritningsnumret anpassas till det enskilda projektets storlek. Alla nummer i en
nummerserie ska dock alltid innehlla lika mnga tecken.
15.3 Exempel p ritningsnumrering
Obs att detta inte r ngon komplett ritningsfreteckning utan bara exempel p enstaka
ritningar.

Ritning nr. Ritningens innehll Skala
A-01.1-01 Situationsplan 1:500
A-40.1-10 Planritning, plan 1, versikt 1:100
A-40.1-12 Planritning, plan 1, del 2 1:50
A-40.2-01 Sektioner 1:50
A-40.3-01 Fasader mot norr och sder 1:100
A-40.3-02 Fasader mot ster och vster 1:100
A-42.5-01 Utvndiga fnster, frteckning 1:50
A-42.6-01 Yttervggsdetaljer, horisontella snitt 1:10
A-42.6-02 Yttervggsdetaljer, vertikala snitt 1:10
A-43.5-01 Innervggar, typer 1:5
A-46.4-01 Kk, uppstllning 1:50
A-46.5-01 Fnsterbnkar, frteckning 1:20

Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
28
16 Ritningsexempel

17 Frkortningar
Aktrer
B Bestllare
BL Byggledare
A Arkitekt
K Konstruktr
V VVS-konsult eller ventilationskonsult
VS Vrme- och sanitetskonsult
VA Vatten- och avloppskonsult
E Elkonsult
M Markkonsult
LA Landskapsarkitekt
G Geotekniker
GE Generalentreprenr
TE Totalentreprenr
BE Byggnadsentreprenr
VE Ventilationsentreprenr
RE Rrentreprenr
EE Elentreprenr
HE Hissentreprenr
Ritteknik
2006-03-30 Utkast nr 4
29
SE Schaktentreprenr

Beteckningar
UK Underkant
K verkant
YK Ytterkant
IK Innerkant
RK Rlsverkant
FG Frdigt golv
FB Frdig botten
FM Frdig mark
BTG Betong
ARM Armering
UL Undre lager
ML Mellersta lager
L vre lager
BJ L Bjlklag
GB Gravbotten
RB Rnnbotten
VG Vattengng
GS Genomstick
STPR Stuprr
B Brunn, golvbrunn
DRB Drneringsbrunn
SB Spolbrunn
TB Takbrunn
MK Murkrn
GY Yttervggsgaller
D Diameter
DI Innerdiameter
DY Ytterdiameter
R Radie
T Tjocklek
H Hjd och hl
CL Centrumlinje
s centrumavstnd
B xxx Balk nr
P xxx Pelare nr
V xxx Vgg nr
VB xxx Vggbalk nr
PL xxx Platta nr
F xxx Fundament nr
PF xxx Plfundament nr

Ritteknik

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Ritteknik

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Ritteknik

You might also like